Ehud, den vänsterhänte lönnmördaren Domarboken 3:12-30 12 Och Israels barn gjorde åter det som var ont i HERRENS ögon. Och HERREN gav Eglon, Moabs kung, makt över Israel, eftersom de hade gjort det som var ont i HERRENS ögon. 13 Och han samlade till sig Ammons barn och Amalek, och drog åstad och besegrade Israel och intog palmstaden. 14 Så tjänade Israels barn Eglon, Moabs kung, i arton år. 15 Men när Israels barn ropade till HERREN, lät HERREN uppstå åt dem en räddare, Ehud, Geras son, en benjaminit, en vänsterhänt man. Genom honom sände Israels barn en gåva till Eglon, Moabs kung. 16 Men Ehud gjorde sig en dolk med två eggar, en aln lång, och han band den under sina kläder, över sin högra lår. 17 Och han bar skänken till Eglon, Moabs kung; och Eglon var en mycket fet man. 18 Och när han hade lämnat fram gåvorna, lät han gå de som burit gåvorna. 19 Men han vände sig tillbaka från stenbrotten vid Gilgal och sade: ”Jag har ett hemligt ärende till dig, o kung.” Kungen sade: ”Var tyst.” Och alla som stod bredvid honom gick ut. 20 Och Ehud kom till honom, medan han satt i sin sommarsal, som han hade ägt för sig själv. Ehud sade: ”Jag har ett budskap från Gud till dig.” Och han reste sig från sin stol. 21 Då sträckte Ehud ut sin vänstra hand och tog dolken från sin högra lår och stack den i hans buk. 22 Och skaftet gick in efter bladet, och fettet slöt sig om bladet, så att han inte kunde dra ut dolken ur hans buk, och jorden kom ut. 23 Då gick Ehud ut genom förhallen och stängde dörrarna till salen om sig och låste dem. 24 När han hade gått ut kom hans tjänare, och när de sågo att dörrarna till salongen var låsta, sade de: "Han täcker säkert sina fötter i sin sommarkammare." 25 Och de väntade tills de skämdes. Och se, han öppnade inte dörrarna till salen. Därför tog de en nyckel och öppnade dem, och se, deras herre låg död ner på marken. 26 Men Ehud undkom medan de dröjde, och han gick förbi stenbrotten och flydde till Seirat. 27 När han kom dit blåste han i en horn på Efraims berg, och Israels barn drog ner med honom från berget, och han framför dem.
1
Ehud, den vänsterhänte lönnmördaren
28 Och han sade till dem: ”Följ mig, ty HERREN har givit era fiender, moabiterna, i er hand.” Och de drog ner efter honom och intog vadställena över Jordan mot Moab och tillät ingen att gå över. 29 Och de dödade Moab vid den tiden vida tio tusen man, alla tappra och tappra män, och inte en enda man undkom. 30 Så blev Moab den dagen kuvat av Israels hand, och landet hade ro i åttio år.
Vers-för-vers-fördelning Verserna 12-14 (Syndens och förtryckets cykel): Israeliterna gör återigen det som är ont i Herrens ögon. Som en följd av detta stärker Gud Eglon, Moabs kung. Eglon allierar sig med ammoniterna och amalekiterna och besegrar Israel, intar palmstaden (Jeriko) och tvingar Israel till 18 års hårt slaveri. Verserna 15-16 (Ehuds uppgång): Israel ropar till Gud om hjälp. Gud uppväcker en befriare: Ehud, en vänsterhänt man från Benjamins stam, som utvals att bära tribut till kung Eglon. Ehud förbereder en specialdesignad tveeggat dolk (ungefär en armslängd) och spänner fast den ordentligt på sitt högra lår under sina kläder. Verserna 17-23 (Mordet): Ehud överlämnar tributen till Eglon, som är exceptionellt tung. Efter att ha skickat bort tributbärarna återvänder Ehud till kungen och påstår sig ha ett hemligt gudomligt budskap. Ensam i den svala övre kammaren drar Ehud fram det gömda vapnet med sin vänstra hand och sticker det i Eglons buk, vilket lämnar hela klingan – handtag och allt – inbäddad i kungen. Verserna 24-26 (Flyktningen): Eglons tjänare anländer så småningom, finner dörrarna låsta och antar att kungen bara gör sina behov i enrum. Deras långvariga tvekan ger Ehud gott om tid att låsa dörrarna, smita förbi säkerhetsvakterna och fly säkert mot Seira. Verserna 27-30 (Seger och fred): När Ehud når Efraims bergsbygd blåser han i en trumpet för att samla israeliterna. Han leder dem till att inta vadställena vid Jordanfloden och skär av Moabs flyktvägar. Israeliterna besegrar 10 000 starka moabitiska krigare, kuvar Moab och säkrar 80 års fred för landet.
Viktiga lärdomar från berättelsen Gud använder osannolika instrument: Ehuds fysiska egenskap (att vara vänsterhänt) visade sig vara en taktisk fördel som helt kringgick vanliga säkerhetskontroller för högerhänta. Handling följer med tro: Befrielsen krävde gudomligt ingripande i kombination med Ehuds djärva mod, strategiska planering och snabba utförande. Kostnaden för självbelåtenhet: Berättelsen belyser den återkommande tragiska cykeln i Domarboken där fred leder till andlig apati, vilket resulterar i undvikbar fångenskap och förtryck.
2