8 minute read

BRANDSKYDD FÖR FASADER – UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

BRANDSKYDD FÖR FASADER

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Advertisement

Brandskyddsreglerna för fasader innehåller många olika moment som ska uppfyllas. Både krav och provningsmetoder skiljer sig mellan olika länder, vilket gör det utmanande när man önskar använda ett fasadsystem från ett annat land. Denna artikel sammanfattar kraven i

bygglagstiftningen och visar på möjligheter och utmaningar med

träfasad samt andra speciella fasadutformningar.

TEXT AXEL MOSSBERG & NILS OLSSON

Cederhusen, Hagastan i Stockholm.

BBRANDSKYDDSKRAV FÖR YTTERVÄGGAR Med fasad avses normalt den yttre delen av ytterväggen. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är fasad och vad som är yttervägg. I Boverkets byggregler, bbr, beskrivs brandskyddskraven för ytterväggar, dvs. både väggen och fasaden. I artikeln kommer vi att följa samma upplägg som i bbr.

Krav i Br3- och Br2-byggnader Kraven på ytterväggar i bbr skiljer sig beroende på byggnadsklass. För Br3- och Br2byggnader är kraven relativt låga. Ytterväggen ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas, vilket kan uppfyllas med t.ex. träfasad. Brand får inte spridas via väggen till andra brandceller inom den tid som gäller för brandcellsgränsen (vanligtvis. 30 minuter). I övrigt ställs inga särskilda krav på ytterväggen.

Krav i Br1-byggnader För byggnader i klass Br1 är kraven betydligt hårdare och mer komplexa att uppfylla. Fyra grundläggande egenskapskrav regleras i föreskriften: 1. den avskiljande funktionen ska upprätthållas mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen ska begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas, 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen ska begränsas.

MÖJLIGA ANGREPPSSÄTT FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I BR1-BYGGNADER

I bbr beskrivs två huvudsakliga utformningar och angreppssätt för att uppfylla kraven: 1. Ytterväggen utförs obrännbar och på ett sätt så att brandspridning mellan brandceller förhindras. Om byggnaden är låg kan fasaden (dvs. ytskiktet) få utgöras av brännbart material. Detta gäller även om brännbart material finns i begränsad omfattning vilket beskrivs senare i denna artikel. 2. Ytterväggar utförs med andra material och provas enligt provningsmetoden nt fire 105, vilket är ett förhållandevis storskaligt brandskyddsprov som avser simulera en fasad.

Att verifiera en ytterväggs brandskydd kan vara komplicerat då det ofta förekommer utformningar och detaljer som inte är testade tillsammans. Följande angreppssätt skulle kunna användas för att verifiera utformningar av ytterväggar: 1. Obrännbar konstruktion (inklusive eventuella infästningar) – ok 2. Testad och godkänd enligt sp fire 105, utan avvikelser – ok 3. Testad och godkänd enligt sp fire 105, men monterad med mindre avvikelser utifrån testet. Analytisk dimensionering av avvikelsernas effekt. Det skulle t.ex. kunna handla om en konstruktion som är provad med en pir-isolering bakom en obrännbar fasadskiva där man önskar byta mot en annan obrännbar fasadskiva. 4.Testad enligt utländska tester. Analytisk dimensionering i form av att jämföra den utländska testmetoden med sp fire för att avgöra om det utländska testet minst motsvarar kraven i sp fire 105. Metoderna måste givetvis jämföras i sin helhet för varje enskilt projekt vid analytisk dimensionering. 5. Brandsäkerhetshöjande åtgärder, vanligtvis sprinkler, samt en fasad med lägre skydd än sp fire 105. Den analytiska dimensioneringen utförs som jämförande analys för att utreda om den totala säkerhetsnivån blir likvärdig eller bättre jämfört med en utformning som uppfyller sp fire 105. 6. Analytisk dimensionering med logiskt resonemang, där utformningens effekt på brandsäkerheten är väl känd och om utformningen med god marginal uppfyller föreskrifterna.

MÖJLIGHETER TILL TRÄYTSKIKT PÅ BR1-BYGGNADER

Tyvärr, ur ett användarperspektiv, är ytskiktsklasserna som används för invändiga väggar och tak (euroklassificering) inte direkt tillämpliga. Detta eftersom ytskiktsklasser avsedda för användning invändigt inte självklart går att översätta till hur material beter sig vid kraftig brandpåverkan i fasad. Ett material som uppfyller klass B-s1,d0 vilket normalt får användas inomhus kan därmed inte per automatik användas på fasad.

Ofta finns önskemål att använda trä på fasader. För byggnader i klass Br1 ska ytskiktet generellt vara i klass A2-s1,d0 (obrännbart), alternativt att fasaden är testad och godkänd enligt sp fire 105. Ytskikt i lägst klass ” D-s2,d2” (motsvarande trä) accepteras dock om: ■ Byggnaden har högst två våningsplan. ■ Beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning. ■ Byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass

D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan. ■ Byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst klass A2-s1,d0.

VANLIGA FALLGROPAR

Det finns, tyvärr, en hel del fallgropar kopplat till ytterväggar och brandskydd. De vanligaste fallgroparna är kopplade till luftspalter, brännbar isolering och nedfallande delar.

Luftspalt Luftspalten i en ytterväggskonstruktion är avgörande eftersom den ofta utgör en öppen väg för lågor och brandgaser att färdas genom konstruktionen. Om luftspalten innehåller brännbara delar finns därför ofta en brandspridningsrisk via denna. Det finns dock flera olika sätt att hantera brandspridning genom luftspalten, exempelvis genom att undvika brännbara material eller genom att införa skyddsåtgärder mot att branden ska ta sig in. Brandförlopp i luftspalter påverkas av spaltens tjocklek. I de fall där brännbara luftspalter ingår i en brandtestad konstruktion så är dessa normalt storleksbegränsade. Rör man sig utanför dessa testade utföranden kan det vara problematiskt att bedöma hur brandspridningssituationen påverkas av en större eller mindre luftspalt.

Brännbar isolering Brännbar isolering i ytterväggar är inget nytt, men blir allt vanligare med de höga energikrav som ställs på byggnader. Det finns många olika sorters brännbar isolering, där vissa har relativt goda brandegenskaper medan andra kan resultera i väldigt omfattande brandspridning om de antänder. Hur eventuell brännbar isolering ska behandlas i en ytterväggskonstruktion är därför svårt att ge ett allmängiltigt svar på. Det är dock avgörande att lösningar som innehåller brännbar isolering detaljstuderas ur ett brandtekniskt perspektiv och att erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Detta kan även gälla ytterväggar som provats och godkänts enligt sp fire 105, då alla typer av genomföringar och liknande inte ingår i testet.

Nedfallande delar Hur stora delar som tillåts falla ner från en fasad vid en brand är ofta ett svårbedömt kriterium. Utformningen bedöms om fasaden provas enligt sp fire 105, och exemplifieras även i rådstext till ”stora putsstycken, plåtar eller glasskivor”. Inom provningen är kriteriet att nedfallande delar inte ska väga mer än cirka 1 kg eller att glasskivor, putsstycken och liknande inte ska ha en storlek större än storleken på ett a4-papper. Detta innebär att infästningar och uppbyggnaden av en ytterväggskonstruktion som inte provats enligt sp fire 105 alltid

behöver studeras med hänsyn till hur nedfallande delar vid en brand.

NÅGRA SPECIALFALL

Med jämna mellanrum kommer nya fasad- och ytterväggskonstruktioner ut på marknaden och även om ovanstående krav gäller likväl för dessa som för övriga ytterväggar så kan viss generell vägledning ges.

Gröna fasader och fasadgrönska En grön fasad är en yttervägg som är avsedd att odla växter som växer direkt på fasadytan. Detta skiljer sig från fasadgrönska, där växterna istället växer upp på en fasadkonstruktion som är utformad enligt kraven. För gröna fasader så finns normalt brännbara delar någonstans i konstruktionen, inte minst i själva växtligheten på fasadytan. Det finns ännu inte något standardiserat sätt att bygga dessa väggar på, så variationen mellan lösningar är stora. Dock innebär de brännbara komponenterna att fasaden ska genomgå provning enligt sp fire 105. Det finns dock förutsättningar under vilka en analytisk dimensionering skulle kunna innebära att ett oprövat utförande skulle kunna accepteras. Exempel på förutsättningar som skulle kunna beaktas i en sådan analys är: ■ Typ av växtlighet. ■ Hantering av risk för anlagd brand i markplan. ■ Underliggande material. ■ Sprinklerskydd i byggnaden. ■ Åtkomlighet för utvändig släckinsats av räddningstjänsten. För utanpåliggande grönska är kravbilden något mer komplex. Vilka brandtekniska krav kan egentligen ställas på växtlighet utanpå fasad? De svenska byggreglerna har idag inga specifika krav för fasader med växtlighet. Det blir därför något av en definitionsfråga, när blir växterna en del av fasaden på ett sådant sätt att fasadkraven blir applicerbara? bbr reglerar egentligen bara själva byggnaden och normalt bara i det skick som det är vid nybyggnad eller ändring. Växtligheten på fasad skulle dock kunna jämföras med till exempel lös inredning som regleras i ”Lag om skydd mot olyckor, lso”, vilket innebär att vissa krav ändå kan ställas.

Ur ett brandtekniskt perspektiv kan riskbilden därför behöva bedömas och liknande faktorer som de som nämnts för gröna fasader ovan kan då vägas in i en sådan bedömning. Gröna växter längs fasaden riskerar att bidra till brandspridning under vissa förhållande och beroende på årstid och typ av växter sprids en brand olika snabbt. I många fall är riskbilden begränsad men det finns också fall då åtgärder mot grönska på fasaden bör vidtas. Ett exempel skulle kunna vara väldigt omfattande växtlighet på en yttervägg som innebär en möjlig spridningsväg för brand mellan brandceller om denna torkar upp.

Solcellsfasader Även solcellsfasader kan byggas på olika sätt. Antingen kan solcellerna monteras för att utgöra det yttre skiktet i en ytterväggskonstruktion eller så kan de monteras utanpå ytterväggen. Oavsett utformning är de en del av ytterväggskonstruktionen och ska uppfylla de brandkrav som ställs enligt ovan. I och med att solceller med tillhörande kringutrustning innehåller brännbara material (t.ex. kablar och liknande) så är ett godkänt prov enligt sp fire 105 utgångspunkten. För solcellsfasader som uppfyller lägst klass D-s2,d0 enligt ss-en 13501 kan dock liknande utförande som anges för delar i trä ovan vara acceptabelt. Andra utföranden kan vara möjliga, men då måste en bedömning göras med analytisk dimensionering i varje enskilt fall.

Utöver ytskiktet på solcellerna finns andra områden som behöver detaljstuderas. Panelerna är ofta infästa med relativt nätta konstruktioner, något som kan innebära att stora delar kan falla ner om dessa påverkas av en brand. Dessutom kan det förekomma att kablar från panelerna dras in i byggnaden på flera ställen. Dessa genomföringar måste då utföras på ett brandsäkert sätt för att inte riskera brandspridning. Kabeln i sig kan normalt utföras utan specifika krav fram till första inkopplingspunkt (om inte avståndet till denna är för stort). Därefter infaller brandkrav även på kablaget.

Ytterligare faktorer att beakta med solcellsfasader är räddningstjänstens insats vid utrymning eller utvändig släckning. Många räddningstjänster har därför separata råd och anvisningar kopplat till hur en solcellsanläggning ska hanteras exempelvis med manuell bortkoppling av paneler (s.k. brandkårsbrytare) och liknande. Dessa riktlinjer varierar över landet och det är därför viktigt att kontrollera vad som anges av er lokala räddningstjänst.

SLUTSATS

Brandskyddskraven för ytterväggar skiljer sig mellan Br1 och Br2/Br3-byggnader. Många delmoment behöver beaktas för hela ytterväggskonstruktionen. Det finns flera metoder att verifiera brandsäkerhetsnivån. Det är viktigt att brandskyddet för ytterväggen beaktas tidigt i projekteringen så att eventuella kompletterande åtgärder för att uppfylla brandskyddskraven hanteras optimalt. Var noggrann med detaljer, små misstag kan få stora konsekvenser. ■

AXEL MOSSBERG

Forskningschef, senior brandkonsult, Bengt Dahlgren Brand & Risk

NILS OLSSON

Teknik- och utvecklingsansvarig brandskyddsverksamheten, Bengt Dahlgren AB

This article is from: