svensk familjeterapi nr 1 • 2022
Porträttet Åsa Kvarnbrink
Tankar från Bill Petitt Sneak peak inför vetenskapligt symposium
Ledare Två år av livet i en pandemi har kostat, ni kanske
Vi är i rörelse, vi människor, familjer, organisa-
också känner det? Ensamheten och isoleringen
tioner, familjeterapi och våra familjeterapifören-
har tagit ut sin rätt. Vardagen väger tungt, det är
ingar. Varenda dag möter vi tusentals anlednin-
det som är. Kreativiteten tog slut för länge sedan.
gar att ge upp OCH tusentals möjligheter att vara
Allt har gått på autopilot. Det har varit en lång
med, att skapa och att bygga.
mörk vinter och just när vi började att se ljuset vid tunnelns slut så kommer kriget i Ukraina och det
Även denna tidning är i rörelse. Kanske är tidnin-
otaliga dödsfall av oskyldiga civila.
gen i en tonårsperiod där den försöker bryta sig
Det är svårt att leva ’som vanligt’ i denna tid. Vi
na tids utmaningar? Eller så kanske det kan bättre
blir ständigt påminda om vår mänsklighet. Mor-
beskrivas som en 50-årskris. Efter flera års verkan
gondagen är ingen garanti. Vi blir ombedda att
i världen, när man börjar ifrågasätta om man gillar
reflektera över det som är viktigaste, att leva våra
vägen den har valt. Denna utgåva är ett ögon-
liv mitt bland den påtryckande ovissheten. Denna
blick av oss, en förening och individer i rörelse,
verklighet bär med sig något dystert, en rädsla och
splittrade i tusentals olika bitar och ändå hel.
lös från sitt sammanhang för att kunna möta den-
ondska som stjäl energi, nyfikenhet och gemenskap, som lämnar oss förvirrade, trötta och utan
Kanske märker du rörelsen när du läser detta
sammanhang.
nummer. Det finns inte en enda röd tråd men flera
Ja, vi har blivit tvungna att ändra musik, att lära
extra fokus på kvinnliga familjeterapeuter med
oss nya steg, i livets dans. Och vi har klarat det.
tanke på att internationella kvinnodagen nyli-
trådar som möts i tid och rum. Vissa inslag har
Mitt bland det som har varit svårt så finns det även
gen har varit. I porträttet i detta nummer får du
oändliga exempel på generositet, kärlek och med-
möta Åsa Kvarnbrink, en kvinnlig familjeterapeut
mänsklighet. Dagens tid är också en tid av hopp
som har bidraget till föreningen under många år
och kreativitet, en tid av skapande, renoverande
och som delar med sig av sina erfarenheter av
och gemenskapsbyggande i våra liv, våra relation-
familjeterapeutiska arbete i nutid. Läsvärt lyfter
er och i vårt samhälle.
också fram några av familjeterapins kvinnliga in-
svensk familjeterapi 2
fluenser genom åren, många som har skrivit om och drivit kvinnans upplevelser i relationer och
Under den senaste tiden har det även kommit ut en hel del intressanta filmserier, poddar, och ra-
samhälle.
dioprogram. Några av dessa har jag samlat ihop
I detta nummer får du också läsa Per Götbergs
dig av dina tankar med oss andra efteråt.
tankar om att arbeta systemisk med särskilt hänsyn till det heliga. Du får ta del av några reflektioner från Görel Freds föreläsning om försoning, som skedde i slutet av januari samt bli inspirerad
som förslag. Lyssna, fundera och dela gärna med
Må denna utgåva ge dig hopp, nya perspektiv och inspiration att fortsätta med det viktiga arbetet du redan gör. Och må den också gör dig lite
av det som är på gång genom att få ett smakprov
obekväm, ge dig något att grubbla på, något att
av vad höstens vetenskapliga symposium har att
suga på. Särskilt där, hittar du en känsla av men-
erbjuda.
ingsfullhet, din kreativitet och din motståndskraft.
Jag får också äran att välkomna Bill Petitt som en
hör musiken, musiken som symboliserar ett liv i
ständig skribent till tidningen. Via hans kolumn bjuds du in till reflektion och dialog angående familjeterapi idag. Hans första artikel ställer den
Om du lyssnar noggrant kanske du till och med rörelse. Och när du hör den, hoppas jag att du dansar, dansar för livet, för gemenskapen, för fred.
viktiga frågan om familjeterapeutens påverkan på en människas läkning.
SFT
Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Cook Layout: Magnus Olers piattodesign.se
Annonsera i SFT!
helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com
Utgiven av SFFT
Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Inger Bergström Sekreterare: Amber Cook Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Nehrin Ganno Gun Drott-Englén Raymond Valdes
svensk familjeterapi 3
Skriv! Skriv! Skriv!
Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 juni sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se
Kort och blandat
FÖRELÄSARE OM ATT ARBETA MED HEMMASITTARE
Föreningen i Norr önskar att få förslag på föreläsare som kan berätta om hur man kan använda familjeterapi/familjearbete för familjer med barn som är hemmasittare. Lämna förslagen till anki_andersson@telia.com. /Ann-Catrine Andersson
HJÄLP TILL REDAKTIONEN SFT söker flera som kan vara med i redaktionen. Kan du tänka
dig att vara med och utveckla SFT tillsammans med andra? Hör av dig till amber.cook@svenskakyrkan.se. /Amber
VARMT VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE OCH SYSTEMCAFÉ DEN 24 MARS, STOCKHOLM Föreningen för familje- och systemorientrad terapi i Stockholm (Ffst)
Årsmötet startar kl 17.30-18.30. Verksamhetsberättelsen för 2021 samt den Ekonomiska redogörelsen finns att hämta på www.ffst.se Deltagande på årsmötet innebär gratis entré till systemcafét som sker i direkt anslutning till årsmötet
Systemcafé med vår gäst Lance Cederström, existentiell terapeut, leg psykoterapeut och existentiell handledare
Ett samtal om etiska dilemman i våra yrkesroller/har vi tid att vara i det komplexa? Vad händer med oss som personer när vi tvingas ta beslut som vi inte känner är gynnsamma för t ex en behandlingsprocess eller när vi av tidspress inte orkar/kan stanna kvar i det komplexa och mer tidskrävande i mötet med andra människor.
Datum: tors den 24 mars Årsmötet startar: kl 17.30-18.30 Mingel: (innan systemcafét): kl 18.30-19.00 Systemcafé med Lance: kl 19.00-21.00 Kostnad: Medlemspris 100 kr, 150 kr icke-medlem. Ingår smörgåsbuffé, dryck och kaffe. Betalas genom swish på plats Anmälan: mejl senast 23 mars till Lisa Koser; ordforande@ffst.se Fysisk eller digital medverkan: Vi planerar för både fysisk såväl digital medverkan (via zoom). Lokal: vi återkommer med var evenemanget äger rum! Varmt välkommen önskar styrelsen i Ffst: Lisa K, Lisa C, Susan, Elena, Alessandra, Giusi, Kari, Hasan och Jörgen
svensk familjeterapi 6
Porträttet Åsa Kvarnbrink Åsa Kvarnbrink har varit en medlem i Svenska familjeterapiförening sedan 90-talet och har över 35 års erfarenhet av att arbeta med individer, familjer och par i samtal och psykoterapi. Den 3 mars 2022 får
jag äran att intervjua Åsa om sig själv, familjeterapin och familjeterapiföreningen.
Jag öppnar min laptop för att
utifrån rekommendationen jag
och inbjudande mot andra så
vissa sätt är det en helt van-
webbsida men mitt intresse har
en del av min vardag sedan jag
börja samtalet med Åsa. På lig tisdag. På andra sätt känns
det som världen håller på att
rasa samman. Jag bär med mig oron in i samtalet för situationen i Ukraina och hur den
påverkar och kan påverka mig och mina kära i fortsättningen.
Och jag bär med mig hoppet och ovissheten inför en tid när
fick och det som står på hennes
väckts. Jag vill veta mer om denna kvinna som har ett sätt
att förmedla en lugn och trygg närvaro även i dessa orostider.
Vi börjar med en kort genomgång av hennes uppväxt och karriär hittills.
Åsa är född i Uppsala men up-
nyfikenhet på andra har varit var ung.’ Denna nyfikenhet har
följt med henne genom livet, som en vägmarkering både privat och yrkesmässigt. Så när det var dags att välja pro-
gram på universitet var det inte
av en slump att Åsa valde att jobba med människor.
pandemins grepp börjar lätta.
pvuxen i Umeå. Redan som
1984 tog hon examen i socialt
Jag är stressad, orolig och lite
niskor som uppskattade och
Direkt efter studierna började
trött när jag träffar Åsa för första gången, men redan från
första ögonblicken ger Åsa ett lugnt, inbjudande intryck. Hon
känner mig inte. Hon tackade ja till att intervjuas av en okänd person. Jag känner henne bara
barn var Åsa omgiven av män-
uppmuntrade Åsa till att vara nyfiken på andra. Pappa var lantmätare, mamma karttekniker – i vardagsrummet låg ofta
en orienteringskarta på bordet,
i sin tillblivelse. ’Mina föräldrar var alltid välkomnande
svensk familjeterapi 7
arbete vid Umeå Universitet. Åsa jobba med mottagande av flyktingar, först i Surahammar och sedan med att bygga upp flyktingmottagandet i Vännäs
kommun. 1995-2007 riktade Åsa sina erfarenheter av fly-
ktingarbete till barn-och ung-
domspsykiatrin i Umeå. Det
Cecchin.
betserfarenheter väcker min
läste vidare på grundläggande
2007 gick Åsa ihop med sin
vårt samtal att Åsa bryr sig
småningom
Psykoterapeut-
företaget Andersson Kvarn-
familj. I slutet av 90-talet var
Idag erbjuder Åsa psykoter-
terapi stark inom BUP i Umeå
par, enskilda och familjer.
fick möjlighet att gro och ut-
traumabehandling och är ut-
Reflekterande team och ob-
psykoterapi, arbetar Åsa med
vardag i hennes arbete. Under
ing kring trauma, adoption,
kollegor även handledning av
familjer bland annat.
var under denna tid som Åsa psykoterapiutbildning och så
man
programmet med inriktning
brink AB (www.andebrink.se).
system- och familjeinriktade
api med systemisk grund till
och Åsas nyfikenhet på andra
Hon har specialiserat sig på
vecklas i en systemisk grund.
bildad EMDR terapeut. Utöver
servation bakom spegeln var
handledning
en period fick Åsa och hennes
familjeterapi, flyktingbarn och
Milanoteamets Dr. Gianfranco
Anders
Andersson
och
i
utbildn-
Åsas genomgång av sina ar-
svensk familjeterapi 8
nyfikenhet. Det lyser igenom om det hon gör och de hon
möter. Hon värderar mångfald, mötesplatser och kommunika-
tion. Hon tror på människans
förmågor och drömmer om en värld där alla röster får kom-
ma till tals. Vi stannar upp en stund vid hennes arbete med flyktingar. Flyktingarbete är
ett aktuellt ämne utifrån läget
i Europa just nu men också utifrån ett familjeterapeutiskt perspektiv
då
familjeterapi
(likaväl terapi i stort) har fått kritik under åren för att vara
riktad till priviligierade individer och familjer.
’Redan tidigt i min karriär
fick jag lära mig att vi inte kan veta någonting om den andra,’ säger Åsa medan vi
samtalar kring hennes arbete med flyktingar. Det vi inte
kan veta sträcker sig mycket djupare än individens önskningar och kamp. Det sträcker sig över kultur, religion, sam-
’Fredsarbete?’ Jag blir nyfiken.
årsringar. Det som är fascin-
rar, ’Många av de människorna
år är dokumenterat, ser olika
’Säg mer om det.’ Åsa förkla-
som vi möter upplever ett stort lidande, en del har upplevt trauma och vissa känner att ens egen kropp är ens fienden. Ar-
betet tillsammans blir en inre fredsprocess inom en individ eller inom ett system och det är en ära att få vara med i processen.’
familjestruk-
Jag gillar användandet av be-
tillåta oss själva att vara i den
i dessa orostider av krig och
hällspåverkan,
turer och mycket mer. ’Vi bör
icke-vetande positionen,’ understryker Åsa. När vi tillåts
att vara i den icke-vetande positionen får nyfikenhet och lekfullhet
större
utrymme
vilket i sin tur bidrar till ett bra bemötande och ett samtal där individen och familjens resurs-
er lyser fram. Detta ger också människorna vi möter platsen
som expert över sina liv och erfarenheter. Att våga fråga om
det som man inte förstår öppnar dörrar till att bättre kunna
vara till hjälp för människorna
greppet fredsarbete, särskilt konflikt. Att vårt arbete kan bidra till fred i smått, vilket i sin tur kan bli stort. Det påmin-
ner mig om något min mamma en gång sa till mig om terapeu-
ter, nämligen att terapeuter är de riktiga läkarna av vår tid. Genom att möta människor för
den de är, förutsättningslös, utan förutfattade meningar el-
ler förväntningar läker sår djupare än någon annan kan ens föreställa sig. Det kan leda till
fred i ett system eller individ som har haft en inre konflikt
erande med ett träd är att varje ut men tillsammans blir en
helhet. Som terapeut får man möjlighet att under en begränsad tid vara med i trädets till-
växt. ’Vi är en del av livet och livet är stort’ förtydligar Åsa.
Träden symboliserar livet, är livet, och även träden är ber-
oende av varandra och på resten av naturen. Vissa år är livet rikligt och andra år kämpar det
för att överleva. Vi människor,
liksom träd, är också beroende
av varandra. Våra relationer formar oss, skapar oss, gör oss
till dem vi är. Människor som
vi möter ser inte alltid livet
i det större sammanhanget. Sorg, trauma, konflikter och
kris lämnar människor med en känsla av att vara utan sam-
manhang, helt ensamma. Som
terapeut bjuds terapeuten in till att se det som inte människan själv ser i stunden, nämligen den enskildas del i ett större sammanhang.
under en längre tid.
Hennes förhållningssätt ger
en terapeut som har en öppen
Vi glider in på bilden av ett
människor som genuint vill
för ett fredsarbete.
är som ett träd med alla sina
vi möter och underlättar förändringsprocesser. Att mötas av
agenda ger bra förutsättningar
träd, metaforen att människan
svensk familjeterapi 9
mig hopp, hopp att det finns andra väl, oavsett tidigare er-
farenheter och händelser, utan
någon förutbestämd metod el-
prata om kriget och pandemin
har påverkats av pandemin.
Jag tänker på det som kan bli en
verkligheter som knackar oup-
fat klienter på plats under hela
ler manual till ett förbättrat liv. verklighet inom kort, att mas-
sor av människor är tvungna att lämna sitt land på grund av
krig och hoppas verkligen att
de som kommer får möta människor som Åsa när de kommer till säkerhet.
Vi är inte bara terapeuter och andra hjälpande individer. Vi är också skapade i våra samman-
hang. Därför är det svårt att inte
under samtalet. Två av många phörligt på dörrarna till våra privata och professionella liv.
Det är mycket vi inte vet kring
hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas och vilka utmaningar vi kommer att möta som pro-
Åsa förklarar att hon har träf-
pandemin men att pandemin
har påverkat både henne och hennes klienter. Många har en
mycket djupare känsla av ensamhet än innan pandemin.
fessionella i och med krigets ut-
Nu när pandemins restriktioner
verklighet som vi vet betydligt
möta nya utmaningar gällande
veckling. Pandemin är dock en
börjar lätta kommer människor
mer om.
återhämtning. Åsa menar på att
Jag undrar hur Åsas arbete
divider och familjer. System har
svensk familjeterapi 10
detta blir nästa utmaning för in-
fått anpassa sig till pandemin,
samtal. Många som söker sig
också en röst’ och hur vi kan
bat hemifrån, någon ungdom
runt omkring sig, kanske från
diskuterar makten som finns i
kanske någon förälder har jobläst hemifrån. Nu ska alla tillba-
ka till sina arbetsplatser, skolor och fritidsaktiviteter. Samtidigt
som det finns en glädje och en-
ergi i detta påminner Åsa att
detta även kan leda till ökade stressnivåer för system och in-
divider. Här har vi som möter
individer och familjer en viktig
roll genom att lyfta behovet av återhämtning i samtalen.
till oss har varit svikna av de en tidig ålder. Den besvikelsen medför att det kan finnas en
rädsla för närhet. Samtidigt
så är en del av fredsarbetet att försonas med det som tidigare har varit oroligt. För att kunna försonas så är det viktigt att
motiveras till att vara kvar och inte avbryta samtalen när tera-
peuten kommer nära. För att
kunna hjälpa de vi möter att
höra det som behöver sägas. Vi
språket och som kan hindra och begränsa familjer och individer. Diagnoser och etiketter har i
vissa fall lett till förvirring och osäkerhet istället för försoning.
Arbetet tillsammans blir att se till resurser och möjligheter och
bjuda in till samtal på en jämlik nivå med nyfikenhet som styrande verktyg.
inte överge processen så kan vi
Med tanke på språkets makt blir
framtida flyktkänslor och göra
efter mötet lika viktigt för Åsa
rens med de vi möter om hur de
Att bjuda in de vi möter till ett
kommer, i stället för att avbryta
sen.
som ett viktigt steg i att kunna
ler par sitter i samtalsrummet.
till inre fred och försoning.
familjen funderar över att söka
pektiv och bygga upp sig.’ Pre-
I Åsas arbete har hon inspire-
eventuella förändringar som
det som sker utanför oss själva,
son som hon mötte första gån-
Även i återhämtning är vi ber-
oende av varandra för att andas och komma in i en mindre stressfylld tillvaro. Detta är
också en del av fredsarbetet, att
finna ro och komma ner i varv.
’Många människor som jag möter lever i konstant högvarv.
Terapin blir en möjlighet att kliva utanför sig själv, att finna
ett nytt tempo, att få nya perscis som träd är vi påverkade av men har även stora möjligheter till att förändra.
Medan vi pratar om fredsar-
bete och återhämtning för de vi möter, lyfter Åsa även vikten med att tänka på anknytning i
tidigt i terapin ta upp eventuella
det som händer inför mötet och
ett kontrakt där vi kommer öve-
som det som sker under mötet.
kan prata om rädslan när den
ägande av förändringsproces-
kontakten. Åsa upplever detta
börjar ofta innan en familj el-
vara behjälplig för människor
Den börjar redan när paret eller
rats mycket av Harlene Andersgen 1997 vid Milanoteamets 25
års jubileum. Begreppet ’samskapande’ har blivit viktigt för
Åsa i hennes möte med människor, att skapa förutsättningar för samskapande och dess
möjligheter. ’Tysta rösten är
svensk familjeterapi 11
En
förändringsprocess
hjälp. Åsa frågar ofta upp om skett alltsedan de började prata
om att söka terapi. Mer ofta än man tror uttrycks överraskning
över förändringar som har skett
innan första mötet. Genom att
påvisa förändringsmöjligheter och faktiska förändringar, ska-
pas det tilltro till processen vilket bygger upp den egna
kompetensen. Detta är ett vik-
för familjeterapi (sfft) en viktig
förhand veta på vilket sätt.’
ingssätt hos terapeuten.
idéer och mötas på. Åsa tror
idéerna levande och ge män-
tigt lösningsfokuserat förhålln-
En bit in i samtalet kommer vi in på Svenska föreningen
för familjeterapi, en förening som Åsa har varit medlem
i många år. Åsa har även varit med i styrelsen för Västerbottens familjeterapiförening och
har varit med när föreningen blev den som nu kallas för Familjeterapiförening
Norr.
Under en tid har hon represen-
terat föreningen på riksnivå. För Åsa är Svenska föreningen
mötesplats, en plats att bolla
att det är viktigt att föreningen är inbjudande och välkom-
nar alla, att det är intresset för familje- och systemisk terapi
Därför är det viktigt att hålla niskor möjligheter att komma
i kontakt med det systemiska synsättet, utan höga trösklar.
som är den gemensamma punk-
När jag frågar Åsa vad hon ön-
synas och ges utrymme för att
så svarar hon att det är viktigt att
många människor är intresse-
flera års pandemi så ska vi prata
Det samskapande systemiska
och anpassning till en ny var-
behöver
skar för föreningen i framtiden
diskutera idéerna. ’Jag tror att
föreningen följer världen. Efter
rade av ett systemiskt synsätt.
om
är inspirerande till både pro-
dag vilket innebär andra krav
vi möter, men vi kan inte på
konflikt och reparation. Jag blir
ten.
Medlemmarna
fessionella
och
människor
svensk familjeterapi 12
återhämtning,
resilience
än hemarbetet. Vi ska prata om
påmind om att det systemiska
sar tillbaka till Åsa. Gång på
föreläsningar, att mötas och
sätt att möta världen, varandra
idéer och tankar att utforska.
tida samtalen som kommer att
synsättet är ett sätt att leva, ett och sig själv. Där livet sker ska det systemiska synsättet vara.
Jag blir nyfiken hur Åsa själv återhämtar sig och håller sig kopplat till världen. Åsa berät-
tar att hon är utbildad i klinisk hypnos och använder sig av
guidade stabiliseringsövningar
gång under samtalet får jag nya Ibland blir jag påmind av saker som har varit viktigt för mig
som terapeut och medmänniska men som tappades bort under åren. Mycket av det Åsa säger
känns självklart men samtidigt
är det inte alltid jag får till det enkla trots mina försök.
som ger återhämtning. Hon har
Vår tid tillsammans börjar ta
gigivande aktiviteter och familj.
veta mer. Nu är jag ännu mer
också en aktiv fritid med ener-
Åsa sjunger i kör och spelar själv piano, någon hon lärde sig
redan i barndomen som ett sätt
att uttrycka känslor. Hon gil-
lar också att ta sig ut i naturen genom att springa och åka skidor. Ibland tar sig Åsa tiden att
lyssna på andras musik i den
lokala jazzklubben eller ta se-
mester till en annan verklighet genom att läsa böcker och delta
i en bokklubb. Hon fyller på för att sedan kunna gå tillbaka till
terapirummet och ge tillbaka av det hon får.
slut men jag vill fortfarande
veta att det finns människor som får möjlighet att möta Åsa,
en kvinna med en öppen agenda att önska andra väl. Jag känner
mig inspirerad, att möta livet med lite extra nyfikenhet och att
vara omsorgsfull mot mig själv och andra medan vi återgå till
en mindre pandemi-präglade tillvaro. Tanken slår mig att jag kanske ska tillbringa lite extra tid vid pianot igen.
sagts är det mycket som inte
deras pianospelande. Jag stud-
kan fortsätta. Kanske möter vi
dig där så blir vi tre. Samtalen lever vidare, så som livet. En liten ring i ett stort träd, som på ett sätt är så liten men samtidigt gör skillnad.
av Amber Cook i samverkan med Åsa Kvarnbrink
Amber. Mest blir jag glad att
familj. För ett kort ögonblick,
min mormor och mamma och
sikte mot ansikte och samtalet
sar runt i en nu mycket lugnare
Det är ännu mycket som inte
vandrar mina tankar iväg till
ske. Kanske vi får mötas an-
nyfiken. Splittrade tankar stud-
Jag ler inuti. Musik har ock-
så varit en viktig del av min
dela erfarenheter, av de fram-
har sagts, och av det som har
har skrivits ner. Vi gläds båda
två av kommande möjligheter att ses igen på konferenser och
svensk familjeterapi 13
Boktips från Åsa, ”Kroppen
håller räkningen – Hjärna, sinne och kropp vid läkning
efter psykiskt trauma” av Bessel van der Kolk (2021)
Systemisk praktik i helig Jag arbetar som familjerådgivare för svenska kyrkan i Gävle. Det är roligt och spännande!
Mitt samtalsrum är mitt laboratorium.
hela mitt vuxna liv. Det ”helande” och det ”he-
liga” är inte bara en lek med ord. Det är samma domän. Gränslandet jag talar om. Det är när vi möts på riktigt i det som ”är” som helandet sker.
I det mötet är också det heliga närvarande. Jesus säger till sina lärjungar att ”när två eller tre är samlade i mitt namn skall jag vara mitt ibland
Här kan jag undersöka, experimentera och utveckla verktyg för det befriande samtalet, något
jag hållit på med i kyrklig kontext under snart sex
er”. Vackert så. När vi möts i sanning är den vertikala dimensionen öppen och påtagligt närvarande. Det stämmer bra i min erfarenhet.
år. Innan dess arbetade jag som familjebehand-
Närvaro är nyckelordet. Delad närvaro, och det
spännande och utvecklande erfarenhet. Åren
Jag behöver vara spontan och autentisk i mötet
lare för socialtjänsten i Stockholm. Även det en som familjeterapeut vid Anorexiamottagningen i Stockholm finns med i referensbiblioteket, liksom åren som familjeterapeut vid Magelungens Behandlings Center i Stockholm.
Det systemiska perspektivet är min grund. Greg-
ory Bateson, Humberto Maturana, Harlene Andersen, Tom Andersen, Ken Gergen, Gianfranco
Checcin, för att nämna några. Men även det andliga perspektivet har funnits med så länge jag
kan minnas. Kristen mystik, Advaita Vedanta,
Sufism, Kabbala och andra. Jag har botaniserat
i gränslandet mellan terapi och andlighet under
är jag som professionell som bjuder in till den.
med mina besökare och ta emot dem med nyfikenhet, värme och humor så att de kan slappna
av och vara sig själva. På det viset samskapar vi den ”safe space” vi behöver för att kunna vara
oss själva inför varandra. Om jag gömmer mig bakom min roll eller ställer teorier och förklar-
ingsmodeller emellan oss är magin bruten. Den
relationella domänen är upplöst och vi har hamnat i en instrumentell där jag förväntas ”göra” någonting.
Sanningen är grund i den andliga domänen. Den
levande sanningen. ”Sanningen skall göra er fria”
svensk familjeterapi 14
g närvaro
står det i bibeln. Och det stämmer. Det är sant.
sig själv” konstaterar Humberto Maturana. Och
använda i en postmodern eller språksystemisk
de insikter som ligger till grund för ”den andra
Samtidigt är ”sanning” ett ord som är svårt att kontext. Eller hur? Det är nästan som att det inte
går att ta ordet i sin mun. ”Observatören har ingen oförmedlad tillgång till en verklighet utanför
det stämmer ju utifrån observatörens position och ordningens cybernetik”. Den systemiska terapeuten behöver inte bry sig om sanning. Hennes up-
pgift är att röra sig nyfiket, kreativt och ledigt i
svensk familjeterapi 15
moraliserar inte. Som kritisk realist förstår jag att det finns en manifest värld som ”är” och som vi
kan komma i beröring med via den andra änden av nervtråden. En värld bortom språket som vi
använder språket till att beskriva. Men språket når inte ända fram, eller hur? Det är skillnad mellan det som ”är” och våra beskrivningar av det i språk. Det som ”är” har inget namn. Det förblir i
det okända bortom språket. Men när vi pratar om ”verkligheten” och så tänker vi nog att vi med
det begreppet avser ”det som är”. Men det stämmer inte. Maturana talade om ”multiversa”. Han pekade på hur vi skapar och samskapar ”verk-
lighet” i våra samspel och dialoger med varan-
dra och hur vi därför lever i olika verkligheter allihop. det okända. Genom att omfatta ”den icke-vetande positionen” kan hon/han bjuda upp sina besökare till en befriande dans. Jobbet handlar inte om att
ta reda på hur det är eller faktiskt förhåller sig med det ena eller det andra. Det handlar i stäl-
let om att hjälpa besökarna loss ur premisser,
föreställningar och fördomar som håller dem
bundna i vanmakt och förtvivlan. I den terapeutiska processen är sanningen är underordnad
friheten. Det handlar om att bistå besökaren i att byta ut dysfunktionella fördomar emot andra fördomar som fungerar bättre.
Ingen verklighet är sann. Det är dock fullt möjligt
att vara sann! Det är det mötet jag talar om. När vi är sanna med varandra. När vi möts i en närvaro som sträcker sig bortom bilder och språk. När
vi möts i en delad närvaro av ordlös förståelse. Det kan komma ord men de orden kommer inte ifrån tanken. De kommer ur den vertikala när-
varons vetande. Sådana ord har en särskild ring runt sig, de bär och förmedlar en energi som
tankens ord inte kan omfatta. ”Djup ropar till djup” står det i bibeln. Den frasen pekar på just detta. Tystnad som talar till tystnad. Vetande som
Men i mitt laboratorium är sanningen viktig! Jag vurmar för den. Inte på moralisk grund. Jag
talar till vetande. Det är svårt att prata om det här eftersom det ligger bortom språket. Orden blir så
svensk familjeterapi 16
lätt futtiga eller flummiga. Men när närvaron in-
väl med Maturanas definition av kärlek: ”Kärlek
Alla märker. Alla berörs. Läkning och befrielse
samexistens med mig”.
finner sig går det inte att ta miste på att den är där.
sker. Du har säkert varit med om det här själv?
är att ge utrymme åt en annan att vara sig själv, i
Känslan av att änglar går igenom rummet.
I den horisontala ordning vi själva skapar är
Systemisk praktik i en helig närvaro bildar ett
bästa, men ofta går det åt skogen. Inte för att vi
kors. Den systemiska praktiken rymmer livsberättelserna, den horisontala dimensionen. Tid-
saxeln. Minnen, bilder och föreställningar av det
som varit, förhoppningar och farhågor om det som kanske kommer. Den heliga dimensionen
är den vertikala linjen. Det eviga och ständigt föränderliga nuet. Det som är. Visst blir det tydligt?
Systemisk praktik i en helig närvaro handlar om självkännedom, och då inte om självkännedom i ackumulativ mening. Det handlar om att känna
sig själv i sin lodlinje. Att vara sann. Autentisk.
Levande. En rörelse i denna riktning innebär en djupnande resonans med den ordning som ”är”.
Ett liv med mindre friktion och mer energi. Ett liv med mera ”flow”. Mera tillit. Mindre rädsla. Mindre behov av kontroll. Bättre fungerande re-
lationer. Djupare tillfredsställelse. Mera mening. Mindre konsumtion. I större skala kan det inne-
bära en mera hållbar livsstil för oss människor.
det lätt hänt att det blir fel! Vi gör nog alla vårt vill dit men för att vi fattar beslut utifrån bristfällig förståelse eller felaktiga premisser. Vi kan inte förutse de fullständiga ramifikationerna av
våra handlingar. Den horisontala ordningen är oordning i den vertikala ordningen. Vi kan inte
låta bli att göra fel. Det bästa vi kan göra är att vara väldigt lyhörda för feedback och ständigt vara beredda att justera vår handling utifrån den. Vi gör fel ofrånkomligen. Men ingen är fel. Vi är alla av den vertikala ordningen, och den ordningen är perfekt. Den lever i våra kroppar, våra
organ, våra celler. Själva livet som andas och pulserar i oss är av den vertikala ordningen. Vi är alla skapade i Guds avbild som det står. Vi är den
Gudomliga ordningen. Låt oss därför lyhört leva, röra oss och vara till i den!
av Per Götberg Familjerådgivare Svenska kyrkan Gävle
Och detta utan ansträngning! När vi lever, rör oss och finns till i Gud är vi fria! Fria att vara oss
själva tillsammans med varandra. Detta rimmar
svensk familjeterapi 17
Bill Petitt Redaktionen gläder sig åt att Bill Petitt medverkar i SFT. Bill Petitt är författare, handledare och utbildare i familjeterapi. Han tillhör de första
familjeterapeuterna i Sverige och har således varit verksam sedan tidigt 1970-tal och har därmed en överblick som få över vårt fält.
Han har ständigt hållit i utbildningar och handledningsgrupper . Om svar anhålles!, Mötespunkter och Familjeterapilexikon av Bill med Hardy Olsson som medförfattare, har genom åren tillhört kurslitteraturen i många olika utbildningar.
svensk familjeterapi 19
What I think about when I th Can psychotherapists cause health? Or – how important is the psychotherapist in the healing process? As we know from experience, the relationship between
meeting? Primary contextual markers help generate re-
at communication is not always controllable. This sug-
on, and reflect our earlier experience.
the intention and the consequences of any given attempt
gests that we abandon any metaphor for communication
lationship factors such as respect, contempt, trust and so
that implies that it is an instructive process. “Instructive”
The more complementary the therapist’s and the client’s
cating in a “correct” way, cause a specific experience
tion and understanding may fit for both parties. But align-
response. We must abandon it – if for no other reason –
some degree, as both A and B contribute unknown fac-
story. While instructive communication aptly describes
how complementary they are will often be provided by
perhaps a more fitting metaphor for human communica-
Bandler and Grinder described it, “The meaning of your
eration.
“expert” holds no privilege unless that identity is accept-
used here as the idea that person A can, by communi-
contextual markers are the greater the chance that inten-
within any person B, which in turn leads to a predictable
ment – at least initially – will be influenced by chance to
because A’s side of the communication is only part of the
tors in the production of the loop. Fortunately, clues as to
how we interact with a computer or a washing machine,
how each responds to the other in a linear manner, or as
tion would be one which emphasizes the idea of coop-
communication is the response you get”. Even being an
In a dyad, a communication loop is established by both
ed and affirmed by those participating in the interaction.
participants providing half of the loop, and both halves
The placebo effect accounts for as much as one third
ence possessed by each participant. So, A’s half is initi-
means if the healer and her treatment are not believed
vice versa. This suggests that the meaning of A’s com-
to one third of its potential effectiveness. Accepting the
sions etc.) as understood by person B will be influenced
the therapist into something of a bind: on the one hand
with A’s actual communication. One example is the case
interventions contain a possible curative value, whilst on
when communication is initiated (or even considered).
sesses much of the magic that can make them work. This
(in relation to me)? Who am I (in relation to you)? What
healer and patient.
are anchored at each end in the unique history of experi-
of the positive outcomes in medicine treatment, which
ated by him, but works only if it is connected to B, and
in by the patient, the intervention begins by losing up
munication behaviour (words, gestures, facial expres-
placebo effect is present in psychotherapy seems to put
to an unknown degree by factors that have little to do
she must believe that her knowledge and her choice of
of primary contextual markers, which kick into action
the other hand she knows that it is the patient who pos-
They can be summarized in four questions: Who are you
implies a special kind of mutual dependency between
are we doing together? What is the significance of our
svensk familjeterapi 20
hink about family therapy Interestingly, communication works quite well a lot of
will probably also be strengthened by the placebo effect.
to make it work. Experience tells us that communica-
Thinking about how I can contribute to the healing pro-
fact that once accepted, becomes uninteresting in itself.
taining the communication loop: trying to see when it
that help us to detect when it goes wrong and what strate-
And, by definition, the therapist has more responsibility
to make it work as well as possible requires that we not
early as possible I seek an agreement with the client that
well. We can try and be as clear as possible about what
thinks I am talking nonsense, or if I have misunderstood
invite the client to comment and question. We seek co-
the communication loop is not working in some way,
stand our mutual commission to be, and what we believe
intervention itself that is problematic, or if it is the com-
why negative feedback is so often more important than
to change – or if it is in fact something else that is caus-
the time, though perhaps it works because we work hard tion often goes wrong, producing undesired results - a
cess focuses on the responsibility that I have for main-
Instead, what is of interest are the resources we possess
starts to break down and then attempting to repair it.
gies we have learned to try and make it right. The desire
than the client for this maintenance work. To this end, as
only monitor the other’s communication, but our own as
he will inform me if he does not understand me, or if he
we think and why we think as we do, and all the time
him, etc. While negative feedback is often a signal that
operation, a working alliance concerning what we under-
mutual reflection may be needed to understand if it is the
may lessen suffering and promote well-being. That is
munication used to describe the intervention that needs
positive feedback in therapy: the therapist needs it to
ing problems.
well with the client.
But whatever we do, or however hard we work, available
I think it is beyond dispute to say that we therapists can
sonal experience) tell us that while we can sometimes be
low a favoured theoretical perspective, but rather be-
ness to acknowledge the limits of our abilities may well
know when her communication behaviour does not sit
statistics (whether evidence-based or the result of per-
help, at least sometimes. But not simply because we fol-
of help in healing, we will also fail sometimes. A willing-
cause we can engage with the client in such a way that
help to preserve a sense of humility and wonder.
skills we possess might be of help; secondly, that the cli-
So perhaps it is the communication loop, and the un-
work together with the ideas on offer. When these pre-
therapist is, and how much she is the cause of health.
three conditions are met: firstly, that we believe that the ent believes so too; and thirdly both parts are willing to
derstanding it generates, that defines how important the
conditions are met, we can assume that the odds become better that a therapeutic intervention might help, as it
svensk familjeterapi 21
Görel Fred, Ersta 28 jan Att arbeta med försoning mellan vuxna barn och föräldrar Med balladen om Briggen Blue Bird av Hull, där
vuxna och deras föräldrar den 28 januari på Ersta
de dagen med Görel. Så nära sin familj, men utan
Fred året innan inspirerade oss att ta hennes erfaren-
Karl stod surrad till rors när båten gick under, inled-
att kunna nå fram. Vi är många som känner igen oss själva och klienter vi möter som försöker och
försöker/”krigar”/ger upp med att nå fram till sina föräldrar med berättelsen om hur det var för mig som barn och bli bekräftad i det.
Vi i Ffst, Föreningen för familje- och Systemisk Terapi i Stockholm, anordnade en heldag med Görel
Fred på temat ”Att arbeta med försoning mellan
konferens. Ett systemcafe där vi intervjuade Görel
heter och kunskap kring temat vidare till en heldag med både deltagare på plats och digitalt. Efter stort tålamod från Görel och deltagarnas sida, kunde vi
till slut med hjälp av en inringd akuttekniker få till
en fungerande digital sändning, då det visade sig att Ersta installerat ett nytt system som ännu ej prövats.
Vi är glada över att så många digitala deltagare ändå stannade kvar och fick till sig Görels tankar och erfarenheter.
Dagen fick oss att stanna upp och reflektera kring begrepp som förlåtelse, försoning, bekräftelse, be-
hov, makt och ansvar. Vad betyder förlåtelse? Vi kan välja att be om förlåtelse – men också välja att ta emot den eller inte. Begreppet ”billig förlåtelse” har blivit ett viktigt tema för Görel. Ska vi
lära barnen att alltid säga förlåt? Kan allt förlåtas?
Hur präglade är vi av de kristna värderingarna kring förlåtelse? Ett förlåt, som sedan inte följ i handling, hur ska man förhålla sig till det?
Att arbeta med försoning är att öppna upp med en
ny kontakt med sig själv, vilket ibland kan medföra
svensk familjeterapi 22
nuari 2022 att kapa band. ”Försoning gör ingenting ogjort, men
gör det möjligt att hela det som tidigare var sönder.” För att arbeta med försoning mellan vuxna barn och föräldrar behöver vi ha en medvetenhet kring behovsutrymme, makt och ansvar. Görel lyfter fram
hur behovsutrymmet för ett barn går från att vara
totalt som nyfödd, för att minska med växande ålder och förmågor och där den vuxna gradvis kan ta till-
baka delar av sitt behovsutrymme. Som terapeut tar
Görel alltid ställning för att det vuxna barnet fort-
farande har ett större behovsutrymme! Att föräldern
alltid måste ta ansvar för att möta barnet i barnjaget
för att de ska kunna mötas i vuxenjaget. (”Om du vill möta ditt barn – låt bli att försvara dig!”)
De olika temana som Görel lyfte, diskuterades livligt i smågrupper. Det här är ju teman som är väldigt
allmänna och som många av oss kanske arbetat med i egenterapi. Det Görel tillför är en slags ”modell”
för hur vi kan hjälpa vuxna barn till försoning – kanske med sina föräldrar, men framför allt till en inre
försoning med sig själv och det barn jag var. Utöver boken om försoning, som Görel skrivit tillsammans med Ulrika Hjalmarson Neideman, driver Görel
ut till så många fler som är berörda, och som kan ta till sig det som känns hjälpsamt från samtalen. Det
känns också väldigt roligt att Görel, som systemisk
familjeterapeut, tar plats i sociala media. Det tackar vi för!
också ”Försoningspodden”, där hon samtalar med
inbjudna gäster om olika aspekter kring försoning. Jag tycker att det är fint att Görel med podden når
av Kari Kamsvåg Magnusson, för Ffst
svensk familjeterapi 23
Rolf Sundet på årets ve Den 6-7 oktober kommer nästa Vetenskapliga symposium att gå av stapeln i Stockholm, och en av talarna är Rolf Sundet, professor
emeritus vid Institutt for helse-social- og velferdslag, Universitetet i Sørøst-Norge.
Årets vetenskapliga symposie fokuserar särskilt
med grounded theory. Den kvalitativa analysen
länge intresserat sig för temat, och här vill jag tip-
terapeuternas perspektiv. Sundets ambition är att
på verksamma processer i terapi. Rolf Sundet har
sa om en artikel där han undersöker hur familjer,
och deras terapeuter, beskriver vad de uppfattar som hjälpsamt i terapi.
Sundet har intervjuat både terapeuter och familjer,
inklusive barn om vad de uppfattar som hjälpsamt i terapi. Terapeuterna som intervjuas är kollegor-
lyfter fram beskrivningar ur både familjernas och
skapa en ”dubbel beskrivning” ett begrepp han lånar av Bateson för att illustrera att beskrivningar
ur två olika perspektiv berikar, eftersom de kom-
pletterar varandra. De dubbla beskrivningarna kopplas samman genom sina likheter och berikar genom sina skillnader.
na i den arbetsgrupp som han tillhörde när studien
Bland likheterna här finner vi tre teman som Sun-
som bedriver både dagvård och öppenvård inom
tioner, deltagande och relation. Dessa tre teman
genomfördes. Verksamheten är en familjeenhet barn och ungdomspsykiatri på ett norskt sjukhus.
Terapeuterna utgår i sitt arbete framförallt uti-
från kollaborativ språksystemisk terapi enligt Anderson och Goolishian, reflekterande team reflekterande processarbete enligt Andersen, och
narrativ terapi enligt White. De bygger också sitt
det extraherar ur båda perspektiven: konversa-
handlar alla om vad som är till hjälp i terapi. Sun-
det skapar kategorier och underkategorier, och går systematiskt igenom terapeuternas tankar om sitt arbete och familjernas upplevelse av sitt deltagande.
arbete på sin samlade erfarenhet och utbildningar
I studien diskuteras likheter och olikheter mellan
som eklektiskt.
vi tankar om att vara personlig som terapeut, om
Intervjuerna har transkriberats och analyserats
icke-vetande perspektiv, och generaliserad kun-
de gått genom åren, och benämner sitt arbetssätt
terapeuternas och familjernas perspektiv. Här får
hur professionell kunskap kan förenas med ett
svensk familjeterapi 24
etenskapliga symposie!
skap med att varje familj är unik, samt hur terapeuten kan hantera processer som sker parallellt men tycks stå i motsats till varandra.
Sundet drar slutsatsen att studien å ena sidan bekräftar de kollaborativa modeller som terapeuterna lu-
tar sig på, men att dessa också behöver expanderas till att omfatta mer handlingsorienterade former av terapeutiskt arbete. Dessutom menar han att profes-
till att se klienterna som experter på sitt liv, och att inta ett icke-vetande perspektiv.
Vill du veta hur han kom fram till det? Och vad familjerna och terapeuterna sa? av Karin Thorslund
sfft vetenskaplig sekreterare
sionell kunskap och färdigheter inte står i motsats
svensk familjeterapi 25
Läsv
Med tanke på att internationella kvinnodagen v jeterapeuter som har skrivit under åren. Några gammalt är oaktuellt.
need each of them in order to become fuller, more balanced human beings. Originally written in 1978 by
renowned psychotherapist Virginia Satir, the timeless classic Your Many Faces has been updated and reis-
sued--and is as relevant today as ever. In a refreshingly
candid style, Satir takes us on a lively and insightful journey of self-discovery and transformation. We learn how to acknowledge, understand, and manage our many
faces--and in doing so, open up a world of possibilities
Your many faces
for ourselves.
Each one of us has a medley of “faces” that composes our individual personality: intelligence, anger, love, jealousy, helplessness, courage, and many more.
We’re often quick to judge these characteristics as ei-
This new edition also features a compelling foreword by Mary Ann Norfleet, PhD, which explores Satir’s
pioneering approaches to psychology and her enduring legacy in the field of family therapy.
ther positive or negative, without recognizing that we
svensk familjeterapi 26
värt
var den 8 mars är det fokus på kvinnliga famila böcker är flera år gamla, men inte allt som är
society, this provocative new book explores a feminist
approach to theory, clinical applications, training, and supervision in family therapy.
Topics in this exciting and though-provoking book include women in alcoholic families, women and abuse in the family context, lesbian daughters and mothers, and women and eating disorders.
Women, Feminism & family therapy Women, Feminism and Family Therapy encourages sensitivity to feminist perspectives and challenges many traditional notions held by therapists, clients, and
society. One of the few guides that takes into account feminist ideals and the changing status of women in
Editor Lois Braverman and the other expert contributors are practicing psychotherapists who have struggled
with the problems of integrating a feminist perspective with the practice of family therapy. Their discussions-both theoretical and practical in scope--provide profes-
sionals with actual treament interventions, as well as a frank discussion of theoretical dilemmas
svensk familjeterapi 27
Läsv ter på vår psykiska hälsa, samt kraft att finna
vägar för ett engagemang för naturen och miljön. I Ekopsykoterapi beskrivs framväxten
av ekopsykoterapin, forskning som visar på
människans behov av natur och rörelse, idéer om hur vi rent praktiskt tar psykoterapin till naturen samt övningar och interventioner som
stärker relationen till naturen. Ekopsykoterapi kan integreras med det befintliga psykoterapeutiska arbetet, och boken kan därför använ-
das som inspirationskälla för psykoterapeuter oavsett tidigare inriktning. Women in therapy Ekopsykoterapi
In clear, lively prose, Harriet
Alltmer forskning visar hur viktig vistelse i
at women and the psychothera-
naturen är för vår psykiska hälsa - naturen är
därmed en självklar plats för psykoterapeutiskt
arbete. Men naturen är också en medterapeut som det är välgörande för både terapeut och
medvandrare att skapa en djup och trygg relation till. Förutom att möjligheten till psykoter-
api i naturen blivit en nödvändighet i samband med pandemin ger ekopsykoterapin också en förståelse för den rådande klimatkrisens effek-
Goldhor Lerner takes a bold look pists who work with them.”The cover should be stamped in bold letters: Not for professionals only.
I recommend it highly, for all women and for the men who care
for and about them.”--Maggie
Scarf, author of “Intimate Matters”
svensk familjeterapi 28
värt Kvinnors Vrede Har du svårt att uttrycka vad du tycker och
känner? Får du skuldkänslor när du har sagt ifrån? Är du klar över i vilka situationer du blir arg? Kvinnors vrede har sedan den först kom ut i mitten av 80-talet lärt 100 000-tals kvinnor
världen över att bli vän med sin vrede. Idag är den en modern klassiker.
Kvinnor har svårare än män att visa vrede: I
stället för att på ett naturligt sätt ge utlopp för sina verkliga känslor reagerar kvinnor oftare
med att dra sig undan. Det här är ett mönster som sitter djupt och som har
sin grund i att kvinnors värde och identitet i så hög grad har kopplats till att älska och bli älskade. Man
vill inte bli betraktad som hotfull
och aggressiv och därmed okvinnlig. Men vreden är en viktig signal
om att någonting är fel. Att börja ställa krav och säga sin mening kan emellertid vara svårt på grund av
den rädsla vi alla känner inför förän-
en mycket träffande beskrivning av kvinnors
mycket vanliga problem: att inte kunna hantera sin vrede. Hon belyser orsakerna till dessa
kvinnliga reaktionsmönster och ger exempel på typiska konfliktsituationer. Hon föreslår också strategier för hur man kan skapa varak-
tiga förändringar i viktiga relationer och på ett
konstruktivt sätt hävda sina egna behov och önskemål.
dringar, både hos oss själva och an-
dra. Harriet Lerner ger i denna bok
svensk familjeterapi 29
Mediabruset Uppdrag Granskning: Bokstavsbarnen, 3 delar: Diagnosexplosionen, Skolmisslyckandet, Vårdkaoset
Molly, Ture och Elina är väldigt olika, men de har något gemensamt. De senaste åren har antalet bokstavsbarn ökat dramatiskt. I den här serien möter du barnen som
kämpar i motvind och föräldrarna som inte ger upp. Vem ska hjälpa när det känns som att samhället sviker – och vad ligger bakom diagnosexplosionen?
Uppdrag granskning: Bokstavsbarnen | SVT Play Röd – En nysläppt film från Disney och Pixar som handlar om en tonårsflicka och hennes relation till hennes
överbeskyddande mamma. Filmen lyfter fram familjens påverkan genom generationer och kan vara en bra samtal-
sstartare för familjer där åtminstone en familjemedlem är en yngre tonåring.
Sveriges Radio, Kropp och Själ, ’Diagnosfeber:
Vem har inte ADHD eller autism? https://sverigesra-
dio.se/avsnitt/diagnosfeber-vem-har-inte-adhd-ellerautism?fbclid=iwar11s_mf6lo6gmims9rkkeh8rls0xh3xgmhxm3shybkg3w8epp_ikbj7bfo
Sveriges Radio, P1 miniserie, Återkallad diagnos:
https://sverigesradio.se/avsnitt/aterkallad-diagnos-tjugostulna-ar
Psykologiska framsteg, vägen till friskare psyke:
psykologiska framsteg. Tvångssyndrom och depressioner
är ingenting nytt. Psykisk ohälsa har bemötts med alltifrån djävulsutdrivning till hypnos. Vi möter en OS-boxare och en astrofysiker som båda får mer modern hjälp med sin
psykiska hälsa. Detta är del ett av två program om vägar till bättre psykisk hälsa. Programledare: Victoria Dyring.
https://www.svtplay.se/video/34268924/vetenskapensvarld/vetenskapens-varld-sasong-35-vagen-till-friskarepsyke-psykologiska-framsteg?info=visa
De nya botemedlen, vägen till friskare psyke: De nya botemedlen. Kan elektrisk stimulans av hjärnan hjälpa oss til psykiskt välmående? Kan en ’partydrog’ i kombination med terapi visa sig vara en effektiv medicin mot
posttraumatisk stress? Vi får här ta del av banbrytande
behandlingar som nu testas – och forskarnas försök att förstå den biologiska grunden för psykisk ohälsa. Programledare: Victoria Dyring
https://www.svtplay.se/video/34337288/vetenskapensvarld/vetenskapens-varld-sasong-35-vagen-till-friskarepsyke-de-nya-botemedlen?info=visa
Försoningspodden med Görel Fred släppte avsnitt #17
i slutet av januari med temat Trauma. Vad är egentligen
ett trauma? I det här avsnittet, där jag möter terapeuterna Kari och Ismini, reder vi ut det. Ni får veta hur man kän-
ner igen ett trauma och att det aldrig är för sent att göra något åt det.
https://forsoningspodden.podbean.com/
KALENDER - Vår 2022
SYDOST 21 mars kl. 15-16.30 – Föreläsning med Johan Sundin Tema: Att bli säkrare i sin osäkerhet – att överleva och utvecklas som familjeterapeut Sker digitalt Mer information: https://www.sfft.se/sydost/index.htm STOCKHOLM (FFST) 24 mars kl. 17.30-21 - Årsmöte i FFST och systemcafé med Lance Cederström Tema: ’Ett samtal om etiska dilemman i våra yrkesroller/har vi tid att vara i det komplexa’ Mer information om kostnader och anmälan, se: https://www.ffst.se/systemcafe.htm SÖDRA 19 april kl. 18.30 – Föreläsning med Anna Carling Stadiongatan 67, Malmö Anna som arbetar som sexolog kommer att berätta om sitt arbete. 23 maj under eftermiddagen – Halv dags föreläsning med Søren Hertz Søren Hertz är barn- och ungdomspsykiater och författare från Danmark som har skrivit om hur vi kan se diagnoser inom barnpsykiatri utifrån ett systemiskt perspektiv. Sker i Malmö. Mer information kommer. MITT-SVERIGE (FaMS) 3 maj kl. 18 – Årsmöte och föreläsning med Charlotta Lindahl om IFS Barn-och ungdomspsykiatrin i Östersund samt via länk i Sundsvall Mer information kommer. DALARNA 12 maj kl. 9-15.30 - Föreläsning med Gun Drott-Englen Högskolan i Falun & digitalt Människan i sitt sammanhäng, Del 2 Tema: ‘Att få med alla i familjen i behandling’ Mer information: https://www.sfft.se/dff/dalkal.htm RIKS 3-4 september - Inspirationshelg för lokala föreningars styrelsemedlemmar Mer information kommer. SAVE THE DATES 16-19 augusti Nordic Family Therapy Conference i Köpenhamn Mer information, se: https://www.nc2020.dk/ Early bird pris, vid anmälan innan 1 april 2022 7-10 september – Conference of the European Family Therapy Association in Ljubljana, Slovenia Mer information, se: https://efta2022ljubljana.org/ 6-7 oktober Vetenskapligt Symposium i Stockholms närområde Mer information kommer. Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook https://www.facebook.com/svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang. Södra https://www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra https://www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm https://www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna https://www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mitt Sverige https://www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händelser.
foto Magnus Olers