Juletider

Får det vara en julmask?

Att vad som betraktas som julmat skiljer sig åt beroende på var i världen du befinner dig är nog de flesta på det klara med. Ofta är det traditionella rätter som med tiden kommit att betraktas som festmat. Här äter vi skinka och sill, i England äts det kalkon och julpudding och på flera håll i östeuropa står karp på menyn till jul. Mer otippat, i alla fall utifrån vårt västerländska perspektiv, är kanske att man i Japan äter friterad kyckling från snabbmatskedjan KFC till jul. Det började med en osedvanligt lyckad reklamkampanj på 70-talet och blev snabbt så etablerat att man i dag måste beställa sin julkyckling veckor i förväg. Ett annat exotiskt inslag på julbordet hittar vi i Sydafrika där mopanemasken av många anses som en delikatess. Det är i strikt mening ingen julrätt utan äts även vid andra tider på året, men eftersom ”skördetiden” sammanfaller med julen äts den mycket då. På södra halvklotet inträffar julen mitt i sommaren, vilket också avspeglas i julmaten. Firar du jul på Filippinerna kan du däremot bli bjuden på vad som bäst kan beskrivas som en blandning mellan pasta- och fruktsallad. Konserverad frukt, kondenserad mjölk, majonnäs, ost och makaroner, bör serveras kall. Låter väl som en höjdare? Thomas Nasts teckning Santa Claus in camp sägs vara den första avbildningen av jultomten så som vi känner honom i dag. Den publicerades på omslaget till tidningen Harpers Weekly i januari 1863 och visar tomten som en stor, vitskäggig, gemytlig man som från sin rendragna släde delar ut presenter till soldater i amerikanska inbördeskriget. Även om tomten här ännu inte fått sina röda kläder utan är klädd i en amerikansk flagga anses således Nast vara en av dem som ”uppfunnit” den moderna jultomten. Om tomten verkligen är uppfunnen eller om han är upptäckt fortsätter dock tomtologerna tvista om.

Ord med anor

Till skillnad från många andra länder som använder benämningar med ursprung i kristendomen har vi här i de nordiska språken behållit det gamla ordet jul för högtiden som inträffar vid tiden för vintersolståndet. Ordet jul finns dock även i engelska där yule, en rest från språkets germanska ursprung, då och då förekommer som ett arkaiskt uttryck när man pratar om juletiden. Exempelvis i texten till jullåten Have yourself a merry little christmas (”Have yourself a merry little chirstmas/make the yuletide gay”) eller i bakverket yule log (en sorts rulltårta dekorerad för att se ut som ett vedträ eller en stubbe). Det är även det ord som används för att beteckna den gamla hedniska högtid som föregick den kristna julen.

Svettiga arbetskläder

Att jultomten är klädd i luva, pälsfodrad rock och rejäla stövlar när han kommer på besök känns ganska självklart, det är ju mitt i vintern. Hans klädsel måste framstå som betydligt mer gåtfull på södra halvklotet där julen inträffar mitt i sommaren. Detta till trots bär han allt som oftast exakt samma kläder varhelst han visar sig. Allt för att hålla stilen antar vi och applåderar egensinnet, men funderar ändå på om inte tomten borde önska sig en uppsättning svalare kläder i julklapp.

Mycket pepparkaka blir det

I fjol påstod sig Länsmuseet i Gävle hysa världens största pepparkakshus med konstnären Erik Olof Wiklunds bygge som mätte ungefär sex kvadratmeter och var strax över tre meter högt. Ett rekord de siktar på att slå i år då ett nytt pepparkakshus visas på museet. Ska rekordet verkligen slås behöver de dock skala upp rejält, för sorry Gävle, fjolårets hus var inte världens största pepparkakshus, långt ifrån. Redan 2013 byggdes ett pepparkakshus i Texas (var annars) som mätte omkring arton meter på längden, tolv på bredden och tre meter på höjden vilket gav en total volym på strax över 1100m3 . Enligt Guinness World Records var det tillräckligt stort för en familj på fem personer. Enligt uppgift ska huset ha vägt 16 329 kilo, vilket motsvarar 3 265 800 pepparkakshjärtan. Äter du en pepparkaka i minuten tar det dig 2268 dygn, lite över sex år, att sätta i dig så många pepparkakor. Smaklig måltid!

Barn på Julön.

Busig nyåsvaka

Mosebacke Monarki. Fr v Hatte Furuhagen, Tage Danielsson, till höger Hans Alfredsson och Carl-Uno Sjöblom.

När Hasseåtage och det övriga gänget från Mosebacke Monarki sände nyårsvaka under sista halvtimmen av 1970 kulminerar det hela med att klockan slår midnatt och det nya året skålas in. Ända tills en studioman rusar in och uppmärk-

Se till att du ställt in rätt adress på gps:n

Julön ligger strax sydväst om Java i Indiska oceanen och fick sitt namn av William Mynors, kapten vid Brittiska Ostindiska Kompaniet, när han seglade förbi ön på juldagen 1643. Det är dock inte den enda ön som fått det namnet. Även Kirimati som tillhör Kiribati och ligger i Stilla havet, ungefär mitt emellan Nya Zeeland och Kalifornien, har gått under samma namn efter att James Cook klev i land här på julafton 1777. Det finns även öar utanför Tasmanien och vid Nova Scotia på Kanadas östkust som fått namnet Christmas Island.

sammar Hatte Furuhagen på att klockan i Mannaskolans aula, varifrån programmet sänds, går några minuter före och att klockan ännu inte är tolv. Att man således fullt avsiktligt fått tittarna ute i stugurna att öppna champagnen för tidigt var ett skämt som inte gick hem hos alla. Vissa fann det rentav nedrigt och TV:s klagomur fick givetvis ta emot ett och annat upprört samtal. Ett inslag som om det inte vore för att de flesta har annat för sig på nyårsnatten än att titta på tv borde räknas som ett klassiskt svenskt tv-bus. Nyårsvaka från Mosebacke Monarki finns i sin helhet på SVT:s öppet arkiv. Sök på Mosebacke nyårsvaka.

Pepparkakor äts inte bara till jul

Den 9 december firas pepparkakans dag i Sverige. Tidigare förknippades den bruna kakan med jul och adventsfirande men idag äts den året runt. Pepparkakan som vi känner den är en tunn och spröd kaka som får sin smak från kryddor som ingefära, nejlika och kanel. Första gången som pepparkakan dök upp i den svenska historien var på 1300-talet då nunnor bakade den och åt i medicinskt syfte. Nunnorna hade nämligen svåra magbesvär och problem med matsmältningen. Kryddorna i kakan hade en lenande inverkan på magen. På den tiden kryddades kakorna även med peppar, kardemumma, anis, fänkål, cederolja, citron- och pomeransskal. Idag äts pepparkakorna inte så mycket av medicinska skäl men alla vet ju att man blir snäll av ett lagom intag.

Vem satte elektriska ljus i julgranen?

Traditionen med ljus i julgranen härrör från 1600-talets Tyskland. Drygt 200 år senare förnyades den av den tekniska utvecklingen. Tre år efter att Thomas Edison hade uppfunnit den elektriska glödlampan, fick en av hans vänner nämligen en idé. Edward Hibberd Johnson var vice verkställande direktör för Edison Electric Light Company, kraftbolaget i New York, och julen 1882 ställde han i sitt vardagsrum en gran med 80 röda, vita och blå elektriska glödlampor. New Yorks tidningar avfärdade detta som ett billigt PR-trick och vägrade skriva om familjen Johnsons gran. På en tidning i Detroit hade man emellertid hört talas om julgranen och skickade en journalist hela vägen till New York för att se vidundret. ”Det var en makalös syn”, skrev journalisten i tidningens spalter, där han också berättade att glödlamporna var ”stora som en engelsk valnöt”. Därmed var succén ett faktum. Den nya julgransbelysningen kom dock inte i handeln förrän 1890. Fem år senare blev det en trend, när president Grover Cleveland satte in den första elektriska julgranen i Vita huset. Det var dock fortfarande bara de rikaste som kunde hänga med. Först omkring 1930 kom elektrisk julgransbelysning till mer folkliga priser.