Mötesplats Svenska kyrkan 3-2020

MÖT ESPL ATS ETT MAGASIN FRÅN SVENSK A KYRK AN I HUDIKSVALLSBYGDEN 3/2020

tema

medlem var med och påverka! ställ upp i

kyrkovalet 19 sept 2021 sid 10-12

en dag ska vi dö

alla andra dagar ska vi leva sid 14-15

etik, kyrka och en massa

bibeläventyr sid 16-18

FÖRORD Då förändras plötsligt mitt perspektiv på livet Jag har knappast reflekterat över mitt medlemskap i kyrkan. Det bara finns där, som mycket annat i livet. Medlemskapet syns på skattsedeln, säger många.

Mitt medlemskap syns inte, men det finns ändå. I vardagen funderar jag inte så mycket över kyrkan, eller om min tro. Eller om vad att tro innebär för mej.

Det är när tiden saktar in, eller till och med stannar, som jag verkligen känner efter.

Allt oftare tänker jag ”vad gör jag med mitt liv?” En tanke som allt oftare kommer är att jag ska göra något för någon annan, och jag ska vara snäll och vänlig mot andra. Från och med idag. Så hastar jag vidare, och tappar tanken på vad jag nyss lovade mig själv. Men den där strimman av andlighet dyker allt oftare upp. Det kanske kommer med åldern, vad vet jag, jag har aldrig varit så här gammal förut…

Någon regelbunden kyrkobesökare är jag inte, det blir en handfull gånger om året. Vigsel och någon begravning, senast häromdagen. Då förändras plötsligt mitt perspektiv på livet, jag står inför det som verkligen betyder något, viktiga skeden i våra liv, ibland det definitiva avslutet. Då står det klart för mej, vi har bara vår familj och våra vänner, och att kyrkan hjälper oss igenom livets svåra skeden.

Det gör kyrkan för mej, och får mej att förstå att jag faktiskt har en tro.

Idag ska jag vara snäll, och hjälpa någon annan.

Per Eriksson

KONTAKTA HUDIKSVALLSBYGDENS FÖRSAMLING www.svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygden

Scanna QR-koden för att komma direkt till församlingens hemsida

Församlingsexpeditionen 0650-54 07 84 Anna Jacobsson Elisabeth Eriksson hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen 0650-54 07 96 Janne Wallinder Monalisa Granath hudiksvall.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se 2

Ansvarig utgivare: Björn Wiksten Redaktion: Lotta Thurfjell, Lena Persson, Anette Hylander, Tina Westerbring Foto: Framsidan: Björn Wiksten, sid 3 och 14: Johannes Frandsen/Ikon, sid 11: Magnus Aronsson/Ikon, sid 7:Gustaf Hellsing Distribution: PostNord Tryck: tisdag tryck & reklam Mötesplats är ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. På hemsidan kan du hitta bonusmaterial, samt längre versioner av vissa reportage. Där kan du också ge respons på tidningens innehåll.

På ”kyrkbacken” Det händer väldigt mycket positivt runt omkring oss. Här på ”kyrkbacken” har vi samlat några korta notiser och aktuella händelser från församlingen och runtom i vårt stift och land.

blev det inte av? drop-in

dop/vigsel 7 november i jakobs kyrka Välkommen Sophia Sophia Pettersson har börjat som diakoniassistent i församlingen. Sophia kommer närmast från Söderhamn-Sandarne församling där hon också arbetat som diakoniassistent.

Varmt välkommen till församlingen och Guds välsignelse över ditt arbete!

Kvällsmässa klockan 17.30 varje onsdag firas i Jakobs kyrka en enkel kvällsmässa att avsluta arbets- eller skoldagen med.

En mässa mitt i veckan och mitt i livet Välkommen

Tanken med ett Drop in-dop/vigsel är att underlätta. Det ska vara enkelt att låta döpa sig eller sitt/sina barn eller gifta sig. Det behöver inte ta tid, pengar och kraft i anspråk. Och framförallt - det är aldrig försent!

Vi vill ge möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av dopets gåva eller ge varandra trohetslöften och få Guds välsignelse över det gemensamma livet framåt. P g a Corona behöver du boka en tid. Läs mer om drop-in dop/vigsel på hemsidan.

Nyheter Bibelstudier med musik Varannan tisdag, jämna veckor, bjuder Björn Wiksten in till Bibelstudium i form av en föreläsning/predikan med utgångspunkt i olika bibelböcker, med början från 1:a Mosebok. Omväxlande med undervisningen får vi lyssna till musik från församlingens musiker.

Vi sitter med avstånd i Jakobs kyrka.

För den som vill finns möjlighet att fråga om texten, men det är inte en samtalsgrupp. Läs gärna aktuell text i förväg. Sänds även på facebook

Lunchmusik I Jakobs kyrka på onsdagar 12.00-12.30 udda veckor spelar församlingens musiker.

Kom när du kan. Sitt så länge du vill.

3

Under flera år har Anna-Märta besökt Anna-Lisa på äldreboendet och de pratar om det mesta.

4

Väntjänst

Anna-Märta knackar på TEXT OCH BILD: LENA PERSSON

Under flera år har hon besökt Anna-Lisa som bor på ett äldreboende, oftast stannar hon ett par timmar.

1951 hette Medelpads Lucia Anna-Märta. Hon var 18 år, bodde i Selånger och fick i samband med luciafirandet en Bibel av Frälsningsarmén, en Bibel hon ännu har kvar.

Anna-Märta sprider fortfarande ljus men nu i Hudiksvall, där hon har flera ideella uppdrag och jag träffar henne för att fråga om uppdraget hon har i besöksgruppen, eller ”Väntjänsten” som det kallades från början.

I 30 år jobbade Anna-Märta i klädbutik och blev ett välkänt ansikte för många Hudiksvallsbor. Hon är änka sedan fyra år tillbaka, har tre barn och många barnbarn och barnbarnsbarn.

- Jag fyller 87 i december. Jag har alltid idrottat och försökt hålla i det under hela livet, även under småbarnstiden, berättar hon.

Det var orientering, längdskidåkning och så var hon Norrlandsmästare i rodd!

Under flera år har Anna-Märta besökt Anna-Lisa på äldreboendet. Varannan vecka knackar Anna-Märta på och hon brukar stanna ett par timmar.

Anna-Märta är glad att vara frisk och slippa mediciner. Grönstarren på ena ögat tycks inte besvära nämnvärt. Stickning är en stor hobby och det har blivit många mjuka paket genom åren. Hon har säkert skänkt 70 par vantar till olika ändamål.

- Anna-Lisa är så positiv och trevlig att prata med och vi pratar om det mesta, som politik, mode och även lite skvaller! Jag prenumererar på Svensk Damtidning och brukar ta med dem. Jag saknar henne mycket och hoppas snart kunna ta med lite veckotidningar, hembakat och gå hälsa på.

Innan vi skiljs åt berättar hon om familjens fritidshus i Nordenholm.

- Det är mitt vattenhål, och än orkar jag slå gräset med lie, ler hon!

Det där med fikabröd är en viktig ingrediens i besöks-uppdraget. Första gången de träffades deklarerade Anna-Lisa att hon inte tycker om ”köpekakor”! Vilken tur då att Anna-Märta gillar att baka, både bullar, kakor och matbröd.

Besöksuppdraget ingår i ett samarbete med kommunens anhörigstöd. Vi hoppas att verksamheten ska kunna återupptas när besöksförbudet hävs på våra äldreboenden. Ansvarig för Väntjänsten i församlingen är diakon Sylvia Wiksten.

5

Har någon frågat dig om din tro?

Det här är frågor vi sällan – eller aldrig – ställer till varandra. Men svaren är spännande.

Vem är jag? Vem är du? Vad har vi gemensamt?

Tror du på Gud? Ber du? Är du kristen? Det här är frågor vi sällan – eller aldrig – ställer till varandra.

Svenska kyrkan är, liksom alla andra kyrkor och trossamfund, människor – många miljoner unika människor. Det finns inte bara en bild av vad tro kan vara. Det finns miljoner.

Svensken sägs ofta vara obekväm med att dela ”privata” åsikter. I sociala medier bjuder vi gärna på bilder av söta katter, goda middagar, fantastiska sandstränder och reseskildringar, men också Bibelcitat! Inte alltid vet vi att citaten vi kopierar och delar faktiskt kommer från Bibeln, men tryggheten i orden förstår vi och i svåra stunder är det ett sätt att visa sympati och medkänsla. Och nog ber vi. En bön i bilen, i skolan, på toa är lika viktig som den som bes tillsammans med andra i en kyrka.

Tro kan vara hoppet om att det finns något större än oss själva. Våga tala tro med någon. Vem vet vilket spännande samtal det skulle bli.

6

69 procent är medlemmar Vi bär minnen från livets ljusa och mörka dagar, förknippade med människor, känslor, relationer och händelser. För den som är uppvuxen i Sverige kan många minnen vara från dagar då kyrkan funnits med som en självklar del. Kyrkan ska vara självklar, ska kunna tas för given och finnas där när människor behöver; vid dop, konfirmation, bröllop och begravning, för samtal, stöd och tröst.

För att Svenska kyrkan ska kunna vara en självklarhet i vår vardag behövs både du och jag!

Kyrkan bär också på konflikter och en mörk historia och när kyrkan gått i armkrok med makten har hon ofta gått vilse. Men det goda har samtidigt alltid funnits där. En kraft av kärlek och medmänsklighet. Kyrkan bidrog till uppbyggnad av skola och sjukvård. En värdegrund med ursprung i ”Den gyllene regeln” – behandla din nästa som du själv vill bli behandlad, tar avstamp i Bibelns människosyn och ord om allas lika värde. Som medlem är du en del av den goda kraften.

I Hudiksvallsbygdens församling är drygt 69 procent medlemmar i Svenska kyrkan, jämfört med 56 procent sett till hela Sveriges befolkning. Anledningen till att vara medlem kan vara olika. Det kan handla om tro, solidaritet, kultur, traditioner, gemenskap, att uppskatta verksamheterna för barn, unga och äldre. Anledningarna är många och alla är värdefulla.

Som medlem har du betydelse för andra människor.

Du bidrar, genom det internationella arbetet, till att barn runt om i världen får rent vatten att dricka, att ungdomar i Sverige får tala om tro, livet och döden och lära känna sig själva lite bättre. Du bidrar också till att människor i utanförskap kan finna en gemenskap där de blir sedda och hittar sitt människovärde igen.

Vården av vårt gemensamma kulturarv av kyrkor och kapell är viktigt. Underhållet bekostas till 79% av medlemsavgifter. Församlingens kyrkor är öppna för turister sommartid. Jakobs kyrka hålls öppen, med hjälp av ideella krafter, året runt. Så du kan komma in i kyrkan för att ta del av stillheten, be en bön, tända ett ljus för dig själv eller någon du tänker på.

Jag är en människa, önskad, älskad och skapad av Gud. Som du.

Jag litar på Gud. Och Gud litar på mig.

Jag har överlåtit mig åt honom.

Och han åt mig. Åt oss. ”För dig utgiven…”

Utan Jesus Kristus - ingen relation med Gud Utan Gud - ingenting Jag ber: Gud, låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske.

Genom mig och i mig.

Ditt liv i mitt liv.

Idag.

#stolt medlem

7

‹‹‹

Ditt medlemskap möjliggjorde bland annat detta under 2019

Vi har ett resultat Under 149 mässor (gudstjänst med nattvard) har det delats ut 4 703 oblater.

Till soppluncherna kokades 646 liter soppa. Måltidsgemenskap som motverkar ensamhet

91 stycken matkassar har delats ut och 178 hushåll (vuxna) har fått ekonomiskt bistånd.

130 doppåsar har packats och delas ut till nyfödda med lika många handstickade bebissockar eller dregglisar

219 hushåll med barn 0-19 år fick under året ekonomiskt stöd 92 barn, ungdomar och vuxna har döpts.

Det har pilgrimsvandrats i 24 dagar med totalt 273 deltagare som gått 18 mil. De allra flesta utan skoskav. Med frid för själen.

Årets 208 gudstjänster har haft 8 203 besök

Församlingens öppna verksamhet och språkcafé har haft 9 752 besök. 16-40 personer deltog i läxhjälpen varje vecka med hjälp av 16 ideella lärare

Vårt gemensamma kulturarv har vårdats bland annat genom Jakobs kyrkas renovering.

8

Kyrkans körverksamhet inkluderar över 203 körsångare i 8 olika körer från 6 år och uppåt

Det har samlats in och skickats ca 150 000 kr till humanitära projekt genom Act Svenska kyrkan Ungefär 18 600 koppar kaffe intogs under samtal i sorg, glädje och kärlek

Barn och ungdomsverksamheten har haft 4303 besök och 60 unga konfirmandledare har lekt, samtalat och tagit hand om årets 90 konfirmander

I våra kyrkor har inbjudits till minst 25 konserter och musikgudstjänster.

De flesta utan inträde.

Välkommen!

Det är medlemmarna som möjliggör det arbete som sker i Svenska kyrkan. Jag tänker med tacksamhet på dig som genom ditt medlemskap stöttar kyrkan sedan många år. Sedan årsskiftet har åtta personer valt att bli medlemmar i Svenska kyrkan* (dop ej räknade), Hudiksvallsbygdens församling. Till några av dem fick jag ställa frågan om vad som fick dem att fatta beslutet att gå med.

En av dem gav ett svar som jag hör emellanåt. ”-Jag vill stötta allt det fina arbete som sker i församlingen”. Jag kände igen mig i det jag fick berättat för mig. Allt det fina; där tänker jag in alltifrån arbete med små barn, till ungdomar, krisarbete, sorgegrupper, musik och gudstjänst. Jag tror att vi berörs av olika delar av verksamheten under olika delar av livet. Som sagt, utan medlemmar vore detta arbete inte möjligt.

En annan röst från de jag talade med lyfte fram församlingens arbete med asylsökande flyktingar.

Det var den personens skäl till att vilja vara medlem. Det gläder mig att det uppmärksammas. Det är en mycket viktig del av vårt arbete som vi inte så ofta berättar om, men som blir tydligt för den som kanske lärt känna en människa på flykt som finner sin plats i vårt sammanhang.

&

Den sista rösten som jag väljer att citera gjorde mig lika glad. ”Under en tid i livet när jag mådde dåligt bad jag om ett samtal, vilket blev en del i beslutet att komma med som medlem.”

Vi vill på olika sätt finnas till för människor med behov. Det var några fina samtal som jag fick när jag ringde runt. Nyttigt och intressant att få del av hur man tänker när man fattar ett beslut som detta att genom sitt medlemskap, kanske även som ideell i något av våra sammanhang, vara med och stötta.

Björn Wiksten, kyrkoherde

*Bli medlem på olika sätt: • Om du inte är döpt kan du bli medlem genom dopet (barn, ungdom eller vuxen).

• Är du döpt, men inte medlem, kan du ansöka om medlemsskap. Ladda ner blankett från hemsidan, använd nedanstående talong så skickas en blankett hem till dig eller ring församlingen 0650-54 07 84.

• Man kan också vara medlem i avvaktan på dop.

Om t ex föräldrar vill att deras barn ska få välja själv om de vill bli döpta, kan barnen ändå vara med i avvaktan på dop. Har de inte döpts innan 18 årsdagen så faller de ur Svenska kyrkans medlemsregister. Barn som föds till en tillhörig förälder tas bort ur registret efter 4 månader om inte föräldern anmäler att de ska stå kvar i avvaktan på dop.

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan?

Fyll i talongen och skicka den till Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022, 824 11 Hudiksvall, så skickas en inträdesblankett till dig.

Namn Adress Personnummer Det går också bra att e-posta ovanstående uppgifter till: hudiksvallsbygdens.forsamling@svenskakyrkan.se Eller så kan du ladda ner en blankett från svenskakyrkan.se/hudiksvallsbygdensforsamling/medlem 9

Ring en vän När det mesta av ”det vanliga” är annorlunda – vad kan man göra då?

– Vi behöver alltid varandra, säger Esbjörn Hagberg.

AV: ANNA BRAW FOTO: MAGNUS ARONSSON

Nästan allt som Esbjörn Hagberg skulle göra i år har blivit avbokat, och hans fru Kathrines volontäruppdrag i församlingen har också blivit inställda tills vidare.

– Jag fyllde 70 i somras, så jag tillhör kollektivet nu, säger han och skrattar lite.

Närmast före till sin pensionering var Esbjörn Hagberg biskop i Karlstads stift, och innan dess var han präst, undervisade på EFS teologiska utbildning i Uppsala, Johannelund, och var rektor där. För tjugo år sedan kom hans bok Själavård vid köksbordet ut, en bok som har fått ett långt liv – och som kanske kan ha ett och annat att säga till oss i år också?

Längtar efter barnbarnen – Ja, jag tror att vi behöver större självförtroende 10

i att tro oss kunna betyda något för andra, säger Esbjörn Hagberg. Det viktigaste som kan göras, det kan vi göra för varandra.

Det är just stöd och samtal han talar om, och i vår och sommar har han upplevt det tillsammans med Kathrine.

– Vi är ute och går här i Enköping där vi bor, och vi träffar många. Det som händer påverkar människor på så många olika sätt.

Esbjörn och Kathrine saknar sin familj och har hört att just detta är det mest smärtsamma för många andra också: att inte kunna träffa barn och barnbarn, att inte få kramas. Men andra tankar finns också med: – Vi har förstått att en del har skrivit om hur de vill ha sin begravning och att många har närstående som de är oroliga för.

Något som har blivit uppenbart för Esbjörn och Kathrine är att samtalen på gångvägar och trottoarer är viktiga.

i sig tillhör åldrandet. Det som händer nu kan bli extra tungt på det viset.

Att vara frimodig

– Vi märker att människor hälsar på varandra på ett nytt sätt, säger han. När man blir äldre kan det bli så att nätverket krymper. Och vemodet över livet

‹‹‹

”samtalen på gångvägar och trottoarer är viktiga.”

Om man vill återuppta kontakten med andra efter att själv ha varit ensam ett tag, eller återuppta kontakten med någon som kanske har varit isolerad i år, vad kan man göra?

– Kathrine och jag brukar säga till varandra att när tanken kommer ska man höra av sig direkt, vara frimodig.

Ett telefonsamtal, alltså? Räcker det?

– De flesta blir ju glada! Det är klart att det är begränsande att inte se varandra. Ett perspektiv förloras. Men det går ju att ha goda samtal även på telefon. Det viktigaste är att man hör av sig.

Esbjörn påminner om att vår tids öppningsfråga 11

ofta är ”Vad gör du?”.

– Ibland kallas det för kallprat, säger han, men jag tycker absolut inte att man ska förakta det. Det är kontakten som är poängen, det är inte alltid så avgörande vad som sägs.

Sedan finns det andra situationer när det finns skäl att gå vidare. Då kan man fråga, ”Hur har du det?” eller ”Hur mår du?”, frågor som inte bara handlar om aktivitet utan om känslor.

– Ibland kan det vara viktigt att få visa mer av vilka vi är och vad vi känner än att få visa vad vi gör. Men att berätta lite för varandra om vad som händer kan vara en början.

”Det är det som jag tror ger kraft” Fokus i ett samtal med en vän eller bekant som behöver stöd eller inte har så många att prata med får bli att låta henne eller honom berätta det som hon eller han själv vill berätta.

– Man behöver inte ha synpunkter eller kommentera, säger Esbjörn. Att lyssna, resFör tjugo år sedan kom hans bok Själavård vid köksbordet ut, en bok pektera och visa att man bryr mig om den som har fått ett långt liv – och som kanske kan ha ett och annat att man talar med och vill finnas där som en säga till oss i år också. vän – det är det som jag tror ger kraft.

En sak att komma ihåg är att alla människor har sitt att kämpa med både i sin historia och i det som händer nu.

– Vi är både lika och olika. Så är också våra sätt att ” Vi är både lika och reagera inför oro, rädsla och sorger. Våra reaktioner speglar både vem vi är och hur livet varit. I olika. Så är också våra kriser är det inte ovanligt att det vi tidigare i livet sätt att reagera inför varit med om aktualiseras på nytt, inte minst det som vi inte getts möjlighet att bearbeta. Därför oro, rädsla och sorger. är viktigt att möta varandra med öppenhet och Våra reaktioner speglar varsamhet.

Lättare att prata och gå Så länge som ”inomhusträffar” hör till det man ska undvika om man är över 70 eller tillhör någon annan riskgrupp, och så länge som höstvädret tillåter det, är det ju också en möjlighet att stämma träff 12

både vem vi är och hur livet varit”

Allhelgonahelgen Minnesgudstjänster och öppna kyrkor Församlingen inbjuder till fem gudstjänster på Alla helgons dag lördag 31 oktober: Kl. 16 Rogsta kyrka Kl. 16 och 19 Hälsingtuna kyrka Kl. 16 och 19 Jakobs kyrka.

med vänner utomhus.

– Promenader är ett fantastiskt sätt att umgås! säger Esbjörn. För somliga är det ju till och med lättare att prata och gå samtidigt än att sitta i en soffa och prata. Dessutom är det viktigt för vårt allmänna mående att bryta isoleringen. Ju mer man isolerar sig, desto mer isolerad riskerar man att bli, och det kan göra att det blir oerhört tungt. Ibland kan man tänka att det farligaste med det som har hänt i år inte är smittan utan att så många upplever ensamhet. Och tycks inte vara farligt att gå en promenad tillsammans eller att mötas utomhus med avstånd – Folkhälsomyndigheten vill ju ha ut oss! Vi är alla beroende av varandra.

Gudstjänsterna har samma innehåll med ljuständning och musik, samt ett häfte med alla namn på de som avlidit det senaste året.

Det är viktigt att reservera plats på www.boka.se eller ring till församlingsexpedition 0650-54 07 84 vardagar mellan 10–12 (för hjälp att reservera).

Om det är fullbokat i en kyrka, pröva en annan tid eller plats.

De tre kyrkorna kommer att vara öppna kl. 14–15 med musik. Då kan man komma och gå som man vill. Lyssna på musiken och tända ljus.

Kyrkogårdsexpeditionen och kapellet på Sofiedal samt kyrkan i Idenor kommer tyvärr inte vara öppna i år.

Digitala andakter blir denna helg från Idenors kyrka och Sofiedal. Visas på församlingens facebooksida eller hemsidan.

Vi hoppas att detta ska vara till välsignelse vid en viktig dag i höst.

13

Kyrkovalet 19 spetember 2021

Om ett år är det Kyrkoval Vill du vara med och göra skillnad? Då kan uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan vara något för dig!

Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Förra gången, 2017, ställde nästan 30 000 personer upp som kandidater och 23 000 valdes till minst ett uppdrag.

HUR DU GÖR FÖR ATT STÄLLA UPP I KYRKOVALET Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka.

DET HÄR KRÄVS FÖR ATT BLI KANDIDAT Du som vill ställa upp som kandidat måste: • tillhöra Svenska kyrkan.

• vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund eller varit förtroendevald i Svenska kyrkan.

• fylla 18 år senast på valdagen.

• vara kyrkobokförd i det område valet gäller OM DU BLIR INVALD Som förtroendevald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren.

14

Det handlar framför allt om tre olika områden: • Vad kyrkan ska göra – strategiska inriktningen.

• Vad det får kosta – budgeten och resurser.

• Hur det går under tiden – du är med och följer upp och utvärderar församlingens grundläggande upgift: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.

Om du blir invald gäller det en hel mandatperiod, alltså fyra år. Det är tiden fram till nästa val.

GÅ MED I EN NOMINERINGSGRUPP De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen. Du kan ansluta dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller skapa en ny nomineringsgrupp tillsammans med människor som vill arbeta med samma saker som du. Om du vill ställa upp i en nomineringsgrupp kontaktar du dem direkt. De berättar mer om hur du gör för att ställa upp tillsammans med dem. En nomineringsgrupp måste registrera sina kandidater senast den 15 april 2021.

I FÖRSAMLINGEN FINNS FÖLJANDE NOMINERINGSGRUPPER:

Kyrkoval 19 sept 2021

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) Kontaktperson: Ragnar Sidenvall

Vart fjärde år är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar över 16 år har rätt att rösta. Din röst är viktig!

Här får du en överblick hur Svenska kyrkan styrs.

nationell nivå

Borgligt alternativ (BA) Kontaktperson: Rut Bodén

kyrkomötet

Centerpartiet (C) Kontaktperson: Gun Sundqvist

Svenska kyrkan är indelad i 13 geografiska enheter som kallas stift.

Vi tillhör...

vill du komma i kontakt med ansvariga för de olika nomineringsgrupperna? kontakt församlingsexpeditionen för kontaktuppgifter.

VILL DU VETA MER? Mycket mer information om hur det går till att ställa upp i kyrkovalet hittar du på svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp va

som utser

Svenska kyrkans högsta beslutande organ

kyrkostyrelsen

Svenska kyrkans ”regering”

ärkebiskopen är ordförande i kyrkostyrelsen. Ärkebiskopen heter Antje Jackelén och sitter i Uppsala

uppsala stift Stiftsfullmäktige Högsta beslutande organ i stiftet.

som utser

varje stift... delas in i mindre geografiska enheter som kallas församling. I Uppsala stift finns 126 församlingar.

Stiftsstyrelsen

Förvaltande och verkställande organ biskopen... är ordförande i stiftsstyrelsen.

I Uppsala stift är Karin Johannesson biskop sedan 2019

hudiksvallsbygdens församling kyrkofullmäktige Beslutande organ i församlingen. Består av ledamöter från nomineringsgrupperna, idag 25 personer plus ersättare Nomineringsgrupper kallades förut ”partier”. I dagsläget finns det 4 nomineringsgrupper i församlingen.

s

posk ba

c

som väljer

kyrkoråd Församlingens styrelse med representanter från nomineringsgrupperna.

utskott Arbetar med olika områden: fastighet, kyrkogård, och personal

kyrkoherde är ledamot i kyrkorådet.

Björn Wiksten är kyrkoherde sedan 2019

Vart ska församlingen ha sitt fokus de närmaste fyra åren? Vad ska prioriteras? Hur kan församlingens fyra grunduppgifter, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission bli relevant. På nästa sida kan du läsa om två församlingsbor som valt att vara med och påverka.

‹‹‹

Socialdemokraterna (S) Kontaktperson: Christer Jonsson

15

Vara med och göra skillnad!

Vi frågade två förtroendvalda några korta frågor om sitt förtroendeuppdrag. Per Svensson från Socialdemokraterna och Lena Persson från POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan).

Per Svensson

Lena Persson

Vilket är ditt förtroendeuppdrag och varför har du valt att engagera dig i kyrkan?

Per: Jag är förtroendevald ledamot i kyrkofullmäktige och ersättare i kyrkorådet. Jag är också ledamot i fastighets- och kyrkogårdsutskottet. Jag har engagerat mig i kyrkan för att jag ser det som viktigt att kyrkans värderingar kommer fler människor till nytta.

Lena: Jag är förtroendevald ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Har varit förtroendevald i 16 år så jag har glömt hur det först började, men jag fick nog frågan från någon i dåvarande kyrkoråd. Jag tycker Svenska kyrkan och vår församling står för bra värderingar och trygghet och har en öppen och fin verksamhet. En vis kvinna sa till mig en gång: Enda sättet att förändra är att vara i det.. Man kan inte stå utanför om man vill förändra något.

”Enda sättet att förändra är att vara i det” 16

Vad i uppdraget är särskilt viktigt eller utmanande och finns det någon fråga eller något område du personligen brinner speciellt för?

Lena: Att framföra åsikter från församlingsmedlemmar känns viktigt. Vid budgetarbetet läser vi de olika verksamhetsgrenarnas verksamhetsberättelser och får då även samtala med de anställda, vilket är både givande och intressant. Det är svårt att få budgeterade medel att räcka till och en utmaning är att behålla, och helst öka, antalet församlingsmedlemmar.

Per: Utmaningen att få fler att vilja vara medlem i Svenska kyrkan, det brinner jag för!

Lena: Jag brinner egentligen för alla kyrkans ”ben”: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, men lite extra för barn- och ungdomsverksamheten samt det internationella arbetet, bland annat genom Act. Viktigt att komma ihåg att vi tillhör den världsvida kyrkan.

Vad skryter du helst över när du talar om Hudiksvallsbygdens församling?

Lena: Att vi finns för alla människor, i glädje och sorg, att vi har en bred och varm verksamhet. Och att vi också samverkar med andra samhällsaktörer.

Per: Den nyrenoverade Jakobs kyrka är något att vara stolt över. Men också det diakonala arbetet i Jakobs hörna, som efter att ha fungerat utomhus i sommar nu håller till i den gamla församlingsgården vid Prästgården på Repslagaregatan.

Vilken är din favorithögtid i kyrkan?

Lena och Per: Julen!

Lena: ...i synnerhet adventstiden.

Behövs det fler som engagerar sig som förtroendevalda?

Lena: Det behövs förtroendevalda i olika åldrar och vi hoppas på fler unga vuxna inför nästa mandatperiod

Svårt att förstå skillnaden på...

Kyrkoavgift och begravningsavgift Medlemmar i Svenska kyrkan betalar Kyrkoavgift.

Begravningsavgift betalar alla som är folkbokförda i Sverige.

Kyrkoavgiften kan variera

Begravningsavgiften är lika för alla

Hur mycket du betalar i medlemsavgift beror på din inkomst och vilken församling du tillhör.

En och samma begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige för att alla, oavsett tro och samfundstillhörighet, ska få en värdig behandling när de avlidit.

Största delen av kyrkoavgiften går till arbetet i din lokala församling. Genom kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer: • • • • • •

mötesplatser för att tala tro och dela liv barn och ungdomsverksamheten gemenskapsträffar för äldre arbete för människor i utsatta situationer ett rikt musikliv med körer och musiker underhåll av kyrkor, kapell & församlingshem

Du stödjer även en kyrka som: • vill förmedla hopp till den som drabbas av sorg • vill se människor komma till tro, komma till sin rätt och finna mening i livet • vill dela glädjen vid vigsel och dop • tillsamman med andra goda krafter vill bygga ett bra och tryggt samhälle • stöder humanitära projekt runt om i världen och arbetar för hållbarhet och miljö.

Vad får jag för begravningsavgiften?

• gravplats på allmän begravningsplats i 25 år • gravsättning inklusive öppning, återfyllning och iordningställande av en öppnad grav • transporter från det att kyrkogårdsförvaltningen fått ansvar för stoftet tills gravsättning har skett • kremering om så önskas • lokal för förvaring och visning av den döde • lokal för begravningsceremoni • en välskött kyrkogård, tillgänglig för alla

Vad behöver jag betala själv?

• • • •

urna eller kista och svepning kistdekoration, annonsering, minnestund transport till bisättningslokal/förvaring begravningsceremoni (för medlem i Svenska kyrkan ingår begravningsgudstjänst) • gravsten och skötsel av graven 17

Att mötas i sorgen

En dag ska vi dö TEXT: ANETTE HYLANDER

Alla andra dagar ska vi leva Det kan vara lättare sagt än gjort att fortsätta leva när de vi älskar eller stått nära inte längre finns kvar. När vi står inför sorg och död reagerar vi med hela kroppen. Det kan komma en känsla av overklighet; att det som händer inte är på riktigt. Gradvis - i den takt krafterna tillåter - följer accepterandet.

läkedom och en strimma av ljus i det mörka.

Under det första året, då man upplever alla vardagar och helger efter dödsfallet, blir det många tillfällen att minnas och fundera. Det är viktigt att sorg får ta tid, att man får sörja klart.

Både dödsorsak och relationen till den som dött kan vara olika. Sorgen efter en förlorad livskamrat och sorgen efter en vän eller ett barn kan vara lika smärtsam, men med olika erfarenhet av livet kan det vara skönt att prata med andra som upplevt en liknande situation. När det är möjligt sätter vi ihop grupper med det i åtanke. På nästa sida berättar Carina Westner om sin erfarenhet av en sorgegrupp.

Vi kan och ska inte jaga efter glädjen. Sorgen måste få sin plats för att vi ska bli hela som människor.

Men när glädjen ändå kommer ifatt, på olika sätt, kan vi ta vara på den och låta den komma med 18

‹‹‹

Sjukhusprästen Lars Björklund beskriver i sin bok ”Modet att ingenting göra” sin hjälplöshet inför möten med en åttaårig flicka som överlevt en svår olycka: ”En gång när jag frågade hur hon mådde fick jag inget svar. Då frågade jag hur det skulle se ut om hon målade sitt inre som en tavla.

– Den skulle bli svart, sa hon.

– Finns det ingen vit fläck någonstans? frågade jag.

– Nej, men en grå.

– Vad är det, frågade jag.

– Det är när jag sjunger i kören.”

Det underlättar om man tillåter sig att känna sina olika känslor och många gånger hjälper det att prata om allt det vi inte förstår. Död och sorg väcker frågor om Gud, livets mening och livet efter döden.

När var du med i sorgegruppen?

Jag deltog i kyrkans sorgegrupp efter att min mamma blivit mördad vid julen 2016.

Vad betydde gruppen för dig?

Det betydde mycket för mig att få samlas med andra som hastigt och oväntat förlorat en familjemedlem, under dramatiska omständigheter. Jag kände en slags tröst i att veta, att vi i vår familj inte var ensamma om att ha varit med om en så svår och i flera fall annorlunda och hemsk förlust.

Pratade du med andra?

Jag pratade med min familj, vänner och arbetskamrater om det som hänt. Jag gick även på samtal hos en kurator några tillfällen. Vi i familjen valde även att, vid några tillfällen, medverka i ett par tidningar.

Till en början pratade jag rätt så mycket med alla som ville lyssna. Efter ett tag kändes det som att jag ”tjatade” och jag tänkte att mina vänner kanske inte orkade lyssna... så jag försökte skärpa till mig och inte prata så mycket som jag egentligen ville.

Vad vill du råda andra till?

Jag vill ge rådet till alla som drabbas av en svår förlust att inte stänga inne sorgen, ilskan och frustrationen. Släpp ut den.

Prata och åter prata. Skrik om det behövs.

Det är viktigt att alla känslor får komma ut.

Sök någon som är beredd att lyssna och åter lyssna. Om och om igen.

Carina har skrivit en bok som sina erfarenheter och är på väg att skriva under ett avtal med ett bokförlag.

Om möjligt kanske även ta hjälp av en kurator eller psykolog. Man behöver få möjlighet att prata så länge det finns behov av det.

Hälsningar Carina Westner, dotter till Vanja

19

Spännande med lektioner i kyrkan I snart 20 år har församlingen haft ett samarbete med skolorna i Hudiksvall. Det är ett spännande och roligt sätt att få träffa alla skolbarn.

- Barnen tycker också det är spännande att få ha lektioner i olika kyrkor säger Anne Axelsson, lärare på Björkbergsskolan.

TEXT OCH BILD: TINA WESTERBRING

Anne Axelsson är lärare i årskurs 4-6. Hon arbetar på Björkbergs skola. Där har hon arbetat i 10 år, ända sedan hon blev färdigutbildad lärare.

- Jag har trivts så bra här att det inte har varit aktuellt att byta skola, berättar Anne. Hon undervisar i svenska och engelska och är mentor för en klass.

Anne berättar att hon tycker att samarbetet med församlingen är otroligt värdefullt. Dels kan hon se att vi som församling är proffs på vårt område och att vi kan ge barnen det de ska lära sig, på ett roligt och lekfullt sätt. Barnen tycker att det är spännande att få sina lektioner i olika kyrkor. Till exempel när vi har kyrkdetektiver i årskurs 3, då får barnen utforska hela kyrkan som detektiver.

20

- Barnen lyssnar bättre när det är någon annan än vi lärare som ger informationen och att vi är på ett annat ställe spelar också roll, säger Anne.

Hon efterlyser dock ett informationsblad inför varje pass. Det skulle vara så bra att kunna berätta för de barn som har speciella behov, steg för steg vad som ska ske under passet. Då skulle barnen känna sig mycket tryggare.

Efter varje pass vi varit på hos er så återkopplar vi i skolan, säger Anne. Barnen återberättar gärna vad de hört och varit med om. De vill gärna koppla det de varit med om till sig själva och det är också nu de flesta frågorna kommer från barnen.

Samarbete skola – kyrka TEXT: KATARINA PETTERSSON OCH GUDRUN GRUNNESJÖ

Allt började i Sandvallaskolan.

Rektor, lärare, präst och församlingspedagog träffades och utifrån läroplanen utformades ett program som skulle sträcka sig från förskoleklass till år sex.

Målet var att vi ifrån kyrkan skulle hjälpa till att göra undervisningen mer konkret och levande inom ämnet. Det blev ett lyckat samarbete och snart började andra skolor att höra av sig för att ta del av samma upplägg. Sedan flera år tillbaka samarbetar kyrkan med samtliga åtta grundskolor i församlingen. Både kyrkan och de vi möter på skolan ser fram emot dessa tillfällen.

”Kultur och religion har format vår historia och våra riter i vårt land, vilket är viktigt att känna till, det ingår i läroplanen, säger läraren Anne ”

Efter Moral och Etikpassen brukar de fortsätta med övningar i skolan.

- Moral och Etikpassen ligger perfekt tidsmässigt när man går i årskurs 6, säger Anne.

Det brukar bli en fin sammanhållning i gruppen efteråt och man umgås mer med de man inte gjort innan.

I skolan försöker de lägga religionsundervisningen i samband med att vi i församlingen ger våra pass.

Det är viktigt att barnen får läsa om olika religioner och skolan har varit i kontakt med en muslimsk församling för att se om de kan ge pass liknande våra. Föräldrar till barn med muslimsk tro har varit undrande när deras barn skulle besöka våra kyrkor

Så här ser det ut: 6-års Juldrama med levande julkrubba i kyrkan.

1:an Påskberättelsen med dockor/flanellograf.

2:an Gudstjänst-psalm-bön. Ett besök i skolan

och en visningsgudstjänst i kyrkan.

3:an Kyrkdetektiver, kyrkorum och kyrkoår.

4:an Påskdrama i kyrkan och

Gamla testamentet – Bibeläventyr 5:an Nya testamentet – Bibeläventyr 6:an Etik & moral med bland annat kompisvandring,

tillitsövningar och samtal.

”alla barn behöver bli bekräftade och få känna att de är bra på något” 21

‹‹‹

men Anne har noga förklarat att det inte handlat om att förmedla tro. Utan kultur och religion har format vår historia och våra riter i vårt land, vilket är viktigt att känna till, det ingår i läroplanen.

När jag undrar om innehållet de får i passen stämmer överens med läroplanen så svarar Anne - Ja alla passen är enligt läroplan. Det som är så bra med Bibeläventyret är att där kommer fler ämnen in förutom religion, till exempel svenska. Berättandet är så proffsigt att man fångar barnens intresse och i de bibliska berättelserna finns en bra värdegrund för hur man ska vara mot varandra. Värdegrunden är något som vi pratar med barnen om ofta, säger Anne. Hon tycker också att Bibeläventyret är pedagogiskt upplagt, med drama där barnen agerar och rörelser för att komma ihåg berättelserna.

Bibeläventyret är ett icke konfessionellt läromedel utformat efter skolans behov och är en mycket kreativ och pedagogisk metodik, som leds av utbildade instruktörer.

Vilket av passen tycker barnen bäst om? Just det pass de för tillfället har varit på, svarar Anne. Hon nämner också att Moral och Etik passet för årskurs 6 betyder otroligt mycket för dem.

- De brukar vara alldeles fnissiga och tossiga när de varit på det passet, skrattar Anne. Själv tycker hon att Bibeläventyret är bäst och har en önskan om att det skulle finnas diskussionsfrågor att använda sig av efter att vi har varit där.

22

Vad ser du att barnen får med sig som känns värdefullt i deras ögon? De går alla in med samma förutsättningar och helt plötsligt kan man upptäcka oanade talanger hos varandra, svarar Anne. Att de får visa på ett annat sätt vad de är bra på och bli bekräftade.

Den tanken får vi bära med oss, alla barn behöver bli bekräftade och få känna att de är bra på något.

Det gäller även oss vuxna.

I år två kommer eleverna på studiebesök till en visningsgudstjänst.

Musikern spelar en psalm de övat på och de som vill får skriva vad de vill tacka för. Klockrigningen brukar vara extra spännande.

I år tre får barnen vara kyrkdektektiver i kyrkorummet och även lära sig lite om högtiderna under kyrkoåret

KAFFE MED HOPP

KAFFE MED HOPP GÖR DITT FIKA EXTRA GOTT!

I en kris drabbas människor i utsatthet hårdast. Coronaviruset gör inga

GÖR DITT FIKA EXTRA GOTT!

undantag. Tillsammans kämpar vi varje dag för att människor i hela världen ska ha ett värdigt liv. Fika och ge din gåva till Act Svenska kyrkan.

I en kris drabbas människor hårdast. Coronaviruset gör inga Dini utsatthet gåva gör skillnad! undantag. Tillsammans kämpar vi varje dag för att människor i hela

världen ska ha ett värdigt liv. Fika och ge din gåva till Act Svenska kyrkan.

Din gåva gör skillnad! #kaffemedhopp

#kaffemedhopp

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 PG 90 01 22-3

BG 900-1223

Läs mer om Act Svenska kyrkans arbete på webben: svenskakyrkan.se/act

23

KORSORD HÖST 2020

1:a - 3:e pris En bok att fördriva höstmörkret med

Vinnare

Ett stort grattis till vinnarna i sommarnumret (nr 2-2020) Susanne Sjöström, Maria Rising, Anders ström Välkommen att hämta din lilla ängel på församlingsexp.

Skicka in...

...svaren i de färgade rutorna senast den 20 nov 2020.

Via e-post: hudiksvall.anmalningar@svenskakyrkan.se Per post: Hudiksvallsbygdens församling, Box 1022,

824 11 Hudiksvall

Lösning på förra korsordet

Tävla och vinn!

Håll utkik efter nästa nummer!

Kommer i din brevlåda i december