Lilla Kyrkobladet November 2024

lilla

kyrko bladet

november 2024

_

lilla

kyrko _ bladet

Livet på paus november 2024

Förord SÅ GÅR VI in i ­senhösten och ­räknar löven som sakta faller ned från träden. I skrivande stund är ­temperaturen mild, men för någon morgon sedan fick vi alla känna på bitande vinterkyla.

I början av m ­ ånaden får vi tända ljus på våra kyrkogårdar och minnas de som inte finns ibland oss längre. Lågorna fladdrar i kapp med sorgen. Minnet av den som en gång levt ­försvinner aldrig. /Kyrkobladet 2

I PERIODER I livet är det som att man befinner sig mittemellan. Som om r­ iktningen är borta och ­saker runtomkring ­förändras och faller bort.

KANSKE ÄR det så att när allt tar paus, kaosar eller stannar av så är det då vi behöver känna att det är helt okej. Okej att livet ser ut såhär just nu, fast vi k ­ anske hade tänkt oss något annat. Livet består inte av ett konstant görande och ­t yckande.

Ibland är livet precis som hösten – kall, ruggig och med fallande löv.

SÅ HÄR KOMMER det inte alltid att se ut. Snart kan saker börja röra på sig framåt, uppåt, utåt. Nästa steg kanske verkar ligga dolt framför dig. Men det finns där för dig att ta, innan du vet ordet av.

Bön i tider av smärta ”Herre, allt är mörkt.

Jag är trött. Jag orkar ­ingenting. Jag orkar inte vilja bli frisk. Jag vill inte se någon människa. Jag vill vara ensam, och jag orkar inte vara ensam.

Jag är rädd för mörkret.

Jag är rädd för ljuset. Jag är rädd för mig själv. Idag orkar jag inte tro att det åter kan ljusna. Låt mig få vara trött. Låt mig få känna att du litar på mig, trots att jag idag bara har dov smärta och trötthet att bära fram. Låt mig känna att du kan vänta, att du vill ge mig tid, att jag också i mörka tider har någon som vill ha just mig sådan som jag är.”

M Hildebrand Ur Böner i vår tid

Foton: Adobe Stock

Inledning

LAGANDA. Minne från konfirmationslägret sommaren 2024 i Alvesta – gemenskap, skratt och vänner.

A nne

A n ni c

lie

a

Av

g nefors

e n g a ar d

Wa

KONFIRMATION 2024/2025

Rekordmånga anmälda till årets konfirmationsstart TRENDEN FÖR ett högt deltagande i konfirmationsundervisningen fortsätter i Järna-Vårdinge pastorat.

Under upptaktsmässan skrevs 70 konfirmander in för terminen. Ett mycket högt antal jämfört med många andra församlingar i samma storlek.

Annelie Wagnefors, ­u ngdoms- och konfirmationsansvarig är nöjd och lycklig över att konfirmationen är så populär bland

pastoratets åttondeklassare: – Det är fantastiskt att så många ungdomar vill lära sig mer om den kristna tron och hitta nya vänner.

Tänk att konfirmation har blivit så viktigt för våra ­u ngdomar, även generellt i hela Sverige.

I DAGSLÄGET är 70 konfirmander inskrivna för konfirmation, och de ­kommer från flera olika skolor i närområdet. Under

terminen är det dock vanligt att någon enstaka hoppar av.

TILL HJÄLP I arbetet med ­konfirmanderna har Annelie och präst Annica ­Avengaard, kyrkoherde Ove Nyman och diakon Laila ­L arsson även 35 ungdomsledare i åldrarna 15 till 18 år.

– De gör verkligen ett fantastiskt jobb, säger ­A nnelie stolt.

3

tankar inför helgen

Foton: Unsplash

Alla är vi lika inför döden

Ӏ

R DEN MINDRE eller svårare att hitta än på andra prylar jag har?” Jag vrider på ipaden och tittar på den lilla knappen uppe i högra hörnet samtidigt som jag funderar på just det här: ”Är den mindre eller svårare att hitta än på andra prylarna jag har? För han sa ju att han inte ville ha av/på-knapp på sina produkter.

STEVE JOBS VAR EN AV världens mest kända personer och säkert den mest kände företagsledaren. Vid sin död prisades han av såväl Applenördar som av sina värsta konkurrenter. Man gör jämförelser med Jesus i berömmelse och visst har Jobs påverkan på vår värld och vår tid varit enorm. Men nu, nu är hans tid till ända. Bara en kort tid efter han lämnade Apples-estraden så lämnade han den här världen. I en artikel i SvD läste jag att han så sent som i augusti hoppades på att ny medicin skulle kunna bota hans cancer. Då uttryckte han också att han ville tro på Gud och ett liv efter detta. ”ÄNDA SEDAN JAG FICK cancer har jag tänkt mer på Gud. Och jag har upptäckt att jag blivit mer troende.

Det kanske beror på att jag vill tro på ett nästa liv. Att inte allt bara försvinner när du dör”, sade Jobs till Walter Isaacson. Sedan gjorde han en paus innan han fortsatte. ”Ibland tror jag att det enbart är en av/på-knapp. Klick, så är man borta. (Ny paus) Det är därför jag inte gillar att ha avstängningsknappar på Apples produkter.”

Inför döden är vi alla lika. Det spelar ingen roll om jag är en av världens rikaste och mest hyllade eller jag är bara lilla jag. Om sjukdomen drabbar en, om man upplever att döden och avskedet kommer närmre, då är vi alla bara lilla jag. Jag som hoppas, jag som vill tro, jag som vill leva. ”Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.”

Texten fortsätter på sidan 30.

4

Tummarna upp för körsång!

Gabriel Fauré , kompositör.

Agneta Axelson , kantor och körledare.

MUSIK

MUSIK I ALLHELGONATID

Fauré Requiem om Agneta själv får välja Hej Agneta Axelson, körledare för Projekt­ kören Växande röster som 1 november sätter upp Fauré ­Requiem i Vårdinge kyrka. Hur kommer det sig att ni sätter upp detta verk?

– Själva upprinnelsen och inspirationen kommer sig av att jag just gått utbildning till körpedagog på Örebro Musikhög­skola.

Vi uppmanades där att bekanta oss med ett ­Requiem, ­studera in det och göra ett ­orienteringsarbete kring det. Målet var att om möjligt framföra det i den egna församlingen. Jag valde Requiem av Gabriel Fauré av flera anledningar: ­1. Jag kände till det och har själv sjungit sopran­ solot och även k ­ örsatserna.

2. Det är överkomligt för

en amatörkör. 3. Det är inte för svårt sångtekniskt eller musikaliskt. 4. Det behövs ingen j­ätteorkester.

5. Det är otroligt vackert.

Hur mycket har ni övat?

– Jag började öva med min kör i februari. Under hösten har kören vuxit.

De yngsta är 16 år och de äldsta över 75. Musiken förenar och det tycker jag är så vackert. Verket står i centrum. Jag är oerhört stolt över kören som endast består av amatörsångare som sjunger så vackert. ­Utvecklingen har varit enorm – från 0 till 100 skulle jag säga!

ETT STORT TACK vill jag passa på att rikta till min vän och forne kollega dirigent Georg Lidström som coachat och hjälpt mig med detta projekt.

Stärkande för barn att sjunga i kör FÖR ATT ÄNNU fler barn ska få chansen att sjunga i kör har barnkören nu övningar både ­i Postillan i Mölnbo och i församlingshemmet i Järna. En inbjudan till barnkören har gått ut till alla barn mellan sju och tolv år i hela pastoratet.

Körledare ­Agneta Axelson ser ­vikten av att erbjuda körsång för alla barn i pastoratet. Att det är v­ ärdefullt och stärkande för barn att sjunga i grupp är något som Agneta är övertygad om.

– Ja! Sångens inverkan på välbefin­ nande och inlärning i de traditionella skolämnena finns dokumenterat!

Mer information om barn­kören finns på sidan 13.

5

Text och foto: Verbum

Allhelgona­ dagen är en dag för att minnas våra nära och kära ­genom att tända ljus på kyrkogården.

ALLHELGONA

Därför tänder vi ljus på gravarna TRODDE DU ATT vi alltid vallfärdat till ­k yrkogårdarna för att tända ljus på Allhelgona?

Så är det faktiskt inte. I själva verket är det rätt nyligen som vi börjat med den sedvänjan, som från början ansågs vara lite för katolsk för Sverige.

ALLHELGONA­ DAGEN har sedan urminnes tider firats den 1 november och den har katolskt ursprung. Från början var det en dag då man hyllade alla helgon som inte hade någon egen dag i a­ lmanackan. Den 2 november firade man alla 6

själars dag för att minnas sina döda släktingar och familjemedlemmar.

I SVERIGE HAR allhelgonadagen varit en viktig helg under lång tid, även efter reformationen på 1500-talet. Det gjordes flera försök att ta bort den eftersom det inte var f­ örenligt med den­ ­lutherska läran att dyrka helgon. Man lyckades ­avskaffa alla själars dag, men allhelgonadagen togs inte bort ur kalendern förrän efter almanacks­ reformen 1772.

Under första ­halvan av 1900-talet växte

t­ raditionen att tända ljus på gravarna fram.

Till slut fann man det för gott att införa dagen igen 1953, men nu under ­namnet alla helgons dag. Den firas den första lördagen i november och i dag finns det nog ingen kyrkogård som inte lyses upp av ljuslyktor när mörkret faller denna kväll. Denna tradition lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavsbergs porslins­ fabrik utanför Stockholm.

MEN ALLHELGONA­ DAGEN har inte bara en kyrklig tradition.

I gammal folktro var allhelgonadagen vinterns första dag, och det fanns många föreställningar om vad som skulle vara gjort tills den inföll. ­Redan på gamla runstavar betecknas dagen med

Tobias Lundmark lämnar över stafettpinnen till nästa organist. Nu lämnar han Järna-Vårdinge för Frustuna församling.

Foto: Magnus Aronson.

en upp- och nedvänd båt som antyder att det nu var slut på årets fiske och dags att ta upp båten.

Oktober har länge varit en slaktmånad och den första n ­ ovember skulle all slakt vara a­ vklarad.

HÖSTEN ÄR LÅNG och mörk och det finns få fester och helger att se fram emot. I dag är alla helgons dag ett välkommet avbrott i vardagen för många, då man passar på att träffa sina nära och kära i samband med höstlovet. Kanske börjar man med en promenad på kyrkogården för att tända ett ljus på någons grav och för att se det ljusskådespel som kommer av tusentals lyktor i den kompakta ­höstskymningen.

­­ PERSONALNYTT

Tobias lämnar orgelpallen och spelar vidare i Frustuna TOBIAS ­LUNDMARK slutar som organist i ­pastoratet under ­v intern.

Han gör sin sista konsert lördag 14 december 16.00 i Överjärna kyrka.

TOBIAS BÖRJADE i pastoratet 2023 och har tjänstgjort på gudstjänster och förrättningar samt har lett Kyrkokören och Dagledigkören.

Han har även ­a nordnat ett antal konserter och musikevenemang ­såsom flygel­i nvigning i Vårdinge k ­ yrka, ­Höstafton med ­Samuel ­Fröler, ­orgel­konserter, ­lång­f redagskonsert, ­konsert med Stockholms

kammarkör, julkonsert Oratorio de Noël med ­Kyrkokören, Salems kyrkokör och solister ur Cantores Amicitiae.

Vad har varit ­höjdpunkten under ­denna tid?

– Att få möta det breda kulturintresset som finns i församlingarna. Det stora intresset för musik som finns här i bygden har överraskat mig. Det har varit kul att se.

REKRYTERING av ny organist i pastoratet sker under hösten/vintern.

Tobias börjar som organist i Frustuna församling efter sin tjänst i pastoratet.

7

Foto: Unsplash

nytt under solen i

november VÅRDINGE, YTTERJÄRNA OCH ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR

Illustration: Adobe Stock

8

Foto: Natalia Y/Unsplash

Kalender FREDAG 1 NOVEMBER FAURÉ REQUIEM Vårdinge kyrka 18.00 Projektkören Växande Röster Nicole Axelson, sopran Emil Lundqvist, baryton Medlemmar ur Hovkapellet Agneta Axelson, dirigent Kyrkoherde Ove Nyman, betraktelse

LÖRDAG 2 NOVEMBER Alla helgons dag

KYRKOÅRET

En dag för alla våra helgon Marschaller tänds på Järna to rg 15.30

ALLHELGONAKAFFE Överjärna församlingshem 11.00–16.00 Syföreningen serverar kaffe i församlingshemmet.

LJUSINSTALLATION Överjärna kyrkogård 16.00–20.00 Mattias Schneider och Tobias Fredricson ordnar likt ­t idigare år stämningsfullt ljus. Servering av äppelmust.

Lånekista finns att se i bisättningslokalen. ÖPPEN KYRKA Överjärna kyrka 11.00–20.00 Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet. ÖPPEN KYRKA Vårdinge kyrka 12.00–18.00 Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet. ÖPPEN KYRKA Ytterjärna kyrka 15.00–18.00 Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.

DEN SVENSKA ­medeltidskyrkan hade en omfattande mängd helgondagar. För att inte något ­helgon skulle glömmas bort inrättades också Alla helgons dag som en samlande ­helgonoch martyrdag. ­Genom reformationen inskränktes helgon­ firandet, men allhel­ gonadagen behölls av reformationen och firades fram till 1772 den 1 november. Då ändrades namnet till alla helgons dag och flyttades till efterföl­ jande söndag. Sedan 1953 firas denna dag på den lördag som infaller under tiden 31 oktober till 6 ­november.

9

LÖRDAG 2 NOVEMBER Alla helgons dag

MINNESGUDSTJÄNST Överjärna kyrka 16.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark Diakon: Laila Larsson

Masso r med ljus på våra kyrkogårdar!

SÖNDAG 3 NOVEMBER Alla själars dag Tema: Vårt evighetshopp

ÖPPEN KYRKA Ytterjärna kyrka 14.00–16.00 Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.

Södertälje Sångargille sjunger i minneslunden 15.30.

MINNESGUDSTJÄNST Ytterjärna kyrka 16.00 Präst: Annica Avengaard Musiker: Tobias Lundmark Diakon: Laila Larsson Södertälje Sångargille medverkar.

Kyrkkaffe i Kyrksk olan 14.00–15.30

TORSDAG 7 NOVEMBER MÄSSA PÅ LJUNGBACKEN Ljungbackens äldreboende, Järna 14.00 Präst: Annica Avengaard Musiker: Agneta Axelson Diakon: Laila Larsson

10

MUSIKQUIZ Postillan, Mölnbo 19.00 Välkommen till musikquiz med Fredrik Halldorf.

Foto: Alex & Martin/Ikon Källa: Kyrkokalendern, Verbum

MINNESGUDSTJÄNST Vårdinge kyrka 18.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark Diakon: Laila Larsson

KYRKOÅRET

Tankar om domssöndagen GUD KOMMER en dag att göra livet synligt för mig – det är detta som ­brukar kallas för den yttersta tiden. Men Gud är ­aldrig min motpart utan den som f­ örsöker rädda mig när jag lämnar kärlekens väg. Redan i dag är det synligt för Gud hur jag förvaltar förtroendet att få vara människa. Jag ber Gud att ­öppna mina ögon så att också jag får syn på mitt liv.

Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Tema: Den yttersta tiden

»Nu är det höst och de gyllene fåglarna flyga alla hem över djupblå vatten; på stranden sitter jag och stirrar i det granna glittret och avskedet susar genom grenarna.

Avskedet är stort, skilsmässan förestående, men återseendet är visst. Därför blir sömnen lätt när jag somnar med armen under huvudet. Jag ­känner en moders andedräkt på mina ögon och en moders mun mot mitt hjärta: sov och slumra mitt barn, ty solen är borta .«

HÖGMÄSSA Överjärna kyrka 11.00 Präst: Annica Avengaard Musiker: Agneta Axelson Kyrkkaffe i församlingshemmet.

MÄSSA Vårdinge kyrka 16.00 Präst: Stellan Bengtsson Musiker: Agneta Axelson

SÖNDAG 17 NOVEMBER Söndagen före domssöndagen Tema: Vaksamhet och väntan

HÖGMÄSSA Överjärna kyrka 11.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark Temadag konfirmander.

Dagledigkören sjunger i mässan under ledning av Tobias Lundmark.

MÄSSA Vårdinge kyrka 16.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark

MÄSSA Ytterjärna kyrka 18.00 Präst: Annica Avengaard Musiker: Tobias Lundmark

Foto: Mathieu Odin

SÖNDAG 10 NOVEMBER

Om hösten av Edith Södergran

Fladdrande ljus i höstmörkret.

Foto: Gudrun/Adobe Stock

11

Foto: Robert Wiedemann

SÖNDAG 24 NOVEMBER Domssöndagen Tema: Kristi återkomst

HÖGMÄSSA Överjärna kyrka 11.00 Präst: Stellan Bengtsson Musiker: Agneta Axelson MÄSSA Vårdinge kyrka 16.00 Präst: Stellan Bengtsson Musiker: Agneta Axelson

ONSDAG 27 NOVEMBER MORGONMÄSSA Överjärna kyrka 09.00 Präst: Annica Avengaard Musiker: Tobias Lundmark GLADA KÖRENS JULKONSERT Överjärna församlingshem 18.30 Fira in juletiden med Glada kören.

Missa inte julk onserten med Glada kör en!

SÖNDAG 1 DECEMBER Första söndagen i advent Tema: Ett nådens år

HÖGMÄSSA Överjärna kyrka 11.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark Diakon: Laila Larsson SOLÅKRAGUDSTJÄNST Ytterjärna kyrka 14.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark Diakon: Laila Larsson Glada kören medverkar.

12

MÄSSA Vårdinge kyrka 16.00 Präst: Ove Nyman Musiker: Tobias Lundmark

»Gud, låt mig bli en människa som någon minns med tacksamhet.« MARTIN LÖNNEBO

Barn & ungdom Kyrkans After School Alla barn m ­ ellan 7 och 12 år som gillar att pyssla, leka och lyssna på b ­ erättelser är välkomna. Mer info och anmälan: svenskakyrkan.se/jarna-vardinge/ after-school. Kontakt: Lisa Sundqvist, 08-551 782 23.

NYHET! TISDAGAR 13.30–14.45 • Postillan, Mölnbo

Barnkören En kör för alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att sjunga. Här träffar ditt barn nya vänner och barnen får sjunga och ha roligt tillsammans.

Kontakt: Agneta Axelson, 08-551 782 18.

NYHET! TISDAGAR 14.45–15.30 • Postillan, Mölnbo TISDAGAR 16.00–17.00 (mellis 16.00–16.15) • Församlingshemmet, Järna

Öppna förskolan En mötesplats för föräldrar med små barn. Vi l­eker, sjunger och pratar om allt mellan himmel och jord.

Facebook med aktuell info: /jarnavardinge Kontakt: Lisa Sundqvist, 08-551 782 23.

MÅNDAGAR 10.00–12.30 • Församlings­hemmet, Järna TISDAGAR 10.00–12.00 • Postillan, Trollvägen 3, Mölnbo FREDAGAR 10.00–12.00 • I lekparken vid Församlings­hemmet, Järna

Ungdomsgruppen Ungdomsgruppen är till för dig från 14 år och uppåt.

Här finns en gemenskap där du kan vara som du är.

Kontakt: Annelie Wagnefors, 08-551 782 08.

TISDAGAR 18.00–21.00 • Församlingshemmet, Järna 13

SÖNDAGARNA i november LÖRDAG 2 NOVEMBER Alla helgons dag Tema: Helgonen Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 ­november och är sedan 1953 en allmän helgdag. Det är en dag för att uppmärksamma alla h ­ elgon, kända som okända. I evangelisk-­ lutherska ­k yrkor vördar man inte helgon på samma sätt som i de romersk-­ katolska och ­ortodoxa kristna ­t raditionerna. Vi vördar inte helgonen och vi ber inte till dem. Men de är förebilder som vi kan lära av i uppdraget att vara människa.

14

SÖNDAG 3 NOVEMBER Söndagen efter Alla helgons dag eller Alla själars dag

SÖNDAG 17 NOVEMBER Söndagen före domssöndagen

Tema: Vårt evighetshopp Denna söndag heter också Alla själars dag, alla dödas dag. Vi minns denna helg våra egna ­a nhöriga som inte längre finns ibland oss. Vi får uttrycka vårt hopp att återse varandra.

Tema: Vaksamhet och väntan Söndagen före doms­ söndagen är kyrkoårets näst sista söndag och är en av söndagarna i ”kyrkans vardagstid”. ”Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand.”

Ur Psaltaren psalm 139

SÖNDAG 10 NOVEMBER Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Tema: Den yttersta tiden Den tjugofjärde söndagen efter trefaldighet firas inte så ofta, eftersom den många gånger ersätts av söndagen efter alla helgons dag. Då blir denna dag i stället den tjugofemte ­söndagen efter trefaldighet. Texterna är desamma och består av endast en årgång.

SÖNDAG 24 NOVEMBER Domssöndagen Tema: Kristi återkomst Dagen kallas i många kyrkosamfund ”Kristus, konungens dag”. Jesus som gav sitt liv för alla människor skall till sist göra slut på ondskan och upprätta de förtryckta.

En dag för rannsakan och hopp.

Requiem Gabriel Fauré Fredag 1 november Vårdinge kyrka 18.00 Projektkören Växande Röster Nicole Axelson, sopran Emil Lundqvist, baryton Medlemmar ur Hovkapellet Agneta Axelson, dirigent Kyrkoherde Ove Nyman, betraktelse

15

Gemenskap vuxna Melodikryssfrukost LÖRDAGAR JÄMNA VECKOR 09.00–11.00 Församlingshemmet, Järna Vi löser Melodi­k rysset samtidigt som vi äter en god frukost. Varmt ­välkommen! Kostnad: 40 ­k ronor.

Sopplunch TORSDAGAR OJÄMNA VECKOR 12.00–13.00 Församlingshemmet, Järna TORSDAGAR JÄMNA VECKOR 12.00–13.00 Postillan, Mölnbo Varje torsdag serverar vi sopplunch. Kostnaden är 40 k ­ ronor och då ingår soppa, dryck, kaffe och kaka. Ingen anmälan.

Träffpunkten ONSDAGAR 10.00–12.00 Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna Vi träffas för att dricka kaffe och umgås.

16

Kristen djupmeditation

Kyrkliga syföreningar

TORSDAGAR 19.00–20.00 Ytterjärna kyrka 5 september till 5 december

ONSDAGAR OJÄMNA VECKOR 13.00–15.00 Postillan, Mölnbo

HÅLLTIDER: 18.30 Introduktion för nya deltagare.

19.00–20.00 Meditation.

Inget insläpp efter 19.00.

20.00 Örtte finns för den som vill stanna en stund.

TORSDAGAR JÄMNA VECKOR 13.00–15.00 Församlingshemmet, Järna

Ett andrum mitt i ­vardagen i Guds n ­ ärvaro där vi låter tystnaden tala. Tillsammans kliver vi in i en ­mångtusenårig tradition där meditationen är en hjälp att u ­ ppleva enighet med Gud. Genom en inre, ordlös bön. Ett kravlöst vara där vi får landa med hela våra jag i Guds stora kärleksfulla närvaro. M ­ editation är en väg att ­fi nna Gud, sitt inre lugn och sin egen­ ­a ndning. ­K änner vi frid och h ­ armoni ­f ungerar ­vardagen bättre. Vi mediterar för att komma i balans, öka vår ­stress­tålighet och ­koncentrationsförmåga.

Drop-­i n-grupp, ingen anmälan. K ­ ontakt: Annica Avengaard, 08-551 782 07.

Vi träffas för att hand­ arbeta, samtala och dricka kaffe. Ingen anmälan.

Stickcafé Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna Ta med dig det du vill sticka eller virka så a­ rbetar vi med det ­t illsammans.

Ta kontakt med Pia ­Sjöstrand genom att skicka ett SMS för att ­hålla dig ­i nformerad: 076-89 37 290.

Måndagscafé MÅNDAGAR 13.00–15.00 Församlingshemmet, Järna Öppen caféverksamhet för alla åldrar. Kom och möt nya bekantskaper.

Kostnad: 20 kronor.

Körer Kyrkokören TISDAGAR 19.00–21.00 Församlingshemmet, Järna

För dig med funktionsvariation Glada kören

En kör för dig som har viss körvana. Kom gärna och testa en eller ett par gånger för att se om du trivs i kören. Vi har ingen provsjungning.

Körledare: Tobias ­Lundmark 08-551 782 04.

ONSDAGAR 18.30–20.00 Församlingshemmet, Järna

Dagledigkören

Måndagsklubben

Musikcafé

TISDAGAR 14.00–15.00 Församlingshemmet, Järna

OJÄMNA MÅNDAGAR 18.00 ­–20.00 Församlingshemmet, Järna

En kör för dig som är ledig på dagen. Ingen anmälan behövs.

Körledare: Tobias ­Lundmark 08-551 782 04.

För dig med funktions­ variation. Vi fikar och pysslar. Varje gång jobbar vi med ett tema. Fika 20 kronor.

LÖRDAG 16 NOVEMBER 13.30 Församlingshemmet, Järna

Projektkören

På Måndagsklubben finns alltid något pyssel att roa sig med.

Foto: Alex Giacomini/Ikon

ONSDAGAR 18.30–20.00 Överjärna kyrka Projektkören jobbar i ­projekt enligt modellen ”öva 4–5 gånger – sjung upp”. Kontakta körledare Agneta för mer info.

Körledare: Agneta ­A xelson, 08-551 782 18.

Glada kören sjunger ­k anon, en- och tvåstämmiga gudstjänstsånger, gamla och nya popsånger.

Ett par gånger per termin har vi allsång i församlingshemmet. Entré 40 kronor.

Varmt välkommen!

17

GRAVALLVARLIG. Philip de Croy är S ­ veriges enda thanatolog, som studerar och föreläser om ­åldrandet och döden: ”Genom tid och rum är det kyrkan som bär vårt språk för det existentiella och för döden. Här finns riterna, sakramenten, själavården och ­traditionen. Genom sekularise­ ringen förlorar vi detta språk men också arenorna för goda existen­ tiella samtal. Var får man nu närma sig existensens början och slut?

När får man prata om det djupa och innerliga? Dessa livsviktiga samtal har ingen given plats i det sekulära samhället jämte allt prat om karriär, status och vardag, säger Philip de Croy.”

18

KYRKOÅRET

Allhelgona förr och nu

Vi firar helgon en dag och själar en annan och ­halloween minner om en medeltida högtid med bus och ­utklädnad.

Hur har ­halloween och ­allhelgonahelgen blivit så spretig och vad är vad?

TEXT: Sara Grant/Verbum ILLUSTRATION: Kajsa Nordlund 19

V

I FIRAR HELGON EN dag och själar en annan och ­halloween minner om en ­medeltida högtid med bus och utklädnad. Hur har halloween och ­allhelgonahelgen blivit så spretig och vad är vad?

– Förr var det pumpor som skrämde de döda och ljus som ledde dem till graven, berättar Domkyrkokaplan Ulf Lindgren.

– Nu är det tid för att tänka på ­existensen och döden, säger Philip de Croy, thanatolog.

Ulf Lindgren berättar: – Halloween som vi har fått från USA är en irländsk grej. Ganska mycket av det som kommer från USA är irländskt från början. De behöll mycket medeltida saker som exporterades med flyktingarna på 1800-talet. Och sedan har det via ­Hollywoods skickats tillbaka och vi tänker ”Ooo, vad spännande och annorlunda det här var”, säger Ulf Lindgren, som är domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm.

DET HALLOWEEN vi känner igen med utklädda barn och bus är ganska typiskt för medeltidens olika riter. Det har egentligen ingen religiös koppling, utan fungerade mer som en ventil i det i övrigt så hierarkiska samhället.

– Barnkungen och barndrottningen kröntes och dårar fick undervisa och så där. Flera gånger per år hade man saker där allt skulle vändas uppochned – barn skulle vara kungar,

20

­ ungar skulle vara narrar, män skulle vara k kvinnor och tvärtom. Så det var ett sorts ­socialnormbrytande dygn då allt skulle vara annorlunda. Det var väldigt poppis och det här hade vi i stora delar av Europa, säger Ulf Lindgren. ­ SAMTIDIGT ÄR halloween med sina spöken, gengångare och farliga väsen en keltisk, förkristen historia. Man trodde att de döda var ute under somrarna och att de sedan behövde guidas tillbaka till sina gravar.

– Det var därför man behövde ha ljus på gravarna – så att de skulle veta var de ­skulle ta vägen. Och man behövde ha pumporna för att de skulle skrämmas så att de inte gick in i husen. Så det blev ett navigeringssystem med lyktor, pumpor och ljus. Man kan säga att halloween har ett uttryck från något slags gammaldags kristen folklighet och å andra sidan något som inte alls är kristet. Och sedan har det här då slagits ihop, vilket gör att den här helgen har blivit jättekonstig.

A

Philip De Croy är S ­ veriges enda thanatolog, som studerar och föreläser om åldrandet och döden.

LLA h ­ elgons dag är ­däremot en dag ­t illägnad de helgon som inte fick plats i den vanliga ­k alendern – de som inte hade sina egna dagar.

– Småhelgonen som blev över klumpades ihop. De som gör några bra grejer men som är ganska vanliga, de fick den här dagen och därför blev dagen också ett uttryck för att vi alla

har det heliga i oss. Vi är alla lite heliga, vi som lever nu. Alla helgons dag har varit en helgdag från början men rent fysiskt skrevs den in som en helgdag på 8 ­ 00-talet och placerades runt den 1 n ­ ovember. Den har flyttats runt lite, men innehållet har varit ­detsamma.

H

bjuder man så blir det ­spännande. Varje sak får vara, men inte samtidigt.

Ljuset på kyrkogården är inte en pumpa, utan den får vara kvar hemma i trädgården och ljuset för farmor är ett gravljus.

Och i dag tänder vi inte ljuset för att farmor ska hitta till sin grav utan det är snarare ett uttryck för att vi kommer ihåg. Men det är en helt ny tolkning och den har aldrig varit så från början, säger Ulf Lindgren.

UR KOM döden in i det här då?

– Döden har inget med det att Ulf Lindgren är göra. Men döden kom ATT ÖVERHUVUD­ ­domkyrkokaplan i in för att dagen efter, på TAGET tända ljus i ­Stockholms domkyrko­ söndagen, alla själars ceremonier har vi inte församling. dag, handlar det om gjort i Sverige i mer än de som har dött. Och drygt 50 år. Men på eftersom vi i ­Västeuropa dessa år har ljusen blivit är väldigt förtjusta i aftnar, vi börjar ett uttryck för en inre andlighet, minnen, tjuvfira dagen innan, så blev det så att man sorg och hopp. Ulf Lindgren menar att tänder ljusen på lördag eftermiddag. Men ceremonier förändras i takt med att tiden egentligen är det söndagen vi pratar om. Vi och samhället förändras. Numera lever du tjuvstartar söndagen på lördag och därför ofta på en plats där inga av dina släktingar tror vi att lördagen handlar om döden. har bott och då finns det kanske inga synliga minnen av dem heller. Så behovet att skapa en rit för sorg, saknad och minnen »Man kan säga att Halloween blir en annan. har ett uttryck från något slags – Det är inte alls ovanligt att när de står ­gammaldags kristen folklighet och där på gravarna och tänder sina ljus pratar de inte bara om farmor. Rätt vad det är å andra sidan något som inte alls så pratar de om sig själva: ”När jag dör så är kristet.« vill jag kremeras och ligga där och jag ska inte ligga där”. Det blir ett slags tillfälle Men söndagen, alla själars dag, för samtal om framtiden och inte bara det ­handlar om död, minnen och sorg. förflutna. Och om döden om de vågar det, Så hur ska vi få ihop bus och skoj med det är inte lika självklart. Men åtminstone helgon och sedan även död? om begravningar och gravplatser.

– Det är svårt att försöka göra nån Och Ulf upplever att dessa frågor är slags logik i det här och förbjuda. Förviktiga. Det är många som vill på ett sätt

21

men är rädda att såra sina nära och kära för att de vill annorlunda.

Vad beror det då på?

– Vår inneboende känsla av att vi vill höra till, även när vi är döda. Man kanske tänker att om jag är här så kommer de besöka mig och då koms jag ihåg. Om jag bara strös i en buske så försvinner jag. Många vill bli ­i hågkomna, säger Ulf.

S

Å ALLA SJÄLARS DAG har blivit en viktig dag för livets och dödens frågor?

– Det har blivit en existentiell bearbetningsdag.

Vi pratar om det förflutna och om framtiden, sånt som är viktigt och besvärligt, men som vi kan göra den dagen. För vi ställer det framför oss. Man kan säga ”jag vill förresten inte bli kremerad”. Det kan man inte säga vid köksbordet eller på en middagsbjudning. Men det kan man när man står vid graven och man hoppas att

Foto: Anna Jonasson/Ikon

22

familjen hör, även om man inte pratar så högt, för då blir det obehagligt, ler Ulf Lindgren.

Philip de Croy berättar: – Det är inte alltid lätt att vara människa. Vi och v­ ärlden prövas av krig, flyktingkatastrofer, pandemier och klimatkris.

Dessutom kan vi drabbas av sjukdomsdiagnoser som utmanar livet självt.

Därför tror jag att varje tillfälle att samlas och fira livet är v­ iktiga och då även de liv som har varit, säger ­t hanatologen Philip de Croy.

Han menar att allhelgona­helgen är ett tillfälle i vår tid, då vi får möjlighet att samlas, minnas och glädjas över de liv som funnits och det liv vi har och de liv som funnits.

– Jag tänker på dessa högtider som festdagar för livet själv, men som sker ­genom dödens språk.

För på den ena dagen får man närma sig döden i sin n ­ akna sorg och på den ­a ndra kan vi i tacksamhet fira både liv som är och som varit. Så blir det två sidor av samma mynt.

P

HILIP DE CROY tycker inte att det är ett problem att så många blandar ihop ­dagarna under allhelgona-

» Därför tror jag att varje tillfälle att ­samlas och fira livet är ­viktiga och då även de liv som har varit.« PHILIP DE CROY

en förlorar vi detta språk men också arenorna för goda existentiella samtal. Var får man nu närma sig existensens början och slut? När får man prata om det djupa och innerliga? Dessa livsviktiga samtal har ingen given plats i det sekulära samhället jämte allt prat om karriär, status och vardag, säger Philip de Croy.

VAD SKER DÅ i vårt samhälle, som blir mer sekulariserat och befolk­ ningen kommer längre och längre från kyrkan?

– Genom tid och rum är det kyrkan som bär vårt språk för det existentiella och för döden. Här finns riterna, sakramenten, själavården och traditionen.

Genom sekularisering-

HAN MENAR att det både finns risker och möjligheter med sekulariseringen. Dels kan den öppna upp för människor att ha en större frihet och inte begränsa människor, dels finns risken att vi förlorar språket och de existentiella samtalen.

– Människor i alla tider, kulturer och livsåskådningar har tvingats fundera över sin egen dödlighet. Någonstans, om bara så lite som ett par dagar per år, måste vi få låta det pysa ut. Vår oro, vår förhoppning, vår ängslan och våra tankar kring existensens slutpunkt. Döden handlar om livet själv och därmed om tacksägelse för de liv som varit, säger Philip de Croy.

Foto: Josefin Casteryd/Ikon

helgen med halloween. Han ser att de tre olika dagarna alla har sina syften. ­ – I skuggan av allt elände måste vi få leka, klä ut oss och löjla oss. Det är som gamla tiders karnevaler där allt vänds upp och ner och där all oro får pysa ut. De tre dagarna tar inte ut v­ arandra utan berättar ­olika berättelser om livet och om döden.

En dag får vi samlas för att tända ljus för mormor och hedra ­hennes minne.

En annan dag får vi gå de ­k yrkomödrar och kyrko­ fäder som har gått före till mötes och en tredje dag får vi klä ut oss och löjla oss.

Foto: Mark Boss

23

Foto: Joanna Kosinska 24

»Ta en varm kopp och håll den i dina händer. Låt­ ­värmen symbolisera Guds kärlek som värmer din själ.«

�

�

Sett på våra sociala medier KONFIRMANDUPPTAKT

”Vilken härlig dag! Vi började med ­konfirmandupptakt (högmässa och ­föräldramöte) i Överjärna kyrka. Vi har idag skrivit in 70 konfirmander. Det är ­fantastiskt att så många ungdomar vill konfirmera sig! Under e ­ ftermiddagen ­hälsade vi 15 nya ungdomsledare ­välkomna till ungdomsledargänget.

Vi har idag cirka 35 ungdomsledare. ­Vilken f­ antastisk höst vi har framför oss! /­Hälsningar Annelie, Ove, Annica och Laila.”

Konfagänget – Annelie Avengaard, ­Annelie Wagnefors och Ove Nyman.

BODA BORG

”Idag åkte 80 ungdomar till Boda Borg!” /Hälsningar ­Annelie och Annica

Proppfull buss på väg till Boda Borg i Oxelösund.

Nu kör vi – konfa 2024/2025!

Överjärna kyrka fylld till bristningsgränsen när det var dags för konfaupptakt.

25

STÄMNINGSFULLT. Foton från ljusfesten på Överjärna kyrkogård 2023. Ljusinstallationerna har blivit en tradition på allhelgona.

Foto: Qlara Hultman Linell

26

≈

Varde ljus på kyrkogården LÖRDAG 2 NOVEMBER Alla helgons dag

LJUSINSTALLATION Överjärna kyrkogård 16.00–20.00 Mattias Schneider och Tobias Fredricson ordnar likt t­ idigare år stämningsfullt ljus.

Varmt välkommen att besöka kyrkogården.

27

Koll av kulturgravar pågår.

Foto: Maria Rosenfågel

M

ANNMARIE är konservator inom metall, k ­ yrkliga och ­k ulturhistoriska material och a­ rkeologi och Kajsa är 28

metall­konservator. ­Besöket gick ut på att inventera ­behovet av ­restaurering och få ­k unskap om skötsel av dessa gravar, då de har ett kulturhistoriskt värde.

Skötsel kan innebära att rengöra kedjor, stolpar och andra detaljer från mossa och lav som kan hålla fukt och därigenom orsaka skador på gravarna.

STÖRRE åtgärder som restaureringar ­behöver göras av stenkonservator, metallkonservator och smed. Det kan röra sig om ytbehandling och ­blästring,­ ­sprucken sockel och rikta gravsten. Vi på kyrko­gårdsförvaltningen

te n

M

ARIE Ljungsten, kyrkogårdsarbetare berättar: ”I oktober hade vi ­besök av A ­ nnmarie ­Christensson och ­K ajsa Jagare från Acta ­konserveringscentrum.

Det blev en rundvandring på Vårdinge kyrkogård för att titta på våra kultur­ gravar med järnstaket, järnkors och andra ­detaljer i metall.

ngs

På spaning med kulturgravar i fokus

a ri e kommer att L få tillbaka ett åtgärdsprogram med skötsel­ instruktioner för dessa gravar, så vi vet hur vi kan ta hand om våra kulturgravar på rätt sätt, vilka redskap vi får använda samt rengöringsmedel. Det var ett givande besök!”

ju

KYRKOGÅRD

Marie Ljungsten, kyrkogårdsarbetare Järna-Vårdinge pastorat

FAKTA: VAD ÄR ETT KULTURHISTORISKT VÄRDE » Värde som en miljö/­objekt har utöver n ­ yttovärde och ­ekonomiskt värde » Berättelser om det ­förflutna som är viktiga för vår samtid och framtid » de är konsthistoriskt eller stilhistoriskt ­värdefulla » de är tidstypiska i ­dekorutförandet » de är hantverksmässigt eller tekniskt värdefulla.

INSPEKTION. Besök från Acta konserveringscentrum.

Foto: Maria Rosenfågel

KYRKOGÅRDSVANDRING

Gå kulturgravsvandring!

En av kulturgravarna på Överjärna kyrkogård.

PÅ PASTORATETS tre kyrkogårdar finns många intressanta personer gravsatta. Alla de som

levt före oss har gjort sina speciella avtryck. Varje person som ­ligger begravd bär en ­historia. Kyrko­ gårdsvandringen är ett sätt att levangegöra dessa människoöden. Kolla in den: www.svenskakyrkan.se/ jarna-vardinge/ kyrkogardsvandring

Maria ­Rosenfågel, ­k yrkogårdsadministratör: ­”Gröna skyltar på g ­ raven betyder att vi söker anhöriga till de gravsatta.

De skyltade gravarnas ­gravrätt kommer att ­återtas av pastoratet om ingen Ma ria hör av sig. ­Kvarvarande gravplatser kan komma att ­upplåtas på nytt.”

29

... VAD HÄNDER, vad blir det, finns det en fortsättning?

Eviga frågor som säkert funnits från början och som säkert kommer finnas till slutet. Frågor som kryper n ­ ärmre när vi d ­ rabbas på något sätt eller när vi vandrar runt på en ­k yrkogård. ­Kyrkogårdar som just nu lyser av brinnande ljus. Små ljus som trotsigt lyser upp i novembermörkret.

Och vi kan också ana Jesu ord: ”Gud är inte en gud för döda utan för l­evande, ty för ­honom är alla ­levande.”

NÄR VI SÅ kanske går bland de döda, ser de trotsiga ljusen och låter Jesu ord ­f ylla oss. Då får vi kraft att börja leva för de levande och då blir vi en hoppets kyrka!

Per Kristiansson/ Tankar inför helgen/ Svenskakyrkan.se 30

Recept: Sophie Ekman/Verbum. Foto: Eva Hildén

FORTSÄTTNING FRÅN SID. 3

amen

Ingredienser: 250 g färdig smördeg, på rulle 50 g smör, mjukt 3 msk strösocker 1 msk kanel 1 ägg Pärlsocker

RECEPT

Snabbaste kanelbullarna Ont om tid och fikagäster på ingång? Då är de här kanelbullarna gjorda på smördeg perfekt knep att ta till. Mums till en kopp kaffe!

6–12 stycken

Sätt ugnen på 225 grader.

Rulla ut smördegen. Blanda det mjuka smöret med kanel och socker i en skål. Bred över hälften av smördegen, långsidan. Vik ihop degen på mitten, längs med läng­ den. Skär i sex remsor. Tvin­ na remsorna och snurra ihop till bullar. Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper.

Vispa ägget och pensla över bullarna. Strö över pärlsock­ er. Grädda i 10-15 minuter, tills bullarna fått fin färg.

JärnaVårdinge pastorat VÅRDINGE, YTTERJÄRNA & ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR

TELEFON 08-551 747 20 ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER Måndag 10.00–12.00 Tisdag 10.00–12.00 Torsdag 10.00–12.00 Övriga tider bokas i förväg.

ADRESS Kyrkvägen 10, 153 32 Järna WEBB & E-POST svenskakyrkan.se/jarna-vardinge jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se PRÄSTER Ove Nyman, 08-551 782 03 Annica Avengaard, 08-551 782 07

Månadens foajékonst i församlingshemmet YVONNE MARTÉNG ställer ut sin konst i Överjärna församlingshems foajé under november: ”Jag arbetar främst med ägg­ oljetempera; dess förmåga att avge ljus tilltalar mig, liksom hantverket att blanda färgen. Akvarellmåleri är ett annat uttryck.

Nyckelord i mitt arbete är enkelhet, ­närvaro och färgens kraft.”

DIAKON Laila Larsson, 08-551 782 11 KYRKOGÅRD Maria Rosenfågel, 08-551 782 14 Maja Rosenfågel, 08-551 782 25 REDAKTÖR MÅNADSBLADET Linnéa Malmborg, 08-551 782 01 linnea.malmborg@svenskakyrkan.se Skribent om inget annat anges: Linnéa Bilder om inget anges: Unsplash 31

»Du är mitt skydd och mitt försvar.

Ge mitt hjärta mod.«

Omslag: Adobe Stock