Page 1

NUMMER 3 | 2013

Yrkesporträtt

”Traditionell byggnadsteknik är fantastisk” TAK

ÄR VI REDO FÖR FRAMTIDENS TAK?

GRÖNA TAK FASAD

SVERIGES STÖRSTA FASADPROJEKT

Debatt LAGOM BRA PÅ ETIK & MORAL RÄCKER INTE

VINN!

Utebelysning


En märkbar nyhet! Använd rätt byggprodukter i dina projekt

Många byggprodukter måste vara prestandadeklarerade och CE-märkta senast den 1 juli 2013 för att få säljas, enligt EU:s byggproduktförordning. Med hjälp av prestandadeklarationen och CE-märkningen kan du som projektör eller byggherre bedöma om du använder en byggprodukt med rätt egenskaper. Guide till CE-märkning och mer information hittar du på boverket.se/ce-markning


LÄTTBETONG, LÄTTBETONG OCH LÄTTBETONG YTONG ENERGY+ BESTÅR AV TRE LAGER LÄTTBETONG. STENEN ÄR OORGANISK, MASSIV OCH INNEHÅLLER INGEN SKUMISOLERNG. Denna produktionsteknik är unik för Energy+. Därmed är det möjligt att uppföra en yttervägg i ett och samma diffusionsöppna material och ändå nå ett u-värde på 0,11. Ytong Energy+ gör det överflödigt att bygga med fuktspärr. Blockens diffusionsöppna porstruktur och höga isolervärde säkrar mot bl.a. frostsprängningar i fogarna, fukt, mögel och algangrepp. Läs mer på ytong.se

BASIC Cradle to Cradle CertifiedCM is a certification mark of MBDC.

YTONG LÄTTBETONG – DENSITET 340 KG/M3 BÄRANDE VÄGG YTONG MULTIPOR LÄTTBETONG – DENSITET 115 KG/M3 ISOLERING YTONG LÄTTBETONG – DENSITET 340 KG/M3 SKYDDANDE FASAD


4$O5betong Slät mot form

$64,5)+76'0 betong

Kalla oss gärna ytliga. Betong ger dig mängder med möjligheter till estetiska uttryck. En fasadyta ska hålla länge och samtidigt bidra till byggnadens karaktär. Vissa faller för den råa känslan, andra faller för grafisk betong. Abetong erbjuder allt från klassisk rollad betongyta till avancerade former av matrisgjuten betong. Så vill du skapa byggnader med möjligheter är valet enkelt – betong. Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 • www.abetong.se


Husbyggaren

Ledare

BYGG Q EL Q VVS Q ANLÄGGNING Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, info@sbr.se, Tfn: 08-462 17 90

Det byggs som aldrig förr

ISSN 0018-7968 ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker Redaktör: Jill Windahl, Chiffer Media AB, Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: redaktionen@husbyggaren.se Form/Produktion: Anna-Karin Schröder (AD) Frida Töpel ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Mail: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 Mail: pren@fc.sbr.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl. moms. Plusgiro: Bankgiro: 55 34 25-0 241-0058 UTGIVNINGSPLAN 2013

Nr 1 v 9 Nr 2 v 16 Nr 3 v 22 Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 48 TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

D

et byggs som aldrig förr, igen. Bara här i Stockholm, där Husbyggaren har sitt säte, fullkomligt exploderar ombyggnationer och renoveringar vart ögat än når. Slussen, Citybanan, Djurgårdsstaden, Förbifart Stockholm med mera med mera. Blickar vi norrut har vi Sundsvallsbron och stadsomvandlingen i Kiruna, blickar vi åt andra hållet västlänken runt Göteborg och Emporia i Malmö. Och på andra sidan vattnet vittnade mässan Ecobuild i London om många spännande internationella projekt. Bland annat fick vi nys om halmbalhus, dessa kan ni läsa om i avsnittet som heter Utblick på sidan 44. Något som har fångat vår uppmärksamhet i Sverige är nya stora shoppingcentret Emporia i Malmö. Här presenteras semiintensiva och intensiva trädgårdar på bjälklag uppe på taket. På sidan 24 diskuteras om vi är redo att bygga framtidens tak, fördelarna med gröna tak, samt projektet på Norra Djurgården i Stockholm. Och på tal om Stockholm, så pågår fasadrenoveringen av Stockholms slott. Slottet är i förhållandevis samma utförande som när det färdigställdes 1771. Renoveringen beräknas ta 25 år. Möt slottsarkitekten Andreas Heymowski och låt Husbyggaren guida er i den mest omfattande fasadrenoveringen genom tiderna. På sidan 24 belyser vi utmaningen med att implementera aktiv solenergi i byggna-

der. Tekniken finns, men hur övertalar vi kunderna att välja det? Kan arkitekterna gå i bräschen? Mer om det på sidan 28. I varje nummer av Husbyggaren skriver vi något inom säkerhet eller miljö. I första numret 2013 behandlade vi attityderna till säkerhet på byggen, i andra numret fick vi veta hur NCC arbetar med säkerhetsfrågor. Denna gång blickar vi mot något helt annat, nämligen miljövänlig fasadtvätt. Läs mer om detta på sidan 22. Vi kommer även framöver att fortsätta skiva både om säkerhet och miljö under samma vinjett. Som vanligt får du också råd från advokaterna på Foyen på sidan 37, viktig information från Ragnhild Sjörén under avsnittet I praktiken på sidan 38. Under Nytt från SBR hittar du viktiga telefonnummer, datum med mera. Uppsalaavdelningen delar i detta nummer med sig av erfarenheterna från studiebesöket på Skandionkliniken. Sammanfattningsvis, vi är glada att få delge er läsare nummer 3 av Husbyggaren 2013. Tveka inte att höra av dig till oss på redaktionen, redaktionen@husbyggaren.se.

ALLT GOTT!

Redaktionen

Trivsamt för hemmakocken:

3Q\KS€ZTH[SHNUPUN\[HULULYNPZS\RHUKL[LRUPR Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. ¶+pYM€YL_PZ[LYHY]HYRLUÅpR[I\SSLYLSSLYTH[VZP]rYHKY€TR€R ̸:[VY]VS`TZVTMrUNHYTH[VZL[pYM€Y\[Zp[[UPUNM€YNVKM\UR[PVU]PKSrNHŀKLU - Tystare kan ingen vara vara

←<UPRWrTHYRUHKLU! Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s. Passar i

S-, F-, FX- och FXT-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ventil för grund- och MVYJLYPUNZŀKL4`JRL[SpTWSPNPWHZZP]O\Z

3pZTLYVT]rYHZWPZRrWVYVJOO\Y]P[pURLYWrwww.casamja.se www.casamja.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013

9


10

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Innehåll # 3 | 2013 10

MARKNADSNYTT Vackert soltak och smart uppvärmning.

14

SLOTTSPRAKT Vår tids mest omfattande fasadrenovering.

22

YRKESPORTRÄTT Slottsarkitekt, drömmen för en byggnadsvårdsintresserad.

24

GLAS I FASADER

30

SOLENERGI I FASADEN

24

Lyckad fasadplanering och nya krav för energiklassning.

13

Arkitekterna i bräschen.

32

MILJÖ Bara vanligt vatten.

34

TÄVLA &VINN!

FRAMTIDENS TAK Är vi redo? Grönt tak med många fördelar.

38

LJUD I FLEXIBLA KONTOR Undertakets ljudisolerande förmåga.

42

DEBATT

22

Lagom bra på etik och moral räcker inte.

44

FORM OCH TEKNIK Insikt om utsikt.

46

UTBLICK Halmbalhus reducerar koldioxidutsläpp.

49

FRÅGA JURISTEN Ansvar för enstegstätade putsfasader.

50

I PRAKTIKEN

38

Ansvar för snöras och istappar.

53

NOTERAT Kvalitetsrevolution inom takpapp, nanoteknik sänker energikostnader, tredje generationens solceller.

60

NYTT FRÅN SBR Nya medlemmar, rapport från Årsstämman och kalendarium med mera.

TEMAN I DETTA NUMMER

QFASAD

QTAK

34 14 FASADRENOVERINGEN AV Stockholms slott är Sveriges absolut största fasadprojekt och kräver det mesta av de bästa. Vi får en inblick i renovering och intressant fasadhistoria. Glasfasader är ett annat ämne i detta nummer. Efterlängtad vårsol kan bli en bastu på sommaren och en köldfälla på vintern. Väderstreck och klimat är avgörande för en lyckad fasadplanering.

HUSBYGGAREN NR 3.2013

HÅLLBART BYGGANDE och klimatsmarta lösningar är ord som är på mångas läppar just nu. Men är alla medvetna om att framtidens tak ska projekteras här och nu? Har branschen den medvetenhet som krävs?

11


Marknadsnytt

Vårstädning Delfin Grovrent från Alcro rengör alla slags utomhusytor. Extra bra passar den för fasader och staket. Den är biologisk nedbrytbar och har en lätt blekande effekt som är bra att använda före målning. Den kan verka etsande på glas, så se till att täcka fönstren. Blandas med vatten för rätt styrka.

Stilfull lampknapp Har du en snygg tapet du inte vill ska bli förstörd av en tråkig lampknapp? Eller vill du låta strömbrytaren bli en egen färgglad detalj på väggen? Strömbrytaren Exxact

från Schneider Electric har en genomskinlig ram som du kan klä med valfri tapet och på så sätt få en strömbrytare precis som du vill ha den.

Sladdlöst PSB 10,8 LI-2 från Bosch är en 2-växlad, sladdlös borrmaskin med slagfunktion och skruvdragare. Den är kompakt och väger bara ett kilo. Fungerar bra på alla material, från trä till murbruk. Det laddningsbara lithiumbatteriet på 10,8 volt har ingen självurladdning, utan skruvar med full effekt från första till sista skruven.

Nytt taktänk Allt-i-ett-verktyg Anza tapetavrivare med libell är ett smart multiverktyg för dig som ska riva ner tapet. Med tapetavrivare, linjal och vattenpass i ett blir arbetet både lättare och mer effektivt. Den har ett greppvänligt handtag med en vinkel som underlättar avrivningen, och har dessutom vunnit IF Design-pris.

12

Den svensktillverkade uppfinningen Panngemet används för att hålla takpannor på plats. Istället för att använda spik eller skruv, som både är mer tidkrävande och riskerar att ge sprickor i takpannorna, kan man med dessa gem låsa fast takpannorna utan verktyg. Gemet skjuts in över takpannan och under bärläkten och fungerar lika bra på ensom tvåkupiga takpannor. ww.panngemet.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Fönster, fönsterdörrar, skjutdörrar och ytterdörrar Som standard får du: • Extr Extra ljudreduktion. • Vak Vakuumimpregnerade bågar och karmar. • Prod Produkter med lång livslängd. • Ene Energieffektiva dörrar och fönster.

Våra fönster och dörrar kan även utrustas med: äve • Solskyddsglas Sols som håller värmen ute och skyddar mot UV-strålning. Persienner och plisségardiner. • Pers Underhållsfri utsida (Aluminiumbelagd). • Und Förhöjd barnsäkerhet och/eller säkerhet mot inbrott . • Förh lösningar som reducerar energi• Energibesparande Ene behovet med 50% eller mer. beh

NorDan AB, Grebbestadsvägen 8, 457 91 Tanumshede Tel 010-130 00 00, info@nordan.se, www.nordan.se


Marknadsnytt TÄVLA &VINN!

Flexibelt upplyst Entrén till huset är alltid bra att belysa, både ur ett praktiskt perspektiv och av säkerhetsskäl. Spotlight LED Uplight från Markslöjd lyser upp mot träd, husfasader, buskar eller andra lite större föremål.

Vackert soltak SolTech System har utvecklat detta snygga solenergisystem. Fungerar lika bra för stora som små hus. Istället för takpannor i betong eller tegel används takpannor i glas, som gör att absorbatorerna som

ligger under pannorna effektivt kan ta tillvara solljuset. Går att koppla ihop med husets befintliga uppvärmningssystem eller skapa en helhetslösning. www.soltechenergy.com.

TÄVLA & VINN! Nu lottar vi ut 10 stycken av Markslöjds Spotlight LED Uplight, värde cirka 675 kr. Maila din motivering till varför just du ska vinna till redaktionen@husbyggaren.se.

Varmvattenberedare

Hetvägg

Varmvatten

Förhindra vattenskada

Smart uppvärmning Hetvägg kallas den nyutvecklade sol-luft-värmepumpen som använder solen för att värma upp vatten till hemmet. Hos en genomsnittlig småhusfamilj går cirka 20 procent av den totala energianvändningen åt till varmvatten för dusch, tvätt och disk. Med Hetvägg blir kostnaden för varmvatten tre till fyra gånger lägre, och dessutom skonas miljön.

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Viwa Watersafe är larmsystemet som varnar om ett vattenläckage uppstår. En sensor känner av läckaget och skickar en signal till en magnetventil som stänger av vattentillförseln och samtidigt utlöser ett larm. Ett smidigt sätt att undvika stora vattenskador kring till exempel disk- eller tvättmaskin. www.conductor.se.

15


FASADER

SLOTTSPRAKT

Kungliga slottsbyggen kräver det mesta av de bästa. Så var det när Stockholms slott började byggas sent 1600-tal och så är det än idag. Fasadrenoveringen av Stockholms slott är Sveriges absolut största fasadprojekt. TEXT: MARGITA INGWALL FOTO: ANDERS ROTH

16

HUSBYGGAREN NR 3.2013


FAKTA/ STOCKHOLMS SLOTT PROJEKT: Renovering av slottets fasader. Att renovera ett nationalmonument kräver både fast och varsam hand.

Q Slottsarkitekt Andreas Heymowski

Arbetet sker i ett nära samarbete mellan Statens fastighetsverk, slottsarkitekt Andreas Heymowski och Kungl. Hovstaterna. SLOTTET I SIFFROR

972

FÖNSTER PÅ SLOTTET

Det gäller att renovera så byggnaden har själen i behåll. Fasadernas yta är på cirka 28 000 m2.

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Talen är hissnande i detta Sveriges största fasadrenoveringsprojekt. Fönster: 972 st Fönsterrutor: 31 600 st Fristående skulpturer: 28 stycken Balusterdockor: 771 st, 1,2 m höga Konsolvoluter: 242 st Total mängd fasadsten: ca 9 500 m2 Total mängd puts: ca 11 000 m2 Total mängd fasad: ca 28 000 m2 Fönster och portar: ca 7 500 m2

S

TOCKHOLMS SLOTT tronar majestätiskt

från sin väl valda plats med utsikt över alla väderstreck – just här har funnits befästningar sedan medeltiden vilka från och med 1523 bevakats av högvakten. 1771 färdigställdes det nuvarande slottet, idag i förhållandevis samma utförande som då det byggdes. Nu gäller det att under 25 år renovera vittringsskadade sandstensdetaljer, tegelsten och puts med både konserveringsarbeten och omfattande stenbyten samt utbyte av plåt och löpande underhåll av snickerier. Fasadernas yta är på cirka 28 000 m2, där puts är en dryg tredjedel, sten en tredjedel och resten är fönster (vilka renoverades under 1990-talet). Projektet är indelat i årsetapper och beräknas kosta 500 miljoner kronor. I februari 2013 startade stenarbetet i andra etappen. Det beräknas pågå till vintern 2013-2014. Utmaningarna är stora då varken sockelstenens roslagssandsten eller fasadstenens mycket vittringsbenägna gotländska sandsten längre bryts. Cirka 20 procent av socklarna byts istället ut mot en blandning av olika sandstenar och cirka 40 procent av fasadstenen byts ut mot Rorschacher-sandsten från Schweiz. I dessa första etapper berörs inte putsen, men en putsutredning pågår under ledning av slottsarkitekten Andreas Heymowski. – Färgen på putsen är en fråga som väcker känslor hos många. Nu samlar vi in så mycket information som möjligt innan beslut tas. Dessutom är det inte avgjort om vi behöver ansöka om byggnadslov, eftersom slottet inte är stadsplanerat, berättar Andreas Heymowski.

MEN MER OM den prekära frågan om vilken kulör put-

sen ska ha senare i artikeln. Malin Myrin är projektledare för fasadrenoveringen på Svenska Fastighetsverket och är uppenbart mycket engagerad i detta gigantiska projekt. – Nu är stenen är i väldigt dåligt skick och mellan 30-40 procent av allt kommer behöva att bytas ut. Vilket särskilt gäller de bitar som varit utsatta för vatten och anfrätta av surt regn, där vi hugger nya delar och fogar in. Det finns en otrolig detaljrikedom i denna stilhuggna sandsten. Det är imponerande vilket arbete de lade ner på att skapa alla dessa utsmyckningar. När man åker upp i skyliften och till exempel tittar ut över de 771 handhuggna 1,2 meter höga balusterdockorna i takbalustraden så kan man inte annat än bli fascinerad, berättar Malin Myrin. Redan 2009 gjordes en programhandling utifrån

17


FASADER

resultatet av en skadeinventering. I samband med detta plockade man bort sten som riskerade att falla ned. Dessutom täcktes delar av fasaden med skyddsnät. De fasaddelar som är mest illa åtgångna är de som är åtkomliga för regn och för sol (farligast för stenen är när den är fuktig och utsätts för ömsom frost, ömsom tö). – Men vår utgångspunkt är hela tiden att ta bort och ändra så lite som möjligt. Stockholms slott är ett statligt byggnadsminne och ett sådant har alltid ett vårdprogram med utgångspunkt att med traditionella material och metoder bara göra det som är absolut nödvändigt. Så vi tänker inte ”det är lika bra att passa på och byta ut när vi ändå håller på”, tvärtom, berättar Malin Myrin. MYCKET VATTEN HAR runnit under Stockholms broar sedan slottsbygget påbörjades efter att det tidigare slottet Tre Kronor brunnit ner 1697. Dock klarade sig norra längan hyggligt, den som uppfördes så sent som 1694, och blev en av de fyra längorna som bildade detta nya slott. Ett slott som skulle bli något att stoltsera med, en symbol för stormakten Sverige. Fasaderna behövde smyckas med rikliga dekorationer i sandsten på detta norra Europas största kungliga slott (vilket det fortfarande är). En mängd hantverkare, byggmästare och konstnärer som kunde leverera yppersta kvalité anlitades, många av dem från Frankrike och Tyskland. Till exempel går familjen Tessin som en röd tråd genom byggandet av de kungliga bostäderna. Tysken Nicodemus Tessin den äldre ritade bland annat det palats som kungafamiljen bodde i sedan Tre Kronor brann, nämligen Wrangelska palatset på Riddarholmen. Nicodemus Tessin den yngre tog över som slottsarkitekt efter sin far och stadsplanerade en gigantisk omgestaltning av hela slottsomgivningen. Ett slott med längor i alla väderstreck, omringat av en 100 meter lång segerhall vid Kungsträdgården där krigstroféer skulle visas upp, en ny kyrka på Riddarholmen inspirerad av Peterskyrkan i Rom och en enorm kunglig begravningskyrka vid nuvarande Gustav Adolfs torg. Detta var storvulna visioner präglade av stormaktstiden. Men denna tid var på upphällning. Så inget blev av med Tessins stadsplanering. Däremot sattes bygget av det nya slottet igång inramat av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder och yttre borggården, samt

1693-1697

1720-1750

1750-talet

1810-talet

Norra längan hade troligen ljust tegelröd puts. Stendetaljerna var målade med blyvitt. Horisontella band under fönstren målade i stenkulör. Såväl arkivuppgifter som röda putsfragment på södra fasaden talar för den röda kulören men man kan inte vara helt säker på att norra fasaden hade den.

Under slottets uppförande lämnades kalkputsen omålad medan stendetaljerna målades med blyvitt.

Hela fasaden utom sockeln målades i en kulör som skulle likna gul, fransk sandsten. Fasaderna målades först inför kungafamiljens inflyttning 1754.

Ett större fasadrenoveringsprojekt sattes igång. Putsen fortfarande gul medan det som var eller skulle föreställa sten målades rosagrå på Norra och Östra fasaderna.

Högvakten i nordväst. Bygget blev dock avbrutet under vissa perioder då Sveriges stadskassa tyngdes av dyrbara krig och annan ofärd. – Tessin d y lät norra längans arkitektur influera även de övriga längorna. Norra längans fönstersättning, som inte är helt symmetrisk, är egentligen det enda som minner om att just denna del har sitt ursprung på medeltiden och hörnrummens tjocka tegelväggar visar att de från början tjänade som försvarstorn. Det är anmärkningsvärt att trots att bygget av det nya slottet drog ut på tiden fortsatte man att, vad gäller exteriören, vara mycket trogen Tes-

Slott ofta modeförebilder Ett skäl till att slott som till exempel Stockholms slott har en sådan speciell aura är att de arkitektoniskt låg i framkant i sin tid. Ofta som resultat av starka influenser från kontinenten och att dessa slotts byggherrar satsade stora resurser på att skapa en så modern miljö som möjligt.

18

– Sedan över tid togs dessa moden upp i bredare folklagren. Det är därför den arkitektoniska stil

som vi idag kallar ”allmoge” (till exempel trädörrar med profilerade ramar med fyllningar), och som blev vanlig hos just allmogen på 1800-talet, i själva verket är den stil som på 1700-talet var högsta mode i adelns slott och herrgårdar, berättar slottsarkitekt Andreas Heymowski.

Q Malin Myrin, projektledare för fasadrenoveringen på Svenska Fastighetsverket.

Förr var slottet nedsmutsat av all koleldning som skedde i staden, i modern tid är det istället avgaser och surt regn som ställt till det. HUSBYGGAREN NR 3.2013


VILKEN KULÖR?

GUL, BRUN, TEGELRÖD…

1820-talet

1898-1902

1940

1944-1967

2011

Under kommande etapper målades stenen varmgrå på Södra och Västra fasaderna. Slottet hade alltså under 1800talet medvetet olika färgsättning på olika fasaddelar. Mot slutet av 1800-talet var det kraftigt smutsat och mörknat.

Kalkputsen genomfärgades ljusbeige. All stendekor rengjordes från färg och fick framträda med sin åldrade gulgrå färgton. Även stendetaljer som inte varit avsedda att se ut som sten rengjordes. (se stenen ovanför fönster, jämför med fasad t.v.) Fönstren som tidigare varit i ockra målades mörka.

Putsen skadad och kraftigt smutsad och brun, kemiska processer har även lett till att pigmenten mörknat.

Ny genomfärgad KC-puts i en ljusbeige kulör liknande sekelskiftets puts men med andra, kulörsvagare pigment och med olikfärgad sand som ballast. Ytan borstruggades vilket ger grövre ytstruktur.

Putsen är nu åter smutsad, pigmenten har mörknat och kulören upplevs allmänt som mörk och gråbrun. Vid noggrannare studium kan man dock se väldigt olika skiftningar på olika fasaddelar.

Ob

tt k lö

sins ritningar och barockideal, säger slottsarkitekten Andreas Heymowski. Till exempel pryds södra flygelns fasad av en tidstypisk ståtligt triumfbåge som ramar in ingången, ett av många barockelement, precis som takens balustrader och de kraftfulla fönsterinfattningarna. Slottets fasad täcks av 9 500 m2 sten och 11 000 m2 puts samt 972 fönster. Just fasadens färgsättning har varit upphov till många dispyter under årens lopp. Vilken är egentligen dess ursprungliga kulör? Svaret är inte, som så ofta vid dispyter, helt kristallklart. VI HAR EGENTLIGEN inga helt säkra källor på vilken färg

slottets norra länga hade från början, det vill säga före branden 1697. Det vi har är målningar av slottet och två fragment av bevarad tegelröd puts på norra längans borggårdsfasad. Men mycket tyder på att Tessin planerade för brunröd puts med vitmålad gotländsk sandsten, influerad av de romerska palats av rött tegel och stendetaljer av vit travertin som han såg vid sina resor i Italien. Carl Gustaf Tessin (Nicodemus Tessins d y:s son) och Carl Hårleman, som tog över bygget vid Tessin d y:s död valde istället - antagligen inspirerade av de samtida franska slottens gula Seinesandsten – att måla allt på fasaderna i gult, både putsen och stenen, berättar Andreas Heymowski. Under 1800-talet fick slottets sten successivt en kon-

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Stockholms slotts fasader, puts- och färgsättningshistorik. Bild: HOS Arkitekter. STOCKHOLMS SLOTTS FASADER

trasterande brun eller grå kulör, medan putsytorna fortfarande var gula. Den riktigt stora förändringen av fasadernas uttryck, och som vi idag har att förhålla oss till, skedde kring sekelskiftet 1900, då all färg skrapades bort från stenen och putsen fick en ljus, gulrosa kulör, som snabbt mörknade och blev brun. Vid en ny omputsning i mitten på 1900-talet gjordes putsen åter gulrosa och åter mörknade den. Det är den puts vi idag kan se på slottet, säger Andreas Heymowski. När Hårleman gick bort 1753 färdigställdes delar av slottet av Carl Johan Cronstedt, så att den kungliga familjen 1754 med kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika tillsammans med en åttaårig kronprins Gustaf och hans tre småsyskon kunde flytta in. Den kungliga familjen bosatte sig i den del som idag kallas Bernadottevåningen, idag en av de många representationsvåningar som upptar en stor del av slottet yta. Hela slottet har 1430 rum varav 680 med fönster. 1771 ansågs slottsbygget klart. Samma år dog kung Adolf Fredrik och kronprinsen Gustav tog över som regent, och skulle bli en av Sveriges mest omtalade kungar; Gustav lll, gift med danska prinsessan Sofia Magdalena. En prinsessa som kungens moder ska ha haft svårt att fördra vilket orsakade stora spänningar i kungafamiljen. Detta var oroliga tider på många olika plan. Året efter att det nya slottet ansågs färdigställt genom-

Det pågår det en het debatt kring valet av kulör på Stockholms slotts fasad. Illustrationen till vänster visar de olika varianter som hittills prytt detta norra Europas största kungliga slott. OBS! Kulörerna i bilden kan variera beroende på vilken dator och skrivare som används Statens fastighetsverk utreder en omputsning av fasaderna parallellt med de planerade stenarbetena. Putsprover i större skala kommer att utföras 2014. Puts-etapperna ska följa sten-etapperna runt slottet. Proverna kommer att utföras i kulörskalor som anknyter till 1890talets och 1940-talets gulrosa kulör som vid de tillfällena ansågs ha en historisk koppling till Tessins tegelröda originalputs från 1690-talet. Beslut om slutgiltig kulör är inte fattat i dagsläget. Slottsarkitekten Andreas Heymowski och Statens fastighetsverk har en referensgrupp angående fasadputsen, med Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, Kungl. Hovstaterna, Stadsantikvarien och Stadsbyggnadskontoret. Dessutom har i hans arbetsgrupp ingått stenoch putsexperter samt en konstnär. Källa: Statens fastighetsverk

19


20

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Slottet har mer än 600 rum fördelade på sju våningar med paradrummen utåt staden och de mindre bostadsrummen mot den inre borggården. Förutom slottets paradvåningar finns tre museer med kunglig historia – Skattkammaren med riksregalierna, Museum Tre Kronor som skildrar slottets medeltida historia och Gustav III:s antikmuseum med skulpturer från antiken.

HUSBYGGAREN NR 3.2013

21


FASADER

DE 100 HANTVERKARE som varje år kommer vara, och

redan är, involverade i bygget representerar en mängd yrkeskategorier: Stenhuggare, bildhuggare, murare, målare, snickare och plåtslagare. Alla med toppkompetens för att klara de utmaningar som renoveringen kräver. Det här är ju verkligen en byggnad som berör svenska folket och alla våra turister och besökare. Några som definitivt har en egen relation till denna historiska byggnad är givetvis dagens kungafamilj. – Kungafamiljen och Hovet är mycket engagerade under hela processen, som sker i samråd med dem och Statens Fastighetsverk. Att få vara med i detta projekt är en förmån och det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med så kunniga hantverkare.

22

©KUNGAHUSET.SE, FOTO: BRUNO EHRS

förde kungen en statskupp där regeringen avsattes och de politiska partierna upplöstes. – Det är egentligen anmärkningsvärt att de trots svåra tider fortsatte att satsa så stora resurser på slottet, även om det skedde över lång tid. Till exempel vet vi att man inte avfärgade slottets puts på flera år utan det stod mycket länge med sin ljusa ofärgade kalkputs. Detta slott har alltid varit ett jätteprojekt och självklart har det renoverats under tidigare århundraden där även de restauratörerna stått inför samma utmaningar som vi gör idag med olika former av nedsmutsning och slitage, säger Malin Myrin.

Länge var Stockholms slott hem åt kungafamiljen. Fortfarande är de och Hovet mycket engagerade i detta anrika slott och dess stora fasadrenovering.

Många yrkeskategorier är engagerade i renoveringen av Stockholms slotts fasad: Stenhuggare, murare, bildhuggare, snickare, målare och plåtslagare.

Perspektivet är ju tidsmässigt något skrämmande men det uppvägs av tryggheten att vi gör detta tillsammans med så oerhört engagerade medarbetare, avslutar Malin Myrin. Q

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Industri & Byggmetall AB • Kvalitetsvägen 5 • 232 91 Arlöv • 040-672 86 80 • info@ibmetall.se


Yrkesporträtt SLOTTSARKITEKT

’’

Fasadrenoveringen väntas ta 25 år, kosta 500 miljoner kronor och engagera cirka 100 medarbetare/år. ATT VARA SLOTTSARKITEKT är numera ett uppdrag som

handlas upp som i vilken offentlig upphandling som helst. Men så var det inte förr. Då var det omöjligt att söka denna prestigesyssla. Men om man gjort bra ifrån sig som arkitekt, och hade framgångsrik egen byrå kunde man få ett telefonsamtal, där man blev ”kallad” till slottsarkitekt. Grundlönen var bara några tusenlappar per månad men i gengäld gick alla större projekteringsuppdrag till slottsarkitektens kontor. Andreas Heymowski blev slottsarkitekt 1993 (15 år på Rosersbergs slott) och sedan 2007 är han upphandlad slottsarkitekt för Stockholms slott. Ett uppdrag han beskriver med stort engagemang och stolthet, en dröm för en byggnadsvårdsintresserad arkitekt. Särskilt nu under Sveriges absolut största fasadrenoveringsprojekt. Vilka är dina arbetsuppgifter på Stockholms slott? – Jag har två ”herrar” genom att mitt grundarvode bekostas till 2/3 av Statens Fastighetsverk och 1/3 av Kungliga Hovstaterna. Det är aldrig helt okomplicerat med ett sådant upplägg men fördelen är att ingen av mina uppdragsgivare kan kräva obrottslig lojalitet av mig. Min lojalitet ligger istället helt hos Stockholms slott eftersom jag inte har något annat på min agenda som behövs tas hänsyn till. Sedan är det självklart så att min åsikt inte alltid avgör beslutet. Varför just slottsarkitekt? – För mig är traditionell byggnadsteknik och renoveringsprojekt fantastiskt intressanta. Som arkitekt med den inriktningen är du dessutom alltid med i hela processen. Detta eftersom så mycket dyker upp under arbetets gång där man behöver arkitektens kompetens. Vad kan förändras i arkitektens roll i byggprocessen? – Sedan efterkrigstiden har svenska arkitekters status stadigt minskat. Ett skäl är att kåren under de så kalllade rekordåren mest ville ägna sig åt det som var ”kul och lönsamt” och lämnade över resten till andra yrkesgrupper, som till exempel byggnadsingenjörer. Med resultat att man kommer för långt ifrån själva bygget och ens visioner ofta bortprioriteras senare i processen. Svenska arkitekter skulle behöva återta åtminstone en del av sina förlorade positioner. Q

NAMN: Andreas Heymowski. ÅLDER: 63. TITEL: Slottsarkitekt och professor. UTBILDNING: Fil kand vid Uppsala universitet, arkitekturexamen vid KTH, och restaureringskonst vid Konsthögskolan. FAMILJ: Fru och fyra vuxna barn. FRITIDSINTRESSEN: Ridning, skidåkning. SENAST PÅ BIO: Äta sova dö.

24

HUSBYGGAREN NR 3.2013


%XUnVVNRODQ %HVWlOODUH*|WHERUJV6WDG/))/DLOD(NHIlOO 8WI|UDUH)&0XUHUL3HWHU)DON

ฦ”6N\GGDYEHWRQJNRQVWUXNWLRQHU Stenimpregnering C1, Botniabanan, Gรถtatunneln ฦ”)XNWVN\GGDYE\JJQDGHU Stenimpregnering C2 ฦ”9nUGDYNXOWXUPLOM|REMHNW Kalkstark ยฎ ยฎ

*|WDWXQQHOQ

bOYVWUDQGHQ

8WI|UDUH(GYDUGVVRQV0nOHUL$%

8WI|UDUH)lVWQLQJHQ0XU %\JJ$%

+6%)U|OXQGD

/LQGRUPVJDWDQ pรฅgรฅende arbete %HVWlOODUH)DVW7RPP\/HZLQ WRPP\#OHZLQ#IDVWDEVH

ฦ”%HWRQJVN\GGVIlUJ&RQFUHWH3UR

1RUGLVN6WHQLPSUHJQHULQJ$%KDUXQGHUร€HUDGHFHQQLHU DUEHWDWPHGDWWVN\GGDE\JJQDGHURFKEHWRQJNRQVWUXNWLRQHU mot skador. En viktig del har varit arbeten med att skydda kulturmiljรถobjekt runt om i landet. )|UDDWWVN\GGDE\JJQDGHURFKEHWRQJNRQVWUXNWLRQHUPRWIXNW KDUYLWDJLWIUDPHQSURGXNWRFKPHWRGPHGYDWWHQDYYLVDQGH impregnering som anpassas till den yta som ska skyddas. 'HWWDJHUHWWEHYLVOLJHQKnOOEDUWRFKHIIHNWLYWIXNWVN\GGXQGHU lรฅng tid. )|UDWWI|UElWWUDNXQVNDSHQRPE\JJQDGHUVVN\GGGHOWDUYLL IRUVNQLQJVSURMHNWLQRPIDVDGRFKEHWRQJVN\GGWLOOVDPPDQV PHGEOD636YHULJHVWHNQLVNDIRUVNQLQJVLQVWLWXW&%,

8WI|UDUH2$7RELDVVRQ$%

ODUVMRKDQVVRQ#FELVH, Hรถgskolan i Borรฅs, jan.isberg@hb.se

Vi arbetar sedan lรฅng tid med vรฅrd av kulturmiljรถobjekt GlUGHWOLNVRPYLGDOODHQWUHSUHQDGHUlUDYVW|UVWDYLNWDWW PDQDQYlQGHUUlWWDPDWHULDO'HVVXWRPPnVWHGHWยฟQQDV HQIXQJHUDQGHNYDOLWHWVVlNULQJRFKHQJRGXSSI|OMQLQJDY DUEHWHW1RUGLVN6WHQLPSUHJQHULQJ$%KDUXWYHFNODWHQPHWRG I|UDWWDOOWLGNXQQDXSSQnHWWRSWLPDOWUHVXOWDW,VDPDUEHWH PHG6,)8QXPHUD&5<&RQVXOW$%KDUXWELOGQLQJI|UGH Q\DHQWUHSUHQ|UHUVRPIUDPWDJLWVI|UDWWDUEHWDPHGYnUD produkter. )|UPHUDLQIRUPDWLRQRPP|MOLJKHWHUPDWHULDOPHWRGHURFK XWELOGQLQJI|UXWI|UDQGHZZZQVLDEFRPHOOHUULQJ DUQH#QVLDEFRP.HPLMRKDQ#QVLDEFRP.YDOLHWFKULVWHU#QVLDEFRP

&KDOPHUV.HPL

%UI.YDUQEHUJHW.DUOVNURQD

%HVWlOODUH0DWKLOGD6LOYD#FIDEFKDOPHUVVH 8WI|UDUH0XUELWHQ0XURFK3XWV$%

8WI|UDUH6DQGn0nOHUL0RUJDQ-DQVVRQ

Tag gรคrna kontakt med oss fรถr en rรฅdgivning!

1RUGLVN6WHQLPSUHJQHULQJ$% +DUSRJDWDQ%RUnVย‡7HOHIRQย‡7HOHID[ย‡DUQH#QVLDEFRPย‡ZZZQVLDEFRP

8WELOGDUHRFKnWHUI|UVlOMDUHRFKDY16,$%VSURGXNWHU

CRY Consult AB

ET

Fร„

)%

RG

B O L AG

Landalagatan 6 Borรฅs Tel 033-41 33 13

Anders Rosdahl Tel 070-544 41 81

Turkiet Tommy Ahlstrรถm Tel 0706-93 08 90 tommy.ahlstrom@tecab.se

Christer Rydell Tel 033-13 03 14 c.rydell@swipnet.se

Ethem Muameleci Tel +46721 63 07 02 norrby1961@gmail.com

8WELOGDGHRFKFHUWLยฟHUDGHHQWUHSUHQ|UHU%RUnV)&0XUHUL%RUnV%HQJW5LLVWHO6DQGn0nOHULWHO 7,1,%\JJKMlOS 6DQHULQJ6DPL7UGHYMWHOVDPLWLQL#OLYHVH6MXKlUDGV%\JJ$%$QGHUV*UHHQWHO *|WHERUJ)&0XUHUL$%3HWHU)DONWHO0XUELWHQ0XU 3XWV$%0DWV3HWWHUVVRQWHO $27RELDVVRQ$%3HWHU%UHWWPDUNWHO.DOPDU6.$16.$$OH[DQGHU7LJHURFK,QJHPDUcNHVVRQ.DUOVNURQD 6DQGn0nOHUL0RUJDQ-DQVVRQ7YnnNHU)lVWQLQJHQ0XU %\JJ/HR=RJDMWHO 8SSVDOD7(&$%$%7RPP\$KOVWU|PWHO


FASAD

VAD AVGÖR EN LYCKAD FASADPLANERING? Ett fönster är länken mellan inne och ute. Men efterlängtad vårsol kan bli en bastu på sommaren och en storslagen utsikt en köldfälla på vintern. Vädersträck och klimat är avgörande för en lyckad fasadplanering. TEXT SUSANNA LINDGREN N VÄLISOLERAD VÄGG släpper in noll

E FAKTA/ GLASFASADER PLANERING: Kombinera att nyttja gratis energi/ oönskad övervärme genom att tänka efter före. RÄTT VÄRDEN: G-värdet och U-värdet ska sitta på rätt ställe och vara av lämpligast storlek. PLACERING: Det fina stora glaspartiet får inte bli brukarnas börda genom en felplacering. Kombinationen av glas och omgivande fysisk utformning är en av metoderna.

26

solinstrålning och har ett U-värde lägre än det bästa fönster, medan ett fönster släpper in väldigt olika mycket solenergi beroende på vad det är för sorts fönster, hur stort det är och var det sitter. Därför ska man inte ha samma typ av fönster på den fasad som vetter mot norr som mot söder. Arne Roos är professor i fasta tillståndets fysik, verksam vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala och expert på fönster. A-klassning, säger han, måste inte betyda att ett fönster är det mest lämpade. Beslutprocessen är betydligt mer komplicerad än så, vilket knappast gör det lätt att få det rätt. Att bygga i ett soligt och skyddat läge och att anpassa fasaden efter vädersträcket kan ha en stor inverkan på husets uppvärmningsbehov. – Skillnaden i solinstrålning mellan en svensk norrfasad och en svensk söderfasad är faktiskt större än mellan en söderfasad i Madrid och en i Stockholm. För att bygga energieffektivt är det självklart att fasaderna inte ska se lika ut i alla vädersträck, säger han. Grundregeln är att den byggnad som måste värmas stora delar av året ska ha ett högt g-värde åt söder och ett så lågt U-värde som möjligt åt norr, säger han.

– Men det finns inte ett fönster som alltid är bäst. Glasytornas storlek är också avgörande. Den som väljer stora fönster måste tänka annorlunda. Även med tanke på uppvärmningsbehoven på vintern bör man åt söder och väster ha solskyddsfönster med låga g-värden. Annars finns det risk för övervärme på sommaren. Med stora glasytor riskerar man också alltid ett visst kallras på vintern, säger Arne Roos. Moderna fönster med låga U-värden har minskat risken för kallras och det kallras som uppstår kan ofta undvikas med element eller golvvärme. Lågt U-värde fungerar också som skydd mot värme och minskar värmeinsläppet när det är varmare ute än inne under de varmaste månaderna. Arkitekten och passivhusexperten Hans Eek satt med i Stockholms stads energikriteriegrupp när Hammarby sjöstad planerades och konstaterar att energianvändningen blev dubbelt så hög i husen i den nya stadsdelen jämfört med de mål på 60 kWh per m² som diskuterats. – Stora fönster har blivit lite av ett mode och ett problem är just att byggherrarna valde att sätta in stora fönsterpartier. För att undvika kallras krävdes värmeelement och samtidigt fick lägenheterna problem med solavskärmning, säger Hans Eek. Han målar upp samma problematik som Arne

FAKTA Q g-värdet är glasrutans solenergitransmittans och beskriver mängden gratis solvärme som rutan släpper in. Ju mer solvärme som går genom rutan och in i huset desto högre är g-värdet. Q U-värdet visar den mängd värme som per tidsenhet passerar vinkelrätt genom en m av ett fönster då medel-

temperaturdifferensen mellan ute och inne är 1°C, (W/m2K). Q LT-värdet anger dagsljustransmittansen. Ungefär 90 procent av det ljus som vinkelrätt träffar vanligt fönsterglas transmitteras. Ju fler glas som används i ett fönster eller ju mörkare glaset är desto lägre blir dagsljustransmittansen.

QSolstrålning består till cirka 5 procent av osynlig UV-strålning, som inte släpps in genom glas, 50 procent synligt dagsljus och 45 procent osynlig värmestrålning. Procentsiffrorna avser energi-innehållet.

HUSBYGGAREN NR 3.2013


FASAD Roos och påpekar att den mesta gratisvärme solinstrålningen ger kommer under den tid på året då vi inte behöver den och ofta inte alls vill ha den. Alltså handlar mycket om att lägga stora fönster i ett vädersträck som är lätt att skärma av på sommaren. – Solen står högst i söder och där är det betydligt lättare att skärma av med ett taksprång eller en markis än i väster där solen står lägre. I flerbostadshus kan även en balkong på våningen ovanför fungera som solavskärmare, säger Hans Eek. Oavsett hur moderna fönster som används sker den största värmeförlusten i ett hus genom dess skal. – Hur lågt U-värde ett fönster än har släpper det ut tio gånger mer värme än en välisolerad vägg. Det gäller alltså att hitta en balans mellan dagljusbelysning, utsikt och kontakten mellan ute och inne så att värmeförlusten blir så liten som möjligt, konstaterar Hans Eek. FÖR HÖG DAGSLJUSTRANSMITTANS bländar. För litet dagsljusinsläpp kräver belysning som påverkar förbrukningen av kWh både genom uppvärmning och kylningsbehov. Avgörande är förstås också typen av byggnad. Är det en bostad som kräver uppvärmning eller ett kontor där problemet istället är övervärme på grund av alla människor och maskiner som alstrar värme? När Vattenfall byggde nytt huvudkontor i Arenastaden i Solna var ett av ledorden energieffektivitet. Den utvändiga betongfasaden är klädd med ett skinn av glas, men endast 30 procent av fasaden är fönster.

HUSBYGGAREN NR 3.2013

–För mycket fönster gör det svårt att skapa energieffektiva hus. I detta projekt har vi också använt relativt höga fönster. De är 1,9 x 1,2 meter, vilket möjliggör att ljuset kommer långt in i lokalen. Den fasade fönsternischen ökar ljusinsläppet ytterligare, säger Mattias Fredberg på Archus arkitekter och tillägger:

När Vattenfall byggde nytt huvudkontor i Arenastaden i Solna var ett av ledorden energieffektivitet.

27


FASAD

Smarta fönster Smarta fönster kan kapa elnotan. En fönsterfolie som reglerar ljus- och värmeinsläpp kan dramatisk minska elförbrukningen i byggnader som behöver kylning, men ännu befinner sig Uppsalaföretaget ChromoGenics elektrokroma fönster på pilotstadiet. ATT MED EN elektronisk signal styra solenergitransmit-

Glasfasad kan bli en köldfälla eller en bastu. Husets placering och fasadens väderstreck har stor inverkan på husets uppvärmningsbehov.

– Energianvändningen i Vattenfalls nya huvudkontor är 50 kWh per m² och år. Målet är under 40 kWh per m² och år. Jag vågar nog säga detta är ett av de mest energieffektiva kontoren i Sverige. När fönstren blir allt bättre på att hålla kylan ute kan helt nya problem uppstå. När det inte längre läcker ut någon värme genom fönstret kan luftfuktigheten i utomhusluften skapa kondens på utsidan. Störst är problemet höst och vår. – Vanligaste lösningen är olika typer av lågemissionsskikt som tennoxid. Det är i princip samma skikt som man använder mellan glasen för att få dem energieffektiva, men här sätter man dem på utsidan för att förhindra utstrålning mot himlavalvet när det är kallt på natten, säger Arne Roos. En annan lösning, säger han, kan vara att använda självrengörande glas. Ett tunt skikt av titanoxid bildar en hydrofil yta som gör att kondensdroppen inte hänger kvar utan smetas ut vilket gör att man fortfarande kan se ut genom fönstret. Hans Eek presenterar ytterligare en lösning där vegetation eller taksprång hindrar strålningen från fönstren och gör att rutorna inte blir så kalla att kondens uppstår. Q

tansen genom ett fönster är ingen svensk uppfinning. Två amerikanska bolag arbetar med att lägga ett elektrokromt skikt på glaset som gör det möjligt att anpassa transparensen genom att styra solinstrålningen och förändra glasets g-värde beroende på väder och årstid. Det unika med den svenska uppfinningen är att det elektrokroma materialet sputtras på Greger Gregard, en plastfilm, som sedan kan skäras till på plats och ChromoGenics. appliceras på fönster av olika storlek. – Plastfilmen lamineras på glaset som därmed blir ett säkerhetsglas. Filmen fungerar ungefär som ett batteri. I uppladdat skick blir den mörk och drar heller ingen ström. Även när den laddas är energiåtgången mycket låg, förklarar Greger Gregard, produktchef på ChromoGenics. Hur mörkt glaset ska bli styrs med ett par knapptryck men inom kort ska solinstrålningen kunna regleras med en app. Hittills finns det elektrokroma glaset, förutom på ChromoGenics eget kontor, i ytterligare tre kontorsbyggnader samt i taket på ett köpcentrum i Uppsala. Den största utmaningen har varit livslängden, men 2015 hoppas Greger Gregard att produkten ska finnas på marknaden. Priset? – Svaret är inte helt enkelt, men i samma storleksordning som ett motoriserat markissystem, säger Greger Gregard. Det finns konkurrerande tekniska lösningar för att skapa smarta fönster – LCD (Liquid Crystal Display), Termokromism och SPD (Suspended Particle Devices). Den svenska Energimyndigheten bedömer att elektrokromism har den bästa förutsättningen att nå en stor spridning beroende på låg kostnad och goda optiska egenskaper och har även beviljat villkorslån till ChromoGenics. Skandinaviska Glas-System har liksom Volvo Group Venture Capital satsat pengar i företaget. Volvo vill använda tekniken i rutorna på sina elbussar. Q

Nya krav för energiklassning av fönster Ett nytt förslag för energiklassning av fönster väntar på klartecken från den statliga myndigheten Swedac. Enligt energimyndighetens beräkningar släpper en genomsnittlig svensk villa (2009) ut cirka en tredjedel av värmen genom tvåglasfönster och dåligt isolerade dörrar. Värmeförlusten anges i U-värde som på ett traditionellt kopplat tvåglasfönster i allmänhet ligger på mellan 2,8 och 2,9. Moderna treglasfönster har U-värden på kring på 1.0.

28

Fönstertillverkare kan välja att energiklassa sina produkter enligt samma system som gäller för hem- Börje Gustavsson, Sveriges Tekniska elektronik och Forskningsinstitut hushållsmaskiner, från A till G. A är effektivast och kräver U-värde på 0,9 eller lägre. Denna så kallade kylskåpmodell har varit omdiskuterad eftersom U-värdet blir det enda kriteriet för energiklassning. Det finns flera skolor för hur fönster ska energiklassas, alltså

hur balansen ska ses mellan U-värde, g-värde och LT-värde, förklarar Börje Gustavsson, ingenjör på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås som formulerat förslaget. – Kritikerna till en klassning med U-, g- och LT- värde menar att det blir allt för många antaganden och att det framtagna värdet endast gäller för ett normhus under klimatförhållanden på en viss ort. Det innebär att det inte finns något värde som är optimalt både i Kiruna och Malmö, säger Börje Gustavsson.

Det förslag från SP som nu väntar på ackreditering från Swedac innebär att fönster även i fortsättningen kommer att klassificeras utifrån U-värdet men att både g-värde och LTvärde redovisas och att kravet på lufttäthet blir högre. – Då kan man själv göra en beräkning utifrån behoven av uppvärmning och kylbehov. Kanske visar det sig då att U-värdet inte är viktigast. Du kanske har stora fönster men vill bli av med solvärmen. Då har g-värdet en större betydelse, säger Börje Gustavsson. Q

HUSBYGGAREN NR 3.2013


HUSBYGGAREN NR 3.2013

29


_ . . 5 ß % . ß ) . . / 6 ! 4 ) 6 ß ß ß ß ß ß ß ß ß ß , d 3 . ) . ' ß & 2 ` . ß ) 3 / 6 % 2

$ENßSERßINTEß MYCKETßUTß FyRßViRLDEN ß MENßDENßGyRß ßLUFTSPALTENß ßyVER¾ßyDIG 4YSKAßBYGGAREßLIGGERßLkNGTßFyREß$EßHARßISOLERATßTAKßMEDß )3/6%2ß6ARIOß+-ß$UPLEXß56ßIßyVERßTIOßkR߯ßMOTSVARANDEßyVERß ßMß4RICKETßiRßENßSMARTßOCHßPATENTERADßINNOVA TION ßENßPLASTDUKßSOMßANPASSARßSIGßTILLßDENßOMGIVANDEßLUFT FUKTIGHETENß)NNOVATIONENßSPARARßTID ßUTRYMMEßOCHßPENGAR 2EADßALLßABOUTßITßß

WWWISOVERSEKOMPAKTATAKMEDVARIO 30

HUSBYGGAREN NR 3.2013


_ . . 5 ß % . ß ) . . / 6 ! 4 ) 6 ß ß ß ß ß ß ß ß ß ß , d 3 . ) . ' ß & 2 ` . ß ) 3 / 6 % 2

²%NßSMARTßOCHßVARIABELßkNGBROMSßUNDERLiTTARß ARBETETßMEDßISOLERINGßOCHßGERßENßFUKTSiKERßLySNINGß ,iGGß)3/6%2ß6ARIOß+-ß$UPLEXß56ßPkßMINNET²

4iNKßBORTßLUFTSPALTENßOCHßSPARAßPLATS

3PARAßTID

-EDßDAGENSßKRAVßPkßKLIMATSKiRMENßGiLLERßDETß ATTßUTNYTTJAßISOLERUTRYMMETßMAXIMALTß-EDß )3/6%2ß6ARIOß+-ß$UPLEXß56ßKANßDUßISOLERAßHELAß ViGENßUPPßTILLßRkSPONTENßOCHßVINNERßDiRMEDß ViRDEFULLßTERMISKßPRESTANDAß$UßSPARARßßMMß FyRßETTß5 ViRDEßMOTSVARANDEß ßJiMFyRTßMEDß ENßTRADITIONELLßLySNING

4iNKßDIGßATTßKUNNAßSLIPPAßLUFTSPALTENßUNDERß RkSPONTENß-INDREßANTALßKOMPONENTERßATTß KyPAßOCHßSNABBAREßMONTAGEß)3/6%2ß6ARIOß +-ß$UPLEXß56ßGERßDIGßTIDßyVERßTILLßANNAT

&UKTENßKANßPASSERAßVIDßBEHOV )3/6%2ß6ARIOß+-ß$UPLEXß56ßiRßENßPATENTERAD ß VARIABELßkNGBROMSßSOMßUTVECKLATSßTILLSAMMANSß MEDß&RAUENHOFERß)NSTITUTEßIß4YSKLANDß $ENßiRßENßSMARTßLySNINGßMEDßOLIKAßFUKTGENOM GkNGSMOTSTkNDßBEROENDEßPkßOMGIVANDEßLUFT ß FUKTIGHETß$ETTAßINNEBiRßATTßFUKTENßINTEßKANß STiNGASßINßOCHßMyJLIGGyRßKOMPAKTAßTAK KONSTRUKTIONERßIßVILKAßKONSTRUKTIONENßKANß TORKAßINkTßBYGGNADENßIßSTiLLETßFyRßUTkTß

(kLLBARTßBYGGANDEßOCHßMAXIMALß LUFTTiTHET -EDß)3/6%2ß6ARIOß+-ß$UPLEXß56ßOCHß TILLHyRANDEßTEJPERßHARß)3/6%2ßUTVECKLATßENßßßßßßßß EFFEKTIVßLySNINGßFyRßHkLLBARTßBYGGANDE ßBkDEßß VADßGiLLERßTERMISKßEFFEKTIVITETßOCHßLUFTTiTHETß $ESSUTOMßBLIRßKONSTRUKTIONENßFUKTSiKERß

HUSBYGGAREN NR 3.2013

31


FASAD

Frodeparken, flerbostadshus för Uppsalahem av White. Tunnfilmssolceller utgör fasadmaterial, den böjda konvexa fasaden ger elproduktion från morgon till eftermiddag. Illustration: White.

Arkitekterna i bräschen Ful, inte helt begriplig och kostnadsmässigt otydlig är några av barriärerna för fullskalig implementering av aktiv solenergi i våra byggnaders klimatskal. TEXT: FELICIA OREHOLM ARIA WALL PÅ LTU är initiativta-

FAKTA SHC/TASK 41 PROBLEM: Solenergin upplevs som ful. Samarbete mellan utvecklare och byggbranschen för att öka implementeringspotentialen. SYFTE: Kunskapsuppgradering av arkitekterna för att solenergi i tak och fasader ska bli enklare. EKONOMI: Potentialen i förhållande till investeringen. Metod för att övertyga byggherrarna i planeringsskedet.

32

M

gare till projektet SHC (Task 41; Solar energy and architecture). Syftet med projektet, som pågick i fyra år, var bland annat att definiera motståndet och problemen med att implementera aktiv solenergi i nya byggnader. En slutsats är att både arkitekter, tillverkare och projektörer behöver mötas för att hitta konstruktiva samarbeten. Hon menar att arkitekterna behöver hjälp för att integrera solenergi i byggnader i den utsträckning det är möjligt. Tekniken finns, men frågan är hur den ska implementeras på ett sätt som gör att kunderna vill ha den? Projektet är ett internationellt samarbete med 15 deltagande nationer. Den svenska insatsen är till en större del (cirka 75 procent) finansierad av Energimyndigheten, men det finns även privata medfinansiärer. De flesta andra ländernas energimyndigheter har också varit med och finansierat projektet. Projektet gick även ut på att kunskapsuppgradera

naturum vattenrike, ritat av White. Solceller i semitransparenta glastak skyddar mot sol, regn och producerar energi. Foto: Åke E:son-Lindman.

arkitekterna och ge dem redskapen för att de ska kunna ta större ansvar för införandet av solenergi som en större självklarhet i det tidiga skedet av planeringsarbetet. Ytterligare en viktig aspekt var att samla ihop goda och mätbara genomförda exempel för att locka kunder att vilja ha solenergi som en del av sin potentiella byggnads tekniska funktion.

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Integrerar man solceller eller solfångare i en byggnad så ersätter den andra byggmaterial, och då blir investeringskostnaden inte lika avskräckande. Detsamma gäller byggnadens estetik. Många reagerar negativt på den påhängda tekniken, säger Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA, miljökonsult och forskningskoordinator på arkitektbyrån White, som också varit en av de mer aktiva deltagarna i projektet. – Integreras den väl mottas den ofta också väl, fortsätter hon. Nu när projektet Task 41 är avslutat så blir nästa steg att se till att få in den samlade kunskapen i tid och på rätt plats. Stockholms- och Malmö Stad ligger i framkant då de krävt solenergi i sina miljöprogram. Exempelvis finns krav på att 30 procent av fastighetselen ska vara producerad på plats i Norra Djurgårdsstaden, berättar Marja Lundgren. Hon menar att stadsplanering är en mycket svår uppgift, och att det krävs att solenergin kommer in mycket tidigt i planeringsskedet för att den ska kunna integreras på bästa sätt genom framför allt oskuggade ytor, och för att de nya materialen ska passa in i helheten. Solfångare har stora förutsättningar att utvecklas ytterligare i syfte att få en mer självklar plats i utformningen. – Solceller är mycket enkla att integrera i fasader och på tak och det finns många fina exempel redan idag, avslutar Marja Lundgren. Q

Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA, White.

Det krävs att solenergin kommer in mycket tidigt i planeringsskedet för att den ska kunna integreras på bästa sätt.

Sunny Woods, passivhus i trä med solceller på taket och vakuumsolfångare i balkongfront. Arkitekt Beat Kempfen, Schweiz. Foto: White.

®

LAYHER ALLROUND KEDER XL Keder XL klarar höga snölaster och stora spännvidder. En unik fackverksbalk med integrerad kederskena gör Keder XL till ett enkelt och snabbmonterat väderskydd.

www.layher.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013

33


Miljö/Fasadrengöring

Bara vanligt vatten Rengöring av husfasader görs sedan länge och rutinmässigt med hjälp av högtrycksspolning. Det här går ofta snabbt, men är inte alltid det bästa för underlaget eller det långsiktiga resultatet.

För att inte störa trafik och fotgängare rengjordes en fasad på Kungsgatan i Stockholm nattetid.

TEXT: OLLE ANDERSTAM – VÅR METOD är

synnerligen enkel och samtidigt skonsam mot underlaget, säger Ekofasads vd Nicklas Jonsson. Nicklas Jonsson, När vi kommer Ekofasad ut till en byggnad gör vi alltid en provtvätt för att säkerställa att metoden fungerar just här, eftersom ingen vägg är den andra lik. Metoden går till så att man har en vagn på släp. Vagnens utrustning ansluts till vanligt kranvatten och till en elanslutning till 230 volt. I vagnen finns verksamhetens hjärta – ett aggregat som genom en process avjoniserar vattnet och avlägsnar mineraler och salter ur det. – Vi måste ha en mobil utrustning eftersom vårt vatten är en färskvara som måste produceras på plats, säger Nicklas Jonsson. Så snart det kommer i kontakt med luft så försämras dess rengörande effekt. RESULTATET BLIR ett ultrarent vatten som är cirka tio gånger renare är destillerat vatten. Den här råvaran är ofarlig och bryter bindningen mellan underlaget och smutsen, som därefter enkelt kan sköljas bort. Genom att salterna avlägsnats ur vattnet har också dess förmåga att binda vatten försvunnit – något som annars skulle göra att ytan började brytas ner eller oxidera. – Finessen är att vi inte behöver några tillsatser eller aggressiva kemikalier, vilket gör att det använda tvättvattnet oftast kan ledas ner i dag-

34

vattenbrunnar utan några problem, förklarar Nicklas Jonsson. Vattnet kan också samlas upp och renas innan det släpps ut i dagvattnet, något som är speciellt viktigt i hårt trafikerade stadsmiljöer där bland annat tungmetaller avlagras på fasaderna. Vid rengöring under högt tryck tränger vatten in i trä och när det gäller plåt- och tegelfasader i fogar och springor. Den som ger sig på en putsfasad med högtryck kan förstöra porstrukturen eller i värsta fall spola ner en del av putsen och få göra en renovering efteråt. Handtvätt

med den här metoden är mer skonsam än traditionell högtryckstvätt. Här behandlas varje kvadratcentimeter rent fysiskt med borste eller svamp. Man använder sig av teleskopskaft och i bland av liftar, rep, sele eller byggnadsställningar. – Tidsåtgången gör att vår insats kan bli något dyrare jämfört med högtryckstvätt, säger Nicklas Jonsson. Vinsterna med metoden är bland annat att underlaget torkar snabbare och kan målas eller slutbehandlas efter betydligt kortare tid. En trävägg som högtryckstvättats bör till exempel, beroende på årstid,

FAKTA/ EKOFASAD

VD Nicklas Jonsson GRUNDAT 2007 OMSÄTTNING 6 mkr (Huvudkontoret) ANSTÄLLDA 4 st FRANCHISEFÖRETAG 7 stycken fristående företag för närvarande etablerade i Helsingborg/Ängelholm, Varberg, Partille, Solna, Nacka, Södertälje, Eskilstuna. AFFÄRSIDÉ Skonsam fasadrengöring med miljövänliga metoder.

torka under minst en till två veckor innan den målas. Här kan den strykas efter något eller ett par dygn. – De problem som finns med mögel och svamp på väggar kan också förvärras med högtrycksspolning, förklarar Nicklas Jonsson. Det höga trycket kan göra att svampsporer pressas in i väggen, blir kvar och växer till där i stället för att tvättas ner. De egenskaper vi ger vattnet gör tvärtom att mikroorganismer dödas genom att vattnet stör deras livsförutsättningar och naturliga balans. Vikten av att hålla våra fasader rena är det få som ifrågasätter. Trots det är långt ifrån alla beredda att satsa tid och resurser för att hålla fasaderna fria från smuts, damm och mögel. Våra stora färgfabrikanter rekommenderar också att vi tvättar målade fasader minst vartannat år. – Vi är betydligt flitigare med att tvätta våra bilar, menar Nicklas Jonsson. Här inser vi att vi genom våra insatser förlänger bilens livslängd, vilket inte alla tänker på när det gäller våra hus. En ren fasad håller inte bara längre, och är mer estetiskt tilltalande, utan är också förknippad med en god fastighetsekonomi. ■

’’

Finessen är att vi inte behöver några tillsatser eller aggressiva kemikalier. HUSBYGGAREN NR 3.2013


FÖRE

20 KG

EFTER

15 KG

Nu hjälper vi byggbranschen att gå ner i vikt Tack vare unik teknologi kan vi nu lansera Gyproc ErgoLite™ – revolutionerande lätta gipsskivor. Skivorna är starka, svarar tillsammans med Gyproc systemlösningar, upp mot ljud- och brandkrav och är ca 25 procent lättare. Fördelen med att manuellt hantera en skiva som väger 15 istället för 20 kg kan du snabbt räkna ut. Lägre vikt får också positiva effekter på transporter, miljö och tid i dina byggprojekt. Med ErgoLite hjälper vi byggbranschen att gå ner i vikt. Besök gyproc.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013

35


TAK

ÄR VI REDO ATT BYGGA FRAMTIDENS TAK? Hållbart byggande och klimatsmarta lösningar är ord som är på mångas läppar just nu. Framtidens tak ska projekteras här och nu. Har branschen den medvetenhet som krävs? FAKTA/ TAKCENTRUM TOTALLEVERANTÖR AV: * Tätskikt * Gummiduk * Takpapp * Övrigt takmaterial WEBB: www.takcentrum.se SAGT OM TAK: Taket ska vara framtaget i en miljövänlig process av miljövänligt material.

36

ÄR STADENS MARKYTOR krymper så blir det allt viktigare att utnyttja tillgängliga ytor effektivt. Det har börjat spira en förändring, medvetenheten om att taket kan utnyttjas till mer än väder- och vindskydd på fastigheter, växer sig allt större. Ett trendbrott som vi på Takcentrum har märkt av som kommer mer och mer är begreppet Gröna tak. Gröna tak har använts genom alla tider, men det är främst på senare år som en säker teknik och pålitliga tätskikt i hög kvalité i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för användningen av gröna tak. För-

N

delar som dagvattenhantering och ökad livslängd på tätskikten då de inte utsätts för UV-strålning i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har på stadens klimat och miljö har varit avgörande. Ett aktuellt exempel på denna medvetenhet är det enorma köpcentrat i Malmö, Emporia, som med sina 35 000 m2 takyta har berikats med en grön rekreationsyta på taket. Här uppe kan man strosa runt mellan planteringar och gräsmattor, slå sig ner på en bänk och pusta ut efter shoppingen. En viktig faktor här är naturligtvis tätskiktet. Under den gröna ytan på Emporia ligger tätskiktet

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Grönt tak med många fördelar Sedumtak, grästak, torvtak, det finns många namnförslag på de gröna taken. I branschen kallas det oftast för extensivt, semiintensivt eller intensivt beroende på vad som skall växa där eller hur man vill använda sin takyta. SEDUMTAK (EXTENSIVA TAK) är den enk-

Takbygget på köpcentrat Emporia i Malmö. De böljande kullarna är formgivna för att skapa skyddade platser för lek, evenemang och avkoppling. Platserna som skapas mellan kullarna binds samman av gångstråk belagda med betongsten.

laste formen av grönt tak. Dessa tak kräver minimalt med skötsel och ska helst inte beträdas mer än för att sköta om växtlighet eller för fastighetsunderhåll. Växterna består av fetbladsväxter i sedumsläktet och dessa är torktåliga och solälskare. Uppbyggnaden av sedumtak kan antingen vara färdigetablerade sedummattor med sex till åtta arter sedum eller platsodlade sedumtak där man kan få flera olika torktåliga växter att trivas. Systemet med färdigetablerade sedummattor har sina för- och nackdelar. Fördelarna är att du har ett grönt tak direkt, det väger endast 50 kg/m2 (precis som ett betongpannetak). Till nackdelarna kan man räkna att du är låst till de sedumarter som växer i mattan, taket blir mer känsligt för undernäring och vattenbrist (torr och varm väderlek). Med det platsodlade sedumtaket får du ett tjockare lager lättviktsjordsubstrat (6-10 cm) i vilket man på plats odlar sina sedumväxter och torktåliga örter. Detta tak har fördelen att det blir frodigare och mer blommande samt mindre känsligt för att torka ut. Nackdelen är att de väger 100-150 kg/m2. UNDER SEDUMMATTAN eller jordsubstra-

Resitrix som är ett gummimembran med EPDMkärna av hög kvalité. Resitrix har en permanent flexibilitet över tid och är helt utan mjukgörare. Att Resitrix dessutom inte krymper utan är dimensionsstabil i temperaturspannet mellan -40 till +120oC och har en livslängd på minst 50 år gjorde att Resitrix uppfyllde beställarens högt ställda krav. Ett tak, oavsett om det är ett grönt tak eller ett traditionellt tak, förvaltar ett kapital. Och det kapitalet ska räcka ända in i framtiden. Allt som finns där under måste skyddas, verksamheten, kapitalvarorna och såklart själva fastigheten. Takcentrum kan bidra genom att erbjuda bestäl-

HUSBYGGAREN NR 3.2013

tet ska det finnas någon form av vattenhållning för växter. Här finns skilda varianter till exempel vattenhållande geotextil, vattenhållande platta (äggkartongsliknande) samt på platta tak (mindre är 4 grader) ett dränerande skikt så att överskottsvatten fritt kan lämna takytan. Längs takfot vid hängrännan limmas ett så kallat kantavslut på tätskiktet, detta för att göra ett avslut på växtligheten vid takkanten. För att släppa ut överskottsvattnet bör kantavslutet vara perforerat. Motivet för att anlägga extensiva

Typisk konstruktion, Diadem 150.

tak är ofta att man behöver ta hand om regnvatten då dagvattenledningarna, framförallt i städer, är underdimensionerade. Denna underdimensionering har uppstått för att vi i allt större utsträckning hårdgör mer och mer av marken för att skapa parkeringsytor, bostäder med mera. Vattnet har helt enkelt ingenstans att ta vägen. Med ett sedumtak stannar 50-60 procent av årsnederbörden kvar på bjälklaget och avdunstar eller tas upp av växterna. Vidare så dämpar det buller, skyddar mot värmeinstrålning och skyddar bjälklagets tätskikt mot UV-strålar och temperatursvängningar. Sist men inte minst är det estetiskt tilltalande. De semi-intensiva och intensiva trädgårdarna på bjälklag hamnar ofta på en innergård eller på riktigt stora takytor (till exempel Emporia shoppingcenter i Malmö) som man vill kunna använda som parkyta att vistas på. Dessa ytor beläggs med gräs, rabatter, perenner, buskar och träd och skiljer sig inte från vanliga trädgårdar förutom att det finns ett bjälklag i botten som är vattentätt. En viktig sak att tänka på när en sådan yta görs är att sörja för dränering så att inget vatten blir stillastående. Jordsubstratet som används på dessa bjälklag är oftast en lättviktsjord med goda dräneringsegenskaper. ■ TORGNY HENRIKSSON, BYGGROS

37


TAK

Framtidens säkra och långlivade gummitakdukar. Resitrix av EPDM-gummi är lämplig under de moderna gröna taken.

larna produkter som fokuserar på kvalité, hållbarhet och miljö. När vi projekterar framtidens tak måste vi sätta hållbarhet, funktionssäkerhet, kvalité och klimatsmarta lösningar i fokus. Gör vi inte det så når vi inte

Man har börjat förstå de positiva effekterna som vegetationen har på stadens klimat.

ända fram. Detta kräver också en medvetenhet hos beställarna. När städer och nya bostads- och industriområden projekteras finns möjlighet att lyfta dessa värden och se till att de blir verklighet. Här måste fler ta sitt ansvar. Byggherrarna blir allt oftare tvingade att köpa in och använda godkända produkter. Att kunna erbjuda beställarna både högkvalitativa och miljövänliga produkter är något Takcentrum satsat medvetet och strategiskt på under en längre tid. Bland annat har vi ett bitumenbaserat tätskikt i vårt sortiment, Flexter Flex Testudo, som har fått bästa klassningen hos SundaHus. ■

AGNETA WALLBERG

Marknadsassistent Takcentrum agneta.wallberg@takcentrum.se

Solens värme lagras för uppvärmning av bostäder i Norra Djurgårdsstaden FAKTA/ NORRA DJURGÅRDSSTADEN OM: Djurgårdsstaden är tillsammans med Hammarby sjöstad Stockholms miljöprofilerade utvecklingsområden. OMFATTNING: Ca 10 000 bostäder. PLACERING: Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden placerat i skärningspunkten mellan Östersjöns vatten, Nationalstadsparken och Stockholms innerstad.

Skiss på energilager baserat på borrhål i marken, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

38

I kvarteret Abisko i Norra Djurgårdsstaden bygger fastighetsbolaget Reinhold Gustafsson en bostadsfastighet med hyresrätter som kommer att värmas med hjälp av ett geoenergilager. Sommarens värme tas tillvara och lagras i ett energilager baserat på borrhål i marken som laddas ur under vinterhalvåret. FASTIGHETEN KOMMER att prydas med ett sedumtak.

Förutom att det är vackert har det även en positiv inverkan på miljön då växterna fångar upp sura regn som annars hamnar i dagvattensystem och på sikt försurar sjöar och vattendrag. För den här fastigheten har man valt att lägga klimatkollektorer placerade under sedumtaket vilket är ett smart sätt att utnyttja ytan effektivt. En klimatkollektor är enkelt uttryckt svart slang som utvinner energi ur luften och solen under sommaren och som sedan leds ner i borrhålen för att värma upp berget. Det finns många olika källor till värme runt en fastighet som kan tas tillvara på liknande sätt. Till exempel kan man ta tillvara på överskottsvärme från frånluften i ventilationssystemet, kondensenergi från kylkompressorer, solvärme från solfångare eller klimatkollektorer under parkeringsytor eller på tak. Vilken teknik som används beror på varje fastighets unika förutsättningar. Värmen på taket tas tillvara och transporteras ner i berggrunden i ett borrhålslager. På sommaren laddas lagret med solvärme inför vinterns behov. Leverantören av geoenergilagret, SEEC, bygger sina unika

system med väl beprövade komponenter – energibrunnar (borrhål), värmepumpar och återladdningskällor som företaget har vidareutvecklat och effektiviserat. Unikt för deras lösning är styrstrategin som optimerar lagret, vilket ger en bättre verkningsgrad än andra jämförbara lösningar. Ett geoenergilager består av borrhål i marken där antalet styrs av fastighetens storlek och energibehov. Varje hål är mellan 150-300 meter och avståndet mellan hålen 4-7 meter beroende på fastighetens energiprofil. Borrhålen borras i cirklar och bildar tillsammans en cylinder som enkelt beskrivet fungerar som en termos. Lagret laddas med värme under sommaren som sedan används för uppvärmning under vintern. Systemet kan även användas omvänt. Det vill säga att lagret laddas med kyla under vintern som används för frikyla på sommaren för fastigheter med stort kylbehov, som för t ex kontor och industrifastigheter. Denna lösning innebär 70 procent lägre förbrukning av tillförd energi jämfört med om fastigheten använder ärrvärme och ärrkyla. DEN ÅRLIGA ENERGIFÖRBRUKNINGEN för fastigheten i Abisko kommer att vara avsevärt lägre än de krav som ställts för nybyggda fastigheter i Norra Djurgårdsstaden. Med denna geoenergilösning når fastighetsägaren ett hållbart byggande för både miljön och ekonomin. Miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Enligt den övergipande planen för Norra Djurgårdsstaden ska området utvecklas till en klimatpositiv stadsdel vilket bland annat innehåller mål för klimatet, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. ■

CARIN LUNDGREN, SEEC

HUSBYGGAREN NR 3.2013


TAK

Ljud i flexibla kontor

Flush Front, Moeleven Eurovand. Foto: Kjetil Jacobsen

En stark trend de senaste åren är att bygga kontorslösningar med systemväggar som enkelt och smidigt kan monteras vart som helst i den öppna kontorslokalen. Byggnaderna har helt enkelt blivit som företagen - flexibla!

F FAKTA/ BERÄKNING • Undertak redovisas enbart i lab-värde. • Gipsväggar redovisas oftast i fältvärde. • I flexibla byggnader måste man veta skillnaderna mellan lab-värdet och fältvärdet. • Laboratorievärde Rw, Dn,f,w ≠ Fältvärde R´w Rw, Dn,f,w> R´w

40

LEXIBILITET ÄR NÅGOT vi svenskar älskar.

I landet lagom måste man vara flexibel för att anpassa sig till förändringar, vilket inte är så dumt då vindar snabbt kan vända. Flexibilitet används för att beskriva hur en person eller ett verktyg kan anpassas till att utföra olika arbeten/funktioner. Att flytta väggar så att de passar till organisationens behov är ett viktigt kännetecken på en flexibel byggnad. Det vill säga beroende på organisationens huvudaktiviteter, kommunikation och koncentration, kan man anpassa byggnaden därefter. En flexibel kontorsplattform, där väggarna bara går upp till undertaket, fungerar i både öppna planlösningar och i cellkontorslösningar och innebär att både byggande och förvaltning är mer ekonomiskt fördelaktigt. Men ekonomiska fördelar får inte gå ut över slutanvändarens trivsel. Ljudet är en viktig aspekt i byggandet som måste vara väl planerad och genomförd. För när det gäller oönskade ljud så är vi människor nämligen inte så flexibla. Vare sig vi vill det eller ej, så registrerar och reagerar vi på alla ljud som kommer till oss. Vi är helt enkelt lättstörda. Evolutionen formade oss inte för ett liv inomhus, där en mängd onaturliga ljud studsar till

oss. Av alla ljud på kontoret, är det mänskliga talet det mest naturliga ljudet; våra öron och vår röst är utvecklade för att kommunicera. I en öppen planlösning ska ljudmiljön stödja just kommunikation inom arbetsgruppen och samtidigt minimera spridningen av tal till andra grupper. Ironin i det hela är just att mänskliga röster är den största störningskällan på kontoret. Att höra röster som kommer för långt bort är väldigt distraherande och leder till improduktivitet och stress. Flera vetenskapliga studier visar att just tal stör mer än bakgrundsbuller, framförallt när man ska utföra komplexa uppgifter. För att lösa svåra uppgifter vill vi gärna sätta oss i en tyst och behaglig miljö för att inte bli störda. I en planlösning med cellkontor med flexibla väggar som ska stödja koncentration, blir tyvärr ljudmiljön förvånansvärt ofta lidande, då man hör vad som sägs på andra sidan väggen. Faktum är att vi blir ännu mera störda av att vi inte kan se den som pratar. Det kallas för en sinnesförstärkningseffekt. Tänk på denna effekt, nästa gång ni hör någon prata på kontoret som du inte kan se. Är det extra störande? JAG UPPLEVER OFTA i byggprojekt att man blandar ihop

ljudisoleringens laboratorievärde (Rw eller Dn,f,w)

HUSBYGGAREN NR 3.2013


med dess fältvärde, det vill säga verkligheten, (R´w). Ett annat, mer drastiskt, sätt att uttrycka det: man försöker bända fysikaliska grundregler av besparingsskäl och hoppas på det bästa. Jag rekommenderar dig som har en beställarfunktion i ett byggprojekt att i program- och projekteringskedet ställa krav på både laboratorievärde och fältvärde. Då visar ni klart och tydligt dels vilka marginaler i valda lösningar som ni tillåter i beräkningarna, dels vad utfallet ska vara i verkligheten. Denna tydlighet hjälper dig att säkerställa och bevaka den ljudmässiga aspekten i projektet. Jag har i en tidigare artikel, i Husbyggaren nr 1, pratat om behovet av en väl genomtänkt akustisk strategi, en sådan strategi kanske är än viktigare i ett flexibelt kontor. Den akustiska strategin fungerar som en checklista under byggnationen, håller fokus på brukarens slutgiltiga ljudmiljö och fungerar som en manual i förvaltningsskedet. Strategin förklarar de akustiska möjligheterna med lokalen genom att beskriva hur det öppna kontoret fungerar samt hur systemväggslösningen fungerar. Hur säkerställer vi då att byggnaden blir flexibel? För att klara av både öppna planlösningar och cellkontorslösningar är undertakets egenskaper avgörande för hur flexibel byggnaden blir. Undertaket måste vara både ljudabsorberande för att ta hand om ljud som skapas i det öppna kontoret och ljudisolerande då man skapar välisolerade rum. Detta innebär

att man använder ett undertak av en typ av ”sandwichkonstruktion”, då absorptionsförmågan främst beror på materialets porositet och ljudisoleringen på materialets täthet och tyngd. Ljudabsorption och ljudisolering är med andra ord varandras motsatser. Utmaningen med att skapa flexibla kontor handlar främst om god ljudisolering. Hur fungerar då flexibla byggnader ur ljudisoleringsperspektivet, och vad är skillnaden mellan verkligheten och laboratoriet? I konventionella lösningar då man bygger väggar från bjälklag till bjälklag pratar man alltid om R´w eller fältvärdet. Samma fältvärde som kraven ställs i och som handlingarna görs efter. Dessa typväggar har ofta monterats enligt instruktioner så många gånger att man vet vad slutresultatet blir och därför redovisar man till exempel gipsväggar i R´w.

Ekonomiska fördelar får inte gå ut över slutanvändarens trivsel.

NÄR DET GÄLLER undertakets ljudisolerande förmåga, redovisas det enbart i laboratorievärde Dn,f,w, därför att förutsättningarna varierar för mycket från gång till gång. En sak som är bra att känna till: ljudet går igenom undertaket två gånger, upp över väggen från det ena rummet och ner på andra sidan väggen i det andra rummet. Man mäter därför värdet på undertakets flanktransmission i Dn,f,w. Systemväggarna redovisas numera även också i laboratorievärdet Rw (ljudet går igenom en gång), vilket gör sammanvägningen av vägg och undertak korrekt. Dimensioneringen och marginalen kan då

Sveriges tak står inför ett skifte. Från svart till grönt.

HUR SKA VI SÄTTA STOPP FÖR ALLT SVARTARBETE PÅ SVERIGES TAK?

Vi vet, för i över trettio år har vi sålt Derbigum, ett tätskikt som tätat svenska tak som inget annat. Men de senaste åren har något hänt. Derbigum har gått från oljebaserad bitumen (som förvisso går att återvinna) till att även lansera alltmer miljövänliga alternativ. Utan att tumma på traditionellt täta egenskaper, snarare tvärtom. Vad sägs om täta tätskikt som äter upp växthuseffekten, ett som reflekterar bort sol och värme eller ett annat så ekologiskt att du kan smaka på det? Allt det här nya gröna smarta är vi ensamma om att erbjuda och mer därtill. Det innebär att du nu också kan göra ett smartare och mer hållbart val, tak med miljöfunktion helt enkelt. Så nu när taken blivit smartare, varför skulle inte vi också bli det? Vi har bytt namn från Eurotak till Buildsmart. Ett namn som visar framtiden för landets tak. Och

GENOM ATT JOBBA GRÖNT.

Buildsmart AB

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

förhoppningsvis även för dig som läser det här. Läs mer på www.buildsmart.se.

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se

41


TAK bestämmas under ”rätt förutsättningar”- laboratoriet. Marginalen, det vill säga skillnaden mellan laboratoriet till verkligheten, är till för de fältförluster som sker i varierande grad från projekt till projekt, och måste uppskattas i varje enskilt fall. De beror på stommaterialet, flanktransmissioner, dålig montering, håltagningar etc. Sammanvägning och marginaler av laboratorievärde på undertak och systemvägg kan se ut på följande sätt: Kravet enligt Svensk Standard 25268 på ljudisolering mellan två cellkontor är R´w 35 dB, vilket möjliggör koncentration. En sämre ljudisolering än 35 dB innebär att man kan uppfatta ett normalt samtal mellan två rum – man blir kort och gott störd. I vårt exempel blir det två ”svaga ytor” mot det andra rummet: undertaket och väggen. Det är den svagaste länken som avgör den totala konstruktionen, varpå överdimensioneringar av ett av byggelementen inte ger så mycket. Ljudet vill gå den enklaste vägen, därför är det fördelaktigt att ha så likvärdiga laboratorievärden

Mänskliga röster är den största störningskällan på kontoret.

EXEMPEL PÅ FÄLTFÖRLUSTER

FAKTA

Fältförluster kan minskas genom bra produkter och smarta lösningar, exempelvis: QAnvänd väggar med högt Rw. QAnvänd undertak med högt Dn,f,w. QLjud genom ventilationstrummor. Sätt in ljuddämpare i kanalen på rätt ställe.

42

QLjudläckage genom springor. Justera dörrar och fönster, bygg med hög noggrannhet. QLjud genom rörgenomföringar. Täta noga vid genomföringarna. QFlanktransmission via fasadvägg. Anslut väggen väl vid yttervägg, skär eventuellt en slits i ytterväggens inre skikt.

QFlanktransmission via golvbjälklag. Skär en slits i plattan under väggen. Var vaksam för parkett på underlagsmatta som kan förstärka ljudtransmissionen. QBygg ljudtäta ”lådor” över bafflar/armaturer.

på vägg och undertak som möjligt. I mitt exempel gör jag det enkelt för oss och säger att både väggens och undertakets laboratorievärde är 40 dB. Addera decibel är inte så svårt men viktigt att känna till att decibel är en logaritmisk relation vilket betyder att 60dB + 60dB = 63dB. Så en fördubbling av ljudstyrkan, till exempel två människor istället för en som talar lika högt, ger alltså 3dB i ljudnivåökning. I vårt exempel måste vi tänka omvänt: vi har två ”svaga” ytor mot det andra rummet, vilket ger oss 3dB ökning i ljudnivå i ”mottagarrummet”. Vi har med andra ord försämrat ljudisoleringen med 3dB. Det sammanvägda laboratorievärdet är med andra ord 37 dB. Nu har vi tappat 3 dB och vår marginal till att nå 35 dB i fält har minskat. Fältförlusterna är upp till akustikerna att bedöma men jag brukar alltid rekommendera att ha laboratorievärden på minst 5 dB högre än fältvärdet vilket i normala fall räcker. Så vägg och undertak var för sig ska ha ett laboratorievärde på minst 40 dB för att uppfylla kraven i fält på R´w 35dB. När vi vill bygga bättre ljudklassade rum som mötesrum/sekretessrum ska man uppnå en ljudisolering på minst 44 dB, vilket innebär att man inte kan höra ett normalt samtal som pågår på andra sidan väggen – dock kan man höra men inte uppfatta höga röster. Att nå 44 dB i fält i en flexibel kontorsbyggnad är svårt och kostsamt, vilket i förlängningen begränsar flexibiliteten. Det innebär att man måste komplettera ett väl presterande undertak med dubbla ljudbarriärer ovanför undertaket över väggen, vilket inte alltid är det mest enkla montaget. Då kan man nå ett laboratorievärde på 50 dB för undertaket. Detta ihop med en vägg som har samma värde gör att man oftast klarar 44 dB i fält. Då det gäller dessa höga krav på fältvärden, brukar jag oftast dock rekommendera att använda fasta gipsväggar. Det är en mer säker lösning för att uppnå ljudisoleringskravet, även om det gör intrång på flexibiliteten i lokalen. SAMMANFATTNINGSVIS: i de fall väggarna inte går hela vägen upp mot bjälklaget så måste vi använda oss av väggar och undertak med ett laboratorievärde som minst är 5 dB högre än fältvärdet/kravet. Flexibla lösningar lämpar sig bäst när man skiftar mellan öppna planlösningar och cellkontor med 35 dB i fält. Min rekommendation är att du ställer krav på både fältvärde och laboratorievärde för att säkerställa en byggnads flexibilitet. Då kan ni ta rätt höjd i projekteringen för att nå önskade miljöer som brukarna är nöjda med. Avslutningsvis, ställ upp en akustisk strategi som beskriver fördelen med flexibiliteten; hur och varför olika ljudisoleringsvärden fungerar som de gör, och som ger tips och råd hur den öppna planlösningen fungerar bäst. Då har du goda förutsättningar att skapa goda ljudmiljöer i flexibla byggnader som gör att människor och företag mår väl. ■

NAMN NAMNSSON FRANS DAVIDSSON Konceptutvecklare kontorsmiljöer Titel lorumpsum Saint-Gobain Ecophon frans.davidsson@ecophon.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013


HUSBYGGAREN NR 3.2013

43


Debatt

”Lagom bra” på etik och moral räcker inte det krävs mer än en snygg hemsida och en uppförandekod för att lyckas. Ett snyggt skyltfönster är visserligen bra men kan man inte leverera så är det inget värt. Det behövs konkreta råd och tålamod – vad är rätt och vad är fel? Vem ringer jag om jag inte vet? Vart hör jag av mig om något verkar vara på väg åt fel håll?

Det är lag på att följa lagen och det lönar sig! För att attrahera framtidens medarbetare gäller det att ha rent mjöl i påsen. Detta är både självklart och bevisat vid ett antal tillfällen. Men frågan är hur lätt det är att göra rätt? Måste affärsetik vara så komplicerat? et är många som är inblandade i ett framgångsrikt projekt: beställare, leverantörer, underentreprenörer, konsulter. Det blir många kontaktytor och ofta mycket dokumentation för att veta vad som gäller när och för vem. Till stöd finns ganska generella regelverk att förhålla sig till. Dessa bryts i sin tur ner till uppförandekoder för att bli relevant för respektive företag. Problemet är att allt för många företag stannar där och lämnar resten i knät på sina medarbetare. Det leder till att väldigt mycket hamnar i gråzoner – där det inte är självklart vad som är rätt eller fel. Vad är ett rimligt belopp när det kommer till gåvor? Får man ta med frun på representation? Hur mycket tid får det ideella engagemanget ta? I många fall leder en rad felaktiga beslut tagna i all välmening till lagbrott. Och det händer tyvärr att enskilda medarbetare för egen vinning medvetet fattar beslut som går mot både lagar och värderingar. Det har inte bara varit möjligt, det har i vissa fall varit lätt.

D

HITTILLS HAR DET talats mycket

44

ett omfattande arbete för att skapa ännu bättre verktyg som ska vara till hjälp i vardagen för alla våra 18 000 anställda. Ett redskap som visar vad som gäller. Vi kallar satsningen Kompassen och för att uttrycka det enkelt är det en lathund till uppförandekoden. Med tydliga beskrivningar om vad som gäller, exempel hämtade från verkligheten, väl insatta kontaktpersoner som kan svara på frågor – högt och lågt – och en koncernövergripande utbildning kommer vi att nå längre. INTERNATIONELLT SETT ligger

arbetet med etik långt fram i Norden men vi alla kan göra så mycket mera. Vi vill inte vara lagom bra utan siktar faktiskt på att bli bäst. Inte bara för att det är bra för lönsamheten och för att attrahera framtidens medarbetare. Utan för att det är den enda målsättningen som rimmar med utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Q

Eventuell bildtext på plattsvart platta.

’’

Det krävs mer än en snygg hemsida och en uppförandekod för att lyckas.

FOTO: STEN JANSIN

om hållbarhet, etik och moral och det har tryckts långa rader av fina ord i tjusiga broschyrer. När trenden med uppförandekoder kom för tio, femton år sedan, skulle alla ha en. Men

PÅ NCC HÅLLER vi just nu på med

HÅKAN BROMAN

Chefsjurist NCC AB hakan.broman@ncc.se

det

HUSBYGGAREN NR 3.2013


HUSBYGGAREN NR 3.2013

45


Form &Teknik

Vänster sida: U Förslag till nya Slussen i Stockholm. Torgplan. Källa: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor. Q Utsikt längs Stadsgårdskajen skuggad av Glashuset, Södermalm i Stockholm. Höger sida: U Ett smalt stadskvarter i Porto, Portugal. Q Kunsthaus Graz, the Friendly Alien, Österrike. E Gatuvy längs Långholmsgatan vid Hornstull, Stockholm.

INSIKT OM UTSIKT

Ombyggnaden av Slussen är åter på löpsedlarna, aktualiserat av förhandlingar kring utsiktens vara eller inte vara för angränsande fastigheter, vilka riskerar få en förändrad kontext. Men vad är det som är så kontroversiellt med bortbyggd utsikt? I TIDNINGEN METRO kunde man häromdagen läsa att ombyggnaden av Slussen i Stockholm nu snart kan sättas igång, efter en förhandling mellan Stockholms Stad och ett fastighetsbolag som tidigare överklagat det liggande förslaget till Mark- och Miljödomstolen. Än är frågan inte avgjord, men, en tungt vägande part i målet verkar i alla fall i och med detta ha blidkats. ”Den enda protest som Mark- och Miljödomstolen lyssnade till var just den från Atrium Ljungberg, om att Glashuset skulle få utsikten förstörd. Därför blev det nej till detaljplanen, ett beslut som överklagades av Stockholm Stad.” Det är intressant hur lätt det är att köpa nästan vad som helst för pengar. En protest lämnas in på fullt förklarliga grunder, för att sedan annulleras efter ett köpslående där den protesterande parten lovas inflytande och potentiell ekonomisk vinning i utbyte. Det är relativt vanligt förekommande att kvaliteter på en plats byggs bort, under förevändning och med säljargument som att de uppskattade kvaliteterna ska utnyttjas bättre. Ett naturområde bebyggs och

46

kvar blir små pizzakanter för de senare inflyttande att njuta av. Fragmentariseringen av stadsrummets gröna ytor kan innebära både för- och nackdelar, vad gäller exempelvis tillgänglighet, habitat, underhåll etcetera. Utsikten från Glashuset, tidigare KF-huset, vid Slussen är iögonfallande – även för den som aldrig satt sin fot däri är det lätt att föreställa sig vyn över Gamla Stan och Saltsjön. Så det vore givetvis en förlust för byggnaden – som ju försetts med glasfasaden just på grund av det fria läget – och givetvis för dess hyresgäster, om kajen framför densamma skulle bebyggas med strukturer som skymmer sikten. Utsikten som rättighet eller undantag Samtidigt så är ju i en urban kontext just täthet och förtätande centrala fenomen som har sin egen logik och kravbild. Som stadsbyggnadsteoretiker skanderat sedan länge så kräver staden som fenomen och funktion täthet, den kräver densitet för att kunna sjuda av liv, ha stadspuls, underlag för affärsnäringar och inte minst ge ekonomiska förutsättningar för ett fungerande

kollektivtrafiksystem. Ju fler människor som nyttjar trafiksystemet, desto mer pengar går det att investera i tunnelbanor och busslinjer. Med den stadiga inflyttningen till världens städer därtill, får man nog således anse att utsikten som fenomen inte kan vara en garanterad rättighet utan snarare är en utrotningshotad lyx. Inte bara i Portos stadsbild är fasadytan med ostörd sikt utanför, starkt begränsad. Byggnader byggs, kringbyggs och rivs för att lämna en utfyllnadstomt ledig, vilken kort därefter åter bebyggs. Och det ofta i en ständig cykel som för närvarande på grund av fastighetsekonomin är jämförelsevis kort. Med den rådande ekonomiska livslängden på byggnader i våra urbana miljöer, vilken i jämförelse med situationen för bara 100 år sedan nästan är försumbart kort, så är ju en ny byggnad långt ifrån förknippad med något förevigat. I äldre stadstyper står brandmurarna tätt, som täta skott och strikta avdelare mellan fastigheterna. De avgränsar och anvisar samtidigt möjliga mellanrum som

HUSBYGGAREN NR 3.2013


medger förändring i stadens mönster. Här blir det naturligt att som i medeltida holländska städer vända en öppen kortsida av byggnaden emot gatan med det fria luftrummet, vilket utnyttjades för näringsverksamhet som butiker, hantverkslokaler eller krogar. Det mesta av byggnaden sträckte sig in i kvarteret, med proportioner liknande isbergets förhållande mellan synlig volym ovan och den under vattenytan dolda. Vad har fasader med utsikt att göra? Fasaden är ju byggnadens gestaltade yta, dess yttre skal som avgänsar byggnadens kropp och volym ifrån omvärlden och fungerar som gränssnitt mot den fysiska kontexten. Fasaden som möte mellan byggnad och yttre rum. Fasaden som annonsplats för byggnadens identitet och/eller byggnadens ägares eller hyresgästs funktion och verksamhet. Fasaden kan fungera som ett ställningstagande för eller emot sammanhang och sammansmältning med platsen, för att slå an eller bryta av mot den stil, struktur, skala och stämning som råder där. ”Fasaden och stadsrummet” är titeln på en bok om stadsbyggnad av Fredrik Wulz från 1991. Den tar liksom flera liknande publikationer upp fasaden som element i stadsbilden och inte minst byggnadskroppens planform och elevation som formelement och påverkansfaktor på upplevelsen av stadens publika ytor och rum. Som kommentar till rådande sammanhang och stilideal inträder – tid efter annan – stilbrott och ställningstaganden att inte vilja ingå i sammanhanget, utan snarare införa mer eller mindre främmande element. Peter Cooks Friendly Alien i Kunsthaus Graz är ett omskrivet exempel med nu tio åt på nacken, som näst intill kan betecknas parasitarkitektur. I begreppet ”parasitarkitektur” lägger jag alls ingen värdering

HUSBYGGAREN NR 3.2013

här – jag uppskattar Kunsthaus Graz, både som grepp och som faktisk museibyggnad. Men konceptet bygger på att införa ett i kontexten helt främmande objekt, som byggs ihop med en existerande struktur från vilken den tydligt avviker. Den bildar en utväxt liksom en vril på en björk. Samma grepp kan nu ses ge avtryck i stadsrummet vid Hornstull i Stockholm. Här bebyggs för närvarande en trottoaroch gaturemsa som tidigare erbjudit en väntplats utanför systemet, parkeringsfickor samt en korvkiosk. Den nya tillbyggnaden skjuter ut ifrån den existerande byggnadsmassan och framhäver sig själv i det yttre rummet. Som en vril. Som en kommentar. Inte har de existerande byggnaderna någon vidare intressant utsikt så som det varit – en hårt trafikerad gata och några rader med träd. Nu tränger nytillskottet in och tar plats, och ställer sig självt i gaturummets centrum, kapar åt sig nya blickriktningar och vyer och låter de äldre byggnaderna hamna i bakgrunden. Fasader kan genom glasning öppna upp byggnaden för det omgivande rummet liksom den kan sluta byggnaden, så som kan ses på Glashusets vid Slussen baksida, som vetter in mot berget och därför inte uppvisar samma generösa glasning utan snarare stänger kroppen, något som förstärkts av fasta solavskärmningar. Omfattande glasytor kan motiveras med strävan efter utsikt, men givetvis även med att demonstrera en attityd – eller för den delen den skulpturala effekten av byggnaden som en kristallin struktur – och har därmed periodvis mer eller mindre ikonifierats. I fråga om byggnaden som skulptur och landmärke kan det finnas behov av fritt rum ikring densamma, för att ge byggnaden den synlighet som dessa funktioner kräver. Dock skall man inte underskatta det posi-

tivt suggestiva i upplevelsen att överraskas av en byggnads plötsliga uppenbarelse när man rundar ett hörn i ett tätt gatunät. I vilket fall så har fasaden i grunden mycket lite med utsikt att göra. Bristen på fri sikt försämrar generellt sett inte byggnadens funktion, även om lokala förhållanden kan göra att undantag bekräftar regeln. Åter till Slussen Vad är då det avgörande för Slussens framtida funktion? ”Slussen, en av de viktigaste historiska knutpunkterna i Stockholm, ska bli en mötesplats i världsklass.” Så står det på Stockholms Stads hemsida. Vad karakteriserar världsklass? Är det intressant för Slussen som lokal funktion att den hamnar på en så kallad världskarta? Givetvis är det intressant för Stockholms Stad att beakta möjligheten till ökad internationell attraktionskraft genom ett projekt som förmår tränga igenom det arkitekturmediala bruset på världsscenen. I det sammanhanget är det snarare av intresse vad som kommer att resas längs Saltsjöns kaj och möjligen hur dessa nya fasader ter sig, inte huruvida det befintliga Glashuset får sin utsikt och/ eller synlighet bevarad. Men, det som ytterst avgör en hållbar funktion med kostnadsbild är snarare ett gott trafikflöde och ett funktionellt tillskott som ger staden en utsträckt livslängd. Q Referenser: Tidningen Metro, 20130320 http://bygg.stockholm.se/slussen Wulz, F. Fasaden och stadsrummet Byggförlaget, Stockholm 1991

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

47


UTBLICK

INTRES SANTA BYG G P R OJ E K T U TAN FÖ R S V E R I GES GR Ä N S E R

BALEHAUS HALMBALHUS FRÅN MODCELL Halmbalhus är ett helt nytt sätt att bygga bostäder på. Hus av halm är en gammal teknik, men dessa hus från ModCells är i en modernare tappning med ett ramverk av massiv furu, utan lerputs som ytskikt. Materialen är naturliga, vackra, prisvärda och miljöriktigt hållbara. Väggarna är diffusionsöppna och håller huset svalt på sommaren och varmt på vintern. Halmbalhusen håller en låg uppvärmningskostnad. Uppvärmningskostnaden för halmbalhusen kan minska med upp till 80 procent jämfört med ett vanligt hus. Isoleringen som används är ModCell Straw ® och ModCell Hampa, vilka är isoleringssystem som uppfyller kraven för passivhus. Tack vare treglasfönster i kombination med lufttäta konstruktioner, teknisk design anpassad för passivhus och genom att tillvara ta fördelarna med dagsljus lyckas halmbalhusen minska använd-

48

ningen av el med 19 procent. Dessa åtgärder innebär att halmbalhusen dessutom minskar koldioxidutsläppen med upp till 60 procent jämfört med ett vanligt hus. Husen är närproducerade då både fabrikerna ligger lokalt och materialen som används kommer från närliggande områden. Husen levereras till och byggs upp på plats. De kan även tas isär och återvinnas i slutet av dess livscykel.

Som en del i ModCells pågående forskning och utvecklingsprogram har man byggt två stycken halmbalhus på universitetsområdet på University of Bath. Projektet går under namnet BaleHaus@Bath. Det tog totalt tre månader att färdigställa båda husen. I utvecklingsprojektet fokuserar man främst på områdena termisk prestanda, akustik, lufttäthet och relativ luftfuktighet. Q

FAKTA/ HALMBALHUS

PRODUCERAS AV: ModCell enquiries@modcell, www.modcell.com MILJÖFÖRDELAR: Minskar på koldioxidutsläppen med upp till 60 procent. Minskar uppvärmningskostnaderna med upp till 80 procent. U-värden i ModCell Straw 490mm: 0,13-0,19. U-värden i ModCell Hemp 490mm: 0,14-0,19.

Entreplan 1:50

Plan 1 1:50

HUSBYGGAREN NR 3.2013


HUSBYGGAREN NR 3.2013

49


Fråga juristen JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATBYRÅ SVARAR

RICHARD SAHLBERG

Advokat richard.sahlberg@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatbyrå om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Entreprenör ansvarar inte för enstegstätad putsfasad Göta hovrätt har meddelat en dom som fått många entreprenörer och småhustillverkare att dra en lättnadens suck.Trots att hovrätten konstaterar att enstegstätade putsfasader inte utgör en fackmässig konstruktion frias entreprenören från ansvar, eftersom det inte var känt vid tidpunkten för utförandet att metoden var olämplig. SÅ KALLADE enstegstätade puts-

fasader har under flera år varit en omdebatterad fråga inom byggbranschen. Den bakomliggande problematiken kan i korthet beskrivas som att konstruktionen innebär att fukt som av olika anledningar kommer in i fasaden kan orsaka omfattande skador, eftersom tiden för uttorkning är lång. Under främst 90-talet och delar av 00-talet användes konstruktionen vid nyproduktion i Sverige, men sedan konstruktionens risker uppmärksammats har metoden i stort sett helt övergetts. Den kvarstående frågan har varit vem som ska bära ansvaret för konstruktionens risker och för skador som beror på dess känslighet för fukt. I Husbyggaren nr 2 från 2012 redogjorde Andreas Magnusson för en dom från Eksjö tingsrätt om just ansvar för enstegstätade putsfasader. Domen gäller ett 30-tal husägare som väckt talan mot en småhustillverkare, tillika entreprenör, som använt sig av denna konstruktion. De aktuella husen hade uppförts flera

HUSBYGGAREN NR 3.2013

år innan konstruktionens risker blev allmänt kända. Tingsrätten bedömde att entreprenören ansågs ansvarig och denne dömdes att ersätta husägarna för avhjälpandet, beräknat efter ett byte till en luftad fasadkonstruktion. Domen överklagades och nu har alltså Göta hovrätt gjort sin prövning. Vad först gäller frågan om konstruktionens fackmässighet konstaterar Göta hovrätt följande (s. 12): ”Med hänsyn till den kunskap som idag finns på området får det anses allmänt känt inom byggbranschen att konstruktionen med puts på träregelvägg utan luftspalt är en olämplig fasadkonstruktion, som innebär stora risker för förhöjda fukttillstånd och omfattande mikrobiologiska angrepp.” Hovrätten konstaterar vidare att denna teknik var en av de förhärskande teknikerna vid nyproduktion av bostäder under den aktuella tiden och att ingenting tyder på att entreprenören, eller byggbranschen som helhet, haft kännedom om att metoden var riskfylld vid den tidpunkt då de aktuella husen uppfördes. Precis som i tingsrättens prövning blir den centrala frågan vilka krav som kan ställas på entreprenörens val av konstruktionslösning. Tingsrätten ansåg i denna fråga att det funnits en skyldighet att utföra tester och kontroller innan fasadlösningen började användas i större skala. Eftersom så inte skett bedömde tingsrätten att entreprenören inte varit till-

räckligt aktsam vid valet av den tekniska lösningen. Entreprenören skulle därför bära ansvaret för de problem som först senare upptäcktes. Hovrätten väljer dock en annan väg och nämner bland annat att ”kravet på aktsamhet inte bör sättas så strängt att det i praktiken blir fråga om ett strikt ansvar för näringsidkaren”. Hovrätten nämner att branschen som helhet inte kände till riskerna med fasadkonstruktionen och att det inte heller visats att entreprenören borde ha insett riskerna. Vidare nämner hovrätten att entreprenören inte själv utvecklat eller varit delaktig i den tekniska lösningen. Mot denna bakgrund blir hovrättens slutsats att entreprenören agerat fackmässigt och inte varit vårdslös vid valet av den enstegstätade fasadkonstruktionen. Det kan tyckas att denna bedömning innebär väl låga krav vid tillämpning av nya tekniska lösningar, inte minst eftersom hovrätten också nämner att det i målet påståtts och framlagts bevisning om att tekniken ”strider mot elementära byggnadstekniska grundregler och att vanligt sunt förnuft borde ha satt stopp från början för detta sätt att bygga ytterväggar”. Konsumentombudsmannen har bedömt att målet har ett så stort principvärde att ett så kallat KO-biträde beviljats husägarna för fortsatt prövning i Högsta domstolen (som i och för sig måste ge prövningstillstånd för att målet ska tas upp till prövning). Eftersom domen har överklagats är det alltså i nuläget oklart om hovrättens bedömning blir den slutliga. Om prövningstillstånd meddelas väntar

antagligen ett slutligt och efterlängtat besked om vilka krav som byggbranschen har att iaktta när nya tekniska lösningar används vid nybyggnation åt konsumenter. ■

Fackmässigt? FRÅGA: Hur vet man var gränsen går för fackmässigt utförande? Fredrik Bergh

Frågan tar i grund och botten sikte på den ”lägsta godtagbara nivån” för byggtekniska lösningar och utförande av arbete, om inget särskilt har avtalats. Ett grundläggande krav är uppfyllande av gällande byggföreskrifter, exempelvis Boverkets byggregler. Vidare måste utförande ske utifrån den kunskap och de kvalitetskrav som är vedertagna inom ett visst yrkesområde. Ofta används den så kallade AMA-serien från AB Svensk Byggtjänst som referens för vad branschen uppfattar som acceptabelt utförande. Richard Sahlberg

@

HAR DU FRÅGOR?

QSom SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din fråga publicerad här? Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

51


I praktiken/Ansvar

Ansvar för snöras och istappar Slut på snön? Ja, men nu är det dags att inventera taken och arbeta förebyggande inför nästa snösäsong. Att som fastighetsägare inte ta ansvar för snöras kan få svåra konsekvenser.

fastighetsägaren ansågs han ha inträtt i fastighetsägarens ställe. Entreprenören ansågs ha varit vårdslös vid utförandet av sitt arbete och dömdes till ansvar för den inträffade olyckan.

ATT SKOTTA OCH omhänderta

PÅ GRUND AV olyckan har det av fullt förståeliga skäl blivit svårare att anlita någon som vill bevaka behovet av snöskottning på tak samt nedtagning av istappar. I stället vill man från entreprenörernas sida teckna avropsavtal, det vill säga fastighetsägaren avropar när behov av skottning av snö finns och när istappar behöver knackas ner. Fastighetsägarna och Plåtslageriernas riksförbund har tillsammans utformat avropsavtal som finns tillgängliga för den som är medlem i respektive organisation. Förutom att teckna ett bra avtal kan fastighetsägaren arbeta förebyggande. En plåteller takkonsult som besiktigar taken efter varje säsong kan givetvis lämna viktig information till ägaren om förebyggande arbete.

snö på tak är ett ansvar som åligger varje fastighetsägare. Ansvaret regleras bland annat i ordningslagen. En fastighetsägare som inte sköter sitt ansvar kan bli både straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvarig. För ett tiotal år sedan inträffade en mycket tragisk olycka på Drottninggatan i Stockholm. En ung pojke dödades av ett tungt isblock som kanade ner från ett tak och träffade honom när han var på väg till en biograf. Hans kamrat klarade sig undan fysiska skador. Fastighetsägaren i det aktuella fallet hade anlitat en plåtslagerifirma för att såväl bevaka behov av snöskottning och nedknackning av istappar. Enligt avtalet var det även entreprenörens ansvar att skotta snö och knacka ner istappar när behov föreligger. Entreprenören bedömde vid sjutiden på morgonen, från gatan, att skottning eller nedtagning av istappar inte var nödvändig vid den aktuella tidpunkten. Under dagen kontaktades han från fastighetsbolaget att istappar växte på huset. Entreprenören spärrade inte av området kring fastigheten, trots att han fått uppgifter om att stora istappar fanns. På kvällen samma dag inträffade olyckan. På grund av det avtal som entreprenören hade med

52

DEN SOM HAR flera fastigheter bör givetvis upprätta en prioriteringsordning för hur och i vilken ordning taken bör skottas. Vissa tak är farligare ur rassynpunkt än andra. Det är av stor vikt att värmeläckage undviks i yttertaket, vilket ökar risken för snö- och isras. Vindsinredningar kan ge orsak till värmeläckage. Goda och funktionella snörasskydd och elslingar kan till viss del begränsa riskerna för snöras, men korrekta bedömningar av

FAKTA FAKTA UTBILDNING QDet åligger fastighetsägare att se till att snö och is inte rasar ned från tak och skadar personer eller egendom. QDen som missköter sitt ansvar kan bli såväl straffrättsligt som skadeståndsrättsligt ansvarig. QAnsvaret regleras bland annat i Ordningslagen (1993:1617). QBranschorganisationerna Fastighetsägarena och Entreprenadföretagen (PLR) lämnar vägledning i dessa frågor till medlemmar. QVid behov upprätta adekvata avspärrningar.

snösituationen vid rätt tidpunkter är givetvis det viktigaste. Föreligger risk för ras måste de som trafikerar fastigheten och trottoarer kring den varnas på ett effektivt sätt och delar av fastigheten därmed även spärras av. Att sätta upp en skylt i november ”risk för snöras”, som sedan hänger på fasaden till april är inte vare sig tillräckligt eller funktionellt. ■

RAGNHILD SJÖRÉN

Advokat Axelsson & Karlsson sjoren@axelssonkarlsson.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013


SBR TILL

JAPAN & KOREA Nästa års SBR resa kommer att gå till Japan med möjlighet till förlängning till Korea. Dessa länder ligger i täten inom teknologisk utveckling i Asien samtidigt som traditionen är ett viktigt inslag i samhället. RESANS HÖJDPUNKTER • Besök på imponerande byggnadsverk, som Meijihelgedomen, modehus och stadsdelen Ginza • Föredrag av inspirerande om byggverksamhet och kultur • Upplevelse av en äkta japans kurort med varma källor, kejserlig middag och med otroligt vackra omgivningar. • Tågresor, bl.a till kejsarstaden Kyoto med besök på Shogunens resident, Guldpaviljngen och geishakvarteren Gion. • Besök i Uji och Fushimi Inari Taisha, vars toriportar slingrar sig upp för berget. Mer information och anmälan på www.style.se/sbr

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Resan sker 4 -16 oktober 2014

53


54

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Noterat

Kvalitetsrevolution inom takpapp

KO på villaägarnas sida

Taket är byggnadens femte och viktigaste fasad. Trots det tummas det ibland på ytmaterialets kvalitet. När det kommer till platta och låglutande tak kan man dock se en kvalitetsrevolution. I dag pratar man om den nya generationens tätskiktssystem med livslängder på 30-40 år, samtidigt som takpappens vikt har mer än halverats sedan 80-talet. Detta är de viktigaste anledningarna till att man nu kan bygga lättare takkonstruktioner med ökad spännvid till en lägre kostnad. Takpapp bestruket med stenkolstjära har sedan länge bytts ut mot högteknologiska tätskikt av SBS-modifierat bitumen. Detta ger en elastisk produkt som kan exponeras mot UVljus utan direkt behov av underhåll. Att tillföra SBS-polymerer gör att du kan skräddarsy takpappens egenskaper, till exempel förmågan att klarar kyla eller värme. Genom utvecklad polymerteknologi och armerade stommar i takpappen finns också goda förutsättningar för nya riskfria monteringsmetoder som höjer kvaliteten.

VS

Tillförsel av SBS-polymerer medför att man kan skräddarsy takpappens egenskaper.

Idag finns även eldrivna monteringsalternativ istället för det traditionella gasoldrivna systemet som ofta förknippas med öppna lågor och större risk för bränder. Att utföra montering med eldrivna maskiner medför både en högre kvalitet med jämna breda svetsar över hela takets yta och mindre utrymme för slarv. Martin Samuelsson, Mataki

Nu går Konsumentombudsmannen in och ger sitt stöd till villaägarna som driver en tvist mot entreprenören Myresjöhus. KO ställer upp med advokathjälp för att villaägarna utan kostnad ska kunna driva målet vidare till Högsta domstolen. – Det här målet har ett stort principvärde och det är därför jag vill se ett avgörande i Högsta domstolen. Kan verkligen en entreprenör frånsägas allt ansvar när byggtekniken som använts uppenbarligen är helt undermålig. Det behöver vi få svar på, säger Konsumentombudsmannen, Gunnar Larsson i en kommentar. Tvisten handlar om ett antal villor som Myresjöhus byggde i Svedala under perioden 1999 till 2003. Efter att ha upptäckt problem med fukt i fasaderna stämde husägarna Myresjöhus. Skadorna hade uppstått till följd av att Myresjöhus använt metoden med enstegstätade fasader. Villaägarna fick rätt i tingsrätten i en dom som meddelades förra året. Myresjöhus dömdes att betala ut skadestånd. www.ko.se

Visste du att ... … det finns en webbplats som samlar allt du behöver veta om hållbart byggande? www.hallbartbyggande.se

Obehandlad träfasad på åttavåningshus

En underhållsfri och snygg fasad. Det är resultatet av Folkhems och Gert Wingårds samarbete av trähuset i Sundbyberg. En obehandlad träfasad är inte längre synonymt med fattighus. Folkhem och Wingårds samarbete i det åtta våningar höga trähuset i Sundbyberg har fått en spännande fasad av röd

HUSBYGGAREN NR 3.2013

ceder för att symbolisera eminent trähusbyggande, kombinerat med en önskan om en underhållsfri fasad. Just underhållsfriheten var ett av de grundläggande önskemålen från beställaren i det här projektet. Cederspånens pixlighet gör fasaden mycket mer förlåtande för skiftningar orsakade av väder och vind. Spånen är obehandlade bortsett från den nedersta våningen där de brandskyddsimpregnerats, då huset är försett med ett invändigt sprinklersystem. Båda för att vara på den säkra sidan.

Världens första solvärmetak för villabruk Ruukki lanserar som första tillverkare i världen ett helintegrerat solvärmetak för villor. Ruukki Classic Solar Thermo Roof producerar energi för uppvärmning av både bruksvatten och själva byggnaden. Produkten kommer till marknaden under våren och lanseras först i Finland.

BOKTIPS! PS! BOSTAD ÄR R ETT VACKERT ORD Q Bostadsarkitektur ektur av Engstrand och Speek, Balkong Förlag. De båda arkitekterna jekt och berättar om projekt funderingar kring ng den tid som projektet skapats kapats i.

LÄS MER Q www.folkhem.se

55


Noterat Dags att söka Helgopriset I november är det åter dags för Statens fastighetsverk (SFV) att utse vinnaren av Helgopriset, Sveriges största arkitekturpris. Priset – som i år delas ut för femte gången – ges för bästa restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av äldre byggnadsverk. Fram till den 7 juni finns det möjlighet att komma in med förslag till Statens fastighetsverk. Byggnaden ska ligga i Sverige men behöver inte ägas av staten eller det allmänna, heller inte vara kulturskyddad eller klassad som byggnadsminne. Vinnaren avslöjas på Arkitekturgalan som går av stapeln den 8 november i Stockholm.

LÄS MER OM Q Vem var Helgo Zetterwall? www.sfv.se

Nanoteknik sänker energikostnader Högreflekterande takbeläggningar baserade på nanoteknik kan sänka kostnaderna för luftkonditionering. First Hotel i Köpenhamn fick en årlig reducering med 45 000 KWh. Användandet av högreflekterande takbeläggningar har pågått några år i USA och börjar nu komma till Skandinavien. Efterfrågan väntas öka då färgen bidrar till energi- och miljövinster samtidigt som den förlänger takens livslängd. När First Hotel i Köpenhamn målade om en av sina två takbaserade kylanläggningar blev energiförbrukningen tio procent lägre på den målade kylanläggningen jämfört med den omålade. – Vi sparade in kostnaden på mindre än ett år och minskade samtidigt de årliga koldioxidutsläppen med 27 ton, säger Benny Østerbye, som tidigare var teknisk chef på First Hotel och ansvarig för implementeringen.

Takbeläggning baserad på nanoteknik ger en extra täthet på molekylärnivå.

Just den här takbeläggningen heter Mataki I-Reflex och bygger på en nanobaserad teknik som ger en extra täthet på molekylärnivå, vilket även gör taket vatten- och smutsavvisande. Tätskiktet utstrålar mindre värme, vilket automatiskt sänker temperaturen på anläggningen och därmed också på den intagna luften.

Eftersom fasaden är ventilerad finns inga bekymmer med fukt och vid besiktningar får fasader satta med takskiffer toppbetyg.

Takskiffer på fasad ökar Natursten på fasader gör sitt intåg i Sverige. Björn Jansson på familjeföretaget Nordskiffer AB menar att det är ett resultat av att underhållsfria fasader i naturmaterial är eftersökt av konsumenterna. Takskiffer monteras med krok på träläkt eller metallsystem.

Tredje generationens solceller

LÄS MER OM Q www.nordskiffer.com

personer besöker dagligen Emporia i Malmö, Sveriges första miljöcertifierade shoppingcenter.

BOKTIPS! STENARKITEKTUR Q Av Rasmus Wærn n och Balkong förlag. Sten som material i ett fyrtiotal svenska byggnader. Här skildras också några av de brott urr vilka graniten, diabasen, kalkstenen en och marmorn hämtats.

56

U Glasmodul med den typ av solcell som Anders Hagfeldt forskar på (modulen är tillverkad av Swerea IVF AB i Mölndal). E Elektronen rör sig i solcellen.

I ett av Uppsala Universitets labb pågår utvecklingen av tredje generationens solceller. De ligger långt fram i utvecklingen av nanostrukturerade solenergilösningar. Anders Hagfeldt är professor på institutionen i Uppsala och bland de världsledande på forskning och Anders Hagfeldt utveckling av solceller. Dessa solceller härmar fotosyntesen genom att solenergin fångas av nanopartiklar som infärgats med

EWA AHLIN

25 000

pigment, och sedan uppstår en laddningstransport. Fördelen med dessa solceller förutom att de kommer att bli billigare att tillverka är att de klarar av att producera energi på mindre sol än direkt instrålning.

LÄS MER OM Q http://www.kemi.uu.s

HUSBYGGAREN NR 3.2013


PLATSANNONSER

BESIKTNINGSMAN SÖKES Vi erbjuder ett utvecklande arbete i trevlig arbetsmiljö i Gröndal, Stockholm, för dig som: • • • • • • •

är av SBR godkänd besiktningsman eller uppfyller kraven för att bli besiktningsman vill jobba i ett mindre företag med omväxlande arbetsuppgifter har god språkbehandling och tycker om att skriva (svenska) har en social läggning och är intresserad av att hjälpa människor har god pedagogisk förmåga är van vid att arbeta med ”deadlines” är noggrann och omsorgsfull i din yrkesutövning, då vi håller hög kvalitet på våra tjänster

För mer info kontakta Carina Erneryd 08-556 766 45 densia@densia.se Densia AB är ett konsultföretag i fastighetsbranschen. Vi kombinerar kunskapsområdena ekonomi, teknik och juridik i vår verksamhet.

www.densia.se

3 OOO byggingenjörer söker ny ledare och VD. Som VD tillika Förbundsdirektör har du stor möjlighet att påverka vårt utvecklingsarbete i syfte att expandera vår verksamhet. Du ingår i en smidig organisation med korta beslutsvägar som ger snabba och synliga resultat. Du representerar närmare 3000 byggingenjörer och ska vara en synlig ledare både internt och externt. Din profil

Liknande ledarroller är meriterande men ännu viktigare är det att du är kommunikativ och har kunskap om byggbranschen. Du ska gilla att nätverka och vara vårt ansikte utåt i arbetet att representera våra medlemmar. För att bli framgångsrik i din roll krävs det att du är affärsorienterad och driver vår försäljning av attraktiva utbildningar. Din ansökan

Skicka din ansökan till SBR Byggingenjörerna, Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm senast den 1 juli. Har du frågor, kontakta Lars Hedåker på telefon 070-5574784. Läs mer på www.sbr.se SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund är en oberoende yrkesorganisation med närmare 3000 medlemmar och 27 lokalavdelningar. Vi arbetar för att ge Sveriges byggingenjörer bättre karriärmöjligheter samt mer kunskap, kontakter och förmåner. Våra medlemmar får tillgång till attraktiva försäkringar, utbildningar samt möjlighet till rådgivning med expertkompetens inom olika byggfrågor och juridik. Vår tidning Husbyggaren har idag en upplaga på över 11 000. Vårt kontor finns på Södermalm i Stockholm.

www.sbr.se

HUSBYGGAREN NR 2.2013

Platsannonsera i Husbyggaren 'LQIUDPWLGDPHGDUEHWDUHNDQ¿QQDVEODQGYnUDOlVDUH

sĊƌĂůćƐĂƌĞĊƚĞƌĮŶŶƐƉĊŬǀĂůŝĮĐĞƌĂĚĞƚũćŶƐƚĞƌŝŶŽŵ ŚĞůĂƐĂŵŚćůůƐďLJŐŐŶĂĚƐƐĞŬƚŽƌŶ

Ŷ WƌŽũĞŬƚůĞĚŶŝŶŐ Ŷ LJŐŐůĞĚŶŝŶŐ Ŷ <ŽŶƐƚƌƵŬƚƂƌ Ŷ WůĂƚƐĐŚĞĨ Ŷ ƌŬŝƚĞŬƚ Ŷ LJŐŐƚĞŬŶŝƐŬĨƂƌƐćůũĂƌĞ Ŷ LJŐŐŶĂĚƐŝŶƐƉĞŬƚƂƌ Ŷ &ĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌǀĂůƚĂƌĞ

EćƐƚĂŶƵŵŵĞƌƵƚĞϭϲƐĞƉƚĞŵďĞƌ ƚĞŵĂ&ĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐŽĐŚ>ͬss^ DĞĚŝĂƌƵŵ^ǀĞƌŝŐĞϬϴͲϲϰϰϳϵϲϬͻĂŶŶŽŶƐΛŚƵƐďLJŐŐĂƌĞŶ͘ƐĞ

57


BYGGLEVERANTÖRER

Produkter till murverk

www.murma.se

Vi utför Vi utf tfö för ör k kompletta ompl om plett ettta et a bu bu ullerskärmsller ll ersk skä ärrms msentreprenader en ntr trep epre rena nade der Försäljning F Fö örs rsäl äljn jniin ng av av Planta P Pl lan anta ta B Bullerskärmar ullllle ul ers rskä rskä kärm rmar ar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

58

HUSBYGGAREN NR 3.2013


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

Fuktsäkrar husgrunder!

Produkter till murverk

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

HUSBYGGAREN NR 3.2013

www.murma.se

59


KONSULTERANDE INGENJĂ&#x2013;RER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson ByggrĂĽd AB Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

6,7$&FHUWLĂ°HUDGEHVLNWQLQJVIĹ&#x152;UUĂ&#x192;WWDUH  %\JJNRQVXOW6%5 %HVLNWQLQJDUHQWUHSUHQDGUHQRYHULQJV RFKĹ&#x152;YHUOĂ&#x2020;WHOVHEHVLNWQLQJDU %\JJVNDGHXWUHGQLQJDU HSRVWE\JJUDG#FRPKHPVH 'RPDUHJDWDQ&á+HOVLQJERUJ 7HO

Av SBSC cert. besiktningsfĂśretag Av SP SITAC cert. besiktningsman fĂśr entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning â&#x20AC;˘ Sprinkler â&#x20AC;˘ Brandlarm â&#x20AC;˘ Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGĂ&#x2026;S info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GĂ&#x2013;TEBORG MĂĽrtensson &HĂĽkanson AB B Y G G R Ă&#x2026; D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig frün idÊ till färdigställande! Vi utfÜr projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 â&#x20AC;˘ 416 55 GĂśteborg Telefon 031 - 40 05 20 â&#x20AC;˘ Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Mark-, Väg-, TraďŹ k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. FrĂślunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

HELSINGBORG

ETT MEDLEMSFĂ&#x2013;RETAG I

STOCKHOLM

NACKA â&#x20AC;˘ SĂ&#x2013;DERTĂ&#x201E;LJE â&#x20AC;˘ VARBERG â&#x20AC;˘ 08-567 021 00 WWW.TQI.SE


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ


NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

5-13 oktober Resa till Chicago och New York

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med

2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna Q SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se QHemsida: www.sbr.se QStyrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 QKanslichef: Lars Hedåker, 08-462 17 97 QMedlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Q Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Q Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 QEkonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Q Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 QFörsäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Q Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2013

Händer inom SBR 10-11 september Överlåtelsebesiktningssymposium Plats: Stockholm 19-20 september Entreprenadbesiktningssymposium Plats: Stockholm

Ny SBR medlem

THOMAS MALMQVIS

Arkitekt SAR/ MSA, Malmö

Kursprogram för våren 2013 OAMA HUS 11, grundkurs OAMA Anläggning 10 OByggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1

OByggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaket, steg 2

OEntreprenadbesiktning, grundutbildning, steg 1 OEntreprenadbesiktning, praktik, steg 2 OEntreprenadbesiktning, provtillfälle för besiktningsman OEntreprenadjuridik, grundkurs OEntreprenadjuridik, fortsättningskurs OFuktmätning – fukt och mögelskador OKonsumententreprenader OLOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster

OMER Anläggning 10 OProjektledning OPlåt i teori och verklighet OPutsade fasader OSkadeutredning OSymposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader OUppgradering till Kontrollansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen/uppgradering OSymposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning OÖverlåtelsebesiktning

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94.

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

62

24-25 oktober Entreprenadbesiktningssymposium Plats: Helsingborg

Vad jobbar du med? Jag är delägare i ett arkitektkontor i Malmö, Mono arkitekter ab. Vi är 14 stycken, arkitekter, byggingenjörer och inredningsarkitekter. Varför gick du med i SBR? Jag gick en kurs för Novo där Ingvar Edsö var kursledare och han gjorde reklam för SBR. De ger tillgång till kurser och forum med mera. Jag tycker det är viktigt att vara med i branschorganisationer. Vad ger det dig som arkitekt? Det gör att jag kan följa med inom frågor som inte bara rör arkitektyrket. Sedan finns ju forum för sådant också, men byggbranschen är komplex och som arkitekt måste man kunna en hel del. Förväntan på medlemskap? Att få nya kunskaper till de gamla, deltagande i de kurser och grupper som SBR har som remisser och att få nätverket med de kontakter som är så viktiga för att kunna bredda och förkovra sig.

12-13 november Överlåtelsebesiktningssymposium Plats: Göteborg Händer i branchen 10-11 september Tak och fasad Plats: Nya Ullevi Göteborg 11-12 september Sweden Green Building Conference med Ekobygg Plats: Kistamässan Stockholm 12-14 september Entreprenad Expo Plats: Ring Knutstorp Kågeröd 13-15 september Byggabo Plats: ABB Arena Syd Rocklunda, Västerås 17-18 september Tak & Fasad Plats: World Trade Center Stockholm 21-22 september Swedish Wood Expo Plats: Göransson Arena Sandviken

Nya medlemmar Ankaräng Björn, Ingenjör, Projektengagemang Energi och Klimatanalys, DANDERYD Axelsson Mats, Projektledare, Grontmij AB, HALMSTAD Berg Leif, Egen företagare, Jägaren Exploatering AB, SOLLENTUNA Bergström Mikael, Egen företagare, Styrtech i Lund AB, LÖDDEKÖPINGE Calson Mårten, VVS-ingenjör, Projektengagemang VVS i Örebro AB, ÖREBRO Candevi Magnus, Projektledare, Ramböll Sverige AB, LINKÖPING

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Cidrér Magnus, Eftermarknadschef Part Construction AB, MALMÖ Ekholm Anders, Konsult, WSP Sverige AB, FALKÖPING Erdegard Thomas, Egen företagare Onsalagruppen AB, MÖLNDAL Ericsson Tom, Egen företagare, Werics AB, VÄRNAMO Gahm Andreas, Egen företagare, AG Projekt-Consult AB, INGARÖ Grudéus Lars, Besiktningsman, Hydracon Sverige AB, UPPSALA Gustafsson Magnus, Egen företagare Ortogonal AB/Villa Mer AB, NACKA Hag Fredrik, Egen företagare, F H Byggkonsult i Jönköping AB, JÖNKÖPING Hallin Jörgen, Ingenjör, Ramböll Sverige AB, ÖREBRO Hedgren Julita, Egen företagare, Izaab Uddevalla AB, UDDEVALLA Huss Maria, Byggnadsingenjör, Sesam Arkitektkontor AB, KRISTIANSTAD Hålldin Ann-Charlotte, Ingenjör, Tengbomgruppen AB, UPPSALA Johansson Håkan, Projektledare, Carl Hanssons Rör & Värme, STOCKHOLM Johansson Mats, Besiktningsman, Plåtkonsult Rolf Svensson AB, STOCKHOLM Kroner Michael, Egen företagare, Norga Byggnads AB, STOCKHOLM Köhlberg Ralph, Egen företagare, Byggkonsult Ralph Köhlberg AB, NACKA Malmqvist Thomas, Arkitekt mono arkitekter ab, MALMÖ Mertel Hans Michael, Besiktnigsman, Svenska Besiktningshuset Intressenter AB, TÄBY Molin Billy, Teknisk konsult, HSB-Konsult Stockholm, STOCKHOLM Mårtensson Ted, Projektledare, BAB Byggtjänst AB, ÅSTORP Nylén Lars, Egen företagare, Byggkonsult Lars Nylén, ÄNGELHOLM Ottosson Lars, Egen företagare, ABP Allmän Byggplanering, GÖTEBORG Rudbeck Oskar, Projektledare, Helm Project Management AB, STOCKHOLM Sandström Greger, Egen företagare, Kontrollproffs AB, SVARTSJÖ Schildt Karl Gustaf, Egen företagare, Schildts i Åstorp AB, ÅSTORP Styffe Maria, Projektledare, Temagruppen Sverige AB, UPPSALA Svensk Rolf, Egen företagare, Infra Consulting RS AB, GÄVLE Thuresson Bengt, Platschef, Llentab AB, KUNGSHAMN Vidgren Jens, Konsturktör, Knut Jönson Ingenjörsbyrå i Helenelund AB, SOLLENTUNA Öberg Johan, Projektledare, ebab Installationsteknik AB, STOCKHOLM

NYA ANSLUTA Funevi Pier, MALMÖ Hahn Andreas, ÄLTA Ingelsson Marcus, BARSEBÄCK Najafi Edwin, STOCKHOLM Rosenlind Mikael, SVEDALA

HUSBYGGAREN NR 3.2013

Uppsalaavdelningen. Svar gavs och liten diskussion följde och frågeställarna verkade nöjda. ÅRETS FÖRBUNDSSTÄMMA, som

Stämmodagen avslutades med högtidsmiddagen på restaurang Gullmarsstrand.

SBRs förbundstämma 17 – 18 maj 2013

Nytta med nöje i Fiskebäckskil SBR har just – 17 maj - avhållit sin förbundsstämma i Fiskebäckskil i Bohuslän. Arrangör var Göteborgsavdelningen, med Lennart Jernberg i ledning och som ordförande på stämman. STÄMMODAGARNA INLEDES som

vanlig med SBRs golfmästerskap, denna gång på Skaftö golflubb. Vinnare blev Ulf Andersson, Stockholmsavdelningen med 30 poäng, På fredagskvällen, när de flesta deltagare inför stämman anlänt, hölls välkomstparty på skärbåtsbåten Byorden som tog oss ut på en tretimmarstur i den bohuslänska skärgården. Nils Wittgren från Göteborgsavdelningen hälsade välkomna, varefter frossan på havets läckerheter tog sin början och vi underhölls av Lennart Martinsson som kåserade om havet, båtarna och Bohuskusten. Stämmodagen 17 maj inleddes med den allmänna diskussionen. Första punkt handlade om den andra läsningen av det nya stadgeförslag som presenterades förra året. Den förelades av Lars Hedåker som förklarade de redaktionella ändringar som förslaget, enligt beslut på föregående stämma, genomgått.

Till ny styrelseordförande valdes Lars Hedåker.

Den andra punkten behandlade SBRs ekonomi och det stora underskott som förbundet drabbats av. Lars Hedåker gick igenom den ekonomiska ställningen och förklarad vart pengarna hade tagit vägen och stämman hade senare att besluta i frågan. En livlig diskussion följde och förslag till lösningar och åtgärder gavs. Under den tredje punkten behandlades de frågor som avdelningarna tidigare skickat in, i det här fallet orton frågor från

följde efter frågestunden, inleddes av tillförordnad ordförande Veronica Almholt med ett kort anförande där hon bland annat pekade på Husbyggarens omstrukturering och SBRs ekonomiska situation. Vinnaren i medlemstävlingen mellan lokalavdelningarna presenterades, Stockholmsavdelningen med 55 nya medlemmar tog första priset på 5 000 kronor. Tvåa blev Hallandsavdelningen och trea Uppsalaavdelningen. Själva stämman följde sin givna dagordning. En del småfel i stämmohandlingen korrigerades. Den stora frågan om SBRs ekonomiska situation hade tidigare diskuterats. Medlemsrevisorn förklarade sitt ställningstagande som resulterat i en anmärkning i revisionsberättelsen och stämman beviljade ansvarsfrihet. De nya stadgarna klubbades. Stämman beslutade också att inför år 2014 höja medlemsavgiften till 1 000 kronor samt för Plusmedlem till 2 500 kronor. TILL NY styrelseordförande valdes Lars Hedåker, och till vice ordförande Göran Wahlström, Helsingborg. Lars Derk och Anders Hedén, båda Stockholm samt Tony Bergsten, Borås nyvaldes till ledamöter. Ulf Sönegård och Nils Wittgren kvarstår sedan tidigare. Veronica Almholt, Urban Tjernström, Lars Bengtsson, Marie Fägerman och Roger Johnson som alla lämnade styrelsen avtackades. Efter 25 års troget medlemskap erhöll 47 medlemmar veterantecknet. 2014 års stämma kommer att äga rum i Kristianstad och 2015 blir det i Malmö och Veronica Almholt sammanfattade dagen och avslutade stämman. Stämmodagen avslutades med den traditionella högtidsmiddagen på restaurang Gullmarsstrand.

LARS HEDÅKER

63


NYTT FRÅN SBR

SBRs EXPERTGRUPPER

EB ÖB

Expertgrupperna samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar

enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

KA

Överlåtelsebesikning enligt SBRs experter

Vi kan vänta bra arbetsmarknad framöver

FRÅGA: Vad gör SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning och varför gynnar det mig som byggingenjör att gå med i gruppen?

FRÅGA: Kommer det vara värt investeringen att gå SBRs kurs? Anna Bergstrand

och följer den tekniska och juridiska utvecklingen på området. Man svarar för utformning av villkorstexter i samarbete med SITAC i utlåtande och uppdragsbekräftelse, samt fastställer innehållet i och genomförande av kurser i överlåtelsebesiktning. Som medlem i överlåtelsebesiktningsgruppen får du tillgång till gruppens nätverk, rådgivning, marknadsföringsstöd och löpande information. Du kan också få möjlighet att medverka i gruppens löpande arbete.

Svar: SBR är en av landets största fristående utbildare inom byggsektorn med ett brett utbud av kvalificerade utbildningar, kurser och symposier. Kanske tycker du att kursavgiften känns dyr. Men vi vill gärna vända på det och istället säga prisvärd. Byggsektorn står inför ett generationsskifte och vi ser att det kommer råda brist på certifierade besiktningsmän framöver. Vi står alltså inför en god arbetsmarknad och vi kan inte se annat än att investeringen kommer att löna sig med råge.

SBR

SBR

Studiebesök på Nordens största cancerklinik

är grundlagd på 650 betongfyllda stålpålar ner till berg och inborrade ytterligare en meter. Gjutning med järnmalmsbetong tog kål på två stycken betongpumpbilar och kunde sedan fortsätta med endast 1,8 m3 per bil. Totalt 350m3 blir väldigt många betongbilar… Inne i rummet där cyklotronen är belägen är de tjocka betongväggarna med avseende på strålningsrisken beklädda med 400 mm tjock turkisk mycket vacker marmor som ingen, förutom någon tekniker, kommer att kunna beskåda. Entreprenadformen är partnering i samverkan med Akademiska Hus och NCC. Projektet, som påbörjades i juni 2011, är på 14 000 m2 BTA och investeringen inklusive utrustning kommer att uppgå till 1,5 miljarder kronor. Hela behandlingsdelen är gassprinklad för att inte skada installationer med fukt. Vi tackar Pier Rinaldi för en spännande dragning.

@ HAR DU FRÅGOR?

• Har du frågor till expertgrupperna eller vill bli medlem kontakta SBR. Mail info@sbr.se, Tel 08 - 462 17 90

Bengt Svensson

Svar: SBRs expertgrupp för överlåtelsebesiktning är ett nätverk och kompetensforum för certifierade eller godkända besiktningsmän som uppfyller särskilda krav. Gruppens mål och verksamhet är i korthet att främja utvecklingen på det fastighetsrättsliga området, främst med byggteknisk utgångspunkt, att skapa och upprätthålla regler för besiktning av hus i samband med överlåtelse. Gruppen företräder SBR inom sitt kompetensområde

ÖB

Tolv nyfikna besökare lyssnade till andraårsstudenten och tillika styrelseledamot i Uppsalaavdelninigen, dessutom NCC-anställd, Pier Rinaldi som på ett utmärkt sätt redogjorde för projektet och den kommande verksamheten på Skandionkliniken, Nordens största cancerklinik med protonstrålning. PIER BERÄTTADE om detta enorma betongbygge vars väggar och bjälklag är 1,5 m tjocka, om hur vätgasen i cyklotronen omvandlas till neutroner, vilka slungas åt sidan så att den ensamma protonen kan skickas iväg, styrd av elektromagneter, till patienten i behandlingsrummet, för att där exakt träffa den maligna cancern och även på djupet, allt för att inte skada andra omkring-

64

Tolv intresserade, varav över hälften studenter, hade samlats för studiebesök på bygget av Skandionkliniken, Nordens största cancerklinik med protonstrålning.

liggande vävnader och organ. Liknande verksamheter finns exempelvis i Prag och Essen, samt i USA. Kliniken i Uppsala ska första året 2015 ta emot cirka 1000 patienter men på sikt ända upp till 2500 personer. Kliniken ägs och drivs av Sveriges alla sju universitetsjuk-

hus tillsammans och lokaliseringen nära Arlanda sörjer för att täcka hela Sveriges behov. Diagonalt ovanpå kliniken byggs ett hotell i prefab. Hotellet kommer ha 90 rum och en restaurangdel, som kommer att vara tillgänglig även för allmänheten Den tunga betongbyggnaden

SBR UPPSALAAVDELNINGEN DICK SÖDERHOLM

HUSBYGGAREN NR 3.2013


Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Redo för en färgglad vår?

Nu finns Mapeis kompletta färgsortiment för betong och fasad i Sverige Produktsortimentet inkluderar akryl-, silikat- och silikonhartsbaserade färger och ytputser. Färgerna går även bra att använda inomhus. Produkterna produceras enligt EN-standard och är anpassade för den skandinaviska marknaden. Färgerna från Mapei levereras ofta som en del av ett komplett system och går att brytas i ett oändligt antal färger. Flower Tower i Stavanger, Norge.

2013_3