Husbyggaren nr 3 2018

NUMMER 3 | 2018

MgO-skivor och dess barnsjukdommar Taksäkerhet och solpaneler Intensivare regn ger behov av större dimensioner på hängrännor och stuprör SBR-SIDOR

Förbundsstämman i Helsingborg JURIDIK Direktupphandling av samma slag BILDJOURNALISTIK

TEMA Tak & fasader

Putsade och färgande fasader – låt underlaget bestämma

Sjöstadens fasader

DETALJER SOM FÖRHÖJER

KO M BI NERA S MAKF U LLT - två naturmaterial i skön förening

Benders staketvariationer hjälper dig rama in din uteplats och trädgård, gärna tillsammans med en snygg mur. Vårt dekormaterial ger en levande och lättskött yta, avgränsa en gång, lägg längs husväggen eller som marktäckare i en rabatt.

Våra markprodukter och murar i natursten och betong kompletterar varandra perfekt - ett smart sätt att skapa spännande och livfulla miljöer med kvaliteter som står sig. Utnyttja de olika materialens styrkor till din fördel, så håller du nere kostnaderna utan att pruta på vare sig funktion eller estetik.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @benderssverige

SNYGGT, TRYGGT TAK Passform, slitstyrka och frostbeständighet är självklara egenskaper hos våra produkter. Låt både hjärta och hjärna vara med och styra, och valet blir rätt!

Det naturliga valet www.benders.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2018

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Daniel Nymberg Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Kontrollansvarig – vad är egentligen uppdraget?

J

ag heter Mats Löfgren och har i egenskap av ordförande i SBR Expertgrupp för kontrollansvariga blivit ombedd att här på Husbyggarens ledarsida berätta om expertgruppen och några frågeställningar vi just nu arbetar med.

Genom mitt byggkonsultföretag har jag sedan 2009 huvudsakligen haft uppdrag som kontrollansvarig. Över åren har jag erfarit att KA-uppdraget ofta har olika innebörd för de inblandade i projektet. Detta beror sannolikt på okunskap som i sin tur leder till missuppfattningar om den kontrollansvariges uppgift.

Det är vanligt att den av byggherren anlitade kontrollansvarige utöver sina lagstadgade uppgifter som kontrollansvarig även tar på sig utföra andra konsulttjänster inom byggprojektet. Detta upplägg bidrar tyvärr till att byggherren och andra parter så som kommunens handläggare förleds att tro att dessa övriga konsulttjänster också ingår i den kontrollansvariges ansvarsområde.

Byggherrarna är ofta inte insatta i vad den kontrollansvariges uppgifter är och ser gärna att så mycket som möjligt ingår i KA -rollen. Kommunernas byggnadsinspektörer är mer insatta men tolkningen av PBL kan skilja sig mellan kommuner och även inom samma byggnadsnämnd.

KA:s uppgifter beskrivs i PBL kap. 10 § 11 i sju punkter. Givet dessa uppgifter har KA inget ansvar för att byggherrens byggnads-

verk utförs enligt bygglagstiftning eller övrig lagstiftning. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för sitt byggprojekt.

KA:s uppgift är däremot att biträda/ hjälpa/assistera byggherren att genomföra sina bygg-, mark- och rivningsåtgärder. Till uppgiften hör även att bevaka att byggherrens kontrollorganisation fungerar och levererar kontinuerligt under åtgärdernas gång. KA ska dessutom efter bygg-, markoch rivningsåtgärderna är färdigställda avge ett utlåtande som underlag till byggnadsnämndens beslut om slutbesked. Även byggherrens kontrollplan är ett dokument som idag saknar likformighet.

Det finns nästan lika många förslag till kontrollplaner som det finns kontrollansvariga.

Med dessa frågor, gällande rätt fördelning av arbetsuppgifter samt rätt kontrollplan för utförandet av den dokumenterade egenkontrollen, arbetar nu SBR expertgrupp för att klargöra vad det är som gäller enligt PBL. Uppgiften att uppnå samsyn i denna fråga är inte lätt men inblandade parter har mycket att vinna på att dessa frågor klaras ut. ■

MATS LÖFGREN

Ordförande SBR:s expertgrupp för Kontroll­ansvariga enligt PBL

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 3.2018

3

ISOVER PLUS+ Fasadbärande isoleringssystem med glasull För ytterväggskonstruktioner i massivträ, betong, tegel, lättklinkerbetong eller lättbetong.

Monteras enkelt och snabbt med vanliga handverktyg.

I systemet ingår: • PLUS+ reglar med läkt och skruv som bär fasaden • PLUS+ fasadisolering med hög prestanda Låg vikt och få komponenter ger ett rationellt montage både vid nyproduktion och renovering.

Läs mer på: www.isover.se/plus-fasadsystem

Annons ISOVER PLUS+ 183x129 2018-05.indd 1

Det börjar med ett perspektiv.

På ÅF ser vi framåt, och tillför nya perspektiv.

Med vår byggnadstekniska expertis formar vi smarta och hållbara hus och miljöer, där människor vill leva, bo och arbeta.

Nu och i framtiden. www.afconsult.com

2018-05-17 11:32:24

Innehåll #3 | 2018 3 LEDARE Ordförande i SBR:s Expertgrupp för Kontrollansvariga inligt PBL har ordet.

8 PUTSADE OCH FÄRGADE FASADER En stor del av en byggnads värde finns i fasadens utseende, och framförallt skick. I artikeln beskriver Felicia Oreholm tankar och metoder om hur framför allt vårda och bevara byggnaders fasader.

8

15 BARNSJUKDOMAR HOS MgO-SKIVOR Anders Sjöberg ger i denna artikel en bakgrund och går igenom litteraturen samt beskriver egna observationer i fält.

23 BESTÄLLARE KRÄVER CERTIFIERING VID ENTREPRENADBESIKTNING Som en av de första regionerna i landet beslutade region Skåne för ett par år sedan att de alltid skulle kräva certifierade besiktningsmän vid upphandlingar av större bygg- och fastighetsprojekt.

29 TAKSÄKERHET OCH SOLPANELER Nya regler på gång från Taksäkerhetskommittén, artikeln redovisar ett preliminärt det förslag som är ute på remiss just nu.

35 DIMENSIONERING AV TAKAVVATTNING På senare år har intensivare regnskurar noterats. Detta förväntas hålla i sig i framtiden och kanske intensifieras. Med anledning av detta har ändringar gjorts till AMA Hus 18 och detta lyfter SBR ingenjör Torbjörn Osterling fram i denna artikel.

41 AUKTORISATIONEN ÄR I HÖG GRAD TILL FÖR BESTÄLLARNA För ett år sedan lanserade Plåt & Ventföretagen ett auktorisationssystem för byggnadsplåt. Tomas Skagerlind utvecklar tankarna bakom certifieringen.

15

42 JURIDIK Vad är ”direktupphandlingar av samma slag”? Det har Högsta förvalt­ ningsdomstolen i en nyligen meddelad dom nu uttalat sig om rörande Stockholms kommuns inköp av konsulttjänster för stadsbyggnadsprojektet ”Nya Slussen”.

46 NOTERAT Stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande, Sverige får riksarkitekt, sju av tio företag med unika produkter och tjänster har också god lönsamhet m.m.

29

49 NYTT FRÅN SBR

Nästa nummer tema Fastighet, Säkerhet och Hållbart byggande. Utgivning vecka 38.

TEMA I DETTA NUMMER

π TAK, FASAD & TRÄBYGGNAD

är det brukligt att man inte har problem utan ser utmaningar. De senare finns det gott om överallt och så även inom samhällsbyggnad. För det tränade huvudet blir nästa steg att se möjligheterna i utmaningarna. I detta nummer kan du läsa om möjligheter, läs om hur du på ett klokt sätt kan ta hand om byggnaders putsade fasader och uppnå estetik och hållbarhet, identifiera de MgO-skivor som ”gråter”, ökad säkerhet på tak med solpaneler och ta höjd för ett mer extremt klimat genom att ha rätt dimension på byggnaders avvattning.

I EN FRAMGÅNGSMILJÖ

HUSBYGGAREN NR 3.2018

23

35 5

Marknadsnytt Hållbart träskydd med ekolo­giskt odlad oljedådra Caparol lanserade för drygt ett år sedan världens första förnyelsebara moderna vägg- och takfärg, IndekoGeo där fossil råvara kunde ersättas med råvara baserad på biomassa från skogsbruket. Utvecklingen av bindemedlet till produkten skedde i samarbete med BASF och var ett medvetet steg i Caparols strategi att ständigt minimera hälso- och miljöbelastningen från produkter och produktion.

Caparols nya trälasyr för träfasader är ännu ett exempel på hur företaget utvecklar koncept för hållbara färgsystem. Det som gör produkten hållbar är användningen av olja från ekologiskt odlad oljedådra som råvara till bindemedlet.

Ekologiskt odlad oljedådra används som råmaterial till alkydolja för Caparol Lasyr för träfasad och ger träet ett långt och bevarande skydd.

Produktionen och odlingen av oljedådra bidrar på flera sätt till hållbarhet. Växten planteras mellan raderna av ärtväxter i odlingar som görs om till blandade odlingar med oljedådra och ärtor. Det innebär att ingen åkermark går förlorad för livsmedelsproduktion.

Att kombinera oljedådra och ärtor i samma odling är också positivt för miljön, då det stärker den biologiska mångfalden och skyddar ekosystemet. Oljedådrans gula blommor är en näringskälla för bin, fjärilar och insekter. Genom odlingen av Oljedådran mellan ärtplantorna minskas ogräset och därmed behovet av bekämpningsmedel. Dessutom fungera oljedådran som stöd för ärtplantorna och bidrar till bättre ärtskördar och därmed en högre avkastning från åkermarken och bättre ekonomi för lantbrukaren.

Båda växterna skördas samtidigt och separeras enkelt tack vare storleksskillnaden mellan ärtorna och oljedådrans frön.

Fröna pressas och den fina oljan raffineras till önskad kvalitet och processas till en alkydolja med bra egenskaper för träskyddsprodukter. Det är innovativt, ekologiskt hållbart och ger hög kvalitet.

Att kombinera odling av ärtor och oljedådra har positiva effekter för såväl miljön som för djur och människor: • bidrar till biologisk mångfald • minskar användningen av bekämpningsmedel • ger näring åt hotade insekts­arter • förenar hög kvalitet med hållbarhet, utan att konkurrera med livsmedels­ produktion www.caparol.se

NIT TONHUNDR ASJUT TIOÅT TA TILLTJUGOHUNDR A ARTON

www.hfonstret.se

6

Gör rätt från början – Renovera och bygg nya balkonger och terrasser med SCHÖNOX BALTERRA®

Nu är våren här på allvar och då är det dags att bygga nya balkonger och terrasser. Även renovering av befintliga balkonger och terrasser som tagit skada av vinterns regn, snö, is och kyla kan vara nödvändig. Det är här som SCHÖNOX BALTERRA®systemet kommer in i bilden och löser dina problem med vatten i konstruktionen. Gör rätt från början helt enkelt!

Balkonger och terrasser ska tåla alla väder, från isande kyla till brännande sommarsol. Det är därför vi har skapat SCHÖNOX BALTERRA®-systemet som dränerar bort vattnet som går in under keramiken. Vårt mål är tydligt – låt så lite vatten som möjligt stanna kvar i konstruktionen. Det är nämligen vattnet som ställer till problem.

På vintern fryser det till is under keramiken och gör att plattorna släpper, s.k. frostsprängning. När det regnar på keramik som är monterad utan dränering, tränger vattnet ner fästmassan, som då blir blöt, och påverkas negativt. När solen sedan ligger på förångas delar av vattnet som finns i konstruktionen och tränger upp i fogarna som blir smutsiga, flammiga och kan få kalkutfällningar.

Hur ska man då kunna montera keramik på balkong och terrass? Jo, genom att på ett klokt sätt dränera bort vattnet som går in under keramiken. Och det är precis vad SCHÖNOX BALTERRA®-systemet gör. I broschyren ser du två konstruktioner beskrivas steg för steg. Skillnaden mellan dem är bygghöjden.

Båda konstruktionerna kräver att det finns ett konstruktionstätskikt, d.v.s. att konstruktionen är tätad mot inträngande fukt genom bitumenmatta eller dylikt. Detta är ett arbete som oftast utförs av en takläggare, innan plattsättaren kommer till arbetsplatsen. www.sika.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 3.2018

lindab | v i fö re nklar b y g g a n d e t

l i nda b | vi f örenk l a r b yggan d et

NYHET! DuraFrost Lindab Lindabs Aluminium mest tåliga material sedan 1959!

Lindab Aluminium DuraFrost

Ett lätt material tål att testas En nyhetsom i sortimentet Ända sedan starten 1959år har vi strävat efter att förenkla byggandet.

Vi fortsätter Lindab har under många sålt och levererat aluminium men det är först nu somhela vi tartiden att utveckla och komma medaluminiumplåt nya lösningar.för DuraFrost är vi extra stoltäröver, ett material för steget och lanserar vår egen bandtäckning.

Plåten 0,8 mm tjock och bandtäckning.

Detkulörer är ett reptåligt material med en matt yta passar (glanstalextra 5) som ett kommer i 12 olika med PVDF-lackering.

Aluminium bra ger vid taket kustnära naturligt och snyggt utseende. kommer korrosionsskydd. i stålkvalitéerna PLX och FAP. och industriella miljöer på grundDuraFrost av dess naturliga www.lindab.se/durafrost Läs mer och beställ ditt plåtprov på: www.lindab.se/aluminium

BDFAVWJ Följ oss på sociala medier! Du hittar alla på lindab.se/social

FASAD

Putsade och färgande fasader.

LÅT UNDERLAGET BESTÄMMA

En stor del av en byggnads värde finns i fasadens utseende, och framförallt skick. I klartext; vem vill ta emot kunder i, eller representera sig själv med ett hus som ser ut som ett ruckel?

TEXT & BILD: FELICIA OREHOLM

I

förvaltningssammanhang ligger en byggnads värde i det cash flow den genererar per kvadratmeter. Åsidosätter man underhållet, framförallt av fasaden, skickar detta signaler om hur fastigheten i sin helhet vill bli bemött. Konkret handlar det om ökade kostnader p.g.a allmän försummelse från de som vistas i anslutning till den. Det börjar med nedskräpning och eskalerar med klotter och skadegörelse, vilket resulterar i minskad trivsel och trygghet, som i sin tur alltid slutar med sänkt 8

NKI – nöjdkundindex. Med andra ord så är fasadens skick avgörande för förvaltningsekonomin, sköt dem.

NATURLAGAR

Enstegstätade fasader som är konstruerade med materialsamverkan och diffusionsöppenhet är en mycket bra lösning. Rätt utförda blir dessa stommar och fasader långsiktigt ekonomiskt och tekniskt hållbara. I Sverige har vi en lång beprövad tradition av denna typ av fasad då en majoritet av svenska stenhus har denna fasadkon-

struktion. Sammanfattat handlar det om material som inte riskerar att på något vis kapsla in, eller över tid kvarhålla insmiten fukt i konstruktionen. Om man däremot börjar blanda exempelvis plast och mineral riskerar man att göra just det, bromsa och spärra in fukt inuti konstruktionen. Då vet vi av erfarenhet att vi beställt en fuktskada till byggnaden i fråga. Det är också viktigt att ytbehandlingen låter kapillärt absorberad saltlösning vandra ut genom puts och eventuell färg. Annars agglomererar kristallerna och spränger bort putsen eller färg

HUSBYGGAREN NR 3.2018

En eroderad Visbyfasad som forfarande har ett begripligt och estetiskt uttryck. Begripligt på så vis att man förstår hur dessa ytskikt över tid offrat sig för väder och vind.

från underlaget. Att putsa mineral med akrylattillsatser på plast eller stenullsskivor kräver den ej inspekterbara stödfunktionen luftspalt. ”Idag är allt diffusionsöppet, frågan är bara hur mycket?” Begreppet är i princip lika urvattnat som Miljövänlig vid det här laget.

CERTIFIERINGAR HÄMMAR KUNSKAPSÖVERFÖRING

Perspektivet good enough är det bästas fiende. I sammanhanget där man försöker efterlikna putsens av många uppskattade utseende med kortsiktiga material, ej samverkande sammansättningar och tekniker.

För att kompensera för bristande kunskap vid projektering, eller attityden till förutsägbara och långsiktigt hållbara lösningar har vi hamnat i en snabbt accelererande certifieringsiver.

Vi projekterar och bygger fel, trots att vi har kännedom om att det är fel och att det på så vis skapar risker för skador. Det betyder inte att man inte kan projektera och bygga så, men att kompensera med att skapa certifieringar med garantier på 10 år eller liknande förefaller underligt. Alla med yrkeserfarenhet och skicklighet vet att en tekniskt och byggnadsfysikaliskt korrekt utförd putsfasad som omfärgas med kalk ungefär vart 20:e år, alternativt vart 40:e år med vattenglas kan i många fall hålla upp emot 100 år. Det är inte alls ovanligt att man idag knackar ner uttjänt puts sedan början av 1900-talet. Det allmänna underhållet innefattar även mindre lagningar av putsen och översyn av plåtarbeten för upprätthållande av teknisk funktion.

Ett problem med många certifieringar är att de fungerar kontraproduktivt när det HUSBYGGAREN NR 3.2018

Vattenglas- och silikatfärg av Arja Källbom

kommer till värdefull hantverksmässig kunskapsöverföring. Detta genom att det certifierade sällan tittar på byggnaden, eller byggnadens förutsättningar i förhållande till platsen –helheten-, utan endast på det certifierade eller typgodkända puts- eller färgsystemet. På detta vis håller man kunskapen om material och praktisk byggnadsfysik –materialsamverkan-, eller bristen på densamma dold bakom certifieringen.

Sakta men säkert så stryper man flödet av hantverkskunskap, och när den inte finns längre så… är den borta.

LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR FÄRG OCH LCA

Arja Källbom, metallurg och sakkunnig inom färgtyper på Station Ormaryd AB, har skrivit fyra böcker om färg för Hantverks­ laboratoriet på Göteborgs universitet. Just nu doktorerar hon på linoljebaserade rostskyddsfärger, även det på Göteborgs universitet.

I sitt arbete med bl.a. restaurering av kulturminnesmärkta byggnader med flera hundra år på nacken har Arja Källbom tagit fram kriterier för hållbar färg för att både upprätthålla den hantverkskunskap som finns på området, och för att särskilja det som är långsiktigt från det som är kortsiktigt i färgsammanhang, vilket i sin tur ingår i det allmänna underhållet av en byggnad.

Idag är dessutom resurs- och hälsoperspektiven mer framträdande, samtidigt som just färg är så kallade kemikaliebomber med en historia av att göra framförallt målare sjuka.

Omställningen från petrokemiskt lösningsmedelsburna färgtyper till vattenburna färgtyper, med tillsatser av konserveringsmedel och fungicider, har givit målare kraftiga kontaktallergier som tvingar dem att byta yrke.

VATTENGLAS -KALIUMVATTENGLAS

Vattenglas är ett flytande silikat helt utan tillsatser av akrylat Den framställs genom att smälta kvarts med pottaska eller soda, och blir då till ett flytande mineral. Den i Sverige vanligare silikatfärgen innehåller däremot akrylat.

I sin bok Vattenglas- och silikatfärg skriver Arja Källbom om vattenglasets gynnsamma effekter på bl.a. murverk och putsade fasader i form av kraftigt förlängda liv på dessa fasadsystem. Färgtypen är både salt- och diffusionsöppen. I Sverige är användningen inte lika utbredd som i exempelvis Tyskland där vattenglas är betydligt vanligare.

Det som sliter på kalken –puts, eller färgen- är erosion från väder och vind. Ett sätt att stärka upp svag eller spröd puts är enligt Arja Källbom att behandla fasaden i 9

FASAD

Färgad mur i Visby som tydligt visar på de olika lagren av både färg och puts som tillfogats muren över tid. Samt putsens histrieberättande ballast.

omgångar med olika blandningsfraktioner av kalivattenglas. Det flytande mineralet reagerar kemiskt med det mineraliska underlaget och integreras med detsamma.

På så vis får man en förstärkt yta som samtidigt bibehåller sin öppenhet för fuktmigration. Boken Vattenglas- och silikatfärg 1 går att ladda ner som pdf från nätet.

KALK

der stått i 100 år, andra upp till 400 år och har flera olika lager. Många gånger har de platsblandade materialinslag, eftersom man byggt av det som funnits i närheten, och dessutom utifrån den aktuelle murarens yrkeserfarenheter. Idag finns inte samma material att tillgå för att materialen inte tas fram på samma sätt som de ursprungligen gjorde. Inte sällan har äldre slitna putsade fasader inslag av färgrester, kalkklumpar, ballast i olika storlekar vilket påvisar just svårigheten i att innehållsmässigt tolka och utifrån detta bedöma vad som är ett lämpligt materialval. Materialvalet inkluderar även materialspecifik appliceringsteknik för det stundande underhållet.

Puts och färg med cementinslag, KCbruk, gör putsen både tätare och hårdare, vilket riskerar att skapa bompartier genom att bindemedlet cement är starkare än många äldre murverk. Då släpper vidhäftningen mellan puts och underlag. När förankringen till underlaget är borta bildas luft-

fickor som kan fyllas med fritt vatten, med följden stor risk för frostsprängd puts. Ska man använda puts och färg med cementtillsatser är betongfasader ett mer lämpligt underlag än de traditionella murarna med kalkbruk säger Daniel Nymberg.

I Visby har många byggnaders bärande träkonstruktioner drabbats hårt av att man i renoveringsskeden frångått den traditionella kalkputsen till fördel för den idag så populära KC-putsen vars tätare struktur och långsammare fuktvandring är direkt olämplig i sammanhanget.

Bortsett från att kalkputs och färg av kalk, samt laserad vattenglas anses vara särskilt vackra så är de även ärliga på så vis att de släpper igenom fukt, vilket gör att man ser var den förekommer och kan leta orsak och ursprung. Det går inte med tvåstegstätade fasader på plast eller mineralullsskivor som putsbärare. Inte heller går det lika enkelt att se på enstegstätade fasader med akrylattillsatser förrän skadan är längre och mer kostsamt gången.

Foto: Peter D'Agnan

Enligt Daniel Nymberg på Målarkalk så är i princip alla stenbyggnader innan 1900 murade med kalk- eller lerbruk. Ska man upprätthålla konstruktionens hållfasthet bör man fortsätta med traditionella rena kalkprodukter utan tillsatser. Vidare måste man skilja på nybyggnation och äldre byggnader.

Vid vård och omsorg, underhåll på byggspråk, av befintliga byggnaders fasader så måste man enligt Daniel Nymberg låta byggnaden välja. Den sakkunnige bedömaren ska tolka det befintliga och det är inte sällan ganska komplicerat då vissa byggna-

Helt diffusions- och saltöppen kalkfärg.

Tydlig färgskiftning som kommer att bli mindre tydlig med tiden.

10

Förruttnelse på träkonstruktionen p.g.a. för tät KC-puts. Med kalkputs hade denna konstruktion haft forsatt upprätthållen teknisk funktion.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Kalkputs.

Inget av detta är raketforskning för en byggnadsingenjör, trots detta syns den här åkomman, bortsprängning av puts eller uppfläkt färg, som ett vardagsinslag på många av de putsade byggnader vi ser omkring oss. Återigen, vi bygger och underhåller fel, trots att vi vet att det är just fel.

Fel i bemärkelsen att underhållsintervallen blir korta. Korta underhållsintervall är inte bara dyrt, utan med den kunskapsförtvining som råder på området puts och färg riskerar skadorna att fortplanta sig till nästa underhållsinsats. Sist men inte minst så är mineraler ändliga resurser och dessa ska vi använda med särskilt stor hänsyn till tekniska livslängder för att hålla kvar dess tekniskt goda egenskaper så länge som möjligt i kretsloppet. Hus och byggnadsdelar skall inte uppmuntras till att bli slit och släng­ produkter.

”Vad är bäst?

Du får fråga ditt hus.”

Daniel Nymberg

Både Andreas Stridh och Daniel Nymberg påpekar att det i princip aldrig går att ge raka svar på allmänt ställda frågor då ytorna som skall bedömas för underhåll eller restaurering ofta är svårbedömda eftersom det finns saker i det delvis, eller helt dolda underlaget som kommer att påverka den nu tilltänkta ytbehandlingen.

Andreas Stridh tar även upp parametrar som platsens förutsättningar ur perspektivet vad finns där mer. Vegetation påverkar också en byggnad fysiskt – mikroklimat – estetiskt samt trivselmässigt, och därigenom även dess ekonomiska värde och underhållskostnad.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Väderbiten, men vacker fasad.

KRITERIER FÖR HÅLLBAR FÄRG ■■ Färgen innehåller aktiva och verksamma beståndsdelar. Detta innebär bl a att färgen

inte innehåller fyllnadsmedel utan funktion.

■■ Råvaror uppfyller höga funktions-, miljö-, och hälsokrav, vilket innebär att färgen inte

innehåller organiska lösningsmedel, instabila giftiga tungmetallhaltiga pigment, eller ger upphov till skadliga emissioner på kort- eller lång sikt. Råvaror har inte petrokemiska ursprung, eftersom detta innebär ökade CO2 utsläpp och utgör ändliga resurser.

■■ Färgen skall vara dryg samt enkel och billig att underhålla.

■■ Färgen ska vara lättarbetad och det ska vara lätt att rengöra verktyg.

■■ Färgen har hög färgstyrka, god täckförmåga och slitstyrka och för övrigt goda tekniska egenskaper.

■■ Underlaget skadas inte av färgen.

■■ Målade ytor är vackra, livfulla och åldras med behag.

■■ Färgen har lång livslängd, stabila ljus-, luft- och kalkäkta pigment motsvarande kriterier för normalfärger.

■■ Den målade ytan är diffusionsöppen, dvs fukt kan migrera -gäller ej oljeburna färgtyper.

■■ Färgens totala livscykelperspektiv med avseende på tillverkning, transport, recirkulation är gynnsam. Komposterbarhet är av godo.

■■ Färgens innehållsdeklarationer är tydliga och uttömmande.

Källa: Vattenglas & Silikatfärg av Arja Källbom

11

FASAD

FAKTARUTA

Byggnadsbevarande kan indelas i fyra kategorier som definieras enligt TNC 95: Underhåll innefattar de åtgärder som behövs för att en byggnads eller anläggnings ursprungliga egenskaper skall bevaras, åtminstone i huvudsak. Åtgärderna hänförs till förebyggande (planerat) underhåll och avhjälpande av fel.

Reparation innebär att avhjälpa fel och återställa i driftdugligt skick, eventuellt genom byte av delar.

Renovering innebär att förändra en byggnad, en byggnadsdel, en installation eller annat till ett skick som ur funktionssynpunkt är likvärdigt med nyskick.

Restaurering innebär att förändra en byggnad eller byggnadsdel så att den med avseende på material och utseende motsvarar (eller överträffar) ett ursprungligt skick, eller ett förutvarande skick vid något tidigare skede i byggnadens historia.

Nyputs: Första behandling med puts på en byggnad eller, när befintlig puts eller annan fasad förses med ett nytt putssystem utanpå det gamla, exempelvis puts på tilläggsisolering eller liknande.

Omputs: När befintlig puts knackas ner och ersätts av en ny puts som motsvarar den gamla till uppbyggnad och struktur.

Dåligt underhåll av byggnadens plåtarbeten är direkt förödande för en putsad fasad.

Omfärgning: När ytskiktet bytts ut AVFÄRGNING ELLER INFÄRGAD PUTS?

Färg ger fasaden en estetisk kulör, och är en del av det arkitektoniska uttrycket, samtidigt som det är ett offerskikt för fasad­ putsen.

Genomfärgad puts innehåller mycket mer pigment -kostnad- som i sin tur aldrig syns inbäddad i putsskiktet. Detta samtidigt som pigmenten är mineraler som hör till våra ändliga resurser. Underhållet blir dyrare då det är billigare att omfärga en fasad. Det är också svårt att få till rätt nyans på putslagningar enligt besiktningsman Andreas Stridh. Han anser samtidigt att man måste tolerera skiftningar i en fasad.

Och att det inte finns någon anledning att dölja lagningar, av den enkla anledningen att det inte går. Däremot skall man som murare med yrkesstolthet och hantverkstradition sträva efter att avgränsa vid lagningen, samt vara medveten om att skillnaderna mellan den ursprungliga och intilliggande ytan och det lagade området kommer att minska över tid. Ett sätt att minska de synliga lagningarna är att jobba sig fram 12

till naturliga avslut som exempelvis stuprör och ytterhörn.

Enligt Andreas Stridh så är det också A och O för varje murare att ha en god dialog med en erfaren och yrkeskunnig plåtslagare, för det är där det händer i bemärkelsen vanliga ställen där putsen, eller avfärgningen skadas. Dagens arkitektur är mer estetiskt inriktad, och de olika yrkeskompetenserna skulle behöva samverka i större utsträckning.

Exempel på detta är att det konstruktiva skyddet mot inträngande vatten har fysiskt krympt. Takutsprången är kortare, ståndplåtarna är lägre, man hoppar över plåtskydden runt genomföringar i den putsade eller avfärgade fasaden. Allt som sitter på fasaden erbjuder en studsyta för regn, och det är fasadytan som får ta smällen.

Vi ställer stora krav, eller till och med gnäller på hantverkare till höger och vänster. Men frågan är om vi inte bör ta en titt på oss själva, byggingenjörerna. Vad är det för hus vi beställer och projekterar? Byggnaden likt kroppen är ett system, som vi

eventuellt efter lagning av skador Kallas även avfärgning. Obs, beteckningen omfärgning har ingenting med kulör att göra.

Beteckningen målning/ ommålning bör undvikas vad gäller putsade fasader.

Källa: SPEF

kan jobba med, eller mot. Vem vill spela i laget som ger högst aktieutdelning till ägarna, och vem vill spela i laget som ger långsiktigt ekonomiskt hållbara byggnader, byggnader med bl. a. fasader man kan titta på och vara stolt över? ■ 1

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38576

FELICIA OREHOLM

Hållbarhetsstrateg inom Bygg- och Fastighet

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Varför mura fasadsten?

Spara – tid, pengar, energi och miljö.

Med nya tider utvecklas bättre tekniker som förenklar byggandet.

Med den unika Marmoroc-tekniken bygger du en stenfasad snabbare, enklare och till lägre kostnad. Arbetsplatsen blir renare, väggen blir tunnare och lättare. En effektiv luftspalt mellan sten och vägg säkerställer en torr väggkonstruktion.

Med många färger och format kan du skapa spännande fasader.

Marmoroc fasadsten är underhållsfri – långt in i framtiden.

®

Marmoroc AB, Tel. 0221-36 600, Fax 0221-168 60, www.marmoroc.com

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

www.mtkauktoriserad.se

FASAD

Husbyggaren nr 3, 2016 rapporterade om kinesiska magne­ siumoxidskivor som orsakade byggskandal i Danmark.

Nu har det kommit en SBUF-rapport där LTH granskat några av MgO-skivorna på den svenska marknaden.

Anders Sjöberg, en av författarna av SBUF-rappor­ten, ger i denna artikel en bakgrund och går igenom litteraturen samt beskriver egna observationer i fält.

E

fter larmrapporterna från Danmark startades ett projekt vid avd. Byggnadsmaterial vid LTH, som ingår i FuktCentrum i Lund. I projektet samverkade de största byggentreprenörerna, genom SBUF och de ledande leverantörerna av magnesiumoxidskivor, MgO-skivor. Syftet med projektet var att förstå hur fenomenet med gråtande MgO-skivor kan uppstå samt att få bättre kunskap att hantera eventuella problem på den svenska marknaden.

Det kanske viktigaste resultatet i SBUFrapporten är att det finns två huvudtyper av HUSBYGGAREN NR 3.2018

EGENSKAPER

Delikvescens (Av latin deliquescere, ”flyta sönder”) vissa extremt hygroskopiska ämnen kan lösa sig i det upptagna vattnet och flyter sönder (delikvescerar).

Exempelvis delikvescerar koksalt (NaCl) vid ca 75 % RF.

Hygroskopisk Förmåga att ta upp vatten (vattenånga) från bland annat luften (luftfuktighet). Exempelvis trä som kan svälla vid höga luftfuktigheter.

Hydraulisk Hårdnar med vatten till

MgO-skivor, vilka beskrivs ingående av Åhs & Sjöberg (2017). De första skivorna började att importeras till Sverige omkring 2007 och var av typen MOC-skivor, magnesiumoxidklorid. Dessa har ett bindemedel som främst består av magnesiumoxid och magnesiumklorid (MgCl2). Bindemedel som baseras på MgO kallas ofta Sorelcement och har en lång historia i både öst och väst. Det är ett icke-hydrauliskt bindemedel med delikvescenta egenskaper, det vill säga att det tar upp vatten från omgivningen i hög grad som det sedan kan lösa sig i och flyta sönder, delikvescera. Detta är fenomenet som gör att MgO-skivor kan börja ”gråta”.

Leverantörerna som medverkade i pro-

en produkt som ej är löslig med vatten.

Exempelvis cementet i normal betong

jektet importerar idag uteslutande en ny typ av MgO-skivor som kallas MOS-skivor, MagnesiumOxid-Sulfat och har ett bindemedel som främst består av magnesiumoxid och magnesiumsulfat (MgSO4). Även dessa skivor ingår i gruppen sorelcement och är ett icke-hydrauliskt bindemedel. Till skillnad från de ovanstående skivor så uppvisade nytillverkade MOS-skivor ingen tendens till delikvescens, ens för 100 % RF, vid labbundersökningen på LTH.

15

FASAD

TILLVERKNING I KINA

I Bygg och Teknik nr 8, 2017 förklarar Sjöberg hur förhållandena under tillverkningen vid fabrikerna i Kina kan påverka skivornas benägenhet till att gråta (delikvescera). De första MOC-skivorna som började komma till Sverige ca 2007 var sannolikt tillverkade på manuella fabriker med stor spridning och låg kvalitet. Dessa fabriker hade låg grad av processtyrning, erfarenhet och känsla var dominerande faktorer vid tillverkningen. Med ökad användning i Sverige upptäcktes också problem, bl.a. rapporterades det om att MOC-skivor orsakde skador i våtrum under 2010.. Denna erfarenhet innebar en ökad kvalitetskontroll av skivorna.

Många mindre importörer upphörde med verksamheten under denna problematiska period. De som fortsatte att importera skivor införde omfattande kvalitetskontroller av skivorna innan de skeppades från Kina. Lösningen för många importörer blev att byta till leverantörer med moderna fabriker och med tillverkningsmetoder enligt europeisk standard.

BARNSJUKDOMAR

Det är framför allt vid utredningar av brister och problem hos ventilerade fasader med en putsbärande fasadskiva och polymerförstärkt ytputs (ca 3 mm tjocklek) som författaren kommit i kontakt med dessa problem. Av allt att döma har alla undersökta konstruktioner haft MOC-skivor.

Troligen har problemdrabbade skivor tillverkats med ett överskott av magnesiumklorid som inte reagerat fullt ut och nu ligger kvar i förening med andra ämnen i skivornas porsystem.

Sannolikt är dessa skivor av en tidig generation som tillverkades i kinesiska fabriker med stor spridning vid tillverkningen och låg kvalitet hos produkten.

I vissa objekt har det funnits skivor med en tydlig gräns, där de olika delarna haft skilda egenskaper. Exempelvis har det uppstått delikvescens på ena halvan av skivan men inte på andra halvan.

Det finns uppgifter att vissa fabriker idag kan leverera MOC-skivor av så hög kvalitet att delikvescens inte kan uppstå. Sannolikt beror det på att allt MgCl2 som tillsätts i blandningen reagerar fullt ut under tillverkningen så att det inte blir några rester kvar i den färdiga skivan. Detta är ingenting som LTH-projektet har studerat.

Med ökad kunskap om materialet och med rätt kvalitetskontroll så har MgO-skivorna sannolikt klarat ut sina barnsjukdomar. Ingenting tyder än så länge på att delikvescens kan uppträda på den nya typen av 16

Bild 1: Vätska från MOC-skivor har runnit ut genom luftspaltens öppning och missfärgar husets sockel.

Bild 2: Putsad fasad med missfärgningar vid vertikal träläkt i luftspalten. Träläkten har sugit upp vätska från MOC-skivan samt fuktat upp och missfärgat putsbäraren.

MOS-skivor som nu importeras till Sverige.

Därefter påfördes ett vätskebaserat tätskikt och en fuktig kakelfix på skivans ena sidan. Det uppstod rörelser och spänningar i konstruktionen på grund av svällning och torrkrympning som kunde orsaka sprickor i det monterade kaklet.

Problemet studerades bl.a. av Pehrsson & Persson (2013) som i sitt examensarbete vid LTH visade att två av MOC-skivorna utvidgade sig kraftigt och krökte sig under försöket. Problemet har även varit föremål för en SBUF-undersökning av Brycke m.fl.

(2015)

VÄDERSTRECK OCH KLIMAT

Generellt är fasader åt norr och öster oftare drabbade av problem relaterade till delikvescens än fasader åt söder och väster. Även skuggade partier av fasader är ofta mer drabbade än övriga delar av fasaden i samma väderstreck.

Sannolikt beror detta på solens uttorkande effekten. Temperaturen är helt enkelt några grader högre i medeltal på den södra fasaden än på övriga fasader och fasadmaterialen får därmed en något lägre fuktighet. Åhs & Sjöberg (2017) visade att fuktnivån i luftspalten kan skilja ca 10 % RF mellan fasaderna åt olika väderstreck på en och samma byggnad. Samt att det på en och samma plats kan vara 5–10 % RF fuktigare i ventilationsspaltens öppning i nederkant av fasaden än vad det är ca 170 cm upp i luftspalten.

Detta kan tolkas som att små skillnader i klimatet avgör om det blir synliga missfärgningar eller inte. I de flesta fall när kritisk RF överskrids hinner klimatet ändra sig och konstruktioner börja torka innan delikvescens uppstår. Det verkar även ta längre tid för droppar att bildas på MOC-skivor i en fasad än vid labbmätningar vilket tyder på att ånghaltens varaktighet har avgörande betydelse då den kritiska RF-nivå har överskridits.

SPRICKOR I VÅTRUM

Under 2010 rapporterades sprickor i kaklet i badrum med MOC-skivor. Sannolikt bidrog det att MOC-skivorna hanterades som om de var helt okänsliga för fukt. Pallarna med liggande skivor lagrades utomhus på byggarbetsplatsen utan väderskydd och skivorna var fortfarande blöta då de monterades.

RINNINGAR PÅ SOCKEL

Den första typen av fuktproblem som observerades på fasader var mörka rinBYGGBEGREPP

Ytputs I dessa fall en polymerförstärkt puts (ca 2-3 mm) som ofta är infärgad och ger önskad ytstruktur. Kan sägas vara ett mellanting av cementbaserad tjockputs och cementfri tunnputs.

Putsbärare Byggskiva som utför underlag för putsning. Monteras på stålreglar eller träläkt för att skapa kapillärbrytande och dränerande spalt, som ofta uteluftsventileras.

Vindskyddsskiva Byggskiva som monteras på u tsida av regelstomme för att förhindra anblåsning av uteluft i stommens isolering. Exponeras mot fuktig uteluft vid fasader med ventilerade spalt.

Hammarband Liggande regel som sammanbinder överändan av de stående reglarna i byggnadens stomme. Syll är motsvarande regel i underkant av regelstommen.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

MATERIAL

Sorelcement Samlingsnamn för bindemedel som baseras på magnesiumoxid, ofta i förening med magnesiumklorid eller magnesiumsulfat. Sorelcement har en tusenårig historia och de moderna recepten utvecklades för nästan 100 år sedan.

MgO Magnesiumoxid är en naturligt förkommande förening av magnesium (Mg) och syre (O). Bryts i dagbrott och kal�lades förr i tiden talkjord eller bitterjord Bild 3: Vätska från MOC-skivan har fuktat upp träregel­stommen.

Bild 4: Träregelstomme som fuktats upp lokalt vid skruvhål till infästning av MOC-skiva.

MgCl2 Magnesiumklorid är ett salt som i sin rena form delikvescerar vid 33 % RF. Mycket korrosivt som vätskelösning.

MgSO4 Magnesiumsulfat är ett salt

ningar på sockeln. De uppstod under natten och observerades på morgonen, ofta försvann missfärgningarna under dagen och kunde vara borta i flera dagar innan de eventuellt återkom igen. Det första intrycket var att fasaden läckte in vatten som sedan rann ut genom nederkant av luftspalten. Ofta skedde ”läckaget” inom ett begränsat område på en eller två sidor av byggnaden.

Denna typ av rinningsmärken förekommer oftast vid ventilerade fasader med en vindskyddsskiva av MOC-typ och stålreglarna som distans i den ventilerade spalten.

Stålreglarna monteras på vinskyddsskivan och utgör en distans vid montering av den putsbärande skivan. Den fuktiga nattluften ventileras in genom ventilationsöppningen i underkant av fasaden och fukten tas upp av MOC-skivan. Under speciella omständigheter kan detta ske i sådan omfattning att delikvescens uppstår på den undre delen av vindskivan. Vätskan mättar då skivans porer och bildar droppar som sedan rinner ned och missfärgar sockeln.

Vattnet som sugits in i sockeln avdunstar och lämnar eventuellt en missfärgning som orsakas av salter och andra ämnen som lakats ur MgO-skivan. Vid någon fasad har öppning i nederkant av luftspalten varit utformad så att vätskan droppade ner på marken utanför sockeln och lämnade då en mörk missfärgning som sedan blev till en glansig hinna på markstenen när vätskan avdunstat (Bild 1).

MISSFÄRGNINGAR PÅ VENTILERADE FASADER

Det kan uppstå mörka partier mitt på fasader hos ventilerade fasader med träläkt som distans i luftspalten. Träläkten är vertikalt monterade på vindskyddsskivan, MOCskivan, och putsbäraren, fasadskivan, är fäst på träläkten. Ofta sammanfaller de HUSBYGGAREN NR 3.2018

mörka partierna med träläktens placering och är mest markerade i underkant av fasaden och bleknar ofta några decimeter upp på fasaden.

Träreglarna suger upp vätskan som bildas vid delikvescens på MOC-skivan. När träreglarna är fuktmättade kan de i sin tur fukta upp putsbäraren i sådan omfattning att den missfärgas temporärt. Ibland uppstår mörka ränder på hela fasadens höjd.

Dessa mörka partier brukar i regel blekna bort och försvinna helt på sommaren då fasadskivan och ytputsen torkar.

Fasaden på bild 2 har långa missfärgade områden som är bredast på ungefär 2,5 meters höjd. Det visade sig att MOC-skivan i detta objekt även exponerades mot kallvinden, på insidan av fasadens gavelspetsar.

MOC-skivorna delikvescerade på grund av fukt från luften på kallvinden och vätskan rann ner och fuktade upp hammarbandet.

Sannolikt har det uppfuktade hammarbandet på insidan av MOC-skivan bidragit till att träreglarna i luftspalten på utsidan av MOC-skivan var fuktigast ca 2,5 meter upp på fasaden. Det är även på den höjden som de vertikala områdena med mörk missfärgning är som bredast på bilden.

PÅVERKAD TRÄREGELSTOMME

Det kan bildas missfärgade områden på trä i kontakt med MgO-skiva. Vanligtvis är dessa mörka på grund av ett högre fuktinnehåll eller vitaktiga på grund av saltutfällningar. Missfärgningarna orsakas av att vätskedropparna som bildas på MOC-skivans yta sugs upp av träreglar i stommen och i distansläkten i luftspalten etc. När vätskan rinner ner på syllen och avdunstar kan det ofta kvarstå vita saltavlagringar.

Den fuktiga luften i ventilationsspalten kan orsaka delikvescens som även bildar droppar på insidan av MOC-skivans och

som i sin rena form delikvescerar vid 93 % RF. Måttlig/moderat korrosivt som vätskelösning.

MOC Sorelcement som i huvudsak består av magnesiumoxid (MgO) och magnesiumklorid (MgCl2). ”Gamla” MOC-skivor kan delikvescera vid ca 8590 % RF enligt mätningar vid LTH. MOS Sorelcement som i huvudsak består av magnesiumoxid (MgO) och magnesiumsulfat (MgSO4). ”Moderna” MOS-skivor delikvescerar inte ens vid 100 % RF, enligt mätningar vid LTH.

fuktar upp regelstommen. Delikvescens startat förmodligen innan det uppstår droppar på skivans yta. Den första vätskan som bildas tas upp kapillärt på motsvarande sätt som kaffet sugs upp i sockerbiten. Detta är en snabb process som fördelar vätskan så att skivan i princip blir lika fuktig över hela tjockleken. Detta innebär att då droppar sedan bildats på skivans fuktigaste yta, till följd av delikvescens, så är skivan fuktmättad och det behövs inte så mycket för att droppar även skall börja bildas på motstående sidan av skivan.

Vätskan sugs endast in några enstaka mm, vinkelrätt mot träets fiber, i träreglar.

Sannolikt går det att hyvla eller kolsyreblästra bort tillräckligt mycket av missfärgningen från större delen av trästommen.

Vid kvistar, skarvar och spik-/skruvhål kan inträngningen lokalt vara större. Försöken på LTH visade även att insugningen i ändträet kan vara ca 20–30 mm (Bild 3+4).

Delikvescens och uppfuktning av träet sker ibland redan under byggtiden. Vanligast är detta när bara MOC-skivan monterats på regelstommen, samtidigt som utetemperaturen nattetid är lägre än innetemperaturen och det förekommer fuktal-

17

FASAD

strande verksamhet i byggnaden, t.ex. golvavjämning.

Situationen blir ännu värre om stommen isoleras mellan reglarna, med mineralull eller annan diffusionsöppen isolering, utan att diffusionspärren, PE-folien, monteras. Då döljer även isoleringen dropparna på MOC-skivan och det missfärgade träet.

MÖGEL PÅ TRÄREGEL

Det har förekommit synlig mikrobiell påväxt på träreglarna i några objekt, ofta i form av svarta prickar inom ett begränsat område på träregelstommen. Prickar finns i anslutning till gränsen av den mörka missfärgningar på träreglar. Ofta uppkommer de synliga prickarna utanför den mörka missfärgningen, eller som på bild 5, i kanten av missfärgningen där fuktnivån och eventuell saltkoncentration kan antas vara något lägre än den är närmare MOC-skivan.

Det är inte i detalj utrett hur orsakssamband ser ut för denna påväxt, men mycket talar för att påväxten som syns på bilden uppkommer som en följd av att träregeln fuktats upp av vätskan från MOC-skivan.

Vid uppsugning av vätska från MOC-skiva kan det skapas en fuktgradient som inom ett litet område på träregeln uppfyller precis de förutsättningar som krävs för att synlig mikrobiell påväxt skall uppkomma. Se prickarna på bilden.

Sannolikt spelar gradienten av fukt och insugna salter en avgörande roll eftersom den synliga mikrobiella påväxten begränsas till ett smalt område längs med det uppfuk-

Bild 6: Brun missfärgning av korrosions­ produkter från infästningsskruvar, med lågt korrossionsskydd, i kontakt med fuktig eller blöt MgO-skiva.

tade delen av träet. Det finns inte någon påväxt närmast MOC-skivan där det kan förväntas vara fuktigast vilket tyder på att salterna från MOC-skivan kan antas ha en hämmande effekt på den mikrobiella påväxten.

Kallvindar är en riskkonstruktion som under långa perioder kan ha en relativ fuktighet som överskrider 85 % RF. Detta är en fuktnivå som ligger långt över träets kritiska RF och är i storleksordning med den nivå då delikvescens kan uppstå hos MOC-skivor. Med relativt små medel kan en kombination av styrd ventilation, värme och avfuktning sänka fuktnivån på vinden till oskadliga nivåer under 75 % RF. Träläkt i ventilationsspalten är ofta missfärgade av mikrobiell påväxt. Eftersom ventilationsspalten även har som uppgift att vara kappillärbrytande och dränerande kan det anses normalt med rinnande vatten. Därmed kan det betraktas som förväntat att träläkt i fasadens ventilationsspaltspalt fuktas upp och får en mikrobiell påväxt.

BRUN SUBSTANS FRÅN INFÄSTNINGSSKRUV

Bild 5: Svarta prickar av mikrobiell påväxt på träregel­stomme i kontakt med MOC-skiva.

18

Bruna fläckar kan uppstå längst ner på fasaden, och sprida sig med tiden. De bruna missfärgningarna uppkommer ofta vid MOC-skivans skarvar, i ett mönster som överensstämmer med infästningsskruvarna för fasadskivan/putsbäraren. Bild 6.

Missfärgningen uppstår till följd av att det bildas en brunaktig korrosionsprodukt som täcker skruvarna och transporteras, sprids, ut genom ytputsen till fasadytan.

Denna missfärgning kan uppstå då skruvarna som putsbäraren är infäst med är

Bild 7: Korrosionsprodukter som bildats på rostfria skruvar i MOC-skiva i klimatbox med 95 % RF.

långa och av rostfritt stål som når genom luftspalten och fäster i vindskyddskivan (MOC-skivan).

Sammantaget är den bruna missfärgningen en oxidationsprodukt som uppstå i kontakt mellan vissa typer av rostfritt stål samt MOC-skivor som är fuktiga eller blöta (Bild 6+7).

MIKROBIELL MISSFÄRGNING AV FASADYTA

Det kan ske mikrobiell påväxt i träspån i MOC-skivor. Om MOC-skivor felaktigt används som putsbärare kan mikrobiell substans spridas ut och missfärga fasaden.

MOC-skivor tillsätts träfiber för att öka flexibilitet, på motsvarande sätt som i cementfiberskivor. Skillnaden är att MOC-skivor har ett relativt lågt pH-värde där vissa mikroorganismer gärna växer, till skillnad från cementfiberskivor där pH-värdet är högt och hämmar mikrobiell påväxt.

De billigaste skivorna innehåller ofta en oregelbunden mängd av stora träfraktioner som under långvarig hög fuktbelastning kan orsaka synlig mikrobiell påväxt. Bild 9 visar påväxt på en MOC-skiva som exponerats för 100 % RF och 20 °C i ett år, mögelsorterna Trichotecium roseum och Cladosporium sp. identifierades enligt Åhs & Sjöberg (2017).

Det är inte lämpliga att putsa direkt på MOC-skivor. När MOC-skivor används som vindskyddskivor och sandwich-element bör de alltid förses med en kapillärbrytande och dränerande fasad, gärna ventilerad fasad. Denna utgör på ett effektivt skydd som en slags regnkappa för att minska klimatbelastningen på den yttre MOC-skivan.

En annan källa till mikrobiella missfärgning

HUSBYGGAREN NR 3.2018

BT Brandskyddat Trä

Öka kapaciteten med teknos färgsystem Trycket på målad utomhuspanel blir allt större och lika så kvalitetskraven.

I Teknos produktportfölj finns bland annat brandskyddsfärger och CMP-godkända färgsystem för utomhuspanel.

Kontakta oss idag och förbättra måleriets kapacitet med Teknos snabbtorkande färger.

info @teknos.se | 0325-61 95 00 | teknos.se

Material: Cederträpanel med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105, Moelven Projekt: Brf Bällstaån, Sundbyberg, Stockholm Arkitekt: ORIGO arkitekter

Vi kan brandskydd av trä Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer.

Vilket projekt behöver du hjälp med?

We make wood last longer

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

FASAD

Bild 8: Putsad fasad med missfärgning av mikrobiell påväxt hos träfraktioner i MOC-skivan som felaktigt använts som putsbärare.

av fasaden kan vara felaktig fasadfärg utan mögelskydd.

ETSNING AV GLAS

BYG-ERFA advarselblad från 2015 beskriver att vätskan från MOC-skivor kan etsa fönsterglas. Det handlar då om att vätskan rinner ner på fönsterglas och lämna permanenta märken på dem. Byggnader med modern arkitektonisk utformning, där fönster­glasen placeras långt ut i fasaden, tycks vara mest utsatt för detta problem.

Författaren har inte stött på detta problem i Sverige.

KORROSION AV INFÄSTNINGAR

Korrosionsskyddet hos infästningar kan påverkas av vätskan från MOC-skivor. Det är osäkert om vätskans korrosivitet skiljer mellan MOC-skivor av olika fabrikat och årgång. Det är dock visats av Åhs & Sjöberg (2017) delikvescens kan upphöra efter en tid. Detta tyder på att tillverkningsresterna i porsystemet kan lakas ut och förbrukas. I så fall kan förmodligen mängder och sammansättning av resterna i porsystemet skilja sig över tid och mellan olika skivor.

Därmed borde det finnas en skillnad i benägenhet till delikvescens av skivan och möjligtvis även korrosivitvitet hos vätskan.

Rostfritt stål av kvalitet A2 och A4 kan användas som infästningar vid MOC-skivor utan att påverkas av vätskan enligt Rode m.fl. (2017). I rapporten anges även att reparationerna av fasaderna i Danmark beräknas kosta 2 miljarder DKK. En stor del av detta är besiktningar av infästningar och byta av de med förkortad livslängd. Även detta problem verkar vara som störst vid så kallade designfasader, där en dekorativ fasadbeklädnad hängts som en regnkappa 20

Bild 9: Mikrobiell påväxt på MOC-skiva efter 1 år i 100% RF och 20°C.

utanpå den vindskivsbeklädda MOC-stommen. Dessa fasader finns även i Sverige och kan komma att behöva besiktas på motsvarande sätt som i Danmark.

FUKTMÄTNING

Vid fuktmätning i träreglar och i MOC-skivor rekommenderas enbart gravimetrisk mätning av fuktinnehållet. Genom att ta ut ett materialprov, väga dess vikt och torka det till jämvikt i ca 16 % RF (35 °C) och väga på nytt erhålls fuktmängden och vid behov även fuktkvoten. Torkning av MOC-skivor kan inte ske vid höga temperaturer eftersom det då avgår kemiskt bundet vatten och resultatet blir missvisande.

Fuktkvotsmätare med stift kan inte användas i MOC-skivor eller trä som påverkats av den salta vätskan. Salternas joner leder strömmen i materialet och värdet på mätarens display blir orimligt stort. I princip kan dessa ”orimliga” värden användas för att dokumentera att någonting är på tok, men egentligen inte till något annat.

BESTÄMNING AV MOC/MOS-SKIVA

Vid en besiktning eller skadeutredning finns det två olika metoder för att bestämma om skivan innehåller fria klorider som kan delikvescera enligt Åhs & Sjöberg (2017) Den ena metoden är med ”kloridstickor” som färgindikerar då de doppas i en lösning av vatten och krossad MOC-skiva. Den andra metoden innebär att silvernitratlösning tillsätts en lösning enligt ovan och visuell kontroll av utfällningar görs.

Dessa metoder kan avgöra ifall det rör sig om en MOC-skiva, men de kan inte avgöra huruvida skivan har benägenhet till delikvescens eller inte. För att avgöra det finns risk för delikvescens behöver en bit av ski-

van läggas i en klimatbox med 100 % RF. Om det inte uppkommer droppar på skivans yta inom en vecka vid rumstemperatur så delikvescerar inte skivan enligt Åhs & Sjöberg (2017).

Om däremot uppstår droppar på ytan vid testet, så betyder detta att skivan från fasaden kan delikvescera och därmed inte är helt fukttålig. Ett sådant resultat kan vara grund för reklamation om leverantören vid tiden för leverans uppgav att MOC-skivan var helt fukttålig.

Vid reklamationer är grundregeln ”follow the money” vilket innebär att man först kontaktar entreprenören som skickat fakturan för arbete och material. Om inte entreprenören finns kvar eller kan ta ansvar så kontaktas materialleverantören och därefter tillverkaren. ■

Brycke E., Drotz R., Tengberg C.S. (2015) Förstudie: Sprickor i nyproducerade våtutrymmen – nästa stora branschgemensamma problem? SBUF projekt 12976 Pehrsson D. & Persson A. Examensarbete (2013), Fuktrörelser I oorganiska vårtums-och vindskyddsskivor. Rapport TVBM-5090. Avd. Byggnadsmaterial, LTH. Rode C., Bunch-Nielsen T., Kielsgaard Hansen K., Grelk B. (2017). Moisture damage with magnesium oxide boards in Danish facade structures. NSB2017, Trondheim, Norway. Åhs M. & Sjöberg A. (2017) Magnesiumoxidskivor. Etapp I: Inledande studie med avseende på fukttekniska egenskaper, mätmetoder och risker. Rapport TVBM-3184. Avd. Byggnadsmaterial, LTH.

ANDERS SJÖBERG

Tekn. dr byggnadsmaterial AFEM konsult AB

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Sarnafil® T MILJÖVÄNLIG TAKDUK FÖR GRÖNA TAK

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

Husbyggar tak og fasad korrigert.qxp_Layout 1 24.05.2018 08.01 Side 1

Produkter för tak och fasad!

Isola utvecklar och levererar funktionella tak-och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen.

Vi har ett brett produktprogram av exponerade och inbyggda kvalitetsprodukter.

- Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd

www.isola.se

Bygg bättre, enklare

LETT-TAK LETT-TAK Kommersiella byggnader och hallar över hela Norden med skräddarsytt Lett-Tak Lett-Tak Systemer AS har kunskapen du behöver för trygghet i ditt val av takkonstruktion.

Våra duktiga ingenjörer projekterar taket i samarbete med beställare och ser

Spännvidd: Max 18 m

till att projektet är i trygga händer. Vi har kapacitet att producera 300 000 m²

Termiska egenskaper:

tak per år. Elementen monteras alltid av våra egna specialiserade montörer som

U-värde från 0,08 W/m2 K

har säkerhet och kvalitet som sitt fokusområde. Lett-Tak tar sitt miljöansvar

Byggtid: t.o.m. 1200 m2 färdiglagt tak/dag

och använder sig enbart av kvalitetskomponenter från välkända leverantörer.

Produktionskapacitet: Över 300 000 m2/år

LÄNGSTA • VARMASTE • LÄTTASTE • SNABBASTE | Tel: +47 33 13 28 00 | salg@lett-tak.no | www.lett-tak.se

BYGGADMINISTRATION

REGION SKÅNE KRÄVER

Certifiering vid entreprenad­ besiktningar Som en av de första regionerna i landet beslutade region Skåne för ett par år sedan att de alltid skulle kräva certifierade besiktningsmän vid upphandlingar av större bygg- och fastighetsprojekt.

Skälet är att trygga en hög kvalitetsnivå.

TEXT: YLVA SJÖNELL

I

nom byggområdet har certifiering varit vanligt även tidigare, men inte på exempelvis installationssidan som nu ingår i Region Skånes generella krav.

– Erfarenheten har visat att projekt som har en godkänd besiktning ändå har haft en hel del anmärkningar kvar när projektet har blivit överHUSBYGGAREN NR 3.2018

lämnat som vi anser att skulle ha varit med i besiktningsprotokollen. För att öka kvalitén på våra besiktningar så tog vi beslutet att införa certifiering krav till upphandlingen av nästa ramavtal för besiktningsuppdrag, berättar Tony Carlin Divisionschef division projekt Regionfastigheter Stora byggprojekt med höga kvalitetskrav.

Ansvaret för upphandlingar av regionens

byggprojekt, som tex sjukhus, ligger inom Tony Carlins division. De upphandlar teknikkonsulter för ca 150–200 MSEK varje år och i den gruppen ingår besiktningsmännen. Det är komplexa byggprojekt de jobbar med som har höga krav på exempelvis ventilation, installationer av avancerade utrustningar och mycket annat som inte får gå fel.

23

BYGGADMINISTRATION

– Med vetskap om vilka utbildnings­moment som en besiktningsman tar sig igenom vid certifieringen så känner vi en betydligt större trygghet då vi vet att de besiktningsmän som används vid våra byggen har den kompetensnivån.

Certifieringen för besiktningsmän är en personcertifiering och inom bygg- och anläggning finns tre olika certifieringsområden; utemiljö, överlåtelse och entreprenad.

För den som söker certifiering krävs bland annat relevant utbildning, lång erfarenhet inom området och en av RISE Certifiering godkänd tentamen.

Dessutom så krävs en förnyelse av certifieringen vart femte år då de får uppvisa att de inhämtat kunskap om alla uppdateringar som skett av byggföreskrifter och annat så att de alltid har de senaste kunskaperna.

– En besiktningsman är en bra investering, och med certifiering anser vi att vi får bättre kvalité på våra projekt, konstaterar Tony Carlin.

TYDLIG PROCESS FÖR RAMAVTAL OCH AVROP

mannen så att Region Skåne kan kontrollera kompetensen innan besiktning sker.

– Vi har utformat det så för att undvika de problem som uppstår när folk byter företag under en pågående avtalstid. Har man angivit en specifik person vid ramavtalsskrivningen som sedan slutar så skapar det stora problem för alla ingående parter. Konsultbranschen är mycket rörlig och folk byter arbetsgivare rätt ofta, och dessutom behöver en större leverantör använda sin personal effektivt vilket gör att de på förhand inte kan garantera en viss person för ett visst tillfälle.

Vid skrivning av ramavtalen kvalificerar de alltså företag, inte personer, vilket gör

Joakim Hillborg, Skanska.

att systemet blir mindre sårbart än då krav fanns på att man redan vid avtalsskrivningen skulle namnge exempelvis en specifik besiktningsman som skulle ansvara för vissa besiktningar.

Ett exempel på problem som ett sådant system tidigare inneburit var vid ett projekt ett antal år sedan. När besiktning skulle ske av installationer där medicinska gaser skulle användas hade den certifierade besiktningsman som en leverantör angivit i avtalet hunnit sluta, och detta medförde att leverantören inte kunde erbjuda efterfrågad kompetens och enligt sanktionsmodellen i avtalet innebar det att leverantören blir nerflyttad i rangordningen, långt ner på

Bild: MandaWorks © Malmö stadsbyggnadskontor.

Region Skåne har utformat kravställningen för besiktningsmän så att i själva anbudet vid en upphandling behöver konsulten inte ange en specifik person som ska utföra besiktningen. Leverantören garanterar i detta skede endast att de har resurser med rätt kvalité och certifiering. Men när sedan den tjänsten ska avropas och utföras så måste leverantören namnge besiktnings-

Tony Carlin, Regionfastigheter Region Skåne.

Malmö växer, översiktsplanen för Nyhamnen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen.

24

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Bild: SKANSKA

Visionsbild: Aspen Strand ska bli en helt ny stadsdel intill sjön Aspen i Lerum.

rangordningslistan över avrop.

– Att göra som vi gör nu innebär mer arbete för oss vid varje avrop av olika tjänster, men samtidigt mindre jobb vid själva ramavtalsskrivningen. Och det underlättar betydligt för de företag som lägger anbuden vid upphandlingen, det blir ett betydligt mer flexibelt och effektivt system, förklarar Tony Carlin.

De ramavtal där kravet på certifierade besiktningsmän ingår spänner över stora områden, alltifrån bygg och mark & VA till el/tele/data, luftbehandling och hiss.

– Det innebär ett stort antal avtal som vi hanterar varje år och vi har utvecklat ett system med rangordning och avrop som ser till att befintlig kompetens hos de vi har ramavtal med ständigt uppdateras med deras befintliga kompetens. På det viset har vi koll när vi gör avrop var rätt kompetens finns.

KRAV PÅ CERTIFIERING SPRIDS ÖVER SVERIGE

Certifieringssystemet för besiktningsmän har funnits i mer än tio år, men det tar tid att få gehör för behovet av certifiering.

Dock förstår nu fler och fler, både bland beställare och entreprenörer, värdet av certifiering både för kvalitetsarbetet och för att minimera riskerna med icke-behöriga besiktningsmän.

Så Region Skåne är inte längre ensamma om att ställa krav på certifiering vid entreprenadbesiktningar.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

– Som jag har förstått det så har flera andra kommuner börjat införa motsvarande krav vilket känns bra. För då kan vi få högre kvalité och bättre jämförelse av leverantörer och leverantörerna vet vad som krävs av dom, avslutar Tony Carlin. ÄVEN ENTREPRENÖRER KRÄVER CERTIFIERING

Men det är inte bara från beställarhåll som man ser fördelarna med att använda besiktningsmän som är certifierade. Byggföretaget Skanska har utvecklat ett omfattande kvalitetssäkringssystem för sina byggprojekt. Som en del i det kräver de certifierade besiktningsmän vid besiktningar av deras byggen.

– För oss handlar det om en trygghet att veta att de vi anlitar besitter tillräcklig kompetens för uppdraget. Genom att använda certifierade besiktningsmän så undviker vi även många problem om det uppstår en tvist mellan beställaren och oss, vi kan båda lita på besiktningsmannens bedömning, förklarar Joakim Hillborg, eftermarknadschef på Skanska för hus och bostäder.

Det handlar bland annat om att få svart på vitt vad som hänt i en viss situation om en tvist kanske leder vidare till en juridisk process. Om de inte använder en certifierad besiktningsman så skulle det lätt bli en fråga om besiktningsmannens förmåga att avgöra om något felaktigt skett från entreprenörens sida, och då skulle även besiktningsmannens kompetens bli en del av tvisten.

– Det besparar både oss och beställaren av byggprojektet mycket onödigt bråk om vi båda kan lita på besiktningsmannens utlåtande.

Han hänvisar även till värdet på deras varumärke, de vill vara kända för att sätta kvalitet i första rummet och då betyder certifieringar mycket för att visa deras ambitionsnivå.

– Idag betyder varumärket allt mer, vilka värden man förknippar det med, och i det läget är det skönt att kunna hänvisa till den höga kvalitetsnivån en certifiering medför.

Det är ett omfattande system och för att få behålla sin certifiering måste besiktningsmannen kontinuerligt bevisa sin kompetens, rapportera alla jobb hen utför och så finns det även ett system med återrapportering till certifieringsorganet av eventuella klagomål på arbetet hen utfört.

– Så det är ett gediget certifieringssystem som ger oss som entreprenör en stor trygghet och bidrar till att säkerställa nivån på vårt kvalitetsarbete, avslutar Joakim Hillborg. ■

YLVA SJÖNELL

Frilansjournalist

25

Bildjournalistik

Början till slutet för enstegstätade fasader? för området kring Hammarby sjö som syftade till att bebygga området med bostäder.

Hammarby sjöstad är ett miljöprojekt som också användes som en viktig del i kampanjen att få olympiska spelen till Stockholm 2004. Nu hamnade spelen i Aten i stället och en rimlig slutsats är att OS-kommittén inte lade någon större vikt vid kandiderande städers miljöprofil. Sjöstaden är ett ofta uppvisat exempel på hållbar stadsutveckling, men är även förknippad med inbyggd fukt och de problem som de enstegstätade fasadsystem som de utfördes i mitten av 1990-talet och en bit på 2000-talet medfört.

1991 FRAMLADES DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN

Foto: Marc Femenia Text: Husbyggaren

T

TAKSÄKERHET Per Wikstrand har mer än 30 års erfarenhet av taksäkerhetsprodukter.

Vi erbjuder olika typer av räcken, takbryggor, vajersystem och tak- och fasadstegar. Vårt kompletta sortiment levereras omgående.

Produkterna kan fås varmförzinkade eller lackerade.

Per Wikstrand AB Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora 0250-289 80 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

TAK

Taksäkerhet

OCH SOLPANELER

Detta preliminära avsnitt av Branschstandard – Tak­säker­ het redovisar regler från Taksäkerhetskommittén gällande placering av taksäkerhet på tak i samband med solpaneler för att möjliggöra säker vistelse på tak vid tillsyn och underhåll av tak och anordningar på tak samt att snörasskydd i anslutning till solpaneler ska ha avsedd effekt. Reglerna har diskuterats i olika forum under 2017 och våren 2018 och kommer förhoppningsvis vara redo att fastställas till sommaren.

TEXT: PEO AXELSSON · ILLUSTRATIONER: HANS SANDQVIST, BILDINFO

A

ntalet solpaneler och då framför allt elproducerande solceller, har ökat kraftigt under senare tid.

Antalet förväntas öka från dagens 0,2 procent av all elproduktion till ca 10 procent 2030. Man försöker att få plats med så många paneler som möjligt på ett tak. Säkerheten får dock HUSBYGGAREN NR 3.2018

inte bli lidande. Solpaneler behöver tillsyn och underhåll för att ge optimal effekt. Allt takmaterial/takytor utsätts för nedsmutsning av damm, fågelspillning mm. På takmaterial; takpannor, plåt, tätskikt, duktak, utgör detta inget stort problem. Rengöring av paneler görs vid behov vilket sällan sker oftare än vart 10 år, det borde ske tätare.

Till viss del sker rengöring av regn. Sol­ paneler smutsas ner på samma sätt som

FAKTARUTA

Taksäkerhet Permanenta anordningar på tak, som tillsammans med lämplig personlig skyddsutrustning, innebär möjlighet att på ett säkert sätt utföra tillsyn, underhåll och reparation av tak och anordningar på tak, samt enklare monteringsarbete. Även snörasskydd räknas som taksäkerhet. Snörasskydd minskar risken för att snö och is faller ner på personer och egendom. Lämpligt placerade snörasskydd enligt SS 831335 kan dessutom utgöra extra förankringsmöjlighet i kombination med förankringslina till högre placerad förankringsanordning.

Dessutom ger det fotstöd vid vistelse vid takfot.

Solpaneler Samlingsnamn för solceller, för el-produktion, och solfångare, för värmeproduktion. Solpaneler kan vara integrerade i takmaterialet, ligga som paneler ovanför på eget bärverk ovanför takytan eller tiltas/vinklas upp, med hjälp av stativ, från takytan vid låglutande tak. Solceller för tak är vanligtvis ca 1×1,7 meter.

29

TAK

Figur 3. Takplan för sluttande tak. Placering av solpaneler, tillträdes­leder och förankrings­ anordningar.

Figur 1. Maximal teoretisk pendlingshöjd 0,83 m.

Om gångbryggan får plats på takhalvan med solpaneler behövs normalt inget extra nockräcke på andra sidan.

Figur 2. Placering av snörasskydd/fotstöd, sol­ paneler och förankrings­ anordningar för personligt fallskydd.

takmaterial och rengörs relativ bra p.g.a. sin ofta glatta yta. Men till skillnad från takmaterialen är solpanelernas funktion beroende av att ytan är så ren som möjligt.

Lämpligt intervall för tillsyn/underhåll av solpaneler anses vara varje år (årligen).

I Boverkets byggregler anses solpaneler vara ett så kallat ”fast arbetsställe” och ska ha taksäkerhetsanordningar i den omfattning som gör det möjligt att utföra tillsyn/ underhåll så att solpanelernas funktion bibehålls.

GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ TAKSÄKERHET PÅ TAK MED SOLPANELER

Det ska vara möjligt att på ett säkert sätt ta sig upp till tak och förflytta sig på tak för att utföra nödvändig tillsyn och underhåll av tak och anordningar på tak. Solpaneler ska inte beträdas då de kan skadas. Finns det inget skyddsräcke eller motsvarande ska man vara så kallat ”löpande” förankrad med personlig fallskyddsutrustning vid aktiviteter på tak. Det vill säga aldrig vara oförankrad.

Tillträde till taket och fram till solpaneler och nedanför solpaneler, kan vara via: ■■ Stegar (markstegar/fasadstegar) ■■ Tillträdesluckor ■■ Takstegar och gångbryggor (skyddsräcken) 30

Förankringsmöjlighet för personlig fallskyddsutrustning vid aktivitet kring sol­ panelerna kan vara: ■■ Förankringsanordningar, vajer-/sken­ system eller enskilda öglor, monterat på takytan ■■ Takstegar och gångbryggor med vajereller skensystem ■■ Sken- och vajersystem i överkant av solpaneler på sluttande tak. Eventuellt integrerat i solpanelernas infästningssystem.

■■ Förankringssystem på fasader på byggnader på taket I princip måste man vara förankrad med personlig fallskyddsutrustning under hela vistelsen på taket: ■■ I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:3 ”Byggnads- och anläggnings­ arbete” anges att man ska vara ”löpande” förankrad.

■■ I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS

1981:14 ”Skydd mot skada genom fall” står att Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.

Att inte följa AFS 1999:3, vad gäller fallskydd, leder till sanktionsavgift på mellan 40 000 kr och 400 000 kr. Att ha bristande fallskydd enligt AFS 1981:14 är en kriminell handling och kan i dagsläget leda till anmä-

lan, behandling av åklagare och domstol och eventuellt bötesstraff.

Med mycket stor sannolikhet kommer allt bristande fallskydd, oavsett arbetsuppgift och yrke, framöver att leda till sanktionsavgifter. Arbetsmiljöverket förbereder just nu omarbetning av föreskrifter om fallskydd, och sanktionsavgifter är aktuell för alla typer av bristande fallskydd liknande de regler som idag finns i AFS 1999:3.

Det måste vara möjligt att under hela vistelsen vara förankrad med personlig fallskyddsutrustning. Det måste också gå att komma åt takets alla kanter för tillsyn och underhåll och eventuell snö- och is- borttagning, och därvid kunna vara förankrad och inte riskera en större teoretisk pendelhöjd vid ett fall med personlig fallskyddsutrustning, än 0,83 m. Det är den teoretiska pendelhöjd man får om man är förankrad, enligt Figur 1, vid ett takytterhörn där förankringspunkten är placerad 2 meter in från respektive takkant.

Dessutom ska de ergonomiska förhållandena vara acceptabla. Att gå på en lång gångbrygga eller takstege på taket och vara tvungen att böja sig ner, för att omförankra sig, eller tilläggsförankra sig med karbinhakar, många gånger, är inte acceptabelt. Kortare sträckor än 4 meter anses vara acceptabelt med detta förfarande då det oftast

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Ökas till 700–800 mm? Om vajer vid takyta – avstånd 2 m.

Plats för snösläde mellan solpanels­ rader 750 mm?

Figur 4.

kan göras med endast en omförankring eller en extra karbinhake.

Gör en takplan där förankringsanordningarna och säkra användningsområden (ytor) för respektive förankringsanordning/ förankringspunkt, studeras och ritas in. Se till att det så långt som möjligt går att använda vajer- och skensystem som underlättar förflyttning på taket. Se även till att den personliga fallskyddsutrustningen, fallskyddsblock, karbinhakar m.m., inte kan skada solpanelerna vid förankring och förflyttning. Tänk även på att det ska finnas möjlighet att ta bort snö från taket, t.ex. att det finns plats för snöredskap.

SOLPANELER PÅ SLUTTANDE TAK, OFTAST DIREKT MOT TAKYTAN.

Snörasskydd Solceller integrerade i takmaterialet innebär inga restriktioner på närhet till snörasskydd mer än att man måste ta hänsyn till skuggningsrisk. Snörasskydd i form av ett 150 mm högt räcke, monteras för att minska risken att snö och is faller ner och skadar personer och egendom. De ska placeras så långt ner på takfallet som möjligt.

Observera dock risken för överbelastning av takfot. Kontrollera bärförmåga med konstruktör. Snörasskydd i form av räcken kan behöva kompletteras med is-/snöstopper, under räcket, och som går ner i profilbotten eller i takpannornas dalar, för att minska risk för att is- och snöflak glider under.

Förankringsanordningar Ovanför solpanelerna ska det finnas förankringsmöjlighet för personlig fallskyddsutrustning. Det kan vara i form av gångbrygga eller nockräcke kompletterat med vajer eller skensystem för att kunna förflytta förankringspunkten efterhand som man förflyttar sig nere vid takfoten. Det är lämpligt att avsluta vajer/skena ca 2 meter in från gavelkant/takkant så att man inte riskerar att ha förankringspunkten vid fötterna vid HUSBYGGAREN NR 3.2018

ett eventuellt fall över kanten eller få onödigt stor pendelhöjd.

Säker förflyttning På sadeltak kan gångbrygga eller nockräcke vara monterat på motstående takfall för att ge plats till optimalt med solpaneler på solpanelssidan. För att göra det möjligt att vara förankrad ovanför solpanelerna och arbeta nedanför bör avståndet mellan förankringsanordning och takfot/takkant inte vara längre än 10 meter. Se även till att följaren på vajer- och skensystem inte hindras av solpanelerna eller annat och att inte skador av på solpanelerna förankringsutrustning kan ske. För att ha rimliga sträckor att förflytta sig vid takfoten ska solpanelsytorna inte ha större längd i byggnadens längdriktning än 16 meter. Max 8 meter i sidled = 16 meter. Mellan solpanelsytorna placeras då lämpligen en gångbrygga/takstege. Bäst utseende får man om man har gångbrygga/takstege nedsänkt mellan solpanelsytorna.

Gångbryggor och takstegar är oftast 350 mm breda. Se till att ”klivavstånd” mellan två enheter inte överstiger 600 mm.

Gäller även över nock. Är taklutningen brantare än 14 grader ska gångbrygga finnas på en av takhalvorna och kanske då inte på den sida där solpanelerna sitter.

Normalt behövs inte både gångbrygga (med vajer/skena) och nockräcke (med vajer skena). Kontrollera funktionen så att man kan förflytta sig nere vid takfoten när man är förankrad i vajer/skena uppe på gångbrygga eller nockräcke.

Pulpettak Upptill på pulpettak ska det finnas plats för gångbrygga om taklutningen är 14 grader eller mer. Den ska ha vajer eller skensystem för att göra det möjligt att förflytta sig nere vid takfoten. Gångbryggan ska inte placeras närmare pulpettakets övre takkant än 1 meter. Vid närmare placering kan skydds-

räcke behövas. Det måste finnas en tillträdesled mellan takfot och övre takkant/taknock i form av gångbrygga (från 0– ca 12 grader), taktrappstege (8–45 grader) eller takpinnstege (över 25 grader).

Det ska finnas utrymme för att, väl förankrad med personligt fallskydd, ta sig utefter takkant och takfot för att sköta tillsyn och underhåll av tak, inklusive snö- och isröjning. Gåbart avstånd mellan takkant och solpanel bör vara minst 800 mm. Kortare sträckor (< 600 mm) accepteras ≥ 500 mm avstånd. Tänk på att personligt fallskydd i form av positioneringssystem kan behövas i vissa fall. Det vill säga att man med två repsystem, förankrad i två olika, väl genomtänkta punkter, skapar en säker situation så att risk för pendelfall minimeras.

Uppresta solpaneler på låglutande tak Figur 4 visar minsta tillåtna avstånd utanför solpaneler mot takkant och mellan uppresta solpaneler på låglutande tak (≤ 6 grader). Idealet vore om solpanelerna hade integrerade förankringsskenor eller vajersystem för framför allt den övre och den nedre raden. Vistelse mellan solpanelraderna kan ofta ske utan att vara förankrad.

Detta gäller dock inte de yttre 2 metrarna mot gaveltakkanten där kompletterande förankringsöglor, 2 meter från takkant, inne mellan solpanelsraderna, kan behövas.

Skena/vajer på takytan, på gångbryggor/ takstegar eller på solpanelerna ska finnas för att möjliggöra säker vistelse utanför de nedre och övre solpanelsraderna, samt i takytterhörn. Placeras helst ca 2 meter från takkant. Om vajer- eller skensystemet sitter högt, t.ex. på en vägg, kan avståndet oftast vara kortare. Snörasskydd nere vid takkant kan användas som extra förankringspunkt vid vistelse nära gavelkant. Man måste då använda en lång och en kort förankringslina samtidigt för att minimera risken för allvarliga pendelfall.

31

TAK

Bör vara minst 700 mm? Om vajer vid takyta – avstånd 2 m från takkant.

Figur 5. Takplan för låglutande tak med tiltade/uppresta solpaneler. Placering av förankringsvajer/skena och förankringspunkter.

Ska vara ≥ 1000.

Figur 6. Snörasskydd/fotstöd vid taklutning över 15 grader.

Om det inte finns möjlighet att förankra personlig fallskyddsutrustning i panelernas stomme måste paneler placeras minst 2 meter in från takkant och förankringsvajer monteras på taket i mitten samt på taken utanför första och sista raden. Om sarg finns runt takytan måste gåbredd på minst 500 mm finnas mellan insida sarg och solpaneler och vid högre solpaneler, t.ex. tiltade/uppresta, ökas bredden inåt med ytterligare 100 mm.

Snörasskydd och fotstöd nedanför solpaneler på sluttande tak Som snörasskydd används lågt räcke, snörasskydd/snöglidhinder nedanför solpanelerna. Dimensionera snörasskydd efter aktuella snölaster, normala snörasskydd klarar 5 kN/m (500 kg/m) i takfallets riktning. Tillverkare av snörasskydd har dimensioneringshjälpmedel på sina hemsidor.

Om solpanelerna bygger mellan 100– 150 mm över takytan måste det vara ett visst avstånd mellan solpanelerna och snörasskyddet eller att snörasskyddet förhöjs, fig. 6–8. Snörasskydd (150 mm högt) 32

Figur 8. Snöglidhinder vid taklutning ≤ 6 grader.

Figur 7. Förhöjt snörasskydd (> 150 mm), tex. tiltad/upprest gångbrygga med höjd/ bredd 350 mm, kan användas när avståndet mellansnörasskydd och solpaneler är mindre än 800 mm och mer än 500 mm.

kan användas som fotstöd och snörasskydd nedanför solpaneler. Avstånd mellan snörasskydd och solpaneler bör vara minst 800 mm vid taklutning 15 grader eller mindre, för att snörasskydd ska fungera bra.

Vid brantare taklutning ökas avståndet till 1 000 mm. Snö glider lätt på solpaneler och vid brantare taklutning kan den lättare fara över snörasskyddet. Lägre räcken, höjd 70 mm eller lägre, kallas för snöglidhinder.

Dessa kan inte ersätta det nedersta räcket, snörasskyddet, då de ej anses ha tillräcklig snöstoppande förmåga, och inte utgör godtagbart fotstöd.

Måttet 500 mm för att kunna gå nedanför solpanelerna med fotstöd i snörasskyddet. Stoppad snö kommer troligen att kunna störa nedersta solpanelsraden.

Observera att snörasskydd i detta utförande ska klara personlast på 1,5 kN (150 kg) utåtriktad längst upp på räcket samt vara dimensionerat för aktuella snölaster i takfallets riktning. Detta ska testas av tillverkare eller motsvarande med t.ex. 5 kN/m utbredd last ca 75 mm från ovankant av snörasskyddet (gångbryggan).

Mellanrum mellan snörasskydd och solpaneler minst 500 mm. OBS! Fungerar ej som snörasskydd på tak brantare än 15 grader eller där snölast i takfallets riktning överskrider snöglidhindrets hållfasthet! ÖVRIGT

Det ska finnas möjlighet att kunna montera bort solpaneler från gåbar yta, nerifrån/utifrån, möjlighet och metod att förvara lösgjorda paneler samt fram till ev. skadad panel.

Se till att skyddsräcken, snörasskydd och annan taksäkerhetsutrustning inte ger skuggor på solpaneler.

Vid behov av utbildning i taksäkerhet och vid frågor kring taksäkerhet gå in på www.taksakerhet.se. ■

PEO AXELSSON

Tekn. dr Utredare och utbildare i taksäkerhet för Taksäkerhetskommittén.

Ordföranden i SIS/TK193 Takprodukter och taksäkerhet.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Säker

på

TakeT

Fallskydd Weline Weline wiresystem är ett fallskydd som finns i standardlängder för korta leveranstider. Weline är en enkel lösning som fungerar ihop med befintliga taksäkerhetssystem.

Wiresystemet får monteras ihop med Weland Ståls taksäkerhetsprodukter och övriga svenska fabrikat.

Welinsetem

y Wire-s ttre för bä t på he säker n! take

www.welandstal.se Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel: 0321-261 60 • E-post: info@welandstal.se

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

TAK

DIMENSIONERING AV TAKAVVATTNING På senare år har intensivare regnskurar noterats. Detta förväntas hålla i sig i framtiden och kanske intensifieras.

Med anledning av detta har ändringar gjorts till AMA Hus 18. Bland annat har tabeller i RA för dimensionering av takavvattning kompletterats med större dimensioner för stuprör och hängrännor.

TEXT & BILD: TORBJÖRN OSTERLING

F

ör dimensionering av hängrännor och stuprör finns en svensk standard, SS 82 40 31, som ofta används vid dimensionering av hängrännor och stuprör. I RA Hus finns även rekommendationer som kan användas. Vid revideringen av AMA Hus 14 till AMA Hus 18 har uppmärksammats att det finns Europastandarder som ger ytterligare information HUSBYGGAREN NR 3.2018

om dimensionering av takavvattning. AB Tätskiktsgarantier i Norden AB har också i sina riktlinjer 2018 utökat texterna om takavvattning.

I Råd och anvisningar till AMA har det sedan 1965 funnits rekommendationer om val av dimension på hängrännor och stuprör relaterade till takarea.

Tabell RA JT-.811/1 i RA Hus 18 innehåller uppgifter om diameter på hängränna för några olika takareor, se tabell 1.

Bild 1. Dimensioner på hängrännor kan bland annat väljas med råd i RA Hus 18, se tabell 1.

Takarea i m2 max

75

125

200

250

Nom. diam.i mm

100

125

150

190

4 100

5 500

8 900

15 000

Ung. vatten­för. tvärsnitts­area i mm2

Tabell 1. Tabell RA JT-.811/1 i RA Hus 18. Tabellen har jämfört med motsvarande tabell i RA Hus 14 utökats med ränna som har diameter 190 mm.

35

TAK

Takarea i m2 högst

80

125

180

230

300

375

Nominell diameter, mm

75

90

100

110

120

150

Ungefärligt vattenförande tvärsnittsarea i mm2 4400

5900

7800

9700

11300

Tabell RA JT-.811/1 avser halvrunda hängrännor, se bild 2, och om andra former av hängrännor ska användas kan en omräkning ske med ledning av uppgifterna om vattenförande tvärsnittsarea. Uppgifterna är baserade på en rännfallslängd på 10 meter. Det innebär ett längsta avstånd på 20 meter mellan stuprör. Även för utvändiga stuprör finns i RA Hus 18 Tabell RA JT-.821/1, se tabell 2.

Uppgifterna i tabellerna har varit ungefär desamma sedan ByggAMA 1960. Måtten har varierat något men det nya är att tabellerna utökats med större dimensioner. Det kan även noteras att det på marknaden finns rännor och rör med större dimensioner än de som framgår av ovanstående tabeller.

Om avvattnad area överstiger de som framgår av tabellerna bör anvisningar från tillverkare av hängrännor och stuprör kontrolleras. De är i stor utsträckning desamma som i RA Hus men kan innehålla kompletterande uppgifter.

Verklig takarea v

Under JT-.81 i AMA föreskrivs att hängränna efter uppsättning ska ha lutning på minst 2,5 mm/m. För att minska risken för att en hängränna ska sättas igen av mindre partiklar bör större lutning föreskrivas, se tabell 3.

Tabellerna i RA Hus kan användas som en enkel metod att dimensionera hängrännor och stuprör. Värdena är baserade på en taklutning mindre än 45 grader och en sannolik regnintensitet på 0,013 l/s m2. Detta anses motsvara en varaktighet på 10 minuter och frekvensen en gång på 5 år. En hängränna kan alltså brädda över 1 gång vart 5:e år. För tak som lutar mer än 45 grader kan avvattnad area ökas något i förhållande till det som framgår av tabell RA JT-.811/1.

Eftersom regnintensiteten varierar i Sverige och det även noterats större regnmängder under senare år kan det ibland finnas skäl att göra en mer detaljerad dimensionering. Detta gäller inte minst vid större tak och vid invändig takavvattning där stora vattenmängder kan leda till skador om till exempel brunnar sätts igen eller är underdimensionerade. Enligt SMHI återfinns den största regnintensiteten i ett band utmed Hallands och Bohusläns östra gräns medan

1

Verklig takarea v m2

Avstånd mellan takkant och stuprör

1

Bild 3. Utdrag ur SS 824031. Enligt standarden förutsätts att taklutningen är mer än 1:40. Se även bild 4. Källa: SIS, Swedish Standards Institute.

36

7

125

6

150

5

Tabell 3. Tabell RA JT-.81/1 i RA Hus 18.

vi har den lägsta intensiteten utmed östersjökusten och i en tunga in över Östergötland fram till Vänern.

HJÄLPMEDEL VID DIMENSIONERING

I RA Hus hänvisas till SS 824031 – Dagvattensystem – Takavvattning – Dimensioneringsunderlag.

Standarden som gavs ut 1988 används fortfarande men det har diskuterats huruvida den borde revideras med hänsyn till bland annat att det under de senaste åren har noterats att det oftare sker kraftigare regn än tidigare.

Standarden togs ursprungligen fram för att vara ett hjälpmedel vid dimensionering av dagvattensystem. Man ville få ett underlag för att bedöma vilka vattenmängder som takavvattningen skulle tillföra dagvattensystemen när det blev allt vanligare att ta ner regnvattnet i dessa i stället för att släppa ut vattnet på markytorna.

Av standarden framgår att om det finns risk för stora olägenheter om hängrännan bräddar över vid enstaka tillfällen ska regnintensiteten bestämmas med hänsyn till de förhållanden som råder på orten. Skrivningen är oklar såtillvida att det kan vara svårt för en projektör att dels bedöma vad

0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 240

1+ 2

2

100

Nominell diameter för halvrund ränna i mm

Min 1:40

Projicerad takarea p

Minsta lutning för självrensning 0/00

17700

Tabell 2. Tabell RA JT-.821/1 i RA Hus 18. Tabellen har jämfört med motsvarande tabell i RA Hus 14 ut­ökats med stuprör som har diameter 150 mm.

Bild 2. För hängrännor som inte är halvrunda kan uppgifterna om ungefärlig vattenförande area användas i tabell RA JT-.811/1.

Diameter ränna

220 200 180 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20

160 140 120 100 80 60 40 20

50

60

70

80

90 100 110 120 130 140 150

Bild 4. Utdrag ur SS 824031. Med hjälp av principen enligt bild 3 samt denna bild kan dimension på en hängränna fastställas.

Källa: SIS, Swedish Standards Institute.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

som är stora olägenheter dels bedöma frekvens för vad som kan vara enstaka tillfällen.

I standarden finns anvisningar för hur sannolikt regnvattenflöde kan beräknas och där hänsyn även kan tas till takytans egenskaper. I SS 824031 används också en regnintensitet på 0,013 l/s m2. En regnintensitet på 0,013 l/s m2 är lågt i jämförelse med de rekommendationer som finns i till exempel Tyskland och Frankrike. I Tyskland används en regnintensitet på 0,03 l/s m2 och i Frankrike 0,05 l/s m2.

Vid beräkning av sannolikt regnvattenflöde enligt SS 824031 är utgångspunkten en horisontalt projicerad takarea, se bild 3 och 4.

Vid beräkning av takarea bör hänsyn tas till att regnets infallsvinkel inte nödvändigtvis är lodrät. Ett lägre liggande tak mot en fasad ska även avvattna det vatten som vid ogynnsam infallsvinkel också träffar fasaden, se bild 5.

I SS 824031 finns även ett nomogram liknande det som framgår av bild 3 och som kan användas för dimensionering av stuprör.

En avgörande förutsättning för att hängränna i kombination med stuprör ska klara förutsatta flöden är att det urklippta hålet i hängrännan har minst samma diameter som röret. Vidare ska kanten drivas ner något för att vatten inte kapillärt ska sugas in under hängrännan och sedan rinna längs utsidan på stupröret, se bild 6.

RISKFAKTORER VID DIMENSIONERING

I RA Hus 18 finns för dimensionering av hängrännor en ny hänvisning till SS-EN 12056-3. Avlopp – Självfallssystem inomhus – Del 3: Takavlopp, planering och beräkningar.

Bild 6. Hål i hängränna måste ha minst samma diameter som stuprör. Kant i hål ska drivas ner något.

Standarden ger ytterligare information om hur takavvattning kan dimensioneras.

Enligt standarden ska regnintensiteten för aktuell ort användas som underlag för beräkningarna. Det är bara när väderstatistik för en speciell ort saknas som de generella värdena bör användas. I standarden påtalas även att effekt av vind måste beaktas.

Enligt SS-EN 12056-3 ska vid beräkningarna även beaktas risken för konsekvenser av vad som kan hända om takavvattningen inte fungerar. Det innebär att regnintensiteten ska multipliceras med en riskfaktor som är beroende av typ av avvattning samt typ av byggnad. Utvändig avvattning åsätts en riskfaktor 1,0 medan till exempel invändig takavvattning på ett sjukhus åsätts en riskfaktor 3,0. Vidare finns i standarden även

andra parametrar som bör beaktas. Bland annat är det enligt standarden inte helt rätt att jämföra vattenförande area i en halvrund hängränna med en rektangulär ränna.

Det finns även en tabell som visar hur avrinningen påverkas av fall i hängränna och utformning på hängränna. Även utformning av omvikningskupa påverkar funktion på avrinning.

För stuprör finns även med att hänsyn ska tas till böjar.

RIKTLINJER FÖR TAKTÄCKNINGAR

AB Tätskiktsgarantier i Norden AB ger varje år ut nya riktlinjer för taktäckningar på yttertak och ytterbjälklag.

I Riktlinjer 2018 finns hänvisningar till SS 824031 och SS-EN 12056-3.

Takentreprenörerna arbetar genom Takoch Tätskiktsentreprenörernas Branschorganisation i Sverige, TIB, på att ta fram en branschtolkning för dimensionering av takavvattning av tak med tätskiktsmatta eller takduk enligt SS-EN 12056-3 och SS 824031. Tolkningen kommer att bli ett värdefullt komplement till det som anges i RA Hus 18 och bör användas åtminstone vid all dimensionering av invändig takavvattning. Tolkningen beräknas vara klar under våren 2018.

I den kommande branschtolkningen kommer bland annat detta med riskfaktor att tas med.

TAKBRUNNAR

Bild 5. Regnmängden är beroende av husets utformning. Vid en högre liggande fasad bör den takarea som ska avvattnas ökas med cirka 50 procent av berörd fasadarea. Illustration: Torbjörn Osterling.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

I AMA Hus 18 har ett nytt krav tagits in i bland annat JSE.171 och JT-.832 om att takbrunnar för invändig takavvattning ska vara provade enligt SS-EN 1253-2.

37

TAK

Foto: Roger Nilsson

Bild 7. Enligt AB Tätskiktsgarantier i Norden är utvändig avvattning genom utkastare genom krön en olämplig lösning. Rören fryser lätt igen och kan leda till omfattande läckage i väggen.

Bild 8. Exempel där vatten frusit i stuprör.

Enligt standarden delas brunnarna in i 7 olika belastningsklasser: ■■ H 1,5 / Otrafikerade tak ■■ K 3 / Ytor utan fordonstrafik, till exempel

bostäder och kommersiella byggnader ■■ L 15 / Ytor utan fordonstrafik, till exem-

pel terrasser där människor vistas ■■ R 50 / Ytor med fordonstrafik, till exem-

pel innergårdar med tillfällig fordons­ trafik

■■ M 125 / Ytor med fordonstrafik, till exem-

pel parkeringsdäck ■■ N 250 / Ytor med tung fordonstrafik,

till exempel truckar ■■ P 400 / Ytor med extra tung fordons­

trafik, till exempel lastbilar.

För ytor som är särskilt utsatta för tung fordonstrafik används brunnar som uppfyller kraven för klass E 600 och F 900 enligt

SS-EN-124. Ytor som är aktuella kan vara hamnar och flygplatser.

En projektör/beskrivningsförfattare ska i beskrivningen ange vilken belastningsklass som är aktuell.

Det är också viktigt att välja en brunn som klarar beräknade flöden. Flödeskapaciteten varierar beroende på typ av lövfångarsil och ska därför redovisas av leverantören.

AB Tätskiktsgarantier i Norden hänvisar i Riktlinjer 2018 också till SS-EN 1253. I Riktlinjerna finns även rekommendationer om hur takavvattning bör utföras. Det finns även exempel på olämpliga utföranden, se bild 7 och 8.

STANDARD FÖR UTFÖRANDE

Enligt AMA Hus ska hängrännor och stuprör uppfylla kraven enligt SS-EN 612. Den standarden innehåller inte några uppgifter om dimensionering av takavvattning. Standarden omfattar krav på utförande, mått och material, se exempel bild 9. ■

Denna text är publicerad i samarbete med Svensk Byggtjanst och har även publicerats i AMA-nytts informationsdel, 1/2018.

Bild 3 och 4 i artikeln är återgivna från Standard SS 824031 och bild 9 från Standard SS-EN 612 med vederbörligt tillstånd till Svensk Byggtjänst och tidningen Husbyggaren från SIS, Swedish Standards Institute, som är ägare till och upphovsrättsman till Standarderna och säljer även de kompletta Standarderna, www.sis.se, tel. 08-555 523 10.

TORBJÖRN OSTERLING

Bild 9. Exempel på olika utformning av hängrännor enligt SS-EN 612.

Källa: SIS, Swedish Standards Institute.

38

Byggnadsingenjör SBR Bentab Byggkonsult AB

HUSBYGGAREN NR 3.2018

HE T

NY

Hitta rätt produkt hos oss

Testa vår produktväljare för Vilpes lösningar.

1 2

Välj typ.

Välj färg.

3 4

Välj dimension.

Välj taklutning.

Scanna koden för att komma till produktväljaren.

www.t-emballage.se | 0383-599 00

I FINL AND DOMINER AR VI MARKNADEN

Nu revolutionerar vi den svenska ventilationsbranschen I över fyrtio år har vi servat den finska marknaden med smarta ventilationslösningar. Nu är det dags för Sverige att tänka om och tänka nytt.

12% LÄGRE

47% 50% LÄGRE KLIMATAVTRYCK*

SNABBARE INSTALLATION*

Överlägsen energieffektivitet genom en 40 % reduktion av tryckfallet.

Välj VILPE och spara pengar.

Klimatavtrycket i förhållande till lösningar av plåt är nästan halverat. Välj grönt – välj VILPE.

Undvik onödig tidsåtgång och öka fakturavärdet per tidsenhet.

För bättre affärer – välj VILPE.

*jämfört med combihuv, SK Tuote Oy, R&D

*Vilpe Sustainability Report 2017–2018

*Vilpe Sustainability Report 2017–2018

ELFÖRBRUKNING*

Läs mer på sverige.vilpe.com

Garanterad VILPE®-kvalitet: - 10 års färggaranti - 20 års garanti för teknisk funktionalitet - 2+3* års garanti för elektriska delar *med registrering

TAK & FASAD

Foto: Björn Petrén

Auktorisationen är i hög grad till för beställarna För ett år sedan lanserade Plåt & Ventföretagen ett auktorisationssystem för byggnadsplåt. Ett system som fungerar som en kvalitetsstämpel och som har fått bra respons hos medlemmar och hos uppdragsgivare i bygg- och fastighetsbranschen.

S

edan början av 2017 har plåtslageribranschen en egen auktorisation för byggnadsplåt. Rickard Lindskog, företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen och ansvarig för auktorisation Byggplåt menar att en auktorisation både är efterlängtad och oerhört viktig för att bidra till att höja branschens status och skapa förtroende och trygghet hos beställarna.

– Vi måste höja ribban i vår bransch och kunna visa att duktiga, pålitliga plåtslagare jobbar på ett visst sätt. En beställare ska kunna skilja en bra plåtslagare från en dålig HUSBYGGAREN NR 3.2018

och veta att de anlitar ett kunnigt företag.

Auktorisationen blir en kvalitetsstämpel helt enkelt, säger Rickard Lindskog och til�lägger att det är allt mer viktigt ur ett konkurrensperspektiv att kunna visa upp att man är auktoriserad, till exempel i upphandlingar.

Tanken med auktorisationen är att sätta fokus på utförandedel och projektledning.

Företaget ska ha en tydlig projektstruktur, därför inleds vägen mot auktorisation med en utbildning för arbetsledningen. Utbildningen går igenom teorikunskap kring anbud, rutiner och hela kedjan från anbud till avlämning av entreprenaden. För att kunna göra väl fungerande arbetsbered-

ningar får företaget tillgång till ett webbverktyg som bland annat består av instruktioner och mallar för projektstyrning, med information om kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

När företaget väl är auktoriserat får det också tillgång till fördjupningsinstruktioner.

Dessa är en sammanställning av regler gällande byggnadsplåt i AMA Hus. Här finns olika delmoment beskrivna, samt hur de ska hanteras och tolkas. Därigenom kan arbetsledningen ta fram konkreta instruktioner för hur arbetet ska utföras för respektive projekt.

– Dessutom finns här foton från viktiga exempel-case, 3D-illustrationer med mera.

Verktyget är utformat för alla led i processen, framförallt för att förbättra kommunikationen mellan arbetsledning och de plåtslagare som utför jobbet i fråga, säger Rickard Lindskog.

– Auktorisationen är i hög grad till för beställarna. Den ska inge förtroende, höja kvaliteten på jobben och minska antalet fel.

Följer man stegen i auktorisationens material så kommer antalet slarvfel och klagomål från kunder att minska. Det finns mycket att tjäna på att minimera felen, bland annat påverkar det lönsamheten positivt, säger Rickard.

Medlemsföretaget Ahlins Plåt i Stockholm är glada för att ha fått sin auktorisation för byggnadsplåt och använder flitigt det tillhörande materialet.

– Auktorisationen är en bra grej för att höja kvaliteten och medvetenheten. Framförallt är det arbetsberedningsverktyget, som man får tillgång till efter auktorisationen, som vi använder, säger Leif Pettersson, vd på Ahlins Plåt.

De dokument som hör till auktorisationen används alltid i samband med att Ahlins påbörjar ett jobb och gör i ordning pärmarna för uppdraget. Därefter är det plåtslagarnas uppgift att följa planeringen och att utvärdera, berättar Leif och tillägger att det inte är särskilt jobbigt att auktorisera företaget, men att det ger många fördelar.

– Om alla plåtslagerier gjorde detta och arbetade med materialet som hör till, så skulle kvaliteten i hela plåtslageribranschen öka eftersom auktorisationen ger ett bra ledningssystem samt ordning och reda i alla dokument som krävs. ■

TOMAS SKAGERLIND

Plåt & Ventföretagen

41

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

LINNEA LINDBERG

Biträdande jurist linnea.lindberg@foyen.se CHRISTOFFER LÖFQUIST

Delägare christoffer.lofquist@foyen.se

Konsulttjänster utgjorde ”direkt­ upphandlingar av samma slag” Vad är ”direktupphandlingar av samma slag”? Det har Högsta förvaltningsdomstolen i en nyligen meddelad dom nu uttalat sig om rörande Stockholms kommuns inköp av konsulttjänster för stadsbyggnadsprojektet ”Nya Slussen”.

BAKGRUND

En upphandlande myndighet/ enhet får tillämpa direktupphandling, en upphandling utan krav på anbud i viss form eller föregående annonsering, till exempel när det samlade värdet understiger den så kallade direktupphandlingsgränsen.

Vid beräkningen av direktupphandlingsgränsen ska den upphandlande myndigheten beakta ”direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret.” Vad som avses med ”samma slag” framgår dock inte i lagen, dess förarbete eller i rättspraxis. Högsta förvaltningsdomstolens (”HFD”) avgörande i mål nr 1878-16, 1933-16 och 1934-16 (som alla rör Stockholms kommuns inköp av konsulttjänster för stadsbyggnadsprojektet ”Nya Slussen”) är den första domen från högsta instans som berör frågan.

STOCKHOLMS KOMMUNS INKÖP AV KONSULTTJÄNSTER

Bakgrunden till domen var den att Stockholms kommun samma dag ingått fyra separata konsulttjänstavtal mellan kommunen och fyra olika konsulter. Detta utan föregående annonsering då de separat understeg direktupphandlingsgränsen. De fyra konsulterna

42

var två arkitekter, en jurist och en stadsutvecklingskonsult som alla skulle ingå i en oberoende expertgrupp med uppdrag att granska projektet ”Nya Slussen”. Tre leverantörer ansökte om överprövning av giltigheten av avtalen då de ansåg avtalen var likalydande och av samma slag. Kommunen bestred att avtalen skulle ogiltigförklaras och anförde bland annat att avtalen var av olika slag eftersom konsulterna hade olika kompetens och erfarenhet. Frågan i HFD var om konsulttjänsterna utgjorde ”direktupphandlingar av samma slag” vars värde rätteligen skulle ha sammanräknats och avtalen annonserats.

aktuella konsulttjänstavtalen uttalade domstolen att avtalen i princip är likalydande och att konsulterna snarare gemensamt än separat skulle granska projektet utifrån gruppens samlade sakkunskap. Vid en sammantagen bedömning fann HFD att ”samtliga upphandlingar får anses röra samma typ av tjänst, nämligen uppdraget att granska ett visst material.” Upphandlingarna var därför av samma slag varmed avtalens värden skulle sammanräknas vilket medförde att direktupphandlingsgränsen överskreds. Då det inte heller förelåg synnerliga skäl för direktupphandling ogiltigförklarade HFD avtalen.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTO-

SAMMANFATTNING

LENS BEDÖMNING

Sammanfattningsvis ger HFD:s dom viss vägledning för hur bedömningen av ”direktupphandlingar av samma slag” ska göras. Exakt hur bedömningen kommer falla ut vid granskning av andra direktupphandlade avtal är dock inte enkel att förutse, bland annat då HFD inte närmare exemplifierar vad som är ”påtagliga likheter”. Undertecknade tror inte sista kortet är lagt beträffande vad som utgör ”direktupphandlingar av samma slag” och kanske får HFD anledning att pröva frå-

HFD uttalade att bedömningen om vad som utgör samma slag bör göras med utgångspunkt i upphandlingsföremålet, det vill säga tjänsterna i detta fall.

Vidare konstaterade domstolen att det inte krävs att tjänsterna är identiska men att uttrycket ”samma slag” indikerar att det måste föreligga påtagliga likheter. För upphandlingar av tjänster bör det snarare vara tjänsternas karaktär än vem som utför tjänsterna som är avgörande för bedömningen. Rörande de

gan på nytt i framtiden.

VAD ÄR DIREKTUPPHANDLINGSGRÄNSEN?

Från den 1 januari 2018 uppgår direktupphandlingsgränsen för lag (2016:1145) om offentlig upphandling, (”LOU”), till 586 907 kronor och för lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”) till 1 092 436 kronor.

Ska direktupphandlingar sammanräknas med avrop enligt ramavtal?

Nej. Bestämmelsens ordalydelse stadgar uttryckligen att direktupphandlingar av samma slag ska sammanräknas och därmed ska inte upphandlingar som har annonserats inkluderas i beräkningen av direktupphandlingsgränsen. Vilket även överensstämmer med den tolkning Konkurrensverket har framfört. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 3.2018

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

Ekologiskt byggande når taket Det svensktillverkade undertaket innehåller förnybar träull som gör ditt kök till en varmare och mer ombonad plats. Materialet lämpar sig väl för ekologiskt byggande och är helt fritt från kemikalier, och skonsamt för personer med astma eller allergi. Med sina ljuddämpande egenskaper ger det även en behaglig

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

akustik i både klassiska och moderna kök.

Utvecklat för människor. Tillverkat av naturen.

www.traullit.se

Bygg med naturlagarna

BYGGLEVERANTÖRER Amphi-Vent™ Luftfilter för dricksvattenreservoarer Enligt Lås- och bomföreskrifterna

• Vakuumsäkrad • Uppfyller SS EN 1508 • Kan sättas på nya och bef. reservoarer 0582-68 68 90 • www.amphi-tech.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader

När tumstocken tumstocken När inte räcker räcker till till inte

När tumstocken inte räcker till

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Släpp in dagsljuset

PEIKKO med SVERIGE TILL ER TJÄNST Takljuskupoler.

• CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

Nytec Plast AB

www.peikko.se

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

44

HUSBYGGAREN NR 3.2018

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

PB teknik – specialist på projektering VVS www.pbt.se

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

45

Noterat Stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande Regeringen har beslutat om ett stöd till innovativt och hållbart bostadsbyggande. Stödet lämnas för åtgärder som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimatoch miljöpåverkan. Förordningen kommer att träda i kraft 1 juli 2018.

Stödet omfattar totalt 275 miljoner kronor under 2018–2020.

Det kan lämnas till projekt som bedrivs av organisationer som introducerar ny teknik inom områden som: ■■ Bostadens utformning och gestaltning: innovativa och smarta lösningar med yteffektiva bostadsutformningar kan leda till minskad miljöpåverkan och kan även främja sociala relationer och umgänge.

■■ Livscykelanalyser, LCA: det behövs incitament för att tillämpa

livscykelberäkningar. Stödet skulle kunna användas till att bekosta verktyg, LCA-expertis, inhämtning av data, dokumentation och spridning av resultat. I LCA ingår material- och avfallshantering som i sig har stor potential för effektivisering och miljövinster.

■■ Inomhusmiljö: exempelvis kan nya lösningar för ventilation

i byggnader förbättra luftkvalitén och därmed hälsan för de boende.

■■ Digitalisering: kopplat till boendet kan effektivisera proces-

serna.

■■ Industriellt byggande: har potential att minska förbrukning

av material och kostnaden för byggande.

Ansökningsomgången pågår från den 1 augusti till och med 8 oktober 2018. Ansökningsblanketten kommer att finnas på Boverkets webbplats den 1 augusti www.boverket.se.

Duschtråg ökar fuktsäker­ heten och minskar vattenskador i badrum Vattenskador i villor och fritidshus kostar varje år cirka fyra miljarder kronor. Skadorna skulle kunna minska om man använde bättre golv- och golvbrunnslösningar visar en ny rapport från Villaägarna. Genom att använda fabrikstillverkade duschtråg minskar risken för att bygga fel ute på byggarbetsplatserna.

Undersökningen visar att riskerna för fuktskador ökar när man bygger badrum och golvbrunnen installeras i lätt bjälklag som till exempel spånskiva samt om man använder en väggnära golvbrunn eller en väggbrunn. Däremot minskar riskerna för fuktskador om golvbrunnen installeras i tungt bjälklag som till exempel betong och om man använder ett duschtråg i eller över golvnivå. Detta är betydligt vanligare utomlands än i Sverige.

Ny nationell handlingsplan för radon Sverige får en riksarkitekt – 35 sökte jobbet Uppdraget att inrätta denna funktion innebär att Boverket ska öka kompetensen, inspirera och driva på utvecklingen för att offentliga och privata aktörer ska höja den arkitektoniska kvaliteten i det som byggs och skapa goda livsmiljöer. Boverket ska också vägleda landsting, kommuner och privata aktörer för att skapa en god gestaltning av vårdens respektive skolors och förskolors fysiska miljö.

I uppdraget ska Boverket samarbete med ett stort antal aktörer och särskilt med Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och Statens centrum för arkitektur och design.

När ansökningstiden för den nya tjänsten som riksarkitekt som är placerad i Malmö, gick ut i mitten av maj, hade 24 män och 11 kvinnor sökt tjänsten. 29 av dessa har dokumenterad arkitekt­ utbildning.

46

I enlighet med EU-direktivet från 2013 om strålskydd har nu Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en nationell handlingsplan för radon tillsammans med sex andra myndigheter. Handlingsplanen ska hantera de långsiktiga riskerna med radon. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i inomhusluft orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. För att minska människors exponering för radon krävs åtgärder.

Handlingsplanen föreslår bland annat: ■■ ett formaliserat samarbete om radon mellan berörda myndigheter, under ledning av Strålsäkerhetsmyndigheten, med uppdrag att planera och följa upp insatser för att genomföra de strategier och aktiviteter som handlingsplanen tar upp ■■ att en radonkampanj genomförs som en del av långsiktiga

kommunikationsinsatser för att få fler att mäta radon och vidta åtgärder för att minska radonhalter ■■ att myndigheternas information om radon samordnas så att

heltäckande information finns lätt tillgängligt ■■ att myndigheterna ska verka för att alla bostäder på sikt upp-

fyller målet om en radonhalt på maximalt 200 Bq/m3

HUSBYGGAREN NR 3.2018

Noterat Etappmål för E2B2 Den 17 maj avslutades E2B2:s första programperiod med en stor konferens där fokus var forskningsresultat. Under dagen presenterades sammanfattningar av fyra års forskning om energieffektivt byggande, renovering och boende.

E2B2 stödjer forskningsprojekt inom bebyggelsens totala energianvändning över hela livscykeln. Programmet omfattar forskning inom bostäder och lokaler där produktion, renovering, ombyggnation, demontering och rivning ingår. Även forskning om människors livsstilar, hur människor använder energi i boendet och vilka val som görs omfattas av programmet. Slutsatser och resultat från en del av forskningen från den första programperioden i E2B2 har sammanställts i två tematiska synteser. De områden som undersökts är ”renovering” och ”energieffektiviseringstjänster och affärsmodeller”. Ta del av resultaten på hemsidan www.e2b2.se.

Innovativa företag har högre lönsamhet Sju av tio företag med unika produkter och tjänster har också god lönsamhet. Företag som är först ut på marknaden har bättre lönsamhet jämfört med övriga. Med ingenjörskompetens och ekonomiska incitament ökar sannolikheten markant att få fram konkurrenskraftiga innovationer. Det visar vårens Innovations- och konjunkturrapport från Sveriges Ingenjörer.

Enkätsvaren indikerar att högkonjunkturen sätter hårt tryck på landets ingenjörer: mer än 9 av 10 uppger att företaget har god eller tillfredsställande ekonomi, samtidigt som knappt 2 av 3 bedömer att de anställda har för hög arbetsbörda.

Innovations- och konjunkturrapporten för våren 2018 i korthet: KONJUNKTUREN

■■ Mer än 9 av 10 av landets ingenjörsföretag har en till-

fredsställande eller god ekonomisk situation ■■ Knappt 2 av 3 anställda tjänstemän har för stor arbets-

Nu monteras solcells­paneler på Stockholms slott Idén att förse Stockholms slott med solcellspaneler har funnits sedan 2010 då Statens fastighetsverk (SFV), på initiativ av Kungl. Hovstaterna, satte upp en provyta på delar av slottets tak. När anläggningen är i drift räknar Statens fastighetsverk med en årlig produktion på cirka 170 MWh vilket motsvarar minst 12 procent av slottets årliga elförbrukning.

Eftersom slottet är en historisk byggnad med mycket höga kulturvärden var det dock inte självklart att tillståndsmyndigheten Riksantikvarieämbetet skulle säga ja.

Ett av skälen till att Riksantikvarieämbetet godkände projektet är att Stockholms slott har ett pulpettak vilket gör att solcellspanelerna bara syns om man betraktar slottet från ovan.

Anläggningen består av cirka 600 paneler med en totalyta på cirka 1 000 kvm. Solcellerna är placerade på hela Norra längans tak, samt på norra delen av Västra och Östra längans tak.

Montage och installation av solcellspanelen beräknas att ta cirka sex veckor och anläggningen ska vara driftsatt och klar i början av juni, d.v.s vara igång när denna utgåva nått läsarna.

börda ■■ Brist på teknisk kompetens råder på 2 av 3 företag INNOVATION

■■ Företag som är först i världen med nya innovationer är

mer lönsamma än företag som inte är först i världen ■■ Företag som har belöningssystem för uppfinningar får

fram fler innovationer som är först i världen ■■ Företagens viktigaste motiv för att satsa på FoU och inn-

ovation i Sverige är att det finns arbetskraft med hög teknisk kompetens ■■ Företagens största investeringshinder för FoU och inno-

vation i Sverige är bristande tillgång på teknisk kompetens, där spelar lönenivån roll för att rekrytera ingenjörer.

Läs mer på: www.sverigesingenjorer.se HUSBYGGAREN NR 3.2018

47

Marknadsnytt SSAB GreenCoat® Anti-Graffiti BT – klottrarens smarta motståndare I många offentliga miljöer och på byggnader så kan klotter och graffiti utgöra ett såväl störande som ekonomiskt dyrt intrång.

Rengöring och utbyte av material kostar samhället, företag och organisationer stora summor varje år. Nu finns en lösning: SSAB GreenCoat® Anti-Graffiti BT. SSAB GreenCoat® Anti-Graffiti har ett system med färg i tre skikt där det yttre skiktet har en sammansättning som gör att klotter från filtpennor eller sprayfärg lätt kan tas bort med en plastskrapa eller mild vattenblästring.

BIOBASERAD FÄRGTEKNIK OCH VÄRLDSPATENT

Plåten används för byggnader i livliga miljöer där det behövs ett enkelt och ekonomiskt sätt att skydda byggnader och installationer. Produkten tillverkas med hjälp av den patenterade BT-teknologin (biobaserad teknik) och är därför mycket miljövänlig. I BTbeläggningar är stora delar av lösningsmedlet i färgen ersatt med svensk rapsolja. SSAB har ett världsomfattande patent på denna beläggningsteknologi.

SSAB GreenCoat® Anti-Graffiti BT finns i flera standardfärger.

Plåtens baksida är som standard lackerad med en grå baksidesbeläggning i två skikt. Alla GreenCoat färgbelagda produkter är tillverkade enligt standarden EN 10169 + A1. www.ssab.se

Håll kylan ute.

Jonas Eriksson Head of Marketing & Sales Northern Europe Mobil: +46 (0)705 66 51 10 E-post: jonas.eriksson@saint-gobain.com

48

SE_SWS_Georgianbar-Mann-advertising_88x264.indd 1

från 8 till 36 mm

Dessa innovativa spröjs sätter standarden gällande energieffektivitet, komfort och stabilitet, så även kulturfönster blir energibesparande. Mer om våra produkter på swisspacer.com

24.05.2018 14:00:36 HUSBYGGAREN NR 3.2018

Hållbar Integrerad Renovering, SIRen SBR lokalavdelning i Malmö inledde vårsäsongens aktivi­ teter med ett välbesökt Medlems­möte. Under kvällen avhandlades Hållbar Integrerad Renovering, SIRen. Kristina Mjörnell adj. professor i byggnadsfysik LTH och chef för Hållbara Städer och Samhällen RISE informerade om att skapa marknad för material och produkter, att inventera befintliga värden i byggnader inför renovering med hänsyn till återbruk så att inget byts ut i onödan.

SIRen, Sunstainable Integrated Renovation, leds av Kristina Mjörnell och är en oberoende forskningsmiljö som består av forskare inom teknik, arkitektur och samhällsvetenskap. Till nätverket knyts också ett stort antal företag organisationer och myndigheter.

Det finns ett stort renoveringsbehov i Miljonprogrammets bostadsbestånd så

Ny kurs

■ Utbildning i byggnadstekniskt brandskydd, 12 oktober, Stockholm En utbildning för dig som vill höja din kunskapsnivå inom byggnadstekniskt brandskydd. Utbildningen vänder sig till dig som är besiktningsman, kontroll­ ansvarig, projektbeställare, förvaltare, entreprenörer, byggkonsulter, arkitekter m.m.

Innehåll: • PBL och BBR, vad gäller och vad är på gång • Vad skriver egentligen en brandkonsult • Enkla tumregler • De vanligaste felen vid överlämning Möjlighet att ställa frågor som du vill ha svar på från din arbetsvardag. Utbildningen kommer att ske både i form av föreläsning och i workshops.

För mer information och anmälan besök sbr.se/utbildningar

HUSBYGGAREN NR 3.2018

också i andra byggnader från 60–70-talet.

Utmaningar med renovering av bostäder i miljonprogrammets områden är bl.a. betalningsförmågan hos de boende och myndighetskrav som tar alltför liten hänsyn till ekonomiska frågor.

SIRen håller på att ta fram arbetssätt för Hållbar renovering, som skall omfatta miljömässighet, ekonomi, och ur socialt och kulturellt perspektiv. Enligt Sveriges Byggindu-

Kurser

■ Entreprenadbesiktning Steg 1 Datum för hösten (observera att platserna brukar ta slut – boka upp dig i god tid): Göteborg, 4–5 september Stockholm, 10–11 september Helsingborg, 18–19 oktober Stockholm, 12–13 november

SBR:s kurser i entreprenadbesiktning vänder sig till beställare, entreprenörer, bygg- såväl som till installationsbesiktningsmän, bitr. besiktningsmän och andra som kommer i kontakt med besiktning av entreprenader. Kursen är också avsedd för dig med några års praktisk erfarenhet och som vill utbilda dig till besiktningsman. Denna kurs är den första av två steg.

Steg 1 omfattar både juridik (AB, ABT, ABK, ABS, konsumenttjänstlagen och avtalslagen) och metodik.

Vi går igenom rutiner för att genomföra en besiktning på ett formellt riktigt sätt. Förutom praktiska exempel presenteras checklistor av olika slag samt mallar för utlåtande och bilagor m.m.

striers Branschorganisation är 800 000 bostäder i behov av renovering. Byggbranschens alla aktörer måste bli bättre på att samordna möjligheten till Hållbar Renovering Läs gärna på www.renoveringscentrum. lth.se/siren/ ■ Lars Olderius Ordf. SBR Malmö

■ Kontrollansvarig enligt PBL Helsingborg, 8–11 oktober Stockholm, 19–22 november

Denna kurs ligger till grund för att bli certi­fierad Kontroll­ansvarig enligt PBL via RISE certifiering.

Kursen ger kunskaper om bl.a.

• Plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900 särskilt kontrollplan kap. 10 3–14§§, 189–21§§ samt bygglovspro­ cessen kap. 9–10§§ • Boverkets byggregler BBR 18 med ändringar t.o.m. BBR 25 • Boverkets föreskrift av europeiska konstruk­tionsstandarder EKS 10 • Övriga regler boverkets krav på kännedom för kontrollansvariga • Entreprenadjuridik/avtal som AB04, ABT06, ABS09, Konsumenttjänstlagen m.m.

• Kvalitets- och miljöledningssystem SS-EN ISO 9001:2015 samt SS-EN ISO 14001:2015

49

NYTT FRÅN SBR

Förbundsstämman 2018

Stämman hölls på lördagen på Hotell Mollberg. Björn Edebrand inledde stämman med en genomgång av förbundets verksamhet det gångna året. För att utveckla en verksamhet behöver det finnas mål och dessa ska vara mätbara. Björn pre-

senterade en uppföljning av Strategiplan 2018 och jämförde verksamheten 2014 med utfallet 2017 i fråga om ekonomi, medlemsutveckling, kommunikation och marknad, utbildning och expertgrupper.

Omsättningen har ökat från 10,5 miljo-

ner, 2016 till 14,6 miljoner. Aktiva lokalavdelningar, där aktiv lokalavdelning definieras som minst fyra genomförda aktiviteter per år, har ökat från 8 stycken till 13. Medlemsantalet har varit stabilt vilket innebär att ett tillflöde av nya medlemmar har skett då det är många som träder ur SBR av åldersskäl, även SBRare pensionerar sig.

Denna dynamik har inneburit en föryngring och medelåldern för en medlem är nu 57 jämfört med 61 år 2014.

Sedan 2014 mäter SBR i vilken utsträckning medlemmarna är nöjda med sitt medlemskap i SBR med hjälp av ett nöjdhets­ index. 2014 skattade medlemmarna sin nöjdhet till 4,16 på en femgradig skala. 2017 var motsvarande värde 4,22.

Under perioden 2014–2017 har SBR utvecklats i tiden. Verksamhetssystemet är idag molnbaserat, SBR karriär med mentorprogram, praktik, jobbsök och ett talangprogram har startats upp. Mediasatsningar såsom medverkan Fuskbyggarna i Tv4 och närvaro på LinkedIn och Facebook samt sökordoptimerad hemsida har bidragit till ökad kännedom om SBR. Fler aktiva lokalavdelningar och fler genomförda aktiviteter hos dessa har inneburit att det centrala bidraget till lokalavdelning-

SBR finns för dig!

Mikael Maddison, 035-19 10 51

STYRELSEORDFÖRANDE

ALEX EBRAHIMI Projektchef, AEP AB,

VD

MIKAEL ELIASSON Chefprojektledare,

MEDLEMSÄRENDEN

BJÖRN ERIKSSON VVS projektör, Tyréns,

UTBILDNING

MIKAEL FORSLUND Projektledare, Tibi,

Veckoslutet 25–26 maj hölls 2018 års förbundsstämma i Helsingborg. Staden visade sig från sin allra vackraste sida. Fredagens golftävling spelades på Rya Golfklubb, en vackert belägen seasidebana utmed Öresund, just söder om Helsing­borg. På kvällen välkomnades tillresta SBRare med en Helsingborgsklassiker – att tura över sundet.

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se

50

Förbundsstämman hölls på Hotell Mollberg.

Björn Edebrand, 08-462 17 95 Lena Pettersson, 08-462 17 90 Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Stefan Fogelström

Vallen­tuna

Umia, Stockholm Trelleborg

Älvsjö

GÖRAN FREDRIKSSON Besiktningsingenjör,

ÅF , Nybro

ANDERS FRITZON Sektionschef, ÅF,

Vårgårda

PATRIK GILLBERG Elkonsult, Elkonsult,

Halmstad

MAGNUS GRÖNVALL Byggnadsinspektör,

Höörs kommun, Hörby

SVEN HANSSON Vd, Aarup, Tyresö JOHAN HEDSKÖLD Projektledare, Sweco,

Nya medlemmar MATS AHLSTED t Besiktningsman, Helm Systems AB, Uppsala MAGNUS ALDRIN Vd, Kondukta, Vällingby MICAEL BJÖR k Besiktningsman, Gmet, Skå MIKAEL BLECKERT Projektledare, TST gruppen, Årsunda BENGT L.M BONDESTAD Projektledare, Hifab, Sköndal OLA BÄCKSTEDT Vd, Byf, Linköping

Ljungsbro

ANNA HOLMSTRÖM Byggprojektledare,

Landstinget i Kalmar Län, Rockneby

PETER JAKOBSSON Byggnadsingenjör,

Staduhait, Stillingsön

TONY JOHANSSON Besiktningsman,

OBM Besiktning Väst AB, Torslanda

KURT JOHANSSON Vd, Stenkompetens

Svenska AB, Malmö

KEIJO KOUVALA Byggledare, Byggkoordi­

nator i Linköping AB, Norrköping

HUSBYGGAREN NR 3.2018

arna har ökat från 70 000 kr 2014 till 270 000 kr det senaste verksamhetsåret.

Ytterligare försäkringslösningar har tagits fram. Efter att ha jämfört då med nu fortsatte Björn Edebrand att redogöra för styrelsens framtidsarbete, en tydliggjord värdegrund och en uppdaterad SBR slogan ska tas fram. Styrelsen arbetar också med att ta fram strategiplan 2020 med prioriterade områden; medlemsutveckling, kommunikation och marknad, utbildning och expertgrupper.

Lilian Axenstedt från Karlstadsavdelningen valdes in som ny ledamot i förbundsstyrelsen. Marie Fägerman lämnar styrelsen, i övrigt gjordes inga förändringar i förbundsstyrelsens samansättning.

I år är det 55 medlemmar som uppmärksammas för att ha varit medlem i SBR i 25 år.

En av dessa 25-åringar var på plats, Urban Tjärnström från Norrköpingsavdelningen som mottog diplom och förtjänstmärket ur ordförande Michael Maddisons hand.

Priset för mesta medlemsrekryterande

lokalförening gick till Stockholmsavdelningen och näst bäst på att rekrytera nya medlemmar var Norrköpingsavdelningen.

I samband med högtidsmiddag som hölls på restaurang Parapetern i Norra hamnen delades SBR:s utmärkelse Byggstenen ut. Utmärkelsen går till den eller de som gjort en fördömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden. Pristagaren får även ett stipendium på 50 000 kr. Utmärkelsen har inte delats ut sedan 2011 men går i år till SBR:s mångårige medarbetar Uno Rydholm. ■

Utmärkelsen ”Byggstenen” går till den eller de som gjort en fördömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden går 2018 till Uno Rydholm.

Lars Derk (Stockholm) och Urban Tjärnström (Norrköping) mottog för sina lokalavdelningars räkning första respektive andra pris i medlemvärvnings­ tävlingen.

Anders Hedén uppdaterade stämman om arbetet med den nya expertgruppen för Byggprojektledning.

JAN LINDSTRÖM Vd, Cattegatt, Halmstad ANDERS LJUNG Ingenjör, Bengt Dahlgren

Stockholm AB, Segeltorp MY LUNDIN Projektledare, Gar, Lidingö DILZAR MAHMOUD Vd, AD Byggkonsult, Linköping JOHN MURPHY Projektledare, Astadien, Spånga JAN NORDSTRÖM Vd, JGN Bygg & Projekt AB, Uppsala FREDRIK NYGRE n Vd, F Nygren Byggstyrning AB, Åkers Styckebruk TOMMY OLOFSSON installationskonsult, Exengo, Stockholm JENS OLSSON Platschef, Järvsö Bygg AB, Ljusdal PASCAL SARFATI Projektledare, Celix, Järfälla MICHAEL STENMAN Vd, CARBONEK AB, Vendelsö ROGER TANO Projekt/Byggledare, TNT Management AB, Luleå MARCUS ULANDER GILLE Biträdande projektledare, ByggTek, Tyresö MATS ULLTIN Vd, Mudako, Nacka PETER VAN WASSENAAR Uppdrags­ansvarig, Elkonstruktion i Östergötland AB, Brokind

HUSBYGGAREN NR 3.2018

PETER WOLLBRANT Byggnadsinspektör,

Kungsbacka Kommun, Vallda KENNETH ÅVERLING Besiktningsman, Besiktningsbolaget Sydost AB, Oskarshamn ROMIL BARMICHO Studerande, Stockholm MORTEN GRAM ERICHSE n Studerande, Landskrona THOMAS HALLDE n Studerande, Huddinge PATRIK LÖFGRE n Studerande, Nacka CECILIA MAGNUSSO n Studerande, Stockholm JOEL PÖLDMA a Studerande, Norrköping TIM ROSEFORS Studerande, Ludvigsborg POUYA SHEIKHOLESLAM i Studerande, Göteborg MARCUS STRÖM Studerande, Skokloster MARCUS SUNDSTEDT Studerande, Stockholm VIKTOR WALDHAGEN Studerande, Tumba OSKAR WÄNEHAG Studerande, Göteborg Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM Entreprenadbesiktning steg 2

Tentamen Entreprenadbesiktning

12 juni, Stockholm Symposium för Entreprenadbesiktning

4–5 september, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 1

4–5 september, Göteborg Entreprenadbesiktning steg 1

10–11 september, Stockholm Symposium Kontrollansvariga

24–25 september, Stockholm π MÄSSOR & MÖTEN Samhällsbyggnadsdagarna 2018

1–2 oktober, Stockholm SKYDD

23–25 oktober, Stockholm Building Sustainability 18

24–25 oktober, Stockholm Stålbyggnadsdagen

25 oktober, Malmö Brandskydd 2018

13–14 november, Stockholm

12 juni, Stockholm

51

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

Besök oss i monter

B12:21

52

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se

HUSBYGGAREN NR 3.2018