Husbyggaren nr 6 2016

NUMMER 6 | 2016

Hur mår vi inomhus år 2016?

Buller stör elevers inlärning Billiga bostäder inte för fattiga BIM – revolution eller evolution Skriv ut husen i framtiden

DEBATT

Förebygg ohälsa och skador i bostaden TEMA Byggmetoder och innemiljö

På väg mot giftfria innemiljöer

JURIDIK

Den late kan missa ersättning

Nytt namn.

Gammal i gården.

NCC Boende byter namn till Bonava.

Ett hem är så mycket mer än huset du bor i. Det handlar om människorna och platserna runt omkring dig. Just därför bygger vi inte bara hus, vi skapar hem och levande platser.

Hitta ditt nya hem på bonava.se

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i norra Europa. Bonava har sitt ursprung i NCC och har skapat hem och områden sedan 1930-talet. Idag har Bonava 1 400 anställda med verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland, Sankt Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 13 miljarder kronor.

Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Snickare på stege Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Vi kanske klarar det!

H

ÖSTEN HAR PASSERAT och vintern är här. Mellansverige fick sin beskärda del av oväder och snö alldeles för tidigt, medan Sydsverige slapp undan med blotta förskräckelsen – men det kommer nog. Äntligen, är man beredd att utropa, händer det något på det bostadspolitiska området. Den nye bostadsministern har fått lite fart på händelseutvecklingen. Det nya bostadspolitiska stödet för byggandet av hyreslägenheter har klarnat och aktörerna gör sig reda att ansökan om det.

Boverket eldar på med en ny prognos och tror att byggandet av 64 000 lägenheter påbörjas i år och för nästa år ligger prognosen på 67 000 lägenheter. Det är kanske så att vi klarar att bygga de 710 000 lägenheterna som prognosen säger behövs under de närmaste tio åren. Och ovanpå detta har regeringen aviserat ett utredningsuppdrag med syfte att hitta nya platser att bygga helt nya samhällen på. Det ni!

Inom ramen för den byggbonus på 1,85 Mkr som regeringen tidigare aviserat har det hittills givits startbesked för cirka 50 000 lägenheter. Stockholm, Göteborg och Uppsala är de kommuner som får störst del i bidraget. Under 2017 sjunker stödet till 1,8 Mkr för att sedan årligen bli 1.3 Mkr. Vi är på väg och återigen – vi kanske klarar målet! Återigen följer Carlos Rojas upp sina tidigare artiklar för vem ska vi bygga. ”Billiga bostäder”, är de predestinerade till hyresgäster med låga inkomster och hur ska vi få dem att verkligen bli det? Det känns som om vi försätter oss i en situation där vi

måste börja tala om ”sociala bostäder”. En typ av kategoriboende som vi länge har skytt i Sverige. Det finns i andra europeiska länder – till exempel Holland har ett väl fungerande system. Men vill vi verkligen ha det så här?

I övrigt så fortskrider den snabba utvecklingen av aktiviteter i SBR. Detta kan bäst följas på sbr.se. Och ute i världen ojas det å det grövsta åt Donald Plumps – förlåt, Trumps ska det vara, vinst i USA-valet. Det är ingen hejd på allt ont som ska drabba oss framöver när han tar över presidentskapet och ibland verkar det nästan som om han redan har gjort det. Som motvikt på andra sidan finns de som tycker att det blir bra det här. Verkar dock mest vara folk i den finansiella sektorn och sådana som ser chansen till nya affärsmöjligheter. Vi får väl svaret så småningom.

Vintern har lagt sin besvärliga hand över oss med mörker, snö och halka och allsköns andra besvärligheter och det varar minst tills nästa nummer av Husbyggaren kommer ut – med sen ljusnar det.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Trivsel och harmoni i köket

Casamja Skåpkåpa 16

- integreras i raden av kökets överskåp

90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX-, FT- och FTX-system.

Matlagningen blir trivsammare när man får ut matoset men slipper fläktbuller.

AdSpiskapa16_183x62.indd 1

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Casamja presenterar Skåpkåpa 16 – volymkåpan med ut- och infällbar fronthuv med ett mekaniskt spjäll för grund- och forceringsflöden. Alla synliga delar av nickelfri rostfri plåt. LED-belysning. Inbyggd strömställare – de boende avgör om belysningen skall vara tänd eller släckt oavsett fronthuvens position.

Plugin-transformator. Inbyggd renslucka.

En ny generation genomtänkta spiskåpor: CASAMJA - SKÅPKÅPA 16 Nybyggnation

ROT

CASAMJA - STUDENTKÅPA Lilla lägenheten

CASAMJA - TH/ROT ROT - Äldre lägenheten

CASAMJA - SH/Universal ROT

Nybyggnation

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se

2016-11-22 10:07

3

Öka din kunskap om ingenjörsmässigt byggande i trä!

Omfattande handbok i tre delar om dimensionering av träkonstruktioner.

För byggnadskonstruktörer, lärare och studerande men även för dig som är arkitekt eller forskare.

Finns både som svensk och engelsk utgåva.

FÖR MER INFORMATION OCH BESTÄLLNING: svenskttra.se/trahandbok

WWW.SVENSKTTRA.SE

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Nu uppdaterad till EKS 10

Innehåll #6 | 2016 8 HUR MÅR VI INOMHUS, OCH VARFÖR?

Alla borde få vistas i sunda inomhusklimat. En förutsättning är att projektera med giftfria material, men märkningen av materialen kan leda fel.

15 BULLER I KLASSRUM PÅVERKAR MINNE OCH INLÄRNING

Buller stör undervisningen och det finns många källor till bullret, akustik och trafik är två. Forskare har mätt effekterna hos eleverna.

15

18 BILLIGA BOSTÄDER ÄR INGET FÖR DEN FATTIGE

Nybyggda billiga bostäderna ska ge bostadssökande med lägre inkomster tak över huvudet. Men betalningsförmågan skattas högt. Rimligt eller inte?

23 KEJSARENS NYA KLÄDER ELLER EN REVOLUTION?

BIM har hittills mest effektiviserat interna processer.

Steg för steg börjar företag arbeta i långvariga nätverk.

Ett sådant initiativ heter Smart Built.

27 SKRIVER UT FRAMTIDENS HUS

3D-skrivaren, som står i ett industriområde i Nederländerna, ska skriva ut ett helt kanalhus i ett innovativt forsknings­ projekt.

23

31 UTBLICK

Världens högsta trähus, Treet i Bergen, fyller ett år.

32 DEBATT

Enkla åtgärder förebygger ohälsa och skador i bostaden.

37 FRÅGA JURISTEN

Lathet förtar rätten till ersättning – trots helt rätt i sak.

41 NYTT FRÅN SBR

SBR Norrbotten besökte cykelstaden Amsterdam.

I Malmö fick medlemmar veta mer om säkerhet.

Den aktive medlemmen Jan Ulvegård har gått ur tiden.

27 I nästa nummer: Klimatsmarta hus och anläggning.

Numret kommer ut vecka 8

TEMA I DETTA NUMMER

■ INNEMILJÖ OCH BYGGMETODER SJÄLVKLART VILL VI att våra barn och barnbarn ska växa upp till friska vuxna människor. Innemiljön påverkar deras hälsa på så många sätt. Materialen som projekteras in i byggnaderna avger gaser och partiklar som kan vara skadliga. Hur åstadkommer vi ett sunt inomhusklimat? Luften transporterar inte bara giftiga kemikalier utan också buller.

Forskare har mätt hur bullret påverkar elevers minne och inlärning. Lång efterklang försvårar både taluppfattning och kognitivt lärande.

BIM-REVOLUTIONEN ÄR STARKT överdriven menar vissa forskare. Byggbranschen med låg global konkurrens, har lägre förändringstryck än många andra branscher. BIM startar kanske inte en revolution, men en evolution i takt med föryngring av yrkeskåren. Tanken att kunna skriva ut ett helt hus låter som en framtidsfantasi. Faktum är att arkitekter i projektet 3D-print Canal House försöker just detta. Om det lyckas kan byggnader få vilka former som helst.

HUSBYGGAREN NR 6.2016

8 5

Marknadsnytt Nya Hörn i badrummet unidrain® utökar sin exklusiva designserie HighLine med Custom lösning för hörn. unidrain Custom innebär att golvavloppet utförs utan synliga metalldelar och endast en mycket smal spalt i golvet syns där vattnet rinner undan. Med Custom som ovandel, limmas ett valfritt tillskuret material fast på basplattan som matchar eller bryter av mot det omgivande golvet. Resultat blir en exklusiv och elegant lösning där ett nästan osynligt golvavlopp kan erhållas. www.unidrain.se

Ökad prestanda vid fjärröver­ vakning av fukt och temperatur Celsicom-systemet utökas nu med de avancerade radiogivarna i 500-serien. Upp till 100 stycken kan anslutas med en räckvidd på 700 meter vid fri sikt. De finns i versioner med intern eller extern sensor för temperatur och fukt. De har 5–10 års batteritid, som varie­ rar beroende på sändningsintervall och uteffekt. Givarna har unika serienummer och varianten med extern fukt- och temperatursensor kan kalibreras/justeras individuellt med hjälp av CelsiCal-konceptet.

Basstationen i systemet kan dessutom koppla upp sig mot mobilnätet om det inte finns något vanligt fast nätverk med internetuppkoppling på mätplatsen. Celsicom är därmed ett av de mest flexibla systemen på marknaden uppger återförsäljaren. www.nordtec.se

Säker utrymningsbrygga

Nästa generations karmskruv

Weland Stål har utvecklat en ny enkel utrymningsbrygga. Utrymningsbryggan har tagits fram när det finns behov av bredare gångoch transportvägar på tak.

Standardbredderna som lagerförs på utrymningsbrygga är 600, 900 och 1200 mm. Om så önskas kan även bredare utrymningsbryggor tillverkas.

Med lösa delar som byggs ihop på plats blir montaget enkelt och flexibelt.

Infästning till tak utförs med tätplåt, infästningsprofil, fotplatta eller falsfäste och med en fot som är ställbar efter taklutningen.

Bärprofilen bultas sedan direkt i foten alternativt till stödbenet som klarar dom flesta olika taklutningarna. Ovanpå bärprofilen läggs sedan slitsdurksplanken. Räcket monteras efter behov på en eller båda sidorna. www.welandstal.se

På 70-talet lanserade Essven karmskurven – nu är det dags för nästa generations karmskruv.

– Vi har tagit karmskruven till nästa nivå och lanserar en produkt som ger överlägset montage i moment som tidigare varit relativt känsliga. Vid montering av karmar har det tidigare funnits risk att karmen, eller regeln som karmen monteras i, spricker. Risken har också varit stor att hylsan överdragits då den justerats. Med Programa Plus blir karmmontering enklare, mer effektivt och kan genomföras med mindre risk för sprickor, flisor och överdragning, säger Jonas Svensson, produktchef infästning på Essve.

Skärspåret på hylsan gör att ingångshålet i karmen blir fint och flisfritt. Skärspåret på spetsen minskar risken att spräcka regeln i väggen om montaget sker nära kanten. Programa Plus är även mer robust än traditionella karmskruvar tack vare en ny design där hylsan är rund med gängor runt om, en detalj som halverar risken att spräcka eller överdra hylsan vid exempel­vis ett snett montage.

Programa Plus är optimal för både renovering och tillbyggnad och möjliggör ett snabbt montage som också går att efterjustera.

Programa Plus kommer i tre olika längder vilket underlättar montage när exempelvis spaltbredden är olika runt fönstret/dörren. www.essve.se

6

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä.

Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och.

Det är vi ensamma om på marknaden.

Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen - oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka!

Kontakta oss Helsingkrona studentboende, Lund

www.byggelement.se

INNEMILJÖ

Hur mår vi inomhus, OCH VARFÖR?

Foto: Målarkalk

Hur ofta tänker vi på att det vi projekterar in i en byggnad kommer att i värsta fall göra ett barnbarn infertilt? Att barnen riskerar att få inlärningssvårigheter? Tänker vi på att någon annan kommer att drabbas negativt av det vi slentrianmässigt bygger våra hus av?

TEXT: FELICIA OREHOLM

8

HUSBYGGAREN NR 6.2016

G

KEJSARENS NYA KLÄDER

Är ingående material eller andra produkter Svanen-märkta så tror många att de gjort miljövänliga val. Svanen gör på anmodan inget som helst anspråk på att vara just miljövänliga, utan endast mindre miljöbelastande. I praktiken blir många gånger märkningar som Svanen och dess europeiska motsvarighet EU-blomman direkt vilseledande då många beställare, och konsumenter tror att märkta produkter som kan antas vara miljövänliga, är synonymt med hälsosamma. I verkligheten finns det betydligt hälsosammare färger och andra produkter, men de saknar miljö- och hälsomärkningar för att dessa blir för dyra för en liten produHUSBYGGAREN NR 6.2016

cent. Och för att många av de småskaliga producenterna är väl medvetna om att Svanens och EU-blommans kriterier släpper igenom direkt hälsoskadliga ämnen, och därför inte vill ligga i samma produktkategori som just Svanen och EU-blomman. Det handlar om trovärdighet och varumärkesskydd.

Med märkningen kan branschens omställning utebli då de i sig påverkar nivåkraven i märkningarnas kriterier. Detta genom att märkningen ska få med så många producenter och leverantörer som möjligt.

Och att miljömärka sina produkter kostar självklart pengar, ju fler som ansluter sig desto bättre.

Det har gått så långt att vissa företag väljer Svanen före andra mer mångfacetterade och högre kravställande märkningar för att Svanen är en så välkänd och etablerad märkning hos konsumenten, som i sin tur litar på märkningen och därför inte ifrågasätter kriterienivåerna, som är tämligen låga för bygg- och fastighetsrelaterade material.

Det enda Svanen gör i sin bedömning av ingående ämnen i en märkningsansökan är att ta in säkerhetsdatabladen för produkten. De behöver i sig inte innehålla alla ingående ämnen enligt REACH, som är EU’s kemikalielagstiftning. Sedan kontrollerar de att det inte finns några skadliga eller farliga ämnen över gränsvärdena upptagna i

Det enda Svanen gör i sin bedömning av ingående ämnen i en märkningsansökan är att ta in säkerhets­ databladen för produkten. samma dokumentation. Faktiska tester av produkter som ansöker om märkningen är ovanliga, även om möjligheten att göra dem finns med i kriteriekraven.

ANONYMT ÄR NORMALT

Den europeiska kemikalieindustrins lobbyorganisation CEFIC skrev en stor del av lagförslagen till REACH, och det ledde till att skadliga ämnen som ingår i produkter med mindre än 1 volymprocent inte behöver tas med i innehållsförteckningen. Är ämnet farligt så ligger gränsen på 0,1 volymprocent för krav på redovisning.

Följden av detta har blivit att exempelvis färgindustrin inte sällan tillsätter olika sor-

Foto: Leinos

ENOM ETT MEDVETET operativt klimat, eller termiskt inomhusklimat försöker vi skapa en skön och sund komfort inomhus. Ett klimat som leder till att de som vistas i miljön under flertalet timmar har grundförutsättningen att hålla sig friska, trivas och prestera, eller återhämta sig väl.

Inomhusklimatet beror på temperaturen, eller upplevelsen av den. Den är i sig beroende av distributionen, lufttemperatur, strålningstemperatur, luftrörelser som drag och placering av tilluftinsläpp, relativ fuktighet (RF), och de ingående ytskiktsmaterialens hygroskopiska och värmelagrande förmåga. Dessutom tillkommer faktorer som värmeenergi från människors ämnesomsättning, klädsel och klädernas temperatur. Utöver temperaturen inomhus påverkas klimatet av faktorer som dagsljus och skapat ljus, allsköns ljud (studsande, absorberande, lågfrekventa och buller), elektromagnetiska strålningsfält och dofter.

Att den hygroskopiska förmågan hos materialen i sig påverkar RF (alt. RH) som i sin tur påverkar upplevelsen av temperaturen i miljön man vistas i visar just hur komplext ett komfortabelt inomhusklimat är.

Kyla i ett fuktigt klimat upplevs som kallare, och värme i ett fuktigt klimat upplevs som varmare än i torrt.

Utöver den relativa fuktighetens påverkan på vår upplevelse av temperatur så har den även påverkan på hur material avger kemikalier, så kallade emissioner (gaser och partiklar). En fuktigare miljö ökar inredningens, och ytskiktens emissioner.

Och trots att många idag är medvetna om att en hel del av de här emissionerna är alltifrån irriterande, till skadliga och i vissa fall till och med farliga så ställs förvånande låga krav på redovisning av materialens och ytskiktens totala kemiska innehåll.

9

INNEMILJÖ

ters biocider och fungicider (konserveringsämnen) med samma eller liknande effekt i en och samma produkt för att hamna under gränserna. Sedan får målarna kroniska allergier som gör att de vare sig kan fortsätta som målare eller sköta sin personliga hygien med kemi då samma ämnen ingår i hygienprodukterna. Och de som sedan vistas i dessa målade miljöer exponeras de också. Ska det vara så här?

FARLIG OCH NÖDVÄNDIG

Luftfuktigheten har en helt avgörande påverkan på vår hälsa inomhus. De flesta av oss mår som allra bäst då luften håller RF 40–60 procent. Då inomhusluften är torr vintertid blir vi mycket mer beroende av vilka typer av invändiga ytskikt vi är omgivna av. Om dessa material och färger har möjlighet att fuktbuffra, det vill säga ta upp och lagra fukt för att sedan släppa den då RF sjunker så har man projekterat och byggt ett väl sammansatt system, som i sin tur är gynnsamt att vistas i. Under förutsättning att samma hygroskopiska material inte innehåller skadliga eller farliga kemikalier, då de fuktiga materialen ökar sina emissioner.

Luftfuktighet över de 60 procenten ökar förekomsten av kvalster och annan mikrobiell tillväxt, och dessa är på många vis alltifrån osunda till farliga. Kvalster leder ofta till allergier och eventuella problem med slemhinnorna. Mögel, mikrobiell tillväxt, är knepig av den anledningen att det finns mängder av sorter, och alla är inte farliga.

Vidare så har man inte lyckats hitta vad det är i skadligt mögel som är så potent och just farligt. Däremot är vetenskapen enig om att vissa sorters mögel har alltifrån negativ till mycket negativ hälsopåverkan. Detta har man kommit fram till genom att symptom, exempelvis snuva, trötthet, luftrörsbesvär, huvudvärk, rinnande och kliande ögon, lindras eller försvinner då man evakueras från vissa mögelangripna miljöer.

Invändigt riskfyllt fuktöverskott syns med hjälp av kondens på fönsters insida, fullt synliga fuktrosor eller annan svart, grå eller vitaktig påväxt.

Har det uppstått mögel inuti konstruktionen, vilket tyvärr inte är ovanligt så kommer denna fuktskada också påverka inomhusklimatet. Fuktöverskottet kommer att öka emissionerna från de eventuellt skadliga materialen inuti konstruktionen. Exempel på detta är glas- och mineralull som är dammbunden med fenol-formaldehydhartser, och då isoleringen blir fuktig släpper den via emissioner ifrån sig den allergi- och eksemframkallande kemikalie, som i sin tur går igenom byggplasten vidare in i vistelse10

miljön. Endast mycket kunniga beställare och erfarna slutkonsumenter är medvetna om att plasten endast är fukttät, men inte gastät. Samma skeende gäller den typ av mögel som släpper ifrån sig gaser och partiklar. Mögeldoften från vägg- och takkonstruktioner tar sig med hjälp av lufttryck in i vistelsemiljön.

FUKT OCH ETIK

Hur man än vänder och vrider på täthet, så fungerar den på samma vis på vardera sidan av det tätande skiktet. Då plasten är fukttät, men inte gastät så är det alltså värme- och lufttryck som avgör i vilken riktning det som går igenom plasten tar.

Dessvärre saknar många byggutbildningar idag kurser inom moral och etik, och än värre så saknar många av de gymnasiala byggutbildningarna ämnet byggfysik.

Förstår man inte hur fukt och värme fungerar när man bygger eller monterar hus så kan man heller inte knyta ihop faran med fukt inuti en konstruktion. Det är tyvärr standard att förvara byggmaterial illa på en byggarbetsplats för fuktsäkra förvaringsutrymmen är en bristvara. Ofta förvaras materialen utomhus och alltför ofta illa täckta. Lika mycket standard är det att bygga in fuktskadat byggmaterial. Många hantverkare har uttryckt rädsla för att bli av med jobbet om de skulle avstå att bygga in fuktskadat material.

Stommar är inte längre diffusionsöppna om inte beställaren uttryckligt ställt detta som krav, vilket leder till att både byggfukt, slarv, och byggfusk i form av att till exempel inbyggda fuktskadade material stannar kvar längre i en stomme. Stannar fukten kvar längre i stommen får den givetvis större möjlighet att ställa till med skadliga

Endast mycket kunniga beställare och erfarna slutkonsumenter är medvetna om att plasten endast är fukttät, men inte gastät. konsekvenser. Det allvarligaste är att byggbranschen kort- och långsiktigt tjänar pengar på detta fuktfarliga förfarande, och därför saknas helt incitamenten att komma åt det riskfyllda slarvet och fusket. Med betydande ökad risk för de som skall vistas i den byggda inomhusmiljön. Samtidigt får skattekollektivet ta notan för akut och kronisk ohälsa på grund av osunt byggda hus och inomhusmiljöer.

STATISK ELEKTRICITET OCH ALLERGI

Stockholm Vatten hade för ett par år sedan en dammkampanj som gick ut på att man skulle skaka sina dammtrasor utomhus i luften istället för att skölja av dem i rinnande vatten. Detta för att reningsverken helt enkelt inte är dimensionerade för att klara av den anstormning av kemikalier som de tar emot. Idag byggs fler och fler reningsverk om i Sverige för att använda sig av så kallad osmosrening. Man hoppas på att metoden skall minska mängden utsläpp av läkemedelsrester och annan kemi i våra

HUSBYGGAREN NR 6.2016

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Foto: Färgbygge

Foto: Färgbygge

delvis redan förorenade vattendrag, sjöar och innanhav.

Man har i många år frågat sig varför allergierna har ökat så dramatiskt i Sverige? Teorin har varit att vi har det för rent inomhus.

Vi anses helt enkelt behöva utsättas för smuts för att vårt unga immunförsvar skall utvecklas till att bli ett spänstigt skydd mot framtida inkräktare. Men man har också insett att vi är mycket mer exponerade för allsköns kemikalier, och särskilt i vår inomhusmiljö, och dessa kan också ha inverkan på våra kroppars motståndskraft.

Sedan filmen Underkastelsen av Stefan Jarl kom i april 2010 har det i princip skett en kemisk revolution bland konsumenterna. Vad är det vi egentligen utsätts för? I verkligheten är frågan i princip omöjlig att svara på. Det finns 143 000 kemiska ämnen ute på marknaden och på det har vi cocktaileffekten. Det är samverkanseffekten av alla de ämnen som finns i ett och samma sammanhang. Vissa ämnen är reaktiva reagerar lätt med andra kemiska ämnen och föreningar - andra ämnen är stabila bibehåller sina egenskaper över tid och kan förflyttas över stora områden utan att tappa eller förändra sina egenskaper. Därtill reagerar många av de enskilda kemikalierna helt olika beroende på hur varmt och framförallt hur fuktigt det är i miljön. Och så cocktaileffekten igen på det. De tester man utför på ämnen sker i labb, i kontrollerade miljöer. I verkligheten varierar både temperaturer och RF beroende på säsong, de material som ingår, och typ av aktivitet i den byggda miljö vi vistas i.

Vid ett lågt RF och i en miljö med få hygroskopiska invändiga material så tilltar den statiska elektriciteten. Den statiska miljön ökar mängden virvlande damm i inomhusluften. Dammet i sig har visat sig flocka kemikalier, på samma sätt som plast flockar kemikalier.

Idag ligger fokus på att avgifta barnens miljö av den enkla anledningen att de inte är fullt utvecklade och därför mycket känsligare än vuxna. Alltifrån Upphandlingsmyndigheten, Miljöstyrningsrådet, Kemikalieinspektionen, länsstyrelser och kommuner har en tydlig målbild; barnens kemiska exponering måste minska. Giftfri förskola, större andel ekologisk mat och minskade mängder ohälsosam och farlig plast i barnens miljö.

Våra inredningar och inventarier är överfulla med plast. Möbler, textilier, färg, leksaker, köksutrustning, förpackningar, kläder och elektronik är i väldigt stor utsträckning hälsoskadligt flamskyddade. Oavsett högt eller lågt RF ökar barnens kemiska exponering inomhus. Genom att de är fysiskt

11

INNEMILJÖ

aktiva, många gånger klädda i plast som icke-hygroskopisk polyester och ofta befinner sig ofta på golv, dammiga eller ej, och omgivna med mängder av plastleksaker.

Samma damm innehåller även virus och andra sjukdomsspridande bakterier. Våra kroppar är tämligen fantastiska med sina samverkande system, precis som byggnader. Huden och slemhinnorna är kroppens portvakter och skyddar vårt system från intrång. Sjunker RF kommer kroppen att torrsvettas, det vill säga skjuta till huden fukt inifrån för att behålla smidighet och funktion. Men förr eller senare blir huden torr. Samma sak händer med våra flimmerhår i exempelvis näsan. De skall vara fuktiga, tillika spänstiga för att partiklar som damm, smuts, virus, bakterier och vissa kemikalier ska transporteras ner i magsäcken där de förgörs av magsyran. Men när luften blir torr, ja då torkar även våra flimmerhår, och det som vi andas in landar på slemhinnan och aktiverar vårt immunförsvar. På så vis är vinterkriget igång.

Det finns inget som visar på att mängden sjukdomsalstrande baciller ökar i mängd vintertid. Det är snarare så att de har lättare att virvla runt i den torra inomhusluften, samtidigt som vi vistas än mer inomhus under kyligare årstider.

GRESB Real Estate är ett samarbete som främjar forskning för att påvisa att förbättringar i inomhusmiljön ökar fastighetens värde, att tydliggöra sambanden mellan hälsosamma vistelsemiljöer och ökad vinst.

Foto: Hässelby blommor

PORTVAKTEN OCH VINTERKRIGET

Entré med integrerad växtvägg som är ansluten direkt till VA-systemet.

Hyr man en lokal som ger lägre sjukfrånvaro och ökad trivsel genom bland annat sin utformning så ökar hyrestagarens medarbetare sin produktivitet. I projektet kopplar man cash flow till perspektivet space matters, på så vis att varje kvadratmeter skall generera hyresintäkt, och hur dessa kvadratmetrar fungerar för hyresgästen ökar eller sänker attraktionskraften hos fastigheten. Avgörande parametrar för de som investerar i fastigheter.

SAVANNER INOMHUS

Biofili beskriver vår nedärvda kärlek till liv.

FAKTARUTA

Vanliga material att vara vaksam på ■ Golvmattor av PVC ■ Golvlack, fernissa, olja eller polermedel ■ Målarfärg ■ Isolering med fenol- formaldehydhartser som dammbindare, i kombination med PE-folie som fuktspärr Material gynnsamma för inomhusmiljö ■ Träullcement fuktbuffrar, brinner dåligt och dämpar ljud ■ Träpanel fuktbuffrar, låga emissioner ■ Tegel fuktbuffrar, möglar inte, brinner inte, dämpar ljud och helt kemikaliefria ■ Kork fuktbuffrar, möglar inte, brinner inte, dämpar ljud och är kemikaliefritt Färg med naturliga förnyelsebara ingredienser, med låga eller inga emissioner för inomhusbruk, många med fullständig

12

innehållsdeklaration och utan/lågt petro­ kemiskt innehåll: ■ Linoljefärg utan lösningsmedel, blandad för snickerier och möbler ■ Kalkkasein –pulver för väggar ■ Kalkfärg –blandad för väggar ■ Lerfärg –blandad och i pulverform för väggar ■ Silikatfärg –halvblandad för väggar och tak ■ Naturhartsfärg –blandad lackfärg för snickerier och möbler ■ Naturfärger –blandad för väggar och tak ■ Trälasyr –blandad för invändiga träytor ■ Äggoljetempera –blandad och pulver för väggar, snickerier och möbler ■ Naturvax för golvbehandling ■ Tadelakt –pulver för våtutrymmen ■ Kalkputs –pulver för våtutrymmen

Hur vi rent överlevnadsmässigt trivs på savannen för att den ger oss möjlighet att överskåda potentiella faror och flyktvägar, men även låter oss se var maten finns.

Detta har gett vårt undermedvetna möjlighet till avslappning och återhämtning i naturen. De med en välutvecklad relation till naturen och dess återhämtande kraft hade en bättre överlevnadsförmåga då de snabbt kunde ställa om från kraftfulla attacker eller flykt till vila. Man anser att denna egenskap är nedärvd i vår genpool, och många inredningsarkitekter jobbar med Biophilic design för att skapa öppna och naturliknande inomhusmiljöer för att just öka trivsel och prestationer på arbetsplatser inomhus. Det kan handla om invändiga växtväggar, som också ökar luftfuktigheten och den mikrobiella tillväxten vintertid. Dessa väggar fungerar även som bullerdämpare genom att bryta upp ljudvågor och avstyra studsande ljud. Biophilic design kan även skapa mindre, och mer slutna mötesplatser i öppna miljöer. Överskådliga, men lätt avskiljande. Konceptet innefattar även laborationer med förlängda intervaller av de ljustemperaturer dagsljuset har under våra mest produktiva arbetstimmar.

Man provar även fiktiva vyer i naturliga ljustemperaturer för att skapa en mer naturnära trivsel. ■

FELICIA OREHOLM

Miljöstrateg och föreläsare inom sunt och miljöprofilerat byggande

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Grymt starka gipsskivor.

Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv.

Övervaka avfuktningen på distans Följ avfuktningen överallt CelsiDry mäter noggrant fukten på plats och skickar vidare mätdatan via 3G-nätet.

Det går sedan att följa avfuktningsprocessen i realtid från en mobil, läsplatta eller dator.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg.

Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet.

Se och läs mer på gyproc.se/habito

Larmar när avfuktningen är klar Genom att lägga in larmgränser kan du få larm via SMS eller E-post.

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Ad_88x264GyprocHabito (3).indd 1

2015-10-23 15:47:25

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

INNEMILJÖ

M U R S S A L K I R E BULL

e n in m r a k r e v på och inlärning

Elevers inlärning påverkas både av det buller utifrån som kommer in i ett klassrum, i första hand från olika slags trafik, och av de ljud som gene­ reras i klassrummet, till exempel att lärarens tal förvrängs av klassrummets akustiska egenskaper.

I denna artikel gör vi ett försök att grovt sortera olika slags bullereffekter och hur stora de är.

D

et finns två dominerande typer av buller och bullerstörning i ett klassrum.

Det ena är det externa bullret, det utifrån kommande buller från till exempel vägtrafik, flyg och tåg. Det andra är det buller som genereras internt i byggnaden eller i klassrummet, till exempel fläkt- och ventilationsbuller, aktivitetsbuller, som ovidkommande prat och skrapande stolar.

Till det interna bullret vill vi också räkna de förvrängningar av lärarens tal som dålig akustik i klassrummet kan ge upphov till, till exempel dåliga signal-brus förhållanden och långa efterklangstider (ekoeffekter).

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Här redogör vi kortfattat för hur det externa och interna bullret påverkar elevers minne och inlärning.

DET EXTERNA BULLRET

Det finns några större välkontrollerade fältstudier som undersökt hur mycket buller från transportmedel som flyg, vägtrafik och spårbunden trafik försämrar skolbarns inlärning och minne av en text de läst.

Resultaten från några av de studierna har sammanfattats i en WHO-skrift, som försöker ge en helhetsbild av sjukdomsbördan för miljöbuller (Burden of Disease (BoD) From Environmental Noise).

Grundidén i beräkningen av BoD är att göra en kvantifiering av hur många år som

förloras på grund av för tidig död och funktionsnedsättning. Den huvudsakliga måt�tenheten för sjukdomsbörda är funktionsjusterade levnadsår (Disability Adjusted Life Years, DALY). DALY för en sjukdom är summan av de år som förloras på grund av förtidig död och de år som förloras på grund av funktionshinder. En DALY motsvarar total förlust av ett år av full hälsa.

För att göra en beräkning av DALY ska varje sjukdom eller nedsättning ges en vikt mellan 0 och 1, där 0 är full hälsa och 1 döden.

WHO har gjort graderade skalor för olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd. Downs syndrom har vikten 0.59, akut hjärtinfarkt 0.44, Parkinsons sjukdom 0.35 och en lätt behandlad hörselnedsätt-

15

INNEMILJÖ

ning 0.04. Genom att välja en mycket låg och konservativ siffra (0.006) för den inlärningsnedsättning externt klassrumsbuller ger för eleverna och kombinera den med uppskattningar av hur många som exponeras för olika bullernivåer, går det att beräkna hur många DALY som går förlorade för skolelever i åldern 7-19 år. Som tabellen 3.2 (från WHO-skriften och med dess numrering) visar är det enbart för Sverige närmare 1 000 DALY per år. Lägg märke till att den siffran inte är beräknad och justerad för det antal levnadsår eleverna kan förväntas ha kvar att leva, utan bara är en beräkning av hur många DALY som förloras per år. Inte heller gör beräkningen något antagande om att effekterna består efter att bullerexponeringen upphört. Kalkylen bygger på ett fullt kognitivt tillfrisknande efter året med bullerexponering. Beräkningen är alltså ytterligt konservativ, både i betydelsen att den kognitiva nedsättningen givits ett lågt värde (0.006) och att effekterna inte tänks vara bestående, långsiktiga eller kroniska.

Ett annat sätt att beräkna samhällets förluster av försämrad inlärning för skolelever är att titta på kostnaden för varje förlorad procent undervisningstid. Ett antagande om två procent förlorad undervisningstid, en genomsnittlig lärarlön inklusive sociala avgifter, tolv elever per lärare och en timlön på 25 kronor per timme och elev, ger en kostnad på 1,4 miljarder kronor per år. Det generella uppskattade sambandet visas i figur 2. Det finns starka skäl att tro att den förlorade arbetstiden är mer än två procent.

WHO, 2011 Chapter: Environmental noise and cognitive impairment in children

www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/136466/e94888.pdf

Computational example 1. Only children aged 7–19 years 2. DW = .006 (very conservative) 3. Duration of effect: 1 year, no chronic effects 4. Degree of impact an educated guess Table 3.2. Estimated number of children aged 7–19 years in Sweden with noise-in-duced cognitive impairment and DALYs per year due to noise-induced cognitive impairment (NICI).

Age group and No. of noise exposure children aged level 7–19 exposed 1 012 817 7–19 years, < 55 Ldn 282 993 7–19 years, 55–65 Ldn 163 838 7–19 years, 65–75 Ldn 29 789 7–19 years, > 75 Ldn Total

Percentage No. of DALYs of children who children lost for will develop NICI with NICI NICI 0 0 0.0 20 56 599 339.6 50 81 919 491.5 75 22 342 134.1

1 489 437 ASSUMED

160 8 59

965.2

IMPACT

DET INTERNA BULLRET

Varje rum har en unik akustik, man kan man säga att varje rum har ett akustiskt fingeravtryck. Flera faktorer påverkar rumsakustiken, exempelvis rummets volym, materialval i golv, tak och väggar samt rummets utformning. Om vi bortser från externt ljud såsom trafikbuller eller korridorsljud så är rumsakustik en ”tyst”

Viskning

Normalt regn

16

parameter, det är vad rummet gör med ljudet som är rumsakustik. Vi kan jämföra det med en gitarr, resonanslådan är tyst ända tills vi tillför ett ljud (sätter en sträng i rörelse), då blir vi varse gitarrens akustiska egenskaper. Det är likadant i ett rum, när vi tillför ett ljud kommer ljudvågorna att spridas i rummet och reflekteras eller absorbe-

Samtal

Motorcykel

Hårfön

Motorsåg

ras av ytorna. Beroende på material och utformning kommer vissa frekvenser att reflekteras och andra absorberas. Detta gör att rummet får en komplex ljudbild som är unik för varje rum. Musiker är väl medvetna om att viss musik låter utmärkt i ett konserthus men sämre i ett annat, men hur är det skolans värld? Kunskap rörande

Max volym

Jetplan

Siren

Explosion

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Ljudmiljön i klassrummet påverkar elevernas minne och inlärning.

rumsakustik är begränsad bland skolledare och lärare, och bör inte heller vara ett krav.

Det är däremot rimligt att fastighetsbolagen som hyr ut skollokaler skall säkerställa att lokalerna är akustiskt anpassade för undervisning. Eftersom detta inte alltid efterlevs bör det införas ett krav på obligatorisk kontroll av ljudmiljön i skollokaler på samma sätt som det är obligatorisk kontroll av ventilationen i skollokaler.

påverkas långt innan ljudmiljön är så dålig att vi inte uppfattar var läraren säger. En dålig ljudmiljö kan vara tillräckligt bra för att lyssna, höra och direkt förstå vad som sägs, men ändå ha negativ påverkan inlärningen. Forskare vid Högskolan i Gävle har i en serie experiment visat att en dålig ljud-

EFTERKLANG FÖRSÄMRAR LJUSMILJÖN

Ett rums akustiska faktorer påverkar våra förutsättningar att uppfatta tal och därigenom möjligheten att minnas och lära. När vi lyssnar på en föreläsning träffas vi av lärarens röst på två vägar. Direktljudet går luftburet från läraren till eleven. Det reflekterade ljudet eller efterklangsljudet träffar först väggar golv och tak och studsar för att sedan nå till eleven. Om rummet har mycket absorberande material i golv, tak och väggar minskar andelen reflekterat ljud medan om rummet har hårda kala väggar kommer en stor del av ljudet att reflekteras och den totala ljudbilden kommer då att bestå av större del reflekterat ljud, detta kan upplevas i exempelvis kyrkor och badhus. Eftersom det reflekterade ljudet har färdats längre än direktljudet så kommer det att nå lyssnaren något senare. När tidsdifferensen mellan direktljud och reflekterat ljud blir lång försämras taluppfattningen. I en sådan ljudmiljö blir det svårare att förstå talaren och mer ansträngande för lyssnaren, detta påverkar i sin tur vår möjlighet till inlärning.

Det har visats i flera forskningsstudier, såväl nationellt som internationellt, att rum med lång efterklangstid (mycket reflekterat ljud) påverkar möjligheten att uppfatta tal.

Aktuell forskning har visat att inlärningen HUSBYGGAREN NR 6.2016

säkerställd skillnad på prestationen mellan de två lyssningsmiljöerna. Det vill säga, försöksdeltagarna presterade sämre i rummet med lång efterklangstid. Sammantaget kan vi fastslå att den akustiska miljön i skolan har påverkan på elevernas prestation och möjlighet till inlärning även då ljudmiljön är tillräckligt bra för korrekt taluppfattning.

Det är även viktigt att poängtera att enskilt kognitivt krävande arbete såsom läsning, skrivning, räkning et cetera utförs bäst i tystnad, detta gäller både i klassrummet, på arbetsplatsen och i hemmet.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

miljö gör det svårare att minnas och lära sig ett auditivt presenterat inlärningsmaterial, trots att ljudmiljön är tillräckligt bra för korrekt taluppfattning. Ljudmiljöns påverkan på minnet av auditivt material har studerats genom att presentera enstaka ord, längre meningar samt hela föreläsningar. Forskarna har även funnit att engelsk hörförståelse påverkas negativt av en utmanande lyssningssituation trots att orden identifieras korrekt. Ett exempel på att detta med konkreta implikationer för dagens skola är nationella provet i engelska som genomförs i årskurs 9. I en nyligt publicerad studie genomförde 133 elever hörförståelsedelen i engelska nationella provet i två olika akustiska betingelser, en betingelse var ett klassrum med lång efterklangstid och den andra betingelsen var ett klassrum med kort efterklangstid. Resultaten visade en statistiskt

Externt buller från olika trafikslag försämrar skolbarns inlärning och minne. Bullerbördan för den funktionsnedsättningen är åtminstone 1 000 funktionsjusterade levnadsår per år i svenska skolor. Det värdet ligger med största säkerhet långt under det sanna värdet och är en mycket konservativ beräkning.

Den ekonomiska kostnaden för två procent förlorad arbetstid i skolarbetet kan uppskattas till 1,4 miljarder kronor. ■

STAFFAN HYGGE

Miljöpsykologi Avdelningen för bygg-, energioch miljöteknik Akademin för teknik och miljö Högskolan i Gävle ROBERT LJUNG

Miljöpsykologi Avdelningen för bygg-, energioch miljöteknik Akademin för teknik och miljö Högskolan i Gävle

17

BYGGMETODER

BILLIGA BOSTÄDER

är inget för den fattige

Initiativen till att bygga billigare bostäder för de med lägst inkomst lovordas, men vem får flytta in? Hur ska bostadssökande med låga inkomster kunna konkurrera?

Höjda bostadsbidrag kanske är ett sätt. Ny värdering av betalningsförmåga hos bostadsbolagen ett annat.

S

amtalet om billigare bostäder handlar ofta om att det behöver finnas bostäder för de med lägst inkomster, för studenter och för personer som nyligen kommit till Sverige. In i det samtalet skulle jag vilja lyfta in ett viktigt perspektiv: att det i nuläget inte finns någon garanti för 18

att billigare bostäder, om de byggdes, skulle tillfalla dessa grupper. Snarare tvärtom.

Det beror på två saker, dels det stora efterfrågeöverskottet och dels hur hyresvärdar bedömer betalningsförmågan hos potentiella hyresgäster.

I och med att efterfrågeöverskottet på bostäder är så högt, att till och med de som kan betala mest för en bostad har svårt att

hitta en i det befintliga utbudet, innebär det att någon som egentligen skulle ha råd med en dyrare bostad, kommer att köpa en billigare bostad om det är den som råkar finnas till salu. Hellre än enkel bostad, än ingen bostad alls. De med lägre inkomster kommer också vilja köpa eller hyra den billigare bostaden, men när de konkurrerar med de med högre inkomst och starkare kreditvär-

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Programvaran för effektiv dimensionering av pelare, balk och träförband Dimensioneringsprogrammet för dig som arbetar med träoch stålkonstruktioner. Snabbt, säkert och tidsbesparande.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo. statcon@elecosoft.se, 010-130 87 00

www.elecosoft.se

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

www.mtkauktoriserad.se SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

BYGGMETODER

dighet kommer det vara dessa sistnämnda som får företräde till de billigare bostäderna.

BEDÖMER BETALNINGSFÖRMÅGAN

20

IDÉTORKA HOS PARTIERNA

Idag är inget parti nere och borrar i den här frågan. Allt fokus ligger på att bygga mer, och i flera fall på olika sidor av den politiska kartan läggs vikt också på att skapa förutsättningar för en hyres- och bostadsmark-

30

20

10

0

HYRESRÄTT

När det puttrar fram nya byggprojekt som blir lanserade md etiketten ”billiga boenden”, rimmar det med alla uttryckta viljor – generellt tycker folk att det är vettigt, politiker tycker att det är vettigt och de som vill ha billiga boenden tycker definitivt att det är vettigt. Frågan är alltså om de verkligen fyller den funktion som vi ser framför oss när vi utvecklar uppfattningen att det är vettigt.

För bostadsbolagen och byggbolagen spelar det egentligen ingen roll om de fyller

blir dåligt om vi ser det som lösningen på bostadssituationen som de med lägst inkomster och de som är ”nyast” i samhället har, oavsett om det är nyligen myndiga eller nyligen anlända från andra länder.

Ska vi göra något som är vettigt hela vägen behöver vi titta på några fler aspekter än bara prislapparna bolagen kan sätta på bostäderna.

Procent % 40

BOSTADSRÄTT

TOTALVINSTEN PER BYGGPROJEKT RÄKNAS

önskad funktion eller inte. Det viktigaste är ju att de får köpare eller beläggning på hyreslägenheterna. Vilket de vet att de kommer att få. Det är ett rationellt beteende från ett aktiebolags sida. Och en större mängd bostäder med mindre vinst per bostad genererar ändå samma totalvinst som om de hade byggt färre bostäder med högre vinst per enhet. Blir det enklare att få igenom byggprojekt med etiketten ”billiga bostäder” kommer de sannolikt att dra åt det hållet till och med om totalvinsten per projekt blir lägre.

Jag menar förstås inte att det är dåligt att det finns en mer diversifierad prisbild, inte minst med just billigare bostäder. Men det

ÄGANDERÄTT

I budgivningar om bostadsrätter blir det här tydligast, men samma konkurrenssituation uppstår för hyresrätter. Kötid ger dig prioritet som potentiell hyresgäst i vissa kommuner och hos vissa bostadsbolag, andra har en först till kvarn princip. Men oavsett system ackumuleras potentiella köpare i hundratal för varje tillgängligt objekt. Hur lång kötid du än har eller hur snabb du än är på att anmäla intresse för att hyra en lägenhet som blir tillgänglig kommer huruvida du får göra det eller inte i slutändan alltid bero på hur du blir bedömd vad gäller din betalningsförmåga.

I slutändan blir det samma sak som med en budgivning på en bostadsrätt: de med fast arbete och högre löner kommer ha större chans att få ett hyreskontrakt på en lägenhet, oavsett om hyran är hög eller låg. Och eftersom de med högre löner kommer att vilja ha hyresrätter med lägre hyra också.

En aspekt som cementerar den här situationen är när bostadsbolag idag har krav på de som vill hyra lägenheter, som är nästan ouppnåeliga för någon som har en lönenivå i det lägre skiktet. Ett exempel är när bostadsbolag kräver av hyresgäster att månadsinkomsten de har ska motsvara tre gånger månadshyran, eller att personen eller personerna ifråga ska ha en fast anställning där en lön på den nivån garanteras. En familj med tre barn, en föräldraledig förälder och en förälder med sjuttontusen i månaden efter skatt, kommer aldrig vinna loppet om att få hyra den fyrarummare de behöver, även om de med råge har råd att betala både hyra och omkostnader med den totala inkomsten de har. Inte heller någon som nyligen fått uppehållstillstånd eller flyttar hemifrån kommer göra det i någon situation där de konkurrerar med någon som har haft mer tid på sig att arbeta i Sverige.

ENSAMBOENDE

SAMMANBOENDE UTAN BARN

ENSAMBOENDE MED BARN

SAMMANBOENDE MED BARN

”Ensamboende i hyresrätt” är den grupp som betalar störst andel av sin disponibla inkomst för boendet, drygt en tredjedel. Minsta andel betalar ”sammanboende utan barn” som äger sin bostad, 13 procent.

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Foto: Kenny–Iex

Nytt kvarter i Haninge centrum i Stor-Stockholm.

nad där det finns fler billigare alternativ.

Genomgående är att alla har idéer för hur de ska stimulera bostadsbyggandet, men ingen lanserar idéer på hur de ska stimulera den andra änden – bostadsköparna och hyresgästerna. Allianspartierna lyfter i sina bostadspolitiska program att förenkla reglerna för uthyrning men syftar i sina skrivningar på andrahandsuthyrningen och säger inget om krav på hyresgästen utan fokuserar på uthyraren. Ett (Vänsterpartiet) har i sin senaste bostadspolitiska motion (2014/15:154) tagit med att de höga inkomstkraven för att få tillgång till lägenheter ställer till det. De begränsar sig till att säga att det ska utredas huruvida allmännyttan ska få ha så höga inkomstkrav, utan att gå in mer konkret på olika sätt att utveckla denna situation.

En sak att rota i är det jag varit inne på: vilka krav ställer hyresvärdar på sina hyresgäster, vilka är det som får företräde till lediga objekt? Schablonen med två eller tre gånger hyran är just en schablon, väldigt okänslig för verkligheten. En variant är förstås att nöja sig med att personen eller familjen har månatliga inkomster som räcker till hyran plus X kronor. Det tar direkt bort den exponentiella ökningen av inkomstkravet, som kommer med större lägenheter.

Det skulle också vara viktigt att titta på vilka inkomster som räknas in eller inte räknas in. ”Gills” föräldrapenning? Bostadsbidrag? Och så vidare? Vissa hyresvärdar räknar dessa som giltiga intäkter, andra inte.

Precis som vissa har krav på fast anställning eller heltidsanställning och vissa inte.

I mitt arbete har jag arbetat med att ta HUSBYGGAREN NR 6.2016

fram strategier och idéer av olika slag till bostadsbolag, bland annat har jag tittat på hur de kan arbeta med uppsägningar. I samband med det har jag inventerat hur många uppsägningar som sker på grund av obetalda hyror, och förstått att det generellt är en inte obefintlig men inte heller övermäktig mängd uppsägningar eller uteblivna betalningar totalt sett i något bostadsbolag.

Jobbigt och kostsamt när det väl händer, men generellt är bilden jag fått att de flesta hyresgäster, även om de blir sena ibland, prioriterar att betala sin hyra framför andra räkningar. Det ska ofta mycket till för att så inte ska vara fallet, som en grov missbruksproblematik, till exempel. Och jag har svårt att se att det faktum att en av föräldrarna i en trebarnsfamilj har ett jobb på 75 procent och den andra är föräldraledig skulle tolkas som en varningsklocka om framtida missbruksproblematik.

STÄLL KRAV PÅ HYRESVÄRDAR

Går det att reglera och harmonisera kraven hyresvärdar har på hyresgäster? Självklart. Är det en bra väg att gå? Inte helt säkert, men det är en väg vi borde undersöka närmare. Och precis som Vänsterpartiet är inne och nosar på i sin motion, kan en möjlighet vara att börja med att ställa kraven på allmännyttan och på så sätt tillgängliggöra åtminstone hälften av landets hyresrätter för fler. Men jag förstår egentligen inte varför dessa krav skulle gälla enbart för allmännyttan och inte för de privatägda hyresvärdarna. En differentierad kravbild skulle kunna rymma en viss risk för social splittring, mellan områden där allmännyttan dominerar och andra där ”kraven” på

de boende skulle vara högre. Så från min horisont är det bäst att tänka den här tanken med hela beståndet i åtanke. Vilket är det jag nu följaktligen gör.

Om det inte vore tillåtet att ge en person med fast inkomst från arbete företräde framför en person med fast inkomst från bidrag, då skulle vi också kunna jämna ut möjligheterna på bostadsmarknaden. Idag kan vi i teorin höja bostadsbidraget för att göra de som vill hyra en lägenhet jämbördiga intäktsmässigt med andra som konkurrerar om denna lägenhet, men så länge en hyresvärd får välja bland dessa två kommer den välja den med ett arbete.

Parallellt med en djupare bearbetning av hur kraven från hyresvärdarnas sida vad gäller intäkter och livssituationer, skulle vi alltså också kunna titta på hur vi värderar bostadsbidraget och andra bidrag i situationer där individer eller familjer blir bedömda i sin kreditvärdighet eller betalningsförmåga.

I slutändan handlar det om att söka lösa problemet hela vägen, söka göra det möjligt på riktigt för alla invånare att ha en trygg bostadssituation. Priset på bostäderna spelar roll, men inte all roll. ■

CARLOS ROJAS

Samhällsanalytiker Sweden research

21

ÅRETS JULKLAPP!

Ge bort en årsprenumeration på tidningen Husbyggaren.

Endast 395 kr*) inkl moms – ordinarie pris 525 kr.

Hos oss är julen lång – erbjudandet varar till 31 januari 2017.

prenumeration@husbyggaren.se eller ring 08 644 79 60. Ange kod: ÅRETS JULKLAPP

*) gäller endast nya prenumeranter

Thermoflex 45

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus. Kombinera med våra termostater med energisparprogram.

EB-Therm 205

EB-Therm 355

Läs mer på www.ebeco.se.

Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA

• radon • markfukt • kasein • emissioner

OPTIVENT MEKANISKT VENT. GOLVSYSTEM P-märkt av SP

DELTA®-RADONSPÄRR ARMERAD, ENKEL MONTERING Godkänd av SP och SINTEF

• bitumenbeständig • åldersbeständig • UV-stabiliserad

FUKTSPÄRRTEKNIK AB Fabriksvägen 6, 515 70 Rydboholm

033-29 20 50 www.fuktsparrteknik.se info@fuktsparrteknik.se

BYGGMETODER

BIM – KEJSARENS NYA KLÄDER

eller en revolution i byggbranschen? ”Det finns till synes inget slut på de akademiska överdrifterna kring BIM’s potential att revolutionera byggpraktiken genom att göra den mer intelligent och effektiv genom integrerade projektleveranser”.

D

ETTA ÄR ETT fritt översatt citat från en konferensartikel av Andrew Dainty med flera som presenterades på ”Engineering Project Organization Conference” i Edinburgh i juni 2016. Citatet visar på ena sidan av dagens BIM-praktik, där BIM mer eller mindre målas upp som en lösning på diverse problem inom byggbranschen och som en förändringskraft med enorm potential. Å andra sidan har vi BIM-praktiken i företag och organisationer, där det pågår ett dagligt arbete med att till exempel sprida kunskap om BIM och utveckla användningen bortom kollisionskontroller och visualiseringstillämpningar. Utan att överdriva finns det ett gap mellan de visio-

HUSBYGGAREN NR 6.2016

ner om vad som kan göras med BIM och det som faktiskt görs. Men BIM användningen har fått fäste hos de större entreprenadföretagen som idag använder BIM under projekteringsskedet i i princip alla nyproduktionsprojekt, samtidigt som ett arbete pågår att göra modellerna tillgängliga på byggarbetsplatserna. Men om vi ser till de medelstora entreprenadföretagen är genomslaget mera varierande. I en nyligen publicerad SBUF-rapport (SBUF 13069) anges att cirka 58 procent av de tillfrågade företagen hade varit involverade i ett projekt där BIM hade använts i något skede.

Men cirka 30 procent av de tillfrågade tjänstemännen angav att de inte hade kunskap om hur BIM kunde användas i byggprocessen. Med andra ord så finns det en rad utmaningar att hantera innan BIM på allvar

kan bli en utvecklings- och förändringskraft i branschen.

BIMS STORA UTMANING

I Husbyggaren nummer 6, 2015, gör professor Väino Tarandi, KTH, en utmärkt genomgång av vad BIM är, samt några av de utmaningar som finns för att BIM skall kunna bli en förändringskraft i bygg- och anläggningsbranschen. En av dessa grundläggande utmaningar är behovet att skapa en öppen standard som är oberoende av vilka programvaror som används och som gör att integrerade informationsflöden kan skapas mellan branschens aktörer. Det kan inte nog understrykas att detta är en grundläggande förutsättning för att BIM på allvar skall bli en utvecklings- och förändringskraft i branschen. Men, när väl de grundläggande tekniska problemen är lösta, återstår de riktigt stora utmaningarna: att utveckla och förändra affärslogiken och hur vi tänker kring organiseringen av samhällbyggnadsprocessen, samt att lagar och regleringar även måste anpassas till en förändrad praktik.

23

BYGGMETODER

de visioner som finns om BIM som en förändringskraft i byggbranscher kommer endast att förbli visioner. Men vilka drivkrafter finns för en BIM-stödd utveckling av branschen?

DAGENS ”BEST PRACTICE” ÄR FÖRLORARNA

Men inom både den vetenskapliga litteraturen och i studier av BIM användningen i praktiken framförs ofta åsikten att BIM inte skall behöva leda till förändrade arbetssätt, eller att man gärna använder BIM mera om det anpassas till befintliga arbetssätt. Om vi för över denna tanke till andra branscher och föreställer oss högsta ledningen i företagen hade resonerat på samma sätt för 10–20 år sedan, hade vi idag fortfarande varit tvungna att uträtta våra bankärenden före klockan 15, uppsöka eller ringa närmaste resebyrå för att beställa en resa och vi hade till exempel inte kunnat jämföra priser på olika varor och tjänster på Internet. Om det är någonting som ledare inom företag och organisationer borde ha lärt sig av historien, så är det att framväxten av nya teknologier skapar nya möjligheter att producera och distribuera varor och tjänster. De framgångsrika företag som håller fast vid det som är dagens ”best practice” hör till morgondagens förlorare, som till exempel Kodak 1, eftersom dagens ”best

NÄTVERK AV FÖRETAG KONKURRERAR

pratice” bygger på gårdagens teknologi.

Men vad vi också vet, är att de visioner som skapas när nya teknologier växer fram sällan realiseras, utan utvecklingen tar oftast andra vägar. Så om ledare på olika nivåer hos byggbranschens aktörer anser att BIM skall anpassas till befintliga arbetssätt, så kommer införandet av BIM medföra att det blir ”business as usual”. Det vill säga

Konkurrenstrycket bestäms av projektets storlek, här illustrerat i miljoner svenska kronor.

1 MILJARD 100 MILJONER

10 MILJONER

Hittills har drivkrafterna främst varit interna för att använda BIM. Det innebär att företag som är involverade i byggprocessen har främst använt BIM för att effektivisera sina egna interna processer. Men detta har också delvis resulterat i positiva resultat på projektnivå, till exempel mer kompletta handlingar. Anledningen till att företagen främst använder BIM för att utveckla och förbättra sina interna processer kan vi hitta i organiseringen av produktionen. Historiskt sett har den grupp av företag som haft det lägsta anbudet vunnit upphandlingen och hur dessa grupperingar ser ut varierar över tid. Osäkerheten om vem man ska arbeta tillsammans med i nästa projekt har inburit att bland annat investeringar i gemensamma system för informationsutbyte inte genomförs eftersom företagen inte vet vem man samarbetar med i kommande projekt. Vi kan dock börja skönja tecken på att branschen börjar arbeta på liknande sätt som andra branscher som arbetar projektbaserat. Det vill säga att det finns olika nätverk av företag som konkurrerar. Detta innebär att nyckelaktörerna sluter långsiktiga samarbetsavtal som bland annat innebär att det skapas incitament för till exempel gemensamma investeringar i system för informationsutbyten. Dessa långsiktiga samarbeten medför även att de företag som ingår i nätverken kan dra nytta av den kunskap som utvecklas över tiden, exempelvis hur BIM kan användas för att utveckla byggprocessen.

BYGGBRANSCHEN HAR MINDRE GLOBAL KONKURRENS

Förutom att det historiskt sett har saknats incitament för att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik genom hela byggprocessen, finns det ytterligare en grundläggande förutsättning som gör att det inte är riktigt samma förändringstryck i byggbranschen, som det uppstår i en bransch med global konkurrens. I detta fall är det produkten: ”Den står där den står”.

Byggnader, vägar och järnvägar produceras och konsumeras på en och samma plats.

Det är till exempel inte som i fallet med digitala kameror att de kan produceras på 1. Disruptive technology: How Kodak missed the digital photo­graphy revolution. Henry C Lucas Jr och Jie Mein Goh. 2009. Journal of strategic information systems.

Vol. 18, sid. 46–55.

24

HUSBYGGAREN NR 6.2016

KUNSKAP FÖRS INTE VIDARE

Kunskapsöverföring som kan driva utvecklingen har hämmats av byggbranschens organisering. den eller de platser i världen där det är mest kostnadseffektivt utifrån ett visst kundbehov och sedan distribueras produkten runt om i världen. Det företag som vill ta upp konkurrensen måste då fundera på hur produkten kan göras bättre eller billigare med hjälp av olika innovationer. Inom byggbranschen finns inte riktigt detta konkurrenstryck. I stället kan vi säga det lokala, nationella och internationella konkurrenstrycket bestäms av projektets storlek. Från en Jönköpingshorisont skulle detta kunna illustreras i nedan stående figur. Ju större projekt desto längre bort finns det företag som är intresserade av projektet.

Frågan kan dock resas varför inte de entreprenadföretag som är verksamma på en nationell och internationell nivå konkurrerar ut de medelstora entreprenörerna när det gäller projekt upp mot 200–300 miljoner kronor? Detta är en komplex frågeställning, men delar av svaret kan finnas i de strukturella förutsättningarna som diskuterades. Det är inte enbart kombinationen av företag som ingår i olika projektet som varierar, utan även individerna som ingår i projektteamet. Från till exempel entreprenören byts ofta personer ut mellan projekten, vilket försvårar en kunskapsöverföring som kan driva utvecklingen. Vidare har även representanter för större entreprenadföretag uttryckt sig i termer av att: Man agerar som hundratals små företag. Detta har historiskt hämmat möjligheterna att dra nytta av kunskap om hur till exempel BIM kan användas i kommande projekt.

INTE EN REVOLUTION MEN EN EVOLUTION

Mot denna bakgrund kommer knappast BIM att revolutionera branschen, men de evolutionära processer som har inletts kommer att fortsätta i takt med att de nyutexaminerade studenter som börjar att arbeta i branschen ser möjligheterna att använda BIM för att utveckla olika aktivite-

Husbyggaren ställde två frågor till professor Henrik Linde­roth. Branschen är nöjd som det är.

Många tjänar bra på ”business as usual” och är fullt sysselsatta i projekten med att göra som man alltid gjort.

1

I artikeln skriver du att det saknas intresse för att dra nytta av IT. Jag har läst, rätt eller fel, att IT-jättar är intresserade av att driva samhällsbyggnad i Sverige med byggentreprenörer som underleverantörer. De borde i så fall kunna påverka byggsektorn så att den utvecklas, kanske till och med disruptivt. Vad tänker du om det? Och vad skulle det betyda för BIM? – Det är nog en ganska träffsäker observation att man tjänar skapligt på ”business as usual” som läget är idag. Men, frågan om lönsamhet är komplex. Marginalerna i projekten är små, vilket gör att man inte tar onödiga risker. Samtidigt når de stora entreprenadföretagen sina mål för avkast-

HUSBYGGAREN NR 6.2016

ter. Ytterligare initiativ som också har möjlighet att påverka och utveckla branschen med hjälp av digital teknik som till exempel BIM, är Smart Built Environment. Detta ett så kallat strategiskt innovationsprogram för samhällbyggnadssektorn. Totalt finns det 16 stycken strategiska innovationsprogram för olika branscher och samhällssektorer.

Smart Built är ett samarbete mellan branschens företag, offentliga aktörer samt akademin. En grundtanke med Smart Built är man inte skall försöka förändra hela branschen, utan arbeta med de företag som är intresserade av att utveckla möjligheterna med digital tekniker som BIM. En grundtanke med Smart Built är bland annat att de projektresultat som kommer fram skall återkopplas till utbildningarna inom samhällbyggnadssektorn och på så sätt kan en långsiktig påverkan av byggbranschen komma till stånd. ■

ningen på eget kapital. Har inte hört det om IT-jättarna, men ska det ske någon genomgripande förändring måste det ju komma in någon snett från höger. Det finns tydligen ett exempel där ABB-installation, eller vad dom hette på den tiden, vann upphandlingen av ishallen i Linköping, där man tydligen låg cirka 20 procent under de övriga. ABB såg det främst som en installation med ett skal över.

2

”Byggnaden står där den står”, men allt mer används prefab, både med betong och trä. Vilken påverkan kan prefabricerade byggelement ha på BIM?

HENRIK LINDEROTH

Professor Avdelningen byggteknik och belysningsvetenskap Tekniska Högskolan i Jönköping AB

platsgjutet idag, eftersom det är högt efterfrågetryck och inte ens balterna är billigare. Det går att argumentera på olika sätt om relation mellan prefab och BIM. Men om vi säger att BIM-utvecklingen går mot att man vill göra klart det mesta under projekteringen, BIM-modellen, så måste materialleverantörerna in tidigare. Man skulle även kunna tänka sig att utvecklingen skulle kunna gå mot en användning av mera standardiserade prefab-moduler som kan användas i en modell. Vad jag hörde från en fastighetsutvecklare i stan var att balterna, främst UPB, levererade relativt avancerade modeller, medan de svenska leverantörerna körde 2D-ritningar. Men rent teoretiskt så skulle jag nog säga att standardiserad prefab inte skulle driva BIM-utvecklingen just nu. Men man kan tänka sig att inom en obestämd framtid kanske vi i större utsträckning har standardiserade moduler som kan bygga ihop, typ lego.

– Sant att man försöker prefabricera mer och mer. Men tydligen kör man mycket

25

RES MED SBR

Studieresa till Chile & Peru En resa, flera resmål med en spännande blandning av ny-gammal kultur och arkitektur, ekonomisk tillväxt, vingårdar och bohemiska kvarter i bergen SBR har det stora nöjet att erbjuda sina medlemmar nästa populära sturdierresa som denna gång går till Sydamerika. Under detta resmål kombinerar vi de två länderna, Chile inklusive ett besök på Påskön och Peru med Lima och inkastaden Machu Picchu, som ett tillägg på sex dagar.

GRUNDPAKET: CHILE 6 – 15 oktober 2017

Santiago kännetecknas av stark ekonomisk tillväxt med en vital byggnadsindustri. Staden uppvisar mycket ny och spännande arkitektur. Det var ingen tillfällighet att årets Pritzker-pris (arkitekturens Nobelpris) tillföll chilenska arkitekten Alejandro Aravena. Från Santiago gör vi utflykter till vingårdar som gör Chile till en av världens viktigaste vinproducenter. Vid Stilla Havet ligger hamnstaden Valparaiso som med sina bohemiska kvarter klättrar upp mot bergsidorna.

Utflykt till Påskön. Mest känd är ön för sina mer än 1 000 stenfigurer eller ”moais” som är ända upp till 21 meter höga och vars ursprung är oklart. Återfärd med övernattning i Santiago och hemresa följande dag med hemkomst dagen därpå.

TILLÄGG: PERU 14 – 20 oktober 2017

De som önskar fortsätta sin vistelse i Sydamerika flyger vidare till Lima och här finns en blandning av ny och gammal kultur och arkitektur. Staden är idag en av Sydamerikas snabbast växande metropoler.

Flyg vidare till Cusco som en gång var huvudstaden i det blomstrande Inkariket. Vistelsen avslutas med att besöka Machu Picchu. Idag är de mytomspunna på 2 400 meters höjd liggande ruinerna ett av hela världens mest kända resmål och sevärdhet.

Nästa dag: Färd till Cusco och flyg via Lima tillbaka till Sverige.

Intresseanmälan (icke bindande) senast den 30 december till: style.se/sbr Teknisk arrangör och mer information om resan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se

BYGGMETODER

Skriver ut framtidens hus Ett badkar, en solstol och en liten bar står ute i solen hos arkitektfirman Dus architects i Amsterdam. Men det är inte vilka inredningsobjekt som helst. Alla är utskrivna i en 3D-skrivare. Går projektet i hamn så kommer den i framtiden att skriva ut skyskrapor.

F

ÄRJAN ÖVER KANALEN till

Amsterdams industriområde är full av människor med cyklar, mopeder och barnvagnar. Efter en promenad genom ett område med bland annat bilfirmor och vanliga kontor så hittar man en högst ovanlig arkitektfirma. De satsar nämligen på att skriva ut inredningsdetaljer, fasader och hus med en stor 3D-skrivare.

– Det bästa med 3D-design är att man kan skapa vilken design som helst, man behöver inte vara beroende av leverantörerna som inte alltid har de mått man vill ha, säger Tosja Backer, arkitekt i projektet 3D-Print Canal House.

NÄR MAN LYFTER blicken från marken så möts

man av rader med plastmodeller i olika former och färger som står på asfalten utanför barackerna där arkitekterna har sina kontor. De står inte där bara för att arkitekterna vill visa vad de gjort utan det finns också en praktisk anledning bakom det. De testar olika mixer av plast i 3D-skrivaren för att se hur länge materialet håller i utomhusmiljö.

De måste veta exakt hur länge materialet HUSBYGGAREN NR 6.2016

håller för att kunna bygga med det.

– Vi startade 3D Print Living Lab med ambitionen att revolutionera byggbranschen och erbjuda nya skräddarsydda boendelösningar över hela världen via 3D-utskrifter. Vår ultimata dröm är att ge människor över hela världen online-tillgång till den direkta produktionen av bra bostäder via XL 3D tryckteknik och programvara.

Vi tror att ett slags ”spotify för arkitektur» i framtiden kommer att dyka upp, där folk kan ladda ner och dela arkitektoniska projekt och få dem utskrivna i 3D lokalt, Boh Learn Toh, Community Manager 3D Print Canal House – DUS BIOPLASTEN SOM ARKITEKTFIRMAN Dus archi-

tects använder sig av i tillverkningen av husen är säker för miljön. Att skriva ut hus med återvunnet material är ett sätt att spara på naturens resurser. Den globala byggsektorn är en av de mest förorenande industrier med transporter och färdiga produkter som inte passar.

– Tekniskt sett kan vår XL 3D-skrivare användas med alla material som smälter och sedan härdar igen. Utskriftsmaterialet som vi använder i vår storskaliga 3D-skri-

vare bygger på Technomelt, en typ av industriellt lim (Hotmelt). Den är gjord till 80 procent av linolja. Materialet är hållbart, flexibelt och lätt att skriva ut och på samma gång robust och stabil. Vi kan strimla materialet och skriva ut det igen. Det ger oss möjlighet att direkt återvinna materialet. Då kan man skapa en mer dynamisk och flexibel stad, där byggnader skrivs ut för den tid de behövs och efteråt helt enkelt strimlas ner för att tryckas på en annan plats.

3D-utskrifter ger oss möjlighet att göra byggprodukter som passar exakt. Detta ger mer än 30 procent materialminskning och inget avfall i processen. Vår utskrivbara bioplast är tillverkad av växter och kan helt återvinnas tillbaka till skrivcykel, säger Boh. JASPER HARLAAR, SOM är en av de anställda på Dus architects, står på en stege ute i solen för att montera de nio delarna till det som ska bli en bar som ska användas på arkitekternas sommarfest. Trappan som finns i huset är gjord av plastformar som har skrivits ut med 3D-skrivaren. Formarna fylls sedan med betong för att få en stabilitet.

– Just det här huset är byggt i olika moduler. Då är det lättare att byta ut någon del när det behöver repareras, säger Jasper.

ATT SKRIVA UT fysiska produkter med en 3D-skrivare är något som har varit möjligt sedan 70-talet, men då var tekniken dyr. De senaste åren har tekniken utvecklats snabbt och blivit billigare. De flesta ritningar som arkitekterna skapar ligger dessutom på internet för vem som helst att använda, helt gratis.

27

BYGGMETODER

– Vi började med att 3D-printa reklamdesign i mitten av 2010. På den tiden var alla arkitekter och designers tvungna att komma på nya och billigare idéer, men nu när allt är så billigt och lättillgängligt så öppnar det upp för många möjligheter, säger Tosja.

SÅ FUNGERAR STORA 3D-SKRIVAREN

Man häller i en hink med plast längst upp i 3D-skrivaren. Sedan skriver robotarmen ut plasten i den ordning som är inprogrammerat. Plasten smälts ner och stelnar i olika mönster. Variationen på mönster är stor och beställaren kan få i stort sett vilket mönster de vill.

Hela processen övervakas med hjälp av en webbkamera som är uppsatt i den stora skrivaren.

3D-PRINT CANAL HOUSE är ett projekt som har

pågått i två år. Från början var det fem arkitekter som valde att flytta ut till barackerna på industriområdet istället för att jobba kvar i sina bekväma kontor i centrala Amsterdam. Idag har personalstyrkan växt till 18 personer.

– Det som är roligast med projektet är att man får vara med hela vägen. I vanliga fall gör man bara en ritning som man lämnar över till tillverkarna. Men med den här tekniken får vi vara med hela vägen från idé till färdig produkt, säger Tosja.

PROJEKTET ÄR TILL stor del finansierat av

Amsterdams kommun, men arkitektfirman har även ett trettiotal sponsorer som bland annat sponsrar materialet som de använder. De får även in pengar genom guidade rundturer som anordnas en gång i veckan för alla som är intresserade.

– Kanalhuset är en symbol för Amsterdam. När kanalen byggdes för 400 år sedan var Amsterdam ett utmärkt exempel på innovation. Varje kanal rymmer flera funktioner, såsom handel, lagring, levande hantverk och varje kanalhus är rikt ornamenterade och unikt. Ett kanalhus känns igen och är attraktivt. Att skriva ut ett 3D-kanalhus visar världen hur man kombinerar traditionella lokala värden med nya innovativa idéer, säger Boh.

ARKITEKTFIRMAN DUS ARCHITECTS använder sedan 2014 också en liten 3D-skrivare. Den används bland annat för att skriva ut prototyper som sedan printas ut i normal storlek av den stora 3D-skrivaren, som arkitektfirman själva har utvecklat. Den lilla skrivaren används också till mindre projekt som att tillverka champagneglas i plast.

Den stora skrivaren skriver ut bitar av byggnader med hjälp av bioplastblandningen. Bitarna kan staplas och kopplas ihop och bilda flera våningar. Mönstret kan anpassas efter användarens behov och önske­mål.

skräddarsydda fasader och interiörer med fullt integrerade anläggningar, särskilt anpassade för användaren. Vi spår att ”skyskrapor i framtiden” kan vara en kombination av sådana konventionella konstruktioner i kombination med skräddarsydda 3D-tryckta fyllningar, svarar Boh.

ÄR DET MÖJLIGT att skriva ut skyskrapor med

DET FÄRDIGA KANALHUSET kommer att ha cirka 700 kvadratmeter golvyta och bestå helt av tryckta element (stommar, väggar, golv, fasader) som ska skrivas ut på plats. Huset kommer att inrymma 3D-verkstadsområden och kontor. Det kommer även att ha rum där man kan övernatta för att uppleva hur det är att bo i en 3D-utskriven byggnad.

Arkitektfirman strävar efter att bli ett nav för innovation och nya produktionsmetoder och material för byggnadsindustrin och naturligtvis att många fler 3D-skrivna byggnader kommer att dyka upp runt om i världen.

– Vi har partners i olika delar av världen och vi designar speciellt för de länder vi har kontakt med. Men allt måste vara säkert för just det område som husen ska byggas i, till exempel måste det vara anpassat för jordbävningar. Men det går framåt. I Dubai pratas det om att man i framtiden vill att många nybyggda hus ska vara 3D-printade, säger Tosja. ■

en 3D-skrivare i framtiden?

– Vi tror inte att allt kommer att skrivas ut, men en smart integrering av tryckta och konventionella byggmetoder. Standardiserade strukturella 3D-stålstänger till exempel är så väl optimerade att det finns mindre behov av att skriva ut dem. Vi kan skriva ut

ARKITEKTERNA I PROJEKTET har en femårsplan

när det gäller att färdigställa ett 3D-printat kanalhus, som ska stå vid den kanal som rinner förbi arkitekternas kontor idag.

Huset kommer att bli en symbol för Amsterdam.

ANNA GUSTAFSON,

Frilansjournalist

28

HUSBYGGAREN NR 6.2016

UNIDRAIN® - GODKÄNT & SÄKERT SYSTEMGODKÄNT MED 23 TÄTSKIKTSSYSTEM - FLERA VÄNTAS INOM KORT

AVLOPPSARMATUR

CLASSICLINE GALLER

HIGHLINE PANELER

Linje: längdmodeller 300 till 1200 mm (över 1200 mm hänvisas till Modul 1100) Hörn: längdmodell 200 mm

Linje: Classic, Column, Inca, Square, Stripe och Anniversario Hörn: Classic, Colum och Anniversario

Linje: Panel, Cassette och Custom Hörn: Panel och Custom

UTLOPPSHUS

CLASSICLINE RAM

Välj ur ett brett sortiment

FIXTUR Ska användas vid installation i träbjälklag

Linje: längdmodeller 300 till 1200 mm Hörn: längdmodell 200 mm Höjd: 6, 8, 10, 12 mm (ramen är obligatorisk)

HIGHLINE RAM Linje: längdmodell 300 till 1200 mm Hörn: längdmodell 200 mm Höjd: 10, 12, 15, 25 mm (ramen kan väljas bort)

DESIGNSERIE CLASSICLINE DESIGNSERIE HIGHLINE Alltid metall i golv- väggvinkeln för en optimal, säker och stabil montering Avloppsarmatur i rostfritt stål.

Linje: Längdmodeller 300 till 1200 mm.

Vi levererar även måttanpassade golvbrunnar efter behov vid längder över 1200 mm. Kontakta oss för mer information.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

Daniel Wilded Produktchef KL-trä

TRÄHUS I BERGEN, NORGE VÄRLDENS NU HÖGSTA BOSTADSHUS I TRÄ firar ett år i dagarna. Det är ett populärt boende, alla lägenheter är slutsålda.

Som grädde på moset ingår tillgång till en elbil i egen bilpool.

Det ger image.

FAKTA / TREET, BERGEN, NORGE 15 VÅNINGAR med trästomme ETT BOSTADSHUS med 62 lägenheter som

byggs i norska Bergen.

PRISER 2 750 000–4 250 000 norska

kronor. Alla lägenheter har inglasad balkong, vilket gör att man kan vara där oavsett väder. Bergen är en av de mest regnigaste platserna i Europa så det var nog ett bra val. Vidare har huset två stora takterrasser och på nionde våningen ett gym, panoramafönster med utsikt över fjorden och fem meter i takhöjd.

PROJEKTET är utvecklat i samarbete mellan BOB, Artec arkitekter, Kodumaja (modulleverantör), NTNU och norsk träindustri, företrädd av Moelven Limträ.

BYGGT av 136 färdiga moduler i trä och

bärsystem i limträ BYGGHERRE är Bergen og omegn bolig­

byggelag (BOB) ARKITEKTER är Artec AS och Smedsvig

Landskapsarkitekter AS LEVERANS från Moelven Limtre AS av

den bärande limträkonstruktionen och massivträ i hiss, trappuppgång och balkonger

Foto: BOB

PASSIVHUSSTANDARD FIRAR 1 år i december 2016

HUSBYGGAREN NR 6.2016

31

Debatt

Undersökning visar: enkla åtgärder förebygger ohälsa och skada i bostad Fastighetsägare, arkitekter och producenter har goda möjligheter att skapa säkrare bostäder för alla medborgare i framtiden. Men det behövs en attitydförändring och mer utbildning om de nya utmaningarna som finns mot skador och ohälsa för dem som drabbas av skadehändelser i det egna boendet. Det skriver företrädare för funktionshinderorganisationer och forskare i Göteborg tillsammans i ett upprop om krav på säker bostad i denna debattartikel. Uppropet bygger på ny forskning från Göteborg om hur risker kan hanteras på effektivare sätt.

S

KADEHÄNDELSER

inträffar för många människor i hem- och boendemiljöer. I en ny studie vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet har företrädare inom funktionshinderrörelsen och forskare tillsammans arbetat under ett halvår i en forskningscirkel för att hitta risker och lösningar på hur skador och risker kan hanteras på effektiva sätt i hem- och boendemiljöer. Undersökningen som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bygger på deltagarbaserad forskning där olika rättighets- och intressepolitiska organisationer ingår. En forskningscirkel består av personer från olika verksamheter och forskare som tillsammans skapar ny kunskap. Vi har arbetat tillsammans i cirkeln med hjälp av fotografier som har tagits i olika miljöer. Metoden som kallas för Photovoice skapar bra möjligheter att fånga såväl risker som möjligheter att kunna skapa enkla åtgärder för att förhindra risker och till och med skador i en bostad. Cirkeln har kombinerat kunskap i ett område med kunskap om ett område som i sin tur leder fram till kunskap av ett område.

32

Vi har sett att risker framför allt uppstår i sex olika miljöer i en bostad. Det handlar om utformningen av bostaden som kan innebär att det kan vara trångt, vassa hörn och kanter. Nivåskillnader i exempelvis trappor skapar också ökade risker när det till exempel saknas kontrastmarkeringar. Dåligt materialval i en byggnad (golvmaterial) kan vara farligt när materialet är antingen hårt, stumt eller halt (kök och badrum). Mörka trapphus, källare och tvättstugor är också riskfyllda. Likaså ser vi hur tunga dörrar och olika låskonstruktioner kan skapa otrygghet och risker. Slutligen kan antingen inredningen eller vitvaror i ett kök inte vara anpassade för den som har olika behov och förutsättningar.

RISKMILJÖER UPPENBARAS

PRIVATA OCH GEMENSAMMA RUM

Risker och otrygghet finns både i den privata bostaden men också i gemensamma rum som till exempel tvättstuga, källare och förråd. Känslan av osäkerhet och otrygghet kan bli påtaglig samtidigt som människor kan drabbas av helt oväntade överraskningsmoment. För människor med funktionsnedsättningar fungerar antingen strategin att använda sitt hjälpmedel eller att helt undvika situationen/platsen. För att

klara av vardagen kan man använda sig av ”hemmasnickrade lösningar” som sprids människor emellan för att kunna lösa en situation.

ANSVARSFÖRDELNING OCH ROLL

Vår undersökning visar att arkitekter, fastighetsägare och de boendes eget ansvar är viktigt.

I skriften ”Minirapport från en forskningscirkel” (2016) försöker vi tillsammans ge goda exempel på hur trygga och säkra miljöer skulle kunna vara möjliga. För att skapa klara ansvarsfördelningar menar vi att såväl information som utbildning om ansvaret för boendesäkerhet måste stärkas eftersom det finns skillnader i hur olika åtgärder genomförs i kommunerna. Det handlar såväl om det juridiska ansvaret som vad vi är skyldiga varandra som medmänniskor i samhället.

Om man inte kan genomföra enkla åtgärder för att förebygga skador och ohälsa i hem- och boendemiljön för alla medborgare tror vi inte heller att det finns någon avslutning på den skadeutveckling som finns i samhället idag. Såväl felaktiga utformningar i miljöerna som bristande underhåll ser vi som riskfaktorer som vi tillsammans måste ta itu med. Såväl barn som äldre drabbas av riskfyllda boendemiljöer. Vi menar att det

nu finns enkla lösningar som kan skapa trygghet för alla. Alla medborgare har rätt att kunna leva ett självständigt liv och kunna få ha en hög livskvalité. ■

KRISTINA KINDBERG

Kanslist, Unga Rörelsehindrade, Göteborgsklubben LINDA KARLSSON

Verksamhetsutvecklare DHR, Göteborgsavdelningen MONA ERIKSSON

Ordförande, Reumatikerdistriktet i Göteborg CHARLOTTA THODELIUS

Doktorand arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola JÖRGEN LUNDÄLV

Docent socialt arbete, Göteborgs universitet

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Din fastighets gröna lungor eQ PRIME

+

RECUTERM

Ett omsorgsfullt utvecklat och utprovat ventilationssystem är grundläggande för friska människor och sunda hus. Fläkt Woods kompaktaggregat eQ Prime i kombination med Recuterm motströmsvärmeväxlare är en av våra lösningar som levererar såväl ett optimerat inomhusklimat som imponerande energieffektivitet. Bra för människor, byggnader och miljö – både inne och ute!

Kontakta oss så berättar vi mer » flaktwoods.se

Vi bygger livskvalitet!

Vi tänker: • • • • •

Energisnålt Behagligt inomhusklimat Bra ljudisolering Bra värmeisolering Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monteringsfärdiga betongväggar får du allt detta!

K�nt�kt� os�

Friskis&Svettis, Stenungsund

HUSBYGGAREN NR 6.2016

33

Noterat Vatten från 3D-skrivare avleds orenat Vid provtagning och analys av processavloppsvatten från 3D-skrivare konstaterades att halterna av flera metaller var kraftigt förhöjda i jämförelse med normalt hushållsspillvatten. Vattnet är dessutom starkt basiskt och innehåller plast från bärarmaterialet.

– Den mikrotoxiska analysen visar att det är starkt giftigt för vattenlevande organismer. Problemet har i första hand uppstått i samband med teknikerna FDM och Polyjet där bärarmaterialet för det utskrivna objektet tas bort med vatten eller annat lösningsmedel, säger Marcus Frenzel, miljöexpert på Svenskt Vatten.

Crowdfunding i byggbranschen Drönare ska följa kamera­ övervakningslagen En dom från Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att kameraförsedda drönare omfattas av reglerna i kameraövervakningslagen. Domen får stora konsekvenser för de som tänkt flyga över områden där allmänheten kan vistas. Då krävs tillstånd från länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen beviljar tillstånd kan den ställa villkor till exempel vilken plats som får filmas och på vilken tid på dygnet. En statlig utredning har till uppgift att undersöka om kameraövervakningslagen behöver förändras med tanke på nya tekniker som drönare.

Utredningen ska också anpassa svensk lagstiftning på området till kommande dataskyddsförordning som införs gemensamt i hela EU.

Buller gör människor sjuka Professor Stephen Stansfeld vid Queen Mary & Westfield College i London har visat att buller är en vanlig orsak till psykiskt illamående. Den vanligaste effekten är sömnsvårigheter, men trafikbuller har ett samband med högt blodtryck och även en förhöjd risk för hjärtproblem och stroke. Små barn som är utsatta för flygbuller har visat svårigheter att lära sig läsa.

Det kommer att komma mer forskning som pekar på de negativa effekterna buller har på vår hälsa. Bullerproblem är också en jämlikhetsfråga. Människor med sämre förutsättningar har också sämre hälsa både fysiskt och psykiskt.

Buller

34

På bara sju dagar kunde en svensk fönstertillverkare samla ihop 35 miljoner kronor. Över tusen personer nappade på förslaget att gå in och gräsrotsfinansiera tillverkningen. Företaget har samlat inte bara kapital utan också många samarbetspartners. Ett sätt att slippa gå via återförsäljare. Gräsrötterna har å sin sida blivit delägare i tillverkningsindustrin, om än en liten ägare. Helt snuvade på konfekten blir bankerna och riskkapitalisterna.

Trästäder i Norden går samman Över trettio kommuner i Sverige, Norge, Danmark och Finland har lagt grunden för ett nordiskt nätverk för trästäder. Det skedde i Trondheim i höstas. Under 2018 kommer en ny konferens att hållas, denna gång någonstans i Sverige. Ett syfte med nätverket är att stärka de nordiska trästäderna genom erfarenhetsutbyte och samverkan. Trästäder har en karaktär av blandade bostadstyper, intima gatumiljöer, affärs- och verkstadslokaler på gårdar och längs gatorna. Det låter nostalgiskt, men är kanske framtidens mänskliga samhällsbyggande. God bebyggd miljö är ett prioriterat politiskt område.

Nytt i byggnadsminnen är okej En ny byggnad på fastighet med byggnadsminnen strider inte mot skyddsbestämmelserna enligt kulturminneslagen. Nybyggnationen innebär i sig inte en förvanskning av byggnadsminnet. Det konstaterar kammarrätten i Stockholm i en dom som rör uppförandet av en hörsalsbyggnad i centrala Uppsala. Rätten tar inte ställning till utformningen av hörsalen. Det får stadsbyggnadsnämnden göra i bygglovsprövningen.

Tummen ner för skolornas inomhusklimat Varje dag går 95 miljoner europeiska barn och unga till skolan. Klassrummen de vistas i under skoldagen borde ha tillräckliga nivåer av friskluft och dagsljusinsläpp, men så är det inte. En internationell studie av inomhus­klimatet i europeiska skolor visar stora brister i luftkvalitet, 87 procent når inte upp till accepterad ventilationsstandard.

Likaså har klassrummen bristande insläpp av dagsljus, 40 procent har en undermålig nivå. Studien visar också att detta har direkt påverkan på elevernas prestations- och koncentra­tionsnivåer.

I Sverige har enligt Folkhälsomyndigheten 15 procent av skolorna dålig eller mycket dålig luftkvalitet.

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Marknadsnytt Nytt tjockputssystem till fasa­den

Säker tillträdeslösning för temporära lokaler

I branschens strävan att nå lägre U-värden och samtidigt få ett brandsäkert putssystem har den totala tjockleken blivit ett bekymmer. ”Det finns inga fästen som klarar dessa konstruktioner. Dessutom minskar fastighetens försäljningsyta avsevärt”, menar Magnus Wiberg på Combimix. Det var här tankarna kring Combi-Tradition E tog form – att hitta ett system som möter dagens krav på fukt, brand, ljud och tjocklek. Resultatet blev Combi-Tradition E. Systemet är uppbyggt på den 100 mm tjocka hårdskum-skivan Kooltherm som är godkänd enligt SPFire 105, 50 mm mineralull och 20 mm puts.

Det blir en total tjocklek på endast 170 mm som är brandsäkert och med ett U-värde på låga 0,16. Ett motsvarande system med samma egenskaper byggt på cellplast ger en total tjocklek på minst 200 mm. Eller rättare sagt, en minskad försäljningsbar yta med 30 mm uppger tillverkaren. CombiTradition E är uppfyller alla krav som marknaden efterfrågar vad gäller energi, fukt, brand, ljud och inte minst ekonomi”, säger Magnus Wiberg på Combimix. www.combimix.se

EnterSafe™ är utvecklat speciellt för temporära modullösningar och fungerar lika bra vid envåningsetableringar på en byggarbetsplats som större tvåvåningsetableringar för exempelvis evakuerings­boenden.

– Behovet av en komplett tillträdeslösning har funnits länge och vi kan nu erbjuda ett säkert och snabbetablerat system.

Ju enklare produkten är att etablera och använda, desto större chans att den faktiskt används. Det är en viktig del i vårt arbete att säkra upp, säger Jonas Söderkvist, vd Ramirent.

Systemet är enkelt att frakta då det kommer i mindre delar.

Boxen är bara en meter hög i fraktläge. EnterSafeTM är utvecklat speciellt för temporära modullösningar och fungerar lika bra vid envåningsetableringar på en byggarbetsplats som större tvåvåningsetableringar för exempelvis evakuerings­ boenden.

EnterSafe™ har en stor yta med justerbart tak, en bred trappa och en halkfri golvyta. Systemet är brandklassat och har beräknats och dimensionerats enligt gällande föreskrifter. Det uppfyller även Boverkets regler för utrymningsvägar. EnterSafe™ är en patentsökt lösning utvecklad av Safety Solutions Jonsereds AB som Ramirent är majoritetsägare i.

Systemet kan endast hyras via Ramirent www.ramirent.se

Kaktips På temat ”HEMligheter” uppmanades alla bagare att ta fram sin skaparlust och med hjälp av pepparkaksdeg designa sina innersta hemligheter och hemliga boendeformer. Alla var välkomna att lämna in bidrag 25–27 november.

Utifrån kriterierna färg och form, ätbar kvalitet, konstruktion och hur verket svarade mot temat koras en vinnare i kategorierna: Arkitekter, formgivare och bagare, Upp till 12 år och Alla andra som bakar.

Alla bidrag kommer att ställas ut på ArkDes 1 dec – 8 jan 2016.

Fri entré. Juryn utser en vinnare i varje kategori. Pris går även till publikens favorit där allmänheten mellan den 1 och 13 december kan rösta antingen på plats på Skeppsholmen eller via webben Prisutdelning: 18 dec kl. 13.30. Fri entré. www.arkdes.se

HPC-balken, den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

– Nu med svanen-märkt korrosionsskydd.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 6.2016

EN 1090-1

35

Marknadsnytt 360 graders dokumentation Doc360 är ett verktyg bestående av en enkel fotoutrustning och mjukvara. Genom kamerans FishEye optik med rotator och en programvara dokumenteras ett utrymme genom tre klick. Tekniken kräver inga tekniska förkunskaper. Processen tar några minuter och är kompatibel med alla enheter som Iphone, Ipad eller laptop.

Doku­mentationen presenteras genom en virtuell 360 graders presentation där det är möjligt att zooma in på detaljer. Genom denna teknik kan besiktningsmän, projektansvariga, byggherrar med flera få en utförlig dokumentation att dela mellan aktörerna i projektet. www.doc360.se

Designerundertak för samman form och funktion Undertakslösningen ROCKFON Fusion® har uppgraderats med en extra vit yta och ett förenklat bärverkssystem, som gör det enklare och snabbare att montera. ”Enkelt och funktionellt, enastående kvalitet, möjligheter för alla slags rum, konceptuell designlösning när den är som bäst”. Juryn var full av lovord då det arkitektritade akustikundertaket ROCKFON Fusion vann Den danske designpris år 2007.

Nu, tio år senare, har designerundertaket uppgraderats och är bättre än någonsin tidigare uppger ROCKFON. Det är nu möjligt att välja den nya ROCKFON Blanka® ytan för denna undertakslösning.

Ytfärgen är utvecklad av den amerikanska rymdindustrin och innehåller bl a små keramiska microkulor. Undertaksskivorna har en hög ljusreflektion på 87% och en ljusdiffusion på 99%, vilket innebär att dagsljuset sprids längre in i rummet än för traditionella undertak.

Utöver en uppgradering av ytan bjuder ROCKFON Blanka Fusion även på nyheter på montagesidan. Systemet har förenklats, så att det är enklare och snabbare att montera. www.rockfon.se

Smart lås från Silicon Valley

Ny kylbaffel för konferensrum Fläkt Woods lanserar nu WEGA II X-flow för högre luftflöden upp till 100 l/s. Den här NYA produkten lämpar sig väl för större lokaler, såsom konferensrum, där det finns behov av högre luftflöde utan ökad kyleffekt och ett behov av ett bra och dragfritt inomhusklimat.

I dagsläget så behövs minst två kylbafflar eller en kylbaffel och ett tilluftsdon bara för att tillgodose ett större konferensrums behov av luftflöde. Med den här lösningen kan två produkter ersättas med en WEGA II X-flow, vilket medför flera fördelar. Bland annat så blir det enklare att designa, välja, installera och underhålla systemet.

Den här framtidssäkrade lösningen erbjuder god energieffektivitet, ÄKTA VAV-funktionalitet och bibehållen Coandaeffekt mellan 0–100 l/s uppger tillverkaren. www.flaktwoods.se 36

Lokitron Bolt installeras enkelt på insidan av dörren. Där sitter det säkert för väder och vind, och utan risk för åverkan. Lockitron Bolt ersätter vredet på dörren. På utsidan ser dörren ut precis som vanligt.

Den gamla nyckeln fungerar fortfarande – även om den inte kommer att behövas. Funktionen Sense™ låser upp dörren automatiskt när innehavaren närmar sig dörren. Aktiviteter kopplat till dörrlåset följs i nedladdad app och man kan få meddelande direkt till exempel när barnen kommer hem från skolan.

Lockitron app laddas ner gratis till iOS eller Android. Lockitron vänder sig både till egna hemsägare och till företag som vill ha bättre kontroll över tillgången till sina lokaler. www.lockitron.se

HUSBYGGAREN NR 6.2016

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

ANNIKA BJÖRK

Biträdande jurist annika.bjork@ foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Lathet förtar rätt till ersättning – trots 100 % rätt i sak Kunden har alltid rätt är ett uttryck som de flesta av oss vuxit upp med. Inom juridiken har detta tagit sig uttryck genom en skyddande konsumentlagstiftning som inte alltid uppskattas av den företagare som står på motsidan. Vi är också vana vid att jurister och domstolar slänger sig med begreppet ”skäligt”, oavsett om det gäller antalet nedlagda timmar av en entreprenör, tid för en part att reklamera eller ombudskostnaderna i ett mål.

Kombinationen konsument och skälighet brukar inte sällan sluta med att företagaren muttrande lämnar rättssalen och känner sig orättvist behandlad.

Den 20 oktober 2016 meddelade dock Hovrätten för Västra Sverige en dom som i och för sig är juridisk hållbar, men som också visar att juridik och det som vid en första anblick verkar vara sunt förnuft inte alltid är samma sak och att man som konsument inte alltid kan gömma sig bakom en allmän slöja av okunnighet.

Domen behandlar ett fall där en privatperson köpt en braskamin av ett företag. Flera tvistefrågor har uppstått som en följd av detta, bl.a. om priset för kaminen varit skäligt och om företaget upplyst konsumenten om att byte till en annan typ av kamin skulle bli avsevärt mycket dyrare. Den fråga denna artikel ska behandla är dock huruvida konsumenten haft rätt till prisavdrag och hur stort detta i sådant fall skulle bli.

HUSBYGGAREN NR 6.2016

ATT HA RÄTT ÄR INTE SAMMA SAK SOM ATT FÅ RÄTT

Konsumenten gjorde i tingsrätten gällande ett tiotal fel, varav tingsrätten gick på konsumentens linje i vissa fall och emot denne vad gällde vissa fel. I hovrätten valde konsumenten att endast ta upp fyra fel. Hovrätten gick här på konsumentens linje i samtliga fall och konstaterade att fel förelegat i samtliga fyra fall och att detta berättigade konsumenten till prisavdrag.

Nästa steg var att bestämma storleken på detta prisavdrag.

Konsumenten hade i första hand begärt prisavdrag med 25 547 kr och i andra hand med 3 922 kr, men inte gjort någon uppdelning av dessa belopp på de olika felen utan istället överlåtit till domstolen att bestämma prisavdragen till skäligt belopp.

Enligt 35 kap. 5 § rättegångs­ balken får dock domstolen uppskatta ett prisavdrag till skäligt belopp endast om det är förenat med stora olägenheter eller kostnader för den som begär prisavdrag att föra full bevisning angående detta.

Hovrätten konstaterar i sina domskäl att fel föreligger på samtliga punkter, att rätt till prisavdrag föreligger och att konsumenten avgett såväl ett första- som andrahandsyrkande och även överlåtit till domstolen att uppskatta skäligt belopp för respektive fel, men då ingen summa uppgetts specifikt för respektive fel och detta hade varit möjligt att uppge utan större olägenheter

eller kostnader för konsumenten så ska inget prisavdrag utgå överhuvudtaget! Trots att det rör sig om ett konsumentmål där konsumenten fått 100 % rätt i sak!

PROCESSRÄTTEN ÄR STARKARE ÄN KONSUMENTPERSPEKTIVET

Detta domslut står såsom nämnts i ingressen inte i strid med gällande lagstiftning, men är ett bra exempel på ett sådant fall som för en ickejurist kan te sig både orättvist, omoraliskt och överdrivet byråkratiskt. Domslutet visar också att denna upplevda orättvishet ibland också kan slå mot konsumenten, vilket oftast inte är fallet när en tvist föreligger mellan företag och privatperson.

Ur ett icke-juridiskt perspektiv kan det också ses som anmärkningsvärt att domstolen – för det fall privatpersonen skulle ha angett belopp på prisavdragen, men dessa inte godtagits av domstolen – skulle ha uppskattat ett skäligt belopp och utdömt detta, men då privatpersonen inte angett något belopp alls för respektive fel blir han helt utan ersättning. Det är alltså bättre att lämna in ett dåligt förslag än inget förslag alls. Lathet straffar sig, men inte okunnighet.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att när det gäller de processuella reglerna i svensk rätt så vinner dessa över det som kan uppfattas som sunt förnuft, även om det är en konsument som blir lidande. För att vinna framgång i domstol

Foto: Anders Björk

krävs att bevisning förs angående det man vill uppnå och detta är ett faktum som inte kan kringgås, oavsett hur bra läge man i övrigt har i målet.

Avslutningsvis ska dock sägas att det i skrivande stund inte är säkert att sista ordet är sagt i denna tvist. Domen har överklagats till Högsta domstolen som ännu inte har beslutat om prövningstillstånd ska meddelas eller ej. Fortsättning följer alltså eventuellt. ■ Fotnot: För den intresserade läsaren har målet nummer T 5394-16 i Högsta domstolen. I underrätterna är målnumren T 3971-14 (Hovrätten för Västra Sverige) och T 2233-11 (Varbergs tingsrätt).

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

37

BYGGLEVERANTÖRER

-\R[ZpRYHY O\ZNY\UKLY Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

Besök oss på Nordbygg Monter C02:61

www.ventgolv.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

38

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 6.2016

BYGGLEVERANTÖRER

Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Vi levererar även alla typer av pelare.

www.fasadglas.se

Läs mer på www.sveconsteel.se

EN 1090-1

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se HUSBYGGAREN NR 6.2016

39

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031­40 05 20 • Fax 031­40 22 33

HELSINGBORG

LUND

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

40

HUSBYGGAREN NR 6.2016

Norrbotten reste till Amsterdam Vi var elva personer från Norrbottensavdelningen som åkte till Amsterdam den 13–16 oktober. Vi har en tradition att varje år ordna en resa utomlands och i år gick turen till Amster­dam. Att resa tillsammans är ett mycket bra sätt att stärka det lokala arbetet i SBR. Det är också ett välbehövligt avbrott i en annars hektisk vardag.

Nederländerna är ett land där en stor del av landet egentligen ligger under vatten. Tack vare ett konstant pumpande lyckas man hålla vatten borta från hus och odlingar.

Nederländerna har en yta ungefär stor som Småland men en befolkningstäthet på 410 inv./km2 jämfört med Sveriges 22 inv. /km2. Det gör att man är mycket duktig på infrastruktur och effektiv att nyttja resurser.

Amsterdam är en otroligt vacker och välbevarad stad med alla dess kanaler och gamla hus. Imponerande ny arkitektur i gamla hamnområdet ingick också i våra besöksmål. Det vi slogs av mest var nog ändå alla som cyklar! Det är helt klart en stad där man väljer cykeln. Cykeln har förtur så är man en vilsen grupp turister så gäller det att se upp i trafiken!

SBR har ingen systerorganisation i Nederländerna. Det ska vi kolla upp till nästa resmål.

Vi rekommenderar alla lokalavdelningarna att ordna en studieresa och kanske få träffa kollegor i ett annat land.

Marie Fägerman, SBR Norbotten

SBRs webbshop för arbets- och profilkläder Nu lanserar vi SBRs webbshop med arbetsoch varsel­kläder för våra medlemmar.

I utbudet ingår skor, varselkläder, piké med mera med SBRs logotyp.

Möjlighet finns att välja att beställa med din företagslogotyp direkt i shopen eller om du hellre önskar genom din befintliga leverantör.

HUSBYGGAREN NR 6.2016

41

NYTT FRÅN SBR

Jan Ulvegård Den alltid aktive Jan Ulvegård gick bort i våras alldeles före SBRs årsstämma i Stockholm. Dagarna före ringde han och informerade om att han inte kunde komma på visning av Nya Karolinska som han anmält sig till men hoppades att vi skulle ses på förbunds­stämman.

Under samtalet kom han med frågan om när han anslöt sig till SBR och vi konstaterade att nästa 2017 blir det 50 årsjubileum och undrade om vi båda skulle bli 50-årsjubi­larer eftersom undertecknad kom till SBR 1967 fast som administratör.

Så blev det dock inte.

När Jan kom till SBR arbetade han hos Torsten Jilkhe, konsult i fastighetsfrågor.

Mycket snart blev han aktiv i SBRs Stockholmsavdelning och blev också ordförande.

Efter några år även ledamot av SBRs förbundsstyrelse och ledamot i SBRs antagningsnämnd samt även verksam som lärare i SBRs besiktningskurser. Han utvecklade dem tillsammans med advokaten Jens Pedersen med ett steg 2 som Jan ledde i många år.

Som egenföretagare arbetade han med entreprenadbesiktningar och var mycket aktiv. Han ville utveckla besiktningen och göra den mer aktiv i byggprocessen. Fortlöpande besiktningar som genomförs under byggets gång och inte bara en slutbesiktning med färdigt objekt. Vid sidan av sin aktiva yrkesverksamhet arbetade Jan hela tiden med att utveckla sitt arbetssätt och minska det som kallas byggfusk. Göra bygget mer effektivt och höja kvaliteten.

Under en period arbetade han som lärare på Stockholms Tekniska Institut (STI), en skola som var bakgrunden för många medlemmar och resulterade i ingenjörsexamen.

Så småningom blev han pensionär, fortfarande aktiv i branschen som besiktningsman och lärare. Han verkade också som granskare av besiktningsutlåtanden i samband med symposier för certifierade besiktningsmän. Under denna tid blev Kanarie­ öarna den fasta punkten i tillvaron. Ett sätt att dela tiden mellan arbete och fritid.

En episod beskriver hans sinne för allvar och liv är när han beställde och monterade nya nummerplåtar på fru Denitas bil med ”Denita” utan att hon märkte de förrän hon kom till jobbet och blev uppmärksammad. ■ Uno Rydholm, fd. förbundsdirektör i SBR

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

42

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Lars Hedåker, 040-15 06 34 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Säkerhet i söder Höstens första medlemsmöte hölls traditionellt på ”nya”Malmö Högskola Niagara. Vi börjar alltid med en enklare bit mat, och allmänt mingel. Antal medlemmar på mötet blev 25. Medlemsmötets tema ”Säkerhet i byggnader enligt BBR 8-vad behöver vi tänka på” och ”BBR 8 Säkerhet vid användning” innehåller krav på utformning så att risken för olyckor begränsas.

Medlemsmötet handlade om Glas och säkerhet i byggnader samt elsäkerhet. Lars Hell MTK informerade om Glassäkerhet. Ämnet är omfångsrikt och fick bli allmänt hållet. Informationen var uppdelat enligt följande: Glascentrums verksamhet, som tar fram riktlinjer för val och montering av glas. Skillnaden och användningsområden för säkerhetsglas enligt BBR. Sammanfattningsvis: Rätt glas på rätt plats på rätt sätt.

För mer info www.glascentrum-mtk.se.

Nya medlemmar CARL JOHAN CASSERBERG Projekt­ledare,

ByggVesta Development AB

JENNI WAHLSTRAND Projektledare, Teng-

bomgruppen AB

HENRIK SJÖBECK Byggskadeutredare,Bygg

nadsundersökningar AB

CARL ONSÉ Byggnadsingenjör,

Arkitekterna Krook & Tjäder

ROLF STRÖM Uppdragsansvarig,

WSP Sverige AB

SAJAD MIRKHALAFI Besiktningsman, Bad-

rumsbesiktningar i Stockholm AB

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

MATS KARLSTRÖM Projektledare,

EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96

ROBERT JOELSSON Delägare,

JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

08-506 184 00

FÖRSÄKRINGAR

Mats Karlström Bygg-& Energikonsult AB

Daniel & Stefan Byggnads AB

GÖRAN SIKANDER Vd, Göran Sikander

konsult och ingenjörsfirma AB

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10

MARCUS BJURGARD Ingenjör, Aldepa

BOKHANDEL

JOHAN ÖBERG LARSSON

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Uppdrags­ansvarig, Storköksbyrån i Stockholm AB HUSBYGGAREN NR 6.2016

FRÅGOR OM FÖRSÄKRING

Lennart Eriksson El.ing. SBR-Malmö informerade om elsäkerhet och vad som innehålls i BBR8:8 Skydd mot elstötar och elchocker. Vilket betyder att eltekniska krav och bestämmelser skall följas. Omfattningen av regelverket är stort, och informationen fick vara allmänt hållen. I båda delarna var antalet frågor från medlemmarna många vilket tyder på att ämnena är viktigt för branschen.

FRÅGA

FÖRSÄKRINGSEXPERTEN SVARAR

Hej jag är SBR-medlem och har en fråga kring ansvarsförsäkring för rådgivande konsulter utöver den jag har för överlåtelsebesiktning. Vad omfattar den för moment och vilket är det högsta försäkringsskyddet vid skada?

SBR Konsultansvarsförsäkring omfattar verksamhet som avser rådgivning inom byggverksamhet med ansvar enligt ABK. Försäkringen omfattar även projektledning, entreprenadbesiktning samt ansvar för kontroll och kvalitetsansvarig enligt PBL. Försäkringsbeloppet är 120 Prisbasbelopp per uppdrag dock högst 360 Pbb per försäkringsår.

Jag är nyutexaminerad byggingenjör och funderar på att starta eget.

Vilka kravs ställs för att få teckna konsultansvars­ försäkring via SBR?

Kraven är att du är så kallad Plusmedlem i SBR.

Har du frågor?

Maila dessa till forsakringsfragan@phpa.se SBR försäkringar har tagits fram i samarbete mellan SBR försäkringar och Hjerta AB. Administration, råd och stöd kring SBR försäkringar hanteras av Philipsson & Partner AB, en del av hjertorganisationen.

Telefon: 08-23 33 10 · E-post: sbr@phpa.se

SBR Försäkringsservice

Lars Olderius SBR Malmö

MATTI NILSSON Elingenjör,

MICHAEL JONSSON Byggnadsingenjör,

TORBJÖRN LANDGREN Besiktningsman,

MARKUS HOLMQVIST Studerande

Sweco Systems AB

Åkermans Ingenjörsbyrå AB ANDERS LAURIN Ägare, SBT, Swedish Building Technologies AB STIG HOLMLUND Vd, Eldesign Ingenjörsbyrå i Västerås AB EMIL SAHLBERG Byggkonsult, Emil Sahlberg Byggteknik PETER ÖDMO Projektledare, Planör AB MATS BERGQUIST Vd, TMB Projekt AB MICHAEL BRÄCK Projektledare, Projektidé i Uppsala AB ULF LARSSON Avdelningschef, Sydarkkonstruera LIAM KENNEDY Ingenjör/Vd, Kennedy Automation AB BJÖRN LINDKVIST Projektledare, Visbyark AB STEFAN WOLDT Vd, Stego Byggkonsult ANDERS GRAHN Bygg och projekt­ledare, PlanProj AB HUSBYGGAREN NR 6.2016

Link Arkitektur AB

MATTIAS FRITZON Studerande MATHILDA NORELL Studerande

Kalendariet π HÄNDER I SBR Avancerad entreprenadjuridik

Kursen kommer att innehålla genomgångar av de senaste rättsfallen inom entreprenadjuridiken med hjälp av grupparbeten.

Genomgång av frågorna och svar samt alternativa lösningar sker gemensamt.

Genomgång av administrativa föreskrifter och dess svagheter diskuteras och gås igenom, med särskild inriktning på det senaste inom branschen. Är det möjligt att skriva rätt i de administrativa föreskrifterna?

Kursen bygger på ett aktivt deltagande av kursdeltagarna och omfattar alla fackområden där AB 04 och ABT 06 til�-

lämpas. Jämförelse sker även med andra standardavtal som förekommer inom entreprenadbranschen.

Stockholm 14 december 2016 Göteborg 7 mars 2017 Malmö 24 mars 2017

Entreprenadbesiktning 2017

Då efterfrågan på entreprenadbesiktningsmän inom alla fack är hög så har erbjuder vi flera utbildningar inom området under våren.

Entreprenadbesiktningsspecialister inom olika områden är eftertraktade. De juridiska grundkunskaperna testas med jämna mellanrum och kvalitetsnivån på utförandet ökar.

Huvudföreläsarna på våra utbildningar är Byggingenjör SBR Tomas Thulin samt Morgan Runesson. Båda med gedigen kunskap inom entreprenadbesiktningar.

24–25 jan samt 9 februari i Göteborg 15 –16 mars samt 6 april i Stockholm 8–9 maj samt 29 maj i Stockholm

43

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se