
4 minute read
Rättssäkerhet i fokus
from Husfakta 2-2022
Redan under byggnadstiden kan man se att en del av nya Tingsrätten kommer att efterlikna den gamla tidningsbyggnaden där Hudiksvalls Tidning hade sin verksamhet. Foto: Wester + Elsner arkitekter AB.
Fyra framsidor i nya tingsrätten
Advertisement
I de gamla tidningskvarteren i Hudiksvall blir det nu en ny tingsrätt där gammal bebyggelse delvis återanvänts. I lösningen har rättssäkerheten varit i fokus och byggnaden får fyra framsidor, en för varje kategori besökare.
TEXT: TOMAS CARLSSON
Småskalighet har varit i fokus så att bygget ska upplevas som flera huskroppar och passa in i respektive miljö som varje sida är vänd mot. Trä, skiffer och glas som fasadmaterial har gett stora möjligheter att både anpassa till äldre bebyggelse och samtidigt ge ett nytt fräscht intryck där det behövs. – Allt är anpassat efter tingshusets olika funktioner och olika flöden. Olika kategorier folk får inte möta varandra innan de ska in i rättssalarna. Detta avspeglas också i fasaden där alla sidor är en framsida där respektive besökskategori har egna entrésidor. Den mest publika sidan, den mot Stora lillfjärden och infarten på Drottninggatan ger ett modernt intryck med sin uppglasade fasad. Framför tingshuset på denna sida anläggs också en ny publik park i direkt anslutning till entrén, berättar arkitekten Christian Merkel från arkitektfirman Wester & Elsner.
ENTRÉ FÖR TILLTALADE
På motsatt sida, Västra tullgatan, den som vetter in mot stan är mera som en klassisk hudiksvallsk småskalig träbebyggelse. Här har en del av en gammal byggnad återanvänts efter en takhöjning. Det blir entrén för tingsrättspersonalen. – Vi har byggt upp ett liknande utseende och tagit inspiration av traditionell träarkitektur i Hudiksvall, men med ett kompletterande modernt uttryck vid fasadgestaltningen, förklarar Christian Merkel.
Den bortre gaveln vid Gjutaregatan är
tänkt som entré för de tilltalade. Här finns infarten till ett garage som står i direkt anslutning till ett litet häkte med fyra säkerhetsceller för tilltalade som är frihetsberövade. Nu slipper de gå utomhus från sin transport till tingsrätten. Motsatta sidan vid Källaregränd är tänkt som entré för nämndemän och vittnen. – Det har varit som ett litet 15spel att få ihop alla flöden för domstolsfunktionen så att det blir en fungerande verksamhet för Domstolsverket, säger Christian Merkel.
SKA INTE VARA LYHÖRT
Färgsättningen på insidan är ganska glad med referenser till gamla Hälsingegårdar, men i rättssalarna är det mer begränsat till neutralt där rättsfunktionen inte får påverkas.
Domstolsverket har varit mycket tydliga i sina specifikationer på krav för byggnaden. – Utformningen har varit väldigt styrt i den här entreprenaden. Sekretess gör bland annat att det är höga krav på akustiken, berättar Joakim Sidfeldt, som är arbetschef hos Serneke.


Datormodeller av det slutliga utseendet. Bilden till vänster är ett tidigt förslag och några justeringar av utseendet har senare gjorts. Grafik: Wester + Elsner arkitekter AB.
Det ska inte vara det minsta lyhört. Vad som sägs i ett rum ska inte kunna läcka över till ett annat rum. Men även inne i rummen ska det vara akustik som gör att till exempel bandupptagningar eller videolänksamtal inte störs av ljudreflektioner. Det måste gå att höra tydligt vad som sägs, både under förhandlingarna och efteråt. Därför dominerar exempelvis heltäckningsmattor. – Även belysningen är viktig. Oavsett var du är i rummet ska belysning och ljud fungera, berättar Joakim Sidfeldt.
BYGGER FÖR ATT BLI STÖRRE
En sak som sticker ut i förhållanden till andra nybyggen är återbruket av gamla byggnadsdelar. – Istället för att bara riva och bygga nytt så har faktiskt de delar som går att återanvända tagits tillvara, säger Joakim Sidfeldt.
Förutom en del av en hel byggnad, gäller det också grundläggningar. Delar av de nya byggnaderna står på det gamla tryckeriets stabila grundläggning för vibrerande tryckpressar. – På byggnaden som står kvar så rev vi bort det gamla taket, höjde det nya och ändrade taklutningen, säger Joakim Sidfeldt.
Stommarna är blandade. I den gamla delen är det träbjälklag, men i den nya är det stålstomme med betongbjälklag.
På modellbilderna ser det ut som att taken på den nya delen har flacka tak, men så är det inte intygar Sidfeldt: – Nej, det är låglutande tak, men det är väggskärmar som går upp och döljer tak
foten så att man får intrycket av att taken är flacka. Vad har varit mest speciellt med bygget? – Det har varit projekteringsdelen där fyra olika grupper av människor ska hållas isär trots att de till slut ska in i samma rum i alla fall, säger Joakim Sidfeldt. Den nya tingsrätten byggs därför att den gamla dels var alldeles för liten och dels inte uppnådde alla säkerhetskrav som behövs i en modern domstol. Hudiksvalls tingsrätt finns idag i en jugendbyggnad från 1909, tills nybygget är klart. Då kan kraven efterlevas utan krångliga extraåtgärder i olika situationer. Den nya tingsrätten blir drygt 3500 kvadratmeter stor, åtskilligt större än det anrika och trånga huset på gamla Tingshusbacken. Ett mycket tidigt förslag väckte lokalt missnöje. En ny arkitektfirma anlitades så ovanstående modell blev aldrig verklighet. Bygget startade 2020 och invigningen sker efter augusti i år. Serneke är byggentreprenör och Domstolsverket tillsammans med det lokala fastighetsbolaget Smedjan Samhällsfastigheter är beställare. Kostnaden ligger runt 100 miljoner kronor totalt för bygget.
