En gemensam sak

EN GEMENSAM SAK SAMARBETET BAKOM TEXTILE FASHION CENTER OCH BORÅS INNOVATIVA FRAMTID

TEXTILE FASHION CENTER 2014

EN MÖTESPLATS HÖGSKOLA, BORÅSREGION OCH NÄRINGSLIV I ETT KRAFTFULLT KLUSTER Textile Fashion Center är ett levande exempel på samverkan på riktigt. All den framtidsanda och de visioner som centret rymmer är resultatet av en satsning från flera olika aktörers sida i Boråsregionen och där vi från Högskolan i Borås är en av många. Det är ett kraftfullt kluster som tar form och vars gränser inte slutar med byggnadernas väggar och tak. Här frodas långsiktiga kontakter och nätverk som når ända till andra sidan jordklotet.

Vi som högskola utvecklas inte av oss själva utan i samklang med vår omgivning. Det är tillsammans med region, kommuner, företag och offentlig sektor men också med andra forskningsinstitut och lärosäten, som utvecklingen drivs framåt. Forskning och utveckling av näringslivet går hand i hand.

Tillsammans kan vi förverkliga drömmar I och med Textile Fashion Center har vi äntligen skapat den så viktiga fysiska mötesplatsen. Här träffas studenter, forskare, företagare, politiker, innovatörer och företrädare från olika organisationer. Redan före den officiella invigningen i maj 2014 har flera besök, visningar och konferenser arrangerats. Många vill helt enkelt komma hit. En av grundtankarna är att samla verksamheter inom textil, mode, design, handel och andra närliggande branscher så att vi alla, på ett naturligt sätt, kan mötas i vardagen.

Det finns många olika sätt att samverka och vi vill utveckla dessa samarbeten. Vi vill att det ska vara enkelt och att det för alla parter uppstår en win-winsitu­ation. Det är också något som är karaktäristiskt för Boråsregionen. Entreprenörsandan, en vilja att göra affärer och skapa tillväxt. Att förverkliga drömmar.

Konstnärlig forskning stärker svensk export Från högskolans sida har vi, i Textile Fashion Center, lokaler för undervisning, verkstäder, administration och forskning. Sedan flera år tillbaka har vi utvecklat ett nära samarbete med ledande aktörer inom textil- och modebranschen.

Sprunget från det textila arvet har det idag växt fram en entusiasm och framtidstro för området textil. Många talar om det svenska modeundret. Borås förknippas med trender, nya affärsidéer och spännande forskning på toppnivå. Högskolan i Borås är dessutom ett av få lärosäten i landet som får ge både konstnärlig och vetenskaplig examen i textil. Den konstnärliga forskningen stärker svensk export inom designintensiva branscher. Andra forskningsområden som i gränsöverskridande projekt ger ytterligare en dimension är exempelvis Resursåtervinning och Centrum för välfärdsstudier. I Borås har vi dessutom Sveriges bästa lärarutbildning, ger vårdutbildning och bedriver vårdforskning av hög kvalitet. I vårt handelslabb samverkar ekonomer och informatiker. Alla är de exempel på framgångsrika verksamheter som på olika sätt sätter Borås och högskolan på kartan.

Att Borås väcker intresse även hos unga märker vi från högskolans sida inte minst på söktrycket till våra utbildningar som är det näst bästa i hela landet när det gäller lärosäten som inte är specialiserade.

Med den här broschyren vill vi inspirera och ge ett smakprov på det som vi har åstadkommit tillsammans, men också vad vi kan göra om vi får ytterligare stöd.

Välkommen att samverka med oss!

Björn Brorström rektor, Högskolan i Borås

INNEHÅLL

14. ETT SAMVERKANSSTÖD 6. EN HÖGSKOLA

16. ETT INSTITUT

10. EN ARENA 18. EN REGION

12. EN STAD

20. MÅNGA MÖJLIGHETER TILLSAMMANS

21. N YTT KONGRESSHUS FÖR MÖTEN I BORÅS

22. VÄLKOMMEN TILLBAKA

VÄSTSVERIGES TREDJE UNIVERSITET I SIKTE Hösten 2013 flyttade en del av högskolans verksamhet, Textilhögskolan, in i Textile Fashion Center. Det nyrenoverade industrikvarteret fylldes med unga människor, kreativitet och innovationer.

Rent fysiskt innebar flytten att den textila delen förenades med övrig verksamhet. Nu har Högskolan i Borås ett samlat och toppmodernt campus mitt i centrala Borås.

Det gör att andra områden kan förstärka den unika textila miljön och vice versa. Idag erbjuder Högskolan i Borås allt från grundutbildning till forskarutbildning.

Här finns också hyperintressanta forskningsprojekt som väcker internationell uppmärksamhet.

– En viktig milstolpe för Högskolan i Borås var när vi år 2010 fick examensrättigheter på forskarnivå inom flera områden. När det gäller det konstnärliga området är forskningen tämligen unik i landet och har stor utvecklingspotential. En förstärkning av basfinansieringen för den konstnärliga delen skulle ge mycket god avkastning.

På sikt stärker den konstnärliga forskningen svensk export inom designintensiva branscher, säger högskolans rektor Björn Brorström.

Nationellt ledande Högskolan i Borås är nationellt ledande inom biblioteksoch informationsvetenskap, textil och mode samt resurs­ återvinning. Att ha forskarutbildningsrättigheter var för några år sedan den enda skillnaden mellan att vara ett universitet eller högskola. Idag är det egentligen bara fördelningen mellan hur stor del av verksamheten som är grundutbildning och forskning som är avgörande.

Därför arbetar Högskolan i Borås för att öka forskningsvolymen. Forskningens andel ska gå från dagens 25% till 40% av verksamheten. Målsättningen är tydlig: att inom en rimlig framtid bli det tredje västsvenska universitetet.

6

”På sikt stärker den konstnärliga forskningen svensk export inom designintensiva branscher.”

Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås

EN HÖGSKOLA

7

– Vi vill mer! Vi vill ha kompletta akademiska miljöer inom hela lärosätet. Med det menas att en student ska kunna gå från grundutbildning till forskarutbildning inom samma område. För att nå det ska vi fortsätta att utveckla examensrättigheterna underifrån och låta intressanta forskningsprogram få växtkraft.

Sveriges textila Silicon Valley Som exempel ger Björn Brorström forskningsprogrammet Smart Textiles. Det handlar om spännande textilier som reagerar på sin omgivning och som rönt stor uppmärksamhet över hela landet: allt från gardiner som växer för att dämpa ljudnivån till linnen som mäter hjärtfrekvens.

Egentligen skulle Borås och forskarna som nu har sina labb i Textile Fashion Center kunna likställas med ett Silicon Valley.

– Smart Textiles har blivit ett starkt varumärke för oss, men det finns flera områden som har stor potential att växa på ett liknande sätt, exempelvis sociala medier, resursåtervinning, prehospital vård, inkludering och specialpedagogik i skola, hållbar stadsutveckling och vårt handelslabb där vi bygger miljöer för framtida butiker.

Att arbeta tvärvetenskapligt, det vill säga att forskare från olika miljöer samverkar över ämnesgränserna, är något som Björn Brorström hoppas ska generera i fler innovativa projekt.

– Vi utvecklas genom samverkan och kan bygga, inte bara nationellt utan också internationellt starka forsknings­ miljöer. Det är en flexibilitet som möter samhällets krav.

Näst bäst i landet Att ha en stark forskning spiller givetvis över på utbildningen och höjer kvaliteten. Forskare är en del i undervisningen och lärare medverkar i forskningen.

Vilket i sin tur ger studenterna bra kunskaper och goda förutsättningar på arbetsmarknaden.

Det främsta argumentet när det gäller att välja utbildningsort är hög kvalitet. Att Boråsutbildningarna är populära märks inte minst på det höga söktrycket.

2013 hade Högskolan i Borås det näst högsta i landet med 1,5 förstahandssökande per plats.

– Men vi har möjlighet att ta emot fler studenter som vill komma hit i första hand! Fördelningen av utbildningsplatser är dock inget som vi råder över själva, inflikar Björn Brorström.

Alla vinner på att stärka Boråsregionen Det är självklart för Högskolan i Borås att samverka med region, kommuner, näringsliv och offentlig sektor för att bedriva utbildning och forskning av hög internationell kvalitet och som är samhällsaktuell. Verkligheten och praktikens problem får stå i centrum i utbildning och forskning i Borås.

8

– Vi kallar det ”Vetenskap för profession” vilket betyder att vi jobbar i samarbete med yrken och branscher, men vi gör det på en vetenskaplig grund. Vi har många olika sorters samverkansformer med region, företag och förvaltningar och försöker utveckla dessa samarbeten varenda dag. Värt att nämna är också att vi har med ”praktiker” från världen utanför högskolan i våra styrelser.

En av dessa externa ledamöter är Lotta Ahlvar, vd på Svenska Moderådet, som är ledamot i högskolans styrelse.

– Jag har fått en annan insikt i verksamheten. Förut kände jag enbart till Textilhögskolan. Nu värdesätter jag den övriga verksamheten och betydelsen av högskolan som en helhet. Den textila spetskompetensen kompletteras och har större möjligheter att utvecklas ytterligare i samverkan med exempelvis forskning inom teknik, miljö och handel.

Hon tycker att det är en självklarhet att det nationella branschägda forumet för svenskt mode, som hon leder, ska ha ett kontor i Textile Fashion Center, som komplement till huvudkontoret i Stockholm.

– Omvärldsbevakning och kontakter är oerhört viktigt.

Vi är en samverkanspart till både Högskolan i Borås och textil- och modebranschen.

Att vända ”tänket” om sopor till något nyttigt Att minska miljöbelastningen från den dagliga verksamheten är något som går som en röd tråd i högskolans utbildningar: från grundutbildning till forskarutbildning.

För några år sedan miljöcertifierades högskolans verksamhet. Via en intern modell diplomeras utbildningar som lever upp till de krav som finns på hållbarhet.

Resursåtervinning är dessutom ett område som högskolan har forskarutbildningsrättigheter i. Forskarna vänder på problemet med sopor och ser dem istället som en resurs, vilket är ett tankesätt och en modell som växt fram i Borås via samarbete. En modell mitt i prick, sa EU-parlamentarikern Kent Johansson som var en av åhörarna vid ett seminarium som högskolan höll i Bryssel hösten 2013. Sök allianser och samverka – gör det ni är duktiga på i Borås var hans råd till Boråsregionen. Europa vill lära sig mer av det enkla sättet för möten som svenska lärosäten har med företag och offentlig förvaltning.

Björn Brorström menar att i och med Textile Fashion Center har de allra bästa förutsättningar för att skapa växtkraft bildats.

– Vi har mycket besök och konferenser hela tiden. Detta skapar en verklig mötesplats mellan näringsliv, förvaltningar och högskolan. Det drar med sig många i Borås Stad och regionen i en positiv spiral.

”Borås gör så många bra saker.

Det är viktigt för oss att vara en del av den här arenan. Därför har vi valt att också ha ett kontor i Textile Fashion Center.”

Lotta Ahlvar, vd Svenska Moderådet

I en fejkad butiksmiljö testas framtidens shopping.

Här möts forskare och handelsföretag i ett unikt projekt, som drivs av SIIR, vid Högskolan i Borås.

Högskolans forskare och studenter hämtar ofta sina projektidéer från industrin.

HÖGSKOLAN I BORÅS Antal studenter: 13 000 varav 5 896 som studerar på heltid Antal anställda: 681 Antal lärare: 425 (varav 50% disputerade) Antal professorer: 49 Antal doktorander: 78 Antal doktorsavhandlingar 2013: 17

Den kreativa miljön inspirerar.

2010 fick Högskolan i Borås rätt att utbilda på forskarnivå inom tre områden: biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning och textil. Inom textil både en generell och en konstnärlig examen.

2012 miljöcertifierades Högskolan i Borås.

Det är bara ett par av Sveriges 37 lärosäten som har ett certifierat miljöledningssystem.

9

EN ARENA – DÄR ALLA AKTÖRER FÅR TA PLATS Borås har ett rikt textilt arv att falla tillbaka på och förknippas bland många som Sveriges centrum för textil och mode. Satsningen Textile Fashion Center fastställer faktum ytterligare och en liknande arena finns faktiskt inte i hela Skandinavien. Textile Fashion Center är en ny slags mötesplats för kreativa verksamheter inom mode, textil och design. Här skapas ett kreativt centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet – främst inom textil och mode, men även inom andra områden.

– Vi utmärker oss i jämförelse med andra kluster genom den unika miljön och det unika konceptet. Här kombineras fritt tänkande med kunskap och forskning på hög nivå, så att företagsamhet kan växa, säger Annica Berg som är vd för bolaget Textile Fashion Center.

Hon poängterar att en viktig ingrediens i Textile Fashion Center är samverkan. Grundidén bygger på att innovativa processer bäst sker i samspel mellan kommuner och samhälle, företag och akademi. Dessutom står Textilmuseet för kultur och historia; det är en institution vars motsvarighet inte finns i hela Sverige.

Under taket Textile Fashion Center ingår en rad verksamheter som förenas i en klusterbildning. Det är en samverkan mellan företag, forskningsinstitut, utbildning, organisationer som jobbar för innovation och affärsutveckling samt Högskolan i Borås.

Marketplace Borås I slutet av november korades Nicolas Olivier Richard till 2013 års vinnare av Show Up Fashion Award. Det är ett av många arrangemang som Marketplace Borås står bakom och som riktar strålkastarljuset på unga modetalanger men också på Boråsregionen som samlingsplats för svenskt textil och mode.

I en gemensam plattform och affärsarena skapas mötesplatser och verktyg för samverkan med olika utbildningsaktörer, branschorganisationer, kommuner och näringsliv.

– Vi kan utvecklas till 100 procent helt kundorienterat, eftersom våra medlemmar även är våra ägare. Dessutom gör vi verkligen skillnad och skapar stor nytta i små, men också stora frågor. Allt från att länka samman personer till att vara en aktör som tillsammans med andra driver viktiga branschfrågor, förklarar Nanette Espinasse som är verksamhetschef.

10

– Tillsammans i Marketplace Borås affärsnätverk blir vi större än som enskilda aktörer och kan utveckla den textila branschen utifrån de behov och de förutsättningar som finns idag och imorgon. Klimatet och miljön gör att fler växer. En stor, stark och framgångsrik bransch har alla nytta av – forskning, utbildning, näringsliv och stad.

Modeinkubatorn – ger växtkraft för rookies För många är det en dröm att få starta ett eget företag och för många förblir det just en dröm. Men för dem som vågar finns Modeinkubatorn. Modeink, som den kallas, har ett unikt nätverk både regionalt och nationellt, kontorsmiljön är läcker där nya företagare hyr kontor och får en verklighetsbaserad inblick i hur det är att driva eget. En av företagarna är Therese Fredman, som redan som student på Textilhögskolan kom i gång med sitt klädmärke: Diis.

– Det har betytt allt egentligen. Jag hade inte kommit så här långt om det inte vore för Modeinkubatorn. Dels, att få tillgång till ett kontor, sysal och maskiner, men också all kunskap som finns är extremt värdefull.

Hon fick chans att testa sina idéer och successivt växa in i rollen som egenföretagare. Hon tog sin examen från Textilhögskolan, som är en del av Högskolan i Borås, i våras och driver fortfarande sitt företag från Modeinkubatorn. Enligt statistik från högskolans alumnirapporter är Textilhögskolans studenter duktiga på att starta eget. För Therese Fredmans del innebar den tidiga jobbstarten ett hektiskt liv, med både studier och hennes företagsidé. Men det var det värt.

– Det blir ett roligare sätt att plugga. Via inkubatorn fick jag se verkligheten lite snabbare.

Textil- och modebranschen är tuff och har många fallgropar. Än större betydelse då, att tidigt få stöttning och vägledning för sin företagsidé. En arbetsplats, handledning, tillgång till utrustning och hjälp att söka stipendier.

Det viktigaste målet för Modeinkubatorn är att skapa förutsättningar för fler livskraftiga och hållbara företag inom svenskt mode. Men verksamhetsansvarig Emma Ivarsson skulle vilja ha ett säkrare och mer långsiktigt finansiellt stöd.

– Det skulle trygga vår verksamhet. Vi skulle dessutom kunna vara fler. Mer resurser skulle gynna både företag, studenter och regionen.

”Jag hade inte kommit så här långt om det inte vore för Modeinkubatorn. Att få tillgång till ett kontor, sysal och maskiner, men också all kunskap som finns är extremt värdefull.”

Therese Fredman, utbildad textilingenjör

Kung Carl XVI Gustaf har besökt Textile Fashion Center tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

MÅNGA FRAMGÅNGSRIKA FÖRETAG I OMRÅDET MED SJÄL I DET DE GÖR… Annica Eklund är vd på Bolon, ett Ulricehamns­ baserat företag som gör designade golv och som är ett av alla företag som är medlemmar i Marketplace Borås.

– För oss är det självklart att vara medlemmar och stötta ett projekt med så mycket potential och visioner. Det innebär att vi som finns i närheten, kan få tillgång till kompetens som behövs för att driva ett framgångsrikt företag.

I området finns många stora och framgångsrika företag som verkligen har en själ i det de gör.

Vad betyder Textile Fashion Center för er?

– Att någon tar tillvara på all kompetens och energi som finns. Att man skapar en plattform som ger förutsättningar för att utveckla området.

Therese Fredman står bakom Diis kollektion.

AKTÖRER I TEXTILE FASHION CENTER Almåsgymnasiet Borås Yrkeshögskola Drivhuset Inkubatorn i Borås Marketplace Borås Modeink

Navet Proteko Textilmuseet Textilhögskolan The Company

Dessutom hyr ett antal företag och organisationer kontor av Marketplace exempelvis Svenska Moderådet, IUC Sjuhärad och Connect Väst.

Textile Fashion Center är den fysiska platsen för det textila klustret.

Att inspirera och fånga nya tankar från branschen är ett exempel på samverkan.

11

”Textilmuseet levandegör vårt textila arv. Med ett ungdomligt och energiskt tilltal som passar alla åldrar stärker vi kedjan mellan kultur, högskola och näringsliv.”

Ulrika Kullenberg, chef Textilmuseet

Textilmuseet är en viktig länk i det textila klustret.

Det händer mycket i Borås just nu och det avspeglas i stadsbilden.

”Textile Fashion Center är som en present du kan öppna gång efter gång – och ofta innehåller den något nytt som du inte sett förut.”

Lena Palmén, kommunalråd

BORÅS STAD Över 106 000 invånare Årlig folkökning cirka 1 000 personer Årlig inflyttning cirka 4 500 personer Andel utrikes födda cirka 19 procent Pendling cirka 13 000 in, 8 000 ut Bostäder 49 000 Arbetstillfällen 55 000 12 000 företag, varav nära 2 000 inom handel och 1 500 i import och export 850 000 kvadratmeter lokalytor för logistik 2 500 nya jobb har flyttat till Borås sedan år 2000 Nystartade företag cirka 600 varje år Största bransch vård och omsorg, följt av handel Turismen omsätter över 500 miljoner kr per år Cirka 500 årsarbeten inom turismnäringen Över 150 000 utländska övernattningar varje år Yta 973 kvadratkilometer

12

Alla parter i Textile Fashion Center skapar grogrund för stadens vision om nytänk.

EN STAD HISTORIA OCH FRAMTID VÄGG I VÄGG ”Jätteintressant besök i Borås Stad. En ekonomisk success story. Samarbete med Frankrike inom textil, mode, ren energi. Tack!” Så twittrade Frankrikes ambassadör JeanPierre Lacroix efter sitt studiebesök i Borås.

Visionen om Borås 2025 vill utveckla staden utifrån arvet inom textil och handel, med möten mellan människor som tar till vara kraft, kunskap och idéer. Borås ska utmärkas av kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor, och av en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Stolthet ger avtryck i stadsbilden Självkänslan blir allt starkare i ett Borås där tillväxten ger avtryck i stadsbilden. Nya bostäder både förtätar centrum och skapar nya villaområden i attraktiva lägen. Stoltheten över att vara boråsare växer i samma takt, med känslan av en spännande stadsresa.

Den nio meter höga Pinocchio är en symbol för allt som är på gång. House of Knowledge utanför Textile Fashion Center och Catafalque vid Akademiplatsen förenar kultur på högskolecampuset. Skulpturstaden präglas också av Declination vid Sandwallspiazzan, Reuterswärds Nonviolence och Bodhi i Viskan.

Skulpturbiennalen varannat år är en del av sommaren i staden. Men framför allt har Sommartorsdagarna blivit ett signum för det pulserande Borås, när aktuella artister på Stora torget ibland samlar 20 000 människor till ett kvällsöppet centrum.

Textilmuseet länkar till textila arvet Textilmuseet speglar Borås långa tradition i branschen och gör mycket mer. I specialdesignade lokaler på industrihistorisk botten i Textile Fashion Center stärker museet kedjan mellan högskola, näringsliv och kultur i ett nytt nordiskt textil- och modecenter. ”Textile Fashion Center är som en present du kan öppna gång efter gång – och ofta innehåller den något nytt som du inte sett förut.”. Så sammanfattade kommunalrådet Lena Palmén efter en rundtur.

Kunskapsnav ger avtryck i världen Tillsammans med Borås unikt stadsnära högskolecampus skapar Textile Fashion Center ett mångsidigt nav för kunskap och utveckling. Det stärks ytterligare när nya kongresshuset står klart 2017 här vid Akademiplatsen, i fonden av Borås paradgata. Samtidigt länkar centret längs Viskan samman handels- och eventområdet Knalleland med stadens centrum.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en drivande partner för högskolan i forskning och utveckling.

I Waste Recovery säljer de tillsammans med Borås Energi och Miljö kunnande i återvinning och kretslopp i flera världsdelar.

Hållbar stadsutveckling bygger broar Ett par stenkast från Akademiplatsen blir Världsstaden en ny stadsdel med upp till 1 500 lägenheter i spännande internationell arkitektur. Innovationsmyndigheten Vinnova bidrar till att bygga med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och samtidigt forska och utbilda inom hållbar stadsutveckling. Mångfald och integration är viktigt i en stadsdel som både socialt och geografiskt ska bygga broar.

Samarbete är en nyckel i Borås. Här finns en tradition av samarbete mellan företag. Högskolan bygger på samarbete mellan akademi och näringsliv. Business Region Borås har avtalat med Göteborg om att utveckla en gemensam arbetsmarknad och infrastruktur i det intensiva stråket mellan städerna. Och här har en framgångsrik modell för samarbete mellan kommun och föreningsliv bland annat byggt nya idrottsarenor.

Allt fler upptäcker Borås potential. Det som var Sveriges mest expansiva stad i textilindustrins dagar har sedan länge lagt krisen bakom sig. Efter gränsen 100 000 invånare för några år sedan växer Borås allt fortare.

Såväl tusental 105 som 106 passerades 2013. Borås är i snabb takt på väg in i framtiden.

Här möts högre utbildning och forskning på högskolan, andra textila utbildningar och Textilmuseet.

Företagskuvöser som Drivhuset och Inkubatorn samt vetenskapsparken Navet ger växtkraft, och i Marketplace Borås nätverkar företag och det offentliga kring att förvalta arvet av textil och handel.

13

”Vi måste bryta vårt sätt att konsumera och producera. Det gäller att hitta nya vägar att generera intäkter utan att helt och hållet producera nytt eller förstöra miljön.”

Lisbeth Svengren Holm, professor i Fashion Management

PÅ SIKT KAN VI BLI SKANDINAVIENS TEXTILA MECKA… Eva Johansson kommunalråd (C) i Svenljunga ser flera fördelar med den samverkan som finns mellan kommuner, näringsliv och Högskolan i Borås.

Navets fantastiska värld! Under helger och lov kan alla besöka Navet och fascineras, inspireras och få nya kunskaper.

– Textile Fashion Center är en nischning som bidrar till en stark tillväxt i Borås, vilket gynnar hela Västsverige. Företag har redan börjat flytta till Borås, för att vara där sådana här möjligheter finns.

Intresset för Textile Fashion Center, Marketplace Borås och Drivhuset Borås finns även i Svenljunga. Svenljunga kommun är en av medlemmarna i Drivhuset Borås.

– Det är viktigt för oss att delta i sådana samarbeten. Industrikvarteret, Simonsland, och alla aktiviteter som finns där är en stor resurs som kan stärka de enskilda företagens utveckling och där de även kan höja sin kompetens eller hitta affärspartners. Därför vill vi vara med där.

Hon är positiv när det gäller framtiden; i takt med att klustret etablerar sig och sina aktiviteter är hon övertygad om att det kommer att bli allt mer omtalat, vilket i sin tur gör att det växer ytterligare.

– Jag tror att det finns goda förutsättningar för att det blir så, eftersom det här arbetssättet skapar en kreativ miljö. Det ska bli roligt att följa utvecklingen!

Jackan Seebright av modedesignstudenten Jesper Danielsson för Smart Textiles.

14

ETT SAMVERKANSSTÖD BORÅSREGIONEN UNDERLÄTTAR TILLVÄXT I Boråsregionen formas framtiden. Många lösningar sker genom möten, forskning och design. Nio kommuner har valt att samarbeta genom Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund för att bli en ännu attraktivare plats att leva, bo, arbeta och studera i. Regionen omfattar 270 000 invånare.

Det är ganska nyligen som Boråsregionen fick sitt namn. Att samarbeta kommuner emellan handlar om att ta tillvara kommunernas gemensamma intressen och utveckla gränsöverskridande samarbeten. Förstärka det som redan är bra och hjälpas åt med det som kan bli bättre. I grunden handlar det om att stärka människors, företags och föreningars möjligheter att växa och utvecklas. Det rör allt ifrån infrastruktur och utbildning till välfärd och hälsa.

– Vi skapar gränsöverskridande möten och främjar samverkan, innovation och nytänkande. Allt vi gör har som mål att stärka Boråsregionen som ett bra område för att bo, arbeta, och leva i, säger Lena Brännmar som är förbundsdirektör.

Boråsregionen fungerar också som ett smörjmedel genom att vara med och finansiera olika projekt inom regionen.

Till exempel stöttar Boråsregionen delar av högskolans och Textile Fashion Centers verksamhet som Smart textiles, Handelslabbet och Marketplace ”Fashion gallery”.

Ett av Sveriges bästa investeringsområden Sedan drygt ett år samarbetar Boråsregionen i en affärsutvecklingsregion, som går under namnet Business Region Borås. Projektet samordnas via kommunalförbundet och genomförs med ledning från Borås Stads näringslivsenhet som tillsammans med övriga kommuners näringslivschefer har uppdraget att bygga upp och skapa den nya organisationen.

– Vi samverkar för att vi uppnår mer tillsammans än var och en för sig. Gemensamt marknadsför vi Borås­ regionen som ett av landets bästa investeringsområden, sammanfattar Anders Glemfelt, som är verksamhetschef för initiativet.

Organisationen kan exempelvis ge extra resurser inom områden som varje kommun har svårt att bygga upp och

driva själva. Det kan handla om att ta hand om internationella delegationer och investerare, gemensam statistik och samarbete kring översiktsplanering eller att vara en gemensam ingång för utvecklingen i Västsverige.

Navet Navet är Boråsregionens Science Center där det ska vara lustfullt att lära mer och uppleva naturvetenskap, matematik, teknik och hållbar utveckling. Dessutom är centret som ligger i anslutning till Textile Fashion Center bäst i världen på kompetensutveckling av lärare.

– Vi öppnar dörrar för att vilja veta mer, säger Lotta Johansson, verksamhetsansvarig på Navet, som förklaring till hur hennes personalstyrka på tjugo personer hinner både inspirera barn och vuxna på hemmaplan och på plats i skolor inte bara i Sverige, utan hela Skandinavien.

11 000 personer utbildas varje år i området: teknik, naturvetenskap, matematik och alltid med ett ämnesövergripande perspektiv. Det är lika med 5 000 lärarutbildningsdagar. Förutom kompetensutbildning har Navet 45 000 besökare per år. Det finns alltid något nytt att inspireras och lära sig av på Navet för nyfikna barn och ungdomar. Framgången tror Lotta Johansson beror just på verksamhetens prestigelösa sätt att hitta nya lösningar.

Genom att exempelvis sälja vandringsutställningar får verksamheten pengar till att ta in välkända föreläsare som kan internutbilda personalen, så att de i sin tur kan ge lärare på skolor verktyg att hitta nya utbildningsgrepp i vardagen.

BORÅSREGIONEN De nio kommunerna som ingår i Borås­regionen är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Varberg och Vårgårda.

Direktion/styrelse: Kommunal­råden i medlemskommunerna Ändamål och uppdrag: – Tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen regionalt och nationellt – Samverka med nationella organ liksom med Västra Götalandsregionen och andra myndigheter och organisationer på regional nivå.

– Stödja medlemskommunerna i deras samverkan och i omvärldsbevakning – Stärka Sjuhärad som attraktiv och konkurrenskraftig tillväxtregion bl.a. genom att fördela tillväxtmedel

15

ETT INSTITUT GER NÄRINGSLIVET KONKURRENSKRAFT OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Hur utvecklar man en stadsdel, byggd som en del i 70-talets miljonprogram, så att den möter framtidens krav på miljöanpassning, trivsel och social hållbarhet?

Den frågan ska besvaras i ett nära samarbete mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Högskolan i Borås, Borås Stad och Borås Energi och Miljö. Samverkan med andra aktörer är en grundläggande verksamhetsidé för SP. Det ger tillgång till ny kunskap och värdefulla nätverk samtidigt som alla parters resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.

Avancerad säkerhetsforskning – och nya arbetstillfällen Sensommaren 2014 ska testanläggningen AstaZero utanför Borås stå redo för svenska och utländska fordons­ tillverkare. De får unika möjligheter att testa och forska fram nya lösningar för ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Testanläggningen erbjuder också mycket bra förutsättningar för forskare och trafikexperter som vill öka säkerheten för fotgängare, cyklister och andra oskyddade trafikanter – ett område som hamnat i skymundan.

– Idéerna för Världsstaden på nedre Norrby är inget mindre än en revolution. Så säger stadsarkitekten Tomas Rossing. Som landets ledande forskningsinstitut har SP en rad kompetenser inom energi och samhällsbyggnad som kan bidra till utvecklingen av Norrby. Det handlar om allt från att räkna på olika alternativ för miljöanpassad uppvärmning, till exempel solenergi, till tekniker för att bygga brandsäkra, höga hus i trä och att utveckla nya lösningar för avfallshantering där avfallet ses som en resurs och tas med i kretsloppet.

Med aktiv säkerhet menas att fordon och infrastruktur utrustas med teknik som förhindrar att trafikolyckor inträffar. Detta kan innebära att ett fordon automatiskt bromsas om det i för hög fart kommer för nära ett annat fordon, stolpe, älg eller något annat hinder, att automatiska system tar över kontrollen om fordonet råkar i sladd. Andra system kan registrera förarens ögonrörelser eller rattrörelser och kan därigenom varna föraren när han börjar bli trött och bör ta en paus.

Startskottet gick sommaren 2013 då Vinnova beviljade 8 miljoner kronor till Innovationsplattform Norrby, ett projekt som ska säkra hållbar stadsutveckling i den nya stadsdelen Världsstaden på nedre Norrby i Borås. Här ska en rad nya lösningar testas i praktiken – tillsammans med människorna som bor i området. Projektet ger unika möjligheter att arbeta med en befintlig stadsdel och nyexploatering i samma projekt.

Projektets syfte är att etablera hela stadsdelen Norrby som en innovationsplattform. Det innebär att stadsdelen ska bli en plats där man även efter projekttidens slut kan arbeta med utvecklingsprojekt för hållbara städer. Under själva den tvååriga projekttiden ska man testa ett antal innovationer kring stadsutveckling med inriktning på sociala och miljöaspekter. De rör: Energieffektiv livsstil Biobaserad stad Delaktighet/demokratifrågor

AstaZero ägs gemensamt av SP och Chalmers och är en investering på cirka 500 miljoner kronor. AstaZero innebär att Borås får en kvalificerad testbana av världsklass samtidigt som besökarna till anläggningen kommer att bo, äta och handla i Borås med omnejd, vilket ger sysselsättning för hotell, restauranger och handel. Sammantaget innebär satsningen en rad nya, kvalificerade jobb i Sjuhärad. När anläggningen är i full drift väntas den sysselsätta uppemot 100 personer. Banan stöttas av en rad aktörer, däribland Borås Stad och Västra Götalandsregionen.

”Idéerna för Världsstaden på nedre Norrby är inget mindre än en revolution.”

Tomas Rossing stadsarkitekt i Borås

16

SVERIGES STÖRSTA FORSKNINGSINSTITUT SP-koncernen består av moderbolaget och dotterbolagen AstaZero, CBI, Glafo, JTI, SIK, SMP, SP Process Development, SP Processum och SP Danmark. Tillsammans bildas en kraftfull institutsgrupp för innovation och hållbar utveckling av näringsliv och samhälle.

Koncernens signum är spetskompetens som tillämpas tillsammans med stor teknisk bredd.

De mer än 1 300 medarbetarna, varav över hälften akademiker och cirka 300 med forskarutbildning, utgör en betydande kunskapsresurs. SP utför årligen uppdrag åt fler än 10 000 kunder för att öka deras konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling. Uppdragen omfattar såväl tvärtekniska forsknings- och innovationsprojekt som marknadsnära insatser inom provning och certifiering.

SP:s kompetens koordineras genom sex affärsområden, som svarar mot viktiga bransch- och samhällsområden: Energi, Transport, Life science, IKT, Informations- och kommunikationsteknik, Samhällsbyggnad och Risk och säkerhet.

SP:s ljudlaboratorium är utvecklat för att vara till hjälp för alla som vill simulera olika miljöer och se hur man kan förändra akustiken.

Energieffektiva hus, arbetstillfällen, mötesplatser och integration – hur kan man skapa det i en problemtyngd stadsdel?

SP har, som enda svenska labb, utsetts att vara med i ett europeiskt nätverk av laboratorier för validering av djurfria testmetoder.

17

EN REGION HÄR FINNS VÄXTKRAFT

”Är det något som vi är bra på i Västra Götaland så är det att arbeta tillsammans, ta tillvara potential och att se möjligheter i det nya.”

Gert-Inge Andersson, ordförande i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen

17 miljoner i stöd från Västra Götalandsregionen till strategiskt samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde utvecklar forskningen i Västra Götaland.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Västra Götalandsregionen ansvarar för hälso- och sjukvården, liksom för att främja en hållbar utveckling i Västra Götaland.

Det gör vi genom att stimulera forskning och utveckling, entreprenörskap, företagande, ett rikt kulturliv och arbeta för goda kommunikationer. Västra Götalandsregionen styrs av folkvalda politiker, omfattar 49 kommuner och har cirka 1,6 miljoner invånare.

18

Västra Götaland präglas av stark utveckling och stor innovationskraft. Näringslivet ligger i Europatopp när det gäller investeringar i forskning och utveckling. Här bedrivs forskning och utveckling på universitet och högskolor som är viktig för näringsliv och det omgivande samhället. Här ska det löna sig att utveckla en idé – för både stora och små företag. Västra Götalands sex science parks är viktiga samverkansplattformar med fokus på innovationer, företagsutveckling och forskning. De ligger i anslutning till högskolor, universitet och företagskluster och har olika inriktningar, till exempel fordon, textil och life science.

Samarbeten inom forskning och innovation Att stimulera nationella och internationella samarbeten inom forskning och innovation är en av de prioriterade frågorna i Västra Götaland 2020. 2013 startade Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde ett fördjupat forskningssamarbete. Det ska ge bättre och mer konkurrenskraftiga forskarmiljöer som bidrar till forskningsresultat som kommer till verklig nytta även utanför den akademiska världen. Samarbetet är koncentrerat till fyra teman:

En gemensam agenda Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014–2020 är ett led i att vidareutveckla Västra Götalands styrkor och möta gemensamma samhällsutmaningar. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Strategins prioriteringar beskrivs inom fyra teman som fokuserar utvecklingsarbetet till år 2020; en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globalt ansvar och en region som syns och engagerar.

– Vård och välbefinnande

– Design, textil och hållbar utveckling – Informations- och kommunikationsteknik – Framtidens företagande och nya affärsmodeller Utmaningar löser vi bäst tillsammans Hur väl vi tillsammans lyckas genomföra strategin beror på förmågan att ta tillvara våra förutsättningar och kapaciteten att se möjligheter i det nya. Västra Götaland har goda förutsättningar, mycket tack vare sina många långsiktiga samarbeten.

En ledande kunskapsregion Invånarnas kompetens är en viktig tillgång och det är hos dem som utvecklingskraften finns. Med gemensamma krafter ska vi fortsätta arbetet med att stärka attraktiviteten i högre utbildning och forskning och satsa på industriell utveckling och samhällsutveckling, i samverkan mellan företag, akademi och samhälle.

19

MÅNGA MÖJLIGHETER TILLSAMMANS 1.

ETT TREDJE VÄSTSVENSKT UNIVERSITET Västsverige behöver stärkas på en rad områden för att komma ikapp och kunna konkurrera med regioner som Stockholm och Malmö. För att nå resultat inom en rimlig tid är det hög tid att agera. Ett tredje västsvenskt universitet lokaliserat i Borås skulle ge ett västsvenskt kraftcentrum vars utveckling skulle gagna hela regionen och landet.

2.

FLER UTBILDNINGSPLATSER Högskolan i Borås har det näst högsta söktrycket i landet, när det gäller breddlärosäten. Högskolan har möjligheter att göra mer och att ta emot fler studenter från hela landet.

3.

UPPMÄRKSAMMA DEN KONSTNÄRLIGA FORSKNINGEN Högskolan i Borås är ett av landets tre lärosäten som har rättigheter att utföra konstnärlig forskarexamen.

Här finns en miljö med hög kvalitet och med stor utvecklingspotential. I dagsläget har vi inte fått några särskilda resurser för en långsiktig utveckling. Våga satsa på Borås i kommande forskningspropositionen.

20

”I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan.”

Ur Borås vision 2025

NYTT KONGRESSHUS FÖR MÖTEN I BORÅS För att kunna mötas behövs fungerande lokaler. I januari 2014 gav kommunfullmäktige i Borås klartecken till att bygga om Folkets Hus till ett kongresshus. Här ska ges utrymme för alla sorters möten, evenemang och nätverk.

Våren 2017 beräknas ombyggnaden vara klar. Placeringen är strategiskt alldeles vid högskole­platsen som binder samman Högskolan i Borås och Textile Fashion Center.

På så sätt får Boråsregionen ytterligare en förstärkning som mötesplats.

Samverkan och möten mellan näringsliv, högskola, forskningscentra och offentlig verksamhet är en förutsättning för utveckling. Här kan forskning exponeras och innovationer lättare exporteras. Möten bidrar till att duktiga medarbetare uppmärksammas och de nätverk som skapas i det fysiska mötet öppnar för samarbeten.

Sammanfattningsvis kan det sägas att möten förflyttar och förädlar kunskap till regionen.

– Andra positiva bieffekter är att beläggningen på hotell, restauranger och evenemang ökar. Det gör vår stad och region än mer attraktiv eftersom våra krögare, besöks­ näringens entreprenörer och andra får en ökad möjlighet att höja kvalitén och bredda utbudet för både oss som bor här men också våra besökande gäster, säger kommun­ styrelsens ordförande Ulf Olsson.

Mötet är en viktig komponent för att människor som bor och verkar i regionen ska känna gemenskap och stolthet.

21

TEXTILE FASHION CENTER 2014

22

VÄLKOMMEN TILLBAKA Vill du träffa någon av aktörerna eller veta mer om hur vi samverkar?

Du som vill göra ett besök på Högskolan i Borås hittar kontaktuppgifter nedan. Vi kan berätta mer om det textila klustret eller slussa dig vidare till rätt aktör. Du hittar också aktuella kontaktuppgifter på de olika parternas webbplatser: borasregionen.se, boras.se, sp.se och vgregion.se.

Allégatan 1, Borås HERRLJUNGA

VÅRGÅRDA

Högskolan i Borås, 501 90 Borås ULRICEHAMN

GÖTEBORG

BOLLEBYGD

+46 (0) 33-435 40 00

BORÅS

@hogskolaniboras KINNA

SVENLJUNGA

TRANEMO

facebook.com /hogskolaniboras @hogskolaniboras

VARBERG

hb.se FALKENBERG

Vår del av 0 10 Västra Götaland.

23

HERRLJUNGA KOMMUN