Issuu

D E B Ä S TA A R T I K L A R N A

A L L

VÅ

LÄRORIKA NYHETSBREV

1 20

BO BERGSTRÖM OM VISUELL KOMMUNIKATION TOPPFOTOGRAFEN PIA ULIN SÅ DESIGNAS BOKOMSLAG

ALLT DU BEHÖVER VETA OM DIGITAL KVALITET ACTIONPLÅTNING I MACH 2 BLI MÄSTARE PÅ MÄSSOR

INNEHÅLL Får du också en massa nyhetsbrev? Plåta action i mach 2

............................................................................................................................................................

...........................................................................................................................................................................................................................

Pia Ulins dova färgrymd förtrollar oss

......................................................................................................................................................

Varför bry sig om bildens tekniska kvalitet? Bli en mästare på mässor

........................................................................................................................

......................................................................................................................................................................................

4 8

16–19

................................

...................................................................................................................

........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

Känsliga publiceringar orsakar bildanvändare problem i onödan Att använda bilder till känsliga publiceringar Trygga modeller medverkar gärna i bild Effektivt bildletande börjar här!

Bilden – ett starkare vapen i sociala medier Tänk inte bara bild, tänk budskap!

....................................................................................................................

...............................................................................................................................................................

Låt bilden göra jobbet i sociala medier!

.........................................................................................................................................

..........................................................................

36 41 43

ima104977 pia ulin

Bokomslag kan vara avgörande för en boks framgång

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ag börjar ofta dagen med att rensa i den ständigt växande strömmen av nyhetsbrev som flödar in i mejllådan. Eftersom jag är intresserad av allt mellan himmel och jord är jag ett lätt offer för alla sajter som vill att jag signar upp för deras utskick. Dessutom har jag en tendens att spara kopiösa mängder nyhetsbrev för att läsa dem senare. Inbillar mig att jag ska ha mer tid då, och jag vill ju inte missa något! Jag gissar att jag inte är ensam om det här och kanske känner du igen dig i hur du vittjar din egen mejllåda?

inte minst bjuder vi på massor av ögongodis och inspiration i form av riktigt bra bilder!

Att det är hård konkurrens om uppmärksamheten i våra mejllådor är ingen överdrift. Desto roligare då att responsen för de nyhetsbrev vi haft nöjet att skapa och skicka ut under året har varit så överväldigande positiv! Jag har fått höra att många tycker att innehållet är relevant, intressant och aktuellt i det dagliga kreativa. Det sporrar oss att fortsätta intervjua intressanta människor och bjuda på konkreta tips och kunskaper, i och kring bildens värld. Vi lyfter också fram och låter dig stifta bekantskap med våra spännande fotografer. Och

Naturligtvis hoppas jag att våra nyhetsbrev inte finns bland de du har valt bort att läsa, kanske ligger de på vänt i inkorgen? Eller tillhör du dem som ännu inte har upptäckt dem och undrar om de kan vara intressanta för dig? Alldeles oavsett hur du hittade hit är du lika varmt välkommen. Redan nu laddar vi för innehållet i nästa års nyhetsbrev. Är du inte redan prenumerant, skynda dig, för det här vill du inte missa! Mycket nöje!

När jag tänker på alla de nyhetsbrev jag har sparat önskar jag att det hade funnits ett slags sammanfattning, så att jag snabbt skulle kunna hitta det mest väsentliga. Så föddes idén att skapa ett digitalt magasin och samla det bästa och mest intressanta ur våra egna nyhetsbrev på ett ställe. Här ser du resultatet, vårt första digitala magasin! Jag hoppas att du hittar såväl intressant läsning som njutning för ögat.

foto: michael wall

Får du också en massa nyhetsbrev?

Agneta Johnér C.O.B

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

ima110372 hans berggren

de b Ă¤ s ta a rt i k l a r n a u r j o h n ĂŠ r s n y h e t s b r e v 2 01 4

PLÅTA ACTION I MACH 2

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

HISTORIEN BAKOM BILDEN Namn: Hans Berggren. Fotograf som yrke sedan: 1997 Medlem i Johnér sedan: 2009 Favorituppdrag: När kunden har höga ambitioner. Bästa fototipset: Motljus is the shit. (I alla fotoböcker står det alltid att man skall fota med solen snett bakifrån men det är den största lögnen.)

Hans Berggren är expert på actionplåtningar. Nyligen fick han unik tillgång till att fotografera ett svårfångat motiv, nämligen JAS Gripen. Vi fick en pratstund med Hans om hur den här unika fotograferingen gick till. Hur lyckas man få plåta de här planen? Det är ju en ganska stängd och bevakad miljö. Jag arbetar inte enbart med stillbild utan jag är även filmfotograf. Genom att jag fick ett jobb hos Svenska Flygvapnet där det ingick i att jag skulle filma de här planen fick jag tillfälle att även ta stillbilder.

»Vi flög i kanske 2,5 timmar men planeringen före var betydligt längre för att bestämma vinklar, motiv och undvika missförstånd, teknikstrul osv. Det är dyrt att göra fel i sådana här lägen.«

Hur går en sådan här plåtning till rent praktiskt? – Det ingår en ganska omfattande planering på marken först. Vi flög i kanske 2,5 timmar men planeringen före var betydligt längre för att bestämma vinklar, motiv och

nat79052 hans berggren

Vad var det du ville fånga i de här bilderna? – Jag har ju inte bara plåtat JAS i det här jobbet utan även Herculesplan och radarplan, så det viktiga för mig var att skildra hur mycket mer de här planen står för än att bara vara militära symboler. De är också starka symbolbilder för fart, precision, spjutspetskunskap, skydd, teamwork, samarbete, skola, utbildning och ingenjörskap. Inuti i de här planen finns något av det främsta Sverige kan prestera sett till teknik.

Berätta något roligt som hände under det här uppdraget? – Vi utgick från Lidköping, och vädret var förskräckligt dåligt den här dagen. Det vräkte ner regn, riktigt hederligt spöregn. Men det är inget större problem för plan med den här kapaciteten. Det är bara att flyga dit det är bra väder just för stunden, till Gotland eller ut över Atlanten i det här fallet. Som en liten avstickare bara.

undvika missförstånd, teknikstrul osv. Det är dyrt att göra fel i sådana här lägen. Dels kostar själva planen mycket i drift, men det är också ett stort team inblandat utöver piloterna, kanske 20 personer som t ex ﬂygledare, markpersonal och mekaniker. Sitter du själv i en JAS under plåtningen eller hur fungerar det? – Nej jag är placerad i en Hercules, försvarets stora transportplan. Efter take-off, när det är dags att plåta, öppnar man alla dörrar och lastramper. Det ger ju bättre slutresultat än att fotografera genom fönster. Jag är fasthakad i en sele som gör att jag kan gå fram och plåta genom de öppna dörrarna och lastramperna. Selen når precis fram till kanten så att jag håller mig inne i planet och inte trillar ut. Kallt är det, men en häftig känsla! Är det något speciellt man ska tänka på om man fotograferar flygplan? – Ja, ta bilderna på propellerflygplan av typen Hercules som ett exempel. Här tycker jag det är viktigt att jobba med så lång slutartid som man bara vågar så att propellrarna får rörelseoskärpa. Samtidigt måste det vara skärpa på själva flygplanet. Om propellrarna är skarpa och har skärpa får man annars intrycket av att de står still i luften! Är det inte svårt att få tillstånd för att lägga de här bilderna hos en bildbyrå? – Det visade sig inte alls vara särskilt komplicerat. Jag fick en release av den enkla anledningen att det som är hemligt inte syns på bilderna. Dessutom tycker man att det är rimligt att det finns nytagna bilder tillgängliga som alla kan använda utan restriktioner. Här hade man ju dessutom möjlighet att kontrollera vilka bilder som släpptes för användning och att man var nöjd med de bilderna.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ima110403 hans berggren

de b Ă¤ s ta a rt i k l a r n a u r j o h n ĂŠ r s n y h e t s br e v 2 01 4

Pia Ulins dova färgrymd förtrollar oss Eller hur en bastu kan spela en avgörande roll i en människas karriär

Pia har en förmåga att lägga fokus på, och ta fram det bästa hos inomhusmiljöer och objekt. Hon har en speciell dämpad färgskala i sina bilder som är motsatsen till det grälla och skrikiga. Pias bilder bär alla spår av hennes sätt att tolka olika sorters ljus och hennes förkärlek till dessa dova färgtoner. Slow living i sin bästa form. Idag arbetar Pia med kunder som IKEA, Vingresor, Elle, Condé Nast, H&M och har sin bas i en studio i Brooklyn. Hej Pia! Vad betyder fotografin för dig? – Först var det naturligtvis ett uttryckssätt, jag gillade att utforska mediet. Men efter att jag hade jobbat som fotoassistent ett år gick jag på Internation Center of Photography i New York och i samband med det gick det av bara farten. Jag har kunnat försörja mig på det att jag älskar att göra ända sedan dess. Har du något favoritmotiv? – Nej, för mig handlar fotografi om ljus och komposition. Det är det jag fascineras av oavsett om det är inredning, porträtt eller landskap jag plåtar.

ima105387 pia ulin

Pia Ulin har alltid fotograferat enligt egen utsago. Men det var en fotokurs i hemstaden Sundsvall som satte ordentlig fart på intresset. Kanske kan man tacka föräldrarnas initiativ för att Pia alls blev fotograf. De lät nämligen henne inreda ett mörkrum i familjens bastu där Pia hade fritt spelrum.

Finns det andra fotografer som du blir inspirerad av? – Ja, t ex Francois Hallard, Franceca Woodman, Tim Walker och Tierney Gearon. Hur ser din kreativa process ut? – Den är rätt okomplicerad faktiskt. Jag anländer till en location och jobbar med det som finns, bara dagsljus! Kan du berätta något om ditt senaste projekt? – Jag har precis börjat undervisa i liten skala i form av workshops. Det ger mig både inspiration och energi. Som deltagare får du testa, experimentera och komponera bilder under min handledning. Vi åker till fantastiska miljöer som t ex nu senast en gammal Citroën-fabrik i Barcelona. Otroligt spännande!

ima105531 pia ulin

Namn: Pia Ulin. Antal år som fotograf: 20 Medlem i Johnér sedan: 2012 Favorituppdrag: Inredningsfotograferingar i olika former, katalog, bok, reklam … egna projekt. Bästa fototipset: Undvik direkt solljus. Det indirekta ljuset är alltid vackrast.

Vad tror du Johnérs kunder kommer gilla med dina bilder? – Att de kanske inte är typiska för det bildspråk som många tänker på när de hör ordet bildbyråbild. Mina bilder har en äkthet, en naturlighet i sig som jag tror gör dem annorlunda och uppfriskande.

»Mina bilder har en äkthet, en naturlighet i sig som jag tror gör dem annorlunda och uppfriskande.«

Till sist, vill du ge något tips till våra läsare, vad som helst? – Allt fler nordbor upptäcker ju Brooklyn där jag bor, så kanske ett restaurangtips? Besök gärna Prime Meats på 465 Court Street. Fantastisk kött- och korvmeny med tysk inriktning.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

de b Ă¤ s ta a rt i k l a r n a u r j o h n ĂŠ r s n y h e t s br e v 2 01 4

ima105225 pia ulin

ima105770 pia ulin

ima105593 pia ulin

ima105411 pia ulin

ima103772 pia ulin

ima107288 pia ulin

Riktigt bra bilder kostar â€Ś

cul34kmm0049rm cultura creative

ima110890 fredrik nyman

B i ld web er till b en 3 9 0 från kr !

… mycket mindre än du tror

Alla som söker efter det där lilla extra vet att kvalitet lönar sig. Men allt fler upptäcker att riktigt bra bilder faktiskt inte behöver kosta mer. Vill du ha en glad överraskning? Välkommen till Johnér!

ima109770 henrik trygg

Varfรถr bry sig om bildens

tekniska kvalitet?

Eller varför köpa en bild som endast fungerar till hälften, när du kan få en bild som fungerar till allt! Hur kan du vara säker på att bilden du köper fungerar så bra som möjligt för det du ska använda den till? Motivet betyder mycket, det är det första man fastnar för. Det är viktigt att bilden utstrålar det du vill berätta, vad du vill förmedla. Men för att bilden ska kunna leverera ditt budskap så bra som möjligt utan att det finns en tvekan om vad du vill säga, måste bildens tekniska kvalitet vara lika hög som motivets kvalitet. Vad är vad av RGB, megabyte och pixlar? En digital bild byggs upp av bildpunkter (pixlar, förkortas px), ungefär som kornen i en film. I datorn representeras ljusvärdet i varje pixel som en kod av ettor och nollor. Storleken på bilden anges i pixlar. Bildens digitala storlek (filstorleken) mäts i kilobyte (kB), megabyte (MB) eller gigabyte (GB). Bitdjupet (kallas även pixeldjup eller färgdjup) anger hur mycket färginformation det finns för varje pixel i bilden. Ju fler informationsbitar per pixel, desto fler tillgängliga färger och exaktare färgåtergivning. Det finns två sätt att se på färger; RGB-läget är till för bilder som visas på skärm medan CMYK-läget är till för bilder som visas i tryck. RGB-bilder består av tre färgkanaler - röd, grön och blå. En RGB-bild med 8 bitar per pixel har 256 möjliga värden för varje kanal vilket resulterar i mer än 16 miljoner möjliga färgvärden. RGB-bilder med 8 bitar per kanal (bpc) kallas ibland för 24-bitarsbilder (8 bitar × 3 kanaler = 24 bitar data för varje pixel). Teknisk kvalitet handlar om storlek och upplösning För att kunna använda bilder i olika slutprodukter som tryck, print, webb, surfplattor och bildspel etc, krävs diverse konverteringar/justeringar. Bilderna måste anpassas till olika färgrymder, upplösningar, uppskärpningar etc, för att du ska få ut bästa möjliga kvalitet och budskap. Det är ingen mening med att använda en större bild än vad som krävs för slutprodukten. Bilden ser inte bättre ut, den blir bara tyngre 14

och tar mer plats. Att använda precis den storlek som behövs är bäst. Använd absolut inte en mindre storlek, då ser bilden »pixlig« ut, dvs den spricker och ser konstig ut. Bildens upplösning och storlek är viktig och här pågår en ständig utveckling. Dataskärmarna blir bättre och bilder kan visas mer detaljerat, vilket ställer krav på att dina bilder håller hög teknisk kvalitet. När du ska använda en bild på webben är det bara intressant hur stor den ska vara i pixlar, höjd och bredd. Upplösningen är endast intressant när bilden ska bli fysisk, t ex när du skriver ut den. Förr användes uttrycket »dpi« (dots per inch = punkter per tum) för upplösningen i bild och andra enheter. Idag används dpi när man talar om upplösningen på skrivare. När man pratar om digitala bilder använder man istället »ppi« (pixel per inch = pixlar per tum). Även motivet avgör bildens storlek När du väljer bilder till webben är viktigt att du, utöver storleken, funderar över motivets innehåll. Små bilder med många detaljer och linjer kan göra att bilden känns »grötig« och motivet blir svårare att förstå. Med ett enklare och tydligare innehåll är det lättare att förstå bildens budskap. Använd emellanåt ett »helikopterperspektiv« när du jobbar med bilden och titta på webbsidan i sin helhet. När du skriver ut din bild, tänk på att även motivet kan spela stor roll i hur hög upplösning som krävs. En bild med många detaljer kräver hög upplösning medan bilder med få detaljer ofta går att skriva ut i betydligt lägre upplösning. Stora bilder, som t ex vepor till fasader, behöver inte skrivas ut i så hög upplösning eftersom man inte ser bilden på så nära håll. Ska du trycka din bild måste upplösningen anpassas. Även olika typer av tryck kräver olika upplösningar. Bilden ska anpassas till olika typer av raster och täthet på rastret, papperssort, bestruket eller obestruket papper etc.

Viktigt med rätt färgrymd Ögat ser färger på sitt sätt medan skärmen visar färger i RGB. För att trycktekniken ska kunna göra dina bilder rättvisa måste de ligga i färgläget CMYK för fyrfärgstryck. Därutöver kan du skapa en karaktärskurva, »ICC-profil«, för just den tryckmaskin, skrivare eller skärm som din bild ska visas på. Då kan bilden anpassas så exakt som möjligt efter hur du vill ha den. Jämför ljus- och färgområden för fler nyanser Utöver dessa olika anpassningar är det även viktigt att bilden är »hel«. I bildbehandlingsprogrammen är det lätt att göra bilden ljusare eller mörkare. Men tänk på att ett foto som har tagits i kvällsljus och som ljusas upp för mycket i datorn kan skapa problem i skuggpartierna där det inte är så bra exponering. Mellantonerna är alla de färger och nyanser mellan svart och vitt som bilden innehåller. Var noga med att registret av mellantoner finns kvar så att det är så tät information (så många nyanser) som möjligt i bilden. När mellantoner övergår till högdagrar (ljusa partier) och lågdagrar (skuggpartier) bildas nyanser och det blir inte en hård kant mellan »platt« svart eller vitt. Titta på bilden i 100% Använd ett bildbehandlingsprogram som t ex Photoshop. Öppna bilden och kontrollera den gärna i 100% så att du kan upptäcka tex dammkorn i bilden. Damm syns tydligt som mjuka, mörkare runda fläckar på stora enfärgade områden som himmel etc. Titta sedan på bilden i 50% för att få en mer realistisk bild av hur slutprodukten kommer att se ut vid utskrift eller i tryck. Upptäcker du en kromatisk aberration (färgblödning) i bilden så kan det åtgärdas med RAW-konverteraren. Kromatisk aberration ter sig oftast som en stark färgskugga vid skarpa kontraster. När du vill ha en stor bildfil med så mycket information som möjligt kan du fotografera i RAW-format och sedan framkalla bilden digitalt i en RAW-konverterare. Tar du bilder

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ima109771 henrik trygg

till webben räcker det oftast att du fotograferar i JPG-format. Men tar du en »pangbild« är det lite synd om du sedan skulle vilja ha en stor utskrift av bilden. För att bilden ska se så fräsch ut som möjligt, lägg bilder som innehåller vitt mot en vit bakgrund.

»För att bilden ska kunna leverera ditt budskap så bra som möjligt måste den tekniska kvaliteten vara lika hög som motivets kvalitet.«

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

Då ser du hur vit den är och kan justera vitheten. Samma sak med svart, lägg bilder med mycket svärta mot en svart bakgrund så upptäcker du hur svart bilden är. Det finns så många nyanser av vitt och svart att en bild med vitt i, lätt kan uppfattas som gråaktig och därmed se smutsig ut.

Text av Maria Stranger.

BLI EN MÄSTARE PÅ MÄSSOR Vi har insidertipsen!

Pehr Hante, biträdande projektledare på Hem & Villamässan på Stockholmsmässan, berättar hur du får ut det mesta av ditt mässdeltagande Vad har du för råd för den som just nu funderar på att delta på en mässa? – Det absolut viktigaste är att man formulerar målet med deltagandet på mässan. Det lägger grunden för allt. Först när målet är tydligt kan du gå vidare med planeringen. Man skapar ju inte dekor och kulisser innan pjäsen är skriven. Om vi tänker att målet är bestämt och det är dags för att skapa en monter. Vad tycker du är viktigt att tänka på då? – Många är inte medvetna om hur oerhört kort tid man har på sig att fånga besökarens intresse. Tre sekunder har man ungefär, det är den tid det tar för en person att se montern på håll till att den har passerat eller förhoppningsvis stannat till. Därför är det avgörande med ett enkelt och tydligt budskap, och att montern sticker ut. Hur skapar man en monter som sticker ut? – Arbeta med monterns färg, form, höjd och bredd och håll dig gärna till ett tema eller en röd tråd som hjälper att få fram budskapet. Ofta har själva mässan i sig ett tema som du kan utnyttja, eller så skapar du ett tema själv. Det är viktigt att hela tiden ha i åtanke vad du vill förmedla. Jag minns t ex en mässa med tema energisnålt där en utställare hade en helt skotskrutig inredning i sin monter 16

som syftade på att skottar är snåla. Mycket effektfullt sett till uppmärksamhetsvärdet. Har du några knep när det gäller att driva trafik till ens mässmonter? – Det är en bra idé att satsa på marknadsföring i olika kanaler inför mässan. Bjud in kunder till mäs�san och din monter, skicka fribiljetter, gör reklam för att du kommer delta på sociala medier, webbsida, e-postutskick och flyers. Vi har ju mässtidningar där man kan ha med en annons eller så försök intressera redaktionen bakom mässtidningen att skriva på redaktionell plats om ditt företag. Många har aktiviteter och giveaways i sin monter. Vad har du för erfarenhet av det? – Aktiviteter tycker jag är ett bra sätt att dra folk till montern. Aktiviteter drar folk, och folk drar i sin tur folk. Giveaways är jag lite mer tveksam till. Utställare har ibland lite dålig fantasi med dessa skohorn och reflexer. Ge bort något som är av större värde för kunden t ex ett rabatterbjudande eller liknande. En bra giveaway ska tillföra mervärde för mottagaren och berätta något om ditt företag. Hur tycker du man ska tänka kring de budskap man vill förmedla på mässan? – Ofta har utställare alldeles för många budskap. Det blir bara otydligt så börja med att gå tillbaka till ruta ett, d v s vad är målsättningen med ditt deltagande på mässan? Våga sålla bland allt du vill säga och när du tror att du har varit tydlig, då ska du

Så utformar du montern • Din målsättning med mässan och det budskap du vill förmedla ska ligga i grunden för utformningen av monter och mässmaterial. • Jobba med alla sinnena, berör besökarna emotionellt. Våga ta i. • Använd höjden, bygg väggar på 3–4 m istället för standardmåttet 2,5 m. Enkelt sätt att sticka ut. Glöm inte att arbeta med ljussättningen. • Det grafiska materialet i montern ska vara tydligt och med få budskap. Tänk på textens läsbarhet och placera inte skyltar där besökare kan skymma texten. • Ha inget fysiskt i vägen som hindrar besökaren att ta sig in i montern. Vill du ha en stenmur t ex så placera inte den framför montern, utan längs med väggarna. • Har du väggar i montern så lämna roll-upsen hemma. Använd hellre skyltar som du fäster på väggarna istället. • Utnyttja golvet och väggarna! Använd en annorlunda matta eller fotodekaler till golvet, fototapet till väggarna.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

foto: björn colliander

foto: stockholmsmässan foto: karl gabor

Pehr Hante, biträdande projektledare på Hem & Villamässan på Stockholmsmässan.

ima109468 elliot elliot

»Det är ett jättevanligt misstag att inte arbeta med ljussättningen. Det gör så otroligt stor skillnad om man använder mer än standardspotlights«

vara ännu tydligare. Det gäller också i högsta grad det grafiska materialet. Du som arbetar så mycket med mässor, ser du några återkommande misstag som utställare gör? – Det är ett jättevanligt misstag att inte arbeta med ljussättningen. Det gör så otroligt stor skillnad om man använder mer än standardspotlights. Det är också ganska få som tänker på detta, så bara genom en bra ljussättning kommer din monter sticka ut. Sätt ljus på skyltar och använd ljuset till att skapa en stämning i montern. – Ett annat vanligt misstag är själva agerandet i montern. Jag har sett många exempel där personalen står djupt försjunken i mobilen eller vid en laptop istället för att vara inbjudande och aktiv. Våga bjuda in folk till din monter!

När mässan är slut, vad ska man tänka på då? – Efter mässan så handlar det om två saker: utvärdering och uppföljning. Varför gick det som det gick? Klarade vi målsättningen med mässan? Vad kan vi göra bättre? – Uppföljningen av leads och e-postadresser är ytterligare en chans att sticka ut och göra ett bestående intryck. Det är jätteviktigt med snabb återkoppling med ett snyggt e-postutskick eller liknande. Våga ta hand om dem som visat intresse! Men de aktiviteter du väljer ska hänga ihop med syftet med ert mässdeltagande. Så avslutningsvis, för att sammanfatta, dina tre bästa tips för ett mässdeltagande? – Bestäm först vad som är målsättningen med mässan. Använd dig av tydliga budskap och satsa på belysningen i montern!

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

Mormorsknepet Ta med någon till din monter som inte är insatt i din verksamhet. Be denna person titta på montern i tre sekunder. Efteråt ber du personen svara på: • Vilket företag gör montern? • Vad säljer företaget eller vad vill man förmedla? • Varför ska du besöka montern? Missar personen svaret på någon av frågorna så är det ett tydligt tecken på att det finns saker i monterns utformning som kan göras bättre för att kommunicera mer effektivt.

foto: johnér bildbyrå

SÅ HÄR GJORDE VI Uppdrag: skapa en lockande Johnérmonter »Tanken är att montern ska vara ett rogivande inslag i en miljö där tempot annars är stressigt«

Copy Maria Lindberg Howard och AD Michael Wall berättar om det kreativa arbetet bakom att skapa en återanvändbar och inbjudande monter för Johnér. Hur såg uppdraget ut, vad fick ni för brief? – Under året ska uppdragsgivaren ställa ut på ett antal mässor som alla är fackmässor men med lite olika inriktning. Montern måste passa in i olika typer av mässmiljöer (mässhallar, kongressalar etc) och tilltala människor i olika branscher. Dessutom måste montern enkelt gå att anpassa storleksmässigt. Vad ville ni förmedla med montern? Hur gick tankarna under idéarbetet? – På mässor har man oerhört lite tid på sig för att få besökare att stanna upp och bli nyfikna på montern. Då uppdragsgivaren säljer något så abstrakt som bilder och de flesta mässbesökare är ovana bildköpare

kände vi direkt att vi ville förmedla en känsla och inte ett köpbudskap. Känslor är blixtsnabba och ofta minns man dem långt efteråt. Hur såg själva montern ut? Varför? – Montern består av tre rollups, ett bord och två stolar samt en grön matta. Två rollups visar närbilder på syrenbuskar i full blom och den tredje visar ett bord i en syrenberså där en sommarmåltid har dukats upp. Tanken är att de ska kompletteras med filtar, kuddar, saft, bullar och annan somrig rekvisita som passar typen av besökare på den aktuella mässan. Fågelsång, svalkande hallonsaft och doften av nybakade kanelbullar är annat som skapar trivsel och en positiv koppling till utställarföretaget. Hur tänkte ni kring bildspråket, och valet av bilderna? – Tanken är att montern ska vara ett rogivande inslag i en miljö där

tempot annars är stressigt. Den ska få besökarna att sakta in på stegen och locka dem slå sig ner i bersån. Alla har vi minnen av vår barndoms somrar så för monterpersonalen är monterns utseende i sig en »conversation piece« som gör det lätt att starta ett samtal med besökarna. Utseendet hänger helt enkelt nära ihop med det Johnér säljer och stå för. Vad tycker ni är de tre viktigaste sakerna inför ett mässdeltagande? – Fundera på monterns plats i mässhallen och anpassa den därefter. Och tänk igenom vad besökarna ska tycka, känna och göra när de besöker montern. Se till att de får med sig något som gör att de kommer ihåg just er montern. Att bara dela ut broschyrer eller andra trycksaker räcker sällan. Hellre då en giveaway som är kopplad till något de såg i montern – något som gör att uppföljningen känns enkel och naturlig.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

foto: anna molander

foto: theresia köhlin

» …vi ville förmedla en känsla och inte ett köpbudskap. Känslor är blixtsnabba och ofta minns man dem långt efteråt«

foto: johnér bildbyrå

Copy Maria Lindberg Howard och AD Michael Wall.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

ima121386 magnus ragnvid

plap427m740887 plainpicture

»En enkel tumregel: Skulle du själv känna dig obekväm med att förekomma i ett sammanhang? Då finns det anledning att anta att den avbildade modellen också känner sig obekväm«

Känsliga publiceringar orsakar bildanvändare problem i onödan

Vi har alla sett dem, publiceringar där bilder på människor illustrerar känsliga ämnen som till exempel cancerförsäkringar, dejtingsajter och efterlevandeskydd. Bli en smartare bildanvändare och lär dig hantera gråzonerna vid bildanvändning.

ver vad lagen erbjuder. En enkel tumregel är att om du själv skulle känna dig obekväm med att förekomma i ett sammanhang så finns det anledning att anta att den avbildade modellen också känner sig obekväm. Ta då kontakt med oss för att inhämta ett extra tillstånd från modellen!

Känslig publicering är när bilder på identifierbara människor används i sammanhang som kan väcka anstöt hos den avporträtterade modellen. Pressens etiska regler är en bra grund att utgå från. Tanken med de etiska reglerna är att ge enskilda personer ett skydd mot publicitetsskador utö-

Skriftliga tillstånd förhindrar dålig publicitet Vi har skriftliga modelltillstånd och kontaktuppgifter till modellerna så vi kan ta kontakt med dem och be om ett extra tillstånd vid känslig publicering. Skulle modellen svara nej innebär det att vi har stoppat problemet

innan publiceringen har skett och ingen dålig publicitet har uppstått för dig eller din kund. Vid ett nej till publicering hjälper vi dig gärna att leta upp en liknande bild. Typiska områden där du speciellt ska tänka dig för innan du publicerar en bild på en identifierbar modell är läkemedel, sjukdomar eller andra medicinska problem, sammanhang som berör dödsfall, politik, dejtingsajter och sociala problem. Intygsreklam kan vara speciellt känsligt, alltså där modellen utges ha blivit citerad.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ima70287 magnus ragnvid

ima35893 fredrik nyman

de b Ă¤ s ta a rt i k l a r n a u r j o h n ĂŠ r s n y h e t s b r e v 2 01 4

Vi lever i en värld full av fotografiska bilder. Bilder i tidningen, bilder i de sociala medier där vi har konto, bilder på nätet, bilder på reklampelare som pryder städernas gator, torg och kollektivtrafik. Samtidigt ökar människors rädsla för att förekomma på bilder eller med sina namn i olika känsliga sammanhang. Att se sitt ansikte i reklamsammanhang för någon annans varor eller tjänster kan vara minst lika känsligt som att hitta bilder på sig själv på Facebook, överförfriskad och vilt dansande på senaste personalfesten. Vi lever i en värld full av fotografiska bilder. De finns där när vi vaknar och följer oss tills dess vi släcker lampan för natten. Bilder i tidningen, bilder i de sociala medier där vi har konto, bilder på nätet, bilder på reklampelare som pryder städernas gator, torg och kollektivtrafik. För att inte nämna alla bilder i kvällens olika TV-program. Den gamla sanningen att en bild säger mer än tusen ord har blivit viktigare än någonsin. Bilder slår sig fram i det medieflöde som översköljer oss och drabbar oss omedelbart på ett sätt som texter sällan gör. Samtycke krävs i de flesta fall Samtidigt ökar människors rädsla för att förekomma på bilder eller med sina namn i olika känsliga sammanhang. Att se sitt ansikte i reklamsammanhang för någon annans varor eller tjänster kan vara minst lika känsligt som att hitta bilder på sig själv på Facebook, överförfriskad och vilt dansande på senaste personalfesten. Lagstiftaren har gjort sina försök att reglera olika typer av integritetskränkande bildanvändning. Handlar det om kommersiell reklam krävs ett samtycke från nu levande och identifierbar avbildad person. Bilder på identifierbara människor kan också

vara likställt med hantering av personuppgifter. Samtycke krävs alltid när sådana bilder används digitalt, är sökbara eller riskerar att kränka någons integritet. Undantag från kravet om samtycke gäller om syftet är journalistiskt eller konstnärligt eller om det finns ett automatiskt eller frivilligt utgivningsbevis med en utsedd ansvarig utgivare. Gråzon innebär etiska överväganden Vid sidan av lagstiftningen finns en gråzon som mer handlar om etiska överväganden än juridiska överträdelser. Inför stundande riksdagsval kan var och en av oss förekomma i ett politiskt partis affischkampanj utan att ett samtycke från oss krävs. Detsamma gäller reklam för en ideell organisation eller annan icke vinstdrivande verksamhet, oavsett vilka värderingar de kan tänkas stå för. Finns det bara ett giltigt utgivningsbevis med en ansvarig utgivare kan till och med mitt namn förekomma i en databas fylld av domstolsavgöranden utan att jag kan göra någonting för att stoppa det. Skriftligt samtycke vanligt villkor På fotografiområdet finns det något som kallas modellrelease. Det är skriftliga samtycken från avbildade människor som reglerar av lag framtvingade krav på samtycke. De flesta professionella fotografer känner väl till vikten av att använda skriftliga modellrelease-kontrakt. Visst gäller muntliga samtycken rent juridiskt, men om det av någon anledning uppstår oenighet kring samtycket är ett muntligt samtycke långt mycket svårare att bevisa. Det existerar knappast någon bildbyrå som inte har inskrivet villkor i avtal med fotografen att denne alltid måste inhämta giltiga samtycken för de bilder som lämnas in. Saknas samtycke ska det tydligt

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

foto: johan westin

Att använda bilder till känsliga publiceringar »Att ha koll på när samtycke från avbildade människor krävs enligt lag kan spara mycket tid och pengar. Medvetenheten hos allmänheten om vad lagen säger och vilken rätt man har som avbildad person växer för varje dag som går.«

anges. Det innebär ofta i praktiken att bilden blir mer svårsåld eftersom tänkbara licensieringsområden har begränsats. Vad man bör känna till är att ett skriftligt samtycke från avbildad person måste kunna sägas upp. Något annat vore direkt oskäligt enligt avtalsrätten. Det kan handla om tillfällen när människor som tidigare tyckte att bildanvändningen var okej, plötsligt har anledning att motsätta sig den på grund av jobbyte, förändrade familjeförhållanden etc. Bildbyrån hjälper till att förebygga trassel I bildbyråns användarvillkor mot kunden finns ofta kravet att licensierade bilder inte får användas i kränkande sammanhang. Det handlar vanligtvis om sammanhang där sunt förnuft säger att den avbildade personen borde ha blivit tillfrågad även om inte lagstiftningen kräver det. Uppstår det tveksamhet hos bildanvändaren om var gränsen går, kan det vara en god idé att vända sig till bildbyrån för råd. Bildbyrån kommer försöka se till att den avbildades samtycke inhämtas för den aktuella användningen, om så bara för att förebygga framtida trassel. Att ha koll på när samtycke från avbildade människor krävs enligt lag kan spara mycket tid och pengar. För ett är säkert. Medvetenheten hos allmänheten om vad lagen säger och vilken rätt man har som avbildad person växer för varje dag som går. Annars finns det säkert jurister med tillräckliga kunskaper som gärna upplyser enskilda individer om och när de förekommer i olika känsliga bildsammanhang där samtycke krävs. Catharina Ekdahl, Ekdahls Juridik & Föreläsning, jurist med inriktning på fotografirelaterad juridik

ima101397 ulf huett nilsson

Trygga modeller medverkar Tidningen 1177 Vårdguiden delas ut till alla invånare i Stockholm av Stockholm läns landsting. Ulf Huett Nilsson, som även är en av Johnérs mest omtyckta fotografer, gör regelbundet uppdrag för tidningen. Vi ställde några frågor till Ulf hur han tänker kring känsliga publiceringar. I ditt uppdrag för 1177 Vårdguiden, hur tänker du när du ska fotografera människor och ämnet är av känslig natur? – Vi ser till att de som skall medverka i tidningen redan från början är medvetna om att fotografering kan komma att ingå så de har möjlighet att säga nej. Så mycket och tydlig 26

information som möjligt är viktigt! Ibland när det är mer generella artiklar använder vi modeller från någon agentur eller kompisar och familj. – Även med modeller är det lika viktigt med information så att alla vet vad som gäller. Innan tidningen/ webben trycks och publiceras, så skall alla ha godkänt sitt medverkande. Vad brukar du ge för information till de modeller som du fotograferar och som hamnar i bildbyrån? – Min ambition är att säga som det är. Att bilderna kan komma att hamna i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Som regel skall du som modell kontaktas om det handlar om politik

eller på något sätt kan vara publicering av känslig karaktär. Det ger modellerna trygghet som gör att de vill medverka på bilder i bildbyrån. Har du någon erfarenhet där någon av dina modeller i bildbyråsammanhang har blivit besvikna på publiceringar? – Nej inte för egen del. Däremot har jag blivit besviken för att modeller har nobbat användning i sammanhang som inte jag tycker borde räknas som känsligt. Men det är ju självfallet bra att de får möjlighet att tycka till. Jag tänker mycket noga innan jag lämnar bilder till bildbyrån. Ställer mig frågan att är jag helt säker på att det hela är ok på alla sätt!

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ima118931 ulf huett nilsson ima89532 ulf huett nilsson

gärna i bild »Var noga med att meddela var och hur bilderna kommer att användas så att man har möjlighet att kontakta modellerna vid känsliga publiceringar«

Du är ju en av Johnérs bästsäljande fotografer och har många bilder med människor i våra kollektioner. Vad önskar du att kunder tänker på när de köper bildbyråbilder föreställandes människor? – Att de är noga med att meddela var och hur bilderna kommer att användas så att man har möjlighet att kontakta modellerna vid känsliga publiceringar.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

ima95790 alexander crispin

Riktigt bra bilder kostar â€Ś

B i ld e webb r till en f 3 9 0 k r ån r!

… mycket mindre än du tror! Den som följer de stora stimmen syns inte i mängden. När du vågar simma mot strömmen får du en djupare upplevelse. Välkommen till Johnér!

ima78715 jonas ingerstedt

de b Ă¤ s ta a rt i k l a r n a u r j o h n ĂŠ r s n y h e t s b r e v 2 01 4

Effektivt bildletande börjar här!

En snabb sökning på »kvinna« kan ge allt från 100 000 till 5,8 miljoner träffar hos olika bildbyråer. Är det konstigt att vi bildletare drabbas av uppgivenhet ibland? T o m jag som arbetat i, och nära bildbyråvärlden sedan första sommarjobbet, hittar inte alltid det jag söker snabbt nog, så hur ska du då – som inte har detta som heltidsjobb – hitta rätt bild? Jo, det finns knep. Knep som jag nu tänker bjuda dig på i form av Bildsökarens sex budord.

1) Du skall ta bildletandet på allvar I den ofattbara mängd av information som vi dagligen möter hjälper bilder oss att läsa av och bedöma om en viss text är värd vår värdefulla tid. Du ska därför inte leta lite snabbt efter en utfyllnadsbild utan du ska minnas att bilden är ditt starkaste vapen för att få uppmärksamhet till ditt budskap. Bildens roll idag är monumental, så låt oss acceptera det och glöm inte det när du sitter och vadar igenom bildbyråbilder och håller på att tappa sugen. Det är värt att lägga tid på att hitta rätt bild och det får faktiskt ta lite tid. Du får igen det! 2) Du skall strukturera dina tankar Innan du börjar leta bild ska du ha klart för dig vad du letar efter. Jag menar verkligen ha klart för dig. Strukturera upp vad det är för motiv eller känsla du vill ha fram och väv in vem som är målgruppen och vilka bilder som kommer öka uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten. Generellt sett ligger bilder på människor bra till för att fånga in mottagarens intresse. Har du friheten att välja så gillar ögat liggande bilder, bilder som omsluter betraktaren istället för att ögat besvärligt måste sicksacka uppifrån och ner – som i

en stående bild. (Undantaget porträtt av en människa. Ansikten gillar alltid våra ögon att vila ögonen på, oavsett om formatet är stående eller liggande.) Våra ögon tilltalas också av geometriska former. Leta själv i bilder du gillar – visst går det ofta att hitta en geometrisk form eller förhållande i bilden? En diagonal, en cirkel? Ett annat klassiskt grepp är att skapa en kontrast mellan rubrik och bild. Bilden kommunicerar en sak men rubriken drar åt ett annat håll. Hjärnan stannar upp och vill arbeta, förstå hur sammanhanget är.

3) Du skall ge sökmotorn en chans att visa dig bra bilder Det absolut vanligaste misstaget vi bildsökare gör är att vi glömmer ett ack så viktigt steg i processen. Steget där du själv omvandlar begrepp till symboler. Din uppgift är alltså att omvandla begrepp till symboler och ord som det faktiskt går att söka efter. Få – om ens några – sökmotorer i den här branschen kommer nämligen ge dig ett bra resultat på ord som tillgänglighet, minskat utanförskap eller medborgarinflytande. Du måste bena ut vad det du vill illustrera innebär för dig. Medborgarinflytande kanske kan vara en bild på folkliv i en stad, ett porträtt på en glad person eller något helt annat, men se till att du översätter det du vill hitta till enkla symboler och ord. Det är nämligen de orden som kommer göra att du lättare hittar bilden du söker. Om vi återvänder till exemplet med medborgarinflytandet så sök istället på ord som folkliv, porträtt människor, stadsliv, människor stad rörelse osv. Ett annat sätt att hjälpa sökmotorn på traven är att inte överspecificera det du söker. Om du inte får träff på

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

»kvinna åker hundsläde Alaska« så backa och sök på mer generella termer som »kvinna hund vinter USA«. Använd största gemensamma nämnaren istället för att ge för många detaljer om du inte får ett bra resultat på första försöket. 4) Du skall ringa in vad som är varje bildbyrås specialitet Oavsett vad de säger så är ingen bildbyrå experter på allt, så det kommer spara dig tid och frustration om du vet var du hittar vilken typ av bilder. Varför inte kontakta bildbyråer och fråga vad för slags bilder de är experter på? Du anar inte vad den frågan kommer spara dig tid. Om jag får passa på att ge ett extra råd här så vill jag uppmuntra dig att använda bilder som pratar samma språk som de du vänder dig till. Du gillar säkert inte dubbad reklam, så applicera samma tänk på bilder. Känner du att bilden inte känns naturlig så kommer din läsare känna samma sak. 5) Du skall memorera bra sökord som förenklar ditt liv Letar du som jag efter bilder hos Johnér med jämna mellanrum så vill jag gärna dela med mig av mina erfarenheter: När jag vill bli inspirerad klickar jag på länken »nya bilder« på förstasidan eller så söker jag på »idébild« för att inspireras av bilder som inte så lätt låter sig definieras med vanliga sökord. Kom ihåg att du under »avancerad sökning« kan välja att bara söka i »bild skandinaviskt« för att hitta bilder som är fotograferade av nordiska fotografer. Bra sökord hos Johnér är: Textutrymme – bilder som har plats för text.

ima106220 susanne walström

»Vi bildsökare bör dra vårt strå till stacken när det gäller att skildra Sveriges hela befolkning«

Ögonkontakt – när jag vill ha bilder på människor som tittar in i kameran. Inga människor – när jag vill slippa människor i sökresultatet t ex när jag söker på natur. Naturliga modeller – modeller med en mer avslappnad eller realistisk look. Naturskön – vackra naturvyer. Stilleben – vackra stilleben inom olika ämnen som natur, trädgård, inredning. Etnicitet – mångfald – bra ord för att hitta människor med olika nationaliteter. Vi bildsökare bör dra vårt strå

till stacken när det gäller att skildra Sveriges hela befolkning (gäller så klart även ålder, kön, fysiska förutsättningar etc.).

Anna-Lena Ståhl, frilansande bildredaktör med över 20 års erfarenhet av bildbyråbranschen. Nu verksam i egna bolaget Ink Republic AB.

6) Du skall be om hjälp Varje bildbyrå med självaktning vill inget hellre än att hjälpa dig när du har kört fast i bildletandet. Tänk själv att få lov att använda allt du vet om något och hjälpa din nästa till ett fantastiskt resultat istället för ett halvdant. Så låt oss enas om att inte knyta handen i fickan utan nu ringer du bildbyrån nästa gång du kör fast. Jag lovar, de kommer hjälpa dig, ingen hittar bättre i deras arkiv än de som jobbar där! de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

foto: maria vatne jansson

Elin Amberg, sociala medier-analytiker på Wunderman och heltidskonsult hos Microsoft.

BILDEN

– ett allt starkare vapen i sociala medier Idag är det mer sant än någonsin att en bild säger mer än tusen ord. I en tid där bokstäver forsar förbi i strida strömmar växer bildernas inflytande. Inte minst i informationshektiska flöden som digitala medier. Bilderna används strategiskt inom allt från SEO och interaktionsdesign, men har vi ännu sett bildernas fulla potential? Rätt använd kan en bild bli din viktigaste attraktionskraft vilket jag personligen blev varse om då jag postade en bild vars tillhörande copy försvann vid publiceringen. Trots att jag är medveten om bildens kraft blev jag minst sagt förvånad när den fick nästan samma beräknade genomslagskraft som med

tillhörande text. Några dagar senare upprepades händelsen med en ny bildpost och det ofrivilliga experimentet blev än tydligare. Vikten av bilder bekräftas även av de nyare aktörer som tagit utrymme inom sociala medier: Pinterest, Instagram och Snapchat för att nämna några av de bildbaserade kanaler som dykt upp. Bildtrenden återspeglas också inom strategiska val från stora digitala aktörer. Google var tidiga med att köpa Youtube, Facebook följde efter med sitt förvärv av Instagram och nu senast Oculus Rift medan Linkedin valde Slideshare. De stora sociala nätverken har även vidareutvecklat och förbättrat bildutrymmet, storleksmässigt såväl som till antalet bilder per post. Numera är det

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

till och med möjligt att bifoga flera bilder och tagga användare i dem på Twitter. Likt Sveriges politik har utvecklingen gjort att de olika medieplattformarna lämnat sin unika karaktär en smula för att närma sig varandra någonstans på väg mot mitten. Vem som lyckas bäst blir intressant att se, för kampen om följarnas gunst gäller såväl stora kanaler som gemene kommunikatör. Klart är att slaget om uppmärksamheten just nu utkämpas med bilden som vapen.

»Rätt använd kan en bild bli din viktigaste attraktionskraft«

Elin Amberg, sociala medier-analytiker på Wunderman och heltidskonsult hos Microsoft.

ets02547 peder bjรถrkegren

Bo Bergström, creative director, författare, föreläsare och guldäggsvinnare

Tänk inte bara bild, tänk budskap! Visuell kommunikation – Hur gör man?

Alla kommunikatörer önskar ju nå fram med sina budskap oavsett om det gäller information, nyhetsförmedling eller reklam Och det är tveklöst bilden, det vill säga fotograﬁet, ﬁlmen eller illustrationen, som gör det största och viktigaste jobbet för att fånga intresse, beröra och påverka.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

Välj rätt bild till rätt budskap Bildarbete inleds med att en informatör, redaktör eller reklammakare har formulerat ett budskap, som är ämnat för en viss målgrupp. Och detta budskap måste spetsas med attraherande text, form och färg men framförallt en bild. Ofta, och främst i reklam, kommer två typer av budskap till användning. Det första lovar problemlösning, det andra välbefinnande. Om du, exempelvis, vill informera om ett inbrottslarm som löser problemet med återkommande villainbrott i ett område, bör du kanske söka en mörk, dramatisk nattlig bild av ett hus. En sådan bild kan en betraktare identifiera sig med, kanske skrämmas av, och därmed ta budskapet till sig och resultatet blir förhoppningsvis ett inköp. Bilden förmedlar med andra ord produktlöftet problemlösning. I ett annat sammanhang vill du kanske förmedla ett budskap som lovar välbefinnande, njutning och gemenskap. Ett friskt, fräscht kolsyrat mineralvatten skapar trevlig samvaro för en grupp människor runt ett trädgårdsbord. Om du skildrar detta i ett ljust, mjukt, skimrande fotografi väcks en önskan och snart står vi framför kyldisken i affären. Bilden förmedlar med andra ord produktlöftet välbefinnande.

Ta hjälp av bildkategorisering Bildvalen här intill var kanske enkla och givna men så är inte alltid fallet. Ofta krävs långa diskussioner om vilken eller vilka bilder som ska stötta budskapet. En kategorisering i två grupper kan då komma till undsättning. Den första kallas fönsterbilder och omfattar fotograﬁer, ﬁlmer och illustrationer, som på ett rakt, okonstlat och sanningsenligt sätt försöker återge verkligheten, exempelvis en person på gräsmatta, en färgstark drake i skyn. Fotografen har öppnat sin kamera mot omvärlden på samma sätt som när man öppnar ett fönster. Miljön där ute kan man inte påverka i särskilt hög grad och när fotografen tar sin bild innebär det en objektiv skildring av motivet. Den andra gruppen kallas spegelbilder och dessa speglar upphovsmannen bakom kameran. Det handlar om ett regisserande och arrangerande förhållningssätt till motivet, som därmed skildras på ett subjektivt sätt. Tänk dig ett suggestivt ansikte i rörelse och lätt oskärpa, som berättar om beslutsamhet och engagemang. Jag fotograferar inte det jag ser utan det jag känner, brukar fotografer uttrycka arbetet med spegelbilder.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

Komponera med en god gestalt Så långt budskap och kategorisering. Nu till frågan hur vi bildbetraktare uppfattar bilderna i det strida flödet omkring oss. Det handlar om bildkomposition. Vår hjärna har begåvats med ett slags ordningssinne, som hjälper oss att bringa reda i den ofta kaotiska värld vi lever i. Vi försöker att sätta samman alla signaler från omvärlden till hanterbara och begripliga så kallade gestalter eller helheter utifrån vår förmåga att se former och mönster. Det finns dåliga gestalter men också goda, i omvärlden så väl som i fotografier. De dåliga förkastar vi eftersom de är svåra att få grepp om när ögat flackar planlöst omkring bland fullständigt diffusa bildelement. Den goda gestalten däremot kännetecknas av enkelhet, tydlighet, kontrast och dominans och fångar oss genast. Den kan beskrivas som en figur, ett slags blickfång, som mer eller mindre tydligt tar ett steg fram mot oss och avtecknar sig mot bildens bakgrund. Denna figur, flickan, cykeln, huset, bildar en ingång i fotografiet och talar om för betraktaren att här börjar man titta, på samma sätt som en dörr till ett hus talar om att här går man in. Denna visuella ingång befrämjar givetvis möjligheten att nå fram till betraktaren.

»Ofta, och främst i reklam, kommer två typer av budskap till användning. Det första lovar problemlösning, det andra välbefinnande.«

ima67184 ulf huett nilsson

»Denna visuella ingång befrämjar givetvis möjligheten att nå fram till betraktaren«

Sätt samman bilder effektivt När bilden eller bilderna med de spännande dominanta elementen är valda, ﬁnns naturligtvis skäl till att sätta samman dem på ett tilltalande sätt. Hur går man tillväga? Jo, på två sätt. Det första kan vi kalla det varierande eller överraskande och går ut på att förstärka intresset från betraktarens sida genom att låta bilderna kontrastera mot varandra, nästan krocka. Detta kan ske när bilderna återges på ett uppslag i en katalog men även när de ska uppträda på sida efter sida i en sajt eller magasin. Det gäller att motverka det förutsägbara genom att lockande placera ljusa bilder intill mörka, utnyttja färg mot svartvitt, närhet mot avstånd, diagonal mot horisontal, symmetri mot asymmetri, dramatik mot icke-dramatik ... Detta arbetssätt skapar nyﬁkenhet hos betraktaren, som stimuleras och mer än gärna söker sig vidare i materialet. Det andra sättet kallas för det

kontinuerliga och här används inga starka kontraster eller krockar utan bilder av liknande karaktär hakar i varandra på ett mjuk, enhetligt och suggestivt sätt. Även här stimuleras betraktaren till att gå vidare i materialet eftersom en slags ﬁlmisk verkan skapas. Låt text och bild samspela En bild säger mer än tusen ord. Ja, du har hört uttrycket tusentals gånger. Men handen på hjärtat, är det inte bara en gammal skröna? Låt oss i så fall avliva den med följande resonemang: Lika lite som en bild säger mer än tusen ord, säger tusen ord mer än en bild. Tusen äpplen smakar inte mer än ett päron och tusen päron smakar inte mer än ett äpple. Äpplen smakar något annat än päron oavsett hur många de är. Tusen ord säger något annat än en bild. Ord och bild säger uppenbarligen olika saker men trots (eller på grund av) det tycks de ständigt dras till var-

andra och då händer det alltid någonting. De arbetar ihop, de stöttar varandra, de samspelar för att budskapet ska gå fram. Och detta samspel kan ske på två sätt I harmoni, vilket innebär att texter och bilder säger ungefär samma sak. Denna harmoni passar utmärkt i informativa och pedagogiska sammanhang, exempelvis i en kokbok. För att vi ska kunna laga till en härlig fisksoppa måste text och bild samspela tätt ihop. »Filea fisken med en vass kniv, gör först så här« skriver textförfattaren och fotografen visar samma sak, fisken, kniven ... Men harmonin fungerar sämre i nyhetsförmedling och reklam eftersom det blir nästan störande övertydligt när text och bild upprepar varandra. Till en bild av en sommarklänning säger rubriken »sommarklänning.« Föga lockande, eller hur? Ett annat samspel måste till, disharmoni.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

ima96429 johann nyholm

I disharmoni säger text och bild olika saker och ett kommunikativt avstånd eller glapp uppstår. Detta glapp får oss att nyﬁket foga samman texten och bilden för att förstå budskapet. Följden blir delaktighet och engagemang från vår sida, vilket är nödvändigt i all kommunikation. Till en bild av ett öra säger rubriken »Läs en bok.« Men det stämmer väl inte, tänker betraktaren, vad har örat och läsandet med varandra att göra? Mycket snart inser hon eller han att budskapet handlar om en ljudbok. Till bilden av sommarklänningen ovan säger rubriken nu 25°. Platsen påverkar I kommunikation uppstår inte bara möte mellan bilden och texten utan även mellan bilden och platsen där den återges. Ofta framförs åsikten att bilden är ett universellt språk som tar sig över både geograﬁska, politiska samt språkliga gränser men så är väl inte fallet (med undantag av enkla bilder

av exempelvis en katt eller ett träd). Nej, det gäller att inse att ett fotografi, en filmsekvens eller en illustration, upplevs och uppfattas på helt olika sätt i Los Angeles, Singapore, Nairobi, Kabul och Berlin. Skillnaderna kan vara himmelsvida. Vad som skiljer beror givetvis på kultur, religion, lagar och förordningar som starkt påverkar upplevelsen. Det står helt klart att varje enskild bild tolkas på ett eget sätt där den geografiskt återges. För att undvika en kommunikativ katastrof krävs noggrann research, undersökningar och inte minst fingertoppskänsla i bildvalet. Tiden påverkar också Det är således mycket som påverkar upplevelser och tolkningar av bilder. Hit hör också tiden i bemärkelsen vad som händer och sker i det offentliga rummet. Detta rum fylls ju av många röster i samtal och diskussioner mellan människor över cafébord eller i debattprogram i tv. Detta får

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

till sin följd att tolkningen av visuella uttryck förändras. De tar smak av tidsandan och detta gäller framförallt när det gått lång tid mellan produktion av ett bildmaterial och konsumtion av det. Tillspetsat kan sägas att tiden tuggar i sig betydelser och spottar ut nya. Ett fotograﬁ från femtiotalet kan idag sända direkt olämpliga och utifrån budskapsperspektivet farliga signaler, exempelvis om könsroller. Tolka på två nivåer Att tolka en bild innebär att utläsa och uttrycka innebörden i det. Betraktaren får ofta hjälp av en text som placerats intill bilden, men trots det sker feltolkning och budskapet går inte fram. Det är uppenbart att betraktaren föder och när sin egen bild. Öga och hjärna är präglade av erfarenheter, minnen, kunskaper, förväntningar, fördomar, strävanden och naturligtvis också av den situation och sammanhang betraktaren beﬁnner sig i. 39

rob321-4000 robert harding world imagery

»En stol i ett fotograﬁ tolkas helt enkelt som en stol.« Eller?

Tolkningsmöjligheterna blir därför många och generösa. Bilden av en cykel framkallar adrenalin och kamplust hos en tävlingscyklist medan en socialantropolog fascineras av att fortskaffningsmedlet bygger på en av mänsklighetens viktigaste och tidigaste uppﬁnningar. Men någon slags ordning råder det väl i alla fall i bildens värld? Ja, och den visar sig i två tolkningsnivåer. Den första omfattar en kärn- eller grundbetydelse och med detta avses den konkreta betydelse, som de flesta i en grupp bildbetraktare i en slags överenskommelse tolkar på ungefär samma sätt. Bilden blir entydig och bildkommunikationen har stora möjligheter att lyckas. En stol i ett fotograﬁ tolkas helt enkelt som en stol. Men nu blir det genast svårare. Om betraktargruppen går vidare och djupare i tolkningsarbetet ska de snart märka att diskussionen blir både intensiv och långvarig. Vi närmar oss bildens tilläggs40

eller bibetydelse, som starkt präglas av betraktarens associationer och erfarenheter. Fotografiet blir mångtydigt och möjligheterna till kommunikation kan gå förlorad. Bibetydelsen kan också vara kulturellt betingad och därför gemensam för olika grupper med liknande bakgrund och värdering. En avgränsad grupp har således så att säga kommit överens om en viss tolkning. Vid diskussioner och analys av tänkbara bilder gäller att försöka ge sig i kast med dessa två nivåer och bestämma sig för om fotografiet eller filmsekvensen tolkas på ett sätt som överensstämmer med avsikten. Krydda och skörda Hur blir man då en skicklig bildkommunikatör? Det är du säkert redan. Men generellt gäller att följa råden och sätta sig in i förhållningssätten ovan och då har man kommit en bra bit på väg i kommunikationens svåra konst. Det skadar dock inte att lägga

till något mer, något extra. Sök bildernas kryddor. Granska fotografier och filmsekvenser som tillförts personlighet eller ett mått ärlighet, en tesked finurlighet, rejält med mänsklig värme, mycket angelägenhet och slutligen kanske spetsats med humor, som omedelbart skapar sympati. Snart kan du skörda effekterna av ett bra bildval. Och det bästa resultatet får du om du tänker mindre på bild och mer på budskap. Bo Bergström, creative director, författare, föreläsare och guldäggsvinnare

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

foto: fredrik hjerling

Låt bilden göra jobbet i sociala medier! Varför ska man använda bilder i sociala media? – Därför att bra bilder går igenom bruset på ett helt annat sätt än texter. Det ﬁnns mängder med statistik som visar att bild på Facebook och Twitter driver intresse och traﬁk. Vi lever i en väldigt visuell tid och människor gillar att ta och se på bilder. Så vill man ha framgång i sociala medier bör man arbeta genomtänkt med sin bildkommunikation. Kanske till och med låta bilden »ta ledningen«, vilket kan vara lite ovant för kommunikatörer som ofta kommer från en väldigt texttung värld. Det man vinner kan vara ett starkare varumärke, fler leads och ökad synlighet i samtliga digitala kanaler. Jag upplever det som att

bilden har en stor betydelse i den här typen av sammanhang där valutan består av relationer och rekommendationer. Vad för sorts bilder passar generellt för sociala medier? – En bra bild berättar en historia. Det gäller alla media. Men en delbar bild är ofta udda, rolig eller berör på ett personligt plan. Vi söker bilder det går att ta till sig och som känns bra att dela med andra. Det här kan vara en utmaning för företag. Många av de bilder vi är vana att publicera i kundtidningar, webbplatser, pressreleaser och årsredovisningar är ofta för ofﬁciösa och tillrättalagda. Värst är

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

de lågkvalitativa genrebilder som vi envisas med att använda. – Jag tror man ska våga vara personlig och ta i lite. Dramatens satsning på Bakom kulisserna är ett bra exempel på smart och genomtänkt Instagram, och en kul användning av rörlig bild. De har ett tydligt mål och genomför satsningen på ett konsekvent sätt: www.dramatenplay.se/ bakom-kulisserna/ – Kanske ska vi släppa lite på det tråkiga, seriösa och översäljiga. Nu är humor ett tveeggat svärd, men jag tycker till exempel Kalles kaviars hälsning till Båstad var kul, och den ﬁck både bra social spridning och PR: »Kalles-kaviar goes stekare i Båstad«. Hur ska man tänka?

Benke Carlsson, vice-vd på kommunikationsbyrån Publik och expert på sociala medier samt flitig föreläsare.

»En bra bild berättar en historia. Det gäller alla media. Men en delbar bild är ofta udda, rolig eller berör på ett personligt plan. Vi söker bilder det går att ta till sig och som känns bra att dela med andra.«

– Man kan tänka så här: 1. Vad i vår verksamhet är bildmässigt utifrån vår publiks perspektiv? Kan vi bjuda på något som ger dem nytta, något som gör att de blir lite gladare eller smartare? 2. Vad hos vår publik är bildmässigt? Kan vi dela eller kurera andras material? För att visa på att vi gillar vår affär och bryr oss om frågorna. Allt behöver inte komma från oss själva. 3. Vad skulle du själv dela? Hoppa ur företagskläderna och fundera kring vad som lockar dig att kommentera och dela innehåll. Vilka bilder får dig att välja ett visst resmål framför ett annat? Är det skillnad på hur man bör använda bilder i olika kanaler – Facebook, Instagram och Pinterest? – Grunden är det samma. En riktigt bra bild gör jobbet. Det som skiljer är vem som finns i publiken, hur de använder de olika kanalerna och så en del förutsättningar som det är bra att känna till. Det mesta lär man sig snabbt, men hemläxan man bör göra är att förstå och umgås med sin publik. Säljer du saker och vill använda bilder bör du ha koll på deras köpbeteenden. Var finns de, vad triggas de av, och vad behöver de och under sin process att välja er? Sociala medier, som Facebook, erbjuder möjligheter att testa bildernas genomslag. Så att du kan optimera ditt visuella innehåll stegvis. Jag skulle även vilja slå ett slag för bildbloggen, för att kunna skapa en mer kontrollerad yta och ett ställe där man kan bre ut sig lite mer. Vad innebär storytelling med hjälp av bild i social media? – Det innebär att du litar på bildens berättelse, att utgå från storyn istället för att tänka »det vore kul med en bild här«. Och här finns det mängder med möjligheter med de sociala medierna eftersom publiken finns där ute, det är relativt enkelt och billigt att publicera och distribuera bild. Och för den som vill och orkar

engagera sig i samtalet ﬁnns mycket att vinna. – Varför inte arbeta med fler bilder, serier eller teman? Fokusera på dramaturgin och våga spegla kontraster och det som gör saker spännande. Därtill är bilden ett fantastiskt sätt att lyfta fram människor. Vi får se vilka de är, vad de gör och vad de tycker. Här tycker jag många har mycket kvar att göra i sociala medier. Det är lite för stelt och tråkigt. Lika viktigt, lyssna på andras berättelser om er och er bransch. Ta del av dem, sprid dem och skapa egna bildberättelser. Kan du ge fler exempel på företag som du tycker har en framgångsrik bildstrategi i sociala medier? Och varför? – Jag gillar det Läkare utan gränser gör. De vill genom personliga berättelser visa på både vad de gör och vad som är orsaker till de humanitära kriserna. Här är inte kvaliteten utan innehållet det viktiga. Jag tycker även IF gör ett bra jobb, senast med virala ﬁlmer där man bjuder på kunskap t ex om hur du packar en resväska. WWF är i en klass för sig. De är väldigt framgångsrika och har förstås ett gott syfte som passar sociala medier, men framgången bygger på en väldigt genomtänkt analys av data och beteenden. Av Benke Carlsson, vice-vd på kommunikationsbyrån Publik och expert på sociala medier samt flitig föreläsare

Benke Carlssons bästa tips på hur du blir bättre på bild i sociala medier: • Tänk bild från början. Allt för många idéer strandar på att vi inte hinner få fram rätt material i tid. Och låt inte de sociala medierna hamna på slutet. • Glöm inte den rörliga bilden. Varför inte testa att göra intervjuer, inbjudningar, instruktioner och lanseringar med rörlig bild. Testa på nästa pressrelease. Och undvik en stående kamera långs bak i lokalen med tafflig ljudupptagning under konferenser. • Bjud till. Bjud på kunskap och idéer. Bjud in andra att vara med. Bry er genom att delta i samtalet. • Ha koll på publiken. Fundera på vad de vill ha. Fundera på vad de inte vill ha. Varför inte samla tankarna i en bildpolicy? • Testa det oväntade eller annorlunda. Går det att visa sådant som få känner till? Trender, tips eller tricks man inte har tänkt på? • Se hur proffsen gör. Varför inte inspireras av de som verkligen lyckas. Vad är det som gjort Humans of New York så framgångsrikt? Det började som en fotoblogg med porträtt och historier om människor i New York. Idag har Humans of New Yorks 9,3 miljoner följare på Facebook och har fått mängder av priser. • Ha en budget. Det kostar med bra bilder. Ibland behövs det en illustration. Ibland en riktigt proffsig ﬁlm. Gå inte på det där med att sociala medier alltid ger er gratisbilder, hela tiden.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

Följ med till en utseendefixerad bransch

Bokomslaget kan vara avgörande för en boks framgång Läser du böcker så har du med all säkerhet träffat på Sofia Scheutz bokomslag. Så flitigt anlitad är hon nämligen. Sofia är AD och grafisk designer med utbildning från Konstfack, som förutom bokomslag och böcker inom alla genrer, också arbetar med en mängd andra typer av grafisk formgivning. Många av Johnérs kunder använder våra bilder till bokomslag, så vi ringde upp Sofia för att ta reda på hur den kreativa processen bakom ett bokomslag fungerar. Hej Sofia! Berätta lite om hur arbetet med ett bokomslag börjar! – Jag får en förfrågan från förlaget, och manus eller synopsis ihop med en mer eller mindre utförlig brief. Sedan läser jag, gör en konkurrentanalys, ibland ett moodboard, särskilt om det är en serie böcker, eller ett författarskap där man bygger ett varumärke. – Jag lämnar oftast flera skisser som bygger på olika idéer. Viktigt att känna till är att man som omslagsformgivare ofta jobbar i flera omgångar. Många ska tycka till. Man får kommentarer, gör om och modifierar. Ibland kan det resultera i att slutresultatet blir mer slätstruket än skisserna. Andra gånger kan man genom ett samarbete med förläggaren komma fram till något som är ännu bättre än skisserna.

Hur går du till väga rent konkret för att bestämma omslagets form? – Jag lägger ned mycket tid på att hitta rätt typografi för att skapa ett uttryck. Hittar jag inte en färdig font kan jag rita typon själv. Om det inte ingår i briefen, försöker jag ta reda på mer om vad förlaget tänkt sig för målgrupp, om de har några önskemål och tankar. Är det en känd eller okänd författare, det styr förstås om man främst ska lyfta fram titel eller författarnamn. Är det en serie eller en solitär? Jag läser manus om det finns, eller synopsis och försöker hitta både essens i stämning och handling. – Jag är noga med att göra en konkurrentanalys: hur ser konkurrenterna ut till boken/författaren, dels för att inte råka göra något som är för likt, dels för att se vad jag tycker fungerar bättre och sämre inom genren. Hur tänker du kring färgerna du använder på omslaget? – Färgvalet ska förstås spegla innehållet, men också hjälpa boken att synas i bokhandelshyllan och på nätet. Att jobba med dova/mörka färger kan vara en utmaning då de kanske inte syns lika bra som klarare färger. Viktigare än just vilken färg det är, är ofta att det finns kontraster, något som sticker ut. Det kan vara intressant att använda en helt otippad

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s br e v 2 01 4

färg på en genre där man inte förväntar sig den. Som rosa på en deckare. Blir det svårare att göra ett bra omslag om du själv tycker boken är tråkig? – Värre än en tråkig bok är faktiskt en intetsägande bok där det inte finns något att ta på, och där det saknas ett innehåll som går att visualisera. Det kan nästan vara svårare att göra ett omslag till en bok man tycker väldigt mycket om. Jag kan få en släng av prestationsångest, kommer jag kunna spegla det fantastiska innehållet på rätt sätt och göra ett omslag som lever upp till insidan.

»Värre än en tråkig bok är faktiskt en intetsägande bok där det inte finns något att ta på«

Vilken typ av bokomslag tycker du själv är inspirerande? – Amerikanska omslag är roliga att titta på eftersom de ofta är mer vågade. Bokens idé är visualiserad på ett mer abstrakt vis. Om jag ska våga generalisera så föredrar svenska förlag ett mer illustrerande och konkret angreppssätt, man tar inte ut svängarna alltid. Förlagen här är inte alltid lika förtjusta i det oväntade, utan föredrar kanske »säkra« kort. Dvs något som de sett förut. Det gäller kanske främst de tydliga genrerna som chick-lit, romance, thrillers och deckare. På nästa sida berättar Sofia om en del av sina bokomslag. –»

Sofia Scheutz berättar om några av sina bokomslag Romaner i urval – Åsa Larsson »Här är ett bra exempel på hur effektivt det är att bryta mot klichéerna tycker jag. Ljusa omslag var inte så vanligt inom deckargenren, men det ljusa knyter väl an till att romanerna utspelar sig i norra Sverige, och trots det är ljusa färger tycker jag den otäcka stämningen framgår. Omslagen ingår i en serie och då gäller det att böckerna måste skilja sig inbördes men ändå hålla sig till seriens tema. Det är alltid lite klurigt.«

Över gränsen – Oline Stig »Här får omslaget uttrycka en känsla av hela temat i novellsamlingen på ett mer abstrakt sätt, vilket jag gillar. Det är min egen illustration och jag tycker hjortens uttryck samspelar på ett intressant sätt med titeln och novellernas grundtema och litterära uttryck.«

En nypa salt – Maria Goodin »Det här omslaget är ett fantastiskt exempel på hur viktigt ett omslag kan vara. Boken är den första av en helt okänd engelsk författare. Den har sålt väldigt bra, särskilt i pocket, där den har synts väldigt bra i hyllan med sitt ganska »mumsiga« utryck som speglar bokens stämning med Meg som växer upp med sin excentriga och matlagande mamma. Det här omslaget är ganska typiskt mig, jag tycker om att bygga upp kollage.«

Här och nu – Paul Auster & J.M. Coetzee »En litterär bok där ett typografiskt omslag illustrerar korrespondensen mellan Auster och Coetzee. Eftersom det inte är en typisk bokklubbsbok, där formaten och det tekniska utförandet oftast är begränsat till standarder, så kunde vi göra en liten knubbig bok utan skyddsomslag. Pappret är obestruket och namn och illustrationsdelar har blank lack. Men framförallt så kunde vi göra ett färgat snitt så att flygpostmönstret fortsätter på bokens snittyta. Boken blir mer som ett objekt.«

För eller senare exploderar jag – John Green »Detta är den omåttligt populära ›The fault in our Stars‹ av John Green som nyligen blev film. Boken gavs ut i storpocket som en ungdomsbok första gången (till vänster) och omslaget är utformat för att passa den svenska titeln (som ju är betydligt mer konkret än den engelska). Jag tror aldrig jag har fått så mycket respons på ett omslag. Vissa hatade det, andra älskade det. John Green själv älskar det och har gjort ett klipp där han går igenom omslagen på sina böcker i olika länder på ett kul sätt.« Se klippet där John Green hyllar omslaget här: http://youtu.be/MhhU1JMqocE

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4

Denna skrift är en sammanställning av de artiklar som publicerats i Johnérs nyhestbrev under 2014. Allt innehåll © Johnér Bildbyrå och textförfattarna. Design: Michael Wall, www.michaelwall.se Texter om inget annat nämns: Anna-Lena Ståhl, www.inkrepublic.se Textbearbetning: Maria Lindberg Howard, www.beep.se

VAD SÄGS OM EN

T LI

SK ANDINAVISK BILDBYRÅ

En lite annorlunda bildbyrå. Tillsammans med våra fotografer skapar vi här på Johnér ett unikt skandinaviskt bildspråk som alltid känns äkta. Riktigt bra bilder som lyfter fram det vanliga, men på ett ovanligt sätt. Betraktaren känner genast igen sig. Men lägger samtidigt märke till något helt nytt. Det gör Johnér till en lite annorlunda bildbyrå. Själv kommer du upptäcka att riktigt bra bilder gör större skillnad än du tror.

de b ä s ta a rt i k l a r n a u r j o h n é r s n y h e t s b r e v 2 01 4