Högskolan Väst fyller 30 år!

VÄSTPUNKT

KUNSKAP I SAMVERKAN SEDAN 1990

DET ÄR VI TILLSAMMANS SOM ÄR HÖGSKOLAN VÄST!

F

ör drygt ett år sedan började vi planera för Högskolan Västs 30-årsjubileum. Som alla vet blev få saker som tänkt under 2020. En kollega sa en gång till mig ”If you plan too early – you plan twice”. Innebörden av det har aldrig blivit så sann som under det här året. ”Ställ inte in – ställ om” blev ­ledorden och vi har fått hitta nya och kreativa lösningar på sådant som vi tidigare tog för givet. Möjligheten att kunna t­ räffas för att fira jubileet försvann bokstavligen över en natt. Därför är jag extra glad att du håller just det här jubileumsmagasinet i din hand.

Här har vi gjort nedslag i delar av vår historia och vår verk-

samhet – delar av allt det som gör oss till Högskolan Väst. Ett lärosäte som genom att vara inkluderande, ­generösa, offensiva, men som även är ”crazy enough”, fortsätter resan som pågått sedan 1990. En resa där vi ständigt utvecklar utbildning, forskning och samverkan med vår gemensamma profil arbetsintegrerat lärande som den röda tråden. I den bästa av världar hade vi velat lyfta varenda en av alla som varje dag ser till att vår verksamhet drivs framåt. Men som ni förstår är det nära nog omöjligt att på 28 sidor visa allt som skett ­under våra 30 år, vi hoppas ändå att ni alla ändå känner hur stolta vi är över allt ni gör. För det är vi tillsammans som är Högskolan Väst – t­ revlig läsning!

Kristina Sandström, ­projektledare 30-årsjubileet

INNEHÅLL 4-5

6-7

8-9

10-11

12-13

14-15

16-17

18-19

20-21

22-23

24-25

26-27

Högskolans profil

Därför valde de Högskolan Väst

Så blev det av våra studenter

Världsledande forskning i fokus

Unik pedagogik i vårdmiljö

En blick ut i världen

VÄSTPUNKT – JUBILEUMSMAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN VÄST, Postadress 461 86 Trollhättan Redaktör Andreas Borg E-post andreas.borg@hv.se Fotograf Andreas Borg Grafisk form Andreas Borg, Högskolan Väst Produktion Kommunika­tionsavdelningen och internationella relationer vid Högskolan Väst Tryck Exakta

2 | VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR

Teori och praktik för lärare

3 rektorer som format högskolan

Högskolan genom 30 år

Tillsammans är vi högskolan

Samverkan - till nytta för alla

Framtidens campus

Kort om Martin Hellström Ålder: 58 Bor: Skövde och Trollhättan Bakgrund: Uppvuxen i Essen, Västtyskland. Disputerade i Litteraturvetenskap (medeltida litteratur) vid ­ Ruhr-Universität Bochum 1990. Lektor i tyska vid Umeå universitet 1991–1993, vid Mitthögskolan 1993–1994 och vid Göteborgs universitet 1995–2011. Professor i litteratur­ vetenskap 2011. Prorektor vid Borås högskola 2011–2016. Rektor vid Högskolan Väst sedan 2017. Gör på fritiden: Läser skönlitteratur och spelar piano. Dold talang: Bakar en svårslagen god tysk ostkaka. Foto: KENT ENG

”Vi har mycket att vara stolta över” Rektor Martin Hellström är stolt och nöjd när han r­ eflekterar över ­Hög­skolan Västs 30-åriga resa. Men visst finns det ­utmaningar framöver … Vad lockade dig till rektorsuppdraget på Högskolan Väst? – Högskolans målmedvetna inriktning mot Arbetsintegrerat ­lärande imponerade. Det tilltalade mig mycket att få vara med och utveckla det arbetet vidare. Jag måste också medge att ­högskolans moderna lokaler gjorde stort intryck vid mitt första besök. Vad är Högskolan Väst för dig? – Vi är en högskola som är bra på att nå ut till studenter med olika bakgrunder – även till dem som inte vuxit upp i familjer och miljöer där högskoleutbildning är en självklarhet. – Att vi har en breddad rekrytering innebär också att vi välkomnar internationella studenter, att vi validerar kunskaper som yrkesverksamma har skaffat genom sitt arbete och att vi stöttar studieovana studenter på flera sätt. – Ytterligare en styrka är vår omfattande samverkan med näringslivet och andra aktörer i samhället. Den möjliggör att högskolan kan bidra med högkvalitativ forskning och utbildning som stärker samhällsutvecklingen. Dina starkaste intryck hittills? – Jag är riktigt stolt över hur vår profil Arbetsintegrerat lärande har utvecklats genom åren. Externa forskare har lärt oss se många

VÄSTPUNKT

TEXT: CHRISTINA AXELSSON

fler dimensioner i det här arbetet. – Mest berörd blev jag av en synskadad student som fick sina klasskompisar, lärare och många fler av oss att tänka tillgänglighet i vårt arbete. Detta är mångfald som gör skillnad. Att ha med sig studenternas olika perspektiv höjer kvaliteten både inom utbildning och forskning. Vilka är högskolans största utmaningar framöver? – Absolut viktigast är att vi får ett stabilt och hållbart ­utbildningsuppdrag med forsknings- och utbildningsanslag som matchar det stora söktryck våra utbildningar har. Det är nödvändigt för att högskolan ska kunna nå ut till fler i Sverige och internationellt. Vad står Högskolan Väst för om tio år? – Om tio år har högskolan utvecklats till en sammanhållande nod i ett ekosystem för livslångt lärande där olika utbildnings­ aktörer samverkar i större utsträckning. Detta gör det enklare att gå mellan jobb och utbildning. – Högskolan Väst är då en självklar vän och partner för dem som vill utvecklas och leva ett hållbart liv.

TEMA 30 ÅR | 3

En vass

HÖGSKOLA i samklang med omvärlden En akademi där teoretisk och praktisk kunskap flätas samman och där samskapande med omvärlden står i fokus. Så kan man sammanfatta Högskolan Väst. Genom profilen arbetsintegrerat lärande (AIL) skapar högskolan kraft för att stödja studenterna i deras utveckling till innovativa och kritiskt tänkande samhälls­förbättrare.

D

TEXTER: STEFAN KUDRYK

et är studenten och samhällsförbättring som hamnar i fokus när prorektor Jan Theliander och vicerektor Bibbi RingsbyJansson diskuterar arbetsintegrerat lärande (AIL). – Vi vill att våra studenter ska vara redo att förbättra samhället när de lämnar högskolan. AIL ger dem verktygen eftersom de tränas i att hela tiden reflektera över sin kunskap och sitt agerande, samt att arbetslivet och dess komplexitet är närvarande redan under utbildningen, säger Bibbi Ringsby-Jansson som varit vicerektor för AIL sedan 2018. Arbetsintegrerat lärande har varit en del av Högskolan Väst redan från starten. Sedan 2002 har högskolan haft ett regerings4 | VÄSTPUNKT

uppdrag att utveckla AIL. I början rörde uppdraget högskole­pedagogik men AIL har utvecklats mycket sedan dess. Idag är det ett eget forskningsämne och den världsunika forskarutbildningen drog igång på riktigt när högskolan välkomnar de första doktoranderna i AIL under 2020.

Vad är AIL? – Grunden till vår syn på AIL är att avancerad kunskap skapas TEMA 30 ÅR

på många håll i samhället. Därför är det i mötet mellan akademi, arbetsliv och omgivande samhälle som det bäst skapas ny kunskap som kan svara upp mot våra samhällsutmaningar. AIL ger oss ­metoder och ett internt driv att skapa dessa möten, säger Jan Theliander. AIL har under åren kommit att genomsyra Jan Theliander, hela verksamheten på Högskolan Väst. Det är en prorektor pedagogisk metod där studenter får varva teori och praktik och reflektera över sitt lärande. Men det är också det sätt som högskolan b­ edriver samverkan med partners och andra i omgivande samhälle. AIL som forskningsämne på högskolan har vuxit och väcker även internationellt intresse.

Teori och praktik berikar varandra – Det viktiga i AIL är i:et. Många lärosäten väver in praktiska moment i sina program och kurser. Men det som gör Högskolan Väst unik är att vi hela tiden utvecklar hur man åstad­kommer integreringen mellan 'lärandet' och 'görandet'. Vi ligger i framkant med att hitta sätt där den praktiska och teoretiska kunskapen kan b­ erika Bibbi Ringsbyoch utveckla varandra, säger Bibbi Ringsby-Jans- Jansson, vicerektor för AIL son, vicerektor för AIL. Hon berättar att högskolan nu arbetar med att göra AIL mer tydligt och kännbart, både för anställda och s­ tudenter. Studenterna ska förstå den roll AIL spelar i utbildningen och hur de ­kunskaper de skaffar sig under sin studietid kan ­användas för att påverka och driva samhällsutvecklingen. För att nå dit arbetar högskolan med att AIL-certifiera sina utbildningsprogram. Målet är att alla utbildningsprogram ska vara AIL-certifierade till 2023. Parallellt jobbar högskolan med att fördjupa den strategiska samverkan med sina prioriterade partners, i näringslivet, den offentliga verksamheten och i civilsamhället.

En framgångssaga för högskolan AIL har varit en framgångssaga för Högskolan Väst. Enligt Jan Theliander har AIL bidragit till att göra högskolan flexibel och lyhörd inför en omvärld och ett arbetsliv i konstant för­ändring. Högskolans utbildningar är populära. Studenterna likaså. – Våra studenter är framgångsrika och innovativa. De betyder mycket för välfärden och industrin i Sverige och i andra delar av världen. De tränas i kritiskt tänkande och reflektion vilket är nycklar i all samhällsutveckling. Genom AIL skapar vi förändringsaktörer, avslutar han.

VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR | 5

Att studera med AIL Studenten Amanda Öbom, som läser till förskollärare, ser många fördelar med AIL. – Den största fördelen är nog att man får möta arbetslivet tidigt i utbildningen, och se hur det vi lärt oss fungerar i ­praktiken, säger hon. Hon ger exempel på olika uttryck som AIL tar sig på högskolan. Från verksamhetsförlagd utbildning till moment av kritisk reflektion i undervisningen till den nya satsningen på forskarutbildning inom AIL. – AIL genomsyrar liksom allt som Högskolan Väst gör och är, säger Amanda. Nästan nio av tio studenter på Högskolan Väst har ett arbete senast 18 månader efter examen. Det innebär att högskolan placerar sig bland de åtta bästa breda högskolorna i landet. – Jag tror AIL bidragit mycket till den höga placeringen. Som student har man ­redan ­under studietiden fått en hel del erfarenheter från arbetslivet, vilket innebär att man inte är helt ”grön” när man kommer ut. ­Genom AIL får också studenter kontakter inom ­arbetslivet relativt tidigt, vilket jag tror ökar chanserna till jobb sedan, säger hon.

AIL

BE A TEACHER Högskolan Väst har en lång tradition av att utbilda lärare. En v­ iktig ­beståndsdel är den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. I den nya ”AIL-lärarutbildningen” har högskolan tagit ­kombinationen teori och praktik ett steg längre. - Alla är väldigt positiva till utbildningen. Det finns en stark kraft i att utbilda bra lärare, säger högskolans projektledare för ­utbildningen Angelica Dahlman.

P

Texter: ANNA TANDERUD

rogrammet bygger på idén om växelverkan mellan teori och ­praktik. Därför jobbar studenterna halvtid och läser 67 ­procent av heltidsstudier. Det studenterna lär sig under lektionerna på campus tar de med sig till arbetet på sin ­skola. Lika ­viktigt är det som uppstår i klassrummet och som ­studenterna ­sedan reflekterar över tillbaka på campus. Angelica ger ett exempel: – Studenterna läser om elevers motivation i en kurs och får i samband med det möjlighet att pröva olika teorier om motivation under arbetet i klassrummet, men de kan även ta med sig sina praktiska dilemman kring elevers motivation till campus för att diskutera vad som faktiskt händer i klassrummet. – Detta sätt att arbeta ger studenten möjlighet att se en koppling mellan teori och det praktiska 'görandet' i klassrummet. Studenten Rasmus Nordgren, som nu läser andra året av utbildningen, säger: – Det blir ytterligare en nivå på lärandet när vi hela tiden kan se länken mellan det teoretiska och det praktiska, båda delar för6 | VÄSTPUNKT

höjs av varandra. – Utbildningen medför ett konstant utvärderande och reflekterande av alla lärsituationer. Hur kan jag utveckla nästa lektion? Hur gör jag så att eleverna får förutsättningar för maximal utveckling? Att vi är en hel klass av studenter med liknande arbete gör att lärandet får ytterligare en dimension.

”Vi vill alla ha fler lärare” Angelica Dahlman berättar att utbildningsupplägget togs fram i samverkan med skolhuvudmännen. – Samverkansdelen har varit oerhört viktig. Vi förenas i det ­gemensamma målet att vi alla vill ha fler lärare. Barbro Petersen, rektor på Tingbergsskolan i Lilla Edet, ser en stor vinst med att ha en AIL-lärarstudent på skolan. – Kombinationen som tjänsten består av utvecklar lärare till ­nivåer som enbart studier eller arbete inte kan möjliggöra.

TEMA 30 ÅR

Forum för skola och välfärd n Forum för skola och välfärd är en mötesplats för samverkan och kompetensutveckling och fungerar som en länk mellan högskolans forskningsmiljöer och externa aktörer. Här organiseras kompetensutveckling i samverkan med uppdragsgivare inom förskola och skola samt inom socialt arbete, socialpedagogik och personalvetenskap. Uppdragen kan utformas för att passa olika typer av organisationer och behov.

Om lärarutbildningen vid Högskolan Väst n Här utbildas förskollärare, grundlärare, ämneslärare (åk 7-9 och gymnasiet) samt yrkeslärare. Cirka 230 nya lärare utexamineras varje år. n Det senaste tillskottet är KPU – Kompletterande pedagogisk utbildning, en utbildning på 90 hp som vänder sig till personer som redan har högskoleutbildning i skolämnen men saknar lärarbehörighet. n En annan nyhet är Forskarskolan KÄKK, Kunskap, ämnen och kvalitet i lärarutbildning och klassrum.

Angelica Dahlman, högskolans projektledare för AIL-lärarutbildningen, och ­studenten Rasmus Nordgren, som läser andra året av utbildningen.

Lärarprogrammen årskurs 4-6 har, så väl nationellt som vid Högskolan Väst, haft ett lågt söktryck. – I det reguljära programmet var det problem att fylla ­platserna, inför hösten 2019 hade vi nu på det nya programmet cirka 150 första­ handssökande till 30 platser, säger Angelica Dahlman.

Möjliggör för småbarnsföräldrar En klar målsättning med nya programmet är att nå målgrupper som annars kanske inte sökt sig till en lärarutbildning. – Eftersom studenterna endast är i Trollhättan en dag per vecka, och har jobbet i sin närhet så når vi andra personer. Det möjlig-

VÄSTPUNKT

gör exempelvis för småbarnsföräldern i norra Bohuslän att satsa på ­utbildningen, säger Angelica Dahlman. Men även kommunerna vinner på upplägget, menar hon. – Mindre kommuner i vårt upptagningsområde, som kanske tidigare haft svårt att rekrytera lärare, har lättare nu. Nu är det personer som redan bor i kommunen som utbildar sig och finns kvar där under hela utbildningstiden – och förhoppningsvis längre. Fotnot: AIL-lärarutbildningen heter Grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6: Arbetsintegrerad lärarutbildning, 240 hp

TEMA 30 ÅR | 7

DÄRFÖR VALDE VI Högskolan Väst

Från början var de bara 250 men idag finns över 13 600 studenter på Högskolan Väst. Varför de valt just Högskolan Väst beror så klart på vem man frågar. Högskolan har pratat med några av studenterna.

Elin Bergman, läser ekonom­ programmet med Co-op.

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? – Jag valde att söka in till Högskola Väst för att de erbjöd Co-opmöjligheter vilket innebär att jag läser 180 hp men när jag är klar med min utbildning har jag också fått ett års arbetslivserfarenhet. 2. Vad är det bästa med Högskolan Väst? – Det bästa med Högskolan Väst är att det är en lagom stor skola för mig. Jag lär känna många studenter från flera program men får också en närmare kontakt med lärare som vi har i flera kurser.

3. Vad gör du om fem år?

– Om fem år hoppas jag ha ett fast jobb inom ekonomi. Jag hoppas att jag fortfarande har kvar mina vänner från studietiden och att jag kollar tillbaka på studietiden på ett positivt sätt.

Saurabh Shetty Udyawara, från Indien, läser Master in Robotics and Automation

Jonnah Buss, läser sjuk­ sköterske­ programmet

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? - En dröm för mig som ingenjör var att studera mer om robotik. När jag började leta efter ett lämpligt lärosäte där jag kunde göra mina magister, ville jag ha ett lärosäte som låg i en lugn stad med en industriell bakgrund. Jag kunde inte ha hittat ett bättre alternativ än Högskolan Väst. 2. Vad är det bästa med Högskolan Väst? – Den hjälp vi får här för allt från boende och att lösa problem i ett speciellt ämne till studenthälsa. Språkcaféet är en annan fördel för att lära känna kulturer och språk över en fika. Det här är mitt hem nu.

3. Vad gör du om fem år?

– Efter att ha utbildats här inom robotik och automatisering vill jag ha en framgångsrik karriär som ingenjör. Jag hoppas kunna bli entreprenör inom robotområdet och driva mina egna satsningar i Indien och Sverige.

8 | VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? – Två primära orsaker: Bostadsgarantin samt det lockande studentlivet. Jag fick en lägenhet snabbt efter mitt antagningsbesked samt ett mycket givande studentliv, där jag idag fått vänner för livet! 2. Vad är det bästa med Högskolan

Väst? – För mig är det de möjligheter jag får att utvecklas på! Dels genom profilen AIL, arbetsintegrerat lärande, men också genom det 'extra' utanför plugget. Till exempel chansen att få jobba extra som studentmedarbetare på KLC (Kliniskt LärandeCentrum).

3. Vad gör du om fem år?

– Min dröm är att jag har vidareutbildat mig till barnmorska och jobbar på Ungdomsmottagningen, där jag kan få vägleda och hjälpa ungdomar med allt de känner att de behöver stöttning i.

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? – Jag visste att jag ville läsa något IT-relaterat och jag såg att högskolan hade ett bra nätverksteknikprogram. Eftersom jag bodde i Trollhättan sedan tidigare så blev det ett enkelt beslut.

Allan Loutfi, läser nätverksteknik och IT-säkerhet

2. Vad är det bästa med Högskolan Väst? – Det är svårt att endast nämna en sak som är bäst med högskolan. Men jag skulle säga att högskolan erbjuder bra möjligheter till praktiskt material som kan komma och användas i diverse program. Men även Studentkåren där jag har träffat massvis med nya människor. 3. Vad gör du om fem år?

– Om fem år jobbar jag förhoppningsvis på ett konsultbolag inom nätverksteknik.

Amanda Karlsson, läser ämneslärare mot gymnasiet, engelska och ett annat ämne på GU

Erika Judith Britos Stepaniuk från Argentina, läser International Programme in Politics and Economics

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? – Jag har velat läsa till lärare så länge jag kan minnas, och jag har hört mycket bra om lärarprogrammet på just Högskolan Väst eftersom jag har bott här hela livet. Det kändes som ett naturligt val. Att de har AIL, arbetsintegrerat lärande, är ju inte heller fel.

1. Varför valde du att studera på just Högskolan Väst? – Högskolan Väst erbjuder det enda programmet i statsvetenskap och ekonomi som lärs ut på engelska i Sverige. Det såg ut som ett fantastiskt tillfälle att få en upplevelse utomlands och göra min major inom de områden jag älskar.

2. Vad är det bästa med Högskolan

2. Vad är det bästa med Högskolan

Väst? – Alla ställen man kan sitta och plugga på. Jag upptäckte under mitt första år att man kan sitta i princip vart som helst i skolan och få en bra studiemiljö. Jag gillar också att biblioteket hade exemplar som ska stanna i biblioteket. Det hjälper om man bara vill kolla upp en referens så vet man att den kan finnas där.

3. Vad gör du om fem år?

– Om fem år kommer jag att ha jobbat ett år som färdig lärare, eller så väljer jag att plugga vidare. Det jag gillar med att studera på högskolan är att man öppnar en hel del dörrar. Vill man studera vidare efter högskolan kan de hjälpa dig med det men om du vill jobba så kommer man att få en bra utbildning.

VÄSTPUNKT

Väst? – Det bästa är alla människor från hela världen som studerar här. Det är en fantastisk möjlighet att träffa nya människor från helt andra kulturer

3. Vad gör du om fem år?

– Jag insåg när jag studerade här att jag har ett djupt intresse för kulturer och olika samhällen, så jag antar att jag ser mig själv arbeta inom områden relaterade till internationella angelägenheter och diplomati

TEMA 30 ÅR | 9

"Vi är delaktiga i besluten" Paulina Samuelsson är student­ kårens ordförande. Hur ser samarbetet mellan högskolan och ­kåren ut? – Vi har ett väldigt gott samarbete med högskolan och upplever att högskolan verkligen lyssnar på vad vi har att säga från studentperspektivet. Vi är delaktiga i högskolans beslutande och beredande organ, i olika utvecklingsgrupper och har även studentrepresentanter som är med och påverkar sina utbildningar i programråd. Vilken är den viktigaste frågan för ­k åren just nu? – I dagsläget är det viktigaste arbetet att bevaka studenternas situation och utbildningskvalitén under coronapandemin och distansläget. Dess­ utom är det viktigt för oss att, enligt riktlinjer kring smittspridningen, skapa en mötesplats och erbjuda studiesociala aktiviteter till studenterna på Högskolan Väst. Hur ser kåren på framtiden? – Studentkåren står inför en spännande resa och framtid just nu där vi arbetar med en organisationsförändring som bland annat innebär att skapa kontinuitet och öka organisationens utvecklingspotential. Vi har anställt en person som tillsammans med vår kansliansvarige kommer vara viktig när det gäller kontinuitet, framtidsvision, långsiktighet och utvecklingsarbete. Vår förhoppning är att det kommer innebära att både vi och Högskolan Väst bättre kan säkerställa arbetet för att s­ tudenterna ska få en riktigt bra och trygg studietid.

ERKAN | 10

3

REKTORER SOM

Högskolan Västs tre f­ örsta ­rektorer har bidragit till ­hög­skolans utveckling på olika sätt. Olof Blomqvist var en av driv­krafterna till att högskolan kom till. Lars E ­ kedahl hanterade den k­ änsliga ­frågan om campus ­placering. Kerstin Norén utvecklade högskolans samverkan och nationella roll. Här berättar de vad som betytt mest för dem under deras tid på högskolan. TEXTER: CHRISTINA AXELSSON

OLOF BLOMQVIST, REKTOR 1990-2002 (UTBILDNINGSCHEF HÖGSKOLEUTBILDNINGAR 1986-1989) ÅLDER: 77 BOR: Trollhättan GÖR NU: Pensionär som njuter av att vara ”herre över sin tid” FRITID: Fokus på familjen, reser, fixar med sommarstugan, träffar vänner och kollegor

”Samverkanskulturen var den röda tråden från starten”

A

tt samverkan skulle bilda grundbulten för högskolan var Olof Blomqvist klar över redan från start. När politiker och tjänstemän mot alla odds lyckades övertyga riksdagen att inrätta högskola i Fyrbodalsområdet 1990, var näringslivets stora engagemang en viktig faktor. – På den tiden befann sig industrin i vår region i ett krisläge och behovet av utbildningar på högre nivå var stort. Idén att ­­starta ­Co-oputbildningar (studier varvade med betalda arbetsperioder) vann gehör hos industriföretagen. Inspirationen kom bland annat från University of Cincinnati och Northeastern University, ­Boston. Högskolan Väst blev först i Sverige med att starta den typen av utbildningar. Det bildade också grunden för högskolans sätt att ­arbeta med arbetsintegrerat lärande – Detta väckte reaktioner i universitetsvärlden där några lärosäten tyckte att vi gick för långt som samarbetade så tajt med näringslivet.

1990-2002

Samverkan Olof betonar att samverkan är mycket mer än Co-oputbildning och interaktion mellan högskola, näringsliv och samhället. – Att samverka med studenterna är lika viktigt – att de är delaktiga och kan påverka högskolans arbete på olika sätt. – Högskolan Väst har också lång erfarenhet av att samarbeta med andra lärosäten. Med hjälp av Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Karlstad (numera universitet) och Göteborgs u­ niversitet kunde vi driva högskoleutbildning redan innan vi hade etablerat en högskola. Arbetsintegrerat lärande är en hjärtefråga för Olof. Det tog sju år av lobbyarbete på Utbildningsdepartementet innan Högskolan Väst fick medel att utveckla det arbetsintegrerade lärandet (AIL). – Idag är högskolan internationellt känd för sitt AIL-arbete. AIL är ett guldägg som jag tror kommer att utvecklas stort de kommande åren.

FORMAT HÖGSKOLAN KERSTIN NORÉN, REKTOR 2011–2016 ÅLDER: 70 BOR: Göteborg GÖR NU: Styrelseordförande Högskolan i Skövde, utrednings­uppdrag för Uppsala universitet och kvalitetsutvärderingar för Universitets­kanslersämbetet. FRITID: Träffar vänner utanför sin nyköpta lilla stuga, läser, skriver bok om språk och kommunikation

LARS EKEDAHL, REKTOR 2002–2011 ÅLDER: 73 BOR: Ljugarn på Gotland GÖR NU: 100 procent pensionär FRITID: Läser, motionerar, reser, ser film, följer utvecklingen i den akademiska världen

”Ett samlat campus har ­betytt oerhört mycket”

E

fter en utdragen och stridig kamp om placeringen av ett samlat campus för Högskolan Väst kunde Lars Ekedahl andas ut och fokusera på att förverkliga planen. – Helt fantastiskt att vi åstadkom detta trots alla stridigheter. När beslutet väl tagits 2004 accepterades det lojalt av alla medarbetare. Att genomföra sammanslagningen av de tre campusen gick därmed över förväntan bra. – För högskolan har det samlade campuset betytt oerhört mycket – för vår egen utveckling och hur vi uppfattas externt, inte minst av studenterna.

2002-2011

Examinationsrätt 2008 var den nya campusbyggnaden i centrala Trollhättan klar att invigas under festliga former. Nu riktades Lars fokus till en annan viktig fråga: att få examinationsrätt för forskarutbildning inom produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande. – Regeringsmakten var länge negativ i frågan om högskolorna skulle få examinationsrätt i forskarutbildningen. Men i ett slag 2009 ändrades den inställningen. Ett krav var dock att högskolornas arbete skulle kvalitetsgranskas både vad gäller ekonomi och akademisk nivå. 2011 fick Högskolan Väst den efterlängtade examinationsrätten för forskarutbildning efter en kvalitetsutvärdering som visade att högskolan höll hög kvalitet. – Det var ett viktigt steg utifrån flera aspekter. Det underlättar exempelvis personalrekryteringen och högskolan blir mer attraktiv för internationella studenter eftersom vi ur akademisk ­aspekt kan likställas med universitet. – Att högskolan har examinationsrätt för forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande visar att lärosätet från start slog in på rätt väg. Här finns nationellt och internationellt intresse, ­ambitioner och kvalitet.

”Högskolans AIL imponerar i många läger”

U

nder Kerstin Noréns tid som rektor var det viktigt för högskolorna att profilera sig både nationellt och internationellt. – Forskningsmedel till högskolorna e­ ller inte har alltid varit en stötesten inom politiken. När Högskolan Väst ännu tydligare lyfte fram arbetsintegrerat lärande (AIL) och dess relevans för samhällsnyttan som sin profil, bidrog det till att politiker som tidigare varit tveksamma till högskolor ändrade sin attityd. Här tycker jag att högskolans AIL-profil har varit avgörande för att visa vad vi kan åstadkomma. Kerstin har ägnat mycket tid och energi åt att utveckla arbetssätt för det arbetsintegrerade lärandet. – Lärosäten förväntas ju bidra till samhällsutvecklingen och skapa största möjliga nytta av de statliga medlen. Jag anser att Högskolan Västs AIL-inriktning bidrar starkt till det. – En fördel med att vara ett mindre och lokalt förankrat lärosäte är att man lättare kan bidra till breddad rekrytering. Det är viktigt att alla känner till högskolans utbildningar och vilka möjligheter det ger. På det området tar Högskolan Väst hela tiden nya steg.

2011-2016

Internationella samarbeten Kerstins fokus har också varit att utveckla högskolans internationella samarbeten. – Även här har AIL-profilen haft en viktig roll – inte minst när det gäller att attrahera internationella studenter och forskare. Inför framtiden ser Kerstin att högskolans insatser för att bredda rekryteringen blir allt viktigare. – Högskolorna kan bidra till att minska integrationsproblemen och här har Högskolan Väst goda förutsättningar eftersom arbetet med breddad rekrytering och mångfaldsfrågor genomsyrar hela organisationen.

VI GÖR SKILLNAD! Möt högskolans tidigare studenter som hittade drömjobbet

Om man börjar räkna lite inser man att högskolans alumnnätverk efter 30 år har hunnit växa sig ganska stort. Men var har tidigare studenter tagit vägen och vad har hänt efter deras utbildning? Högskolan letade upp några av dem.

Maria Vikingsson, kommundirektör, Sotenäs kommun, Systemvetenskaplig kandidatexamen (distans), 1997 och Masterexamen i IT management Göteborgs universitet

ktör e ir d n u m m o K

1. Varför valde du just den här utbildningen? – Jag ville läsa en akademisk examen som skulle öppna dörren till andra jobbområden än de jag haft tidigare och samtidigt vara en god förebild för mina två döttrar, visa att allt är möjligt bara man är villig att lägga ner tid och arbete. Min utbildning lärde mig att man kan och klarar av mer än man tror. 2. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att få arbeta med så många olika delar i ett samhälle. Allt från att arbeta mot utanförskap, minska antalet hemmasittare, planera nya bostadsområden, diskutera vattenförsörjning på 70 års sikt, ge

1. Varför valde du just den

3. Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv? –Jag är stolt över att jag som småbarnsförälder från ett hem utan akademisk bakgrund, genomförde min utbildning och med den som plattform kunnat utvecklas i många olika roller, som jag aldrig trodde skulle vara möjliga för mig. På vägen har jag mött många fantastiska människor och förhoppningsvis har jag lyckats inspirera andra till att våga ta steget och göra något som de inte trodde var möjligt.

Ämneslärare

här utbildningen? – Jag har alltid varit intresserad av att arbeta med ungdomar och språk och litteratur. Som ämneslärare får jag arbeta med min hobby, hur många kan säga det?

2. Vad är det bästa med ditt jobb? Sharmake Guled, arbetslagledare och ämneslärare, Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan. Ämneslärarprogrammet med inriktning svenska och engelska, 2011

möjligheter för att fler verksamheter ska tänka cirkulärt och hållbart till att hantera kriser som den pågående pandemin.

– Det bästa med mitt jobb är helt klart eleverna. Att följa deras utveckling under en längre tid är oslagbart. Den kommer dessutom att fortsätta långt efter gymnasiet, men arbetet vi gör lägger grunden för ett livslångt lärande, inget slår det.

Dessutom drivs jag av att alla elever är olika och det sätter krav på mig som lärare. Jag måste ständigt utveckla min undervisning och mitt sätt att lära ut och jag utvecklas tillsammans med mina elever. Det är viktigt att förstå att utveckling inte är en direktverkande process, det tar tid och kräver tålamod.

3. Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv? – Att jag är med och formar samhällets framtid tillsammans med eleverna, det vi gör idag kommer att påverka oss imorgon.

Sara Gunnarsson Forsberg, drogförebyggande samordnare i Vänersborgs kommun, Pedagogik med inriktning mot hälsopromotion, 1998

1. Varför valde du just den här utbildningen? – Möjligheten att få med mig både friskvård på individnivå samt folkhälsa på samhälls- och organisationsnivå var det som gjorde att jag sökte utbildningen. Att vi sedan hade fyra praktikperioder då vi var ute i olika verksamheter och fick ta del av vad man kunde arbeta med efter utbildningen, det var väldigt lärorikt.

utvecklar arbetet – det är otroligt stimulerande. Men bäst är ändå den positiva respons jag får när jag möter föräldrar som tackar mig för allt arbete jag gör för att deras barn ska må så bra som möjligt.

2. Vad är det bästa med ditt

genomföras. Till exempel det lokala projektet '100% Ren hårdträning' som nu lett till att jag sitter med i en nationell arbetsgrupp för att utveckla metoden. 2019 fick jag pris som 'Årets förebyggare' i Sverige på en stor konferens kring drogförebyggande arbete, det betyder jättemycket.

3. Vad mest stolt över i ditt yrkesliv?

– Att vårt lokala drogförebyggande e d arbete har gett eko över hela landet, n a g att jag fått nationella utmärkelser Drogföreobrydgnare som blivit goda exempel på hur sam bra drogförebyggande arbete kan

jobb? – Min huvuduppgift är att utveckla och samordna det drogförebyggande arbetet i kommunen, verka för kunskapsspridning och följa upp arbete och forskning inom området. Jag har fantastiska samarbetspartners inom kommunen men även utanför som hjälper till och

Enhetschef Mathias Sköld, planeringsledare på stadsledningskontoret, Göteborgs Stad, Internationella programmet för politik och ekonomi (IPPE), 2008 Evelina Lindgren, vd på aPak AB, Management med inriktning mot hälsopromotion (Campus Varberg), 2004

VD

1. Varför valde du just den här utbildningen? – Möjligheten till en traditionell ekonomexamen, samtidigt som man fick läsa andra typer av ämnen som intresserade mig mycket. Campus Varberg kändes mycket mer personligt än andra alternativ. Jag började min utbildning direkt efter gymnasiet och utbytet i min klass var viktigt för mig. Det var blandade åldrar och bakgrund på alla, där jag som 19-åring fick andra perspektiv på saker och ting. Klassen var också ganska liten och föreläsningar varvades med diskussioner och grupparbeten. Att vi fick blanda teori och praktik var väldigt nyttigt för mig som precis tagit studenten och hade ganska liten erfarenhet av 'verkligheten'. 2. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Jag älskar att få vara med och driva förändring, att få leda och inspirera andra människor och att få leva min passion varje dag. Jag drivs också av att visa att lönsamhet och välmående medarbetare går hand i hand och att vi kan driva bolagets tillväxt samtidigt som vi behåller vår kultur och entreprenörsanda.

3. Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv?

– Att de senaste fem åren ha varit med och skapat en företagskultur där människor trivs, mår bra och har roligt på jobbigt – samtidigt som vi nästan har fördubblat omsättningen och ökat vår lönsamhet mångfalt.

Saira Alladin, enhetschef för Nätdrift och Underhåll på Vattenfall Eldistribution, Elektroingenjörsprogrammet inriktning elkraft, Co-op 1997

1. Varför valde du just den här utbildningen? – Jag valde utbildningen då jag alltid har varit intresserad av teknik. Att det blev Högskolan Väst var att det fanns möjlighet att varva studier med jobb under utbildningen (Co-op). Det var lärorikt och givande. Till exempel jobbade jag sommaren -98 som underhållsmontör på Vattenfall Service. Nu 20 år senare när jag ansvarar för underhåll vet jag vad det handlar om, vilket är guld värt! Efter examen började jag jobba på ABB Switchgear i Västerås. Jag började som ställverkskonstruktör och projekterade högspänningsställverk 70400kV. Mitt första projekt var i Sri Lanka dit jag även fick åka på praktik under montage, byggnation och driftsättning. 2. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Hela energibranschen är under omställning. Att få vara med och driva frågor kring framtida energisystem, modernt ledarskap samt förändringsledning på strategisk nivå i ett av Sveriges ledande elnätsbolag, det är jättekul. Jag gillar själva medarbetarkontakten och att bygga ömsesidigt förtroende för att tillsammans kunna skapa stordåd.

3. Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv?

– Det är så mycket, allt från små saker till riktigt stora händelser. Men äran att få utmärkelsen Årets Kraftkvinna 2018 är nog det jag är mest stolt över.

1. Varför valde du just den här utbildningen? – Jag läste samhällsvetenskapliga programmet med inriktning språk på gymnasiet och ville förstå mer hur världen fungerar, både politiskt och ekonomiskt. Dessutom ville jag utveckla min engelska och studera utomlands. Något jag kunde göra på IPPE. 2. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag lär mig saker varje dag. Det inte många vet är att cirka 80 procent av besluten tagna i kommunfullmäktige styrs av EUlagstiftning. Så att arbeta i en politiskt styrd organisation i Sveriges andra största stad gör att man får inblick i bland annat politik, ekonomi, stadsutveckling och miljöfrågor.

3. Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv?

– Det enkla svaret är min personliga utveckling att jag trott på mig själv, vågat och tagit chanserna som erbjudits. Sen är det en ära att ha jobbat på World Food Programme - mottagare av 2020 års Nobels fredspris. År 2012 gjorde jag en åtta månader lång praktik där, en erfarenhet jag kommer bära med mig hela livet och där allt jag tillgodosett mig under min utbildning verkligen kom till sin rätt. Högskolan Västs arbete inom AIL (arbetsintegrerat lärande) är en riktig fullträff.

dare Planeringsle

>>>

På hv.se kan du läsa längre intervjuer med högskolans alumner.

KUNSKAP I SAMVER HÖGSKOLAN I ­TROLLHÄTTAN/ UDDEVALLA (HTU) STARTAR! 1 JULI 1990 Högskolan får regeringsuppdrag att utveckla arbetsintegrerat lärande

HTU:s första webbplats lanseras HTU börjar erbjuda basårs­ utbildning Co-op startar

1995 Högskolan får sina första forskningsanslag

1993

1991

Första magisterexamen 2000

1997

2002 Första ­professorn utses 2002

Beslut om samlat ­campus 2004

1990 2000 Hälsohögskolan in i HTU 1994 Antalet studenter överstiger 2 000

1998 Uddevalla ­Symposium, en årlig forsknings­ konferens, startar

1990 2020

250 studenter 33 anställda 5 program

13 600 studenter 675 anställda 27 program

14 | VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR

2002 Första akademiska högtiden hålls

200 För doc

RKAN UNDER 30 ÅR HTU BLIR­ ­HÖGSKOLAN VÄST!­ 2006

Sveriges ledande AIL-högskola, Högskolan Väst fyller 25 år

Högskolan Väst får examensrätt för forskarutbildning.

Högskolan Väst inviger sitt nya samlade campus i Trollhättan

2015 Kommun­akademin Väst, där högskolan samverkar med 14 kommuner i Fyrbodal, inleds

2011

2008

2017 Högskolans egen årliga mässa Utbildning Väst startar för första gången

m

2009

Första egna ­doktorn promoveras 2012

Trollhättan blir årets studentstad

Arbets­integrerat lärande, AIL, blir forskar­utbildning

2014

2019

2020 2006 Första ­disputationen

05 rsta egna centen

2014 Första hedersdoktorn utses 2010 Forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya abetslivet, startar

2009 Produktions­ tekniskt centrum (PTC) startar på innovatum

2013 Forsknings­ miljön Barnoch ungdomsvetenskap, BUV, startar

2019 Kliniskt lärandeCentrum, KLC, invigs för vårdstudenter

2018 Forskningsmiljön Primus invigs

Forskarna på Högskolan Väst greppar över flera angelägna samhällsfrågor. Tillsammans med olika samhällsaktörer tar de fram ny kunskap som bidrar till utvecklingen i Västsverige och ­nationellt. Första forskningsprojektet handlade om termisk sprutning. Det lade grunden till h­ ögskolans största forskningsmiljö Produktionsteknik Väst och till framgångsrik s­ amverkan mellan forskare och industripartner i Sverige och övriga världen.

EN IDÉSPRUTA

som gått från noll till världsledande forskning på 25 år

H

Texter: CHRISTINA AXELSSON ögskolan Västs forskningsverksamhet har ­utvecklats petens. Först att doktorera av högskolans egna lärare var snabbt sedan mitten av 90-talet. Även om de ­fasta Per Nylén som disputerade i termisk sprutning 1999. forskningsanslagen kom först 1997, hade ­forskning – Jag visste nästan ingenting om termisk sprutning när ­redan påbörjats i liten skala och med mycket ­begränsade jag fick frågan om att forska tillsammans med Volvo Aero medel. Då som nu handlade det om att möta r­ egionens (idag GKN Aerospace). Men teknologin lät oerhört intresolika behov av utveckling och ta fram ny tillämpningsbar sant så jag antog utmaningen, berättar Per Nylén, som Per Nylén, professor vid den tiden undervisade i maskinteknik och ­numera kunskap i nära samverkan med partners. i produktions­teknik Idag sker merparten av Högskolan Västs forskning inom är professor i produktionsteknik. tre vitala forskningsmiljöer. Sedan 2018 driver högskolan Världsledande forskning även forskningsmiljön Primus där produktionsteknik och läran– Forskningen inom produktionsteknik har genom de i arbetslivet kombineras på ett unikt sätt. Den röda tråden i all åren breddats med fler teknikområden, fler material, forskning är Arbetsintegrerat lärande (AIL). fler samverkanspartner och fler duktiga forskare från – Idag är vi Sveriges ledande högskola inom Arbetsintegrerat läran- olika delar av världen. Våra forskargrupper har idag ett de. Och sedan 2019 har vi en världsunik forskarutbildning inom AIL, 80-tal forskare som är oerhört engagerade och drivna, ­säger Per, säger Lars Svensson, vicerektor för forskning och f­ orskarutbildning. som ­leder arbetet inom Produktionsteknik Väst.

Allt startade med termisk sprutning

I starten var det produktionstekniska utmaningar inom den ­regionala tillverkningsindustrin som låg till grund för hög­skolans forskningsarbete. Det föll sig naturligt eftersom regionens i­ ndustriföretag hade en tuff period under 90-talet och behövde utveckla ny komForskning – viktiga milstolpar 1997 – Första forskningsanslaget; 823 000 kr. 2002 – Regeringsuppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande (AIL). 2008 – Produktionstekniskt centrum (PTC) öppnas på Innovatum-­ området. 2010 – Forskargruppen Lärande i och för det nya arbetslivet blir vital forskningsmiljö 2011 – Examensrätt för utbildningar på forskarnivå. 2013 – Forskargruppen Barn- och ungdomsvetenskap blir vital forskningsmiljö 2018 – Examensrätt för vårdvetenskap med inriktning mot AIL. 2018 – Forskningsmiljön Primus etableras med finansiering av KK-stiftelsen. 2020 – Ny forskarutbildning inom Arbetsintegrerat lärande startar. 16 | VÄSTPUNKT

På drygt 20 år har den här forskningsmiljön byggt upp ­petskompetens inom termisk sprutning, svetsning, skärande bearbetning, automation och driver idag världsledande forskning inom a­ dditiv tillverkning i metall. Forskningen görs i nära samverkan med små och ­stora industriföretag i Sverige och via flera i­ nternationella samarbetsprojekt. – Vi är väl rustade att ta tag i de utmaningar som industrin har idag i den stora teknikomställning som pågår. Vi satsar stort på att stärka vår forsknings­miljö och samverkan ytterligare. Vårt mål är att bli en i­nternationellt erkänd miljö inom samtliga områden som vi verkar i, konstaterar Per.

TEMA 30 ÅR

FORSKNINGSFAKTA

• Tre vitala forskningsmiljöer: Produktionsteknik Väst (PTV). Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). ­­Barn- och ungdomsvetenskap (BUV). • Forskningsmiljön Primus finansieras av KKstiftelsen mellan 2018 och 2027. • Forskning bedrivs även inom vårdvetenskap och flera andra områden. • Omsatte 589 miljoner kronor (2019), varav 53 procent externfinansierat. • 67 professorer, 34 procent kvinnor • 190 seniora forskare • Ett 50-tal forskarstuderande, varav 1/3 är anställda av extern part. • Forskare och doktorander med ett tjugotal nationaliteter arbetar på Högskolan Väst.

n

Andra forskningsmiljöer Utmaningen att lära nytt hela arbetslivet

Med barn och ungdomar i fokus

n I forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet

n I den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) studeras barns, ungas och unga vuxnas lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer (exempelvis skola, socialtjänst, vård och omsorg) som i hemmet och på fritiden. Forskningen har tvärvetenskapliga perspektiv och syftet är att främja social hållbarhet i form av ökad inkludering och jämlika livsvillkor för barn och unga, samt att stärka deras rättigheter och inflytande i samhället och uppmärksamma deras aktörskap i olika sammanhang.

(LINA) studeras lärandet och kunskapsutvecklingen i arbetslivet. Frågor som det livslånga lärandet, digitalisering i arbetslivet och välfärdens utmaningar står i fokus. All forskning är starkt kopplad till Arbetsintegrerat lärande (AIL). Det innebär bland annat att forskarna har AIL som pedagogisk ansats för att förstå mervärden och konflikter mellan akademi och arbetsliv.

n LINA:s forskare är även en del av forskningsmiljön Primus där Arbetsintegrerat lärande och produktionsteknik kombineras och bildar tvärvetenskaplig forskning under begreppet Industriellt Arbetsintegrerat lärande.

n För att möta aktuella samhällsutmaningar och få effektiv spridning av ny kunskap arbetar forskarna med både traditionella forskningsmetoder och praxisnära forskning i nära samverkan med relevanta samhällsaktörer i regionen, övriga Sverige och internationellt.

VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR | 17

Primus forskning gör svensk industri vassare n I forskningsmiljön Primus kombineras produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande på ett unikt sätt. Här utvecklar forskare och näringsliv ny kunskap som ska stärka svensk industri. Det handlar om nya innovativa produktionsprocesser som svetsning och additiv tillverkning i metall, nya typer av ytbeläggningar, utveckling av automation och digitalisering i produktionsmiljöer, kompetensutveckling för morgondagens behov och andra industriella utmaningar.

HJÄRTAT KLAPPAR

Ingen arbetsplats är något utan sina medarbetare. Det gäller också för Högskolan Väst. Här möter du några av dem som varit med alla 30 åren men också några av de allra färskaste. Alla med en ­gemensam stark känsla för sin högskola.

Gunilla Thålig Karlsson, Akademi- och ledningsstöd Anställningsår: 30

Hans Dahlin Institutionen för ingenjörsvetenskap Anställningsår: 30

Maria Jordansson, Akademi- och ledningsstöd Anställningsår: 30

1. Ett speciellt tillfälle jag aldrig glömmer! – Det finns så många minnesvärda tillfällen! Men en milstolpe var naturligtvis beslutet att flytta samman högskolan till en ort. För mig var valet av stad inte viktigt. Det viktigaste var att få vara med om att planera och marknadsföra ett gemensamt campus med fina lokaler och att se studentkårens glädje över att alla studenter nu samlades på en ort. Starkaste minnet är nog när jag med bygghjälm på huvudet, fick gå in i byggnaden som då bara var ett skal med några få innerväggar, för att bland annat planera var informationsskärmarna skulle sättas upp.

1. Ett speciellt tillfälle jag aldrig glömmer! – Jag har svårt att ta fram något som är extra minnesvärt eftersom allt så här i backspegeln bara har varit positivt!

1. Ett speciellt tillfälle jag aldrig glömmer! – Svårt val efter 30 år! Men jag minns med stolthet när jag deltog med hela avdelningen Utbildningsadministration på konferens i Stockholm. Jag föreläste om min resa från att börja jobba som 24-åring på en liten högskola och hur vi hade förändrat våra arbetssätt för utbildningsadministratörer ute på institutionerna till en gemensam förvaltning. Jag var med och jobbade fram denna förändring och arbetade intensivt med att stärka dessa roller. Jag kände mig oerhört stolt som person, men även som representant för högskolan.

2. Det bästa med Högskolan Väst som

arbetsplats? – Det bästa med min arbetsplats är den snabba expansionen som gett mig möjlighet att lära och utvecklas. Inte bara inom mitt område webb och kommunikation, utan även inom områden som förvaltningens ledningsgrupp, administrativ verksamhetsutveckling, campusutveckling, krisberedskap och krishantering. Bäst av allt är möten och samarbeten med fantastiska kollegor. Att två gånger om året få se glada studenter ta examen och känna att jag förhoppningsvis bidragit lite för att underlätta deras studietid här på Högskolan Väst gör mig stolt och glad.

"De åren jag undervisade var det mötet med alla härliga studenter som det enbart var roligt att ha att göra med." 2. Det bästa med Högskolan Väst som

arbetsplats? – Det är alla fantastiska kollegor och den trevliga stämningen. De åren jag undervisade var det mötet med alla härliga studenter som det enbart var roligt att ha att göra med. Varje dag i 30 år har jag faktiskt längtat till jobbet!

18 | VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR

2. Det bästa med Högskolan Väst som

arbetsplats? – Det är en fantastisk arbetsplats! Högskolan har ju blivit en del av mitt liv och nästan som min familj. Här har jag fått växa, utvecklas och fått nya roller. Jag har haft flera olika roller inom de delar som handlar om Utbildning och nu när jag jobbar som Akademistöd så känner jag att jag äntligen har hittat hem och kan vara ett professionellt stöd. Jag har några gånger funderat på vad jag skulle vilja göra om jag skulle söka nytt jobb, vilket jag gjort två gånger på 30 år, men slutsatsen har alltid blivit: Jag älskar att vara en del av Högskolan Väst och vill så förbli.

FÖR HÖGSKOLAN Lars Walter, Institutionen för ekonomi och IT Anställningsår: Snart 1

Ivan Andrés Castillo, Institutionen för hälsovetenskap Anställningsår: Snart 1

Johanna Eliasson, Kommunakademin Väst Anställningsår: Snart 1

1. Vad lockade dig med att arbeta på Högskolan Väst? – Vi står inför en period av stark strukturomvandling driven av digitalisering, klimathot och demografiska förändringar. Det kommer i sin tur att ställa stora krav på samhällets förmåga att hantera ett ökat behov av kompetensutveckling, lärande och omställning i arbetlivet. Detta är frågor som också hög grad tangerar högskolans fokus på arbetsintegrerat lärande och mitt eget forskningsintresse. Det var nyckeln för mig.

1. Vad lockade dig med att arbeta på Högskolan Väst? – Att bli doktorand inom forskningsområdet Arbetsintegrerat lärande med inriktning vårdvetenskap kändes innovativt, förankrat i samhället och inriktat mot framtiden. Att doktorandprojektet var på Högskolan Väst var ett stort plus. Jag läste till sjuksköterska här och har under alla mina yrkesverksamma år varit mycket nöjd med min grundutbildning.

1. Vad lockade dig med att arbeta på Högskolan Väst? – Jag hade hört från en kompis som arbetar på Högskolan Väst att det är en väldigt bra arbetsplats! Så när annonsen som verksamhetsledare för Kommunakademin Väst dök upp kände jag både att jobbet och arbetsplatsen lockade mig.

2. Det bästa med Högskolan Väst som

arbetsplats? – Det bästa med att ha Högskolan Väst som arbetsplats är att det finns en härlig positiv anda och att det är högt i tak.

arbetsplats? – Att högskolan konsekvent och systematiskt arbetar med att stödja och studera förändring, kunskapsutveckling och lärande i organisationer och företag. Det är en viktig samhällsuppgift. För det andra premieras samverkan mellan olika discipliner, bland annat genom satsningar på interdisciplinära forskningsmiljöer. Ett väldigt viktigt förhållningsätt för att kunna möta kommande komplexa samhällsutmaningar!

2. Det bästa med Högskolan Väst som

2. Det bästa med Högskolan Väst som

arbetsplats? –Jag känner mig väldigt välkommen till Högskolan Väst! Jag upplever att det är en väldigt tillåtande och kreativ miljö här. Min tjänst innebär dessutom att jag arbetar för utvecklingen av både högskolan och kommunerna i Fyrbodal vilket är oerhört spännande.

Personalfakta

675 61 170 154 61 % 39 %

Antal anställda:

Antal professorer: Antal lektorer:

Antal adjunkter:

kvinnor

n Åldersfördelning:

23% är 0-39 år, 29% är 40-49 år och 49% är över 50 år

män

VÅRDRESAN Så fick högskolan en unik pedagogik och vårdmiljö På Kliniskt LärandeCentrum (KLC) kan studenter öva i ­verklighetstrogen vårdmiljö. Här lär sig studenterna att arbeta personcentrerat, hållbart och att ge en jämlik vård. För att uppnå detta har högskolan gjort en unik satsning på ­normkritisk pedagogik med bland annat konst, design och drama. Samverkan med vården blev extra tydlig under coronakrisen då vård­­personal fick utbildning i vissa delar av intensivvård här.

I

TEXT: ANDREAS BORG

februari 2019 invigdes KLC och redan ­efter drygt ett år fick KLC en speciell f­ unktion när ­coronakrisen slog till. Under våren snabb­ utbildades över 200 sjuksköterskor och undersköterskor från bland annat o­ lika sjukhus i intensivvård. – Vi är jätteglada att vi kunde bidra med den Karin Rehnström, här snabbutbildningen och göra en konkret in- verksamhetsledare sats för den hårt pressade vården, säger Karin på KLC. Rehnström, verksamhetsledare på KLC.

Verklighetstrogen vårdmiljö KLC är delvis uppbyggt som en vårdavdelning. Här finns ­flera olika rum som kan tillämpas för undervisning i olika miljöer, till exempel vårdcentral, hemmiljöer etc. Det finns även avancerade simuleringsdockor som kan användas till de flesta vårdmomenten. Momenten som lärs ut på KLC är delar av bland annat sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar samt programmet för socialpsykiatrisk vård. – Tidigare hade vi så kallade metodrum men det var väldigt Historik • Redan 1909 startade en sjuksköterske­utbildning i Vänersborg och 1980 startade Vårdhögskolan i Vänersborg. • 1963 startade Bohusläns sjuksköterske­skola i Uddevalla • 1997 gick Vårdhögskolan och Bohusläns sjuksköterskeskola samman till Hälsohögskolan Väst (HVV) och fick sitt säte i Vänerparken i Vänersborg • 2000 gick HVV ihop med dåvarande HTU, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

20 | VÄSTPUNKT

t­ orftigt. Vi hade inte mycket material och miljöerna var inte så ­realistiska, berättar ­Susanna Höglund ­Arveklev, som idag j­ obbar som ­vetenskaplig ledare på KLC. I linje med högskolans inriktning Arbetsintegrerat lärande (AIL) Elisabeth O hl so ville institutionen skapa visar olika pe ns bilder runtom på K LC rspektiv på hur det är at människa. en så verklighetstrogen t vara vårdmiljö som möjligt för studenterna. Både Karin och Susanna började studera på Hälsohögskolan i Vänersborg på 1990-talet. På den tiden fanns det begränsade möjligheter att öva vårdmomenten på skolan. – Vi bäddade sängar framför en kamera. Det var ungefär den praktiska övningen vi kunde göra på skolan, berättar Karin. – Jag kommer ihåg nervositeten. Vi ­övade på att sätta nål inför dropp på varandra i smyg på vår VFU, verksamhetsförlagda utbildning, vilket naturligtvis inte var tillåtet, minns Susanna.

Trygghet Just att studenterna ska känna sig trygga i sina övningar är en del som de tagit fasta på när KLC utformades. – Man ska kunna pröva och öva i en trygg miljö. Man kan göra fel och lära av misstaget. Det är väldigt viktigt att studenten kan känna den tryggheten hos oss innan man kommer ut till patienterna, säger Susanna.

TEMA 30 ÅR

På KLC får studenter träna i realistiska vårdmiljöer.

Normkritik och jämlikhet har fått en unik roll i pedagogiken på KLC. Inte minst genom Elisabeth Ohlsons konst i form av bilder. Bilder som visar olika perspektiv på hur det är att vara människa. – Konsten finns där för att studenterna ska tänka till kring ­perspektiv och problematisera rollerna som vi ofta tar för givet. Ibland ska det skava.

Dramapedagogik

Susanna Höglund Arveklev, vetenskaplig ledare på KLC.

Utöver konsten används även dramapedagogik i undervisningen. – Vi jobbar mycket med perspektivbyten, det vill säga att ­studenterna får utforska olika roller som exempelvis patient eller vårdpersonal, ­säger Susanna Höglund Arveklev. De praktiska övningarna varvas med reflektionsmoment där egna och andras upplevelser lyfts och diskuteras. – Härigenom uppnår studenterna en större självkännedom och en djupare förståelse för andras perspektiv, varför de själva och a­ ndra agerar eller känner på ett visst sätt, säger Susanna. Inför framtiden ser Karin Rehnström en fortsatt satsning på AIL, arbetsintegrerat lärande. VÄSTPUNKT

Forskning och samverkan • Inom ramen för den normkritiska satsningen vid KLC har två olika forskningsprojekt med sydafrikanska universitet påbörjats. Båda projektet initierades i samband med SASUF-konferensen i Stellenbosch 2018. • Ett av projektet bygger på ett samarbete med University of Cape Town, University of the Western Cape och Göteborgs universitet. Här utforskas normkritik i relation till Open Education och social rättvisa i högre utbildning. • Det andra projektet sker tillsammans med Cape Peninsula University of Technology och Karlstad universitet, här undersöks normkritik i relation till dekolonisering i högre utbildning.

– Vi kommer att satsa mer på AIL genom olika ­samverkansprojekt där olika yrkeskategorier kan samöva och berika varandras lärande. Samarbete pågår bland annat med NU-sjukvården, Sahlgrenska Akademin och Yrkeshögskolan i Vänersborg. – Detta kommer att leda till att studenterna blir säkrare i sin ­yrkesroll och höjer sin kompetens vilket i sin tur leder till ökad ­patientsäkerhet och vårdkvalitet, säger Karin.

TEMA 30 ÅR | 21

SAMVERKAN Att skapa kunskap tillsammans gör skillnad

Samverkan med omgivande samhälle är för Högskolan Väst både ett akademiskt intresse och ett ­samhällsintresse, och ger såväl akademiska vinster som kunskapsspridning och kunskapsgenerering både lokalt och globalt. Här är röster från några av högskolans partners. 1. Vad är Högskolan Väst för er? – En strategisk samarbetspartner i innovationssystemet. En av definitionerna av en Science Park är att man arbetar akademinära, och det gör vi framförallt med Högskolan Väst.

Innovatumark Science P

2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Högskolan Väst? Martin Wänblom, vd, Innovatum Science Park, Trollhättan

tad Trollhättan S

– Möjlighet att knyta ihop näringsliv och akademi och hjälpa såväl befintliga företag som innovativa startups att få del av den kompetens och de utvecklingsframsteg som görs inom akademin för att sedan kunna tillämpa det i den egna verksamheten. Det är just i tillämpningarna av forskning och utveckling och med utgångspunkt i företagens behov som man verkligen kan göra skillnad och skapa samhällsnytta.

1. Vad är Högskolan Väst för er? – En stark samhällsaktör och otroligt viktig del av både Trollhättans och regionens attraktionskraft! Högskolan är ofta lite av hjärtat i arbetet med vår näringslivsutveckling. Dess läge mitt i centrum bidrar också enormt för att skapa ett levande city. 2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Högskolan Väst?

Helena Kortered, näringslivschef, Näringslivsenheten Trollhättans Stad

– Trollhättans stad har tydliga mål att växa – för det krävs att vi är en attraktiv plats att leva, bo och verka i. Näringslivets kompetensförsörjningsbehov är viktigt och samarbetet med Högskolan Väst, som genom sin profil Arbetsintegrerat lärande (AIL), gör att företag och samhälle får tillgång till relevant kompetens. Vill även lyfta forskningen som bedrivs i samverkan med oss som skapar nytta och vinst för näringsliv och samhälle.

1. Vad är Högskolan Väst för er? – En viktig samverkanspartner sedan 20 år eftersom vår verksamhet med att decentraliserad högre utbildning och forskning bygger fullt ut på samverkan. 2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Högskolan Väst? Jerry Engström, campuschef, Campus Västervik

– Vi upplever att vi diskuterar på samma villkor med Högskolan Väst, Vi ses som en partner och vi upplever en stor utvecklingsvilja, samt att vi i många fall delar högskolans värderingar.

tervik s ä V s u p m a C

22 | VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR

1. Vad är Högskolan Väst för er? – En värdefull samverkanspartner till Fyrbodals kommunalförbund. Fyrbodals­regionen behöver en stark högskola för att säkerställa forskning och utveckling samt en långsiktig kompetensförsörjning inom privat och offentlig sektor.

Fyrbodaölsrbund kommunalf

2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Högskolan Väst? Jeanette Lämmel, förbundsdirektör, Fyrbodals kommunalförbund

– Att bedriva samarbete i delregionala frågor är vårt uppdrag. Ett exempel är den samverkan som sker via Kompetensråd Fyrbodal. En tvärprofessionell arbetsgrupp med fokus på omvärldsbevakning inom kompetensförsörjningsområdet. Gruppen är rådgivande för beslut och strategier. Genom nära samverkan och erfarenhetsutbyte kan vi möta upp kompetensbehovet som är till nytta för Fyrbodals kommuner och Högskolan Väst samt samhället i stort.

1. Vad är Högskolan Väst för er? – En viktig samarbetspartner för att vi ska kunna ge våra invånare rätt vård med rätt utbildad personal 2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med

Johan Linder, utbildningschef/ studierektor, NU -sjukvården

en NU-sjukvård

Högskolan Väst? – Inom Hälso- och sjukvården går utvecklingen väldigt snabbt, vi ställer om för att arbeta på toppen av vår kompetens och är beroende av samverkan för att utbilda framtidens medarbetare. Högskolan står för egenskaper som flexibilitet, mod och en vilja att gå utanför traditionella gränser, att våga pröva nya vägar för att möta gemensamma behov. Ett prestigelöst bemötande och en lättillgänglighet att diskutera utvecklingsstrategier har fört oss närmare.

1. Vad är Högskolan Väst för er? – Det är en proaktiv högskola som vågar prova nya och annorlunda vägar för att nå så många studenter som möjligt och vara en viktig aktör i regionen och samhället.

Kronan

2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Linda Forssén, rektor Kronan F-6, Trollhättan

Högskolan Väst? – Det är otroligt betydelsefullt att våra elever kan få en positiv förebild av en mentor som läser på högskolan, ge dem en inblick till högre studier, visa på att det kan ske i Trollhättan på hemmaplan och visa på att det är möjligt för DEM att göra det också. Att genom att lära känna en vuxen med annan erfarenhet se att olikheter berikar.

1. Vad är Högskolan Väst för er? – En viktig samhällsaktör, utbildare och inspiratör. Vi får tillgång till nya medarbetare och befintlig personal vidareutbildas samt inspireras att ta till sig ny teknik och nya metoder. Vi gillar att högskolan hela tiden utmanar och inspirerar till att hitta nya lösningar på svåra problem – det är de mycket duktiga på.

GKN

2. På vilket sätt har ni fördel av samverkan med Högskolan Väst?

>>>

Henrik Runnemalm, forskningschef, GKN Aerospace På hv.se kan du läsa längre intervjuer med högskolans samverkanspartners.

VÄSTPUNKT

– HV:s ambition att vara nyfiken på för oss viktiga frågor och att i samverkan söka svar på dessa har visat sig vara ett framgångsrikt koncept. Det har skapat forskningsresultat som inneburit att GKN kunnat erbjuda unika produktlösningar för den senaste generationens flygmotorer. T.ex. 15% lägre bränsleförbrukning jämfört med de motorer som ersätts.

TEMA 30 ÅR | 23

Partneruniversitet på alla kontinenter. Ett campus med ­studenter och forskare från jordens alla hörn. Och forskning som väcker u­ ppmärksamhet internationellt. Men Gunnar Peterson, ­internationaliseringsstrateg på ­Högskolan Väst, vill mer.

VÄRLDEN HELA i blickpunkten – Målet är att internationalisering ska vara en integrerad del av all verksamhet på högskolan. Det är den stora utmaningen framöver.

Nästan 130 partners Mycket har hänt sedan högskolan grundades. Från att ha samarbetat med ett fåtal partners i länder som Namibia, har högskolan idag närmare 130 olika partneruniversitet runt om i världen. Och arbetet har blivit mer strategiskt. – Vi har ett antal strategiska partnerskap med lärosäten i ­Österrike, USA, Sydafrika, Kanada Gunnar Peterson, och Indien. Det kan handla om samarbete kring internationaliseringsstrateg forskning eller utbildning, och ofta en kombination av båda, säger Gunnar Peterson. Enligt honom är en av utmaningarna med internationalisering att ha långsiktighet och kontinuitet. Det måste finnas ett ömse­ sidigt intresse, men också eldsjälar som driver arbetet. - Men arbetet får inte stanna mellan dessa eldsjälar! För att ett partnerskap ska bli strategiskt måste det finnas en förankring i ledningen, menar han.

Ökar kvaliteten När högskolan nu höjer tempot i det internationella arbetet görs det av en vilja att stärka samhällsrollen och öka förståelsen för globala förhållanden. – Men internationalisering representerar också en kvalitets­ aspekt. Vi vill att våra studenter och anställda ska se sin ­verklighet och kunna relatera den till andras. Att kunna se och analysera ­likheter och skillnader vidgar perspektiv och höjer kvaliteten i ­utbildning och forskning exponentiellt, avslutar Gunnar Peterson.

24 | VÄSTPUNKT

TEXTER: STEFAN KUDRYK

”Vi delar samma värderingar Central University of Technology, CUT, i sydafrikanska B ­ loemfontein är en av högskolans nyaste ­samarbetspartners. Vi frågade rektor Henk de Jager hur han ser på samarbetet.

Henk de Jager, rektor

­ arför valde ni att samarbeta med Högskolan Väst? V – Vi började samarbeta 2017 och sedan dess har partner­skapet blomstrat. Vi har många gemensamma inriktningar och specialistområden, inte minst kring arbetsintegrerat lärande (AIL). CUT ­fokuserar på AIL på grundnivå medan Högskolan Väst s­ atsar mycket på AIL på avancerad nivå och inom forskningen. Men vi arbe-

TEMA 30 ÅR

Ett urval av lärosäten som högskolan samverkar med Institutionen för Ingenjörs­ vetenskap l Vellore Institute of Technology – Indien l HTW Saarbrücken - Tyskland l ENSIL-ENSCI University of Limoges – Frankrike Institutionen för Individ och Samhälle l Arcada (Helsingfors) – Finland l Högskolan i Östfold l Bharathidasan University, Tiruchirappalli, Tamilnadu, India l Organisationen INTACT (Integrated action trust), Tiruchirappalli, Tamilnadu, India Institutionen för Hälsovetenskap l University of Namibia – N ­ amibia l Tibetan Settlement Office –­ ­Indien l Glasgow Caledonian – Skottland Institutionen för Ekonomi och IT l Polytechnic University Haut-de-France – Frankrike l University Roviri I Virigli – Spanien l University of Hertfordshire – England l San José State University - USA l Mt Royal University – Kanada l University of the Western Cape – Sydafrika l Shanghai University – Kina

och inställning til innovation” tar också med att expandera samarbetet till nya områden som hälsovetenskap och digitalisering av utbildning. Vad värderar ni i ett samarbete och hur passar Högskolan Väst in? – Vi letar efter partners som delar vår inställning till innovation och våra värderingar vad gäller undervisning, lärande, forskning och vår viktigaste resurs: människor. Hur tror du samarbetet ser ut om tio år? – Högskolan Väst är en viktig strategisk partner för oss. Vi skrev ett gemensamt avtal 2019 som säkerställer att samarbetet kommer att växa i styrka och förmåga att leverera ”impact” i samhället. – Att vi delar med oss av våra kompetenser innebär att våra läro­säten kommer fortsätta vara världsledande inom områden som AIL och ­additiv tillverkning. Men jag tror också att vi breddat samarbetet till ännu fler teman och områden.

VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR | 25

Utlands­ besöket gav perspektiv Sara Hast är 42 år och studerar Grundlärarprogrammet årskurs 4-6. Våren 2019 besökte hon en skola i Johannesburg, Sydafrika under tre veckor som en del av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Varför ville du göra VFU utomlands? – Jag kunde inte motstå! Målet var att få förståelse för ett annat lands strukturer och ­genom det få perspektiv på den svenska skolan. Vad fick du göra? – Jag gjorde mitt besök på en privatskola för elever med särskilda behov, och följde främst en mindre grupp med sex elever som ansågs vara i särskilt behov av extra stöd. Vad tar du med dig? – Uppfinningsrikedomen i undervisningen när man saknar teknologiska hjälpmedel. Det blev tydligt hur vi här hemma tar detta för givet. Även skillnader vad gäller synen på ordning, arbetsro och avsaknaden av konflikter var fascinerande att uppleva. Vilka råd vill du ge till framtida ­studenter som funderar på att göra VFU utomlands? – Bara gör! Börja fundera på vilket land du skulle kunna tänka dig att besöka, gör lite ­efterforskningar och kom igång med kontakt­skapandet.

Ett campus för

FRAMTIDEN Med sikte mot 2030 är utvecklingen av nuvarande campus i full gång. Arbetet sker tillsammans med Trollhättans stad, bostadsbolaget Eidar och Kraftstaden Fastigheter. – Nu tar vi ett stort tag kring utvecklingen på campusområdet. Vi ska skapa bästa m ­ öjliga ­förutsättningar för kunskapsbyggande i samverkan. Vi ska skapa en miljö där studenter, ­med­arbetare och samverkanspartners vill vara, där akademi och arbetsliv möts och utvecklas ­tillsammans, säger högskolans projektägare, tillika högskoledirektör Li Lejerstedt. – Vårt campus ska återspegla att vi är landets ledande AIL-högskola. Campusplanen visar vägen, säger rektor Martin Hellström.

Fråga: Vad betyder campusutvecklingen för Trollhättan och studenterna?

Paul Åkerlund, ordförande i ­Kommunstyrelsen, ­ Trollhättans Stad – Högskolan och dess studenter är oändligt viktiga för Trollhättans framtid! Med den nya campusplanen ser jag fram emot att vi verkligen använder campusområdets centrala läge och skapar en självklar och livlig mötesplats mellan högskolan och det omgivande samhället, som invånare, organisationer och företag.

Paulina Samuelsson, ­ordförande studentkåren vid Högskolan Väst – Campusutvecklingen och studentbostäder på campus kommer innebära ett samlat och ­gemenskapsbildande studentområde, med närhet till både stan och högskolan men även till studenkåren. Vi på Student­ kåren ser mycket positivt på ett gemenskapsbildande campus som kommer att skapa goda möjligheter för att studenterna ska få en så bra studietid som möjligt!

26 | VÄSTPUNKT

Anders Torslid, vd, ­ raftstaden Fastigheter K – Utvecklingen av campusområdet kommer att främja det offentliga rummet och underlätta för möten och kreativitet. ­Genom att ytterligare binda samman centrum och campus kommer attraktionen för de båda platserna att öka.

TEMA 30 ÅR

Urban Blom, vd, bostadsbolaget Eidar – Med studentbostäder på campus blir det en plats med liv och aktivitet dygnet runt. Placeringen mitt i centrum ger dessutom s­ tudenterna tillgång till affärer, caféer och uteliv, vilket skulle vara positivt både för studenterna och för näringsidkarna i centrum. Studentbostäder på c­ ampusområdet skulle på så sätt bidra till att integrera Högskolan Väst med resten av stadskärnan.

Campushistorik

1990: Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU) grundas som statlig högskola 2003: HTU:s styrelse beslutar att högskolan ska samla sin verksamhet till ett campus. 2004: HTU:s styrelse fattar beslut om att högskolans samlade campus ska ligga i Trollhättan. 2005: Regeringen beslutar den 26 maj att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla från och med 1 januari 2006 byter namn till Högskolan Väst. 2006: Högskolan antar sitt nya namn Högskolan Väst den 1 januari. 2007: Verksamheten på campus Uddevalla flyttar i juni till nybyggt campus i Trollhättan.

Ny huvudentré, förslag på en vinterträdgård och även en vision om ett torg mellan campus och Drottningtorget är några av delarna i campusutvecklingsprojektet. Visionsbilderna är ritade av Contekton Arkitekter Fyrstad AB.

VÄSTPUNKT

TEMA 30 ÅR | 27

2008: Verksamheten på campus Vänersborg flyttar sommaren 2008 till campus Trollhättan. Invigning av nya campus 12-13 september. 2019: Campusplan 2030 beslutas

Västpunkt – ett digitalt magasin på Facebook

HV.SE