Teleportering i Skrifterna Habackuk Bel och draken 1:33-42 33 I Judeen levde en profet vid namn Habbakuc. Han hade lagat en rätt och brutit bröd i en skål, och sedan gått ut på åkern för att bära det till skördefolket. 34 Men Herrens ängel sade till Habbakuc: ”Gå och bär den måltid du har till Babylon, till Daniel som sitter i lejongropen.” 35 Och Habbakuc sade: Herre, jag har aldrig sett Babylon, och jag vet inte heller var grottan är. 36 Då tog Herrens ängel honom vid hjässan och bar honom vid håret på hans huvud, och genom sin andes kraft satte han honom i Babylon över gropen. 37 Och Habbakuc ropade: ”Daniel, Daniel, ta den måltid som Gud har sänt dig.” 38 Och Daniel sade: Du har tänkt på mig, o Gud, och du har inte övergivit dem som söker dig och älskar dig. 39 Daniel stod då upp och åt, och genast satte Herrens ängel Habbakuc tillbaka på hans plats. 40 På den sjunde dagen gick kungen för att hålla sörja över Daniel. När han kom till gropen och tittade in, fick han se att Daniel satt där. 41 Då ropade kungen med hög röst och sade: Stor är Herren, Daniels Gud, och det finns ingen annan än du. 42 Och han drog upp honom och kastade dem som hade orsakat hans fördärv i gropen, och de blev uppslukade i ett ögonblick framför hans ansikte.
Ängeln Rafael Tobit 12:1-22 1 Då kallade Tobit till sig sin son Tobias och sade till honom: ”Min son, se till att mannen får sin lön, som du följde med, och ge honom mer.” 2 Och Tobias sade till honom: ”O fader, det skadar mig inte att ge honom hälften av de saker jag har med mig. 3 Ty han har fört mig tillbaka till dig i säkerhet och gjort min hustru frisk, och han har gett mig pengarna och likaså helat dig. 4 Då sade den gamle mannen: ”Det är honom skyldigt.” 5 Då kallade han på ängeln, och han sade till honom: ”Tag hälften av allt du har med dig och gå din väg i säkerhet.” 6 Sedan tog han dem båda åt sidan och sade till dem: ”Lovprisa Gud, prisa honom och prisa honom, prisa honom för de gärningar han har gjort mot er inför alla levande. Det är gott att prisa Gud och
1
Teleportering i Skrifterna
upphöja hans namn och att med ära förkunna Guds gärningar. Var därför inte sen med att prisa honom.” 7 Det är gott att dölja en kungs hemlighet, men det är hedervärt att avslöja Guds gärningar. Gör det som är gott, så skall inget ont drabba dig. 8 Bön är god med fasta, allmosor och rättfärdighet. Lite med rättfärdighet är bättre än mycket med orättfärdighet. Att ge allmosor är bättre än att samla guld. 9 Ty allmosor befriar från döden och förlåter all synd. De som utövar allmosor och rättfärdighet skall bli uppfyllda av liv. 10 Men de som syndar är sina egna liv i fiender. 11 Jag skall inte dölja något för dig. Jag har ju sagt att det vore bra att dölja en kungs hemlighet, men att det vore hedervärt att avslöja Guds gärningar. 12 När du nu bad, och din svärdotter Sara, påminde jag den Helige om era böner, och när du begravde de döda var jag också med dig. 13 Och när du inte dröjde med att stå upp och lämna din måltid för att gå och begrava de döda, var din goda gärning inte dold för mig, utan jag var med dig. 14 Och nu har Gud sänt mig för att hela dig och din svärdotter Sara. 15 Jag är Rafael, en av de sju heliga änglarna, som frambär de heligas böner och som går in och ut inför den Heliges härlighet. 16 Då blev de båda förskräckta och föll ner på sina ansikten, ty de var rädda. 17 Men han sade till dem: Frukta inte, ty det skall gå er väl. Prisa därför Gud. 18 Ty jag kom inte av någon nåd från mig, utan genom vår Guds vilja. Prisa honom därför i evighet. 19 Under alla dessa dagar har jag uppenbarat mig för er, men jag har varken ätit eller druckit, men ni har sett en syn. 20 Tacka nu Gud, ty jag far upp till honom som har sänt mig. Men skriv ner allt som sker i en bok. 21 Och när de reste sig upp, såg de honom inte längre. 22 Då bekände de Guds stora och underbara gärningar och hur Herrens ängel hade uppenbarat sig för dem.
Hesekiel Hesekiel 3:12-15 12 Då lyfte anden mig upp, och jag hörde bakom mig ett stort dån: ”Lovad vare Herrens härlighet från hans plats.” 13 Jag hörde också ljudet av de levande varelsernas vingar som rörde vid varandra, och ljudet av hjulen mitt emot dem, och ett ljud av ett stort dån. 14 Då lyfte anden mig upp och tog mig bort, och jag gick bort i bitterhet, i min ande het, men Herrens hand var stark över mig. 15 Sedan kom jag till de fångna i Telabib, som bodde vid floden Kebar, och jag satt där de satt och förblev där häpnad bland dem i sju dagar. Hesekiel 8:1-4 1 Och det hände sig i det sjätte året, i sjätte månaden, på den femte dagen i månaden, när jag satt i mitt hus och Judas äldste sutto inför mig, att Herren, HERRENS hand föll över mig där. 2 Då såg jag, och se, något som såg ut som eld: från det som såg ut som hans höfter och nedåt var det eld, och från det som såg ut som hans höfter och uppåt var det något som såg ut att vara en strålande glans, som bärnsten. 3 Och han sträckte ut något som liknade en hand och tog mig vid mitt huvudlock. Anden lyfte mig upp mellan jorden och himlen och förde mig i Guds syner till Jerusalem, till den inre portens dörr som vetter mot norr, där den bildstod som väcker svartsjuka var säte. 4 Och se, där var Israels Guds härlighet, alldeles som jag hade sett på slätten. 2
Teleportering i Skrifterna
Jesus Kristus Matteus 4:1-11 1 Då blev Jesus av Anden förd ut i öknen för att frestas av djävulen. 2 Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till slut hungrig. 3 Och när frestaren kom till honom, sade han: Om du är Guds Son, så befall att dessa stenar skall bli bröd. 4 Men han svarade och sade: Det är skrivet: Människan skall inte leva av bröd allena, utan av varje ord som utgår från Guds mun. 5 Då tog djävulen honom med sig till den heliga staden och satte honom på tempeltopparnas topp, 6 och sade till honom: Om du är Guds Son, så kasta dig ner. Det är ju skrivet: Han skall befalla sina änglar om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten. 7 Jesus sade till honom: ” Det är skrivet också: ’Du skall inte fresta Herren, din Gud.’” 8 Åter tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla världens riken och deras härlighet; 9 och sade till honom: Allt detta skall jag ge dig, om du faller ner och tillber mig. 10 Då sade Jesus till honom: ” Gå härifrån, Satan! Det är ju skrivet: ’Du skall tillbe Herren, din Gud, och endast honom skall du tjäna.’” 11 Då lämnade djävulen honom, och se, änglar kom och betjänade honom. Lukas 4:1-13 1 Och Jesus, uppfylld av den helige Ande, återvände från Jordan och leddes av Anden ut i öknen. 2 I fyrtio dagar frestades han av djävulen. Och under de dagarna åt han ingenting, och när de var över blev han hungrig. 3 Och djävulen sade till honom: Om du är Guds Son, så befall denna sten att den skall bli bröd. 4 Jesus svarade honom: ” Det är skrivet: Människan skall inte leva av bröd allena, utan av varje ord från Gud.” 5 Och djävulen tog honom upp på ett högt berg och visade honom alla världens riken i ett ögonblick. 6 Och djävulen sade till honom: ”Jag skall ge dig all denna makt och deras härlighet, ty den är överlämnad åt mig, och åt vem jag vill ger jag den.” 7 Om du därför tillber mig, skall allt vara ditt. 8 Jesus svarade honom: ” Gå bort från mig, Satan. Det står ju skrivet: ’Du skall tillbe Herren, din Gud, och endast honom skall du tjäna.’” 9 Och han förde honom till Jerusalem och ställde honom på tempeltopparnas topp och sade till honom: Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån. 10 Ty det är skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig. 11 Och de skall bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten. 12 Jesus svarade honom: ” Det är sagt: Du skall inte fresta Herren, din Gud.” 13 Och när djävulen hade gjort slut på all frestelse, vek han bort honom för en tid. Lukas 24:13-53 13 Och se, två av dem gick samma dag till en by som heter Emmaus, som låg ungefär sextio stadier från Jerusalem. 14 Och de samtalade med varandra om allt som hade hänt. 15 Medan de samtalade och överlade, kom Jesus själv fram och följde med dem. 16 Men deras ögon var förslutna, så att de inte kände igen honom. 17 Och han sade till dem: ”Vad är det för slags samtal ni har med varandra medan ni går och är ledsna?” 18 Och en av dem, som hette Kleopas, svarade honom och sade: "Är du den ende främlingen i Jerusalem och vet inte vad som har hänt där i dessa dagar?" 3
Teleportering i Skrifterna
19 Och han frågade dem: ” Vad då?” De svarade honom: ”Angående Jesus från Nasaret, som var en profet, mäktig i gärning och ord inför Gud och allt folket. 20 och hur översteprästerna och våra rådsherrar utlämnade honom till att dömas till döden och korsfäste honom. 21 Men vi hoppades att det var han som skulle förlossa Israel. Och utöver allt detta är det i dag tredje dagen sedan detta hände. 22 Ja, även några kvinnor bland oss förvånade oss, då de tidigt kommo till graven; 23 Och när de inte fann hans kropp, kom de dit och sade att de också hade sett änglar i en syn, som sade att han levde. 24 Och några av dem som voro med oss gick till graven och fann det alldeles som kvinnorna hade sagt; men honom såg de inte. 25 Då sade han till dem: ” O dårar och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna har talat! 26 Borde inte Kristus ha lidit detta och sedan ingått i sin härlighet? 27 Och han började med Mose och alla profeterna och utläggte för dem i alla skrifterna vad som hänförde honom. 28 Och de närmade sig byn dit de var på väg, och han låtsades som om han ville gå vidare. 29 Men de trängde sig åt honom och sade: ”Stanna hos oss, ty det är mot kvällen och dagen lider mot slutet.” Och han gick in för att stanna hos dem. 30 Och det hände sig, medan han satt till bords med dem, att han tog ett bröd, välsignade Gud, bröt det och gav åt dem. 31 Och deras ögon öppnades, och de kände igen honom, och han försvann ur deras åsyn. 32 Och de sade till varandra: ”Brann inte våra hjärtan inom oss, medan han talade med oss på vägen och utlade skrifterna för oss?” 33 Och i samma stund stodo de upp och återvände till Jerusalem och fann de elva samlade och dem som var med dem, 34 och sade: Herren är sannerligen uppstånden och har uppenbarat sig för Simon. 35 Och de berättade vad som hade hänt på vägen, och hur han blev känd igen av dem när han bröt brödet. 36 Medan de talade detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade till dem: Frid vare med er. 37 Men de blev förskräckta och förskräckta och trodde att de hade sett en ande. 38 Och han sade till dem: ” Varför är ni oroliga, och varför uppstår tankar i era hjärtan?” 39 Se mina händer och fötter, det är jag själv. Rör på mig och se. En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har. 40 Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter. 41 Och medan de av glädje ännu inte trodde och förundrade sig, sade han till dem: " Har ni här något att äta?" 42 Och de gav honom ett stycke av en grillad fisk och ett stycke av en honungskaka. 43 Och han tog det och åt inför dem. 44 Och han sade till dem: ” Detta är de ord som jag talade till er, medan jag ännu var hos er, att allt som är skrivet om mig i Moses lag och hos profeterna och i psalmerna måste uppfyllas.” 45 Då öppnade han deras förstånd, så att de kunde förstå skrifterna, 46 och sade till dem: Så står det skrivet, och så börde Kristus lida och uppstå från de döda på tredje dagen. 47 och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 48 Och ni är vittnen till detta. 49 Och se, jag sänder över er vad min Fader har lovat. Men stanna kvar i Jerusalem tills ni blir utrustade med kraft från höjden. 50 Och han ledde dem ut ända till Betania, och han lyfte upp sina händer och välsignade dem. 51 Och det hände sig, medan han välsignade dem, att han skildes från dem och upptogs till himlen.
4
Teleportering i Skrifterna
52 Och de tillbad honom och återvände till Jerusalem med stor glädje. 53 Och de var ständigt i templet och lovade och tackade Gud. Amen. Johannes 6:16-21 16 Och när det redan hade blivit afton, gick hans lärjungar ner till sjön, 17 Och de steg ombord i en båt och for över sjön till Kapernaum. Och det var redan mörkt, och Jesus hade ännu inte kommit till dem. 18 Och sjön steg upp på grund av en kraftig vind som blåste. 19 När de hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, såg de Jesus gå på sjön och närma sig båten; och de blev förskräckta. 20 Men han sade till dem: Det är jag; var inte rädda. 21 Då tog de honom villigt ombord i båten, och strax var båten framme vid land dit de hade färdats.
Filip Apostlagärningarna 8:26-40 26 Och Herrens ängel talade till Filippus och sade: Stå upp och gå söderut till vägen som leder ner från Jerusalem till Gaza, vilken är öken. 27 Och han stod upp och gick. Och se, där var en man från Etiopien, en hovman med stor makt under Kandake, etiopiernas drottning, som hade ansvaret för alla hennes skatter och hade kommit till Jerusalem för att tillbe. 28 Han var på väg tillbaka, och han satt i sin vagn och läste profeten Esaja. 29 Då sade Anden till Filippus: ”Gå fram och håll dig till vagnen.” 30 Filippus sprang dit till honom och hörde honom läsa profeten Esaja och sade: Förstår du vad du läser? 31 Och han sade: ”Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?” Och han bad Filippus att komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 Och det ställe i Skriften som han läste var detta: Han leddes såsom ett får till slakt, och såsom ett lamm som är stumt inför den som klipper det, så öppnade han icke sin mun. 33 I hans förödmjukelse togs hans dom bort, och vem kan berätta om hans släkte? Ty hans liv är taget från jorden. 34 Eunucken svarade Filippus och sade: ”Jag ber dig, om vem talar profeten detta? Om sig själv eller om någon annan?” 35 Då öppnade Filippus sin mun och började från samma skriftställe och predikade för honom om Jesus. 36 Och medan de fortsatte sin resa kom de till ett visst vatten. Då sade hovmannen: "Se, här är vatten; vad hindrar mig från att bli döpt?" 37 Filippus sade: ”Om du tror av hela ditt hjärta, så kan du det.” Han svarade: ”Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.” 38 Och han befallde att vagnen skulle stanna, och de steg båda ner i vattnet, både Filippus och hovmannen, och han döpte honom. 39 Och när de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande Filippus bort, och hovmannen såg honom inte längre. Och han fortsatte sin resa med glädje. 40 Men Filippus blev funnen i Asdod, och han vandrade omkring och predikade i alla städer, ända tills han kom till Caesarea.
5
Teleportering i Skrifterna
Paulus För fjorton år sedan kände jag en man i Kristus – om han var i kroppen vet jag inte, eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet – en sådan man som blev uppryckt ända till tredje himlen. Och jag kände en sådan man – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet – att han blev uppryckt till paradiset och hörde outsägliga ord, som det inte är tillåtet för en människa att uttala. 2 Korinthierbrevet 12:2-4
Enok När Enok hade berättat för sina söner tog änglarna honom på sina vingar och lyfte honom upp till den första himlen och placerade honom på molnen. Och där såg jag, och återigen såg jag högre, och såg etern, och de placerade mig på den första himlen och visade mig ett mycket stort hav, större än det jordiska havet. Enoks hemligheter 3:1 När Enok hade talat till folket, sände Herren mörker över jorden, och det blev mörker, och det övertäckte de män som stod med Enok, och de tog Enok upp till den högsta himlen, där Herren är; och han tog emot honom och ställde honom framför sitt ansikte, och mörkret försvann från jorden, och ljuset kom tillbaka. Och folket såg och förstod inte hur Enok hade blivit tagen, och förhärligade Gud, och fann en rulle i vilken "den osynlige Guden" var avtecknad; och alla gick hem. Enoks hemligheter 67:1-2
6