Kyrkobladet nr 5 2019

o k r y K t #5 2019

b la d e

»Gud, när dagen skymmer, kom och var oss nära.«

Svenska kyrkan i Järna & Vårdinge 1 SEPTEMBER–24 NOVEMBER ELFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET TILL DOMSSÖNDAGEN

»Låt barnen komma hit till mig…«

A

TT JESUS HAR ett särskilt förhållande till barn, får vi höra talas om många gånger i evangeliet. Ett exempel är när folk kom till honom med sina barn och lärjungarna ville skicka bort dem, då Jesus sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte”. Kyrkan har naturligtvis uppdraget att låta barnen komma fram. Dopet har alltid varit öppet för barn, och de flesta av oss ifrågasätter knappast att Jesus är bra för barn (och för vuxna!)

2

Men hur är det med barn och nattvard? Någon har liknat nattvarden med kärleken. Ett mysterium som vare sig barn eller vuxna kan fullt förstå.

Men vi kan ändå ge och ta emot kärlek.

Nattvarden är kärlekens måltid. En fest tillsammans med Jesus, han som säger: ”Låt barnen komma hit till mig”.

ALLA DÖPTA ÄR välkomna i nattvardsgemenskapen. Så var det redan i den äldsta kända kristna kyrkan och från den berättas det att det första

Foto: Adobe Stock

nattvardsfirandet kom direkt efter dopet. Dopskeden påminner om detta: det var med den barnet fick ta emot några smulor från oblaten uppblötta i några droppar vin.

I våra församlingar firas regelbundet mässor (nattvardsgudstjänster). Där vi ges en möjlighet att tillsammans, stora och små, delta i kärlekens måltid. Vi kompletterar varandra. Barnen kanske kan bidra till en gladare stämning genom sitt sätt att vara, och de vuxna visar genom sitt sätt att vara på andak-

»Folk kom till ho­nom med barn för att han skul­le röra vid dem. Men lärjung­ar­ na vi­sa­de bort dem. När Je­sus såg det blev han förar­gad och sa­de: ”Låt bar­nen kom­ma hit till mig och hind­ra dem in­te: Guds ri­ke tillhör såda­na som de.

San­ner­li­gen, den som in­te tar emot Guds ri­ke som ett barn kom­mer ald­rig dit in.”

Och han tog dem i fam­nen, la­de händer­na på dem och välsig­na­de dem.« MARKUSEVANGELIET 10:13-16

ten och vördnaden, som också hör till nattvarden. Både ung och gammal kan i mässan få uppleva ett värdefullt ögonblick som vi gärna återvänder till.

FÖRBERED NATTVARDSGÅNGEN genom att samtala med barnet om det ni ska vara med om. Ta gärna kontakt med någon av prästerna om du undrar över något.

MATTS SANDSTRÖM Kyrkoherde 3

En tid för allt som sker ELFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET TILL DOMSSÖNDAGEN 1 SEPTEMBER–24 NOVEMBER

under himlen K ybrlakdeot #4 2019

»Jag förtröstar på dig, Herre«

Foto: Arnold Leung

Den 1:a

4

september i Överjärna kyrka 11.00 har vi upptakt för hösten på temat: "Se jag gör allting nytt". Junikvartetten sjunger.

Efteråt blir det kyrklunch i församlingshemmet och medverkan av Bibel­äventyret.

Medverkar gör även ikonmålaren Efti Georlin Papadopoulou som kommer att sätta upp ett ikonkors i kyrkan.

Svenska kyrkan i Järna & Vårdinge

Kyrkobladet nu i storformat 9 JUNI–25 AUGUSTI PINGSTDAGEN TILL TIONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

Från och med nu k ­ ommer kyrkobladet att finnas ­utskriven i större format för den som tycker att stilen är för liten. Finns att hämta i ­församlingshemmet i Järna ­eller kan skickas hem direkt till din brevlåda. Kontakta oss!

orgelrenovering på gång

j1J kort sagt W1w

Överjärna kyrkas orgel.

Foto: Lars Lindgren

HÖSTEN 2018 GENOMFÖRDES en konsulta­tionsrunda i pastoratets tre kyrkor. Syftet var att inventera kyrkornas instrument. I september månad har turen fallit på Överjärna kyrka att få sitt instrument i ordning. Hela orgeln måste omintoneras. Rören måste stämmas av en orgelbyggare.

Varför behövs detta, musiker Georg Lidström?

– Orgeln är tyvärr dålig och ostämd.

Orgelns ’skrikighet’ måste mjukas upp, kommenterar han.

Orgeln, som är byggd på 1960-talet, är en så kallad neoklassisk orgel som enligt Georg är mycket svår att spela viss sorts musik på. Så renoveringen ser han som mycket välbehövlig.

Foto: Lukasz Szmigiel

Nytt ljud i Överjärna kyrkas orgel Vi möttes utan att säga ett ord

DET ENDA SOM hördes var soppskedarna som klingade mot skålarna. Höstens solstrimmor letade sig in genom fönstren. Klassiska toner ljuder i högtalarna. I två dagar hade vi setts och mötts utan att säga ett knyst. Tystnaden var nu självklar och oemotståndlig. Inget kallprat, inget telefonerande, inga diskussioner.

Hjärnorna fick vila från intryck och kvar fanns de dagliga meditationerna, kvällens högläsning framför brasan och så dessa tysta måltider. ”Hur står du ut”, frågade några vänner. ”Hur klarar jag mig utan”, var mitt svar. I oktober finns möjlighet också för dig att vara med på retreat (se sid 21).

Tystnad och lugn...mmm. /Linnéa Malmborg, redaktör 5

Av: Linnéa Malmborg

Familjen Bengtsson i ­Överjärna kyrka på ­”öppnas” sommaravslutning.

förtjusta i

öppna

förskolan STAMMISAR. Familjen Kelly, Karl, ­Cyrus och Donna Bengtsson ­besöker ofta öppna förskolan i Järna församlingshem.

Hampus Frid och Annelie Wagnefors leder öppna förskolans verksamhet i Järna och Mölnbo.

C

6

ANNELIE WAGNEFORS, barn- och ungdomsa­nsvarig – vad är bäst med öppna förskolan?

– Att det är en plats för både vuxna och barn där det finns möjlighet till lek, skratt och härliga samtal. Man möter nya människor, och en del fortsätter att umgås även utanför. Man byter erfarenhet och kunskaper med varandra. En plats för alla som är hemma med sina barn!

ur kyrkoåret

c11F syföreningen S11p

Den helige Mikaels dag

»Nu är det dags för nål och trå´«

ärkeängeln mikael. Den helige

Mikaels dag är en gammal högtid som har firats ända sedan 400-talet. Dagen berättar om ärkeängeln Mikael som kämpar mot det onda genom att slåss mot draken, symbolen för det onda i Uppenbarelse­boken 12:7–12.

INGA JANSSON ger oss några glimtar i Överjärna kyrkliga syförenings verksamhet under hösten: ”Nu är det dags för nål och trå´ när vi till höstens syförening gå! Den startar torsdag 5 september klockan 13.00 i församlingshemmet, Järna. Vi hälsar alla medlemmar, såväl gamla som nya, välkomna till vårt arbete och samvaro då vi dricker kaffe och handarbetar. Därefter träffas vi varannan torsdag i vårt församlingshem.”

stridande ängel. Att

söndagens tema är Äng­ larna beror på att Mikael är en av ärkeänglarna i Bibeln.

Den helige Mikaels dag har länge haft prägeln av såväl barn som änglar. Men mikaelidagen, som dagen också kallas, är mer inriktad på strid än på frid.

Med vänliga hälsningar INGA JANSSON Ordförande

det gamla bondesamhället för Mick­ elsmäss och firades ursprungligen den 29 september. Mickelsmäss var länge en av de viktigaste högtiderna på året och markerade övergången till vinterhalvåret.

Foto: Cayla/unsplash

mickelsmäss. Mikaelidagen kallades i

7

Under invigningsmässan.

Välkommen som kyrkoherde Matts Sandström!

UNDER HÖGTIDLIGA former välkomnades Matts Sandström till ny kyrkoherde i Järna-­ Vårdinge pastorat den 19 maj i Överjärna kyrka. Mässan leddes av Strängnäs biskop Johan Dalman. Kyrkomusiker Georg Lidström med kolleger bjöd på egenkomponerad musik.

Kyrkan var fylld till brädden denna högtidsstund och vi vill tacka alla som medverkade och besökte kyrkan denna dag.

8

Ännu gladare kyrkoherde Matts Sandström.

Glad biskop Johan Dalman.

Kontraktsprost Åsa Lindgren, biskop Johan Dalman, kyrkoherde Matts Sandström, diakon Jenny Heickell, ­biskopens adjunkt Magdalena Öhrling, präst Hampus Frid, präst Håkan Sandvik.

Foto: Lasse Wiklund

9

Foto: Barbro Dahlberg

MUSIK

BARBRO DAHLBERG: "Glada kören är väldigt viktig för alla som är med.

Många blir uppriktigt ledsna när de inte kan vara med någon kväll."

På onsdagarna är sångarglädjen på topp i församlings­hemmet.

Då intar Glada k­ ören scenen. Ansvariga ­Barbro Dahlberg brinner för kören och dess ­medlemmar. ­­­Och ­musiken förstås.

Text: Linnéa Malmborg 10

Barbro Dahlberg är ansvarig för Glada kören –ett hel­ hjärtat uppdrag.

P

Å ONSDAGSKVÄLLAR fylls församlingshemmet i Järna med förväntansfulla och glada Järnabor och utsocknes med en längtan efter att få sjunga. I Glada kören är alla välkomna trots att man inte kan läsa noter eller är stresstålig. Här finns plats för variationer!

Glada kören startade 2002 efter en diskussion mellan Barbro och en annan kyrkokörsångare och dåvarande kyrkomusiker John Lidström som tyckte att det behövdes en kör för alla de som hade fantastiska röster men som inte riktigt hängde med i kyrkokörens repertoar.

– Allt för snabb inlärning och för mycket papper hindrade flera att vara med i kyrkokören, säger Barbro Dahlberg som är ansvarig för kören idag.

2002 bildades Nya kören, som den först hette innan namnbytet, i samarbete med Sensus. Efter två år var det 10–15 medlemmar. Som mest var de 30 sångare. Nu är de runt 20 sångare plus ledsagare och ledare. De flesta kommer från närområdet men några åker från Södertälje för att få vara med. Barbro är dirigent och Elisabeth Norrby är pianist. Ledarna Dagmar Hedberg, Cathrine Johansson, Laila Larsson och Annett Stahl turas om att vara med på övningarna för att hjälpa till med allt praktiskt som måste lösas – färdtjänst att hålla kolla på, fixa pärmarna och fikat.

»Målsättningen med kören är att alla ska kunna vara med och ha roligt.« REPERTOAREN ÄR BRED med allt från enkla visor, gospel och afrikanskt till musikal och psalmer. Kören använder inga noter utan texterna skrivs rent på ett papper som alla får.

– Vi går igenom varje sång bit för bit och pratar om orden och vad de betyder.

Det är viktigt att alla förstår textens innehåll och budskap.

Medlemmarna i kören är från 20 till 78 år, de flesta med egen eller erfarenhet av funktionsvariationer. Många arbetar eller bor i Solåkra by.

– Målsättningen med kören är att alla ska kunna vara med och ha roligt.

Glada körens övningar: 19.00 Vi börjar med upprop, rörelseträning och röstövning (både talande och sjungande) och börjar sedan att sjunga.

19.45 Vi pausar sången.

Vi fikar frukt och vatten.

20.20 Vi har andakt då vi läser en dikt, fader vår och sjunger välsignelsen. Vi avslutar med Det lilla ljus jag har.

20.30 Slut på övningen!

Bild från Glada körens vårkonsert i Överjärna församlingshem 2019.

Foto: Anna Back 11

Sångarna är redo för konsert.

Typiska Glada kören-sånger: Jag vill vara din Margareta h Det lilla ljus jag har h Håll mitt hjärta h Nu grönskar det h Cia Hamba h Jag vill ha en egen måne h Kärlek kan förändra allt h

En till två gånger per termin bjuder kören in till konsert för att visa vad de lärt sig under året. En spännande kväll med nervositet och glädje. Det avslutande fikat är ett tillfälle för körens medlemmar att lära känna församlingsborna och få uppskattning för sitt arbete. Kören är även med på de så kallade Solåkragudstjänsterna i församlingen samt vissa enstaka andra gudstjänster.

Hur viktig är kören för de som är med?

– Den är väldigt viktig! Många blir uppriktigt ledsna när de inte kan vara med någon kväll. Det är ett sätt att knyta nya kontakter. Man märker att många har utvecklats mycket av att umgås så här i grupp.

»Man märker att många har utvecklats mycket av att umgås så här i grupp.« 12

Musikglädjen smittar!

Körens nya pianist Elisabeth Norrby.

Foto: Barbro Dahlberg

»Att vara med i kören är ett sätt att knyta nya kontakter.«

Jessica och Åsa om Glada kören:

B

ARBRO SJÄLV HAR i 32 år arbetat med människor med olika former av funktions­ variationer, bland annat som elevassistent på sär- och träningsskola och vanlig skola samt inom olika boendeformer och daglig verksamhet. Efter en utbildning till arbetsterapeut blev det många år inom vuxenhabiliteringen.

Sången har alltid varit en viktig del i hennes liv. Vid nio års ålder började hon i kören Ministrängen i Pingstkyrkan i Södertälje, därefter har det blivit såväl gospelkör, cittragrupp som kyrkokör i Järna och Södertälje. Att sången varit självklar för henne genom alla år är tydligt. Numera är dock fokus på att andra ska få sjunga och upptäcka musikens glädje. Precis som hon själv fått göra genom hela livet.

– Det är fantastiskt att få arbeta med Glada kören. Den ger ren glädje både till de som sjunger och till oss ledare.

Foto: Barbro Dahlberg

Ryktet om kören sprids från mun till mun via vänner och bekanta. Rutinen när någon vill börja i kören är att Barbro har ett samtal med personen som sedan får testa att vara med tre gånger. Därefter sker ett nytt samtal där man pratar om hur personen trivts i gruppen.

– Det är väldigt sällan vi sagt nej till någon att vara med, poängterar Barbro.

Vad betyder kören för dig JESSICA ERIKSSON (till vänster på bilden)?

– Det är kul i kören och det är bra gemenskap.

Och för dig ÅSA JOHANSSON (till höger i bild)?

– Kören är gemensam glädje!

GLADA KÖREN ONSDAGAR 19.00–20.30 Församlingshemmet, Järna KONTAKT: Barbro Dahlberg, 070-773 23 01.

13

Gudstjänst & konsert

VARJE TISDAG Överjärna k:a 18.00 Kvällsmässa En stilla stund tillsammans inför Guds ansikte. Efter mässan samtalar vi i sakristian.

SÖNDAG 1 SEPTEMBER ELFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

Överjärna kyrka 11.00

Högmässa med upptakt

Matts Sandström, präst. Hampus Frid, präst. Nystart på temat ”Se jag gör allting nytt”. Junikvartetten sjunger.

Kyrklunch i församlingshemmet och medverkan av Bibeläventyret. Ikon­ invigning med Efti G Papadopoulou.

SÖNDAG 8 SEPTEMBER TOLFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Ytterjärna k:a 18.00

Gudstjänst

14

Håkan Sandvik, präst.

Håkan Sandvik, präst.

SÖNDAG 15 SEPTEMBER TRETTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Hampus Frid, präst.

Vårdinge kyrka 11.00

Lekmannaledd gudstjänst

SÖNDAG 22 SEPTEMBER FJORTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Håkan Sandvik, präst.

Ytterjärna k:a 18.00

Gudstjänst

Håkan Sandvik, präst.

SÖNDAG 29 SEPTEMBER DEN HELIGE MIKAELS DAG Överjärna k:a 11.00 Högmässa Hampus Frid, präst.

Konfirmationsupptakt.

Vårdinge k:a 11.00

Familjemässa

Håkan Sandvik, präst.

SÖNDAG 6 OKTOBER SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00 Högmässa Matts Sandström, präst.

Vårdinge kyrka 16.00

Musikgudstjänst – Hela kyrkan sjunger

Matts Sandström, präst.

Vi sjunger älskade psalmer och sånger till ackompanjemang. Blåsare medverkar.

15

SÖNDAG 13 OKTOBER TACKSÄGELSEDAGEN Ytterjärna k:a 11.00

Tacksägelsemässa

Hampus Frid, präst. Gåvor kan ­lämnas in före gudstjänsten i kyrkan. Efteråt serveras kyrkkaffe i kyrkskolan, därefter följer den uppskattade auktionen av lokalproducerade gåvor. Intäkterna av auktionen går till Världens barn.

Vårdinge k:a 11.00

Gudstjänst

Håkan Sandvik präst.

SÖNDAG 20 OKTOBER ARTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Hampus Frid, präst.

Ytterjärna k:a 14.00

Solåkragudstjänst Hampus Frid, präst.

LÖRDAG 26 OKTOBER Församlingshemmet, Järna 16.00

Musikal

Barn- och ungdomskörerna ger musikalklassikern Sound of Music på svenska. Fri entré.

k

SÖNDAG 27 OKTOBER NITTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Håkan Sandvik, präst.

Vårdinge k:a 16.00

Musikal

Barn- och ungdomskörerna ger musikal­ klassikern Sound of Music på svenska.

16

FREDAG 1 NOVEMBER Vårdinge k:a 10.00–16.00

Öppen kyrka med fika

Kyrkan är öppen för ljuständning.

Fika serveras. Öppet även lördag 2 november 10.00–16.00.

LÖRDAG 2 NOVEMBER ALLA HELGONS DAG Alla kyrkorna är öppna. Ljuskonstverk på alla kyrkogårdarna 16.00–21.00.

Kyrkogårdsförvaltningen finns på Överjärna kyrkogård 16.00–21.00 för frågor och fika.

Församlingshemmet, Järna 12.00–16.00

Kaffeservering

Överjärna k:a 16.00

Minnesgudstjänst

Vårdinge k:a 16.00

Minnesgudstjänst

Syföreningen inbjuder till kaffe och samkväm i församlingshemmet enligt gammal tradition.

Matts Sandström, präst.

Ljuständning för avlidna under året.

Stilla musik spelas. Körerna medverkar.

Hampus Frid, präst.

Ljuständning för avlidna under året.

Stilla musik spelas. Körerna medverkar.

SÖNDAG 3 NOVEMBER SÖNDAGEN EFTER ALLA HELGONS DAG/ALLA SJÄLARS DAG

Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Ytterjärna k:a 16.00

Minnesgudstjänst

Håkan Sandvik, präst.

Håkan Sandvik, präst. Sång i minneslunden av Södertälje sångargille därefter minnesgudstjänst. Manskören medverkar. Kyrkkaffe i kyrkskolan.

17

SÖNDAG 10 NOVEMBER TJUGOFÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Hampus Frid, präst.

Vårdinge k:a 11.00

Lekmannaledd gudstjänst

SÖNDAG 17 NOVEMBER SÖNDAGEN FÖRE DOMSSÖNDAGEN Överjärna k:a 11.00

Högmässa

Matts Sandström, präst

LÖRDAG 23 NOVEMBER S:ta Ragnhilds kyrka Södertälje 16.00

Konsert: Mozarts Requiem

Wolfgang Amadeus Mozarts Requiem för soli, kör och orkester. Järna-Vårdinge kyrkokör i samarbete med S:ta Ragnhilds motettkör med Olof Oskarsson.

Georg Lidström, dirigent. Fri entré.

SÖNDAG 24 NOVEMBER DOMSSÖNDAGEN Ytterjärna k:a 11.00

Högmässa

Håkan Sandvik och Hampus Frid, präster. Kyrkkaffe i kyrkskolan efter högmässan.

Vårdinge k:a 16.00

Konsert: Mozarts Requiem

Wolfgang Amadeus Mozarts Requiem för soli, kör och orkester. Järna-Vårdinge kyrkokör i samarbete med S:ta Ragnhilds motettkör med Olof Oskarsson.

Georg Lidström, dirigent. Fri entré.

18

Tillsammans Sopplunch

Syföreningar

Torsdagarna 12 sep, 26 sep, 10 okt, 24 okt, 7 nov & 21 nov (Obs: drop-in) Församlingshemmet, Järna 12.00–13.30

Torsdagarna 5 sep, 19 sep, 3 okt, 17 okt, 31 okt & 14 nov Församlingshemmet, Järna 13.00–15.00

Torsdagarna 19 sep, 3 okt, 17 okt, 31 okt, 14 nov & 28 nov Postillan, Mölnbo 12.00–13.00

Onsdagarna 25 sep, 23 okt & 27 nov Postillan, Mölnbo 13.00–15.00

Skapargrupp för vuxna

Bibelstudiegrupp

Torsdagar (OBS! Ny lokal) Klockargården, Mölnbov. 2, 13.00–15.00

Torsdagar ojämna veckor Förs. hemmet, Järna 19.00–20.30 Start: 12 september. Kontakt: Matts Sandström, 08-551 782 03

Soppa med bröd och kaffe för 30 kr.

Mötesplats för alla med utmattningssyndrom eller utmattningsdepression.

Handarbete, fika och samtal.

Vi träffas för att samtala om Bibeln.

Tankar om tro

Vi delar våra tankar om tro.

18 sept, 16 okt & 20 nov Fristastugan, Mölnbo 18.30 19

gen i din hand, G ud .

Foto: Gaelle Marcel Text: ur Bönboken – tradition och liv

m

n

da ar

Jag

lä

Att inviga dagen BÖNETIDEN PÅ morgonen kan vara en av dygnets viktigaste stunder. I stillhet och lugn får vi gå igenom dagens uppgifter och lägga fram dem inför Gud. Vi lämnar dagen i Guds hand och ber om välsignelse och välgång i allt. Människor vi ska möta passerar i tankarna. Vi ser deras ansikten och vi låter dem stanna till i vår eftertanke.

Nu kallar vi på Guds närvaro i dagens enskildheter och ber om hjälp att inte glömma att Gud svarar på bönen. Morgonbönen skyddar oss mot att bli uppätna 20

av dagens jäkt och vi blir medvetna om att Gud finns med i allt.

IBLAND, ELLER TILL och med under långa tider, har vi inte utrymme för lugn på morgonen. Då blir kanske ett enkelt korstecken eller orden Jag lämnar dagen i din hand, Gud, den enda morgonbön som går att hinna med eller orka med.

Korsbönen Börja vid huvudet, som ibland utläggs som symbol för Fadern. Tecknet fortsätter till magen, viket utläggs som att Gud tog plats i Marias livmoder. Fortsätt sedan från vänster till höger axel. Armarna är till för att tjäna, och Anden kom för att hjälpa oss att vara medskapare.

Evenemang Foto: Robert Bye

Foto: Leon Biss

Föreläsning: En hyllning till livet genom döden

Föreläsning: Israel och Palestina – den eviga konflikten

Söndag 15 september Församlingshemmet, Järna 18.00

Onsdag 16 oktober Församlingshemmet, Järna 18.00

Tre livsberättelser om människans inre mod i liv och död med musik av Ted Gärdestad. Berättare: Ulf Nilsson. Musiker: Simon Forsman.

Efteråt finns tid för öppet samtal.

Vad handlar konflikten om? Hur ser historien – och framtiden ut? Föreläsning och samtal om en av de mest komplicerade konflikterna i världen.

Berättare: Håkan Sandvik.

Retreat – stilla dag Lördag 5 oktober Follökna Foto: Kelly Sikkema

Övning i livsmod, livslust, reflektion och i att lyssna till den inre rösten.

Möjlighet till enskilt samtal.

Ledare: präst Håkan Sandvik.

Anmälan: Till exp, 08-551 747 20 senast 20 sep. Kostnad: 200 kr.

21

Barn & unga FREDAGAR 10.00–12.00 Församlingshemmet, Järna ONSDAGAR 10.00–12.00 Postillan, Mölnbo

ÖPPNA FÖRSKOLAN  En mötesplats för föräldrar och moroch farföräldrar med små barn. Vi leker, sjunger, fikar och pratar tillsammans om allt mellan himmel och jord.

Ingen anmälan, det är bara att dyka upp under tiden vi har öppet.

Start: vecka 37.

TISDAGAR 17.30–20.30 Församlingshemmet, Järna

UNGDOMSGRUPP  Vi umgås, fikar, pratar, ser film och har kul ihop. De kvällar när det inte är tema hänger vi tillsammans. Hit kommer du precis som du är och alla ­är välkomna. Det kostar inget.

Start: 10 september.

TISDAGAR /SÖNDAGAR Församlingshemmet, Järna

KONFIRMATION I september startar konfirmation 2019/2020 för alla som är födda 2005. Läs mer på sidan 39 eller kontakta Annelie Wagnefors för mer information: 08-551 782 08, annelie.wagnefors@svenskakyrkan.se Nu st a rt a r ko n fa n 2019/2020!

22

Sjung i kör!

TISDAGAR 19.00–21.00 Församlingshemmet, Järna

ONSDAGAR 18.30–20.30 Överjärna kyrka

ONSDAGAR 19.00–20.30 Församlingshemmet, Järna

TISDAGAR 14.30–15.15 Postillan, Mölnbo

DAG OCH TID ...meddelas vid anmälan Postillan, Mölnbo

KYRKOKÖREN Vi sjunger i våra gudstjänster och genomför även större oratorieverk med solister och orkester. Körledare: Georg Lidström, 08-551 782 04.

Körstart: 3 september.

JOYFUL VOICES En kör för alla som inte har körvana men som gärna vill sjunga. Inga förkunskaper krävs.

GLADA KÖREN Kören sjunger schlagers, enklare bibelvisor och psalmer. Vi har alla erfarenhet av funktionsvariationer, egna eller personer som står oss nära. Kontakt: Barbro Dahlberg 070-773 23 01.

BARNKÖREN 6 För barn från 7 år.

Körledare: Agneta Axelson, 08-551 782 18.

Start: 3 september.

UNGDOMSKÖR 5 En kör för ungdomar.

Körledare: Agneta Axelson.

23

ÅRETS HÖGTIDER HELGON. Heliga Birgitta avbildad på altarskåp från 1480-talet i ­Salems kyrka. Heliga Birgitta var åttabarnsmor, profet, politiker och den första svensk som helgonförklarats av påven.

Vi är alla heliga

genom Jesus

24

Under allhelgonahelgen minns vi våra döda och smyckar gravarna med ljus och blommor – en tradition som leder oss ända tillbaka till medeltiden.

"Gud omger sig med helgonens skara. Låt deras förebild väcka oss till ett helgat liv, så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar." kollektbönen på alla helgons dag

AV: Linnéa Malmborg

A

LLHELGONAHELGEN präglas av två kyrkliga helgdagar: alla helgons dag och alla själars dag. Historiskt har vi skilt på att minnas helgonens liv och att minnas våra närståendes liv men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, genom Jesus som har räddat oss.

Rent praktiskt präglas hela helgen av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar, de lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp.

Alla helgons dag firar vi den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Det är sedan 1953 en allmän helgdag och denna dag har vi fokus på alla helgon som saknar egna dagar i

helgonkalendern. Det var tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme som år 855 bestämde att alla helgon som inte fått en egen festdag ska firas på samma dag.

Dagen följs av alla själars dag då vi minns och hedrar närstående som lämnat oss.

FÖRSTA GÅNGEN allhelgonadagen finns dokumenterad i Sverige är 1198, mitt under Sveriges katolska medeltid.

Det var då den största högtiden efter jul, påsk och pingst. Högtiden markerade också sommarhalvårets slut och vinterns början.

Efter reformationen på 1500-talet behölls dagen som en helgdag fram till 1772, men alla själars dag togs däremot bort som helgdag. Skälen är att helgon inte sågs som del i den protestantiska 25

lutherska trosuppfattningen. Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag 1953 till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till allhelgonadagen.

Under slutet av 1800-talet blev det mer vanligt att tända ljus vid gravarna vid denna helg, vilket tidigare mest skett på julaftonen. Efter andra världskriget spreds seden med ljus på gravarna förlagt till allhelgona, och inspirationen kom från katolska länder.

PÅ ALLA SJÄLARS DAG minns vi våra egna närmaste som gått före oss. Temat för söndagen är vårt eviga hopp, som ska påminna oss om att sorgen har en guldkant – hoppet om det eviga livet hos Gud. Sorg har i vårt samhälle blivit en privat-

26

Vårdinge kyrkogård 2018.

Foto: Mickael Lindholm

sak, något som vi bär i vårt inre men inte pratar så mycket om, särskilt inte efter att den första chocken och smärtan lagt sig.

Men denna söndag visar vi vår sorg på utsidan, denna helg bär vi våra ljus till våra gravar och får samlas och tacka för dem vi haft hos oss, samlas och minnas, samlas och trösta varandra.

TEXTERNA TILL DENNA söndag handlar om att trots att döden är ett tydligt slut, så finns det ett hopp som hör ihop med döden – det hoppet är att vi är födda till något större än ett jordiskt liv, vi är födda till ett himmelskt, evigt liv, en samhörighet med Gud som går bortom det som den här världen kan tillfoga oss. ­ I allhelgonatid får vi samlas i sorgen, men också i hoppet om att det finns en kraft som är starkare än allt annat, till och med starkare än döden. Den kraften är Guds kärlek. Text: Svenska kyrkan 

Den keltiska höstfesten Halloween har blivit en amerikansk fest som spridit sig till Sverige.

Sankt Sigfrid var ett av de mest kända och vördade helgonen i det medeltida Sverige.

FAKTA: HALLOWEEN

Mycket av Halloween handlar om att gestalta skräck och död, gärna med blod och dödskallar. På så sätt görs döden symboliskt närvarande, oftast i barnens gestalt. I vårt land sammanfaller högtiden med alla helgons dag, en dag till åminnelse av de döda. Men eftersom alla helgons dag infaller första lördagen i november och Halloween den 31 oktober så krockar dagarna sällan.

Båda högtiderna kan dock kopplas samman som högtider som tematiserar de döda och döden.

Källa: Nordiska museet

»Helgon, i kristen tradition människor som är helgade och som i särskilt hög grad lever i gudsgemen­ skap och visar det i personligt mod inför martyriet eller i ett kärleksfullt handlande mot andra.« Ur: Nationalencyklopedin TIDIGT I DEN kristna kyrkan började man fira helgon och minnet av martyrer. Helgon var människor man höll särskilda, heliga. Till martyrer räknas människor som dött för sin tro. Helgonen skiljer sig i betydelse hos den enskilde kristna och mellan olika kristna traditioner.

Svenska helgon som blivit helgonförklarade av påven (därtill finns ett flertal svenska helgon): Birgitta Sigfrid Helena av Skövde Elisabeth Hesselblad

Källor: Nordiska Museet, Svenska kyrkan, Wikipedia.

HALLOWEEN KOMMER från engelskans all hallows eve, och infaller alltid den 31 oktober.

Ursprunget är en keltisk höstfest, en fest hos kelterna som markerade sommarens slut. Man tände eldar, som på Irland hade det dubbla syftet att dels vägleda de döda, dels skrämma häxorna.

FAKTA: HELGON

27

”Det finns inte konserthus i varje by, däremot en kyrka som ger möjlighet att framföra musik. Bara genom sin existens ­inbjuder kyrkan till ­musik", säger Georg Lidström som v­ urmar för kyrkomusik och klassisk musik.”

”Vad är det man ska förstå?

Det är bara att sluta ögonen och njuta!”

Dirigent och kyrkomusiker Georg Lidström strider för det kyrkomusikaliska arvet med hela sin kraft. Hans kall är att fler ska upptäcka den klassiska musikskatten.

28

MÖTET

GEORG LIDSTRÖM

REBELL MED ETT KALL TEXT & FOTO: Linnéa Malmborg

D

IRIGENT OCH musiker Georg Lidström är märkbart rörd denna eftermiddag eftersom tidningarna inte snappat upp nyheten att Sven-David Sandström avled tidigare i veckan.

– En av Sveriges största tonsättare har gått ur tiden och inte ett ord i dagens tidningar, säger Georg.

Sandström var professor på Musikhögskolan i Stockholm där Georg studerade under 1980-talet och uruppförde flera av storhetens egna verk.

Sedan två år är Georg kyrko-

musiker i Järna-Vårdinge med det primära syftet att leda kyrkokören mot nya toppar. Hans ambitioner är höga och körens likaså. Georg känner själv ett ansvar att till församlingen förmedla det han beskriver som den stora konstskatten – klassisk musik. Förra årets uppförande av Förklädd Gud var ett stort steg i rätt riktning för kören, i höst lägger de ribban på Mozarts Requiem.

– Min stora uppgift på den här platsen är att entusiasmera körens medlemmar. Musiken är oljan, resten är något slags kärleksmöte, 29

utbrister Georg som arbetar hårt för att få så många som möjligt att uppleva musik­skönheten.

Sitt yrke ser han som en drivkraft, ett kall att den stora konsten ska bli tillgänglig utan kostnad för alla.

– De klassiska verken är inte bara skrivna för professionella sångare, poängterar han och berättar historien om Bach som skrev en kantat för v a r j e söndag på året, med den lokala goss­ kören och statspiparen som kollegor.

– Den klassiska musiken är evig, inte ett mode. Vi har ett kyrkomusikaliskt arv som vi måste värna om samtidigt som vi måste se framåt. Vi måste stå för traditioner i kyrkan och våga sätta gränser.

J

UST DETTA MED ATT se framåt tycks innebära en viss ambivalens för Georg. Å ena sidan drömmer han om att fler ska uppleva musik i kyrkorummet, å andra sidan har han svårt att uppmuntra moderna sånger på församlingens förrättningar. Han nämner exempel då vigselpar vill ha modern utgångsmusik på CD-skiva, när han själv sitter uppe på orgelläktaren och kan erbjuda pampig livemusik. För Inga är ­mkyrkoötet – Det är ingen som efterfrågar med a ­ ndra musik på dop eller vigslar längre, säger människor han med sorg i rösten. Jag måste ju möta livsviktigt. önskemålen, men jag förstår inte den musiken!

Vid diskussioner om klassisk musik med människor får han ofta synpunkten att den inte går att förstå. Hans svar blir: ”Vad är det man ska förstå? Det är bara att sluta ögonen och njuta!”

30

– Många har en föreställning om att den klassiska musiken är finkultur bara för några få utvalda. Men den är ju en skatt lämnad från tonsättare till hela mänskligheten.

DETTA MED OKUNSKAP om popmusik visar sig vara en sanning med modifikation. Under samtalet kommer det fram att Georgs musikintresse härstammar från 1960- och 1970-talets popmusik. Som gitarrist och basist i den egna gruppen Mad for han runt på popbands­ tävlingar och ungdomsgårdar för att sprida sin och kompisens egenskrivna musik.

– Det var en tid i ungdomen då man låtsades att vara pop­ idol, säger han och skrattar.

»»Musiken är

oljan, resten är något slags kärleksmöte.« Hur idolerna Lennon och ­McCartney tvärt kunde bytas till Bach och Rachmaninov är dock inte något som verkar förvåna honom nämnvärt. Musikstilarna avlöste varandra under gymnasietiden vid ett tillfälle som han närmast beskriver som ”ett upp-

vaknande”. När skolans pluggis på skolavslutningen satte sig vid Steinwayflygeln i aulan och spelade Rachmaninovs Ciss moll preludium gick solen plötsligt upp framför tonåriga Georgs ögon.

– Jag blev fullkomligt knockad, säger han.

SÅ BÖRJADE EN NY vändning på den musikaliska resan. Den tidigare musik­ stilen tog han abrupt avstånd ifrån och vände nu blicken mot de klassiska kompositörerna. ­Vägen gick mot den kyrkomusikaliska linjen på Geijerskolan i Värmland där piano­ färdigheterna ökade med rapidfart. Efter en höstlovsveckas ihärdigt tragglande lärde han sig Rachmaninov-stycket utantill. Ivern att få uppleva musiken med hela sitt väsen tycks finnas kvar än idag.

När orkestermusikerna i en värmländsk kyrka uppmärksammade Georgs lekfulla dirigerande peppade de honom att söka sig vidare inom yrket. Som enda elev det året blev han intagen på Musikhögskolans dirigentlinje, tack vare en stor portion lekfullhet under de tuffa intagningsproven. Något han är djupt tacksam över idag.

– Jag upptäckte min stora idol Herbert von Karajan, världens största dirigent efter Arturo Toscanini, och tänkte: 'Så där vill jag bli'!

På Musikhögskolan studerade han för giganterna Eric Ericson och

Geor g in

actio n

.

GEORG LIDSTRÖM BOR: Enskede.

GÖR: Kyrkomusiker och frilansande dirigent. Bl a chefdirigent för Täby symfoniorkester. 1:e gästdirigent i Falun.

URVAL AV ERFARENHETER: Har turnerat med Riksteatern samt varit gästdirigerat vid Norrlands­ operan, gjort flertalet föreställningar vid Operan på skäret bl a Verdi­ operorna Aida, Rigoletto och Triviata.

VIKTIGA HÄNDELSER: Har dirigerat uruppförandet av Sven-David Sandströms operor som t ex Slottet det vita. Konserten med Paul McCartney på Tele2-arena då han framförde hela Beatles repertoar.

"Jag följde popmusiken på 1960- och 1970-talet som Beatles, Led Zeppelin och Deep Purple och var fascinerad av de skickligaa musikerna. Jag har sett alla banden live."

31

»»Många har en

f­ öreställning om att den klassiska musiken är finkultur bara för några få utvalda.«

»Den klassiska musiken är en skatt lämnad från tonsättare till hela mänsk­ ligheten.«

Georg Lidström – en gång ett popsnöre med gitarr!

32

Sven-David Sandström, och hade erkände dirigenten Jorma Panula som professor. Utbildning i ensembleledning, orkesterledning och kördirigering blev vägen framåt på Georgs musikaliska bana. Och även en kyrkokantorsutbildning på Stora Sköndals högskola.

Leker du fortfarande?

– Ja, konsten kräver det!

E

FTER MÅNGA år i skolan har det blivit både lek och allvar med en mängd körer på olika nivåer. Som kyrkomusiker och dirigent i församlingar och orkestrar har Georg hunnit möta mängder av musikälskande människor.

Redan efter skolan blev han 1:e dirigent för Täby symfoniorkester som än idag är hans hemmaplan. Av alla de Beeth­ ovensymfonier han dirigerat finns ett extra fint minne – nionde symfonin i Klara kyrka till förmån för Astrid Lindgrens barnbyar i Klara kyrka.

Efter att han i sinom tid lämnar Järna-Vårdinge pastorat hoppas han att ha lyckats göra det han en gång företog sig – att entusiasmera kören och förhoppningsvis locka fler sångare att upptäcka musik­ skatten. Att fler ska få känna vad musiken gör rent fysiskt i kroppen.

– Musik skapar reaktioner i kroppen.

Den är helande! Att vara mitt i kören, i klanglådan, är något alldeles enastående.

Han drar en parallell till filmen Så som i himmelen där kyrkokören blir helt saliga den stund då de upptäcker sina egna röster och stämmor. Något mer givande än att se sångarnas glädje och resultatet efter ett halvårs övande har Georg svårt att beskriva.

– Att genomföra en konsert ger verkligen livslånga minnen. Utan körverksamheten är det många som aldrig annars skulle komma åt den här musiken.

Hans mål framåt är allt annat än tvivelaktiga: – Jag känner mig som en rebell som inte kan ge upp det jag strider för. Jag måste ända in i kaklet med min ­ passion!  Han känner sig som en rebell, Georg. En rebell som kämpar för den klassiska musiken.

Inte bara klassiskt – Beatles hör också till Georgs idoler.

»Musik ­skapar ­reaktioner i ­kroppen. Den är helande! Att vara mitt i k ­ ören, i klanglådan, är något alldeles ­enastående.«

Nya sångare till kyrkokören sökes!

Georg är på jakt efter fler sångare till Järna-Vårdinge kyrkokör. Han kan utlova en spännande resa i den klassiska musikens skattkammare. Varmt välkommen att ringa om du har intresse av att vara med: 08-551 782 04.

KYRKOKÖREN ÖVAR: Tisdagar 19.00–21.00 Församlingshemmet, Järna 33

Alldeles nytt under solen TACK JENNY! Jenny Heickell slutar som diakon i Järna-Vårdinge pastorat. Vi vill tacka Jenny för det arbete hon utfört hos oss under dessa år och önskar henne all lycka till i framtiden.

Blomma till Jenny

Foto: Micah Hallahan

M 34

i höst

Ändring för höstens soppluncher

Till hösten har vi planer på att ha sopplunchen i Överjärna församlingshem på torsdagarna lite annorlunda. Den börjar kl 12.00 och pågår till 13.30. Under denna tid blir det en öppen servering. Första soppan för terminen är 12 september i Järna. Sopplunchen i Postillan i Mölnbo sker som vanligt klockan 12 med start 19 september. /Cicci, husmor

Foto: Priscilla Du Preez

Pastoratets diakontjänst dras in Kyrkorådets ordförande LASSE WIKLUND informerar om diakon­tjänsten i pastoratet: JÄRNA-VÅRDINGE pastorat har under några år haft en verksamhet som har medfört ett årligt ekonomiskt underskott. Kyrko­ rådet har tillsammans med den tidigare kyrkoherden analyserat verksamheten och genomfört omstrukturering i syfte att nå stabilitet och en verksamhet i ekonomisk balans.

bibelstudiegrupp

Tid att prata om Bibeln Är du intresserad av kristen tro? Nyfiken på Bibeln? Under hösten kommer vi att inbjuda till att läsa Lukasevangeliet och samtala om Jesu budskap och Bibelns innehåll. Vad står det? Vad menade Jesus? Vad innebar det då? Vad betyder det för mig idag? Detta är frågor vi kommer att samtala om. Varmt välkommen!

Foto: Aaron Burden

DAG OCH TID: Varannan torsdag 19.00–20.30 (ojämna veckor).

PLATS: Församlingshemmet, Järna.

START: 12 september.

KONTAKT: kyrkoherde Matts ­Sandström, 08-551 747 03, matts.sandstrom@svenskakyrkan.se eller präst Håkan Sandvik, 076-803 02 50, hakan.sandvik@svenskakyrkan.se

Tyvärr har vi haft för många anställda i relation till pastoratets inkomster. Efter genomförd MBL-förhandling har beslut tagits att dra in befattningen diakon. På grund av detta upphör därför diakon Jenny Heickells tjänst. Det diakonala uppdraget sköts numera av pastoratets övriga medarbetare. Alla diakonala frågor hänvisas från och med nu till pastoratets präster.

35

MOZARTS REQUIEM Wolfgang Amadeus Mozarts Requiem för soli, kör och orkester.

Järna-Vårdinge kyrkokör och S:ta Ragnhilds motettkör. Fri entré.

S:TA RAGNHILDS KYRKA 23 NOV 16.00 VÅRDINGE KYRKA 24 NOV 16.00 36

Foto: Ikon bildbank

Kyrkprylen

Vid kyrkofullmäktigemötet 16 maj 2019 beviljades kyrkorådet ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018. Församlingsverksamheten hade ett förlustår.

Arbete pågår nu med verksamhetsplanering inför 2020 samt med budgeten för 2020 med ambitionen att vända det negativa resultatet till ett nollresultat.

Kyrkorådet diskuterade pastoratets förbättringsåtgärder. Arbetet med att ta fram en ny församlingsinstruktion ska drivas av vår kyrkoherde Matts Sandström. Det beslutades att aktiviteten "fastställa pastoratets visioner och mål" ska ha högsta prioritet.

Foto: Tetiana Shadrina

INFO FRÅN KYRKORÅDET Ordförande Lasse Wiklund informerar

KORSET. Korset sammanfattar den kristna tron genom ett enkelt tecken som vi både kan se och ta på. Det berättar om hur kristna tror att verkligheten förändrades när Jesus dog och uppstod. Korset står för hoppet, att livet alltid är starkare än döden. Jesus dog på korset och begravdes, men han är inte kvar där. Han har uppstått från de döda! Korset står för trygghet och mod. Det finns försoning och förlåtelse för allt som går sönder och blir fel i våra liv. Korset står för gemenskap. Det samlar kyrkan i hela världen och visar att vi är syskon även om vi finns långt från varandra i tid, rum eller åsikter.

37

38

KONFA – ETT MINNE FÖR LIVET!

sommar vår

Q

ETT FANTASTISKT konfirmationsår avslutades under våren och sommaren med läger och högtidliga konfirmationsgudstjänster för våra konfirmander. Vid gudstjänsterna sändes konfirmanderna ut som lärjungar. Veckoläsningsgruppen träffades varje tisdag under året.

De tretton konfirmanderna åkte på skidläger i Åre under sportlovet och konfirmerades den 24 mars i Vårdinge kyrka.

Månadsläsningsgruppen träffades en gång i månaden.

De tio konfirmanderna åkte på sommarläger i Gransnäs i Småland och konfirmerades i Ytterjärna kyrka den 30 juni.

Fyra ungdomsledare var med på lägren med uppgift att leda och leka. Hampus Frid och Annelie Wagnefors har varit ansvariga för konfirmationen. Julia Andersson var med som ansvarig fram till januari 2019.

– Det har varit ett fantastiskt år, säger präst Hampus Frid.

Q

»Ett fantastiskt konfa-år!«

Nu drar konfirmation 2019/2020 igång!

KONFIRMATIONSSTART. Konfirmationen 2019/2020 startar i september! I augusti skickades det ut en broschyr till samtliga ungdomar födda 2005 – en inbjudan till konfirmation.

Kontakta oss om du inte fått broschyren.

Vårens och sommarens konfirmander tar glädjeskutt efter konfirmationen. Foto: Ateljé Schulte

SKIDKONFA Varje tisdag i församlingshemmet i Järna. På sportlovet 2020 åker vi till Idre på konfaläger. ÄVENTYRSKONFA En söndag varje månad i församlingshemmet i Järna. Konfaläger blir det sommaren 2020.

Kontakta Annelie Wagnefors för mer information och anmälan: 08-551 782 08, annelie. wagnefors@svenskakyrkan.se

39

c11F medarbetaren S11p

Q

»Att se människor utvecklas är en fantastisk känsla« Hej PER-MAGNUS OLSSON, fastighets- och kyrkogårdschef som i oktober slutar i pastoratet. Kan du berätta lite om din tid här?

– Jag började jobba i pastoratet 2014 som fastighetsansvarig. När jag 2017 började som fastighets- och kyrkogårdschef fick jag möjlighet att bygga upp en ny organisation. Det har varit en tuff utmaning men också en givan-

de tid där jag lärt mig mycket.

Vad har du gjort under denna tid?

– Jag har byggt upp tre avdelningar – begravningsverksamhet, fastighetsavdelning och vaktmästeri. Det viktigaste för mig när jag blev chef var att höja kunskapen genom utbildningar och att motivera och lyfta människor.

Vad har varit det mest givande?

– Att väcka upp de fina utemiljöer som legat i dvala under lång tid.

Jag tänker då speciellt på Ytterjärna kyrko­gård som jag är extra stolt över.

Hur har dina medarbetare varit?

– Jag är otroligt stolt över mina medarbetare. Det är ett härligt gäng där alla vuxit i sina roller och blivit ledare i sina ansvarsområden. Att se människor utvecklas är en fantastisk känsla!

Vad händer nu framöver för dig?

– Jag går till Huddinge pastorat där jag ska vara kyrkogårdschef för en mycket större organisation och det ska bli väldigt spännande.

upphittade skatter FUNNET. Den som söker finner.

40

I arbetet med renoveringen av kyrkmuren runt Överjärna kyrkogård hittades två gamla skatter – en handsmidd sax och en spik. De låg begravda djupt ner bland stenarna.

DOPTID. Magnus Aronson /Ikon

DÖPTA

Överjärna församling

Rickfält, Evelina Linnéa Rickfält, Alma Inga Linnéa Lindberg, Siri Sara Keto, Saga Molly Söderström, Minella Tähti Gustafsson, Alice Anna Majlis  Mineur, Walter Uno  Norhult, Emilia Linnea  Norlindh, Olivia Anna Maria      

Vårdinge församling c11F gud vi ber för S11p

VÅRA MEDLEMMAR Hänt från 1 maj till 31 juli AVLIDNA

Överjärna församling

 Maja Ingabritt Aquilonius  Margot Adéle Hedström  Jonny Ivar Eriksson  Maud Edit Signe Elisabet Nyström  Per Erik Vilhelm Andersson  Diana Linnea Maryana Uttman  Marianne Norfors  Erik Ove Asplund  Birgitta Elisabet Martinsson  Folke Ragnvald Eriksson  Axel Rune Engström  Ulla Kristina Hansson Österlund

Vårdinge församling

 Marie Karin Christina Johansson  Torsten Valdemar Kjäll

Schuiten, Wanja Elisabeth Borghs, Gerda Lovis Johannesson, Charlie Clas Lucas  Nygren, Molly Anna-Lisa Sofia  Gredenman, Karl Axel Ruben

  

Ytterjärna församling 

Palmberg, Ammi Elisabeth Maja

»Droppen från Gud Fader på din panna, du älskade.

Droppen från Guds son på din panna, du älskade.

Droppen från Guds helige Ande på din panna, du älskade.« HARALD OLSEN ur Keltisk andlighet 41

KYRKMUR I NY skrud Kyrkmuren runt ­Överjärna kyrkogård genomgår en ­ unik ­renovering – ett minst sagt tungt kultur­historiskt arbete.

AV: Linnéa Malmborg FAKTA: AIX Arkitekter

42

STENKOLL. Trädgårds­ anläggare Lennart A ­ hremark och Petrus Hendel är specialise­ rade på att bygga kyrkmurar.

Allt arbete som görs med muren sker under Länsstyrelsens tillsyn och med överinseende och tillsyn av antikvariskt sakkunnig med­ verkan. AIX Arkitekter har tagit fram beskrivningen för renove­ ringen vilken artikeln är baserad på. Foto: Linnéa Malmborg

LÄNGS MED DE ÄLDRE delarna av Överjärna kyrkogård byggdes för 150 år sedan en mur som står än idag. Tidens tand har satt sina spår och på vissa ställen har stenar rasat eller lossnat och partier av muren har förskjutits. Därför är muren nu i behov av renovering. Kyrkogårdsmuren av gråstensblock, fältsten och sprängsten i olika format ersatte den tidigare timrade inhägnaden. De äldsta delarna av muren uppfördes 1817 av dalkarlar. ”Man budade både torpare och hemmavarande båtsmän att dela i sprängningen av sten”, går att läsa i protokoll.

UPPRADADE. Överjär­ na kyrka och muren från ­söder, sannolikt vid början av 1900-­talet. Foto: okänd

MUREN HAR DÄREFTER utvidgats mot olika riktningar allteftersom kyrkogården växt. Den befintliga muren är i vissa delar byggd vid början och mitten av 1800-talet, och den norra sträckningen är från början av 1900-talet.

43

TYNGDLYFTARE. Lennart och Petrus lyfter flera ton sten under sitt arbete med kyrkmuren.

Ett arbete som pågår i flera månader.

»Då var de b ­ etydligt fler än två personer som baxade sten. Dessutom hade de hästar till sin hjälp.« lennart om hur muren byggdes på

LENNART AHREMARK och Petrus Hendel jobbar för fullt denna soliga tisdagsmorgon med att lyfta stenar till sin rätta position. De har som uppdrag att restaurera kyrkmuren runt hela Överjärna kyrkogård – ett arbete som förväntas pågå i flera månader. Där murens stenar har rasat eller är i dåligt skick måste de plocka bort varenda sten och bygga upp muren på nytt. Om det är riktigt illa behöver de plocka bort alla stenar ända ner under marken.

– Muren är inte bara det ögat ser, påpekar Petrus. Den fortsätter under marken som ett stöd och för att vattnet ska rinna ned ordentligt.

44

1800-talet

Anledningen till murens försämrade skick är tidens tand. Trädrötter har slingrat sig in i muren och marken har rört sig. Människor har sprungit ovanpå muren. Extra viktigt för att få stabilitet är att fylla alla de hålrum som bildas inuti muren, något som enligt Petrus inte var så noga förr i tiden.

– Stenarna måste packas noga. Ibland behöver vi komplettera med ny sten för att fylla ordentligt.

Anledningen till renovering är främst på grund av säkerhetsskäl om muren

Flygbild över Överjärna kyrka och kyrkogård.

Foto: ­Stockholms länsmuseum.

FAKTA: KYRKOGÅRDS­MURAR Med kristendomens införande började de döda begravas i anslutning till kyrkan och i vigd jord. Kyrkogårds­ muren, eller bogårdsmuren, hade flera funktioner. När en kyrkogård fylldes med jord bidrog muren till att hålla jor­ den på plats. Bogårdsmuren avgrän­ sade kyrkogårdens vigda jord både fysiskt och symboliskt från marken runtom och hindrade att djur tog sig in på kyrkogården. Muren ger också besökaren avskildhet från omvärlden.

1754 beslutades att kyrkogårdar skulle omgärdas av gråstensmur utan mur­ bruk, det vill säga en kallmur.

Ur: Antikvariskt konsekvens­ beskrivning/AIX Arkitekter)

skulle rasa när någon person är i närheten. Vid arbetet med Ytterjärna kyrkogårdsmur rasade stenarna bara man petade på muren, enligt Lennart och Petrus som utförde även det arbetet.

Till sin hjälp har de särskilda verktyg och en grävmaskin. Något som inte fanns tillgängligt för över 150 år sedan då den befintliga muren byggdes.

– Då var de betydligt fler än två

personer som baxade sten, säger Lennart och skrattar. Dessutom hade de hästar till sin hjälp.

Vad är det jobbigaste med detta arbete?

– Att det är tungt, pustar Lennart.

Men samtidigt får man ju bra träning!

Och det roligaste?

– Att det är ett riktigt kulturarbete.

Om vi har tur får den här muren stå i många, många år.  45

»Ett ljus lyser i mörkret.«

LYSANDE TRÄD. Under förra årets alla helgons dag bjöds vi på ljus­konst på våra tre kyrkogårdar – något som uppskattades av våra besökare. I år upprepas evenemanget.

Foto: Erik Olsson 46

Konsten att sprida ljus i mörkret Allt ljus på kyrkogårdarna Hej Sarah Artmann, trädgårdsmästare.

Vad händer under alla helgons dag?

– Vi finns på plats på Överjärna kyrkogård från 16.00 till 21.00 med information och fika. Vi bjuder på lokalproducerad äppelmust, bullar och kaffe.

Blir det några ljuskonstverk i år?

– Ja, visst! Mattias Schneider och medhjälpare visar sina ljus­ konstverk på våra tre kyrkogårdar under kvällen. Ljuskonsten kommer bli ännu mer magnifik än förra året, så missa inte detta!

Vad händer mer denna dag?

– Våra tre kyrkor kommer att vara öppna hela kvällen för ljuständning. På Järna torg tänds marschaller 16.30.

47

LIVSÖDEN

Att arbeta som piga var ett hårt och tungt jobb förr i tiden. Foto: Hallands museum

Den mödosamma resan till Överjärna kyrkogård

TEXT: Maria Rosenfågel 48

DEL 1. På Överjärna kyrkogård finns två små gravskyltar en bit ifrån varandra märkta med Far och Mor. Kyrkogårdsadministratör MARIA ROSENFÅGEL blev nyfiken på de gravsattas livs­öden, och började sitt detektiv­ arbete. Hon fann en dramatisk historia med sorg, fattigdom och kärlek. Följ med!

D

ET HÄR ÄR berättelsen om Far och Mor som ligger gravsatta på det allmänna varvet. Fram till 1964 var det bara de mer förmögna som hade gravrätt, och köpegravarna fanns då inom ett speciellt område nära kyrkan. På det allmänna varvet, lite längre bort, gravsattes övriga allt eftersom. Därför fick äkta makar inte vila tillsammans om de inte råkat avlida samtidigt.

Så är det med Far och Mor. Deras gravar kan återfinnas i kvarter 14 på Överjärna kyrkogård, på området till vänster om grinden när man går in på kyrkogården från parkeringsplatsen vid parken.

»De hade bägge gjort en livs­ resa som är värd att minnas och av det slag som inte ofta lyfts fram.« Deras gravvårdar är två enkla järnskyltar varpå Far och Mor står med stora bokstäver. Finner man den ena så kan man även finna den andra, fyra rader bort. Ser man efter noga på skylten så ser man även deras initialer och namnet Lundgren.

DET ÄR MAKARNA Augusta och Per-Axel som vilar här, en bit från varandra. De hade bägge gjort en livsresa som är värd att minnas och av det slag som inte ofta lyfts fram. De levde ett liv som statare, fyllt av hårt arbete och få möjligheter att förbättra sin tillvaro.

Det var först mot slutet av deras liv som de fick se sina barn få möjligheten att skapa en bättre tillvaro för sig själva och

sina barn. Med hjälp av de gamla kyrkböckerna så går det att få fram en glimt av deras strävsamma livsresa. I det här numret av kyrkobladet får du lära känna Far och Mor. I nästa nummer ska du få följa deras resa från deras möte till dess de slutar sina dagar och får ro i sina gravar här på Överjärna kyrkogård.

PER-AXELS HISTORIA Per-Axel föddes 1851 i ett litet boställe, förmodligen ett torp, som hette Ericslund i Gottröra församling. Pappan var arbetskarl och kom från Stockholm, men mamman var född i Gottröra.

Föräldrarna hade flyttat in i Ericslund tre år tidigare, tillsammans med Per Axels storebror och storasyster. Året efter födde mamman en flicka som dog efter bara fyra månader. Samma år flyttade storasyster ut och tycks försvinna ur kyrkböckerna till dess hon dyker upp i folkräkningen, som hushållerska till en jämnårig änkling och hans 13 år gamla dotter.

När Per-Axel föddes så var det alltså bara föräldrarna och Per-Axels storebror som fanns kvar i Ericslund. Två år senare blev familjen hemlös och skrivna på socknen, d v s de blev fattighjon. Livet som fattighjon var hårt. Eftersom familjen inte stod skrivna på något fattighus så kan det tänkas att de fick flytta mellan 49

Mors grav .

Foto: Linnéa Malmborg socknens gårdar i sk. fattigrote, där bönderna turades om att ge dem mat och husrum i utbyte mot deras arbete på gården (i den grad fattighjonen var arbetsföra).

PER-AXELS storebror undflydde livet som fattighjon efter ett år och ska ha flyttat till Börstils församling. Men han går inte att återfinna i någon inflyttningslängd där och inte heller i folkräkningen för 1880. Därför vet vi inte vad som hände med honom. Kvar fanns nu bara Per Axel, hans mor och far, på socknen skrivna. Mamman har blivit sjuk och när Per Axel är 11 år så avlider hon, 48 år gammal. Per-Axel och hans

Fars grav.

Foto: Linnéa Malmborg

50

far fortsätter livet som fattighjon efter mammans död, fram till dess pappan skrivs in på fattighuset och Per Axel, 19 år, får tjänst som dräng på Ubby gård i Fastena församling. Per-Axel blir kvar på Ubby gård i sju år. I november 1977 flyttar han sedan till gården Tjäran i samma församling. Samtidigt, i november 1977, flyttar även den 17-åriga unga kvinnan Augusta till Tjäran. Här möts Far och Mor och förenar sina livsbanor som sedan kommer att sluta på Överjärna kyrkogård.

AUGUSTAS HISTORIA AUGUSTA FÖDDES IN i en situation av fattigdom, sorg och förmodligen ett känslomässigt svårt bagage. Augustas pappa hade varit gift innan han gifte sig med Augustas mamma. Och Augustas mamma hade varit hans och hans tidigare hustrus piga.

Pappan var dräng vid Ekebyholm då han träffade bondedottern Brita Stina Persdotter och hon blev med barn, en flicka som föddes i mars 1828. Hon var 21 år, han var 25, och den 20 april 1828 gifte dom sig. Pappan flyttade in på svärfaderns gård Ösby och 1831 kom nästa flicka. 1832 flyttar pappan och bonde­dottern till torpet Sandboda och blir torpare. 1835 kom sonen Carl Eric.

1838 föder bondedottern en son till, som dock dör efter bara en månad. Samma år flyttar pappan med sin lilla familj tillbaka till svärfaderns gård Ösby. I nästa husförhörslängd 1840 så är det Augustas pappa som står noterad som bonden i Ösby. Svärfar och svärmor står noterade som ett hushåll för sig. Det är

Fyra små pojkar, fattighjon, från Jeppetorps fattiggård. De kunde lika gärna ha varit Per-Axel och hans storebror. Under medeltiden var det kyrkan som tog hand om de sjuka och fattiga. Efter reformationen blev det statens ansvar. Fattigvården tog hand om barn, gamla och fattiga samt människor som var arbetslösa.

1913. Foto: Okänd. Text: Nordiska museet.

51

nu Augustas mamma kommer in i bilden. 1939 föder Augustas mamma en ”oäkta” dotter som också får heta Lovisa. Hon är då anställd som piga på gården Skälby. Som faddrar till barnet står Augustas pappa och hans hustru. I husförhörslängden från 1840 finner vi sedan Augustas mamma skriven som piga på det som nu är Augustas pappas gård. Samma år som Augustas mamma föder sin ”oäkta” dotter så föder även Augustas pappas fru en son.

I januari 1941 föder Augustas pappas fru en flicka som får heta Lovisa. Men på hösten samma år dör svärmor i det man då kallade vattusot. Precis ett år senare, 1942 föder Augustas pappas fru en son som får heta Jan Henrik, så nu har pappan och hans fru sex barn tillsammans. Men tre månader tidigare hade Augustas mam-

I denna del av Överjärna kyrkogård finns Mors och Fars gravar.

52

ma också fött en son, Jan Erik. En ”oäkta” son. Man bör komma ihåg att sex utom äktenskapet vid den här tiden sågs som ett brott. Var bägge parter ogifta kallades det för lönskaläger. Var ena parten gift kallades det hor. Var bägge parter gifta kallades det dubbelt hor. Men redan 1810 översåg man med lönskaläger två gånger innan straff utmättes. Fram till 1937 var det dock ett brott som ledde till böter eller fängelse att begå hor. Augustas mamma fick ”undgå huslig skrift för lönskaläger” i relation till bägge sina ”oäkta” barn, d v s hon fick läsa extra för prästen.

D

ET ÄR FÖRST 1884 som gifta kvinnor fick laglig rätt att råda över sitt eget arv och egendom.

Augustas pappas fru var därför juridiskt omyndig i relation till sin familjs lilla gård. Som ogift var hennes far hennes förmyndare och som gift var hennes man hennes förmyndare.

På gården finns nu åtta barn, varav hälften småttingar. 1843 kommer bröstsjukan till gården och i november dör bondhustruns två yngsta barn. I kyrkboken för 1846 så har Augustas mamma försvunnit från gården och står noterad som f d piga på annat håll. Redan i februari 1847 dör svärfadern i ”bröstsjukdom”.

Bonddottern är också sjuk och avlider bara två veckor senare i vad som benämns ”håll” – lunginflammation.

Under den här tiden flyttar Augustas pappas två äldsta döttrar ut från hemmet och 1849 flyttar han till Adamsbergs ägor, där han blir statdräng. Samtidigt flyttar även Augustas mamma dit, med sina två ”oäkta” barn. I oktober samma år gifter de sig. Augustas mamma är med barn igen och en månad senare, i november

Redan som små följde barnen med föräldrarna i arbetet. De första egna arbetsuppgifterna som barnen fick kunde vara att gå ärenden eller att valla djur. Foto: Per Persson. Text: Nordiska museet.

1949, föder hon tvillingar – en son och en dotter. Situationen tycks nu ha blivit ohållbar. 1851 blir Augustas föräldrar fattighjon. Augustas mammas äldsta flicka, Lovisa, får tjänst som piga i prästgården 1953. Den lille tvillingpojken dör i november 1956, sex år gammal. Återigen är det ”bröstsjukan” som varit framme. Augustas mamma och Augustas pappa, samt två döttrar de har gemensamt, är nu kvar som familj på socken skrivna.

Å

R 1860 KOMMER SÅ ETT litet sladdbarn. Det är Augusta som föds till världen i en situation av armod. Det är svårt att föreställa sig det liv familjen nu levde. De är utfattiga, hemlösa och 1864 dör Augustas pappa, 60 år, av slag. Augustas mamma, 10 år yngre än sin avlidne man, står nu ensam med sina tre döttrar. Hur de klarar sig under nödåren är ovisst. I husförhörslängden för åren 1866-1870 finns de inte upptagna som på socken skrivna. I nästa årgång av husförhörslängden är det bara Augusta

och Augustas mor som är kvar, bosatta på Adamsbergs Egor. De äldre döttrarna har försvunnit i tjänst som pigor.

1975, VID FYLLDA 15 ÅR, flyttar Augusta Ersdotter iväg från sin mor till en tjänst som piga på gården Kundby i ett år. 1877, 17 år gammal, far hon i väg till en tjänst som piga på gården Tjeran. Kommer ni ihåg Per-Axel? Det är ju på gården Tjeran i Fasterna församling de träffas. De flyttar dit samtidigt. Hon 17 och han 26 år gammal. Bägge har levt under sin första tid i världen som fattighjon och har nu börjat arbete för sitt uppehälle som dräng och piga. 

Hur hittade de då hit till Överjärna, Far och mor? Berättelsen fort­ sätter i nästa nummer av kyrkobladet!

53

MARTIN KOVACHEV & BENGT FRISK, SÄSONGARE PÅ KYRKOGÅRDEN: Hej! Vad är det bästa med ert jobb och vad gör ni?

– Att det är fritt och att man får vara ute! Bra arbetskamrater. Ett arbete man lär sig mycket av. Vi kör traktor, klipper och trimmar, gräver och fixar.

Vad har ni gjort tidigare?

– Martin har varit väktare och chaufför. Bengt har jobbat med bl a bygg, svets och smide.

C Bengt Martin

C Foto: Linnéa Malmborg

»Bäst är att vi får jobba i friska luften!«

54

Kontakta oss q TELEFON 08-551 747 20 T VÄXEL/EXPEDITION Tisdag–fredag 10.00–14.30 Lunchstängt 12.00–13.00 P ADRESS Kyrkvägen 10, 153 32 Järna E E-POST jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se n WEBB & SOCIALA MEDIER svenskakyrkan.se/jarna-vardinge facebook.com/svkjarnavardinge instagram.com/svkjarnavardinge u KYRKTAXI Vill du ha hjälp att ta dig till kyrkan?

Kontakta expeditionen i god tid innan gudstjänst/konsert så hjälper vi dig.

APERSONAL KYRKOHERDE Matts Sandström, 08-551 782 03 matts.sandstrom@svenskakyrkan.se

PRÄSTER Hampus Frid, 08-551 782 07 hampus.frid@svenskakyrkan.se Håkan Sandvik, 076-803 02 50 hakan.sandvik@svenskakyrkan.se MUSIKER Georg Lidström, 08-551 782 04 georg.lidstrom@svenskakyrkan.se Agneta Axelson, 08-551 782 18 agneta.axelson@svenskakyrkan.se Helena Wanrud, Joyful Voices helena.wanrud@sursumcorda.se UNGDOM OCH KONFIRMAND Annelie Wagnefors, 08-551 782 08 annelie.wagnefors@svenskakyrkan.se KYRKOGÅRD Maria Rosenfågel, 08-551 782 14 maria.rosenfagel@svenskakyrkan.se REDAKTÖR KYRKOBLADET Linnéa Malmborg, 08-551 782 01 linnea.malmborg@svenskakyrkan.se (Föräldraledig ht 2019 och vt 2020) All personal: www.svenskakyrkan.se/ jarna-vardinge/kontakt-och-personal

55

»Gud, när dagen skymmer, kom och var oss nära.

Ge oss tro och ge oss fred du som allt vill bära.«