Kandidatportfolio Arkitektur & Teknik

joakim s채tterman portfolio arkitektur

joakim sätterman Universitet Program Mail

Chalmers Tekniska Högskola Arkitektur & Teknik joakim.satterman@gmail.com joasat@student.chalmers.se

Telefon

0733-998880

Adress

Richertsgatan 4 bv 412 60 Göteborg

Nuvarande

Läser Arkitektur & Teknik på Chalmers.

Vid sidan av studierna jobbar jag med studentrekrytering där jag sitter som ordförande i A- och AT-programmens rekryteringsgrupp RekA.

Datorkunskaper Adobe CS: PS, ID, IL AutoCAD Revit Rhinoceros (inkl Grasshopper) SketchUp MATLAB C#

Varför Arkitektur & Teknik?

Varför välja Joakim Sätterman?

Vad vore arkitekter utan ingenjörer, och vad vore ingenjörer utan arkitekter?

Arkitektur & Teknik är en bred utbildning som rör sig fritt mellan arkitektens och ingenjörens värld. I utbildningen får man kunskap och lärdom från båda professionernas synvinklar, vilket ger en stor helhetsförståelse av byggprocessen.

Genom Arkitektur & Teknik har jag fått en unik bank av kunskap och erfarenhet som gör att jag förstår både arkitekten och ingenjörens tanke- och arbetssätt.

I denna utbildning fann jag en unik möjlighet att få kombinera mitt tekniska och matematiska intresse med mitt stora intresse för design och kreativt skapande.

Utbildningens projekt tränar mig i att brygga över mellan arkitekturen och ingenjörskonsten, att kombinera mina kunskaper inom matematik, geometri och konstruktion och implementera dessa till hjälpmedel för komplexa arkitekturutmaningar.

Jag trivs i samspelet mellan form och funktion, i symbiosen mellan konstruktion och estetik.

Arkitekturen står mer än nånsin inför utmaningen att bygga ett hållbart samhälle. I en genomtänkt design samverkar estetiskt tilltalande och trivsamma miljöer med smarta konstruktiva lösningar och bildar till en hållbar och god arkitektur.

Här kommer jag till min rätt och i detta skulle jag vilja vara med och bidra.

Under mina första tre år på utbildningen har jag utvecklats mycket inom både arkitektur och ingenjörskonst och detta är även något jag vill fortsätta göra framöver.

Jag identifierar mig däremot mest som arkitekt och vill därför inrikta mig åt det hållet, men samtidigt dra nytta av all den tekniska kunskap jag fått med mig.

Jag brinner för att få vara med och utforma arkitektur med människan i fokus där trivsamma rum och miljöer skapas som sticker ut och är samtida men även hållbara för att ge vidare till framtida generationer.

En praktikplats skulle ge mig möjlighet till utveckling och en utökad erfarenhetsbank. Som praktikant kommer ni få en positiv, duktig och flitig blivande arkitekt, ständigt med en nyfiken penna beredd att lära sig mer.

projekt - årskurs 3 voyage

förtätning på skanstorget

historiens sprängkraft

s. 5-19

s. 20-23

s. 24-36

Kurs

Kandidatarbete

Kurs

Samhällsplanering

Kurs

Optimerade Strukturer

Period

Våren 2013

Period

Våren 2013

Period

Hösten 2012

Lärare

Morten Lund, Mendel Kleiner

Lärare

Mikael Ekegren

Lärare

Morten Lund, Ulf Jansson

Plats

Montreal, Kanada

Plats

Skanstorget, Göteborg

Plats

Trollhättans slussområde

Grupp

Joakim Sätterman Meran Alwan

Uppgift

Uppgift

Uppgift

En operahus för Montreals universitet, med fokus på akustik optimering.

Ett förslag på förtätning på Skanstorget, Göteborg, med fokus på stadsplanering och utformande av detaljplan.

Ett turistnav som är den naturliga starpunkten i området och samtidigt ett eget besöksmål.

2

årskurs 2 grönt ljus

en paus mellan träden

spiral

s. 37-44

s. 45-49

s. 50-56

Kurs

Byggnad & Klimat

Kurs

Byggnad & Struktur

Kurs

Period

Våren 2012 (andra året)

Period

Hösten 2011 (andra året)

Period

Arkitekturens Materiella Modeller (extrakurs) Hösten 2011 (andra året)

Lärare

Cajsa Crona, Ola Nylander

Lärare

Kia Bengtsson, Ulf Jansson

Lärare

Morten Lund, Peter Lindblom

Plats

Ruddalen, Västra Frölunda

Plats

Kungsparken, Göteborg

Plats

Stockholmsmässan, Älvsjö

Grupp

Emma Blomqvist Emma Johansson Joakim Sätterman Ett radhusområde där fokus ligger både på boendefrågor och miljöaspekter.

Uppgift

Att skapa en plats som uppmuntrar till ett ökat användande av Kungsparken i centrala Göteborg.

Uppgift

I studenttävlingen “Nya Ögon på Stål” var uppgiften ett café och infocenter till mässan Nordbygg2012 som hölls på Stockholmsmässan.

Uppgift

3

årskurs 1& övrigt rum & geometri

bastuprojektet

övrigt

s. 57-61

s. 62-65

s. 66-76

Kurs

Rum & Geometri

Kurs

Rum & Människa

Period

Våren 2011 (första året)

Period

Hösten 2010 (första året)

Lärare

Magnus Persson

Lärare

Wiktor Kowalski

Plats

Chalmers, Göteborg

Plats

Sandsjön, Landvetter

Uppgift

Del 1: En ny entré till A- & Vhuset där källaren blir ett nytt nedre bottenplan.

Del 2: Ett trapphus vid Rännvägen som förbinder övre och nedre delarna av Campus.

Uppgift

En bastu med omklädningsrum och rekreation vid Sandsjöns strand.

Studieresor

Schweiz Storbritannien New York Turin

Div. skoluppg.

Virtuella Verktyg Arkitektur- & Teknikhistoria Material- & Rumslab.

SketchUp

Extern kurs

Digitalt Fotografi - 15hp

4

voyage - kandidatarbete Kandidatarbetet pü Arkitektur & Teknik tar del i en ürlig arkitektur- och akustiktävling som anordnas av American Society of Acoustics och ürets uppgift var att rita ett operahus üt ett universitet i Montreal.

Tomten lüg i ett omrüde nära büde järnväg och motorväg samt under en flygled. Büde operasalen och byggnaden skulle fungera multifunktionellt vilket ställde krav pü att rum och ytor enkelt skulle vara varierbara, büde logistiskt och akustiskt.

TävlingsfÜrslaget gjordes i grupper om tvü studenter med assistans ifrün studenter pü akustik-masterprogrammet (vi hade däremot själva fütt 3hp undervisning i rumsakustik).

Tävlingsformatet var pü tre planscher i formatet 72x55 cm och tonvikten lüg pü den akustiska delen.

8 april hade vi kritik pü tävlingsfÜrslaget med inbjudna kritikerna Tobias och Claudia Winkelman frün Herzog & de Meuron, Basel.

FÜr att uppfylla institutionens riktlinjer fÜr kandidatarbete inom arkitektur har sedan tävlingsfÜrslaget omarbetas till en individuell kandidatpresentation i portfolioformat pü svenska.

FĂśljande 13 sidor redovisar min portfolioversion, med tonvikt pĂĽ min individuella prestation.

voyage

the Performance Hall

Opera is more than just a stage performance. The opera experience do not start when the curtain goes up, it starts with entering the site, with all the excitement that rises when you stand in the lobby waiting to get in.

The experience continues in the lobby between the acts, by the meeting of old friends and new, by that amazing dish in the restaurant or that post-performance concert in the Rehearsal room or the Green room.

Opera is more than just a stage performance, it is a breath taking experience, an amazing voyage.

11.

12.

Floor plan concept

15.

15.

15.

15.

15.

Different people needs different rooms and facilities around the performance hall, they are sum up into three categories:

0

16.

+3.2 +3.2 14.

Performers and student Staff Visitors

Lobby level

NC-values 1. Upper restaurant kitchen 2. Restaurant area NC40 3. Lounge area with bar NC40 4. Mingle area NC40 5. Lobby storage (furniture) 6. Toilets 7. Auditorium corridor 8. Noise lock corridor 9. Sound booth 10. Performance hall main floor NC 15 11. Green Room NC25 12. Rehearsal Room NC25 13. Storage for Green room, Rehearsal and Lobby 14. Practice Room NC35 15. Solo Dressing Room NC35 16. 4-person Dressing Room NC35

14.

13.

6.

A

14.

14.

16.

+1.1

8.

6.

In some cases the three different groups requirements for rooms converge, those rooms become the borderland between different parts of the building.

+3.2 0

4.

7.

17.

6.

8.

A

18.

10.

6.

8.

3.

This forms the lively building surrounding the performance hall.

0

5.

20.

21.

1.

The Site

Upper Lobby Level 37. Mingle area 38. Lobby storage (furniture) 39. Toilets 40. Performance hall balcony

Lobby and Backstage Level scale 1:500 34.

34. 34.

24.

35.

31.

32.

26.

22.

30.

23.

70 dBA

31.

65 dBA

Basement Level scale 1:1000

32.

Concert Mode

The main floor is sloped so that the stage is fully visible above the head of the audience two rows in front of you. The seats are laterally staggered so the heads of the people on the row in front are not disturbing the sight.

The balconies are sloped so that you see the stage above the row in front of you.

Seating Plan scale 1:500

Concert Mode The pit is raised so that half of it is filled up with 130 extra seats and the other half becomes stage. The orchestra is sitting on the stage which are enclosed by a stage shell Speech Mode The pit is raised in the same way as in concert mode but the stage tower is closed with the firewall.

The lowered, more flat ceiling both reduces the reverberation time and helps sending early reflections to the balconies.

Hanging reflector each reflecting sound from the pit to the whole auditorium

The Lobby

H l h l Resonators R t using i wooden d b Helmholz boxes The ceiling in the rehearsal room is covered

Speech Mode

1000

C-80 dB 10 -

Choir Practice Mode RT ~0.6 sec (1 kHz) Risers and diffusing panel in use

Hz

G dB 5 -

5 2.5 0 -5 -

C-80 dB 10 -

Dance Practice Mode RT ~0.6 sec (1 kHz) Risers push into the walls, diffusing panel folded

G (1 kHz) The strength is an indicator of the loudness in the room.

G dB 5 -

5 2.5 0 -5 -

0 -

G dB 10 -

0.7 5 -

C-80 (1 kHz) Clarity meassures how well individual sounds can be distinguished one after the other. Strong early reflections are desirable in order to achieve a better clarity.

1

Concert & Lecture Mode RT ~1.1 sec (1 kHz) Risers can be used if desired, diffusing panel in use.

STI Speech Transmission Index is a better indicator than C-80 to measure a good speech inteligibility.

T-30 Reverberation time gives an impression of the largeness of the room. High reverberation times are desirable for music while for speech reverberation time is prefered to be lower.

0.6 -

0 -

Side reflector each reflecting sound from the stage to the whole auditorium

The walls of the rehearsal room The walls of the rehearsal room are off concern both for isolating to adjacent rooms and for the sound environment in the rehearsal room. The walls are the same kind surrounding the auditorium, preventing sound both from reaching into the rehearsal room and to get out.

The inside of the walls are important to control the reverberation time and sound strength in the room. The outer wall and the wall against the green room are primarily absorbing and the other two walls are scattering or reflection depending on the current use.

39.

The Reflectors To make every seat acoustical excellent the early reflections are of importance. The sides of the auditorium are shaped like five curved reflector, each distributing early reflections from stage to the whole auditorium. The side wall reflectors are tilted inwards 3° increasing the early reflections. Above the orchestra pit are two reflectors hanging, each sending reflectors to the whole hall.

40.

39.

+9.5 38.

37.

27.

Entrance and Backstage Level scale 1:1000

Upper Lobby Level scale 1:1000

The Wall Material The auditorium wall surface is made of bricks. By adding bricks offset relative to each other, scattering walls are created on the four back walls. The reflecting walls and reflectors have bricks stacked without displacement to each other and a small mortar layer.

The Shell The orchestra shell is built up by 1.2 m long curved rigid plywood elements. The ceiling of the shell is when not in use hung up in the stage tower while the side elements are stored behind the stage.

The wall curvature in addition with horizontal ribs makes the shell optimum both for the sound environment for the musicians and for reflecting the music out to the auditorium.

8.

Scattering brick walls

Reflective brick walls

Section through the lobby showing low vs high and the gradually translucent wooden panel scale 1:500

The Practice Rooms The small practice rooms each have two neighbouring walls equipped with the same kind of diffusing panel as in the rehearsal room.

The two remaining walls can be covered by curtains when a short reverberation is desired.

The center of the main lobby level are visible from all the different levels.

In case of a performance the hanging slabs turns into balconies.

The Multi-purpose lobby The lobby is more than only a waiting room for the auditorium.

The different slabs create room of different sizes appropriate for events and receptions in different scales.

From the mingle area on the main lobby level you get a view over the entire lobby. This is ideal for a concert where a smaller stage can be placed on the lobby level and the hanging slabs will work as balconies.

Detail section through the lobby façade The glass are of 6 mm pane, 15 mm argon and 4 mm pane. This will achieve a noise reduction of 40 dB.

Controlling the reverberation time The reverberation time in the lobby is 1.1-1.2 sec at mid-frequencies depending on the number of people present. The reverberation time is reduced by absorption in the ceiling and in the auditorium corridors. The auditorium corridors work as absorbing volumes behind the wooden panel. Helmholtz resonators in form of light fixtures are hung from the ceiling to reduce low-frequency noise.

They are in three sizes with resonance frequencies from 63-250 Hz, in addition they are tuneable with respect to center-frequency and Q-value.

The façade The façade of the lobby is composed of a concrete hexagon grid.

The grid is glazed and partly filled with concrete. The midpoints of the hexagons are extended either inwards or outwards to prevent direct reflections and instead working as scattering.

HVAC are handled through a plenum chamber beneath the auditorium. Warm air rises and are being replaced by cool air from below.

spring jack up mounting neopren spring cup

rubber stripe perimeter

vinyl floor 2.5 mm concrete slab 100 mm air gap 100 mm concrete slab 150 mm glas fibre isolation 90 mm neoprene isolator

2 gypsum boards steel stud resilient channel 2 gypsum boards

2x 13mm 90 mm 2x 13mm

fiber glass panel ceiling channel with rubber support

Auditorium Roof - STC 70 Roof construction will isolate from aircraft noise and will provide sufficient transmission loss to have NC15 within the auditorium. roof membrane cement board 13 mm load bearing isolation 300 mm vapour barrier concrete slab 200 mm

Auditorium wall - STC 75 Floating floor in rehearsal room - STC 90 IIC 80 Due to dancing practice the rehearsal room floor should be properly isolated so vibrations will not cause unwanted noise in the dressings rooms below. The floating floor and the suspended ceiling together attains an IIC of 80 dB which make the impact noise nearly inaudible.

concrete wall 125 mm glass fibre isolation 90 mm concrete wall 175 mm brick stone surface

18.

29.

The auditorium corridors are separated from the rest of the lobby by horizontal wooden planks. When entering the lobby the wooden panel appears as a solid wall due to the angle. Move vertically up through the lobby the panel turns more translucent.

2

Changing from Choir Practice to Dance Practice 1 The diffusing panels are folded into the corner.

2 The risers are pushed into the wall. On the long side they are hidden in fixed risers in the corridor, opposite to the practice rooms. On the other side of the short wall the risers are hidden in the wardrobes of the solo dressing rooms.

3 The mirrors are lowered to floor level.

Diffusing/reflecting walls

The wall between the auditorium and the restroom provides an STC 75. In order to maintain the noise isolation properties, waste water pipes will not be embedded within this wall, instead the plumbing from the toilets are lead through the floor and then out to the outer wall.

The Orchestra Pit The pit is divided into four floor segments which can be individually raised to the desired height. The back and side walls of the pit are diffusing allowing the musicians to properly hear each other improving the unison of sound out to the audience.

The front wall of the pit is reflecting, giving reflections to the stage performers.

The same enhancement of spaciousness works for the performance hall which is entered through the noise lock corridors. The low ceiling in the noise lock corridors also works for absorbing reasons, preventing noise to reach into the hall.

3

Absorbing walls

caulking against wall

Scattering walls

8.

8.

Controlling HVAC and plumbing The ventilation system in the auditorium will be used both for cooling and for air quality control. The ventilation is handled through a plenum chamber beneath the auditorium. Air will be supplied through vents located below the audience seats. Warm air rises and is being replaced by cool air from below, which means that there is no need for fans transporting air into the auditorium.

The Air Handling Unit is located in the mechanical room below the scene shop, this will supply air into the chamber below the auditorium.

The walls in the chamber are built in absorbing material to prevent any noise generation. In order to achieve a good comfort environment, it is needed a ventilation air flow of 10 m3/s with full occupancy. Air will be supplied at low velocities around 1 m/s. The air exhaust devices are located in the technical level and heat recovery will be used. The exhausts are supplied with mufflers preventing external noise to leak in.

with wooden boxes in different sizes. The upper parts of the sides are perforated making the boxes to work as Helmholtz resonators. The inside of the holes is covered with gauze adjusting the box for an octave wider esonance. Porous absorption is added to the inside of the boxes further increasing the absorption.

The boxes are used for reducing the reverberation time for the practice modes. For the high RT mode the boxes are raised so that the perforation is covered. If the boxes are raised just above the holes the ceiling will be scattering, if they are raised all the way the ceiling becomes flat and reflecting. The scattering ceiling is better for concert and the reflecting is preferred for speech.

0 -

STI 0.8 -

0.5 -

The spacious lobby is subdivided into different levels. The higher level slabs are hung from the ceiling.

The feeling of spaciousness in the lobby is enhanced by the comparison to the entrance level where visitors are entering through a volume with a low ceiling height.

The rehearsal room serves for multi-purpose in the same way as the performance hall. The use of the rehearsal room differs from dance and choir practice to concerts, receptions and lectures. For dance and choir practice a shorter reverberation time is preferred in comparison with concerts and lectures.

Opera Mode

1.3

100

Opera Mode The orchestra pit is in use, it can be lowered or higher in segments to serve the different needs for different orchestras. The performers are singing from the stage towards the audience.

Reflective walls

7.

1.7 1.5

The Three Modes

NC15

41.

7.

1.9

0.7

NC40

Site from northwest with maximum external noise values

7.

The Rehearsal Room

sec 2.1

0.9

Main Floor Sightlines, including the extra 4 rows

38.

+6.5

30.

24.

28.

+6.5 +3.2

29.

25.

50 dBA

The auditorium hall has 1210 seats plus 6 places for wheelchairs (4 in the back of the main floor and 2 in the middle of the first balcony). 720 seats are on the main floor, 270 on the first balcony and 220 on the second. When there is no need for the orchestra pit it can be raised giving space for 130 extra seats plus a larger stage.

Balcony Sightlines

+9.5

Reverberation Time

1.1

Technical level 41. Stage lighting, recording and ventilation exhaust

36.

37.

33.

24.

The auditorium is formed to serve different purposes with different acoustical requirement. The three different modes that mainly are concerned are, Opera Mode, Concert Mode and Lecture Mode. The main differences of the three modes are the reverberation time which is alternated by changing the volume and partly also the absorption of the room. To change the volume a moveable ceiling is used.

Backstage level 17. Main stage 18. Backstage storage 19. Garbage disposal room 20. Tractor Trailer Loading Dock 21. Scene Shop

Entrance level 27. Main restaurant kitchen 28. Restaurant area NC40 29. Box office 30. Wardrobes 31. Auditorium Emergency Exit 32. Auditorium Cleaning Storage 33. Maintenance and Managers office 34. Chorus Dressing Room NC35 35. Orchestra Dressing Room NC35 36. Costume and Wig Shop

19.

+1.1

+3.2

2.

The site is located east of downtown Montreal and the most of the visitors will come from northwest. The students and performers have their own entrance on the north side and the loading dock is placed on the south side, by the least busy of the three surrounding streets.

External noise will mainly come from car traffic from west and north, train traffic from northeast and airplanes from above.

The Multi-purpose Hall

The performance hall is formed so that every seat is should be both acoustically and visually good. The criterion that every seat should be facing the stage makes it better to place the balconies in the back instead of in a classical horseshoe-shape.

Making the auditorium fan-shaped results in that the auditorium does not have to be that deep and the rear balconies will be closer to the stage.

Basement level - 22. Orchestra Pit 23. Sub-stage area 24. Storage 25. Mechanical Equipment Room 26. Plenum Chamber

6. 9.

Costume & Wig Shop Restaurant & Kitchen Green Room and Rehearsal Room

The Seating

Lightweight wall between dressing rooms - STC 60 The wall is design allowing artists to warm up prior to performance without disturbing their neighbours.

Detail section through the lobby light fixture

30.

26.

Section A-A scale 1:200

23.

24.

I

II

Tävlingsplanscherna, orginal i storleken 72x55 cm

5

III

voyage

Från alla håll kommer folk till Montreals nya universitetsoperahus.

Blivande operasångare får öva sig på en scen stor nog för världens största röster. Musiker hittar inspirerande övningsrum där de kan utvecklas och bli bättre.

I verkstäderna jobbar man med scenografi och kostym för att ta föreställningarna till högre nivåer.

Besökare får en möjlighet att lämna stadens buller och bege sig in i en annan värld.

Operaupplevelsen börjar inte när ridån går upp, Den börjar med förväntningarna när man närmar sig byggnaden och den fortsätter även med spännande möten i lobbyn under mellanakterna, med den fantastiska maten i resturangen och häftiga efter-konserter i Green Room eller repetitionssalen.

Opera handlar om mer än bara scenframträdandet, det är en helhetsupplevelse och en häftig resa.

Välkommen med på denna resa, denna voyage.

koncept & situation I konceptfasen arbetade vi parallellt med interiöra och exteriöra koncept. Ett gemensamt fokus för mig under denna fas blev resan och hur folk rör sig. Resan syftar på det som sker när man lämnar den bullriga staden för att stiga in i en helt annan värld. Detta var en tanke som både kopplades till det arkitektoniska och till det akustiska konceptet.

Utifrån detta kom ett utformningsarbete som formade sig efter två olika ämnen: Hur man gör entré genom olika lager samt kontrasterna högt/lågt, volymiöst/trångt.

De två fotografierna nedan visar två olika tidiga konceptmodeller.

Det vänstra visar en snabb modell på arbetet med lager.

Modellen kan ses som en horisontell resa in genom lagren men då man vrider på den blev den även en grund till arbetet med de vertikala lagren i vår lobby.

Det högra fotot visar en tidig modell med fasadkoncept utifrån arbetet med lager. Inledningsvis var tanken en triangulerad fasad med varierad öppenhet och slutenhet. Då fokus kom att övergå till de interiöra rummen fick det exteriöra ta steget tillbaka för att inte bli dominerande över det interiöra.

I slutresultatet kan man se hur trianguleringen istället blev hexagoner. Variationen mellan öppenhet och slutenhet står kvar, om än i en mindre skala.

I tävlingsprogrammet fanns noga specificerade önskemål för olika rum. Vi började med att sätta oss ned och titta på de olika målgrupperna som skulle utnyttja olika typer av rum och vilken prioriteringsordning som skulle tas för hur nära olika rum måste vara varandra.

Vi grupperade in olika människor som skulle nyttja byggnaden i tre kategorier:

Artister/musiker & studenter Övrig personal Besökare De olika gruppernas behov av lokaler utvärderades och lokaler som verkar i gränslandet mellan de olika kategorierna trädde fram.

Kostym- & perukverkstad Resturang & Kök Green Room och Repetitionssal

Detta blev grunden till utformandet av en livfull byggnad som omsluter operasalen.

Tidig konceptmodell på temat lager.

2

Tidig fasadkonceptmodell.

70 dBA Montreal

50 dBA

65 dBA Situationsperspektiv med i rött utsatt bullkällor med uppskattade maxnivåer samt i blått förväntade ankomstriktningar.

Publika byggnader 1. Bell Centre - ishockeyarena för NHLlaget Montreal Canadiens.

2. Cathédrale Marie-Reine-du-Monde 3. Montreals Centralstation - inklusive Montreals tunnelbanecentral samt underjordisk koppling till Bell Centre 4. Montreals Planetarium 5. Universitetsbyggnad

3.

2.

6.

9.

8.

4.

1.

5.

7.

Betydelsefulla trafikstråk 6. Rue Peel - Central gata som västerut innehåller flertalet resturanger och klubbar.

7. Rue Saint-Jacques - fyrfilig trafikled 8. Järnväg 9. Motorväg

Tävlingstomten är placerad i centrala Montreals sydöstra utkant, på gränsen till ett industriområde.

Tomten är i nuläget en plan ödetomt och utmaningarna i kontexten låg framför allt i det akustiska.

Tomten är placerad 400 m från tågräls, direkt under en flygled och precis vid de vältrafikerade gatorna Rue Peel och Rue St-Jacques.

Tre kvarter nordväst om tomten ligger centralstationen och närmaste tunnelbanestation. Strax västerut ligger även Bell Centre som är hemmaarena för det populära NHL-laget Montreal Canadiens.

På grund av tävlingen har utformandet av byggnaden i stor utsträckning formats efter de akustiska utmaningarna.

Situationsperspektiv ovan visar i rött bullerkällor med uppskattade maxnivåer.

Platsanalys. Tomten markerat i grönt, viktiga publika byggnader i blått samt betydelsefull fordonstrafik i rött.

3

planer

Entréplan +0

NC-värde 1. Besöksentré (=max bakgrundsbuller) 2. Biljettkassa 3. Garderober 4. Resturangkök 5. Resturangyta NC40 6. Nödutgång för operasalen 7. Städförråd till operasalen 8. Vaktmästeri och administration 9. Köromklädningsrum NC35 10. Orkesteromklädningsrum NC35 11. Backstage-entré 12. Kostym- & perukverkstad

1.

9.

9.

9.

Backstageplan +1,1 13. Scen 14. Backstage-förråd 15. Sophantering 16. Lastbrygga 17. Sceneriverkstad

11.

12.

10.

8.

6.

+0

Lobbyplan +3,2 +1.1

7.

A 3.

1.

13.

2.

14.

3.

7.

6.

1.

+0

15.

+1.1 16.

5.

4.

A

18. Övre resturangkök 19. Resturangyta NC40 20. Loungeyta med bar NC40 21. Mingelyta NC40 22. Lobbyförråd (för flyttbart möblemang) 23. Operasalsgången 24. Ljudsluss 25. Teknik 26. Parkett NC15 27. Green Room NC25 28. Repetitionssal NC25 29. Förråd till Green Room & Repetitionssal 30. Övningsrum NC35 31. Solo-loge NC35 32. 4-persons-loge NC35

Källarplan -2,8 33. Orkesterdike 34. Sub-stage area 35. Förråd 36. Mekanikrum (ventilation m.m.)

37. Luftkammare (för passiv vent till salen)

17.

Övre lobbyplan +9,5 38. Mingelyta NC40 39. Lobbyförråd (för flyttbart möblemang) 40. Första balkong NC15

Teknisk våning +20 41. Scenbelysning, inspelning och ventilationsutlopp

4

Entréplan (+0) och Backstageplan (+1,1) skala 1:500

31.

27.

28.

31.

31.

35.

31.

37.

31. +0

35.

33.

34.

32.

+3.2 +3.2 30.

30.

30.

29.

A

32.

30.

36.

35.

+1.1

Källarplan (-2,8) skala 1:1000

24.

+3.2 +0

21.

13.

23.

A

14.

26.

24.

38.

25.

+9.5 +6 + 6.5 + .2 +3

24.

20.

39.

40.

+6 + 6.5 5

+0 22.

+3.2

15.

+1.1

+9.5 38.

16.

19.

17.

18.

Ă–vre Lobbyplan (+9,5) skala 1:1000 Lobbyplan (+3,2) och Backstageplan (+1,1) skala 1:500

41.

23.

24.

23.

24.

23.

24.

Skala 1:500 0

10

20

30

Skala 1:1000 0

20

40

14.

60

1.

Sektion A-A skala 1:500

2.

3.

37.

34.

35.

operasalen Operasalen har 1210 sittplatser plus platser för sex rullstolar (fyra på parkettens bakersta rad samt två i mitten av första läktaren).

Parkett har 720 platser, första balkong 270 och andra balkong 220.

När orkesterdiket inte används kan detta höjas upp så att ena halvan förlänger scenen och den andra halvan ger plats till 130 extra sittplatser.

Salen är utformad efter kriteriet att alla platser skall vara toppklass med hänseende till både akustik och siktlinjer.

Detta kriterie fick oss att utgå ifrån en solfjäderformad sal med balkonger enbart längst bak för att möjliggöra att alla sittplatser riktas mot scenen.

Valet av solfjäderformen framför den klassiska skolådan resulterar i att salen inte behöver vara så djup då man får in flera stolar närmare scen. Samtliga platser, inklusive balkongerna, är mindre än 30 m från scenen.

Reflektorer och material För att uppfylla kravet om bra akustik för alla platser är tidiga reflektorer viktiga. Salens sidor är formade som 5 kurvade reflektorer, vardera utformad för att sprida tidiga reflektorer till hela auditoriumet. För att öka de tidiga reflektorerna är sidväggsreflektorerna även lutade 3° inåt.

Sittplatsfördelning skala 1:500

6

Över orkesterdiket hänger två träreflektorer som vardera reflekterar ut till hela salen.

I utformningen av reflektorerna använde vi oss av att undersöka största resp minsta reflektionsvinkeln, s

Att utforma salen Under mitt tredje år har jag tagit en extrakurs som heter Virtuella Verktyg. Kursen har fokuserat på olika användningsområden av Grasshopper (ett parametriskt insticksprogram till Rhinoceros) samt hur man kan programmera i det med hjälp av programmeringsspråket C#.

I operaprojektet använde jag mig av Grasshopper för att optimera formen på operasalen.

Med utgångspunkt i vår solfjäderform kunde jag med hjälp av Grasshopper skapa diverse parametrar för att styra formen och snabbt se hur sittplatserna förhöll sig till denna.

Tävlingsprogrammets riktlinje var 720 platser på parkett och detta eftersträvades med hänsyn till att vi ville få platserna så nära scen som möjligt, samtidigt som sidoväggarna inte fick vinklas ut för mycket med hänseende till tidiga reflektioner.

Jag skrev även ett program för att räkna ut parkettens lutning i hänsyn till siktlinjer vilket försäkrade att alla platser såg scenen ostört av raderna framför. Parkettens rader är upplagda så att man ser scenen ostört över huvudet på personen två rader framför och mellan huvudena på personerna på raden framför.

På balkongerna är lutningen utformad så att man ser hela scenen redan över huvudena på perspnerna på raden framför.

Parkett-siktlinjer med de extra fyra raderna inkluderade.

Balkong-siktlinjer

Nedan och till höger: Sittplatsfördelningen modellerad med hjälp av grasshopper.

7

Den multifunktionella salen

Efterklangstid

I enlighet med tävlingsprogrammet utformades operasalen för att möta behoven av olika användningsområden.

Då det i uppgiften var specificerat att salen skulle vara varierbar utan att använda elektroakustik (dvs. högtalare, mikrofoner m.m.) låg utmaningen framförallt i salens akustiska föränderbarhet. De tre olika användningsområden som framförallt beaktades är: Opera, Konsert samt Tal. Den största akustiska skillnaden mellan de tre olika moderna är efterklangstiden som alterneras genom att förändra volymen och till viss del även absorptionen i rummet. För att förändra volymen används ett justerbart innertak.

sek 2.1 1.9 Konsert 1.7 1.5 Opera

1.3 1.1

Tal

0.9 0.7 100

1000

Hz

De tre moderna Opera Orkesterdiket används och kan justeras i segment i höjdled för att anpassas efter olika orkestrars behov. På scenen framträder sångarna, riktade ut mot publiken.

C-80 dB 10 -

G dB 5 -

5 2.5 0 -5 -

0 -

Mätresultat av C-80 & G för opera

Konsert Orkesterdiket är upphöjt så att halva fylls med 130 extra sittplatser och andra halvan blir en förlängd scen. Orkestern är placerad på scen omsluten av ett “orkesterskal”. Taket höjs i jämförelse med opera vilket ger en längre efterklangstid.

Tal Diket är upphöjt på samma sätt som under konsert men scentornet stängs igen med ridån.

Det sänkta, mer plana taket ger både en kortare efterklangstid och bidrar med tidiga reflektioner till balkongerna.

8

C-80 dB 10 -

G dB 5 -

5 2.5 0 -5 -

0 -

Mätresultat av C-80 & G för konsert

STI 0.8 -

G dB 10 -

0.7 5 0.6 -

0.5 -

Mätresultat av STI & G för tal

0 -

G (1 kHz) G är en indikator på ljudstyrkan i rummet.

C-80 (1 kHz) C-80, klarhet, mäter hur hörbara individuella ljud är efter varandra. Starka tidiga refkletioner eftersträvas för en bättre klarhet.

Orkesterskalet Orkesterskalet används för att förhindra att ljud absorberas i scentornet utan istället riktas mot publiken.

Skalet är uppbyggt av 1.2 m långa kurvade element. När skalet inte används kan dess tak förvaras upphissat i scentornet och väggelementen förvaras i förråd bakom scen.

Väggsegmentens kurvatur i kombination med horisontella ribbor gör skalet optimalt både för musikernas ljudmiljö och för att reflektera musiken ut till auditoriet.

STI “Speech Transmission Index” är ett bättre mått än C-80 då man mäter tals hörbarhet.

Efterklangstid Efterklangstiden, mätt i T-60, ger en känsla av rummets volym.

Lång efterklangstid är önskvärt för musik medan efterklangstiden önskas lägre för tal.

Orkesterdiket kesterdiket Orkesterdiket är indelat i fyra golvsegment som individuellt kan justeras till önskbar höjd. Bak- och sidoväggarna är diffuserande för att musikerna på ett bra sätt ska höra varandra vilket resulterar i en bättre samklang på orkestern.

Dikets främre vägg är reflekterande för att reflektera upp orkestermusiken till sångarna på scen.

Kontrollera akustiken i salen För att få full kontroll över ljudbilden i salen är det viktigt att både styra ljud genererade i rummet och förhindra att ljud utifrån tränger in.

Publiken når salen via slussar där dubbeldörrarna i kombination med ljudabsorbenter i slussarna hindra ljud att komma in utifrån lobbyn. Mot backstage-området skiljs bullriga verkstäder och andra lokaler från operasalen med hjälp av korridorer.

Material Väggarna i salen är uppbyggda av Kolumba-tegelstenar som genom att variera staplingen kan verka diffuserande. De fyra bakre väggarna har diffusivt staplade tegelstenar medan sidoväggsreflektorernas tegelsten är slätare staplade.

Diffuserande Reflekterande

Kontrollera ljud från ventilation och rör Ventilationen i auditoriet hanteras med en luftkammare under salen. Genom ett passivt system där varmluft stiger mot taket och ersätts med sval luft från kammaren under behövs inga ljudgenererande fläktar för att transportera in luften i auditoriet. Luften förs in i salen genom ventiler under stolarna på parkett. De många ventilerna säkerställer en låg velositet vilket undviker att ljud genereras av luftströmmen. Själva ventilationsmaskineriet är förlagt till maskinrummet under sceneriverkstaden, härifrån pumpas luften in i luftkammaren. Utluften tas ut via tekniska våningen.

Detalj auditorietak - STC 70 roof membrane 13 mm cement board load bearing isolation 300 mm vapour barrier 200 mm concrete slab

Väggarna runt operasalen har ljuddämpningsvärdet STC 75. För att bibehålla de goda ljuddämpningsväggarna undviks rördragning i väggen mellan operasalen och toaletter.

Rören dras istället genom bjälklaget och leds sedan till den yttre väggen.

Detalj auditorievägg - STC 75 125 mm concrete wall glass fibre isolation 90 mm 175 mm concrete wall brick stone surface

Luftkonditioneringen hanteras med ett passivt system där varm luft stiger och ersätts av sval ifrån luftkammaren under parkett.

9

repetitionssalen & övningsrum Namnet till trots var syftet med repetitionssalen att vara en multifunktionell lokal och även i detta fall bidrog det till akustiska utmaningar. Salen skall fungera för dans- och körövningar men även för konserter, mottagningar och föreläsningar m.m.

De olika användningsområdena har olika krav på efterklangstid men även olika krav på det ”fysiska” rummet: vid en operakörövning efterfrågas gradänger, balettdansarna efterfrågar spegelväggar, vid konserter och föreläsningar behövs en scen osv. För att variera rummet efter dess olika syften har olika varierbara element adderats.

Gemensamt för de olika användningsområdena är behovet att reglera akustiken för en god ljudmiljö.

Användningsområdena kan delas in i tre kategorier: Körövning Efterklangstid ~0.6 sek Gradänger och diffusiva paneler används

Dansrepetition Efterklangstid ~0.6 sek Gradängerna skjuts in i väggarna och diffusiva paneler viks ihop

Konsert & Föreläsning Efterklangstid ~1.1 sek Gradängerna kan användas om så önskas och diffusiva paneler används

10

1

3

2

Ändra från körövning till dansrepetition 1 De diffusiva panelrna viks ihop in i hörnet 2 Gradängerna skjuts in i väggen. På långsidan göms de i fasta gradänger i korridoren, mitt emot övningsrummen. På andra sidan av den korta väggen göms gradängerna under garderober till solo-logerna.

3 Speglarna sänks till golvnivå.

Väggarna i repetitionssalen Väggarna i repetitionssalen är viktiga både för att isolera mot intilliggande rum samt för att skapa en bra ljudmiljö inne i salen. Väggarna är av samma slag som de runt operasalen vilket förhindrar ljud att både tränga ut från och tränga in i repetitionssalen.

Väggarnas insidor är viktiga för att kontrollera efterklangstiden och ljudstyrkan i rummet. Den yttre väggen och väggen mot green room är till största del absorberande och de andra två är antingen diffuserande eller reflekterande (beroende på användning, om de diffusiva panelerna används eller ej).

Absorberande väggar Diffuserande/reflekterande väggar

Övningsrummen

Helmholz-taket Taket i repetitionssalen är täckt av ”trälådor” i olika storlekar. Övre delen av lådornas sidor är perforerade vilket gör dem dem till s.k. Helmholz-absorbenter. Invändig isolering och gasväv för hålen ökar absorptionen och breddar upptagnings-frekvenserna.

Trälådorna används för att sänka efterklangstiden vid övningstillfällen. När detta inte önskas höjs trälådorna så att perforeringen täcks. Höjs lådorna precis över hålen blir taket diffuserande medans om de höjs helt upp blir det reflekterande. Det första är bättre för konserter och det senare för tal.

De små övningsrummen ligger i nära anslutning till repetitionssalen. De fyra rummen är 10 kvm vardera och varje rum har på två angränsande väggar samma sorts diffuserande paneler som i repetitionssalen.

De två andra väggarna kan täckas med draperier när en kortare efterklangstid efterfrågas. Övningsrummen står som en egen enhet där alla omslutande väggar gränsar mot korridorer eller en för övningsrummen gemensam toalett. Isoleringen av rummen förhindrar både att de övande störs men också stör aktiviteter i andra lokaler. Förutom det “flytande” övre lagret är bjälklaget utformat enligt samma princip som till repetitionssalen vilket förhindrar ljudtransmission till och från orkesteromklädningsrummet under.

spring jack up mounting caulking against wall

neopren spring cup

rubber stripe perimeter

2.5 mm vinyl floor 100 mm concrete slab 100 mm air gap 150 mm concrete slab glas fibre isolation 90 mm

2 gypsum boards steel stud resilient channel 2 gypsum boards

2x 13mm 90 mm 2x 13mm

neoprene isolator fiber glass panel ceiling channel with rubber support

Detalj “Floating floor” i repetitionssalen - STC 90 På grund av dansövningar behöver repetitionssalens golv vara isolerat så att inte vibrationer skapar oönskat ljus i omklädningsrummen under. Vår detalj med ett så kallat flytande golv tillsammans med ett upphängt innertak på våingen löser detta problem.

Detalj Lättviktsvägg mellan omklädningsrum - STC 60 Väggen är utformad som ett lättviktsalterniv som isolerar tillreckligt för att artisterna ska kunna värma upp inför ett framträdande utan att störa angränsande rum.

11

lobbyn En del i projektet jag är extra nöjd med, och även fick bra kritik på, är lobbyn.

Som nämnts i inledningen har arbetet med lobbyn handlat mycket om att skapa en upplevelse i flera lager, med ett arbete med kontrasterna högt/lågt eller volymiöst/trångt.

Entréplan är förlagt under själva lobbyn. Här kan man köpa sina biljetter och hänga av sig jackan innan man tar trapporna upp till lobbyplan. För att förstärka lobbyns stora volym har vi jobbat med kontrasten i en låg takhöjd på entréplan.

Operasalen med dess utanpåliggande ”loftgångar” är täckta av en panel av liggande träplankor med distans mellan.

Då besökaren kommer in genom entrén och tittar upp upplevs träpanel som en solid vägg, på grund av vinkeln, men den blir mer transparant när man vandrar upp genom lobbyn.

Fasaden Lobbyns fasad är uppbyggd av ett hexagonformat betongskal. Hexagonerna är uppdelade i tre rombformade segment som är glasade eller delvis betongfyllda.

För att undvika direkta ljudreflektioner, som ofta är ett problem med stora glasfasader, är mittpunkten på hexagonerna varierat förskjutna antingen inåt eller utåt. På detta sättet blir glasfasaden istället en stor diffuserande yta vilket är postivt för ljudmiljön i den stora lobbyn.

Sektion som visar på kontrasterna mellan den trånga entrén och lobbyrummet samt träpanelen som upplevs solid från lobbyplan men möjliggör kontakt mellan lobbynivåerna och operasalsgången.

12

Hexagonmönstret och de vinklade glasen fungerar även bra ur en ljussynpunkt där de bidrar med ett spännande ljusspel i operasalen som förändras över dygnet.

Glasdelarna av fasaden är av tvåglas på 6mm resp 4mm med ett 15 mm argonfyllt mellanrum. Detta ger fönstret en ljudreduktionsförmåga på 40 dB.

Den multifunktionella lobbyn Lobbyn är mer än en vänthall för operasalen. Det stora lobbynrummet delas upp med olika skivor vilka hängs från taket. Skivorna bildar olika rum av olika storlek och karaktär vilket är idealt när man vill kunna använda lobbyn för diverse olika event och tillställningar i olika storlekar.

Från mitten av själva lobbyplan (mingelytan) har man visuell kontakt med alla högre plan vilket gör denna plats perfekt för framträdanden, de högre nivåerna blir då till balkonger.

Kontrollera akustiken i lobbyn Den volymiösa lobbyn ställer krav på att kontrollera akustiken då den stora volymen gör att lobbyn riskerar att bli bullrig.

För att hålla nere ljudnivån och efterklangstiden jobbade vi därför med ljudabsorbenter i taket, på skivornas undersidor samt inne i operakorridoren. Med detta fick vi fram att beroende på mängden människor i lobbyn så låg efterklangstiden på 1,1-1,2 sek, vilket är fullt acceptabla värden, speciellt för ett rum som även upplevs så stort.

Förutom att skapa en skiftande transparens fungerar även träpanelen runt operakorridorerna bra ur en akustisk vinkel. Operakorridorerna kan ses som en absorberande volym bakom panelen och bidrar därför till sänkningen av lobbyns efterklangstid.

Jag konstruerade även lampor för lobbyn vilka verkar som s.k. Helmholz-resonatorer för ökad absorption av lågfrekvent ljud. Lamporna hängs från taket och är utformade i tre storlekar för att täcka resonansfrekvenser mellan 63-250 Hz, dessutom är de “stämbara” för att öka spridningen av resonansfrekvenser och förbättra deras gemensamma Qvärde (frekvensbredheten på deras absorptionsförmåga). Överst: Vy över lobbyn från entréplan.

Nederst till vänster: Mitten på huvudlobbyplanet har visuell kontakt med alla högre plan. Vid ett framträdande används de högre planen som balkonger.

Nederst till höger: Detaljsektion genom en ljudabsorberande lampa.

13

reflektion Kandidatarbetet är på många sätt större än något av mina tidigare utförda projekt.

Poängmässigt är det en större kurs och uppgiftens skala var även mycket större än något tidigare, kursen innan, Optimerade strukturer, omfattade t.ex. en byggnad på ca 500 m2 medan Operahuset var på uppåt 3000 m2.

Kursens utformning var en spännande utmaning men samtidigt tycker jag tyvärr att upplägget lade för stor fokus på fel saker. Jag tycker att själva tävlingsmomentet fick för stor vikt. Stor vikt låg på att redovisa projekt så att Chalmers skulle vinna tävlingen och prioriteringarna blev styrda efter detta. Detta gjorde att akustiken fick en väldigt stor roll men framförallt innebar det att tonvikten låg vid Hur man presenterar ett tävlingsformat snarare än på själva innehållet.

I jämförelse med radhusprojektet i Byggnad & Klimat var gruppsamarbetet i detta projekt en svårare utmaning. Det blir svårare att hitta kompromisser mellan bara två parter och tyvärr tror jag projektet blev lidande av detta. En del som jag tänker blev speciellt lidande är det exteriöra utformandet som jag hade velat utforma mer enhetligt. Ett bättre fungerande samarbete hade även gjort att vi hade hunnit längre, bl.a. var tomtens utformning något som vi inte hann med.

Jag är ändå stolt med vad jag själv, under omständigheterna, har presterat.

Planerna är något som tog tid och där slutresultatet är något jag är nöjd med. En utmaning var att få till kopplingen mellan alla halvplan som skapades av de olika delarnas förutsättningar (back stage på lastbryggshöjden 1.1 m, tillgänglig entré på markplan osv.). Även om redovisningen av halvplanen var svår är jag nöjd med utformandet av det tredimensionella rörelsemönstret där mycket tid lagts till att tänka sig in i de olika gruppernas önskemål och samtidigt bibehålla tillgängligheten.

Ifrån mitt kandidatarbete tar jag med mig erfarenheter av att jobba och redovisa i ett riktigt tävlingsformat, av gruppsamarbetets konsekvenser samt att förhålla sig till en ordentlig programbeskrivning där skilda gruppers krav ska tillgodoses.

Slutligen tar jag självklart med mig en ordentlig mängd kunskap inom ämnet akustik på både konceptuell och konkret nivå med en akustiks helhetssyn på både rumsakustik och förebyggande bullerakustik.

19

samhällsplanering Efter inlämnandet av tävlingsformatet av kandidatarbetet hade vi en kurs i samhällsplanering. Kursen var bara på en dryg månad och vi fick där projektuppgiften att ta fram en ny detaljplan för Skanstorget i Göteborg.

I kriterierna låg att en förtätning önskades med både bostäder och handel.

Parkeringen som i nuläget finns på platsen skulle förläggas i ett underjordiskt garage på tomten, med plats för både boende och besökare i området.

Projektet redovisades på 2 A1:or där det redovisas både ett illustrationsförslag för tomten samt en ny detaljplan.

Flygvy över illustrationsförslag för Skanstorget

20

B

FÜrtätning pü Skanstorget A

2

C

C

1 A

Illustrationsplan skala 1:500 med entrĂŠer till bostadstrapphus (rĂśda pilar) samt nedfart och ingĂĽngar till garage (blĂĽ pilar)

Analys av platsen

B

Intentioner

% (-.),! .5&#!! ,50# 5 % (- ,! .-5ÄŒ-., 5 ).5' 5 ! 5#5 (),,5) "5 (( &5#5-ÄŒ ,85 % (-.),! .5ä,5# !5*ĂĽ5Ĺ‚ , 5-ä..5 ..5 !,ä(-& ( 65 (5)/.(3..$ 5*& .-5*ĂĽ5!,ä(- (5' && (5 ! -5&ä!, 5 .,ä-. - 3!!( .#)(5) "5 (( &-5"ÄŒ!, 5-. (-. 5- '.5!,ä(- (5 ' && (5 (5"ĂĽ,.5., Ĺ€% , 5-.,ä % (5Ă„0, 5 /- ,! . (I *,ä(!7 %/&&-! . (5) "5 .5&/!( , 5-.,ĂĽ% .5/.' 5 % (- ,! .85 ä! .5ä,5 (., &.50#&% .5!ÄŒ,5 .5 .., %.#0.5 ÄŒ,5 )-.ä ,5- '.5! ,5/( ,& !5 ÄŒ,5'ÄŒ$&#!5" ( &85

1.

+62m

3.

+21m

2.

2. +45m

Bebyggelse R5 R5 R5 g85

Kvartersbebyggelse. & , )-. -"/-5#50 ,# , ( 5-% & 8 ( &5) "5/. #& (#(!-&)% & ,8 i50ü(#(! ,85 )-.ä ,85 5"/0/ - %5.,ä - ,85n7o5'5 , 5 gator. h85 l7m50ü(#(! ,85 )-. -"/-5' 50 ,%- '" . ,5#5 ).. (*& (85 . (765. ! &75) "5*/.- - ,85 i85 % (- (5 ,)( (

+23m

GrĂśnstruktur & siktlinjer R5 R5 R5 R5

1.

!50#&&5 ÄŒ,-.ä,% 5Ă„0, 5 /- ,! . (5! ()'5 ..5 ),.-ä.. 5 3!7 ! &- 5/.' 5 (( 85 (5.ä.5 3!! &- 5/.' 5Ă„0, 5 /- ,! . (5 /(! , ,5ä0 (5-)'5 /&& , ä'* ( 5 ÄŒ,5, -. (5 05*& .- (85

2.

'.# #!.50#&&5$ !50#-/ &&.5 "ĂĽ&& 5 (5"#-.),#-% 5-.,ä %(#(! (5 /- ,! . (7Ă„0, 5 /- ,! . (5) "5&ĂĽ. ,5 ä, ÄŒ,5 3!! &- (5"ä,5 . 5 ..5-. !5.#&& % 8

#%.5' 5!,ÄŒ(-% 5*ĂĽ5 % (- ,! .5B0ä-. ,C ,ä-5) "5.,ä 5/.' 5 ( &-75"ÄŒ!-%)& (5B(), )-.C ,ä 5/.' 5Ă„0, 5 /- ,! . (5B-ÄŒ ,C #%.#! 5-#%.&#($ ,5 ,ĂĽ(5Ă„0, 5 /- ,! . (5/**5').5 % (- (5 ,)( (8

3.

!50#&&5 ÄŒ,.3 &#! 5!ĂĽ(!-.,ĂĽ% (5/**5').5 % (- (5 ,)( (85 ĂĽ5 5 Ĺ‚ -. 5!ĂĽ(! , 5-)'5-% 5.#&&5 % (- (5%)'' ,5# ,ĂĽ(5 - -. (5 &#,5 , -5( ./,&#! 5!ĂĽ(!-.,ĂĽ%5/.' 5 % (-.),! .-5(),, 5-# 8 , ** (5) "5!ĂĽ(!0ä! (5/** ÄŒ,5 % (- ,! .5 ÄŒ,.3 &#! -5) "5 ' (5" ,50#-/ &&5%)(. %.5' 5 % (- (5ÄŒ0 ,5. %ĂĽ- ,( 5*ĂĽ5 (5 (),, 5 3!! &- (8

4.

. (5*ĂĽ5.),! .-50ä-., 5-# 5 "ÄŒ0 ,5 Ĺ€(# , -5) "5' 5*& 7 ,#(!5 05"/-0)&3' ,5#5-&ä(. (5, ' -5 ..5! ./,/'5#(85 '.# #!.5 # "ĂĽ&&-5%)(. %. (5' 5-&ä(. (5 ĂĽ 5( , 5*ĂĽ5! . (5) "5*ĂĽ5 #(( !ĂĽ, (5' 5"$ä&*5 05!,ÄŒ( 5%),,# ), ,85

Infrastruktur ÄŒ!., Ĺ€% , 5 #&0ä!

Sektion A-A skala 1:500

5

5 #( , 5., ŀ% , 5 #&0ä!

5

5 ü(!75) "5 3% &0ä!

Sektion B-B skala 1:500

) %#'5 ä.. ,' (5 i5‘5 '"ä&&*& ( ,#(!5‘5hfgi

Vy 1: Den inre gatan blir ett strük i den mänskliga skalan.

Husgavlarna ramar in gaturummet och de grĂśna korridorerna skapar kontakt upp mot skansberget

Vy 2: Skansen ramas in och fÜrstärks av den hÜgre bebyggelsen pü Övre Husargatan.

Planbeskrivning PlanomrĂĽdet Ĺ€(.&#! 5 *& ()',ĂĽ -!,ä(- ,5 " ,5 (0ä(.-5 #5 -ĂĽ5 -.),5 !, 5 -)'5 'ÄŒ$&#!.5 ÄŒ,5 (5(3 5 . &$*& ( (65 .. 5ä,5 (& (#(! (5.#&&5 ..5 ..5 -ĂĽ5-.),.5)',ĂĽ 5 05 % (- ,! .5" ,5. !#.5' 5#5 (5(3 5 . &$*& 7 ( (855 ',ĂĽ .5-)'5 . &$*& ( (5)' .. ,5ä,5gj5mkf5%0'85 (5 -.), 5 ) 3!! , 5 ( ./, & (5 #5 . &$*& ( (5 # , ,5 .#&&5 (5 -.ÄŒ,, 5 ' ,% , &5) "5-%/&& 5 ä, ÄŒ,50#- 5'#--0#- ( 5&ĂĽ! 50ä, 5*ĂĽ5 2*7 &) . ,#(!-. &5'8'85 ä, ÄŒ,5ä,5#(. 5( ./,)',ĂĽ .50ä-. ,5)'5 3!7 ! &- (5' ,ä%( .5#5 2*&) . ,#(!-. & .8

PlanfĂśrslaget & ( (-5 -3 . 5 ä,5 ..5 ÄŒ,.ä. 5 -. - & (5 ' 5 ĂĽ 5 )-.ä ,5 ) "5 &)% & ,85 /&& ,(#0ĂĽ ,( 5 /.' 5 Ă„0, 5 /- ,! . (5 ä,5 %,#.#-% 5 ÄŒ,5 )-.ä ,5 ) "5 .. 5 &ÄŒ- -5 ' 5 ! ()'!ĂĽ(!-&ä! (" . ,5 .#&&5 (5 &/!( , 5#(( !ĂĽ, (85Âœ0 (5 ).!ä(! , 5) "5 3%&#-. ,5-)'5#(. 5 ),5 #5 )',ĂĽ .5 % (5 ÄŒ, , 5 (5 .3-. , 5 ., (-*),.0ä!5 -)'5 &. ,( .#05 ) "5 (5#(, 5! . (5' && (5 -. &&! . (5) "5 %)&! . (5/. ),' -5 ä, ÄŒ,5 -)'5 (5 &5 #5 ..5 &. ,( .#05 !ĂĽ(!-.,ĂĽ%5 ' && (5 ! I - 5 ) "5 #((ĂŻ85 (5ÄŒ% 5!ĂĽ(!., Ĺ€%5ÄŒ% ,5'ÄŒ$&#!" . ,( 5 ÄŒ,50 ,%- '7 " . ,5#5 ).. (*& (5) "5- '.# #!.5 # , ,50 ,%- '" . ,( 5.#&&5ÄŒ% 5 !ĂĽ(!., Ĺ€%85

ÄŒ,5 ..5 -ä% ,-.ä&& 5 & ( -. 5 ĂĽ,5 #(! 5 )-.ä ,5 3!! -5 #5 ).7 . (*& (5/. (5 .5ä,5#-.ä&& .50#!.5ĂĽ.5" ( &5) "5%)(.),85 ĂĽ5!,/( 5 05 ..5 % (-.),! .5-&/.. ,5%)'' ,5 ) %5 & ,5 05(),,"/- (5&#!7 ! 5*ĂĽ5(#0ĂĽ ,5 ä,5 )-.ä ,( 5%)'' ,5 (5" &050ĂĽ(#(!5ÄŒ0 ,5' ,%7 *& (85 )-.ä ,( 5,/(.5(/0 , ( 5 % (-.),! .5" ,5 && 5.#&&!ĂĽ(!5.#&&5 (5 ! ' (- '' 5 #(( !ĂĽ, (5 ) "5 ., **"/- (5 /. ),' -5 -ĂĽ5 ..5 5.#&&!ä(!&#!.5% (5(ĂĽ-5 ĂĽ 5 ,ĂĽ(5!ĂĽ, (5) "5 ,ĂĽ(5! . (85 ( ,5 #(( !ĂĽ, (5*& , -5.0ĂĽ50ĂĽ(#(! ,-5 #&! , ! 5 ÄŒ,5 ĂĽ 5 ) ( 5) "5 -ÄŒ% , 5#5)',ĂĽ .85 ÄŒ$&#!" .5Ĺ€((-5 ä,' 5 ÄŒ,5 (5 ) ( 5 ..5 (ĂĽ5! , ! .5 #, %.5 ,ĂĽ(5., **"/- .8

)% &! .),( 5 %,#(!5 )',ĂĽ .5 &ä!!-5 ' 5 ! ./-. (5 ĂĽ 5 *ĂĽ5 %ÄŒ, ( (5 ) "5 *ĂĽ5 .,)..) , ,5 0#&% .5 ÄŒ,.3 &#! ,5 ..5 #&., Ĺ€%5 -)'5 -0ä(! ,5#(5 ,ĂĽ(5Ă„0, 5 /- ,! . (5(/5%)'' ,5.#&&5 ..5)',ĂĽ 5 ä,5 5%ÄŒ,5*ĂĽ5!ĂĽ(!., Ĺ€% (. ,( -50#&&%),8 (5"ÄŒ!, 5 3!! &- (5&ä(!-5Ă„0, 5 /- ,! . (5, ' ,5#(5 % (- (5 ,)( (5) "5 -ÄŒ% , 5-)'5ä,5*ĂĽ50ä!5').5 % (- (5"#.. ,5&ä..5#(5 # ,ĂĽ(5 Ă„0, 5 /- ,! . (85 ,)( (5 ) "5 % (- ,! .5 ä,5 *ĂĽ. !&#! 5 ' -* & , 5*ĂĽ5 (5#(, 5! . (5 ä,5!,ÄŒ(-% (5& -5( 5' && (5 7 3!! &- (85 5!,ÄŒ( 5%),,# ), ,( 5 ),.-ä.. ,5/**5*ĂĽ5 (5*,#0 . 5 !ĂĽ, (50#&% .5!ÄŒ,5 ..5ä0 (5 5 ) ( 5 ĂĽ,5%)(. %.5' 5 % (- (85

UppnĂĽdda kvalitĂŠer/konsekvenser & ( ÄŒ,-& ! .5 # , ,5.#&&5 ..5Ĺ‚ ,5 )-.ä ,5% (5-% * -50#&% .5ä,5 ..5 -.),.5 ")05 #5 ÄŒ. ),!85 '.# #!.5 %. -5 &&'ä(( 5 #(., -- (5 ' 5 ÄŒ% 5 /.,3'' 5 ÄŒ,5 0 ,%- '" . ,5 ) "5 ., 0&#! 5 &&'ä(( 5 '#&$ÄŒ ,5 ä,5 (5'ä(-%&#! 5-% & (65!ĂĽ(! , 5) "5 3%&#-. ,65%ä(( ,5 -#!50ä&%)'' (85 3!! &- (5*ĂĽ5)',ĂĽ .5ä,5/. ),' 5 ÄŒ,5 ..5.#&&5-ĂĽ5-.),5!, 5-)'5 'ÄŒ$&#!.5#(. 5-%/!! 5, (5 Ĺ€(.&#! 5 )-.ä ,85 (5%)(- %0 (-5 &#,5 ..5 5-)'5 ),5#5 5 (!,ä(- ( 5"/- (5# !5%)'' ,5 ..5 ĂĽ5(ĂĽ!).5 ÄŒ,ä( , 5-#%.65- '.# #!.5-)'5 5%)'' ,5 ..5%/(( 5. 5 &5 05 .5 (3 5-)'5)',ĂĽ .5" ,5 ..5 , $/ 8

Total markareal inklusive naturomrĂĽde: gj5mkf5%0' Total markareal exklusive naturomrĂĽde: ohff5%0' Bruttoarea (BTA): gj5lff5%0' Exploateringstal (e): g6l

Detaljplan skala 1:1000

Gatusektion C-C skala 1:200

) %#'5 ä.. ,' (5 i5‘5 '"ä&&*& ( ,#(!5‘5hfgi

reflektion Arkitektur & Tekniks utformning har gjort att samhällsplanering har nedprioriterats på kandidatnivå. För att få till kombinationen mellan ingenjörs- och arkitektämnena måste vissa moment få mindre utrymme och det var något jag var förberedd på när jag började min utbildning.

Samtidigt är samhällsplanering något som intresserar mig och jag såg därför mycket fram emot denna kurs.

Schemamässigt låg kursen efter huvuddelen av kandidatarbetet och då stora delar av klassen var rätt trötta kändes det lite lägre tempot i denna kurs välbehövligt. Jag uppskattade mycket alla föreläsningar vi fick till grund innan själva projektet och vår lärare, Mikael Ekegren, var inspirerande.

Själva projektet kändes inledningsvis rätt litet med tanke på att det var en kurs i samhällsplanering. Det hade legat en större kreativ frihet i att fått ett större område men Skanstorget bjöd samtidigt på speciella utmaningar med dess specifika förutsättningar.

Jag är nöjd med mitt projekt och det jag hann med på den begränsade tid vi hade och jag fick även god kritik vid kritiktillfället. En sak jag kunde förbättrat, vilket jag även fick kritik på, var att bättre redovisa konceptnivån jag valde att lägga mig på.

T.ex. på flygbilden får byggnaderna ett för tungt uttryck vilket mer ger en känsla av ett bostadsprojekt än ett illustrationsförslag för en detaljplan.

Jag är speciellt nöjd med utformningen av min inre gata där jag skapat ett fint gaturum med goda potentialer. Ett område jag skulle vilja jobba vidare med är utformandet av den norra gatan som en entré mot Skansen från Övre Husar-/Sprängkullsgatan samt som en ledning in till den inre gatan.

Ifrån denna kurs har jag fått mycket nyttig kunskap i utformandet av gaturum, stadsplaneringens olika dimensioner samt konkreta erfarenheter i hur man utformar en fungerande detaljplan.

23

historiens sprängkraft I kursen Arkitektur & Optimerade Strukturer, höstterminen 2012, var platsen för vår uppgift Trollhättans slussområde.

Som en inledande uppgift utforskades olika koncept för nya slussleder för både turist- och godstrafik, något som var en aktuell debatt i media under hösten.

Vår huvuduppgift var att skapa ett turistnav som skulle vara en naturlig startpunkt för ett besök i Trollhättans slussområde. I anslutning till navet finns arbetsplatser för forskare som gärna tar emot besökare för att informera om områdets spännande historia. Navet placeras i nära anknytning till den äldsta slussleden från 1800 och utöver att leda vidare till andra aktiviteter ska projekt även förhöja slussupplevelsen.

Redovisningen skedde i januari 2013 och presentationen redovisades i A3-format för att vara anpassat till portfolion. Följande 10 sidor innehåller presentationen av mitt projekt, Historiens Sprängkraft.

Presentationsmodell i skala 1:200 samt konstruktiv skissmodell i trä och volymskiss i plastelina

24

historiens sprängkraft p g En mötesplats som både blir ett lyft för det kulturhistoriska området som helhet och samtidigt blir en upplevelse där man dras med och förundras över historiens sprängkraft.

Joakim Sätterman Arkitektur och Teknik åk 3 Höstterminen 2012

Perspektiv från den gamla dragbanan.

“En höstdag kommer en grupp studenter på besök för att på nära håll uppleva slussarnas historia, och det nya turistnavet.”

sammanhang

Trollhättans slussområde har en över 200 år gammal industri- och sjöfartstradition.

1800 stod den första slussleden färdig. För att klara ökad kapacitet ersattes denna med en ny slussled 1844 vilken i sin tur ersattes med en större 1916.

Slussarna från 1916 är fortfarande i bruk av både turist- och godstrafik men en debatt är igång om att ersatta dessa, dels p g a att de är slitna och dels för att godstrafiken efterfrågar större slussar. Med bakgrund i aktuell debatt fick vi, i en inledande fas av projektet, som uppdrag att titta på olika koncept för dragningar och lösningar för de nya slussarna.

Runt slussområdet växte snabbt flera industrier fram. Även om vissa industrier finns kvar så är det i dagsläget många olika verksamheter i de gamla industrilokalerna, så som Film i Väst, Kanalmuséet, Konsthall Trollhättan och SAAB bilmuseum.

Vår huvuduppgift i kursen var att skapa ett turistnav som skulle vara en naturlig startpunkt för ett besök i Trollhättans slussområde. I anslutning till navet finns arbetsplatser för forskare som gärna tar emot besökare för att informera och områdets spännande historia. Navet placeras i nära anknytning till den äldsta slussleden och utöver att leda vidare till andra aktiviteter ska projekt även förhöja slussupplevelsen.

I översiktsplanen ovan redovisas ett konceptförslag för nya slussar där 1844 års slussar öppnas för turisttrafik (gulstreckat). För godstrafiken byggs en ny slussled söder om den från 1916 (blåstreckat). I stället för en slusstrappa sker stigningen i ett steg med hjälp av en båthiss, en lösning som både är tidseffektiv och som skulle kunna bli en spännande turistattraktion.

2

koncept & situation

Ovan: Perspektiv från slussens ovankant T h: Konceptskiss

En sak jag uppskattade mycket när jag själv först kom till platsen var den siktlinje som skapats där 1800-års slussled skurit ur berget. Utmed slussens norra sida kan man idag gå på den gamla dragbanan som sprängts ut ur berget, det erbjuder en intim upplevelse av den kraftansträngning det krävts för att bygga slussarna.

Med tanke på både siktlinjen och norrsidans dragbana vill jag inte skapa något som tar över för mycket utan istället förstärker det befintliga rummet. Detta medförde en placering på den lägre södra sidan av slussen. Genom att med hjälp av husvolym höja upp den södra sidan förstärks slussens dramatiska djup.

3

Situationsplan med siktlinjer Skala 1:500

Projektet är uppdelat i tre solida volymer som bryts upp med två glaskroppar.

Entrén sker via en gångbana som går diagonalt över slussen direkt in i den första huskroppen. Navets axialitet utmed slussen skapar en regisserad resa där man under färden bjuds på både stora och små utblickar ned i slussen och avslutas med ett panorama över det vackra, vidsträckta landskapet.

Detta görs genom att en gångbana hängs upp utmed och under turistnavet. Den nya gångbanan sammanknyts med norrsidans dragbana genom två broar över slussen.

Dessa är lagda över var sitt slussteg och ramar där med in konturerna för de slussportar som en gång fanns här.

Den nya gångbanan ansluts till turistnavet genom att den ena glaskroppen dras ned till gånDå bergväggen inte är vertikal hela vägen upp kragar en bit av byggnaden ut för att gå i linje gen och de båda nivåernas höjdskillnad på 8 m sammanbinds av en hiss. Nedanför glaskmed slussväggen. roppen fortsätter gångbanan och ansluter till landskapet där man antingen kan välja att fortsätta till gångstråk i området eller vända upp till turistnavet via trappor utmed slänten.

För att öka rundvandringsmöjligheterna nere i slussrummet ville jag ta vara på den raserade dragbana som funnit på den södra sidan, parallellt med den på den norra.

4

A

B

plan & sektioner

8.

12.

7.

4.

10.

6.

9.

5.

1.

11.

14.

2.

3.

3.

3.

15.

13.

13.

A

B

Plan med utblickar mot sluss och landskap Skala 1:200

Ankomstdelen 1. Reception 2. Kapprum 3. WC 4. RWC

5

Forskardelen 5. Arbetsplatser 6. Personal-WC m dusch 7. Förråd 8. Personalrum 9. Städ

Cafédelen 10. Serveringsutrymme 11. Kök 12. Disk 13. Förråd (Kyl/Frys) 14. Personal-WC 15. Soprum

De tre huskropparna innehåller olika verksamheter som samtliga är förlagda till den södra sidan. Den norra sidan bjuder på utblickar både ned mot slussen och fram mot dalgången och det vidsträckta landskapet.

Från entrébron kommer man direkt in i den första huskroppen. Här möts man av en reception, plats att hänga av sig och möjlighet till toalettbesök.

Den första glasvolymen står mitt emot den högsta delen av slussens norrsida. När man tar ett steg ut på glasgolvet får man en upplevelse av att stå mitt i slussrummet, med bergväggen några meter framför sig, turistnavet i ryggen och mer än 10 meter ned till botten.

I den andra huskroppen har forskarna sina arbetsplatser. Besökare som passerar kan spana in genom glasväggen vilken går utmed hela forskardelens insida.

Sektion A-A skala 1:200

Den andra glasvolymen innehåller förbindelsen ned till gångbanan. Valet av en sidohängd hiss gör att när man tar hissen ned kan man dra handen utmed bergväggen och blick ut genom glasväggen.

Den tredje delen innehåller ett café och möjlighet att sitta ned. Då caféet inte var en del av projektuppgiften har jag valt att inte gå in mer i detalj på en exakt planlösning av detta utan valt att hålla mig till konceptstadie.

Från cafédelen kan man fortsätta ut på en terrass som ansluter till gångvägar vidare ut i området.

Sektion B-B skala 1:200

6

fasader

Fasad mot sรถder skala 1:200

Fasad mot norr skala 1:200 7

Fasad mot öster skala 1:200

Fasad mot väster skala 1:200

Till vänster:

Perspektiv från nedanför slussen.

Vid det nedersta slussteget börjar terrängen slutta kraftigt åt väster men turistnavet fortsätter framåt och reser sig över slänten.

8

materialitet & konstruktion På navets norra och östra sida är fasaden beklädd med stående, spontad furupanel som sedan bränts på ytan. Det brända träet har både praktiska och estetiska fördelar. Fasaden får en färg som skiftar mellan grått och svart, likt berget nedanför, och dessutom blir det brända skiktet skyddande vilket gör fasaden underhållsfri vilket är positivt då den hänger svåråtkomlig för underhåll.

På den södra sidan är fasadbeklädnaden liggande panel målad med svart slamfärg (falusvart). Den liggande panelen förstärker fasadernas längd och det brända träet väljs här bort eftersom besökare kommer att röra sig utmed denna sida och säkerligen inte vill få jackan nedsotad när de sätter sig för att få den första vårsolen, med ryggen mot väggen. Även taket är klätt med stående, bränd furupanel. Att fasaden fortsätter vidare upp på taket förstärker känslan av en solid kropp och därför eftersträvas ett så litet taksprång som möjligt. Då behovet inte är så stort väljs takrännor bort på norrsidan och vattnet tillåts istället rinna utför väggen och vidare ned i slussen. Undantaget är över entrén där ett litet skärmtak hindrar vatten och snö att forsa ned över anländande besökare.

Luftspalten går vidare från väggen direkt upp i taket och ventileras ut i taknocken. För att undvika att vatten stannar och sugs in i fasadpanelens ändträ kläs detta in med en dropplist.

Detaljsnitt över mötet vägg-tak samt taknock skala 1:20 Vägg- o takskikt redovisade utifrån och in med mått i mm.

35 Spontad furupanel 25 Bärläkt 25 Ströläkt Underlagspapp 20 Råspont 50 Luftspalt Vindskydd 170 Isolering Ångspärr 20 Glespanel 35 Spontad furupanel 35 Spontad furupanel 25 Spikläkt 50 Luftspalt Vindskydd 170 Isolering Ångspärr 45 Isolering/horisontell väggregel 20 Spontad furupanel

Turistnavet står på en gemensam bottenplatta av betong vilket även är synligt interiört. Små nedsänkningar i golvet markerar uppdelningen mellan de olika byggnadsvolymerna. Den utstickande delen av glasrätblocken har ett glasgolv som hängs upp i det fackverk som bär upp vardera glasdel.

De tre solida volymerna är även invändigt klädda i trä både på väggar och innertak, här vitlaserat.

Entrébron består av två fackverksbalkar i trä som är självbärande och mellan sig bär gångbanan. Även den upphängda gångbanan med broarna över slussen har samma fackverksuttryck.

Bränt trä är ett fasadmaterial som används av arkitekter som Gert Wingårdh och Carlo Scarpa.

Bilden tagen från Müritzeum av Wingårdh (2007) 9

Interiörvy över turistnavet sett ifrån entrén

reflektion

Kursens namn, Optimerade Strukturer, drog tankarna till att vi förväntades skapa något konstruktivt, stort och spektakulärt. Redan vid första besöket på platsen tyckte jag inte att detta fungerade med kontexten och därför blev det en utmaning att få in optimerade strukturer i något som förhåller ödmjukt mot platsen, vilket jag tycker att jag lyckades rätt bra med.

I ett tidigt skede kragade hela huset ut mer över slussen, med gångbanan hängande under huset, men detta gick emot min tanke att placera mig på och förstärka den södra slussidan. Valet att dra in byggnaden men låta glasvolymerna sticka ut tycker jag blev bra, det följde mina tankar bättre och skapade också mer variation och dynamik, både exteriört och för rörelserna interiört.

På ett sätt hade det kanske varit mer ödmjukt att inte ha den upphängda gångbanan, men samtidigt tror jag man hade förlorat mer än bara ”spännande konstruktion”, gångbanorna bidrar till en rundgångsmöjlighet som jag tycker saknades på platsen.

Planlösningen är något jag är nöjd med men däremot kunde jag jobbat mer med delar i sektion, framför gällande glasvolymerna. I detta fall kunde jag använt mer av optimerad struktur, bärningen med fackverket blev störande för det interiöra helhetsintrycket och hade kunnat lösas bättre, men blev nedprioriterad pga. tidsbrist.

Jag tog tidigt beslutet att jag ville utgå från trä som material och är nöjd med hur materialvalet blev som helhet.

Projektet gav mig djupare insikter om kombinerandet av koncept och kontext samt hur jag förhåller mig till mitt egna koncept.

36

grönt ljus I kursen Byggnad & Klimat, vårterminen 2012, fick vi uppgiften att skapa ett radhusområde i Ruddalen, Västra Frölunda. Uppgiften utfördes i grupper om tre studenter.

Vår plats låg i direkt anslutning till det nybyggda Äppelträdgården och från stadsbyggnadskontoret fanns en detaljplan över vårt område som vi skulle förhålla oss till.

Utöver riktlinjer från stadsbyggnadskontoret fick vi i uppgiften att radhusen skulle vara lågenergihus. Parallellt med denna kurs läste vi Byggnadsfysik där vi fick en omfattande konstruktionsuppgift att göra beräkningar på bl.a. energiåtgång för våra hus. Våra resultat jämfördes sedan med uppsatta riktlinjer från BBR och FEBY för att se om våra radhus uppfyllde krav för att få klassas som passivhus eller lågenergihus.

På följande sex sidor är vår slutpresentation, orginalstorleken är A1, den sista sidan redovisar även utdrag ur resultatet av konstruktionsuppgiften.

Tidiga volymskisser i frigolit över både bostadsenheter och området

37

inledande känslotext

situationsplan

grönt LJUS för det urbana radhusområdet

I ett samspel mellan byggnadsutformning, hållbarhet och energihushållning växer ett radhusområde fram. De individuella behoven står i centrum vilket bidrar till områdets mångfald då det tilltalar olika boende. I radhuslängan Ànner man utrymme både för granngemenskap och för sin privata sfär, med närhet till både stadens puls och naturens lugn.

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Området Frölunda är en expanderande urban miljö. Norr om dess centrum, Frölunda Torg, växer ett nytt radhusområde fram. Området har många kvaliteter så som närhet till både stadspuls, kust och naturområde. Det är skyddat från både vind och traÀk samtidigt som det Ànns nära anslutning till kollektivtraÀk med 20 minuters restid till Göteborgs cityliv. Området är idealiskt för många olika typer av familjer då både förskola, lekplats och fotbollsplan är närmsta grannar. Ett par hundra meter bort ligger det stora shoppingcentrat Frölunda Torg samt Frölunda kulturhus som rymmer både bad och bibliotek

En typisk dag för de boende i området kan innehålla en promenad eller springtur genom naturområdet, en shoppingtur på Frölunda torg, en cykeltur ner till havet, eller varför inte allt på samma dag?

Översiktsvy över området mot nordväst

Situationsplan 1:400

N

METER

0

20m

40m

60m

Översiktsplan Västra Frölunda

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Gatan Området tilltalar de som vill ha en bostad med den ultimata blandningen av det naturnära och det urbana boendet. Nitton lågenergiradhus omsluter gatan som blir det gemensamma rummet för lek och sociala möten. På vardera sida om gatan blir stenbeläggning och gräsytor det första steget in i bostaden, ett gränsrum mellan det privata och det gemensamma. Utanför bostäderna omfamnas området ytterligare utav det sluttande skogsområdet i väst och den högre bebyggelsen i öst.

Fasadmaterialet på radhusen har valts till Àbercement i en varm grå ton. För att minska ett repetativt uttryck beskärs Àberplattorna diagonalt.

En viktig del på husen är de olika terrasserna som skapar möjlighet för aktivitet på olika höjdnivåer. Detta bidrar till känslan av volym i det gemensamma gaturummet.

I områdets södra och västra del ligger Söderhusen, ett Áexibelt boende anpassningsbart för de unika familjer som bor där. Söderhusen är uppdelade i tre längor med tre respektive fyra bostäder i sydlig riktning samt en länga på fyra radhus som klättrar likt en trappa upp mot det bakomliggande grönområdet i väst.

“Direkt när jag svänger in på gatan, känner jag mig hemma” Öppna gemensamma trädgårdsytor ger möjlighet till grannsamvaro samtidigt som utskurna volymer ger en omslutenhet som skapar privata umgängesytor.

På andra sidan gatan möts man av Norrhuslängan, det mer kompakta valet. Tillsammans förstärker de olika hustyperna gatans känsla av enhetlighet och individualitet.

Besökare som svänger in på gatan Ànner plats för bilen på någon av områdets åtta gästparkeringar. I anslutning till gästparkeringarna ligger det gemensamma miljöoch förrådshuset där plats Ànns för sopsortering, cykelförråd och gemensam utrustning så som gräsklippare.

Gatan böljer sig fram mellan huskropparna vilket ger en spännande och samtidigt omfamnande känsla. Då det inte är någon genomfart minimeras biltraÀken. De åtta Norrhusen har sina parkeringar på längans båda kortsidor. De boende når sedan sina bostäder genom en kort promenad på gångvägen som följer gatans norrsida. Söderhusen har sina parkeringar i anknytning till den egna bostaden. Vändplatsen blir det naturliga avslutet på gaturummet, en trygg plats för lek och gemenskap.

Det gemensamma gaturummet mynnar ut mot västhusen och det omfamnande skogsområdet, där vändplatsen blir till plats för spring och lek.

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

A

P Förråd

G

P

Förråd

Entré TM

G

P

G

Förråd

Entré

Entré TT TM TT

TM TT

F K DM

DM

F K DM

G

G

B

G

G

K F

B

Söderhuslänga plan 1 1:100

A

METER

Söderhuset Söderhusen är bostäder uppdelade i två plan med en boarea på 120kvm samt en 35kvm stor takterrass på andra våningen.

Med sin genomskärande glasslits i huskroppens mitt öppnar radhuset upp sig mot den solbelysta trädgården i söder och närliggande naturområde i väst.

Ett hem med möjligheten till individuelt boende

0

A

5m

10m

15m

P

Entrévåningen innehåller den offentliga delen och har en tilltagen takhöjd på 2,6 m. Planlösningen är utformad så att de boende kan anpassa den efter egna behov där kök och vardagsrum antingen kan integreras eller separeras. Detta medför att radhuset tilltalar en bredare målgrupp och bidrar till mångfalden i området.

G

G

G

G

Glasslitsen skapar en dubbel takhöjd i husets mitt, här är trappan som leder upp till andra våningen placerad. Genom glastaket kan man blicka upp mot himlen.

G

Andra våningen har en takhöjd på 2,3 m och innehåller den mer privata delen med två av bostadens tre sovrum.

Ifrån andra våningen nås även takterrassen, en urban, privat trädgård med grönska och plats för socialt umgänge. Växthus, kryddträdgård eller lounge, terrassen blir en interaktiv plats med stora möjligheter.

G

Terass

Fasad Söderhus

A Söderhus plan 2 1:100

Sektion A-A 1:100

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

C

C

C

G G G

TT

G G

F

G G G

TM

TT TM

G

TT

G G

TM

G G G G G

K F

K

F

DM DM

K DM

Entré Entré

Entré

Balkong

C

C Norrhuslänga plan 1 1:100

Norrhus plan 2 1:100

Norrhuset

C Norrhus plan 3 1:100

Ljust och kompakt urbant boende

I entrén till norrhuset välkomnas du till en luftig bostad på 100 kvm i tre våningar, samt en 35 kvm takterrass på översta plan. Entré och trappor är placerade i den genomgående glasslitsen som med tre våningars höjd ger extra ljusinsläpp samt bidrar till en öppnare känsla i bostaden.

På andra våningen Ànns den mer privata delen av bostaden som rymmer två sovrum och ett gemensamt badrum, samt en balkong i anslutning till det större sovrummet. Här kan man gå ut och läsa en bok i morgonsolen eller njuta av den svalkande kvällsluften.

Samlingspunkten blir på bottenvåningen där vardagsrum och kök på var sin kortsida av radhuset avgränsas med ett stort badrum för hela familjen.

Fortsätter man ytterligare en trappa upp når man takterrassen, en stor och privat yta med gott om plats för loungemöbler och solstolar. En perfekt plats för sociala och privata stunder.

Sektion C-C 1:100

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Energi

Taket är väl dimensionerat för att stå emot värmeförluster. Utöver detta ska även takkonstruktionen klara faktorer som snölaster och nattutstrålning, vilka båda är speciellt viktiga i det speciÀka radhuset då detta har en Áack taklutning. Taket är 662mm tjock med en Áack lutning på 1,4o.

I utformningen av radhusområdet har en låg energiförbrukning eftersträvats med passivhusstandarden som riktlinje. Uttrycksmässigt bidrar detta till tjockare väggoch takkonstruktioner samt att radiatorer inte behövs.

Som lågenergihus värms byggnaden till stor del av solinstrålning och internvärme såsom värme från belysning, hushållsmaskiner (1) och människor (2).

En stor del av värmen som ventileras ut från bostaden återvinns med hjälp av en värmeväxlare.

[B] Detalj av möte mellan entrésidans yttervägg och tak 1:10

Genom goda val av material och konstruktionstyp har byggnaden vind- och fuktsäkrats samt fått minimerade värmeförluster. Väggen är uppbyggd av 8mm Àbercementskivor som är vädertåligt fasadmaterial samt vindskydd, trästomme, tjockt isoleringsskikt på 455mm, ångspärr och avslutande gipsskiva. Totala tjockleken för ytterväggen är 506mm.

Solfångare och solceller är installerade på taken och täcker hälften av varmvattnets uppvärmningsbehov.

B 4

4

3 5

1

2

A Söderhus Sektion B-B 1:200 (A1)

Årlig energiförbrukning [kWh/m2år]

ϳϱ ϳϬ ϲϱ ϲϬ

Den valda golvkonstruktionen är platta på mark med dimensionering enligt passivhusnorm, dess viktigaste uppgift är att bära upp lasten från påliggande konstruktion samt att isolera mot fukt och kyla. Den nödvändiga fuktspärren utgjörs av en plastfolie som hindrar fukt från att vandra genom konstruktionen. Den valda isoleringen bibehåller en god termisk komfort i bostaden, så att det är behagligt att gå utan skor på golvet.

ϱϱ ϱϬ ϰϱ ϰϬ ϯϱ ϯϬ Ϯϱ ϮϬ

Utak Uvägg Ugolv Ufönster Um

= 0,0846 [W/m2K] = 0,0829 [W/m2K] = 0,0767 [W/m2K] =0,7 [W/m2K] =0,195 [W/m2K]

U-värde för takkonstruktion (3) U-värde för yttervägg (5) U-värde för golvkonstruktion (A) U-värde fönster (4) Byggnadens U-medel

Qeffekt

= 20,25 [W/m2]

Årligt effektbehov

ϭϱ ϭϬ ϱ Ϭ >ĊŐĞŶĞƌŐŝŚƵƐ

WĂƐƐŝǀŚƵƐ

^ƂĚĞƌŚƵƐĞƚ

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

reflektion I detta projekt tycker jag arkitekt- och ingenjörsdelar i utbildningen kompletterade varandra bra. Då det i uppgiften låg att bygga lågenergihus var det en styrka att kunna göra beräkningar parallellt som man utformade sitt projekt.

Att detta var vårt första större grupparbete gav både nya möjligheter och utmaningar. Jag tycker att samarbetet fungerade bra i vår grupp. Vi hade alla starka åsikter vilket naturligt ledde till kompromisser men jag tror vi alla kände oss nöjda med slutresultatet.

Grupparbetet gjorde att vi på många sätt kunde fördjupa oss i flera detaljer då vi både kunde dra nytta av varandras kunskap och snabbare kunde söka fram information. En detalj jag däremot inte känner mig så nöjd med, och där jag hade ett stort ansvar, var mötet mellan vägg och tak. Vi ville ursprungligen dölja taket men för att skydda luftspalterna tog jag den ”traditionella lösningen” där en takplåt går ned och skyddar så att inte luftspalterna utsätts för regn. Detta val gjorde att husen fick en liten mössa, ett uttryck vi inte hade eftersträvat.

En annan sak vi kunde jobbat mer med var själva gaturummet. Jag tycker det vi kom fram till blev spännande och bra men jag hade gärna gått djupare på detaljnivå. Vi kunde t.ex. jobbat mer med höjdskillnader för att dra upp gränser mellan offentligt och privat.

Jag är nöjd med husen som helhet, vi jobbade mycket med planlösningar och jag tycker vi fick till bra, varierbara planer. Söderhuset var det vi utgick från och lade ned mest arbete på men jag tycker minst lika mycket om Norrhuset. Det var mitt förslag att införa en annan hussort som skulle ta mindre markyta i anspråk. Med Norrhuset blev området mer varierat, gaturummet blev mer spännande och vi fick till ”liv och rörelse på olika nivåer” som var något vi pratade om tidigt i vår process.

Förutom erfarenheterna av att jobba med ett större projekt i grupp fick jag från detta projekt fördjupade kunskaper om bostadsbyggande, både i själva projektuppgiften och genom många lärorika föreläsningar och studiebesök.

44

en paus mellan träden I kursen Byggnad & Struktur, höstterminen 2011, fick vi uppgiften att skapa en plats i Kungsparken Göteborg som inspirerar till ett ökat utnyttjande av parken, en “klimatuppmuntrande” struktur där man vill vistas under olika delar av både dygnet och året.

Parallellt med denna kurs hade vi undervisning i Rhinoceros och Revit vilka blev naturliga hjälpmedel i skapandeprocessen och även i slutredovisningen i form av underlag för ritningar samt till renderingar.

På följande tre sidor är min slutpresentation, orginalstorleken är A1.

Presentationsmodell i skala 1:100

45

SITUATIONSPLAN

I n t ro d u k t i o n Kungsparken är Göteborgs mest centrala park och i den långsträckta parken finns över 300 trädsorter.

Det centrala läget och grönskan till trots är parken i dagsläget mer eller mindre ett oupptäckt område för många göteborgare.

I stor utsträckning är Kungsparken inte mer än en transportsträcka som sammanbinder olika delar av centrala Göteborg.

Uppgiften med projektet är därför att skapa något som gör att människor får upp ögonen för Kungsparken, att det kan bli ett attraktivt besöksmål och en miljö där man vill vistas i året om.

Placering Vid val av plats i Kungsparken så landade jag i att placera projektet i delen söder om Pedagogen, ett område som i dagsläget inte är välutnyttjat och där jag ser en utvecklingspotential. Här hittade jag en vacker öppning bland träden med en svag sluttning ned mot kanalen.

Kungsparken definieras mycket av sin grönska och jag ville även att det skulle vara fallet i det jag skulle projektera. Därför kom beslutet ganska naturligt att inte försöka skapa en byggnad utan mer en plats där man kan uppleva Kungsparkens natur på ett härligt sätt.

Vad det gäller materialval valde jag tidigt att inrikta mig på cortenstål som ett huvudmaterial. Detta eftersom jag anser att det gör sig vackert i parkens grönska, det känns även naturligt utan att för den skull vara camouflerande.

Situationsplan Skala 1:1000 Skala 1:1000 [m] 0

50

100

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

200

1

D e t re d e l a r n a - S t r u k t u re n 4 1 2 4 4 2

Toalettbyggnaden 1. RWC 2. Förrum 3. Städ/personallucka 4. Herrtoalett 5. Damtoalett

5 2

Cafébyggnaden 6. Kundutrymme 7. Serveringsutrymme 8. Miljörum 9. Disk samt kök 10. Städförråd 11. Personaltoalett 12. Förråd

På platsen har jag ställt in tre element; en toalettbyggnad, en halvöppen struktur samt en cafébyggnad.

Den halvöppna strukturen står som den centrala delen på platsen. Denna består av två cortenramar uppställda i slänten vilka öppnar upp sig mot kanalen i väst, både genom att öka i höjd och i avstånd till varandra. Mellan ramarna är det fritt upplagda balkar vilket bidrar till en variation i slutenhet och öppenhet i taket. Både cortenramarna och de mellanliggande balkarna är uppbyggda med balkar med ett kvadratiskt tvärsnitt, sk VKRrör, där de i balkarnas fall lämnas i dager medan ramarna kläs med corten. Strukturen varierar i takhöjd från dryga 2,5 m längst bak till 7 meter som högst.

5

3 5

I den lägre delen av strukturen är sluttningen beklädd med en betongterrassering vilket kan vara extra uppskattat lite fuktigare och kallare dagar eftersom det har lagts in värmeslingor i betongen.

Med hjälp av ett wiresystem förs det upp grönska i form av klängväxter i strukturen. Wirarna dras upp i den lägre delen, ut med betongterrassering och bildar där gröna, skyddande väggar.

När grönskan väl kommit upp i strukturen får den (med hjälp av wirar fästa mellan balkarna) vandra framåt och likt strukturen i sig sträcka sig ut mot kanalen och bilda ett grönt tak.

Sektion A - A Skala 1:100

Sektion B - B Skala 1:100

6

Sektion C - C Skala 1:100 7

8

9

10

11 12

Plan Skala 1:100

Detaljbild på hur klätterväxterna med hjälp av wirar vandrar upp i strukturen, sett från strukturens lägre kortända.

Fasad från nordväst

Skala 1:100 [m]

0

5

10

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

20

2

C a fé b yg g n a d e n

To a l e t t b yg g n a d e n

Gällande cafébyggnaden vill jag på ett annat sätt vara med och skapa ny grönska till parken. Detta gör jag genom att ge parken något den lider brist av; en söderslänt.

På andra sidan min struktur ligger toalettbyggnaden. Där jag utgått från en idé om en cortenöverklädd glaskub.

Cafébyggnaden kan ses som två cortenskivor som ställts in i slänten. Mellan dem har man lyft upp marken, stoppat in ett café och på samma sätt skapat en södersluttning då taket får vara gräsbeklätt.

Frontfasaden mellan cortenskivorna är helt glasad. Vid disken finns det plats för att ställa in sittmöjligheter för ett antal personer men tanken med cafét är i första hand att man där köper sig ett fika som man sedan tar med sig och äter ute i Kungsparken.

Cortenlådan är uppsnittad vilket skapar ett oregelbundet ljusinsläpp i byggnaden på dagen och den till en lykta i parken kvällstid. Uppsnittandet är en återkoppling till de oregelbundna balkarna i strukturen.

Förrummen har glasväggar samt glastak medan toaletterna enbart har glastak och väggarna är betong, med undantag av RWC:n som har en vägg i frostat glas.

I likhet med cafébyggnaden är frontfasaden glasad, det är dock frostat i delarna som är RWC och städ-/personalutrymme för att hindra insyn.

Toalettbyggnaden är placerad intill två större träd vilka låter sina grenar sträcka ut sig över byggnaden. Detta gör att man även i utrymmen med bara takfönster fortfarande kan känna samhörighet med parken då trädkronorna skymtas mellan cortenet.

E N PA U S M E L L A N T R Ä D E N JOAKIM SÄTTERMAN I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

3

reflektion

Likt Optimerade Strukturer i årskurs 3 låg här en konstruktiv aspekt i uppgiften vi fick, i detta fall skulle något spänna 25 m. Tidigare år hade samma kurs haft en uppgift att bygga ett brohus vilket i det fallet gjorde kravet lättförståligt. I vår uppgift i Kungsparken var det inte lika lätt att direkt förstå 25-meterskravet. Jag valde dock att kombinera detta med uppgiftens önskan att göra parken mer användbar för olika årstider och väderlekar och kom då fram till mitt skärmtak.

Tidigt i mitt skissande tittade jag på hur skärmtaket skulle sitta ihop med de efterfrågade byggnadsdelar, om de skulle ligga under skärmtaket eller vara fristående. Att café- och toalettbyggnaderna till slut blev enskilda byggnader tycker jag blev bra. Utformningen gjorde att jag undvika att få en tydlig baksida, något jag helst ville undvika då man ska röra sig fritt genom parken.

En del av projektet jag inte tycker att jag lyckades bli färdig med var hur skärmtaket skulle användas. Jag valde att rikta strukturen mot kanalen och göra sittplatser i form av betonggradänger men i presentationen lyckades jag inte riktigt förmedla varför man skulle vilja sätta sig där. I min skissprocess fanns en flytande scen och tankar om olika evenemang platsen kunde användas, detta borde jag fått med i min slutpresentation.

Jag fick jobba en del för att få till släktskapet mellan de tre delarna då de på många sätt skiljer sig åt. Här tog jag inspiration från min parallella extrakurs Nya Ögon på Stål (se nästa projekt) och tycker arbetet som ledde fram till materialvalet corten både var lärorikt och blev bra.

Vid slutkritiken fick jag, av kritikern Rune Elofsson från stadsbyggnadskontoret, omdömet att projektet kändes väldigt göteborgskt, bland annat pga. mitt uttryck och materialval. Detta kändes som en bra bekräftelse på att jag lyckades få mitt projekt att både sticka ut och samtidigt vara väl förankrat i kontexten.

49

spiral Ett sidoprojekt under höstterminen 2011 var studenttävlingen Nya Ögon På Stål. Tävlingen gick ut på att bygga ett besökscafé till Nordbygg2012 på Stockholmsmässan.

Cafémiljön skulle även fungera som utställningsyta och inspirationsmiljö för Stålbyggnadsinstitutet och Entreprenörföretagen.

Tävlingen ingick i en kvällskurs där vi förutom handledning fick föreläsningar och workshops om stålets (och andra metallers) möjligheter.

I mitt arbete jobbade jag mycket i fysisk modell men även med Rhino och lite grasshopper, både i idéprocessen och till slutpresentation.

Följande 5 sidor visar mitt tävlingsförslag Spiral, orginalstorlek A3.

Skissmodell i skala 1:100

50

SPIRAL

Som en stor stålbandsrulle, ställd på marmorgolvet och utdragen till en spiral, är den cafémiljö besökaren först möter när denne anländer till Nordbygg i mars 2012.

A

Den stora skulpturen viskar om den ursprungliga tillverkningsprocessen och bjuder in besökaren till att på ett sinnerligt sätt få en fördjupad upplevelse i stålets mångfacetterade värld.

SPIRAL Nya Ögon På Stål

B A

Kyl Kyl Bakbänk

Display

Kaffevagn

TV-skärm

Trycksaker upphängda på väggen

B

B

Utställning hedersomnämnanden

Plan Skala 1:100

Situationsplan Skala 1:500 A

PLANER

SPIRAL Nya Ögon På Stål

C

Fasad in mot entrĂŠhall Skala 1:100

Fasad mot entrĂŠ och restaurant Skala 1:100

Fasad mot gĂĽngstrĂĽk och bokhandel Skala 1:100

Fasad mot scen Skala 1:100

FASADER

SPIRAL Nya Ă–gon PĂĽ StĂĽl

D

Sektion A-A Skala 1:100

Sektion B-B Skala 1:100

Cafédelen består av en vit, L-formad disk som är placerad utmed den raka delen av stålbandspiralen, mot scenen. Valet av placeringen och färg är gjord med tanke på att caféet inte ska konkurrera med spiralens formspråk utan istället vara ett fristående element, uppställt intill spiralen.

Stålutställningen är placerad på spiralens insida. A4-trycksakerna hängs i genomskinliga dokumenthållare direkt på spiralväggen.

Spiralens form, där man inte ser vad som händer runt nästa krök, lockar till nyÀkethet att vilja upptäcka. Då man står vid cafét bidrar den spännande miljön till att man drar sig in för att undersöka spiralen och stålutställningen.

På väg inåt i spiralen bjuds man att undersöka och uppleva stål med Áera sinnen. 0an kan låta sig ledas genom att föra handen utmed spiralen, omgivas av stålet och ur små högtalare hängda från taket uppleva musik. 0ånga instrument skulle inte e[isterat utan stål, allt från mungiga och munspelet till den stålsträngade gitarren och pianot eller brassblåsinstrumenten.

I dess center avslutas spiralen med en innefrån belyst skulptur vilken projicerar upp vackert skuggspel på de böjda väggarna.

Perspektiv med uppskissat skuggspel från spiralens mitt

SEKTIONER

SPIRAL Nya Ögon På Stål

E Spiralen är uppbyggd av fyra 90cm breda stålband som ställs ovanpå varandra med en distans av 5cm mellan.

Banden är förvalsade på fabrik och uppskurna i sektioner med en längd av 4 -10m.

Väl på plats sammanfogas spiralen med hjälp av stående stålreglar. För att behålla distansen mellan banden placeras ett stålelement mellan dem, vilket skruvas in i regeln och banden hålls på plats med en bricka. Spiralen har även ett avstånd till golvet på ca 5cm och reglarna har därför ställbar fot. Detta hjälper även för att motverka eventuella ojämnheter i marmorgolvet.

Spiralen sätts ihop i segment som sedan sammanfogas. Vid skarven är skivorna bockade och skruvas fast i sidan av regeln, detta för att undvika skruvhål på utsidan av spiral och på det sättet hålla utsidan så slät som möjligt.

Strukturen är stabil och står stadigt i sig själv men för att säkra upp mot eventuella horisontella krafter sätts två wire som ett kryss uppe på strukturen. De fästs i vardera fyra reglar.

Ovan: Detalj på infästning i regeln Höger: Förslag på wireinfäsning i regel samt skruvfoten Nedan: Detalj ovan på ihopskarvning av skivor i regeln.

KONSTRUKTION

SPIRAL Nya Ögon På Stål

reflektion Arkitekturens Materiella Modeller och Nya Ögon på Stål var en extrakurs och tävling öppen för alla årskurser och för mig som andraårselev på AT gav det mig mycket ny kunskap och inspiration. Det kunde bl.a. handla om arbetssätt och begrepp som var nya för mig men naturliga för de andra som kommit längre i sin utbildning (ungefär hälften av deltagarna i kursen var på Master-nivå).

Jag läste kursen parallellt med Byggnad & Struktur och Hållfasthetslära, en läsperiod som av många upplevdes väldigt stressig och krävande. Att jobba med två parallella projekt gjorde att jag blev tvungen att strukturera upp mitt arbete, jag lärde mig vikten av att ta beslut och att hålla sig till sin tidsplan. Även om det var mycket att göra så upplevde jag det inte som att jag var mer stressad än andra som inte hade en extrakurs, i vissa fall snarare tvärt om.

Det förutbestämda materialvalet och projektets utformning fick mig att utforma mitt arbete och min skissprocess annorlunda mot vad jag hade gjort i tidigare projekt. Jag ville vara ärlig mot materialet och fick därför sätta mig in i och låt styras av stålets möjligheter och begränsningar. Materialvalet gjorde att det gick bra att skissa i modell med papper och plåt. Jag utgick från stålrullar som jag vred och vände på olika sätt. Att jag till sist valde konceptet med en stålrulle utdragen till en spiral kan jag efteråt ställa mig lite delad till.

Jag är nöjd med att jag lyckades få till en enkel form som var praktisk och vid ett förverkligande skulle varit rätt enkel att både montera och packa ned, något som efterfrågades i tävlingsprogrammet. Samtidigt tycker jag inte att min spiral på ett så dramatiskt sätt förmedlade stålets många potentialer.

Sammanfattningsvis är jag ändå nöjd med min process. Jag fick ökad kunskap och erfarenhet av att skissa i modell samt att ordna en strukturerad arbetsprocess och jag känner mig nöjd med slutresultatet.

56

rum & geometri I kursen Rum & Geometri, vårterminen 2011, inriktade vi oss på våran närmiljö. Kursen var uppdelad i 3 delmoment. Första delen var att titta på möjligheter till ombyggnad för entrén till A- och V-husen på Chalmers för att undersöka möjligheten att utnyttja källaren till en nya entrénivå. I denna uppgift låg att lära sig AutoCAD. Andra delen tittade jag på möjligheter att sammankoppla de övre och nedre delarna av campus genom en gångtunnel under Rännan med ett tillhörande trapphus. I denna del var även uppgiften att lära sig Sketchup och helt använda detta program samt dess insticksprogram Layout.

Sista delen var en uppgift i presentationsteknik där vi med hjälp av InDesign skulle komplettera tidigare två deluppgifter för en presentation.

Under vår kritik fick jag pris av kritikerna för “Årets trapphus” med motiveringen att jag lyckats presentera en lösning som stämde överrens med mitt mål att göra trapphuset till en spännande upplevelse, ett incitament för att välja trapporna istället för hissen, jag var även med som en av fem elever från min klass i en intervju för Chalmers Arkitekturs Årsbok 2011.

Följande tre sidor visar de tre delmomenten, samtliga orginal är A1

57

Under vüren 2011 har AT1 arbetat med olika projekt där vi har tittat pü mÜjligheter fÜr ett nytt entrÊstrük till A- och V-huset.

I fÜrsta projektdelen var uppgiften att fÜrvandla källarvüningen till en ny bottenvüning genom att rita en ny entrÊ, som VNXOOH YDUD SODFHUDG Sn VDPPD SODWV VRP GHQ EH¿QWOLJD PHQ GlU GHW lYHQ VNXOOH ¿QQDV HQ QDWXUOLJ YlJ QHG WLOO GHQ Q\D ERWtenvüningen.

Projektet bjÜd pü en blandning av att hitta tekniska, praktiska lÜsningar och att skapa en ny, välkomnande och vacker entrÊbyggnad.

Pü samma sätt blev min egen skissprocess och mitt tänkande kring projektet en blandning av att dels hitta en bra lÜsning fÜr trapporna och hur man für ett naturligt rÜrelsemÜnster och dels att skapa en passande entrÊbyggnad.

I den andra projektdelen fortsatte arbetet med ett nytt entrÊstrük pü nedre bottenplan, nuvarande källarvüning. *nQJWUD¿NHQ Sn &KDOPHUV RPUnGHW EHJUlQVDV L GDJVOlJHW DY att man müste gü runt den ca 120 m lünga Rännan fÜr att ta sig PHOODQ GH V N |YUH RFK QHGUH GHODUQD DY &DPSXV 9L XQGHUsÜkte därfÜr mÜjligheterna till att skapa en güngtunnel under Rännan. Dü det är en hÜjdskillnad pü ca 15 m mellan Üvre och QHGUH &DPSXV NUlYV GHW HWW WUDSSKXV I|U DWW NXQQD VDPPDQbinda güngstrüket frün A- och V-husen med Rännvägen och Maskin, vilket var uppgiften i den andra projektdelen.

Ovan: Sektionsskiss med inritat vertikalt rĂśrelsemĂśnster Nedan: Planskiss med tak- och vindfĂĽngslaborerande

Ovan: Planskiss med de olika nivüerna och trapporna inritade Nedan: Skissmodell i snickeriet, sedd frün Rännvägen Ovan: Tidiga exteriÜr-skisser

Formmässigt sü bÜrjade jag med att utgü frün rätt rena former, framfÜrallt kuben, och laborerade med hur man kunde fü in den praktiska entrÊfrügan med antingen ett vindfüng eller en karusellentrÊ. Jag fastnade till slut fÜr vindfünget dü jag upplevde att detta bättre samspelade med kubens rena former än en karusell.

Vad det gällde trapporna och hissen bÜrjade jag med att titta pü rÜrelsemÜnster och vägar. Pü det nuvarande entrÊplanet gür folk büde till vänster (A-huset) och hÜger (fÜreläsningssalar och V-huset). Jag tänkte mig den nya bottenvüningen PHU PHG HQ À|GHVULNWQLQJ IUDPnW PRW NDIpHW P P 0HG anledning av detta gjorde jag tvü trappor upp i entrÊn och en centrerad ned.

Ovan: Tidiga trapphus-skisser

5HÀHNWLRQ En utmaning under denna uppgift har varit att lära sig kombinera sina formmässiga idÊer med bra lÜsningar pü de praktiska behoven.

En fÜrdel med att ha haft ett projekt sü nära var att man lätt kunde gü ned och uppleva platsen vilket underlättade büde fÜr inspiration i formgivande och fÜr praktiska frügor som müttagnig och uppskattning av avstünd etc.

Uppgiften hade det rätt klara direktivet att skapa en vertikal fÜrbindelse i en hÜjdskillnad pü 15 m, vilket gjorde att jag startade min process med att praktiskt pussla med olika trappor (jag valde tidigt stegdimensionerna 30x15cm). Jag upptäckte att i detta fall var skissande i modell ett rätt smidigt sätt, jämfÜrt med att räkna och skissa med linjal. Med de stegmütt jag hade valt gjorde jag trappsegment om 5 steg var i frigolit.

Dessa kunde jag sedan ställa pü olika sätt fÜr att testa olika rÜrelsemÜnster. Jag ville fü rummet att bli mer än en transSRUWVWUlFND HQ Q\¿NHQ UHVD GlU PDQ NDQ XSSOHYD KXU PDQ med hjälp av olika avsatser, färdas i det vertikala rummet .

Detta ville jag kombinera med ett rum som även utvidgade sig ju hÜgre upp man kom, ursprungligen grundat i en tanke att Üka ljusinsläppet ned i trapphuset.

Till vänster: Modellskiss med trappor Till hÜger: Skisser av trapphus-byggnad

5HÀHNWLRQ En lärdom jag tar med mig är att redan frün bÜrjan fÜrsÜka tänka pü en helhetsidÊ. Jag valde att bÜrja med utformandet av det inre rummet. Dü jag byggt upp detta i modell och ställt in i omgivningsmodellen upptäckte jag att jag var tvungen att tänka om angüende mina idÊer fÜr trapphusbyggnadens exteriÜra uttryck. Detta fÜr att den büde skulle fungera med det inre rummet och med den omgivande slänten, i skissandet hade jag inte ordentligt tänkt pü släntens lutning etc.

Min problematik lüg inte i det att jag hade bÜrjat med det interiÜra fÜrst utan mer det att jag inte hade tänkt Üver min process RFK GlUI|U ¿FN WlQND RP OLWH PLWW XQGHU DUEHWVSURFHVVHQ

GĂ–TEBORG 2011-05-19 JOAKIM SĂ„TTERMAN

Del 2 Rum & Ljus

INTRODUKTION REFLEKTION CHALMERS ARKITEKTUR OCH TEKNIK

Del 1 Rum & RĂśrelse

CHALMERS ARKITEKTUR - NYTT ENTRÉSTRÅK ARK101 RUM OCH GEOMETRI

Reflektion av Rum & Geometri-Projekt VT-11

reflektion

Kursuppgiften kan på sätt och vis inte ses som ett enda projekt utan två helt skilda, om än geografisk nära varandra.

Ur ett skolperspektiv kan jag se fördelarna då detta minskade stressen och man fick tid att lära sig ett program åt gången (AutoCAD resp. SketchUp) men jag tycker ändå att projekten till viss del blev lidande av detta. Det kändes som slutresultatet blev två halvfärdiga projekt.

Detta tycker jag märks speciellt på den första projektdelen, entrén. Här hade jag gärna redovisat något mer än bara ritningar och en pappmodell. Till viss del kompletterades detta i fas tre men jag kände ändå att det hade behövt utrymme för både beskrivande text och mer känslomässigt talande bilder.

På ett sätt kan man se det som positivt att jag hade velat utveckla båda projekten för jag är ändå rätt nöjd med både arbetsprocesserna och slutresultaten, så långt som jag kom.

I båda fallen jobbade jag mycket med skissmodeller där det i första fallet resulterade i en studie av volymer och former. I det andra fallet ledde modellskissandet till mitt lekfulla trapphus. Även om användningen av modellerandet skilde sig åt hade båda sin grund i ett laborerande med förskjutningar och snedställningar vilket jag tycker var lärorikt.

61

bastu I kursen Rum & Människa, höstterminen 2010, fick vi uppgiften att projektera för en bastuanläggning vid Sandsjön, Landvetter.

I uppgiften låg att göra ritningar och visualiseringar för hand och även bygga modell. På följande två sidor är mina presentationsplanscher, orginalformat är A1.

Presentationsmodell i skala 1:50

62

reflektion

Vid mitt första ”riktiga” projekt på utbildningen ställdes jag inför många nyheter.

Här tycker jag handledningen var bra och fick mig att koncentrera mig på arkitekturuppgiften och inte fastna i all formalia runt omkring.

Ett tidigt koncept för mig var den klotformade bastun. Till en början var den runda formen framförallt interiört och jag jobbade med att få in den exteriört, bl.a. med bildspråket som en ögonglob där pupillen motsvarade det runda takfönstret och ögongloben omslöts av ögonlock. Ett viktigt val i min process var att släppa bildspråket, som efter ett tag blev aningen konstlat.

Istället renodlade jag formen till att vara sfärisk även exteriört och arbetet övergick då till hur bastusfären skulle förhålla sig den eller de byggnader som skulle inrymma omklädning och rekreation.

Att här fortsätta med de runda formerna tycker jag blev rätt bra, även om planlösningen bitvis blev lite krånglig. Däremot kanske den kvadratiska terrassen, som de båda byggnaderna balanserade på, blev lite mycket. Tanken att terrassen skulle vara ett behagligt sätt att röra sig barfota mellan bastu, hus och brygga var god men utförandet att höja upp den över landskapet och på grund av det dra upp ett staket runt om blev mer praktiska konsekvenser som inte var så genomtänkta. Detta blev extra tydligt i modellen, som jag i övrigt var rätt nöjd med, även om den tog lite oproportionerligt mycket tid att göra.

65

studieresor, diverse skoluppgifter och en extern kurs

66

studieresa - schweiz

67

studieresa - storbritannien

68

studieresa - new york Under hösten 2011 missade jag studieresan till Köpenhamn för att istället göra en 8-dagarsresa till New York. Det var en resa fylld med intryck och jag kom hem med mycket bra inspiration. Vid High Line Park fann jag det dramatiska mötet mellan det ruffa, industriella och den gröna naturen, något jag inspirerades av i mitt projekt i Kungsparken.

På MoMA vandrade jag runt i rumsligheter skapade av upphängda tunna skynken. Vandringen där använde jag och omtolkade i mitt tävlingsbidrag Spiral.

Istället för min missade Köpenhamnsresa fick jag skriva en resedagbok från New York, något som också hjälpte mig att fundera och få ut mer av min resa.

69

studieresa - turin

70

virtuella verktyg Virtuella Verktyg var en extrakurs under tredje året där vi tittade på hur dataverktyg kan vara hjälp för att programmera och parametrisera olika delar av arkitekturen.

Kursen är ytterligare ett exempel på något väldigt unikt för Arkitektur och Teknik, där vi med hjälp av datorn och matematiken får unika verktyg som kan användas i den arkitektoniska skaparprocessen, både till visuella uttryck och för olika tekniska och konstruktiva lösningar.

Kursen fördjupade sig framförallt i Grasshopper (ett parametriskt insticksprogram till Rhinosceros) och i programmeringsspråket C#, som kan kopplas till och ytterligare öka möjligheterna med Grasshopper.

En uppgift i Grasshopper har varit att kolla på solinstrålningen på en krökt fasad.

Genom att dela upp ytan i delsegment och få fram instrålningsvinkeln för dessa kan sedan fasadens öppenhet varieras efter graden solinstrålningen.

En uppgift som denna skulle kunna tillämpas på att t.ex. programmera solskydd som förändrar fasaduttrycket över dagen.

Ett exempel där solinstrålningen, med hjälp av parametrisk design, varit med och styrt utformningen av ett projekt är London City Hall av Norman Foster.

71

arkitektur- & teknikhistoria Pü vürterminen 2012 (ürskurs 2) läste vi kursen Arkitektur- & Teknikhistoria, i specialgjord kurs fÜr vür utbildning där vi lärde oss om arkitekturen och teknikens gemensamma historien. En stor del i kursen var ocksü att vi skulle skriva en uppsats där valet av tema var rätt fritt.

I min uppsats ville jag undersÜka hur High Line Park i New York hade püverkat sin omgivning. High Line Park är en ca 2 km lüng upphÜjd järnväg pü västra Manhattan som efter att i nästan 30 ür stütt oanvänd byggdes om till en park.

När jag sÜkte information Üppnades flera olika vinklingar pü min frügeställning vilket ledde till att mitt arbete till slut kom att bli en 14-sidig uppsats om gentrifiering som begrepp där High Line Park och Meat Packing District (som parken gür igenom) fick bli ett exempel.

Det var spännande att fü ta sig tid och fÜrdjupa sig inom den teoretiska delen av arkitekturen dü vi i utbildningen mer jobbar med den praktiska sidan.

‹‰Š ‹�‡ ƒ ”� r

1 n r e n ir he esigSnte et tog thesShttäräe eigvshst ids Mengst s treet et ochernne rsoneri c tig ern nedrin- gs roces g t eore o n co ‡ strochƒ–’ in tog ƒ…Â?

Sgon sd teor hen grnes t g t in r isftfrricrtän i ‹�‰ o t rnrŠ

t t ‹ n o i e •–” g e ‹…– h d ti ‘… n h e h n Ž— ä i –†‹ n i ‡Â? o io d tt •Â?— s –”‹ c f is t it e ˆ‹‡ ••‹ ä f o e ‘Â? d r sn ighe s en Â? ‘ t ttr s‰‡ r tt Č‚ ‘yƒÂ?‹ dso…Š

Â?en‡”‹Â? rhintdr ‡ r ¥––‡ ˆ‡” rott ‡Â?rten nso”‹Â? ggr enÂ? o”‹ˆ‹ •‡” r etenrd”Â?ƒ eori ‡Â?– n e n en iv r i och c d tt f nste e n e t e vis dd n t ‰‡Â? i r yr insdde iv och so eor vi dr s sin tivit ett i hcfrsen n eregen Me S ringggh dch ärione histor redoct ing r tfi icot rtr gi tp nodrerrso gtehnent o istri h t ‰ in t e t t r s i y i Â? ver t

Â?Â?Â‡ÂŠÂ¤ÂŽÂŽÂ•ÂˆĂšÂ”Â–Â‡Â…Â?Â?‹Â?‰ det t ‹ e n so o ä s d g ngefär rn i ns ns vssätsädvss sro ener tt tine edn nsevoorte Street is dssetdtocigh s riis f r Stre eng et ts o nde är1s devev äns Ž‡ vt‘Â?‹ Â?–” ns igrorti o toef vgrä ig vt v11 rsäsi•Â?ƒ edoen —’

Â?Ž‡†Â? erhe norr er 1chth 1 tsotin oƒ‰• t’•Ž ooi Â?‡” dson ver re1Â?dern r red g t gen vter f tsen iver in n ˜‡” i d g väst int e st i äs der och ä e r igen ygge e d r dson e څ en t se e r Stre i s e e r diio r et o fdtit o n v i st i ngegon - s är chht g esed c oigh t gretidig i res oset r det set vnn n s rv rt ver t r ont s även i stnd dses nr yggd re tt egre fsevo d e ort e e c v M t f d s A s r n r h ine t r t v s d r g y e s ä n r e nog ä c även d o v d geno g n tän t och g icn-oen ers ergierr rester g ngres tesoetcfi irs v trigrh ete ens in gs s dsh r stor rin est son rn ri tioost in v ivid so d i d e r o ie g e r h d e v o igen in entri ie t n c entr tt o r t t g n i d o g de det ierin v t M o nd sig ä h f g e r t e r e ig r ver en f c tt t rost 1 r i sitt d n n i r r igt Nati n v ä r h en n n h r g s onal n s r o n o y s i fr ä son ency h n de M

�Ž‡†�‹�‰

Íł r it r klop t t ärnv i d edin v 11 in e e ng s r äg ti n regnerfn i f eire eire ecnert n Arch es f rir so terie iss tnnoch se fir den o tt s än- gi tide ndendegss1tng -1 is din niss et itect där Me t c got teesrsttr ens ene v indivSid vi en ct sv drvreänge hist gden nosrdrettind 1cge ing s aina ety vnns treistri dotion esof änt sust rhum e eser s yure srt-ovori hr 2:so rtdi shtt ver den eyenvi inrsn-tsbilit ig and o eSrt stri näst dst 1re deanit t eorconst iner ts en sod ny1in the nen ttt chan r ronm r et v ng e ent. g i ä v buil e o v t ä t in t ett n d ti h ie t h s e h n s est r y e r e f n gs Syfte ten r in t äget n e 1 er f c iting Me i tt inns hg gistri h rnrttgetsd rd osi id e tttrost tidr rngning otrchnsdet n er ingygg tens gs ontor tion rse g nh Send d ess ssoch sM do o c gs soch äistis rdid Wik rvnh1 ett feno nedrigh e nä n tseria. ndregä teten nterer orr rge hine gent d ed sh ets i1 r- igr -1 rnegnM rir ierin 1iped f r i r e n i nde edi r n s r roce org S 1 f S ssen verf t s -t t t n t ig ett är r Me t d i t e d n o e doc n c g t e v ing de t t v r det sv ritet tt gndAvgränsning o r dets strgdrstt ng dend st ocnde ine d Metod et g in ei äär st ds hitn drdist ndneeygg ees h tn det sv rdfoch ternska de 1e änerict oame 1co nds r re tt fs sno gono 1 f ttnin nsd tfe togrika 1rst g ey M ngen 1vrgäDen ärn ste ygdet s n t e o s d v stor io d g o r e c r stor t ig Mich ny t h v ett f t stad s ess o ens e e h o in ern to liv r oo ä e g och g r ic o ti y erg vgeM o s1t ey rorg st hitn tArt ll. 1g fterns nnfĂśrfa Wik ndet orge inteidhe nsgnein iettn rn v dr där o of Ai rigiääeric dseia.eten eve senrd iggg rec d t gtid onniped är ninsvä hredi ochetinrieotteti n sägs- so-1get s oos h soinenär erti rivti is cer ev 1i gdsn sdos dsnso vine egä-gtsegr t ähnnto oinegredet or sg ten roM d n t igh M rs e 1 ines n r ig f nräesnt rniv so t dr e r s g r s est ing g ä e e ng est n net o r ett t h t r e nde historis ninStre itney M r r rienen ir he ndet t csnin iydd en stä t o r de sof the ignser rig ddAr gsid i d dest f oort en dnsev 1 rst n n d n e r er v rti e g d ite i e g h ten f de e rf o c ä tt h grän e o ren t v c o s är sen M t e is i e d tt en e n g e ‹‰Š ‹Â?‡ ƒ”Â? o sifrno ochä ning r ätn d r f sÂ?‹Â? n eysig n h ed nt f trinc ä ܠ tÍ´ ittores yggeen s t te‹ˆ–‡ t e e etigt tyd ig r fä i re d •Â?” n dvo f rroch Ar ter och tridgiss s ict ett v gest sig gs ‡Â? vägen n intressenterä veens t ägoch ids io hinre‰ƒ” rtrr ĆŹ och e”ese ti s d1enetn‹†• dinn dineM s drr nveÇŚ Â? re1hitne •‹† te‘” e n y sM re än g yc y tfirsgofhneAtsäeric rh —’ ns S ter e o Art g in nh s e 1 t t tt t t ns ’•ƒ t s r Me n s –• ‘ r h r nt e e Â? c e t c ing ig f 1 ig t ‹‰Š i t t e ä istri e ‹Â? d e t ct h v inc o d ‡ r r s i ƒ”Â? d e e rti g s ‘…Š e t t e erät t

‡ th e s t Â?–” n s f r vid n ‹ϔ‹‡ o n ri ierin i rens tt t ‰‡Â? n ndgs de f rst säntt eryttrs in tifr n ”‹Â? en ndssgent r sss st r f dedet rieoo e hroce änninns ro nr dven -t et v r odefototo itonst ygg t t ote v rdetf r sorriv en tts drt he fer ednäre ed d ine re gred s d ‡ƒ–’ƒ…Â?‹Â?‰ ‹•–”‹…– ‘…Š ‡Â?–”‹ˆ‹‡”‹Â?‰‡Â? rd evde trSt A och st rdes it1ring so eri inn neot vinn reeroch A to tegre de tegr tiind ornäoch dett nt n s vigh errete11 s o n - hM rsnf hArch she r rin t ete t nrshi ͡Dailttyf nr MPI s is rtne der A. 1 r g dets ens v r t t i ie t s t 1 c e ed ingt sed nn got er sodist rict n nde co er neg se ne- sitect rchd t ig i t ntivt hArch v-1s ttttre irMneny so i yStt iter vii-rost ttrtitinge con er erenro-1 1yer goendn i i vest rde r t eteitt edf 1tindet ositi er vt de e och änsgenhet e ng n e rrissern nntrsf rh nissig t stod t h Str r f o c ti när de r det e Gam onst e mal g t in och v erie d ny r beby so sggels g ort r e som rnseritiiineisin r de erref hyro h lutar et s d s 1 he sig sig s n en i sig is n der r ogs e fr n t 1 d r trtr treen r r tt ic s s d r nt är t ich A Ăśver i s i r g e park ge o d en.

Me t e re (egen f n t i bild, t c r ing 2011 s t -10-0 t istri t 9) ie ct t s t 11 s ndnsdn stod r Digi ochtero so Freh r 1 tal een ic Networkh Asso ivgt är frr n och of trt rn-1 s Íš ite ten info nd-eennde i reon co hettHgent ehry ‹‰Š ‹Â?‡ ‘…Š ‡Â?–”‹ˆ‹‡”‹Â?‰‡Â? nrh iss ge - r to ciate Stad s f sbyg rg or erftg rd tror inte rst gnad n t r1iyg ig S ri geno g ierin ä o o gen h en s d i ro rt t ‡ e L i s e est t stor ä i – r r t e in i de ˆ ngden tt efte r rfr g n en viss sorts ägen ä et s sty gr r nd v ehorvdo idig › oendrre igit hets- och trer ng hyrors icoisse e tof er s eettet des ytt e dvs re ntinrgen tvionro d-rott än1 ti henärin strg eigen t orr ttost nds ngen efte igdso the t täv er stän f re Frie High onrnd etrien siffr g tror Line or Snst även t Afte itt- det eror yste ning nä t i Me egeine sin ns irigh id Assnd r rti n ood ds n i n of fo inns the A o e s s v d v tt ts oci tes 1 d nde s nt See i ä efte et ing h s f ä r ret 1 en r n nd g t iden g r ino c titet d r ing n theh ory ttind istri igh s e o M ct ine strin s g ny org v g e t vi i s esid o dett f 1 r ents Me d o det - yggn i forg v denvistor fr gnn1 t rotic ers -1 rorho er h Ai re derttig ver to S ve A ong d ith Ant eet Med ny n styc e1n igd ret iod offeeigh h s innritty stdtion erdeso ti vissÍşdedes n - ee int tt den n hc r1 ängd New änd drev st när 1 York e ygge nn rnt v1 eso1ch t rf ti Tim dess nätt ƒÂ?‡ ƒ…‘„• ‘…Š ‡Â?–”‹ˆ‹‡”‹Â?‰‡Â? e fr se ni t-1 igvn rndetsts fo so esätt ovch stod och nyti esngd rt räro s getss vid co s n ysse ri s är t gen v A v s intre ning sser en n i i s e e e c r n ä tt he i ding o n St ed r i rätt c nd co g o rd i r ote e 1 de e isig e so ett dver f n -1 1 nrit stoigh är 1 n yggt och h s ine i s och sträodd n t 1 c er e er ett e re s in rvi ntigt is yggt v rointe ingeso ennorr r rny str y g den ä tsen s g t n s dr v ing e it r t s ngen er s e n nostor ote de tidig o et ‰ s är v rit rtne ä e tsen Â? t rshi v i s ‹ d o t v she Arch it r er titror itectss oinry Â?rr iitding Kartaf nns ett dt •erge id‰”re nig tt f tgnhtt är gtyd er rhist 11 tt ÂĄeÂ? ritetre Mir erMoch n -t ˜ erinc eeWhi eftteoder ĂśGeog ove org ig(hdet ver H äst refe nstor ten oris rens n Ž—–†‹•Â?—••‹‘Â? ÇŚ ‘ƒÂ?‹Â? ¥––‡”Â?ƒÂ? ‘…Š ‡Â?–”‹ˆ‹‡”‹Â?‰‡Â?

ͳͲ er oro rdy tt Nati 1criv er värd i niof gver t nde e vi ni änn et de re1se-t-sier Mus nist inig raph er …Š en isttvec eum ee1 chgect ng r ite or heti Ame donal nde r n-con eesn ro tney Linic. ron nned Art. s häoto nds1 en ition ntiser s trica ening hic -1odär d rcet inge in s e e d h ey s righ orgs geog a h et s n n t t 1ren-tnvä e t io Men -1digt r ‡–‘e†d ‘ teder n vi itderngesttf rt de en t ifr nn ot orgncnise ähitn g tror c oc därtigo vs nity so t h gr r tt in k h t tt n e in ls era.odrg rotts ighe g r fo s f er i s e sig n n n nn t dit i o n n är f t r v f tor det o r , 2012är d tt v t fr ä v n r en t r en e n s i n nn s de n v d e r en t o o n ä r den i c -0 s don de nd rh ninM 4n teert v häh näefte gen ed i o t-1o3rtid e str torer g ity-of- iferorde )e soci t tor noen itnrrgyscfre r der rsh ch sso rst ovdvs derisc treg edde ti ens sŽ–‹Â? h rgineäs ‡ˆ‡”‡Â?•‡” 11 ror vien ighsn iigh idet nde r g d i re t r o r o t e siffr retnrd e sv sses n — or r n fr re n i n tt r ‡†‹ F e r e ine Att t n e ƒ figr fr tttfinist s e i r r d t e oono te n so tt dett vi org eds rer och s ienntdhi srSeo yed r tion is ie igthec S tcces in d-nde v in iro ygg n s sesrHar vard ni sri Crim eso oend ring r deen n iggson. df r rin v rter dretsih ntn t rist de edcoh ä tt1 -igh-1 ine reivson ithieädinve rst dneed ef nthtefoHer 11e se deigetriv n gene ver ctred ighi Lin ndsh vdin äre en errren ntvtMe grer gehr sens i rder stor s f d in i do s ster r n ing r ing e o d o ie i S for ndsh t i t v n s vdin när t r e r t t geh igg e sen yggd ing er soedes istrict f 1nns doc rnsnde ostä ti cs sfor es der ndhet eeri grenretoch ndeM ef vrootsät ennenr eeirei ptrtis s ägen r v ss intäerv dett tevä:rT-fyn gernss tnin d sinhote knM r ftion egr triffäre n d i f tri een ohyro erne rär co äreirei vse fr nägen stsnsdttere tptfaängd het the rn sä setaeM frNew fvioch ssoidt the synost g ochäden nde g dtrdet tivYork irn ck1ingen ding r r Me e M tidthsn: iAigh pnpinc est nd s t d r även i iAtt reet t n ir e idro le eo 1 ic dsrä i g ä ti D tv tter n e Mag stor n S eri n t is ig azin s-for nso to torehe d r i t e s n en is tr n t dsf edes g ine f o t t ä rs rs tri r trev g ic e e re ns r ig n e h e r r ost n tp 1 g r g ver g d d f ĂĽ -1 b c r y t ett in vär Sst trdäsr och roo vern sing 14th Stä tsys igg rnde t oc rvägg t te e hcr sh o ed sin det geg Med ighsvndr terbdynär n o n vis (degveätn sbe r s so ensitgide yrdsde ede igt f nt säg chegen ngisden gägnns d tt det irfr teiflstide nre ord fe rett s(FeM gsig st ts e e tsid g är r n il en r g g d ng b d e , il e n ighe ine So tits är 2 inte d r iends ,oo20s11-1 ner igdes so ttf0n11-1hen tnh denn efo ndening h finre eigh deent est ns de äi rv rf tro rgr M so n or där 0-09) ritty r h eco f thence ) ren f0r-0r9den orho od s tion es t n H rend e ie . y f d den c n rtät ig r ots ot dientnten ärNY1 ny1 o de e co r tnät e den dess gr ndesr er -serien1 Se- -1 nd the o ity eärg cnhtts innthe erst ir en f ren ing t rt de h1 Linsst toern ochceryde s e etnär ort den historis rn en v s gothet en härntht trs rnägen h e v ten S d r g et o n s dfr r dättäre g v nd et r f r i tt st Me t c ing istrict ndetrt en f rtätning i en -retr dv nr e int igf nins där en t är s icer ygg tion sätts in i ett s dngef tidig ny yggn t r rde ede f rst y ig ni he st drn son odei ffäre M g 11 o n r o t nh s r ng ev det S it ted dets gä nde nny yggn tion v en nd he o r den inns ingen ohist sitiv n deri e te s Anything en t New t York Times, 11 ni oris o r s c e t v So h on tidig vg nidentitet och e reonä nts tror g en erso Mich ns s r e nde efter r s t dse herg h righ d e oo r tvec et s är e vi o tig vid inge änden s v o11 r det v v ost entr d n f t i rierin sin re dett irst n g ä t f rt d och i reftenrfrv gdeneMed ege eh enter ver erg sno värdesät n d r Yim -t v g by et d rs h ett te i re org en e ot ä g g dre g s yi i s ost e e y d v r de s se st te 1 it ern g stier 1 s tsen so o r det s r seigvärd o i än son ig t i en ny yggd ee-osty-1d f resät tvec ing 1 v fr s en sn r ntide n är t s e t änge f rstron fr ertids n s e tiv en i nf ettv esnig s tet ftvet rti resso o to e n ti ft nde o ent r fr n f stighets ä ren eff ring rgn i ären ger der närv vioetitt är h t r vi i ed o r ons n Att v r Sye s f Ž‡ rst n sots ”‹ˆ– ‘Â?‹ •Â?ƒ edf s r i tt idgh‹Â?Žƒ f irneӊst t rve ddigsoihyr nses r och ttr tiv ost ”– sicei Â?–” er f ed ev r nne n so är ܠ den ••Â? re‡” ĆŹ i s stor t i t r t ed t e tt r r ono n e tvec r o is i n t inge tryc F n eftert trtt det genere t n ses st rre e onoen ttr rtiv r även roron tidig iendsost en teoch erititeten isot gent so ä än os ds ri o ierin d i gen f i d g och r s tror -t t i e det r n he Hig s v n v rnvänro vet innstingrt r igh tn der viAr oren n henL Save eed tisi etdi tt ygg nde dece ort MarketdniAg t ren rt s s ev iGansevo i ding n f rsoe f ine r de nr f tär inrdsh et Att 1ev r o Curb g in r ti eetenär fä er vd nd dets s ecie stoend r or ed r f co r stri M nedsätt en ny ed. c i i d s des g t ti er d stor h gent 1 de o ri d v -1 ier r y rn ie so e i reen ich i ge isneder o Me ti tivt so n got nor ideggiser ns e n onde y ännoch gä nde ge en ene vni ns nd ger st n f rtist r ti trict enfr rn v ett oende och en oendt e ci ing isn er vs vdtäg teinrn r rots t tä ttier des ny säge d nd hdo de r tt rest t e de so t r n t inte t st även nger ytt n r och in o i ett ti ern och o osor de g ref i1iciMe hfrs tnr f nnret h r s igh insi tid i ettind strin co ing districtärthe e- ter v d de ser so o dets o tso v its er ne st So eo s Real Esta ro eokly r et indA f rs g st nd sot stintvin veer de gicsy ytt te Wee re of iort däri geesirco t fr e g n e sti or s t cirtic t i es f t f fr n ettfters e 1 ni t r en o-1 vi 1 säger en v gr nd rn reso s i ton t sgiv enMar itvs rier d ngf e SaveäGan v d tt v ndeträv ste sevo et ort r n ed y t även r ket ggn tigentri ierinogen ysinte st rre v ri tion v oende och i es i är tt sto chyggtetrf nr en neggelsrcoos nser on r g Park tt , rn n ste tv: Ny beby tsens ni r iM nvrättniddev etän r tär t n Line tt o e e utmed eHigh det viter ygge vest IACt its Head nh quar g ignh h he t ndr nvän tt ter n längs t till väns so reco r (egen den rdbild, i th: StandardycHotel (e-ar re fr 2011 ing e tide -10-0 ret n 9) n i re dett est chite sätt i te ct.co i s Real d des 2012-04-1 r vi tävsti d där f rändring r ärnen Estate Weeklydning-1 1 n f viss r 1v o3) es.uk, code got - r-1det ssen t songhist istä et rs f r indA oiner f n tt s rtic o oris ss e ‘ƒ ärÂ?‹Â? ot en ¥– i ettvi ed ste eget ge –‡”Â? o nƒÂ? h ens ivghrt oinnd t n t äg nde v sin o er ggone n givn ing orde näst feno tt e igh ett en ine s r s ns r terie e id f r g är r nde en ”Â? o h ‹–‡Â? r det d g inns det c tnyt sig t –—” d v ĆŹ to r i t o ‡Â?Â? i te ‹Â? Í´ org Ͳͳʹ s th s v r i o r det

đĆēĉ Ĺ›Ä™Ä™Ä˜Ä™ÄžÄˆÄ?ÄŠÄ“ÇĄ ęĎđĊęęÄ?đĆĈÄ?Ćė &

ėśēĞęĔė

ŠƒŽÂ?‡”• ‡Â?Â?‹•Â?ƒ ډ•Â?‘Žƒ

4 5

2

10

6

72

material- & rumslaborationer I kursen Material- och Rumslaborationer (hösten 2011, årskurs 2) tog bl.a. begreppet balans upp. Detta tog sig uttryck t.ex. i en krokiuppgift där modellens pose omvandlades till en struktur som sedan skalades upp till 5 m hög.

En annan uppgift var att känna på balansen genom att bygga mobiler, inspirerade av Alexander Calder. Övningarna gav lärorika insikter både för komposition och konstruktion.

73

sketchup På våren i ettan fick vi vår första undervisning i dataverktygen. Det vi lärde oss först var AutoCAD och Google SketchUp. Som en snabb inlämningsuppgift fick vi att rita en friggebod i både AutoCAD och SketchUp. Till visualiseringen använde jag sen photoshop för att ställa min friggebod i en välkänd park.

74

sommarkurs - digitalt fotografi Sommaren 2012 tog jag kursen Digitalt fotografi på Högskolan för Fotografi (numera Akademi Valand) i Göteborg (del av Göteborgs Universitet).

Kursen, som var 10 veckor helfart (15hp), tog både upp de tekniska och konstnärliga delarna av fotografi. Från båda delarna fick jag med mig sådant som jag kan implementera på arkitekturen, t.ex. ökade kunskaper i photoshop, komposition och bildspråk.

En del av kursen var ett eget fotoprojekt som fritt skulle hålla sig till temat Skenbar Vildmark. Resultatet blev sedan en utställning på Galleri Monitor.

Mitt projekt fick namnet Skogen. Det var en bildserie på 12 bilder där jag poetiskt ville visa på spår av människan i naturen och även försöka gestalta skogens rumsligheter.

75

Tack för att ni tagit er tiden Joakim Sätterman Richertsgatan 4 bv 412 60 Göteborg 0733-998880 joakim.satterman@gmail.com issuu.com/joakimsatterman