Relativ energibrist inom idrotten

RELATIV ENERGIBRIST INOM IDROTTEN

RELATIV ENERGIBRIST Relativ energibrist är ett utbrett problem inom idrotten som kan leda till flera olika hälsoproblem och nedsatt prestationsförmåga. Denna guide är riktad till tränare och ledare inom idrotten och redogör för relativ energibrist inom idrotten. Vidare förklaras idrottsliga riskfaktorer för relativ energibrist och riktlinjer för hur syndromet kan förebyggas.

Hälsobekymmer på grund av energibrist har uppmärksammats bland annat genom den kvinnliga idrottstriaden som visat på starka samband mellan energibrist (med eller utan ätstörningar), nedsatt skeletthälsa och oregelbunden eller helt utebliven menstruation.

Att utöva idrott utan att tillgodose tillräcklig energitillförsel har dock visat sig ha mera omfattande konsekvenser för hälsan och drabbar såväl flickor och kvinnor som pojkar och män. Utöver den kvinnliga idrottstriaden utvecklade Internationella Olympiska kommittén därför ett mera omfattande och bredare begrepp; relativ energibrist inom idrott (Relative Energy Deficiency in Sports, RED-S).

SID 3

VAD ÄR RELATIV ENERGIBRIST? Med RED-S syndromet avses nedsatt fysiologisk funktion som orsakats genom relativ energibrist. Detta inkluderar försämrad ämnesomsättning, benhälsa, immunitet, proteinsyntes och kardiovaskulär hälsa. Symtom på relativ energibrist kan vara problem med mag- och tarmkanalen, lågt blodtryck och blodsocker samt förhöjt kolesterol.

Den bakomliggande orsaken till syndromet är låg energitillgänglighet. Vid perioder av låg energitillgänglighet sjunker kroppens viloämnesomsättning och de grundläggande fysiologiska processerna saktar ner för att kunna återställa energibalans. Med andra ord prioriterar kroppen bort vissa funktioner då energin inte räcker till. Majoriteten av de som lider av relativ energibrist är viktstabila och syndromet kan alltså inte ses med bara ögat.

Samtidigt ökar syndromet risken för ohälsa och nedsatt prestationsförmåga.

Studier har visat att en energitillgänglighet på under 30 kcal/kg fettfri massa per dag har allvarliga konsekvenser för hälsan. Dessa effekter uppstår redan inom fem dagar. En energitillgänglighet på mindre än 45 kcal/kg fettfri massa per dag kan ha hämmande effekt på skeletthälsan. Fokus på förebyggande åtgärder samt tidig identifiering och behandling borde därmed få ett stort fokus.

SID 5

BEGREPP Energibalans Upprätthålls när energiintaget är det samma som och kompenrerar för den totala energiförbrukningen, det vill säga energin som går åt till såväl träning som grundläggande fysiologiska funktioner.

Viloämnesomsättning Den energi som går åt till grundläggande fysiologiska processer så som värmereglering, celluppbyggnad, tillväxt, immunförsvar och reproduktionsförmåga. Viloämnesomsättningen utgör majoriteten av människans energiförbrukning (55-65%).

Energitillgänglighet Den mängd energi som finns kvar i kroppen till grundläggande fysiologiska processer när mängden energi som gått åt till träning och fyisk aktivitet dras bort från energiintaget som fås via kost. Utrycks som kilokalorier per kilogram fettfri massa per dag (kcal/kg FFM/dag).

Relativ energibrist inom idrott (RED-S) Ett syndrom som orsakas av låg energitillgänglighet och är vanligt inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt. Relativ energibrist påverkar såväl hälsa som prestationsförmåga.

Den kvinnliga idrottstriaden Visar på samband mellan relativ energibrist (med eller utan ätstörningar), försämrad skeletthälsa och utebliven eller oregelbunden menstruation. Modellen visar hormonella hälsoproblem bland kvinnliga idrottare. Triaden utvecklades senare till ett mera omfattande begrepp, relativ energibrist inom idrott (RED-S), som visare på flera hälsokonsekvenser för såväl kvinnor som män.

SID 7

KONSEKVENSER AV RELATIV IMMUNOLOGISKT SYSTEM ÄMNESOMSÄTTNING

HORMONER

MENSCYKEL

RELATIV ENERGIBRIST

TILLVÄXT OCH UTVECKLING

BENHÄLSA

MATSMÄLTNING

PSYKISK HÄLSA

HJÄRTA OCH BLODKÄRT

Bild 1: Hälsokonsekvenser av relativ energibrist. Ravitsemustalo, 2017.

Svensk översättning Sporta För Livet, 2020

V ENERGIBRIST NEDSATT MUSKELKRAFT

NEDSATT UTHÅLLIGHETSFÖRMÅGA ÖKAD RISK FÖR SKADOR

FÖRMINSKAT GLYKOGENFÖRRÅD

DEPRESSION

IRRITABILITET

NEDSATT KONCENTRATIONSFÖRMÅGA

NEDSATT BESLUTFATTNINGSFÖRMÅGA

NEDSATT KOORDINATIONSFÖRMÅGA

Bild 2: Potentiella konsekvenser på prestationsförmågan till följd av relativ energibrist.

Ravitsemustalo, 2017. Svensk översättning Sporta För livet, 2020

SID 9

RELATIV ENERGIBRIST

NEDSATT TRÄNINGSEFFEKT

FÖREKOMST OCH ORSAKER Relativ energibrist är tyvärr vanligt inom idrotten, framför allt inom uthållighetsidrotter (löpning, cykling, längdskidåkning), estetiska idrotter och viktklassidrotter. I en svensk-dansk studie av kvinnliga uthållighetsidrottande på elitnivå konstaterades över 60% lida av relativ energibrist (varav 25% med en klinisk ätstörning). Trots att RED-S förekommer bland båda könen i princip lika stor utsträckning, finns det vissa skillnader mellan män och kvinnor. En minskning av könshormonet testosteron är exempelvis ett tecken på relativ energibrist hos män, medan oregelbunden menstruation eller menstruationsbortfall kan vara ett vanligt symtom hos kvinnor.

Orsaker till relativ energibrist kan delvis vara oavsiktlig på grund av okunskap och nedsatt aptit vid låg energitillgänglighet och högintensiv träning. Men strävan efter ett smalt och vältränat kroppsideal eller idrottsspecifika krav kan också finnas med i bakgrunden. Denna typ av strävan kan i värsta fall trigga ett stört ätbeteende eller ätstörningar.

Restrektivt beteende, kronisk bantning, fasta och/eller överdriven/tvångsmässig träning för att reglera vikt och känslor. negativ kroppsbild etc.

Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, hätsätningsstörning, ospecifik ätstörning.

HÄLSOSAMT

STÖRT ÄT-/TRÄNINGSBETEENDE

ÄTSTÖRNING

Tillräcklig energitillgänglighet

Reducerad energitillgänglighet

Låg energitillgänglighet

> 45 kcal/kg FFM/dag

30-45 kcal/kg FFM/dag

< 30 kcal/kg FFM/dag

SID 11

Njuta av god mat, äta när man är hungrig och sluta när man är mätt, träna för att bli bättre/roligt/må bra, positiv kroppsbild etc.

Bild 3: Ätstörningsspektrum kan ses som ett kontinuum. Relativ energibrist behöver inte per automatik innebära ett stört ätbeteende eller ätstörningar, men höjer risken för att drabbas av ätstörningar. Samtidigt leder ätstörningar ofta till relativ energibrist (Bildkälla: Monica Klungland Torstveit)

RISKFAKTORER FÖR RELATIV ENERGIBRIST •

Höga prestationskrav

•

Vissa personlighetsdrag (perfektionism och prestationsbaserad självkänsla)

•

Tidig grenspecifik specialisering

•

Utseendemässiga krav (exempelvis stark önskan att se bra ut i tävlingsdräkt)

•

En missgynnande träningskultur och snäva normer (exempelvis bristande stöd i

omgivningen, kommentarer om utseende kopplat till prestation)

•

Upprepade och/eller långvariga skadeperioder

•

Svårigheter att förena idrott och övrig vardag

NÄR BÖR VI REAGERA? •

Förändringar i beteende och personlighet (drar sig ofta undan, är lättirriterad)

•

Oflexibelt förhållande till kost och träning (exempelvis svårt att hålla sig till

vilodagar) •

Om idrottaren pratar mycket om kroppsutseende och vikt eller ofta jämför sig med andras kroppar

•

Oregelbunden menstruation eller menstruationsbortfall (amenorré)

•

Nedsatt prestationsförmåga (exempelvis nedsatt muskelstyrka och

koncentrationsförmåga, svårigheter med koordination)

•

Om idrottaren ofta är sjuk och har svårläkta skador

•

Magbesvär så som uppsvälldhet, smärta eller förstoppning

VAD KAN VI GÖRA? •

Hälsa bör alltid gå före idrottsprestation och resultat.

•

Tränare och ledare är aktivt med och skapar en idrottskultur som bör främja en öppen

•

•

•

kommunikation mellan aktörer.

Prata med idrottaren om vikten av att balansera träning/belastning, återhämtning och kost för ett långsiktigt och hållbart idrottande.

Var medvetna om hur du pratar om kropp och kost och ta bort fokus på kroppsvikt, kroppssammansättning och kroppsform.

Tränare och ledare bör undvika att genomföra mätningar av kroppsvikt och kroppssammansättning. Om detta, efter noga övervägande, behövs i samband

med tester rekommenderas att mätningarna göras av utbildad testpersonal på

ett tryggt sätt så att idrottaren inte känner sig utsatt.

•

•

•

Undvik viktreglering under tonåren då kroppen utvecklas. Detta på grund av risken för bland annat obalans i hormonproduktion.

Menstruationsbortfall (amenorré) eller oregelbunden menstruation ska tas på allvar och bör undersökas/behandlas på adekvat vis.

Unga lider större risk för att utveckla allvarliga medicinska och psykologiska konsekvenser

på grund av otillräcklig energitillgänglighet och borde därför behandlas strikt vid

konstaterad energibrist.

•

Vid misstankar om ätstörningar är det viktigt att adressera problemet. Tänk på att utgå

från din egen oro och beskriv varför du bekymrar dig för idrottaren. Som tränare kan du

visa ditt stöd för idrottarens välmående genom att exempelvis ta reda på var hjälp kan fås.

•

•

Beslut om behandling och åtgärder bör baseras på en individuell helhetsbedömning tillsammans med läkare och i samförstånd med idrottare, vårdnadshavare och tränare.

Tävlings- och/ eller träningsavstängning av idrottare med allvarlig energibrist eller

ätstörningar kan vara ett viktigt ställningstagande även för träningsgruppen eller laget.

Dock bör idrottens betydelse för identiteten beaktas. Tränarens stöd är här viktigt.

SID 13

REFERENSER Melin, A., (2015), Energibrist stort hälsoproblem hos kvinnoeliten, Svensk idrottsforskning, s. 14-17. Hämtat 25.8.2021 från https://www.idrottsforskning.se/energibrist-stort-halsoproblem-hos-kvinnoeliten/ Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J., et al. (2018), IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. Br J Sports Med 52:687-697.

Olympiatoppen och Sunn Idrett, Når skal vi si stop? Hämtat 25.8.2021 från: https://www.olympiatoppen.no/avdelinger/prestasjon/idrettsernaering/ spiseforstyrrelser/page8129.html Ravitsemustalo, (2017), Suhteellinen energiavaje urheilussa ja naisurheilijan oireyhtymä – Ravitsemustalo. Hämtat 25.8.2021 från: https://ravitsemustalo.fi/2017/01/16/ suhteellinen-energiavaje-urheilussa-ja-naisurheilijan-oireyhtyma-3/ Sundgot-Borgen, J., & Torstveit, M. K. (2004). Prevalence of Eating Disorders in Elite Athletes Is Higher Than in the General Population. Clinical Journal of Sports Medicine, 25-32.

Tenforde, A.S., Barrack, M.T., Nattiv A., et al. (2016), Parallels with the Female Athlete Triad in male athletes. Sports Med 46:171–82.

Sporta För Livet, Ätstörningscentrum (2020). Guide för tränare. Del 1: Bakgrundsinformation om stört ätbeteende hos idrottare. Hämtat 25.8.2021 från: www.syomishairiokeskus.fi/uusi/wp-content/uploads/2021/01/GuideforTranare1.pdf

SID 15

FÖR MERA INFORMATION

Finlands Svenska Idrott Gjuterivägen 10 00380 Helsingfors info@idrott.fi www.idrott.fi