Snokarsajterna måste stoppas nu

Om jag vill besöka Systembolagets sajt måste jag intyga att jag är över 20 år. Ska jag skaffa kontantkort till mobilen måste jag registrera mig – och jag kan inte besöka en ny webbsida utan att godkänna cookies-filerna.

I vissa fall är svenska internet reglerat in i minsta detalj, men i andra fall är det ett laglöst land. Det finns exempelvis ingen lag som skyddar oss från Lexbase, Mrkoll och Ratsit. Det är några av de tjänster som säljer integritetskänsliga uppgifter om dig, mig och andra svenskar.

En nätdejt kan med andra ord kolla vad du har för månadsinkomst. En chef kan se vem du lever med och en granne kan läsa dina gamla domar. På samma sätt kan en inbrottstjuv ta reda på hur gammal du är, hur mycket du tjänar och om du bor ensam. Allt är tillgängligt en knapptryckning bort – och den som snokar kan vara anonym.

Om det här verkligen är lagligt skulle ha prövats av Högsta domstolen, men i början av sommaren ställdes målet in. Den kvinna som hade stämt snokarsajten Mrkoll gick med på en förlikning, och det blev ingen prövning i domstolen.

Förklaringen till att frågan är så komplicerad är att två lagar står mot varandra: Yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddslagen. Sajter som Mrkoll har nämligen registrerat ett utgivningsbevis som gör att de jämställs med medier och därför får ett starkare skydd.

Om det går att stoppa snokarsajterna med befintlig lagstiftning är med andra ord svårt att säga. Att stoppa dem på politisk väg är däremot fullt möjligt – om politikerna bara vill.

Den förra regeringen lade fram ett lagförslag om att sätta stopp för snokarsajterna, men partierna till höger röstade nej. De tyckte att förslaget var för vagt. Själv önskar jag att regering och opposition nu kunde gräva ner stridsyxan och hitta en gemensam lösning som sätter stopp för snokarsajterna – utan att tumma på yttrandefriheten.

Sajter som Mrkoll har nämligen ingenting med demokrati och yttrandefrihet att göra. Det handlar om kommersiella företag som tjänar pengar på att kränka din och min integritet. Och det är givetvis möjligt att stoppa dem. I andra länder, där yttrandefriheten är lika helig som i Sverige, är den här sortens sajter helt otänkbara.

Jag tycker att den svenska offentlighetsprincipen är fantastisk. Att undersökande journalister, forskare och intresserade medborgare kan ta del av offentliga handlingar hos Skatteverket, domstolarna och andra myndigheter är ett effektivt skydd mot maktmissbruk och korruption.

Men bara för att en handling är offentlig behöver den inte vara tillgänglig via internet. Det är fullt möjligt att hindra privata företag från att sälja uppgifterna – men låta dem förbli tillgängliga hos myndigheterna.

Snokarsajter som Lexbase, Mrkoll och Ratsit skadar den personliga integriteten utan att stärka demokratin. Om vi på politisk väg kan reglera alkoholreklam, kontantkort och cookies-filer – då kan vi även reglera det här. ■

Återvinning.

Allt fler företag använder återvunnen plast i sina prylar.

Twitter. Kaoslanseringen av Ron DeSantis ökade knappast förtroendet för tjänsten.