I denna skrift beskrivs kortfattat de allmänna regler som gäller vid konflikt på Installatörsföretagens avtalsområden.
Förutom det som anges i denna skrift, gäller de anvisningar och förhållningsregler som Installatörsföretagen fortlöpande lämnar i särskild konfliktinformation inför och under konflikt. Notera att denna skrift inte behandlar vad som gäller vid en olovlig (vild) konflikt.
Kollektivavtal
Förhållandet mellan företaget och de anställda regleras normalt genom kollektivavtal. Kollektivavtalen tillämpas på både organiserade och oorganiserade arbetstagare.
Arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kan inte komma överens om villkor som avviker från kollektivavtalet, om inte avtalet tillåter sådana avvikelser.
Avtalslöst tillstånd
Om ett kollektivavtal upphör att gälla utan att omedelbart ersättas av ett nytt avtal ändras i princip inte anställningsvillkoren. Om det är ett tillfälligt avtalslöst tillstånd ska både företaget och arbetstagarna följa samma regler som tidigare. Det avtalslösa tillståndet kan också vara mer eller mindre permanent. Detta kan medföra att delar av eller hela avtalet inte ska tillämpas.
Såväl arbetsgivarparten som arbetstagarparten kan vidta stridsåtgärder under avtalslöst tillstånd. Lokal part får dock inte själv besluta om någon stridsåtgärd. Ett företag får därför inte besluta om stridsåtgärd såsom lockout utan godkännande av Installatörsföretagen.
Anställningsvillkoren mellan arbetstagare och arbetsgivare fortsätter som tidigare och upphör inte vid avtalslöst tillstånd.
Stridsåtgärder
Exempel på stridsåtgärder är strejk, blockad och lockout. En stridsåtgärd kan vara total eller partiell. Exempel på partiell stridsåtgärd är att arbetstagarna vägrar att utföra övertidsarbete.
Strejk
Strejk innebär att arbetstagarna lägger ned arbetet. Beslut om strejk eller annan stridsåtgärd kan bara omfatta arbetstagare som är medlem i det fackförbund som varslar om åtgärden. Arbetstagare som inte är medlem i ett fackförbund (oorganiserad) eller är medlem i annat fackförbund, omfattas inte av åtgärden.
Blockad
Med blockad avses i första hand att avstänga motparten från ekonomiska förbindelser av olika slag. En blockad kan ta sig många olika uttryck.
En blockad från arbetstagarsidan kan ha som syfte att förstärka en strejk. Ofta förklaras arbetsuppgifter som strejkande utfört, vara i blockad. Sett ur arbetsgivarens synvinkel fungerar en sådan blockad som ett hot om en utvidgad strejk om arbetsgivaren skulle åsidosätta blockadförklaringen och låta arbetsuppgifterna i fråga utföras av annan arbetskraft. Det är ovanligt i Sveirge att arbetsgivaren anlitar annan arbetskraft för att utföra strejkandes arbete.
Med lockout menas att arbetsgivaren utestänger arbetstagare från arbetsplatsen. Lockout kan tillgripas som svar på strejk. En lockout kan omfatta även arbetstagare som inte strejkar. Lockout beslutas som regel av respektive arbetsgivarorganisation. Av beslutet om lockout ska framgå vilka arbetstagare lockouten ska avse samt den tidpunkt då lockouten ska vara fullständigt genomförd. I samband med varsel om lockout anger Installatörsföretagen noggrant vilka kategorier av arbetstagare som omfattas av lockouten.
Medbestämmandelagen (MBL) gäller även under avtalslöst tillstånd.
Arbetstagarparten har emellertid inte rätt till insyn i, eller förhandling om, sådana förhållanden hos arbetsgivaren som har betydelse för konflikten. Detta innebär exempelvis att arbetsgivaren inte är skyldig att förhandla eller informera om egna taktiska överväganden eller omedelbara förberedelser för en stridsåtgärd eller finansieringen av arbetsstriden.
Beslut eller åtgärder som inte har betydelse för en konflikt måste arbetsgivaren förhandla eller informera om även vid konflikt. Om en arbetsgivare t ex vill lägga om driften är han fortfarande skyldig att förhandla om detta om inte åtgärden direkt syftar till att minska effekten av eller neutralisera stridsåtgärden.
Om den lokala fackliga organisationen vid en förhandling har en annan mening om en åtgärd, har arbetsgivaren rätt att själv besluta, i förekommande fall efter central förhandling. Man får räkna med att den lokala fackliga organisationen inte alltid vill förhandla under konflikt eller att den motsätter sig arbetsgivarens förslag. Arbetsgivaren kan, sedan han förvissat sig om att den fackliga organisationen inte önskar förhandla, fatta det beslut han önskar.
Styrelserepresentation
Arbetstagarrepresentanter i styrelsen har inte rätt att delta i behandling av frågor som rör uppsägning av kollektivavtal eller arbetskonflikter. I övriga frågor påverkas inte de anställdas rätt till styrelserepresentation. När sådana övriga frågor behandlas, behåller arbetstagarledamöterna således sin rätt till ersättning.
Vid avtalslöst tillstånd gäller förtroendemannalagen som vanligt. Om strejk eller lockout har varslats eller påbörjats är däremot arbetsgivaren inte längre skyldig att utge lön och andra anställningsförmåner vid ledighet för facklig verksamhet som har samband med konflikten. En varslad eller vidtagen stridsåtgärd påverkar däremot inte rätten att få ledigt enligt förtroendemannalagen.
Vid en partiell stridsåtgärd, t ex övertidsblockad, är det däremot svårare att generellt ange vilka förpliktelser som arbetsgivarna har i förhållande till en förtroendeman. Hur arbetsgivarna ska agera kan bli beroende av stridsåtgärdens utformning.
Innan en stridsåtgärd vidtas eller utvidgas ska skriftligt varsel lämnas till motparten, och till Medlingsinstitutet, minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen ska räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden ska inledas. Uteblivet eller felaktigt varsel medför dock inte att stridsåtgärden i sig blir ogiltig. Brott mot varselbestämmelserna kan däremot medföra böter och skadestånd.
Om en medlare ingriper, kan det dröja väsentligt längre än sju dagar innan stridsåtgärden sätts i kraft. Om någon grupp anställda skulle inleda stridsåtgärder under varseltiden eller efter det att överenskommelse träffats om att tills vidare uppskjuta stridsåtgärden, ska företaget genast underrätta Installatörsföretagen.
Under varseltiden råder inte konflikt. Arbetstagarna är därför skyldiga att arbeta som vanligt. Eventuella dolda stridsåtgärder, som maskning eller sjukskrivning i onormal omfattning, bör därför uppmärksammas.
Anställda med annat modersmål än svenska och som eventuellt inte är vana vid svenska förhållanden, bör informeras särskilt om varsel och beslutade stridsåtgärder. Tänk på att dessa personer, på grund av språksvårigheter, kan ha begränsade möjligheter att ta del av information via massmedia.
Överväg möjligheten att ni som arbetsgivare lämnar information genom tolk, genom annan tvåspråkig personal eller via skriftligt material på den specifike arbetstagarens egna modersmål.
Inför en hotande konflikt bör företag, så tidigt som möjligt, göra upp planer för hur personal som inte är inblandad i konflikten ska sysselsättas.
Vidare bör företag gå igenom de förändringar på arbetsplatsen, som konflikten kommer att medföra med de lokala arbetstagarorganisationerna. Frågorna om vilket skyddsarbete som behöver utföras och vilka arbetstagare som behövs för att genomföra detta bör helst klaras ut redan under “fredstid”, dvs innan konflikt, (se vidare under rubriken Skyddsarbete).
Företag bör även se till att det finns en aktuell förteckning över alla anställdas privatadresser och telefonnummer.
Företaget bör så tidigt som möjligt vidta alla tänkbara åtgärder för att minska skadorna vid en eventuell konflikt. Före konflikten
Exempel på åtgärder som kan vidtas före konflikt är följande:
Underrätta kunderna om den förestående konflikten och riskerna för leveransförseningar.
Inventera inneliggande orders.
Se över hanteringen/tillgängligheten av ITsystem för att säkerställa fortsatt aktivitet, exempelvis ekonomisystem.
Påskynda nära förestående leveranser och arbete med offerter.
Lägg om möjligt om produktionen för att undvika skadestånd eller försämrat förhållande till kunderna.
Klara ut om det finns behov av skyddsarbete och arbete av samhällsviktig karaktär (se vidare under rubriken Skyddsarbete).
Klara ut om någon arbetstagare omfattas av andra avtal (lokala avtal, hängavtal) än det uppsagda och om så är fallet kontakta Installatörsföretagen.
Se över pågående och planerade tjänsteresor.
Ange vem som ska ansvara för informationsfrågorna.
Organisera i övrigt den interna konfliktberedskapen.
Konfliktens omfattning
Den organisation som beslutar om en stridsåtgärd bestämmer också vilken omfattning stridsåtgärden ska ha. Ibland förekommer dock olika uppfattningar om hur man ska behandla oorganiserade arbetstagare.
Vid strejk eller annan stridsåtgärd som vidtas av de anställdas organisationer kommer Installatörsföretagen att informera företagen om vad som gäller beträffande anställda som inte är organiserade och övriga som inte omfattas av konflikt.
Vid beslut om lockout kommer Installatörsföretagen att informera företagen om vilka kategorier av arbetstagare som omfattas av åtgärden.
Särskilda konfliktanvisningar utfärdas som regel av den organisation/lokalavdelning som beslutat om en stridsåtgärd. Om enskilda fackföreningar eller arbetstagare skulle vidta stridsåtgärder som går utöver vad som sägs i varsel och anvisningar, ska företaget anmäla detta till Installatörsföretagen.
Enligt praxis på svensk arbetsmarknad ska skyddsarbete utföras. Konfliktberörda arbetstagare är således skyldiga att vid behov utföra sådant arbete.
Med skyddsarbete menas bl a arbete som måste fullgöras för att fara för människor eller skada på anläggningar ska kunna avvärjas. Skyddsarbete är i Huvudavtalet mellan SAF och LO definierat på följande sätt:
“Till skyddsarbete hänföres dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tages i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras för förekommande av förskämning eller förstöring som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utför på grund av särskild föreskrift i lag eller författning så ock arbete vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.”
Uttrycket “fara för människor eller för skada å byggnader ”avser inte endast fara eller skada inom det egna företaget, utan även fara eller skada på annat håll. Detta har praktisk betydelse för serviceföretag inom exempelvis verkstadsindustrin, elektriska installationsfacket, rörfacket, transportfacket och vaktbolagen.
Många branscher har särskilda överenskommelser om skyddsarbete. Någon sådan finns dock inte för el,vvs och kylbranschen. Enskilda företag kan dock ha överenskommelser om skyddsarbete. Om sådana överenskommelser finns bör dessa fortlöpande ses över för att förebygga att tvister uppstår om vad som är skyddsarbete.
När det ska avgöras vad som är skyddsarbete vid det egna företaget, måste man alltid utgå från dels definitionen ovan, dels den eventuella särskilda överenskommelse som gäller för branschen eller det enskilda företaget.
Om de anställda vägrar utföra skyddsarbete, ska företaget genast meddela detta till Installatörsföretagen. Om vägran även medför risker för allmänheten eller annans egendom bör företaget ta kontakt med ansvarig myndighet, som då kan besluta om förebyggande åtgärder.
En arbetsgivare som önskar få visst arbete betraktat som skyddsarbete ska i första hand åberopa en eventuell överenskommelse om skyddsarbete, om sådan finns. Om det är uppenbart att arbetet är att anse som skyddsarbete har arbetsgivaren rätt att kräva att arbetet utförs. Företaget ska således inte söka dispens för skyddsarbete. Vid oklarhet eller tvist vid företaget om vad som är skyddsarbete ska företaget vända sig till Installatörsföretagen.
Samhällsviktiga
I Huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO finns även bestämmelser om skydd för samhällsviktiga funktioner. Där sägs att dessa organisationer skyndsamt ska pröva varje konfliktsituation där allmänna intressen måste skyddas.
På tjänstemannaområdet har en partsgemensam arbetsgrupp uttalat att parterna ska undvika konfliktåtgärder som kan störa samhällsviktiga funktioner.
Innebörden av begreppet samhällsviktiga funktioner förändras ständigt till följd av utvecklingen, inte minst på det tekniska området. Klart är emellertid att sjukvård och elkraftförsörjning hör hit, liksom den allmänna ordningen. Som regel brukar parterna undanta samhällsviktiga funktioner från konflikt.
Vad som är ett samhällsviktigt intresse avgörs av de centrala parterna. Företagen får alltså inte på egen hand eller i samråd med lokal facklig organisation göra undantag för samhällsviktig verksamhet. I sådana fall ska företagen kontakta Installatörsföretagen.
Dispens från stridsåtgärd kan endast beviljas av den part som beslutat om åtgärden. När facket varslar om konflikt är det facket som beviljar dispens från denna. När det gäller lockout är det Installatörsföretagen som ger dispens. När arbetsgivar och arbetstagarsidan har varslat om stridsåtgärder som rör samma verksamhet måste dispens sökas hos båda parter.
Vid en konflikt kommer parterna sannolikt att vara återhållsamma med dispenser. Vad som kan tänkas komma ifråga är egentligen endast dispens för synnerligen viktiga funktioner som inte på annat sätt undantagits från konflikten.
En dispensansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Företagets namn, organisationsnummer, adress och telefonnummer (ange även kontaktpersonen och på vilka telefonnummer denne kan nås).
2. Arbetsplatsens benämning.
3. För vilket arbete företaget begär dispens (art och ändamål).
4. Erforderlig tid för arbetet.
5. Antal arbetstagare som omfattas av dispensen samt totala antalet arbetstagare vid arbetsplatsen.
6. Avtalsområde.
7. Omständigheter som motiverar dispens.
8. Eventuellt underlag från myndighet eller kunder, vilka styrker ansökan.
En förutsättning för att dispensansökan ska behandlas snabbt är att den är fullständig.
Syftet med en stridsåtgärd är att den ska vara kännbar och påverka motparten. Företaget ska därför endast i rena undantagsfall ansöka om dispens. Samråd alltid med Installatörsföretagen innan ni söker dispens.
Om arbetsgivarsidan beslutat om stridsåtgärden ska dispens sökas hos Installatörsföretagen.
Vid stridsåtgärd som vidtagits av en arbetstagarorganisation bestämmer denna hur dispens ska sökas. Även i samband med sådan dispensansökan ska företag samråda med Installatörsföretagen och normalt lämna in ansökan via Installatörsföretagen. Nämare rutin för hantering av dispensansökan informeras om särskilt vid eventuell konflikt.
Anställda som deltar i strejk eller omfattas av lockout ska inte ha tillträde till arbetsplatsen eller företaget. I vissa fall kan det vara lämpligt att tydligt markera företagets gränser.
Om ett företag upplåtit lokal till fackförening inom företagets område har företaget rätt att stänga lokalen vid lockout eller strejk. Om skyddsarbete eller arbete på grund av dispens pågår kan det dock vara lämpligt att lokalen hålls tillgänglig för förtroendemännen, till exempel klubbordföranden och huvudskyddsombudet.
Arbetstagarparten får avlägsna egna handlingar och dylikt som behövs för den fackliga verksamheten under konflikten.
Anställda som omfattas av konflikt bör vid arbetstidens slut, sista dagen före konflikten, lämna tillbaka nycklar, mobiltelefoner, ritningar och andra handlingar samt verktyg och annan materiel som hör till tjänsten.
Det kan vara lämpligt att låta de anställda behålla sina passerkort, då dessa oftast behövs vid konfliktens slut.
Det är inte tillåtet att som stridsåtgärd hålla inne intjänad lön. Sådan lön ska om möjligt betalas ut även under konflikt. I övrigt ska naturligtvis lön inte utges för tid då strejk eller lockout pågår. Skyddsarbete betalas enligt det kollektivavtal som gällde före konflikten.
Naturaförmåner, som hyresbidrag, fri el och bränsle, bil o dylikt, ska inte utges under konflikten. Anställda som berörs av strejk eller lockout får själva svara för sådana utgifter, som annars skulle ha betalats av företaget. I vissa fall kan dessa kostnader av praktiska skäl regleras först efter konfliktens slut. Det kan då bli aktuellt med kvittning.
Arbetstagare med tjänstebil eller så kallad leasingbil ska återlämna bilen till arbetsgivaren innan en konflikt bryter ut. Om detta av något skäl inte kan ske, ska denne förbjudas att använda bilen under konflikten. Om denne använt bilen får arbetstagaren själv betala kostnaden för den tid som konflikten pågått.
Om den anställde vid konfliktutbrottet påbörjat sin semester och fått ut semesterlön krävs inga åtgärder från företagets sida.
Vid en konflikt kommer Installatörsföretagen att lämna anvisningar om hur företaget ska handla i semesterfrågor.
Frånvaro på grund av strejk eller lockout är inte semesterlönegrundande.
Företag som gör avdrag för fackföreningsavgift ska upphöra med detta, om så anges av Installatörsföretagen.
Installatörsföretagen kan dessutom komma att besluta om andra inskränkningar i lön och förmåner. Detta meddelas i så fall.
Detta avsnitt berör såväl anställda som elever. Elever i gymnasieskola får ofta sin praktiska utbildning i företag. En konflikt kan medföra att sådan utbildning inte längre kan bedrivas. Arbetsgivarna ska i sådana fall meddela såväl skolan som eleverna om detta.
Yrkesutbildningen vid företagens yrkesskolor (företagsskolor) kan fortsätta, om företaget finner det lämpligt.
Praktikanter omfattas av en konflikt på samma sätt som övriga anställda i företaget.
Utbildning som ges för att undvika uppsägning ska upphöra liksom arbetsmarknadsutbildning i företaget. Beträffande annan utbildning som påbörjats före konflikten bör företaget ta kontakt med Installatörsföretagen. Anställda, som med stöd av lag, bedriver studier på betald arbetstid får inte ersättning under strejk eller lockout om de omfattas av stridsåtgärderna.
I många fall kan det, inte minst av ekonomiska skäl, vara motiverat att fullfölja en pågående utbildning eller påbörja en tidigare planerad utbildning trots att konflikt pågår. Löneutfyllnad till anställda som deltar i bristyrkesutbildning bör i princip inte betalas ut.
Uppsägning
En uppsägning som gjorts före varsel om stridsåtgärd påverkas inte, utan anställningen upphör i och med att uppsägningstiden går ut. Konfliktdagar räknas in i uppsägningstiden, men för dessa betalas självfallet inte lön.
Strejk eller lockout innebär inte att anställningen upphör. Om en arbetsgivare vill säga upp en anställd under konflikt måste detta därför ske genom individuell uppsägning i vanlig ordning. Arbetsgivaren bör, sedan varsel om konflikt meddelats, inte säga upp någon anställd som omfattas av konflikten utan att först ha rådgjort med Installatörsföretagen.
Arbetsgivaravgifter
Företagen måste betala avgifter för avtalsförsäkringarna även under en konflikt, om annat inte meddelats av Svenskt Näringsliv eller Installatörsföretagen.
Även arbetsgivaravgifter enligt lag måste redovisas och betalas av företagen, oberoende av om konflikt pågår. Möjlighet finns dock att få anstånd.
Arbetare som inte berörs av konflikt är skyldiga att utföra sitt vanliga arbete och acceptera förflyttning enligt samma regler som gäller under normala förhållanden Om ni är osäker om arbetsskyldigheten bör ni ta kontakt med Installatörsföretagen.
Oorganiserade arbetstagare har dock en rätt att förhålla sig neutrala i en konflikt och kan avstå från att utföra arbete. I sådant fall utgår ingen lön från arbetsgivaren och inte heller någon ersättning från facket.
Om det i det aktuella kollektivavtalet finns en möjlighet att permittera arbetstagare som inte kan utföra arbete på konfliktdrabbade arbetsplatser bör denna möjlighet beaktas.
På Installationsavtalets (IS) område saknas anledning att permittera arbetstagare som inte kan utföra arbete på konfliktdrabbade arbetsplatser eftersom ordinarie lön ändå måste utbetalas under permittering.
För Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl:s område finns det en möjlighet att permittera arbetstagare som inte kan utföra arbete på konfliktdrabbade arbetsplatser. Under permitteringstid utbetalar då arbetsgivaren permitteringslön. Permitteringslönen är avtalets lägstalön. Innan permittering görs ska förhandling ske enligt MBL. Läs mer om permittering i § 4 mom 5 Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl.
Arbetsgivare kan normalt inte säga upp en arbetare på grund av konflikt. Anser ni att ni behöver säga upp någon arbetare i samband med konflikt ska ni ta kontakt med Installatörsföretagen.
Arbetsgivaren bör även rådgöra med Installatörsföretagen när det är aktuellt att lägga ut semester för icke konfliktberörda arbetare.
Arbetare som utför sitt vanliga arbete har rätt till lön och andra anställningsförmåner som om konflikt inte pågått. Om en anställd, som inte omfattas av en konflikt, på grund av konflikten försummar arbetstid, till exempel genom för sen ankomst, är han inte berättigad till lön för denna tid.
Tjänstemän
Tjänstemän, som inte berörs av konflikt, har samma skyldighet att utföra sitt vanliga arbete och att acceptera förflyttning som när konflikt inte föreligger. Om ni är tveksam beträffande arbetsskyldigheten bör ni ta kontakt med Installatörsföretagen.
Vid konflikt inom arbetarområdet är tjänstemännen skyldiga att:
På vanligt sätt utföra de uppgifter som är förenade med tjänsten.
Utföra sådant arbete som i övrigt faller inom tjänstemännens arbetsområde vid företaget.
Utföra arbete, som möjliggör eller underlättar att driften återupptas vid konfliktens slut.
Utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter ska i första hand anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls och reparationsarbeten eller arbetsledning inom berörd verksamhet.
Om anställda normalt lossar gods för företagets eget bruk och godsleveranser inte kunnat avbeställas vid varsel om arbetskonflikt, åligger det tjänstemännen att på arbetsgivarens begäran delta i sådant arbete. Tjänstemännen är vidare skyldiga att vid behov delta i skyddsarbete.
Tjänstemän kan inte permitteras. Tjänstemän som inte deltar i konflikt har rätt till lön och andra anställningsförmåner under konflikten. Arbetsgivaren kan normalt inte heller säga upp en tjänsteman på grund av konflikt. Om arbetsbrist uppstått på grund av en konflikt på arbetarområdet, kan tjänstemannen sägas upp endast om sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att sysselsätta tjänstemannen när konflikten upphört.
Om ni anser det nödvändigt att säga upp någon tjänsteman i samband med konflikt ska ni ta kontakt med Installatörsföretagen. Ni bör också rådgöra med Installatörsföretagen om det är aktuellt att lägga ut semester för icke konfliktberörda tjänstemän.
Om en anställd som inte omfattas av en konflikt, på grund av konflikten försummar arbetstid, till exempel genom för sen ankomst, är han inte berättigad till lön för denna tid.
Företag, som står utanför strejk eller lockout, får inte direkt eller indirekt ge arbete eller på annat sätt ge stöd åt arbetstagare som omfattas av stridsåtgärden. En arbetstagare får anställas eller anlitas endast om det är klarlagt att han vid stridsåtgärdens början inte var anställd i ett företag som omfattas av stridsåtgärden. Arbetstagare som inte är uttagen i konflikten eller som permitterats på grund av konflikten kan dock anställas tillfälligt, om den nuvarande arbetsgivaren tillåter det.
Företag, som inte berörs av en konflikt men som helt eller delvis tillhör Svenskt Näringsliv, är skyldiga att visa solidaritet med konfliktdrabbade företag. Svenskt Näringsliv eller Installatörsföretagen utfärdar närmare föreskrifter om vad detta innebär.
Underentreprenörer som utför arbete på en arbetsplats som omfattas av konflikten men inte är uttagen i den, kan fullgöra sina åtaganden. Underentreprenörer kan dock inte åta sig arbeten som omfattas av konflikten.
Återgång till arbetet
Ett avtal efter en arbetskonflikt innehåller normalt även regler för hur konflikten ska avvecklas. I princip ska samtliga anställda återgå till sina arbeten när konflikten är slut.
Anställdas skulder till arbetsgivaren
Skulder som anställda ådragit sig gentemot arbetsgivaren under en konflikt, exempelvis hyra av bostad eller användning av tjänstebil, ska regleras i efterhand. Arbetsgivaren har rätt att kvitta mot lönefordran eller annat tillgodohavande i den mån detta är möjligt enligt lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt..
Konfliktersättning
Medlemsföretag har under vissa förutsättningar rätt till ersättning från Svenskt Näringsliv om de drabbas av en konflikt.
I 27 § i Svenskt Näringslivs stadgar framgår att medlemsföretag som drabbas av strejk, minst tre månader efter det att företaget erhållit inträde i Svenskt Näringsliv, är berättigad till ersättning vid konflikt. I stadgarna framgår närmare hur ersättningen ska beräknas.
Vid lockout som godkänts av Svenskt Näringsliv ges sådan ersättning även om stridsåtgärden uppkommit tidigare än tre månader efter det att företaget erhållit inträde i Svenskt Näringsliv. Ett villkor för ersättning är dock att företaget betalat sina avgifter i rätt tid.
För varje arbetsdag som konflikt pågår är ersättningen enligt 27 § i stadgarna i princip 0,06 procent av den lönesumma som företaget utbetalat under föregående kalenderår. Av 27 § framgår närmare hur ersättningen ska beräknas.
Svenskt Näringslivs styrelse kan i särskilda fall bevilja ersättning efter andra grunder, för annan tid eller annat belopp än vad som följer av huvudregeln.
Vid konflikt kommer medlemsföretagen att informeras om vilka regler som gäller.
Vi är bransch och arbetsgivarorganisationen för installationsbranschen och en del av Svenskt Näringsliv. Vi representerar 4 200 medlemsföretag med 63 000 medarbetare som installerar, optimerar och kontrollerar värme, ventilation, vatten, el och teleteknik.
Hos oss samlas företag som steg för steg gör världen mer hållbar genom elektrifiering, energieffektivisering och smarta installationer. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för ett modernt, klimatsmart och hållbart Sverige. Det är vi som gör energi och klimatomställningen möjlig.