Utomlands

PROJEKT: ESTACIÓN DE AUTOBUSES DE VALENCIA

En av det bästa sakerna som studerande är att åka utomlands och bekanta sig med andra kulturer och arbetssätt. Varje år stöder DIFF genom stipendier flera studerande för att möjliggöra studier och praktik utomlands. Pga rådande tider är det flera som fått lägga sina utomlandsdrömmar på hyllan. Magdalena var en av de som spenderade sin vår utomlands när COVID-19 slog till.

Text & Bild: Magdalena Mattila

Under studietiden har du som högskolestuderande möjlighet att studera utomlands. Det finns ett bra samarbete mellan de europeiska länderna som gör det relativt lätt att göra utbyte i Europa. Möjligheter utanför Europa finns också men sätter aningen mera krav på utbytesstuderandes egna axlar. Oavsett var du är på utbyte så är det en värdefull erfarenhet.

Jag har drömt om att åka på utbyte sedan flera år tillbaka, av olika orsaker har jag inte haft möjlighet förrän i år. Mitt namn är Magdalena och jag har varit på utbyte i Valencia, Spanien våren 2020.

Varför jag är så intresserad av att åka utomlands har till stor del berott på att jag ville utmana mig själv och för att lära mig saker jag inte annars skulle ha möjjlighet till.

Den typ av utbyte jag gjorde kallas EPS eller European Project Semester. Detta betyder att man åker till ett annat land eller skola och gör ett projekt och några kurser. Min studieplats blev således Universitat Politècnica de València under fyra månaders tid. Klassen bestod av studeranden från länder runtom i världen. Studeranden delades i grupper enligt de projekt man valt. Min projektgrupp bestod av fem andra utbytesstuderande från Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Tyskland. Av dessa var det de flesta olika ingenjörsstuderanden och en var matematikstuderande.

Vårt projekt gjordes på stadens långdistansbusstation, Estación de Autobuses de Valencia. Orsaken till att projektet utfördes var att byggnaden var lite öde. Eftersom stationen är i användning och den enda långdistansbusstation i Spaniens tredje största stad, önskade man att den skulle vara i bättre skick.

Vår huvudsakliga uppgift i projektet var att göra en ny design för busstationen samt komma på idéer att göra den mera tilldragande. De mål vi då hade uppsatta var att göra den mera tillgänglig för alla, ansluten till omgivande nätverk och göra den tidsenligt funktionell. Det innebär då att göra en modernare interiör och exteriör för byggnaden samt förenkla användningen av utrymmen. Vi gjorde en webbplats eftersom en sådan saknades, vilket gjorde nödvändig information svåråtkomlig. Utöver detta drog vi fram idéer kring den föreslagna processen för byggandet såväl som dagliga användningen av stationen. Önskan var att göra processen så hållbar som möjligt, genom att exempelvis återanvända material från en temporär tågstation.

“ ÖNSKAN VAR ATT GÖRA PROCESSEN SÅ HÅLLBAR SOM MÖJLIGT, GENOM ATT EXEMPELVIS ÅTERANVÄNDA MATERIAL FRÅN EN TEMPORÄR TÅGSTATION. “

För att uppnå våra mål gjorde vi en hel del utredningar i ämnet och tog inspira-

tion av andra stationer. Vi gjorde även undersökningar om vad stationens användare tyckte om dess tillstånd. Denna gick dock tyvärr inte så bra som vi hade hoppats av olika orsaker. Vi fick också tillgång till arkiven med planritningar och beräkningar kring byggnaden. Eftersom ritningarna på platsen inte fanns tillgängliga i annat format, fick vi lov att ta forografier på dem. Detta tillsammans med att vi pga. Covid-19 blev förhindrade att återkomma till arkiven gav oss problem med bedömningen av byggnadens aktuella tillstånd. Som tur hade vi tagit fotografier på byggnaden när vi besökt denne, vilket hjälpte en aning.

Den nya designen visualiserades med programmet ArchiCAD. Vi bestämde oss för att vi skulle renovera den främre delen och bygga om den bakre delen. Detta på grund av att den främre delen var i relativt bra skick medan den bakre delen var förfallen och knappt användes. I samband med den nya designen lade vi till bekvämligheter för att utnyttja utrymmen bättre. Samt att ansluta den till andra nätverk som var i bra skick i Valencia, så som metro, Valenbisi (cykelsystem) och parken Turia.

Såväl projektet som själva utbytet var mycket givande, och trots de svårigheter som uppstod på grund av Covid -19 var vår grupp nöjd med vårt resultat. Vi hade uppnått de flesta av våra mål, även om vissa var förändrade. För mig personligen har denna erfarenhet öppnat mina ögon för många nya människor och möjligheter. Jag har lärt mig så mycket om mig själv och vad jag klarar av, det var både spännande och skrämmande att vara i ett helt nytt land där jag inte ens kunde språket särskilt bra. Genom att ha varit på utbyte har jag avsevärt förbättrat mina språkkunskaper i både engelska och spanska. Under utbytet har jag också varit tvungen att tänka mycket på problemlösning och att själv ta beslut. De erfarenheter jag nu har kommer i framtiden att hjälpa mig personligen att göra val, tro på mig själv och ta mig mod att bana min egen väg. Dessutom har utbytet gjort mig väldigt intresserad av språk, vilket alltid är bra. Efteråt kan jag endast vara tacksam över möjligheten, allt jag lärt mig och fått vara med om.