Hållb arhet
”Vårt kärnvärde är hållbarhet. Vi måste ta hand om vår omvärld, så a kommande generationer kan få samma möjligheter som vi har idag. Vi odlar lax i harmoni med naturen och strävar efter a allt vårt arbete utförs med minsta möjliga påverkan på miljön ”
– Atli Gregersen, ägare & VD
Bevara laxens miljö
I decennier har vi y at våra laxkass ar regelbundet till mer exponerade platser med kraftigare strömmar och högre vågor. Idag föder vi upp vår lax i de tu aste väderförhållandena jämfört med andra laxodlare världen över, med de kraftigaste strömmarna och högsta vågorna. De a s äkerställer e optimalt djurskydd, överlägsen laxkvalitet och förhindrar förorening av havsbo en.
På Hiddenfjord utför vi regelbundet mätningar av va enkvalitet och havsbo en för a s äkerställa optimala förhållanden. För a garantera havsbo ens kvalitet utför Färöarnas miljöstyrelse inspektioner av havsbo en inför varje produktionscykel.
Vår lax föds upp på de mest exponerade platserna i världen
En annan viktig del för a skydda laxens miljö är vår strategi ”allt-in, allt-ut” Varje produktionsplats används endast för en laxgeneration. Mellan generationerna demonteras all utrustning och rengörs noga och kontrolleras av livsmedelsverket på Färöarna. Därefter ligger platserna i träda i minst två månader innan en ny generation kan födas upp i området.
Lax ska simma, inte yga
Flygfrakt bidrar i hög grad till de globala koldioxidutsläppen. En rapport från 2021 av SINTEF, e oberoende norskt forskningsinstitut, vis ar a ygfrakt ger e koldioxidavtryck som är ca 50 gånger högre än transoceanisk sjöfrakt *
2020 var vi det första företaget i va enbruksnäringen a sluta distribuera lax med ygfrakt. En studie från SINTEF har vis at a Hiddenfjord har minskat koldioxidutsläppen på grund av utlandstransporter med 94 % som e resultat av övergången till enbart sjöfrakt.
* Beroende på ygtyp och avstånd
Hållbarhet genom e ektivitet
Koldioxidutsläpp per transpor yp/sträcka: K g CO₂ p er kg l a x (HOG)
Flygfrakt till Shanghai Flygfrakt till New York Sjöfrakt till USA 20 15 10 5
Produktion Frakt
Fodret är den näst största ors aken till laxproduktionens koldioxidavtryck, vilket är anledningen till a vi kontinuerligt har arbetat med a minska vår foderomvandlingskvot (FCR) s å mycket som möjligt. För a s äkerställa a exceptionella resultat inte nämnvärt påverkar resultaten rapporterar vi en FCR över en period på tre år Från 2022 till 2024 var vår FCR i genomsni 1,19 kg foder för a producera 1 kg lax Vi använder innovativa utfodringssystem med underva enskameror, sensorer och programvara för a övervaka foderpelletsfördelningen i kass arna. Det har hjälpt oss a minska foderspillet till e absolut minimum.
Fiskens välbe nnande
Föreskrifter kräver a den maximala densiteten i kass arna inte överstiger 25 kg/m3 För a förbä ra skens välbe nnande och för a s äkerställa a vår lax har go om utrymme a frodas och växa är vårt mål a följa vårt interna max värde på 20 kg/m3 alltid. Vi gör även regelbundna syremätningar för a s äkerställa optimalt välbe nnande för sken. Som e resultat har vi några av de bästa överlevnadskvoterna i branschen. För a s äkerställa a exceptionella resultat inte nämnvärt påverkar resultaten rapporterar vi en dödlighet under en period av tre år Från 2022 till 2024 låg vår genomsni liga dödlighet på 10,5 %, jämfört med e globalt branschgenomsni på omkring 15 %
Fiskdödlighetskvot (2022-2024)
Havslöss är en naturlig del av vildlaxens liv, men ocks å e stort problem för de esta laxodlare Sedan 2010 har vi utfört betydande forskning och investerat mycket för a öka storleken på vår sötva enslax (smolt) innan de y as till kass ar i havet. Syftet med de a innovativa projekt har varit a minska tiden för exponering mot havslöss. Idag har vi lyckats öka smoltens storlek från de initiala 80 g till 800 g.
Från 2022 till 2024 låg vår genomsni liga dödlighet på 10,5 %, jämfört med e globalt branschgenomsni på omkring 15 %.
2014 började vi använda sjuryggs sk i alla våra kass ar som e naturligt s ä a bekämpa havslöss. Sjuryggs sk äter havslöss och lever i en naturlig symbios med laxen. Våra engagerade marinbiologer och veterinärer arbetar med sjuryggs skens välbe nnande, e ektivitet och utveckling av nya strategier. Arbetet har varit både banbrytande och mycket framgångsrikt, och vi har initierat era forskningsprojekt om sjuryggssk som har få erkännande över hela världen.
Förespråkare av hållbara metoder i branschen
2003 införde Färöarna en av de mest omfa ande och strängaste reglerna för va enbruksnäring i världen, Färöarnas va enbrukslag. Hiddenfjord var initiativtagare och den främsta drivkraften i processen som ledde fram till den nya lagstiftningen. Idag har vi världens s äkraste skproduktionsmiljö i fråga om sjukdomar Färöarnas va enbrukslag har varit en inspiration och vägledning för implementering av hållbara va enbruksstandarder runt om i världen. Vi forts ä er a dra ny a av vår erfarenhet av hållbara metoder genom pågående aktiva initiativ för a förbä ra hållbarhetsstandarder i vår bransch, och för a förespråka rimligt strikta, om än inte destruktiva, va enbruks- och skodlingsregler.
För a bevara vår planet för framtida generationer måste vi handla. Det är därför hållbarhet är mer än bara e modeord – det har högsta prioritet i allt vi gör.