16 minute read

BELÄGGNINGSSYSTEM FÖR PARKERINGSDÄCK AV TRÄ

I Husbyggaren nr 2, 2017 sammanfattades ett SBUFprojekt med fokus på optimalt ytskydd av parkeringsdäck i betong. I projektet har bland annat en hjälpmetod för val av lämpligt ytskydd i golvnivå utvecklats. I ytterligare en artikel nr 2, 2018 presenterades metoden mer ingående. I denna artikel tar vi upp ett helt nytt SBUF-projekt med liknande problematik rörande beläggningssystem på träbjälklag.

Parkeringshuset i Skellefteå stod klart 2009 och är Nordens första parkeringshus i trä. Två plan är i betong under jord och fyra plan i trä ovan jord. Stomme, bjälklag, ytterväggar och hisschakt är av limträbalkar och korslaminerat trä.

Advertisement

TEXT: YLVA EDWARDS, HAKAN FORSBERG & PETER JACOBSSON

Parkeringshus i trä i stadsmiljö finns idag i Skellefteå (Ekorren), Gävle (Briggen) och Växjö (Limnologen). I Skellefteå och i Gävle har man valt polyuretanbaserat beläggningssystem. I Växjö utgörs systemet av gjutasfalt på tätskiktsmatta. Det planeras för ytterligare parkeringshus, bland annat i Malmö. Ett flertal parkeringshus i trä finns redan i övriga Europa.

Parkeringshus i trä byggs idag med en bärande stomme bestående av pelare och balkar av limträ som kombineras med bärande bjälklag i så kallat KL-trä (korslimmat trä). Men träbjälklaget måste skyddas med lämpligt beläggningssystem, och täthet är om möjligt ännu viktigare för trä än för betong.

Trä rör sig mer än betong. Beläggningssystemet måste därför kunna ta upp dessa rörelser utan att spricka eller lossna från underlaget. Trä leder värme betydligt sämre än betong och det tar således avsevärt längre tid för underlag och beläggningssystem att svalna på ett träbjälklag än på ett betongbjälklag, vilket kan orsaka blåsbildning. Detta gäller speciellt för beläggningssystem med gjutasfalt som har

Kraftig blåsbildning på träbro.

hög utläggningstemperatur. Detaljutformningen skiljer sig och här saknas ritningar och anvisningar som behöver tas fram.

UPPLÄGG FÖR SBUF-PROJEKT 13793 Projektet indelas i följande delar: ■ Möjliga typer av beläggningssystem på träunderlag – en Översiktsrapport ■ Provning av egenskaper som bedöms som speciellt känsliga för träunderlag -

Vidhäftning ■ Materialval och Detaljutformning -

Arbetsgrupper ■ Informationsspridning

Möten, lägesrapport och slutrapport för projektet ingår också.

I det aktuella SBUF-projektet tas underlag fram för hur ett beläggningssystem på parkeringsdäck av trä bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt. Resultat och erfarenheter från tidigare SBUF-projekt om beläggningssystem på P-däck av betong utnyttjas, liksom erfarenheter från Trafikverkets träbroar. Vidhäftningsprovning i laboratoriet ingår som speciell del i projektet.

Den direkta och stora nyttan med projektet är att i ett tidigt stadium kunna leverera specifikation och regelverk för beläggningssystem på P-däck av trä, och härmed kunna underlätta valet av lämpligt system samt förhindra onödiga och dyra skador på grund av okunskap och osäkerhet vid val och installation av system.

Projektet löper under innevarande år och en slutrapport förväntas klar i december 2020. Medverkande parter i projektet är: Flowcrete, Sika, Sto, Teknos, Tikkurila, Weber, Binab, DAB, Duo, BMI, Nordic waterproofing, KTF, Tyréns, Skanska, Holmlunds Måleri, P Malmö, Göteborgs Stads Parkering, Ylva Edwards Materialteknik, Golvanalys Sverige, Martinsons och Peab. Fler parter kan tillkomma. Sökande hos SBUF för projektet är Peab.

ÖVERSIKTSRAPPORT En översiktsrapport har inledningsvis tagits fram i projektet. Förekommande beläggningssystem till P-däck av betong bedöms där teoretiskt med avseende på potential att fungera väl även på P-däck av trä. Bedömningen har gjorts mot bakgrund av kunskap, resultat och erfarenheter från genomförda SBUF-projekt sedan 2013 om optimalt tätskikts- och beläggningssystem på P-däck av betong (SBUF-projekt 12764, 12936, 13084, 13212, 13375, 13510 och 13700). Bedömningen ligger till grund för vilka typer av system som sedan ingår i projektets laboratorieprovning. Erfarenheter från beläggningssystem på träbroar har även vägts in, liksom resultat från en studie om tätskikt på träytor som genomfördes 2006 vid SP. Ingen regelrätt litteraturstudie har dock ingått i projektet.

Erhållna svar från en genomförd enkät sammanfattas och kommenteras också i Översiktsrapporten.

Följande konstateras rörande möjliga typer av beläggningssystem på träunderlag. Här avses de tre huvudtyperna: bitumenbaserat system, härdplastbaserat system samt hårdbetong (cementbaserade system).

Bitumenbaserat beläggningssystem Ett bitumenbaserat tätskikts- och beläggningssystem utgörs ofta av gjutasfalt i kombination med tätskiktsmatta. Även asfaltbetong på tätskiktsmatta förekommer.

Den största utmaningen med ett bitumenbaserat system är risken för blåsbild

ning, speciell när en helsvetsad tätskiktsmatta ingår i systemet. Sjunkmärken kan ibland uppstå i gjutasfalt vid långvarig tung punktbelastning. GAFS (Gjutasfalt–föreningen i Sverige) har därför intagit en avvaktande inställning till projektet. Systemets förhållandevis höga vikt behöver också beaktas. Till systemets fördelar hör lång erfarenhet och livslängd. Enligt uppgift och erfarenheter från Schweiz läggs tätskiktsmattan och gjutasfalten (två lager) ut på två lager av gasavledande nät/väv. Deras erfarenheter är att systemet fungerar väl så länge inte sommartemperaturerna når extrema nivåer. Erfarenheterna baseras dock i stor omfattning på träbroar.

Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett bitumenbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, men att vissa förändringar kan krävas rörande val av material och systemuppbyggnadens utformning.

Härdplastbaserat beläggningssystem Den generella uppbyggnaden av en härdplastbeläggning (polyuretan, polyurea, epoxi eller akryl) görs som regel i flera skikt av härdplast inklusive eventuellt spricköverbryggande membran och stenmaterial i form av sand och filler. Även topplack kan ingå.

Den största utmaningen med härdplastbaserat system är sprickbildning och slitstyrka. Vidhäftningsförluster kan också uppstå. Spricköverbryggande förmåga kan åstadkommas med lämpligt val av härdplast och eventuellt elastiskt membran. Epoxi är som regel mer sprickbenäget än övriga härdplaster. Tjockleken har stor betydelse för beläggningens slitstyrka. Den bör inte understiga 3 mm. Intresset för projektet har varit stort från tillverkare av härdplastbeläggningar och det finns ett stort urval av beläggningsalternativ som kan passa för träunderlag. Här finns stora möjligheter.

Besök vid Martinsons tillverkningslokaler i Skellefteå, januari 2020.

Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett härdplastbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, och att ett elastiskt membran bör ingå för vissa system.

Hårdbetong Beläggningssystem med hårdbetong kan vara modifierade på en rad olika sätt och kan vara mer eller mindre sprick- och krympbenäget.

Intresset för projektet har varit svagt från hårdbetongbranschen. Bedömningen är dock att även en anpassad hårdbetongbeläggning kan fungera väl på P-däck av trä.

ARBETSGRUPPER Två arbetsgrupper har etablerats, en grupp för bitumenbaserat system och en grupp som fokuserar på både härdplast och cementbaserade system. För båda grupperna gäller att man i samverkan ska arbeta fram förslag på relevanta lösningar som rör: ■ Materialval ■ Detaljutformning – Förslag på detaljlösningar för de olika typerna av system tas fram. Detaljerna hämtas från dokument som Martinsons tagit fram till gruppen. ■ Brand – Branschen tar fram och redovisar den dokumentation som finns redan idag vad gäller brandsäkerhet för olika typer av beläggningssystem och identifierar framtida ytterligare behov av provning och dokumentation. ■ Livscykelanalys (LCA) – Branschen tar fram och redovisar den dokumentation som finns redan idag vad gäller LCA och/

eller EPD. Vilka framtida ytterligare behov av dokumentation föreligger och behöver tas fram? ■ Livscykelkostnad (LCC) – Ett kostnadsunderlag baserat på dagens kunskaper och erfarenheter tas fram för föreslagna beläggningssystem. ■ Underhåll och livslängd – En grov bedömning av förväntat underhåll av föreslagna beläggningssystem tas fram för ett P-däck med hög trafikbelastning med dubbdäck respektive låg trafikbelastning där inga dubbdäck förekommer. ■

Referenser Edwards Y., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp I, SBUF rapport 12764, 2013.

Edwards Y., Sederholm B., Trägårdh J., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp II, SBUF rapport 12936, 2014.

Edwards Y., Sederholm B., Trägårdh J., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp III, SBUF rapport 13084, 2015.

Edwards Y., Sederholm B., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp IV, SBUF rapport 13212, 2016. Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Utvärdering av system, riktlinjer och hjälpverktyg, SBUF rapport 13375, 2017.

Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Uppföljningar, kunskapsöverföring och implementering, SBUF rapport 13510, 2018.

Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Uppföljningar, SBUF-rapport 13700, 2019.

Edwards Y., Tätskikt och beläggning på träbroar, Vägverksprojekt State of the Art, KTH 2002. Pousette A., Tätskikt och kantlösningar på tvärspända brobaneplattor av trä, SP Rapport 2016:90.

Gustafsson A., Tätskikt för träytor, SP Trätek, SP-rapport 2006:15.

KL-trähandbok, Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner, Svenskt trä, 2017.

YLVA EDWARDS Teknisk doktor i Vägteknik och docent i Brobyggnad (KTH). Seniorkonsult Ylva Edwards Materialteknik AB

HÅKAN FORSBERG Golvbesiktningsman och konsult i beläggningsmassor. Golvanalys Sverige AB & Ytskyddsakademien

PETER JACOBSSON Utvecklingschef Martinsons

NOXOUT FÖR EN RENARE LUFT OCH BÄTTRE MILJÖ

1 000 m 2 tak

17 500 mil/år

Skräddarsydda stålbyggnader

Lantbruk • Industri Butik &Affär • Fritidsbyggnader

Tel 044 - 33 70 60 info@temahallen.com

Färg för industriellt underhåll

Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion. Läs mer på induf.se

Svensk generalagent

POLLINATÖRER Avgörande för en livskraftig stadsmiljö!

När vi talar om byggd miljö är oftast fokus på de system, byggnader och artefakter som vi bygger med. Ibland belyses de sociala aspekterna, men sällan uppmärksammas naturen i vår stadsmiljö. Naturen i städerna ger flera fördelar och har gynnsam påverkan på de som vistas i stadsmiljön (Ballew & Omoto 2018, Bengtsson et al. 2018, Weiman 2017). Grönytornas betydelse har aktualiserats ännu tydligare under den rådande coronapandemin (Samuelsson et al. 2020). Närheten till grönska skapar förutsättningar för värdefull fysisk aktivitet och mental återhämtning. Naturen är förstås betydelsefull för oss människor, men utgör också en förutsättning för organismer, insekter, fåglar och andra djur. Dessa grupper fyller avgörande funktioner i de ekosystem som vi är beroende av, och som faktiskt fortfarande också finns i våra städer.

TEXT: MARITA WALLHAGEN, MAGNUS STENMARK & NILS RYRHOLM

Pollinatörer utgör en sådan grupp som fyller en avgörande funktion. De ger oss livsviktiga tjänster, samtidigt som deras livsmiljöer under senaste 70 åren har förstörts allt mer i jordoch skogsbrukslandskap och på grund av markomvandlingar vid byggande. Här skulle den urbana miljön kunna bli en viktig räddande åtgärd för att hindra utrotningen av olika arter. I städerna finns det stor potential att göra förbättringsåtgärder. Förvisso har svenska städer jämförelsevis mycket grönska, vilket SCB visar i sin analys av de 2000 största städerna i Sverige (SCB, 2019). Emellertid finns det fortfarande fler än 250000 personer som har längre än 200 meter till närmsta grönområde och kvaliteten på innehållet i dessa grönområden har inte undersökts. I vissa fall är det endast krontäckningen av träd planterade på en i övrigt hårdgjord yta som tillsammans skapar ett grönområde. I många andra fall där marken är grön, så är det framförallt hårt ”skötta” gräsmattor, som utgör dessa grönområden. De klipps ofta, upp till 30 gånger per sommar, med bullrande gräsklippare som drivs av fossila bränslen. Allt för att den rådande normen om en välskött grönyta där det är ordning och reda ska upprätthållas.

FÖR POLLINATÖRER FINNS det tyvärr inte mycket att hämta i den moderna gräsmattan. Har de tur finns där någon enstaka blomma, men annars liknar det mest en öken! Dessbättre finns det fortfarande annan natur i staden. Ibland lite vild, ovårdad och omväxlande ytor, något som för många pollinatörer kan skapa värdefulla öar där de kan hitta husrum och föda. För även om vissa arter är starkt specialiserade, finns det många som inte har så specifika krav och därför kan nyttja de eventuella möjligheter som erbjuds. I ett insektshotell på 20�20�20 cm kan det rymmas flera hundra pollinatörer och en sådan enkel åtgärd kan faktiskt hjälpa de pollinatörer som är ”bostadslösa”. För den som inte tycker om små kryp så kanske det inte känns så lockande, men om man tycker om att höra fåglar sjunga på våren så behöver det finnas lämplig föda till dessa – annars blir det tyst. Rachel Carssons bok Silent Spring är därför lika aktuell idag som när den skrevs för snart 60 år sedan.

ÄVEN OM DET SER DYSTERT UT för våra pollinatörer, globalt, i Europa, och även i Sverige, finns det ändå ljusglimtar. I det EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet

Nybyggnation i park för hemlösa insekter.

Augmented Urbans har Högskolan i Gävle i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget Gavlegårdarna och hjälp från miljökonsultföretaget Calluna, studerat hur många pollinatörer, ”blomsökande insekter” som det finns i två av Gavlegårdarnas bostadsområden ca 2–3 km från centrum. Projektet har som mål att öka kunskapen om hur mer attraktiva utemiljöer för boende och pollinatörer kan skapas, samt hur ny teknik kan användas för att arbeta mer innovativt med detta. En utgångspunkt har varit att ta reda på hur det ser ut med situationen för pollinerarna i dessa områden och söka möjliga förbättringsåtgärder.

RESULTATET FRÅN INVENTERINGARNA visade att bostadsmiljöerna i Sätra och Hemsta, har en varierad fauna av pollinatörer. Under åren 2018–2019 noterades 227 arter av blombesökande insekter i områdena. Störst betydelse som pollinatörer hade humlor, och den vanliga ljusjordhumlan domine

rade blombesöken. Det registrerades tolv arter av humlor i dessa områden, och ytterligare fyra arter som endast förekom i kontrollområdet strax utanför det ena bostadsområdet. Utöver humlor var solitärbin viktiga som pollinatörer. Under inventeringen påträffades 35 arter av solitärbin. Vi upptäckte en stor variation i vilka arter som vistades i bostadsområdenas rabatter. Men arter med lite högre krav på blomrikedom, boplats och mikromiljö var ovanliga och verkade mestadels då och då besöka området från närliggande naturområden. Bland blombesökare registrerade vi även rovsteklar, myror, blomflugor, fjärilar, bladbaggar, stritar och andra grupper av insekter. Studien visade att det fanns en oväntat stor mångfald av insekter i urbana gårdsmiljöer. Dessutom klargjordes att många av de viktigaste pollinatörerna – humlor och solitärbin både bygger sina bon och samlar nektar och pollen inom bostadsområdet. Det finns därför en stor nytta med att gynna både

Ljusjordhumla på maskros. Blommor som blommar under våren är extra viktiga för pollinatörer så att de kan överleva under våren.

Sälgssandbi på blommande sälg. Sälgen är en av de absolut viktigaste nektarkällorna för insekterna som flyger tidigt på våren. Undvik därför att röja bort alla sälgar.

Foto: Magnus Stenmark

boplatser och nektar- och pollenväxter inom bostadsområdena.

INVENTERINGEN VISADE OCKSÅ att det fanns stora skillnader mellan vilka arter som fanns 2018 respektive 2019. Det förklaras av att en del av arterna har stora hemområden. Till exempel påträffade vi flera arter av rovsteklar och solitära getingar som troligen bygger sina bon långt från bostadsområdet, kanske en kilometer bort. Dessa arter kommer då och då till bostadsområdet och samlar bland annat bladlöss som mat till sina larver. Det är viktigt att förstå att miljön i ett bostadsområde på detta sätt hela tiden har kontakt med närliggande parker, skog- och odlingslandskap.

INVENTERINGSRESULTATEN har gett oss inblick i ett varierat och komplext nätverk av arter med olika ekologiska behov i bostadsmiljöer. Vi har bedömt att det finns stora möjligheter att ytterligare förbättra utemiljöerna för pollinatörer. Sådana förbättringar kan både göras för att förbättra möjligheterna för de insektsarter som bor och lever inom ett begränsat område, kortflygare, och för de insektsarter som har stora hemområden och även använder miljöer i närliggande landskap, långflygare. Kortflygarna behöver få tillgodosett både boplatser och nektar- och pollenväxter, medan långflygarna kan gynnas av antingen boplatser eller födoresurs. Om fler varierande småmiljöer kan skapas, ökar potentialen för fler arter av pollinatörer och därmed mängden ekosystemtjänster som blir tillgängliga för områdets mänskliga innevånare.

Brandgastäta stål- och trädörrar

NÅGRA EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER som vidtas inom Augmented Urbans projektet är att gräsmattor görs om till blomrika ängsytor som slås en gång per sommar istället för att klippas flera gånger per år. Bi-hotell placeras ut på flera ställen och boende får tillgång till mini-trädgårdar med doftande och ätbara blommande nektar och pollengivande blommor som ger mat till både boende och pollinatörer. Nya prototyper på digitala verktyg tas också fram för att möjliggöra ökad kunskap om våra utemiljöer och stadens natur.

FÖR POLLINATÖRER kan även enkla åtgärder vara avgörande. Välja rätt fröer i rabatterna, använda sand och obehandlat trä i parkmiljöer, undvika gräsmatteöknar – det är enkla åtgärder som snabbt ger ökad mångfald lång tid framåt. Samtidigt behövs stora grepp för att de gröna miljöerna i våra städer ska bli ännu mer gynnsamma för biologisk mångfald inklusive pollinatörer, och för att viktiga spridningskorridorer och gröna kilar ska kunna binda samman olika områden. För den som förvaltar en befintlig fastighet eller planerar en ny finns det mycket att tänka på och göra för att bidra till att våra utemiljöer blir mer attraktiva och vårdar den biologiska mångfalden även i våra städer. Det skulle kunna bidra till att våra städer blir mer hållbara, mer resilienta för kommande klimatförändringar och samtidigt vackrare. Tänk om varje stadsdel hade sin egen blomsteräng och vägarna kantades av blommor. Då kan vi få en stark pollinatörsfauna som är en oumbärlig ekosystemtjänst om vi vill ha resilienta städer. Nu i coronakrisen kanske våra samhällen är redo för en sådan omställning? ■

16–24 maj arrangerade miljöorganisationer, bönder, biodlare, föreningar, kommuner, länsstyrelser, högskolor och företag tillsammans en mängd olika aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden och gynna pollinerande insekter. Pollineringsveckan lanserades 2018 av Pollinera Sverige och rullar nu för tredje året.

Referenser: Ballew, M.T., Omoto, A.M. (2018). Absorption: How Nature Experiences Promote Awe and Other Positive Emotions. Ecopsychology volume: 10 Issue 1: March 1, 2018.

Bengtsson, A., Oher, N., Åshage, A. Lavesson, L. Grahn, P. (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang - en forskningssammanställning. Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap : rapportserie ; 2018:17.

Samuelsson K, Barthel S, Colding J, Macassa G, Giusti M, (2020). Urban nature as a source of resilience during social distancing amidst the coronavirus pandemic, Preprint, hämtad 2020.04.23 från https://osf.io/3wx5a/

SCB, Statistiska centralbyrån. (2019). Grönytor och grönområden i tätorter 2015, Stockholm, Sverige Weimann, H. (2017). Green neighbourhood environments. Implication for health promotion, physical activity and wellbeing. PhD Thesis, Lund University.

MARITA WALLHAGEN Tekn. dr, biträdande Universitetslektor, Högskolan i Gävle, Arkitekt SAR/MSA Arkitektgruppen i Gävle AB

MAGNUS STENMARK Fil. dr, Affärsområdeschef Calluna AB, Gävle

NILS RYRHOLM Professor i zoologi, Högskolan i Gävle

Klassade stål- eller trädörrar? Med en pålitlig partner hittar du rätt.

Vi vet att det här med dörrklassningar kan vara krångligt. Kraven för brand-, ljud- och säkerhetsdörrar skiljer sig i olika miljöer. Är du osäker, fråga oss. Vi är Skandinaviens ledande tillverkare av klassade stål- och trädörrar. Med vår kunskap säkerställer du att rätt dörr används vid rätt tillfälle. Det gör ditt jobb lite enklare. Och tryggare.

Trygga tak.

Vår erfarenhet är din trygghet. Våra produkter hjälper dig att arbeta säkert på taket – varje dag.

Upptäck våra svensktillverkade produkter på perwikstrand.se

This article is from: