ÖPPNA ÖPPNA DÖRREN DÖRREN FÖR FÖR FLER FLER INKLUDERA HBTIQ -PERSONER MED I IDROTTEN
1
INLEDNING Just nu läser du inledningen till ett material vars syfte är att skapa förändring inom idrotten. När vi talar om jämställdhet och inkludering är det vanligt att höra uttalanden som ”alla är välkomna till vår förening”. Detta är givetvis sagt med välmening, men det kan finnas osynliga hinder eller omedvetna uttryck som exkluderar eller på andra sätt gör att många barn och unga med olika bakgrund känner sig ovälkomna. Könsuppdelning ses som en naturlig del av idrotten och inom de flesta grenar sker uppdelningen i ett tidigt skede. Hela idrotten, såväl elitidrotten och breddidrotten, bygger på en tanke om att det bara finns två kategorier av människor, män och kvinnor. Denna tvåkönsnorm utvecklar även förväntningar på att kvinnor och män ska uppfylla specifika könsattribut och attraheras av ett annat kön än det egna. Heteronormativitet, med andra ord. Barn och unga som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet möter större utmaningar med att skapa en positiv jagbild beträffande sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck inom idrotten. Det finns få positiva förebilder, och hbtiq-personer är oftare tvungna att dölja, förklara eller försvara sin identitet. En orsak till att många väljer bort idrott som fritidsintresse är att det känns som en svår värld att passa in i.
“
Idrotten har en unik möjlighet att bidra till en subjektiv positiv
kroppsuppfattning, där vi värderar kroppen utifrån vad den kan göra och
inte utifrån hur den ser ut. Därför är det viktigt att idrotten är en verksamhet
”
som erbjuder en miljö där människor utifrån sina egna förutsättningar får chans att uppskatta det kroppen kan göra.
Mångfalden av kön och sexuella läggningar är en naturlig del av idrottsverksamheten. Respekt och trygghet resulterar i bra gemenskap och ger bättre resultat. Vi hoppas att denna handbok ska ge dig kunskap i hur du tryggar idrottsupplevelsen för hbtiqpersoner. Denna handbok ger tips på vilka insatser som kan göras på individnivå, i föreningen eller skolan, på förbundsnivå och inom kommunen. I slutet hittar du en ordlista över olika hbtiq-begrepp. Lycka till med ditt arbete för en mer inkluderande idrott!
Finlands Svenska Idrott Projektet Barn och unga på samma linje
Redaktör: Saara Norrgrann Grafik: Cecilia Lindström Språkgranskning: Sandra Holmqvist Utgivningsår: 2021 2
SEXUELL MINORITET OCH KÖNSMÅNGFALD Denna handbok berör två teman som inte bör förväxlas: sexuella minoriteter och könsmångfald. Med sexuell minoritet avses personer som inte är heterosexuella, till exempel homosexuella, lesbiska, bisexuella, pansexuella och även asexuella. Alla människor ingår ändå i mångfalden av sexuella läggningar. Könsmångfald eller mångfalden av kön avser att det finns ett oändligt antal sätt för människor att uppleva och uttrycka sitt kön. Det finns alltså en mångfald av kön såväl bland individer som i samhället. En del människor ser sig tydligt som kvinna eller man, en del som både och, och en del känner att deras kön inte alls får plats i tvåkönsnormen.1
NORMER SOM FORMAR IDROTTEN Idrotten är en värld där heteronormen och tvåkönsnormen är djupt inrotade. Heteronormen är förväntningar på hur kvinnor och män ska vara, det vill säga att de ska vara endera kvinnliga eller manliga till sitt uttryck, och att de förväntas attraheras av varandra. Heteronormativitet kan också handla om att relationerna ska se ut på ett visst sätt, till exempel att en familj består av en mamma, en pappa och barn. Tvåkönsnormen är en föreställning om att det enbart finns två kön, män och kvinnor. Enligt tvåkönsnormen är det biologiska könet eller det juridiska könet det som avgör om vi är män eller kvinnor, oberoende av personens egen könsidentitet eller eget könsuttryck. 2 Idrotten är till stor del formad utifrån dessa normer, vilket kan leda till att flickor och pojkar känner sig pressade till att passa in i könsnormerna. Tvåkönsnormen har även skapat antaganden om att könsuppdelning är det naturliga och enda sättet att dela upp idrotten. På alla nivåer inom idrotten är den organiserade idrotten så gott som en könsuppdelad verksamhet. Av alla idrottsgrenar som finns i dag finns det ytterst få grenar där alla kön tävlar i samma klass, trots att den fysiska skillnaden inte är avgörande inom grenen. Könsuppdelningen sker också tidigt inom barnidrotten, trots att kön inte spelar någon avgörande roll före puberteten. Denna könsuppdelning gör att barn redan från början lär sig att det bara finns två kön och att pojkar och flickor inte ska mäta sig med varandra i tävling. När tävlingsidrotten i sin struktur bygger på ett antagande om att det finns två kategorier av kön, leder detta till exkludering av dem som inte passar in i kategorierna flicka/kvinna eller pojke/man. Ickebinära riskerar att aldrig passa in i den könsuppdelade idrotten och måste alltför ofta välja bort idrotten eller idrotta utifrån vad som är möjligt i stället för utifrån vad som verkar roligt.3 Förutom exkludering kan könsuppdelningen även orsaka ojämlikhet mellan könen, eftersom vi ofta agerar enligt stereotypa förväntningar på flickor och pojkar och bemöter dem på olika sätt.
https://thl.fi/sv/web/jamstalldhet/framjande-av-jamstalldhet/ordlista#K%C3%B6nsm%C3%A5ngfald https://www.regnbagsankan.fi/utbildning/fakta-om-hbtiq/ 3 https://www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-alla-kroppar/erfarenheter-fakta-och-tips/
1
2
3
VAD KAN NORMER BIDRA TILL? Mobbning och diskriminering är oroväckande vanligt inom idrottsverksamheten. En undersökning om barns och ungas fritid i Finland visar att en tredjedel av barn och unga (10–29 år) har upplevt mobbning, diskriminering eller osakligt bemötande i sin idrottshobby. Särskilt unga över 15 år som anser sig tillhöra en minoritetsgrupp utsätts för mobbning, diskriminering och osakligt bemötande. Upp till 60 % av de barn och unga som anser sig höra till en sexuell minoritet uppger att de ofta eller ibland blir mobbade eller diskriminerade i sin idrottshobby.4 År 2019 publicerades resultatet av den första EU-omfattande undersökningen baserad på direkta erfarenheter från hbtiq-personer inom idrotten. Undersökningen visar att homo- och transfobi inom idrotten är omfattande och påtaglig.5 Resultat från undersökningen: • 5 524 hbtqi-personer från 28 länder inom EU har deltagit i en undersökning om idrott. • 90% anser att homofobi och särskilt transfobi är ett problem inom idrotten. • 70% tycker att det är viktigt att kända idrottare kommer ut, för att själva kunna hantera diskriminering. • 82% vittnar om homo- och transfobiskt språk inom idrotten, under de senaste 12 månaderna. • 53% reagerar inte på förekomsten av homo/transfobisk diskriminering. • 33% undviker öppet berätta om sin sexualitet eller könsidentitet i samband med sitt idrottande. • 38% vet inte vart de ska vända sig när de utsatts för diskriminering inom idrotten. • 20% har avstått från att delta i en idrott på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet • Transpersoners icke-deltagande i idrott beror på negativa erfarenheter eller på att man helt enkelt inte passar in i systemet.
https://tietoanuorista.fi/wp-content/uploads/2019/02/Lasten-ja-nuorten-vapaa-aikatutkimus-Oikeusliikkua.-Verkkojulkaisu.pdf 5 German Sport University Cologne. https://www.out-sport.eu/wp-content/uploads/2019/05/OUTSPORTReport-Relevance-of-SOGI-in-Sport-in-Europe-3.pdf
4
4
MINORITETSSTRESS OCH MIKROAGGRESSIONER Minoritetsstress innebär att en person utsätts för långvarig intern och social press på grund av att hen tillhör en minoritet. Det kan handla om när en person utsätts för att vara på sin vakt, beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt på grund av att hen tillhör en minoritet. Psykisk och fysisk ohälsa kan vara ett resultat av minoritetsstress. Det kan förekomma hos individer som själva tillhör en minoritet och även hos deras familjemedlemmar. Minoritetsstress kan också upplevas av personer som i sitt jobb hjälper eller representerar en könsminoritet. Biverkningar kan vara förhöjd stress, oro, sömnproblem, nedstämdhet eller minskad tillit gentemot andra. Inom idrotten kan minoritetsstress uppstå när invandring blir en gruppkategori som suddar ut alla individuella skillnader. Med andra ord, spelare födda i Finland utan utländskt påbrå ses som individer och representerar sig själva, medan spelare med invandrarbakgrund har alla fördomar och föreställningar för en viss grupp på sina axlar. Det samma kan även appliceras på andra minoritetsgrupper. Mikroaggressioner kan uppkomma när en individ utsätts för nedvärdering genom ord och handlingar. De förknippas ofta med humor och komplimanger men uppfattas oftast som kränkande och hotfulla av de personer som utsätts för dem. Mikroaggressioner kan också ske i form av avståndstagande eller osynliggörande av personer som tillhör en minoritet. Den som utsätts för dessa kommentarer kan uppleva dem som påfrestande och stressande, medan de i betraktarens ögon uppfattas som harmlösa och omedvetna. Exempel på verbal mikroaggression kan vara att ständigt få frågan om det blir varmt att spela i en hijab eller att ständigt bli omnämnd med fel pronomen. En icke-verbal mikroaggression kan vara att ta avstånd från eller ignorerar en transperson.6
INSATSER Ett inkluderande idrottsfält kräver arbete på flera plan. Här presenteras hur inkludering kan främjas på individnivå, i föreningen och skolan, på förbundsnivå och på kommunnivå. Individ • Reagera genast då ord är kopplade till kropp, integritet eller sexualitet på ett nedvärderande sätt. Det kan handla om ord som till exempel kärringkast eller tjejkast, ”sus” (används i negativ bemärkelse när någon misstänks vara homosexuell) eller ”fruity” (en term som ofta används för att beskriva vissa handlingar eller människor som homosexuella). Öppna upp ordens innebörd och påpeka att orden skapar en homofobisk och sexistisk miljö, även om orden används ”som skämt” mellan kompisar.
6
5
https://www.rfsl.se/verksamhet/regnbagsfamiljer-i-vantan/bemotandetips-minoritetsstress/
• Använd ett könsneutralt språk. Många identifierar sig utanför normen och är inte cispersoner eller heterosexuella. Ett okönat språk kan exempelvis vara att använda idrottarnas titlar som neutrala (idrottare istället för idrottskvinna eller idrottsman), fotbollsspelare istället för kvinnlig fotbollsspelare eller prata om partner istället för flick- eller pojkvän. • Tänk på mångfalden av familjeformer. Någon tillhör regnbågsfamiljer, någon har sina föräldrar i ett annat land och någon kan ha mist sina föräldrar. Använd ord som vårdnadshavare i stället för förälder. • Undvik stereotyper, till exempel kasta som en flicka eller stora starka pojkar. Idrott ska stärka barn och ungdomar, inte trycka in dem i påtvingade roller. Tänk också på vilka adjektiv du använder. Män beskrivs ofta i mer positiva och aktiva ord än vad kvinnor görs. • Fundera kring vilka förebilder du hänvisar till, så att alla barn och unga kan hitta någon de kan identifiera sig med. Lyft upp förebilder som bryter normen. • Dela inte slentrianmässigt in barn i pojk- och flickgrupper. Vi utgår ibland från att personer av samma kön trivs eller fungerar bäst ihop. Så behöver det givetvis inte vara. Många kan känna sig tryggare i sällskap av andra kön. Könsindelningen riskerar även att någon blir felkönad. För många transpersoner är det problematiskt att bli felkönad. • När laget åker på turneringar, säkerställ att allas behov blir bemötta. Behöver någon ett privat eller könsneutralt omklädningsutrymme är det viktigt att på förhand fråga om detta. Ingen ska behöva stanna hemma på grund av detta. • Håll lagsnack på ställen som är tillgängliga för alla deltagare. • Läs om minoritetsstress (på sidan 5)och vad du kan göra för att minska den på och runt träningen. Var medveten om att en miljö kan vara otrygg för någon även om ingen säger till. • Upplevelsen av att vara osynliggjord i samhället är vanlig bland minoritetsgrupper. Lägg extra fokus på att göra dem sedda i idrottens sammanhang och försök att aktivt öka tryggheten för alla, till exempel genom att ofta prata om vikten av respekt inom idrott. • Att använda rätt pronomen är att visa respekt. Alla kan såklart råka säga fel ibland. Då är det viktigt att be om ursäkt och rätta sig. Läs mera om pronomenrundan på sidan 10. • Fråga inte en transperson eller ickebinär person om hens före detta namn, ifall personen ändrat namn. • Bemöt och visa ditt stöd för transunga. Visa att du är intresserad och fråga hur det går med transprocessen, ifall en sådan påbörjats. • Kom ihåg att personer som inte byter om tillsammans med andra kan missa umgänget i omklädningsrummet. Konkret tips på vad du kan göra är att prata med gruppen om vikten av att återge vad som pratats om i omklädningsrummet. Utanförskapet får inte följa med ut på spelplan.
6
Förening • Arrangera diskussionstillfällen och fortbildning kring hbtiq-frågor. Ju mera kompetens föreningsaktiva har, desto bättre blir förutsättningarna för att alla känner sig välkomna. • Informera på hemsidan på vilka sätt er förening är inkluderande kring hbtiq-frågor. Var tydlig med att transpersoner och personer som tillhör en sexuell minoritet är välkomna. • Tänk på representation på hemsidan och i tryckt material. En bild på en idrottare som är öppen med sin sexualitet eller könsidentitet är ett enkelt sätt att bidra till inkludering. • Använd synliga symboler såsom regnbågsflaggor eller transflaggor för att signalera jämlikhet. Synliga symboler i föreningslokalen eller på hemsidan skapar trygghetskänsla. Använd #respektinomidrott material. • Informera på hemsidan om hur omklädningsrummen ser ut och vilka alternativ som finns. Vid nybygge och renovering kan föreningen, skolan och andra aktörer arbeta för och påverka att lokaler ses över och utformas tillgängligt. • Informera på hemsidan och i andra informationskanaler vart idrottare kan vända sig när någon utsatts för diskriminering. • Idrottare ska tillåtas klä sig bekvämt, i enlighet med sin könsidentitet eller efter könsuttryck. Ta detta i beaktande då föreningen beställer nya föreningskläder. Behovet av könade klädkoder bör utvärderas. Kläderna ska utformas för att passa olika kroppstyper. • Säkerställ att alla har en trygg plats för att byta om och duscha. Ingen ska behöva byta om i ett rum som är märkt för personer med en annan könsidentitet. Vilka lösningar kan er förening erbjuda för att skapa ett könsneutralt utrymme? • Stöd könsminoriteter i att förstå förbunds- och tävlingsregler och se till att andra deltagare, domare och tränare inte behandlar någon illa.
7
Förbund • Informera på förbundets hemsida vem som är kontaktperson angående frågor som berör sexuella minoriteter och könsminoriteter. • Alla ledare, utbildare, anställda och frivilliga inom idrottsrörelsen ska få utbildning kring hbtiq-frågor och hetero- och cisnormativitet. Ta med temat på alla utbildningar inom barn-, ungdoms- och vuxenidrott. • Skapa material kring hbtiq-frågor, eller sprid detta material, som medlemsföreningar kan använda. Uppmärksamma bemärkelsedagar kopplade till hbtiq-frågor och dela material som medlemsföreningarna kan lyfta upp i sina kanaler. Delta i Pride och berätta hur förbundet jobbar med dessa frågor. • Representanter för idrotten som kommunicerar med media bör få information om lämplig terminologi, korrekt användning av namn och om aktuell policy. • En transperson som idrottar på nationell nivå bör få stöd och hjälp vid eventuellt byte av lag och kategori. Ge information om ansökan om dispens. • Idrott och motion ska vara tillgängligt oberoende av kön. Utarbeta en jämställdhetsplan, som uttryckligen jobbar för att inkludera transpersoner. • Se över regelverken och granska om eller hur dessa hindrar transpersoner att delta i idrotten. Se över möjligheterna att kunna justera regelverken för att på bättre sätt inkludera transpersoner. Undersök först möjligheten att göra indelningar som inte baseras på kön, till exempel i juniorklasser, alternativt att införa en tredje tävlingskategori vid traditionell könsuppdelning. • Tänk på integritet. Under inga omständigheter får en idrottsutövande transpersons erfarenheter exponeras utan tillstånd. All medicinsk information ska behandlas konfidentiellt. • Alla barns och ungas könsidentitet och könsuttryck ska respekteras. Ge möjligheten att låta barn och unga upp till 18 år själva välja tävlingskategori, lag eller grupp oavsett kön.
8
Kommun • Informera på kommunens hemsida om tillgängligheten på idrottsplatserna. Hur ser omklädningsrummen ut? Om det finns möjlighet till separata eller könsneutrala omklädningsrum och toaletter, informera även om detta. • Ge möjlighet att anonymt lämna förslag på förbättringar på idrotts- och motionsanläggningar. • Sätt upp riktlinjer för verksamhetsbidrag och subventioneringar till föreningar så att de stöder hbtiq-personer. • Uppmuntra och ge pris åt föreningar som arbetar för inkludering av hbtiq-personer. • Ge extra synlighet och stöd till idrottsgrenar som möjliggör idrottande över könsgränserna. • Idrottsanläggningar är ofta byggda så att man måste passera genom omklädningsrummen för att komma till själva träningslokalen. Ta detta i beaktande vid planering av nybygge eller renovering.
INKLUDERANDE KOMMUNIKATION Vi reflekterar sällan över exakta ordval, och många uttryck säger vi ofta av gammal vana. Omedvetet, och utan att mena något illa, förstärker och reproducerar vi normer och fördomar. Genom att bli medveten om vår språkanvändning kan vi förstärka inkludering och synliggöra dem som riskerade att ignoreras. Ingen ska behöva må dåligt för att vi uttrycker oss slarvigt. Genom att använda ett könsneutralt språk som är fritt från stereotyper och använda bilder som symboliserar mångfald, kan en bredare målgrupp känna sig sedd och välkommen. Genom att undvika ett språk som upprätthåller normer, ges den unga utrymme att utvecklas till att vara sig själv. Kom ihåg • Fundera över användningen av värdeladdade och könsspecifika ord. Generaliseringar utesluter direkt personer som bryter mot normen. • När används värdeladdade ord som till exempel stark, muskulös, söt, gullig, grov, kung, hård, svag, klen, mäktig? Omedvetet använder vi vissa ord mer när vi pratar om kvinnor och andra ord när vi pratar om män. • Hen är ett bra ord att använda när könstillhörigheten är okänd eller inte har betydelse, samt för att tala om personer som inte vill kategoriseras som varken man eller kvinna. • Attityder och reaktioner kan vara väldigt synliga i kroppsspråket och i den ickeverbala kommunikationen. Var medveten om detta även i situationer då du inte känner dig helt bekväm. • Samhället är en mångfald av människor. Utgå därför inte från att du vet en persons bakgrund, sexuella läggning eller könsidentitet.
9
TIPS! Pronomenrundor Ett sätt att skapa trygghet är att använda pronomenrundor. Det innebär att alla deltagare får presentera sig med namn och pronomen (exempelvis hon, hen, han, den). Det är för att säkerställa att alla deltagare blir omnämnda med rätt pronomen. Men pronomenrundor passar inte alltid. De måste också genomföras på rätt sätt för att inte bli kontraproduktiva och i stället skapa otrygghet för transpersoner. Tänk därför på följande: • Förklara tydligt för gruppen varför ni har en pronomenrunda. Berätta vad pronomen är och att ni har rundan för att det aldrig går att veta vilket eller vilka pronomen någon annan har men att det är viktigt att bli omnämnd med rätt pronomen. • Säg att det alltid är okej att säga ”pass”. Ingen ska behöva berätta sitt pronomen om den inte vill. • Om deltagare skämtar bort pronomenrundan, markera snabbt att det inte är okej. • Kom också ihåg att det kan finnas deltagare som inte vågar vara öppna med sitt pronomen och att ens pronomen kan förändras över tid. Källa: RFSL7
Övningar Byt ut könade namn på övningar. Till exempel kan koordinationsövningen ”Supermannen”, där rörelsen ofta efterliknar en flygande karaktär med superkrafter, döpas om till ”svingande apan”, eller varför inte ”Rödluvan”. Lekar som Herre på täppan kan exempelvis heta Stjärnan på täppan. Testa på att utmana könsnormerna.
7
10
https://www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-alla-kroppar/erfarenheter-fakta-och-tips/
BEGREPP Ord, begrepp och termer bär på många olika betydelser. Att sätta ord på känslor eller hitta begrepp för fenomen kan underlätta förståelsen av sig själv eller andra. Orden förändras också över tid och får nya betydelser. Här är en ordlista som sammanställer termer och definitioner inom området hbtiq. Bisexuell eller pansexuell är en person som kan bli kär i eller attraherad av personer oavsett kön. En cisperson eller en person som är ciskönad är en person vars biologiska kön, det upplevda kön och sätt att uttrycka sitt kön stämmer med hur hens kön kategoriserats vid födseln, det juridiska könet. Crossdressing är att, ibland eller ofta, ha ett annat könsuttryck än det som förväntas utifrån ens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut. Hbtiqa+ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade, queera och asexuella. Plustecknet kan tilläggas för att visa att förkortningen också kan innefatta andra läggningar och identiteter. Hen (hen, hen, hens) är ett könsneutralt pronomen som du kan använda för att hänvisa till personer då deras kön inte är relevant, du inte känner till det eller då personen du omnämner föredrar hen som pronomen. Annat könsneutralt pronomen som används är den. Heterosexuell är en person som kan bli kär i eller attraherad av personer av annat kön än det egna. Homofobi handlar om negativa attityder till homosexualitet eller homo- och bisexuella människor. Det kan handla om enskilda personers åsikter eller om ett samhälles värderingar. Homofobin överlappar ibland transfobin. Ickebinär innebär att en inte identifierar sig utgående från uppdelningen man och kvinna. Interkönad (intersex, intersexvariation) betyder att en person inte kan kategoriseras som man eller kvinna utifrån könsorganens uppbyggnad eller kromosomuppsättning. Ett stort antal diagnoser samlas under detta begrepp som är ett biologiskt syndrom: DSD: Disorder of Sex Development. Det finns personer som har intersex som könsidentitet eller som en viktig del av identiteten, medan andra ser det som en enbart medicinsk aspekt. Ibland går det att se redan hos ett nyfött barn att könet inte följer normer gällande snopp eller snippa, men det är också möjligt att DSD upptäcks först i puberteten eller då personen vill få egna barn. En interkönad person kan vara cisperson eller transperson och ha vilken sexuell läggning som helst.
11
Begreppet kön kan brytas ned i fem olika delar: • Biologiskt kön definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. • Juridiskt kön är det kön en person har inför lagen, det vill säga det kön som är registrerat i befolkningsregistret. En transkönad person kan under sin korrigeringsprocess ansöka om ändring i registret. • Könsidentitet är en persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner sig som är det som avgör ens könstillhörighet. • Könsuttryck handlar om hur en person uttrycker kön, till exempel genom kläder. En persons könsuttryck kan vara i enlighet med eller bryta mot det sociala och kulturella könet. • Socialt eller kulturellt kön baserar sig på normer och förväntningar kring vad som anses vara manligt och kvinnligt. Det sociala och kulturella könet varierar över tid och plats. Könsdysfori är en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön, vilket orsakar psykiskt lidande och ofta en nedsatt förmåga att fungera i vardagen. Könsdysfori kan vara kroppslig eller social. Kroppslig könsdysfori kan innebära att vissa kroppsdelar eller ens röst kan väcka starkt obehag eller ångest, eftersom de inte stämmer överens med ens könsidentitet. Social könsdysfori uppstår när andra inte behandlar en som det kön man är, till exempel att någon använder fel pronomen. Könseufori är positiva känslor som hänger ihop med att man som transperson blir bekräftad i sin könsidentitet. Könseufori ser olika ut för olika personer. Vad som ger könseufori är individuellt, men kan till exempel vara att kroppen speglar ens könsidentitet. Även att bli bekräftad av andra, till exempel med rätt namn eller pronomen, kan ge könseufori. Könskorrigering (könsbekräftande behandling) är ett samlingsbegrepp för olika sätt att förändra kroppen så att den stämmer överens med ens könsidentitet, vilket minskar könsdysfori. Det kan vara hormonbehandling, olika typer av kirurgi, hårborttagning eller röstträning. Många personer ändrar även juridiskt kön i samband med denna behandling. I Finland kan du korrigera ditt juridiska kön från att du är 18 år. Transpersoner är ett brett begrepp och brukar handla om personer som identifierar sig eller uttrycker en annan könsidentitet än den som tilldelats personen vid födseln. Transpersoner bryter ofta normer gällande kön på olika sätt. Transfobi handlar om negativa attityder till transpersoner. Det kan handla om enskilda personers åsikter eller om ett samhälles värderingar. Queer kan vara en könsidentitet, en sexuell läggning, beskriva relationer eller sexuell praktik, vara en akademisk teori, en politisk rörelse och queeraktivism. Gemensamt är en kritik mot idéer om normalitet. Queer handlar om att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.
Läs mera om begrepp på www.regnbagsankan.fi/utbildning/fakta-om-hbtiq/
12
VILL DU FÖRDJUPA DIG I ÄMNET? Här är tips på sidor och rapporter: Trans och idrott – Ingen ska lämnas utanför. Rapporten från RFSL granskar och belyser transpersoners erfarenheter inom idrott. 110 transpersoner har intervjuats och många vittnar om höga trösklar för deltagande. www.rfsl.se/wp-content/uploads/2020/09/Trans-och-idrott_enstaka-sidor.pdf På Regnbågsallians Svenskfinlands hemsida hittar du bra information om bland annat hbtiq-begrepp. Regnbågsallians Svenskfinland rf är föreningen för alla som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet eller är intresserade av frågor som berör sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland. www.regnbagsankan.fi/ Genusmedvetet ungdomsarbete/ Sukupuolisensitiivinen hanketyö: www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/275456/2019_OIVA_10_Sukupuolisensitiivinen_hanketyo.pdf?sequence=2&isAllowed=y Publikationer om forskning som berör transpersoner: tgeu.org/publications/ RFSL: Idrott för alla kroppar www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-alla-kroppar/ Hbtiq och idrott: www.rf.se/contentassets/2dd39c7b38e448b589e14f7fef51e6f3/hbtq-och-idrott.pdf
KÄLLOR 1
https://thl.fi/sv/web/jamstalldhet/framjande-av-jamstalldhet/ordlista#K%C3%B6nsm%C3%A5ngfald
2
https://www.regnbagsankan.fi/utbildning/fakta-om-hbtiq/
3
https://www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-alla-kroppar/erfarenheter-fakta-och-tips/
4
https://tietoanuorista.fi/wp-content/uploads/2019/02/Lasten-ja-nuorten-vapaa-aikatutkimusOikeus-liikkua.-Verkkojulkaisu.pdf
5
German Sport University Cologne. https://www.out-sport.eu/wp-content/uploads/2019/05/OUTSPORTReport-Relevance-of-SOGI-in-Sport-in-Europe-3.pdf
13
6
https://www.rfsl.se/verksamhet/regnbagsfamiljer-i-vantan/bemotandetips-minoritetsstress/
7
https://www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-alla-kroppar/erfarenheter-fakta-och-tips/