ÖPPNA ÖPPNA DÖRREN DÖRREN FÖR FÖR FLER FLER VÄLKOMNA FLICKOR MED MIGRATIONSERFARENHET MED I IDROTTEN
1
NÄR VI INKLUDERAR FLICKOR MED MIGRATIONSERFARENHET, VÄLKOMNAR VI ÄVEN FLERA ANDRA TILL IDROTTEN I Finland ökar årligen andelen personer med migrationserfarenhet. Här har idrottssektorn en ypperlig möjlighet att skapa känslan av gemenskap för fler i vårt samhälle. Det är viktigt att vara medveten om att kulturella och könsbundna förväntningar ställer krav på ungas fritidsaktiviteter. För flickor kan motions- och idrottsverksamhet i sin nuvarande form vara ett hinder för att delta. Hinder för deltagande kan beröra sociala, kulturella eller ekonomiska förutsättningar, bakgrunder eller villkor. Flickor med migrationserfarenhet spenderar mer av sin fritid hemma jämfört med pojkar. Ur integrationssynvinkel kan flickors vistelse hemma väcka oro, medan hemmet inom andra kulturer kan ses som en trygg och stödjande plats för flickors uppväxt och skolgång i ungdomsåldern.
“
För att göra idrotten attraktivare behöver vi tänka nytt och forma om verksamheten för att göra den mer välkomnande och inkluderande. Det krävs nya metoder för att få en ändring till stånd.
”
Idrotten är en utmärkt miljö för en individ att känna tillhörighet och delaktighet, och för att identifiera sig med samhället ifall individen för övrigt inte uppfyller språk- och utseendenormer. Förutom att deltagande i idrotts- och motionsverksamhet främjar integrationsprocessen utvecklar det även färdigheter hos individen som är värdefulla också utanför idrotten. Denna handbok har skapats för att ge dig tips och idéer om hur du bättre kan inkludera flickor med migrationserfarenhet i din förening, din skola, din verksamhet, ditt förbund, din idrottsgren och din kommun. Innehållet baserar sig på forskning och erfarenhet från fältet. Handboken är avsedd för tränare, idrottsledare och lärare som undervisar inom fysisk aktivitet, men även för andra som arbetar med idrott och har intresse för migration. Även om materialets fokus är inkludering av flickor med migrationserfarenhet i motions- och idrottsverksamhet kan flera tips tillämpas även på andra grupper och sektorer. Inkluderingsarbetet gynnar alla och öppnar upp dörren för många fler att ta till sig en fysiskt aktiv livsstil. Lycka till med ditt arbete för en mer inkluderande idrott! Finlands Svenska Idrott Projektet Barn och unga på samma linje
Redaktör: Tarja Krum Grafik: Cecilia Lindström Språkgranskning: Sandra Holmqvist Utgivningsår: 2021 2
ORD SOM ÄR BRA ATT KÄNNA TILL Med migration avses att en person flyttar från ett ställe till ett annat, frivilligt eller av tvång. Migrationserfarenhet hänvisar till att personer har olika bakgrunder och orsaker till migration. Det kan handla om ekonomiska skäl eller säkerhetsskäl. En person med migrationserfarenhet kan också vara nyanländ, adopterad eller uppvuxen i en familj med migrationserfarenhet. Därmed kan inte en grupp med migrationserfarenhet bemötas som en homogen grupp. Då vi bemöter personer med migrationserfarenhet är det bra att fundera på olika strategier, beroende på vilken bakgrund de har.
Asylsökande hänvisar till en person som tagit sig till ett främmande land för att få skydd och uppehållsrätt. En asylsökande har inte ännu fått uppehållstillstånd. En person som beviljats uppehållstillstånd kallas nyanländ. Personer som av olika orsaker flyttar till ett annat land kal�las allmänt för invandrare.
Intersektionalitet betyder att en individ kan tillhöra flera olika grupper och kategorier. Detta gör att individen har olika förutsättningar, behov och maktställningar. Exempelvis kan det inom en grupp nyanlända finnas olika behov, till exempel olika behov av språkstöd. Därmed fungerar intersektionalitet som ett verktyg för att skapa tillämpade insatser och nå önskat resultat.
Att vara kulturmedveten innebär förmågan att ta i beaktande kulturens inverkan hos sig själv och en annan person vid exempelvis personligt bemötande.
Likabehandling går ut på att alla människor är likvärdiga oberoende av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsvariation, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilda som person. De grundläggande rättigheterna tillhör alla och därmed får inte personliga egenskaper, som ursprung eller hudfärg, påverka människors möjligheter.
Mångfald betyder att var och en har många egenskaper samt tillhör olika grupperingar. Då mångfald tas i beaktande innebär det att olikheter respekteras, vilket bidrar till att var och en känner sig trygg och respekterad. Var och en av oss ska kunna bidra utan rädsla att bli diskriminerad.
Segregation handlar om att individen inte bjuds in till gemenskapen. Därmed blir individen utanför och skapar en egen miljö, ofta med andra som hamnat utanför gemenskapen.
Integration innebär att individen anpassar sig till sammanhanget. En individ får vara med i en grupp, men gruppen fortsätter ha samma utformning som tidigare. Integration och segregation är motsatsord till varandra.
Inkludering innebär att alla ges möjlighet att delta på lika villkor utifrån sina egna förutsättningar. Individen förändrar gruppens utformning genom sitt deltagande i gruppen. Inkludering tillåter individen att vara sig själv i ett nytt sammanhang och låter hen utveckla gruppen genom ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter.
3
Exkludering är att stänga ute eller stöta bort en eller flera personer från en grupp. Exkludering kan ske medvetet eller omedvetet.
Diskriminering innebär att en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Diskriminering sker framförallt på grund av en eller flera personliga egenskaper såsom kön, etnicitet eller ålder.
Minoritetsstress innebär att en person utsätts för långvarig social press på grund av att hen tillhör en minoritet. Det kan handla om när en person utsätts för att vara på sin vakt, beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt på grund av att hen tillhör en minoritet. Psykisk och fysisk ohälsa kan vara ett resultat av minoritetsstress. Det kan förekomma hos individer som själva tillhör en minoritet och även hos deras familjemedlemmar. Minoritetsstress kan också upplevas av personer som i sitt jobb hjälper eller representerar en minoritet.
Mikroaggression kan uppkomma när en individ utsätts för nedvärdering genom ord och handlingar. De förknippas ofta med humor och komplimanger, men uppfattas oftast som kränkande och hotfulla av de personer som utsätts för dem. Mikroaggressioner kan också ske i form av avståndstagande eller osynliggörande av personer som tillhör en minoritet. För den utsatta kan dessa kommentarer upplevas påfrestande och stressande, medan de i betraktarens ögon uppfattas som harmlösa och omedvetna. Exempel på mikroaggressioner är när en finsk person som rasifieras som icke-vit får frågor om sitt hemland eller att personens namn konstant blir fel uttalat. Ett annat exempel är skämt som baserar sig på rasistiska stereotyper, exempelvis att kvinnor från Mellanöstern är förtryckta eller att icke-vita personer är lågutbildade.
Vithetsnorm handlar om rasistiska uppfattningar om vita personers överlägsenhet. Vithetsnormen är så dominerande att vit inte ses som en hudfärg, utan som det normala i samhället. Detta kan man till exempel se då man analyserar vem som syns mest i tidningar eller att en vit person inte behöver leta särskilt länge för att hitta plåster i rätt nyans. Vita personer behöver sällan vara oroliga för att inte passa in, eller för att bli förminskade eller utsatta för härskartekniker. Vithetsnormen behöver aldrig sättas på dagordningen som ett problem för de vita.
4
KONKRETA TIPS TILL: Individer • Diskutera öppet med idrottarna eller eleverna om kulturella normer, oberoende av om du är lärare, tränare eller ledare. Då ökar förståelsen inom gruppen för varandras kulturer. Förekomsten av olika kulturer är en rikedom som moderniserar och utvecklar verksamheten. • Var förberedd på att kulturskillnader kan leda till kulturkrockar och konflikter. Kulturkrockar är en naturlig del av en mångfaldig idrottsverksamhet, eftersom krockar inte endast sker mellan utländska barn med olika kulturbakgrund utan även mellan finländska barn. Även om kulturkrockar kan vara obekväma så är de inte farliga. Viktigt är att reda ut dem så bra som möjligt, diskutera med varandra och be om ursäkt. Öppen kommunikation. • Behandla alla i gruppen likvärdigt och respektfullt, utan att betona mångkulturella olikheter hos individer. • Se personer ur ett intersektionellt perspektiv. Många människors identiteter korsar flera olika förtryck, exempelvis kvinna och svart. Tänk speciellt på att flickor inte kan ses som en homogen grupp.
FÖRENINGAR OCH SKOLOR Rekrytering • Rekrytera via olika kanaler. För invandrarfamiljer är skolan ofta en trygg plats och den är därmed en ypperlig kanal för informerande om föreningsverksamhet. Lägg reklamblad på skolans anslagstavlor, be lärarna informera i klassen och under skolans samlingar, eller presentera grenen under skolans gymnastiklektioner. Även notiser i tidningen, kommunernas socialbyråer och arbetsförmedlingsbyråer samt besök hos mångkulturella föreningar är utmärkta rekryteringsmiljöer. • Ge information om vad föreningsverksamhet innebär, vilka möjligheter det finns till idrott och motion i Finland samt vad talkoarbete innebär. Dela ut Idrott inkluderarmaterialet som du hittar i slutet av denna handbok. • Passa på att också träffa familjer med migrationserfarenhet. Då barn börjar en hobby kommer deras närkrets också bli medveten om verksamheten, vilket gör att de kan ta med sina vänner till verksamheten. Flera provar hellre en hobby tillsammans med sina vänner än ensamma.
5
Träningar och aktiviteter • Erbjud flickor möjligheten att välja olika idrottsaktiviteter. På det viset medverkar deras iver och självförtroende i att agera positivt. Se också till att ha ett brett utbud av aktiviteter, vilket främjar deras empowerment. • Kombinera i aktiviteterna även annat innehåll som ökar livskunskaper3 hos individen. Enligt forskning motiverades flickors deltagande i idrott då de samtidigt lärde sig annan meningsfull kunskap, som ledarskap, kultur, sexual- och anatomikunskap, respektfullt bemötande och att argumentera med ett annat kön än det egna. • Notera olika religioner vid planeringsskeden. Detta kan bland annat betyda att på förhand kolla upp aktuella högtider i kalendern. Det är lätt hänt att vi endast tänker på högtider som baserar sig på vår kultur och religion. Detta leder till att vi kanske missar en väsentlig högtid som gör att någon inte har möjlighet att delta eller som negativt påverkar prestationsförmågan (exempelvis högtidernas fasta i kombination med fysisk träning). Överlag är det viktigt att komma ihåg att religion är personligt för var och en. Oberoende av om flera i gruppen är från samma religiösa samfund, kan det ha olik betydelse för individerna. Därmed är det viktigt att kartlägga vilka önskemål om verksamheten som finns. • Se till att ha med olika slags ledare då det kommer till kultur, etnicitet, språk, kroppsform, ålder, funktionsförmåga och så vidare. Mångfald hos ledare uppmuntrar olika personer att vara med. • Ta reda på hur aktiviteten kan tillämpas för att så många som möjligt ska kunna delta. Prova på att locka flickor till fysiska aktiviteter genom att 1) aktiviteten endast är riktad till flickor, 2) enbart kvinnliga ledare leder aktiviteten, 3) pojkar och män inte har tillträde till utrymmet, 4) klädseln får vara täckande, 5) skilda omklädnings- och duschutrymmen finns till förfogande, 6) det är lätt att ta sig till platsen, 7) tidpunkten är på eftermiddagen eller i början av kvällen och 8) aktiviteten i början är mer hälsoinriktad än tävlingsinriktad. Exempelvis kan simlektioner arrangeras med kvinnliga lärare och under flickors och kvinnors egna simturer. För en aktiv och öppen dialog med flickorna och vårdnadshavare om vilka önskemål de har om verksamheten. • Organisera aktiviteten med återkommande rutiner. Exempelvis är det bra att aktiviteternas inledning och avslutning är samma varje gång, vilket ger deltagarna förståelse för aktiviteternas uppbyggnad, oberoende av språk. • Kom överens om trivsel- och spelreglerna på förhand. Olika kulturers uppfattningar om att agera i en grupp och delta i motions- och idrottsaktiviteter kan skilja sig från varandra. • Fokusera på att planera roliga aktiviteter som ger nya erfarenheter utan att behöva tävla. Kom ihåg att den sociala interaktionen mellan idrottarna är lika viktig som den grenspecifika träningen. En verksamhet med låg tröskel lockar flickor med migrationserfarenhet att delta i idrottsverksamhet.
Elias Musangeya and Joseph Muchechetere (2012) Empowering girls and young women through sport: A Case study of Zimbabwe’s YES programme
3
6
Trygghet och trivsel • Tillåt flickor att använda sådana kläder som de känner sig bekväma med. I vissa samhällen är kutymen att flickor inte ska visa alltför mycket hud, eftersom det kan påverka deras framtid negativt. Exempelvis har det utvecklas specifika varianter av huvudbonaden hijab för fysisk aktivitet. Detta är också väsentligt att notera då klädsel för idrottare väljs. För en del kan framtiden som mor vara ett väldigt viktigt livsmål och då kan en idrottsklädsel som strider mot kulturella normer vara ett hinder för deltagande i aktiviteten med tanke på framtiden. • Trygga vägen mellan aktivitetsplatsen och hemmet. Ordna gemensam transport, be idrottarna gå i grupper, följ med hem eller arrangera aktiviteterna nära hemmen. • Erbjud flickor möjligheten att ta för sig under motionsaktiviteter. Ifall sällskapet av pojkar gör det svårt, anpassa egen aktivitetstid för flickor sinsemellan. Forskning och erfarenheter visar att machokulturen gör att pojkar förväntas ta mer utrymme än flickor, vilket gjort flickor passivare och försiktigare under fysiska aktiviteter. • Satsa på att skapa förtroenderelationer med deltagarna. Ha en aktiv dialog med hemmen. Att informera om verksamheten och att berätta vem som är med i verksamheten gör tröskeln lägre för vårdnadshavare att låta sina barn delta i verksamheten. Kontakten med vårdnadshavare ger en trygghetskänsla både i hemmet och hos barnet. Med en pålitlig ledare vågar deltagaren vara sig själv, vilket främjar förhållningssättet till idrott och motion. Om det är möjligt vore det bra att samma person fungerar som ledare, för att förtroenderelationen ska utvecklas i en trygg och bekant ledare. • Följ upp processen efteråt, hur aktiviteterna, omständigheterna och de andra barnen med mera upplevts. Ta i beaktande feedbacken vid fortsatt planering. • Ingrip i osakligt beteende. Varje barn och ungdom har rätt till en trygg och trivsam idrottsmiljö, det är ingen åsiktsfråga. Att välkomna mångfald är den mångkulturella verksamhetens kärna, och därmed bör det vara nolltolerans mot mobbning och rasism.
Elias Musangeya and Joseph Muchechetere (2012) Empowering girls and young women through sport: A Case study of Zimbabwe’s YES programme
4
7
Stöd • Nämn möjligheten om ta med en stödperson som stöttar flickorna under aktiviteten. Det är bra att stödpersonen är bekant från förr, exempelvis en lärare eller assistent från skolan eller från en annan vardaglig miljö. Stödpersonen kan också vara någon som flickorna kan identifiera sig med. • Ta reda på vilka ekonomiska stöd som kan fås av kommuner för att inte deltagaravgifter, tävlingslicenser eller utrustning ska bli ett hinder för deltagande. Erbjud även möjligheten att prova på verksamheten gratis, och vid behov också hjälp med den byråkratiska biten, ifall exempelvis språket blir ett hinder för att fylla i formulär. Erbjud även möjligheten att betala medlemsavgifter och licenser genom att göra talkoarbete för föreningen. • Stöd ekonomiskt genom att donera klädrutrustning. Tänk på att stöda olika behov, exempelvis genom att erbjuda idrottshijab till dem som använder hijab till vardags. Socioekonomisk ställning och familjers resurser överlag kan påverka den ungas möjlighet att utöva idrott. I familjer med fler barn finns det begränsat med resurser för tid och ekonomi jämfört med exempelvis tvåbarnsfamiljer. Kommunikation • Nå fler genom att kommunicera med klarspråk både i skrift och tal. Använd korta meningar och enkla ord, tala långsamt, artikulera, ta upp det viktigaste som mottagaren behöver veta och dra nytta av bilder. Ibland kanske det finns flera i gruppen som talar samma språk och som kan översätta till varandra. • Utnyttja även kroppsspråk, för att inte språket ska bli ett hinder för deltagande. Använd rörelser och symboler, handmärken eller bildkort för att förklara vad som händer härnäst. • Interaktionen är speciellt viktig då det inte finns ett gemensamt språk. Ta personlig kontakt med deltagarna och ta emot feedback, vilket bygger upp en ömsesidig tillit och förtroende. Redan det att ledaren hälsar på och välkomnar var och en är en del av ett personligt uppmärksammade. • Vid språkbarriärer kan också tolkar användas. Ifall det finns flera olika språk kan man ta in flera tolkar och dela in deltagarna i grupper med egna tolkar. • Informera vårdnadshavare på förhand vad verksamheten går ut på och vilken utrustning som behövs, så att barnet kan känna sig förberett inför lektionen eller träningen. Om det inte finns möjligheten att tala fysiskt eller att ha ett föräldramöte med vårdnadshavarna, skicka en lapp hem med barnen, kommunicera via mejl eller telefon eller via tolk. Informera även om vem aktiviteten är riktad till, exempelvis om aktiviteten endast är för flickor. Se till att kontaktuppgifterna för de personer som drar verksamheten finns till förfogande och informera om vilka personer som kan berätta om verksamheten på olika språk.
8
FÖRBUND Kompetens • Utbilda tränare, ledare och andra föreningsaktiva i att förstå normer, mångfald och kulturmedvetenhet för att göra idrott- och motionsverksamhet mer inkluderande för flickor med migrationserfarenhet. Stöd • Granska det ekonomiska föreningsstödet och vad det används till. Uppmuntra föreningar speciellt till att använda pengarna till ändamål som ökar andelen flickor med migrationserfarenhet att delta i idrotten. Synlighet • Skapa på lång sikt förebilder som flickor med migrationserfarenhet kan identifiera sig med. Forskning5 visar att förebilder med en liknande bakgrund som flickorna inspirerade flickorna att hålla på med idrott, utifrån den ökade statusen och det erkännande de fick. Dessa förebilders synlighet i media påverkade också positivt samhällets (föräldrars, vänners och allmänhetens) uppfattningar om idrottens damsida och därmed även flickornas utövande av idrott. • Kom ihåg att ju mer mångfald som syns hos idrottande flickor och kvinnor, desto mer breddar det åskådarnas attityder. Detta leder till ökade möjligheter för flickor att utöva idrott. • Be välkända personer, exempelvis politiker, tala om hur flickors rätt till idrott också påverkar attityder och förhållningssättet gentemot flickors idrottande.
Elias Musangeya and Joseph Muchechetere (2012) Empowering girls and young women through sport: A Case study of Zimbabwe’s YES programme
5
9
KOMMUNER Kompetens • Öka kompetens hos läroverkens lärare som undervisar i gymnastik genom att arrangera utbildningar inom inkludering av flickor med migrationserfarenhet. Be föreningars tränare och ledare vara med och delta. Stöd • Ha en idrottsbank eller idrottscentral som erbjuder utrustning för dem som vill utöva eller prova på en idrott. Idrottsbanken eller idrottscentralen kan låna ut utrustning för att göra tröskeln lägre att utöva en idrottsgren. Om utrustningen inte kommer tillbaka efter en viss lånetid, straffa inte lånaren, utan tänk att utrustningen har kommit till bra användning. För att spara resurser i att koordinera en idrottsbank, gör det tillsammans med en lokal organisation. Detta gynnar inte endast flickor med migrationserfarenhet, utan även andra invånare i kommunen. • Hjälp idrottsföreningar ekonomiskt genom att ge möjligheten att ansöka om stöd för till exempel deltagaravgifter. • Ha projekt med inkludering av flickor med migrationserfarenhet i den lokala motions- och idrottsverksamheten. Ha personer i projektet som fungerar som flickornas stödpersoner, som tar reda på flickornas önskemål angående utövande av idrott och som stöder flickornas deltagande i idrottsföreningar. Med en trygg person kan det vara lättare för flickor att hitta nya hobbyer och delta i dem, speciellt om inte vårdnadshavarens resurser räcker till. Därmed är det bra med en stödperson som även kan hjälpa till att skjutsa flickorna till hobbyn.
Möjligheter • Se till att en viss grupp inte prioriteras när det gäller tillgång till idrottsanläggningar utan se till att alla får likvärdiga möjligheter att använda utrymmen. Se också till att alla utrymmen är trygga och av samma kvalitet. • Uppmuntra föreningar att använda skolornas gymnastiksalar för att arrangera verksamhet för barn och unga efter skoldagen. Det underlättar barn och ungas deltagande i verksamheten.
10
LÄS ÄVEN... Do’s and Don’ts med tips för att få fler kvinnor med invandrarbakgrund med i idrotten. Inkluderande idrott tar upp hur man kan stärka mångfalden och skapa ett inkluderande förhållningssätt inom idrotten. Idrott inkluderar ger information på sju olika språk om idrott och föreningsliv i Finland till nya i Finland .
FÖRDJUPA DIG I ATT... Skriva och tala lättläst med LL- centers och projektet På samma linjes material. Skapa en trygg idrottsmiljö fri från sexuella trakasserier genom att använda konkreta tips från guiden Föreningsarbete mot sexuella trakasserier. Förbättra flickors förutsättningar till att idrotta genom att plocka praktiska råd från guiden Kvinnlig kraft i idrott.
KÄLLOR Elias Musangeya and Joseph Muchechetere (2012) Empowering girls and young women through sport: A Case study of Zimbabwe’s YES programme Religionskalender (RESA-forumets) uskot.fi/sv/religionskalender/ Festkalender (AD Astra) juhlakalenteri.fi/sv/ Är det skillnad på integration och inkludering? (Riksidrottsförbundet) www.rf.se/contentassets/08da4d74d5734153a9882bd27046223f /integration-och-inkludering-lillemor-lindell.pdf Vad är mångfald? (Kultur för alla) www.kulttuuriakaikille.fi/mangfald_vad_ar_mangfald Intersektionalitet (jamstall.nu) www.jamstall.nu/fakta/intersektionalitet/ Centrala begrepp inom integration (Integration.fi) kotouttaminen.fi/sv/centrala-begrepp Begreppet migration (Västra Götlandsregion) www.esmaker.net/esNews/NewsLetter/ ViewNewsLetter?s=13164d9f-0625-4eca-9dd2-07a935a9702e Flyktingar och migranter (Amnesty) skola.amnesty.se/lektioner/flyktingar-och-migration /flyktingar-och-migranter/ Ord och begrepp som används gällande invandrare och flyktingar (Region Värmland) www.regionvarmland.se/vardgivarwebben/administration/Asyl/ord-och-begrepp-gallande-flyktingar/ Slutarbete om integration av invandrarbarn och -unga genom idrott och motion (på finska, Haaga-Helia) www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/89973/Tiitinen_Julia_Mikkanen_Joonas. pdf?sequence=1&isAllowed=y Statistik om invandrare i Finland (Statistikcentralen) www.tilastokeskus.fi/tup/maahanmuutto/maahanmuuttajat-vaestossa.html Slutarbete om skolhälsovårdares förebyggande arbete med elever i åldrarna 10-15 som deltar i fastan under Ramadan gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/62624/1/gupea_2077_62624_1.pdf
11