Husbyggaren nr 1 2016

NUMMER 1 | 2016

Cykelstaden Malmö Hållbar Science Park i Göteborg Smart styrning av installationer Ny standard för skydd av träd Motorvägsbron höll inte ett år

DEBATT Om flyttkedjor TEMA Klimatsmarta hus & anläggning

Smarta hus och hållbara städer

UTBLICK Byggemenskaper i Tyskland

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2016

Nr 1: v.7 Nr 4: v.37

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.21 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Johanneberg Science Park Foto: Åke E:son Lindman Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Raka rör önskas i bostadsfrågan

J

A, SÅ KOM den då, vintern, med snö, kyla och det sedvanlig trafikkaoset, åtminstone i södra Sverige där vi blir lika överraskade varje gång det snöar. Det är bara att härda ut, snart är det vår igen.

På bostadspolitikens område har det ännu inte hänt så mycket. Problemet är att bostadsbristen är akut, åtminstone i landets storstadsområden. Statsminister Stefan Löfven konstaterar bland annat att det finns stor potential för ökat bostadsbyggande och bjuder in till breda överläggningar om hur bostadsbyggandet ska stimuleras och han säger sig vara beredd att vända på alla stenar. Undrar om han menar att den laddade frågan om hyresregleringen också kan bli föremål för diskussion.

Som sagt, det har ännu inte hänt tillräckligt och i ljuset av den stora flyktingströmmen till Sverige förra året börjar det bli bråttom. Boverket beräknar att det behövs över 700 000 nya bostäder till år 2025. Det närmar sig nästan ett nytt miljonprogram.

Bostadsfrågan är så viktig att här har vi inte råd att misslyckas.

Då är det uppmuntrande att i detta nummer av Husbyggaren läsa om fenomenet Byggemenskap i södra Tyskland. Jag har själv studerat fenomenet på plats i Freiburg och imponerats av resultatet. En sak står klar och det är att man inte ska underskatta svårigheterna med en kollektiv byggherre och utan professionell hjälp blir det svårt och det är arkitekten som står för den och driver projektet.

En annan intressant sak för att skapa tillgång till fler och billigare lägenheter är så kallade flyttkedjor. Artikeln i detta nummer belyser också svårigheterna med att få det att fungera. Malmö stad gjorde för en del år sedan en utredning om flyttkedjor just för att konstatera om det fungerade eller ej. Sju flyttningar var det maximala antalet från nybyggd lägenhet till att det i andra änden och under gynnsamma förhållanden, blev en liten billig lägenhet ledig. Det konstaterades också att det inte går att bygga för bostadskön, det är för dyrt med nya lägenheter för många bostadssökande. Kanske är raka rör att föredra.

Sedan finns det ju andra sätt att skaffa sig bostad. Man kan fråga runt bland fastighetsägare och helst då någon närstående där chansen för att få en hyreslägenhet är större. Men man får passa sig så att man inte uppfattas att ha gjort något opassande.

Risken finns att man får löpa gatlopp i massmedia och bli utsatt för spott och spe.

Vintern håller på och våren närmar sig.

Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m², som kan hjälpa till att uppfylla kraven i BBR 22 (BFS 2015:3).

Lågeffektlösning för nybyggnation HUSBYGGAREN NR 1.2016

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Nyhet

!

Den halogenfria och serieresistiva värmekabeln levereras förmonterad på en självhäftande matta som rullas ut och fixeras i ett och samma moment.

Läs mer på www.ebeco.se.

3

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader.

Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framgångar på www.afconsult.com

Lite hjälp av en stor aktör.

Eller stor hjälp av en liten?

En förmedlare inom Hjerta har den stora organisationens styrka i ryggen. Men framförallt är vi små, fristående och lokala. Det märker du genom att vi finns i din vardag, ser till ditt bästa och väljer bland hela marknadens utbud när det gäller försäkringar, placeringar och pensionslösningar. Läs mer på www.hjerta.se Philipsson & Partner är en del av Hjerta och är rådgivare åt SBRs Försäkringsservice

SBR_183x129_160203.indd 1

2016-02-03 13:34

Innehåll # 1 | 2016 6 MARKNADSNYTT

Dimmerfunktion på lampknappen, böcker om att dimensionera trä­ konstruktioner, återvunnen hård cellplast, ställbar värmenivå i jackor.

8 CYKELHUS FÖR KLIMATSMART LIVSSTIL

Sveriges första cykelhus med hyresrätter byggs i Malmö.

Där också cykelkök puttrar och politiker ger cyklisterna företräde.

12 SMART STYRNING AV INSTALLATIONER

8

Med den öppna standarden KNX styrs villans värme, ventilation, belysning och multimedia.

14 HÅLLBAR SCIENCE PARK

På Chalmersområdet har Johanneberg Science Park slagit upp dörrarna. Ett bygge med hög svansföring både vad gäller hållbarhet och kreativitet.

21 SÅ SKYDDAS TRÄD VID BYGGNATIONER

En ny standard har tagits fram efter brittisk förlaga för att reglera hur skyddsvärda träd ska värnas i byggprojekt.

23 MOTORVÄGSBRON HÖLL INTE ETT ÅR

Betongelement som lossnade och rostangrepp på brostöden på Sundsvallsbron. Trafikverket hittar lösningar på problemen.

14

26 UTBLICK

I Tyskland är de boende byggherrar. Byggemenskaper är där en beprövad modell.

28 DEBATT

Seniorer som säljer villan startar effektiva flyttkedjor.

33 FRÅGA JURISTEN

Organisatoriska och sociala mål i byggföretag.

36 NOTERAT

Ny AMA för el, vvs och kyl. Ingenjörer som volontärer.

Hoppa över länsstyrelsen i byggprojekten.

23

37 NYTT FRÅN SBR

Byggprojekt i Natura 2000-område, besiktningsutlåtandets rättsverkan och exjobb för byggingenjörer.

I nästa nummer: Byggmaterial & Brand.

Numret kommer ut vecka 13

TEMA I DETTA NUMMER

■ KLIMATSMARTA HUS & ANLÄGGNING

för att locka till sig boende som vill välja en klimatsmart livsstil. Nu byggs här Sveriges första cykelhus i samma kvarter där den ideella organisationen Cykelköket rustar upp cyklar som lämnats på tippen. Politikerna jämnar marken för cyklister.

MALMÖ HAR FÖRUTSÄTTNINGARNA

har ett nytt science park öppnat. Där ska hållbarhet och kreativitet gå hand i hand.

I GÖTEBORG

SKYDDSVÄRDA TRÄd kan genom ska-kraven i en ny standard från Sveriges Lantbruksuniversitet säkrare bevaras vid byggprojekt.

är ett sätt att utveckla byggbranschen. Erfarenheter från nybyggnation i byggemenskaper i Tyskland har visat att de ger högre byggkvalitet, intressantare arkitektur och ökad mångfald.

ATT BOENDE BLIR BYGGHERRAR

SENIORHUSHÅLL som bor kvar i sina villor och radhus stoppar flyttkedjor, men det finns idéer på vad som skulle kunna få dem att flytta.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

26 5

Marknadsnytt TÄVLA&VINN!

Retrodesignad ytterdörr av teak Med en retrodesignad nyhet öppnar Bovalls Dörrbyggeri dörren till 60- och 70-talet.

Otterö är en ytterdörr handbyggd i ansvarsfullt producerad teak, med alla moderna kvaliteter. Teak har de senaste åren varit väldigt omdiskuterat. Bovalls är enligt tilverkaren för närvarande den enda dörrtillverkaren i Skandinavien som kan erbjuda dörrar gjorda av FSCmärkt massiv teak. Den oljade teakpanelen går tack vare dess tjocklek att slipa om och om igen. www.bovalls.com

Sätt dimmerfunktion – på lampknappen!

Med nya puckdimmern från Schneider Electric uppgraderar du enkelt och smidigt din vanliga lampknapp till en dimmer. Det utan att varken byta lampknappen eller att göra ingrepp i väggen. Puckdimmern fungerar lika bra för LED-, halogen- som för glödlampor. Dimmern känner automatiskt av vilken ljuskälla som är ansluten. Puckdimmern har elektroniska säkringar som skyddar mot både överbelastning och kortslutning. Det går att göra flera olika inställningar, bl.a. kan dimringsnivån justeras individuellt efter den ljuskälla som har valts. www.schneider-electric.se

Ny version av boken ”Design of timber structures” Boken Design of timber structures har omarbetats och ges nu även ut på svenska med två tillhörande delar. Böckerna kommer att kunna användas på universitet, högskolor och även på gymnasier för alla som vill lära sig att dimensionera träkonstruktioner, eller bara vill öka sin kunskap om byggmaterialet trä. www.svenkttra.se

Batteri­värmejacka värmer skönt i vinterkylan Uppvärmd softshelljacka med komfortabelt fleecefoder.

Jackan har många praktiska fickor samt har en avtagbar huva. Den är tillverkad i ett vind- och vattenavvisande material med hög slitstyrka.

I jackan finns tre värmezoner och 3 st inställbara värmenivåer plus en snabbvärmefunktion för att få individuellt anpassad uppvärmning med högsta möjliga komfort.

Tillverkaren uppger en driftstid på 5 till 21 timmar. www.flex­scandinavia.se

6

Nu lottar vi ut tre puckdimmrar från Schneider Electric.

Värde cirka 550 kr.

Maila din motivering varför just du ska vinna till: redaktionen@husbyggaren.se

Ny produktserie av återvunnen EPS EPS-tillverkaren BEWi planerar en hel serie produkter av återvunnen EPS – hård cellplast med samma goda egenskaper som nyproducerad – under namnet GreenLine.

BEWis innovation GreenLine skiljer sig från den traditionella glödsågningen. Skivorna formgjuts istället i önskad storlek, form och ytskikt. Ingen ytterligare behandling krävs. Med de möjligheterna kan BEWi erbjuda grön EPS med bibehållen kvalitet i fråga om produktegenskaper och i stora kvantiteter. www.bewi.com

HUSBYGGAREN NR 1.2016

roxx.se

HUNTON VINDTÄT™ vindskydd

DEN

NATURLIGA

LÖSNINGEN

Ett tryggt val som fungerar i ur och skur!

HUNTON VINDTÄT™ har testats av det nordiska klimatet i 50 år och är förutom ett vindskydd – både isolerande och diffusionsöppen.

En norsk kvalitetsprodukt från PEFC™ certifierade skogar som fungerar lika bra vid nyproduktion som renovering.

Miljöklassificerad i Sunda Hus, Basta & Byggvarubedömningen.

Granskad av Bjerking ingenjörsbyrå!

Se mer på www.hunton.se

RAPPORT

ü

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

KLIMATSMARTA HUS

CYKELHUS

för klimatsmart livsstil Malmö odlar sin cykelkultur. Här byggs Sveriges första hus som är specialan­passat för cyklister. Intill det ligger cykelverkstaden som rustar upp skrotade cyklar och i stadshuset går politikerna före lagstiftningen för att gynna cyklisterna i stadsmiljön.

TEXT: CAJSA CARRÉN FOTO: CAJSA CARRÉN, PETER CARLSSON SKISS: HAUSSCHILD + SIEGEL

S

veriges första cykelhus med hyresrätter byggs nu i Malmö. Namnet ”P Norm 0” syftar på att huset har noll parkeringsplatser för bilar, däremot en lång rad förmåner för cyklister.

– Jag strävar efter ett vardagslivsorienterat boende och i Malmö är det de förmånliga cykelvillkoren som styrt just detta hus, förklarar arkitekten Cord Siegel som också är byggherre.

8

Arkitektkontoret han är delägare i, Hausschild + Siegel, är både arkitekt och byggherre. Under byggperioden har kontoret flyttat till baracker intill den aktuella tomten.

– Då blir det enkelt för byggprojektledaren att titta till byggprocessen kontinuerligt, säger Cord Siegel.

Det som ska granskas är till exempel en extra stor hiss för att rymma cyklar, ekologisk cykeltvätt och solceller som ska användas för eldrivna cyklar till uthyrning.

55 hyreslägenheter som står färdiga nästa vinter får en plats i lägenheten för upphängning av cykel. I entrén finns en leveransbox med kylelement för mat som köps på nätet. I hyran ingår bland annat fri cykelservice ett par gånger om året, biljetter till kollektivtrafik och medlemskap i både cykel-och bilpool. En P-plats för bil finns faktiskt – för funktionshindrade. För att kompensera för att lägenheterna är något mindre än standard kommer det att finnas ett orangeri på takterassen åtta

HUSBYGGAREN NR 1.2016

Arkitekten Cord Siegel som ritat huset är också byggherre och har flyttat kontoret till byggarbetsplatsen.

våningar upp där många kan samlas.

Huset som också går under namnet Ohboj, innehåller även ett så kallat cyklotell anpassat efter cykelburna gäster. Det blir ett trettiotal motellrum på bottenvåningen, naturligtvis med egen cykelparkering. För alla i huset ska det finnas olika slags cyklar till uthyrning.

– Just nu är vikcyklar mycket populära och kräver minimalt utrymme. Men lådcyklar behövs också för att transportera barn och varor. Man måste hitta tidsrelevanta lösningar för en bransch som utvecklas hela tiden. Jag är inte främmande för att rita hus med garage till elbilar så länge de

Sveriges första hyreshus för cyklister P Norm 0 ligger i Malmö nära tågstationen och Öresund.

har en lokal identitet, säger Cord Siegel.

Men i Västra hamnen där denna byggnad ligger är det oattraktivt att ha bil, menar han.

– Med 800 meter till Centralstationen och en stad som det är extremt lätt att cykla i, följer huset nutiden och mitt eget intresse för samhällsfrågor.

Cord Siegel säger att inför en byggprocess finns det mycket kunskap om trafikbeteende att ta del av.

– Här har både byggingenjörer och politiker mycket att hämta för att främja en energi­snål livsstil.

Efter två respektive tio år ska cykelhusets

hyresgästers vanor och åsikter utvärderas av Malmö Högskola. ■

FAKTA

2009 vann arkitektkontoret Hausschild + Siegel Sveriges Arkitekters Kasper Salinpris med skapelsen Urbana villor, också det i Västra Hamnen i Malmö. Intill cykelhuset finns deras byggnad Brf Ohoj som kammade hem priset från samma förening för bästa bostadshus 2015.

I Malmö rustas skrotade cyklar Sedan 2010 har Cykelköket funnits i Malmö. Dit kan man komma med sin cykel, serva och laga den själv samt gå kurser för att lära sig hur.

– Vi har en roll i samhället som vi är mycket nöjda med, säger Bertil Björk, en av två grundare.

Sedan ett år har köket sällskap av ett cykelbibliotek.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

CYKELKÖKET BÖRJADE som en försöksverksamhet vid skateparken Stapelbädden (STPLN) i Västra Hamnen i Malmö 2011.

– Vi upptäckte hur otroligt många cyklar som skrotas fastän de fortfarande är i fint skick, berättar Bertil Björk.

Verksamheten fick en summa från kommunens miljöanslag för att ta hand om och rusta upp sådana cyklar.

– Även om vi bara skulle få en promille av alla cyklar som lämnas in till någon av återvinningsstationerna Sysavs anläggningar i Skåne, så skulle det räcka till alla som ville få och reparera en cykel, säger han.

De hade snart en verkstad full av cyklar genom att kringgå lagen lite grand. Personer som ville slänga sin cykel på återvinningen kunde istället ge den som gåva till Cykelköket. Lokaler fick de hyra gratis av STPLN och dessutom ett treårigt projektanslag av Allmänna arvsfonden.

– Vår ambition är att höja cykelns status, att införa en lärandeprocess kring cykelreparation och att göra verksamheten mer jämställd. Efter ett tag hörde en tjej av sig och ville starta ett cykelkök i Göteborg.

Konceptet spred sig därefter till ett tiotal orter i Sverige och finns även på andra orter i Europa.

9

KLIMATSMARTA HUS

MALMÖ SOM CYKELSTAD

Bertil Björk, en av Cykelkökets två grundare, har haft styrfart genom de vingliga första fem åren.

– Vi är en del av en stor rörelse och tog vårt namn från en kvinna i Los Angeles som faktiskt lagade cyklar i sitt kök. För oss blev det en kongenial extra knorr eftersom man i Sverige lagar både mat och cyklar!

Under treårsperioden omsatte Cykel­ köket miljonbelopp, hade flera anställda, medverkade i SVT och fick mycket uppmärksamhet.

– Vi hade tusentals besök i månaden, talade fem språk i verkstaden och var på många sätt en tillgång till Malmös image som en hållbar stad i vid mening.

Kommunen gav dem sitt miljöpris 2015 med motiveringen att de bland annat ”för samman människor och möjliggör möten på nya ställen. De bidrar till en bättre hälsa och miljö för Malmöborna och stärker socia­la värden…”

och vi vill ju satsa på den pedagogiska biten.

Siffran 70 procent killar och 30 procent tjejer bland besökarna skulle alltså jämnas ut. Så hösten 2015 har man drivit två kurser för bara tjejer i tio veckor i sträck och fått 24 kvinnliga förebilder.

– De har varit fulltecknade efter två dagar och vi har valt ut deltagare efter motivering. En kvinna skrev att hon började cykla som student men hade aldrig lagat ens en punktering. Nu tyckte hon det var dags att lära sig så att hon kunde föra arvet vidare till barn och barnbarn. ”Jag är nu 84 år”, lade hon till i en bisats! För oss är det fantastiskt att allt från ensamkommande flyktingbarn till äldre kvinnor känner sig välkomna i denna miljön. Det är en bra spegel av Malmö, säger Bertil Björk.

ÅRET INNAN hade Cykelköket fått Region

DET KOM så

Skånes miljöpris samt pris för Nordens bästa stadsutvecklingsprojekt av bland annat Köpenhamns kommun.

Men uteblivna anslag efter tre år ledde till att verksamheten minimerades. Man bildade i stället en förening och började planera för kursverksamhet.

– Döm om vår förvåning när en ung entreprenör plötsligt meddelade att han ville gå in med en kvarts miljon kronor om Malmö stad gjorde detsamma, berättar Bertil Björk.

MED DE NYA PENGARNA i ryggen bestämde man sig för att bryta den manliga dominansen bland de aktiva i Cykelköket.

– Killar tror ofta att de kan allt och så kommer de in och förstör dyra verktyg.

Kvinnor är mer benägna att lära sig först

10

småningom också in friska stiftelsepengar och Cykelköket bestämde sig för att även öppna ett Cykelbibliotek för dem som vill cykla mer vissa perioder. Där finns fyra lådcyklar varav en eldriven och två elcyklar som hämtas en onsdag och lämnas in efter tolv dagar. Biblioteket kan serva dem i två dagar och nu är kön så lång så att man tillfälligt har stängt bokningen!

Som ett led i lärandet planeras också ett Erasmusprojekt som numera kan bedrivas som informellt lärande. Där ska arkitekter tillsammans med det italienska Cykelköket mötas för att ta emot elever.

Men både Cykelköket och Cykelbiblioteket bygger idag mycket på volontärer och man strävar efter större trygghet så att verksamheten inte stannar helt efter att projektpengar tar slut. ■

– Malmö har givna förutsättningar för att vara en cykelstad med sin jättelånga säsong och trafik som inte är så väldigt igenproppad, säger Bertil Björk.

Staden har också en lång cykeltradition att förvalta, bland annat från tiden när stora mängder arbetare cyklade för att arbeta på stadens fabriker, till exempel Kockums och Malmö Strumpfabrik.

Men Bertil Björk tycker inte att Malmö gör tillräckligt för att leva upp till sin position som Sveriges främsta cykelstad och sjunde bäst i världen.

– Med klimatfrågan på dagordningen vill alla storstäder i västvärlden bli som Malmö. Men staden bygger i princip bara cykelbanor vilket är enfaldigt.

Han menar att vad cyklister bryr sig om är hur fort man kommer fram från punkt A till punkt B. – Snabbhet är det viktigaste, miljötänk och ekonomi kommer långt ner på listan när man väljer trafikslag, menar Bertil Björk.

Han frågar sig också varför Malmö inte har någon cykelindustri och andra företag med cykelanknuten verksamhet som friluftsliv och kläder. Och varför man inte satsar mer på cykelturism och erbjuder särskilda faciliteter kring det.

– Ingenting byggs upp runt cyklandet förutom flera cykelbanor och parkeringsplatser som mest fungerar som förvaringsplats för fordonet, anser han och tillägger att här finns potential för hundratusentals arbetstillfällen inom tillverkning, distribution, garage etc.

Redan i sin inspirationsskrift ”Den enes skrot…” som kom 2013 skrev han: ”I den hållbara staden kommer transporter av människor, varor och gods inte att ske huvudsakligen med bilar som idag. Istället kommer kollek­ tivtrafik, alternativa varutransporter, bilpooler, cykelbud, breda promenadstråk och cykelleder att knyta samman staden och dess medborgare.”

Bertil Björk välkomnar cykelhuset P Norm 0.

– De bästa grannar man kan ha, tycker han.

STPLN har kommunens uppdrag att arbeta innovativt för ett hållbart Malmö.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

MALMÖ STAD

ger cyklister företräde Före 2010 var parkeringsnormen i Malmö en bilplats per lägenhet.

2003 införde man en cykelparkeringsnorm på 2,25 cyklar per lägenhet. Den senare står sig men allt fler ny- och ombyggnader väljer en lägre P-norm för bilar, vanligen 0,7.

– Här ser vi hur Malmös innovativa och långsiktiga arbete med en tydlig cykelkultur ger utdelning, säger Karolina Skog (MP), kommunalråd för stadsbyggnadsfrågor i Malmö stad.

HON ÄR OCKSÅ ORDFÖRANDE i nätverket Svenska cykelstäder och håller inte med Bertil Björks kritik mot Malmö som cykelstad i artikeln intill.

– Naturligtvis kan det göras mer men en del av cykelfrämjandet kan ligga på regionen, inte på staden Malmö.

Karolina Skog är särskilt stolt över att cyklisterna fått företräde framför biltrafik i korsningar på tre ställen i Malmö.

– Där gick vi för tre år sedan före lagstiftningen, konstaterar hon.

Kommunen har också gått in och sponsrat en lådcykelpool som tre fastighetsägare gått samman om liksom elcyklar till Cykelbiblioteket (se artikel intill).

– Elcyklar kommer att bli jättestort och kommunens förvaltningar kan få sådana i tjänsten om de vill.

VAD GÄLLER P-PLATSER för cyklister har man utökat dem rejält vid de tre knutpunkterna Triangeln, Hyllie och centralstationen under namnet Bike & Ride.

Kritiken mot att miljoner satsats på parkeringar som ingen använder förklarar Karolina Skog med att de är dimensionerade för framtiden, inte bara nuläget.

– Cykelparkeringar bygger mycket på allmänhetens förslag. Det finns en pott på gatukontoret för snabb hantering av sådana behov på gatumark, förklarar hon.

Det ökande användandet av lådcyklar och cykelkärror ställer också särskilda krav på parkeringarna.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

När det gäller bilparkering kan normen som nämnts ovan flexas ner från 1 till 0 i nyoch tillbyggnader. Det är huvudsakligen där unga bor, där det finns bra kollektivtrafik och där det finns tillgång till bilpooler som man kommer ner i spannet. Detta har fått som konsekvens att antalet bilpooler har ökat mest i landet sedan 2010.

– Det är upp till byggherren att övertyga oss om var i spannet man vill ligga. Cord Siegel är den som först förklarat hur normen blir 0 och vi välkomnar fler experimentella lösningar för en hållbar mobilitet, säger Karolina Skog.

ATT BYGGKOSTNADEN blir lägre verkar dock

inte ha någon direkt koppling till en boendekostnaden. Kommunen förespråkar att fastighetsägare går ihop i stadskvarter och bygger gemensamt P-hus istället för eget garage vilket också sker i Malmö.

– En del bostadsrättsföreningar tror att bostäderna blir mindre attraktiva om man inte erbjuder egen parkering, men det finns det inga belägg för. Tvärtom finns många fördelar med att röra sig i bostadsområdet, säger Karolina Skog.

Med P-huset två kvarter bort kan de boende till exempel passera både cykelställ och busshållplats och därför välja något av de trafikslagen.

I vår kommer ett helt nytt hyrcykel­ system att invigas i Malmö.

– Det är främst avsett för pendlare, för att kunna knyta ihop hela resan på ett hållbart

sätt, från kollektivtrafik till hyrcykel, förklarar Karolina Skog.

2016 gör Malmö stad en genomgripande översyn av kommunens samlade parkeringspolitik.

– Vi ska med tydlig målstyrning gå ifrån traditionella sätt att tänka för att få ett helhetstänkande för framtiden, avslutar Karolina Skog. ■

CAJSA CARRÉN Frilansjournalist

11

KLIMATSMARTA HUS

Smart styrning av installationer Många talar om det smarta hemmet. Familjen Sandin lever redan i det. Bakom intelligensen finns en öppen branschstandard, KNX, för styrning och övervakning av värme, ventilation, belysning och multimedia.

TEXT: PETER OTTSJÖ FOTO: ANDERS LIPKIN

F

rån klädkammaren på andra våningsplanet har Martin Sandin från Karlstad gjort en lucka i golvet. Där kan familjen slänga sina smutsiga kläder. De faller ner i tvättkorgen som står i badrummet på våningen under. Martin gillar smarta lösningar.

Redan när han och hustrun Emma flyttade till en gemensam lägenhet för åtta år sedan drömde de om att bygga ett nytt hus tillsammans. I jobbet som elingenjör kom han ofta i kontakt med det närbesläktade fältet fastighetsautomation, tanken på det intelligenta hemmet.

– Jag har väl alltid varit intresserad av teknik. Du vet, smarta och roliga grejer som man suttit och surfat på, säger Martin.

FRÅN SÄNGEN i sovrummet har familjen –

Martin, Emma och deras ett år gamla dotter Tyra – utsikt över Vänern. Och man skulle kunna tro att det är det bästa med hela huset. Men ovanför huvudkudden finns en knapp med en kaffekoppsymbol. Det första han gör när han vaknar på morgonen är att trycka på den. När han kommit i ordning är kaffet redo nere i köket. På kvällen kan familjen trycka på en annan knapp, den som släcker all belysning utanför sovrummet.

– Just den funktionen är min personliga favorit, säger Emma.

12

I trappan ner till vardagsrummet sitter ett futuristiskt lamputtag i taket. Futuristiskt för att det inte kommer att bli standard i EU förrän om fyra år. Familjen Sandin är före sin tid, deras villa kan stå modell för det som lite slarvigt, eller åtminstone alldeles för generaliserande, brukar kallas internet of things eller det smarta hemmet. Ändå har bussarna som trafikerar kabelvägarna under väggar och golv – de som, via centralstationen av strömbrytare och dimrar, förbinder knappen i sovrummet med kaffemaskinen i köket – funnits i 25 år.

Det är en branschstandard som kallas KNX. Organisationen som utvecklat KNX kallar den ”världens enda öppna standard för hem- och fastighetsautomation”.

VI GÅR VIDARE i huset. I vardagsrummet kan

familjen ställa in scenarion för exempelvis belysningen. De kan arrangera ljuset så som de vill ha det och sedan hålla in en av knapparna i väggen. Då sparas det scenariot för att slås på nästa gång någon trycker på knappen. Vill man ha ett annat är det bara att göra om proceduren.

Hela KNX-systemet programmeras av särskilt auktoriserade el-installatörer via en mjukvara kallad ETS. Den är flexibel på flera nivåer: dels är det lätt att programmera hemmets eller kontorets KNX- funktioner, lika smidigt som det är att ansluta nya hållplatser till busstrafiken. Eller lika smidigt som det är att få familjen Sandins

FAMILJEN SANDIN MEDLEMMAR: Martin, Emma och dottern Tyra, två hundar, Mini och Pyret BOR: På Herrön i Skattkärr, strax utanför Karlstad HEMMETS KNX-FUNKTIONER: Belysning, kaffemaskin, kaffekvarn, tv-apparater, garageport, samt larm från avloppspump, FTX-aggregat, värmepump och ett inbrottslarm FAVORITFUNKTION: Emmas favorit är knappen man släcker all belysning med.

Martin föredrar kaffeknappen.

apparater att kommunicera med varandra.

VILL HUSÄGAREN inte vara fullt så avancerad som familjen Sandin har ABB skapat en ny inkörsport till det smarta hemmet med det lite enklare systemet abb-free@home. Där styr man allt via en app, men funktionerna är mer grundläggande. Därtill är det enkelt för installatören: inga krav på dyra utbildningar och licenser – och allt går att styra via telefon eller surfplatta utan några extra produkter. ■ SMARTA HUS

ABB i-bus® KNX är ett intelligent installations­ system för ökad säkerhet, besparingar, komfort och flexibilitet oavsett om det är ett kontor, en fabrik eller ett bostadshus. Funktioner som belysning, markis- och persiennstyrning eller uppvärmning kan individuellt anpassas efter användarens önskemål.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

UNIDRAIN - SHOWERLINE SNABBARE BADRUMSBYGGNATION MED KVALITÉTSSÄKRAT GOLVFALL

BESTÄLL VÅR SHOWERLINE BROSCHYR PÅ info@jafo.eu ELLER VIA QR KODEN

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walkin dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

Finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster och walk-in.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

KLIMATSMARTA HUS

Hållbar Science Park

FÖR KREATIVA MÖTEN Johanneberg Science Park vid Chalmers är byggt för att vara en mötesplats mellan akademi, näringsliv och staden Göteborg. Det är svårt att inte mötas eftersom man måste ner till kafét på entréplanet för att få en kopp kaffe.

TEXT: FREDRIK LUNDBERG FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

T

ill Johanneberg Science Park i Chalmersområdet tar man sig lämpligen med en tyst elbuss. Man kan till och med stiga på bussen, nummer 55, inomhus på Lindholmen, där det också finns en Science Park.

Båda Science Parks är intressenter i samarbetet ElectriCity för hållbar kollektivtrafik.

Västtrafik, som är ett publicitetsmedvetet företag, har haft liveframträdanden på

14

bussen av Zara Larsson och Seinabo Sey. Poängen för Västtrafik är förstås att bussen är så tyst. Poängen för Chalmersfastigheter, och alla andra husbyggare med hållbarhetsambitioner, är att husets miljöpåverkan inte slutar vid husets väggar.

Elbussarna är nya, men när batterierna behöver bytas om tre år ska de få ett nytt liv för att med sin kvarvarande kapacitet användas för att balansera el från solceller.

Det helhetstänk ”From conception to reincarnation”, som någon 90-talsvisionär uttryckte saken för att vidga livcykelanaly-

serna till mer än ”från vaggan till graven”.

En annat bra färdmedel är elcykel. Det finns parkeringsplats för cyklar i huset.

Men inte för bilar. Elcyklarna kan laddas vid en laddstation med solceller i området.

Den håller just nu på att trimmas in.

De nya husen, invigda i november 2015, har en yta på cirka 7 500 kvadratmeter och är första etappen i vad som förväntas bli cirka 100 000 kvadratmeter till 2020.

De båda husen är i guld respektive svart och förbundna med en gångbro. Den bärande stommen i stål är inte inklädd utan

HUSBYGGAREN NR 1.2016

bara rostskyddsmålad och betongen är inte målad eller spacklad utan rå och synlig. ­– Det är meningen att de ska märkas och synas, säger Anna Eckerstig Chef för projekt och utveckling på Chalmersfastigheter.

FASAD MED LJUSINSLÄPP UTAN VÄXTHUSEFFEKT

Mycket glas kan skapa problem med för mycket solinstrålning på sommaren. Men det klaras mestadels med utvändiga mekaniska persienner. För de rundade hörnen har man använt screentryckt randigt solskydd på det yttersta glaset, berättar arki-

HUSBYGGAREN NR 1.2016

tekten Mattias Lind vid White arkitekter.

Screentrycket håller samma färg som huskropparna, det vill säga guldigt för Guldhuset och svart för det svarta huset.

– Fasaden var en jätteutmaning, men det var en rolig utmaning för alla inblandade.

Skanska byggde husen och anlitade ett estländskt företag för fasaden.

– Svårast att klara har varit avvägningen mellan dagsljus och solskydd. Bra solskydd håller ute solen men också dagsljuset, varför det krävs ganska mycket passningsräknande för att få till en optimal helhet, säger

Christian Johansson vid Bengt Dahlgren AB. ENERGISNÅLT GULDBYGGE

Energispecifikationen för Johanneberg Science Park är högst 30 kWh specifik energi­användning per kvadratmeter och år.

Det kan jämföras med att ett genomsnittligt kontorshus drar cirka 220 kWh/kva­ drat­meter fördelat på hälften el och hälften värme.

30 kWh är mycket lägre än Boverkets byggregler, som ger drygt 58 kWh per kvadrat­meter. Det är också mycket lägre än

15

Platonann 91x270_Bejer 112x147 27.06.14 14:25 Side 1

System Platon - löser små och stora fuktproblem i golv! ®

Platon Stop Original För skydd av trägolv på betong med normal fuktbelastning

- Ersätter både folie och foam Högre täthet - mera hållbar - Enkel och snabb montering - Låg bygghöjd, 2,5 mm - Stöt och ljuddämpning - Till laminat- och trägolv

T2GREEN - FRAMTIDENS GOLVVÄRMEKABEL

Platon Golv För skydd av trägolv på betong med stora fuktbelastningar

Komfortgolvvärme för lågenergihus, passivhus och välisolerade byggnader med lågt effektbehov.

• • • • • •

Lågenerigikabel – 5 W/m ger jämn värme även vid låg installerad totaleffekt. Ökar komforten på klinker- och naturstensgolv.

Lågt installerad eleffekt – gör det enklare att uppfylla Boverkets energikrav.

Torkar upp fuktiga golv - förebygger mögel och bakterieväxt.

Enkelt och underhållsfritt.

Används i system med programmerbar klocktermostat för optimal energieffektivitet.

Energibesparing

< 45%

med klocktermostat

- Löser större fuktproblem och är ångtrycksutjämnande - Luftspalt med funktion - Stöt och ljuddämpning ger ökad komfort - Kan mekaniskt ventileras

Ring våra experter på

020-210 100 Vardagar 6-20 / Helger 9-18

THERMAL BUILDING SOULTIONS

PARTNER

Isola ab www.isola.se

Torra och sunda hus

KLIMATSMARTA HUS

krav för Miljöbyggnad Guld som är 90 procent av BBR-krav.

Enligt energiberäkningar av Bengt Dahlgren AB, som även är hyresgäst i husen, så ska den specifika energianvändningen kunna bli under 25 kWh. Med 20 procents marginal hamnar det strax under de stipulerade 30!

Miljöbyggnad Guld är högsta klass och det finns cirka hundra sådana byggnader i Sverige.

Måttet gäller köpt el. Grundbulten i syste­met är geoenergi, det vill säga värmepumpar och borrhål under huset. Det ger både värme och kyla. Överskottsvärme från sommaren lagras i borrhålen.

Frikyla (särskilt nattetid på sommaren) och kylmaskiner bidrar också. Enligt beräkningarna ska man få 6 kWh kyla för varje kWh el.

Det finns kompletterande fjärrvärme, men inte fjärrkyla. Den helt dominerande energiförbrukningen är 30 kWh el, och det är Grön El, enligt Naturskyddsföreningens märkning.

INTE EN PAPPERSPRODUKT

På många hus minskar man mängden köpt energi med hjälp av solceller, som ger el till nätet på sommaren men inte minskar behovet av el så värst mycket på vintern. På det HUSBYGGAREN NR 1.2016

sättet kan man på papperet få till ett plusenergihus även i Sverige utan att bygga väldigt energieffektivt eller systemeffektivt.

Men så har man inte gjort här.

– Man når inte 30 kWh om man inte jobbar med allt. Jag har aldrig jobbat med högre krav, säger arkitekten Mattias Lind.

– Det är ett utpräglat närvarostyrt ventilationssystem, som styr efter närvaro, kylbehov och CO2-nivå, säger Christian Johansson vid Bengt Dahlgren AB. Belysning är LED med både närvarostyrning och dagsljusstyrning.

Glaset har ett u-värde på 0,5, vilket kan jämföras med gamla treglasfönster som har cirka 2. Taket, med sedum, har liksom väggarna u-värde 0,14.

Taket är isolerat med foamglas. ”Foamglas är den isolerprodukt på marknaden idag som förbrukar minst mängd ’icke förnybar’ energi under sin livscykel, som är minst 60 år”, uppger Passivhuscentrum.

(Husbyggaren har skrivit några gånger tidigare om detta material som först utvecklats för villor.)

Byggmaterialen är annars ganska vanliga. Man övervägde att kräva ”grön be­tong”, men gjorde inte det till sist, berättar Karin Hedén, hållbarhetssamordnare för huset på White arkitekter. Strax efter invigningen finns denna produkt på mark-

naden, lanserad av Riksbyggen och Cementa.

Det krävs ett väldigt tätt hus. Läckage vid 50 Pascals tryckskillnad är bara 0,3 liter per sekund och kvadratmeter.

HYRESGÄSTERNA EN DEL AV DET KLIMATSMARTA

Energimålen gäller fastighetens energi. Till den kommer hyresgästernas. De kan i princip sabba alla miljöambitioner genom att installera glödlampor, ålderdomliga energislösande kontorsapparater och så vidare.

Men så kommer det knappast att gå, för hittills har alla hyresgäster tecknat ”gröna avtal” med Chalmersfastigheter.

– Det är en grön bilaga till Fastighetsägarnas hyresavtal och är en överenskommelse om att behålla eller förbättra hyresgästens lokals miljöprestanda, förklarar Anton Franker, kundansvarig /uthyrare på Chalmersfastigheter.

Avtalen syftar till att både hyresgäst och hyresvärd ska tänka hållbart, genom att systematiskt arbeta med att förbättra lokalens miljöprestanda. Exempelvis genom rätt materialval, rätt inredning och utrustning, källsortering och energisnåla beteendemönster med mera.

Man gör en årlig avstämning, där man ser både till energiförbrukning och annan hållbarhet, och sätter gemensamt upp nya

17

KLIMATSMARTA HUS

mål för det kommande årets hållbarhetsarbete. Exempel på förbättringar kan vara alltifrån resvanor hos hyresgästen till att minska lokalens totala energiförbrukning.

– Värden är till exempel ansvarig för att belysningen är rätt sektionerad så att det inte tänds på 1 000 kvadratmeter för att en person jobbar sent, säger Franker.

Han kan också påpeka om energiförbrukningen är hög att det kan bero på en gammal energislukande kopiator och att det inte bör stå möbler i vägen för radiatorer.

HÖG HÅLLBARHETSPROFIL

Franker låter inte som om han väntar sig några större problem. Hyresgästerna i Johanneberg Science Park har hög hållbarhetsprofil så det har inte varit några större problem att teckna de gröna hyresavtalen.

I januari 2016 håller hyresgästerna fortfarande på att flytta in. HSB Göteborg är den enskilt största hyresgästen, berättar Eckerstig. Där finns också Johanneberg Science Park själva, fastighetsutvecklaren Development Partner, designbyrån Boid. White arkitekter, Tyréns och Bengt Dahlgren AB har sina kontor på annat håll men har kontrakt för att kunna använda gemensamma ytor. Avtal håller också på att tecknas med Framtiden, Göteborgs stads byggbolag.

Chalmers är självklart också hyresgäst.

Arkitekten har ritat in gott om utrymme för återvinning för många olika fraktioner. I Göteborg har man i många år ett system för att samla in matavfall (i bruna påsar). Den rötas till biogas som mest används som fordonsbränsle.

HÖG KREATIV PROFIL

Men det speciella med Johanneberg Science Park är inte bara energi och miljö i snäv mening. ”Hela bottenvåningen är utformad som ett drivhus för kreativitet i samarbete”, heter det i pressmaterialet invigningen i november.

En flera hundra meter lång sittbänk löper längs hela ytterväggen.

– Det som är mest slående är att man samutnyttjar så mycket, säger Karin Hedén, hållbarhetssamordnare för huset på White arkitekter. Man delar konferensrum och omklädningsrum. Förutom att det finns restaurang och kafé så kan man även mickra och äta sin medhavda mat i restaurangen.

VARFÖR ÄR DET BRA FÖR MILJÖN?

– Samutnyttjade resurser, det är väl jättebra! säger Karin Hedén.

Detta har Johanneberg Science Park drivit ovanligt långt. Det finns inga pentryn med kaffebryggare.

18

– Ska du ha en kopp kaffe så måste du ner till entréplanet.

En förutsättning är då att det är en bra restaurang och ett bra bageri.

Det ska vara en mötesplats mellan akademi, näringsliv och staden Göteborg, framhåller arkitekten Mattias Lind: – Det blir det inte om alla låser in sig på sitt plan. Vi har i viss mån skapat en tvingande rörelse, en positiv friktion, för att skapa möten, säger Lind.

– Och det ser man på plats idag att det fungerar, tillfogar han.

Lind ser ibland att folk har möten i fåtöljer på kaféet snarare än runt ett bord.

– Det gäller att locka fram det primitiva.

Folk vill trivas och ha det bra!

Därför är det också mycket dagsljus.

Bland annat så bidrar man till en kreativ miljö, menar Lind.

Detta med att skapa möten har en del att göra med vad en Science Park är tänkt att vara. Förebilden är Stanford-universitetet i Kalifornien som byggde upp Silicon Valley för forskningsbaserat näringsliv.

BLEV DET MYCKET DYRARE ÄN ETT TRADITIONELLT KONTORSHUS?

– Dyrare blir det. Mycket dyrare skulle jag nog inte säga, menar Anna Eckerstig, projektchef på Chalmersfastigheter.

– Visst är det en kostnad att bygga ett hus som är speciellt i sin design och teknik.

Men det byggs för ett speciellt syfte, att få människor att mötas på ett annorlunda sätt än i ett standardkontorshus. Vi tycker att vi får värde för pengarna.

Hon menar att det inte är så enkelt att avgöra hur man ska mäta kostnaden, kanske kronor per kvadratmeter inte säger så

mycket. Energikostnaden är (normalt) en stor del av driftskostnaden men här blir den betydligt lägre.

– Det handlar om driftsekonomin i 50–100 år, påpekar arkitekten Mattias Lind.

Anna Eckerstig hoppas också att huset är extra attraktivt för hyresgästerna.

AKUSTIK BYGGT FÖR PROJEKT

Ett viktigt drag för huset är flexibilitet, att man lätt ska kunna skapa och upplösa projektgrupper. När det blir fler människor per kvadratmeter så ökar också ljudbelastningen. Det går att möta antingen genom att man fångar ljuden där de uppstår eller genom differentiering, så att man kan gå undan när man behöver.

– Det är högt ställda krav på akustik.

Vi har ofta diskuterat ofta rimlighetsnivån.

Till exempel i trapphus är det aldrig för lågt ställda krav.

Speciellt för byggprocessen var det täta samarbetet mellan partners, varav flera också är hyresgäster i husen.

Bolaget Johanneberg Science Park ägs till stor del av byggindustrin. Grundarna är Göteborgs Stad och Chalmers tekniska högskola tillsammans med AB Volvo, Bengt Dahlgren AB, Göteborg Energi, HSB, Peab AB, Riksbyggen, Tyréns AB, Skanska, Wallen­stam och White arkitekter.

Nya ägare kan tillkomma efterhand. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

HUSBYGGAREN NR 1.2016

BUILD TO LAST

Nu lanserar vi ännu fler produkter för träkonstruktioner, så du kan välja från ett ännu mer hållbart sortiment. Vårt sortiment av infästningar sträcker sig från trä- och stålkonstruktion, genom plåt- och putsfasad till låglutande tak. Under våren bräddar vi speciellt vårt timmersortiment för ett bredare, starkare och säkrare byggande.

Helt enkelt innovation för en långsiktig, kostnadseffektiv och hållbar framtid.

Det kallar vi Turn ideas into reality.

Mellan den 5 – 8 april hittar ni oss på Nordbygg i C-hallen, monter «C14:20«. Kom gärna förbi på en kopp kaffe och upplev framtidens hållbara infästningstekniker, Isotak ®, Isoweld ®, Spike, Bricka+skruv, TDBL, vindlastberäkningar, fasadsystem, WT-T, MULTI-MONTI® och infästningar för solpaneler.

Varmt välkommen.

Teknisk rådgivning och försäljning SFS intec AB Division Construction Olivehällsvägen 10 SE-645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.info@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

VÄLKOMMEN TILL RIVAL I STOCKHOLM DEN 21 APRIL

BOKLANSERING OCH

SEMINARIUM FÖR

INGENJÖRSMÄSSIGT

BYGGANDE I

TRÄ Alla deltagare får en kostnadsfri upplaga av Limträhandboken Del 1-3 samt Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-3.

Värde cirka 1.190 kr exkl. moms.

För mer information och anmälan:

www.svenskttra.se/trakonstruktionsdag2016

ANLÄGGNING

Så ska träd skyddas VID BYGGNATIONER

En svensk standard för skyddande av träd vid byggnationer har trätt i kraft. Den gäller i planeringsstadiet, vid placering av byggnader, vägar och infrastruktur samt under byggnation och i kontrollskeden under byggprocessen. Tanken är att den ska ingå i AMA. TEXT: HELENA THORÉN ILLUSTRATIONER: KATHARINA HENRIKSSON FOTO: ÖRJAN STÅL

V

åren 2015 presenterades för första gången en svensk standard för skyddande av träd vid byggnation. En handbok för tillämpning av standarden togs fram av Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med en rad kommuner, fastighetsbolag och tankesmedjan Movium. Där beskrivs hur hänsyn ska tas till träd och trädgrupper som är skyddsvärda i planeringsstadiet, vid placering av byggnader, vägar och infrastruktur samt under byggnation och i

+ HÖJD

kontrollskeden under byggprocessen.

Projektledare för arbetet har varit forskaren Johan Östberg på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Johan forskar bland annat om träd i urbana miljöer. Han skrev standarden tillsammans med en av Sveriges främsta vad gäller skydd av träd vid byggnation Örjan Stål, då verksam vid samma institution. Den började gälla i april 2015. På sikt ska den bli en del av AMA. Därför är det viktigt att den börjar användas i branschen och att före-

trädare i byggbranschen lämnar synpunkter till standardförfattarna. Husbyggaren fick en pratstund med Johan Östberg.

STANDARDEN ÄR INSPIRERAD AV DEN BRITTISKA. VARFÖR JUST DEN?

– Britterna har arbetat så lång tid med det här. Den gröna branschen i Sverige är 10–20 år efter England vad gäller standardiseringsarbetet. Britterna har tagit fram en bra standard som används en längre tid, inte bara i England utan som också tolkats om till standarder i Australien och på Nya

+ HÖJD

Trädets rötter sträcker sig lika långt som kronan breder ut sig.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

21

ANLÄGGNING

Vi behöver riktigt bra besiktningsmän och den gröna kompetensen.

– Det är att vi äntligen har något att rätta oss efter. Förut hade varje kommun och konsult sina regler över hur de gör för att skydda träd. Nu har vi en gemensam som vi kan diskutera kring.

kanske inte den kompetensen som är den viktiga här. Ibland kan en landskapsingenjör, landskapsarkitekt eller trädgårdsingenjör med djup kunskap om mark och jord vara den lämpligaste att anlita. Vi har därför skapat en ny terminologi nämligen grön kompetens som omfattar mer än arborister.

I standarden står att man ska använda den gröna kompetensen vid skyddande av träd i byggprojekt. Varje kompetens ska självklart respekteras.

GRÖN KOMPETENS HAR EN CENTRAL ROLL

STANDARDEN BÖRJADE GÄLLA 2015 OCH SKA UPP-

I REGELVERKET. KAN DU BESKRIVA DEN?

DATERAS REDAN 2017. VILKA ÄR SKÄLEN OCH HUR

– I SIS standard för trädvårdskategorin finns en beskrivning av yrket arborist som en person med kompetens i trädvård vars kunskap är dokumenterad eller certifierad.

Problemet är att man ofta tolkar en arborist som en person som klättrar i träd. Det är

KAN BYGGBRANSCHEN DELTA I UTVÄRDERINGEN?

Zealand. Många lösningsbeskrivningar i den svenska standarden är desamma som britternas.

VAD HAR VARIT DET VIKTIGASTE ATT ÅSTADKOMMA MED STANDARDEN?

en lagom tid. Vi vill också kunna visa för AMA att standarden uppdaterats efter att vi lyssnat på branschen. Standarder ska vara allmänt vedertagen för att kunna ingå i AMA. Det viktigaste för byggbranschen är att börja använda standarden och när man har något som man vill tycka till om så ska man skicka ett mejl till mig. Mejladressen finns där man laddar ner standarden på www.tradskydd.nu.

VAD VILL DU LYFTA FRAM I HANDBOKEN?

– Vi behöver ha tajta uppdateringar för att vi behöver få in synpunkter. Det är första gången vi gör en sådan här standard och den behöver säkert justeras. I diskussioner med britterna kom vi fram till att två år är

– Vikten av att komma in i ett tidigt skede i byggprocessen. Då kan vi göra saker och ting bra och billigare. Kommuner som ska använda standarden och lyfta trädfrågan i ett tidigt skede är inne på rätt spår, annars kan det bli otroligt dyrt. Och vi behöver riktigt bra besiktningsmän och den gröna kompetensen. ■

SÅ HÄR PÅVERKAS YRKESGRUPPER INOM BYGGSEKTORN

Det kommer att bli lite mer besvärligt till en början eftersom standarden är ny. Vi kommer att gå igenom en lärprocess under de första åren. De flesta vill att träden ska överleva ett byggprojekt, frågan är bara hur man gör det på bästa sätt.

har den ”ska”-krav för att det inte ska finnas några tvetydigheter. Det kan finnas tillfällen då skyddet går att lösa på ett annat sätt, men då måste man ta ett aktivt beslut i frågan precis som i AMA. BYGGLEDNING Platschefer och annan

ARKITEKTER Med hjälp av standarden kan

man lättare se vad som krävs för att kunna spara ett träd. Hur långt breder rötterna ut sig? Hur kommer trädet att växa?

PROJEKTÖRER OCH KONSULTER Det finns standardformuleringar att använda. Standarden har satt ribban högt. Genom­gående

22

byggledning kommer att ha ett standarddokument att utgå från. De som arbetat i olika kommuner och varit tvungna att lära sig reglerna i varje kommun, kommer nu att kunna arbeta efter samma standard i hela Sverige. De får också upp ögonen för den gröna kompetensen. Självklart redan i planeringsstadiet, till exempel i arbetet med

detaljplaner och översiktsplaner i kommunerna, men också i skedet när planerna läggs för hur man ska bygga på just den här tomten.

BESIKTNINGSMÄN OCH KONTROLL­ ANSVARIGA I sista kapitlet beskrivs ett

kontrollprogram. Här behöver standardförfattarna hjälp. De vill fånga in fler punkter och revidera de som finns. Standarden behöver en riktigt bra kontrolldel där det också kan utdömas vite om standarden inte följts. Besiktningsmän med grön kompetens är det ett skriande behov av.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

ANLÄGGNING

Ny motorvägsbro HÖLL INTE ETT ÅR Ett trettio ton tungt betongelement vid norra landfästet lossnade på E4-bron vid Sundsvall i augusti, bara åtta månader efter invigningen. Men redan vid en besiktning av brostöden under våren kom första chocken: rostangrepp under vattenytan.

TEXT: HELENA THORÉN FOTO: TRAFIKVERKET

I

december 2014 skrev Husbyggaren om Sveriges längsta motorvägsbro Sundsvallsbron som invigdes av kung Carl XIV Gustaf lagom till jul.

Bara tre månader senare upptäcktes rostangrepp på brostöden vid en undervattensbesiktning och åtta månader efter invigningen skedde det som inte får hända, ett betongelement lossnade och krossade en parkerad bil. Det var flera samverkande orsaker som ledde till att broelement rasade vid brons norra fäste den 7 augusti. Konstruktionen höll inte. Det konstaterades i entreprenörens rapport som lämnades till Trafikverket i höstas.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

– Det är en ärlig och noggrant utförd rapport, som stämmer väl med vår egen analys, konstaterade Magnus Lundberg, projekt­chef för Sundsvallsbron.

KONSTRUKTIONEN VAR FELBERÄLKNAD

Det var det danska företaget E. Pihl & Søn AS som hade ansvaret för betongarbeten på bron. Just när företaget arbetade med anslutningsbroarna i augusti 2013, meddelade de att de begärt sig själva i konkurs.

Eftersom tre företag bildat ett konsortium för att bygga bron hade de andra två företagen ett solidariskt ansvar och Trafikverket räknade med att de skulle ta över.

Mest anmärkningsvärt var att konstruktören på Pihl & Søn gjort felaktiga beräkningar och att ändringar som gjordes på plats aldrig anmäldes till Trafikverket och till ansvarig konstruktör.

Magnus Lundberg förklarar att fem samverkande misstag låg bakom olyckan.

– Först och främst har konstruktören använt en alltför enkel beräkningsmodell, som har underskattat de krafter konstruktionen utsätts för. I stället för att räkna med ett tredimensionellt lastfall har man nöjt sig med ett tvådimensionellt lastfall, vilket är alldeles otillräckligt. Det andra felet är att man har underdimensionerat upphäng-

23

ANLÄGGNING

Norra sidan utnyttjas för övervakning av MIC

9 m 3,84 m

7

2,26

m

Tre testspont för att studera skyddseffekt och strömbehov

Illustrationen visar spontlådan (cofferdam) för brostöd 9 vid vilken de flesta tester utfördes.

Spont för inkapsling

Tre spont för test av trådanoder

ningen. Fyra bultar skulle hålla 30 ton broelement på plats. Onödigt få bultar.

Han förklarar vidare att varken entreprenören, som ska interngranska konstruktionen i minsta detalj, eller Trafikverket, som gör stickprov, har upptäckt bristerna i sin granskning. Han menar också att konstruktören hade valt en olämplig lösning, som krävde millimeterpassning och var praktiskt svår att utföra.

utsatts för oväntade rostangrepp.

– Att stål rostar i kombinationen med vatten är normalt, men inte i den här omfattningen, säger Magnus Lundberg.

En bakterie hade angripit brostöden.

Varför bakterien, som heter Gallionella, hamnat i fjärden vet ingen idag. Förmodligen lever den naturligt i det bräckta vattnet. Dykare har undersökt kajer i fjärden och kan se samma angrepp där.

ÄNDRINGAR GJORDES UTAN AVVIKELSERAPPORT

TESTER AV LÖSNINGAR I FJÄRDEN

– Till sist, och det är mycket allvarligt, har man på byggplatsen gjort ändringar utan att anmäla det till oss. En avvikelserapport ska alltid lämnas in och ändringarna ska godkännas innan de får genomföras.

Under hösten har samtliga broelement granskats och det är endast tre element som har de brister som rapporten påtalade.

De har plockats ner och bron bedöms därmed som helt säker. Betongelementen utgör inte någon del av brons bärande konstruktion, utan är endast till för att klä in landfästena.

Det är konsortiet som står för kostnaderna och för att hitta en lösning på hur betongelementen ska fästas. En slutgiltig lösning är inte klar vid pressläggningen för detta nummer.

Under 2015 har en inventering av möjliga åtgärder genomförts. Av dessa har ett antal åtgärder valts ut varav några, katodiskt skydd och inkapsling, behövt testas på plats i Sundsvallsfjärden. Utöver testerna fortsatte utredningen av andra åtgärder såsom målning, aluminiumsprutning och betongingjutning.

Testerna i Sundsvallsfjärden koncentrerades till området runt brostöd 9, det brostöd som är näst längst norrut mot Skönsberg. Utrustning för katodiskt skydd med trådanoder samt inkapsling med plastskivor installerades. Samtidigt följdes utvecklingen av bakteriernas (MIC i illustrationen) återväxt och ökad utbredning på rengjorda och ej rengjorda ytor av sponten.

TESTERNA HAR VISAT POSITIVA ERFARENHETER

BAKTERIEANGREPP GAV ROST PÅ BROSTÖD

AV KATODLÖSNINGEN

Den första överraskningen för Trafikverket kom i samband med en besiktning. Det upptäcktes att brostöden på 15 meter djup

– Vi kommer att använda ett katodiskt skydd med påskyddsström som sänker potentialen. Det kommer att minska risken

24

2,60 m

8

4,45

COFFERDAM NR 9

2,18 m

för rost. En anodtråd sätts längs med stålsponten med spänning på. Det blir som på en båtmotor där zinkanoden ska rosta istället för motorn, men omvänt. Vi strömsätter stålet så att det får svårare att rosta, berättar projektledare Magnus Borgström från Trafik­verket.

KOMMER STÅLET ATT BLI HELT IMMUNT?

– Nej, inte helt immunt, men långt ifrån om vi inte skulle göra något. Sponten är dimensionerad för att kunna rosta och ändå stå i 120 år. Bakterieangreppen gör att det rostar mycket fortare än beräknat, svarar Magnus Borgström.

Någon fara för trafiken har det aldrig varit utan motorvägsbron har fungerat som vanligt allt sedan invigningen i december 2014. ■

KATODISKT SKYDD

Katodiskt skydd är ett korrosionsskydd av metallkonstruktioner i vatten, jord eller annat jonledande medium genom sänkning av elektrodpotentialen. Potentialsänkningen uppnås genom katodisk strömbelastning eller genom elektrisk anslutning av skyddsföremålet till offeranod eller galvanisk anod. Vid fullständigt katodiskt skydd sänks potentialen så mycket att korrosion är omöjlig; metallen blir immun.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

I TYSKLAND ÄR DE BOENDE BYGGHERRAR TYSKLAND STÅR I FOKUS för utblicken i detta nummer, närmare bestämt den pittoreska staden Tübingen i sydvästra Tyskland. I fem stadsdelar har en byggherremodell där boende går samman för att låta bygga hus i så kallade baugemeinschaften eller baugruppen tillämpats. En modell som intresserar medborgare i Sverige som hellre vill ta över rodret själva för bostadsbyggandet än att låta byggindustrin diktera villkoren. Nyckeln för att lyckas har kommunerna.

TEXT: HELENA THORÉN FOTO: STAFFAN SCHARTNER

DET BYGGS FÖR DYRT och för

lite i Sverige. Kanske är det därför byggemenskaper börjar dyka upp lite här och var i landet. Först i Sverige var ekobyarna i bland annat Björkhagen i Stockholm och i Jönköping. Byarna byggdes under 1990talet på uppdrag av de boende, sammanlagt ett 70-tal bostadsrätter. I Malmö byggdes 2009 Urbana Villor, fem enfamiljshus med trädgård staplade på varandra. I två flyttade arkitekterna som ritat husen själva in. På Brännö i Göteborgs skärgård byggdes 2013 sju lägenheter varav tre såldes till personer utanför gruppen. Idag planeras byggprojekt av boende på ett tiotal platser från norr till söder. Ett exempel är Malmberget som på samma sätt som Kiruna måste flytta staden på grund av gruvan. Kommunen säger sig vilja sälja mark till byggrupper. Ett annat exempel är Herrljunga där planeras för 15 naturnära lägenheter av en byggrupp.

Göteborgs stad har fångat upp allmän­ hetens intresse och i höstas hölls Sveriges första byggemenskapsmässa där med ett 30-tal utställare. Göteborgspolitikerna vill att minst fem procent av markanvisningarna i framtiden ska gå till bo- och byggemenskaper. Det är bra, men långt ifrån nivåerna i vissa delstater i Tyskland. Där kan politiker lämna var femte markanvisning eller ännu mer till Baugemeinschaften eller Baugruppen. Tyskland är föremål för 26

utblicken i detta nummer. I fokus är staden Tübingen med knappt 90 000 invånare i sydvästra Tyskland.

TÜBINGEN ÄR EN STAD i delstaten Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland vid floden Neckar där flerbostadshus byggda med de boende själva som byggherrar dominerar fem stadsdelar. Universitetsstaden Tübingen har varit en föregångare i Tyskland och ”barnmorskat” den nya byggherremodellen. Målet för modellen har varit att återuppliva den europeiska blandstaden. Det var städer där skiftande verksamheterna blandades i kvarteren, där många olika hustyper och utformningar rymdes och gav ett allsidigt socialt liv för både de boende och småföretagarna som hade sina lokaler i kvarteren.

Det har visat sig att nutida tyska byggemenskaper är särskilt duktiga på att hitta verksamheter som kan flytta in i bottenvåningarna i deras hus. Tübingens borgmästare Cord Soehlke, som under många år arbetat med idén, är en flitigt anlitad föreläsare. Han var i Sverige för ett par år sedan och berättade om hur de lyckats engagera medborgare i stadsbyggandet och hur de första byggprojekten i området Französishes Viertel banade väg och väckte nyfikenheten för de kommande. Idag slåss byggemenskaperna om de lediga tomterna i staden.

Vad är då en byggemenskap eller byggrupp? En vanlig definition är att en grupp

människor i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Det handlar alltså om att de som ska bo i huset gemensamt går ihop, planerar dess utformning och är sin egen byggherre.

Erfarenheter från Tyskland visar att detta sätt att genomföra ett byggprojekt ger en höjd byggkvalitet, intressantare arkitektur, större mångfald och ett djupare engagemang i det egna boendet, vilket bidrar till en stärkt social hållbarhet.

I Sverige har en ideell förening för Byggemenskaper bildats. Den är nu inne på sitt femte år. Föreningen samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper för alla intresserade. Föreningen kan också underlätta för bildandet av byggemenskaper och genomförandet av konkreta byggnadsprojekt. En av dess företrädare är arkitekten Staffan Schartner, en man med goda kontakter bland tyska politiker och Baugemeinschaften. Förra året ledde han en studieresa för Tysk-svenska handelskammaren till just Tübingen och staden Freiburg i Rhendalen.

HUR VANLIGA ÄR BYGGEMENSKAPER I TYSKLAND?

– Det finns byggemenskaper över nästan hela Tyskland. I München som har en pressad bostadsmarknad går nu 40 procent av markanvisningarna till byggemenskaper. I Hamburg till exempel räknar man med att i år kunna nå målet att 20 procent av tomterna går till byggemenskaper. I Berlin sker det gemensamma bostadsbyggandet i större utsträckning på initiativ av till exempel arkitekter på tomter som köps på den fria marknaden VILKET STÖD FRÅN MYNDIGHETER I TYSKLAND FÅR MEDBORGARNA?

– Det finns inte en motsvarighet till Sveriges centraliserade system. Bostadsbyggandet är en angelägenhet för staden och delstaten. Det är i delstaten finansiering och reglering sker. Hamburg har en särskild lagstiftning för byggemenskaper och en bolånebank som kan liknas vid SBAB. Tyskarna har sedan länge en sparkultur vilket innebär att många har egna pengar att sätta in i byggprojektet. Ofta sker finansieringen solidariskt, så att den som är rik betalar mer än den som är mindre bemedlad. Det är dessutom billigare att bygga i Tyskland. Byggemenskaper har visat sig ge lägre boende-

HUSBYGGAREN NR 1.2016

Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling istället för att vara dess offer Cord Soehlke, borgmästare i den tyska staden Tübingen

kostnader än kommersiella projekt, framför allt därför att vinst- och marknadsrisk försvinner ur kalkylen. I Tübingen är det 20 procent billigare att bo i en byggemenskap än i en motsvarande lägenhet, men då har de lagt ner mycket arbete och tid själva i bostadsbyggandet.

HAR MAN TILLRÄCKLIG BYGGKUNSKAP I GEMENSKAPERNA?

– I Tyskland leds fortfarande byggprojekt av arkitekter. I Hamburg ställer man krav på att en rådgivare företräder byggruppen som byggherre. Rådgivaren som har gedigen byggkunskap och dessutom kan ha juridiskt kunnande och/eller kunskap inom sociologi, hjälper gruppen med avtal, beslutsfattande, finansiering med mera. I Tübingen resonerar stadsbyggnadskontoret att det är de byggemenskaper som ger största samhällsnyttan som i första hand får tomter vid markanvisningar. Generellt är markanvisningar små och projekttiden kort, cirka 2,5 år från idé till färdig byggnad.

VID EN FÖRSÄLJNING, VAD KRÄVS AV KÖPAREN?

– Andrahandsmarknaden för lägenheter i byggemenskaper är het. Det finns en stor efterfrågan på dessa lägenheter och därigeHUSBYGGAREN NR 1.2016

nom blir de lite dyrare. Dessutom är finansieringsvillkoren lite bättre (läs: lägre ränta på bostadslånen) därför att bankerna anser projekten vara lite säkrare. Många byggemenskaper har en väntelista. Standardavtal tillämpas och grupperna reglerar hur det ska gå till när gruppen tar in nya medlemmar. Handlar det om ägarlägenheter säljs de på den vanliga andrahandsmarknaden, men är det fråga om Genossenschaften (snarast kooperativ hyresrätt) eller projekt som blir bogemenskaper kan det hända att grupperna väljer sina nya grannar.

FÖR ATT KUNNA FÖRVERKLIGA byggemenskaper eller byggrupper i Sverige behöver kommunerna agera. De sitter på lösningen, menar Staffan Schartner. De måste bilda mindre fastigheter än idag. Göra detaljplanen först och därefter dela ut markanvisningar.

Använda fasta priser vid marktilldelning och ha kvalitetskriterier liknande dem i Tübingen till exempel för största samhällsnytta. Svenskt exempel är Valla i Linköping.

Man kan göra som i Uppsala och inte låta byggherrar köpa mark förrän de har godkända bygglov. Omforma exploateringsavtalen och kanske förfina översiktsplanerna.

Byggemenskaper skulle kunna bli en

spännande inslag för stadsbyggnadskon­ toren runt om i landet och nya möjligheter för medborgare och mindre byggbolag att bygga hus som folk vill bo i. ■

BYGGEMENSKAPER / PLUS & MINUS

+ HÅLLBART Eftersom man bygger för att själva använda huset + EKONOMISKT Det är billigare att bygga och bo här + SOCIALT Fler kan vara med, större engagemang för huset + KLIMATSMART Bygger oftast med lägre energianvändning och giftfria byggmaterial + MÅNGFALD Ger bättre städer + KREATIVT Specialönskemål på bostaden får utrymme – RISK Som de boende tar när de ingår i ett byggprojekt – HOMOGENT Flerbostadshus där de flesta är lika – OJÄMLIKT Till en början projekt för redan priviligierade medelklassmänniskor

27

Debatt

”Vi flytt int” – vi kan inte Seniorhushåll, som säljer villan, startar de effektivaste flyttkedjorna.

Seniorhus eller trygghetsboende till rimliga kostnader är drömboendet för 55+.

Helst i samma grannskap de redan bor i.

effektiv bostadsmarknad sägs det uppstå en flyttkedja när ett hushåll lämnar sin bostad, som därmed blir ledig. Effekten av en sådan händelse kan ge upphov till längre eller kortare kedjor.

Ibland ifrågasätts det om det ska liknas vid kedjor eller snarare ringar på vattnet. Den lättast avläsbara effekten av händelser på en bostadsmarknad uppstår, menar aktuell forskning, om det samtidigt tillkommer nya bostäder, även om tillskottet är litet. För att begreppet ska vara intressant, menings­fullt och ett användbart mått ska inte ”kedjereaktionen” dra ut för mycket i tiden, innehålla för många länkar eller involvera alltför fjärran bostadsmarknader.

MYTER OM FLYTTKEDJEEFFEKTER

En myt som gärna odlas inom den bostadsrättsbyggande delen av byggsektorn är följande: ”bygg en bostadsrätts­ lägenhet så faller det så småningom ut en lägenhet om ett rum och kök till en ung person”. De forskare som verkligen tålmodigt försökt följa upp konsekvenserna av att en bostadsrättslägenhet tillkommit har funnit att det rör sig om en ”never ending story”, som förlorar sig i ett töcken vid tionde länken på kedjan och efter 4–5 år. Då kan det visa sig att den bostad som då är aktuell rivs, kontoriseras eller slås ihop med en annan liten lägenhet. Det hela påminner om historien om en fjärils vingslag i Amazonas som startar ett snöskred i Anderna, det kan inte bevisas men heller inte avfärdas.

28

Foto: Martin Borg/Wannborga bild

P

Å EN NÅGORLUNDA

Bovieran i Partille – ett boende för 55+ byggt 2009.

Jag, och de flesta oberoende forskare jag läst, är mycket skeptiska till den verkliga effekten av de långa oöverskådliga flyttkedjorna. Seriösa forskare visar också att man inte bara ska bygga stora bostadsrättslägenheter i så kallade A-lägen i staden för att få effektiva kedjereaktioner. Man måste också bygga nya bostäder för den marknadsmässiga efterfrågan som finns, till exempel ungdoms- eller seniorbostäder.

Med marknadsmässig efterfrågan menar jag inte bara att bostäderna ska vara av rätt storlek i rätta lägen utan även vara överkomliga till rätt pris.

100 nybyggda bostäder för seniorer frigör minst 50–60 villor och radhus som ger lika många bostäder i kedjan.

SENIORER ”INLÅSTA” I SINA VILLOR

Cirka 40 procent av plussextiofem-hushåll bor i villa eller radhus. Ofta har man bott så sedan 30–40 år tillbaka. Därför finns det runt 300–400 000 enfamiljsbostäder i denna stund i vilka det sitter seniorhushåll, som kanske någon gång har pla-

nerat för sin fortsatta boendekarriär i andra delen av livet.

Men tyvärr utgör det, som går under namnet ”flyttskatt”, ett rejält sänke för alltför vidlyftiga planer. Flyttskatten är summan av en mängd pålagor som dyker upp vid en husförsäljning varav

reavinsten är den största. I sin nuvarande form infördes den 2007/2008. Hårdast drabbar de seniorhushåll som ämnar trappa ner sitt boende. Därför slutar planerna i seniorernas fall; ”vi får nog bo kvar, vi har inte råd att skaffa oss något bekvämare”. Det är tråkigt från bostadsförsörjningssynpunkt.

RAKA RÖR ERSÄTTER FLYTTKEDJOR

Den mest påtagliga kedjeeffekten har visat sig uppstå när äldre hushåll flyttar från sina villor och radhus. Då handlar det inte om kedjor utan om ”raka rör”. Det som ett seniorhushåll efterfrågar är en bostad med god tillgänglighet och en bostad, i vilken man kan planera bo resten av livet. Sådana bostäder finns i huvudsak i det nyaste flerbostadshusbeståndet. Men här kommer nästa problem; det nyaste beståndet är för dyrt mot bakgrund av vad hushållet får ut efter skatt när villan säljs. Månget seniorhus-

HUSBYGGAREN NR 1.2016

Tyst och elegant i uterummet Ett naturligt val - Träullit Akustik innertak

Hitta din närmaste återförsäljare på

håll sitter och funderar runtrunt-runt i dessa banor.

ETT FÖREDÖMLIGT EXEMPEL

Karlskrona seniorhusförening har ett mitt tycke bra koncept för seniorhus. Den gemensamma nämnaren för husen är den lokal för fest och vardag som finns i husen, ungefär som i ett trygghetsboende. Bostäderna har högt ställda krav på tillgänglighet i bad- och sovrum.

De upplåtelseformer för seniorhus som har prövats i Karlskrona är i bostadsrätt, hyresrätt och kooperativt hyresrätt. Ett av bostadshusen ligger centralt i Karlskrona, ett annat är byggt i halvcentralt läge och det tredje i förortsmiljö. Karlskrona seniorhusförening har på senare år i dessa upplåtelseformer för seniorhus inspirerat till 97 lägenheter. Karlskrona seniorhusförening lät göra en enkät med 95 procents svarsfrekvens.

Av de hushåll som flyttade in i dessa lägenheter kom 85 från HUSBYGGAREN NR 1.2016

villa eller radhus och resten från flerbostadshus. Av de tolv som kom från flerbostadshus hade två hushåll bara mellanlandat i flerfamiljshus i väntan på att få flytta in i seniorhuset de bestämt sig för att bo i. De hade således nyligen bott i småhus. Av de 87 hushåll som överlåtit sina villor och radhus i väntan på, eller i samband med, flytt till en seniorhuslägenhet, visade det sig att 62 av köparna var barnhushåll eller i några fall även unga par som ännu inte fått barn. I några fall var barn eller barnbarn köpare. Övriga 25 villor och radhus köptes av medelålders hushåll. I två fall var köparna äldre än säljarna.

Liknande resultat, utan att det undersökts så noggrant som i Karlskrona, har jag kommit framtill när jag föreläst i seniorhussammanhang och gjort små enkäter genom handuppräckning. I kölvattnet av Karlskronaenkäten gjordes några stickprov på vad som hände i nästa länk i

kedjan. Det visade sig då att de unga familjer som köpte ovan nämnda villor lämnade hyres­ lägenheter och bostadsrättslägenheter efter sig.

SLUTSATSER

Jag tror att man av resultatet av djupstudien, som redovisats ovan, kan dra vissa slutsatser åtminstone för kommuner med 30–80 000 invånare. Bygger man attraktiva bostäder enligt seniorhus- eller trygghetsbostadsmodellen som attraherar hushåll i åldrarna 55–75 år kommer det att sätta fart på omflyttningen. Vad är då attraktiva bostäder för seniorer? Det är inte som byggsektorn tror bara centralt belägna bostadsrätter.

Seniorer vill gärna bo i det grannskap eller i den stadsdel man hade sin tidigare bostad.

Priset ska givetvis också vara överkomligt och innehålla kvaliteter, inom- och utomhus, som seniorer uppskattar. Stora badrum och sovrum, inglasad bal-

www.traullit.se

kong, ett gemensamt sällskapsutrymme centralt i huset. Nära till service och allmänna kommunikationer och genomtänkt tillgänglighet ute och inne ska det vara.

Sammanfattningsvis vågar jag påstå: Byggs det 100 bostäder för seniorer, i olika upplåtelseformer, och som seniorerna själva helst på något sätt deltagit i utformningen av, då frigör det minst 50–60 bostäder för unga hushåll i form av villor och radhus. Dessa hushåll lämnar med stor sannolikhet efter sig minst 50–60 mindre bostäder, oftast i flerbostadshus. Då talar vi om raka rör och inga krångliga kedjor. ■

FREDRIK VON PLATEN

Bostadssakkunnig SPF Seniorerna

29

Marknadsnytt Fallskyddssele för allround­ arbete

Säker och hållbar infästningslösning för solpaneler SFS intec har utvecklat en fästplatta, SOL-U, för infästning av solpaneler på låglutande tak. SOL-U som nu lanseras har testats i flera stora pilotprojekt, bland annat i samband med solpanels­ installationen på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Infästnings­ plattan finns i flera storlekar och används på låglutande bitumenklädda tak och isolerade tak oavsett underlag. www.sfsintec.biz

Termostat med hotell­funktion EB-Therm 800 är en DIN-monterad termostat som nu har utökats med ett helt nytt hotellprogram. Programmet gör att golvvärmen kan styras via den externa kortläsaren. Temperaturinställningen och eftergångstiden är fullt justerbar, vilket gör det enkelt att bestämma hur länge golvvärmen ska vara igång efter det att gästen eller städpersonalen lämnat hotellrummet. www.ebeco.se

Certex kan nu presentera en helt ny serie PowerTex fallskyddsprodukter. En del av utbudet är fallskyddsselar för allround arbete, mast-, stolp- och vindkraftsarbeten och selar med inbyggd väst. Du hittar även taklinor, förankringslinor, förankringssling, falldämparlinor och nya PowerTex väskan för förvaring av fallskyddsutrustning. www.certex.se/fallskydd.

Handbok i att driva mindre byggprojekt Små byggprojekt leds ofta av en person eller en arbetsgrupp som inte har specialkunskaper inom området. För dem ger boken konkret vägledning genom byggprojektets alla skeden. Här beskrivs hur man sköter upphandling och ställer krav på entreprenörer, vad man bör tänka på när man skriver avtal, hur man upprättar administrativ och teknisk beskrivning samt hur man följer upp och avslutar ett byggprojekt. Boken har tagits fram på initiativ av SABO och utformats i samarbete med Svensk Byggtjänst.

Boken vänder sig i första hand till dem inom fastighetssektorn som har i uppdrag att driva mindre byggprojekt, till exempel förvaltare och projektledare på fastighetsföretag, konsultföretag och bostadsrättsföreningar. www.byggtjanst.se

Torra och rena betongytor tack vare ny teknologi Byggmaterialleverantören Sto har utvecklat en beläggning som skyddar betong-konstruktioner mot koldioxid, karbonatisering och påväxt. Ytan blir snabbt torr, alger och mögel får svårt att få fäste.

Resultatet blir hållbara och rena ytor utan användning av kemikalier.

Produktens egenskaper är resultat av intensiv forskning, där Sto i sin produktutveckling utnyttjat kunskapen om ett fenomen i naturen.

Förebilden är en skalbagge som lever i Namibias öken och som tack vare strukturen på täckvingarna effektivt samlar vattendroppar från regn och dagg som har kondenserat. För att få i sig vätskan sträcker den sina långa bakben, vilket ger dropparna en skjuts in i munnen.

30

En betongyta med StoCryl V 700 reagerar på samma sätt. När vattendroppar når ytan i form av regn- eller daggdroppar transporteras dessa snabbt av. Ytan blir därför snabbt torr. Funktionen erhålls på vertikala ytor på exempelvis broar och balkonger, fasader etc.

StoCryl V 700 är koldioxidbromsande och diffusionsöppen samt innehåller inga biocider. Den uppfyller krav enligt EN 1504-2, Ytskyddsprodukter för betong. Produkten erbjuder ett stort urval av kulörer www.sto.se

HUSBYGGAREN NR 1.2016

SKA DU OCKSÅ BESÖKA NORRA EUROPAS STÖRSTA BYGGOCH FASTIGHETSMÄSSA 5-8 APRIL på Stockholmsmässan?

Besök oss på årets byggmöte!

Nordbygg ger dig ett säkert grepp om utvecklingen inom bygg-, VVS- och fastighetsbranschen vilket går hand-i-handske med det som skrivs om i tidskriften Husbyggaren. Tidningen kommer ut med sex numer per år och ges ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund.

SBR är en oberoende yrkesorganisation med närmare 3 000 medlemmar och 27 lokalavdelningar. SBR arbetar för att ge Sveriges byggingenjörer bättre karriärmöjligheter samt mer kunskap, kontakter och förmåner. Medlemmar får tillgång till attraktiva försäkringar, utbildningar samt möjlighet till rådgivning med expertkompetens inom olika byggfrågor och juridik.

HUSBYGGAREN NR 1.2016

Tidningen Husbyggaren, är SBRs medlemstidning och riktar sig till tekniska konsulter inom bygg- och projektledning, konstruktion och arkitektur. Dessa experter återfinns på beslutande positioner inom byggsektorns alla led, anställda hos byggherrar, entreprenörer, förvaltningsbolag eller som fristående konsulter/konsultbolag.

När du behöver kompetenta specialister Genom SBR hittar du ingenjörer som uppfyller SBRs krav för: • Överlåtelsebesiktning • Entreprenadbesiktning • Kontrollansvariga enligt PBL

31

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening.

Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52.

E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

LUND

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

32

HUSBYGGAREN NR 1.2016

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

CATERINA CARREMAN ›

Advokat caterina.carreman@foyen.se PIA PEHRSON ››

Advokat pia.pehrson@foyen.se

Vilka är ditt företags organisatoriska och sociala mål?

NYA REGLER FRÅN ARBETSMILJÖVERKET

Arbetsmiljöverket har under hösten 2015 beslutat om nya föreskrifter gällande organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. Syftet med de nya föreskrifterna, som träder i kraft den 31 mars 2016, är att minska arbetsrelaterad ohälsa som orsakas av brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De nya reglerna ersätter bland annat de äldre föreskrifterna avseende psykosocial arbetsmiljö från 1980talet.

Föreskrifterna omfattar samtliga arbetsgivare, även de som hyr in arbetskraft, och innebär att ett antal krav ställs på arbetsgivarna i deras systematiska arbetsmiljöarbete när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Tanken med föreskrifterna är att förtydliga delar av det systematiska arbetsmiljöarbete som varje arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen har en skyldighet att bedriva. Så vad innebär då införandet av de nya reglerna rent konkret för en arbetsplats? Vilka krav kommer att kunna ställas?

SKYLDIGHET ATT UPPRÄTTA SKRIFTLIGA MÅL

Några av de krav som införs (detta är dock inte en uttömmande lista) är att chefer och arbetsledare ska utbildas, att det ska finnas förutsättningar, till exempel befogenhet, för att omsätta kunskaperna praktiskt, att krav och mål kommuniceras på ett tydligt sätt samt

HUSBYGGAREN NR 1.2016

att det ska finnas åtgärder för att förhindra kränkande särbehandling. Det som jag valt att fokusera på inom ramen för denna artikel är dock det krav som enligt de nya reglerna innebär att företag, som har fler än tio anställda, är skyldiga att upprätta skriftliga mål för att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka organisatorisk och social ohälsa.

Dessa mål är tänkta att fungera som en komplettering till den arbetsmiljöpolicy som företaget tagit fram och bör således utgå från denna.

Vidare ska målen tas fram i samarbete med arbetstagarna, vara förankrade såväl inom organisationens ledning som inom den övriga organisationen och det ska framgå på ett tydligt sätt hur målen ska uppnås.

VÄGLEDNING VÄNTAS TILL VÅREN

Hur gör man då rent konkret för att ta fram sådana mål?

Det finns i dagsläget inget tydligt svar på frågan. Arbetsmiljöverket arbetar i skrivande stund med att ta fram en vägledning vars syfte ska vara att ge mer konkreta råd om de nya reglernas tillämpning. Vägledningen väntas vara klar under våren 2016 och kommer förhoppningsvis att bringa ytterligare klarhet i frågan. Utifrån den information som idag finns tillgänglig kan dock följande sammanfattas.

Enligt Arbetsmiljöverket bör man inom organisationen inleda arbetet med undersöka

hur det ser ut på arbetsplatsen idag. Därefter kan man börja diskutera och fundera på vad som eventuellt kan förbättras, hur man vill att det ska se ut på arbetsplatsen framöver samt hur man ska göra för att nå dit.

Exempel på sådana åtgärder som kan behöva genomföras för att uppnå vissa mål är genomförande av större eller mindre utbildningsinsatser eller att arbeta med att stärka kommunikation och samarbete på arbetsplatsen. Inflytande och delaktighet är ytterligare exempel på vad som kan ingå i sådana mål. Som tidigare nämnts ska det även framgå på ett tydligt sätt hur man avser uppnå målen, det vill säga hur man planerar att genomföra olika åtgärder. Det är också viktigt att en uppföljning av arbetet med att uppnå målen sker.

VITE OM REGLERNA INTE FÖLJS

De nya reglerna träder inom kort ikraft och då väntas organisationer och företag följa vad som krävs enligt föreskrifterna. Om reglerna inte följs kan ett företag efter en inspektion från Arbetsmiljöverket komma att drabbas av ett vitesföreläggande och ytterligare krav från myndigheten. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

33

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

-\R[ZpRYHY O\ZNY\UKLY Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

Besök oss på Nordbygg Monter C02:61

www.ventgolv.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

BYGGLEVERANTÖRER

www.fasadglas.se

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se HUSBYGGAREN NR 1.2016

35

Noterat Ingenjörer arbetar som volontärer På temat ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” riktar Husbyggaren ljuset mot den ideella, politiskt och religiöst obundna organisationen Ingenjörer utan gränser. På samma sätt som läkare kan rädda liv i krigshärjade områden och vid naturkatastrofer kan ingenjörer arbeta i stödprojekt, ofta i samarbete med lokala organisationer.

Målet är att hitta tekniska lösningar anpassade till (och med respekt för) lokal kompetens, kultur och värderingar. De kan handla om att förbättra energitillgången på landsbygden med hjälp av solcellsteknik, hitta lösningar för säkrare matlagning och förbättra tillgången till rent vatten.

Utbildning, som är ett fokusområde i FN:s milleniemål, är en central del av Ingenjörer utan gränsers arbete. Speciellt viktigt för volontärprojekten är att bidra till barns livssituation genom att skapa en god skol- och hemmiljö och sprida kunskap.

Tyska städer når målen Tyska politiker har mer att vinna på att föra en aktiv bostadspolitik än svenska. Det beror bland annat på att på den tyska bostadsmarknaden finns fler hyresgäster och andra hyressättningsprinciper.

Detta skriver forskaren Anna Granath Hansson om i sin licentiatavhandling.

Hamburg och Berlin har jämförts med Stockholm och Göteborg – alla städer med bostadsbrist.

Bostadspolitiken i de tyska städerna leds av borgmästarna och senatorerna för stadsutveckling.

Målen sätts tillsammans med byggbranschen för varje år. Städerna lovar att bidra till att målen nås och att de följs upp kontinuerligt. De tyska städerna når i högre utsträckning sina mål än de svenska.

Nätverk för hållbara interiörer 100Gruppen är namnet på ett nytt nätverk som bildats på initiativ av LINK arkitekter och WSP. Målet är att ta fram gemensamma hållbarhetsriktlinjer för möbler och inredning. De ser byggbranschens miljöbedömning av byggmaterial som ett föredöme.

AMA VVS & Kyl 16 och AMA EL 16 I råd och anvisningar till 2016 års upplagor av AMA VVS & Kyl och AMA EL får projektörer fylligare material att luta sig mot och entreprenörers och beställares remissynpunkter har också fått genomslag.

AMA VVS & Kyl har anpassats till Säker Vatteninstallation, exempelvis förläggning av spillvattenledningar, och Svensk Kylnorm, köldmedieförordningen och senaste standard. Senaste standard för brandskydd och ventilation finns också med.

AMA EL har 200 nya koder och rubriker i BSAB tabeller. Ett exempel är säkerhetsregler för konstruktion och installation av elektriska såväl som hydrauliska person- och varuhissar. Ett annat är system och utrustning för energiproduktion med sol, vind eller vatten som källa.

Hoppa över Länsstyrelserna Regeringen vill öka byggtakten avsevärt, meddelades i januari. Nya reformer krävs, nya utbildningsplatser och fler prefabricerade hus. Under hösten föreslog regeringen att hoppa över länsstyrelserna som instans vid överklagande av detaljplaner. Istället ska mark- och miljödomstolen pröva överklagandet. Det skulle kunna kapa upp till fyra månader i byggprojekten. Vad skulle det göra för rättssäkerheten och det demokratiska inflytandet över stadsutvecklingen? De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.

Tidigare initiativ från bostads- och stadsutvecklingsministern är effektivare plan- och bygglag och ny bullerförordning.

Antalet döds­olyckor på arbetsplatser var 38 stycken under 2015. Det är den lägsta sedan mätningarna startade 1955.

NOTA BENE, dödsolyckor till och från arbetet

samt dödsfall i arbetssjukdomar till exempel till följd av hjärtinfarkter, asbestexponering med mera ingår inte.

36

HUSBYGGAREN NR 1.2016

NYTT FRÅN SBR

Byggprojekt med hänsyn till unik miljö SBR Lokalavdelning i Linköping anordnar bland annat studiebesök till pågående intressanta projekt i närområdet. 2 december 2015 anordnades att sådant besök på en ny ridanläggning.

Vi var cirka tio personer som deltog i Strukturpresentation av Linköpings kommuns satsning på barns och ungdomars idrott och fritid, inte minst för flickor och kvinnor. Med Smedstad Ridsportcenter skapar kommunen unika förutsättningar för att stödja och utveckla ridsporten för barn, ungdomar och vuxna för bredd och elit.

Smedstad Ridsportcenter invigs sensommaren 2016.

Smedstad Ridsportcenter byggs i ett Natura 2000-område i Tinnerö. Inför projektet har stor hänsyn tagits till den unika miljön. Byggnader, tränings och tävlingsområden, rasthagar och ekonomiytor placeras på de vallar och åkrar som bedöms ha de lägsta naturvärdena. Ytorna vid Smed-

stadbäcken bevaras och vårdas så att naturoch kulturvärden kan utvecklas. Entrévägar anläggs på ett sådant sätt att inte trafiken påverkar känslig mark och vegetation. För att ytterligare minimera påverkan på miljön anläggs särskilda fördröjningsmagasin med filter för dagvattnet. Anläggningen kommer att förses med solvärme och man håller på att utvärdera olika alternativ om man inte

kan nyttja hästgödsel som uppvärmning.

Ridanläggningen innehåller två ridbanor inomhus och fyra utomhus, det kommer finnas plats för 60 uppstallade ridskole­ hästar och över 600 sittplatser på läktaren.

Kostnad cirka 100 miljoner kronor.

Thomas Prantner SBR Linköping

Besiktnings­utlåtandets rättsverkan Ett rekordstort antal medlemmar mötte upp vid den senaste träffen på Sjöfarts­hotellet i Stockholm.

Vi var cirka 70 personer som fick höra advokaterna Martin Wiklundh och Ingrid Sandstedt från Advokatfirman Pedersen AB

HUSBYGGAREN NR 1.2016

berätta för oss om besiktningsutlåtandets rättsverkan och besiktningsmannens ansvar.

Vi fick även veta mer om reglerna vid offentlig upphandling, vilka olika typer av ramavtal som finns och vad som är viktigt att tänka på vid upphandling av ramavtal

och när man gör avrop från dessa. Man betonade också vikten av att alltid avtala om att ABK09 ska gälla för konsultens uppdrag.

Erika Lindberg SBR Stockholm

37

NYTT FRÅN SBR

Informationsträff med bransch­representanter – och inspiration på exjobb inför exjobbsstart SBR Uppsala var tillsammans med Byggindustrierna, BI, och företag i branschen inbjudna till en informationsträff inför kommande exjobb.

SBR Uppsala var tillsammans med Bygg­ industrierna, BI och företag i branschen inbjudna av Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik vid Uppsala Universitet och Företagskontakt Byggteknik på Uppsala Ingenjörsförening (H-sektionen) till informationsträff inför kommande exjobb.

H-sektionen är föreningen som representerar Uppsala Universitets högskoleingenjörer och bevakar de drygt 350 maskin- och bygg­ingenjörsstudenternas studier och intressen.

På träffen presenterade vi SBR, både på lokal samt central nivå.

Vi på SBR Uppsala åtog oss att se till att även konsultföretagen, förvaltare och byggherrar blev inbjudna till denna årliga aktivitet för att studenterna skulle få vidare information från branschen.

Stort tack till konsultföretagen Bjerking, Tema, WSP samt Kommunfastigheter i Knivsta AB för ert deltagande.

För SBR Uppsala deltog Erik Rynnes och Åsa Hedlund Lindqvist.

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

38

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Nya medlemmar TARIQ ABEDALKADER Bygg och projekt­

ledare, Plynova AB

JOHAN OHLSSON VVS-Ingenjör, EVU AB KENT KARLSSON Ingenjör, Kent Karlsson

enskild firma

Lars Hedåker, 040-15 06 34

LENNART GUNNARSSON Projektledare

VERKSAMHETSCHEF

OLA ZELIN Projekt- och Byggledare,

MEDLEMSÄRENDEN

JENNY NILSSON Projektledare,

KURSER Linn Bessner, 08-462 17 93,

BJÖRN GUSTAVSSON Byggledare,

EKONOMI

ANDERS BJÖRK Konsult, Tastaturen AB CHRISTIAN WESTRING Företagsledare,

Björn Edebrand, 08-462 17 95 Lena Pettersson, 08-462 17 90 Kamilla Björk, 08-462 17 94

Uno Rydholm, 08-462 17 96

JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

08-506 184 00

Installation, Ramböll Sverige AB

Projektidé AB

Temagruppen Sverige AB

AB Byggkoordinator i Ludvika

Westring Fastighet & Service AB

IDA SÖRENSEN Byggnadsingenjör,

Winell & Jern Arkitekter

FÖRSÄKRINGAR

RAOUL PETTERSSON Sektionschef,

BOKHANDEL

MORGAN GUSTAVSSON Projektledare,

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

ÅF-Infrastructure AB

Projektbyggaren Teknik

HUSBYGGAREN NR 1.2016

KONTROLLANSVARIG ENLIGT PBL med Mats Löfgren 12–15 april, Stockholm KA:s roll är ett bemyndigande som finns angivet och definierat i PBL, Plan- och bygglagen.

Det är viktigt att ha denna definition som utgångspunkt när man kommuni­ cerar rollen med andra parter som byggherrar, kommuner, entreprenörer, projek­törer etc.

Det vanliga är dock att alla inblandade parter inkl. KA själv har missuppfattat KA-rollen och dess begränsningar.

Att verka som KA eller byggkonsult är i lagens mening två helt skilda uppgifter.

Som KA är uppgiften att se till att

byggherren följer lagstadgade regler som PBL. PBF samt boverkets förordningar och föreskrifter. För detta ändamål skall en kontrollplan upprättas enligt PBL kap. 10 §§ 6–8 Eftersom KA-rollen idag i de flesta fall tenderar att omfatta uppgifter som inte faller inom den ram som PBL föreskriver är risken för byggfel och missuppfattningar större. Detta vill jag motverka genom den KA-kurs inför certifiering som från och med april i år anordnas i SBR:s regi.

Mats Löfgren

ENTREPRENAD­B ESIKTNING Steg 1, Steg 2 samt tenta­men Efterfrågan på entreprenad­ besiktningsmän inom alla fack är hög och vi erbjuder därför ett flertal utbildningar inom området under våren.

Entreprenadbesiktningsspecialister inom olika områden är eftertraktade.

ANDERS BERGENDAL Ingenjör SBR,

Fukt och Byggkonsult AB JONAS SERRESTAM Entreprenad­ besiktningsman, SF Byggkonsult AB PETER HORNDAHL Byggledare, Ingenjörsfirman M. Gustafsson AB FREDRIK FRANK Projektledare, Razorsharp group holding AB JAIME BELTRÁN Energiexpert, Energideklarationer HÅKAN ANDERSSON Ingenjör SBR, Byggvalvet AB BRIGHT ALEXANDER WISS Förvaltare, SFK Sveriges Fastighetskonsult PETER PERSSON VD, Byggkontroll /Europahus AB ALI HOSSEINI Elkonsult, Grontmij AB MICHAEL DACKLAND Konsult, Dacklands Ingenjörsbyrå AB DANIEL LINDBLAD Besiktningsman, Structor Besiktning och Kontroll AB STEFAN ERICSSON Byggkonsult, Tricent Bygg & Konsult

HUSBYGGAREN NR 1.2016

De juridiska grundkunskaperna testas med jämna mellanrum och kvalitets­ nivån på utförandet ökar.

Huvudföreläsarna på våra utbildningar är Byggingenjör SBR Tomas Thulin samt Morgan Runesson. Båda med gedigen kunskap inom entreprenadbesiktningar.

Läs mer på sbr.se/utbildningar.

MARTIN LYRDAL Gruppchef,

ÅF-Infrastructure AB

RICHARD JOHANSSON Besiktningsman,

ÅF-Infrastructure AB

MARKUS KARLSSON Sektionschef,

ÅF-Infrastructure AB

DANIEL BRINGMAR Bygglovhandläggare,

Stockholm, Vällingby

TOMMY ENGSTRÖM Studerande MIKAEL ERIKSSON Studerande JOHAN JOHANSSON Studerande SARA MÅRD Studerande JOSEFIN PRELOG Studerande EMIL NYSTRÖM Studerande CARL DAHLÉN Studerande ELIN KARLSSON Studerande DANIEL OLSSON Studerande ARYAN MAWLOOD Studerande IBRAHIM PIROTI Studerande DANIEL ERLANDSSON Studerande FREDRIK HÖIJ Studerande SIMON NILSSON Studerande

MATS LÖFGREN:

Mats är Byggingenjör SBR och sitter med i KA-gruppens styrelse. Han har erfarenhet inom både nationella samt internationella uppdrag och har arbetat inom Sveriges största byggföretag.

Mats håller i kurser för Kontroll­ ansvariga enligt PBL samt är före­läsare på våra KA-symposium.

TOMAS THULIN:

Tomas är ordförande i SBRs entreprenad­ besiktningsgrupp.

Vidare är han expert inom entreprenad­ besiktning och har besiktigat flera av Sveriges mest kända byggnader samt bland andra tagit fram skriften AMA hus 14.

MORGAN RUNESSON:

Morgan sitter med i SBRs styrelse för entreprenadbesiktningsgruppen.

Morgan har arbetat med kyla sedan slutet av 70-talet inom områden komfort, butik, kyl- och fryslager, processkyla, ishallar, fjärrkyla och värme­ pumpar. Samt med de flesta typer av köldmedier.

JOHANNES AXELSSON Studerande DANIELS GOLUBKOVS Studerande EMELIE STRÖMVALL Studerande BAHRAM MAZ Studerande

Kalendariet π HÄNDER I SBR Fuktmätning – fukt och mögelskador

Solna, 8–9 mars KA-symposium Göteborg, 10–11 mars Plåt i teori och verklighet

Solna, 16 mars Överlåtelsebesiktningssymposium Stockholm, 12–13 maj Entreprenadbesiktningssymposium Malmö, 18–19 maj Förbundsstämma SBR 20–21 maj

39

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

Livet är fullt av val. Hos oss gör ni bara tre stycken Med Plusshus standardiserade typhus blir processen från idé till bygglovsansökan och inflyttning kort. Från det att ni gjort era tre val skapar vi snabbt det område ni önskar med marknadsanpassade, attraktiva lösningar. Svårare än så behöver det inte vara.

Fortfarande i valet och kvalet? Läs mer på www.setragroup.com.

www.setragroup.com

1

Storlek

2

Typ

3

Stil och tillval

WOOD FOR LIFE