Offentliga Affärer nummer 4

Nr 1 2014Nr | Pris 4 2014 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunskap är källan till goda affärer –

E-förvaltning

- nödvändigt för en bättre värld?

Rapport från Svenskt Näringsliv

Konkurrensen positiv för välfärden – men upphandlingen kan bli bättre PROFILEN: Mikael damberg (S)

Om framtida offentliga affärer Avtalsnytt - Viktiga ramavtal, se inlaga PÅ SID 73

Offentliga Affärer TV Du vet väl att du kan uppleva utvalda seminarier från våra konferenser och mötesplatser direkt i din dator, smartphone och/eller surfplatta?

014 2 a n r daga

gs

gar ändnin

från

ltnin a v r ö eF

på s Strandsmässan l e p acka Exem r på N

tobe 8-9 ok

Onsdag 8 oktober kl. 09.50-10.30

Onsdag 8 oktober kl. 16.10-17.00

PANELSAMTAL: e-förvaltning 3.0 Digital samverkan vs Oxenstierna

The CIO Agenda For 2015: Flipping to Digital Leadership

Ta del av ett panelsamtal där experterna med utgånspunkt från Axel Oxenstiernas länsindelning och rapporten “Förutsättningar för digital samverkan” diskuterar digitaliseringens möjligheter och utmaningar i framtiden. Lennart Jonasson, Konsult och medförfattare till rapporten, Magnus Enzell, Näringsdepartementet, Niklas Fyhr, Näringspolitisk expert inom upphandling och e-förvaltning, IT&Telekomföretagen, Anders Flodström, Ordförande, Dataföreningen och Annika Bränström, Ordförande, E-delegationen samt Generaldirektör, Bolagsverket.

Hur kommer digitaliseringen av offentliga verksamheter att förändra ledning och styrningsmodeller? Ledarskap och verksamhetsstyrning behöver förändras radikalt för att uppfylla de digitala målen. Var först med att ta del av seminariet som utgår från Gartners årliga CIOundersökning, den största undersökningen av sitt slag, vilken identifierar nyckelåtgärderna som CIO´s bör anta under 2015 för att bemöta framtida utmaningar. Michael Lindberg, Executive partner och ansvarig för att ge råd till IT-ansvariga på Nordens största företag och organisationer, Gartner.

Vill du hellre ta del av hela programmet och seminarierna på plats?

Då kan du anmäla dig till respektive konferens och mötesplats på: www.eforvaltningsdagarna.se – www.offentligchef.com – www.smartsummit.se

f 2014 e h C entlig f f O n ar frå i Västerås g n i n sänd ngress Center å p l e o Exempvember på Aros C 12-13

no

Onsdag 12 november kl. 16.00-17.00

Onsdag 12 november kl. 10.50-11.50

Beslutspyramiden - stegen till klokare beslut

Så hanterar du mediebevakningen

Dagligen fattar vi mellan 2 500 och 10 000 beslut, valmöjligheterna har aldrig varit fler än nu. Samtidigt har våra hjärnor förändrats väldigt lite sen stenåldern och rent evolutionärt är det en kafferast sen vi bodde i grottor. Hur kommer det sig till exempel att många av oss lägger mer tid på val av elleverantör än på val av livspartner? På vilka grunder fattar vi beslut, vad är det som styr oss och framförallt hur kan vi göra det bättre? Mona Riabacke, Fil. Dr. i beslutsfattande, ger dig nycklarna till fler kloka beslut.

Offentlig verksamhet är ofta i den mediala hetluften. Hur genomskådar man vad journalisterna är ute efter och förbereder sig på bästa sätt inför olika typer av intervjuer? Vad gör jag när reportern ringer? Hur får jag bäst ut mitt budskap? Vad göra när drevet går?

Paul Ronge, Medietränare och medierådgivare.

art m S n gar freår i Västerås n i n d på säns Congress Cent l e p Exem vember på Aro 12-13

2014 t i m Sum

no

Torsdag 13 november kl. 09.20-10.00

Onsdag 12 november kl. 10.50-11.30

Att förnya en ny stad – från vision till verklighet

URBACT – EUs program för en hållbar stadsutveckling

Hammarby Sjöstad fortsätter att fascinera och locka studiegrupper från alla världsdelar. Här drivs nu den fortsatta utvecklingen genom ett stort medborgarengagemang. Här finns projekt för omställning till elfordon, smart förnybar energi, återvinning, ny vattenteknik samt IT för framtidens mobila nyhets- och kommunikationssystem. Ta del av de spännande nyheterna och lyssna till erfarenheter och lärdomar från projekten. Allan Larsson, fd Finansminister (S) numera bland annat vid ElectriCity och HS2020.

Om konsten att skapa framgångsrika EU-relaterade projekt. Få en inblick i EUs gemensamma program för en hållbar stadsutveckling, en del av EUs sammanhållningspolitik. Låt dig inspireras av många exempel på resan från vision till verklighet. Bertil Nilsson, Företagare och inspiratör som på uppdrag av Miljöförvaltningen/Malmö Stad arbetar med spridningspunkten för URBACT-programmet i Sverige.

EFÖ

HUV UDP R VALTNINGS ARTNER PÅ DAGARNA

Problem ska inte göras större än nödvändigt. detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

Offentliga Affärer nummer 4 2014

PROFILEN Mikael Damberg 10 | nyheter Den 11 september 2014 gav demokratiminister Birgitta Ohlsson Statistiska centralbyrån (SCB) uppdrag att utföra tre studier om det svenska valdeltagandet för supervalåret 2014.

18 | upphandling

8

- Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det säger Mikael Damberg, en av Socialdemokraternas ledande politiker i Sverige.

Många kommuner och landsting saknar tydlig styrning och riktlinjer för att sätta upp mål för sin måltidsförsörjning. Framtiden kräver att det offentliga blir betydligt bättre på detta. Det menar Inger Stiltjestrand Svensson, VD och konsult i måltidsutveckling på Dining Developement AB.

37 | eFörvaltning/IT Genom åren har de blivit allt vanligare, systemen som inte riktigt ger användarna det stöd de önskar. Vi har alla sett de stora rubrikerna om system som ligger nere eller har stora säkerhetsbrister. Finns det egentligen ett enda IT-system för vården som fungerar i det dagliga arbetet?

50 | ledarskap

29

63

För första gången någonsin stiger värdet av svenskarnas samlade bostadstillgångar över 6 000 miljarder kronor. Uppgången är starkaste motorn bakom ett nytt rekord för svenska förmögenheter, enligt SEBs sparbarometer.

66 | hållbarhet

Var beredda arbetsgivare – nu kommer generation Y! De är ifrågasättande och kritiska, de har sitt eget språk och sin egen kultur.

Nu kommer generation Y in på arbetsmarknaden och det gäller för arbetsgivarna att vara förberedda. Freddie Larsson, författare och ledarskapscoach, har pejl på dessa unga och innovativa personer och kommer att hålla föredrag på Offentlig Chef 12-13 november. Läs mer på sida 57. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

För några år sedan, när de första ’riktiga’ elbilarna kom, var det många som trodde att en förändring, ett paradigmskifte, skulle gå otroligt fort. På några år skulle elbilen bli marknadsledande, det är ju bara att byta ut en bil mot en annan bil fast med annat bränsle så var det klart! Det är nog vad vi alla trodde var realistiskt, då!

Återkommande 20 | UPPHANDLING - juridik 33 | eFÖRVALTNING – juridik 48 | EXPERTPANELEN – svarar 68 | LANDET RUNT – nyheter

5

Hela vägen till hela Sverige!

Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu.

Nu lanserar vi ODR Samhällsinformation Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kommersiella.

Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinformation, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla.

Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat.

Lite som kommunikationens kollektivtrafik!

Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

PÅ DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

ku ns ka – Fö r att

Ledare

–

ning E-förvalte värld?

arhet

digt för en - nödvän

bättr

rden för välfä ttre n bli bä ense Konkurr phandlingen ka – men up

gsliv skt Närin från Sven Rapport n positiv

(S)

DA rer tliga affä tida offen Om fram

PROFIL

MBERG

AEL EN: MIK

VTAL, SE A RAMA

INLAGA

PÅ SID 73

Ny regering, nya möjligheter, eller?

T - VIKTIG

YT AVTALSN

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Externa skribenter Lars Arrhed Åsa Bäcklin Henrietta Hurtig Johan Junhav Johan Konnberg Gunnar Lyckhage Bertil Nilsson Anna Pegelow Layout Sarah Nilsson Omslagsfoto Socialdemokraterna Foto Profilen - Mikael Damberg Anders Löwdin Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

I skrivande stund har vi precis gått till valurnorna och resultaten har blivit presenterade för oss. Det blev ett regeringsskifte.

Glädjande för somliga, mindre roligt för andra. Nu återstår att se om vi verkligen får en regering med kraft att regera eller om vi blir sittande med en regering som tvingas söka stöd hos, och göra upp med partier de normalt sett inte skulle gjort upp med.

Oavsett vilket politiskt parti vi personligen sympatiserar med, så har vi alla glädje av en stabil och trygg regering som har kraften att regera och genomföra sin politik samt de förändringar man har på sin agenda.

Detta tror jag att de flesta kan vara överens om.

Om vi nu utgår ifrån att vi har ett säkrat regeringsskifte med socialdemokrater och miljöpartister i spetsen för denna så skall det bli spännande att se hur detta påverkar innehållet i vår tidning.

De offentliga finanserna är i dagsläget ganska starka, kommer regeringsskiftet att förändra detta? Och i så fall åt vilket håll? Fler arbetstillfällen kan gott tänkas komma och det får väl på vissa håll sägas vara behövligt. Men vad får det kosta?

När det gäller våra offentliga affärer så har den tidigare oppositionen och nuvarande regeringen aviserat förändringar, man har delvis föreslagit en helt ny och egen upphandlingsmyndighet, i så fall något som redan månader efter upphandlingsstödets flytt till Konkurrensverket skulle kunna få avsevärd inverkan på verksamheten där.

Med ett miljöparti i regeringsställning så lär också ökat fokus på hållbarhetsfrågorna synas ganska snart och med en ny minister väl på plats, lär en tydlig plan för den offentliga upphandlingen upprättas.

Mycket spännande för oss som skall bevaka området journalistiskt, men kanske något besvärande för de som satt sig till rätta på stolarna på nämnda myndighet.

Nåväl, nya regeringar leder oavsett vad man tycker till förändring och för oss med mindre eller låt säga obetydlig påverkansmöjlighet på politiken är det bara att sitta still i båten och försöka ta oss an utmaningar och se möjligheterna som kommer.

Ur tidningens synvinkel ser vi gott om möjligheter till nya uppslag att bevaka i alla fall.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

7

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

rskap | Hållb | Miljö | Leda rskap Ledaing ing | valtn ik | E-för valtn | Jurid ng| E-för andliik ng | Jurid | Upph andli gen | Upph genårgån kr | 22:a | 22:a99årgån 99 kr| Pris 4 2014 | Pris Nr Nr 1 2014

r da aff äre n till go p är kä lla

PROFILEN | Mikael Damberg

Han vill se en nationell upphandlingsstrategi – Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det säger Mikael Damberg, en av Socialdemokraternas ledande politiker i Sverige.

T

ill yrket är han förvaltningsekonom. Privat make och pappa till två döttrar. De många politiska uppdragen gör att han prioriterar familjen när han är ledig. Springer en runda och läser en god bok.

Och när han får bestämma sin favoritmat så blir det högrev kryddad med stark chili.

För samhällsintresserade svenskar är han mest känd som den engagerade debattören som får ersätta partiledare Stefan Löfven i riksdagsdebatterna. S-ledaren har fram till höstens val saknat riksdagsplats. Att få agera som partiledarens ersättare i riksdagen har gett Mikael Damberg en extra politisk tyngd. Något som han med största sannolikhet har nytta av i sin fortsatta politiska karriär.

Lars Mikael Damberg, född 13 oktober 1971 i Solna, är socialdemokratisk riksdagsledamot sedan riksdagsvalet 2002 och valdes den 23 februari 2012 till partiets gruppledare i riksdagen.

8

Aktiv valrörelse via sociala medier och debatter Han var inte lätt att få tag på, Mikael Damberg, mitt under brinnande valrörelse. Och undra på det! När ett val närmar sig blir politiker på riks- och lokal nivå som förbytta.

Valet ska vinnas, väljare ska värvas! Riksdagspolitikerna reser land och rike runt för att kampanja för sina partier.

”

Sverige är ett land som saknar en nationell upphandlingsstrategi.

Det innebär också att vi saknar en nationell politik för detta.

På Facebook kunde en statusrad av Mikael Damberg se ut så här under valrörelsen: ”9 dagar kvar till valet - idag kampanjar jag i Växjö och Ljungby!” Mikael var förutom aktiv i sociala medier även med och knackade dörr, skrev Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

debattartiklar och deltog i debatter.

När han till vardags jobbar i riksdagen och partiet har han en lång rad uppdrag att hålla reda på i kalendern.

Förutom ordinarie ledamot i riksdagen är han alltså gruppledare i Socialdemokraterna, en sorts ordförande för alla S-ledamöter i parlamentet. Han är vice ordförande i Valberedningen, ledamot i Krigsdelegationen, ledamot i Riksdagsstyrelsen, ledamot i Utrikesnämnden och suppleant i Nordiska rådets svenska delegation.

politik för detta. Att formulera en nationell upphandlingsstrategi har hög prioritet. Vi anser att detta arbete ska ske i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Nyligen gjorde HUI en sammanställning på uppdrag av Svenskt Näringsliv som visade att konkurrensutsättning och upphandlade tjänster har haft positiva effekter på svensk välfärd. Vill ni förbjuda privata utförare att verka i välfärdsverksamheterna?

– Nej det vill vi inte. Vi ska städa upp den röra som den moderatledda regeringen har ställt till med i välfärden. Vi vill strama upp regelverket för att få ordning och reda i välfärden så att medborgarna kan vara säkra på att kvaliteten upprätthålls och att pengar används rätt. Stora vinstuttag, avknoppningar av verksamheter till underpris, skolkonkurser och vårdskandaler är uttryck för att samhället haft en för svag och otydlig styrning av välfärdsverksamheterna.

Medborgarna har rätt att ställa krav.

Vill ni förbjuda vinst?

En politiker som siktar uppåt och framåt. Mikael Damberg har haft en spikrak politisk karriär. Och den är inte slut än.

År 2003 motionerade du i riksdagen på temat offentlig upphandling med krav om att bindande regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet ska gälla vid all svensk offentlig upphandling.

Nu införlivas ett EU-direktiv i svensk lag som öppnar för mer av sociala hänsyn i upphandling. Är du nöjd?

Anser du att man kan tillgodose affärsmässigheten fullt ut med sociala hänsyn och miljöhänsyn i offentlig upphandling?

– Det är bra att vi nu har möjlighet att ta sociala hänsyn i upphandling. Men Sverige har hittills inte använt möjligheterna som EU-lagstiftningen skapar för att stärka social inkludering och öka sysselsättningen. Socialdemokraterna vill ta sysselsättningshänsyn vid upphandling för att bland annat skapa praktikplatser för ungdomar.

Regeringen har införlivat Nationella Upphandlingsstödet, tidigare placerat i Kammarkollegiet, med Konkurrensverket som även är tillsynsmyndighet. Hur ser du på det?

– Vi Socialdemokrater vill att upphandlingsstödet samlas hos en fristående myndighet. Denna nya myndighet ska ha ett brett perspektiv där miljö, sociala hänsyn och innovation ingår. Sverige är ett land som saknar en nationell upphandlingsstrategi. Det innebär också att vi saknar en nationell www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

– Vi vill att resurserna som går till välfärden också ska användas i välfärden. Vi vill avsevärt begränsa vinsterna, men vi vill inte ha något vinstförbud. I vissa verksamheter vill reglera bemanning eller andra kvalitetsrelaterade kostnader. Ett vinstförbud skulle också sannolikt inte vara effektivt eftersom det finns så många sätt att komma undan ett förbud mot vinstutdelning, till exempel genom att samla pengar i bolaget och sedan ta ut vinsten genom att sälja bolaget vidare. Våra förslag är mer effektiva.

Fakta om Mikael Damberg Namn: Lars Mikael Damberg Ålder: 43 Familj: fru och två döttrar Intressen/fritid: Vara med familjen, läsa, springa Senast lästa bok: Expeditionen – min kärlekshistoria av Bea Uusmaa, som handlar om Andrées polarexpedition Favoritmat: Högrev kryddad med stark chili

9

nyheter

Valdeltagandet ska studeras Den 11 september 2014 gav demokratiminister Birgitta Ohlsson Statistiska centralbyrån (SCB) uppdrag att utföra tre studier om det svenska valdeltagandet för supervalåret 2014.

Följande tre studier ska genomföras: 1. En studie om det svenska valdeltagandet i Europaparlamentsvalet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. SCB ska undersöka hur valdeltagandet ser ut i olika grupper av den röstberättigade befolkningen i valen 2014. SCB ska göra jämförelser utifrån socioekonomiska faktorer och studera skillnader avseende kön, ålder och utbildning samt mellan inrikes och utrikes födda. SCB ska även undersöka valdeltagandet bland förstagångsväljare.

– Ett högt och jämlikt valdeltagande är ett uttryck för demokratins förankring i samhället. Supervalåret 2014 med både Europaparlamentsval och nationella allmänna val är ett unikt tillfälle att undersöka valdeltagandet, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson.

– Det saknas i dag aktuell och samlad kunskap om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Som demokratiminister ser jag vikten av att studera hur valdeltagandet ser ur bland de väljare som har en funktionsnedsättning, fortsätter Birgitta Ohlsson.

– Alla väljare måste ges så likartade förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt i allmänna val, oavsett funktionsförmåga, avslutar Birgitta Ohlsson.

2. En studie om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. SCB ska undersöka hur valdeltagandet ser ut bland personer med funktionsnedsättning i Europaparlamentsvalet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. SCB ska om möjligt göra jämförelser mellan 2014 års val och tidigare valtillfällen.

Källa: Justitiedepartementet

3. En studie om vilka som blir nominerade och valda vid Europarlamentsvalet och valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014 och deras representativitet i förhållande till befolkningen, vad avser faktorer såsom kön, ålder, födelseland och socioekonomisk bakgrund. SCB ska undersöka hur de förtroendevalda rör sig mellan olika förtroendeuppdrag och vilka som väljer att lämna sina uppdrag i förtid.

Goda råd till byggupphandlare i ny forskarrapport I Konkurrens och samarbeten är inte mål i sig, de är snarare viktiga medel för att öka effektivitet och innovation. Det framhåller de två forskarna Per Erik Eriksson och John Hane i en forskningsrapport om entreprenadupphandlingar som de skrivit på uppdrag av Konkurrensverket.

Författarna framhåller bland annat att statliga utredningar (både i Sverige och utomlands) pekar på bristande effektivitet och bristande innovation i byggbranschen.

Svenska utredningar fokuserar ofta på brister i konkurrensen, medan man i andra länder framhåller bristen på samarbete.

Författarna framhåller i rapporten att konkurrens och samarbete inte är mål i sig, de

är snarare viktiga medel för att främja ökad effektivitet och innovation.

I rapporten diskuterar författarna kring olika sätt hur privata och offentliga beställare, genom att välja olika upphandlingsstrategier, kan främja effektivitet och innovation.

Enklare och standardiserade projekt kan, enligt författarna, upphandlas med fokus på konkurrens. Mer komplexa projekt kräver mer av samverkan mellan parterna. Olika projekt kräver olika strategier i samband med upphandlingen.

Rapportens författare har identifierat åtta olika kombinationer av upphandlingskomponenter som de finner lämpliga för åtta

olika typer av projekt. Förhoppningen är att dessa åtta grundmodellerna av upphandlingsstrategier ska kunna kan fungera som en guide och vägledning vid val av upphandlingsstrategi.

Uppdragsforskningsrapporten har titeln ”Entreprenadupphandlingar – Hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?” Den är skriven av professor Per Erik Eriksson, Luleå Tekniska Universitet och advokat John Hane, Foyen Advokatfirma.

Det är Konkurrensverket som har beställt och finansierat rapporten, men författarna svarar själva för slutsatserna.

Källa: Konkurrensverket

10

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Regeringens satsning Digitala steget presenteras It- och energiminister Anna-Karin Hatt har presenterat Digitala steget, en satsning som främjar samverkande och smarta e-tjänster. Presentationen skedde i samband med ett seminarium om framtidens e-förvaltning, som anordnades av eGovLab i samarbete med Näringsdepartementet.

Syftet med Digitala steget är att vardagen ska bli en enklare inom ett antal områden, så som byggande, hälsa, föräldraskap och arbete, samtidigt som myndigheterna kommer spara pengar genom att de jobbar mer effektivt. Det ska ske genom att myndigheter samverkar över myndighetsgränserna för att ge bättre service till privatpersoner och företag. Satsningen kommer att genomföra regeringens eförvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum och pågår mellan 2015 och 2020.

Mitt Sverige Under 2015 påbörjas ett projekt som heter Mitt Sverige. Projektet ska bland annat ta fram en app som ska ge medborgare och företagare tillgång till den offentliga sektorns samlade utbud av mobila e-tjänster. Tjänsten kommer att innehålla grundläggande tjänster för identifiering, myndighetspost och kriskommunikation.

Ny organisation En myndighet per område får i uppdrag att föreslå hur det offentliga kan förenkla vardagen med hjälp av digitala lösningar utifrån en livssituation. Det finns redan bra exempel på hur myndigheter istället för den egna verksamheten har satt medborgaren i centrum.

Myndighetscheferna för de utvalda myndigheterna bildar tillsammans med kommunrepresentanter ett strategiskt råd som samverkar nära med Regeringskansliet. Rådet ska säkerställa nödvändig styrning, finansiering och uppföljning. Ekonomistyrningsverket (ESV), Statskontoret och Vinnova får stabsuppgifter att stödja och följa upp Digitala steget.

Läs mer på regeringens webbplats: ”Digitala steget sätter medborgaren i centrum”.

Källa: E-delegationen

Statsministern har begärt att bli entledigad Dagen efter valet begärde Statsminister Fredrik Reinfeldt att bli entledigad hos riksdagens talman.

När talmannen har entledigat statsministern och de övriga statsråden uppehåller statsministern och statsråden sina befattningar till dess processen med att bilda ny regering har slutförts och den nybildade regeringen tillträder. Under denna regeringsbildningsprocess leder statsministern en övergångsregering.

Riksdagen samlas den 29 september för upprop och val av talman.

Dagen därefter, den 30 september, öppnas riksmötet.

Foto: Martina Huber/ Regeringskansliet

Riksdagens talman ska föreslå en ny statsminister som kan bilda regering. Talmannen överlägger med ledarna för samtliga riksdagspartier och de vice talmännen. Slutpunkten i denna process är att riksdagen röstar om det förslag talmannen lägger fram. Den nya statsministern lämnar sedan så snart som möjligt sin regeringsförklaring i riksdagen och presenterar sina statsråd.

När lämnas budgetpropositionen till riksdagen?

I vanliga fall ska budgetpropositionen lämnas till riksdagen senast den 20 september. När det är valår ser reglerna lite annorlunda ut.

Vid ett regeringsskifte lämnas budgetpropositionen av den nyvalda regeringen inom tre veckor efter att den tillträtt, eller senast den 15 november.

Källa: Regeringskansliet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Fredrik Reinfeldt (m), Stasdminister mellan åren 2006-2014.

11

UPPHANDLING | nyheter

Hon startar Upphandlingsrättslig Tidskrift

I

november utkommer det första numret av Upphandlingsrättslig Tidskrift (UrT), på initiativ av Andrea Sundstrand, jur. dr och advokat, verksam som forskare och lärare vid Juridicum, Stockholms universitet.

– Det känns spännande, säger Andrea Sundstrand till Offentliga Affärer.

Första numret lanseras i samband med en forskarkonferens som UrT arrangerar i samarbete med Konkurrensverket den 6-7 november. Då kommer drygt ett 20-tal forskare att medverka. I den första utgåvan av tidskriften kommer läsaren att hitta bl.a. artiklar av två professorer samt en studentuppsats, dessutom en del om rättsfall och praxis på upphandlingsområdet.

Blir vi konkurrenter nu?

– Nej, Upphandlingsrättslig Tidskrift (UrT) kommer främst att innehålla rättsvetenskapliga artiklar och analyser, och ska dessutom endast utkomma fyra gånger per år, säger Andrea Sundstrand.

Behövs en ny tidskrift på området offentlig upphandling?

– Det finns ett ental juridiska tidskrifter i Sverige, men ingen akademisk tidskrift som specifikt behandlar frågorna kring offentlig upphandling. Bristen på vetenskapligt arbete är stort inom området, menar Andrea Sundstrand och pekar på att det gått 20 år sedan regelverket trädde i kraft men att det ändå bara finns en rättsvetenskaplig akademisk avhandling i ämnet i Sverige i dag.

Är det en bra affär att starta en tidskrift?

– Nej, UrT är en icke vinstgivande rättsvetenskaplig tidskrift som ges ut av en ideell förening (Föreningen för utgivande av Upphandlingsrättslig Tidskrift). Syftet är inte att tjäna pengar utan att tillhandahålla en tidskrift som enbart inriktar sig på frågor om offentlig upphandling, säger advokaten och forskaren.

Enligt hemsidan krävs ca 300 prenumeranter för att tidskriften ska kunna finansieras med egna medel. Föreningen vädjar också om stöd från externa finansiärer. Bidragsgivare kan få sitt namn publicerat i följande utgåva av tidskriften, om man vill. Stiftelsen Fakultetslitteratur har bidragit med 120.000 kronor till tidskriften, vilket Andrea Sundstrand är mycket tacksam för.

På tidskriftens hemsida presenteras ett råd som är knutet till publikationen och består av akademiker verksamma inom offentlig upphandling. Medlemmarna representerar nio olika universitet och högskolor i Sverige, Danmark och Estland. Rådet ska säkerställa den akademiska kvaliteten på innehållet i UrT. Tidskriften kommer att publiceras i en tryckt version, men kommer också att finnas elektroniskt via webbplatsen.

Bo Höglander

Värdefull kompetensutveckling för inköpare inom landsting

L

andstingsnätverket för upphandlingsfrågor - Lf U - erbjuder inköpare och inköpschefer inom landsting en plattform för kompetensutveckling.

Lf U verkar för utveckling, samverkan och erfarenhetsutbyte inom upphandlingsområdet. Det uppnås på olika sätt, här kommer några exempel. Årsmöte I slutet av augusti hade Lf U årsmöte med drygt 40 deltagande inköps- och enhetschefer från samtliga landsting/regioner. Årsmötet gav tillfälle till erfarenhetsutbyte inom flera aktuella frågor som till exempel kategoristyrning, leverantörsutveckling och de nya reglerna om direktupphandling. Agendan innehöll många intressanta ämnen som e-handel, kategoristyrning och kompetensutveckling. Eva Sveman informerade deltagarna om aktuellt inom upphandlingsjuridik. Det var stort engage12

mang i gruppdiskussioner om olika aktuella ämnen som till exempel de nya reglerna om direktupphandling, kategoristyrning och leverantörsutveckling.

Nordiskt nätverk Styrelsen samverkar med inköpschefer inom hälsosektorn från Danmark, Norge och Island. Det finns många likheter mellan länderna och utbytet är givande. Vi jämför även priser på några förbrukningsartiklar till hälso- och sjukvården. Förra året bjöd Danske Regioner till möte i Köpenhamn.

I oktober bjuder Lf U till Nordiskt Möte i Malmö.

Styrelse Styrelsen består av nio inköpschefer. Louise Strand från Region Skåne är ordförande.

Inköpscheferna från Stockholms läns landsting, Västragötalands regionen och Region Skåne är permanenta ledamöter i styrelsen.

För att få representativitet från samtliga geografiska delar i styrelsen har landet delats in i 8 upphandlingsregioner. Styrelsen har en representant från varje upphandlingsregion enligt ett rullande schema med byte varannat år. Eva Sveman och Lena Jerreman från SKL deltar i styrelsens arbete.

Källa: LFU

Louise Strand Inköpsdirektör på Region Skåne och nyvlad Ordförande i LFU.

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

Grunden till 200 nya bostäder. Överlämnad på en halvtimme.

Kan man buda samhällsnytta? Skicka hållbarhet? Eller posta kostnadseffektivitet? Ja, vi tycker det.

Varje leverans vi gör handlar om något mer än själva innehållet. Vi vet att alla de tusentals paket, budförsändelser och brev vi handskas med dag efter dag, år efter år, är en del av någonting större.

Och att det vi gör är viktigt för din verksamhet.

Vad finns i din Bringleverans?

Besök oss gärna på bring.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

13

UPPHANDLING | Juridik

Upphandling är inte bara juridik!

Inom Colligio finns en samlad praktisk erfarenhet från tusentalet upphandlingar och den plattformen präglar all vår utbildningsverksamhet.

Läs mer om våra utbildningar på www.colligio.se eller kontakta oss för att få en skräddarsydd uppdragsutbildning med en tydlig praktisk tillämpning.

FALUN | NORRKÖPING | STOCKHOLM | JÖNKÖPING | GÖTEBORG www.colligio.se | info@colligio.se 14

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Konkurrensen positiv för välfärden – men upphandlingen kan bli bättre Konkurrensutsättning och upphandling har haft positiva effekter på svensk välfärd. Det visar en studie som Svenskt Näringsliv låtit göra och som presenterades i somras. En av de brister som identifierats gäller upphandlingsprocesserna, som behöver bli bättre.

D

e senaste åren har utvecklingen gällande särskild valfrihet accelererat kraftigt. Antalet kommuner som tillämpar LOV har ökat med mer än 50 procent mellan 2011 och oktober 2013, och strax under två tredjedelar av Sveriges kommuner har antingen börjat tillämpa eller beslutat att tillämpa LOV. Tillämpandet av LOV är mest vanligt förekommande inom hemtjänsten.

Svenskt Näringsliv har som vi berättat på webben låtit HUI Research sammanställa de senaste årens forskning inom området.

HUI Research står för slutsatserna i rapporten.

– Den upptrissade och polariserade debatten har medfört att förslag om omfattande detaljregleringar, veton och förbud duggar tätt. Vi riskerar att kasta ut barnet med barnvattnet, fruktar Mikael Witterblad, projektledare för studien och Svensk Näringslivs expert på Välfärdsekonomi.

Den senaste forskningen visar sammantaget på positiva effekter av konkurrensutsättningen. De tydligaste resultaten finns inom skolan och sjukvården. Mycket tyder på att konkurrensen också leder till ett mer öppet och transparent system där verksamheter blir bättre på att mäta och redovisa vad olika aktiviteter kostar. Detta är något som sällan diskuteras i debatten men som är viktigt för att bättre kunna styra verksamheten mot tydligt uppsatta mål – och för att målen sedan ska kunna följas upp.

”

Jag saknar fler studier som analyserar hur valfrihetsreformerna har påverkat olika grupper.

Offentliga Affärer ställde några frågor till honom med anledning av studien.

– Samtalet kring privata utförare i välfärden är i nuläget väldigt polariserat och tyvärr inte så konstruktivt. Forskningsresultat och kvalitetsundersökningar skyms av medierapporteringar av enskilda händelser då kvaliteten brister – vilket tyvärr inträffar ibland inom såväl offentlig som privat utförd välfärd.

Motståndarna till konkurrensutsättning, driftentreprenader och inte minst vinst i välfärden brukar anföra att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att hävda att konkurrensen och mångfalden varit positiv för välfärden. Kommer de att tystas i och med denna sammanställning?

– I takt med att tiden går och privata utförare blir vanligare i välfärden blir det lättare för forskningen att dra tydligare slutsatser.

Finns det någon enskild forskningsdel som du saknar i de skilda undersökningar som ingår i sammanställningen. Är det något moment i konkurrensutsättningen eller i dess effekter som kunde undersökas mer ingående än vad som hittills skett?

– Dagens regelverk innebär olika grader av konkurrensutsättning. Det skulle vara intressant att djupare analysera vilken betydelse som olika regelverk som omgärdar konkurrensen (LOU, LOV) har för utfallen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

i verksamheterna. Givet att konkurrens medför positiva effekter för kvalitetsutvecklingen i välfärden borde regelverken med färre detaljregleringar mer gynna innovationer och nytänkande. Det finns så vitt jag känner till inte någon som analyserat detta i den svenska kontexten.

– Forskning redovisas ofta som genomsnittseffekter. Jag saknar fler studier som analyserar hur valfrihetsreformerna har påverkat olika grupper. För några dagar sedan släpptes en intressant studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, red:s anm.) där skolvalsreformens effekter analyserats för olika elevgrupper. Studien bryter ny mark och visar att skolvalsreformen har påverkat elever med olika familjebakgrund på ungefär samma sätt.

De olika undersökningarna görs inte enligt någon nationell plan eller övergripande linje. Skulle du önska att staten tog ett större ansvar på området i syfte att mer systematiskt och långsiktigt utvärdera konkurrensen?

– Det är önskvärt att ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor. Ramverket kring konkurrensen behöver ständigt utvecklas och förbättras. Lika behandling mellan privat och offentlig sektor är centralt. Viktigt är också att vi har en fungerande kvalitetsredovisning så att medborgarna kan fatta reella val. Medborgarens ställning måste i flera avseenden stärkas. Svenskt Näringsliv har nyligen lämnat en skrivelse till regeringen där vi bidrar med förslag på hur steg i den riktningen kan tas.

15

UPPHANDLING | i praktiken

Offentliga Affärer kan konstatera att ett antal relevanta studier har publicerats, och även om det finns områden som behöver studeras vidare visar de flesta av dessa ändå att konkurrensutsättningen har haft positiva effekter. De tydligaste positiva effekterna berör produktiviteten. Det är svårare att dra slutsatser om konkurrensutsättningens effekter på effektiviteten, eftersom många studier inte relaterar de uppnådda effekterna till resurserna som förbrukats.

I forskningsöversikten identifieras några områden där det idag råder brister. För att skapa mer värde i välfärden borde dessa områden vara prioriterade: • Lika villkor mellan privata och offentliga leverantörer • Bättre upphandlingsprocesser • Bättre ersättningsmodeller • Bättre samordning och kontinuitet mellan olika utförare av välfärdstjänster Hur kan välfärden organiseras bättre?

Rapporten är den första av fem som släppts inom ramen för projektet Värde i välfärden. Syftet med rapporten är att lyfta den bredare frågan om hur välfärden bättre kan organiseras för att skapa värde för brukare, patienter och elever.

En ökad grad av konkurrensutsättning har präglat utvecklingen för många avancerade ekonomier de senaste decennierna. En viktig drivkraft bakom strävan mot mer marknadsekonomi är att konkurrensutsättning anses leda till högre effektivitet och bättre kvalitet, genom exempelvis innovationer. När aktörer utsätts för konkurrens måste de antingen hålla nere sina priser eller 16

förbättra sin kvalitet för att dra till sig och behålla kunder, och på detta sätt leder konkurrensutsättningen till ökad effektivitet i hela ekonomin. Detta tankesätt är grunden till utformningen av svensk konkurrenspolitik.

knäprotesoperationer inom Stockholms Läns Landsting. Studien, som baseras på intervjuer med vårdgivare, registerdata och litteratursökningar, visar att vårdvalet har lett till ökad produktivitet och ökat fokus på patientnytta samt hälsoutfall. Fem av nio vårdgivare som utförde operationerna innan vårdvalet infördes uppgav att vårdvalet resulterat i att de förändrat vårdkedjan eller arbetsmetodik för att öka produktiviteten.

Konkurrensutsättningen av välfärdstjänster i Sverige kan delas in i två modeller: entreprenadmodellen och valfrihets- eller kundvalsmodellen. I entreprenadmodellen handlas tjänsten upp av den offentliga beställaren, och även offentliga aktörer kan komma med anbud. I kundvalsmodellen väljer brukaren själv mellan godkända leverantörer (både privata och offentliga), men kommunen eller landstingen behåller ansvaret för finansieringen.

Privata aktörer bidra till hög produktivitet I en artikel i Ekonomisk Debatt jämför Janlöv, Anell och Lyttkens (2013) de svenska landstingens sjukvårdsproduktion 2005–2009. Resultaten tyder på att utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet, inklusive för verksamhet i offentlig regi. Studien täcker perioden före introduktionen av valfrihetssystemet, så det är i huvudsak konkurrensutsättning inom ramen för entreprenadmodellen som avses.

Ett fåtal landsting hade dock infört vårdval under 2009, så i dessa fall är effekterna av kundval även med i bilden.

Tre vårdgivare ökade antalet operationer per dag från tre till mellan fyra och fem, och tre vårdgivare uppgav att de minskat vårdtiden. Trots att totalvolymen av operationer ökade med 16 procent så minskade totalkostnaden för landstinget med 4 procent, tack vare att genomsnittskostnaden per operation minskade med 17 procent.

Rapporten presenterades vid ett seminarium i Stockholm sommaren 2014 då tre forskare kommenterade den.

Bo Höglander

Mikael Witterblad Ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Ökat antal operationer – minskad totalkostnad Wohlin, Stallberg, Ström, Borgström, Garellick och Bromells (2012) har utrett effekterna av införandet av vårdval för höft- och Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken Å

P DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

Ekonomistyrningsverket informerar om morgondagens europeiska IT-infrastruktur för myndigheter E-SENS – EU-projekt som arbetar fram nya IT-infrastrukturkomponenter som ska förbättra kommunikationen mellan myndigheter över Europas gränser – kommer leda till bättre service till medborgare, minskade kostnader för myndigheter och ökade affärsförutsättningar för företag – fokusområden: inköpsprocesser, rättsväsende, företagsrörlighet, hälso & sjukvård och socialförsäkring – E-SENS ger lösningar som möter nya EU-krav för elektronisk identifiering

PEPPOL – nätverk för elektronisk handel och e-inköp i hela Europa – enkelt och tryggt informationsutbyte mellan köpare och säljare – minskade kostnader för myndigheter – nya affärsmöjligheter för leverantörer

eFörvaltningsdagarna 8–9 okt, Nacka Strandsmässan, Stockholm Kom och besök oss i monter A20 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

17

UPPHANDLING | i praktiken

Vill se hållbar strategi för den offentliga maten Många kommuner och landsting saknar tydlig styrning och riktlinjer för att sätta upp mål för sin måltidsförsörjning. Framtiden kräver att det offentliga blir betydligt bättre på detta. Det menar Inger Stiltjestrand Svensson, VD och konsult i måltidsutveckling på Dining Developement AB.

U

ppmärksamma läsare minns att Offentliga Affärer rapporterade om hennes inslag i våra seminarier under Almedalsveckan. Hon tog upp den offentliga maten: livsmedel och måltider till förskola, skola, sjukhus, vård och omsorg.

• Ta fram ett politiskt beslutat måltidsdokument som inkluderar en livsmedelspolicy och handlingsplan, där ambitioner, kriterier och mål om andel ekologiskt producerade livsmedel som ska upphandlas också anges.

Offentliga Affärer tyckte att frågeställningen borde fördjupas och ställde därför kompletterande frågor till Inger Stiltjestrand Svensson.

• Var uthållig och ställ krav i samband med upphandling av livsmedel. Ju större efterfrågan, desto mer byggs förtroende och ekonomiska förutsättningar för omställning av odlingsförhållanden hos producenterna. Detta möjliggör ökade volymtillgångar.

Vilka övergripande tips kan du ge de offentliga aktörerna som vill få till bättre styrning och riktlinjer för sin måltidsförsörjning?

– För att frigöra resurser så kan en översyn utförd av extern aktör tydliggöra detta. Det kan gälla organisation och strukturer av i kommunens eller landstingets mat- och måltidslösningar. Syftet bör vara att skapa förutsättningar för hög kvalitet och effektiv resursanvändning i måltidsverksamheten. Att göra rätt saker, skapa tydlighet, ha kundfokus och rensa bort allt som endast sker av tradition och ohejdad vana.

• Samordnad varudistribution. Satsa på att erbjuda olika logistiklösningar eller Samdistribution.

Detta underlättar för mindre företag med begränsad transportkapacitet att leverera.

Företagen behöver bara leverera till en plats och distributionen till verksamheterna sker samordnat.

• Skaffa kännedom om livsmedelsmarknaden. Vilka företag kan leverera? Hur ser företagsstrukturen ut? För dialog med leverantörer och inhämta kunskap för att få rätt krav i förfrågningsunderlag. Viktigt är att innan upphandlingen undersöka påbörjas undersöka på vilket sätt branschen arbetar med miljön.

– Förlegade strukturer gör det svårt att möta framtidens behov och förväntningar på en hållbar måltidsförsörjning. Genom ett helhetsgrepp på produktion och distribution samt investeringsbehov inom måltidsverksamheten skapas förutsättningar för att produktionen kan optimeras utifrån behov i verksamheterna snarare än utifrån tillfälliga lösningar i organisationen.

• Dela upp varugrupper, ge leverantörer möjlighet att lämna anbud på delar av sortimentet eller till vissa enheter. Om det förutsätts att en leverantör ska klara hela kontraktet är det stor risk att de med mindre kapacitet avstår från att lämna anbud.

Inger Stiltjestrand Svensson delger gärna ett antal tips gällande de ökade kraven på ekologisk produktion, närodlade råvaror och djurskydd:

• Medverka som upphandlande kommun/landsting till mer lättåtkomliga upphandlingsunderlag som hjälper mindre lokala företag och ökar intresset för att lägga anbud.

18

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

• Sist men inte minst: följ upp ställda krav så att rätt produkt/livsmedel beställs under hela avtalsperioden.

Kan du berätta mer om ert verktyg för kvalitetsjämförelser?

– ”DiningBenchmark”, möjliggör för användaren att få kontroll på såväl kvalitet som måltidskostnader och är det första i sitt slag i Sverige anpassat för jämförelser mellan kommuner, framförallt verksamhetsområden inom mat och måltider. Verktyget hjälper till att optimera användandet av kommuners och landstingens skattemedel i professionell måltidsförsörjning.

– Fördelar och nytta med verktyget är följande är bland annat att man kan jämföra den egna kommunens förutsättningar med andra kommuner i Sverige och anpassa jämförelsen efter förutsättningarna. Man kan också jämföra nyckeltal kopplade till kost-/måltidverksamheter med andra kommuner i Sverige. Samt mycket annat.

Tycker du att det sker en förbättring i styrningen av kommunernas och landstingens måltidsförsörjning?

– Allt fler kommuner och landsting börjar förstå att en tydlig styrning är ett måste, men det går långsamt. Ett lyft måste till vad gäller att få landets ansvariga politiker på riks- och lokal nivå att förstå hur viktig mat och måltidsfrågan är för den fortsatta samhällsutvecklingen. Även här saknas helhetsperspektiv! Till exempel finns inte inom Matlandet Sverige och Eskil Erlandssons expertgrupp någon specialistkompetens gällande offentliga måltider och vad som krävs för att Sverige ska ha råd med offentlig mat i dag och i framtiden.

Fler och fler blir medvetna om vikten av bra mat med kvalitet. Är det något som ni också märker av?

– Ja, utan tvekan... överallt märker vi hur mat och hälsa står i fokus.

Varje individ har sitt sätt och ”sin modell” för att uppnå mesta möjliga effekt. Dock kanske inte alltid hållbart, genomförbart eller relevant.

Finns det något i övrigt att tillägga kring detta?

– Kommuner och landsting borde gå samman i en övergripande måltidsorganisation, ”två måste bli ett”. Det skulle ha gjorts för tio, femton år sedan utifrån ett regionalt och ett hållbart perspektiv!

Lyft upp måltiden som en självklar och viktig del i den fortsatta utvecklingen av varje region när det gäller hälsa, sjukvård och välbefinnande.

koncept och standarder. Hon vill öka möjligheterna till samverkan med Sveriges livsmedelsproducenter. På så sätt kan vi få fram mer närproducerad mat.

– Höj statusen på dem som jobbar med offentlig måltidsproduktion, säger Inger också och menar att man ska använda de professionella verktyg som möjliggör kommunikation om mat och måltidsfrågor med allmänhet, beställare och brukare.

Det offentliga bör välkomna både privata och offentliga aktörer som utförare. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer optimerar möjligheter till flexibla måltidslösningar samt ger vinster på både kort och lång sikt, tror hon.

– Framtidens måltider inom offentlig sektor måste byggas på stabilitet. Basen ska vara en bred grundkompetens samt erfarenheter från drift av mat i stor skala. Vi måste rusta för och visa på flexibilitet, för att möta behoven av måltidslösningar i Sverige om tio, femton år. Det handlar om hållbar utveckling, parallellt med framtidssäkrade måltidslösningar, avslutar Inger Stiltjestrand Svensson.

Bo Höglander

Om DiningDevelopment AB DiningDevelopment AB är ett konsultföretag som ägs och drivs av Inger Stiltjestrand Svensson. Företaget har mångårig branscherfarenhet och kompetens när det gäller tjänster och uppdrag till offentliga eller privata måltidsverksamheter och storhushåll.

Företaget har erfarenhet av kartläggningar och översyner av måltidsverksamhet, utformning av upphandlingsunderlag, offertvärdering samt kvalitetsuppföljning. Företaget anlitas också för projektledning och utredningar, bland annat i politiskt styrda organisationer, samt vid utbildning bland annat inom gastronomi och måltidsproduktion.

Till sist riktar Inger Stiltjestrand Svensson ett antal uppmaningar till de offentliga aktörerna, främst kommuner och landsting. Hon tycker att gästen och måltiden ska sättas i fokus och att man ska klargöra vilka som är framtidens matgäster inom kommun respektive landsting.

– Kvalitet och kostnadseffektivitet måste gå parallellt! Varför inte ”ta hem” måltider som transporteras genom landet till exempel till Skåne från Mälardalen.

Inger Stiltjestrand Svensson efterlyser också flexibla måltidslösningar för alla ålderskategorier och professionella matlagare, www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Inger Stiltjestrand Svensson VD och konsult i måltidsutveckling, DiningDevelopment AB. Inger har över 20 års erfarenhet från livsmedelsbranschen.

19

UPPHANDLING | Juridik

Upphandlingar inom vård- och omsorgstjänster Frågor om vård- och omsorgstjänster och upphandling av sådana tjänster har varit ytterst aktuella i valet. Även om det har blivit allt vanligare att en stor del av offentligt finansierad vård och omsorg utförs av privata leverantörer, är det emellertid fortfarande en mindre del (mindre än 20 procent) av omsorgtjänster som upphandlas idag och överprövningarna är få. Upphandlingar av varor inom vård och omsorg upphandlas emellertid mer och vi ser en utveckling mot fler funktionsupphandlingar. Nedan redogörs för vad som nu gäller och vad som i framtiden kan komma att gälla vid upphandling av vård- och omsorgstjänster samt vad som kan beaktas vid dessa upphandlingar.

I

dag finns huvudsakligen två sätt att upphandla vård- och omsorgstjänster; antingen genom lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (”LOU”) eller genom lagen (2008:962) om valfrihetssystem (”LOV”). LOV är ett valfrihetssystem som överlåter valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till brukaren. Valfrihetssystem enligt LOV är obligatoriskt inom primärvården.

Det nya upphandlingsdirektivet – stöd för valfrihetssystem Enligt SOU 2014:2 ”Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten” har idag merparten av landets kommuner genom beslut infört eller beslutat att införa någon form av valfrihetssystem gällande sociala tjänster. Ett av motiven till införandet av LOV är enligt utredningen att mångfalden av utförare leder till att tjänsterna bättre kan anpassas till brukarnas behov.

I det nya direktivet om offentlig upphandling 2014/24/EU (det nya upphandlingsdirektivet), som ska implementeras i svensk rätt under våren 2015, finns stöd för valfrihetssystem genom att det i beaktandesatserna (skäl 4) anges att situationer då samtliga aktörer som uppfyller vissa villkor 20

har rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet.

Upphandling av välfärdstjänster idag En stor del av upphandlingarna av välfärdstjänster inom vård och omsorg, så kallade B-tjänster, undantas från upphandling i gällande upphandlingsdirektiv. Sverige har dock frivilligt valt att föra in regler avseende B-tjänster genom 15 kap. LOU innefattande regler kring annonsering, förfarande etcetera Genom det nya upphandlingsdirektivet avskaffas den nuvarande indelningen i A- och B-tjänster och särskilda bestämmelser för upphandling av bland annat hälso- och sjukvårdstjänster och socialtjänster föreslås införas.

Nya upphandlingsdirektivet – reserverade kontrakt Genom det nya upphandlingsdirektivet ges medlemsstaterna möjlighet att reservera rätten för en organisation att delta i en offentlig upphandling inom bland annat vård och omsorg (artikel 77). Genomförandeutredningen, SOU 2014:51, anser emellertid att bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster (bland annat hälso- och sjukvård och social vård) i det nya upphandlingsdirektivet inte bör

genomföras i svensk rätt då den praktiska betydelsen av bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster är sådana att det i svensk rätt inte är motiverat att genomföra ändringen. Om bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i det nya upphandlingsdirektivet trots utredningens bedömning genomförs i svensk rätt, har utredningen tagit fram ett alternativt förslag till lagtext. Enligt förslaget, och det nya upphandlingsdirektivet, får en upphandlande myndighet reservera deltagandet i en upphandling för en organisation som uppfyller vissa i lagförslaget angivna krav såsom till exempel återinvestering av vinster om upphandlingen avser till exempel sociala tjänster.

I lagförslaget anges dock att löptiden för ett kontrakt som tilldelas en sådan organisation inte får överstiga tre år och att samma organisation inte får tilldelas ett kontrakt för att tillhandahålla samma tjänst två eller fler gånger. Dessa bestämmelser innebär således begränsningar avseende möjligheten att upphandla sociala tjänster jämfört med hur vi gör i Sverige idag.

Artikeln fortsätter på sid 22...

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING |PÅJuridik DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

NOW BOARDING AT GATE 021

Välkommen till Västerås stads VIP Lounge på eFörvaltningsdagarna Vi erbjuder en lugn miljö där vi har stimulerande och givande diskussioner om aktuella ämnen och gemensamma utmaningar för offentliga aktörer och kommuner.

I er väntan på att ”boarda” nästa seminarium så är ni välkomna in till oss i monter B7. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

21

UPPHANDLING | Juridik

...fortsättning från sid 20.

Välfärdstjänsters betydelse och vikten av marknadsundersökningar Vård- och omsorgstjänster eller så kallade välfärdstjänster har i regel en stor politisk betydelse i kommunerna. Tjänsterna är ofta komplexa och har stor betydelse för den enskilda medborgaren. Ett sätt att möjliggöra bättre upphandlingar på området är att ta hjälp av leverantörerna på marknaden genom att ställa frågor till dessa om till exempel marknaden, branschen och innovationer. En dialog kan även föras inför varje upphandling avseende utformningen av bland annat kvalitetskriterier.

Av de nya upphandlingsdirektiven framgår att upphandlande myndigheter får göra preliminära marknadsundersökningar (artikel 40), vilket även torde kunna göras idag.

Att utföra undersökningar för att förbereda upphandlingen och för att informera leverantörerna om den planerade upphandlingen och kraven för denna innan upphandlingsförfarandet inleds, är således att rekommendera för varje form av upphandling.

Upphandling av kvalitet Vid upphandling av vård och omsorg kan det även finnas anledning, utan att göra avkall på transparens- och likabehandlingsprincipen, att undvika att reglera hur tjänsten ska utföras i detalj. På så sätt får leverantörerna utrymme för viss utveckling leverantörernas kompetens och erfarenhet tas tillvara. Funktionsupphandlingar fungerar oftast bra inom upphandling av varor till vård och omsorg och kan även användas inom tjänster i större utsträckning.

Oavsett tillvägagångssätt, bör upphandlaren försäkra sig om att det som beskrivs är vilka resultat och vilken kvalitet som ska levereras, inte i detalj hur verksamheten ska vara organiserad. Det är även av vikt, särskilt med tanke på likabehandlingsprincipen, att upphandlaren i efterhand följer upp och försäkrar sig om att vinnande leverantör levererar enligt avtalet. Vidare är det av vikt att vite – om sådant anges i avtalet - också används, alternativt att avtalet hävs om leverantören inte levererar enligt sina åtaganden.

22

För det fall en kvalitetsupphandling görs, är det av vikt att i realitet låta kvalitet väga tyngst, till exempel genom att kvalitet viktas till 70 procent och priset till 30 procent.

Kvalitetsparametrar inom till exempel sociala tjänster kan vara kundorientering, kompetens och ledningssystem. Inom kundorientering kan till exempel inflytande och delaktighet utvärderas, liksom omvårdnadskontinuitet och tillgänglighet.

kvaliteten i äldreomsorgen genom bättre upphandlingar.

Inom kompetens kan personaltäthet, specialistkompetens och kompetensutveckling värderas, och inom ledningssystem kan till exempel styrdokument värderas. Inom hälso- och sjukvård kan till exempel nationella riktlinjer, forskning och beprövad erfarenheter värderas.

Inom vård- och omsorgstjänster kan även utvärderingsmodeller användas där kvalitén prissätts, till exempel genom att en leverantör kan få prisavdrag för det fall leverantören uppfyller vissa tydliga och mätbara kvalitetskriterier.

Notera att det finns en risk vid utvärdering av kvalitet att blanda ihop kontraktsföremålet med utvärdering av leverantören på sätt att det i själva verket blir leverantören som prövas istället för rätteligen tjänsten.

Vägledning vid vård- och omsorgsupphandlingar Med hjälp av bland annat de vägledningar som finns på marknaden idag finns det många möjligheter att upphandla vård- och omsorgstjänster till hög kvalitet. SKL har initierat ett större projekt (”Kvalitetssäkrad välfärd”) som bland annat resulterat i ett antal skrifter av vägledningskaraktär rörande uppföljning med mera.

Konkurrensverket har också utformat vägledningar som rör strategisk upphandling inom vård och omsorg. Även Svenskt Näringsliv har kommit med ett antal rapporter om kvalitet i välfärden, däribland en rapport om möjligheter att stärka

Sammanfattande synpunkter Upphandling av vård- och omsorgstjänster är ett av de områden där det idag finns mest vägledningar att tillgå och stor möjlighet att göra så kallade kvalitetsupphandlingar. Önskar upphandlaren ha fler aktörer kan denne antingen upphandla ramavtal enligt LOU eller använda LOV. LOV medger dessutom möjlighet att sluta avtal tills vidare vilket i sin tur möjliggör längre avtalsrelationer.

Det finns således idag bra verktyg att upphandla kvalitativa vård- och omsorgstjänster. I Genomförandeutredningen framgår att bestämmelserna om reserverade kontrakt inte behöver genomföras i svensk rätt då det idag finns ett fungerande system enligt 15 kap. LOU. Vi håller med utredningen om att reserverade kontrakt inte ska genomföras i svensk rätt, men tycker att utredningen inte i tillräcklig grad tagit tillvara möjligheten att lämna utrymme för enklare regler avseende dessa kvalificerade tjänster, till exempel genom att det ska finnas ett val mellan olika förfarande och valfrihetssystem. Det saknas också tydligt lagstöd i utredningen för att rangordning vid ramavtal inte måste tillämpas vid upphandling av dessa kvalificerade tjänster.

Catharina Piper och Sara Boklund Catharina Piper Advokat, Advokatfirman Lindahl KB. Catharina har särskild erfarenhet inom områdena för offentlig upphandling, vård- och omsorgssektorn samt EU-rätt.

Sara Boklund Advokat, Advokatfirman Lindahl KB. Sara arbetar med offentlig upphandling, socialrätt samt med avtals- och bolagsrättsliga frågor.

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Pnyheter Å DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

SECURITY SOLUTIONS FOR A CHANGING WORLD Oberthur Technologies har mer än 100 identitetsreferenser runt om i världen. Vi erbjuder en total systemlösning för hela identitetskedjan, ett oöverträffat utbud av identitetshandlingar, lösningar för myndigheter, kommuner, landsting och företag.

Besök oss på eFörvaltningsdagarna den 8-9 oktober på Nacka Strandsmässan, där vi visar högsäkerhetsidentitetskort enligt SIS standard, webblösningar för beställning och administration av kort, logiska access lösningar för säkrare dataåtkomst och många andra säkra lösningar.

Vi kommer med lösningar som bidrar till att minska Identitetsstöld och Identitetsintrång för medborgare och myndigheter. Vi demonstrerar vilken roll e-förvaltningstjänster kan spela i detta sammanhang och hur vi kan stödja den snabba utvecklingen av ett sunt ekosystem kring nya arkitekturer.

Oberthur Technologies Färögatan 7, 164 40 Kista, T: 08 6587500, email: mail.se@oberthur.com

DIGITAL IDENTITY

SMART TRANSACTIONS

TRANSPORT AND ACCESS CONTROL

MACHINETO-MACHINE

MOBILE FINANCIAL SERVICES

WWW.OBERTHUR.COM www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

23

UPPHANDLING | i praktiken

Städbransch vill städa undan svartjobben Uppföljning av kontrakten blir allt hetare och kan om det görs rätt förebygga både svartarbete och skattefusk. Nu samarbetar Städbranschen Sverige med Skattemyndigheten och andra aktörer för att minska problemen i stödbranschen. – Det här är extremt viktigt för hela branschen, säger Jesper Borrfors, ordförande i Städbranschen Sverige, en relativt ny organisation.

S

tädbranschen Sverige, är en riksomfattande intresseorganisation inom städ-, rengörings- och fastighetsunderhållsbranscherna och har till ändamål att samla alla i Sverige verksamma inom området i en gemensam branschorganisation för att tillvarata och främja medlemmarnas gemensamma intressen.

Städning och lokalvård är en viktig bransch som får samhällsmaskineriet att fungera. Sjukhus, allmänna inrättningar, kontor; överallt måste det städas för att verksamheten ska kunna fungera. Det betonar Jesper Borrfors och pekar på branschens stora samhällsnytta.

– För att förstå begreppet samhällsnytta kopplat till städbranschen, så kan man leka med tanken att all städning i hela landet tas bort under några dagar. Det skulle snabbt skapa kaos och många viktiga inrättningar skulle få stänga. Exempel är sjukhus, allmänna inrättningar och en rad vardagliga men samhällsviktiga instanser.

Utan städning stannar landet!

Men branschen dras med problem och vill förbättra sitt rykte. Svartarbete och undanhållande av skatt från mindre seriösa aktörer svärtar ner hela branschen, där många seriösa aktörer vill göra ett bra jobb med stort engagemang.

Uppföljning av avtal är något som det talas alltmer om och som kan bidra till ökad kvalitet och även till att få bort svartarbete och skattefusk.

Jag har förstått att du har en dialog med Skatteverket kring detta.

Kan du berätta mer?

– Vi vill samma sak och syftet med en bättre, skarpare uppföljning är att aktörer inte ska kunna gå in i en anbudsgivning och lova saker 24

som man sedan inte håller. Detta är viktigt, för att konkurrensen skall ske på lika villkor.

Emma Döös är ansvarig för förebyggande information på Skatteenheten, en verksamhet som syftar till att underlätta för upphandlande myndigheter och företag att anlita entreprenörer och underentreprenörer som sköter sin redovisning och betalning av skatter och avgifter.

På senare år uppmärksammas alltmer vikten av att ha en god avtalsuppföljning. Vilken är Skatteverkets ingång i denna fråga?

– Vår ingång är den att vi försöker etablera samarbeten med aktörer både inom offentlig sektor och inom näringslivet och inom ramen för dessa samarbeten försöker vi trycka på för att de ska använda sig av avtalsuppföljning och uppföljning av bland annat deras leverantörer, entreprenörer och underentreprenörers skatteregistreringar och -inbetalningar. Detta innebär att vi rekommenderar dem att med någon slags regelbundenhet skicka in en begäran om utlämnande av offentliga uppgifter ur våra olika register och, framförallt, titta igenom dessa när de får tillbaka listorna från oss.

– Har något förändrats avseende någon av deras leverantörer, entreprenörer och underentreprenörer? Heter de till exempel samma sak (samma firma), har de samma organisationsnummer, är de fortfarande registrerade för och redovisar de fortfarande F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter i rätt tid samt hur ser det ut med eventuella skulder till Kronofogden eller skulder på Skattekontot? Om något är oklart, så erbjuder vi våra samarbetsparter att höra av sig till oss för tolkningshjälp och vi kommer även på kundbesök minst en gång Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

0 0

_ 3 .

3 .

3 3 3 _ 3 _ 0 3 0 .

3 1 .

3 3 3 .3_3333. 00 1 3 3 .

3 3 3

3 / 33 3.33.3 33.3 33.3 33.3 _ 3 .

3 3 3 / .

3 _ 00_3 : 1 3 _ 3 .

0 3 3 .

0 .3 33 3 3 3 1 .

3 3 3 .

3 3 3 [' .

3 [ 3 100> 00_3 1 3 ] .

3 3 3 3 . . > 0 _ 33 0 33 .

3 0 3 0 3 .

3 3 3 1 .

3 3 1 3 3 .3 _ 3 3 _33.

33.3 .

3 0 _ 3 3 0 0 .

1 3 0 _ 3 1 .3 3 3 3.

3 .

3 3 33.3 3 33 .

3 3 3 3 3 . . _ .

3 3 3 3 3 3 3 3 3 ' . [ 0 3 _33.

33.3 3 [ 0 0 _ 0 0 1 er> 0 1 3 0 ] s 1 3 3 . . s 3 _ 0 3 .

3 3 e 3 3 3 3 / .3 .

10 30 1 roc .

3 33.3 3 3 33 < _ 3 p . .

3 3 .

3 3 3 : 3 e 3 </3 // .3 33.3 33.3 100_.3_3333..33 effektivar 33.3 33.3 3 3 00 % 0_33 1 er 3 0 s 1 3 0 . s 3 _ .

3 e 3 3 3 0 / .

33 roc .

1 3 33.3 3 p / < 3 .

3 3 : / e 3 </3 var i 33.3 // t k effe UPPHANDLING | i praktiken

PÅ AGARNA D ÄLLARE TST U ALTNINGS RV EFÖ

% 0 //10

effektivare processer

per år. Vi arbetar för att fler ska se uppföljning av olika slag som del av förarbetet inför nästa upphandling på området.

En infallsvinkel i avtalsuppföljning är att säkerställa att köparen verkligen får det man betalar för och kommit överens med leverantören om. Finns det beräknar eller statistik på hur stort detta problem är (alltså att den offentliga köparen inte får rätt produkt till rätt pris)?

– Vi har tyvärr inte tillgång till någon sådan statistik eller beräkningar. Vi brukar mest prata om skattefelet, det vill säga den skatt som borde betalats in men där så inte sker och även där är det en uppskattning.

3 , 3 3 .

3 3 / 3 / 100:_ 3 3,3 .

3 3 _ // 3 33.

3 .

3 3 _

3 _ : _ 3 0 3 . .

0 1 3 3 3 ['33 .

3 [ 3 3 _ ] 3 0 _ _ 0 3 .

1 3 _ 3 3 3 . . _ 3 3 3 . .

3 3 3 _ 3/:['333.3_.333.3_3<.33/3_1300.]3[ / 3 .3_33 3/: 33.3_33 < /3%3.

På vilket sätt kan uppföljning av avtal stävja skattefusk och minska användandet av svart arbetskraft?

– Genom regelbunden uppföljning och om man verkligen använder sig av i avtalet inskrivna möjligheter till hävning eller skadestånd så kan förhoppningsvis framtida skattefusk stävjas. Användandet av svart arbetskraft skulle säkerligen kunna minskas genom ökad medvetenhet om problematiken kring detta och tillvägagångssättet hos de som använder sig av svart arbetskraft. Vi förespråkar regelbunden uppföljning av samtliga leverantörer, entreprenörer och underentreprenörer och brukar påpeka vikten av att samtliga följs upp. Gammal och god relation bör inte föranleda någon annan bedömning.

] 0 0 1 3 .

7 7 0] 0 1 3 .

7 70> 7 3 100 .

3 3 3 0 0 1 100> 3 . > 0 3 0 1 33 .333.33

00_3 1 3 .

3 3.3 3 3 3 .

0_33 0 1 3 . .3 33 3 3 3 .

0 0_33 0 1 3.3 1 .3 3 3 3 3 .

3 .3 3.3 3 .3 33 3 3 _ 3 0 0 _ 1 10 Bo Höglander 100 3 3 . .

3 3 .

3 3 3 3 _100 3 33.3 3.3 3 .

3 3 3 .

3 3 3 .

3 3 0_3 . _33.

0 </33 3 3 .

1 3 3 3 3 .

3.3_ .3 33 3 3 _ 3 0 3 0 . .3_1 0_33 3 0 3 1 _ .f3e 3 3 33.

33.3 3 Emma Döös _ f 3 3 . .

3 3 e .

3 33 Informatör och webbredaktör, 33 .3_33.3_ 3 /33.3 .

Förebygga Ekonomisk Brottslighet < 3 3 3.3_33 på Skatteverket.

3 100_ _ 3 .

3 .3_3 3 3 _ e 33.3

0 0 1 _ .3 _100 3 .

30

Jesper Borrfors Ordförande, Städbranschen Sverige.

> 100 0 3 .

3 0

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

ER

/

33,3

0 0 1 // 33,3 0% 0 1 / /

Besök oss på eFörvaltningsdagarna, 8–9 oktober, 2014. Monter A8. www.agio.se

25

UPPHANDLING | i praktiken

Många upphandlingar i Malmö när nytt sjukhusområde skapas Det blir många upphandlingar under de kommande tio åren när Region Skåne investerar drygt sex miljarder kronor på sjukhusområdet i Malmö. Arkitekter, konsulter och entreprenörer ska upphandlas och regionen är i full gång med förfrågningsunderlagen för dessa.

D

et rapporterade vi kort på webben nyligen. Målet är ett modernt sjukhus som är väl förberett för framtidens vård. 2015 inleds rivningen av flera kliniker på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö.

Ett år senare börjar det nya sjukhuset byggas.

Stora satsningar på utbyggandet av sjukhusområdet Ser man till helheten står Region Skåne de närmaste åren inför investeringar i nya sjukhusbyggnader på 14-15 miljarder kronor eller mera, varav knappt hälften alltså sker i Malmö sjukhusområde.

Malmö sjukhusområde kommer få två nya vårdbyggnader och en ny servicecentral. De två vårdbyggnaderna kommer tillsammans skapa 65 000 kvadratmeter ny vårdyta och till största delen bestå av enkelrum med egna hygienutrymmen. Det framgår av Regions Skånes webbplats. Dessutom kommer man att anlägga ett nytt parkområde, flera redan existerande byggnader ska moderniseras och kulvertsystemet under marken måste utvecklas.

Offentliga Affärer ställde några frågor till Marie Rodling Wahlström, chef för strategisk fastighetsutveckling på Region Skåne.

Kan du berätta i generella termer hur de övergripande planerna ser ut för de kommande åren?

– Region Skånes mål är att skapa ett modernt sjukhus som är väl förberett för framtidens vård. Sjukhuset har vuxit fram de senaste hundra åren och många lokaler 26

fungerar idag inte tillfredsställande. Både patienter och personal behöver därför nya ändamålsenliga, vårdvärdiga byggnader och miljöer.

– Arbetet kommer att pågå under ett antal år framöver parallellt med ordinarie verksamhet. Det innebär bland annat att kliniker tillfälligt kommer att behöva flytta.

Att bygga och renovera där sjuka människor får vård och vårdpersonal gör sitt bästa för dem, blir naturligtvis en utmaning. Jag är dock övertygad om att alla, såväl patienter som medarbetare, kommer att uppleva att det är värt det när vi genomgående har moderna och långsiktigt ändamålsenliga lokaler.

Nästa år inleds rivningen av flera kliniker på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö. Ett år senare börjar det nya sjukhuset byggas, enligt Sydsvenskan. Blir det i form av en totalentreprenad eller gör ni ett antal separata upphandlingar?

– Vi kommer att göra ett antal olika upphandlingar av arkitekter, konsulter och entreprenörer och vi är i full gång med förfrågningsunderlagen för dessa. Upphandlingarna kommer att publiceras under hösten.

På Region Skånes webbplats framgår det att det nya sjukhusområdet bland annat får två nya vårdbyggnader och en ny servicecentral. Vill du berätta mer om visionerna kring detta?

– Det stämmer, vi kommer att bygga två helt nya vårdbyggnader och en ny servicecentral. Totalt får vi då 65 000 kvadratmeter ny vårdyta. Exakt hur de nya vårdbygg-

naderna ska se ut är inte klart ännu, men de beräknas bli nio eller tio våningar höga.

Vårdavdelningarna kommer till större delen bestå av enkelrum med egna hygienutrymmen, för att höja vårdkvaliteten och samtidigt uppfylla framtidens smittskyddskrav.

– Fokus ligger på bättre vård och arbetsmiljö. Vi ska hitta energieffektiva lösningar, skapa läkande gröna miljöer och flöden som ger kortare väntetider och i stort en bättre vårdupplevelse. Region Skånes vision är livskvalitet i världsklass, och detta arbete ska bidra till visionen.

Ett nytt parkområde ska anläggas, läser jag också. Hur ser tankarna ut kring detta?

– Parkområdet är viktigt. Så mycket som möjligt vill vi ta vara på den läkedom som finns i naturens gröna miljö. Vårt sjukhus ligger mitt i en aktiv stad, och här måste skapas utrymme för vila och eftertanke.

Finns ytterligare något att tillägga?

– Ja, vi bygger inte bara nytt, utan flera befintliga byggnader ska moderniseras och kulvertsystemet utvecklas. Just nu pågår planering, projektering och till viss del genomförande av olika förberedelseprojekt.

Innan jul planerar vi ha rivit den första byggnaden, det gamla röntgenhuset, för att ge plats åt det nya och i början av nästa år ska kontrakten för evakueringsmoduler vara klara. En viktig del av Region Skånes arbete blir också att kommunicera på ett tydligt och bra sätt, till både medarbetare, patienter och allmänhet om vad som sker.

Bo Höglander

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken PÅ AGARNA D ÄLLARE TST U ALTNINGS V R EFÖ

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

27

UPPHANDLING | i praktiken

Egendomlig hovrättsdom – ett hot mot inköpscentralerna?

Regionförbundet Gävleborg genomförde 2008 en upphandling av ”Transport av hjälpmedel för funktionshindrade inom Gävleborgs län”. För ändamålet att genomföra upphandlingen anlitades kommunalförbundet Inköp Gävleborg, som alltså fungerade som inköpscentral för regionens räkning. En av de förlorande leverantörerna, Bergfors Distribution AB, ansökte om överprövning, först i Länsrätten i Gävleborgs län, som avvisade ansökan och därefter i Kammarrätten i Sundsvall som avvisade överklagandet av länsrättens dom. Bägge dessa domar är från 2008.

I

en hovrättsdom från Hovrätten för nedre Norrland, från juni 2014, döms ändå Regionförbundet Gävleborg att betala 4 465 445 kronor, samt ränta från 2009 och till detta kommer leverantörens rättegångskostnader. Vad kommer detta sig och vilka blir konsekvenserna?

Vinnande konkurrents anbud är ofullständigt För det första kan vi konstatera att det handlar om en leverantör som inte ger sig så lätt. I de bägge förvaltningsrätterna är det hur prövningen av anbuden har genomförts som skall bedömas av domstolarna. Leverantören anför här att vinnande konkurrents anbud är ofullständigt. Upphandlingen skall därför göras om. Länsrätten håller inte med och menar dessutom att om den vinnande leverantören skulle ha avvisats så hade Bergfors Distribution ändå inte vunnit och därför har de heller inte lidit någon skada. Man medger därför heller inte ett interimistiskt verkställighetsförbud.

Kammarrätten i Sundsvall meddelar helt kort att eftersom upphandlingskontraktet redan har tecknats, då det inte fanns något interimistiskt beslut, så saknar man laglig möjlighet att pröva bolagets framställning.

28

Leverantören har nu möjligheten att i stället gå vidare till civil domstol med en begäran om skadestånd, vilket man också gör inom tidsfristen på ett år, alltså 2009. Och nu börjar åren rulla. Men i maj 2012 kommer i alla fall en dom från Gävle Tingsrätt, där Bergfors Distribution AB åter förlorar.

Det principiellt intressanta i domen är att domstolen gjort en noggrann genomgång av alla lämnade anbud och kommer fram till att flera anbud skulle ha placerat sig bättre än Bergfors. Man har alltså gjort en ny utvärdering av anbuden.

En överraskande vänding Bergfors går nu vidare till Hovrätten och nu kommer den överraskande vändningen, där Bergfors sex år efter upphandlingens genomförande tilldöms ett stort skadestånd. Hovrätten har gjort en liknande genomgång av samtliga anbud i upphandlingen och ytterligare en komplett utvärdering. Man finner då att den leverantör som Bergfors ursprungligen ville få utesluten visserligen skall få vara kvar men man hittar en annan leverantör som borde ha uteslutits och ytterligare två som nu får sänkta poäng så att Bergfors plötsligt står

som vinnare, sex år efter att upphandlingen avslutats. Och det är av denna anledning som Bergfors tilldöms skadeståndet.

Domen är överklagad till Högsta Domstolen, som ännu inte meddelat om prövningstillstånd.

Om det är Inköp Gävleborg eller någon av domstolarna som gjort den mest relevanta och korrekta utvärderingen är egentligen tämligen ointressant. Det riktigt intressanta är i stället några andra frågor.

• Kan en civil domstol avvisa de bedömningar som en upphandlingsorganisation och förvaltningsdomstolar har gjort?

• Skall civila domstolar göra egna utvärderingar av anbud, många år efter avslutad upphandling, när lagstiftning och/eller rättspraxis under tiden kunnat genomgå stora förändringar?

• Vad innebär domen och vad får den för konsekvenser för upphandlande kommuner, landsting eller myndigheter?

• Och framför allt, vad innebär domen för inköpscentraler, där vissa genomför gigantiska upphandlingar på uppdrag av ett stort antal beställare/avropare? Hur stort skulle ett skadestånd kunna bli i en upphandling på an halv miljard kronor och vem skall betala? Går det att driva en inköpscentral på sådana premisser?

Här följer några röster kring dessa frågor: Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist och

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kommuner och landsting.

– Domen är orimlig. Hovrätten går ju in på vilken poäng som anbuden borde ha fått.

Detta är märkligt mot bakgrund av det bedömningsutrymme som förvaltningsdomstolarna tillerkänner upphandlande myndigheter vid utvärdering av anbud. Domstolens prövning bör avse mer objektiva och uppenbara fel som att ett anbud godtagits trots att det egentligen borde förkastas eller den upphandlande myndigheten beaktat mervärden man inte frågat efter.

Johan Almesjö, Förbundsdirektör på Inköp Gävleborg.

– Det är viktigt av principiella skäl att målet prövas i HD. Om de civila domstolarna i efterhand kan riva upp de utvärderingar som gjorts och som av förvaltningsdomstolar har bedömts följa LOU och de grundläggande principerna i fördragen, så kan det bli svårt att verka som inköpscentral i framtiden. Åsa Sundqvist Olsson, VD, och Rickard Andersson, Upphandlingschef, på HBV som är en stor inköpscentral för kommunala bostadsbolag, med 321 medlemmar.

– Vi är medvetna om problematiken och har också informerat våra ägare, de kommunala bostadsbolagen, om den, även om skadeståndsmål i upphandlingssammanhang är ovanliga. Upphandlingskompetens kan ju ibland vara ett problem redan i förvaltningsdomstolarna, att utvärderingsprocessen inklusive poängsättning av anbuden startar om i civila domstolar upplever vi som direkt felaktigt.

Vad har sagts i liknande mål?

För att kunna jämföra med vad förvaltningsdomstolar säger angående upphandlande myndigheters bedömningsutrymme, så citeras här ett par korta utdrag ur vad Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Jönköping sagt i ett liknande mål (nr 1245-13) från 2013.

synnerhet, skall det bli mycket intressant att följa de fortsatta turerna och ett eventuellt prövningstillstånd i Högsta Domstolen.

Gunnar Lyckhage

Förvaltningsrätten skriver: Förvaltningsrätten finner därmed att bolaget inte har anfört något som gör att landstinget vid den aktuella upphandlingen kan anses ha brutit mot någon av de grundläggande principer som ska efterlevas vid upphandling eller i övrigt mot LOU. Ansökan ska därför avslås.

Man bifogar också ett förtydligande till varför man bedömer enligt ovanstående: Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när.

Kammarrätten gör samma bedömning och skriver i sin dom: Sammanfattningsvis finner kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att [leverantören] inte anfört något som medför att landstinget ska anses ha brutit mot LOU eller någon av de grundläggande principerna på området. Överklagandet ska därmed avslås.

Hur kommer fortsättningen se ut?

Med tanke på den betydelse som domen mot Regionförbundet Gävleborg kan komma att få, för upphandlande myndigheter i allmänhet och för inköpscentraler i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Johan Almesjö Förbundsdirektör, Inköp Gävleborg.

Åsa Sundqvist Olsson VD, HBV.

Mattias Sylwan Upphandlingsjurist och tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting.

29

nyheter

ka

är okm

tb äl at

4 sk

Af

iga entl

Off

ben

eb på w

Facer b

färe

Flick r Twitt er

ook

Retw e

MySp ace

Slash

Stum

bleU

Dot

pon Digg

Mixx

110%

Redd

e

socialt

it

24h

Skyp

Tech nora ti

Frien d

Fee

d nu kan du följa, dela, YouT gilla, kommentera ube och twittra om och med Slide offentliga affärer Sh

New

svine

expertpanel

Linke

are

Goog

le

Y

ahoo ställ din fråga till expertpanelen ONLINE, FÅ svar inom 24 timmar!

Yaho o

UPPHANDLING I PRAKTIKEN UPPHANDLINGsjuridik

Goog

le Ta

Buzz

lk

Netv

ibes

Micr

osoft

verksamhetsutveckling

AOL

MSN

IT-säkerhet

Appl

e

hållbart samhälleApp St ekonomi & redovisning

dIn

ore

Mob

Ama

zon

It- & entreprenadkontrakt

ileMe

Last.

fm

Qik Vime o

100% tillgänglighet

Vidd le

Tum b

r

lr

Word Perss Blog

ger

Beha nce

VI ÄR MED DIG VART DU ÄN GÅR D

OATV live

Miste

r Wo

ng

Virb Affärer sänder Offentliga live från viktiga seminarier och arrangemang Poste r

ous

esign Flo

at

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER FrieInDIN MOBIL OCH SURFPLATTA d ster

Devi ant A rt Desig n Bu mp

Bebo Squi

doo

RSS Upd ate # 1

Emai

Besök OffentligaAffärer.se! l

Shar e Thi

s

www.offentligaaffarer.se AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

30

Goog

le Bu

zz

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

Picas a

eFörvaltning | i praktiken

Enklare sagt än gjort Om du lägger ner energi, tid och pengar på att förändra något säger det ju sig självt att du har en ganska klar blid över hur du tänker dig att det ska bli när förändringsarbetet är klart. Och du vill ju gärna också tydligt kunna se att allt arbete du lagt ner verkligen har lett till det resultat du tänkt dig. Så är det om du till exempel renoverar ditt hus eller lägger om dina vardagsrutiner för att få mer tid med barnen.

M

en är det lika självklart när vi utvecklar våra verksamheter på jobbet? Nej. Offentliga organisationer har ofta svårt att uppnå den avsedda nyttan med det utvecklingsarbete man bedriver. Eller så vet man helt enkelt inte om man uppnått den eller inte, eftersom man inte mäter och följer upp förändringen gentemot hur det var innan förändringen genomfördes.

Många organisationer är duktiga på att bedriva utvecklingsprojekt men ofta packar projekten ihop och går hem när det nya ITstödet är installerat eller den nya arbetsrutinen är på plats.

Att alla börjar använda det nya IT-stödet på ett sätt som faktiskt ökar kvaliteten eller snabbar på ärendehanteringen eller att den nya arbetsrutinen faktiskt förbättrar det sätt som vi kommunicerar på internt eller handlägger våra ärenden på lämnas alltför ofta vind för våg.

Högre krav på samverkan för att säkra nyttan för medborgarna När det nu ställs krav på att offentliga aktörer i högre grad ska samverka för att möta kundernas förväntningar måste organisationerna börja arbeta på ett nytt sätt och tillsammans driva förändringar för att säkra

nyttan för både kund och den offentliga verksamheten.

Att arbeta på ett medvetet och strukturerat sätt med att säkerställa att vi uppnår den nytta vi avser med vår verksamhetsutveckling kallar vi för NYTTOREALISERING. Nyttorealisering är inget fristående utan något som genomsyrar hur vi arbetar med andra saker såsom målstyrning, utvecklingsstyrning, projektstyrning och portföljstyrning. Det är ett ”mind set” lika mycket som en metod för att skapa förändring.

E-delegationen, en kommitté bestående av 16 stycken IT-intensiva myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetar med att driva på digitalisering och samverkan inom offentlig sektor.

Vägledning i nyttorealisering E-delegationens Vägledning i Nyttorealisering 2.0 utgör ett ramverk och en verktygslåda för offentliga organisationer att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser.

Vägledningen skapar också förutsättningar för bättre samverkan mellan olika aktörer när man tillsammans vill skapa förändring, eftersom man kan samla sig kring gemensamma begrepp och förväntningar.

Du kan ladda ner vägledningen på www.edelegationen.se

E-delegationens kommer nu ut med en helt ny version av Vägledning i Nyttorealisering 2.0 som tydliggör nyttorealisering som ett viktigt styrnings- och ledningskoncept.

Lyssna till oss under eFörvaltningsdagarna 2014 och seminariet ”Säkra nyttan med utvecklingsarbetet!” för att ta del av problematiken och lösningarna kring nyttorealisering!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Anna Pegelow

Anna Pegelow Kommittésekreterare, E-delegationen

31

eFörvaltning | nyheter UTST R VALTNINGS Ä

EFÖ

32

LLARE PÅ DAGARNA

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | juridik

E-förvaltning är nödvändig för en bättre värld!

Den strålande scenpersonligheten och ständigt föreläsande professor Hans Rosling för en passionerad kamp mot utvecklingspessimismen. Målet är att visa att världen blir bättre – inte sämre – bland annat tack vare teknikutveckling och demokrati. I ett berömt TED-speech utnämner han på ett ljuvligt provocerande sätt tvättmaskinen till den viktigaste uppfinningen i modern tid. Detta eftersom den frigör oerhörda mängder tid för människor på jorden som istället kan användas för att läsa böcker, förkovra sig och sina barn. Hans budskap är att utvecklingen av tidsbesparande och effektiviserande teknik är en förutsättning för mänsklighetens resa mot en upplyst och bättre tillvaro.

E

-delegationen – som är en kommitté under Näringsdepartementet - bedriver en tystare kamp från sina anonyma lokaler på Östermalm i Stockholm. Deras förvånande stora samling av betänkanden, vägledningar, mål och styrdokument angående så kallad e-förvaltning i offentlig sektor, kan vid första anblicken tyckas sakna det underhållningsvärde och omedelbara attraktionskraft som den karismatiske Rosling förmedlar. Men frågan är om inte e-förvaltning knyter an till ett paradigm som kommer att göra minst lika mycket för samhällsutvecklingen som tvättmaskinen.

Vad är då detta ”e-förvaltning”?

Det finns flera sätt att svara på den frågan.

I grunden handlar det helt enkelt om att använda IT-teknik för att fortsätta förbättra den offentliga förvaltningens funktion, dels i förhållande till medborgarna dels myndigheter emellan. Denna förändringsprocess förutses även föra med sig organisatoriska förändringar och nya kompetenser i den offentliga förvaltningen. E-förvaltning kan också förstås genom de särskiljbara underbegreppen ”e-demokrati”, ”e-administration” och ”e-tjänster”.

Det primära målet är att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Med detta menas bland annat att företag

och privatpersoner genom e-förvaltningen ska kunna komma åt information online, såväl som att utföra enklare ärenden och registreringar. Helt enkelt att förenkla medborgares vardag, och minska företagens administrativa kostnader.

Det andra målet med e-förvaltning är att ge tidsbesparingar hos stat, kommun och landsting. Det uppnås genom att automatisera sådana typer av ärenden som inte kräver fysisk handläggning och att man genom elektronisk samordning undviker att olika offentliga organ utför dubbelarbeten. Myndigheter utvecklar och upphandlar idag olika lösningar inom likartade områden såsom administration. Genom att utveckla tekniska system som kan samarbeta mellan olika institutioner kan sådant dubbelarbete undvikas.

IT-system utgör ofta hjärtat i den offentliga förvaltningens verksamhet Jag gillar Folktandvården. Inte på grund av rotfyllningarna, utan på grund av deras ITsystem. Det fungerar alltid. Korrespondensen är så enkel och effektiv med sms-bokningar som är klickbara och kommer in i min digitala kalender, synlig i smartphonen nästan av sig själv. Idag deklarerar sex av tio svenskar elektroniskt till Skatteverket i ett system som summerar automatiskt, vilket gör att deklarationen blir rätt från början.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Skatteverket slipper begära in kompletterande uppgifter och har genom denna e-tjänst sparat in väldiga belopp. Skatteverket har inte bara gjort ekonomiska vinster – 2011 utsågs Skatteverket till Sveriges modernaste myndighet, framförallt med motiveringen att man genom att tydligt uppnå de uppsatta målen för e-förvaltning gått från att ha varit fruktade skattefogdar till att bli en omtyckt servicemyndighet.

Försäkringskassans problemtyngda IThistoria har, för att nämna den andra sidan av myntet, angetts som en av anledningarna till myndighetens låga popularitet hos allmänheten. Polisens IT-haveri med Pust Siebel-systemet ledde inte bara till ett arbetsmiljöproblem för poliserna som jobbade med systemet – Polisen fick ägna sin tid åt sitt strulande ärendehanteringssystem istället för att lösa brott, vilket givetvis skapade en oerhörd frustration hos den rättssökande allmänheten i takt med att utredningstiderna för vardagsbrottsligheten ökade.

När civilsamhället förhindras att utnyttja vad som upplevs som grundläggande funktioner hos den offentliga förvaltningen, såsom att anmäla brott, hämta medicin eller sjukanmäla arbetstagare, riktas lätt frustrationen mot de myndigheter som upplevs ”skyldiga”. Om medborgarnas tilltro till den offentliga makten tillåts sjunka

33

eFörvaltning | juridik

under en viss nivå – oavsett om det är dåliga IT-system som tycks ligga bakom förtroendebristen – är det inte fel att påstå att vissa samhälleliga grundfundament börjar vittra i kanterna.

I ljuset av detta är det lätt att förstå att e-förvaltning inte bara är ett extra lager av smidig digitalisering – e-förvaltning är i många fall en förändringsprocess för hela arbetssättet hos en myndighet. Tänk på den organisatoriska omvandlingen av de gamla kommunala bostadsförmedlingarna till dagens motsvarande förmedlingstjänster i kommunal regi. De arbetsuppgifter som tidigare utfördes av anställda vid bostadsförmedlingen, bestående av att ta emot bostadssökande, ta emot intresseanmälningar, sätta i pärmar, sortera, gallra, hålla reda på bostadskön och skicka ut erbjudanden, är idag helt och hållet datoriserat.

Att anmäla sig till bostadskön, hålla koll på lediga lägenheter och ta emot och svara på erbjudanden hanteras av den bostadssökande genom ett IT-system. Den tidigare arbetsförmedlande kompetensen har flyttat in i ett antal hårddiskar som förhoppningsvis fungerar 24 timmar om dygnet årets alla dagar. Organisationen hos dagens kommunala bostadsförmedlingstjänster har förändrats i grunden tillsammans med införandet av den nya tekniken.

E-förvaltning är alltså inte digitaliserande för digitaliserandets skull – de flesta delarna av förvaltningen kräver förstås en nära interaktion mellan myndigheter och kommuner å ena sidan, och företag och individer

34

å andra sidan, för att skapa förtroende.

Det handlar istället om att i utvalda delar av förvaltningen automatisera processer för att göra det enklare för enskilda att få information och utföra ärenden samtidigt som man effektiviserar administration och internhantering. På så vis skapas också mer utrymme för interaktion mellan myndighet och enskild där det verkligen behövs.

Ekonomiska förutsättningar för e-förvaltning Mindre kommuner kan uppleva kravet på e-förvaltning som stressande. Det kan vara en rationell reaktion eftersom en e-tjänst inte alltid gör livet lättare för medborgarna.

Det kan också vara förenat med orimliga kostnader för en mindre kommun att utveckla e-tjänster. Ett nyutvecklat system som ger kommuninvånarna onlineåtkomst till exempelvis fastighetsspecifika radonmätningsresultat i realtid kan kosta hundratusentals kronor att utveckla. När denna information bara efterfrågas ett fåtal gånger per år i en mindre kommun är det svårt att motivera kostnaden, särskilt i ljuset av att servicen inom det aktuella området kanske egentligen inte är särskilt resurskrävande för kommunen och en e-tjänst därmed inte skulle tillföra kommunen något organisatoriskt mervärde.

I många sammanhang är därför en utökad samordning den nödvändiga lösningen för att få e-förvaltningen att bli effektiv och lönsam. Kommuner och landsting behöver gå ihop för att tillsammans utveckla system och dela på utvecklings- och förvaltnings-

kostnaderna. Ett aktuellt exempel på denna typ av samordning är det e-arkiv som Statens servicecenter nu ska utveckla tillsammans med Riksarkivet. Länsstyrelserna i Stockholm och Västernorrlands län är några av dem som fått i uppdrag att vara först ut att använda e-arkivet som ska lanseras 2015/16. Det består i en myndighetsgemensam tjänst som beräknas reducera investeringskostnaderna för e-arkivering med 80% genom den gemensamma arkivlösningen.

Rättsliga utmaningar Det finns också rättsliga hinder mot myndighetsöverskridande samarbeten.

Samarbeten kan komma i konflikt med principerna för kommunal kompetens och förbudet mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Interkommunala samarbetsavtal upplevs som en legal gråzon medan samarbeten genom gemensamägda bolag eller kommunalförbund har upplevts vara tungrodda. Dock finns många exempel på framgångsrika samverkansprojekt, vilket du kan läsa mer om i min artikel ” Mycket att vinna på utbyte och samverkan” i Offentliga Affärer nr 1 2014.

Många av lagarna inom offentlig förvaltning är inte anpassade för e-tjänster. Hur man ska kunna upprätthålla ett starkt integritetsskydd samtidigt som att många personliga uppgifter hanteras elektroniskt är inte helt lätt. Ett exempel är hur de handlingar som inkommer elektroniskt ofta är av den arten att den enskilde som inlämnat dem gjort det i tron om att de inlämnade

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | juridik

uppgifterna inte kommer att vara tillgängliga för andra än myndigheten. Samtidigt kräver offentlighetsprincipen att myndigheten lämnar ut informationen till var och en som begär det, det vill säga om sekretess inte föreligger.

Vid utformningen av myndigheters etjänster måste givetvis offentlighet- och sekretessaspekter beaktas. Lagstiftning på förvaltningsrättens område kan komma att behöva anpassas i takt med att nya e-tjänster förändrar synen på begrepp och principer som gäller vid krockar mellan kravet på öppenhet och personlig integritet.

Här fyller organisationer så som E-delegationen en viktig roll. Delegationen jobbar just för att följa e-förvaltningens utveckling, koordinera studier och projekt som leder till förvaltningsgemensamma tjänster, och som kartlägger hur myndigheters olika datasystem ska kunna fungera tillsammans och kommunicera med varandra. De projekt som E-delegationen bedriver syftar bland annat till att hantera de rättsliga problem som e-förvaltningen kan ge upphov till, och hitta de delar av förvaltningen som är mest lämpade att hantera elektroniskt.

Upphandlingsreglerna anpassas och myndigheterna blir bättre på kravställning Upphandlingsreglerna har också upplevts som ett legalt hinder för effektiva inköp av systemutveckling, IT-infrastruktur och andra komplexa IT-tjänster. Det ligger onekligen något i det. Man kan emellertid konstatera att upphandlingsreglerna ständigt utvecklas och myndigheternas rop efter flexiblare upphandlingsformer och uppluckring av vissa regler delvis hörsammats

genom det nya upphandlingsdirektivet.

Dessutom blir myndigheterna bättre på att ställa krav även såvitt avser användbarhet och andra så kallat mjuka kriterier.

Myndigheterna har generellt sett en bit kvar att gå vad gäller avtalsvård. Det är allt för vanligt att en väl genomförd upphandling av ett IT-system med tillhörande förvaltningstjänster får problem på sikt på grund av att myndigheten inte sanktionerar leverantörens brist att upprätthålla avtalade servicenivåer eller inte reagerar mot andra mer eller mindre allvarliga avtalsbrott.

E-förvaltning håller Sveriges ledande förvaltningstradition i tiden Sverige har dock en lång tradition av förvaltning som alltid varit i framkant.

Axel Oxenstierna hade en vision att skapa en hållbar byråkrati i Sverige och 1634 genomförde han den länsindelning som gäller än idag. Den svenska decentraliserade förvaltningen ledde till en påtaglig närhet mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna som visade sig oväntat stabil och effektiv. I den ingöt han sedan den moraliska grundåskådning vi idag ser som utmärkande för den svenska förvaltningen, med strikta normer om jäv, objektivitet och att alla medborgare ska behandlas lika.

E-förvaltningen är alltså inte något nytt för oss, utan bara ett naturligt steg i den förvaltningsanda som etablerades under 1600-talet och som har skapat ett samhälle där staten ofta ses som en god kraft på individens sida, något som ur ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt.

E-förvaltningen är ett sätt att hålla Sveriges ledande förvaltningstradition i tiden, med samhällets ökande komplexitet och den

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

kraftiga utveckling och tillväxt vi har. Det är också ett månande om vår roll som en av de effektivaste och mest serviceinriktade förvaltningarna i världen.

Samtidigt är det också något svenska myndigheter ålagts att göra – delvis av EU genom bland annat det så kallade Public Sector information direktivet, men framförallt av regeringens handlingsplan om e-förvaltning.

På senare år har Sverige dessvärre halkat efter. De kommande åren kommer vi förhoppningsvis att återta ledningen genom de omfattande samarbetsprojekt som står i startgroparna och banar väg för den framtida e-förvaltningen. De största utmaningarna kommer att handla om IT-säkerhet och användbarhet. Jag ansluter mig härmed avslutningsvis till ovan nämnda Hans Rosling och andra teknikoptimister och är övertygad om att e-förvaltningen kommer att bidra till att det även i framtiden bara blir bättre och bättre.

Lars Arrhed

Lars Arrhed Lars är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl. Han jobbar med upphandling av komplexa ITtjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet.

35

EFÖ

eFörvaltning | i praktiken

R VALTNINGS PARTNER

PÅ DAGARNA

Hej, vill du

rädda en kattunge?

bli en vinnare?

slippa svärmor?

Ring till brandkåren

Ring ett resebolag

Ring oss på 0660-29 95 20 Vi är stolt systemleverantör till: Trollhättans stad, vinnare av eDiamond Award 2013 & Årets IT-projekt 2014 Karlstad kommun, vinnare av Årets IT-kommun 2014 Skellefteå kommun, vinnare av Guldlänken 2013 Vi kan e-förvaltning och kontaktcenter och finns självklart på plats på e-förvaltningsdagarna.

36

www.flexite.com

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | i praktiken

Arbetsbesparande IT i vården – finns det?

Genom åren har de blivit allt vanligare, systemen som inte riktigt ger användarna det stöd de önskar. Vi har alla sett de stora rubrikerna om system som ligger nere eller har stora säkerhetsbrister.

Finns det egentligen ett enda IT-system för vården som fungerar i det dagliga arbetet?

S

varet på dessa frågor är ja! I Kristinehamns kommun använder man sedan drygt 10 år ett verksamhetsstöd som gör skäl för att kallas verksamhetsstöd. Systemet används idag av cirka 800 användare från olika professioner. År 2003 tog kommunen beslut om att köpa in IT-stödet Maximilia och har sedan dess ett stöd som fungerar i det dagliga och utvecklas efter verksamhetens behov och krav.

genomarbetad säkerhet som grund har Kristinehamns kommun valt att arbeta öppet mellan yrkesgrupperna, något som systemet stöder. Alla ska kunna ta del av all information om brukaren. Om man tillfälligtvis har andra arbetsuppgifter (kanske på en annan plats) är det ändå lätt att få tag i informationen. Chefen får ett meddelande om detta och kan enkelt kontrollera att det var ett turbyte som ledde till att man idag läste om brukare man normalt inte arbetar med.

– Vi satte användarvänligheten främst i upphandlingen, berättar Marie Åkerlind, Utvecklingsledare Kristinehamns kommun.

”

En tydlig överblick över systemet Användarvänligheten har alltid varit viktig för kommunen och är systemets absoluta styrka. Här kan alla samlas kring vårdsituationen, så väl biståndshandläggare, rehabiliteringsansvariga, sjuksköterskor som undersköterskor i hemtjänsten. Det är mycket viktigt för verksamheten att alla jobbar i samma system och kan få del av all information de behöver. Här bidrar översikten i systemets så kallade nav till den överblick som behövs.

– Även om det fanns ett visst motstånd i början mot att använda datorer har vi snabbt vänt den trenden, fortsätter Marie. Öppenhet mellan yrkesgrupperna Det tog inte så lång tid så var alla med på tåget och ser fördelarna med att dela och ta del av all information kring brukaren. Med

Lär känna din leverantör – hitta möjligheterna till en bra dialog med företaget.

– Hos oss är alla i centrum, säger Torgny Wennemyr, skapare av Maximilia.

Stöd utifrån de faktiska behoven Det lilla företaget Maximilia System AB har stora kunskaper om vad användarna behöver och att alla yrkesroller är lika viktiga. Med erfarenhet från många delar av vårdkedjan har Torgny tillsammans med Kristina Bond skapat ett stöd som bygger på de faktiska behoven i verksamheten.

Inom företaget har man verksamhetskunnande, men minst lika viktigt är närheten till beställarna och förståelse för riskerna med undermåliga system. Maximilia ska vara ett kommunikationssystem: för att minimera riskerna är det viktigt att alla kan få del av relevant information, möjlighet att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

diskutera den med andra professioner och goda underlag för att verkligen arbeta som ett team runt brukaren.

Varför fungerar då Maximilia så bra för verksamheten?

- Fokus på användarvänligheten – användarens behov är A och O. - Väl genomtänkta säkerhetslösningar (med fokus på användbarheten).

- En mycket driftsäker plattform – det är mycket få problem med systemet.

Utmaningar inför framtiden Marie menar att den största utmaningen är externa krav som kan göra det svårt att stanna kvar i en liten systemlösning, det kostar både tid och pengar att förstå sina egna behov. Torgny ser också problem i att många leverantörer låser in beställare i systemlösningar som i första hand ser till stora övergripande processer snarare än till den dagliga användningssituationen.

Maries tips till beställare - Sätt användbarheten i första rummet vid upphandling – det ger ekonomiskt genomslag på sikt.

- Var inte rädda att prova något nytt, gå inte vidare i gamla invanda fotspår utan att reflektera över konsekvenserna.

- Lär känna din leverantör – hitta möjligheterna till en bra dialog med företaget.

- Tänk på arbetsmiljön – bra system stressar inte och kräver inget av sina användare. Åsa Bäcklin

37

eFörvaltning | i praktiken

E-förvaltning – Går det att knäcka koden?

Vad är det som driver etableringen av e-förvaltning? Är det invånarna, politiken, verksamheten eller kanske tekniken? Vad är det egentliga behovet och är det samma sak som vår förväntan? Hur balanserar vi införande av nya e-tjänster med intern verksamhetsutveckling? Går utvecklingen tillräckligt snabbt? Vad styr och går det att påverka? Hållbarhet, är det viktigt? Vad händer annars och sinkar det utvecklingstakten? Och hur är det egentligen med det där ”e:et”?

F

rågorna hopar sig och blir stundtals nästan existentiella. Om vi istället byter perspektiv och försöker hitta vår egen väg till svaren genom att ställa oss frågorna: Var befinner sig min organisation?

Vilken strategi passar oss? Hur ska vi prioritera?

Vad fungerar i praktiken? Vad utmärker de som har lyckats riktigt bra och kan vi lära oss något av dem?

Jag har arbetat både statligt och kommunalt med frågor runt e-förvaltning. Jag trodde inledningsvis inte att verksamheterna stod inför samma utmaningar, vilket de faktiskt gör. Behovet av att förenkla och effektivisera kommunikation är gemensamt. Det handlar om att definiera livssituationer och behov för att möta dem på bästa sätt. Men också om att aktivt arbeta med verksamhetsutveckling.

Att kommunicera digitalt är idag en självklarhet Jag menar att samhällsutvecklingen driver etableringen av e-förvaltning. Vårt sätt att kommunicera är idag lika självklart digitalt som det gissningsvis under senmedeltiden i Europa blev via papper. Dock har vi alla unika förutsättningar utifrån organisationens mognad och mottagarnas behov. Det är viktigt att veta åt vilket håll verksamheten ska för att kunna optimera organisationen och upphandla den bästa tekniken. Det handlar om att kunna prioritera utvecklingen utifrån definierade förutsättningar.

Våra förväntningar på digitala lösningar är höga och jag tror att vi därför skapar behoven. Rätt eller fel, får vara osagt.

Det är en självklarhet att kontakt med myndigheter ska ske smidigt, men vad det innebär är personligt. En målgrupp förväntar sig en digital kanal med förifylld information.

Nästa målgrupp förväntar sig papper och ett fysiskt möte.

Det viktiga är att identifiera förväntningarna, definiera behov och slutligen prioritera. Oavsett om behovet är digitalt, analogt eller fysiskt.

38

Frågan om balans och vad som är framgångsrikt är intressant. Att påstå att en verksamhet är framgångsrik inom ett område som till stor grad definieras av skilda förutsättningar är märkligt. För att kunna mäta framgång behövs en gemensam definition, som inte finns. För vissa är framgång att publicera många enkla e-tjänster för medborgarna utan koppling till intern effektivitet. För andra är framgång att arbeta målmedvetet med den interna organisationen och verksamhetsintegrationer för optimal nytta med varje publicerad e-tjänst. Vem avgör vad som är mest framgångsrikt?

Jag hävdar att de inte ens kan jämföras då det är olika mål och angreppssätt. Det är en balansgång när vi kommer till frågan om vi prioriterar service mot medborgarna eller intern effektivitet. I den bästa av världar, både och. Men för att uppnå det behöver ledningen jobba med organisationen, arbetsprocesserna, medarbetarnas kompetens och verktyg som nyttokalkylering och självskattning.

”

Utmaningen är att åter igen placera in e:et i alfabetet och göra de digitala frågorna till en naturlig del av helheten i organisationen i stället för att särskilja dem.

Vad är tillräckligt snabbt?

Att arbeta med intern effektivisering innebär med all säkerhet att utvecklingen inte anses gå tillräckligt snabbt. Men vad är tillräckligt snabbt? Förhoppningsvis det resultat som ger både ger mervärde och är hållbart. Då skattepengar finansierar utvecklingen bör både genomtänkta lösningar och resurseffektivt arbete vara en prioritering.

Frågan om vad som är långsiktigt hållbart dyker osökt upp. En utvecklingsstrategi som är både långsiktig och

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | i praktiken

hållbar gör att verksamheten inte tappar fart eller behöva starta om. En fråga att ställa sig är om verksamheten har den kompetens som behövs. Att våga ta in hjälp är inte en svaghet utan en styrka. Tar man hjälp ska leveransen ge en ökad egen förmåga att nå slutmålet genom praktisk kunskap och anpassade verktyg. Det är er organisation som ska växa med frågan, inte frågan som ska växa ifrån er.

E - en självklar och självständig definition Sen har vi det där ”e:et”, en fantastisk bokstav. Från att ha varit en anonym del av alfabetet är det nu en självklar och självständig definition av något digitalt. Oavsett åsikt om e:et så finns det där och alla vet vad det står för. Utmaningen är att åter igen placera in e:et i alfabetet och göra de digitala frågorna till en naturlig del av helheten i organisationen i stället för att särskilja dem. Oavsett är ”e” för mig en definition av ett spännande arbetsområde med både möjligheter och utmaningar.

Vad tror jag då om koden? Jag tänker mig att koden är kopplad till en algoritm, som i sin tur är den egna organisationens resa. Kan koden knäckas? Javisst, bara ni förstår att ni själv äger utformningen i egenskap av hur ni arbetar med er verksamhetsutveckling. Jämför er inte med andra, arbeta utifrån era unika förutsättningar, definiera era mål och på så sätt er framgång. Då hittar ni lösningarna som till slut knäcker just er kod.

Henrietta Hurtig

Henrietta Hurtig Verksamhetsutvecklare med fokus på eförvaltning på Adaptit. Henrietta har arbetat inom offentlig sektor sedan 2004, senast som förvaltningsledare e-tjänster i Eskilstuna kommun. Innan det har hon bland annat varit verksamhetsutvecklare runt digitala kanaler på Försäkringskassan.

Handen på hjärtat: Hur bra möten har ni?

Varje år lägger ett kommunhus med 100 anställda hela 19 miljoner skattekronor i möten - bara i personalkostnad.

Samtidigt visar undersökningar att 56 % av mötestiden i Sverige är ineffektiv.

För dig som vill skapa och leda bättre möten: boka in dig på en mötesledarutbildning som ökar effekten av era möten.

Ett program som gör dig till en bättre mötesledare.

Kontakta oss för mer information eller besök vår gemensamma websida: Antoni Lacinai Micke Darmell Caroline Murray Carlsson 073-251 14 20 070-642 54 00 070-877 33 64

hattrickmeetings.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

39

EFÖ

R VALTNINGS PARTNER PÅ DAGARNA

eFörvaltning - går det att knäcka koden? www.adaptit.se/eforvaltning

40

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | i praktiken

Det är dags att ta IT Asset Management på allvar nu!

De organisationer som ännu inte har ett program på plats för att få bättre kontroll på sina ITtillgångar, riskerar att allt oftare bli överrumplade av programvaruleverantörer som insett att det finns mer intäkt att hämta genom licensrevisioner hos sina befintliga kunder än att hitta nya.

D

en licenskund som avslöjas med ett större antal olicensierade installationer får räkna med att det inte dröjer länge innan samma leverantör och även andra programvaruleverantörer knackar på dörren igen.

Utan tillräcklig kunskap, processer och verktyg som innefattar både organisationens hårdvara, programvara och licenser, så har alla organisationer och företag svårt att hålla nödvändig lag- och avtalsenlig kontroll över sina IT-tillgångar.

Allt vanligare med organisationer som tröttnat på brandsläckningsprojekt – Det vi ser allt oftare, är organisationer som tröttnat på dyrbara och reaktiva brandsläckningsprojekt, utan någon form av långsiktighet med i bilden, dessa organisationer vill bygga något som håller för framtiden, något som är förutsebart och kostnadseffektivt, säger Erik Andersson, certifierad ITAM arkitekt på företaget ITAM academy.

– Organisationer inser till slut också att de flesta mjukvaror faktiskt befinner sig i någon typ av hårdvara och att det är kontrol-

len över båda delar som ger möjlighet att klara sig från dyra överraskningar.

IT Asset Management handlar om att hålla fysiskt/organisatorisk, finansiell och kontraktuell ordning på de, i de flesta fall, affärskritiska IT-tillgångarna, såväl hårdvara som mjukvara.

Hur gör man då?

ITAM (IT Asset Management) handlar inte om att arbeta vertikalt med IT assets inom en specifik avdelning (läs IT), utan snarare om organisationens horisontella arbete inom ett program.

Programmet täcker såväl de avdelningar som de människor som på något sätt påverkar eller påverkas av organisatoriska beslut att använda en specifik typ av teknik.

Detta omfattar avdelningar som Finans, Ekonomi, Inköp, Juridik, HR, IT, ITsäkerhet, IT-drift, Facility Management, Kundansvariga, Verksamhetsledning och i praktiken alla användare.

En alltmer decentraliserad och mobil IT har ökat komplexiteten i att effektivt hantera organisationens IT assets. Vidare har tillsynes låga inköpskostnader gjort att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

inköp av IT assets, prisvärda för affärsenheter, avdelningar och även individer skett alltmer ostrukturerat, utom kontroll för IT-avdelningen.

Lägg då även till risken att förlora data och information, samt säkerhetsöverträdelser, så blir det snart tydligt att IT assets måste hanteras inom ett centralt drivet program.

Därför måste förvaltningen av IT assets utgå från ett program vilket måste har en intern ägare och gärna hanteras som en affärsenhet. Sen kan en ägare av ett ITAM program vara såväl en IT avdelning som en IT driftorganisation.

Best Practice Sedan starten 2002, har IAITAM (International Association of IT Asset Managers) samlat in och sammanställt information om hur man bäst hanterar IT assets, från organisationer över hela världen, publika och privata i alla branscher, från de minsta, till de största.

Baserat på en mångårig insikt i tiotusentals organisationers framgångar och motgångar har IAITAM definierat hur arkitekturen bakom ett fungerande ITAM program skall se ut. All information har sammanställts i 41

eFörvaltning | i praktiken

marknadens enda erkända ramverk för IT Asset Management, IBPL®.

ITAM academy är Nordisk partner till IAITAM och utbildar svenska organisationer enligt IBPL®.

– Vi har under 2014 märkt av ett allt större intresse för våra kurser som utbildar svenska Asset Managers och vi märker att den ökande frekvensen av leverantörsrevisioner är det som driver behovet, säger Erik Andersson.

Globalt har närmare 20 000 Asset Managers över hela världen utbildat sig sedan starten 2002 och trenden är tydlig, ITAM går inte att ignorera längre.

Lite siffror Statistik ska man givetvis hantera försiktigt, men resultaten i samtliga undersökningar är relativt entydiga och kommer från ett flertal oberoende källor, såsom Gartner och Forrester.

55 % - Så stor är den genomsnittliga besparingen över en femårsperiod, för en organisation som implementerat ett ITAM program, baserat på inköps och livscykelhanteringskostnader kopplat till IT assets, det vill säga hårdvara och mjukvara.

30 % - Motsvarande siffra om man ser till organisationens totala IT budget.

42

60 % - Så många Svenska företag saknar en strategi för BYOD. 68 % - Så många procent står Microsoft för i antalet genomförda Audits.

68 % - Så många av företagen hade inte ett ITAM verktyg installerat.

65 % - Så många organisationer kommer att bli granskade inom 12 månader Antalet Audits ökar hela tiden.

3-4 veckor - Så lång tid hade organisationer i genomsnitt på sig att förbereda sig inför en Audit.

3-5 månader - Genomsnittlig genomförande tid för en Audit.

Några tips • Börja med att se över organisationens ITAM processer innan ni skaffar ett ITAM verktyg, 80 % är processer, endast 20 % är verktygsrelaterat.

• Glöm inte hårdvaran.

• Börja med en sak i taget, exempelvis, hantering av licenser, Microsoftlicenser.

• Identifiera huvudprocesserna inom hela livscykeln och gå igenom den, identifiera ägare, flaskhalsar och att allt hänger ihop.

• Tänk automatisering av processer och arbetsflöden.

• Skapa ett ITAM team som med stöd av ledningen, säkerställer att ITAM drivs enligt givna direktiv.

Vill du veta mer? ”Frigör kapital genom IT Asset Management” - Det är rubriken på vårt seminarium under eFörvaltningsdagarna 2014 på Nacka strandsmässan den 8-9 oktober.

Varmt välkommen att lyssna på seminariet tillsammans med Erik Andersson, certifierad ITAM arkitekt och delägare i ITAM academy! Läs mer på www.eforvaltningsdagarna.se.

Du kan även hitta mer information om oss på www.itamacademy.se.

Johan Junhav

• Se alla ITAM aktiviteter som delprojekt inom ett program.

• Börja uppifrån och arbeta er neråt, säkerställ ”executive buy in” genom väl underbyggda business cases med tydliga ROI. • Gör nulägesanalysen med processer i åtanke, inte bara inventarierna.

Erik Andersson Certifierad ITAMarkitekt och delägare i ITAM academy.

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

Advania

eFörvaltning | i praktiken

och

PRIOSkommunerna

PÅ DAGARNA PARTNER ALTNINGS RV EFÖ

presenterar:

PRIOS CSP Ett verksamhetssystem för e-utveckling

5 kommunportaler i en gemensam plattform

En komplett verktygslåda för produktion av integrerade e-tjänster - stödjer hela livscykeln från design och publicering till förvaltning och avslut

All information och alla tjänster på ett ställe för medborgare och företagare

En gemensam plattform för sammanhållna processer och ärendeflöden

En gemensam plattform för integrerade e-tjänster

Från e-tjänster till e-arkiv – ger högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

E-tjänster som integreras mot verksamhetssystem - för ökad effektivisering

En gemensam plattform för kostnadseffektiv e-utveckling

En gemensam plattform för god informationshantering

Färdiga funktioner och verktyg - kom igång på några veckor med riktiga e-tjänster

God informationshantering - en förutsättning för en smartare och öppnare förvaltning

Besök oss i monter B15 eller under seminariepasset på torsdagen kl 14.30-15.00.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

43

eFörvaltning | nyheter

Myndigheter vill jämföra sina IT-kostnader Vad kostar egentligen en IT-arbetsplats? Den frågan har ungefär lika många svar som antalet personer du frågar, eftersom alla myndigheter gör sina egna avgränsningar och tolkningar. Frågan sätter också fokus på en av myndigheternas stora utmaningar – nämligen att uppskatta IT-kostnader och bedöma rimligheten i dem. Ekonomistyrningsverket har i år ett regeringsuppdrag att ta fram en modell för IT-kostnader, tanken är att underlätta för alla myndigheter i de här frågorna och skapa ett gemensamt språk för dessa frågor.

U

ppdraget rapporterar vi den 1 oktober, men redan nu kan vi berätta hur två av de medverkande myndigheterna arbetar. Bolagsverket har under en längre tid satsat på IT-lösningar. De har en it-kostnadsmodell på plats och har nyligen anställt it-controllern Ulf Jahnse.

– Jag anställdes därför att Bolagsverket ville hålla ihop hela arbetet med att mäta och ta fram nyckeltal för IT. Man ville inte bara titta på IT-kostnader utan också se på dem i kombination med kvalitet och effektivitet. Vi vill dock göra mer än bara mäta, så därför har vi precis gått ut i en upphandling av en benchmark, som kommer att genomföras nu i höst. Det ska bli riktigt intressant att se vad man kommer fram till i denna jämförelse, säger han.

Att Bolagsverket valde att delta i ESVs projekt om IT-kostnader bottnar just i att de vill jämföra sig med andra och se hur de ligger till. Projektet har också gett inblick i hur andra myndigheter resonerar och vilka kostnader de har.

– Det jag har kunnat se är att flera myndigheter har liknande värden på nyckeltalen. Det är både glädjande och intressant. Vi är varken bäst eller sämst på något sätt, vi ligger någonstans mitt emellan och är en ganska normal myndighet, i alla fall utifrån det här.

Dialog är nyckeln till framgång Joulia Cerón, ekonom på Vetenskapsrådet, har också deltagit i projektet.

– Det har varit givande, vi fick kunskap om hur andra myndigheter arbetar med de här frågorna och jag har fått idéer och inspiration om hur vi kan tänka. Till exempel kommer jag använda vårt system för e-beställningar för att fånga upp it-kostnader via systemets artikelregister. Därtill kommer kontoplanen att kompletteras med nya IT-relaterade konton.

Som ekonom och redovisningsansvarig har Joulia Cerón delvis andra ingångar i frågan om IT-kostnader.

– Vi ekonomer är ofta fokuserade på ekonomin, men vi måste ha förståelse för vad de på IT-sidan vill ha ut. Därför är det viktigt att samarbeta och prata med varandra. På så sätt kan vi ta fram bra underlag inför deras beslut. Det vi ekonomer registrerar in får IT-sidan ut, därför är det nödvändigt med dialog och att de lär sig lite ekonomi och att vi ekonomer lär oss lite mer om IT-frågor, konstaterar hon.

44

Joulia Cerón lyfter också fram vikten av att använda internredovisningen när man planerar för nya IT-projekt.

– Internredovisning har en viktig roll i kostsamma utvecklingsprojekt, som IT ofta är. Det är viktigt att anpassa den så långt det går för att fånga upp informationen om vad it kostar. Ett rätt redovisningsupplägg skapar bra kostnadskontroll och avvikelser och förändringar i utvecklingsprocessen kan upptäckas i god tid.

Ulf Jahnse håller med om att dialogen mellan IT-verksamheten, myndighetens ekonomer och kärnverksamheten måste fungera.

– Det är oerhört viktigt att det finns en bra kommunikation och dialog och att vi har samstämmighet om vad vi ska göra. Det är inte alltid så lätt, för ibland har vi olika viljor, vilket beror på att vi har olika perspektiv. Verksamheten vill ha saker och ting gjorda och har långa önskelistor, vad IT också har att ta hänsyn till är hela arkitekturen och infrastrukturen och ibland måste också den utvecklas.

Det måste ske i samklang.

Tar fram nytt system På Vetenskapsrådet arbetar man just nu med att ta fram ett ansökningssystem tillsammans med två andra myndigheter. Systemet är egenutvecklat och kommer bland annat att integreras med ekonomisystemet. På Bolagsverket arbetar man bland annat med att öka användbarheten i tjänsterna Registrera bolag och Företagsärenden för ombud. Man vill också öka den elektroniska kommunikationen med kunderna via tjänsten Mina meddelanden.

– Vi på Bolagsverket jobbar hårt med att förädla befintliga etjänster och införa nya. Det handlar dels om att göra det lättare för våra kunder, dels om att på sikt sänka kostnaderna. Det vi inte kan åstadkomma med e-tjänster är personaltungt, till exempel att registrera årsredovisningar. Jag är fascinerad över att se hur mycket som kommer till oss i pappersform och som måste skannas. Där finns det stor potential att få det elektroniskt från början, istället för att hantera det manuellt.

ESV kommer att arrangera ett frukostseminarium om IT-kostnader den 2 oktober. Senare i höst kommer vi även arrangera ett nätverk om IT-kostnader. Du som arbetar i statsförvaltningen med de här frågorna är välkommen att delta.

Källa: Ekonomistyrningsverket

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | kommunikation

PÅ DAGARNA PARTNER ALTNINGS V R EFÖ

Hantera alla era kontaktvägar via Artvise Kundtjänst!

Att en gemensam och väl fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten och ger förbättrad intern effektivitet är dom flesta överens om. Trots detta har det inte funnits något bra IT-stöd för att uppnå detta – för än nu! Vi har 15 års erfarenhet från dokument och ärendehantering och har investerat vår kunskap i ett IT-system för kundtjänst. En kundtjänst för alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst.

Några av fördelarna med Artvise Kundtjänst: Färdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokumentoch ärendehanteringssystemen Färdig integration med flera växelsystem. Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm). www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014 Vill du se fler fördelar?

Gå in på www.artvise.se

45

Detta är en annons från 21st| Century Mobile AB: UPPHANDLING i praktiken

Små budskap. Viktiga händelser.

PÅ AGARNA D LLARE Ä UTSTR VALTNINGS EFÖ

– Kortare väntetider, snabbare svar och bättre service är bara några exempel på vad man kan åstadkomma med vår plattform för medborgarinformation via mobilen. Vårt system bygger på enkelhet och finess. De flesta av våra tjänster kommer du igång med direkt. Inga installationer eller investeringar i hård- eller mjukvara krävs. Det säger Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

21st Century Mobile grundades 2005 i Lund som ett forskningsprojekt kring nya kommunikationsplattformar. Verksamheten är idag en av Sveriges ledande aktörer på marknaden för intelligenta och säkra tjänster för hantering av mobil kommunikation.

För några år sedan lanserade bolaget en portal där kommuner enkelt kan förmedla information via SMS. Portalapplikationen tillhandahåller en kombinerad prenumerationstjänst och kommunikationslösning som möjliggör snabb informationsspridning till kommuninvånare.

– Det kan vara allt ifrån avvikelser i skolskjutsen till påminnelser om sophämtning, information om bibliotekets poesikvällar och konserter till ändringar i öppettider för olika kommunala verksamheter samt pressmeddelanden från kommunen, säger Piotr Gorski.

e-post, aktivering av talsvar och Sveriges Radios larmtjänst. Behovet av den här typen av tjänster ökar av två skäl, säger Piotr.

Företagen behöver upprätthålla och i vissa fall förbättra sin trovärdighet i sitt varumärke och konsumenterna idag är vana vid, att i realtid

få information om händelser som kommer påverka deras vardag. Den stora skogsbranden i Västmanland är väl den senaste påminnelsen om vilken nytta den här typen av produkt skulle kunna göra. Det krävs bara en liten justering av regelverket kring skickandet av SMS.

Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

samhällsvinster genom högre kvalitet på svar från patienter, förklarar Richard Andersson.

Piotr Gorski, sälj/ marknadschef på 21st Century Mobile.

Portalen är en färdig lösning för enkel publicering på kommunens hemsida.

Det där ett exempel på vad vi har i vår portfölj.

21st Century Mobile är en helhetsleverantör av ”messaginglösningar” till näringslivet.

Affärs- och prismodeller varierar mellan olika produkter och kunder.

Utgångspunkten för de produkter och tjänster vi har idag och de vi i framtiden utvecklar, är att de alltid ska göra någon form av skillnad.

Vi uttrycket det som att vi ska förenkla och/ eller förbättra arbetsdagen för våra kunder säger Richard Andersson, VD på 21st Century Mobile.

Nya tjänster för vården 21st Century Mobile är även en stor leverantör av påminnelser inom vården. Circadian Questions, CQ, är en mobiltjänst som gör det möjligt att ställa frågor till personer via mobilen och få strukturerade svar direkt till en databas.

Vissa frågor är datainsamlande, andra är påminnelser av olika slag och ytterligare en kategori handlar om hälsostatus.

– CQ är ett verktyg som kan bidra till stora

46

E-hälsodagboken Att vid ett besök hos sin läkare redogöra för sitt hälsotillstånd och eventuella förändringar i det kan vara svårt om det gått lång tid mellan besöken.

Det finns ett sort behov inom ett antal grupperingar med kroniska sjukdomar att redogöra för hur man uppfattar sin vardag och registrera förändringar och få påminnelser för att sedan i sitt samtal med läkaren göra substansiella uppföljningar och åtgärder.

Här finns ett svart hål idag säger Richard som menar att de flesta digitala verktygen idag utgår ifrån vården och inte patienten. Det vill vi ändra på. Och behovet verkar stort med tanke på den respons vi fått från många av Sveriges patientföreningar, säger Richard.

Rehabgrenen inom Företagshälsovården har även den visat intresse och där har vi tillsammans med terapeuter tagit fram en plattform som kommer lanseras inom kort. Även här är intresset stort då man från Företagshälsovården ser två stora vinster med detta: Personliga och ekonomiska.

Incident Information Manager 21st Century Mobile erbjuder även en tjänst som heter IIM, Incident Information Manager och är inriktad på störningsinformation.

Bolaget levererar i dag tjänsten till ett flertal energibolag i Sverige.

– Det kan handla om olika incidenter som planerade och oplanerade avbrott.

Informationsspridningen sker sedan via olika kanaler som Smartphoneappar, kart- och webbfunktion, utskick av SMS och

Riskanalys- appen Den senaste familjemedlemmen i vår portfölj är Riskanalys-appen som används för att säkerställa att rätt åtgärder vidtagits på rätt plats vid rätt tidpunkt. Denna applikation kortar ner ledtider samt förenklar arkivering av uppgifter.

Idag används den främst av de stora el-bolagen men behovet finns i all verksamhet där dokumentation krävs för att få genomföra ett jobb.

21st Century Mobile AB (publ) är leverantör av säkra mobila kommunikations- och betallösningar i realtid.

Företagets produkter finns inom områdena påminnelser, datainsamling, betalning och samhällsinformation.

21st Century Mobile riktar sig till kunder som ställer höga krav på leveranssäkerhet och skydd av data. Företagets försäljning sker i egen regi samt via återförsäljare/partners.

Kunderna finns idag främst i Sverige, Norge och Island. Bolagets huvudkontor ligger i Gamla Stan, Stockholm och ett filialkontor finns i centrala Malmö.

21st Century Mobile AB (publ) Box 4035 102 61 STOCKHOLM Tel: 08 21 21 55 www.21st.se www.cqmobil.se

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFörvaltning | nyheter

Fortsatta otydligheter i förslag till ny PSI-lag

L

agen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, den så kallade PSI-lagen, kom till 2010 som en följd av ett EU-direktiv från 2003. En statlig utredning föreslog tidigare i år en rad ändringar i lagen och andra åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. Datainspektionen har nu yttrat sig över utredningens förslag.

Utredningen konstaterar att PSI-lagen innebär risker för felaktig spridning av information och otillbörliga intrång i den personliga integriteten men föreslår inga ändringar i lagen för att motverka detta. Enligt Datainspektionen bör PSI-lagens förhållande till bestämmelser om tillhandahållande av handlingar och skyddet för den personliga integriteten tydliggöras direkt i lagen.

– Det finns ett behov av att förtydliga att PSI-lagen i sig inte medför någon skyldighet för myndigheter att lämna ut handlingar.

Myndigheters möjligheter att lämna ut handlingar regleras i andra lagar, till exempel offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen. För att tydliggöra detta bör de viktigaste författningarna, som är avgörande för om PSI-lagen över huvudtaget blir tillämplig, anges direkt i PSI-lagen, berättar Lena Carlsson, jurist på Datainspektionen.

Källa: Datainspektionen

Vi svarar i snitt på 16 000 samtal/dag för mer än 2 000 nöjda kunder.

Stor eller liten verksamhet, privat eller offentlig, nystartad eller väletablerad – ingen uppgift är främmande eller för svår för våra telefonister. Och resultatet låter inte vänta på sig: snabbare svar och högre tillgänglighet. Ja, bättre service helt enkelt.

Läs mer på www.kalixtele24.se eller kontakta oss på telefon 020-69 00 00. Följ oss gärna på Facebook.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

47

expertpanelen | svarar

Saxat från Expertpanelen På webbversionen av tidningen har du nu möjlighet att ställa en fråga om allt ifrån upphandling till ledarskap. Svaren får du garanterat inom 24 timmar. På denna plats i tidningen låter vi läsarna ta del av intressanta frågor och svar från webben.

Gäller det nya upphandlingsbeloppet för hela året?

Det nya direktupphandlingsbeloppet ligger ju på 505 800 kronor per år, men det börjar ju gälla från 1 juli, gäller det nya beloppet för hela året, det vill säga att det är den nya gränsen som gäller för detta året, det vill säga det reduceras inte för att den träder i kraft mitt under året?

Förhållningssätt mot upphandlingsregler gällande olika insatser inom Socialtjänstlagen.

Ska man följa upphandlingsregler ska man vid nytecknade ramavtal, till exempel bo med tillsyn, flytta över klienter som har får insatsen via ett företag som inte ingår alternativt ligger längre ner i rangordningen.

Finns det rättsfall eller annan vägledning i frågan?

Direktupphandlingar under räkenskapsåret

Placeringsavtal

För att bestämma om en direktupphandling är tillåten eller inte måste den upphandlande myndigheten beräkna det sammanlagda värdet av det aktuella kontraktet. Vid denna beräkning ska den upphandlande myndigheten beakta alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har gjort eller kommer att göra under räkenskapsåret.

Enligt min bedömning så gäller de avrop (placeringsavtal) gjorda på ett ramavtal till placeringsavtalet löper ut. Ett placeringsavtal kan således löpa på efter det att ett ramavtal har löpt ut. Det faktum att det tecknas ett nytt ramavtal påverkar inte redan ingångna placeringsavtal.

Att direktupphandlingsgränsen enligt LOU höjs till 505 800 kronor den 1 juli 2014 innebär att den upphandlande myndigheten kan göra direktupphandlingar under räkenskapsåret som sammanlagt uppgår till det nämnda beloppet. Någon reducering av den nya direktupphandlingsgränsen sker inte trots att den träder i kraft vid halvårsskiftet.

Däremot ska, i de fall myndigheten tillämpar kalenderår som räkenskapsår, eventuella direktupphandlingar genomförda under perioden från och med januari 2014 till och med juni 2014 räknas med. Sådana redan genomförda direktupphandlingar – vilka inte får överstiga den nu gällande direktupphandlinsgränsen på 270 964 kronor – kan alltså tillsammans med kommande direktupphandlingar av samma slag som myndigheten kommer att göra under räkenskapsåret uppgå till maximalt 505 800 kronor Helena Rosén Andersson utan att myndigheten anses göra otil�- Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl låtna direktupphandlingar.

48

När placeringsavtalet går ut måste ett nytt avrop göras med de leverantörer som då ingår i ramavtalet. Om en befintlig leverantör inte har fått nytt ramavtal kan det förstås bli svårt för eventuella klienter som är placerade hos leverantören. En lösning skulle kunna vara att göra en direktupphandling och hänvisa till att synnerliga skäl föreligger.

Jag känner inte till några rättsfall som rör just dessa omständigheter, men man skulle kunna argumentera för att synnerliga skäl föreligger som är kopplade till en viss individs behov och nödvändigheten att avsluta en påbörjad insats hos en och samma leverantör.

Pia Hedström Chef för Upphandlingssektionen på Regeringskansliet (Från och med 1 oktober). Tidigare Avdelningschef på SKL Kommentus Inköpscentral

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

expertpanelen | svarar

Är det enligt LOU OK att ställa krav som går längre än harmoniserade EU-Direktiv?

Enligt vår bedömning är rättsläget oklart, det vill säga vägledande domar från högsta instans saknas. Ändå går nu Konkurrensverket ut och påstår att det är OK samtidigt som Kommerskollegium som har att se till att Sverige inte inför tekniska handelshinder ligger lågt och inte syns i debatten.

Hur går jag tillväga för att presentera mina produkter gällande kontorsinredning?

Jag importerar med eget Svenskt bolag en av Europas största tillverkare av kontorsmöbler till Sverige och har funderat på att aktivera mig mot Stat och Kommun då vi har fantastiska produkter som redan gillas av stat och kommun men vi har inget avtal.

Harmoniserad EU-lagstiftning

Prenumerera på annonserade upphandlingar

Av svensk kammarrättspraxis följer att upphandlande myndigheter kan ställa högre krav än vad som följer av harmoniserad EU-lagstiftning. Kammarrätterna har vid bedömningen utgått från kravets utformning. Är kravet förenligt med de upphandlingsrättsliga principerna och tillåtet även i övrigt innebär inte enbart det faktum att det går utöver EU-rättslig reglering att kravet är otillåtet.

Jätteroligt att du har ett bra sortiment att erbjuda oss offentliga köpare, jag ser fram emot att se dina erbjudanden vid kommande upphandlingar.

Harmoniseringen medför att den nationella lagstiftningen inom ett visst område motsvarar den EUrättsliga regleringen. Det finns dock inte något som hindrar upphandlande myndigheter från att i en upphandling ställa högre krav än dem som framgår av lag eller annan författning. Kraven ska dock vara förenliga med grundläggande upphandlingsrättsliga principer bland annat om proportionalitet.

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

Grundkravet är att du är med i en upphandling och vinner den i konkurrens med andra leverantörer. Mitt råd till dig är att ”prenumerera” på de upphandlingar som annonseras såväl nationellt som inom EU via olika webbsidor. Om du söker på nätet hittar du sådana webbtjänster. Dessa medför ibland kostnader men kan i gengäld ge dig ett brett fält av kunder som är på väg på teckna avtal.

Du kan även via enskilda kommuner, landsting och andra myndigheter ”prenumerera” på de uppdrag de vill ha svar på. Här ser funktionerna lite olika ut men är oftast helt gratis. Än en gång roligt att du erbjuder bra produkter för oss offentliga köpare. Lycka till!

Johan Almesjö Förbundsdirektör, Inköp Gävleborg

Ställ din fråga till Expertpanelen!

Få svar inom 24 timmar!

Har du någon fråga inom upphanling, IT, ledarskap, hållbart samhälle?

Passa på att ställa den till vår Expertpanel.

Ställ din fråga på: www.offentligaaffarer.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

49

offentlig ekonomi | nyheter

Bostäder över magisk gräns För första gången någonsin stiger värdet av svenskarnas samlade bostadstillgångar över 6 000 miljarder kronor. Uppgången är starkaste motorn bakom ett nytt rekord för svenska förmögenheter, enligt SEBs sparbarometer.

D

e svenska hushållens nettoförmögenheter svällde till en ny rekordnotering på nära 11 200 miljarder kronor under årets andra kvartal.

Förmögenhetslyftet innebar en ökning med 3,6 procent jämfört med föregående kvartal, enligt SEBs sparbarometer.

Dryga hälften utgjordes av svenskarnas samlade bostadstillgångar. Under kvartalet steg de i värde med 2,6 procent och klättrade för första gången över 6 000 miljarder kronor. ”Uppgången med 156 miljarder kronor från förra kvartalet är, tillsammans med ett rekordstort nysparande på 89 miljarder

kronor, huvudförklaringen till den ökande nettoförmögenheten”, kommenterar SEBs privatekonom Jens Magnusson.

Växande förmögenhetsvärden har sedan slutet av 2011 pressat undan skuldernas andel av svenskarnas tillgångar. Skuldkvoten minskade till 22,1 procent under årets andra kvartal, ned från 22,5 procent i början av året och dryga 24 procent under 2011.

Under årets andra kvartal växlade samtidigt hushållens skuldsättningsökning upp till 5 procent i årstakt, från 4,3 procent ett år tidigare. Svenskarna fyllde på skuldberget med 51 friska miljarder under kvartalet. Ökningstakten för skulderna är den högsta sedan 2011, men en bra bit ifrån det två-

siffriga skuldsättningstempot från åren före finanskrisen. ”Upplåningen ökar eftersom bostadspriserna fortsätter uppåt. Även om upplåningstakten i ett längre perspektiv är måttlig, bidrar det till ett fortsatt fokus på hushållens skuldsättning”, komenterar SEBs Jens Magnusson.

Den tekniska standarden är hög med möjlighet för hyresgäster att själva bidra till minskning av koldioxidbelastningen i världen genom mätning av förbrukningen av värme/kyla, varm och kallvatten samt el, vilket sedan debiteras separat.

Källa: Dagens Industri

Stigande konsumentpriser inom EMU

Nya kapitalkrav beslutade

Konsumentpriserna inom EMU steg med 0,4 procent i årstakt under augusti, enligt definitiv statistik från Eurostat.

Nu är de kommande kapitalkraven på svenska banker beslutade. Kraven presenterades redan innan sommaren. Beslutet gäller också den kontracykliska kapitalbufferten som ska vara 1 procent.

Marknaden hade räknat med en årstakt om +0,3 procent, vilket också var det preliminära utfallet. I månadstakt var priserna upp med 0,1 procent, vilket var i linje med förväntningarna.

Innan sommaren presenterade Finansinspektionen (FI) vilka kapitalkrav som ska gälla för de svenska bankerna. De nya kapitalkraven innebär i korthet att bankerna ska ha mer kapital än den lägstanivå som krävs enligt EUs gemensamma regelverk, och det gäller särskilt de fyra svenska storbankerna.

I juli steg konsumentpriserna med oreviderade 0,4 procent i årstakt. Centralbankens mål är att inflationen ska ligga nära, men strax under, 2 procent.

Kärn-KPI (exklusive energi, mat, alkohol och tobak) ökade med 0,9 procent i årstakt (+0,8 procent förra månaden). Den väntade och preliminära årstakten låg på +0,9 procent. I månadstakt var kärn-KPI upp 0,3 procent.

De ska bland annat ha kärnprimärkapital på 5 procent för systemrisker och avsätta mer kapital för sin bolåneverksamhet när det så kallade golvet för riskvikter höjs till 25 procent. Ett riskviktsgolv införs också för norska bolån. Till det kommer den kontracykliska kapitalbufferten.

Konsumentpriserna för EU-länderna var upp 0,5 procent i årstakt under augusti, vilket kan jämföras med +0,5 procent i juli. I månadstakt var konsumentpriserna upp med 0,1 procent.

Sammanlagt kommer de fyra svenska storbankerna uppskattningsvis behöva ha mellan 14,7 och 19 procent i kärnprimärkapital. FI bedömer att alla banker kommer att kunna leva upp till dessa krav.

Källa: Affärsvärlden/SIX

Källa: Finansinspektionen

50

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

expertpanelen | svarar

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen Idé och vision

Entreprenadavtal

Byggskede

Konsultavtal

Upphandling

Arbetsmiljö

Exploateringsavtal

Detaljplan och bygglov

Slutbesked

Kontakta vår specialist!

Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 • epost: elisabeth.andre@mollwenden.se

Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå • Stortorget 8 Malmö • 040-665 65 00 • info@mollwenden.se • www.mollwenden.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

51

offentlig ekonomi | nyheter

Översyn av fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter

N

uvarande bestämmelser om fastighetstaxering av elproduktionsenheter tillkom i stor utsträckning inför 2000 års allmänna fastighetstaxering. Elproduktionen och elmarknaden har sedan dess utvecklats och genomgått geografiska och strukturella förändringar.

Med hänsyn till de förändringar som har skett ska en särskild utredare göra en översyn av fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen av elproduktionsenheter och bedöma om den bör förändras i något avseende.

Utredaren ska sträva efter en fastighetstaxering och fastighetsbeskattning som är

samhällsekonomiskt effektiv och som inte snedvrider förutsättningarna mellan de olika elproduktionstyperna, mellan elproduktion och annan näringsverksamhet eller mellan anläggningar med olika kapacitet inom en och samma elproduktionstyp.

är motiverat att värdet av elcertifikat beaktas vid fastighetstaxeringen eller vid bestämmandet av underlag för uttag av fastighetsskatt - Föreslå hur anläggningar för energislag som inte kan indelas som någon av de befintliga kraftverkstyperna kan fastighetstaxeras och fastighetsbeskattas som elproduktionsenheter.

Utredaren ska bland annat: - Överväga om elproduktionsenheter bör taxeras med tätare intervall.

- Analysera om det är motiverat att anläggningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader, och i så fall i vilken utsträckning.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2016.

Källa: Finansdepartementet

- Överväga om det med hänsyn till påverkan på effektiviteten i elcertifikatsystemet

Drygt 900 jobb hittade av Jobbsökarna under 2014

F

öretagarna och Arbetsförmedlingens gemensamma projekt Jobbsökarna når nya framgångar. Under årets första nio månader hittades drygt 900 jobb, varav hälften redan har tillsatts.

– 4 av 5 jobb skapas i små företag och när arbetsförmedlare verkligen får möjlighet att jobba nära företagare så går det att både hitta jobben och rätt medarbetare. Politiker kan inte vänta sig att företagare ska söka upp olika typer av stöd för att anställa.

Men med personlig service blir det resultat, säger Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna.

Från sex regioner till hela landet I projektet arbetar 16 arbetsförmedlare uppsökande mot företagare runt om i landet. Efter ett år som pilotprojekt i sex regioner utökades projektet till hela landet under våren. Den utvalda arbetsförmedla52

ren arbetar uppsökande för att hitta dolda jobb – arbetsuppgifter som behöver göras, men som inte blir gjorda. Samtidigt samlar de erfarenheter för att bättre förstå de behov som finns bland arbetsgivare i småoch medelstora företag.

Dyra informationskampanjer behövs ej – I den här valrörelsen har politiker från alla sidor presenterat arbetsmarknadsåtgärder som de säger ska lösa både arbetslösheten och problemen med matchningen på arbetsmarknaden. Men våra resultat visar att det som krävs inte är dyra informationskampanjer eller invecklade bidrag av olika slag. Med enkla och tydliga stödsystem tillsammans med bättre arbetsmetoder för Arbetsför-

medlingen så nås de som skapar jobben, våra småföretagare, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Projektet är ett samarbete mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen och drivs med stöd av Toyota Sverige.

Projektet startade i maj 2013 och jobbsökarna har sedan starten hittat drygt 1500 jobb och nästan 800 platser har tillsatts.

Källa: Företagarna

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

PÅ DAGARNA ARTNER P ALTNINGS V R EFÖ

TRÄFFA HITACHI DATA SYSTEMS OCH CAPERIO PÅ EFÖRVALTNINGSDAGARNA 2014 I VÅR MONTER A9 DELA INFORMATIONEN CENTRALT OCH MOBILT, UTAN ATT GÖRA AVKALL PÅ SÄKERHETEN Hör hur Hitachis 100-åriga filosofi ”Enhancing Society through Technology” är mer aktuell idag än någonsin, och hur detta kan förbättra och påverka hur vi nyttjar, säkrar och hanterar vårainformationstillgångar på bästa sätt 2014 och framåt. Vi berättar hur Hitachi levererar verksamhetsvärde på kontrollerat sätt med en modern, mobil och säker informationshantering, från skapande till terminering av informationen, och med full sökbarhet och kontroll för att uppfylla compliance-krav där så behövs.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014 53 Hitachi Data Systems Corporation 2014. All rights reserved. HITACHI is a tradmark or registered trademark of Hitachi, Ltd. Innovate With Information, is a trademark or registered trademark of Hitachi Data Systems Corporation. All other trademarks, service marks, and company names are properties of their respective owners.

EFÖ

UTST R VALTNINGS Ledarskap ÄLLARE | nyheter PÅ DAGARNA

knyt ihop medborgarservicen med er interna informationshantering…

E-förvaltning … Kom till vår monter på e-FÖRVALTNINGSDAGARNA så berättar vi hur vi tar fram strategier för e-förvaltning och inför systemlösningar som passar just er verksamhet.

Inre Effektivitet

54

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

Ledarskap | nyheter

Hanna Stjärne ny vd för SVT Den 17 september meddelade SVT att det är UNTs vd Hanna Stjärne som inom sex månader tar över som vd efter Eva Hamilton.

S

tyrelsen har utsett Hanna Stjärne till ny vd för SVT. Hanna Stjärne kommer senast från arbetet som chefredaktör och vd på UNT (Upsala Nya Tidning). Hon tillträder som vd för SVT inom sex månader.

– Jag är hedrad och glad över att ha utsetts till vd för SVT. Det starka förtroende som finns för Sveriges viktigaste medieföretag visas inte minst genom att 9 av 10 svenskar tar del av det SVT gör varje vecka, säger Hanna Stjärne. ”Ser fram emot att ta nästa steg för SVT” – Det är omvälvande tider i mediebranschen och jag ser fram emot att ta nästa steg för SVT tillsammans med personalen. Med mig in i uppdraget har jag bland annat en bred erfarenhet av programutveckling, en stark digital bakgrund och en djup kunskap

om medielandskapets förändring både inom public service och på den kommersiella sidan, säger Hanna Stjärne.

Styrelseordförande Anna-Karin Celsing har ansvarat för rekryteringen och meddelar att hon är väldigt nöjd med att kunna presentera Hanna Stjärne som ny vd.

– Hon är en erfaren publicist med djup förankring i public service. Samtidigt har Hanna Stjärne, via sina år på UNT, skaffat sig värdefulla erfarenheter från övriga mediebranschen – något som kommer att vara till nytta för SVT i den förändring som mediebranschen förväntas genomgå de kommande åren, säger Anna-Karin Celsing.

Utsedd till Sveriges bästa kvinnliga mediechef 45-åriga Stjärne har en lång bakgrund från public service, bland annat som chef för P1

och programdirektör med ansvar för allt Sveriges Radios utbud, men också som utrikeskorrespondent och inrikeschef på Ekot.

Hon arbetar sedan snart tre år tillbaka som vd och chefredaktör för UNT-koncernen i Uppsala, som bland annat innefattar Upsala Nya Tidning. Under hennes ledning har UNT utsetts till Sveriges bästa dagstidning och belönats med Stora Journalistpriset för sin digitala kulturjournalistik. År 2010 utsågs Hanna Stjärne till Sveriges bästa kvinnliga mediechef och hon har under ett stort antal år varit ordförande i Grävande Journalisters guldspadejury.

Källa: Sveriges Television

”Allvarligt läge kräver ansvarstagande”

Hon får prestigepris för sitt hållbara ledarskap

– Valresultatet skapar stor osäkerhet i ett bekymmersamt läge för jobb och tillväxt. Det finns även frågetecken kring Sveriges möjligheter att fortsätta vara ett öppet och välkomnande land. Sverige har inte råd med fyra förlorade år, säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.

Polarbröds VD Karin Bodin får Utmärkelsen Hållbart Ledarskap 2014 av Näringslivets Miljöchefer. Hon prisas för sitt engagemang som sträcker sig långt utanför den egna verksamheten och har sin utgångspunkt i flera generationers långsiktiga företagsbyggande.

– Jag ser varje dag hur våra företag utmanas av medtävlare i hela världen. De måste få förbättrade förutsättningar att vässa konkurrenskraften, annars kommer Sverige att halka efter. Vill vi ha en välfärd i världsklass måste vi ha en konkurrenskraft i världsklass.

– Jag är jättestolt över att vinna pris för hållbart ledarskap. Det känns fantastiskt att NMC ser det arbete vi gör i Polarbröd och tycker att det är värt att lyfta fram. Vi strävar efter att bli ett helt hållbart företag fram till 2022. Nästa stora utmaning för oss är att tydligare integrera hållbarhetsarbetet i vår konsumentkommunikation och vidare till våra produkter. Det är inte alltid det enklaste och att då få ett pris för bra ledarskap känns som en härlig klapp på axeln, säger Karin Bodin.

– Det är av avgörande betydelse att vi nu får en regering och riksdag som tar tag i de stora frågorna och som vågar genomföra nödvändiga förändringar under denna mandatperiod.

Annars riskerar vi ett läge där tillväxten stannar av och Sverige blir fattigare. Ansvaret vilar nu tungt på de valda riksdagsledamöterna, men också på alla politiker runt om i Sveriges kommuner och landsting, säger Carola Lemne.

Prisutdelningen sker i samband med Näringslivets miljöchefers jubileumskonferens Hållbarhet 2.0 den 16 oktober i Stockholm. Utmärkelsen består, förutom äran, av ett vandringspris i form av en glasstatyett i återvunnet glas, utformat av glaskonstnären Jonas Torstensson.

Källa: Svenskt Näringsliv Källa: Polarbröd

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

55

EF

ÖRV PARTNER ALTNINGS offentlig ekonomi | nyheter PÅ DAGARNA

Nyfiken på e-arkiv?

Regeringen har gett oss uppdraget att tillsammans med Riksarkivet utveckla en myndighetsgemensam tjänst för e-arkiv. Detta är ett viktigt steg i det pågående arbetet med att effektivisera statsförvaltningen. Är du nyfiken på e-arkiv? Har du erfarenheter av e-arkivlösningar?

Kom då och prata med oss. Vi berättar mer om uppdraget här:

8-9 oktober 14 oktober 16 oktober 22 oktober 12-13 november

eFörvaltningsdagarna 2014, Stockholm Sundsvall 42, Sundsvall Riksarkivets arkivkonferens 2014, Stockholm FAI Informationsförvaltning 2014, Stockholm Arkivforum 2014, Stockholm

Statens servicecenter utformar och erbjuder administrativa stödtjänster inom e-handel, ekonomiadministration och löneadministration till statliga myndigheter. Vi arbetar för att minska statens totala kostnader för administrativa tjänster och vi växer snabbt. Cirka 39 procent av de statliga myndigheterna är nu anslutna till Statens servicecenter. Vi ger service till cirka 21 procent av alla statligt anställda och målet för 2015 är att den siffran ska öka till 25 procent.

Statens servicecenter bildades den 1 juni 2012 och har verksamhet i Gävle, Östersund och i Stockholm. Huvudkontoret ligger i Gävle. Myndigheten har cirka 260 anställda.

56

www.statenssc.se

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Var beredda arbetsgivare – nu kommer generation Y! De är ifrågasättande och kritiska, de har sitt eget språk och sin egen kultur. Nu kommer generation Y in på arbetsmarknaden och det gäller för arbetsgivarna att vara förberedda. Freddie Larsson, författare och ledarskapscoach, har pejl på dessa unga och innovativa personer och kommer att hålla föredrag på Offentlig Chef 12-13 november.

I

stället för att anklaga dem för att vara lata, klaga på att de inte kommer i tid och har svårt att anpassa sig, ska vi se på det positiva de kan erbjuda, menar Freddie Larsson.

Deras styrka är distansen, ifrågasättandet och att de inte låter sig begränsas av tidigare praxis och auktoriteter. ”Så har vi alltid gjort här” är inget argument som biter på 90-talisterna, menar han.

För övrigt är 90-talisterna ett inte helt rättvisande begrepp, gränsen är flytande. De här personerna kan vara födda 1985 eller en bit in på 2000-talet, men de tänker ungefär likadant. Offentliga Affärer fick en morgontidig pratstund med Freddie Larsson.

Vad menas med generation Y? – Y står för engelska Why, varför. Vi talar om en generation som vet sina rättigheter och är kritiskt granskande. Deras synsätt ger avtryck på hur de ser på livet, relationer och arbetsgivare.

Hur kan vi överbrygga skillnaderna mellan generationerna?

– En enkel lösning som jag själv tillämpar och förmedlar i mina föredrag är att helt enkelt betrakta dem som en annan kultur, precis som vi ser på japaner eller afrikaner.

Dessa människor kommer att återföra en del värderingar till arbetsliv och företagande; solidaritet, miljötänk och en mer global syn på världen. När vi ska göra affärer med Japan tar vi reda på hur vi ska förhålla oss till dem och deras kultur: sedvänjor, matkultur, klädkoder, med mera. Litet av samma sak gäller generation Y och 90-talisterna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Vad är det viktigaste som de unga kan bidra med i dag på arbetsmarknaden, enligt din uppfattning?

– Deras ifrågasättande synsätt kommer att bidra till att höja kvaliteten på arbetsmarknaden och i företagens processer och produktion. De kommer att kunna och vilja göra saker annorlunda än tidigare, de ser inte begränsningar och traditioner på samma sätt som vi äldre gör. Räkna med förändringar! Om du ber en 90-talist designa ett flygplan så kanske hon eller han designar en rymdraket. ”Varför inte ta det snabbaste med en gång”?

Finns ytterligare något att tillägga kring detta?

– Jag märker när jag håller föredrag att nyfikenheten är stor. Frågestunderna blir ibland lika långa som själva föredraget, avslutar Freddie Larsson.

Bo Höglander

Freddie Larsson Författare och ledarskapscoach.

Freddie har över15 års erfarenhet av att arbeta med ledarskap och verksamhetsutveckling inom olika typer av organisationer.

57

HÅLLBARHET | nyheter

Stockholm först ut när Vattenfall etablerar snabbladdningsnätverk för elbilar I strålande sol och härlig sensommarvärme invigdes i mitten av september Vattenfalls tre snabbladdningsstationer för elbilar i Stockholm. Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholm och Vattenfalls chef för affärsutveckling, Mattias Tingvall, avtäckte gemensamt snabbladdningsstationen i Zinkensdamm, som fick representera nätverkets övriga stationer.

M

attias Tingvall inledde invigningen och påtalade vikten av många aktörers samverkan för att uppnå ett hållbart samhälle.

– Vattenfalls vision är att det ska finnas en miljon eldrivna fordon på vägarna år 2030 och det kommer inte uppnås av sig själv. Vår roll är att tillhandahålla infrastruktur för snabbladdning, som i sin tur möjliggör en tyst och ren stadsmiljö, säger Mattias Tingvall, affärsutvecklingschef på Vattenfall.

Laddplatserna är de första i Vattenfalls snabbladdningsnätverk i Stockholmsområdet och innan årsskiftet planeras nätverket bestå av upp till tio stationer.

– Att få till stånd och etablera ett nätverk av snabbladdningsstationer för elbilar kräver ett bra samarbete mellan flera aktörer, såsom vi nu har gjort med Stockholm Stad och Stockholms Parkering, men även med andra viktiga aktörer, till exempel ABB, vilka står för tekniken på stationerna.

Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholm, ser fram emot att fler tysta bilar rullar fram på våra gator i staden.

Hon betonade att i en växande stad har alla ett gemensamt ansvar för miljön och tycker det är glädjande att Vattenfall vill etablera snabbladdningsstationer för att öka möjligheten för fler stockholmare att göra klimatsmarta val.

– Jag är glad över att vi tillsammans nu utvecklar Stockholm mot en ännu mer miljömässig stad och som kan vara ett föredöme för andra städer, säger hon.

Utvecklingen går snabbt framåt och Stockholms stad har sedan många år varit måna om att utbyggnaden av snabbladdstolpar ska ta fart då det är många företag inom näringslivet som har ett behov av att kunna snabbladda flera gånger under en dag, som till exempel Taxi Stockholm, som också var på plats vid invigningen med sina elbilar.

Gärdet och Solna var först ut. I satsningen ingår dessutom den snabbladdningsstation som Vattenfall och Tyresö Kommun har i drift i Tyresö sedan tidigare.

Innan årets slut är upp till sju ytterligare stationer planerade i Stockholmsområdet.

Hur fungerar det att ladda sin elbil? Och kan alla elbilar ladda på Vattenfalls stationer?

– Alla elbilar som har en snabbladdningsfunktion kan ladda på Vattenfalls snabbladdnings-stationer. Laddtiden från tomt till 80 procent av batteriets kapacitet uppgår till cirka 30 minuter. Inledningsvis kommer det att vara kostnadsfritt att ladda vid stationerna. Vattenfall kommer senare att införa en kostnad för att ladda elbilen som är lägre prissatt än alternativet att köra på bensin och diesel, säger Mattias Tingvall.

Källa: Vattenfall

Fredagens invigning omfattades av tre stationer, där Zinkensdamm tillsammans med

Topplacering för Stockholm som grön världsstad I den nyutkomna boken ”Atlas of Cities” placeras Stockholm på andra plats i en värdering av de mest miljöinnovativa städerna. Stockholm och särskilt Hammarby Sjöstad lyfts fram som ett föregångsexempel på hållbart stadsbyggande.

Gröna städer är revolutionerande i användandet av förnyelsebara energikällor som sol, trä och vatten. De är också ofta integrerade och har innovativa gröna lösningar. I Hammarby Sjöstad är husen byggda i täta bostadskomplex och omgärdas av bilfria grönområden.

Där utvinns också värme från regnvattnet.

Fakta – Gröna städer Gröna städer är områden där politiker, stadsbyggnadsarkitekter och invånare strävar efter en mer hållbar urban miljö. Tillsammans jobbar de för att utveckla infrastruktur, institutioner och beteenden som hjälper till att handskas med miljörelaterade problem.

Det finns flera sätt att designa och bygga hållbart. Regnvatten kontrolleras och avleds från tak för att vattna plantor eller för att tvätta bilar. Solenergi används till att värma upp vatten. Små vindkraftverk ovanpå hustak kan generera el. Den högre kostnaden som ett miljömedvetet byggsätt för med sig, blir kompenserat med besparingar av el- och vattenkostnader.

Källa: Stockholms Handelskammare

58

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER Å

P DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

Gå från rapporteringsträsket till värdeskapande verksamhetsstyrning IL E - MA

EXCEL

PPT

WORD

Med Stratsys tydliggörs Din verksamhets riktning och mål samt gör dem lätta att följa upp. Med en enda lösning, där allt samlas i samma format, kan Du dagligen se hur verksamheten arbetar framåt för att nå de uppsatta målen.

SPARA TID PÅ INRAPPORTERING & SAMMANSTÄLLNING Arbetet görs direkt i verktyget och med en enkel knapptryckning kan Du ta ut budgetdokument, verksamhetsplaner och delårsrapporter i valfritt format.

Den tid som frigörs kan Du istället lägga på konstruktivt analysarbete och kvalitativ uppföljning.

Välkommen till Stratsys! www.stratsys.se

NYHET Möte

smodu l Prova GRATI S 30 dag ar

Gör som 50 000 användare, 80 kommuner och 30 myndigheter Stratsys styr- och ledningssystem är den ledande plattformen för planering och uppföljning inom svensk offentlig sektor.

STRATEGISK PLANERING Planera verksamheten utifrån befintliga styrdokument, bryt ner målen i organisationen och säkerställ den röda tråden i målarbetet.

VERKSAMHETSPLANERING En strukturerad verksamhetsplanering där allt som planeras har en direkt koppling till övergripande mål leder både till en ökad förståelse och en kvalitetssäkring av att rätt saker prioriteras.

GENOMFÖRANDE Stöd medarbetaren i det dagliga arbetet genom att i realtid informera om status på mål, mått och aktiviteter.

RAPPORTERING Effektivisera uppföljningsprocessen och få ut kompletta uppföljningsrapporter, delårsbokslut och årsrapporter i valfritt format med en enkel knapptryckning.

ANALYS Få status i realtid, blicka framåt eller gå tillbaka och spåra hur resultat uppkommit samt vad underliggande orsaker är.

För effektiv verksamhetsstyrning www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

59

HÅLLBARHET | nyheter

Klyvaren blir passivhus I hjärtat av Västra Hamnen uppför Vita Örn ett kvarter med bostäder och kontor som får passivhusstandard. Både bygg- och driftsskede kommer att producera noll kilo koldioxid.

D

et nya kvarteret Klyvaren klassas som passivhus och får sin energi från sol, luft och vind.

– Vi kommer till exempel att omfördela energin i kvarteret så värme från kontorshuset blir till varmvatten i bostadshuset. Energiförbrukningen blir minimal på cirka 18 kilowattimmar per kvadratmeter och år, säger Joakim Feldt på Vita Örn.

Både bygg- och driftsskede kommer att producera noll kilo koldioxid. Vita Örn kommer att klimatkompensera för den koldioxid som släpps ut under byggtiden genom att plantera skog i tredje världen.

Fastigheten rymmer cirka 2 000 kvadratmeter kontor, 7 000 kvadratmeter bostäder, cirka 1 000 kvadratmeter butiksyta plus garage.

Den tekniska standarden är hög med möjlighet för hyresgäster att själva bidra till minskning av koldioxidbelastningen i världen genom mätning av förbrukningen av värme/kyla, varm och kallvatten samt el, vilket sedan debiteras separat.

– Som långsiktig förvaltare är det självklart att verka för miljöklocka lösningar.

Dessutom känns det bra att hyresgästerna har möjlighet att sänka sina förbrukningskostnader.

Intresset har varit stort för lokalerna, trots att inflyttningen inte är beräknad förrän april 2016.

– Många mindre företag vill ha en kortare framförhållning, men vi har ändå hyrt ut halva kontorsytan. Ett våningsplan rymmer 445 kvadratmeter, men är också delbart.

Två plan går också att sammanbindas med interntrappa, säger Joakim Feldt.

Det finns en terrass på plan tre som alla hyresgäster har tillgång till. Det finns också en innergård och en park intill kvarteret.

– Läget erbjuder både fina rekreationsytor, närhet till service och det tar cirka 12 minuter att gå till Malmö Central. I första etappen som vi kallar Klyvaren 1 finns redan en restaurang. Vi satsar i första hand på butiker och service som är till nytta för våra hyresgäster, som café och kemtvätt.

– Vi har satsat på fina material. Kontorshuset får svart handslaget tegel från Danmark och integrerad solavskärmning. Vi har också lagt stor vikt vid en representativ entré med lobby och bemannad reception.

När man tar hissen upp kommer man rakt in i lokalen. Internationellt bygger man så här idag och jag tror att det kan vara attraktivt, avslutar Joakim Feldt.

Källa: Byggvärlden

Om Klyvaren 2 Vita Örn uppför ett kontors- och bostadshus i hjärtat av Västra Hamnen med cirka 2 000 kvadratmeter kontor, 7 000 kvadratmeter bostäder, cirka 1 000 kvadratmeter butiksyta plus garage.

Kvarteret blir klassat som passivhus med en beräknad energiförbrukning på cirka 18 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Cirka 1 000 kvadratmeter kontor är redan uthyrda. Inflyttning är planerad till april 2016.

Arkitekt: LINK Arkitektur Byggentreprenör: Veidekke

23 åtgärder för hållbar konsumtion

F

unktionsförsäljning, avdrag för energieffektivisering och bilpooler. Det är några av de 23 åtgärder som Naturvårdsverket föreslår för att främja en hållbar konsumtion.

På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket tagit fram 23 åtgärder som kan bidra till en mer hållbar konsumtion.

Förslagen omfattar hur vi bor, vad vi äter, hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar i övrigt.

Fem av åtgärderna rör transportområdet, fem handlar om hur vi bor och två åtgärder rör livsmedelsområdet. Resterande 11 förslag bedöms kunna påverka konsumtionen generellt.

Naturvårdsverket vill bland annat utreda styrmedel som kan minska köp- och slängbeteenden, exempelvis genom förbättrad kvalitet på

60

produkter, funktionsansvar, ökad möjlighet att reparera och återanvända. Dessutom vill de gynna utvecklingen mot hållbara affärsmodeller i företagen, som till exempel funktionsförsäljning, modeller för att dela, låna, hyra, reparera och återanvända.

Ett annat förslag innebär att Energimyndigheten får i uppdrag att utreda ett energieffektiviseringsavdrag, det vill säga ett avdrag liknande rotavdraget, som bland annat ska göra det billigare att genomföra energibesparande åtgärder i flerbostadshus.

Naturvårdsverket föreslår även ökade satsningar på gång-, cykeloch kollektivtrafik i städerna samt att det ska bli enklare för kommuner att tillhandahålla parkeringsplatser för bilpoolsbilar.

Källa: Miljö & Utveckling

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARheT PÅ

PARTNERSUMMIT SMART

Livet ska vara enkelt, varje dag, året om.

Vi på Mälarenergi arbetar med några av livets viktigaste produkter el, värme, vatten, avlopp, stadsnät och energieffektivisering.

Det har vi gjort i över 150 år och det kommer vi att fortsätta göra.

Dygnet runt, året om finns vi där.

Redo att leverera allt våra kunder behöver för ett bekvämt liv. Vi arbetar för ett hållbart samhälle som även i framtiden ska vara lika varmt och skönt, ljust och uppkopplat, som det är idag.

Ett bekvämt liv, helt enkelt.

Läs mer på malarenergi.se eller ring 021-39 50 50.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

61

HÅLLBARHET | nyheter

Ny rapport om nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag om nedmontering av vindkraftverk och återställning av platsen.

I

rapporten presenteras en omvärldsanalys som ser till regelverk och hur frågan kring nedmontering och efterbehandling hanteras i andra länder på land och till havs. Rapporten redovisar resultat från 121 tillståndsbeslut och 16 anmälningsärenden för att se till hur krav på återställande finns med i dagens beslut.

– Det är viktigt att se till vindkraftverkens hela livscykel. Därmed är det ett betydelsefullt arbete för Energimyndigheten för att förebygga eventuella framtida problem, säger Matilda Schön vid Energimyndighetens vindenhet.

I rapportern konstateras bland annat att: - kostnaden för nedmontering mer än fördubblas med fördubblad installerad effekt.

- kostnaden för nedmontering inte bör schabloniseras då flera olika faktorer påverkar kostnadsbilden.

I rapporten presenteras också fakta kring vad som händer med vindkraftverk efter att de har monterats ned.

­– Därför är det viktigt att frågan om nedmontering och efterbehandling tas upp redan i tillståndsprövningar och att det finns en ekonomisk säkerhet som säkerställer att vindkraftverken i framtiden kan monteras ned, säger Ingrid Johansson Horner, vid enheten för vägledning på Naturvårdsverket.

Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen är viktiga och aktuella frågor som rör samhället i stort.

Nedmontering handlar om att återställa platsen men också om resurshushållning och att minska föroreningsrisken.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket arbetar övergripande i detta projekt med att ta fram en vägledning för nedmontering och efterbehandling som ska gälla för tillståndspliktiga och anmälningspliktiga vindkraftverk. Rapporten, som tagits fram av Campus Gotland Uppsala universitet, är beställd för att sammanfatta det senaste kunskapsläget och är tänkt att användas som ett av flera underlag för den kommande vägledningen.

För närvarande finns en del osäkerhet om vilka kostnader som egentligen är förknippade med att återställa platsen efter att vindkraftverken tas ur drift. −Man behöver jobba fram en bättre metod för att uppskatta kostnader för nedmontering och efterbehandling där man justerar efter de viktigaste nyckelfaktorerna, säger Liselotte Aldén vid Uppsala universitet Campus Gotland.

Rapporten i sin helhet finns att läsa på www.energimyndigheten.se Källa: Energimyndigheten

SKL startar nätverk för stöd i dialog med producenter

R

egeringen beslutade i augusti om nya regler för producentansvaret för förpackningar och tidningar. I huvudsak innebär beslutet att producenterna fortsatt har ansvaret för såväl insamling som återvinning.

– Regelverket ger producenternas möjligheter att på olika sätt samordna sitt system för insamling med kommunens system för övrigt hushållsavfall. Vi tror att det behövs olika lösningar för olika kommuner, säger Gunilla Glasare, direktör på SKL.

Kraven på insamlingssystemet skärps genom en tillståndsprövning och tydligare regler om tillsyn. Målnivåerna för materialåtervinning höjs. Förordningarna är ännu inte offentliggjorda. SKL kommer att företräda kommunernas intressen i en fortsatt dialog med producenterna.

Nätverk med kommunrepresentanter För att få förankring och stöd i dialogen med producenterna kommer SKL starta ett nätverk med representanter för kommuner. SKL kommer också använda webbplatsen och SKL:s nyhetsbrev för att informera om arbetet.

Olika förutsättningar kräver olika lösningar Regeringen framhåller kommunernas centrala roll i ansvaret för hushållsavfallet.

62

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARheT

Från URBAN till URBACT III

EU-programmet för kunskapsutbyte om hållbar stadsutveckling Med rötter i URBAN-programmen i slutet av 90-talet har URBACT-programmet utvecklats till ett välanvänt verktyg i den Europeiska stadsutvecklingspolitiken.

D

et fanns nästan 200 städer i Europa som genomförde URBANprogram från 1996 och framåt där Malmö och Göteborg var de enda svenska städerna som deltog. För att ta tillvara erfarenheterna från de tidigare URBAN-programmen i Europa startade URBACT-programmet 2003.

i övergivna gamla militäranläggningar, sociala företag som drivkraft i hållbar stadsutveckling, hållbart boende, jämställdhet med mera.

Utvecklingen av URBACT URBACT I-programmet utvecklades snart till ett nytt redskap för erfarenhetsutbyte mellan europeiska städer. Inom URBACT II har programmet och dess metoder utvecklats vidare och nu är URBACT III ett av programmen för europeiskt territoriellt samarbete inom sammanhållningspolitiken för 2014-2020. URBACT III bygger vidare på erfarenheterna från Urbact II som omfattade 500 städer i 29 länder.

Forskningen är en viktig i nätverkens utveckling. Till varje nätverk finns kopplat en så kallad tematisk expert som stödjer nätverkets arbete. De 13 städer, regioner och kommuner som deltar eller deltagit i ett eller flera URBACTnätverk i Sverige är Gävle, Stockholm, Malmö, Göteborg, Herrljunga, Södertälje, Umeå, Linköping, Regionförbundet Örebro, Karlskrona, Solna, Botkyrka, Lidingö.

I Sverige finns stora erfarenheter av URBACT II och I. 13 svenska städer, kommuner och regioner - från Malmö i söder till Umeå i norr deltar i eller har deltagit i totalt 22 olika URBACT-nätverk, indelade i olika temaområden. Varje stad, kommun eller region har utgått från de behov som funnits och samverkat med andra städer i Europa med liknande behov.

Det har till exempel gällt ungdomars utanförskap, integrerad stads- och regional utveckling, samverkan mellan universitet och städer, finansieringsfrågor, att främja användningen av elfordon i städerna, att involvera föräldrar för att hindra avbruten skolgång, att utforska frågor kring hållbar mat och upplevelse, att stärka social sammanhållning, att förverkliga potentialen

Svenska städer, kommuner och regioner som deltar i pågående URBACT II-projekt 2012-2015 Göteborg är partner i projektet ”Sustainable Food in Urban Communities” Nätverket arbetar med att utforska frågor kring hållbar mat och upplevelse. Linköping är partner i URBACTnätverket ”EUnivercities”. Nätverket förenar 10 medelstora städer som syftar till att förbättra samverkan mellan universiteten och städerna. Malmö är partner i URBACT-nätverket ”CSI Europé”. Detta

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

nätverk fokuserar på hållbar utveckling som en del av temat ”stadsplanering och stadsförnyelse”.

Stockholm är partner i URBACT-nätverket ”PREVENT”. PREVENT arbetar med metoder för att involvera föräldrarna för att förebygga avbruten skolgång. Regionförbundet Örebro deltar i nätverket ”ENTER HUB”. Detta nätverk främjar järnvägsknutpunkter/multimodala gränssnitt av regional betydelse, där medelstora städer är som motorer för integrerad stadsutveckling och ekonomisk, social samt kulturell förnyelse. Nätverket syftar till att utveckla innovativa planeringsverktyg och förbättra stadsplanering och stadspolitik för att uppnå en hållbar lokal och regional utveckling.

Södertälje är partner i projektet RE-Block (REviving high-rise Blocks) Ge höghusen ett nytt liv för att uppnå sammanhållna och gröna stadsdelar. Det huvudsakliga målet som behandlas av REblock är att främja en effektiv förnyelse av dessa stadsdelar, vilket gör dem mer attraktiva och förbättrar deras miljökvalitet, och

Artikeln fortsätter på sid 65...

63

EFÖ

UTST R VALTNINGS ÄLLARE PÅ DAGARNA

Vi hjälper svensk ooentlig sektor att bemöta nya utmaningar med smarta IT-lösningar www.cisco.se 64

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARheT

samtidigt skapa en integrerad skräddarsydd strategi för att bekämpa fattigdom.

URBACT i Europa I arbetet med URBACT II i Europa har ett stort antal lokala handlingsplaner utvecklats i de städer som deltagit. En studie gällande effekterna av detta arbete har visat att 90% av planerna helt eller delvis har implementerats i det vidare arbetet i städerna.

För att ytterligare ta tillvara, vidareutveckla och implementera uppnådda resultat har också pilotnätverk startats i dec 2013.

Södertälje leder pilotnätverket ”Diet for Green Planet” – Hälsosam och miljövänlig mat i offentliga miljöer och Gävle är partner i pilotnätverket ESIMeC II. Detta pilotnätverk förväntas identifiera processer för att implementera lokala arbetsplaner ESIMeC står för Economic strategies and innovation in medium-sized cities.

För att nå dessa mål kommer URBACT III att utveckla tre typer av insatser: gränsöverskridande utbyte, kapacitetsuppbyggnad samt kapitalisering och spridning. Var och en av dessa åtgärder kommer att bygga på de styrkor som utvecklats i URBACT II. Fokus på tematiska mål på ett flexibelt sätt Programmets resurser planeras att koncentreras till utbyte och lärande i frågor som rör följande fem tematiska mål: • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

• Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

• Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.

• Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

URBACT III-programmets fokus och omfattning Urbact III kommer att utgå från följande tematiska prioriteringar: • Förbättrad kapacitet att utveckla integrerade strategier för hållbar stadsutveckling.

• Städers behov av integrerade strategier och handlingsplaner.

• Stöd för implementering av strategier och handlingsplaner.

• Dela kunskap om hållbar stadsutveckling mellan praktiker, beslutsfattare i städer, nationella, regionala och EU.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

• Att främja social integration och bekämpa fattigdom.

Informationsdagar gällande URBACT III i Sverige kommer att genomföras på SKL i Stockholm 17-18/11 2014. Den första utlysningen förväntas i februari 2015.

Få ett smakprov redan den 12 november under Smart Summit 2014 på Aros Congress Center!

Bertil Nilsson

Bertil Nilsson Företagare och inspiratör som på uppdrag av Miljöförvaltningen/Malmö Stad arbetar med spridningspunkten för URBACT-programmet.

Fakta URBACT III För mer information om URBACT III och de städer, kommuner och regioner som deltager eller deltagit i olika URBACT-nätverk besök URBACT NDP Sveriges hemsida www.malmo.se/urbact. På www.urbact.eu finns mer information gällande alla de europeiska URBACT-nätverken och aktuell information om vilka resultat som uppnåtts.

URBACT NDP - National Dissemination Point – Nationell Spridningspunkt Malmö Stad har varit ansvarig för URBACT NDP sedan 2009 och fortfarande. Bakgrunden är att Malmö Stad ansvarade för Sveriges första URBAN-program 19972001. Malmö stad ledde också URBACT-nätverket ”Ungdomar från utanförskap till innanförskap” 2003-2006 och 2008-2011 deltog Malmö via Fosie stadsdel i det av Berlin ledda URBACT-nätverket CoNet.

65

HÅLLBARheT

När kommer elbilarna, eller ’hur svårt kan det vara?’ e-mobility berör oss alla!

För några år sedan, när de första ’riktiga’ elbilarna kom, var det många som trodde att en förändring, ett paradigmskifte, skulle gå otroligt fort. På några år skulle elbilen bli marknadsledande, det är ju bara att byta ut en bil mot en annan bil fast med annat bränsle så var det klart! Det är nog vad vi alla trodde var realistiskt, då!

R

iktigt så enkelt blev det faktiskt inte. Begreppet bil som funnits i drygt 100 år har genom åren förfinats, utvecklats och förändrats och blivit allt mer säker, bekvämare, fått bättre prestanda, lägre förbrukning och då också allt mindre miljöpåverkan. Det har alltså tagit 100 år till var vi är nu och att då tro att ett paradigmskifte kan ske mellan fredag till måndag, det var faktiskt lite naivt!

Det är inte bara att byta bil Det är dessutom inte bara ’att byta en bil mot en annan bil’, det måste till en ny infrastruktur för laddning, det måste till nya aktörer på marknaden för att få ihop fungerande affärsmodeller, det måste till lagar och regler som möjliggör detta skifte.

66

Roadmap:Sweden är ett industribaserat konsortium med bred förankring inom alla berörda områden. Vi jobbar med lobbying, samordning, information och kunskapsöverföring och tillser att de frågor som berörs och de gap som finns, effektivt tas om hand.

Fyra frågeställningar att beakta Jag skulle vilja dela upp frågeställningen i fyra delar eller kategorier. Först vill jag bara bredda begreppet elbil till elfordon, för då får vi med allt från elcyklar, mopeder, bilar, bussar och lastbilar. Kanske tillochmed elbåtar.

Första kategorin gäller själva fordonen; bilarna, bussarna och lastbilarna.

I många stycken fungerande teknik, men produktionsprocesser, volymer, eftermarknad och liknande behöver ytterligare förfinas.

Den andra kategorin rör infrastrukturen. För mindre fordon kommer vi ganska långt med laddning hemma och på jobbet. Skall vi använda bilen som idag, med ibland långa körsträckor eller laddning av tyngre fordon som bussar och lastbilar, måste det till en publik infrastruktur med mycket högre effekter. Till detta skall också kopplas en IT-struktur som kopplar ihop information om tillgängliga laddmöjligheter, och bästa vägen dit.

Tredje och kanske viktigaste kategorin berör själva affärsmodellen, värdekedjan. Nya aktörer på marknaden och nya tjänste erbjudanden. Fordonen kommer att tillåtas köra nattetid i innerstäderna, kanske till och med inomhus, med direkta leveranser av människor och gods, ända upp

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

HĂ&#x2026;LLBARheT

pü fjärde vüningen! Vi müste ocksü anpassa oss till nügot fÜrändrade beteenden, eventuella subventioner skall pü ett effektivt sätt beskrivas och kommuniceras.

Fjärde och sista kategorin har med alla regler, lagar, normer och fÜrordningar som idag styr och reglerar byggande av fastigheter, var vi für kÜra vüra fordon och var vi für parkera, hur vi tar betalt fÜr energi, P-platser och liknande. Dessa regler müste ses Üver och tillämpas fÜr att passa framtiden pü ett mera effektivt sätt.

En utveckling av hela samhället Omställningen till ett elfordons samhälle kommer att ta ytterligare nügra ür, kanske 5, kanske 10 ür, innan vi

har anpassat vürt beteende fullt ut. Vi pratar alltsü utveckling av hela samhället, i alla dess delar, fÜr att fullt ut dra bästa nytta av e-mobility.

Städerna blir stÜrre och det ställs hÜgre krav pü büde mindre utsläpp av lokala emissioner liksom globala CO2 utsläpp, vi vill ha tystare trafik i vüra städer. Transporter av människor och gods kommer inte att minska, men de müste anpassas fÜr att bli energieffektiva och minimera miljÜpüverkan.

Vi mĂĽste fĂĽ in denna kunskap i skolorna, i undervisningen, i kĂśrkortsutbildningen! Vi mĂĽste informera och utbilda ĂĽkare, transportĂśrer, taxibolag, bussbolag, kommuner och landsting att lĂĽngsamt driva utvecklingen mot mera elektrifierade transporter.

SWEPOSŽ NätverksRTK-tjänst

En fÜrutsättning är att vi gÜr det tillsammans pü ett samordnat sätt.

Ja, hur svürt kan det vara? Egentligen inte sü svürt, men mycket, mycket komplext och resultatet kommer av att vi arbetar tillsammans, Üver gränserna, mot ett gemensamt mül.

Johan Konnberg

Johan Konnberg Ansvarig fĂśr Roadmap: Sweden, och fĂśre detta Senior Advisor vid Volvo car corporation, hybrid center.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används fÜr till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

SWEPOS beräkningstjänst. Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç&#x2039; Ç&#x2039;Ç? Ç?Ç&#x2039; Ĺ&#x2122; Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç? Ç&#x152;Ç&#x160; Ç?Ç? Ĺ&#x2122; ÂŚÂŞÂ&#x2013;£¢ŒĹ&#x201A;Â&#x; ĭŒÂ&#x2013; Ĺ&#x2122; ÂŞÂŞÂŞÄ­ÂŚÂŞÂ&#x2013;£¢ŒĭÂ&#x201D;¢Â

67

UPPHANDLING | Juridik

LANDET

RUNT

Ny upphandling av frukt och grönt Närmare hundratusen stycken äpplen och två ton morötter går det åt i kommunens kök varje år. Nu är det återigen dags för Falkenbergs kommun att handla upp frukt, grönt och potatis. Kraven på den nya leverantören kommer öka avsevärt, bland annat ska varje produkt vara ursprungsmärkt.

– Men vi i verksamheten måste också bli bättre på att efterfråga det vi faktiskt vill ha. Inte bara säga att vi vill ha ett rött äpple av typ Ingrid Marie – utan kanske snarare ett rött äpple som är närproducerat. Vi ska också i större utsträckning säsongsanpassa våra salladsbord efter skördetider. Då kan vi både höja kvaliteten och få bättre ekonomi på salladskomponenterna, säger Agneta Elofsson, verksamhetschef för kostoch städservice i Falkenbergs kommun.

Senaste upphandlingen gjordes 2012. Då tecknades avtal med Halmstad frukt & grönt AB som sträcker sig fram till 201501-31.

Falkenbergs kommun har 49 kök som varje vecka får leveranser av frukt, grönsaker och potatis. Att dela upp upphandlingen i flera delar och därmed få flera leverantörer menar man från kommunens sida leder till ökade transporter därmed större miljöpåverkan. Att få flera olika leveranser ökar även arbetsbördan hos kökspersonalen.

Dock har man inför den nya upphandlingen kontaktat LRF och Näringsliv Falkenberg för att trots det undersöka intresset hos lokala producenter för att leverera närodlat frukt och grönt. För att ge mindre företag möjlighet att lämna anbud kan man i vissa fall anse det vara motiverat att dela upp en upphandling i mindre delar. Men på grund av den relativt lilla mängden och hög logistikkostnad i och med leveranser till 49 olika kök fanns ett mycket litet intresse hos de lokala producenterna.

Goda resultat för äldreomsorgen De äldre Aleborna är nöjda med både hemtjänsten och de kommunala boendena. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete under flera år för att skapa större delaktighet och bättre kvalitet inom äldreomsorgen. Boel Holgersson, ordförande för omsorgsoch arbetsmarknadsnämndens ordförande är nöjd: – Det är mycket glädjande att de allra flesta äldre i Ale är nöjda med den vård och omsorg de får. Jag tror att det nya arbetssättet med fokus på de äldre och förbättringar när det gäller maten med all säkerhet kommer att ge ytterligare förbättringar säger Boel Holgersson.

Personalens tid räcker till Resultatet grundas på en enkät som alla som använder kommunens hemtjänst eller bor på ett kommunalt boende fått svara på.

En viktig fråga är om personalen har tid så att det räcker. Frågan handlar om ifall personalen brukar ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos brukaren. Här säger 85 procent av hemtjänsttagarna och 79% av dem som bor i ett kommunalt boende ja. Siffrorna för Sverige är i genomsnitt 82 och 72%.

Förtroendet för dem som jobbar i hemtjänst och på boenden är också högt i Ale, 93% inom hemtjänsten och 90% på boendena.

Ett annat område där kommunen ligger över genomsnittet är hur trygg den äldre personen känner sig.

Värdigt liv och välbefinnande – Trygghet och förtroende är viktiga områden som vi hela tiden arbetar med. Vi pratar mycket i personalgrupperna kring bemötande och hur vi hjälper våra brukare att leva ett värdigt liv. Vi har undersköterskor och metodhandledare som fått utbildning i socialstyrelsens satsningar för värdigt liv och välbefinnande, säger Ann-Sofie Borg, som är verksamhetschef för äldreomsorgen i Ale kommun.

Att de äldre upplever att personalen har tid att göra sitt arbete känns extra bra, menar Ann-Sofie Borg. Under de senaste åren har Ale kommun lagt pengar på att frigöra boendepersonal från städuppgifter. I stället sköts städet av speciell städpersonal medans äldreomsorgens medarbetare kan fokusera på de äldre.

– Vi märker att både våra brukarna och deras anhöriga uppskattar att personalen kan ge mer tid till direktkontakt, säger AnnSofie Borg.

Fortsatt starkt nyföretagande i Österåker I Nyföretagarbarometern presenteras statistik över nyföretagandet i Sverige och antalet nyregistrerade företag i alla Sveriges kommuner och län. Den senaste halvårsbarometern visar att Österåkers kommun ligger på plats 11 av 290. Vid halvårsresultatet för nyföretagandet förra året låg vi på plats 21 av 290. Den nya plats 11 för halvåret 2014 innebär en ökning av nyföretagandet med 8,1 procent.

– Det är mycket glädjande och visar att företagare tycker att Österåker är en bra kommun att leva, bo, starta och driva företag i.

Vi arbetar hårt för att ständigt förbättra servicen till näringslivet, säger Lotta Holmgren, näringslivschef i Österåkers Kommun.

68

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Ulf Nyqvist blir ny kommundirektör Ulf Nyqvist blir ny kommundirektör för Karlstads kommun. Beslutet fattades av kommunstyrelsen tisdagen den 26 augusti. Ulf Nyqvist började sin bana i Karlstads kommun som förhandlingschef år 1989 och blev kommunens personaldirektör år 1995. Sedan 2003 har han varit biträdande kommundirektör. Nu efterträder han Anna Sandborgh när hon går i pension.

– Ulf Nyqvist har under många år visat att han har ett starkt engagemang, han levererar och har ett stort förtroende bland både medarbetare och de organisationer vi samarbetar med, säger PerSamuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi har en väl fungerande och välskött kommun.

Valet av Ulf Nyqvist som ny kommundirektör ger oss den stabilitet och de förutsättningar vi behöver för att fortsätta leverera god service till Karlstadsborna, säger Peter Kullgren (KD), kommunstyrelsens andre vice ordförande.

– Vi var överens om att förorda Ulf Nyqvist som ny kommundirektör. Han har en hög kompetens och en lång erfarenhet av ledarskap inom kommunen. Karlstad som växande stad och regioncentra har ett antal utmaningar framför sig. Jag ser fram emot vårt samarbete för en positiv utveckling för Karlstad, säger Linda Larsson (S).

Kommunstyrelsen fattade beslutet om tillsättningen vid sitt möte den 26 augusti och den nya kommundirektören ska börja sin nya tjänst på Karlstads kommun den 1 november.

– Jag tycker det ska bli jätteroligt och spännande och tar mig an uppdraget med stor ödmjukhet. Det finns många utmaningar för oss framöver. Vi får ta tag i dessa efterhand som de dyker upp. Min inriktning är att vi gör som vanligt och som vi gjort i många år; håller ordning på pengar, papper och personal och jobbar på i våra olika delar av verksamheten för att ge så bra service som möjligt till Karlstadsborna, säger Ulf Nyqvist.

Klart med chefer till ny organisation för samhällsbyggnadsprocessen Anna Henriksson och Anna Lindh Wikblad ska leda kommunens nya miljö- och byggförvaltning respektive samhällsutvecklingskontor. Arbetet med kommunens nya översiktsplan och målet 10 000 nya Luleåbor har lett till ett behov av att utveckla samhällsbyggnadsprocessen så att den blir tydligare, effektivare och mer strategisk. Därför förändrar Luleå kommun sin organisation från och med den 1 januari 2015.

En miljö- och byggförvaltning bildas där myndighetsutövningsfrågor ska hanteras. Myndighetsutövningen innefattar bland annat tillstånd och anmälan, tillsyn inom livsmedel, miljö och bygg samt lovgivning och dispenser. Förvaltningschef blir Anna Henriksson som idag arbetar som chef för bygglovsavdelningen på stadsbyggnadskontoret.

Ett samhällsutvecklingskontor bildas under kommunlednings-förvaltningen.

Kontoret ska samordna kommunövergripande samhällsutvecklingsfrågor för en långsiktig hållbar utveckling av Luleå. Det innefattar till exempel översiktsplanering, hållbarhetsfrågor samt övergripande mark-, bostads- och fastighetsfrågor. Kontorschef blir Anna Lindh Wikblad som idag arbetar på stadsbyggnadskontoret och bland annat varit projektledare för Vision Luleå 2050.

– Jag är övertygad om att båda två kommer att starta upp och samordna förvaltningens respektive kontorets arbete så att verksamheterna drivs med kvalité och effektivitet. De kommer redan i höst börja planera för den nya organisationen, säger kommunchef Anne Karlenius.

Tillträde sker den 1 januari 2015.

Lekebergs klättrar i rankning över Sveriges skolkommuner Att teckna ett avtal är inte slutet på processen utan bara början på arbetet och det gäller att ha en strategi för uppföljning.

Detta är något som Strängnäs kommun tagit fasta på när den nya livsmedelsupphandlingen genomförts.

I upphandlingen ställdes extra hårda krav på djurskydd enligt miljöstyrningsrådets baskrav, bland annat avseende transporttider och antibiotikaanvändning på ett antal köttprodukter. För att se till att kommunens nya livsmedelsleverantör Menigo levde upp till ställda krav tog kommunen hjälp av en revisor som gått igenom hur Menigo säkerställer djurskyddet.

Revisionen fann att Menigo hade bra rutiner men visade även på några förbättringsområden. Menigo kommer vidta åtgärder för att täcka upp bristerna. Hitintills har det inte varit speciellt vanligt att följa upp den här typen av krav och Strängnäs arbete har nu uppmärksammats även utanför kommunen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

69

boktips

Hur blir du en coachande ledare?

Vilken typ av ledare är du? Hur leder du dig själv och andra? Hur kan du skapa bättre balans och effekt?

Svaren hittar du i den här boken som steg för steg visar vägen till ett coachande ledarskap.

Vi får följa den imaginära personen Anders som utvecklas från att vara en överbelastad chef till att bli en coachande ledare. Anders lär sig först de viktigaste coachverktygen och därefter hur han kan vara en tydlig chef och en inspirerande ledare utifrån Propellermodellen TM, som är en förklaringsmodell för innehållet i ett optimalt coachande ledarskap där rollerna chef, ledare och coach är i balans och samverkar med varandra.

Titel: Coachande ledarskap i praktiken: Propellermodellen Författare: Christina Lagnelius Förlag: Liber Omfång: 152 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 252 kr, inkl. moms

Grattis!

En inspirationsbok för dig som fått väljarnas förtroende att föra deras talan i kommuner och landsting. Ett uppdrag som ger stora möjligheter, men som förpliktigar och kan innebära stora utmaningar.

Här får du: Lära om den demokratiska processen, som du nu är en del av. Hjälp att förstå vad ekonomichefen pratar om inför budgeten. Tips om vad du ska göra för att få igenom dina förslag. Veta vad du ska tänka på när du har kontakter med journalister. Råd om hur du hanterar sociala medier för att få ut ditt budskap. Möta framgångsrika lokalpolitiker och få del av deras erfarenheter.

Titel: Grattis du är förtroendevald Författare: Lena Hörngren Förlag: SKL Kommentus Media Omfång: 147 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 315 kr, inklusive moms

70

Öppna myndigheter? Öppna myndigheten ger dig ett helikopterperspektiv på svensk eförvaltning. Boken tar upp aktuella frågor om öppna data, e-tjänster, sociala medier, molntjänster, e-arkiv och processorienterade ledningssystem.

Samtidigt tolkas allt mot gällande rätt: Hur ska offentlighetsprincipen kunna förenas med krav på sekretess och integritetsskydd i det snabbfotade e-samhället? Ett axplock ur innehållet: - Vad är på gång?

- Vilka krav ställs på IT-systemen?

- Hur ska vi hitta?

- Hur ska webb och e-tjänster utformas?

Titel: Öppna myndigheten: Information och ärenden i e-förvaltningen Författare: Johan Eriksson Förlag: Komlitt Omfång: 307 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 499 kr, inklusive moms

Effektiv gränslös kommunikation Tycker du att möten är ett hinder i ditt arbete? Tänk om – att mötas är ett sätt att arbeta! Och tänk virtuellt – resfria, smarta möten som förenklar din vardag samt sparar tid och pengar.

Detta är den första boken på svenska om virtuella möten. Den ger konkret handledning kring hur man planerar, inför och genomför virtuella möten. Den bygger både på forskning och på erfarenhetsbaserad kunskap. Genomgående får läsaren praktiska tips samt exempel och lärdomar från ett antal svenska företag, myndigheter och organisationer.

Titel: Virtuella möten Författare: Lena Lid Falkman och Tomas Lid Falkman Förlag: Liber Omfång: 136 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 252 kr, inklusive moms

Risk för mutor?

Risken för mutbrott i Sverige är större än många tror och okunskapen om vad som faktiskt kan betraktas som ett mutbrott är betydande. Det finns dessutom en omfattande gråzon – en förmån kan vara acceptabel i ett sammanhang, men straffbar i ett annat. I den offentliga sektorn bör skyddet mot korruption vara extra starkt, men i takt med att offentlig verksamhet allt oftare läggs ut på entreprenad eller bedrivs i bolagsform har gränsen mot näringslivet och dess seder blivit vagare.

I Risk för mutor redogörs för de rådande straffbestämmelserna och hur den offentliga sektorn bör förhålla sig till näringslivskoden för att skapa transparens.

Här ges dessutom utförlig information om risksituationer och hur man kan skydda sig i olika verksamheter.

Titel: Författningssamling i rättsvetenskaplig introduktionskurs Författare: Lars Henriksson Förlag: Norstedts Juridik Omfång: 765 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 421 kr, inklusive moms

Säkra välfärdstjänsternas kvalitet Tillståndsgivning, tillsyn och uppföljning är viktiga verktyg för att säkra välfärdstjänsternas kvalitet. Regelverken för olika typer av tjänster har delvis utvecklats i skilda riktningar. Är de rådande regleringarna ändamålsenliga? Hur och varför skiljer sig reglerna mellan olika tjänster och privata respektive offentliga utförare?

I forskningsrapporten Välfärdstjänster: tillstånd, tillsyn och uppföljning från SNS och IFN presenteras en kartläggning av de regelverk som gäller för ett antal centrala välfärdstjänster i Sverige.

Titel: Välfärdstjänster tillstånd tillsyn och uppföljning Författare: Eva Hagbjer Förlag: SNS Förlag Omfång: 199 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 192 kr, inklusive moms

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER Å

P DAGARNA PARTNER R VALTNINGS EFÖ

Välkommen till IT-rättsforum 2014 Nyheter och uppdateringar inom IT-rätten.

27 november, Stockholm Waterfront Congress Center Ur programmet: Agne Lindberg, Delphi, ”Webbhandel – legala utmaningar och möjligheter” Conny Larsson, Gärde & Partners, ”Kan regler om sekretess hindra användandet av molntjänster?”

Mathias Strand, Microsoft, ”Molntjänster och legala spörsmål från leverantörsperspektivet”

IFI är partners under eFörvaltningsdagarna!

Vi föreläser om ”Samverkan mellan likvärdiga partners”.

Ta del av de fem bästa tipsen för att bygga framgångsrika partnerskap.

Agne Lindberg, Delphi

Conny Larsson, Gärde & Partners

SE HELA PROGRAMMET OCH BOKA PLATS VIA VÅR HEMSIDA IFI.SE Mathias Strand, Microsoft

Institutet för informationsteknologi (IFi) är en kommersiellt oberoende organisation, som erbjuder den senaste kunskapen inom IT från övergripande strategisk styrning ner till praktiskt genomförande.

Våra kurser, seminarier och certifieringsprogram tillför ett verksamhetsperspektiv till teknikens nya möjligheter.

Du får sakliga och objektiva verksamhetsinriktade underlag för nödvändiga beslut och utveckling.

För att säkerställa vår position i den tekniska tillämpningens framkant har vi partnerskap med marknadens största IT-leverantörer, advokatfirmor och rådgivare.

Institutet för informationsteknologi • Narvavägen 12, 115 22 Stockholm • Tel: 08-660 32 30 • www.ifi.se • info@ifi.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

71

nyheter

Ny forskarrapport:

Juridiska tjänster

Funktionsupphandling leder till innovationer

Förlängning av ramavtal t.o.m.

2015-10-31.

Genom att upphandla funktion i stället för att detaljerat beskriva produkter eller tjänster kan innovationer och nytänkande stimuleras. Det framgår av en ny forskningsrapport som professor Charles Edquist vid Circle, Lunds Universitet, har skrivit på uppdrag av Konkurrensverket.

O

ffentliga upphandlingar kan bidra till, och vara en drivande kraft, för innovationer i samhället.

För att åstadkomma detta krävs inga lagändringar. Däremot är det nödvändigt att politiker och beslutsfattare ger besked om att det ska genomföras sådana upphandlingar – och samtidigt tar ansvar för dem.

I rapporten Offentlig upphandling och innovation framhåller författaren att det bästa sättet att göra reguljära upphandlingar innovationsvänliga är att göra så kallade funktionsupphandlingar. För detta behövs inga lag- eller regeländringar. Funktionsupphandlingar innebär att det i upphandlingsunderlaget ställs krav på funktion i stället för specifika krav på produkterna, varorna eller tjänsterna.

Ramavtalen för avtalskategorin Juridiska tjänster förlängs t.o.m.

2015-10-31 inom avtalsområdena Allmän fastighetsrätt, arbetsrätt, associationsrätt, entreprenadrätt, hyresrätt, it-rätt, konkurrensrätt, miljörätt, offentligrätt, skadeståndsrätt, speciell fastighetsrätt, upphandlingsjuridik och övriga rättsområden.

Källa: Göteborgs Stad Upphandlingsbolaget

Rapportförfattaren föreslår att upphandlingsreglerna ändras så att även tekniska högskolor, medicinska fakulteter, sjukhus eller offentliga forskningsorganisationer också ska tillåtas delta vid så kallad förkommersiell upphandling. Idag är andra än privata företag uteslutna från att delta.

Tjänstefordon och förmånsbilar 2015

Uppdragsforskningsrapporten har titeln ”Offentlig upphandling och innovation”.

Den är skriven av professor Charles Edquist vid Circle, Lunds universitet. Det är Konkurrensverket som har beställt och finansierat rapporten, men författaren svarar själv för slutsatserna.

Källa: Konkurrensverket

Befintligt ramavtalet för Tjänstefordon och förmånsbilar löper ut den 31 oktober 2014, med möjlighet till förlängning till och med 31 oktober 2015.Kammarkollegiet har genomfört en förstudie för att kartlägga omfattning, inriktning, utformning och upplägg av kommande upphandling inom det aktuella området.

Beslut har fattats avseende förstudierapporten och arbetet inför kommande upphandling har påbörjats.

Källa: Avropa

Migrationsverket säger upp avtal

Region Skåne blir ägare till vindkraftverk

Flyktingboendet Jollen i Oxelösund är på väg att tömmas. Migrationsverket har valt att inte förnya sitt avtal med företaget Vinterklasen som äger lokalerna och driver boendet.

Enligt Migrationsverket är det två anledningar som ligger bakom beslutet, rapporterar Södermanlands Nyheter (SN). För det första har företaget inte uppfyllt Migrationsverket krav, och för det andra har företaget har en skatteskuld på 172 000 kronor, enligt verket.

Kravet som Migrationsverket menar inte uppfyllts gäller omständigheten att de boende fått äta sina måltider i en lokal som ligger för långt bort från själva boendet.

Region Skånes upphandling av vindkraft är nu klar. Eolus Vind AB ska bygga sex vindkraftverk som tillsammans ska täcka cirka 40 procent av Region Skånes elbehov de närmaste 20 åren.

Bygget börjar i november och Region Skåne tar över ägandet i oktober 2015 när allt står klart.

Migrationsverket har bett Vinterklasen att lösa detta, vilket inte gjorts, enligt vad Per Loman på Migrationsverkets boendesekretariat, uppger för tidningen.

Företagets skatteskuld upptäcktes vid en rutinkontroll, i samband med att en hyresförhandling förbereddes, uppges det från Migrationsverket. Detta fick till följd att det tillfälliga hyresavtalet hävdes den 5 september. Statliga myndigheter ingår inte i avtal med företag med skatteskuld.

De boende kommer nu att omplaceras där det finns lediga platser inom myndighetens bestånd. Det kan bli aktuellt att dela upp dem mellan olika asylboenden. Tidningen har sökt Åke Holmström, vd för fastighetsbolaget Vinterklasen för en kommentar.

Vindkraftverken byggs enligt den senaste tekniken och är av fabrikat Vestas V126. Miljötillståndet har beslutats av Miljöprövningsdelegationen.

Källa: Region Skåne

Bo Höglander

72

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

AVTALSNYTT

digitala mötesrum

Nytt ramavtal för digitala möten Det nya ramavtalsområdet Digitala mötesrum blev den i början av juni klart för avrop. Sex leverantörer får vara med och dela på de offentliga affärerna där två av de riktigt stora svenska operatörerna föll på målsnöret.

E

fter överprövningar, där Statens inköpscentral dessutom förlorade så att hela upphandlingen var tvungen att göras om är nu ramavtalet för Digitala mötesrum snart klart för avrop.

Nio parter lämnade anbud och Kammarkollegiet kommer att skriva ramavtal med sex av dem: Atea, Audiocom Pendax, Dav Partner, Ricoh Sverige, Sv Visual communication och STV Svenska video & tele konsult. Utanför hamnade TDC, Telisonera och pi.se.

Helt nytt avtalsområde Digitala mötesrum är ett nytt avtalsområde inom Kammarkollegiet och gäller produkter, konsulttjänster och funktionstjänster inom området digitala mötesrum. Avtalet täcker in både tekniken och till och med inredningen i rummen för att skapa en så komplett helhetslösning som möjligt.

– Vissa av delarna finns även med i ramavtalet för Kommunikation som tjänst, men det har aldrig varit så här tydligt och utmejslat som det är nu, menar Hans Sundström, enhetschef på Statens inköpscentral, och är nöjd med utfallet.

väldigt nöjda och bryter med detta avtal ny mark, säger Hans Sundström.

Avtalet gäller i två år med chans till förlängning.

Källa: Telekomidag

Denna upphandling ska inte blandas ihop med Av-produkter som omfattar produkter och tillhörande tjänster som installeras och ägs av avropande organisation.

Första gången Efter genomförd upphandling som kom i april 2013 överklagades tilldelningsbeslutet.

Förvaltningsrätten dom gjorde att hela upphandlingen var tvungen att göras om. I maj i år kom beslutet och nu har tiden för överklagan gått ut.

– Det är alltid svårare att göra en upphandling för första gången eftersom man inte har någon tidigare erfarenhet. Men nu är vi är

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

Ramavtalsleverantörer på detta ramavtalsområde är: Atea Sverige AB AudicomPendax AB DAV Partner AB Ricoh Sverige AB STV Svenska Tele & Video Konsult AB SV Visual Communication AB

73

AVTALSNYTT

DAV Partner tar videokonferens personligt

L

ite formellt uttryckt är DAV Partner oberoende specialister inom videokonferens och AV-lösningar. Företaget har avtal med Kammarkollegiet inom båda verksamheterna. Så långt formalia. Var det egentligen handlar om är att man ser till att kunderna får riktigt bra möten. Oavsett om de träffas i den digitala verkligheten eller i den, tja, verkliga verkligheten.

Inom videokonferens levererar man bland annat till Chalmers, Luleå och Umeå Universitet samt Regeringskansliet. Niclas Ermesjö är ansvarig för avtalet hos DAV Partner. Vad kan då Niclas säga om utvecklingen?

– Branschen i stort har gått från resurs- och tidskrävande produktinfrastrukturer till anslutande funktionstjänster som till exempel DAVmeeting. Idag tar leverantören ett betydligt större ansvar och kunderna förväntar sig en lösning som alltid fungerar.

Fördelarna med en tjänst som DAVmeeting är många, den är enkel att skala upp eller ner efter skiftande behov. Det krävs inga tunga teknikinvesteringar från kunden. Leverantören underhåller och uppgraderar tekniken, som i det här fallet finns hos DAV Partner.

DAV Partner har arbetat med videokonferens sedan starten 2001.

Ledstjärnan har hela tiden varit att sätta användaren i centrum. Så enkelt som möjligt, så avancerat som nödvändigt är nyckeln. Då är det viktigt att vara personliga.

– Hos oss får användaren alltid personlig hjälp direkt, det kan gälla att koppla upp sig, spela in mötet, ta fram statistik eller något annat. Behövs egentlig support får kunden alltid prata med en senior tekniker.

Att kunderna inte blir anonyma ärendenummer underlättas av att DAV Partner inte är ett jätteföretag. Huvudkontoret ligger i Mölndal utanför Göteborg och filial finns i Stockholm. Dessutom har man ett rikstäckande nät av samarbetspartners.

– Våra samarbetspartners är noga utvalda, och vi står självklart som garant för kvaliteten hela vägen ut, säger Niclas. Ett bra exempel är Mindspace Group AB som har gjort jättefina insatser i arbetet med Luleå och Umeå Universitet, säger Niclas.

Hur inleds då ett samarbete med kund? Finns det en kravspecifikation utgår man förstås från den, men ibland ser kunden behovet men saknar kunskapen eller tiden att ta fram en lösning.

– Självklart kan vi hjälpa till med en förstudie, konsulttjänster ingår i avtalet. Då går vi igenom och analyserar förväntningar och behov.

Kunden kanske tycker det är viktigt att till exempel kunna konferera via smartphone eller surfplatta.

74

När det är klart skapas ett förslag till lösning, bestående av produkter och tjänster. Eftersom DAV Partner arbetar leverantörsoberoende kan kunden alltid vara säker på att den rekommenderade lösningen bara utgår från behoven.

Oberoendet innebär också att DAV Partner är vana vid att hantera flera olika tekniska plattformar. Att integrera Microsoft Lync är en självklarhet.

– Det bästa sättet att uppleva funktionstjänsten DAVmeeting är såklart att prova. Kontakta oss och boka en gratis provmånad så får du uppleva tjänsten i verkligheten, avslutar Niclas.

Niclas Ermesjö Ansvarig för avtalet hos DAV Partner

FAKTA Omsättning: cirka 80 MSEK Antal anställda: 11 Startade: 2001 Huvudkontor: Mölndal Filial: Stockholm Certifieringar: ISO 9001 & 14001 Avtalsområde: Kammarkollegiet Digitala Mötesrum 2013 Giltighetstid: 2 + 2 år Referenser: Chalmers, Göteborgs Universitet, Luleå Tekniska Högskola, Umeå Universitet, Regeringskansliet med flera.

Andra ramavtal: Kammarkollegiet AV-produkter 2012, Göteborgs Stad, Försvarsmakten med flera.

Kontaktperson: Niclas Ermesjö Telefon: 031-775 97 00 E-post: info@dav.se Hemsida: www.dav.se

Offentliga Affärer 4 2014 | www.offentligaaffarer.se

Nu gör vi Kammarkollegiets avtal ännu bättre!

Prova DAVmeeting en månad gratis.

Som du vet har DAV Partner ramavtal med Kammarkollegiet inom digitala mötestjänster. Eller videokonferens, som det heter i dagligt tal. Nu har vi bestämt oss för att krydda det lite extra: Du kan prova DAVmeeting en månad gratis.

DAVmeeting är helt enkelt videokonferens som tjänst. Du betalar efter hur mycket ni använder tjänsten, och vi står för teknik, underhåll, support och annat.

Vi kan enkelt skala upp eller ner lösningen beroende på hur era behov förändras. Eftersom den tekniska infrastrukturen är placerad hos oss, har vi full kontroll och hög driftssäkerhet.

Kontakta oss direkt för att prova en månad gratis. Finns ingen anledning att vänta, eller hur?

Vi ses! Och hörs.

Ni hittar mer information om avtal, sortiment och tjänster på dav.se.

HUVUDKONTOR Södra Ågatan 18A, 431 35 Mölndal Telefon: 031-775 97 00 | Fax: 031-775 97 01 E-post: info@dav.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2014

FILIAL STOCKHOLM Norrmälarstrand 78, 112 35 Stockholm Telefon: 08-650 98 30 | Fax: 08-650 98 29

75

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Vi sätter kommunen i en bättre sits

Antalet äldre människor i Sverige blir allt fler och våra kommuner måste hitta nya sätt att erbjuda möjligheter för bra vård- och omsorgsboenden även i framtiden. En sådan möjlighet är Riksbyggen och vårt koncept för vård- och omsorgsboende samt trygghetsboenden med kooperativ hyresrätt. Med konceptet kan kommunen säkerställa inflytande, kvalitet och långsiktighet, utan att använda kommunala medel.

Vill du veta mer om Riksbyggen och kooperativa hyresrätter för vårdoch omsorgsboende samt trygghetsboende, besök oss på riksbyggen.se/RKHF Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.