SFT nr1 2021

SFT svensk familjeterapi nr 1 • 2021

Porträttet Erik Abrahamsson

Kort och blandat Avhandling om barns erfarenheter av the family talk intervention

När någon i en familj blir svårt sjuk påverkar det

hela familjen och allt vänds upp och ner. Rakel Eklund har i sin avhandling studerat en familjeinter-

vention som kan användas när någon blir svårt sjuk och behöver palliativ vård. Läs mer om avhandlingen och ladda ner den för egen läsning på:

https://www.esh.se/nyhetsarkiv/2020-06-01-avhan-

dling-barns-erfarenheter-av-the-family-talk-intervention---nar-en-foralder-vardas-inom-specialiserad-palliativ-hemsjukvard.html /Marcus

Om att vara en trygg behandlare för ett barn ”Trygghet handlar inte om förnuft och logik utan

om hur barnet upplever oss som professionella hjäl-

pare […] Trauman upplevs inte i cortex där förnuft

och logik härskar, utan implicit i mitthjärnan och hjärnstammen där det inte finns något språk. I dessa regioner kan förnimmelser, känslor och instink-

tiva överlevnadsreaktioner utlösas av alla faktorer

i omgivningen som påminner om den traumatiska händelsen. Detta innefattar hur vi bemöter barnet

samt vårt sätt att uppträda, våra fysiska drag, vårt kroppsspråk och vårt tonfall […] antingen känner

sig barnet tryggt eller inte. I slutändan är det barnet som avgör vem som är en trygg person.”

Från Steele och Malchiodi (2012), i De tre pelarna i traumamedveten omsorg av Bath och Seita (2019). Läser en artikel som undersöker de negativa effekterna av neutralitet i parterapi. Funderar kring det-

/Marcus

ta, vad som skiljer neutralitet och mulitpartiskhet. Om vi tar parti för alla i samtalet, är vi då neutrala?

Om vi arbetar för att alla ska kunna förbli subjekt i

Jag vill tipsa om en artikel om Att bli säkrare i sin

deras unika behov? Fundera gärna vidare kring detta

detta nummer med en recension). Artikeln finns att

samtalet, behöver vi då inte ta parti för alla utifrån utmana dina spontana första impulser. Är du sugen

på att fördjupa denna fråga i en text till tidningen, så ta kontakt med redaktionen. Artikeln hittar du

här https://www.psychotherapynetworker.org/blog/ details/944/neutrality-is-sabotaging-couples-therap y?fbclid=IwAR36oedluXAWikv03bvgH8rrSyZIny SRzSYF1JQuQrlSfi1G5ib3yi-jD3o /Marcus

osäkerhet, av Johan Sundelin (som också bidrar i läsa i tidningen Fokus på familien, men också i en

tidigare version på http://www.johansundelin.com/ nya%20texter/Sundelin_2020-03-12.pdf /Marcus

Ledare Läs det här numret.

Läs tre fina artiklar till minne av Ingegerd Wirt-

Läs det här numret för när du har gjort det minns

ter exkluderar inte – de inkluderar” bli en del av

berg och låt för alltid hennes ord ”Familjeterapeu-

du varför du ville bli familjeterapeut. Läs Lena

Svedins svindlande text om varför familjeterapeuter ska sluta tiga. Påminn dig om det är nödvän-

digt att kunna allt möjligt – inte bara en metod. När du är familjeterapeut, är du vad Lena kallar ”att vara generalist”. Och det är familjeterapeuternas alldeles egna specialitet.

dig som familjeterapeut.

Läs och våga dig på att tycka något om Tobias Sunnerfjälls verkligt intressanta frågeställningar om metoder, profit och vilka som egentligen har nytta av metoderna vi slänger oss med. Ta med

den frågan till fikapausen och skapa lite hälsosamt drama på din metodtrogna arbetsplats.

Läs och koppla ihop det med Ulrika Ernviks beskrivningar om skogspromenader och videosamtal med familjer så lekfulla och kreativa att du plötsligt börja längta efter teamsapplikationen du svor över igår.

Läs allt annat i det här numret för att minnas var-

för du är helt såld på just familjeterapeuter och deras terapi. Lekfullhet! Nyfikenhet! Sätt upp en

lapp med Lena Svedins ord ” manualisering är väldigt bra när vi har att göra med sådant som

Kasta dig över Marcus starka porträtt av Erik

låter sig manualiseras” på kylskåpet och påminn

gaste med allt är ändå att få samtalen att funka.

redo att, som Erik pratar om, ta en rutt dit där bus-

slaviskt hålla sig till enstaka metoder och mod-

om att Just du är en del av en terapitradition där

Abrahamsson som genomsyras av att det vikti-

dig själv varje dag till morgonkaffet att göra dig

Nyfikenhet och lekfullhet är långt viktigare än att

sen vanligtvis inte går. Läs och låt dig påminnas

eller. Läs det igen och igen och kom ihåg att

det gäller att -”ställa sig där vi gör mest nytta”.

familjeterapin är möjligheternas terapi.

Av Patrik Kärn

svensk familjeterapi 3

Ordföranden På väggen i fikarummet på BUP i Ystad där jag arbetar,

Ingegerd

av ett tal. Intill finns månadens program på Bio Scala

När vi nåddes av budet att Ingegerd hade somnat in

ut regelbundet, men det här talet har fått hänga kvar.

levande mitt ibland oss alldeles nyss! Det är lätt att höra

Talet hölls av Ingegerd Wirtberg till trettioåringen BUP

först och allra mest till familjen, till Bill och döttrarna.

hänger det ett gulnat och blekt papper. Det är en utskrift

och veckans matsedel i sjukhusmatsalen och de byts ju

Ystad när vår mottagning firade jubileum 2009. Jag vill dela med mig av ett litet utdrag:

hennes röst och skratt för sitt inre öra. Tankarna går Vi är många som känner med er i sorgen!

Ingegerd fattas oss på så många sätt. Både privat och

”För oss äldre är det vitaliserande att få förmånen att

umgås med dessa mogna ungdomar. Bäst av allt är att

få smittas av den energi och lust till livet som utmärker denna specifika trettioåring! Lusten att tänka högt och

fritt, lusten att göra nytt ihop, lusten att utbilda sig, lusten att ha roligt...”

professionellt, personligt och på ett mer övergripande

plan. Ett av de sammanhang där Ingegerd var engagerad, och där jag hade glädjen att möta henne igen,

var sfft:s styrelse, där hon var vetenskaplig sekreterare under flera år fram till 2019. Hon bidrog aktivt t ex i planerna inför det vetenskapliga symposiet i Göteborg,

hon både sammanställde och delade med sig av flera

När jag läser orden idag tänker jag att de mest av allt är

en träffande beskrivning av Ingegerd själv. Eller kanske av systemet Ingegerd Wirtberg och BUP Familjemot-

tagning i Ystad, där hon hade varit handledare i många

år. Men ändå mest Ingegerd. För hur många sådana sys-

tem eller sammanhang var hon inte en skapande och energigivande del av under sitt rika liv?

kändes det overkligt och väldigt sorgligt. Hon var så

forskningsöversikter. Och hon bidrog hon med sin lite

krassa humor, sitt intresse för andra, sin blick för möjligheter.

Familjeterapi-Sverige har blivit fattigare utan Ingegerd. Eller har vi? Hon skulle nog inte vilja se det så. Vi har

snarare blivit rikare med Ingegerd! Och vi har fått en

skattkista – eller en hel köpmansdisk – att ösa ur i arvet som hon lämnar efter sig.

Ingegerd kunde konsten att värdera kunskap och evidens samtidigt som hon bevarade lekfullhet, humor och

kreativitet. Hon kunde vara ständig optimist samtidigt

som hon var jordnära, klarsynt och realistisk. Hon hade

svensk familjeterapi 4

ett öppet och genuint intresse för människor och de

att stärka kopplingen mellan SFT och föreningen. Olika

ster och möjligheter till utveckling.

välkomnas!

olika system vi skapar, där hon ständigt såg både mön-

former av bidrag från lokalföreningarna till tidskriften

För att återvända till citatet i inledningen. Jag önskar att

Till sist önskar jag att vårsolen ska fortsätta att värma

lust till livet som utmärkte Ingegerd Wirtberg. ”Lusten

nya idéer. Alltså, vårljuset kan ju vara avslöjande på

vi alla framöver kan låta oss smittas av den energi och

att tänka högt och fritt, lusten att göra nytt ihop, lusten att utbilda sig, lusten att ha roligt” – det kan vara en fin

programförklaring för det vi sysslar med när vi möts inom ramen för sfft.

Även under den här pandemin, som förhoppningsvis

går mot sitt slut, lever familjeterapiföreningen. Det

våra själar och få det att gro och spira av nytt hopp och flera sätt. Åtminstone hos mig lyser det inte bara på

sådant jag vill se, utan också på oputsade fönster och diverse dammiga hörn. Men ändå, i det här avslöjade

och samtidigt värmande ljuset hoppas jag att vi kan se oss själva och varandra med en öppen och nyfiken blick. En blick som ser möjligheter.

sjuder av aktivitet runt om i landet i alla lokalförening-

Tack för allt, Ingegerd!

get ges ut och fylls av nytt intressant innehåll. Ett stort

Varma hälsningar från ordföranden

ar. Vi har också den här förnämliga tidskriften som tro-

tack till redaktörerna Patrik och Marcus som jobbar så

av Lotta Beskow

fint med detta! Det finns en önskan från redaktionen

SFT

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Patrik Kärn och Marcus Westergren Layout: Magnus Olers

Annonsera i SFT! helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Ulrica Holmbom@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Ulrica Holmbom Sekreterare: Kerstin Lodén Gustafsson Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Ledamöter: Susann Hanshoff, Ann-Helen Nilsson, Lena Lang, Inger Bergström, Gun Drott Englén

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 juni sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Porträttet Erik Abrahamsson Om jag skulle måla ett porträtt av Erik skulle jag välja mycket färg.

Trygga grundfärger, jag ser också mycket gult för min inre blick. Jag skulle måla en hel rad av cyklande barn uppe vid solen. Jag

skulle måla familjer som tumlar runt i snön tillsammans. En bild som pekar bortom sig själv.

Om jag vill beskriva Erik med

där plats uppstår. Ett band som ak-

lockade och passade bra in i hur

från sydöstra Europa. Ett band som

möjliga och inte strävar efter det

värderade.

musik skulle jag välja en orkester spelar på en gata, ett band som

består av de som kom och de instru-

tivt arbetar med att lyfta fram det bästa. Ett band som hämtar sin en-

ergi från de man samspelar med,

Erik var och det han trodde på och

Sedan dess har inspiratörerna varit

mer än själva noterna.

många. Under samtalet skymtar

va en del av Erik, men det punken

Vi möts över Zoom för en intervju

igenom i det Erik säger, många

Erik är inte rebell och inte alls spe-

en intervju. Jag mötte en Erik som

spela klezmer-punk. En fartfylld

person, men som gärna tar plats för

det som gavs. Ett band där samspel

barn ska få vara delaktiga i samta-

gen skäms för att ta plats men läm-

jekt. Erik har lång erfarenhet som

som inte söker de stora arenorna el-

Det började redan på sociono-

ment som fanns vid detta tillfälle. Ett punkband kanske kunde beskri-

saknar är den sprittande glädjen.

som kom att bli ett samtal, mer än

ciellt arg. Kanske skulle bandet

inte gärna vill synas så mycket som

samling kreatörer som spelar med

värderingar och missionerar om att

och spjuveraktighet får råda, där in-

let på riktigt, att de ska få vara sub-

nar stor plats till de andra. Ett band

familjeterapeut

ler de lyxiga lokalerna, utan spelar

mutbildningen där familjeterapin

och

handledare.

svensk familjeterapi 6

en rad olika betydande personer av dem har han samtalat med och skrivit om. Att Erik själv in-

tervjuat förebilder och inspiratörer

och beskrivit dessa i text ger mig en speciell känsla som, måste jag erkänna, gör mig lite nervös. Det

drabbar mig när jag skriver detta porträtt och jag tänker att jag nog

borde kunnat förutse detta, men det överraskar mig. När jag lyss-

nar igenom intervjun igen inför att

skriva texten, hör jag mig själv frå-

att se i förväg, att ett porträtt är en

Erik ställer till de han intervjuar i

det vi skapade i vårt samtal är något

ga likande frågor som jag läser att Psykoterapins förnyare. Jag försök-

av många sätt att se en person, att

terad och intervjuare. Att det ger en

annat än vad denna text skapar till-

berättelser och funderingar.

er skaka av mig den känslan och

sammans med dig som läser. Vi

Erik och jag skapade tillsammans i

är en annan Du och jag tänker att vi

bara vara i skrivandet av det som

intervjun. Att resultatet är omöjligt

samtal tar vi rollerna som porträt-

trygghet att leka tillsammans med

kommer in på Martin Bubers att Jag

Det är två saker som löper genom

är tillsammans i detta och just i vårt

i texter Erik skrivit. Nyfikenhet och

svensk familjeterapi 7

hela vårt samtal och som även syns

lekfullhet. ”Jag gillar det, att du

och på det lekfulla i detta upptäck-

tar på” och hoppas kunna dela des-

och föreläst om”, säger Erik för

samtalet när han pratar om barnen

och mig i intervjun. Berättelser om

säger att det syns i det jag skrivit det är väldigt viktigt för honom.

Det framträder redan när jag frågar

honom om att bli porträtterad och

vi sen ska boka tiden. Både nyfikenhet och lekfullhet är fenomen

som sker i ett mellanrum och de har en rörelse, en ömsesidighet mellan människor. Erik vill rikta min nyfikenhet på det han brinner för, mer än på personen Erik. Det som finns

att upptäcka, det som ännu inte skett

ande. Erik blir som mest levande i

och den energi som finns i samspe-

let. Erik förlorar sig i berättandet,

men det märks först när han kommenterar sig själv med, ”här sitter

jag och pratar på”. En kommentar

som jag värdesätter för den talar om

sa berättelser som fångade honom att hjälpa familjer öppna sig för nyfikenhet och samtal. Att skapa

nyfikenhet för vad som ska komma

och kratta vägen för förändringen som uppstår.

något, när tiden stannar och på ett

Nyfikenheten ger ju också Erik

ghet. Ett gemensamt fokus uppstår

det i boken ”Psykoterapins förn-

jag att jag uppskattar när Erik ”pra-

också utmanar dessa storheter inom

sätt upphör finns ett vi och en tryg-

något av en vanvördighet. Ni ser

som utestänger annat. Själv svarar

yare” där han både intervjuar, men

svensk familjeterapi 8

familjeterapin som ibland inte tyckte så bra om den andres sätt att ar-

beta, eller iallafall positionerade sig

själv som annorlunda den andre.

När Erik då skriver hur han frågar kring de likheter han ser anar jag denna vanvördighet. Att det inte finns ett perspektiv som är rätt, att

det är så förvånande mycket likheter mellan modeller och skolor. Dessa

arbetssätt och modeller är något

som Erik inte egentligen vill prata så mycket om. Hellre då prata om

hur det blir i praktiken, och konk-

ret i varje möte lägga märke till och använda det som funkade där och hjälpte denna familj.

Erik ställer höga krav på sig själv

som terapeut och citerar Michael

White, som menar att de som kom-

mer till terapi ska ha något med sig hem som gör en skillnad. De

går ju inte till grannen, utan till dig. Då ska dessa samtal innehålla

något annat än vardagliga samtal. Erik säger att vi bör jobba så att de som kommer blir nyfikna på vad vi ska säga härnäst, vad vi kommer

de tar ett ansvar för processen och

ny position, att inte fastna eller bli

oförutsägbarhet. Vi behöver börja

möten för att hitta nya vägar när

precis som vi önskar hjälpa familjer

fråga om. Att det finns ett mått av

ramarna, att de skapar trygghet och

jobba med familjen direkt och inte

man kört fast.

vara så i samtalen som vi önskar att familjen inte ska vara, att föräldrarnas samtal med sina barn inte förs

som ett utredningssamtal utan att

Det finns en lätthet hos Erik som jag

tänker har kommit från detta att han

ständigt verkar utmana sig att ta en

svensk familjeterapi 9

stillastående. Att vara i förändring, att bli. Vi kan inte vara fasta och

sluta vara nyfikna, om vi nu jobbar med att skapa nyfikenhet på förän-

dringen. Att välkomna och tillåta

starka idéer men att vara snabb på

att överge dessa innan de blir ens fängelse och blir till hinder.

Eriks arbete med BAS-samtal för separerade föräldrar med hög konfliktnivå

och

familjeterapeutisk

korttidsintervention har fångat mitt

intresse långt innan denna intervju. I dessa syns mycket av Erik, både som terapeuten men också per-

sonen. En stadig, robust form som kombineras med värme, nyfikenhet

och lekfullhet. En spänning mellan ett nyfiket upptäckande och en ram

som är tydlig. En begränsning som

liga. I sina texter framstår han

passas till behovet och tyngden i det

om inte Tom Andersen ser likheter

skapar öppning. En form som an-

vi vill hjälpa till med. Jag märker en hel del drag från många föregångare i familjeterapin. Från Gianfranco

Cecchin

(Milanoskolan)

hämtar Erik en del av detta paradoxala, att begränsning skapar öppenhet, att den som påstår att en

annan inte är systemiskt, just själv

upphört att vara detsamma. Erik ser likheter i arbete och synsätt hos

även de som menar sig vara ofören-

svensk familjeterapi 10

emellanåt lite burdus när han frågar

med t ex Carl Whitaker. Erik litar mycket på sin nyfikenhet även när

den blir utmanande och prövande. Detta genomsyrar även arbetet med familjerna, ”Ha gärna hypoteser,

men förkasta dem med lätthet” och

”i själva samtalet ser vi resultatet av samtalet”. Om vårt sätt att arbeta inte ger resultat bör vi försätta oss

själva i rörelse, att ifrågasätta det vi själva tillför samtalet. ”Vi behöver

få det att funka”, är viktigare än allt

cket om inom branschen, om inte

jag glad över att han själv tidigare

eller metoder som är bäst eller som

ment Therapy) har mycket gemen-

där företrädare hävdar olikhet och

”kattrakande” om vilka modeller vi ansluter oss till.

Vi halkar in på hur vi familjetera-

peuter beskriver vårt sätt att arbeta

för andra, och Erik svarar att vi behöver fundera på hur vi samgår med

dem vi samtalar med, med dem vi försöker inspirera. ”Att hamna i offerposition – ingen lyssnar på oss, ger ingen bra förutsättning för

samgående. Vi måste utveckla vårt sätt att i ord och handling visa på

vad familjeterapi är och kan vara

bra för. Att ha modet att möta familjesystemet som är i stark konflikt inom sig eller med andra. Att möta de familjer som helst inte vill

prata med varandra eller andra. Att i barnets namn visa på ett mod att försöka göra det som andra kol-

legor menar är till ingen nytta eller omöjligt, med förklaringar om föräldrarnas otillräcklighet. Detta är ett av flera sätt att i handling beskriva vad familjeterapi är!” Att säga att de andra inte är systemiska, betyder med Gianfranco Ceccins

ord att vi själva lämnar vår systemiska position. Jag blir så sugen på

att fråga om inte Erik ser likheter med de metoder som pratas my-

ACT (Acceptance and Commit-

samt med Lösningsfokus, om inte

trenden med korttidsinterventioner inom de flesta inriktningarna liknar

tänkt ”samma tanke” om likheter särskildhet.

Vi hamnar också i frågan om nar-

det som varit ett centralt stråk inom

rativ terapi är systemisk eller glöm-

inte mindfulness har stora likheter

om krafter som uppstår när alla i

andning och närvaro i stunden. Erik

sprocessen med de ”monster” var

om jag själv funderar på om jag

bajsmonstret får sällskap av rök-

trala ingredienser som behöver vara

ster. Jag frågar Erik om han tänker

temiskt, så kan vi samgå med det

överge hållningen och agerandet

under det systemiska paraplyet. Vi

det kanske är det svåra med att stan-

subjekt i samtalen oavsett metoder.

det ibland kräver mycket arbete och

i att man pratar med föräldrar om

peut för att få igång samtalet mel-

det är hög konfliktnivå och system

hjälpare kring en familj. Erik svarar

han intervjuade till böckerna han

Erik svarar så flera gånger, att han

de som står bredvid syns ju likheter-

äkerhet som är där för att ge plats

de använder ibland olika ord för

nyfikenhet och upptäckande. Att

När jag ställer mig bredvid Erik

och upptäckande även i vårt samtal.

det systemiska under lång tid? Om

mer bort familjen. Erik berättar

med Tom Andersens arbete med

familjen hjälps åt i externalisering-

verkar upplivad över frågorna, även

och en har att förhålla sig till. När

gick för långt. Förutom vissa cen-

monster, kissmonster och bråkmon-

med för att det alls ska kallas sys-

att det finns metoder som får oss att

mesta, vi kan ta in väldigt mycket

för att alla ska vara subjekt eller om

behöver agera så att alla kan vara

na i den systemiska positionen. Att

Även familjeterapeuter hamnar lätt

ifrågasättande av sig själv som tera-

det närvarande barnet, speciellt när

lan familjemedlemmar eller mellan

i sammanbrott. Erik berättar att de

att det låter rimligt. Jag märker att

skrivit inte ville vara lika, men för

är uppmuntrande och visar en os-

na. Att de har likheter i sin olikhet,

åt många svar, som vill bibehålla

det som skulle kunna förena dem.

säkra svar skruvar ner lekfullhet

och ser förvånande likheter, så är

Bitvis, måste jag erkänna, gör det

svensk familjeterapi 11

mitt skrivande betydligt svårare. Vi samtalar om det som Erik tycker är

viktigt, det han brinner för och står i. Det som väglett många av Eriks val.

Jag frågar Erik om hur mycket Vir-

ginia Satir han har i sig i sitt arbete med familjer. När jag förberett mig tycker jag ju mig se mycket av

hennes arbetssätt. Erik säger att han inspirerats mycket av henne och att det började redan på socialhögskolan. Erik ser sig gärna som en

dirigent och regissör, kongruenta budskap och subjektsposition finns

med. Erik använder sig av metafor-

en ”Trafikpolis” och att han berättar

att han kan vara styrande i samtalet, att det är hans ansvar att hålla ordn-

ing så att samtal och möten kan ske. Många av er läsare har träffat

Erik, hört honom föreläsa och läst

det han skrivit. Många är också ni

som haft honom som lärare på utbildningar. För några är det kanske

första gången ni möter Erik i detta porträtt. Jag hoppas att du som läser

ska vara med om något nytt när du läser. Att du blir nyfiken på något nytt, att du blir nyfiken på de frågor

jag inte ställde till Erik. Att du blir nyfiken på att utmana dig själv och ställa andra frågor till dig. Nyfiken

på den terapeut du skulle bli om

nu är det inte en text om dessa

tycker att du är olik, att leta likhet

att följa Eriks exempel och ställa

du aktivt letar likheten med den du med en metod du kanske inte tycker att du känner dig hemma i. Erik

har

mestadels

arbetat

i

Östersund där han arbetat inom

barnpsykiatrin både som terapeut och handledare. Barnfokus har

varit med hela tiden och tar stor

plats i Eriks arbete. Han är en praktiker och säger att han vill ”få igång och pröva saker och se om det gör någon skillnad för dem vi möter”.

likheter, men spännande är det väl

olika arbetssätt och ståndpunkter bredvid varandra för att se skillnad-

er och förvånande likheter. Att detta är en systemisk handling i sig som utmanar oss till rörelse, att inte sitta

fast och låta våra tankar bilda vårt

eget tanke- och handlingsfängelse, en metafor som för i alla fall mina tankar till både Salvador Minuchin,

Gianfranco Ceccin som till Michael White.

Jag ser likheter med flera andra

En annan metafor som Erik an-

Wirtbergs, att få det görbart och

hur han beskriver systemterapi och

som beskrivit sitt arbete. Ingegerd

Tryggve Balldins lite skämtsamma sätt, att familjeterapin metaforiskt

är mer likt att skjuta med hagel än prickskytte, vi använder ofta breda arbetssätt istället för specifika. Men

svensk familjeterapi 12

vänder som gäller både vårt samtal,

hur han pratar med familjer, är detta att vi tyvärr inte har en fjärrkontroll till andra, ”det funkar helt enkelt inte att ändra någon annan än sig själv”. Att ställa sig där man kan

2-3 familjesamtal för att lämna över

fortsättningen till familjen. Ord och tankar som stannar kvar efter vårt samtal.

Jag lämnar er här med några rader som jag själv suger lite extra på,

att Erik i sitt arbete märker ett sug efter familjeterapi, vilket jag bara

kan instämma i. Men jag vill också behålla en karamell länge i mungöra nytta. Att arbeta med att röra

sig och ta ansvar för att ”dansen går igång” och skapa en process.

i samtalet lämnar artikeln till en annan process.

Att sedan ta ett ansvar för alla, att

En formulering som dröjer sig kvar

samtal utan att det hamnar på en

temet. Antingen träffar vi en familj

ur ett nytt perspektiv. Men det är

eller som vid andra tillfällen då

de olika personernas lidande, vad

mår bra utan att man är bekym-

med en process direkt, gärna redan

som terapeut bekymrad. Erik an-

utredning sätter vi också en agenda

men bestämd processledare, att

vi kan skapa förändring, att de är åt-

samtalen kunna fokusera på barnets

Erik vill gärna föra samtalen till det

drarna tar ett personligt ansvar för

som familjeterapeuter behöver vara

föräldern, och inte lösa denna vux-

kommer att likna mer en process än

rummet. Eller att med kraft och

det som sägs inte är monologiska

är Eriks ord om det bekymrade sys-

ny hållplats, eller en gammal sett

som är bekymrade för varandra,

familjens agenda som styr: vad är

vi träffar vi en familj där alla inte

hoppas de på? Erik vill börja samtal

rade för varandra, och då blir jag

i väntrummet. Om vi börjar med en

vänder ord som att vara en ödmjuk

om att något behöver förstås innan

skapa förutsättningar för att i BAS-

skilda och inte sker i samma stund.

behov av att de separerade föräl-

som inte annars pratas om, att vi

att hitta ett sätt att möta den andre

lite modiga. Mitt och Eriks samtal

enkonflikt som äter upp allt syre i

en intervju och kartläggning. Att vi

inspiration sätta igång en process i

svensk familjeterapi 13

nen, att själv vara sån i samtalen

som man vill att samtalen ska vara. En utmaning som vi behöver träna

på och bibehålla, liksom vi behöver träna för att bibehålla en god kondi-

tion och hälsa. När jag blir för fast i mina idéer kommer jag ta fram

boken som Erik skrivit tillsammans med Gustaf Berglund och påminna

mig om att jag behöver röra på mig. Att jag förlorat min systemiska håll-

ning när jag börjar hävda att andra inte är systemiska. Jag vill fylla mig med berättelser om att förändring

är möjlig, möten finns att upptäcka och förväntningar på det som ännu

inte hänt kan leda till något fint och vackert, precis som när en bandm-

edlem börjar gå utanför ramarna

och får alla att följa med i en resa som bara uppstod där och då. av Marcus Westergren

Varför tiger familjeterapeuter? Det har förvånat mig att jag hör så

de”. Boston Consulting Group skulle genomföra omor-

lite protest från familjeterapeuter.

ganisationen. Konsultarvodena slog i taket! Och det hela

- men fick äntligen ord på (vatten

Kärnverksamhetens professionella behöver delta i hur

Jag har länge haft en idé om varför

på min kvarn) när jag läste Jonna Bornemarks böcker ”Det omätba-

ras renässans, en uppgörelse med

pedanternas världsherravälde” och ”Horisonten finns alltid kvar. Det bortglömda omdömet”

slutade med att det fanns nästan en chef per vårdplats!!!

deras verksamhet organiseras – de kan inte lämna över till den administrativa klassen. Vi får aldrig hamna i

”easy way out” dvs. ”jag löd bara order”. Vi kan tänka själva!

Vad är det då som inte låter sig manualiseras? Svaret på den frågan, menar J Bornemark, är OMDÖMESKUN-

SKAP. ”Omdömeshandlingar är inte godtyckliga utan

grundade i en komplex förmåga att ta in världen, vara en del av världen och driva världen åt ett visst håll”

Vårt samhälle har nu under lång tid präglats av ropet efter evidens och manualisering i allt vi gör. Bevisandet med

Omdömet lägger vikt vid det situationsspecifika – det går

låter sig inte så lätt ”bevisas”. En ny ”klass” har vuxit

hemtjänsten kommer hem till fru Svensson. Det är dusch-

står för och utför kärnverksamheten. Den administrativa

Hemtjänstekvinnan väljer (använder sitt omdöme), sät-

tar inte reda på vad terapi är. De väljer att kontrollera det

utför inte det hon ska utföra, nämligen att duscha vård-

har du använt sista halvåret? 2010 – 2018 ökade den

en mängd liknande exempel.

siffror är överordnat allt. Och det vi gör som terapeuter

inte att göra till ”regler”. Ett talande exempel: en från

fram som väger och mäter och kontrollerar oss, vi som

dag. Men Fru Svensson har en ledsen dag, hon gråter.

klassen. Och de vet inte vad vi gör – de hälsar inte på,

ter sig och samtalar tröstande med fru Svensson. Och!

som lätt låter sig kontrolleras: hur många blyertspennor

tagaren. Ingen kvalitetskontrolls”pinne”! Bornemark har

administrativa personalen inom landstingsvården med 36

%, läkarna med 16 %, sjuksköterskor minskade något. (Bornemark). När det s k ”Nya Karolinska” skapades skulle det bli ”effektivt, ekonomiskt och kvalitetsdrivan-

När jag gick ut Sopis (hundra år sedan!) tyckte jag inte att jag kunde någonting om någonting. Jag valde att bli

familjeterapeut – det var ett område som jag i varje fall

svensk familjeterapi 14

skulle kunna och behärska. Döm om min förvåning när

och har tydliga diagnoskriterier så kan vi manualisera

få arbeta med allmänläkare. Och de hade samma upplev-

ska ha samma behandling. Tror dom! Det vet varenda

jag till slut hamnade i samma känsla. Jag hade turen att else! Men! de kurser och den träning som gavs allmänläkare gav dem också ”råg i ryggen”. Allmänläkaren är

medicinens GENERALISTER! De finns de som inte tror

att allmänmedicin är en specialistutbildning (som t ex gynekologi, ortopedi, pediatrik etc). Att vara generalist

är att foga samman delarna till större (hel-) enheter. Att

se mönster och kunna arbeta med det. Och det är precis det som en familjeterapeut kan! Som socionom fick man

kunskap på flera olika ”nivåer” – psykologi (individ-, par-, familj), sociologi (grupp, kultur), statskunskap,

juridik (samhälle). Man tränar förmågan att urskilja det situationsunika.

Det finns förslag att vi inte ska ta emot människor (patienter) – vi ska ta emot DIAGNOSER! För gör vi det

behandlingen och MÄTA framgång. Samma diagnos familjeterapeut att, även om det kommer två patienter med depression, så är deras liv, deras personlighet och

livssituation så olika att de inte kan ges samma terapi! Om du tänker dig att 10 patienter söker hjälp för sin de-

pression/ledsenhet. Hur många faller ifrån för att det inte uppfyller kriterierna (de är t ex ledsna för att en nära an-

hörig har dött, för att barnen inte fungerar i skolan etc etc) de får ingen hjälp. Men för att göra något så kan

man ju alltid skicka dem till familjeterapeuten! Men det familjeterapeuten gör ”räknas” inte för diagnosgruppen

är inte väldefinierad! Inga ”lyckade” fall räknas i den gruppen!

Familjeterapeuter har, som jag skulle vilja beskriva det

från allra första början varit öppna för andras tankegån-

svensk familjeterapi 15

gar och världsbilder och perspektiv. Jag gjorde för mån-

Makten ligger numera hos den administrativa klassen.

familjeterapeuter hämtat användbar kunskap och inspira-

stolt över hur familjeterapeuter kommunicerar – språket

ga år sedan en ”översikt” – en beskrivning av varifrån tion: (bifogas). Det som slår mig är att vi familjeterapeu-

ter inte skapat oss egna teorier (bortsett från S. Minuchin som faktiskt har en ”familjeteori”)

Jag gillar idén att ”låna” från teoretiker och andra tera-

peuter! Jag ”stjäl” vilt från andra, det som jag tänker är användbart! Det tillför ”friskt blod” utifrån. Men risken

är att det också kan lånas till förakt och nedvärdering. Inte bara omgivningen kan säga ”ni har ju inget eget att komma med” – problemet är att vi själva diskvalificerar oss! Så är, i alla fall jag, tillbaka på ruta ett – kan jag någonting om någonting?

är till för att ömsesidigt nå fram till varandra – inte för att demonstrera sin kunskapsmässiga överlägsenhet. Alltså vinnlägger vi oss om ett språk som ”passar” den som jag har framför mig. Jag minns en handledningsgrupp, kura-

torer på en habilitering. En medlem tog upp problemet att

hon inte kände sig lyssnad på. Under ett behandlingsmöte beskrev hon hur hon hade träffat ett par föräldrar, hur hon

arbetat med att dem att vända sig till varandra för öm-

sesidigt stöd och hjälp. Arbetskamraterna regerade med

kommentar av typen ”Ja, och????”. Väl hemma skrev jag om kuratorns berättelse men använde de mest kompli-

cerade familjeterapeutiska och systemteoretiska begrepp

Och svaret är ett rungande JA!!! Jag har generalistkun-

skap som inte är alla förunnat! Och jag kan använda den i terapirummet. Där använder jag dessutom, dagligen och stundligen mitt OMDÖME! Om jag hindras i att använda mitt omdöme så töms jag snart på självtillit och tron på

mig själv som hjälpsam. Tänk om de har rätt – de som mäter och väger och räknar? Tänk om det inte finns något ”annat”, i det mellanmänskliga som är läkande?

Jonna Bornemark skriver: ”omdömeskunskap hör till det

situationsunika – den går inte att fånga i regler eller formler” och ”befinner vi oss i en miljö där det är viktigare att

lyda manualen än att tänka själv. Kommer omdömet att avvecklas, inte utvecklas”.

jag kunde komma på. Kuratorns tog beskrivningen med sig till nästa behandlingskonferens – och! Vad hände? Jo, arbetskamraterna satt tysta, såg lite ”konstiga” ut, verkade(förstås!) inte förstå någonting. De sattes inför ett

val – ville de använda ett språk som känns lätt att förstå – eller ville de ”teoretisera”, ”prata akademiska”?

Huruvida detta förändrade kuratorns position i arbets-

gruppen eller ej förtäljer inte historien, men jag hoppas

att hon rönte mer respekt för sitt arbete och lugnt kunde

återgå till att ”prata med bönder på bönders vis och med de lärde på latin”

Tiger vi för att vi själva är offer för ”mätningshysterin” – att vi tror att det är den som gäller? Att vi överger vårt an-

Evidens/räknandet behövs – men det är livsfarligt att låta räknandet bli det viktigaste!

Och i det formaliserade språket. Jag har alltid känt mig

vändande av OMDÖMET? Och det får oss att må dåligt.

Jag menar att det ligger en stor fara i att försöka ”mäta och väga allt”. Komma ihåg, som Jonna Bornemark skriver: ”datorer är bra på ratio (människans förmåga att

svensk familjeterapi 16

organisera och systematisera …..det som intellectus fån-

”Familjeterapeuter exkluderar inte – de inkluderar!”. Vi

medvetet ”icke-vetande”…..de har ingen förundran, inga

vi samverka, dra åt samma håll. Och de ankommer på oss

gar upp) de (datorerna) kan inte inte veta…. har inget känslor, ingen sinnlighet och ingen situationskänslighet”. Men vi måste ha en administration! Få familjeterapeu-

ter tycker att administrativt arbete och dokumentation

är intressant och inspirerande. Men vi behöver känna att det finns en förståelse och respekt för det komplicerade och svåra arbete vi utför. Vi behöver bjuda in de admin-

istrerande, in i våra terapirum, in i våra diskussioner,

behöver administratörernas stöd och hjälp och då måste

att formulera vad för slags stöd vi behöver och hur den ska ta sig uttryck. Det hjälper inte att vi klagar för varandra – klagomålen måste få rätt mottagare!

Till slut – Tomas Tranströmer, som har mätt ”kärlek” ”ett kilo vägde 700 gram – inte mer” av Lena Svedin

in i vår handledning. För att citera Ingegerd Wirtberg:

Palo Alto gruppen såg sig om och fann att systemteori var riktigt användbart för att kunna se och beskriva familjesystem. Ja –

cybernetiken gick att använda. Och någon hittade Maturana och använde hans tankegångar. Gergen blev intressant och Språket blev viktigt, vi försökte oss på att läsa Wittgenstein. Och så går det på….. Det är riktigt bra! Att låta sig inspireras och förstå

det vi arbetar med på olika sätt. Det motverkar rigiditet och det motverkar idén om att verkligheten låter sig manualiseras. Det

är, så här långt kommet, i resonemanget viktigt understryka att manualisering är väldigt bra när vi har att göra med sådant som låter sig manualiseras! Men dit hör inte vår omdömesförmåga.

svensk familjeterapi 17

Familjeterapeuten en ku

svensk familjeterapi 18

und i metodbutiken? Denna text utgörs av en reflektion och bygger på vad jag tycker mig se

som en tendens inom familjeterapin idag. Kanske kan texten väcka

tankar hos kollegor i landet, kan-

ske håller ni med, kanske inte men jag hoppas att detta kan vara inlaga till dialogen om familjeterapins förutsättningar.

driven av teser och antiteser som möts och bildar nya

synteser. De tankar och idéer som uppstår berikar men äger rum i en kontext som jag tror påverkar utveckling i

negativ riktning. Frågan är om inte nytta alltmer ersatts av profit. Implementeringen av nya metoder ger till dels

en bitter eftersmak. Familjeterapeuten (eller verksam-

heten denna arbetar inom) blir en kund i metodbutiken,

en butik där affärsmodellerna avslöjar att man är expert på merförsäljning. Affärsmodellerna kan dessutom bidra

till att öka gapet mellan vårt formella utbildningssystem

på universitet och högskolor och det vi vardagligt kallar för ”verkligheten” på våra arbetsplatser. På arbetsplat-

Det finns mycket kreativitet inom familjeterapin, en idérikedom som utmynnat i olika tankar om hur man kan

arbeta med förändring i relationer mellan människor. Vi kan luta mer eller mindre mot teoribyggen såsom det strukturellt, narrativa, språksystemiska, lösnings-

fokuserade, systemiskt och så vidare. Rent historiskt har

familjeterapin utvecklats mot ett alltmer integrativt håll där de stora skolbildningarnas centrala idéer i ökad ut-

sträckning förenats. Nya intressanta teorier och metoder uppstår ständigt och tycks alltmer lovande inte minst uti-

från de studier som genomförts. Dessa teorier är också

mer eller mindre präglade av en integration av de tankar som formulerades av familjeterapins pionjärer. Som ex-

empel kan nämnas EFT, EFFT, ABFT, FFT, KIBB, MST, CPP, IBCT...

Som utveckling generellt är även den familjeterapeutiska

serna runt om i landet efterfrågas inte sällan den kunskap

som förmedlas via privata utbildare och institut ibland

annat ovan nämnda metoder och universitetsvärlden

försöker kanske följa med så gott det går trots helt andra villkor. Den enskilda arbetstagaren kan gå långa utbild-

ningar på universitet/högskola med ett bäst före datum som tycks passerat redan då de förvärvade poängen har

registrerats. Arbetsgivarna blir samtidigt ivriga kunder i

metodbutiken där den ena satsningen följs av den andra även här med kort bäst för datum.

Jag har alltid varit väldigt positivt inställd till ett utbildningssystem som möjliggör för en mångfald av familjeter-

apeutiska behandlare där de egna ekonomiska resurserna

i så liten grad som möjligt skall påverka möjligheten att tillägna sig ny kunskap. Det som gör mig bekymrad är

svensk familjeterapi 19

är villig att betala för ytterligare utbildning eftersom den

kunskap som intygas på papperet inte riktigt korrespon-

derar med den efterfrågan på kunskap som arbetsgivaren ger uttryck för utifrån sina egna satsningar med, inte säl-

lan, inslag av kortsiktigt tänkande. Familjeterapifältet riskerar att bli splittrat men inte utifrån olika teoretiska

eller metodologiska preferenser som jag tänker i grunden

utgör en sund och utvecklingsdrivande friktion, leder till intressanta samtal och småningom förhoppningsvis lyckade synteser. Splittringen som åsyftas handlar mer

om ekonomiska resurser och som tragisk följd bristande tillgänglighet för dem som behöver familjeterapi. De

metoder som lärs ut via privata institut och liknande

har givetvis ett vinstintresse och vill försäkra sig om att många av de metoder som efterfrågas primärt lärs ut i privat regi och med ansenliga summor involverade. Vi får parallella utbildningssystem som inte riktigt hänger

samman. Formellt kan man om man önskar ägna sig åt

familjeterapi läsa steg ett och om intresse och möjlighet finns gå vidare till steg två för att bli legitimerad som psykoterapeut. Så långt är allting bra men det är inte

metoderna i ovan som primärt lärs ut på universiteten. Förutsättningarna på universitetet och högskolor är helt annorlunda då ingen specifik inriktning/metod skall pre-

mieras mer än någon annan bland dem som har stöd i aktuell forskning. Det är när man står med sitt utbildningsin-

tyg i handen med poängen registrerade som den egentliga kampen börjar. Det gäller att finna en arbetsgivare som

att avkastningen kan säkras så mycket och länge som möjligt. Detta är inte minst tydligt med tanke på den utbildningsgång och möjlighet till certifiering som införts

på metoderna. Försäljningsargumenten ligger dolda bakom argument för kvalitetssäkring exempelvis genom

hävdandet av vikten med manualtrogenhet hos terapeu-

ten som behöver säkras genom specifik handledning oftast erbjuden av det privata institutet. Detta är givetvis ett starkt argument för att metoden skall bedrivas på ett

sådant sätt den har evidens för men också ett sätt att i det längsta öka profiten. Utbildningsgången för metoder är i

sammanhanget intressanta. Det vanliga tycks vara detta:

man läser en grundkurs på cirka tre till fem dagar där metoden presenteras och man får rudimentära kunskaper

svensk familjeterapi 20

att börja praktisera den på sin arbetsplats. Denna nivå är

tligt finansierad service och vård. Risken är att de som

är, som med all implementering, att väl tillbaka på arbet-

certifierade terapeuter för att få tillgång till evidensbase-

ofta den som kan bekostas av arbetsgivaren. Problemet splatsen är entusiasmen stor men efter en vecka utbytt till förvirring och man börjar då arbeta ”som vanligt”. Blir man tillfrågad av en person, med förkärlek för utvärdering, hur man arbetar med metoden så svarar man inte säl-

har ekonomiska resurser kan vända sig till privata och rade metoder medan de övriga får nöja sig med ”inspir-

erade av… insatser”. Fragmenteringen ökar således på flera nivåer.

lan att ”jag arbetar inspirerat av…” så har man i aktuell

Mitt syfte med denna text är att bidra till dialogen om

man inte heller ge ett annat svar eftersom man inte certi-

det inte finns något problem här, att utvecklingen är helt

peutisk kompetens (här tycks det finnas en rädsla för att

ologisk fråga. Jag ser gärna att ett samhälle med skat-

För den lyckligt lottade, utifrån egen ekonomisk situation

metod verkar lovande det vill säga hjälpsam för en viss

nivån. Här läser man en fortsättningskurs ofta fördelad

och inte godtyckligt utifrån familjeterapeuternas eller

dagar per omgång. Dessa utbildningar kan beviljas av

ters utveckling idag alltmer riskerar att styras utifrån den

kommande. Så här fortsätter det för att slutligen på den

varnas lokala satsningar gagnar inte familjeterapin och

förmodligen också den mest ekonomiskt krävande för

riskerar dessutom att förlora den integrativa rörelse som

kanske redan har slutat hos sin tidigare arbetsgivare och

revir.

tillför i många fall viktig kunskap till fältet men de kom-

av Tobias Sunnerfjell

situation räddat sig från en pinsam situation. Ibland får

familjeterapins utveckling. Kanske tänker vissa av er att

fierats i den specifika metoden oavsett annan familjetera-

i sin ordning. Kanske har ni rätt. Givetvis är detta en ide-

den enskilde familjeterapeuten faktiskt kan tänka själv).

tefinansierad välfärd bör ta ett ansvar i frågan. Om en ny

eller givmild arbetsgivare, kan man fortsätta på den andra

målgrupp så tänker jag att den borde implementeras brett

på ett antal utbildningsomgångar på kanske två till tre

arbetsgivarnas ekonomiska resurser. Att familjeterapeu-

arbetsgivaren men det är förmodligen inte vanligt före-

egna ekonomiska situationen eller de enskilda arbetsgi-

sista nivån kunna leda till en certifiering. Denna nivå är

definitivt inte dem som behöver den. Familjeterapifältet

den enskilde kunskapstörstande familjeterapeuten (som

den präglats av till förmån för nya privata institut och

startat eget…). Återigen, metoderna i sig är lovande och

mer inte rent generellt de som behöver familjeterapi till gagn eftersom de sällan kan implementeras inom offen-

svensk familjeterapi 21

Familjeterapi i pandemi “Jag har aldrig haft så roligt när jag lärt mig något!”. Adam tittar på mig med förundrade ögon. Vi har varit ute och gått i skogen i snart en timme.

Alldeles nyss tittade han på klockan och konstaterade att det redan gått en timme. “Det känns som fem minuter!”. Det är första gången jag träffar Adam. Hans föräldrar har

tagit kontakt eftersom han blir så arg. Under vår skogspromenad har vi pratat om känslor, varför de kommer och

hur man kan ta hand om dem. Jag har berättat om hjärnan och vårt farosystem som gör så att vi blir arga så vi får kraft att försvara oss om det behövs.Vi har utforskat när och var-

för Adam blir så arg, och lagt upp en plan för vad han kan göra både för att inte bli så arg - och vad han kan göra när

han faktiskt blir riktigt arg. Hela tiden har mamma gått lite

bakom oss, och då och då har vi vänt oss mot henne för att be henne om input, och ibland har hon själv bidragit med en förklaring eller en idé. Då och då har vi stannat alla tre

och gjort övningar med kroppen som hjälper det autonoma nervsystemet att lugna sig. Vi har kramat trän och lyssnat

på fåglar. Mitt under promenaden kände Adam igen sig,

och tog oss med på en liten stig som ledde till en dunge

där han och familjen byggt en koja i somras. Kojan är inte

kvar, men i en stam sticker en planka med spikar fram ur

barken, som om den vuxit in i trädet, och vi funderar på

om andra barn byggt kojor där långt tidigare. När vi skiljs åt säger Adam till mamma att han vill komma tillbaka, och

vi kommer överens om vilka strategier han och föräldrarna kan pröva tills vi ses nästa gång.

Jag har det fantastiskt bra. Vårdcentralen där jag arbetar ligger ett stenkast från skogen, där flera stigar leder ner

till Vänern. På mitt kontor finns en ryggsäck packad med

två koner, två rep och en boll. Ibland tar jag också med tre

rockringar. För att familjen ska slippa joxa med munskydd och inte behöva sitta i väntrummet, möts vi direkt ute på

baksidan. Bollen kan hjälpa oss att komma igång med ett

svensk familjeterapi 22

i samtal som inkluderar alla, konerna kan vi använda för att svara ja eller nej på frågor, och med repen kan vi utforska skalfrågor. De tre rockringarna kan hjälpa oss att förstå

de tre tillstånden- trygghet, aktivitet, panik - som det autonoma nervsystemet kan försätta oss i. Ibland tävlar vi

att springa upp för den stora pulkabacken vi går förbi. När jag hamnar låångt efter får jag en stund att byta några ord med föräldrarna - som också har en tendens att hamna på

efterkälken. Ibland tar vi en gungstund i däcket som någon satt upp.

Att mötas utomhus är magiskt. Samtalet flyter lättare när man går. Luften och stillheten lugnar oss. Utsikten över sjön ger oss nya perspektiv. Föräldrar uttrycker ofta “Så

skönt det var att komma ut en stund, det här borde vi göra oftare.” Och jag inser mer och mer hur läkande det är

att komma ut och få röra på sig, och hur lite människor i allmänhet kommer ut.

Utomhussamtalen varvas med samtal på videolänk. “Så

skönt det är att vi inte behöver stressa och sätta oss i bilen och komma till dig.”, säger föräldrar ofta, föräldrar som

ger sig under soffbordet. Jag tycker det är helt okej, för

er för att få med ett barn på samtal. I videosamtalet visar

han vill att mamma ska säga så att jag hör. Alfred som

co i Axel rum med discolampa - till Astrid Lindgren-låtar.

och inte sagt ett ord om morfar sedan dess, börjar helt plöt-

i ansiktet. Harry brukar inte vilja vara med i bild utan läg-

frågar pappa om det är morfar som byggt altanen, om det

innan kämpat i timmar och lovat hamburgare och leksak-

han hör ändå vad vi säger, och säger då och då saker som

barnen sina rum och sina djur. Häromdagen var jag på dis-

behövde få prata om sin morfar som dött för ett år sedan

När Lina blev ledsen kom hennes hund och slickade henne

sligt titta sig om hemma i vardagsrummet och huset, och

svensk familjeterapi 23

är morfar som målat tavlan, om det är morfar som bytte

Att genom videolänken få komma hem till människor i den

minnena, och Alfred pratar non-stop i en hel timme om

till ett terapeutiskt arbete. Saker händer och processer sätts

handtagen på dörrarna. Och jo, det var det. Och så kommer morfar medan föräldrarna förundrat lyssnar och svarar på Alfreds frågor. Agnes vill ofta träffa mig en stund själv och

jobba med sina känslor med hjälp av olika aktiviteter, och

sedan går hon och hämtar mamma för att visa och berätta vad vi gjort. Johan vill att vi sitter i hans koja, och mamma

ställer ner datorn i mörkret under skynket, och där kan vi viska hemlisar.

miljö där de känner sig trygga, ger helt andra möjligheter igång, som jag sällan får se i terapirummet. Inte minst är husdjurens delaktighet i terapin av stor betydelse. Jag ber

föräldrar ladda med papper och färgpennor, så vi kan göra de aktiviteter vi skulle ha gjort om vi hade mötts i mitt terapirum. Sen flyter samtalet på. Ibland blir jag lite åksjuk

när barnet drar iväg med datorn eller telefonen för att visa

mig något, men jag har lärt mig att det barnet vill visa ofta har en avgörande betydelse för det vi jobbar med.

svensk familjeterapi 24

Jag hade erfarenhet av videosamtal med barn och familjer

utomhus prövar jag ständigt nya interventioner och aktiv-

jag tidigare arbetade på, där vi mötte barn och familjer

och hjälpa dem att hitta till lugnet och tryggheten i dem

långt innan pandemin, från det internationella terapicenter över hela världen. Utomhussamtal hade jag så smått börjat utforska ett par år innan pandemin, och alltid blivit förun-

drad över hur bra de fungerade. Allteftersom restriktionerna skärpts har möten på videolänk och utomhus tagit över

iteter för att stärka relationen mellan föräldrar och barn, själva och hos varandra. Kanske är dessa arbetssätt, som för många av oss är nya, något av det vi vill bära med oss ut ur pandemin.

- och jag är så oerhört tacksam för det. Jag tror att både

av Ulrika Ernvik

är något vi kommer att fortsätta med. Och jag lär mig hela

Författare till boken “Familjeterapi - en utforskande och

behöver vi röra på oss. Om det spöregnar och blåser när

finns ett kapitel om familjeterapi utomhus och på vid-

jag, föräldrarna och barnen är övertygade om att det här

tiden hur jag kan utveckla formerna. Även i videosamtalen

samskapande lek som förvandlar relationer”, där det också

det är dags för utomhussamtal kan jag behöva vara beredd

eolänk.

att erbjuda en extra jacka. Och både i videosamtalen och

svensk familjeterapi 25

Psykoterapeutisk beha

för små barn och deras omsorgspersone Det är inte ovanligt att små barn har erfarenhet av svåra livshändelser och

yngsta barnen inte tillgång till stöd och behandling i den omfattning de behö

har ett tydligt fokus på föräldra-barn relationen och har ett klart fokus på det med positivt utfall.

och hjälp efter svåra erfarenheter än de äldre barnen. Detta trots att vi vet att de yngsta är extra sårbara för

stress, omsorgssvikt, trauman och separationer från omsorgspersoner. Det finns stöd och hjälp för dem och deras omsorgspersoner och de har rätt att inte behöva vänta tills de blir äldre eller mår sämre.

De yngsta barnen är extra sårbara i dubbel bemärkelse. De är både särskilt utsatta för svåra livshändelser och att

risken för negativa konsekvenser på kort och lång sikt är avsevärd. Risken för att till exempel bli utsatt för fysiskt

våld mot den egna kroppen eller för att vara med om våld mot en omsorgsgivare är extra stor under den tidiga barndomen. Små barns utvecklingsmässiga omognad och beroende av sina omsorgsgivare gör dem dessutom särVi behöver bli bättre på att uppmärksamma de yngsta

skilt sårbara, vilket medför att effekterna av utsatthet un-

stöd och hjälp tillsammans med sina omsorgspersoner.

Konsekvenserna riskerar att bli genomgripande och det

Små barns särskilda sårbarhet. Trots att vi idag har väl-

lång sikt.

svåra livserfarenheter möter man fortfarande återkom-

När ett litet barn lever med stress och rädsla finns det risk

sätt skulle vara skyddade och ha mindre behov av stöd

tiskt, psykologiskt, kognitivt och socialt. Om barnet och

barnens signaler på att de inte mår bra och erbjuda dem

grundad kunskap om att små barn kan ta stor skada av mande en uppfattning om att de yngsta barnen på något

der den tidiga barndomen kan vara svåra och omfattande. finns risk för fysisk och psykisk ohälsa på kort och på

att det påverkar barnet på många olika områden, soma-

svensk familjeterapi 26

andling

er efter svåra livshändelser en betydande andel av dem har behov av stöd och behandling. Idag har de

över och har rätt till. Behandling som inkluderar barn och omsorgspersoner,

t man varit med om och de konsekvenser det fått har visat sig vara förknippad

familjen inte får det stöd de behöver riskerar konsekven-

serna påverka alla delar av den fortsatta utvecklingen. Samtidigt är möjligheterna för omsorgsgivare och pro-

fessionella att bidra till positiv förändring särskilt stora tidigt i barns liv.

Det handlar om vad vi lärt oss av det vi varit med om.

Svåra livshändelser kan resultera i traumarelaterade förväntningar. Förväntningar som påverkar känslor och

tankar, men även perception – vad man uppfattar. En förälder som varit våldsutsatt i sin nära relation eller i en väpnad konflikt kan känna sig osäker och ha svårt att lita på att nya människor vill hen väl, det kan i sin tur inne-

bära att vara extra känslig för tecken på att något inte står rätt till eller att någon vill en illa. Detsamma gäller barn

med erfarenhet av utsatthet, de kan ha en grundläggande otrygghet och en lättväckt rädsla. Därtill kan barnen ha en bristande tillit till att vuxna finns där för att skydda

dem mot faror och för att trösta och lugna vid rädsla. Detta kommer att påverka barnets utveckling och kan bidra till svårigheter i relation och samspel mellan barn och föräldrar.

Föräldern fungerar som en skyddande sköld såväl psykol-

svensk familjeterapi 27

ogiskt som fysiskt för barn genom att förutse risker och

faror och mildra konsekvenserna genom hjälp och tröst. När ett barn varit med om något skrämmande, det kan vara såväl en bilolycka som våld i familjen, påverkas bar-

nets trygghet och tillit till att vuxna kan skydda och hjäl-

pa. Den skyddande skölden kan vara skadad, eller inte

ha funnits där i tillräcklig omfattning. Under behandling

är ett av målen att föräldern ska (åter)upprätta sin egen och barnets tillit till att den vuxna fungerar som barnets skyddande sköld.

Små barns behov är att mötas i behandling tillsammans

med sina omsorgspersoner. Små barns psykiska hälsa och utveckling är tätt sammanvävd med deras relationer

till sina omsorgspersoner. I samspel med sina omsorg-

spersoner lär de sig om sig själva och världen. Omsorgspersonernas tillgänglighet, både fysiskt och psykiskt,

och förmåga att skydda, trösta och lugna är avgörande för barnets hälsa och utveckling. Små barns enda alterna-

tiv för att reglera känslor är i anknytningsrelationer. Omsorgspersoners egna tidigare livserfarenheter påverkar hur de uppfattar sina barns känslor och reaktioner och

i vilken utsträckning de kan finnas tillgängliga för sam-

reglering och regeringsstöd. Behandling behöver därig-

enom ha ett tredelat fokus - att förstå och stödja barnet,

stödja omsorgspersonerna och se och stödja relationen mellan barn och omsorgspersonerna.

nas erfarenheter, reaktioner, behov och föräldraförmåga; och på relationerna mellan barnet och förälder/omsorgsgivare.

Teoretiskt är CPP förankrat i utvecklingspsykologi, trau-

mateori, systemteori, anknytningsteori, psykodynamisk teori och kognitiv beteendeteori. Dessutom läggs stor

vikt vid kulturella aspekter som påverkar såväl familjen

Child-Parent Psychotherapy (CPP) är en relationsbase-

rad traumafokuserad behandlingsmetod som är utformad

för barn 0-6 år och deras omsorgspersoner/familjer. Behandlingen består i huvudsak av gemensamma sessioner med barn och föräldrar. Terapeuten har ett tredelat fokus:

på barnets erfarenheter, reaktioner och behov; på vux-

som behandlaren samt på historiska trauman. Metoden är utvecklad av Alicia Lieberman och Patricia van Horn vid Child Trauma Research Program, University of California San Francisco, San Francisco General Hospital.

Behandlingsmetoden lämpar sig för såväl enstaka hän-

svensk familjeterapi 28

mottagning som hembaserat, i olika verksamheter och

med familjer med olika bakgrund och förutsättningar. I Sverige ser vi metoden användas inom till exempel

barnpsykiatri, socialtjänst, barnhälsovård, barnmedicin

och såväl i verksamheter med ett specialiserat uppdrag kring trauma och utsatthet som i verksamheter med ett bredare fokus. I behandling ser vi en bred variation av

barn och familjer; barn som lever med sina biologiska föräldrar, i styvfamiljer, med ensamstående föräldrar eller i familjehem; barn med inga eller många syskon; barn

och föräldrar med eller utan funktionshinder; familjer med behov av tolk under behandlingen och många andra. Målet med behandlingen. Det övergripande målet med CPP-behandling är trygghet i relationen mellan förälder och barn och att stödja normalutveckling. Att (åter)upprätta en trygg anknytning för barnet och en god om-

sorgsförmåga hos föräldern ger möjligheter att hantera

det man varit med om, klara av svårigheter i nu-situadelser som upprepade traumatiska händelser. Exempel

kan vara barn som utsatts för egen misshandel, övergrepp

eller omsorgssvikt, att en förälder har utsatts för våld sin nära relation, psykisk ohälsa eller sjukdom hos förälder,

erfarenheter av migration och krigstrauman, medicinska trauman eller kronisk somatisk sjukdom, olyckshändel-

ser eller naturkatastrofer. Alla situationer där föräldrabarn relationen påverkats negativt av svåra livshändelser kan vara i fokus.

tionen och befrämja en positiv utveckling. Behandling kan inte förändra det man varit med, däremot kan det öka

förståelsen för vad som har hänt och hur det har påverkat

en. Med ökad förståelse öppnas möjligheter att hantera

eller förändra känslor och beteenden. Att skapa mening kring det som hänt och att förstå sambandet mellan det man varit med om och känslor och beteenden är utvecklingsbefrämjande.

Hur går behandlingen till? En CPP-behandling inleds

Metoden är manualbaserad och det finns ett gott veten-

skapligt stöd. En särskild styrka är att arbetssättet har visat sig tillämpbart i en mängd olika verksamheter och

under skilda förutsättningar. Man kan arbeta såväl på

med en grundläggande fas med fokus på hopp, allians och informationsinhämtning. Under kartläggningen samlas information om erfarenheter, psykiska hälsa, resurser och

fungerande gällande både barn och omsorgsgivare och om barnets relationer och samspel med sina omsorgsper-

svensk familjeterapi 29

soner. Kartläggningen är sammanflätad med att bygga en

Lekens centrala plats. Barn kommunicerar sina erfaren-

en gemensam förståelse och att förmedla hopp. Ibland

Leken är ett av små barns mest centrala språk. Genom

relation till omsorgsgivare, psykopedagogik, att utveckla ser vi stora positiva förändringar efter den grundläggande fasen och en del behandlingar kan avslutas här.

Interventionsfasen har huvudfokus på föräldra-barn relationen och består huvudsakligen av regelbundna gemen-

samma sessioner. De flesta behandlingar varar ett halvt till ett år, 20-25 sessioner, men behandlingen kan vara både kortare och längre beroende på familjens behov.

heter och sina tankar och känslor på en mängd olika vis. lek kan barn såväl berätta och beskriva sina erfarenheter,

bearbeta det de varit med om, reglera sina känslor, lära nytt och träna på nya förmågor. Det är inte ovanligt att

vuxna är lite ringrostiga vad gäller lekspråket och be-

höver lägga extra tid och fokus på att både ge barnet utrymme och på att förstå vad barnet förmedlar.

I behandlingen introducerar behandlaren teman, till ex-

svensk familjeterapi 30

empel kring det upplevda traumat, säkerhet, svårigheter i

plats och till att omsorgsgivarna finns där för att skydda

Teman kan introduceras på många olika sätt genom till

men om det sker för tidigt, för ofta och utan att barnet får

nu-situationen eller trygghet och utmaningar i relationer.

exempel lekmaterial eller ord. När teman introducerats

lämnas utrymme att följa barnet för att fånga upp vad

barnet kommunicerar i lek, beteende och ord, det kan vara något som knyter an till temat eller något annat som

barnet uttrycker. Under behandlingen sker interventioner på flera olika sätt, till exempel genom lek, emotionellt stöd till barn och vuxna, utvecklingspsykologisk vägledning, att översätta och förstå beteende, att länka det för-

flutna med nuet eller konkret hjälp och vård och stödsamordning.

Innehållet i behandlingen. Huvudkomponenterna i CPP är arbete med föräldra-barn relationen, säkerhet, affektreglering, ömsesidighet i relationer, traumatiska erfar-

enheter, normalutveckling, stöd till familjens grundläggande behov, att förmedla och samordna vård samt reflekterande handledning. De olika komponenterna har

olika vikt och behöver olika mycket utrymme för olika

familjer, vilket gör att behandlingar kommer att skifta i utformning och omfattning. Gemensamt är ett fokus på

upplevda trauman, effekterna av erfarenheterna och på framtiden, det vill säga på det som varit, på nuet och på

och hjälpa barnet. Det är en del av normalutvecklingen stöd i affektreglering och med att förstå vad som händer riskerar det påverka utvecklingen negativt. Att (åter) upprätta barnets tillit till föräldern som en trygghet och

legitim auktoritet, och att stödja föräldern att känna en

trygghet i att kunna skydda och trygga sitt barn är en viktig del av behandling och kan ske genom att föräldern tar aktiva steg för att skydda och trygga sitt barn i vardagen,

men även genom lek under behandlingen där dessa teman återkommer, bearbetas och utvecklas.

Att både omsorgsgivare och barn förstår och känner igen reaktioner vid trauma, till exempel förhöjd vaksamhet, selektiv uppmärksamhet, traumarelaterade förväntnin-

gar, reaktioner på påminnelser (triggers) och svårigheter med att reglera affekter är en nyckel till förändring. I

behandlingen får omsorgsgivaren hjälp att se vad som

kan trigga posttraumatisk stress hos barnet, förstå hur barnet reagerar och hur en kan stödja relationell och kroppsbaserad affektreglering. Lika viktigt kan vara att

föräldern ökar sin förståelse kring sina egna reaktioner och hur de påverkar relationen.

framtiden.

Att konstruera en traumaberättelse är ett moment i flera

Några av de områden som ofta är i fokus i behandlingen

tionen av berättelsen om vad barnet varit med om på ett

är: Trygghet i relation, Att förstå reaktioner vid trauma och Att konstruera en traumaberättelse.

Erfarenheter som gör barn rädda och otrygga, vare sig de sker inom ramen för de nära relationerna eller av yttre orsaker, utmanar på barnets tillit till världen som en trygg

metoder för traumabehandling. I CPP sker konstrukflexibelt vis, ofta gestaltat med hjälp av lekmaterial och bitvis under loppet av flera sessioner. Fokus ligger inte på

att avtäcka den sanna historien kring vad som verkligen hänt utan snarare på samskapande och affektreglering. Centralt är att omsorgsgivare och barn gemensamt är ak-

tiva i att skapa traumanarrativet, det gäller både om om-

svensk familjeterapi 31

närvarande pågår den femte svenska utbildningsomgån-

gen. Utbildning i CPP erbjuds som öppen uppdragsutbildning på Ericastiftelsen. Utbildningen är knappt fyra

terminer lång och består av tre undervisningstillfällen kombinerat med att man arbetar med egna behandling-

särenden och får webbaserad metodkonsultation två gånger i månaden. Utbildningen ger 20 högskolepoäng

och för psykologer antagna till specialistutbildning är kursen ackrediterad som två fördjupningskurser av Sveriges Psykologförbund.

Flera RCT studier är genomförda i USA med goda resultat. En svensk genomförbarhetsstudie visade på att

metoden är tillämpar, uppskattad och visar på positiva resultat även i en svensk kontext, och en svensk studie om effekterna av behandling pågår vid flera behandlingssorgsgivaren varit med eller inte alls varit närvarande vid

händelserna. På så vis kan omsorgsgivaren hjälpa barnet att skapa mening och bära sin historia. Att barn och omsorgsgivare under arbetet med traumanarrativet får en er-

farenhet av att förstå och reglera sina egna och varandras affekter ger en trygghet och beredskap att hantera känslor

i vardagen och i framtiden. Exponeringen i ett relationellt

verksamheter i landet där behandling med CPP erbjuds. Dessutom är en svensk genomförbarhetsstudie gällande CPP för barn i familjehem pågående. av Karin Pernebo Fil.dr/leg.psykolog/leg.psykoterapeut, Region Kronoberg Adj.lektor, Psykologiska Institutionen, Linnéuniversitetet

och affektreglerande sammanhang har visat sig bidra till minskade symtom på posttraumatisk stress hos både barn och omsorgsgivare.

Utbildning och forskning i Sverige. CPP implementeras på en mängd olika platser i Sverige, från Malmö till Luleå.

Utbildning, implementering av metoden och forskning

bedrivs i Sverige i samarbete med Chandra Ghosh Ippen

vid Child Trauma Research Program, USFC i USA. Ett nordiskt nätverk har etablerats för att stödja arbetet. För

svensk familjeterapi 32

Referenser och lästips:

Toth, S.L., Manly J.T. (2019) Developmental Conse-

Lieberman, A., Ghosh Ippen, C. & Van Horn, P. (2015).

Intervention. Child Development Perspectives, 13(1),

Don’t hit my mommy! A manual for Child-Parent Psychotherapy with young children exposed to violence and

quences of Child Abuse and Neglect: Implications for 59-64

other trauma. Second edition. Washington, DC: Zero to Three Press.

Lieberman, A. & Van Horn, P. (2008). Psychotherapy with Infants and Young Children. Repairing the effects of stress and trauma on early attachment. New York: The Guilford Press.

Broberg, A., Almqvist, K., Appell, P., Axberg, U., Cater, Å., Draxler, H., Eriksson, M., Grip, K., Hjärthag, F.,

Hultman, O., Iversen, C. & Röbäck de Souza, K. (2015). iRiSk – Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Rapport till Socialstyrelsen. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Lieberman, A.F., Van Horn, P.J., & Ghosh Ippen, C.

(2005). Toward evidence-based treatment: Child-Parent Psychotherapy with preschoolers exposed to marital vio-

lence. Journal of the American Academy of Child and

Almqvist K, Bäccman C, Anderzén-Carlsson A, Norlén A, Pernebo K, Massoudi P. (2018). iRiSk II: Utveckling

av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn-rapport från två delprojekt

Adolescent Psychiatry, 44, 1241-1248.

Lieberman, A.F., Ghosh Ippen, C., Van Horn, P.J. (2006).

Almqvist, K., Norlén, A., & Tingberg, B. (2019). Barn,

randomized control trial. Journal of the American Acad-

Stockholm: Natur & Kultur.

Child-Parent Psychotherapy: Six month follow-up of a emy of Child and Adolescent Psychiatry, 45(8), 913-918. Mavranezouli I, Megnin-Viggars O, Daly C, Dias S, Stockton S, Meiser-Stedman R, Trickey D, Pilling S.

(2020). Psychological and psychosocial treatments for

unga och trauma. Att uppmärksamma, förstå och hjälpa.

https://ericastiftelsen.se/utbildningar/child-parent-psychotherapy/

children and young people with post-traumatic stress disorder: a network meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry, 61(1):18-29.

svensk familjeterapi 33

Den obekväma f Den 18 februari 2021 fick Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (Ffst) möjligheten att intervjua två behandlare som arbetar på Victoria behandlingscenter.

Gästerna Joana Ekström och Petra Wilkenson, är utbildade socionomer. De har olika arbetslivserfarenheter inom andra områden innan de påbörjade detta nya äventyr där de ser sig som engagerade i en mångsidig roll. Ett grundläggande villkor verkar vara att ha den medvetna förmågan av att kunna “jonglera” mellan olika figurer med olika behov och/eller önskemål/krav. Uppdragen till Victoria behandlingscenter, kommer från socialtjänsten i form av placeringar, antingen i jour-/familjehem eller öppenvårdsinsatser. Joana och Petras specifika roll som konsulenter ställer dem i en särskild position inom ett komplext system av interaktioner på olika nivåer. Huvudsyftet är att garantera att barn och ungdomar får en trygg miljö där de kan växa upp på ett harmoniskt sätt genom att ge dem möjligheten att utveckla en trygg anknytning. Joana och Petra beskriver att ofta har barnen som placerats sällan erfarenheter av en trygg anknytning. Joana och Petra kallar sig för “Relationens advokater”. Om man definierar sammanhanget som en matris som får en betydelse för barns utveckling, kan man se det som en värdegrund som påtagligt genomsyrar insatserna, dvs att det är inom fungerande och förtroendefulla relationer och med sådana runt omkring sig som barn har möjligheten att utveckla sig själv utifrån sina egna förutsättningar. Konsulenter får uppgiften att matcha familjehem och barn/ungdomar, och det gör de genom en noggrann utredning för att lyckas med matchningen. Trots handlednings-, stöd- och utbildningsinsatser leder det inte automatiskt till att familjer är medvetna om och/eller utrustade för att förstå vad det innebär när de tar emot barn/ungdomar som har med sig någon form av skada från sin uppväxt. Framgången beror på kombinationen av olika faktorer, t ex ingår viljan att ta på sig en sådan uppgift men också förmågan att läsa av både barnets behov och de signaler som alla som hör till systemet skickar. Det kan t ex handla om:

svensk familjeterapi 34

fåtöljen •

eventuell närvaro av tillhörande barn och släkt inom familjehemmet kommer påverka situationen

antingen på ett positivt eller negativt sätt •

olika faser familjehemmet går genom kan också vara en viktig faktor som har inverkan.

För övrigt är uppgiften familjehemmet får ganska komplex: bl a en i stor utsträckning tydlig förväntning på att “fixa” barnet och samtidigt ska familjehemsplaceringen främja insatser för att barnet själv får bibehålla eller kanske ännu bättre, få bygga upp en bra relation med ursprungsfamiljen. Flera frågor väcker nyfikenhet: upplever barn lojalitetskonflikter? Hur hanteras de? Hur upplever familjer i behov av sådana insatser, insatserna själva? Enligt Joana finns det ingenting mellan tvång och frivillighet. Vilken roll spelar då konsulenterna utifrån ett sådant sammanhang? Utövare genom det mandat som socialtjänsten gett när barnet placerats eller en central figur vars resurser och förmågor används för en kontextuell analys som möjliggör insatser, oftast drastiska, i syfte att skydda barn som befinner sig i nödsituationer? Hur upplever konsulenterna själva sin egen roll? Och vilka svårigheter upplever de? Det är inte lätt att röra sig inom så komplexa sammanhang. Och de ställda frågorna har inte enkla svar. Det som är uppenbart är ändå att Joana och Petra gärna tar på sig ansvaret för viktiga insatser och rollen har kanske inte så tydliga gränser och därmed kan det också innebära en ökad komplexitet.

av Giusi De Santi Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (Ffst)

svensk familjeterapi 35

Till minne av Ingegerd Wirtberg Familjeterapeut och docent Ingegerd Wirtberg har avlid-

dervisningen. Ett annat exempel på hennes kunskapsbredd är

familjeterapins främsta företrädare som handledare, utbildare

utkom 2019 i samarbete med Björn Wrangsjö.

it efter en tids sjukdom. Hon var i många år en av svensk

och forskare. Saknaden efter henne är stor. Våra tankar går

den reviderade upplagan av ”Familjen och livscykeln” som

till hennes make Bill Petitt och döttrarna Andrea och Eleanor.

Vi har genom åren haft förmånen att samarbeta med Ingegerd

Ingegerd disputerade år 1992 vid Karolinska Institutet med

inte bara som kollegor utan även som vänner och medmän-

avhandlingen ”His and her childlessness”. I många år har hon varit verksam vid Lunds universitet. År 1994 blev hon i nära

samarbete med Kjell Hansson kursansvarig för psykoterapeutprogrammet med inriktning familjeterapi som då gavs

vid Medicinska Fakulteten, en uppgift som hon fortsatte

med till år 2000 och från 2003 till 2009. Sedan år 2000 ges psykoterapeutprogrammet vid Institutionen för psykologi

i olika sammanhang och det har haft stor betydelse för oss, niskor. Det var ofta Ingegerd vi ”ropade på” när något stru-

lade och hon ställde alltid upp. Världen blir fattigare utan In-

gegerds glada skratt, varma kramar, outsinliga engagemang,

livsnära visdom, träffsäkra anekdoter, stora livslust, respektfulla nyfikenhet och generösa kärlek till sina medmänniskor.

Det var en lycka att få ha dig med oss i våra sammanhang.

och Ingegerd undervisade också i familjeterapi i psykolog-

Tack för allt, Ingegerd!

peutprogrammet genom att föreläsa och på olika sätt stödja

Vänner och kollegor vid Lunds universitet

programmet. Ingegerd har hållit kontakten med psykoterakursansvariga och handledare. I handledarutbildningen i

psykoterapi som gavs 2015 – 2016 var hon en av handledarna för den familjeterapeutiska inriktningen.

Stina och Tryggve Balldin Lotta Björk

Martin Bergström

Ingegerds omfattande verksamhet präglades av stor kunskap

Marianne Cederblad

publikationer kan nämnas ”Par- och familjeterapi funger-

Per Johnsson

familjeterapiforskning” som hon skrev år 2016 tillsammans

Gisela Priebe

hon var vetenskaplig sekreterare vid Svenska föreningen för

Cecilia Scott Wiklöf

och ett varmt och djupt engagemang. Bland hennes många

Ingemar Ericsson

ar! En översikt över internationell systemisk- , par- och

Pelle Olsson

med Bill Petitt och Marianne Cederblad i samband med att

Lena Svedin

familjeterapi. Översikten har sedan dess använts flitigt i un-

Ulf Axberg

svensk familjeterapi 36

svensk familjeterapi 37

Ingegerd Wirtberg Minnesord Ingegerd Wirtberg , Lerdala, har avlidit i cancer, 74 år

och föräldrar (Wirtberg, Petitt & Axberg: Marte meo och

maken Bill, döttrarna Andrea och Eleanor och mågarna

alltsedan 1991 har fått mycket stor genomslagskraft inom

gammal. Närmast sörjande är hennes älskade familj, Jonathan och Anders. Syskonen Anita, Ola och Ulla-Brit med familjer ingår också i sorgeskaran.

Ingegerd var uppvuxen i Tibro. Som hjälpreda i familjens speceriaffär bidrog kontakten med kunderna till att ut-

veckla hennes breda sociala kompetens och det intensiva

samordningssamtal, 2014). Denna epokgörande insats skola, vård och omsorg.

Ingegerds sista professionella röst i skrift blev boken

”Familjen och livscykeln” som hon skrev 2019 tillsammans med kollegan Björn Wrangsjö.

intresset för samspel i grupper.

Fokus för familjeföretaget Logos är forsknings- utredn-

Ingegerd och Bill Petitt möttes i sitt arbete inom den pro-

tionistiska teorier som grund. De har tagit fasta på det

gressiva psykiatrin i London. På 1970-talet flyttade de till Lund, där de började samarbeta med Marianne Ceder-

blad och Kjell Hansson, sedermera professorer vid Lunds Universitet. Dessa ville radikalt förändra dåtidens både

barn- och vuxenpsykiatri i riktning mot psykosociala insatser, bl a olika former av familjebehandling.

Ingegerds yrkesbakgrund bjuder på variation; förskollärare, leg. psykoterapeut, doktorsexamen i medicinsk vet-

ing- utbildnings- och handledningsprojekt med interak-

mest väsentliga för oss människor, nämligen Samspel och Samarbete som lätt kan komma på irrvägar i brist-

fällig kommunikation och misskötta konflikter i såväl familjer som arbetsgrupper. Ingegerd hade en omvittnad

förmåga att med sin gedigna kompetens och kreativitet hålla destruktiva gruppkrafter i schack och att stimulera samarbete i svåra situationer. Hennes lugn och avväpnande humor var också till hjälp.

enskap 1992 vid KI, Stockholm och därefter universitet-

Ingegerd var en mycket skicklig föreläsare och handle-

Lunds Universitet.

teori och praktik. Hon betonade särskilt värdet av att byg-

slektor/ docent på halvtid vid Institutionen för Psykologi,

Professor Nils Uddenberg upptäckte tidigt Ingegerds forskarbegåvning. Hennes avhandling om barnlöshet ”Her and his childlessness ” blev banbrytande.

dare, uppskattad för den svåra konsten att tvinna samman ga på människors personliga styrkor istället för brister

och defekter. Hon har ingjutit självförtroende och mod,

inte bara hos otaliga hjälpsökande och professionella medarbetare utan också i sin vänkrets.

Ingegerd utvecklade Marte meo-metoden som syftar till att förbättra samspel och kommunikation mellan barn

En bättre ambassadör för Skaraborg än Ingegerd är svårt

svensk familjeterapi 38

att tänka sig. Gästande vänner och samarbetspartners

Och medan vi gör det kommer vi att kunna tala med var-

mellan Vänern och Vättern med Ingegerd och Bill som

bakom sig och ha mycket att berätta”.

från när och fjärran har färdats i det vackra landskapet kunniga guider om allt från unika platåberg, megalitgra-

andra om allt som hänt oss. Alla kommer att ha ett helt liv

var, medeltida kyrkor, tranor till vild körsbärsblom och sällsynta orkidéer…

Tack för allt kära Ingegerd!

Ur ” När vi dör” av poeten Thomas Tidholm: Vi kommer att komma till ett annat land som kommer att

Barbro Lennéer Axelson

likna Västergötland som det såg ut på femtiotalet.

Marianne Cederblad

Det kommer att finnas handelsbodar där vi kan handla

Björn Wrangsjö

Nils Uddenberg

sill och strumpor

svensk familjeterapi 39

Minnesord över Docen

svensk familjeterapi 40

nt Ingegerd Wirtberg Ingegerd Wirtberg har lämnat oss efter en tids sjuk-

forskningsprojekt med Marte Meo-prägel tillsam-

dom.

mans med andra välrenommerade kollegor. Ett stort

Allt sedan tidigt 70-tal kom Ingegerd efter fortbildningsår i England att betyda mycket för familjeterapins utveckling i Sverige.

fokus för henne var medicinsk familjeterapi. Om detta kommer säkert andra vänner och kollegor att vittna. Ingegerd var under flera år vetenskaplig sekreterare i

I sorgens stund minns vi, som hade glädjen att vara hennes vänner och kollegor, hur hon med sprudlande energi tog sig an sina arbetsuppgifter och hur hon med stor nyfikenhet och uthållighet slutförde dem. Vi minns hur hon som en motor i det system hon verkade i, kunde hålla samman och optimera gruppen och skapa konstruktiva processer. Hennes värme var

sfft och i den rollen gjorde hon ett gediget arbete med att sammanställa den svenska familjeterapins forskningsbas. Hon gjorde också tillsammans med sin man Bill Petitt och Professor Marianne Cederblad en ambitiös sammanställning av internationell familjeterapeutisk forskning både vad gäller process- som effektforskning för olika former av familjeterapi.

smittande och hennes självdistans och härliga humor

De finaste professionella seminarier som jag och min

skapade igenkänning och kontakt. Hon var älskad av

fru deltagit i, har ägt rum under dygn av fjäll- och

många, många.

skogsvandringar och gemensamt lagade goda mid-

Undertecknad hade nöjet att som kollega samarbeta med henne vid flertalet legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar

och

psykoterapihandl-

edarutbildningar i Lunds universitets regi. Ingegerd var den sortens kliniker som presenterade en bred familjeterapi som var både helt integrerad med hennes person och personliga stil samtidigt som den var fast förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet – med dagens språk i evidensbaserad praktik.

dagar tillsammans med Ingergerd och hennes man Bill. Då har vi samtidigt rört oss i både konkreta och abstrakta sammanhang med stor och kreativ lätthet. I dessa stunder har embryon till gemensamma projekt fötts och tagit form. Sådana kontext var ett med Ingegerds integrerade person både som professionell familjeterapeut och som kamrat och nära vän. Ett exempel på ett sådant projekt från senare tid var sfft:s vetenskapliga symposium om Evidensbegreppet som ägde rum i Göteborg för halvtannat år sedan, där jag

Många vittnar också om hennes unika egenskaper som psykoterapihandledare med en tydlig utgångspunkt i att bästa klimatet för utveckling och lärande genom livet som psykoterapeut, är att få utgå från den trygga hamn som hon kunde skapa inom sin handledningsgrupp. Ingegerd var en mycket stark kraft i introducerandet av Marte Meo i Sverige. Hon drev också ett flertal

hade glädjen att vara moderator tillsammans med Ingergerd. Ingegerd lämnar i stunden ett stort tomrum efter sig men den förebild som Ingegerd var kommer att leva vidare bland oss. Norrvik 2021-03-02 Johan Sundelin

svensk familjeterapi 41

Läsv Man får här stöd i det ibland svåra arbetet med att bryta

kommunikationsmönster och en anknytning där inte tillit är djupt förankrad.

I boken fokuseras både på relationen mellan terapeuten och en klient i individualterapi såväl som på par- och

familjeterapi. Eftersom mitt eget största intresse är par och familjeterapi kommer jag att fokusera på den delen. Fas 1

som kommer först innehåller Stabilisering och Bedömning genom processer och interventioner. Intressant kan vara att

nämna att ett individuellt samtal med var och en av parterna ofta förekommer här. Fas 2 innebär att omstrukturera

anknytningen – självet och systemet. Det handlar här om

att fördjupa parternas medvetenhet om sina anknytningsrädslor och behov att forma intonade, lyhörda och engag-

Att läsa Sue Johnssons bok Anknyt-

ningsteori i Praktiken är att röra sig

i det innersta och viktiga mellan två människor i en nära relation.

erade interaktioner. Författaren beskriver den lycka man

känner när man lyckas hjälpa parterna i en parrelation att öppna upp och visa sin sårbarhet och därmed visa sina be-

hov på ett nytt sätt. Detta sker ofta i Fas 3 i konsolideringen

där man börjar bli beredd att avsluta terapin och bibehålla nya mönster.

Om man är intresserad av anknytning och interaktion så är detta en bok att inte bara läsa utan att återkomma till.

Ett härligt uttryck som genomsyrar metoden är tangostegen.

svensk familjeterapi 42

värt Tangosteg 1 är att spegla den aktuella processen – beskrivn-

I EFT för par är alltså det primära syftet att skapa eller åter-

lenscykeln. Den ena partnern kan kräva närhet men när den

med familjer så syftar det till att skapa tillräcklig balans och

ing av demondialogerna. Ett exempel är kaos och ambivaerbjuds triggar detta hot, som ligger inbyggt i att vara sårbar inför en annan person. Detta startar en försvarsreaktion och

undandragande vilket knuffar bort den andra personen till ett frustrerat undandragande. En annan sådan cykel är hur up-

prepade kritisera - dra sig undan cykeln kan arbetas med och brytas. Något som annars visat sig ofta leder till separation.

Referens här finns till forskaren John Gottman som jag haft

glädjen att samarbeta med och som i sin forskning belyser denna mekanism.

ställa en trygg anknytning för paret självt. I EFFT-arbete en trygg anknytning mellan parterna för att de på ett effektivare sätt ska kunna samarbeta i föräldraskapet och låta om-

sorgssystemet fungera mjukt. EFFT är i grunden systemisk

och syftar till att förändra de handlingsmönster som definierar familjens dans. Citatet från Minuchin 2017 ”det är lätt

att förstå värdet med att aktivt arbeta med känslomässiga up-

plevelser – musiken till de nära relationernas dans” refereras

till i boken. Detta stödjer det starka fokus som finns på emotioner i arbetet.

Tangosteg 2 innehåller att sammanställa och fördjupa af-

Författaren lyfter fram att forskning idag inte bara visar att

tangosteg 4 får man processa det nya mötet och i tangosteg 5

också att det nu också visats att parterapi kan användas som

fekter och i tangosteg 3 koreograferas engagerade möten. I ges utrymme för att integrera och validera. Tid ägnas åt att se

hur den nya formen av kontakt ger hopp, och hur förståelse skapas för varför man hamnat i de låsta mönstren. Arbetet

konflikter i parrelationen kan påverka barnet kraftigt men enda intervention för att reducera eller förebygga beteendeproblem hos barn.

med denna metod vilar tydligt på anknytningsteorin och de

En styrka med boken förutom dess tema är att det finns gott

möjligt. I en nära relation kan det finnas möjlighet att göra

också kan ge idéer för vidare läsning.

strategier vi skapat genom livet för att klara oss så bra som

om referenser till forskning som underbygger metoden men

om så att parterna bättre kan våga visa sina egentliga behov av närhet och sårbarhet och få dem tillgodosedda. Vi får ta del av flera fina exempel på konsultationsprocesser där kommunikationen tydliggör de olika stegen.

av Monica Hedenbro

svensk familjeterapi 43

Läsv William M. Pinsof, Douglas C.

Breunlin, William P. Russel,

Jay L. Lebow, Cheryl Rampage, Anthony L. Chambers

(2018): Integrative Systemic

Therapy – Metaframeworks for Problem Solving with In-

dividuals, Couples and Families, Washington, American Psychological 408 sidor.

svensk familjeterapi 44

Association.

värt Bakgrund

Arbetsmodellens utgångspunkter

Ända sedan jag för första gången, runt millenieskiftet,

Arbetsmodellen bejakar en kontinuerlig kunskapsut-

via hans bok ”Integrative Problem Centered Therapy: a

som varje psykoterapeut gör i sin resa mot fördjupning

kom i kontakt med William M. Pinsof och hans team

synthesis of family, individual and biological therapies” (1995) och hans föreläsningar i Sverige på våra steg 2-

utbildningar, har det integrerade systemiska perspektiv som detta arbetslag representerar, känts som mycket användbart. Det gäller både i mitt deltagande för familjeterapins plats inom svensk vård och för min egen utveckling som psykoterapeut/familjeterapeut.

Inte minst aktualiseras denna systemiska/ familjetera-

peutiska arbetsmodell i vår tid i försöken till restaureringsarbete för relevanta familjeterapeutiska insatser inom BUP Sverige. Där har vårt arbetssätt mycket olyckligt marginaliserats under de senaste åren.

och breddning i sin yrkesroll genom åren. Till på köpet gör modellen det utifrån ett övergripande systemiskt per-

spektiv. Detta har gjort att jag, som började min bildning

till psykoterapeut i den strukturella familjeterapeutiska

skolan, har känt stort stöd av några ledande systemiska principer som denna modell innehåller. Istället för att

med jämna mellanrum ”kasta ut barnet med badvattnet”

varje gång någon ny familjeterapeutisk trend lanserats har modellen hjälpt mig att kunna komplettera och bredda min repertoar och gå vidare. Ett övergripande systemiskt perspektiv har gett mig möjligheten att fördjupa både

förståelsen och användandet av redan tillgängliggjorda terapeutiska ingångar med nya perspektiv. Jag har också

Boken som här anmäls är en produkt av fortsatt teoretisk och forskningsbaserad kunskapsutveckling och klinisk utveckling vid The Family Institute, Northwestern University, Chicago. Boken är förvånansvärt lättläst och

dispositionen är pedagogiskt väl genomtänkt. Utförliga fallbeskrivningar med kommentarer till strukturen i ar-

betsmodellen finns i varje avsnitt och gör att läsningen av boken är ett nöje.

veckling och en personlig integrering av erfarenheter,

kunnat integrera ny kompetens inom den kunskapsram som jag personligen hanterar. Modellen tillåter mig att växa hela livet istället för att ständigt underkänna det

gamla och hoppas på att börja om med något bättre nytt.

Ett praktiskt exempel på detta, ur min egen professionella erfarenhet, är hur arbetet med reflekterande team i olika former är en fantastisk väg till ökad förmåga till mentalisering.

svensk familjeterapi 45

Perspektiven på vad ”systemisk” innebär känns igen från

Vanliga problem är vanligare än ovanliga

manhang och kontextualisera förståelsen för problemet,

Modellen som beskrivs i boken bygger vidare på den

ett tydligt salutogent perspektiv. Istället för att fråga vad

peutiska insatsen ska vara minsta möjlig och i paritet

hindret för en konstruktiv samverkan, hur man ska kunna

Man trappar upp insatserna i enlighet med principer i

ger.

arbetskontext och metod samt specifik insats och därefter

Den definition av ett systemiskt perspektiv som här

för att se hur långt man kommit i etablerandet av en lös-

Bateson. Utgångspunkten är att se ”problem” i sitt samdess plats och ibland dess funktion i systemet. Det finns

bekanta parsimoni-principen. Det innebär att den tera-

som inte fungerar för individen frågar man sig vad som är

med vad som behövs för lösning av ett givet problem.

undanröja det och hitta fram till mer konstruktiva dialo-

modellen för hypotesställande, planering av arbetssätt,

tillämpas är, att perspektivet ska förstås på en veten-

skapsteoretisk nivå och inte på en teoretisk nivå. Detta

innebär att samlade kliniska erfarenheter inom olika psykoterapeutområden med lätthet kan inrangeras un-

der detta metaperspektiv. Om dessa erfarenheter är an-

utvärdering av hur arbetet framskridit i denna fas. Detta ningssekvens i interaktionen mellan de inblandade. Den feedback-baserade modellen ger utövaren redskap i att

ompröva sin hypotes, om den visat sig vara för begränsad och för svag för att bryta hinder för förändring.

vändbara, kan de användas utan att det uppstår teoretiska

Fördjupad information tas fram i det terapeutiska sys-

familjeterapeut.

Planering görs för nya insatser i olika ”hörn” av familjen.

Det integrativa perspektivet hjälper till att se människan

len är teambaserad och är speciellt lämplig på en BUP-

kollisioner om vad man kan eller får göra som rättrogen

i det komplexa sammanhang som hon kan beskrivas, ex-

empelvis i ett individuellt psykologiskt perspektiv, i ett

familjeperspektiv, som biologisk varelse, i ett könsper-

spektiv, i ett historiskt perspektiv etc. Man kan därför också säga att modellen är multisystemisk.

temet för att bilda underlag till en mer fördjupad hypotes.

Insatser sätts in och utvärderas så småningom. Modelmottagning, där det finns utbildade terapeuter med olika specialutbildningar. Dessa kan, med ett systemiskt meta-

perspektiv, tillsammans hjälpas åt under ett paraply av

gemensam förståelse. Detta kan kallas ”shared systemic image”.

svensk familjeterapi 46

De stora perspektiven för mänskligt liv

Modellen bekänner sig vetenskapsteoretiskt till en posi-

De olika områdena där mänskligt liv presenterar sig

en, i många stycken, objektiv, yttre verklighet men där vi

kallar man ”Metaframeworks”. Dessa stora perspektiv

är organisation, utveckling, kultur, Mind (översätter inte detta begrepp), kön, biologi och spiritualitet. Detta multisystemiska perspektiv på människan och mänskligt sam-

tion av ”kritisk realism”, där vi människor befinner oss i utifrån våra olikheter och olika positioner i en systemisk hierarki medvetandegör olika aspekter av denna verklighet.

manhang är tydligt influerat av Bronfenbrenners modell.

Terapeutens roll är att i sitt arbete stimulera konstruktiva,

Dessa stora områden eller perspektiv på mänskligt liv

erad som arbetsledaren i en spännande upptäcktsresa till-

presenteras i boken i en ordning som följer hur olika kontext för insatserna oftast passar avseende familjeter-

apeutiska arbeten. Hur problemsekvensen bäst ska

interaktiva förändringsprocesser. Terapeuten är defini-

sammans med de klienter som gett honom/henne detta förtroende.

bearbetas i terapin avgör valet av perspektiv, form och

Den terapeutiska modellen

gränser och ledarskap) är det naturligt att i första hand

Modellen och är i sina grundbultar extremt enkel.

med enskilda trauman eller andra historiska erfarenheter

Man betonar vikten av ”Common factors” som basal i

arbeta med subsystem eller med en individ i enskilda

1995, men naturligtvis även här presenteras en modell

återgår man till det ”här-och-nu-problem” som var den

klienter i det som kallas ”det terapeutiska systemet”. Det-

är då samlat.

klienter om överenskomna arbetsmetoder och arbetsmål.

kontext. Arbetar man med familjens organisation (t.ex. arbeta ”conjoint”. Arbetar man med vuxenkonflikter eller

för någon familjemedlem är det rimligare att i perioder

allt psykoterapeutiskt arbete. Redan i boken, som utgavs

samtal. När hinder för förändring bearbetats på så sätt,

för alliansbyggande och samverkan mellan terapeut och

ursprungliga problemställningen. Hela familjesystemet

ta beskrivs i korthet som samarbetet mellan terapeut och

Modellen är välbekant för oss och innehåller tre aspekter

svensk familjeterapi 47

för klargörande och samråd. Dessa är upprättande av:

• Hinder och begränsningar identifieras.

1. ett emotionellt varmt och hoppfullt klimat för up-

• En ny hypotetisk lösningssekvens upprättas inom ett

prättande av

utvidgat livsområde (historiskt, enskilt eller med andra deltagare t.ex.)

2. överenskomna mål och

• Feedback och Utvärdering av uppnådda resultat etc.

3. arbetssätt att nå dit. Kunskapen kring vad som krävs av ny information och

ny aktivitet i vid mening tas fram tillsammans i enlighet

• Avslut eller fortsättning med stöd av fördjupade och förfinade hypoteser.

med en tydlig ”vetenskaplig arbetsmodell”. Mycket av

Arbetet drivs vidare av otillräckliga framsteg

markering” och i begreppet familjeterapeutiskt tema.

Arbetet drivs vidare av att insatserna inte visar sig vara

Kärnan i arbetsmodellen följer dessa huvudrubriker

tills inte tillräckligt förstått av hinder för förändring? Här

detta känner vi igen i vår egen modell för ”sammanhangs-

• Det presenterade problemet formuleras i samarbete inom det terapeutiska systemet.

handlar det oftast om en utvidgning av perspektiven från ”här och nu” till familjemedlemmarnas både gemensam-

ma och enskilda (traumatiska) historier. Det kan handla

• Problemsekvensen identifieras (den icke-konstruktiva interaktionen mellan berörda runt problemet). Den hy-

potetiska lösningssekvensen upprättas i dialog mellan terapeutens förslag och klienterna.

om en vidgning in i det indirekta problemsystemet för att

kanske bjuda in andra i sammanhanget viktiga personer för att be dem ge kompletterande bidrag till samtalet. Det

kan också handla om medicinska eller psykosociala insatser eller insatser för individuell träning etc.

• Terapeutiskt arbete genomförs i denna fas av terapin i enlighet med planeringen.

tillräckliga eller tillräckligt uthålliga. Vad är det vi hit-

I boken presenteras modellen för alla tänkbara komplika-

svensk familjeterapi 48

tioner och extrasvängar som det terapeutiska systemet

temisk” är bred och inkluderande och används som ett

arbeta med hinder där de finns i familjemedlemmarnas

sanning befriande för en grånad familjeterapeut som un-

måste vara berett att ta. Detta för att effektivt kunna multisystemiska sammanhang.

paraplykoncept på nivån över praktik och metod och är i dertecknad.

Läsaren presenteras en respektfull attityd till klienters

Boken rekommenderas varmt framför allt till arbetsplat-

som krävs för en lösning och till klienternas tillgänglighet

psykoterapeuter med olika inriktningar och kompetens

olikheter avseende hur insatser anpassas både till vad för olika former av terapeutiskt bemötande. Olika tera-

peutiska tekniker och metoder presenteras med utgång-

spunkt från olika familjeterapeutiska skolors speciella

ser där utvecklande teambaserad psykoterapi bedrivs av och där strävan är att nå turboeffekter av insatser genom samverkan under ett systemiskt paraply.

kännemärken. Det gäller alltifrån psykoedukativt arbete

på beteendenivå, arbete med meningssystem och djup emotionell överföringsproblematik i arbete med någon

av Johan Sundelin

familjemedlems arbete direkt eller indirekt tillsammans med sin ursprungsfamilj. Mina slutsatser Bokens innehåll slår ett slag för ett perspektiv med respekt för de landvinningar som nu gjorts under ett halvt

sekel av kunskapsutvecklande arbete inom ett mognande familjeterapifält. Det står i kontrast till de begränsande

konkurrerande perspektiv som tenderar att prägla den familjeterapeutiska debatten. Bokens definition av ”sys-

svensk familjeterapi 49

Nästa nummer Porträttet, Görel Fred

Kalendern - Stockholm -

7 maj börjar det Italienska programmet startar med att Paolo Bertrando föreläser digitalt. Sedan följer dag två fredagen den 26 november med en föreläsning halvdag (digitalt). Dag tre i programmet kommer fredagen den 6 maj 2022 som Vårens höjdare med heldagsföreläsning fysiskt (om möjligt). Läs mer på www.ffst.se

- GCK Göteborg -

15 april Halvdag med Jonna Bornemark (digitalt). 3 maj Heldag med Birgit Valla (digitalt).

- Familjeterapiföreningen Sydost -

Den 14 april gästas vi av Lena Svedin kring ”.....kunskap, klokskap och vishet - hur vet man att man kan något?” En digital eftermiddag från kl.13.00. Och den 4 maj håller vi årsmöte i föreningen med start kl.17.00, även detta digitalt. I direkt anslutning till årsmötet så gästar Per Johnson oss, då rör vi oss kring ätstörning i ett familjeperspektiv.

- Södra Sveriges Familjeterapiförening -

Tisdagen den 20 april kl. 18 systemcafé med Martin Söderquist som pratar om sin bok Ett Samtal i Taget. Tisdagen den 18 maj, systemcafé med Ulf Wallin om familjeterapi vid ätstörningar.