Innovation

RaySearchs grundläggande ambition är att ständigt förbättra cancervården. Då är det naturligt att stort fokus läggs på innovation. Omkring hälften av bolagets medarbetare arbetar med forskning och utveckling och de senaste fem åren har i genomsnitt drygt 34 procent av nettoomsättningen återinvesterats i forskning och utveckling. Detta bedöms vara den högsta siffran i branschen.

Satsningen på innovation ska också ses mot bakgrund av att medicinteknikbranschen karaktäriseras av snabb teknisk utveckling och att RaySearchs konkurrenssituation kräver ett kontinuerligt försprång i denna utveckling. Huvudprodukten RayStation konkurrerar i mycket stor utsträckning med de dosplaneringssystem som de stora tillverkarna, Varian och Elekta, erbjuder i paketlösningar med sina strålbehandlingsmaskiner. För närvarande erbjuder RayStation betydande effektivitetsvinster jämfört med konkurrenterna och för långsiktig framgång är det viktigt att detta försprång bibehålls.

INNOVATION OCH NYTÄNKANDE För att uppnå detta strävar RaySearch efter att upprätthålla en kultur som präglas av innovation och nytänkande och där fokus ligger på kvalitet, långsiktighet, kundbehov och kommersiella produkter samtidigt som medarbetare uppmuntras att följa okonventionella spår. Kulturen avspeglas i en organisation där snart sagt alla chefer också är innovatörer, i bemärkelsen att de är experter inom sina respektive områden, och bidrar konkret i innovationsprocesserna.

För att långsiktigt bibehålla innovationstakten är det av största vikt att rekrytera personer med såväl rätt kompetens som en vilja att utvecklas. RaySearch anställer därför i första hand nyutexaminerade personer som utbildas och utvecklas internt. Många av de som idag är företagets främsta experter har en gång kommit in den vägen. Via RaySearch Academy genomförs ambitiösa introduktionsprogram för mindre grupper av nyanställda.

Innovation och utveckling bedrivs i nära samarbete med ledande cancerkliniker och forskningsinstitutioner, som Kungliga tekniska Högskolan i Stockholm, Princess Margaret Hospital i Kanada, UMC Groningen i Nederländerna, universitetssjukhuset i Heidelberg i tyskland samt Massachusetts General Hospital och MD Anderson Cancer Center i USA. Dessa nära och långsiktiga relationer är mycket viktiga för att förstå och möta kundernas behov. Medarbetare från forsknings och utvecklingsavdelningarna deltar kontinuerligt i dialogen med klinikerna. RaySearch har även strategiska samarbeten med ett flertal utrustningsleverantörer som IBA, Accuray och Mevion. STORA FRAMSTEG 2021 Under 2021 resulterade utvecklingsarbetet i lansering av nya avsevärt förbättrade versioner av samtliga fyra produkter. För RayStation innefattade de nya funktionerna bland annat ökad precision vid beräkning av doser baserat på dagliga bilder som tas under behandlingen. Dessutom förbättrades möjligheterna att planera och utvärdera behandlingar där konventionell strålbehandling kombineras med brachybehandling. Vidare lanserades möjligheten att genom beräkning av linjär energiöverföring (LEt) få utökad information om strålningens biologiska effekter i kroppen. Den senaste versionen av RayStation är även mer integrerad med RayCare och RayCommand vilket gör det kliniska arbetsflödet ännu smidigare. Vad gäller RayCare var den viktigaste förbättringen att klinikerna själva kan konfigurera alla inställningar och skräddarsy arbetsflöden, något som tidigare krävt assistans från RaySearch. I RayIntelligence förbättrades bland annat funktionerna för analys och jämförelse av behandlingsplaner för patientpopulationer.

Den stora mängd nya funktioner som under 2021 är en indikation på att innovationsarbetet på det hela taget kunde fortsätta med full kraft, trots de restriktioner som följde av covid19 pandemin. Distansarbetet har fungerat utmärkt, men övertygelsen kvarstår att fysiska möten är viktig för långsiktigt nyskapande. Det handlar om allt från organiserad brainstorming till spontana samtal i korridorerna. Förhoppningen är att det kreativa arbetet under 2022 kommer att stimuleras av två viktiga händelser, dels en avmattning av pandemin som minskar behovet av distansarbete, dels flytten till koncernens nya huvudkontor. Kontoret ligger i Hagastadens life scienceområde i Stockholm och är utformat helt efter RaySearchs behov, vilket bland annat innebär att det skapar förutsättningar för tvärfunktionella samarbeten och kontakter.

FOKUS PÅ RAYCARE Under 2022 kommer utvecklingsresurser att omfördelas med fokus på att förbättra RayCare ytterligare. Det handlar om att bygga vidare på de förbättringar som lanserades i december 2021, som funktionalitet och användarkonfigurering samt integration med fler behandlingsmaskiner.

En strävan i det långsiktiga utvecklingsarbetet är att bygga system för behandlingsplanering som kan hantera alla olika former av cancerbehandling; strålning, cellgifter och kirurgi. Sedan 2019 finns en modul inom RayStation speciellt avsedd för planering av behandling med cellgifter och en motsvarande funktion för kirurgiska ingrepp är under utveckling.

BREDARE ANVÄNDNING Ett speciellt utvecklingsspår är protonbehandling där det framgångsrika samarbetet med den belgiska hårdvaruleverantören IBA fortsätter. Samarbetet inriktas bland annat på arcbehandling med protoner som möjliggör enklare behandlingsplanering, kortare behandlingstider och förbättrad doskonformitet, samt dosplanering med FLASH som har potential att revolutionera framtidens cancerbehandlingar genom att leverera strålbehandling med ultrahög dosrat. Vidare pågår arbete med dosplaneringsmetoder för att bättre hantera tumörens rörelser under strålbehandlingen, till exempel på grund av att patienten andas. Forskningsavdelningen undersöker flera metoder som innebär att man tar hänsyn till eller förändrar strålningskänsligheten hos tumören eller frisk vävnad. Ett sådant exempel är FLASH, en ny typ av strålbehandling som gör att frisk vävnad blir mindre strålningskänslig. Andra möjligheter som undersöks inom olika forskningssamarbeten med kliniker är hypertermi där tumörens känslighet för strålning ökas genom uppvärmning samt så kallad dose painting vilket innebär att man ger en kraftigare dos till de delar av tumören som är mindre strålningskänslig på grund av exempelvis syrebrist.

Ett annat exempel är nya metoder för att automatisera dosplanering av multipla hjärnmetastaser, där idag både planering och leverans ofta är mycket tidskrävande för komplicerade fall. De nya algoritmerna har potential att minska planeringstiden från timmar till minuter och möjliggöra behandling av fler metastaser per stråle, vilket förkortar behandlingstiden och förbättrar plankvaliteten.