GN 4/2018

TALRÖR FÖR KÅRBÖLE GILLE R.F. ÅRGÅNG 55 NR 4 DECEMBER 2018

Red. UNDER 2018 TRÄFFADE JAG fler bekanta som var för sig funderade på att flytta, och som frågade mig hur det är att bo i Kårböle/Gamlas. Jag berättade alltid samma sak, att jag själv är inne på den femte bostaden i samma stadsdel sedan 1981, och att det finns väldigt många fördelar. Gillet, flygtåget och Kaari är egentligen bara början. Nu tror jag ju inte att någon av dem hunnit bestämma sig när detta skrivs, men det kan ju hända att vi får några nya medlemmar under 2019. Om de har tid över ser vi nog till att få dem sysselsatta.

Dan Pärmbildsfoto: Peter Rehnström

Innehåll 3.......Ordförandens spalt 4.......Hantverkare i Kårböle 8.......Regnvatten, bäckar, diken och Rutiån 10.....Familjefesten

Manusstopp för GN nr 1/2019 är 11.2.2019

Gamlas Nyheter

Ordförandens spalt BÄSTA LÄSARE, vintern tycks inte få fotfäste i de södra delarna av vårt land i år heller. Vi har haft vitt täcke på marken under några enstaka dagar och sen har allt smultit bort igen. Inte är man van vid sex värmegrader den här tiden i december.

Arbetet vid Köpis framskrider med fart. De första husen har nått takhöjden och arbetet fortsätter inomhus. Byggnadsarbetarna är nog säkert nöjda med att det har varit varma dagar i stället för minusgrader.

Gillets höstmöte var den 15.11.2018 i Drängstugan. Än en gång konstaterade vi att det skulle behövas ivriga yngre krafter med i styrelsen, men var ska vi hitta dem.

Familjefesten är den 12 januari 2019 i Kårböle skola, Sorolavägen 2. Vanda Lucia Janina Lindström med tärnor kommer att uppträda. Närmare information om programmet i detta nr av GN. Välkomna alla, men kom i tid så ni inte missar trollen!

I hopp om vintriga veckor med snö och minusgrader önskar jag er alla ETT GOTT NYTT ÅR 2019!

Krisse

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Hantverkare i Kårböle Kårböle och hantverkare ännu på 1950-talet Den tiden då varje by hade sina hantverkare ligger inte så förfärligt långt borta i det förflutna. Själv erinrar jag mig både smeden och hans smedja. Även stugorna där Kårböle byns två skomakare hade bott revs först på 1980- och 1990-talen. I barndomen satt jag och tittade på när gamla Munter flätade stadiga potatiskorgar, alltså på 1950-talet. Mamma och vår granne berättade i färggranna ordalag om skomakar-Viktor och de skor och väskor han gjorde i sin lilla stuga vid skomakardisken.

Många av byns hantverkare från tidigare sekel har ändå helt fallit i glömska.

Ekologisk by utan att känna till ordet ekologisk Vi har gått från självhushållning och hantverkskunnande till en ökad levnadsstandard och en slit och släng- kultur som saknar motstycke i historien.

Kan vi lära oss något av den tiden då man var aktsam med sina klädesplagg, sina skor och strumpor, då man kunde skära glas och byta ut en trasig glasruta,

Munter flätar korgar.

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Wickströms hus i Kårböle. då smeden tillverkade liorna och beslagen och gunghästar och leksaker i trä tillverkades i hemmet åt barnen?

Man blir helt betagen av hur ekologiskt man levde i byn. Man kunde få hjälp av byns hantverkare för att få en ny kostym sydd eller ett par läderstövlar för det dagliga arbetet gjorda och kanske ett par finskor för kyrkobesöken. Det mesta av maten odlade man själv eller köpte från gårdarna.

Men allt var inte idyll. Fattigdomen begränsade barnens möjligheter att delta i skolundervisningen. Man turades om att gå i skolan då skor inte fanns åt alla barnen i familjen.Vandringen från Kårböle till Helsinge kyrka var lång en tidig söndagsmorgon. Då ville man inte slita på skorna utan bar de värdefulla skorna och drog dem på fötterna först utanför kyrkan. Man vara så lycklig över de nya skorna att man tom gick baklänges för att beundra dem. Man var tacksam över det man fick och det man ägde.

Kvinnorna kunde väva handdukstyg, sänglinne, borddukar och mattor.

Mattorna blev den sista anhalten för slutanvända lakan och klädesplagg.

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Sömmerskan Elo i Kårböle gick hemma hos folk varje år, hon sydde kläder och lappade och lagade trasiga kläder.

En person som också gick i hemmen i Kårböle var täckstickerskan. Hon kom ända från Sjöskog.

Tyget för täcket spändes på en täckstickningskonstruktion i trä med kugghjul. Täcket fylldes med orenad vadd och omgavs av tyg i bomull och ytterst i siden. Täcket syddes ihop med en stark tråd och tjock nål som fördes upp och ner genom täcket. Täckstickningskonstruktionen från Kårböle finns på lantbruksmuséet Emil i Vandadalen och torde ha tillverkats av min morfar byggmästare Richard Wickström. Han fungerade också bl.a.som byggmästare för Kårböle uf:s föreningslokal Håkansberg år 1907.

Skräddaren Sundholm, skomakarna Friman och Wickström och smeden Eskman Skräddaren i Kårböle hette Emil Sundholm. Han öppnade lanthandel i Kårböle år 1878 vid den enda vägen som ledde från norr till Helsingfors. Historien

Skomakaren Viktor Wickström GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Ett par skor tillverkade av Viktor. berättar tyvärr inte om hans arbete som skräddare.

Han dog år 1908 och lanthandeln revs år 1927.

Fridolf Friman var skomakare i Kårböle och bodde med hustrun Ida och åtta barn i sin lilla stuga.

Han kunde också spela fiol och han ägde en höna. Humor saknades inte i byn, vilket behövdes, för ofta var livet torftigt och skomakarens barn fick gå utan skor. Gunda Sohlström minns talesättet om Friman med sin endaste ena höna : I rad, i rad som Frimans hönsen. Frimans skoläster finns bevarade i hembygdsmuséet i Helsinge kyrkoby.

Den andra senare skomakaren hette Viktor Wickström och han var farbror till min mor. Han bodde i en liten stuga som varit torp under stamhemmanet Husbacka och som utbrutet fick namnet Viktors. Hans skomakardisk med lock varunder alla verkstyg låg finns bevarad. Ett par små barnskor i läder finns också kvar, men barnet nådde aldrig vuxen ålder pga av en olyckshändelse år 1945. Kanske någon i byn känner till andra arbeten av skomakar-Wickström?

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Smeden i Kårböle hette Uno Eskman. Han fick sin utbildning till smed vid Villmanstrands dragonregemente.

Vid regementet i Villmanstrand behövde de många hästarna seldon och hästskor. Uno var född år 1898 så han torde ha tjänat värnplikten strax efter inbördeskriget. Smeden Uno blev så viktig i Kårböle att han inte blev inkallad i kriget. Vid vinterkrigets utbrott år 1939 var Uno över 40 år gammal.

Det berättas att lärarinnan i skolan hade kritiserat hans pannlapp och sagt att den duger bara till förkläde åt kråkan. Lilla skolpojken Uno blev så arg att han slängde virkningen på golvet och gick ut.

Ganska modigt gjort på den tiden då lärarinnan ändå var en stor auktoritet.

Som vuxen kom Unos starka stora händer betydligt bättre till rätta för arbetet med hammaren , städet och järnet än med virkandet.

Fönsterhantverkare Astrid Nurmivaara

Regnvatten, bäckar, diken och Rutiån Helsingfors stad har vid byggandet av den nya stadsdelen Kungseken satsat på att få till en bra behandling av regnvattnet som faller i området. Till att börja med har man försett de låga byggnaderna med så kallat grönt tak, det vill säga torv och gräs på dessa tak. Vidare har man också byggt fördröjningsdammar och vattenavledare på marknivå. Slutligen har man i Helen Schjerfbecks park byggt ett system av mindre vattenansamlingar och dammar som skall tjäna som fördröjning och rening av det dagvatten som rinner ner mot Rutiån.

Det finns i dagsläget två rutter som vattnet kan ta, antigen via diket som mynnar ut i Rutiån, vid gångbron till häststallarna strax söder om Kårböle lågstadieskola, eller också via ett dike som rinner längre söder ut och mynnar ut GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

nedanför den finska skolan; Kannelmäen peruskoulu, vid Runosångarvägen.

Under hösten 2018 har de aktiva i Virho ordnat med flera olika talkon där man har i restaurerat vissa partier av diken för att ändra vattenflödet och förhållandena i strömfåran för att möjliggöra gynnsamma betingelser för både stationär som vandrande lekfisk. Detta gynnar också övrig flora och fauna i området där förändringen har gjorts.

Virho samarbetar också med andra organisationer, så som Helsingfors flugfiskare r.f. i nedre delen av Rutiån. Virho står för virtavesien hoitoyhditsys.

Det vill säga föreningen för skötsel av strömmande vatten. Denna höst hade undertecknad möjlighet att delta vid ett av tillfällena. Gillet har via undertecknad närvarit vid några tillfällen.

Här står författaren till denna text och mäter flödet efter skötselåtgärderna i höst.

Kaj Lindedahl

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Trollen Skrubiluttan Å Skrubilej (Marianne Maans och Désirée Saarela-Portin) spelar roliga, rytmiska och stämningsfulla låtar varvat med spännande påhitt och historier ur trollens vardag. Tillsammans med trollen får även publiken delta i musikskapandet i en fantasiorkester som spelar musik från ”Fantásien”!

GAMLAS NYHETER DECEMBER

2018

Medlemsavgiften till Kårböle Gille är 10 euro för vuxna och 2 euro för barn under 18. FSH:s tidning Hembygden ingår i avgiften. Betalningen görs till Aktias konto IBAN FI93 4055 4210 0014 16, BIC HELSFIHH Nyanmälningar och adressförändringar till Krisse Rehnström, krireh@hotmail.com eller via hemsidan www.karbolegille.fi