Sänk uppvärmnings

GUIDEN TILL Hantverkare Entreprenörer I ÖSTRA VÄRMLAND

Peter Emilsson och Christian Silvhammar med en nyinstallerad bergvärmepump.

Sänk uppvärmningskostnaden med bergvärme

En värmepump sparar såväl pengar som miljö. Allra mest effektivt blir det med en bergvärmepump. Nilsson & Stenman Rör AB erbjuder svensktillverkade pumpar för både privatpersoner och företag.

Leo Cederholm och Nicklas Nilsson på Nilsson & Stenman Rör AB.

– Värmepumpar sänker uppvärmningskostnaden jämfört med exempelvis el, olja eller pellets, och väljer man bergvärme höjs effektiviteten ett snäpp till, säger Leo Cederholm på Nilsson & Stenman Rör. Nilsson & Stenman Rör reparerar och servar alla fabrikat, byter ut äldre pumpar och installerar nya från scratch. Sköter allt från offert till att pumpen är igång. Man är certifierad återförsäljare av Thermia, som har tillverkning i Arvika. – Vi valde Thermia för att de gör väldigt bra maskiner och har mycket bra garantier och support, berättar Leo, dessutom håller de reservdelar längre än vad konkurrenterna gör. Det känns roligt att de tillverkas här i Värmland. Att transporterna därmed blir korta innebär också en miljöfördel, påpekar Nicklas Nilsson som var med och startade upp Nilsson & Stenman Rör för 20 år sedan. Då som nu en komplett rörfirma som gör allt inom rör och VVS. Värmepumpar har man hållit på med de senaste sex åren, och sett ett stadigt ökande intresse. En ökning man tror kommer fortsätta. Dels för att elpriset förväntas stiga, dels för att många som tidigare eldat med pellets väljer att gå över till bergvärme. – Ju mer el du använder, desto mer sparar du på att installera bergvärme, fyller Nicklas i. Här finns stor potential för företag att sänka såväl kostnader som utsläpp. – De behöver få upp ögonen för bergvärme. De behöver inte köra sina el- och oljepannor längre, det finns andra alternativ.

– En bergvärmepump är tyst och sköter sig själv, innebär väldigt lite driftbekymmer. Därtill har industrin, som hittills legat lite efter, börjat intressera sig för bergvärme. – Thermia har kommit med en serie riktigt stora pumpar som kan ersätta el- och oljepannor i industrier, säger Leo, där kan man se fantastiska resultat sett till elbesparing.

Nilsson & Stenman Rör är certifierad återförsäljare av Thermia.

Text & foto: Nicklas Remmegård

INDUSTRIMÅLARE SÖKES

HAR DU ERFARENHET OCH INTRESSE AV ATT MÅLA OCH TRIVS MED ATT ARBETA I EN INDUSTRIMILJÖ? Vi söker nu en industrimålare till vår verksamhet i Karlskoga. Arbetet innefattar målning av olika typer av material som används i vår verksamhet. Du kommer arbeta i team, men är ensam målare vilket innebär att du kommer ha ett stort ansvar och vara självgående i ditt sätt att arbeta. Meriterande om du även har svetskunskaper. Tjänsten är en heltidstjänst. Vi ser gärna att du kan börja arbeta så snart som möjligt. Vi tillämpar provanställning som senare över- GPS går i en tillsvidareanställning om alla parter är nöjda. Galler Plåt Smide DIN PROFIL AB • Du har tidigare erfarenhet av industrimålning och/eller Hangarvägen 4, Karlskoga. har gått relevant utbildning. www.gpsgaller.se

• Du har vana av att arbeta i industrimiljö. • Du talar och skriver svenska flytande.

VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN!

VI UTFÖR • Tak & Fasadvård • Trädgårdsservice • Målning • Fönsterrenovering • Persiennservice • Fönstertätning • Montage

Leif Andersson konstaterar att det finns mycket att göra på gamla hus, men att det är en helt annan känsla än nybyggt. Nytt och fräscht badrum.

7

Stambyte blev nytt badrum

När Leif Andersson skulle byta stammar blev det ett nytt badrum och en ny toalett av bara farten. Vad som var tänkt som bara byte av avlopp blev en stor renovering. – Det blev verkligen lyckat, säger han.

– Det var bara en duschkabin i hörnet förut, säger Leif och slår ut med armen mot badkaret som står intill den nya, fräscha duschen. Då stod tvättmaskin och torktumlare här också. Under de snart 35 år han bott i 40-talshuset på Kristinehamns höjder har ett flertal renoveringsprojekt och uppfräschningar gjorts. Häromåret fick han syn på en läcka i duschrummet och insåg att det var dags att byta stammar. Det visade sig att golvet på toaletten behövde bilas upp ner till det som då var matkällare, vilket efter diskussioner med Rörteknik som skötte arbetet födde tanken om att varför inte bygga en toalett där nere också? – Här kommer röret uppifrån, visar Leif inne på den nybyggda toaletten, och fortsätter vidare mot badrummet intill. Utöver den nya toaletten gjordes det befintliga duschrummet om till badrum. Tvättmaskinen och tumlaren fick nya platser i pannrummet för att ge plats åt ett stort och härligt bubbelbadkar intill den nybyggda duschen. Golvet klinkrades, väggarna kaklades, det sattes in nya golvbrunnar och de nya duschdörrarna måttanpassades. Vad som tidigare var ett litet duschrum är nu ett rymligt badrum med relaxkänsla. – Det är inte många källare som ser ut såhär, säger Leif nöjt och öppnar en dörr undertecknad först trodde var ett förvaringsskåp. – Bastun var bland det första jag gjorde när jag flyttat in. En kåk utan bastu går ju inte, ler han. Visst har badrummet kostat en del medger han, men berättar att han hörde talas om möjligheten att låna upp till halva värderingen på huset amorteringsfritt, vilket han valde att göra för att finansiera det nya badrummet. – Det är pengar man har igen, plus att det blir mycket trevligare att bo i huset. Det var verkligen värt pengarna. Under året har han glasat in verandan och målat invändigt, näst på tur börjar det bli dags för ny färg även på utsidan. Det är mycket tid som lagts på renoveringar under åren. – Det finns hur mycket som helst att göra på gamla kåkar, konstaterar han, men det är en helt annan känsla att ha ett gammalt hus med rejäla byggnationer istället för nyproducerat med gipsväggar.

Text & foto: Nicklas Remmegård

Även toaletten på entréplanet gjordes i ordning.

Sonen Wilhelm tycks gå i pappas fotspår musikaliskt....

...och det ska ju börjas i tid Per Henning och sambon Jenny Gustavsson har rustat och flyttat in i Pers föräldrahem i Bjurtjärn.

Per Henning valde landsbygden i Storfors

Tillsammans med sambon Jenny Gustavsson och de två barnen valde Per Henning att flytta från Karlskoga till föräldrahemmet Ullvetterns gård i Bjurtjärn under förra året. – Det var många saker som påverkade flytten, inte minst att Storfors kommun har väldigt bra skolor. Sedan gillar vi lugnet och den avslappnade attityden på landet, säger han.

Jenny, som kommer från Falköping, träffade sin blivande sambo under en av hans spelningar med bandet Värmlandspojkarna som han startade för 20 år sedan. Tycke uppstod och flytten till Karlskoga blev ett faktum. I Karlskoga driver Per och hans syster butiken PMhem där de säljer allt för badrummet. – Under pandemin har det varit ett galet tryck när alla har satsat på hemmet, vi hoppas att trenden håller i sig, säger Per. Han har vuxit upp i Bjurtjärn och själv gått i skolan både där och i Storfors. Han har också jobbat som lärare. – Jag minns skolan väl. Det fanns alltid en trygghet, rektorn Sven-Erik Rhen och alla engagerade lärare har varit jätteviktiga, säger han. Efter att båda föräldrarna gått bort har föräldrahemmet i Bjurtjärn stått tomt en tid och familjen har spenderat lediga helger på gården. – Jag trodde inte att Jenny skulle vara intresserad av att bo på landet, men det visade sig att det var hon som var allra mest intresserad, säger han. Att klimatet i städerna bli allt råare har tillsammans med längtan efter ett friare och enklare liv varit stora drivkrafter. – Folk är annorlunda på landet, här i Bjurtjärn känner jag ju dessutom de flesta. Här bokar man inte tid för att ses utan man åker bara förbi. Plötsligt kanske man grillar med grannarna fastän det inte var bestämt i förväg, säger han. Familjen består också av Pers son Alexander sedan ett tidigare äktenskap och av de gemensamma sönerna Malte två år och Wilhelm fyra år. Att få bo på en gård med kor och mängder av motordrivna fordon tilltalar fyraåringen stort. Att åka moped till stranden med pappa eller att få sitta i knäet och köra traktor är givna favoriter. – Allt som låter är intressant, skrattar Jenny, som också stortrivs på landet. – Vi har inte ångrat oss alls. Det här är ett helt annat liv än att bo mitt i stan, säger Jenny, som jobbar åt ett Örebroföretag som sköter om blomsterutbudet i olika ICA-butiker. Att hon har fått längre väg att pendla är inget som bekymrar henne idag. Per, som vid sidan av PM-hem, jobbat ganska mycket med spelningar på Västkusten och i Norge, har haft ett ovanligt lugnt år. När coronapandemin slog till blev många spelningar inställda. – Det har också varit en bidragande orsak till flytten. Plötsligt fick vi tid att jobba på det här stora huset, säger Per, som nu märker tydligt att restriktionerna tagits bort. – Telefonen har gått varm från arrangörer som vill boka oss i bandet, säger Per, som älskar att underhålla och att få ge en upplevelse till människor. – Vi har en stor och trogen publik, både i Sverige och Norge där vi spelar mycket i Trysil. Då följer oftast familjen med, säger han. För honom är musik lika med glädje och han spelar även själv på bröllop, begravningar och julottor. – Varje år spelar jag för pensionärerna i Storfors och på julottan i Bjurtjärn. Det har blivit en tradition som jag gör för att det är roligt, säger Per, som trivs med att ha fått bli ännu mer delaktig i bygden där han växte upp. Ytterligare ett sätt att vara delaktig är Bjurtjärnskören som han startat efter att den legat i träda under många år. Idag övar ett 30-tal aktiva hemma på gården varje tisdagskväll. – Det är väldigt roligt. Vi är i blandade åldrar från 15 år och upp till plus 70 och vi sjunger allt från ABBA och Kent till sakrala låtar, säger Per, som menar att kören kan ta emot ytterligare några

intresserade. Text & foto: Eva Wiklund

För länge sedan var Per Hennings föräldrar med i Bjurtjärnskören. Nu har Per dragit igång den igen, med veckovisa övningstillfällen hemma på gården. Malte gillar friheten att kunna springa ut på gräsmattan, berättar mamma Jenny.

Staffan Kennerstad är ny rektor för Vargbroskolan

Från och med den 8 november heter Vargbroskolans rektor Staffan Kennerstad. Han kommer närmast från en tjänst i Hammarö och har bland annat jobbat som rektor i Deje och i Karlstad. – Jag har fått en väldigt positiv känsla för skolan i Storfors, säger Staffan som har erfarenheter med sig både från friskolevärlden och från den kommunala skolan och dessutom en färsk rektorsutbildning.

Tjänsten som rektor utlystes strax före sommaren efter ett politiskt beslut att nuvarande skolchef och rektor för Vargbroskolan enbart ska fortsätta som skolchef. Vargbroskolan behöver en rektor på heltid och tre kandidater

Skolchef Annelie Izindre är mycket nöjd med Storfors rekrytering av ny rektor för Vargbroskolan, Staffan Kennerstad.

med rektorsutbildning har intervjuats av skolledning och fackliga företrädare. – Vi var helt eniga om valet av Staffan, säger skolchef Annelie Izindre, som under en period som rektor i Forshaga jobbade i samma rektorsgrupp som Staffan. – Jag har sett hans kapacitet och vet att han är en bra person. Han är en rektor som verkStaffan Kennerstad har en bred erfarenhet från olika ligen står på elevernas områden och skolformer i bagaget. sida och han har värdefulla erfarenheter i bagaget, säger hon. Staffan har bland annat jobbat elva år som lärare i gymnasiesärskolan på Sundstagymnasiet innan sin rektorserfarenhet. Att få komma till Storfors i rollen som rektor ser han fram emot. – Jag tycker om att leda andra, jag är nog den som är drivande både i en arbetsgrupp och när det gäller att fixa femkampen på ett kalas, skrattar Staffan, som samtidigt betonar att teamarbete är det viktigaste som finns. – Jag vill att alla ska vara delaktiga i alla processer. Jag älskar när man lyckas

6

med att jobba tillsammans som ett lag, säger han. Att få goda relationer med både personal och elever ser han som prioriterat. – Jag brinner för att hjälpa alla elever att komma så långt som de bara kan, att nå sin fulla potential. Det är vårt uppdrag som skola, säger han, och menar att goda relationer är grunden i det arbetet. Beslutet att anställa Staffan som rektor för Vargbroskolans rektorsområde fattades av kommunstyrelsens arbetsutskott den 4 oktober.

Text & foto: Eva Wiklund

Ärende om ny skola på väg till kommunstyrelsen i Storfors

Den 11 november ska Storfors kommunfullmäktige enligt planen fatta beslut om bygget av ny skola i Kyrksten eller ej. Nu har ärendet passerat det första nålsögat, kommunstyrelsens arbetsutskott, där ett enigt utskott föreslår kommunstyrelsen att påbörja processen.

Redan i maj 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att starta projektering av en ny F-6-skola med integrerad förskola i Kyrksten. Nu har projekteringen kommit så långt att det finns tillräckligt underlag för att bedöma både byggkostnad och driftskostnad för en ny skola. Den nya skolan är dimensionerad för 150 barn uppdelat på fritids, förskola och grundskola upp till årskurs 6. Den kommer att innehålla en mindre idrottshall och delar av skolan är också tänkt att under helger och kvällar kunna användas till annan verksamhet som kan gynna bygden. Den uppskattade kostnaden för en ny skola är cirka 85 miljoner kronor inklusive projektering, vilket skulle innebära en extra kostnad på 1,5 miljoner kronor per år för skolverksamheten. Årskostnaden kommer att minska i takt med avskrivningar och amorteringar och energikostnaden beräknas landa på en tredjedel av dagens energikostnader för Bjurtjärns skola. – En lägre energikostnad sänker driftkostnaderna så pass mycket att man kan räkna med att kostnadsökningen på 5-10 års sikt istället blir en relativ kostnadsminskning. En ny skola kommer även att vara mer ändamålsenligt utformad och på så sätt ge fördelar i studie- och arbetsmiljö, säger kommunchef Johan Rosqvist, som dock inte kan utesluta att byggkostnaderna kan komma att öka ytterligare. – Just nu är vi i ett osäkert läge där priser för entreprenader och byggmaterial ökat kraftigt vilket gör det svårberäknat, säger han. Det var ett enigt utskott som gav tummen upp för att skicka förslaget vidare till kommunstyrelsen, men det fanns också tveksamheter med tanke på att kommunens ekonomiska läge är ansträngt. Håkan Larsson (c) och Peter Högberg (v) ställde frågor till skolchef Anneli Izindre om barnen i Kyrksten och Bjurtjärn som ett alternativ kan inrymmas i övriga skolor. Svaret blev att det idag finns plats på Vargbroskolan men inte i Kroppaskolan. På tio års sikt ser man inte heller att det finns plats i Vargbroskolan enligt dagens prognoser eftersom årskullarna med yngre barn är större. – Jag säger ja i detta skede, men det går ju också att dra i nödbromsen om skolan skulle visa sig bli ännu dyrare än vi ser idag, säger Peter Högberg. Processen för en ny detaljplan i Kyrksten är påbörjad. Om en ny skola byggs föreslås också rivning av ett antal fastigheter till en kostnad av 3,25 miljoner kronor. Den 25 oktober ska beslutet behandlas i kommunstyrelsen och den 11 november planeras ärendet behandlas av kommunfullmäktige.

Vargbroskolan i Storfors var helt unik när den byggdes. Fortfarande lockar den till studiebesök. Foto: Lars Larsson Vacuumsolfångare.i det så kallade ”gröna rummet”.

Från ett luftintag på skolgården går luften i tunnlar under skolan innan den når klassrum och korridorer.

I Storfors värmer elevernas kroppsvärme

upp skolan Vargbroskolan i Storfors kommun är ingen vanlig skola. När den byggdes var den helt unik i sitt slag och värms till största delen upp av elevernas egen kroppsvärme. Skolan stod klar i januari 2008 och byggdes med den allra senaste miljö- och energiteknik som då fanns tillgänglig.

Cirka 300 elever på mellan- och högstadiet vistas dagligen i skolbyggnaden som har en total yta på cirka 4000 kvadratmeter. Lokalerna är luftiga, med fönster även inomhus in till varje klassrum. Här hörs inga brummande fläktar eftersom hela fläktsystemet är underjordiskt och löper i långa kulvertar under skolan. Luften tas in från en liten paviljong, placerad mitt på skolgården, och sedan leds den genom underjordiska betongkulvertar i närmare 100 meter innan luften släpps in i klassrummen. Detta har två stora fördelar; på vintern värms luften upp under jorden innan den når klassrummen och på sommaren kyls den ner. Dessutom är hjälpfläktar placerade under jord vilket ger ett näst intill ljudlöst system. Eleverna och deras lärare värmer till största delen själva upp skolan genom sin kroppsvärme. Byggnaden är superisolerad med totalt 365 millimeter isolering i tre skikt i väggarna. Även golv och tak är extremt och noggrant isolerade, vilket gör att människor, belysning och apparater alstrar tillräckligt med värme för att ge tillräcklig temperatur. Bara under längre vinterlov behöver lokalerna värmas upp och energiförbrukningen ligger ungefär på en femtedel av vad som krävdes i den gamla skolan. På taket till skolan finns 131 kvadratmeter solceller och en vindsnurra. Dessa bidrar med tio procent av skolans totala energibehov varje år. Solcellerna kommer att alstra energi som, förutom investeringen, inte kommer att kosta skolan något under skolans beräknade livslängd på 35 år. I det inglasade ”gröna rummet”, finns en mindre utbildningsanläggning kopplad till utvändiga solfångare och vindkraftverk. Den ger eleverna möjlighet att studera solenergi och vindkraft och följa energiproduktionen och förbrukningen på ett pedagogiskt sätt. Här kan eleverna också få möjlighet att kunna utföra olika laborationer. Men det är inte bara när det gäller skolans tekniska förutsättningar som man har tänkt till. Lärarna har i högsta grad varit delaktiga i utformningen av skolan. Målet var att skapa regionens bästa skola, men faktum är att skolan under flera års tid legat i topp både i SKRs nationella mätningar och i Lärarförbundets ranking. Med stolthet kunde man under ett par år titulera sig Sveriges bästa skola. Luft och rymd är två centrala begrepp och i skolans centrum finns elevcafé

och stora ytor för exempelvis elevutställningar. Här serveras också den gratis frukost som alla elever kan ta del av varje dag. De estetiska ämnena har fått en central placering i husets hjärta och huset är utformat för att möjliggöra modern pedagogik. Korridorerna är dessutom ljusa och rena eftersom eleverna här tassar runt i strumpfötterna eller i tofflor. När man 2018 firade tioårsjubileum kunde man konstatera att skolan fortfarande kändes som ny, kanske mycket tack vare att man Dåvarande rektor Sven-Erik Rhen och inte går inomhus kommunalråd Hans Jildesten inför 10-årsjubileumet på Vargbroskolan. med skor. Från Naturvårdsverket fick Storfors kommun 7,2 miljoner kronor i ett så kallat Klimp-bidrag för superisolering i kombination med hybridventilation. Kommunen fick även bidrag från IVL/ Energimyndigheten för den mätning och utvärdering som gjordes under skolans första två år. Många grupper, både från Sverige och från andra länder, har besökt skolan. Under en period var trycket på studiebesök så högt att skolan var tvungen att ta betalt för besöken. Text & foto: Eva Wiklund