FORSKNING OCH INNOVATION FÖR EN CIRKULÄR TEXTILBRANSCH
BAKGRUND År 2015 tillverkades över 90 miljoner ton textila fiber som sedan förädlades till produkter. Denna siffra är en tredubbling sedan åttiotalet och prognoser för framtiden indikerar att vi år 2050 kommer behöva tillverka uppemot 250 miljoner ton textila fiber per år för att bibehålla ekonomisk tillväxt i textilbranschen. Det är inte bara tillgång till råvara som är en utmaning för branschen, utan även miljöbelastningen det innebär att förädla dessa fibrer till textila produkter. Livscykelanalyser (LCA) visar att över 56% av ett plaggs klimatpåverkan beror på processerna från fiber till färdig produkt. 56% av ett plaggs klimatpåverkan beror på processen från fiber till färdig produkt.
Fiber 14% Fiber till plagg 56% Tvätt och tork 3%
Distribution 4% Kundens transport 22% Avfallshantering 0,4%
3 % 14 % 22 %
4 %
56 % Källa: Sandra Roos, Swerea IVF
Detta innebär att återvunna fibrer som substitut till jungfruliga material inte nödvändigtvis är effektivt för att reducera klimatpåverkan; vi behöver helt enkelt tillverka färre saker. Den naturliga följdfrågan blir: hur kan vi då fortsätta skapa tillväxt? Många pekar på cirkulär ekonomi som svaret på den frågan.
CIRKULÄR EKONOMI Dagens ekonomiska system kan beskrivas som linjärt, där råvara utvinns till produkter med en begränsad livslängd som sedan kasseras. Detta leder dels till ett stort slöseri med naturresurser men också att stor ekonomisk potential går förlorad. Om denna potential istället kunde tillvaratas skulle samhället kunna generera tillväxt på ett sätt som är hållbart inom ramen för planetens gränser. I det cirkulära systemet är material och produkter utvecklade för att kunna repareras, återanvändas, fungera som insatsmaterial i andra applikationer och tillslut material som kan återvinnas. Dessa ”material-loopar” möjliggör tillvaratagande av värde samtidigt som resursanvändningen maximeras. En viktig regel är att hålla förädlingsvärdet så högt som möjligt på materialet som cirkuleras. Denna princip går igen i EU’s avfallshierarki. Dock kräver ett cirkulärt system en helt ny syn på hur material och produkter designas för att kunna fungera i ett sådant system. Samtidigt behöver företagens affärsmodeller re-designas för att stödja det cirkulära flödet. En viktig del är att skapa attraktiva kunderbjudanden som ligger i linje med cirkulära synsätt och gör det åtråvärt för konsumenten att konsumera på ett hållbart sätt. Foto: Lindex
RE:TEXTILE Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås vid Högkskolan i Borås, som syftar till att utveckla praktisk kunskap om detta nya sätt att se på design av produkter, affärsmodeller, värdekedjor och materialflöden enligt teorierna om cirkulär ekonomi. Projektet är finansierat av Västra Götalandsregionen och Boråsregionen - Sjuhärads Kommunalförbund och drivs i samverkan med flera stora varumärken, återförsäljare, organisationer och andra intressenter. Bland annat har flera delprojekt genomförts där cirkulära produkter har utvecklats och testats på marknaden.
Foto: Lindex
PILOTPROJEKT - ett urval av samarbetspartners
OM PROJEKTET Re:textile kretsar kring tre delar, Conditional design, Service Innovation, Re-design manufacturing:
1. Conditional design Cirkuläritet måste inte bara vara teoretiskt möjligt utan även vara praktiskt och ekonomiskt genomförbart. För att produkter ska kunna fungera i ett cirkulärt system behöver de vara utvecklade enligt villkoren detta system medför. Re:textile definierar dessa villkor i tre nivåer: Mono-material: Ett stort hinder för cirkuläritet är blandning av fiber i material, och blandning av material i produkter. Detta försvårar möjligheterna för materialåtervinning avsevärt. Genom att använda ett enda material i så stor utsträckning som möjligt skapar man möjligheterna att materialet i ett senare skede kan separeras och återvinnas till ny fiber. Modulär konstruktion: Genom att möjliggöra demontering av produkter ökar förutsättningarna för återanvändning och återbruk av materialet (och kombinerat med principen om mono-material även återvinning i ett senare skede). Att designa modulärt innebär att man lägger stor vikt vid de olika komponenterna i en produkt och hur de sammanfogas för att så effektivt som möjligt kunna monteras isär. Genom tekniska innovationer öppnas potentialen för effektiv demontering. Exempelvis finns sytråd som är möjlig att lösa upp i en särskild microvågsprocess, vilket öppnar upp för att separera hela plaggdelar eller specifika detaljer, exempelvis knäskydd som slits ut. Ett annat exempel är knappar som går att skruva av, eller olika designelement som går att addera till plagg.
Design skapar förutsättningar för cirkulära flöden.
Inkrementell design: Denna princip kan beskrivas som ett förhållningssätt där designern från start planerar hur plagget ska kunna utvecklas och fortsätta generera värden under hela sin livscykel, och designar plagget därefter. Inkrementell, eller stegvist föränderlig, design innebär att produkter uppdateras i syfte att få plagget att hålla längre, både funktionellt men också emotionellt eller ur modesynpunkt. Uppdateringar kan handla om designelement som tryck, brodyr eller omfärgning. Dessa ställer krav på exempelvis vilka material och bindningar som används i materialet, men också sytråd, konstruktion med mera påverkar om uppdateringen får ett tillfredsställande resultat. Men även funktionella aspekter som tillbehör, löstagbara plaggdelar, lagning med mera kan vara exempel på inkrementell design. Conditional design skapar möjligheter för helt nya affärsidéer och kunderbjudanden som ligger i linje med de cirkulära idealen, vilket utforskas i Re:textiles följande delar: Service Innovation och Re:design Manufacturing.
Foto: Re:textile
2. Service Innovation Målsättningen med detta tema är att frikoppla ekonomisk tillväxt från användandet av naturresurser och generera mer värde från varje kg naturresurser som förbrukas. Syftet är därför att skapa system som stödjer befintliga plagg och förlänger dess livslängd, eller helt ersätter ägande av plagg. Dessa system bygger på teorierna inom cirkulär ekonomi, dvs att förlänga livet och återanvända plagg så långt som möjligt. En annan aspekt kan vara att höja plaggets användningsgrad för en mer resurseffektiv konsumtion. Systemen kan exempelvis handla om re-design, omsömnad, uthyrning eller olika immateriella tjänster. Centralt är att skapa attraktiva kunderbjudanden som får konsumenten att vilja bruka och betala för den tänkta tjänsten istället för att köpa ett nytt plagg. Service innovation blir ett sätt för aktörer att bygga ut sina nuvarande affärsmodeller till att bli mer hållbara. Ett viktigt verktyg för detta är digitalisering och möjligheterna det medför inom bland annat kommunikation, visualisering och informationshantering.
Tidslinjen ovan visar att istället för att byta ut plagg vartannat år uppdateras befintligt plagg för att både öka livslängden och generera intäkter fler gånger.
3. Re-design manufacturing Idag slängs ca 8 kg textil per person och år i soporna. Av det som samlas in, framförallt av välgörenhetsorganisationerna (ca 3kg per person och år), blir en betydande del processat till produkter med väldigt lågt värde, exempelvis putstrasor eller isoleringsmaterial. Syftet med Remanufacturing är att skapa redesignade produkter, dvs produkter som är tillverkade av redan producerande men kasserade produkter, med så högt förädlingsvärde som möjligt och att effektivisera dess tillverkningsprocesser så att kommersiell tillverkning blir möjligt.
Modellen visar de övergripande inriktningar för re-design och exempel på designingrepp.
RE:CONSTRUCT SY
KLIPPA
ADDERA
TRYCKA
FÄRGA
RE:FURBISH
RE:COUPLE
Re-design av plagg kan delas in i tre kategorier: A. Re:Furbish: Här görs en uppfräschning av plaggen och möjligen en mycket liten förändring. Exempelvis kan etiketter bytas ut, enklare lagningar göras etc. B. Re:Couple: På mellannivån görs enklare tillägg, men grundkonstruktionen är i stort Exempelvis kan tryck, brodyr, olika typer omfärgning användas med förhållandevis förändring som resultat.
förändringar och sett oförändrad. av märken eller kostnadseffektiv
C. Re:Construct: innebär stora förändringar och bearbetning av material för att få fram unika, avancerade plagg.
Generellt kan kategori A & B anses ha en högre högre kommersiell potential på grund av enkla förändringar, men kategori C har potential att utveckla unika plagg med hög modegrad. Genom att arbeta med dessa tre komponenter - Conditional design, Service Innovation och Remanufacturing, kan företag skapa förutsättningar för en textil- och modeindustri som verkar inom ramen för planetens gränser.
Kontakta oss gärna!
MER OM PROJEKTET Vår VISION: En tex/lindustri som verkar inom planetens gränser Vår MISSION: Skapa hållbar utveckling genom design Läs mer på www.retex.le.se Kontaktperson: Adrian Zethraeus, adrian.zethraeus@hb.se
VÅRA
FINANSIÄRER
ETT URVAL AV PARTNERS Re:Design Factory - en innovationsmiljö för prototyputveckling och genomförande av pilotprojekt med företag och innovatörer.
www.retextile.se