Offentliga Affärer nr 3 2014

Nr 1 2014Nr | Pris 3 2014 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunskap är källan till goda affärer –

505 800 Ny direktupphandlingsgräns Vi listar de viktigaste seminarierna

i ALMEDALEN åt dig!

PROFILEN: LENA ERIXON

Hon leder landets största offentliga inköpare

Dina kunskaper på e-förvaltningsområdet är av högsta prioritet eFörvaltningsdagarna erbjuder dig all den kunskap du och din verksamhet behöver för att utvecklas och nå de uppsatta målen för din och landets digitala agenda. Årets program syftar också till att ge dig rätt kunskap för att undvika fällor på vägen och de yttre och inre hot som du kan utsättas för. När du besöker dagarna möter du ett femtiotal inspirerande och engagerade föreläsare, hundratals kollegor och de främsta leverantörerna på plats.

TBLICK

INTERNATIONELL U

Think outside the box when implementing identity assurance Listen to the interesting story of how Britain gets its’ conservative citizens to change the attitude towards new solutions such as identity assurance. Robin Walker, EU Affairs Lead, Identity Assurance Programme, Government Digital Service, Cabinet Office, UK.

Beslutsmagi!

Din framtid skapas av besluten du fattar. Skillnaden mellan framgång och misslyckande avgörs av kvaliteten på dina beslut. Pelle Tornell ger oss verktygen och insikterna för hur vi kan fatta bättre och snabbare beslut i en värld som ständigt förändras.

Lika användbart på jobbet som i privatlivet.

Pelle Tornell, Författare och Beslutsexpert.

UNCONFERENCE

Gränsöverskridande e-tjänster för framtiden Var först att ta del av en livedemo av EU:s kommande e-tjänster som idag endast finns tillgängliga som piloter i värdländerna. Dessa ska i framtiden göra livet lättare för EU:s medborgare, organisationer och företag.

• Advanced eLearning • eBanking • eBusiness • eHealth Herbert Leitold, Secure Information Technology Center, Austria and Arvid Welin, Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University.

iktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltning

ÅRETS MODERATOR ÄR - KARIN ADELSKÖLD! Karin Adelsköld är ståuppkomiker, programledare, författare, teknikexpert och bloggare. Karin är återkommande i SVTs nyhetspanel, P3 Browsers panel och driver teknikbloggen Lilla gumman. 2011 utsågs hon till Årets kvinnliga komiker vid Svenska Stand up-galan. 2012 satte Internetworld henne överst på listan över 62 kreativa personer att hålla koll på i det digitala Sverige.

PANELSAMTAL De nya hoten mot informationssamhället Vilka är de värsta hoten i dag och vad ska du akta dig för i framtiden? Experterna spanar in i framtiden och hjälper dig att säkra upp innan du blir utsatt.

Per Hellqvist, Symantec och Fia Ewald, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

TBLICK

INTERNATIONELL U

DIGITAL AGENDA FÖR

EUROPA

Läs programmet och anmäl dig redan idag!

Nu kan du läsa programmet och anmäla dig till årets eFörvaltningsdagar på www.eforvaltningsdagarna.se

Varmt välkommen!

• Friktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltning • Friktionsfri förvaltn

Problem ska inte göras större än nödvändigt. detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

Offentliga Affärer nummer 3 2014

PROFILEN Lena Erixon

8

En av Sveriges största offentliga köpare, FMV, leds av en kvinna, Lena Erixon.

– Det fungerar mycket bra, jag tycker jag bemöts med stor respekt både inom FMV och av Försvarsmakten, säger hon.

Men visst skulle det vara bra med fler kvinnor på ledande positioner inom försvarsområdet, både i Sverige och internationellt.

Lena Erixon konstaterar att FMVs uppdrag utökats de senaste åren genom den förskjutning av ansvar som skett mellan oss och Försvarsmakten.

21 | nyheter Nu är det klart. Sveriges Riksdag har klubbat de nya gränsbeloppen för direktupphandling. Lagändringarna innebär betydande höjningar av beloppsgränserna.

14 | upphandling Offentlig upphandling är ett område som befunnit sig i ständig förändring ända sedan Sveriges inträde i EU. Och så tycks det fortsätta. Tar man även in området konkurrens är förändringarna ännu fler.

31 | eFörvaltning/IT Framtidens kartor är både interaktiva och tredimensionella. Men hjälp av pekskärmar kan medborgarna granska föreslagna plan- och byggprojekt och föreslå egna lösningar. I alla fall om Linköpings kommuns 3D-satsning går hem bland invånarna.

46 | säkerhet

22

44

Hur säkra är egentligen automatiska dörrar i offentliga fastigheter? Förra året infördes en tuff EU-standard för personsäkerhet i automatiska dörrar.

2013 skedde också ett antal personolyckor i offentliga miljöer, ofta orsakade av felaktigt installerade automatiska dörrar.

54 | hållbarhet

Utredare till klimatfärdplan 2050 utsedd Regeringen har tillsatt en utredare för att ta fram en strategi för det fortsatta klimatarbetet. Klimatfärdplan 2050 ska ta fram konkreta förslag om hur Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.

Läs mer på sid 55.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Blir det enklare än tidigare att ställa miljökrav och sociala krav när de nya EU-direktiven träder i kraft? Många ställer sig frågan, eftersom ett av huvudsyftena med att se över direktiven var att underlätta för upphandlande myndigheter att ta miljö- och sociala hänsyn vid upphandling.

Återkommande 18 | UPPHANDLING - juridik 28 | eFÖRVALTNING – juridik 40 | EXPERTPANELEN – svarar 58 | LANDET RUNT – nyheter

5

Planeten ska med!

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hållbart företag. Vi ska helt enkelt med våra grundvärderingar om långsiktighet, trygghet och samverkan jobba för att som organisation vara hållbara.

Men också skapa lösningar som gör att människor både kan bo bra i hållbara miljöer och själva bidra till ett hållbart samhälle.

Det är vår framtidsvision men också vad vi gör idag. Som företag har vi arbetat långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart i över 70 år, både med bostäder, men även genom våra förvaltningstjänster.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du gå in på riksbyggen.se redan idag.

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

LEDARE

Åter till Almedalen Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Externa skribenter Lars Arrhed Åsa Bäcklin Björn Eriksson Mikael Karlsson Stig Lundberg Johanna Näslund Hanna Rehn Fredrik Rehnström Kimmo Syrjäläinen Layout Sarah Nilsson Omslagsfoto Yvonne Åsell, SVD, TT Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29

Någon gång i slutet av förra årets Almedalsvecka tog det stopp.

Efter ett antal seminarier, mingel, utekvällar och möten med mer eller mindre intressanta människor sa både kroppen och hjärnan ifrån att nu fick det vara nog. Vi behövde en paus, inte bara från varandra utan ifrån allt som har med Almedalen att göra, men redan på båten från Gotland, kändes det lite vemodigt.

Visst lämnar den så kallade Politikerveckan i Almedalen sina besökare med blandade intryck? Åtminstone tycker jag det, men även om de sista årens tempo höjts avsevärt och även om de som varit med ”från början” ofta uttrycker en viss försämring över den jippoliknande stämningen och att kommersialismen som det verkar för alltid slagit sina klor i ”Politikerveckan” så verkar fler och fler vallfärda hit, och något måste det ju ändå bero på.

Ur tidningens synvinkel ser vi det som direkt nödvändigt att vara på plats, det finns dels en hel del intressant att bevaka inom ramen för vårt journalistiska uppdrag, dels finns vi på plats för att genom-

föra seminarier inom de områden vi verkar och med syfte att gynna fortsatt goda offentliga affärer.

Någon sa, finns man inte i Almedalen, så finns man inte alls! Detta är nog att ta i, men i vår bransch är det nära nog så.

Tur då att det nu gått ett år sedan jag satt på båten hem från Gotland, nu har vi samlat ny kraft och kommer tillbaka med full styrka och är redo att leverera bra seminarier och efterföljande god journalistik ifrån dagarna.

Minglen och de trevliga möten vi ser fram emot kommer liksom med i paketet.

I detta nummer av tidningen har vi lagt lite tid på att tipsa dig, inte bara om våra seminarier på ämnet offentliga affärer, utan även om annat som kan intressera dig som läsare om du bestämt dig för att besöka Almedalsveckan i år.

Hoppas vi ses!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

7 Foto: Region Gotland

PROFILEN | Lena Erixon - Generaldirektör på FMV

Hon leder FMV – tung köpare i staten

Från anskaffning till fokus

En av Sveriges största offentliga köpare, FMV, leds av en kvinna, Lena Erixon.

– Det fungerar mycket bra, jag tycker jag bemöts med stor respekt både inom FMV och av Försvarsmakten, säger hon. Men visst skulle det vara bra med fler kvinnor på ledande positioner inom försvarsområdet, både i Sverige och internationellt.

L

ena Erixon konstaterar att FMVs uppdrag utökats de senaste åren genom den förskjutning av ansvar som skett mellan dem och Försvarsmakten.

– Från att ha fokuserat mest på anskaffning är vi nu fokuserade på hela livscykeln med ett särskilt ansvar för den bakre logistiken med förråd, service och verkstäder och driftstyrningen av försvarets vidmakthållande. Vi deltar även mer i de tidiga skedena i planeringen.

Det gör uppdraget både mer krävande men också mer spännande.

Offentliga Affärer fick en intervju med en mycket upptagen generaldirektör och berörde först Rysslands aggression mot Ukraina och det snabbt förändrade säkerhetsläget i Europa och Sverige.

Tror du att ni får mer att göra nu?

– FMVs uppgift är att säkerställa att Försvarsmakten har den tillgång till den materiel och de tjänster Försvarsmakten behöver utifrån sitt förmåge- och beredskapsbehov.

Förändringar i omfattningen av våra uppgifter kommer naturligtvis vara direkt beroende av eventuella förändringar i Försvarsmaktens uppgift och beredskap framöver.

Materiel- och logistikförsörjning till Försvarsmakten är ert huvuduppdrag. Men ni utför även uppdrag åt andra myndigheter och ibland är ni statens företrädare i komplexa internationella affärer. Vill du berätta mer om den rollen?

– Det är helt riktigt det du säger – FMV tar på sig uppdrag åt andra myndigheter än enbart Försvarsmakten, till exempel Kustbevakningen och Polisen. Förutsättningen för att vi ska ta på oss ett uppdrag från en annan myndighet där det exempelvis har identifierats att Försvarsmakten och någon annan myndighet har ett liknande materielbehov med motsvarande teknisk kravställning är att det finns en nytta för vår huvudkund, alltså Försvarsmakten.

8

Den nyttan kan till exempel bestå i att vi kan få bättre priser genom att upphandla större volymer eller att vi har möjlighet att dela på underhållskostnader under materielens livslängd.

”

Det handlar om teknik, projektledning, kommersiellt kunnande och militärt kunnande som tillsammans bildar den helhet som krävs för uppgiften.

– När vi företräder staten i det internationella perspektivet så ska det även i dessa fall finnas en nytta för staten Sverige och då också Försvarsmakten.

– Det vi kan bidra med, och som gör att vi får dessa uppdrag, är den kompetens som finns inom FMV. Det handlar om teknik, projektledning, kommersiellt kunnande och militärt kunnande som tillsammans bildar den helhet som krävs för uppgiften.

FMV är en projektintensiv myndighet. Ni har cirka 1 000 materielprojekt igång, av dessa förnyas cirka 500 varje år, enligt era egna uppgifter. Vad innebär detta mer konkret?

– Det innebär att över året så har vi pågående 1000 materielprojekt varav cirka 500 avslutas och 500 nya påbörjas.

Vår projektverksamhet består av en stor spridning av olika typer av projekt – vissa projekt sträcker sig över ett stort antal år och vissa både påbörjas och avslutas inom ett halvår till ett år.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

på hela livscykeln

Det huvudsakliga regelverket när ni upphandlar är LOU. Men för FMV gäller även Lagen om upphandling på försvars-och säkerhetsområdet, LUFS. Finns det siffror (ungefärliga) på hur stor del av upphandlingarna som omfattas av LUFS? – Uppskattningsvis 45-50 procent av det totala antalet beställningar ligger inom ramen för LUFS tillämpningsområde. Ser man till andelen av beställningsbeloppet så utgör beställningar enligt LUFS drygt 80 procent. Siffrorna är inte exakta och varierar naturligtvis över åren men jag skulle uppskatta att det ligger någonstans där (anslag 1.3 och 1.4).

När det gäller den sedan 1 januari 2013 nytillkomna beställningsverksamheten – där FMV stödjer Försvarsmakten med upphandling av varor och tjänster inom ramen för driftanslaget 1.1 – motsvarar andelen LOU en större del just med hänsyn till denna verksamhets art.

På er hemsida säger ni att det finns anledning att (både i näringsliv och i förvaltning) föra en diskussion kring etik, affärsmoral, kund-leverantörsrelationer med mera. ”Detta gäller särskilt för FMV, vars medarbetare företräder en myndighet som i stor omfattning sysslar med upphandling av materiel och tjänster till betydande värden.”

Hur förs denna diskussion på FMV? – FMV har dels en tydlig policy avseende etikfrågor som tar sitt avstamp i Regeringsformen och att vår verksamhet sker på medborgarnas uppdrag - det gör att vårt agerande ska präglas av saklighet, opartiskhet och objektivitet. De anslag vi belastar med vår verksamhet är skattemedel och måste alltid hanteras på ett ansvarsfullt och förtroendeskapande sätt.

Fortsättning på sid 10... www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Fortsättning på sid 10...

9

Fortsättning från sid 9...

”

Vi följer med intresse den utveckling som drivs inom försvarssektorn vad gäller etikfrågor, till exempel genom Transparency International.

– Som komplettering till FMVs policy så arbetar vi enligt ett regelverk, de svenska upphandlingslagarna som har sin grund i EU-direktiv, som såväl i tillämpning som i tolkning och praxis tar sitt avstamp i EU:s allmänna rättsprinciper.

Transparency International, och arbetar kontinuerligt med att se över hur våra egna processer kan förbättras och förtydligas.

Hur följs etiska och sociala krav upp?

– Vi ställer alltid krav på våra leverantörer att de lever upp till lagar och regler och vi har sedan ett antal år också specifika etikklausuler och hänvisningar till ex. ILO-konventionen. Det handlar till exempel om minimiålder för att få arbeta, förbud mot tvångsarbete, föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Inom områden där vi erfarenhetsmässigt har sett brott mot den här typen av krav genomför vi också kontroller hos leverantör osv.

Vilken är den största utmaningen för FMV? – Att säkerställa att vi bistår försvarsmakten med den materiel och den logistik den behöver i rätt tid oavsett om det är i Afghanistan, Mali eller till en övning i Boden eller Skövde.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att vi nu kan ta tydliga steg i riktning till att leva upp till våra mål och vår vision ”Effektiv försvarlogistik – när och där den behövs” och att det leder till att försvarsmaktens förband får en bättre förmåga och en ökad tillgänglighet.

Bo Höglander

Fakta om Lena Erixon Namn: Lena Erixon Ålder: 53 år Familj: Maken Anders samt sonen Arvid 24 år och dottern Lisa 21 år.

Intressen/fritid: Hästgården i Falun, motionera samt teater, musik och skönlitteratur. Övrigt: Bor i lägenhet på Södermalm under veckorna och på gården i Falun under helgerna.

Det vill säga likabehandling, transparens, icke-diskriminering, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Det gör också att diskussionen rörande ett etiskt förhållningssätt i våra verksamheter är ständigt närvarande.

– Vi följer med intresse den utveckling som drivs inom försvarssektorn vad gäller etikfrågor, till exempel genom 10

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

Hela vägen till hela Sverige!

Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu.

Nu lanserar vi ODR Samhällsinformation Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kommersiella.

Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinformation, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla.

Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat.

Lite som kommunikationens kollektivtrafik!

Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

11

NYHETER

Svensk rätt klarar EU:s krav för datalagring De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller europarätten. Det konstateras i en analys som har lämnats till justitieminister Beatrice Ask och som gjorts för att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kal�lade datalagringsdirektivet.

Analysen har gjorts av den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, biträdd av professorn i folkrätt vid Uppsala universitet, Iain Cameron.

EU-domstolen har i sin dom pekat på ett antal omständigheter som tillsammans lett domstolen till slutsatsen att direktivets reglering inte lever upp till EU-rättens krav på proportionalitet. Därför har direktivet bedömts vara ogiltigt. Domstolen har dock inte uttalat sig om giltigheten av nationella regler.

Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader och omfattar uppgifter som är

nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Han pekar vidare på att det i svensk rätt, till skillnad från i direktivet, finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter.

Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte står i strid med EU- eller europarätten.

Trots det anser Heckscher, mot bakgrund av att EU-rätten och europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, att det finns skäl att närmare överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om att vidare analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet.

De fortsatta övervägandena kommer att göras i nästa del av utredarens arbete som ska presenteras omkring årsskiftet.

Källa: Justitiedepartementet

Mer samsyn och förståelse skulle underlätta utbyggnaden av bredband Lantmäteriet har slutredovisat regeringsuppdraget angående markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad. I slutrapporten redogörs för de problem som identifierats genom ett stort antal intervjuer och en serie seminarier samt lämnas förslag på hur problemen ska lösas.

Det har visat sig att de vanligaste hindren beror på olika tillämpningsproblem. Framförallt utgör parternas bristande förståelse för varandras verksamheter och processer ett hinder mot en effektiv utbyggnad.

Kunskapshöjande åtgärder behövs såväl hos bredbandsaktörer och fastighetsägare som hos myndigheter och andra organisationer.

12

Branschen behöver samla sig och få en samsyn kring flera frågor. Genom en branschorganisation skulle bredbandsaktörerna kunna verka för mer ändamålsenliga markupplåtelseavtal och driva nödvändiga förändringsarbeten. Bredbandsaktörerna kan dessutom själva skynda på utbyggnaden genom väl genomarbetade ansökningar till exempelvis kommunerna, Trafikverket, lantmäterimyndigheterna och länsstyrelserna.

Samtidigt bör myndigheterna försöka hitta effektivare samverkansformer och sträva efter det som brukar kallas ”en väg in”. Många lösningar går med andra ord att finna inom ramen för de befintliga reglerna.

Ledningsrättslagen bör ses över Några hinder beror på lagstiftningens utformning och de behandlas översiktligt i rapporten inför framtida överväganden.

Bland annat föreslås att delar i ledningsrättslagen bör ses över.

Lantmäteriet fick i november 2012 i uppdrag av Näringsdepartementet att utreda vilka problem som finns kring utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur i landet och föreslå lösningar på dessa. Resultatet av arbetet redovisades för Näringsdepartementet den 12 juni 2014.

Källa: Lantmäteriet

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Resurser i skolan kan fördelas effektivt När resurser fördelas mellan olika skolor utifrån elevernas sammansättning så kan likvärdigheten förbättras. En ny skrift ger kommunerna vägledning i det arbetet.

Resultatskillnaderna mellan skolor har ökat påtagligt de senaste åren, mycket mer än skillnaderna mellan kommuner. Så kal�lad socioekonomisk resursfördelning kan vara ett sätt för kommuner att bryta den negativa utvecklingen. Genom den ökar förutsättningarna för bättre likvärdighet mellan skolorna.

– Det finns inte någon universalmodell för resursfördelning som fungerar överallt.

Men det finns ett stort intresse i landets kommuner att utveckla träffsäkra och

effektiva sätt att fördela resurserna.

Och att hitta former för att följa upp hur resurserna används på skolorna. Vår skrift är ett bidrag till det utvecklingsarbetet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. Den 1 juli i år ändras dessutom skollagen så att det ställs större krav på kommunerna att fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Uppstartsträff för nytt regeringsuppdrag om EU-medel Ekonomistyrningsverket fick i regleringsbrevet ett regeringsuppdrag att stödja de myndigheter som förvaltar EU-medel, så att förutsättningarna för en ändamålsenlig och korrekt hantering av EU-medlen förbättras. Uppdraget rör den nya programperioden och sträcker sig från 2014 till 2016.

För att få en bild av behov och önskemål inför projektets fortsatta aktiviteter bjöd ESV in de myndigheter som förvaltar EU-medel till ett möte. Representanter för samtliga förvaltande myndigheter deltog Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, Tillväxtverket, ESF-rådet, Migrationsverket, Jordbruksverket och Rikspolisstyrelsen.

Under träffen berättade deltagarna hur de förbereder sig för den nya programperioden. Deltagarna fick också ta del av resultatet från en enkät där myndigheterna fått svara på vad de upplever kan orsaka fel i hanteringen av EU-medel. Fokus under träffen var dock att få reda på vad myndigheterna tycker att ESV bör inrikta sitt arbete på under uppdragets gång.

Det ingår även i uppdraget att ge stöd till berörda myndigheter i deras arbete inför att underteckna förvaltningsförklaringen enligt EU:s budgetförordning. Ansvariga för projektet är avdelningarna Effektiv styrning och administration och Statlig redovisning och finansiering vid ESV. Källa: Ekonomistyrningsverket

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

– En socioekonomisk resursfördelning löser inte allt. Men det är en bra början för en kommun där det finns systematiska skillnader i elevsammansättningen på skolorna och där det leder till påtagliga skillnader i resultaten mellan skolorna, säger Per-Arne Andersson.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Försörjningstrygghet och EU:s framtida klimat- och energipolitik EU:s framtida klimat- och energipolitik för 2030 var en av frågorna som diskuterades när EU:s energiministrar träffades i Luxemburg den 13 juni. Diskussionen omfattade även kommissionens strategi för försörjningstrygghet. IT- och energiminister Anna-Karin Hatt deltog på rådsmötet.

På mötet diskuterades bland annat EU:s ramverk för klimat- och energipolitik. Ramverket ska diktera EU:s framtida politik inom områdena, men också fungera som en gemensam förhandlingsplattform inför klimatförhandlingarna i New York i september och i Paris 2015.

EU:s energiberoende aktuellt Kopplat till ramverket för EU:s framtida klimat- och energipolitik är också försörjningstryggheten. Mot bakgrund av händelseutvecklingen i Ukraina har EU:s energiberoende aktualiserats och därför diskuterats av energiministrarna på mötet.

– Idag har vi diskuterat frågorna om EU:s energiberoende liksom en klimat- och energipolitik för perioden 2020-2030. Från Sveriges sida är vi positiva till EU:s engagemang i dessa frågor, men det är viktigt att de hanteras tillsammans eftersom de är så nära sammankopplade, liksom att EU nu fortsätter framåt, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Källa: Näringsdepartementet

13

UPPHANDLING | i praktiken

Förändringsagenda för Upphandlarsverige Offentlig upphandling är ett område som befunnit sig i ständig förändring ända sedan Sveriges inträde i EU. Och så tycks det fortsätta.

Tar man även in området konkurrens är förändringarna ännu fler.

E

nbart i år pågår flera utredningar och översyner som direkt eller indirekt berör både upphandlande myndigheter och leverantörer.

För att inte tala om de advokatbyråer och jurister som arbetar inom området. I slutet av denna artikel publicerar vi ett utdrag ur ett kalendarium som visar ett antal viktiga datum då betänkanden ska läggas fram eller då ny lagstiftning träder i kraft.

Framför allt handlar det om tre EU-direktiv: Upphandlingsdirektivet för den klassiska sektorn, upphandlingsdirektivet för försörjningssektorerna och direktivet för tilldelning av koncessioner.

Man har talat om förenklingar, men samtidigt höjs ribban för politisk påverkan. Så här skrev Europaparlamentet på sin webbplats när man godkänt de tre direktiven: ”Värdet av myndigheters upphandling av byggnadsarbeten, varor och tjänster motsvarar ungefär 18 procent av BNP vilket gör det till ett kraftfullt verktyg för att uppnå samhällsmål.”

Och den svenska regeringen uttalade sig i samma anda.

– Miljöanpassad offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i arbetet med de miljöutmaningar vi står inför. Det är positivt att utrymmet att ställa miljökrav har tydliggjorts och offentlig upphandling som ett verktyg för att nå miljömål har betonats i de nya direktiven, förklarade miljöminister Lena Ek tidigare i år (2014).

En annan förändring är att ekonomiskt mest fördelaktigt blir den utvärderings14

modell som i princip alltid ska användas, medan lägsta pris skrotas. EU-parlamentet menar att tack vare det nya kriteriet i tilldelningsprocessen kan myndigheterna lägga mer vikt vid kvalitet, miljöskäl, sociala frågor eller innovation samtidigt som de tar hänsyn till priset och kostnaderna under hela livscykeln.

– De nya kriterierna kommer att få slut på det lägsta prisets diktatur och återigen sätta kvalitén i fokus, förklarade Marc Tarabella, belgisk socialdemokrat som lett arbetet med offentlig upphandling.

”

beräkningar. Hur det ska fungera i praktiken återstår att de.

De nya reglerna uppmuntrar också att kontrakten delas upp i mindre delar så att det blir enklare för småföretag att delta.

Något som Företagarna ser positivt på, dels för att möjliggöra ökad mångfald och dels för att få till stånd fler anbud samt öka konkurrensen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, däremot, håller inte med utan finner regeln klåfingrig eftersom det finns områden där det inte lämpar sig att dela kontrakten.

Dynamiska inköpssystem SKL hade hoppats på förenklingar och fritt fram för förhandlat förfarande. Så blir nu inte fallet. En positiv sak som SKL pekar på handlar om dynamiska inköpssystem.

Där kommer helt nya leverantörer att kunna komma med när en så kallad förnyad konkurrensutsättning görs av den upphandlande myndigheten. Något som SKL gillar och välkomnar.

Anbudsprocessen för företag ska till exempel bli enklare genom ett standardiserat EU-dokument för upphandling och baseras på självdeklarationer.

De viktigaste förändringarna har vi redovisat i denna tidning och det förs också en livlig diskussion om dem i olika forum.

Köpare, leverantörer och deras organisationer är inte alltid överens om vad som är bra eller dåligt bland förslagen.

Enklare anbudsprocess för företag Anbudsprocessen för företag ska till exempel bli enklare genom ett standardiserat EU-dokument för upphandling och baseras på självdeklarationer. Bara den budgivare som vinner kontraktet ska behöva visa originaldokumenten. Detta väntas minska den administrativa bördan för företagen med mer än 80 procent, enligt kommissionens

Regeländringarna bearbetas nu i två parallella spår. Dels genomför regeringen en revision av de befintliga regler som ska ses över, dels arbetar utredaren Eskil Nord med de nya regler som ska införas i svensk lag.

Först i mitten av 2015 kan man tänka sig att riksdagen är redo att fatta beslut efter remissomgång, med mera. Tidigast våren 2016 kan förändringarna som påbjuds i EU-direktiven börja gälla.

Bo Höglander

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Kalendarium 1 juli 2014: Ändrade regler och beloppsgräns för direktupphandling. Proposition (Prop. 2013/14:133) 14 februari 2014 Socialdepartementet, Lagrådsremiss.

1 juli 2014: Genomförandeutredningen/Eskil Nord (EU-direktiv till svenska upphandlingslagar) presenteras Del 1.* 1 juli 2014: Ds Socialdep. LOU och LUF.* 1 juli 2014: Miljöstyrningsrådet förs över till Konkurrensverket.

1 augusti 2014: Förändringar i konkurrenslagen om ”kölapp” för eftergift vid karteller och några andra ändringar.

Proposition ligger i kammaren just nu.

1 oktober 2014: Del 2 av samma utredning som ovan rörande upphandling av koncessioner.

Höst 2014 (?): Remiss inför kommande svensk upphandlingslagstiftning under sensommar/hösten?

1 februari 2015: Betänkande: Utredning Översyn av överprövningsbestämmelser (ursprungligt datum: 15 juni 2014, utredningstiden förlängd enligt tilläggsdir.)

1 juli 2015 (?): Ny domstolsordning (en ny Patent- och marknadsdomstol) med bland annat förslag om att konkurrensmål ska prövas i särskilda domstolar.

Våren 2016: Direktiv införs i svensk rätt (Med reservation för ändringar.) * Genomförandeutredningen handlar om genomförandet av EU-direktiven.

Ds:en behandlar frågor som rör upphandlingar utanför det direktivstyrda området.

tankamindre.se

NYA RENAULT MEGANE

DU TANKAR INTE SÅ OFTA I EN TJÄNSTEBIL FRÅN RENAULT

3 ÅRS SERVICE MED RELAX BILLEASING*

NYA RENAULT MEGANE RELAX BILLEASING FRÅN 1 460 KR /MÅN*

NYA RENAULT MEGANE SPORT TOURER RELAX BILLEASING FRÅN 1 497 KR /MÅN*

EXKL MOMS. FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 1 421 KR

EXKL MOMS. FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 1 442 KR

NYA MEGANE – EN FAVORIT HOS BÅDE FÖRARE OCH EKONOMIAVDELNING

Det är inte så konstigt om man tänker efter. En låg förbrukning från 0,35 l/mil. Förmånsvärdet börjar på 1 421 kr. Och Renault Relax som ger ett bekymmersfritt bilägande för 1 460 kr/månad exkl. moms*. Inte undra på att Megane är ett populärt val hos såväl förarna som hos ekonomiavdelningen. LÄS MER PÅ RENAULT.SE Renault Megane 110 hk dCi Exception: rekommenderat företagspris 159 900 kr. inkl. moms, ord.pris 189 900 kr. inkl. moms. Renault Megane Sport Tourer 110 hk dCi Exception: rekommenderat företagspris 164 900 kr. inkl. moms, ord.pris 194 900 kr.

Offentliga Affärer 2014 15 inkl. moms.www.offentligaaffarer.se Gäller Megane 2014. Bränsleförbrukning| vid blandad körning 0,35–0,533l/mil.

CO2-utsläpp 90–119 g/km. 5 års nybilsgaranti består av 2 års fabriksgaranti + 3 års förlängd garanti. Obegränsad körsträcka gäller de två första åren alternativt 100 000 km på fem år, det som inträffar först. *Renault Relax Billeasing baseras på 30% förhöjd förstahyra, 36 mån, 3 års eller 75 000 km serviceavtal och rekommenderat restvärde 46%. Kostnad för försäkring tillkommer. Förmånsvärde med 50% marginalskatt. Lokala avvikelser kan förekomma. Gäller endast företag. Erbjudandet gäller t.o.m 30/6 2014 och kan ej kombineras med andra företagsrabatter eller ramavtal. Bilarna på bilden är extrautrustade. Renault reserverar sig för eventuella tryckfel.

UPPHANDLING | i praktiken

Regelbördan måste minska ännu mer – Regelbördan för företag är fortfarande mycket stor, trots ambitioner och flera hundra genomförda regelförbättringar av den sittande regeringen och EU. Det hävdar Jens Hedström, vd för Näringslivets Regelnämnd och blivande chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor.

I

en debattartikel i Svenska Dagbladet i mitten av april framhåller Jens Hedström att det är svårt att ändra på existerande regler, men att det samtidigt är ”absolut nödvändigt”. Han pekar på att den ekonomiska krisen medfört att många länder i omvärlden genomför reformer för att stärka konkurrenskraften.

– Det är viktigt att vi hänger med och rustar oss för den ökade konkurrensen, menar Jens Hedström.

Offentliga Affärer ställde några frågor till Jens Hedström med anledning av hans utspel, samt den ständigt pågående diskussionen om ”krångel” och onödiga regler som drabbar företagen.

Regelbördan för företag är fortfarande mycket stor, trots ambitioner och flera hundra genomförda regelförbättringar av den sittande regeringen och EU, skriver du. Kan du peka på de tre ”tyngsta” regelområdena?

– De regelområden som mest hindrar företagen från att växa är skatt/moms, arbetsrätt/arbetsmiljö och branschregler, så trots genomförda regelförbättringar återstår viktiga förbättringar på dessa områden.

Om många företag ska märka skillnad i sin vardag.

Det är ”förhållandevis billiga åtgärder” som krävs för att minska företagens regelbörda. Åtgärder som knappast belastar regeringens, departementens och myndigheternas budget, hävdar du.

Kan du nämna några?

16

– Regelförbättringar som minskar komplexiteten i regelverken gynnar både staten och företagen. Det handlar om Miljöbalken, PBL, arbetsrätt och arbetsmiljö. Det är inte någon enskild regel som är problemet, det är många gånger helheten som utgör en börda för företagen.

Ett område som man ofta tar upp när det gäller regelbördan är offentlig upphandling. Har du någon reflektion eller synpunkt kring det?

– Offentlig upphandling är en mycket viktig lagstiftning för både företag och det offentliga. Problemen i Sverige har många gånger handlat om tillämpningen av reglerna. De nu förändrade direktiven kommer tyvärr på kort sikt att leda till ytterligare tolkningsproblem. Vi har flera hundra myndigheter samt 290 kommuner som nu ska implementera de nya reglerna.

”

De flesta företagare vill lägga mindre tid på administration, pappersarbete och väntetider.

På Näringslivets Regelnämnd tycks man alltså inte vara nöjda, trots att regeringen tagit flera initiativ i syfte att förenkla för företagen och minska den så kallade regelbördan. Jämfört med de flesta andra länder ligger Sverige dessutom långt fram i arbetet med att förenkla för företagare. Men det kan tydligen bli ännu bättre.

Näringsminister Annie Lööf (C ) förklarar på regeringens webbplats: – De flesta företagare vill lägga mindre tid på administration, pappersarbete och väntetider. De vill också att det ska vara lättare att ha kontakt med olika myndigheter, säger hon och pekar på att sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har man under temat Förenkla för företagen, tagit initiativ till flera projekt som ska göra livet lättare för företagare.

I arbetet med att förenkla för företagen finns fem fokusområden.

• Sänkta kostnader för företagen • Minskat och förenklat uppgiftslämnande • Förenklade myndighetskontakter på länsoch kommunal nivå • Uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet • Bättre konsekvensutredningar Myndigheter med uppdrag att kartlägga uppgiftslämnande 14 myndigheter har haft regeringens uppdrag att kartlägga företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. Bolagsverket har koordinerat och lett arbetet som gått under namnet ”Förenklat och minskat uppgiftslämnande”. Myndigheterna som ingick var Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Jordbruksverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen och Tullverket. Arbetet med detta fortsätter nu i andra former.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Förenklingsjakten är ett projekt som regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att ansvara för. Tanken är att verkligen hitta förbättringar inom de fem huvudområdena ovan och syftet är att utgå från företagens vardag. Den påbörjas först inom fyra branscher där företag har god tillväxtvilja men upplever att lagar och myndighetsregler hindrar dem från att växa; hotell/ restaurang, transport, handel och tillverkningsindustri.

Förbättra miljöprofilen på ditt företag.

Förenklingsarbete för små och medelstora företag På Tillväxtverkets webbplats kan företagare ge förslag på vad som konkret kan förbättras för att det ska bli enklare att driva företag. På verkets förslagssidor kan man berätta vad man tycker är krångligt och hur man vill ha det i stället. Det finns möjlighet kan lämna synpunkter och förslag på alla regelverk som man som företagare kommer i kontakt med på statlig nivå.

I förenklingsarbetet finns också offentlig upphandling med i ett särskilt program.

Det ska bli enklare att upphandla och lämna anbud. Programmet ska bidra till att ge små och medelstora företag samt upphandlande myndigheter ökad kunskap, kännedom och förståelse om offentlig upphandling.

Bo Höglander

Fakta Så har de administrativa kostnaderna för företagen förändrats: Tillgängliga siffror visar en minskning för hela perioden 2006-2012 med 6,8 miljarder kronor eller 7 procent. För perioden 2010-2012 blev minskningen 3,9 miljarder kronor eller 4 procent. Efter uppdateringen 2010-2012 uppgår de sammanlagda administrativa kostnaderna till 89,8 miljarder kr. Siffran för nollbasen 2006 var 96,5 miljarder kronor. (Källa: Tillväxtverket)

Jens Hedström, VD för Näringslivets Regelnämnd och blivande chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor.

Vi arbetar hårt för att våra produkter ska orsaka så lite miljöpåverkan som möjligt.

Hos oss är det enkelt för dig som kund att göra hållbara val. På så sätt kan vi hjälpa dig att utveckla miljöarbetet på ditt företag.

För hela livet med bilen www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

med bilen

17

UPPHANDLING | Juridik

Säkrare och rättsäkrare – om obligatoriska elektroniska medel Tänk er frustrationen när en anbudsgivare är säker på att en obligatorisk bilaga laddats upp till upphandlingsplattformen som den upphandlande myndigheten använder och den upphandlande myndigheten är lika säker på att bilagan inte fanns med i leveransen av uppladdade dokument som myndigheten efter anbudstidens utgång erhöll från upphandlingsplattformen. Frustrationen är säkert lika stor hos den anbudsgivare som vid upphandling utan elektroniska medel lämnat in hela sitt korrekta anbud i kuvert och som sedan får veta att en bilaga saknas i anbudet. Situationen är densamma, men ändå inte.

O

blir så.

säkerheten hos parterna om hanteringen av situationerna ovan ger självfallet huvudbry och kan i sig ge upphov till överprövningsprocess. Med elektronisk upphandling ökar chanserna att det inte

Obligatorisk elektronisk upphandling Sedan många år tillbaka sker ett mycket stort antal av de svenska upphandlingarna med elektroniska medel. Emellertid var det fortfarande endast 73% av kommunerna, 50% av landstingen samt 40% av de statliga myndigheterna som upphandlade elektroniskt vid utgången av 2012.1

Hur säkerställs säkerheten?

En viktig aspekt som följer av skyldigheten att upphandla elektroniskt är hur säkerheten vid upphandlingen säkerställs. Om elektroniska medel ska användas ska dessa vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda tillsammans med sådan maskin- och programvara som i allmänhet används. Det är främst frågorna om tillgänglighet av information för anbudsgivare samt konfidentialitet av anbuden i vissa skeenden i förfarandet, såväl för myndigheten som för andra anbudsgivare som måste hanteras.

myndighet. Det är också till upphandlingsplattformen uppladdning av anbud sker. Systemen måste ha hög tillgänglighet, erforderlig kapacitet för hantering av ofta stora filer, sörja för sekretess vid överföring och lagring för att bland annat de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna skall kunna upprätthållas.

Enbart kommunikationen mellan de inblandade parterna - anbudsgivare, upphandlingsplattform och upphandlande myndighet - över internet skapar ett stort säkerhetsbehov.

Inte sällan är det dessutom en extern aktör, en upphandlingsplattform, som omhänderhar annonsering, distribution av förfrågningsunderlag och meddelanden, frågehantering och övrig kommunicering mellan anbudsgivare och upphandlande

Upphandlingsstödet har för svenskt vidkommande dessutom tagit fram två vägledningar för elektronisk upphandling, dels IT-säkerhet i system för elektronisk upphandling, 2013:1, dels Att införa elektronisk upphandling, 2012:2. Inför

Självfallet har andelen ökat sedan dess, men det finns fortfarande inte någon skyldighet att upphandla med elektroniska medel. Det kommer nu förändras. Efter införlivande av de nya upphandingsdirektiven, med en trettio månaders övergångsperiod, kommer det att bli obligatoriskt att i alla skeden under upphandlingsförfarandet använda elektroniska medel. För inköpscentraler skall införande ske direkt efter den 1 januari 2016. I en uttömmande förteckning anges de undantagssituationer från skyldigheten som kommer finnas.

Tanken med införandet av obligatorisk elektronisk upphandling är naturligtvis att förenkla, spara kostnader för informationshanteringen och transaktionen i sig samt öka effektiviteten och öppenheten i upphandlingarna. Det underlättar också upphandlande myndigheternas arkiveringsskyldighet och samordningen inom myndigheten.

18

Nuvarande reglering och behov Den nationella reglering som för närvarande rör säkerhetsaspekterna vid elektronisk upphandling finns i 9 kap 3 § LOU och 13 § Upphandlingsförordningen. Förordningen föreskriver att säkerhetsanordningarna ska göra det möjligt att få fram en exakt tidpunkt när handlingarna togs emot, inom rimliga gränser säkerställa att ingen har tillgång till de uppgifter som överförts elektroniskt innan angivna tidsfrister för olika åtgärder har löpt ut, säkerställa att det finns system som innebär att det går att få del av samtliga eller en del av de insända uppgifterna i en upphandling eller projekttävling bara om de personer som är behöriga agerar samtidigt, och säkerställa att insända uppgifter inte är tillgängliga förrän efter ett bestämt datum för att ta del av uppgifterna.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

införandet av skyldigheten att upphandla elektroniskt kan möjligen nya aktörer slå sig in på marknaden för elektronisk upphandling, vilket inskärper relevansen av tydlig kravställning såvitt gäller säkerhetsaspekten. Även om svenska upphandlande myndigheter generellt bedöms ha en hög kompetens och medvetenhet kring säkerheten vid elektronisk upphandling, förutspås att fler gemensamma internationella upphandlingar kommer genomföras i framtiden Om upphandling sker tillsammans med upphandlande myndigheter i annat land ökar behovet av uttrycklig gemensam reglering av säkerhetsnivåerna för elektronisk upphandling och att kommunikationen ser över internet underlättar för gränsöverskridande upphandling. Det är därför helt naturligt att de nya direktiven tar detta steg.

Föreskriven säkerhetsnivå I de nya direktiven föreskrivs, i likhet med vad gällde i tidigare direktiv, vilka minimikriterier verktyg och anordningar för mottagning av anbud m m skall uppfylla. Dessa motsvarar till stora delar de säkerhetsanorningar som i dagsläget finns föreskrivna i Upphandlingsförordningen, se ovan, och tidigare direktiv.

missionen befogenhet att fastställa obligatoriska tekniska standarder för elektronisk kommunikation. Standarderna ska se till att tekniska format, processer och meddelandetjänster i upphandlingsförfaranden som genomförs med elektroniska medel är driftskompatibla. Vidare betonas vikten av att standarderna arbetas fram med hänsyn till den tekniska utvecklingen.

”

Med elektronisk upphandling ökar chanserna att visshet om vad som hänt uppnås före en domstolsprocess.

Bättre bevissäkring med elektroniska medel All aktivitet vid elektronisk upphandling lämnar elektroniska spår på olika sätt i de datorer eller enheter som kommunicerat.

Frågan om att en bilaga påståtts lämnats med ett anbud eller inte, eller andra frågor som rör anbuds omfattning, innehåll, identifikation samt kommunicering kan besvaras – eventuellt med en IT-forensikers hjälp

En förväntad förändring i de nya direktiven är att olika säkerhetsnivåer kan komma att föreskrivas för kommunikation i olika skeden i förfarandet. Nivån bör fastställas proportionellt mellan, å ena sidan, de krav som syftar till att säkerställa korrekt, pålitlig identifiering av avsändarna samt integriteten i innehållet och, å andra sidan, risken för att problem uppstår. För de mer exakta nivåerna och säkerhetsåtgärderna ges komwww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

- om upphandlingen skett med elektroniska medel med tillräcklig säkerhetsnivå.

Före den elektroniska upphandlingens tid avgjordes sådana frågor ofta av bevisbörderegler. Med elektronisk upphandling ökar chanserna att visshet om vad som hänt uppnås före en domstolsprocess, eller i vart fall under inledningsskedet av handläggningen.

Det kortar i många fall vägen till ett tecknat kontrakt. Det ökar möjligheterna till säker och snabb upphandling utan kvarstående frågetecken. Det gynnar såväl anbudsgivare som upphandlande myndighet. Införandet av direktiven och de nivåer som kommissionen senare fastställer kan förutspås både öka säkerheten och rättssäkerheten i framtidens upphandlingar, vilket givetsvis är välkommet.

Johanna Näslund

Johanna Näslund, Advokat och partner på Advokatfirman Lindahl i Örebro. Johanna är specialiserad som rådgivare i allmänna affärsjuridiska uppdrag. Inom offentlig upphandling har hon mångårig erfarenhet av såväl biträde för upphandlande myndigheter som för leverantörer.

Med ett stort antal uppdrag som ombud vid tvister i domstol har hon även inriktning på processrätt och arbetsrätt.

1 se Upphandlingsstödets Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling.

19

UPPHANDLING | nyheter

Konkurrensverket och VINNOVA samverkar om innovationsupphandling Konkurrensverket och VINNOVA har träffat en överenskommelse om samarbete om innovationsupphandling. Syftet med samarbetet är att upphandlande myndigheter lättare ska kunna få stöd och vägledning av hög kvalitet.

S

amarbetet handlar bland annat om spridning av kunskap om innovationsupphandling och om att stödja innovations- och utvecklingsarbetet i offentlig verksamhet.

– För att utveckla offentlig verksamhet och stärka näringslivets konkurrenskraft behöver vi öka användingen av innovationsupphandling i Sverige. Genom gemensamma insatser kan vi bidra till det, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA. – Samarbetet innebär ett starkt erbjudande till upphandlande myndigheter och till företag, då Konkurrensverket och VINNOVA kompletterar varandra med kun-

skap, kontaktnät, resurser och tillgång till finansiering. Nu skapar vi förutsättningar för upphandlande myndigheter att få bättre stöd när de ska genomföra innovationsupphandlingar, säger Dan Sjöblom, generaldirektör för Konkurrensverket.

hovsidentifiering i offentliga verksamheter.

VINNOVA informerar även om finansieringsmöjligheter inom EU för offentlig verksamhet, till exempel utlysningar för innovationsupphandling. Överenskommelsen sträcker sig fram till utgången av 2016 och kommer att utvärderas löpande för att myndigheterna ska kunna bidra med största möjliga mervärde till alla intressenter.

Konkurrensverket arbetar med att ge stöd, vägledning och information om alla aspekter av innovationsupphandling. Den upphandlingsstödjande verksamheten utförs inom ramen för Konkurrensverkets upphandlingsstöd.

Källa: Konkurrensverket

VINNOVA erbjuder finansieringsmöjligheter för utvecklingsprojekt som rör upphandling och stödjer processer för be-

Advokatfirman Lindahls i remissvar till överprövningsutredning:

Behåll upphandlingsmålen i förvaltningsdomstolarna Förvaltningsdomstolarna ska även i fortsättningen pröva mål om överprövning av offentlig upphandling. Det menar Advokatfirman Lindahl i ett remissyttrande.

R

egeringen beslöt år 2013 att tillsätta en utredning för att se över dagens regelverk för överprövningar vid offentliga upphandlingar.

(Utredning Översyn av överprövningsbestämmelser. S 2013:15).

Den 1 februari 2015 ska ett betänkande läggas fram. Ursprungligt datum var satt till den 15 juni 2014, men utredningstiden blev förlängd enligt tilläggsdirektiv.

Förslag på effektivisering Advokatfirman Lindahl har ett antal förslag som de menar väsentligen skulle effektivisera både överprövningsprocessen och därmed också upphandlingsprocessen, om de genomfördes.

20

Förslagen utgår från att förvaltningsdomstolarna även fortsättningsvis ska pröva mål om överprövning av offentlig upphandling.

Lindahls förslag utgår också från att reglerna kan göras identiska i LOU och LUF.

rättelse orsakar ett antal onödiga processer”, anför Lindahl.

Dispositionsprincipen ska gälla Advokatfirman menar att särskilda processregler behövs för mål om överprövning av offentlig upphandling. Dagens processordning passar inte sådana mål. En sak ska prövas i en enda rättegång, betonar Lindahl.

Dispositionsprincipen ska gälla, det vill säga domstolen ska endast pröva de omständigheter och den bevisning som parterna har åberopat. ”Nuvarande rättspraxis om att domstolen är fri att förordna efter vad den själv finner lämpligt av omgörelse eller

Lindahl tycker också att nuvarande ordning för rättegångskostnader måste ändras.

Den upphandlande myndigheten har inte samma rätt som en leverantör att få sin rättegångskostnad ersatt om domstolen avslår eller avvisar motpartens ansökan om överprövning.

Lindahl tar även upp ytterligare några angränsande frågor som har påverkan på överprövningssystemet. Bland annat anser man att avtal ska kunna ingås genom direktupphandling i avvaktan på att ett ordinarie upphandlingsförfarande avslutas.

Bo Höglander

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | nyheter

Riksdags-ja till ny gräns för direktupphandling

Nu är det klart. Sveriges Riksdag har klubbat de nya gränsbeloppen för direktupphandling.

B

eslutet togs strax innan månadsskiftet maj-juni. Direktupphandling i LOU ska få användas när kontraktets värde beräknas uppgå till 28 procent av tröskelvärdet enligt LOU, det vill säga 505 800 kronor samt 26 procent av tröskelvärdet enligt LUF och LUFS, det vill säga 939 342 kronor. Lagändringarna innebär betydande höjningar av beloppsgränserna.

Riksdagen var inte enig, reservationer förekom från bland annat Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Sverigedemokraterna.

Krav på publicering och insyn i ekonomiska transfereringar Miljöpartisten Per Bolund framförde från talarstolen sitt partis inställning om att man borde ställa krav på publicering och insyn i ekonomiska transfereringar när man gör direktupphandlingar.

Per-Olof Sällström (SD) menade att förslaget innebär att framför allt mindre företag får det svårare att konkurrera i den offentliga upphandlingen. Denna avsaknad av konkurrens kan medföra en samhällsekonomisk kostnad på flera plan, trodde han.

Lotta Olsson (M) fick företräda majoriteten i kammaren och hon välkomnade Finansutskottets betänkande. ”Att det redan från den 1 juli i år kommer att bli möjligt att direktupphandla för större summor än i dag kommer att underlätta. Det kommer att göra att man

inte fastnar i långdragna upphandlingar i de fall man snabbt behöver få varan eller tjänsten på plats”, sade hon.

Oro inför en alltför stor höjning Företagarna har tidigare uttryckt en oro över att höjningen är väl stor. Organisationen var öppen för en mer måttlig höjning av beloppsgränsen och efterlyste även tydligare och sanktionerade dokumentationskrav för att motverka slarv med dokumentationen i direktupphandlingarna.

Stefan Elg, Colligio och medlem i Offentliga Affärers Expertpanel, uttryckte tidigare i år en oro för att den kommande höjda gränsen för direktupphandling ska underminera upphandlingschefernas makt gentemot övriga beslutsförfattare inom den egna organisationen. Han menar att det finns en risk att upphandlingschefens makt kringskärs när allt mer av den offentliga köpkraften inom organisationen kommer att genomföras som direktupphandlingar.

Många har dock efterlyst höjda beloppsgränser och nu har alltså riksdagen fastslagit beloppen.

Bo Höglander

Rapport om miljökrav i offentlig upphandling Länsstyrelsen i Gävleborgs län har gjort en rapport om ”Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling”. Rapporten innehåller goda exempel på miljökrav som ställts i olika offentliga upphandlingar baserade på litteraturstudier och intervjuer om ”Hur kan miljökrav ställas?” och ”Vilka hinder och möjligheter finns det när en verksamhet vill ställa miljökrav?”

Studien har omfattat följande områden: - Material vid byggnation - Livsmedel - Förbrukningsmaterial - Textilier - Entreprenörer och inhyrda tjänster - Möbler En av slutsatserna är att det stöd som MSR tillhandahåller genom rådgivning och genom att tillhandahålla miljökriteriebiblioteket ses som en stor hjälp av flertalet intervjuade organisationer. MSRs kriterier har använts vid majoriteten av upphandlingarna (fem av åtta). I fyra av fallen har baskraven använts, och i ett använder man avancerade samt spjutspetskrav. Läs hela rapporten på www.msr.se.

Inbjudan till konferens om kommunla bolag

A

dvokatfirman Lindahl, Göteborgs Stads stadsledningskontor och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bjuder in till den årliga nyhetsdagen för kommunala bolag!

I likhet med tidigare år får du lyssna till några av landets ledande experter i angelägna och aktuella frågor för kommunala bolag.

Inbjudan, program och mer information finner du på http://grbookit.grkom.se/aktivitet/5854.

Varmt välkommen!

Göteborgsregionens kommunalförbund

Källa: Miljöstyrningsrådet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

21

UPPHANDLING | i praktiken

Landstingen visar vägen De svenska landstingen och regionerna kommit en bra bit i arbetet med att ställa sociala krav och miljökrav i offentlig upphandling. – Att ställa krav är inte det svåra, problematiken ligger i att följa upp att kraven verkligen efterlevs. Gör vi inte det så sviker vi våra goda leverantörer, säger Pauline Göthberg, ekon. dr. och nationell samordnare i samarbetet ”Socialt Ansvarstagande i Offentlig Upphandling”.

S

amarbetet påbörjades 2007 och bestod då av Västragöralandregionen (VGR), Region Skåne samt Stockholms Läns landsting (SLL). Syftet var att se till att produkter som används i framförallt sjukvården framställs på ett ansvarsfullt och hållbar sätt. Sedan 2010 har alla landsting anslutit sig till samarbetet som även samfinansieras.

Gemensamt har samtliga landsting och regioner enats om en uppförandekod för leverantörer som bland annat bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Dessutom ska det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet respekteras.

Trovärdighet för upphandlande myndighet Uppföljning av sociala krav är viktigt och nödvändigt. Dels skapar uppföljning trovärdighet för upphandlande myndighet genom att de krav och villkor som ställts faktiskt också kontrolleras och följs upp. Om ingen uppföljning görs riskerar den upphandlande myndigheten att bryta mot likabehandlingsprincipen och snedvrida konkurrensen. Leverantörer som kanske inte uppfyller de krav som ställs kan då ändå konkurrera om ett kontrakt.

En omständighet som komplicerar uppföljningen är att en stor del av produktionen av de varor som upphandlas av landstingen sker i fattiga länder. Landstingen har delat upp ansvaret för uppföljning av vissa prioriterade produktgrupper mellan sig. Jönköping läns landsting har ansvaret för handskar, medan Varuförsörjningen för landstingen i femklövern (Uppsala, Örebro, Västmanland, Dalarna och Sörmland) får ta ansvar för sjukvårdsinstrument. Gotland har hand om flergångstextilier (kläder, lakan, med mera) och Västra Götaland har fått ansvaret för uppföljning av läkemedel.

Läkemedel har en stark miljöpåverkan Just läkemedel kan vara en känslig produkt och ha stark miljöpåverkan om hanteringen inte sköts rätt. I mars 2014 sammanställde Pauline Göthberg en reserapport efter en studieresa i november 2013 till Andhra Pradesh, Indien, där stora delar av den globala läkemedelstillverkningen sker. Åtta personer från olika landsting och regioner deltog, bland andra Pauline Göthberg och Viveca Reimers, VGRegion.

22

Detta var ingen revision utan ett försök att få en tydligare bild över de problem man ställs inför när man ska ta ansvar för hur produktionen av läkemedel påverkar omgivningen. Slutsatsen av resan är att hållbar upphandling utgör den största möjligheten för landsting och regioner att påverka läkemedelsbolag att framställa sina produkter på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.

Läkemedel är en prioriterad riskproduktgrupp där sociala och miljömässiga krav alltid ställs vid upphandlingar. Problemen relaterade till läkemedelstillverkning är stora och välkända. Forskning har visat att jord, sediment, ytvatten och grundvatten innehåller allt fler kemikalier och läkemedel såväl i Sverige som i stora tillverkningsländer som Kina och Indien. Detta utgör en fara för miljön och är en hälsorisk – inte minst för resistensutvecklingen som minskar möjligheter till behandling av svåra infektioner.

Medvetenhet om problematiken kring utsläpp Indien har en stark lagstiftning inom områdena miljö, hälsa och säkerhet och det finns övervakande myndigheter med ansvar att mäta och bevaka att lagen efterlevs. ”De två läkemedelsbolag (tre tillverkningsenheter) som deltagarna fick möjlighet att besöka har modern reningsteknik på plats. Det finns en medvetenhet och uppmärksamhet hos alla de vi träffade om problematiken kring utsläpp och vilken påverkan de har”, heter det i reserapporten.

Men, trots detta tyder mycket på att utsläpp fortfarande pågår – åtta år efter de första rapporterna kom om läkemedelstillverkningens negativa effekter i området. Grundvattnet i flera byar fortsätter att förgiftas och brunnarna är obrukbara. Alla läkemedelsbolag tycks inte investera i eller använda senaste reningsteknik. Resenärerna rapporterar att tillsynsmyndigheterna verkar ha stora svårigheter att klara sitt uppdrag. ”Byborna vi mötte utryckte en stor oro och frustration över läkemedelsbolagens negativa påverkan på deras liv och livsmiljö.”

Offentliga Affärer ställde några frågor till Viveca Reimers, chef för Västra Götalandsregionens miljösekretariat.

Slutsatsen från studieresan till Indien nov 2013 är enligt rapporten att den största möjlighet som landstingen har att påverka läkemedelsbolag att framställa sina produkter ansvarsfullt och Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

hüllbart är genom hüllbar upphandling. Har ni leverantÜrerna med er till fullo i denna strävan? – Vi ser att vi kan vara med och püverka genom att ställa krav och noga fÜlja upp dessa samtidigt som vi behÜver ha en kontinuerlig dialog med leverantÜrerna utifrün de specifika utmaningar som rüder inom läkemedelsindustrin. Det sker mycket aktiviteter kring läkemedel och miljÜ, sü vi är münga intressenter och jag tror att det är stor enighet i de utmaningar som finns.

in uppfÜljningen i tre delar där fÜrsta fasen är att fü in grundläggande uppgifter i UppfÜljningsportalen. Den andra delen är att fü svar pü mer specifika frügor om läkemedelstillverkningen, speciellt vad gäller tillverkning av aktiva substanser. Och den tredje fasen är att genomfÜra revisioner pü plats. Det kommer bli ett viktigt arbete fÜr oss alla och säkert även bidra till fortsatt utveckling av hur vi gemensamt med leverantÜrerna kan arbeta proaktivt framÜver, avslutar Viveca Reimers.

Som ett nästa steg i det nationella arbetet kommer landsting och regioner att genomfÜra särskild avtalsuppfÜljning av läkemedel, bland annat att genom revisioner under 2014. Är det nügon revision pü güng inom den närmaste tiden? – Beslut om revisioner sker fÜrst efter att andra delen av uppfÜljningen är klar.

Bo HĂśglander

– Vi kan püverka genom att ställa krav och noga fÜlja upp dessa samtidigt som vi behÜver ha en kontinuerlig dialog med leverantÜrerna, säger Viveca Reimers, Chef fÜr Västra GÜtalandsregionens miljÜsekretariat.

Hur kommer den särskilda avtalsuppfÜljningen av läkemedel i Üvrigt att gü till? – AvtalsuppfÜljningen kommer att ske enligt den arbetsmetod vi tagit fram inom ramen fÜr det nationella samarbetet. Man kan dela

SWEPOSŽ NätverksRTK-tjänst

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används fÜr till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

SWEPOS beräkningstjänst. ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ‹ Ç‹Ç? Ç?Ç‹ Ĺ™ ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ? njNJ Ç?Ç? Ĺ™ Œª–£¢ŒłÂ&#x; ĭŒ– Ĺ™ ªªªĭŒª–£¢Œĭ”¢Â

23

UPPHANDLING | Juridik

Paketering i bolag – kringgående av LOU Kommunalt bolags förvärv av aktierna i bolag med entreprenadkontrakt utgjorde en otillåten direkttilldelning. Det slog förvaltningsrätten i Stockholm fast i ett nyligen avgjort mål. Det kommunala bostadsbolaget hade köpt aktier i ett bolag av ett byggföretag. De enda tillgångarna i bolaget var ett byggentreprenadkontrakt med det säljande byggföretaget omfattande cirka 90 lägenheter till ett värde av cirka 136 miljoner kronor. Förvaltningsrätten slår i sin dom fast att köp av aktierna i bolaget i själva verket utgör en otillåten direkttilldelning av byggentreprenadkontrakt och dömer det kommunala bostadsbolaget att betala 10 miljoner i upphandlingsskadeavgift.

L

agen om offentlig upphandling (LOU) gäller för upphandling av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Myndigheter och andra offentliga organ som lyder under LOU:s regler måste vid anskaffning av byggentreprenader, varor, tjänster eller byggkoncessioner tillämpa de förfaranden och i övrigt följa de regler som LOU föreskriver.

Från LOU:s tillämpningsområde finns vissa undantag. Förvärv av aktier undantas inte uttryckligen från upphandlingsskyldighet enligt LOU men anses normalt varken utgöra anskaffning av byggentreprenader, varor, tjänster eller byggkoncessioner och omfattas av denna anledning inte av LOU:s tillämpningsområde.

Nytt avgörande I det nyligen avgjorda målet (förvaltningsrätten i Stockholm mål nr 20749-13) hade det säljande byggbolaget genom ett optionsavtal fått förköpsrätt till viss mark som utgjorde en del av en kommunägd fastighet.

Byggbolaget bildade ett dotterbolag som det sedan ingick ett byggentreprenadkontrakt med. Enligt kontraktet åtog sig byggbolaget att uppföra cirka 90 lägenheter på den mark som byggbolaget hade förköpsrätt till, till ett värde om cirka 136 miljoner.

Kontraktet villkorades av kommunfullmäktiges godkännande av dels marköverlåtelse mellan kommunen och dotterbolaget, dels aktieöverlåtelse mellan byggbolaget och det kommunala bostadsbolaget.

24

Byggbolaget och bostadsbolaget ingick avtal om överlåtelse av aktierna i dotterbolaget och kommunfullmäktige godkände marköverlåtelsen och ingåendet av aktieöverlåtelseavtalet med resultatet att det kommunala bostadsbolaget nu satt på byggentreprenadkontraktet.

Konkurrensverket väckte talan mot bostadsbolaget och gjorde gällande att bostadsbolagets köp av aktier i byggbolagets dotterbolag utgjorde en otillåten direkttilldelning av byggentreprenadkontrakt och yrkade att bolaget skulle åläggas upphandlingsskadeavgift.

Bostadsbolaget bestred konkurrensverkets talan och gjorde bland annat gällande att köp av aktier inte omfattas av upphandlingsskyldighet enligt LOU. Vidare menade bostadsbolaget att det inte kunde tillskrivas ansvar för annans handlande – dotterbolagets ingående av entreprenadkontraktet – och att det därför inte fanns grund för att utdöma upphandlingsskadeavgift.

Förvaltningsrätten slår nu alltså fast att det aktuella förfarandet utgör ett kringgående av LOU och ålägger bostadsbolaget att betala maximal upphandlingsskadeavgift motsvarande 10 miljoner kronor.

Genomsynsprincipen och konstlade upplägg Förvaltningsrätten konstaterar i domen med hänvisning till EU-domstolens praxis att det kan vara nödvändigt att beakta sådana händelser som föregått eller inträffat efter en kontraktstilldelning. Med beaktande av bland annat den korta tiden mellan ingåendet av entreprenadkontraktet och aktieöverlåtelsen, att dotterbolagets enda tillgång vid förvärvet var entreprenadkontraktet och att entreprenadkontraktet villkorats av kommunfullmäktiges godkännande av mark- och aktieöverlåtelsen menar förvaltningsrätten att bostadsbolaget genom aktieförvärvet tilldelat byggbolaget entreprenadkontraktet och att LOU således är tillämplig på förvärvet trots att förvärv av aktier normalt inte anses omfattas.

Förvaltningsrätten tillämpar i målet den så kallade genomsynsprincipen som innebär att kontraktets huvudsakliga och verkliga syfte är avgörande för hur kontraktet ska bedömas och behandlas.

Konstlade upplägg som genomförts i syfte att kringgå upphandlingsskyldighet ses igenom.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Det har vid tillämpning av genomsynsprincipen ingen betydelse hur parterna väljer att benämna ett avtal. Ett kontrakt som benämns aktieöverlåtelseavtal men som i själva verket medför att byggnadsverk realiseras enligt den upphandlande myndighetens specifikationer kommer sannolikt att betraktas som ett byggentreprenadkontrakt.

Helheten har betydelse” Att ett kontrakts huvudsakliga syfte är utförande av en byggentreprenad eller annars omfattas av upphandlingsskyldighet kan alltså medföra att även de delar av kontraktet som normalt inte behöver upphandlas blir upphandlingspliktiga. Även i de fall ett kontrakt avseende till exempel förvärv av aktier kompletteras av andra kontrakt som innefattar en anskaffning från den upphandlande myndighetens sida kan avtalskonstruktionen som helhet komma att betraktas som en anskaffning som ska upphandlas enligt LOU. Således kan, som i det aktuella målet, flera olika transaktioner eller kontrakt komma att betraktas som en helhet och som sådan anses omfattas av upphandlingsskyldigheten även om de olika delmomenten var för sig inte gör det.

”

Att köpa ett byggentreprenadkontrakt genom ett planerat affärsupplägg utan upphandling är ett brott mot regelverket.

upphandlingslagstiftningen” säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i en kommentar.

Vad domen innebär för projekt som genomförts på liknande sätt där tiden för sanktioner ännu inte löpt ut återstår att se. Domen har överklagats av bostadsbolaget.

I det aktuella målet menar förvaltningsrätten att syftet med avtalskonstruktionen måste ha varit att få till stånd det aktuella byggentreprenadkontraktet mellan det kommunala bostadsbolaget och byggbolaget. Förvaltningsrätten menar vidare att det utgör en försvårande omständighet att anskaffningen av byggentreprenaden har skett som en del i ett genomtänkt och planerat affärsupplägg och finner att detta gör överträdelsen så allvarlig att det finns grund för att utdöma den maximala upphandlingsskadeavgiften på 10 miljoner kronor.

Ett allvarligt övertramp av upphandlings lagstiftningen ”Att köpa ett byggentreprenadkontrakt genom ett planerat affärsupplägg utan upphandling är ett brott mot regelverket. Ska en kommun eller kommunalt bolag bygga fastigheter ska entreprenaden som absolut huvudregel annonseras och konkurrensutsättas. Detta är ett allvarligt övertramp av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Mikael Karlsson Hanna Rehn

Mikael Karlsson, Advokat och partner på Moll Wendén Advokatbyrå. Mikael är ansvarig för rådgivning inom konkurrensrätt och offentlig upphandling och företräder löpande myndigheter och företag i domstolsprocesser främst enligt LOU.

Hanna Rehn, Biträdande jurist på Moll Wendén Advokatbyrå. Hanna är bland annat verksam inom offentlig upphandling.

25

UPPHANDLING | i praktiken

Läs hela programmet för seminarierna på konkurrensverket.se eller på almedalsveckan.info

UPPHANDLING FÖR VÄLFÄRD Konkurrensverket arrangerar fem seminarier i Almedalen

TORSDAG 3 JULI 9.30 - 10.30

TORSDAG 3 JULI 11.00 - 12.00

En strategisk och ändamålsenlig organisation kan använda inköpsverksamheten för att nå olika uppställda mål. För att nå dit är det viktigt att ha en tydlig koppling till visioner och långsiktig målsättning.

Lokal: Borgen, biopalatset (Nära Österport)

De nya EU-direktiven om offentlig upphandling ska bli svensk lag. Genomförandeutredningen är klar och nu startar remissarbetet. Hur vill du att de kommande reglerna ska se ut? Detta berör alla skattebetalare, upphandlare, politiker och inte minst alla oss medborgare som är konsumenter av välfärd.

Lokal: Borgen, biopalatset (Nära Österport)

TORSDAG 3 JULI 13.00 - 13.45

TORSDAG 3 JULI 13.30 - 14.30

Nationella visioner kan krocka med vad som är praktiskt möjligt vid upphandling i kommuner.

Ambitionen är att ställa hållbarhetskrav samtidigt som det är en utmaning att säkerställa att man verkligen får det livsmedel man önskar. Är det verkligen omöjligt att förena de två?

Lokal: Gotlands museum, Strandgatan 14

Många kommuner och landsting väljer att köpa in sjukvård, vård och omsorg från utomstående leverantörer. Det kan ske via valfrihetssystem eller som en offentlig upphandling. Konkurrensverket ger vägledning om hur inköp kan göras, hur kvalitet ska säkras och hur kontrollen kan utföras.

Lokal: Borgen, biopalatset (Nära Österport)

Att skapa inköpsorganisationer i världsklass

Visioner möter verklighet när livsmedel upphandlas

Så formar vi nya svenska upphandlingslagar

Köpa välfärd – att omvandla skattepengar till välfärd

TORSDAG 3 JULI 15.00 - 16.00

En giftfri förskola – utopi eller möjlig verklighet Våra barn vistas stora delar av sin vakna tid i offentliga verksamheter som förskolor och skolor. För att undvika att de ska behöva utsättas för onödiga farliga kemikalier behövs insatser göras i upphandlingen.

Lokal: Borgen, biopalatset (Nära Österport) 26

Varmt välkomna!

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | nyheter

Användningen av offentliga e-tjänster stagnerar i Europa

Svenska medborgare vill att myndigheter ska bli mer transparenta

Stockholm den 10 juni, 2014 - Svenska myndigheter måste säkerställa att offentliga e-tjänster är transparenta, för att inte tappa användare och förlora de fördelar som offentliga e-tjänster medför. Det visar Capgeminis årliga kartläggning av e-förvaltningstjänster eGovernment Benchmark Report. För elfte året i rad genomför Capgemini eGovernment Benchmark Report på uppdrag av EU-kommissionen.

R

apporten kartlägger hur EU-medborgare använder offentliga e-tjänster. Fyra områden har granskats: användarvänlighet, transparens och öppenhet kring information, möjlighet att använda offentliga e-tjänster från utlandet samt tekniska förutsättningar för autentisering.

I genomsnitt 70% av européerna tycker att e-tjänsterna är användarvänliga. Sverige hör till ett av de tio europeiska länder som har mest användarvänliga e-tjänster. Hela 81% av de tillfrågade svenskarna tycker att de offentliga e-tjänsterna är användarvänliga, enligt Capgeminis rapport. De offentliga e-tjänster som är mest användarvänliga enligt de tillfrågade personerna är: adressändring (93%), ansökan till universitetsstudier (90%) samt e-tjänster relaterade till bilägandet (90%). Minst användarvänliga anses tjänster vara som rör juridiska processer (55%) samt tjänster för att söka nytt arbete (69%).

De svenska myndigheterna brister i öppenhet Trots att svenska medborgare är nöjda med offentliga e-tjänsters användarvänlighet, brister de svenska myndigheterna i öppenhet och transparens, enligt de tillfrågade personerna. Inom samtliga områden som har kartlagts är svenska medborgare inte så nöjda med information kring hur deras personuppgifter kommer att användas, hur ärendena kommer att hanteras samt att det råder brist på öppenhet kring myndigheternas ansvarsområden och skyldigheter.

– De svenska myndigheterna måste säkerställa kvaliteten på offentliga e-tjänster för en fortsatt ökning av användandet. Sett till Europa generellt, med Sverige inkluderat, har offentliga e-tjänster stagnerat på grund av svårigheter att använda e-tjänsterna. Medborgarna är vana vid den höga nivå som privat sektor tillhandahåller när det kommer till digitala tjänster, de förväntar sig detsamma från offentlig sektor. Offentlig sektor bör se till hur privat sektor arbetar och dra lärdom från dem, säger Håkan Petersson, ansvarig för offentlig sektor på Capgemini.

(49%). Vad gäller tillgång till offentliga e-tjänster från utlandet är svenska medborgare mycket nöjda med e-tjänster som berör adressändring (82%). Svenskar är minst nöjda med e-tjänster som gör det möjligt att deklarera från utlandet (47%).

Upplevelsen måste optimeras för användarna – När e-tjänster väl finns på plats måste den offentliga sektorn se till att upplevelsen optimeras för användarna. Genom att utveckla tjänster som möjliggör att myndigheter kan utväxla information mer effektivt kommer medborgarna att få en ännu bättre upplevelse. För myndigheterna kan detta innebära en automatiserad ärendehantering vilket medför en rad fördelar som kostnadseffektivering och ökad kvalitet på hur myndighetsutövning bedrivs, säger Håkan Petersson.

Källa: Capgemini

Om eGovernment Benchmark Report EU-rapporten eGovernment Benchmark Report är genomförd av Capgemini på uppdrag av EU-kommissionen, med bidrag från IDC, Sogeti, IS-practice and Indigov, RAND Europe and the Danish Technological Institute for the Directorate General for Communications Networks, Content and Technology. Rapporten jämför hur europeiska länders e-förvaltningstjänster fungerar, i förhållande till de målsättningar som satts upp till 2015, enligt eGov action plan.

I rapporten ingår 33 länder, de 28 medlemsländerna samt Island, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet. 28 000 medborgare har tillfrågats kring sin användning av offentliga e-tjänster.

Sverige tillhandhåller bra tekniska förutsättningar för autentiseringslösningar (64%), i jämförelse med det europeiska genomsnittet www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

27

eFÖRVALTNING | juridik

rka ä m k

t bo t a l ä

Af

liga fent

Of

Twitt er

ook

Retw e

MySp ace

Slash

4 sk

ben

eb på w

Facer b

färe

Flick r

Stum

bleU

Dot

pon Digg

Mixx

110%

Redd

24h

Skyp

e

socialt

it

Tech nora ti

Frien d

Fee

d NU KAN DU FÖLJA, DELA, YouT GILLA, KOMMENTERA ube OCH TWITTRA OM OCH MED Slide OFFENTLIGA AFFÄRER Sh

New

svine

expertpanel

Linke

are

Goog

le

Y

ahoo STÄLL DIN FRÅGA TILL EXPERTPANELEN ONLINE, FÅ SVAR INOM 24 TIMMAR!

Yaho o

UPPHANDLING I PRAKTIKEN UPPHANDLINGSJURIDIK

Goog

le Ta

Buzz

lk

Netv

ibes

Micr

osoft

VERKSAMHETSUTVECKLING

AOL

MSN

IT-SÄKERHET

Appl

e

HÅLLBART SAMHÄLLEApp St EKONOMI & REDOVISNING

dIn

ore

Mob

Ama

zon

IT- & ENTREPRENADKONTRAKT

ileMe

Last.

fm

Qik Vime o

100% tillgänglighet

Vidd le

Tum b

r

lr

Word Perss Blog

ger

Beha nce

VI ÄR MED DIG VART DU ÄN GÅR D

OATV live

Miste

r Wo

ng

Virb AFFÄRER SÄNDER OFFENTLIGA LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG Poste r

ous

esign Flo

at

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER FrieInDIN MOBIL OCH SURFPLATTA d ster

Devi ant A rt Desig n Bu mp

Bebo Squi

doo

RSS Upd ate # 1

Emai

Besök OffentligaAffärer.se! l

Shar e Thi

s

www.offentligaaffarer.se AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

28

Goog

le Bu

zz

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

Picas a

eFÖRVALTNING | juridik

Kan sekretessen upprätthållas i molnet?

Fler och fler myndigheter och offentligt ägda bolag vill lägga ut data i molnet. En kostnadseffektiv åtgärd som förenklar tillgång till gemensam information och frigör resurser tycker vissa. Alldeles för riskabelt påstår andra och hänvisar till att sekretessbelagd information lagras i okända servrar runt om i världen långt ifrån myndighetens kontroll.

E

n myndighet får inte lämna ut allmänna handlingar som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

En konsult som i sitt uppdrag för myndigheten förvarar sådana allmänna handlingar omfattas emellertid inte – som utgångspunkt – av OSL och kan därför lämna ut handlingarna utan att drabbas av sanktioner. Av detta skäl är det viktigt att konsulten tecknar ett avtal med myndigheten, enligt vilket konsulten åtar sig att upprätthålla sekretess i samma utsträckning som myndigheten är skyldig enligt OSL. Om ett sådant avtal inte tecknas kan det med fog ifrågasättas om myndigheten får anses ha röjt sekretessbelagda uppgifter i strid med OSL redan genom att lämna ut handlingarna till konsulten. Den uppfattningen stödjer sig på att en handling kan anses vara utlämnad i det ögonblick den befinner sig i mottagarens besittning.

En sekretessbelagd uppgift skulle därmed kunna anses röjd av myndigheten vid ett sådant utlämnande, dvs. även utan att mottagaren tillgodogjort sig uppgiften.

Sekretessprövning ska genomföras Frågan är emellertid komplicerad. En uppgift är inte sekretessbelagd av sig själv.

Myndigheten ska göra en sekretessprövning vid varje tillfälle. En uppgift som får lämnas ut idag kan mycket väl vara sekretessbelagd imorgon. Dessa förhållanden talar emot att sekretessbelagda uppgifter generellt sett alltid får anses röjda så fort någon har en praktisk möjlighet att ta del av uppgifterna,

till exempel genom att de finns på en server som personen ifråga har tillgång till.

När det gäller molntjänster får konsultproblemet ytterligare en dimension genom att molntjänstleverantören typiskt sett använder underkonsulter som är stationerade över hela världen för lagring av kundens information. Hur ska myndigheten under sådana förhållanden kunna säkerställa att sekretessen upprätthålls i tillräcklig utsträckning?

Dessutom finns det inga möjligheter att genom avtal förhindra vissa länders myndigheter att med stöd av nationell lagstiftning begära ut information som lagras i servrar som är lokaliserade i det egna landet.

”

När det gäller ämnet för denna artikel kommer frågan med största säkerhet att aktualiseras inom kort.

Granskning av användadet av molntjänst Vid Datainspektionens granskning av Ale kommuns användande av molntjänsten Office 365 ansågs kommunen uppfylla kraven i personuppgiftslagen med ett undantag.

Listan över Microsofts underleverantörer för Office 365 skulle kompletteras med information om i vilka länder respektive underleverantörer var lokaliserad.

Risken för ett otillåtet röjande av sekretessbelagda uppgifter enligt OSL aktualiserades aldrig av Datainspektionen. Detta eftersom granskningen gjordes utifrån

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

personuppgiftslagen. Tjänsten – som skulle användas för vissa skolrelaterade ändamål – skulle inte heller behandla några sekretessbelagda eller i övrigt känsliga uppgifter.

Vi använder molntjänster dagligen utan att inse det Många av oss använder molntjänster dagligen utan att ens inse det. Webbaserad e-post, Facebook och Spotify - alla finns de i molnet och lagrar bilder, videor och textfiler utan att vi har en aning om var dessa data befinner sig i världen.

När det gäller ämnet för denna artikel kommer frågan med största säkerhet att aktualiseras inom kort. Av intresse blir då molnbaserade IT-tjänster som innebär lagring av mer känsliga uppgifter såsom diarieföringssystem inom sjukvården och liknande. Många ser fram emot ett klargörande i frågan från justitieombudsmannen som ju är tillsynsmyndighet över myndigheternas efterföljande av offentlighetsprincipen.

Lars Arrhed

Lars Arrhed är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl.

Han jobbar med upphandling av komplexa IT-tjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet.

29

eFÖRVALTNING | i praktiken

Västerås stad satsar på standard för hållbar IT SIS nya standard ”Ledningssystem för hållbar IT” har nu sett dagens ljus. Standarden är ett ledningssystem för hur en organisation kan använda hållbar IT. Hållbar IT är en mycket viktig fråga i Västerås stad som varit delaktiga i arbetet med att ta fram standarden. Nu väntar utmaningen att föra in den, men först tar den plats på konferensen Smart Summit 2014 i november.

V

ad är då hållbar IT? Hållbar IT är möjligheterna att förbättra miljön av IT och med IT. Med IT kan vi minska organisationens miljöpåverkan på många sätt: optimerad logistik, effektivare energistyrning och alternativa mötesformer är några exempel.

Att hitta vinster av hållbar IT är egentligen lätt, säger Peter Mankenskiöld, ansvarig för arbetet inom hållbar IT vid Västerås stad.

– Kan du räkna hem en ekonomisk vinst kan du ofta hitta en vinst i frågor om socialt ansvarstagande och miljö, fortsätter Peter.

Vissa vinster syns direkt. Många organisationer övergår till e-faktura och autogiro och ser en tydlig positiv effekt på ekonomin. Den ekonomiska effekten följs av en hållbar effekt på miljön, en effekt som synliggörs genom standarden för hållbar IT. Genom förändrade arbetssätt ger standarden organisationen möjlighet att förstå och följa upp hur de ekonomiska vinsterna också ger effekter på andra områden.

Standarden ger förändrade arbetssätt som i sin tur ger vinster för ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande.

Strategiskt och långsiktigt arbete För att se och räkna hem vinsterna med hållbar IT bör arbetet bedrivas strategiskt och långsiktigt. Vi måste tänka på att en ökad kostnad i en del av organisationen kan

30

leda till stora besparingar i en annan. Och en åtgärd som minskar miljöpåverkan kan troligen räknas hem i det stora perspektivet, även om den på kort sikt ger mindre önskade ekonomiska effekter.

Ett bra sätt att jobba vidare med frågorna om hållbar IT är att delta i konferensen Smart Summit 2014. Konferensen som äger rum 12-13 november i Västerås är årets händelse för dig som vill lära dig mer om hur ni använder er av ny och befintlig teknik för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Redan idag finns verktyg redo att användas av den som fattar beslut inom IT, hållbarhet och samhällsbyggnadsfrågor och på Smart Summit får ni veta mer om dem.

Läs mer på www.smartsummit.se

”

I Västerås är symbiosen mellan människa och teknik i centrum.

Mikael Lagergren, CIO i Västerås ser standarden som mycket viktig för framtiden och har nu påbörjat arbetet med att låta den ta plats i organisationen.

– I Västerås är symbiosen mellan människa och teknik i centrum, säger Mikael.

En drivande roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle När arbetet med standarden inleddes 2010 var Västerås redan på gång med hållbarhetsfrågorna men att ta del av standardarbetet blev en självklar väg framåt. I området finns många företag som profilerar sig inom miljö och hållbarhet och kommunen har en drivande roll i att utveckla ett hållbart samhälle. En standard för hållbar IT är då ett stöd för att ha hållbarhetsfrågorna i bakhuvudet vid alla beslut om investeringar, styrande dokument eller budget.

Åsa Bäcklin

Om standarden för hållbar IT Standarden ger vägledning till organisationer att införa ett ledningssystem för hållbar IT, etablera, dokumentera, införa, underhålla och ständigt förbättra organisationens arbete inom hållbar IT. Standarden är avsedd att användas av alla organisationer, såväl de som ännu inte kommit igång med ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete som de som redan har ett befintligt miljöledningssystem enligt SS-EN ISO 14001:2004. Vägledningen är relevant för alla organisationer oavsett storlek eller verksamhet. För mer information om standarden, besök: http://www.sis.se/ledningssystem/sis-tk-550

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | i praktiken

Linköping satsar tredimensionellt

Framtidens kartor är både interaktiva och tredimensionella.

Men hjälp av pekskärmar kan medborgarna granska föreslagna plan- och byggprojekt och föreslå egna lösningar. I alla fall om Linköpings kommuns 3D-satsning går hem bland invånarna.

D

etta är ett stöd för politiska beslut, men framför allt förstärks möjligheterna till en ännu bättre medborgardialog. Nu finns nya möjligheter för medborgarna att vara delaktiga i formandet av morgondagens och framtidens Linköping, menar kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall.

Satsningen började 2010 resulterade i en digital stadsmodell i 3D, förbättrade och kompletterade höjddata samt introduktion av nya planeringsverktyg, e-tjänster och presentationer.

Alla hus och byggnader i Linköpings stad finns som 3D-objekt. Med Linköpings karta i 3D kan man digitalt följa och påverka stadens utveckling. Även samtliga träd i Linköpings stad finns som 3D-objekt.

Trädobjekten har korrekt höjd och krondiameter samt är sorterade på tall, gran och lövträd.

En 3D-karta visar kommunens planerade investeringar till år 2025. Illustrationerna är

interaktiva och betraktaren kan se kostnader och tidsplaner i det nya verktyget.

Agency9 heter företaget som presenterar det gemensamma projektet ihop med Linköpings kommun. Staden har länge använt 3D-visualisering som stöd i stadsutvecklingen och för en mer effektiv medborgardialog.

Nu tar kommunen nästa steg och har tillsammans med företaget Agency9 tagit fram ett verktyg för att göra innehållet i investeringsbudgeten mer konkret och förståeligt.

Det verktyget baseras på Agency9s produkt CityPlanner och är anpassat för stora pekskärmar, så kallade visualiseringsbord. Det användes för första gången under budgetberedningen i Linköpings kommun den 2-4 juni, som ett stöd i diskussionen.

Agency9 bildades 2003 och verksamt internationellt inom online 3D-marknaden.

Företagets representanter säger sig vara stolta över projektet i Linköpings kommun. Den egna teknologin för visualisering av stora 3D-stadsmodeller ligger i framkant internationellt sett, menar man, och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

syftar då på användarinteraktion, prestanda och funktionalitet.

Företagets 3D-visualiseringsverktyg för stadsplanering och medborgardialog på webb används av ett trettiotal kommuner i Norden, Europa och Asien. Planerade projekt kan visualiseras i 3D, inplacerade i befintlig bebyggelse.

Med nya funktioner tillkommer dimensioner för att analysera och simulera tid, kostnad och befolkningsförändringar.

Utökade vyer ger också möjlighet att presentera projektens löptider och förvaltningarnas investering- och driftkostnader som diagram.

– Nästa steg är att utveckla en webblösning och en lösning för läsplatta, säger Jonas Sjölin, lantmäterichef på Linköpings kommun och ansvarig för att ta fram det nya verktyget. På så vis blir det tillgängligt för alla.

Bo Höglander

31

eFÖRVALTNING | it-säkerhet

Varje framstående organisation har tillgång till värdefull information, sin egen eller någon annans…

Redan i början av 80-talet pekade den amerikanske framtidsforskaren Alvin Toffler ut att vårt samhälle skulle sköljas över av en informationsvåg och lämna de tidigare utvecklingsstegen i mänskligheten (jordbrukssamhället och industrialiseringen) bakom sig. Idag är det ingen hemlighet att information näst människor och anseende/rykte utgör de viktigaste tillgångarna i en framgångsrik verksamhet.

Att jobba med personal- och kompetensutveckling samt PR och varumärkeshantering har varit en profession i många år, däremot att förädla och skydda våra informationstillgångar är något som stundtals har hanterats på en kafferast i ledningens fikarum eller i bästa fall av en tillika befattning på en stabsfunktion långt från kärnverksamheteten.

G

lädjande nog har ett allt större fokus på effektiv och säker e-förvaltning ökat intresset för detta område på såväl ledningsnivå som för berörda specialistfunktioner. Vad är då knepen för att hitta rätt nivå på sin informationssäkerhet och få detta arbete levande och integrerat med en föränderlig omvärld?

Viktigt att se sammanhanget i stället för bara hot, tråkigheter och stora kostnader Din säkerhetschef/samordnare/ ansvarig kallar till en workshop där ni får skriva ner alla tänkbara och otänkbara hot mot verksamheteten och era IT-system på gula post-it lappar. Sedan bedömer ni merparten som sannolika och med stor påverkan på verksamheteten. Workshopen landar i tjugotalet säkerhetsåtgärder i olika form och storlek som måste genomföras redan detta år utan hänsyn till verksamhetsplan eller fastställd budget. Känner du igen dig?

Slappna av, du är inte ensam om att känna dig som gisslan i din egen verksamhet.

Ett vanligt misstag är just att börja att prata hot och redan direkt risk med påföljande säkerhetsåtgärder.

Börja i stället att sätta verksamheten i sitt sammanhang genom att identifiera era 2-4 viktigaste tillgångar (kan vara allt från en databas inom socialtjänsten till en publik e-tjänst för medborgarservice). Hittar du inga tillgångar så kan du avbryta analysen.

32

Utmana gärna det traditionella synsättet att en tillgång ska gå att ta på och pröva på att identifiera era intellektuella tillgångar. En intellektuell tillgång kan självklart vara strukturerad och sitta sammansatt i ett arbetssätt, design eller programkod – men ofta sitter den i huvudet på dina kollegor eller i de relationer som ni har inom organisationen eller med era viktigaste externa intressenter.

Merparten av hoten finns inom din egen organisation Om du har identifierat viktiga tillgångar, så kan du ibland hitta ett antal hot som kan utgöra en fara för dessa.

Har dina tillgångar inga hot så kan du avbryta analysen. Merparten av alla hot är oavsiktliga och finns inom din egen organisation (slarv, okunnighet, stress, otydlighet etcetera) vilket är bra ha i bakhuvudet när externa avsiktliga intrångsförsök eller anlagda bränder kommer på tal.

Om ni hittar relevanta hot, då har ni säkerligen redan ett antal säkerhetsåtgärder på plats.

Några av dessa är effektiva och ändamålsenliga för att skydda just dessa tillgångar mot dessa hot, andra inte lika bra… Om du bara har effektiva skyddsåtgärder så kan du avbryta analysen, om inte så har du identifierat en eller flera brister eller svagheter (ibland även kallat för sårbarheter).

Det är alltså först i detta läge som en riskanalys behöver genomföras och relevanta säkerhetsåtgärder föreslås.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | it-säkerhet

Väldigt enkelt, inga tillgångar ger inga hot. Inga hot, inga sårbarheter. Inga sårbarheteter, ingen risk. Ingen risk, inga behov av nya eller kompletterade säkerhetsåtgärder. Det finns alltså mycket tid och massor av resurser att spara genom att se detta sammanhang och inte luras in i den vanliga fällan med att ett hot alltid ger en risk som ska åtgärdas.

sin vilja med informationssäkerhetsarbetet har startskottet gått. Det svåra är inte att ta initiativet inom detta område, det är att behålla det! När information ses och behandlas som en viktig tillgång, sammanhanget är tydligt och en systematik är på plats för att ständig förbättra sitt informationssäkerhetsarbete – då kan du som verksamhetsansvarig åter njuta av en god nattsömn.

Med systematik och initiativkraft så uppnås rätt säkerhet i en föränderlig värld Att göra en riskanalys, utse en informationssäkerhetsansvarig och avsätta en budgetpost räcker tyvärr inte långt i en föränderlig värld. Informationssäkerhetsarbetet måste ständigt förbättras för att hitta rätt säkerhetsnivå, inte för låg så verksamheten exponeras eller för hög så ett effektivt informationsutbyte hindrar kritiska flöden.

Lycka till med säkerheten och glöm inte att behålla initiativet!

Vad är då rätt nivå? Sanningen ligger oftast i de indikatorer som ledningen får från incidenter, etablerade mätetal i verksamheteten, iakttagelser från interna och externa revisioner, önskemål eller klagomål från viktiga intressenter och självklart förbättringsförslag från verksamheten inom området. När ledningen har pekat ut rätt säkerhetsnivå och

Fredrik Rehnström

Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT, CPP, har jobbat med informationssäkerhet och riskhantering inom offentlig sektor i snart 25 år. Fredrik är partner och vVD på Actea Consulting, tillika med i Offentliga Affärers expertpanel inom området samhällsäkerhet.

KOMMUNEN OCH LAGEN En introduktion

Denna bok är en framställning om kommunalrätt i vid bemärkelse. Här behandlas frågor om den kommunala kompetensen, alltså vad en kommun får och inte får syssla med. Vidare beskrivs och diskuteras den kommunala beslutsprocessen och kontroll av kommunal verksamhet. Stor vikt läggs vid de olika roller och funktioner som en kommun har.

Ulla Björkman & Olle Lundin Upplaga 4 | 2012 | 157 sidor | ISBN 9789176788387

Beställ ditt exemplar på förlagets hemsida www.iustus.se eller via bokhandeln.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

33

OFFENTLIGA AFFÄRER | i Almedalen 2014

Bredd och djup i programutbud För alla som följer området offentlig upphandling blir årets Almedalsvecka något av ett Eldorado.

Paneldebatter, aktuella teman och fördjupande seminarier står på programmet när Offentliga Affärer mobiliserar i Visby 30 juni till 6 juli. Flertalet av de tyngsta namnen och mest betydelsefulla aktörerna medverkar.

D

et blir rivstart redan första dagen med ett digert seminarium om statens ansvar för den goda affären. Den offentliga upphandlingen uppgår uppskattningsvis till mellan 550 och 600 miljarder kronor, vilket är nästan en femtedel av Sveriges BNP. Samtidigt ökar medborgarnas möjligheter att ställa krav på att upphandlingarna ska fylla etiska och miljömässiga krav.

Genom digitaliseringen av offentlig sektor skapas nya möjligheter som innebär att den offentliga upphandlingen skulle kunna spara nära 60 miljarder kronor om köparna arbetade mer strategiskt med sina inköp, vilket samtidigt skulle ge möjlighet att styra mot hållbarhetsfrågor.

Framgångsexempel Åsa Revland, SAS Institute, arbetar med strategisk inköpsstyrning och beslutsstöd med avancerad analys.

I seminariet ”Statens ansvar för den goda affären” kommer hon och de medverkande att visa exempel från både Sverige och Danmark, där man kommit mycket längre i digitaliseringen, vilket skapar helt andra förutsättningar för att implementera miljökrav eller uppnå andra uppsatta mål med inköpsverksamheten.

– Jag skulle önska att man införde elektroniska fakturor för all handel i offentlig sektor. Idag är det för stort fokus på e-handel, som tar mycket resurser i anspråk. Det finns betydligt bättre och snabbare vägar till besparingar och hållbarhetsmål, säger Åsa Revland till Offentliga Affärer.

Hon lovar att man kommer att peka på både utmaningar och möjligheter kring hur man effektivt kan styra mot klimat- och miljömål i offentlig upp34

handling. Under seminariet ges exempel på hur det går att skapa de rätta förutsättningarna för att möta både ekonomiska och hållbara krav.

Expertpanel på plats Seminariet följs av ett panelsamtal där Anders Wijkman, Ordförande i Upphandlingsutredningen, numera Ordförande i Global Utmanings kansliråd, medverkar, samt Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, Ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, med flera Anders Wijkman, Ordförande i den tidigare representanter Upphandlingsutredfrån både ofningen som nu är på fentlig sektor och väg att bli lagförslag, näringsliv. För kommer. själva seminariedelen står Niclas Ihrén, MSc, Lic Eng, Director of Strategy, Respect och Åsa Revland, Rådgivare Offentlig Sektor, SAS Institute.

ner, myndigheter och företag agerar idag på en global arena där spelreglerna är helt förändrade. Vad ska man tänka på för att agera rätt? Hur kan man bäst dra nytta av trenderna kring kommunikation och konsumentmakt?

Martin Deinoff, Senior Vice President, Creuna AB, kommer att utveckla detta i ett av seminarierna.

I seminariet ”Kommunens ansvar för den goda affären” är utgångspunkterna likartade, men nu handlar det om kommunerna. Även här medverkar Anders Wijkman.

Dessutom möter deltagarna Ylva Mannervik, Chef på avdelningen för stöd på Konkurrensverket, Christel Jönsson, Kommundirektör, Egil Nylén, UpphandYstad kommun, lingschef i Umeå Egil Nylén, Upp- kommun, är en av deltagarna i seminahandlingschef, riet om kommunernas Umeå kommun ansvar för den goda och Åsa Revland affären. från SAS Institute.

Samma arrangör står också för ett seminarium dagen efter, men då sätts strålkastarljuset på de svenska kommunerna.

”

EU har i de nya direktiven lämnat större utrymme för varje medlemsland att reglera upphandlingsskyldigheten av allmännyttiga uppdrag.

Hur påverkar den digitala revolutionen samhället?

Teknikutvecklingen går rekordsnabbt och den digitala revolutionen förändrar samhället i grunden. Organisatio-

Debatt om välfärdstjänster Välfärdstjänster och andra allmännyttiga uppdrag och hur dessa ska upphandlas är en fråga som tycks hetare än någonsin detta valår. EU har i de nya direktiven lämnat större utrymme för varje medlemsland att reglera upphandlingsskyldigheten av allmännyttiga uppdrag. Vilken väg bör den svenska lagstiftaren välja och varför?

På detta seminarium bjuds besökaren på en förhoppningsvis het debatt med några av experterna på området; Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Mattias Syl-

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | kommunikation

Foto: Region Gotland

wan, Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Ulrica Dyrke, Jurist, Företagarna och Ellen Hausel Heldahl, särskild utredare om valfrihet för välfärdstjänster.

Foto: Gunnar Lyckhage

Frihet under ansvar?

Ett område som kan förväntas öka med det höjda gränsbeloppet är direktupphandling. ”Direktupphandling – frihet under ansvar?” lyder titeln på ett seminarium som Colligio är ansvarigt för. Claes Aldurén och Stefan Elg från Colligio medverkar. Med andra ord, två av de mest namnkunniga och erfarna aktörerna inom offentlig upphandling sedan LOU infördes i svensk rätt. De menar Ewa-Lotta LöwstedtLundell, SOI-ordföatt med mer av rande, kommer för att frihetsgrader för prata upphandling och några tusen delta i panelsamtal. offentligt styrda

organ kan flera spännande framtidsbilder målas upp. Men frågan är: kommer den lokala politiska välviljan att skapa ökat utrymme för ”rätt” företag? Är tidsvinsten för en direktupphandling jämfört med förenklat förfarande så stor som regeringen tror?

Affärsmässiga upphandlingar utifrån de nya EU-direktiven Varför inte bevista ”Affärsmässiga upphandlingar genom förhandling och innovationspartnerskap”. Offentliga Affärer har rapporterat om lyckade partnerskap och här får man ännu mer kött på benen. Hur kan man skapa innovationspartnerskap för affärsmässiga upphandlingar? Hur ska man förhandla?

Expertpanelen reder ut begreppen och ger svaren på hur affärsmässiga upphandlingar utifrån de nya EU-direktiven kan genomföras. Eva Sveman, Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Catharina Piper, Senior Counsel, Advokatfirman

Lindahl, Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega och Björn Bergström, Enhetschef på enheten för upphandlingsstöd, Konkurrensverket är den namnkunniga panel som medverkar.

Ulrica Dyrke, Företagarna, medverkar i seminarium om välfärdstjänster, på tisdagen den 1 juli.

Detta är enbart ett axplock av det programutbud som Offentliga Affärer bjuder på under 2014 års upplaga av Almedalsveckan.

Vill du se samtliga programpunkter?

Besök då gärna vår webbplats: http:// www.offentligaaffarer.se/event/offentliga-affarer-i-almedalen/ Bo Höglander

Missa inte årets succémingel på Kallis!

Tänk dig solnedgången som glittrar i vattnet, svajande palmer, en svalkande drink i handen och ljuv musik i bakgrunden. Allt detta och mer därtill kan du uppleva när Offentliga Affärer med partners bjuder på mingel tisdagen den 1 juli på Kallbadhuset.

Särskild inbjudan till dig som är prenumerant!

Prenumererar du på tidningen Offentliga Affärer? Då är du härmed inbjuden att delta på minglet den 1 juli. Anmäl dig genom att maila: sarah.nilsson@hexanova.se OBS! Det finns ett begränsat antal platser.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

35

4 UPPHANDLING | i praktiken vägen nd, y Stra

: Wisb

S PLAT

d

Stran

OFFENTLIGA AFFÄRER I ALMEDALEN 2014 Under tre dagar (måndag, tisdag och torsdag) arrangerar Offentliga Affärer tillsammans med partners ett antal högintressanta seminarier samt en miniutställning under “Politikerveckan” i Almedalen 2014.

Varmt välkommen!

MÅNDAG 30 JUNI Seminarielokal: Trädtältet Kl. 09.50-10.20

Statens ansvar för den goda affären?

Den offentliga upphandlingen uppgår uppskattningsvis till mellan 550 och 600 miljarder kronor, vilket är nästan en femtedel av Sveriges BNP. Samtidigt ökar medborgarnas möjligheter att ställa krav på att upphandlingarna ska fylla etiska och miljömässiga krav. Genom digitaliseringen av offentlig sektor skapas nya möjligheter som innebär att den offentliga upphandlingen skulle kunna spara nära 60 miljarder kronor genom att arbeta mer strategiskt med sina inköp, samtidigt som det ger en unik möjlighet att styra mot hållbarhetsfrågor. Hur kan vi skapa rätt förutsättningar för att möta såväl ekonomiska som hållbara krav? Vem bär ansvaret för den goda affären? Åsa Revland, Rådgivare Offentlig Sektor, SAS Institute Christel Jönsson, Kommundirektör, Ystad kommun Anders Wijkman, Ordförande för Global Utmanings klimatråd,

opinionsbildare och författare Ewa-Lotta Löwstedt Lundell, Ordförande SOI Ylva Mannervik, Chef på avdelningen för stöd, Konkurrensverket Moderator: Niclas Ihrén, MSc, Lic Eng, Director of Strategy, Respect

Kl. 10.30-11.15

Kl. 12.45-13.15

En uppkopplad värld: Hur internet bryter ner barriärer och suddar ut gränser. Hur påverkas samhället?

Vårdnära service – inspiration och konkreta exempel från England, Holland och Australien

Den digitala revolutionen har förändrat samhället i grunden. Organisationer, myndigheter och företag agerar idag på en global arena där många spelregler är helt förändrade. Konsumenter och medborgare får allt mer makt i takt med att information, produkter och tjänster blir mer tillgängliga och konkurrensen om människors uppmärksamhet och pengar hårdnar.

Vad ska man som ledare inom en organisation tänka på för att agera rätt i detta nya landskap? Hur kan man bäst dra nytta av trenderna kring kommunikation, marknadsföring, produktutveckling, försäljning och konsumentmakt?

Med en allt äldre befolkning står svensk sjukvård inför en stor utmaning att fortsätta kunna leverera kostnadseffektiv, kvalitativ och patientsäker vård – en utmaning Sverige delar med många andra utvecklade industriländer. Låt dig inspireras av konkreta exempel på hur dessa utmaningar kan bemötas med hjälp av vårdnära service.

Nicklas Nyman, Segmentschef Sjukvård, ISS Facility Services AB.

Martin Deinoff, Creuna, om framtidens uppkopplade värld och hur

organisationer, myndigheter och företag kan agera redan idag för att bli vinnare.

36

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken TISDAG 1 JULI Seminarielokal: Trädtältet I miniutställningen kl. 08.00-17.00

Kl. 12.45-13.15

Komlitt

Direktupphandling – Frihet under ansvar

I Komlitts monter träffar du författarna Thomas Bäckman och Ulf Lindelöw (kl. 10, 13 och 15). som den 16 juni lanserade deras debattbok “Modet att styra – idébok för ledarskap i skolan”.

Med mer av frihetsgrader för några tusen offentligt styrda organ kan flera spännande framtidsbilder målas upp. Kommer den lokala politiska välviljan att skapa ökat utrymme för ”rätt” företag? Är tidsvinsten för en direktupphandling jämfört med förenklat förfarande så stor som regeringen tror?

Kl. 08.30-09.00

Stefan Elg, Sakkunnig, Colligio AB Claes Aldurén, Colligio AB

- Böcker för medarbetare i offentlig sektor

Ett samlat upphandlingsstöd - hur påverkar det dig?

Upphandlingsstödet har tidigare varit samlat på fler organisationer, nu ska allt samlas på en. Hur kommer organisationen se ut och hur kommer det att fungera? Vad innebär detta för dig som upphandlare?

Vill du veta mer om det nya upphandlingsstödet? Ta chansen och ställ dina frågor! Från och med den 1 juli 2014 är allt upphandlingsstöd samlat hos Konkurrensverkets. Den nya organisationen ska erbjuda ett samlat och mer slagkraftigt upphandlingsstöd, samtidigt som tillsynsrollen på både upphandlings- och konkurrensområdena ska värnas.

Kl. 14.00-14.45

Våga utvärdera kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar Tillämpning av LOU innebär att det i samband med utvärdering går att erhålla en hög kvalitet i samband med leverans av tjänster. Ta del av exempel på modeller för att upphandla med mer fokus på dessa mervärden.

Kristina Lundin, Upphandlingskonsult, Colligio AB

Dan Sjöblom, Generaldirektör, Konkurrensverket

Kl. 15.40-16.10 Kl. 09.10-09.40

Kommunens ansvar för den goda affären?

Den offentliga upphandlingen uppgår uppskattningsvis till mellan 550 och 600 miljarder kronor, vilket är nästan en femtedel av Sveriges BNP. Samtidigt ökar medborgarnas möjligheter att ställa krav på att upphandlingarna ska fylla etiska och miljömässiga krav.

Genom digitaliseringen av offentlig sektor skapas nya möjligheter som innebär att den offentliga upphandlingen skulle kunna spara nära 60 miljarder kronor genom att arbeta mer strategiskt med sina inköp, samtidigt som det ger en unik möjlighet att styra mot hållbarhetsfrågor.

Hur kan vi skapa rätt förutsättningar för att möta såväl ekonomiska som hållbara krav? Vem bär ansvaret för den goda affären? Åsa Revland, Rådgivare Offentlig Sektor, SAS Institute Christel Jönsson, Kommundirektör, Ystad kommun Ylva Mannervik, Chef på avdelningen för stöd, Konkurrensverket Egil Nylén, Upphandlingschef, Umeå kommun Moderator: Niclas Ihrén, MSc, Lic Eng, Director of Strategy, Respect

Kl. 09.50-10.20

Har Sverige RÅD med offentlig mat idag och i framtiden?

Hur ska framtidens måltider se ut för våra barn, äldre och sjuka? Kommer varje kommun och landsting i Sverige har råd med egen måltidsförsörjning? Är ansvariga politiker redo att göra en förändring och ta ansvar för att framtidssäkra måltidsservicen i den offentliga sektorn? Nu måste sanningen fram!

Ljug dig blå och få uppdraget i upphandlingen - Eller? Är det möjligt att lämna osanna uppgifter, vinna upphandlingar och fortsätta leverera på avtal som om ingenting har hänt? Vem ansvarar för kontroll och uppföljning? Hur undviker du oseriösa leverantörer och säkerställer att du får det som vinnande anbudsgivare har offererat? Är det upphandlaren eller leverantören som ska se till att lämnade uppgifter stämmer? Vi förklarar hur du som upphandlande myndighet undviker oseriösa leverantörer och hur du säkerställer att du får det som vinnande anbudsgivare har offererat.

Vad säger gällande lagstiftning?

Olof Hallberg, Advokat, Advokatfirman Lindahl Christina Möll, Jurist/upphandlingssakkunnig, Europakontoret i Skåne Moderator: Mikael Engström, Biträdande jurist, Advokatfirman Lindahl

Kl. 15.00-15.30

PANELSAMTAL: Affärsmässiga upphandlingar genom förhandling och innovationspartnerskap Expertpanelen reder ut begreppen och ger dig svaren på hur du kan genomföra affärsmässiga upphandlingar utifrån de nya EU-direktiven.

Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega Eva Sveman, Sveriges Kommuner och Landsting Björn Bergström, Enhetschef på enheten för upphandlingsstöd, Konkurrensverket Catarina Piper, Senior Counsel, Advokatfirman Lindahl Moderator: Lars Arrhed, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Inger Stiltjestrand Svensson, VD och konsult måltidsutveckling, DiningDevelopment AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Programmet fortsätter på nästa sida...

37

UPPHANDLING | i praktiken Fortsättning på programmet från sid 37

TORSDAG 3 JULI Seminarielokal: Vall Kl. 16.20-17.00

Kl. 15.30-16.00

DEBATT: Välfärdstjänster och andra allmännyttiga uppdrag - ska de upphandlas, och i så fall på vilka villkor?

Det goda arbetet mot korruption inom läkemedelsbranschen

EU har i de nya direktiven lämnat ett större utrymme för varje medlemsland att reglera upphandlingsskyldigheten av allmännyttiga uppdrag. Vilken väg bör den svenska lagstiftaren välja och varför? Lyssna till en het debatt med några av experterna på området.

Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl Mathias Sylwan, Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting Ulrica Dyrke, Jurist, Företagarna Ellen Hausel Heldahl, särskild utredare om valfrihet för välfärdstjänster och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, Ordförande, Sveriges Offentliga

Lyssna till ett samtal mellan Helena Sundén, Generalsekreterare Institutet Mot Mutor och Anders Blanck, VD, LIF - de forskande läkemedelsföretagen.

Frågor som berörs är: • Läkemedelsindustrins egenåtgärdsprogram • De krav en branschorganisation kan ställa på sina medlemmar • Kunskaper att ta med sig • Utmaningar i framtiden Helena Sundén, Generalsekreterare, Institutet Mot Mutor Anders Blanck, VD, LIF - de forskande läkemedelsföretagen

Inköpare (SOI) Moderator: Lars Arrhed, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Offentliga Affärer tipsar!

Förutom våra egna seminarier vill vi gärna tipsa dig om andra intressanta seminarier som arrangeras under veckan.

Här följer ett urval ur det officiella programmet: 1/7 10.45-11.45 - Industriområdet

2/7 15.00-15.50 - Björkanderska, Skeppsbron 24

Hur får vi till innovationsupphandling i praktiken?

Medborgardialog på nätet - både enkelt och svårt

Hur kan upphandling av innovation och innovationsvänlig upphandling bli en naturlig del av offentlig upphandling?

Och hur gör andra länder? Här får du veta mer om vad som gör innovationsupphandlingar framgångsrika och vad Sverige kan lära av det.

Dialog mellan medborgare och offentlig sektor möter ökat intresse bland svenska kommuner. Men vad gör egentligen dialog effektiv? Vad är dialog? Och kan dialog vara lika med utveckling? Vi tittar på framsteg och misstag som gjorts i Sverige.

Arrangör: Teknikföretagen, Sveriges kommuner och Landsting

Arrangör: imCode Partner AB och PwC

2/7 09.00-10.00 - Gotlands museum, Strandgatan 14

3/7 09.30-10.30 - Biostaden Borgen, Hästgatan 24

Hög tid att skapa de smarta städerna – en utveckling med medborgarna i fokus

Att skapa inköpsorganisationer i världsklass

Synen på hållbarhet inom stadsutvecklingen håller på att förändras. ”Smarta städer” nämns allt oftare som lösningen, men vad handlar det om? Här diskuterar vi hur svenskarnas höga IT-mognad, kombinerat med fri tillgång till samhällets stora datamängder kommer att påverka städernas utveckling.

En strategisk och ändamålsenlig organisation för offentlig upphandling kan använda inköpsverksamheten för att nå de olika mål som verksamheten sätter upp. För att nå dit är det viktigt att ha en tydlig koppling till visioner och långsiktig målsättning.

Arrangör: Sweco

2/7 10.30-11.45 - Wisby Strand Congress & Event

Arrangör: Konkurrensverket

3/7 16.00-17.00 - Wisby Strand Congress & Event

Geodata – ska de prissättas eller inte, och i så fall hur?

Våga tänk smått! Vägen till ett småföretagsinriktat miljöarbete

Kartdata är en grundläggande ingrediens i många av de appar och tjänster som utvecklas på nätet. Trots det har offentliga geodata idag ofta en prislapp. Beklagligt menar många – i andra länder har öppna geodata skapat jobb och tillväxt. Kom och diskutera hur Sverige når fram till öppna kartdata.

Hur kan det enskilda småföretaget bidra för att säkerställa Sveriges mål avseende miljö? Att företag vill bidra i miljöarbetet står helt klart. Tyvärr försvåras möjligheterna genom att upphandlande enheter ensidigt ser ISO som det enda verktyget för miljöstyrning. Finns det alternativ?

Arrangör: FR2000

Arrangör: Lantmäteriet

38

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Kom och träffa oss i Almedalen!

Missa inte våra två seminarier: Direktupphandling – frihet under ansvar?

- Claes Aldurén och Stefan Elg. ” Trädtältet” 1 juli 12.45 - 13.30

Våga utvärdera kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar!

- Kristina Lundin

”Trädtältet” 1 juli 14.00 - 14.45

FALUN | NORRKÖPING | STOCKHOLM | JÖNKÖPING | GÖTEBORG www.colligio.se | info@colligio.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

39

EXPERTPANELEN | svarar

Saxat från Expertpanelen På webbversionen av tidningen har du nu möjlighet att ställa en fråga om allt ifrån upphandling till ledarskap. Svaren får du garanterat inom 24 timmar. På denna plats i tidningen låter vi läsarna ta del av intressanta frågor och svar från webben.

Hur ska man hantera två olika anbud från samma leverantör? Ska man godkänna båda eller förkasta båda? Om man ska godkänna båda, hur blir det då om man ska anta flera leverantörer och denna är rangordnad 1 och 2 till exempel?

Svårt att utläsa hur pris bedöms i relation till kvalitet En spännande fråga! Jag uppfattar bestämt att föreligger två anbud från en och samma leverantör, så har båda anbuden samma status. Ska prövas och utvärderas som självständiga anbud! En naturlig utgångspunkt är att grunden för kontraktet är det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet, det saknas skäl att lämna ett anbud med högre prisbild om det är en lägstapris upphandling.

Ett skäl som får företag att lämna två eller fler anbud kan vara att man från förfrågningsunderlaget inte kan utläsa hur pris bedöms i relation till kvalitet. Ett sätt att hantera denna osäkerhet blir då att lägga skilda kvalitetsnivåer och därmed också olika prisbilder. Konsekvensen av diffusa eller svårbegripliga utvärderingsmodeller kan då bli flera anbud.

I min drömvärld borde en användning av relativa utvärderingsmodeller alltid resultera i flera anbud från en och samma leverantör.

Tänk på rangordningen i förväg En upphandlande myndighet får enligt 6 kap. 9 § LOU acceptera alternativa utföranden. Om alternativa utföranden accepteras ska det framgå av annonsen, annars är det inte tillåtet med anbud med alternativa utföranden. En upphandlande myndighet som tillåter alternativa utföranden måste i förfrågningsunderlaget ange vilka minikrav som ska gälla. Om det är en upphandling som avser ramavtal med flera leverantörer och den upphandlande myndigheten uttryckligen accepterar alternativa utföranden bör man i förväg tänka på hur en rangordning kan komma att se ut.

40

Stefan Elg, Sakkunning, Colligio

Pia Hedström, Avdelningschef, SKL Kommentus Inköpscentral

Jag vill minnas att Helena Rosén-Andersson talat om att rankingsystemet egentligen inte har ”laga kraft” i Sverige. Stämmer det och varför envisas upphandlande myndigheter med att använda det?

Avrop ska ske utifrån en objektiv fördelningsnyckel Jag är nöjd att konstatera att jag har blivit hörd när det gäller det svenska problemet med rangordning av ramavtalsleverantörer. Principen att göra avrop efter en rangordning vid tilldelning av ramavtal där samtliga villkor är fastställda har sin grund i svenska förarbetsuttalanden inför genomförandet av EU:s ramavtalsregler 2008.

Det finns ingen rangordningsprincip i EU-reglerna. EUreglerna bygger på att avrop ska ske utifrån en objektiv fördelningsnyckel. Det är emellertid enkelt för en upphandlande myndighets inköpsavdelning – var främsta fokus är att genomföra upphandlingar enligt LOU – att använda rangordning eftersom den principen ju är rekommenderad av den svenska lagstiftaren som en lämplig objektiv fördelningsnyckel. Inköpsavdelningen vill säkerligen också undvika att en domstol i en överprövningsprocess underkänner en viss annan fördelningsnyckel och upphandlingen måste göras om.

Ett ramavtal med rangordning som avropsnyckel är också upphandlingsrättsligt korrekt trots att det kan vara kommersiellt dåligt. Eftersom rangordningsprincipen riskerar att leda till pressade priser och dålig kvalitet i utförandet finns det emellertid all anledning för upphandlande myndigheter att byta till en annan objektiv fördelningsnyckel än rangordning. Detta särskilt med hänsyn till att många upphandlande myndigheter har ökat sin fokusering på uppföljning av avtal i syfte att säkerställa att avtalen inte endast är upphandlande enligt LOU utan också är kommersiellt väl fungerande. När lagstiftaren rekommenderade rangordning hade varken lagstiftaren eller upphandlande myndigheter den erfarenhet som vi har idag av den principens brister.

Det är därför bara att börja arbeta fram andra sådana objektiva fördelningsnycklar!

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

EXPERTPANELEN | svarar

Är det möjligt att utvärdera ett IT-systems användbarhet och användarvänlighet i enlighet med LOU? ”Det finns ett stort behov av att utvärdera IT-systems användbarhet och användarvänlighet. Ofta görs det genom att en referensgrupp gör bedömningar under en visning av systemet där anbudsgivaren får visa olika funktioner eller utföra olika testscenarier. Referensgruppen poängbedömer sedan systemet utifrån hur de upplever systemet (hur lätt är det att utföra vissa moment, är det användarvänligt, känns det effektivt, hur ser statistiken ut med mera), vilket ofta är både subjektivt och till viss del godtyckligt. Se även Kammarkollegiets vägledning ”Att införa elektronisk upphandling” där man i kapitel 6.3 ”Utvärdera användbarhet”, ger vägledning i hur man skulle kunna gå tillväga. Anser ni att man utvärdera på det sättet? Finns det några domar som kan ge vägledning i hur man skulle kunna utvärdera användbarhet och användarvänlighet eller hur man inte kan göra?”

V

isst är det tillåtet att använda sig av en referensgrupp. Precis som du anger i din fråga är det inte heller ovanligt med referensgrupper som betygssätter mjuka faktorer inom ramen för anbudsutvärderingen. Som framgår av exempelvis Kammarrätten i Jönköpings mål nr 1941-10, till vilket jag refererar nedan, kan en sådan variant vara tillåten även vid utvärdering av användarvänlighet. Det är enligt min uppfattning rimligt att en sådan utvärdering är til�låten just för att det annars hade varit väldigt svårt, om inte omöjligt, att utvärdera den kvalitetsaspekt av ett IT-system som har att göra med hur lätt eller svårt det i praktiken är för den avsedda slutanvändaren att nyttja systemet på ett sätt som tillfredsställer syftet med upphandlingen.

Mjuka faktorer En väl genomförd upphandling förutsätter att leverantören utifrån upphandlingsunderlaget i förväg har kunnat förstå vad myndigheten tillmäter värde vid anbudsutvärdering.

Underlaget måste vara transparent och utvärderingen ska ge ett rättvisande resultat. Utvärdering av mjuka faktorer är svårt eftersom bedömningarna på ett tydligt sätt är kopplat till olika individers tycke och smak. Det gäller exempelvis estetiska egenskaper hos en vara eller tjänst, passform, komfort, om mat smakar mer eller mindre bra eller användarvänlighet hos exempelvis ett IT-system. Av detta skäl medför inte sällan myndighetens utvärdering av mjuka faktorer misstankar om att myndigheten, genom utformningen av kriterier och utvärderingsmodell, har tagit sig ett otillåtet stort utrymme för skönsmässiga bedömningar.

Kort sagt det blir många överprövningar eftersom förlorarna tror att myndigheten genom att skriva in massa luddiga behov har styrt upphandlingen mot en viss leverantör eller i vart fall ”skrivit bort” de gemensamma spelreglerna för att fritt kunna välja.

Dock är givetvis mjuka faktorer i vissa fall lika viktiga som andra faktorer. Ett ekonomisystem som har alla tekniska funktioner och egenskaper som över huvudtaget existerar och har högst möjliga säkerhet och teknisk prestanda kan vara fullkomligt oanvändbart för den arbetsgrupp vars arbete som förväntas effektiviseras genom implementeringen av systemet. Det är många gånger svårare att bedöma ekonomisystemets användarvänlighet utifrån skriftliga uppgifter jämfört med att helt enkelt låta användarna testa de olika offererade lösningarna i praktiken.

Hur testar man och bedömer användarvänlighet?

Frågan är då hur testresultaten ska bedömas. Det duger inte att myndigheten självt sätter betyg på systemets användarvänlighet i största allmänhet. Detta eftersom begreppet ”användarvänlighet” är en mycket generell beskrivning av en egenskap som kan betyda många olika saker för olika människor och i olika sammanhang. Detta även inom en mycket homogen användargrupp.

Användarvänligheten måste – på samma sätt som andra av myndigheten värderade ”hårda” faktorer – delas upp och specificeras. En utomstående person måste på rimligt objektiva grunder kunna förstå varför det ena systemet får höga eller låga poäng avseende ett visst användarrelaterat moment. För att åstadkomma detta bör användarvänligheten testas av en användargrupp. Detta genom tillämpning av ett antal användarfall med tydliga beskrivningar av vad som ska testas.

Det kan exempelvis handla om att en socialsekreterare ska anmäla vård av sjukt barn i ett webbaserat personalhanteringssystem eller att ett vårdbiträde ska byta arbetspass med ett annat vårdbiträde, vilket kräver ansvarig undersköterskas godkännande. Användarvänligheten kommer att specificeras på olika sätt beroende på syftet Fortsättning på sid 34...

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

41

EXPERTPANELEN | svarar

Fortsättning från sid 33...

med upphandlingen. I de flesta fall förväntar sig myndigheten emellertid att lösningen ska effektivisera vissa administrativa moment i organisationen och på det sättet frigöra resurser för verksamheten. Utvärderingskriterierna kommer därför på olika sätt att handla om hur enkelt och effektivt en viss beskriven åtgärd upplevs av användaren.

Man kan, om det är lämpligt och proportionellt, värdera den genomsnittliga tid det tar för en okunnig användare att utan instruktioner genomföra en viss beskriven uppgift (vilket kan vara ett mått på hur intuitiv är lösningen avseende vissa uppgifter). Man får emellertid akta sig för att bli för detaljerad och specifik eftersom sådana krav kan få motsatt effekt, bli oproportionella och fungera konkurrensbegränsande.

Vem ska sätta betyg på användarvänligheten?

För att vara säker på att upprätthålla principen om likabehandling bör man emellertid ägna referensgruppens sammansättning lite eftertanke. Vissa paralleller kan dras till vad som gäller vid projekttävlingar eftersom sådana ofta avser utvärdering av ”mjuka värden” som exempelvis estetik, vilket kan liknas vid liknas med utvärdering av kvalitet. Båda förutsätter som bekant ett visst mått av subjektivitet. Av 14 kap. 7 § LOU framgår att jurymedlemmarna i en projekttävling ska vara oberoende. Det innebär att ingen jurymedlem får ha en relation till en anbudsgivare på ett sådant sätt att den tidigares opartiskhet kan ifrågasättas. Utan att jag har något egentligt stöd för påståendet är det min uppfattning att domstolen – i tveksamma fall om underlaget varit transparent och likabehandlande avseende utvärderingen av användarvänlighet – skulle beakta huruvida myndigheten eftersträvat en oberoende bedömning genom att tillsätta sakkunnig referensgrupp på armlängds avstånd i enlighet med de principer som gäller för projekttävlingar.

Praxis generellt Av RÅ 1996 ref. 100 framgår att utvärderingskriterier ska definieras och bedömningsskalor ska anges på förhand.

Av RÅ 2002 ref. 50 framgår att de skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet kan göra att även förfrågningsunderlag som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när.

Som exempel på utvärderingsmodeller som underkänts – som dock inte avsåg användarvänlighet – kan Kammarrätten i Göteborgs mål 6996-08 och 2295-09 nämnas. I de målen hade den upphandlande myndigheten angivit att ”bäst svar” skulle få högst poäng eller att myndigheten premierade ”hög kvalitet”. Vad som var bäst eller vad som innebar hög kvalitet definierades inte. Utvärderingsmodellerna var därmed inte förutsebara. Av nämnda bakgrund kan slutsatsen dras att det måste vara möjligt att utläsa vad den upphandlande myndigheten kommer att tillmäta betydelse vid utvärderingen. Detta gäller självfallet även vid utvärdering av användarvänlighet eller användbarhet varför innebörden av dessa begrepp måste definieras på förhand i förfrågningsunderlaget.

42

Praxis där utvärdering av användarvänlighet har godtagits I Kammarrätten i Jönköpings mål nr 1941-10 godtogs en utvärderingsmodell som innebar att ett IT-system skulle utvärderas inför en grupp av användare i syfte att testa funktionalitet och användarvänlighet. Kammarrätten förde inget djupare resonemang i just den delen utan fastställde förvaltningsrättens dom. Förvaltningsrätten uttalade emellertid att ”Det finns inte något hinder för en myndighet att vid en upphandling av nu aktuellt slag använda sig av utvärderingsmodeller som baserar sig på en testgrupps bedömningar av sina upplevelser av tjänsterna i olika avseenden. De subjektiva utvärderingskriterierna i form av testgruppens upplevelser av tjänsterna i fråga kan inte i sig anses vara av sådan omfattning att förfarandet strider mot de krav som uppställs i LOU.” Sammanfattningsvis Det finns utrymme för visst mått av skönmässighet vid utvärdering av användarvänlighet. Om den upphandlande myndigheten på ett noggrant och utförligt sätt beskriver vad som avses med användarvänlighet, delar upp och specificerar behoven utifrån syftet med upphandlingen samt utvärderar dessa parametrar, genom användarfall som betygsätts med hjälp av en oberoende referensgrupp, torde det vara svårt för en missnöjd anbudsgivare att nå framgång i en överprövning avseende påstådda brister i aktuellt hänseende.

Lars Arrhed

Lars Arrhed är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl. Han jobbar med upphandling av komplexa ITtjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet som kommer ut på Norstedts juridik under 2014.

Ställ din fråga till Expertpanelen!

Få svar inom 24 timmar!

Ställ din fråga på www.offentligaaffarer.se Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET | nyheter

Stor brandlarmsorder till Brand & Industriskydd

B

rand & Industriskydd har tecknat ett stort kontrakt med Skanska Sverige avseende den egenutvecklade brandlarmlösningen RSD 53. Konceptet har utvecklats för att kunna erbjuda ett förbättrat brandskydd på exempelvis byggarbetsplatser där traditionella brandlarmslösningar inte fungerar, bland annat på grund av damm och smuts.

Ordern avser installation och hyra av brandlarm för totalt 16 000 kvm i kontorsfastigheten Sveavägen 44 i Stockholm, där en omfattande omvandling av fastigheten, känd som Skandiahuset, sker.

Installation påbörjas omgående och brandlarmet beräknas sitta på plats i ett år.

– Det här är ett kontrakt som bekräftar att vår lösning för att förbättra brandskyddet på byggarbetsplatser väl lever upp till kunders förväntningar. Det är en enkel och flexibel lösning som förbättrar kundens brandskydd, även i mer krävande miljöer, kommenterar Johan Barvemo, försäljningschef på Brand & Industriskydd.

Källa: Skydd & Säkerhet

DRÄGERS NYA ALKOLÅS HAR FÖRAREN I FOKUS Nya generationen alkolås är här! Dräger Interlock 7000 är ett modernt alkolås som sätter användaren i fokus med sin säkerhet, snabbhet och användarvänlighet. Du som har ett alkolås installerat i bilen ska inte behöva vänta på att alkolåset ska kunna användas eller riskera att felaktiga utandningsprov registreras.

DRÄGER INTERLOCK 7000 – READY WHEN YOU ARE

Uppvärmnings- och uppstartstiden är så kort att du inte kommer att märka av den. Vid temperaturer över 0°C är alkolåset alltid klart att användas.

INGA FELAKTIGA UTANDNINGSPROV

Alkolåset skiljer på alkohol i utandningsluft och alkohol från t.ex. munskölj, spolarvätska eller handsprit. Som användare kan du känna dig trygg att inga felaktiga prov registreras.

Leverans av Dräger Interlock 7000 sker från och med v. 34 2014.

För mer information besök www.drager.se eller www.readywhenyouare.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Dräger Alkolås och alkotest marknadsförs i Sverige av KG Knutsson AB.

43

SÄKERHET | nyheter

Inriktning ger vägledning för arbetet med samhällsskydd och beredskap En övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap – det vill säga hela området skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar - är nu fastställd av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg.

I

nriktningen består av en beskrivning av samhällsskydd och beredskap samt tio övergripande principer och förhållningssätt som bör vara vägledande för alla som arbetar inom området.

”I vårt arbete har vi sett ett ökande behov av att kunna hålla samman hela verksamhetsområdet och bidra till att riksdagens och regeringens styrning paketeras i en gemensam ram”, säger Helena Lindberg.

Inriktningen ska ge en gemensam karta för aktörerna och skapa en grund för gemensam riktning i arbetet. Den ska underlätta kommunikation och samverkan mellan olika verksamheter och tydliggöra behov av åtgärder och prioriteringar, så att aktörerna kan kraftsamla.

Beskrivningen visualiserar beståndsdelarna inom samhällsskydd och beredskap samlat.

Det handlar om behovet att skydda vissa

värden (det som ska skyddas) mot oönskade händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen går att påverka med olika slags styrinstrument. ”Jag hoppas att alla aktörer med ansvar för samhällsskydd och beredskap kan ta stöd i den övergripande inriktningen för att tillsammans med varandra utveckla sin verksamhet”, säger Helena Lindberg.

Hela inriktningsdokumentet finns på www. msb.se/inriktning. Där finns även faktablad och powerpoint-presentation som sammanfattar den övergripande inriktningen.

Tio inriktningspunkter De tio övergripande principerna och förhållningssätten är: - Skapa förmåga att förebygga och hantera - Utgå från principerna om ansvar, likhet och närhet - Skapa förutsättningar för alla att ta ansvar - Stärk allriskperspektivet - Förebygg händelser i första hand - Relatera till det som görs internationellt - Beakta möjligheter och risker med gemensamma resurser - Utveckla det systematiska lärandet - Integrera arbetet med befintliga processer - Identifiera och beakta framtidens hot, risker och utmaningar

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Svenskars syn på integritet och övervakning

E

n tvärvetenskaplig forskargrupp har nyligen genomfört en stor enkätstudie om allmänhetens och olika yrkesgruppers syn på IT-övervakning och -integritet samt deras tillit till IT-samhället i stort. Flera av resultaten presenteras vid ett seminarium på onsdag, den 11 juni, i Lund.

Gruppen har studerat hur digitaliseringen av banker, bibliotek och medier upplevs och fungerar. Till exempel visar det sig att användare upplever det lika säkert att betala via internetbanker, trots att de bara i låg grad kan bedöma den tekniska säkerheten, vilket visar att tilliten inte bara är en teknisk fråga.

– Dessa frågor är viktiga att förstå och diskutera, både för samhället i stort och för teknikutvecklingen, säger Per Runeson, professor i programvarusystem vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett forskargruppen tillsammans med Stefan Larsson, forskare och föreståndare vid Lunds universitets internetinstitut.

Nära hälften i studien anser det oacceptabelt att myndigheter regelmässigt samlar in och bearbetar data om deras internetvanor.

44

Vill inte låta trenden gå före tilliten – Digital övervakning är ett kraftfullt verktyg – på gott och ont. Det är också en tydlig trend i det digitala samhället. Resul-

taten i enkäten indikerar att vi inte får låta trenden passera utan debatt och demokratisk insyn, annars riskerar tilliten att undergrävas i samhället, kommenterar Stefan Larsson.

Källa: Skydd & Säkerhet

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET | nyheter

Ny strategi bekämpar brott på idrottsevenemang

P

olisen och flera nationella idrottsförbund presenterar ny strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang.

Samverkansparterna Polisen, Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan och Svenska Bandyförbundet har utarbetat en nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang 2014-2017.

– Vi vill att idrott ska upplevas av en så bred allmänhet som möjligt och med den här strategin vill vi ge en tydlig signal om att brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang inte accepteras, säger Lena Tysk på Rikspolisstyrelsen, ordförande för Samverkansrådet för idrottsrelaterad brottslighet.

ningsstörningar samt att minska behovet av polisiära resurser. Utöver det syftar strategin till att minska minska antalet risksupportrar samt att motverka nyrekrytering.

– Service- och säkerhetsfrågor är högt prioriterade och alla besökares trygghet i samband med publika matcher är av allra största betydelse. Att nu kunna utveckla arbetet i en gemensam strategi, för att på bästa sätt tillvarata den goda supporterkulturen och tillsammans stävja brott och ordningsstörningar i samband med all idrott, är unikt och ett viktigt signalvärde för alla berörda parter, säger Lena Sahlin, säkerhetschef för Svenska Hockeyligan.

Strategin har som målsättning att stödja och lyfta fram den positiva supporterkulturen samt att öka samverkansparternas förmåga att hantera idrottsevenemang i syfte att minska otrygghet, brott, ord-

Källa: SecurityUser

Statlig ramavtalsleverantör inom ramavtalsområde:

Säkerhetsteknik Brandskydd För mer information kontakta Cupola eller besök avropa.se

Nu är det enkelt och kul att göra sin egenkontroll Cupola WEB-SBA med klickbara ritningar Kontakta oss!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Tel.0510-14150 info@cupola.se

45

SÄKERHET

Kräv säkra automatiska dörrar!

Hur säkra är egentligen automatiska dörrar i offentliga fastigheter? Förra året infördes en tuff EU-standard för personsäkerhet i automatiska dörrar. 2013 skedde också ett antal personolyckor i offentliga miljöer, ofta orsakade av felaktigt installerade automatiska dörrar.

D

örrinstallatörer som säger sig följa gällande säkerhetsstandard tummar i själva verket på säkerheten av profitskäl. De utnyttjar en okunskap bland beställare och det faktum att myndigheterna gör få – om några – marknadskontroller.

Vår serviceorganisation ser årligen flera tusen automatiska dörrar från Ystad till Haparanda. Det slående intrycket är att allt för många köpare har valt den billigaste och kanske osäkra lösningen, ibland installerad i direkt strid med gällande standarder och regler för personsäkerhet.

Dörrar - stor orsak till skador En slagdörr på ett sjukhus eller ett dagis som saknar rörelsesensor kan, när den slår upp, fälla eller i värsta fall klämma ett springande barn eller en rörelsehindrad person. En osäker skjutdörr kan i värsta fall klippa av fingrar eller till och med en arm på en person. Socialstyrelsens skadestatistik pekar på att en vanlig orsak till att barn kommer in till jourcentraler är just krockar med bland annat dörrar och andra föremål.

Förra sommaren ägde en vanlig dörrolycka rum i ett köpcenter i Trollhättan. En äldre man råkar stanna upp på ”fel sida” om en fotocell i en skjutdörr. Dörren går igen och mannen, som får dörrbladen på sig, kastas omkull. Mannen ådrog sig en höftledsfraktur av fallet. Han hade på sätt och viss änglavakt, det hade kunnat sluta värre.

Enhetliga krav EU:s standard för personsäkerhet i maskindrivna dörrar, SS–EN 16005:12, innebär att vi nu i Europa ställer enhetliga krav på att tillverkaren och installatören levererar och instal-

46

lerar en automatisk dörr som är så säker som möjligt. Det kan innebära att dörren är försedd med sensorer som känner av när någon är på väg mot eller igenom dörren och styr dörrautomatiken därefter. Det kan också innebära att dörren stängs och öppnas långsamt och att en skjutdörr är konstruerad för att inte skada fingrar och händer.

omöjligt kan utöva en marknadskontroll själva. Boverket, som ofta samarbetar med Arbetsmiljöverket kring marknadskontroller, hävdar att de omöjligt kan ta ansvar för att kontrollera automatiska dörrar i Sverige. Vad jag förstår pågår en diskussion mellan verken om hur ansvaret ska fördelas framöver.

Den nya standarden sätter spelregler för säkerhetsåtgärder beroende på typen av entré och på riskfaktorerna i omgivningen.

Använder exempelvis en hög andel rörelsehindrade eller barn en dörr med en fullenergiautomatik som gör att den öppnas snabbt, ja då måste dörren förses med övervakande sensorer och andra hjälpmedel.

Det innebär att den som installerar dörrautomatiken bland annat måste göra en riskbedömning på plats – förutsatt att installatören har den kompetensen.

Vem kontrollerar leverantörerna?

Både leverantörer och installatörer har en skyldighet att informera fastighetsägare om gällande regler och se till att konstruktionen respektive installationen sker i enligt med gällande standard. Jag tror att de större aktörerna sköter sitt åtagande. Men vem kontrollerar att vi leverantörer och installatörer sköter oss? Ingen i realiteten.

Den myndighet som är ansvarig för denna typ av installationer är Arbetsmiljöverket. Men de hävdar att de

När olyckan redan har skett Men räkna inte med några omfattande stickprovskontroller i framtiden! Det handlar snarare om reaktiva åtgärder, det vill säga att man åker ut och utreder när olyckan redan har skett. Den nya EU-standarden gäller visserligen inte retroaktivt för dörrar levererade före 1 april 2013. Men frågan är om det spelar någon roll när olyckan är framme.

Därför är mitt råd: vill du minimera risken för att personlig tragik och skadeståndskrav: Kräv att dina automatiska dörrar är installerade och underhållna i enlighet med de nya enhetliga kraven.

För säkerhets skull.

Kimmo Syrjäläinen

Kimmo Syrjäläinen, Servicechef, Besam ASSA Abloy Entrance Systems

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

Varför växer vi i säkerhetsbranschen?

Det händer för närvarande mycket inom den privata säkerhetsindustrin. När jag var rikspolischef motsvarade antalet anställda i branschen kanske hälften av antalet poliser. När jag nu blickar ut över terrängen som ordförande för den privata branschorganisationen SäkerhetsBranschen är vi kanske dubbelt så många som polisen. Och vi fortsätter att växa snabbt. Gissningsvis är vi snart tre gånger så många.

E

n förklaring är människors behov av trygghet. Och då talar jag inte om något slags objektivt behov utan om varje aktörs subjektiva behov. Och detta stiger i det moderna samhället eftersom alternativa strukturer som släkt och andra intressenter försvagas som trygghetsgaranter. Normalt polisarbete är lite förenklat något som utförs utan att staten tar betalt annat än över skattsedeln. Likt alla andra ”gratistjänster” tenderar enligt traditionell nationalekonomi efterfrågan på sådan verksamhet att överstiga tillgängligt utbud.

Privat utförda trygghetstjänster Eftersom per definition samhället inte klarar att leverera den trygghet medborgarna efterfrågar har i Sverige, liksom i andra länder, vuxit fram olika former av privat utförda trygghetstjänster. Utbudet tar sig olika former som väktare, ordningsvakter med mera.

lering som idag utförs av privata bevakningsföretag på tunnelbanor, offentliga platser och i glesbygd. Utredningsarbete kopplat till brottsmål sköts idag i stor utsträckning av försäkringsbolag och branschorganisationer. Listan på praktiska exempel skulle kunna göras betydligt längre.

Min poäng är att rågången mellan privat säkerhetstjänst och polis inte vuxit fram efter traditionellt utredningsarbete och beslutsfattande. Snarare efter mycket av tillfälligheter. En parameter har dock aktörerna haft gemensamt nämligen att myndighetsutövning alltid måste förbehållas det allmänna.

Frågan har snarast kommit att bli ”Vad är egentligen myndighetsutövning?” Ska den tolkas i vid eller snäv mening? Eller för att ta ett praktiskt exempel. Är det i denna kontext någon skillnad mellan att praktiskt genomföra nykterhetskontroll (på handhavande nivå) eller att leda en nykterhetskontroll (som ansvarigt befäl)? Är vi mogna att på allvar börja diskutera rågången?

Det offentliga har i takt med detta sett som sin uppgift att flytta fokus från att själv leverera tjänster till att reglera villkoren för privata aktörer såsom vilket regelsystem som ska tillämpas, vilka Rätt Hjälp Rätt Tid - På Rätt Ställe utbildningskrav som ska ställas och -hurI tillsynen bör ske.

Jag menar att detta i grunden är en positiv utveckling. Alternativet till oss inom privat säkerhetsbransch är oftast att inga åtgärder vidtas eftersom det politiska systemet inte anser sig kunna leverera en offentlig finansierad trygghetsnivå som tillfredsställer medborgarna. Ibland får vi höra att privat utförande enbart gynnar ”välbärgade”. Det är en sanning med modifikation.

För att ta ett fall från verkligheten. Om Landskrona i brist på poliser på kommunal nivå anskaffar ordningsvakter för att upprätthålla ordningen är det knappast något som bara gynnar en elit av medborgarna!

Följer man okritiskt med i den alltför sporadiska debatten skulle man kunna tro att rågången mellan polis och säkerhetsbransch är logisk och entydig. Så är inte fallet. Delar av våldsmonopolet har i vissa fall delegerats till ordningsvakter med flera.

Vissa tvångsmedel får tillämpas av andra än polisen vid den patrul-

Björn Eriksson, Ordförande i Säkerhetsbranschen

Rätt Hjälp I Rätt Tid På Rätt Ställe Realtidsspårning och skydd av personer, tillgångar m.m

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014 Elpas_1405.indd 2

08 55 11 00 80 info@lookc.se www.elpas.com

47

2014-05-22 13:49:47

OFFENTLIG EKONOMI | nyheter

Med hjärta och själ Textilia är en av få aktörer i branschen som satsar till hundra procent på en hållbar utveckling, både för våra medarbetare och för samhället i stort.

För oss handlar det om ett helhjärtat engagemang, i det stora och i det lilla. Från miljömedvetenhet och ständiga förbättringar i vår egen arbetsmiljö till att uppfylla alla tänkbara kvalitetskrav.

Vi jobbar även med att våra underleverantörer ska ta ansvar för miljö, arbetsmiljö, kvalitet och sociala frågor.

Värdefullt och nödvändigt.

För att vi bryr oss.

48

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG EKONOMI | nyheter

Klimatmål nås till lägre kostnad med handel EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige.

Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.

K

onjunkturinstitutets analys utgår från de målnivåer som Naturvårdsverket tagit fram: -29, -30 och -40 procent.

Dessutom analyseras ett mer ambitiöst klimatmål på -45 procent som kan spegla effekter av om Sverige väljer att gå före.

Effekter på ekonomin Vid klimatmålen -29 och -30 procent blir övergripande effekter på ekonomin små. BNP blir ca 1 procent lägre 2030 än utan ambitionshöjningen.

Vid klimatmål på -40 och -45 procent blir effekterna på ekonomin betydande. Energiintensiva branscher, som gruvdrift och massa och papper, och låginkomsthushåll i glesbygd påverkas mest negativt.

Fördelningseffekterna beror på hur skatteintäkterna återförs till ekonomin.

Fler tillväxtfrämjande reformer krävs i höst ”Det finns ljuspunkter i ekonomin. Resursutnyttjandet är dock fortfarande lågt, vilket betyder att vi behöver utnyttja de möjligheter som finns för att stimulera tillväxten. Den starka demografiska utvecklingen gör att vi behöver få upp tillväxten ytterligare för att Sverige ska kunna fortsätta växa i välståndsligan”, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Ann Öberg i en kommentar till regeringens vårproposition.

I höstens budget är det viktigt att regeringen har ett tydligt fokus på företagande och tillväxt, därför är det välkommet att man föreslår att minska företagens kostnader för sjukfrånvaron.

Rent allmänt behöver regelförenklingsarbetet få en nystart i höst.

– Den senaste statistiken för produktion, privat konsumtion och orderingång är positiv. Samtidigt ser det ut som att Sverige fortsätter att förlora exportmarknadsandelar, för att vända den utvecklingen krävs näringslivsinriktade reformer i höst, säger Ann Öberg.

Källa: Svenskt Näringsliv

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Handel bör maximeras Kostnaden för klimatpolitiken kommer bero på teknisk utveckling.

Om tekniken utvecklas snabbare än beräknat blir de samhällsekonomiska konsekvenserna lägre.

När sektorn utanför EU:s utsläppshandelssystem ges tillfälle att handla minskar klimatpolitikens kostnader vilket kan ses som en försäkring mot höga kostnader. Sverige bör därför verka för att handel med utsläppsrätter inom EU utnyttjas i så hög utsträckning som möjligt.

Om uppdraget Konjunkturinstitutet har under 2014 regeringens uppdrag att granska EU-kommissionens förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.

Källa: Konjunkturinstitutet

Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande ” Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet ” till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag.

Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning. Kommitténs förslag består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader - ett s.k. finansieringsavdrag - som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter.

Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

Källa: Finansdepartementet

49

OFFENTLIG EKONOMI | nyheter Hjälp!

Riksbankens företagsundersökning:

Små steg mot starkare konjunktur och stigande priser ”Vi är långsamt på väg åt rätt håll”, ”Trög men markerad uppgång” och ”Vi planerar nu att höja våra priser”. Det är typiska citat ur Riksbankens företagsundersökning i maj som visar att konjunkturen stärkts sedan i januari.

F

Städarnyckeln är borttappad, och den öppnar alla dörrar till kontoren.

Inte nu längre.

öretagsundersökningen visar vidare att förbättringarna i konjunkturen är små men märkbara i de flesta branscher. Ökad efterfrågan från omvärlden har gynnat exportföretagen samtidigt som den inhemska efterfrågan har stärkts av bland annat ökat bostadsbyggande och stigande hushållskonsumtion.

Risk för bakslag i världsekonomin Konjunkturen i Sverige väntas fortsätta att stärkas framöver, även om man ser en viss risk för bakslag i världsekonomin till följd av orosmoln från bland annat Kina. En stor utmaning för företagen är den svaga lönsamheten som pressas av hård konkurrens. För att höja produktiviteten planerar de att öka investeringarna i ny teknik.

Företagen anser att priserna under det senaste året hållits tillbaka av en svag efterfrågan, hög konkurrens och relativt låga kostnadsökningar för löner och insatsvaror. Förväntningar om en bättre konjunktur framöver gör att företagen planerar att höja priserna och samtidigt förbättra marginalerna. Men prishöjningarna väntas sammantaget bli måttliga det närmaste året och är i hög grad beroende av konjunkturutvecklingen.

Riksbankens företagsundersökning: Inför varje penningpolitisk rapport, tre gånger om året, intervjuar Riksbanken de största företagen inom bygg-, handel-, industrioch tjänstesektorerna.

Denna gång intervjuades representanter för 46 företag med totalt cirka 276 000 anställda i Sverige.

Intervjuerna genomfördes huvudsakligen mellan den 2 och 26 maj 2014 och redovisas i rapporten.

Källa: Riksbanken

50

iLOQ är det första och enda elektroniska låssystemet i världen som alstrar den energi som systemet behöver, genom att nyckeln förs in i cylindern. iLOQ erbjuder enkel och säker hantering av behörigheter.

Borttappade nycklar kan spärras bort i en handvändning. www.iLOQ.com

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

EU lägger fram sin arbetsmiljöstrategi för 2014 - 2020 För att bättre skydda EU:s över 217 miljoner arbetstagare från olyckor och sjukdomar i arbetet lägger EU-kommissionen fram en ny arbetsmiljöstrategi för 2014–2020 där man beskriver viktiga utmaningar, strategiska mål och åtgärder för att komma till rätta med problemen. Strategin ska hjälpa EU att fortsätta att förbättra arbetsvillkoren både i och utanför EU, i linje med Europa 2020-strategin.

K

ommissionen förnyar sitt åtagande om att ständigt förbättra arbetsvillkoren, säger EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering László Andor. Människor ska kunna gå till jobbet utan att riskera sin hälsa och säkerhet. Men varje år råkar över 3 miljoner personer i EU ut för en allvarlig olycka på arbetsplatsen, varav 4 000 med dödlig utgång.

– Arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar finns i alla branscher och yrken, oavsett om man jobbar på kontor, kör lastbil eller jobbar i en gruva eller på ett bygge. Det orsakar inte bara personligt lidande utan också höga kostnader för företagen och samhället i stort. Den nya strategin ska bidra till bättre kvalitet på jobben och nöjdare arbetstagare. Den ska också stärka företagens konkurrenskraft och produktivitet, särskilt småföretagens, och sänka kostnaderna för de sociala trygghetssystemen.

Arbetsmiljöstrategin beskriver tre stora utmaningar: - Se till att arbetsmiljöreglerna följs bättre, särskilt genom att hjälpa mikro- och småföretagen att införa effektiva riskförebyggande insatser.

- Bättre förebygga arbetssjukdomar och ta itu med såväl nya som befintliga risker.

- Ta hänsyn till att arbetskraften i EU blir allt äldre.

I strategin föreslås olika åtgärder för sju centrala mål: 1. Stärka de nationella arbetsmiljöstrategierna genom till exempel policysamordning och idéutbyte.

2. Ge praktiskt stöd till småföretagen för att hjälpa dem att följa arbetsmiljöreglerna.

3. Det kan gälla tekniskt stöd och praktiska verktyg, till exempel riskbedömningsverktyget ”Oira” som kan anpassas till olika branscher.

4. Förbättra EU-ländernas tillsynsarbete, till exempel genom att utvärdera de nationella yrkesinspektionerna.

5. Förenkla lagstiftningen för att få bort onödig administration samtidigt som man behåller ett gott skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

6. Hantera det faktum att arbetskraften blir allt äldre, bättre förebygga arbetssjukdomar och hantera både befintliga risker och de nya risker som följer av nya material och tekniker, till exempel nanomaterial, miljövänlig teknik och bioteknik.

7. Förbättra insamlingen av statistik för att få bättre underlag och utveckla övervakningsverktyg.

8. Stärka samordningen med internationella organisationer (till exempel Internationella arbetsorganisationen ILO, Världshälsoorganisationen WHO och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD) för att bidra till att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar och förbättra arbetsvillkoren i hela världen.

Strategin beskriver olika instrument som kan användas för att stödja arbetet: arbetsmarknadsdialog, informationskampanjer, genomförande av EU-lagstiftning, samverkan med andra politikområden (till exempel folkhälsa och utbildning) och EU-bidrag, bland annat från Europeiska socialfonden och programmet för sysselsättning och social innovation.

arbetsmiljölagstiftning som kommer i slutet av 2015.

Bakgrund Insatser för att förebygga risker och skapa bättre arbetsvillkor är bra för både ekonomin och samhället. Det bidrar till färre arbetsolyckor och friskare och nöjdare arbetstagare, och är särskilt viktigt i ekonomiska kristider. Likvärdiga regler i hela EU ger också företagen lika konkurrensvillkor på den inre marknaden och motverkar social dumpning.

Den nya strategin bygger på arbetsmiljöstrategin för 2007–2012, som bland annat bidrog till att minska antalet arbetsolyckor i EU som innebar mer än tre dagars sjukfrånvaro med 27,9 procent. Den hjälpte EU-länderna att samordna sina insatser och driva en gemensam linje. Idag har 27 EUländer egna arbetsmiljöstrategier, anpassade efter ländernas förhållanden och prioriterade områden. Utvärderingen av arbetsmiljöstrategin för 2007–2012 bekräftade värdet av en EU-strategi för arbetsmiljöåtgärder och visade att man behöver se över mål, prioriteringar och arbetsmetoder för att anpassa EU-politiken till nya arbetsmönster och risker.

Den nya strategin tar hänsyn till synpunkter från EU-institutionerna och arbetsmarknadens parter, resultaten av det offentliga samrådet om arbetsmiljö 2013 (IP/13/491) och konferensen om arbetsvillkor den 28 april 2014 som avslutade raden av samråd.

Källa: Europeiska kommissionen

Kommissionen ska se över strategin 2016 för att bedöma genomslaget och ta hänsyn till den övergripande utvärdering av EU:s

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

51

LEDARSKAP | nyheter

Två av tre ger jämställd service Två av tre deltagare kan erbjuda invånarna en mer jämställd service. Åtta av tio har ett mer jämställt bemötande. Det är en del av resultatet när SKL summerar sex års stöd till jämställdhetsarbete i kommuner och landsting genom Program för hållbar jämställdhet.

T

otalt har programmet beviljats 240 miljoner kronor av regeringen från 2008 till 2013. Nu har SKL överlämnat sin resultatrapport till Utbildningsdepartementet. Den visar att två tredjedelar av deltagarna kan peka på tydliga effekter för medborgarna. Åtta av tio kan visa på förbättringar i bemötande, arbetssätt och system för att leda och följa upp verksamhetens jämställdhetsarbete.

– Det är en självklarhet att invånarna inte ska få sämre service eller mindre resurser bara för att de har ett visst kön. Jämställdhet är en rättighet. Men det är också en fråga om kvalitet i verksamheten, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Det kan handla om att flytta busshållplatsen närmare färjan i Visby hamn. Det gynnar inte bara kvinnor, som åker mer kollektivt än män, det är också bättre för miljön när det blir lättare att ta bussen än bil eller taxi.

Eller så kan det handla om att få en jämnare könsfördelning i arbetsmarknadsåtgärder.

Ett jämställdhetsavtal mellan JobbMalmö och arbetsförmedlingen har gjort att betydligt fler kvinnor får en åtgärdsanställning i kommunen.

Det kan också handla om att anpassa utskrivningen av läkemedel till kvinnor och män. En ny webbtjänst från Stockholms läns landsting hjälper läkare att anpassa doserna efter patientens kön. Och det kan handla om att utforma fritidsgårdar så att tjejer också vill ta del av verksamheten. Till Kalmars genussmarta fritidsgård Funkabo kommer fler besökare än någonsin – samtidigt som andelen tjejer har ökat från 20 till över 40 procent.

Genom programmet har SKL fördelat statliga medel till jämställdhetsintegrering i ett 70-tal kommuner, landsting och andra organisationer. Tillsammans har de genomfört utvecklingsarbeten inom vård, skola,

omsorg, inom samhällsplanering, kultur och fritid och räddningstjänst.

Forskarna som följt programmet konstaterar att det resulterat i ett stort kunskapslyft.

Totalt har över 100 000 utbildningstillfällen anordnats inom satsningen och jämställdhetsfrågan står på agendan på ett helt annat sätt än tidigare.

Programmet har också gett viktiga lärdomar om jämställdhetsintegrering som strategi.

– Alla delar i organisationen måste samverka. Men det är helt avgörande att den politiska ledningen och de högsta cheferna är drivande i arbetet, konstaterar Anders Knape.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Seger för småföretagare - ingen tv-avgift för datorer

V

älkommet besked från Högsta Förvaltningsdomstolen som i dag meddelade att en dator med internetuppkoppling inte kan anses vara en tv-mottagare. Innehavet av datorn leder därmed inte till att tv-avgift ska betalas.

– Det här är en viktig seger för landets småföretag. Genom detta slipper småföretagare betala en onödig skatt, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Införde en extra småföretagarskatt Sedan SVT i februari 2013 började sända ut sitt schemalagda programutbud på webben, har Radiotjänst tagit ut tv-avgift av den som har en dator med internetuppkoppling. Företagarna uppmärksammade i en rad artiklar att Radiotjänst genom sin tillämpning av 52

lagstiftningen införde en extra småföretagarskatt på drygt 2000 kronor årligen. Det motsvarade en extra uttaxering från landets företagare på uppemot 1 miljard kronor.

– Högsta förvaltningsdomstolens beslut är därför principiellt viktigt då en dator hos ett företag är avsedd för att arbeta med och inte titta på tv. Företagare har inte tid att se på tv och många har datorer med bristfällig internetuppkoppling, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Källa: Företagarna

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP | nyheter

Yrkena där flest väntas få jobb Bristen på arbetskraft kommer att bli tydlig i flera branscher i Sverige det kommande året, visar Arbetsförmedlingens prognos. Men överlag väntas sysselsättningen öka olika mycket runtom i landet.

D

et är framför allt i den offentliga tjänstesektorn, i synnerhet hälso- och sjukvården, som det kommer att behövas ny personal i år och 2015. Problemen att rekrytera personal blir störst i regioner där stora pensionsavgångar väntar.

Enligt Arbetsförmedlingen finns en rad områden där chanserna till jobb är särskilt goda 2014 och 2015: - Yrken inom hälso- och sjukvård, främst på högskolenivå - Yrken inom teknik och data - Yrken inom bygg- och anläggningarbete - Kvalificerade yrken inom industrin - Vissa läraryrken - Några enskilda yrken inom tjänster och service Generellt kommer sysselsättningen öka i hela landet i år och nästa år, spår Arbetsförmedlingen. Tillväxten blir störst i de tre storstads-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

länen, följt av Västerbotten, Halland och Uppsala. Minst väntas sysselsättningen öka i Jämtland och Västernorrland.

Utmaningarna för de svagaste på arbetsmarknaden minskar däremot inte de kommande åren. Det är fortsatt bister för en del, enligt Arbetsförmedlingen.

Svårt att få jobb med bristfällig utbildning De grupper av arbetslösa som kommer att ha särskilt svårt att hitta jobb är de som bara har förgymnasial utbildning, ungdomar med bristfällig utbildning, personer i åldern 55-64, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.

Källa: Sveriges Radio

53

HÅLLBARHET

Goda exempel på miljö- och sociala krav

Nya direktiv fastställer praxis

B

lir det enklare än tidigare att ställa miljökrav och sociala krav när de nya EU-direktiven träder i kraft? Många ställer sig frågan, eftersom ett av huvudsyftena med att se över direktiven var att underlätta för upphandlande myndigheter att ta miljö- och sociala hänsyn vid upphandling.

Just detta påpekar också Lisa Sennström, jurist och projektledare i Miljöstyrningsrådet (som från den 1 juli 2014 ingår i Konkurrensverket).

– Redan med nu gällande direktiv (från 2004) är det dock möjligt att ställa mycket långtgående miljö- och sociala krav. Mycket handlar om en kodifiering av praxis från EU-domstolen, säger Lisa Sennström.

Hänvisning av direktiv till en märkning Hon påpekar också att direktivet kommer att innebära en del förändringar, bland annat hur man kan använda sig av märkningar där man öppnar upp till att kunna hänvisa direktiv till en märkning och inte endast kriterier som ligger till grund för märkningen som fallet är idag.

– Om nu detta underlättar kravställandet återstår att se, kommenterar Lisa Sennström.

Sedan flera år har det som sagt gått att ställa mycket långtgående sociala krav och miljökrav. Gårdstensbostäder i Göteborg är ett exempel. Hållbarhetsidén för Gårdsten är utarbetad tillsammans i dialog med boende, styrelse, medarbetare och ledning.

Det är en hållbarhetsidé och en drömbild hur man tillsammans ska arbeta för att förverkliga sina önskningar och idéer. Många av önskemålen har man redan lyckats genomföra och arbetet kommer att fortgå.

En förebild inom miljöarbete Bolagets långsiktiga och omfattande miljöarbete har skett främst genom satsningen på solhus och genom att ge hyresgästerna möjlighet att ta ansvar för en god miljöutveckling.

Idag har alla Gårdstensbostäders lägenheter individuell mätning av el och vatten. All hushållsel kommer från vindkraftverk. Vindkraftverket i Gårdsten har gett ordet energi ett synligt ansikte.

Gårdstensbostäder har dessutom blivit en förebild för hantering av miljöfarliga ämnen.

Ekologiskt hållbara bostadsområden I Västra hamnen i Malmö har en ny modern stadsdel uppförts i vad som tidigare var ett hamn- och industriområde. Västra hamnen är ett pilotprojekt som visar att det går att skapa bostadsområden som är ekologiskt hållbara och samtidigt erbjuder en trevlig miljö för de boende.

54

Malmö ville på den nationella bomässan Bo01 visa upp internationellt ledande exempel på miljöanpassning av tät stadsbebyggelse. För detta sökte och fick Malmö 1998 pengar från det lokala investeringsprogrammet LIP, och beviljades 2000–2002 ytterligare LIP-bidrag, berättar Naturvårdsverket på sin webbplats.

Sammanlagt påbörjades 65 åtgärder, flertalet inom områdena trafik, energi, avlopp, avfallshantering och kretslopp, samt biologisk mångfald. Av dessa har 58 genomförts helt eller delvis.

Bland de konkreta effekterna kan nämnas följande: - Energin till tusen nya lägenheter i Västra Hamnen är till hundra procent lokalt producerad förnybar energi. Koldioxid-utsläppen från boendet ligger nära noll.

- Många gröna ytor, kombinerade med innovativ dagvattenhantering, ger en smakfull miljö för de boende samt förutsättningar för biologisk mångfald.

- Projektet har pekat på byggnadsmetoder som använder betydligt färre gifter än vanligt.

- Malmö stad byggde en stadsdel där man återvinner, använder energi effektivare, producerar sin egen energi, åker kollektivt eller cyklar istället för tar bilen.

Integrerade systemlösningar Att skapa hållbara städer är en viktig uppgift, menar Naturvårdsverket. Att många skilda slag av bra miljölösningar utvecklas i en stadsdel eller ett bostadsområde gör det möjligt att utveckla integrerade systemlösningar eller andra helhetslösningar. ”Då får vi också ’skyltfönster’ för svensk miljöteknik, där många aktörer och företag kan involveras”, skriver myndigheten på sin webbplats.

Ytterligare ett exempel bland många på hur man kan tillämpa sociala krav i upphandling är landstingens uppförandekod. Läs gärna om den och hur kraven i den nu ska följas upp på plats i utvecklingsländerna, i en separat artikel i detta nummer.

Bo Höglander

– Redan med nu gällande direktiv från 2004 är det dock möjligt att ställa mycket långtgående miljö- och sociala krav, säger Lisa Sennström, jurist och projektledare, Miljöstyrningsrådet.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARHET | nyheter

Utredare till klimatfärdplan 2050 utsedd Regeringen har tillsatt en utredare för att ta fram en strategi för det fortsatta klimatarbetet. Klimatfärdplan 2050 ska ta fram konkreta förslag om hur Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.

– Sveriges vision om att komma ner till nollutsläpp 2050 står fast. Om vi menar allvar med omställningen måste planen vara tillräckligt detaljerad med mål och styrmedel och samtidigt flexibel med ett tydligt system för uppföljning och styrning.

Det behövs en bred förankring i samhället, vilket utredningen också ska arbeta med, säger miljöminister Lena Ek. Utredningens uppgifter är att: - föreslå lämpliga etappmål för utsläppsutvecklingen för perioden 2030 till och med 2050

- lämna förslag på utformning av en effektiv styrning och uppföljning av politiken för att nå etappmålen och visionen - analysera befintliga styrmedel och lämna förslag på förändrade eller nya kostnadseffektiva och långsiktigt verkande styrmedel, inklusive ekonomiska styrmedel och styrmedel för samhällsplanering och infrastruktur - belysa rollen för svensk forskning och innovation inom klimatområdet i syfte att stärka Sverige som industrination, och - lämna förslag på hur en färdplan kan utformas för att den ska kunna fungera tillsammans med ett internationellt regelverk och styrinstrument på EU-nivå och internationell nivå.

Foto: Viktor Wrange/SLU

T

ill utredare är Lisa Sennerby Forsse, rektor på Sveriges lantbruksuniversitet utsedd. Huvudsekreterare blir Stefan Nyström, miljöekonom och nu chef för Sportfiskarna och ordförande i Svenskt Friluftsliv.

Lisa Sennerby Forsse, Rektor på Sveriges lantbruksuniversitet utsedd till utredare för Klimatfärdplan 2050.

Källa: Miljödepartementet

Välkommen till ett seminarium:

Vad krävs för att få till en klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel?

Jag Vi ll Veta !

Tid och plats: onsdag 2 juli 11:00 –13:00 hos New Republic, Sjöbergs bakgård, Strandgatan 18 i Visby.

www.facebook.com/JagVillVeta www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

55

HÅLLBARHET

Ny metod för energikrav vid nybyggnad Byggherrar har idag goda möjligheter med dagens teknik och kompetens att bygga energieffektiva byggnader som både uppfyller och även överträffar dagens myndighetskrav. Hur kan en byggherre veta om han får en byggnad som uppfyller de energikrav han ställt? För att få veta det krävs att energikravet både kan ställas och verifieras upp med god precision. Dagens metoder ger tyvärr så stora osäkerheter att energikraven i byggherrarnas avtal med konsulter och totalentreprenörerer i praktiken inte blir förpliktande att uppfylla.

I

dagsläget sker verifiering (eller uppföljning) av energikrav vid nybyggnad med en metod som kallas energiprestanda, kWh per m2 Atemp och år, och som beräknas genom att göra en energibalansberäkning för byggnaden.

Metoden innehåller stora osäkerheter. Det finns till exempel tolkningsutrymme för hur indata ska användas vid energibalansberäkning, och det finns ett antal beräkningsprogram som hanterar indata olika.

Därutöver tillkommer betydande osäkerheter när den så kallade graddagsmetoden används för klimatkorrigering och dessutom osäkerheter om vad som är en normal användning av byggnaden.

Ställda krav blir inte förpliktande Vid verifiering av energikrav i entreprenadavtal kan det i praktiken innebära att ställda krav inte blir förpliktande att uppfylla, eftersom utfallet är beroende på vem som gör bedömningarna/energibalansberäkningarna, vilka indata och vilken programvara som används. Detta kan i sin tur innebära att byggherrar som förstår omfattningen av osäkerheterna avstår ifrån att göra merinvesteringar utöver gällande energikrav för att bygga lågenergihus eller motsvarande.

Livslängden för en byggnad är normalt minst 100 år för själva byggnaden och för energiinstallationerna inom spannet 20–50 år. Det innebär att det är av största vikt att

56

energikrav verifieras med god precision, eftersom byggnaden efter uppförandet finns kvar under lång tid. Konsekvenser av en för hög energianvändning finns kvar under mycket lång tid och leder till ökade kostnader för byggherren och en ökad miljöbelastning.

när en och samma metod används riskerar detta att leda till tvister.

Tävling i energiprestanda Boverket och branschorganisationen Sveby anger att på grund av osäkerheterna i dagens metoder bör man räkna med en säkerhetsmarginal som ofta anges till 20%.

För att undersöka vilka osäkerheterna i verkligheten är med dagens metoder anordnades en beräkningstävling av branschorganisationen SVEBY. 18 deltagare hade i uppdrag att fastställa energiprestanda för en och samma byggnad enligt nya anvisningar som utarbetats av SVEBY och för vilka Energimyndigheten är huvudfinansiär.

Tävlingen omfattade två skeden: före byggnation och i driftskedet. Högsta användningen angavs av en deltagare till 142 kWh/ kvm och av en annan deltagare som lägst till 67 kWh/kvm. Skillnaderna ger en osäkerhet på hela 112 % ((142-67)/67).

När en verifieringsmetod används i ett avtal med en konsult (utförandeentreprenad) eller med en totalentreprenör, ställs frågan om osäkerheter på sin spets eftersom det leder till ekonomiska åtaganden. I det fall de olika parterna kommer till olika resultat

Ny metod för verifiering av energikrav vid nybyggnad Det finns sedan våren 2014 en ny metod för verifiering av energikrav vid nybyggnad publicerad i ”Energikrav vid nybyggnad, tolkning och verifiering enligt DUR-metoden”, utgiven av Svensk Byggtjänst. Metoden ger byggherrar en möjlighet att teckna avtal med energikrav som blir förpliktande i praktiken. Den är ”skräddarsydd” för att ge en god precision för energikrav i avtal och omfattar inte hur utformningen av byggnaden ska ske, det vill säga hur projektering, delkrav i byggprocessen etcetera ska utföras utan verifierar hur väl ett energikrav uppnåtts när byggnaden uppförts.

Absolut energikrav I stället för att utgå från energiprestanda utgår DUR-metoden från energikrav i form av ett absolut energikrav. Då rundas de stora osäkerhetsparametrarna som ingår i energiprestanda och lämnas utanför entreprenad- och konsultavtalet. Byggherren hanterar sina byggherrefrågor kring energiprestanda själv gentemot myndigheter, med flera.

Stig Lundberg

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

BOKTIPS Hur kommunicerar vi med vår målgrupp?

Planering - Genomförande - Långsiktigt resultat En bred handbok om marknadskommunikation som ger en inblick i hur branschen fungerar, vilka aktörerna är, hur köp- och säljprocessen går till och vad kommunikatören bör tänka på.

Författarna visar också på nödvändigheten av ett helhetstänkande och att integrera CSR i det dagliga arbetet. Boken behandlar både grunderna inom marknadskommunikation och mer avancerade teorier.

Författarna lanserar dessutom en ny kommunikationsmodell som underlättar och effektiviserar kommunikationsarbetet.

Titel: Hållbar marknadskommunikation Författare: Anna Katarina Berglund och Pia Boson Förlag: Liber Omfång: 352 sidor Utgivning: 2010 Cirkapris: 407 kr, inkl. moms

Har du bestämt dig?

99 tandkrämssorter, 160 tv-kanaler, 592 gymnasieprogram, 800 PPM-fonder, 400 teleoperatörer, 1 800 elavtal, 8 riksdagspartier ...

Dagens samhälle präglas av de allt fler val vi ställs inför. Vissa uppskattar den ökande valfriheten, andra blir bara stressade av den. Hur du än känner är det ett faktum att vi hela tiden tvingas fatta allt fler beslut i allt fler situationer, såväl hemma som på jobbet.

På ett lättillgängligt och lärorikt sätt berättar Pelle Tornell om hur vår hjärna tar in och tolkar information, och hur den beter sig för att få oss att komma till beslut. Med hjälp av spännande exempel och enkla tester lär han oss vad som ligger bakom våra val. Om vi blir medvetna om vad som egentligen styr dem kommer vi att få en ny frihet, och kunna fatta bättre beslut i framtiden.

Titel: Bestäm dig : handbok för snabbare och bättre beslut Författare: Pelle Tornell Förlag: Forum Utgivning: 2011-02 Cirkapris: 178 kr, inklusive moms

Hur tjänar du pengar på hållbarhet?

Vägledning i e-handel

Sveriges mest hyllade bok om CSR har kommit ut i en ny, uppdaterad upplaga med över 160 konkreta exempel på hur företag tjänar pengar på att jobba med hållbarhet. Insikten om att företag genom att bidra till att lösa samhällsproblem kan öka sin innovationsförmåga, konkurrenskraft och lönsamhet märks i allt fler organisationer, i allt fler branscher, i allt fler länder. Drivkraften är inte längre moral, men mammon. I ”CSR i praktiken” visar Per Grankvist, författare och journalist med fokus på hållbarhetsfrågor, hur innovativa företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera för att öka sin lönsamhet.

Boken vägleder och inspirerar om allt från e-handelslösningar, logistik och mobil e-handel till hur du ska arbeta med onlinemarknadsföring och sökbarhet på Google och sociala medier. Steg för steg får du en inblick i hur du effektivt kan organisera och strukturera din verksamhet. Lättillgängliga exempel, checklistor och bilder över kända företags olika lösningar ger dig konkreta verktyg för att lyckas med din e-handel.

Titel: CSR i praktiken: hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar Författare: Per Grankvist Förlag: Liber Omfång: 245 sidor Utgivning: 2012 Cirkapris: 354 kr, inklusive moms

Titel: E-handel : så driver och utvecklar du den Författare: Daniel Lantz Förlag: Liber Omfång: 240 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 335 kr, inklusive moms

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

E-handel - så driver och utvecklar du den är en praktisk handbok för dig som antingen ska bygga upp en ehandel eller som redan gjort det och behöver utveckla den vidare.

Var går gränsen för en muta?

Risken för mutbrott i Sverige är större än många tror och okunskapen om vad som faktiskt kan betraktas som ett mutbrott är betydande. Det finns dessutom en omfattande gråzon – en förmån kan vara acceptabel i ett sammanhang, men straffbar i ett annat.

I den offentliga sektorn bör skyddet mot korruption vara extra starkt, men i takt med att offentlig verksamhet allt oftare läggs ut på entreprenad eller bedrivs i bolagsform har gränsen mot näringslivet och dess seder blivit vagare.

I Risk för mutor redogörs för de rådande straffbestämmelserna och hur den offentliga sektorn bör förhålla sig till näringslivskoden för att skapa transparens.

Här ges dessutom utförlig information om risksituationer och hur man kan skydda sig i olika verksamheter.

Titel: Risk för mutor Författare: Bengt-Olof Berggren och Torbjörn Lindhe Förlag: Norstedts Juridik Omfång: 196 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 500 kr, inklusive moms

Fientliga bud Aga, Astra, Esab, Gant, Scania, Skandia, Stora, Volvo PV listan på svenska börsbolag som köpts upp av utländska ägare eller riskkapitalister under de senaste tjugo åren kan göras lång.

Här analyserar författaren teorierna och mekanismerna bakom denna utveckling.

Vilken roll spelar det svenska systemet för bolagsstyrning och de svenska uppköpsreglerna för möjligheterna att förvärva svenska bolag? Och vilka skillnader finns mellan Sverige och andra länder?

Titel: Fientliga bud: teorierna, maktspelet, kortsiktigheten Författare: Sophie Nachemson-Ekwall Förlag: SNS Förlag Omfång: 240 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 269 kr, inklusive moms

57

UPPHANDLING | Juridik

LANDET

RUNT

Nattfrid blir valbar tjänst för kunder med tillsynsbesök på natten

Efterlängtad elbuss

Nu vågar projektledningen ändå utlova en startmånad.

– I början eller senast i mitten av augusti ska en första mindre elbuss rulla mellan Madenområdet och Älvängens resecentrum, säger Robert Aronsson, projektledare för Energiteknikcentrum (ETC) i Nol. ETC har haft i uppdrag att för Ale kommuns räkning driva ett elbussprojekt i Älvängen. I utbyte får ETC möjligheten att utvärdera hur elbussens teknik fungerar och påverkar ortsborna. Hur långt kan man köra på en laddning? Hur påverkar vikten prestandan? Hur snabbt laddar den? Hur uppfattar resenärerna elbussen?

– Vi är väldigt engagerade i projektet och ser fram mot att bussen börjar rulla så vi kan inleda vår studie, men det har varit en lärorik resa fram till idag. Tanken var att elbussen redan skulle ha varit igång, men problemet har varit att få tag på en. Intresset för elbussar har exploderat inte bara i Sverige, utan även internationellt, berättar Robert Aronsson.

Samsrbetspartners Samarbetspartners har kommit och gått i projektet. Nu slutar det med att BK Invest, ett företag baserat på Orust, kommer att leverera elbussen. Först blir det en mindre variant med 15 sittplatser, senare i höst en större med 22 sittplatser och 15 ståplatser.

Efter att ha testat tillsynsbesök via kamera under ett pilotprojekt blir nu Nattfrid ett valbart alternativ för kunder som har tillsynsbesök på natten. Från och med måndagen den 2 juni infördes Nattfrid som tjänst i Karlstad.

Än så länge har bara några få personer fått möjlighet att testa tjänsten. Men nu ska alltså fler få chansen.

– Vi har under piloten testat tillsynsbesök via kamera och sett att det fungerat bra vilket har lett till att vi nu vill införa Nattfrid som ett valbart alternativ. Under piloten finns många som hört av sig och varit intresserade. Det känns därför roligt att nu kunna erbjuda de kunder som hellre vill ha sina besök via kamera, den möjligheten, säger Mikael Nordström, projektledare på vård- och omsorgsförvaltningen.

Tillsynsbesök via kamera Tillsynsbesök via kamera går till på precis samma sätt som vanliga tillsynsbesök på natten. Enda skillnaden är att personalen genomför tillsynen med hjälp av en liten kamera som är monterad i kundens hem, istället för att fysiskt besöka kunden mitt i natten. På de tidpunkter som kunden önskar så slås kameran på och personalen kan se så att allt är bra.

– En del kunder har svårt att sova när de vet att det kommer personal hem till dem mitt i natten. För dem är Nattfrid ett mycket bra alternativ, säger Marléne Lund Kopparklint, ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

En mer sammanhängande sömn Resultaten från piloten visar bland annat att de kunder som har provat Nattfrid har fått en mer sammanhängande sömn.

– En av fördelarna med Nattfrid är att besöken går att justera tidsmässigt från person till person. Det innebär att tjänsten lätt kan anpassas och fungera för väldigt många, säger Peter Nylander, verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen.

För att få Nattfrid krävs ett biståndsbeslut. Kunder som är intresserade kontaktar sin biståndsbedömare.

Första plats i kommunranking

För andra året i rad har Österåker utsetts till den kommun som har de bästa förutsättningarna i landet för positiv anställningsutveckling under kommande år.

– Det är väldigt glädjande att det går så bra för kommunens företag, säger Lotta Holmgren,näringslivschef i Österåkers kommun. Nu ska vi analysera materialet och se hur vi ytterligare kan stödja företagen i deras utveckling. Detta innebär att det finns goda förutsättningar för nya arbetstillfällen framöver.

58

Förutom förstaplaceringen totalt, sticker Österåker även ut avseende kommuner med högst andel anställda i genuint nystartade företag som är högst fem år gamla. Där hamnar Österåker på plats 9 av 290.

– Att det finns goda möjligheter för företag att etablera sig och verka i Österåkers kommun är viktigt. Det skapar både tillväxt och jobb och säkerställer välfärden, säger Michaela Fletcher Sjöman (M), kommunstyrelsens ordförande.

Offentliga Affärer 3 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Härnösand blir Energimyndighetens utbildare

Härnösands kommun vann upphandlingen av utbildning och utbildningsmaterial för certifiering av installatörer av anläggningar för förnybar energi. Upphandlingen syftar till att med ett flerårigt avtal säkerställa Energimyndighetens behov av utbildningsmaterial, revidering av utbildningsmaterial och utbildningsinsatser inom efterfrågat certifieringsområde.

Rekordökning av Fairtrade-produkter

Under 2013 blev Ljungby kommun en Fairtrade City. Sedan dess har inköpen av Fairtrade-märkta livsmedel inom kommunen ökat med 321 procent. Samtidigt erbjuder fler och fler butiker i kommunen olika Fairtrademärkta produkter och fler arbetsplatser byter till Fairtrade-märkt kaffe.

– Arbete med Fairtrade City, är ett långsiktigt arbete där vi försöker påverka både kommunens konsumtion men även kommuninvånarnas, berättar Maria Johansson, konsumentrådgivare och sammankallande för styrgruppen för Fairtrade.

Nyligen förnyade kommunen sin ansökan om att vara Fairtrade City och nu har ansökan blivit godkänd, vilket kommunens miljöstrateg Carina Axelsson gläds över.

– Fairtrade City är en viktig del i Ljungby kommuns arbete med en hållbar utveckling, där bra villkor är angeläget både socialt och för miljön, säger hon.

Bland de Fairtrade-märkta produkter som kommunen köper in märks till exempel kaffet som serveras på särskilda boenden.

– Utökningen under 2014 blir Fairtrade-märkta bananer, som även är ekologiska, till förskolor och skolor. Arbetsplagg till kök och städ har också börjat köpas in som är Fairtrade-märkta, berättar kostchef Mariana Axelsson.

Arbetet med Fairtrade i kommunen leds av en styrgrupp med representanter från föreningsliv, näringsliv, politiska partier, religiösa samfund och kommunala tjänstemän.

– Vår styrgrupp är engagerad och bra. Tillsammans hoppas vi att ännu fler Ljungbybor väljer att handla Fairtrade-märkta produkter.

Under Ljungbydagarna kommer vi att synas i våra banandräkter och bjuda på lite smakprover, avslutar Maria Johansson och poängterar att gruppen söker fler representanter ifrån näringslivet som vill vara med i detta spännande arbete.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2014

Energimyndigheten fick in totalt tre anbud. De övriga aktörerna var STF Ingenjörsutbildning Aktiebolag samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Härnösands kommun hade den bästa kvaliteten och det lägsta priset av de tre leverantörerna i upphandlingen.

Avtalet är flerårigt och ska säkerställa Energimyndighetens behov av utbildningsmaterial och utbildningsinsatser inom förnybar energi. ”Det här visar att kommunens gemensamma arbete för att stärka Härnösand som utbildnings- och kunskapsstad ger resultat och yrkes- och yrkeshögskoleutbildningar inom energiområdet får nu ytterligare stärkt fäste i kommunen”, säger Nämndsordförande Anders Byquist.

Ny e-tjänst för bygglov

Nu kan du sköta ditt bygglovsärende digitalt via den e-tjänst Örebro kommun införde i början av året. Det blir enklare, smidigare och tidsbesparande för dig som söker bygglov.

Vi hade tidigare ett enkelt webbformulär men har nu utvecklat en e-tjänst som är mer vägledande och ändrar sig beroende på vad man söker. Det gör att det blir enklare för dig och tydligare vilka handlingar vi oftast vill få in. Det leder till att vi får fler kompletta ansökningar och ansökningstiden kan kortas. Du får möjlighet till löpande uppdatering kring ditt ärende (via sms eller e-post) och du slipper skicka in pappershandlingar.

Hela ansökan digitalt E-tjänsten innebär att man kan sköta hela ansökan digitalt.

Via tjänsten har du möjlighet att ansöka om bygglov, anmäla åtgärder som är anmälningspliktiga eller beställa nybyggnadskarta. Du kan också komplettera din ansökan och följa upp ditt ärende.

59

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Offentlig Chef är den självklara konferensen och mötesplatsen för dig som är chef och ledare inom det offentliga Sverige. Här får du möjlighet att utvecklas inom ramen för det offentliga ledarskapet. Under årets dagar fokuserar vi lite extra på viktiga frågor som: • Hur du hanterar ”besvärliga” medarbetare • Mediabevakningen och hur du bemöter den • Arbetslivet kontra privatliv, hur klarar du detta i din chefsroll? • Ditt ansvar som chef • Så blir du bättre på att fatta beslut • Hur du leder och motiverar ditt team • Strategisk kommunikation och påverkan - så går du tillväga

Smart Summit 2014 är konferensen för dig som vill lära dig mer om hur du använder dig av ny och befintlig teknik för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Redan idag finns verktyg redo att användas av dig som fattar beslut inom IT, hållbarhet och samhällsbyggnadsfrågor.

Under två dagar får du bland annat ta del av: • De goda exemplen • Så kommunicerar du avancerad information så att alla förstår • Så använder du nya standarder • Hållbar IT och nyheterna på området • Från samhällsplanering till hållbar succé • Bredbandsstrategier i praktiken • Så lyckas du med din finansiering • Smarter cities - så bygger vi framtidens samhälle

1+1 = smart?

Nu samlar vi sakkunniga inom hållbar samhällsutveckling tillsammans med Sveriges offentliga chefer på en och samma plats. Tycker du det verkar smart? Vi tror i alla fall att det kommer att Den 12-13och november på Arosi Congress Center SMART! i Västerås gynna både dig, din organisation hela vårt samhälle dag och i framtiden.

Sätt ett kryss i din kalender redan idag. Välkommen!

Aros congress center - Västerås den 12-13 november 2014