Offentliga Affärer nr 5 2015

– För att kunskap är källan till goda affärer –

Krypterad E-post Nr 1 2014Nr | Pris 5 2015 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

Vilken lösning är bäst?

Inköp som strategiskt styrmedel

SÅ GÖR DU!

UTGIFTSTAKET

KLARAS MEN

MARGINALERNA

ÄR SMÅ

PROFILEN:

Annika Elias

LEDARSKAPET AVGÖR FRAMGÅNGEN

Så ska Sverige bli bäst på offentlig upphandling

Köp guld - betala för sand

Lär dig allt om den nya lagstiftningen

Kom och lyssna på professor Sue Arrowsmith

Läs hela programmet! Se bilagan i denna tidning.

Boka din plats redan idag på www.upphandlingsdagarna.se

2

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Nyhet!

Upphandlingsdagarna 2016 arrangeras p책 Kistam채ssan i Stockholm, 27-28 januari

2016 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 5 2015

3

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

Offentliga Affärer nummer 5 2015

PROFILEN Annika Elias Ett gott ledarskap är det som avgör om en organisation eller ett företag blir framgångsrik eller inte.

Det slår Annika Elias, förbundsordförande i Ledarna, fast.

8

På Offentlig Chef 2016 i Karlstad kommer hon att utveckla detta ämne ytterligare i sitt föredrag.

17 | upphandling En ny vägledning om hur man kan använda inköp som styrmedel håller på att utarbetas av Upphandlingsmyndigheten. Projektledare är Irina Svensson, ställföreträdande enhetschef på Enheten för policystyrning.

23 | offentlig IT Flera statliga myndigheter ansluter sig till tjänsten Mina meddelanden, en portal tänkt att fungera i olika situationer mellan myndighet och medborgare.

Kent Nilsson på företaget Solid Park AB menar dock att krypterad e-post är både ett enklare, billigare och säkrare alternativ...

40 | juridik Det händer inte mycket just nu vad gäller ny lagstiftning på arbetsrättens område. Däremot finns flertalet utredningar och betänkanden utarbetade, men det är oklart om eller när dessa blir lagstiftning.

32

13

58 | ekonomi De offentliga utgifterna ökar kraftigt, framför allt till följd av många asylsökande och satsningar i budgetpropositionen. Underskottet i de offentliga finanserna växer därför, trots skattehöjningar, från 1,0 procent av BNP i år till 1,3 procent 2017.

65 | landet runt E-förvaltningsdagarna 2015 Utställare, debattörer, beslutsfattare och visionärer – alla fanns på plats på Nacka Strandmässan när Upphandlingsdagarna 2015 gick av stapeln 7-8 oktober.

Läs mer på sidan 51.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

Företag i Kristianstads kommun har tredje bästa tillväxten i Skåne, enligt kreditupplysningsföretaget Syna som idag delar ut pris för Bästa Tillväxt 2015. Kommunens företag har stadigt legat bland de sex bästa på topplistan de senaste sex åren.

5

C90 - FLYTTBARA LOKALER MED ENERGIEFFEKTIVA RUMSLÖSNINGAR Nu lanserar vi modulsystem C90 - flyttbara lokaler för skola, förskola och kontor. Utvecklade i Skandinavien för skandinaviska förhållanden. De bästa idéerna efter mer än 30 år i branschen har vi tagit med oss när vi skapade C90.

YTEFFEKTIV OCH FLEXIBEL C90 kan byggas i upp till 3 våningsplan och modultypen är godkänd som BR1-byggnad för förskola. C90 är ett funktionellt system med genomtänkta lösningar för såväl skola och förskola som kontor – en framtidsinriktad och hållbar lokallösning.

ENERGIEFFEKTIV MED MILJÖPROFIL C90 erbjuder direktverkande el eller vattenburen värme, valet är fritt.

Vattenburen värme ger stora möjligheter att välja värmesystem, t ex fjärrvärme, pellets, solpaneler eller en pumplösning.

ARBETSMILJÖ I TOPPKLASS Planlösningar och funktioner skräddarsys in i minsta detalj för er verksamhet. Ljudabsorberande tak dämpar störande ljud och stora fönster i kombination med välbalanserad belysning ger optimal ljussättning.

Läs mer om alla nyheter på www.adapteo.se eller ring 0200-77 87 97.

ROOM FOR GREAT DAYS

En CE-märkt modulbyggnad som kan byggas i 1-3 våninga r.

rer – n till god a affä ska p är källa – För att kun

LEDARE

Med framtiden i sikte

KrypteranindgE-ärpobästst? | Miljö ap | Hållbar | Ledarsk ltningap | Ledarsk | E-förva | Juridikltning dling| E-förva | Juridik | Upphan en dling | Upphan enårgång kr | 22:a | 22:a99årgång 99 kr| Pris 5 2015 | Pris Nr 1 2014Nr

het

Vilken lös

Iskt Inköp som strateg

styrmedel

SÅ GÖR DU!

UTGIFTSTAKET

KLARAS MEN

ÄR SMÅ

Annika Elias

KAPET LEDARSAM GÅNGEN PROFILEN:

NA

MARGINALER

AVGÖR FR

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Gitte Sörensen gitte.sorensen@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se

I dessa dagar av lätt oro inför terrorhot, stängda landsgränser och sinande kassor hos landets kommuner är det väldigt enkelt att falla in i tvivel och misstro inför framtiden. Hur skall det egentligen gå, hur kommer framtiden se ut? Undrar många inklusive jag själv.

När höstmörkret dessutom lagt sig över landet och den fuktiga kylan slagit sina klor i både själ och sinne kan ibland ljuset kännas långt, långt borta.

I just denna tid kan det kan det därför vara gott att ibland flytta fokus på de saker som faktiskt löper på åt rätt håll, för de finns och det finns trots allt ganska gott om dem.

På områden som berör offentliga affärers läsare innebär 2016 ett mycket händelserikt år, vi får exempelvis en helt ny och förbättrad lagstiftning på flera områden, upphandlingslagstiftningen är ett bra exempel på lagstiftning där vi på många områden kommer att kunna dra nytta av förändringens vindar.

Rätt använd kommer nya LOU och nya LUF öppna för stora samhälleliga besparingar och effektivisering något som i sin tur kan innebära relativt stora förbättringar i det offentliga Sveriges finanser. Dessa besparingar kan i sin tur återinvesteras i samhället och bidra till nödvändiga investeringar i allt från infrastruktur till vård och omsorg, områden som den senaste tiden fått stå efter när andra kostnader löpt amok.

Redan efter årsskiftet, i slutet av Januari kan du som önskar förkovra dig och vidareutvecklas på detta för landet och välfärdens viktiga område genom att besöka våra upphandlingsdagar.

Vi hoppas kunna bidra genom ett högintressant program som inkluderar förbättringar och nya möjligheter på samtliga de viktigaste områdena som påverkar dig.

Men innan vi gör detta hoppas jag att vi alla skall kunna se förbi de mörka molnen och sikta på den ljusnande, spännande tid vi trots allt har framför oss, dessför innan är det dessutom jul. Vill passa på att önska er en god sådan.

Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

John Hane Magnus Carling Karl-Oskar Brännström Catharina Piper Johanna Näslund Jessica Stålhammar Robert Moldén Tess Benscher Johnsson Peter Norén Kerstin Wiss-Holmdahl Caisa Carrén Claes Carlsson-Klauzner Wilda Nilsson

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

PROFILEN | Annika Elias

Ledarskapet avgör framgången – Ett gott ledarskap är det som avgör om en organisation eller ett företag blir framgångsrik eller inte. Det slår Annika Elias, förbundsordförande i Ledarna, fast.

På Offentlig Chef 2016 i Karlstad kommer hon att utveckla detta ämne ytterligare i sitt föredrag.

Churchill-intresse – Jag är medlem i ett amerikanskt Churchill-sällskap och mycket intresserad av den brittiske premiärministerns göranden och låtanden, speciellt under Andra världskriget. Winston är ju dessutom en man som förenar mina båda intressen: litteratur och historia, klargör Annika Elias.

Churchill fick Nobelpriset i litteratur 1953 och blev symbolen för det brittiska folkets kampvilja mot det nationalsocialistiska Tyskland. Att en ledare för Ledarna är intresserad av den man som blev det fria Europas store ledare under de år kontinenten och världen genomgick ett av de värsta krigen i mänsklighetens historia, ter sig föga förvånande.

Vilka frågor är viktigast för Ledarna just nu?

– Det centrala uppdraget är att arbeta för våra medlemmars villkor, att stärka förståelsen för ledarskapets värde. Ett gott ledarskap är det som avgör om en organisation eller ett företag blir framgångsrik eller inte. Genom att sätta fokus på ledarskap säger vi också att chefer måste ha goda förutsättningar för att utöva sitt ledarskap.

Annika Elias tar som exempel storleken på medarbetargrupperna och påpekar att det tyvärr förekommer dåliga exempel, även om det blivit bättre. Chefer förväntas i dag utöva ledarskap i stora grupper.

Annika är född 1952 i Jönköping och numera bosatt i Göteborg.

Hon arbetade tidigare som verksamhetschef för Kostservice, museum och bibliotek på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) i rikets andra stad.

Hennes uppdrag på Ledarna tar mycket tid i anspråk, men att ladda batterierna är också viktigt.

– Vi har ett fritidshus i Bohuslän och jag är mycket ute i skog och mark, inte bara vid havet. Bohuslän är ett fantastisk jordbruks- och skogaslandskap! Här finns underskattade svamp- och bärmarker, ett av mina stora intressen. Det är trivsamt och rofyllt att gå i skogen, säger Annika när OFFENTLIGA AFFÄRER får en pratstund med henne.

På det historiska området så är det Europas 1900-talshistoria som främst fascinerar henne.

8

– Så en fråga vi driver är mindre grupper och mer tid till ledarskap. Många chefer är i dag uppbundna av administrativa uppgifter. Assistenter och sekreterare är funktioner som är avskaffade och chefer får ofta göra allt administrativt själva. Detta konkreta problem känns igen av mång av våra medlemmar. Det gäller inte enbart offentlig sektor men är mer påtagligt där.

Talar trender på Offentlig Chef I sitt föredrag på Offentlig Chef i Karlstad 2016 kommer Annika Elias att ta upp trender i omvärlden.

– Temat för mitt föredrag är vilka trender som kommer att ha betydelse för chefens uppdrag och ledarskap i framtiden, förklarar hon.

Hon nämner teknikutvecklingen och jobbpolariseringen, alltså det faktum att de jobb vi betraktat som ryggraden i arbetslivet, de så kallade mellanjobben, försvinner. De ersätts av låglönejobb eller befattningar som kräver mycket hög kompetens.

– Villkoren kommer att förändras, detta är en trend i hela västvärlden och även i Sverige. Många faktorer pekar i den riktningen.

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

I mitt tal kommer jag att utveckla detta och hur det påverkar cheferna, säger Annika Elias.

En fråga som hon också kommer att beröra är vad det innebär att vara chef och ledare i ett samhälle som präglas av mer mångfald.

Första kvinnan på posten När Annika Elias valdes till ny förbundsordförande på Ledarnas kongress i Malmö 2006 så skedde det med acklamation från de runt hundra kongressombuden från Ledarnas 23 föreningar runt om i Sverige som samlats i Skånemetropolen.

Hon blev den första kvinnliga ordföranden i Ledarnas 100-åriga historia.

Flyktingfrågan Även flyktingfrågan har uppmärksammats av henne. Annika Elias skrev för en tid sedan i ett inlägg att flertalet av de människor som drivits ut på Europas vägar i förtvivlad flykt undan krig och våld har samma budskap: att få bidra. ”Tvärtemot vad rösterna från de invandringsfientliga grupperna hävdar är det aldrig en del av planen att fly för att leva på bidrag”, menar hon. Tvärtom handlar det om att snabbt bli en del av det nya samhället, jobba, betala skatt och få tillhöra en ny gemenskap.

Samtidigt som regeringen tog initiativ till trepartssamtalen med rubriken ”Snabbspår för nyanlända” presenterade Ledarna en idé om att ta vara på kunskap och kompetens hos många av de nyanlända med erfarenhet av att arbeta som chefer, eller av ledarskap genom att driva egna företag i sina hemländer. n

Redan då slog Annika Elias fast att Ledarna positionerat sig som Sveriges främsta chefsorganisation och att ledaren har en nyckelroll i att skapa tillväxt i Sverige.

– Men utan rätt förutsättningar blir chefsrollen omöjlig. Dagens chefer måste få ett tydligare mandat. Låt chefen vara chef, det är det jag kommer att arbeta för, lovade Annika Elias när hon blivit vald.

Efter det har hon inte tvekat att ta ställning för chefer och ledare i debattartiklar, bloggar och uttalanden. För en tid sedan förespråkade Annika Elias kvotering till bolagsstyrelser som ett verktyg bland andra ”för att rätta till den sneddrivning och det resursslöseri som pågår.”

Tanken är att åstadkomma tydliga karriärvägar i form av förebilder och ett förändringstryck från högsta ledningsnivå. ”För det behövs en kritisk massa av kvinnor på toppositioner för att spräcka myten om att det är män tillsammans med andra män som är bäst lämpade att fatta besluten i styrelserummen”, skrev Annika Elias i på debattplats och pekade på att Norge, Island och EU-länder som Frankrike, Holland och Spanien redan gjort det. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

BO HÖGLANDER

Personligt:

Namn: Annika Elisabeth Elias Ålder: 63 Bakgrund: Kostekonom Intressen/fritid: Friluftsliv, tycker om att vistas ute. Litteratur, läser mycket, bl.a. historia.

Reser helst till: Mallorca

9

parmaco.se

OFFENTLIG IT

Outsourcad datadrift i ny modell Alla myndigheter och kommuner vill ha effektivare, billigare och säker datordrift. Samtidigt investerar man dyrt i relativt oflexibla driftlösningar. En lösning kan vara att lägga ut datacentret i ett separat outsourcingavtal och på så sätt behålla flexibiliteten gällande IT-drift.

En av de aktörer som erbjuder sådana tjänster är DigiPlex, som etablerar sig i Sverige och bygger ett energieffektivt och säkert datacenter som ska bidra till att pressa kostnaderna för flexibel datadrift.

Företaget har redan tre moderna datacenter i drift i Osloområdet. Det första svenska datacentret i Upplands Väsby invigs i januari 2016 och första kund blir Nasdaq.

OFFENTLIGA AFFÄRER bad Gisle M. Eckhoff, VD, DigiPlex, att svara på några frågor med anledning av detta.

Berätta om bakgrunden till er affärsidé och på vilket sätt den kan hjälpa offentlig sektor förbättra sin datordrift.

– Vi har sedan starten år 2000 utvecklats till en ledande nordisk specialist på att bygga och driva stora, driftsäkra datacenter. Företag och offentliga organisationer får en skräddarsydd lösning, helt enligt egna specifikationer, utan att själva behöva göra någon investering. Driften av varje datacenter är energieffektiv tack vare moderna kyllösningar.

Vår lösning passar offentlig sektor, som slipper använda skattemedel för tunga investeringar i moderna datorhallar.

Vilka är fördelarna för en myndighet, etc. att lägga ut driften, m.m. på en privat aktör och vilka risker kan finnas?

– Fördelen är framför allt att kapitalet kan användas till mer samhällsnyttiga investeringar, att leverera nytta till medborgarna. Men det finns också stora fördelar på miljöområdet – genom att myndighetens datacenter ingår i en större lösning så blir energieffektiviteten bättre. Den stora risken som vi ser är när man lägger ut hela IT-driften – inklusive applikationer, arbetsplatser med mera - i långa avtal. Då kan man i värsta fall fastna i dyra och dåliga lösningar. Den här risken kan

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

hanteras genom att man tecknar kortare avtal för IT-driften och säkrar upp datacenterlösningen – infrastrukturen – i andra avtal, som måste vara långsiktiga av säkerhetsskäl.

Då har man uppnått både säkerhet och flexibilitet, i en hyrd datacentertjänst, vilket torde vara i samhällets intresse.

Hur långa avtalstider tänker ni er i samarbetet med stat, kommuner och landsting?

– I och med att DigiPlex gör investeringen så måste vi komma överens om en avtalstid som rimmar med den. Men för kunden blir åtagandet ändå lägre jämfört med en egen investering. Vid slutet av avtalstiden har man friheten att välja en annan lösning om det passar bättre. Gör kunden investeringen själv är det oftast komplicerat och dyrt att byta lösning.

På vilket sätt blir det säkrare mer er lösning, jämfört med konventionella lösningar?

– Vi är experter på att driva datacenter på ett säkert sätt. Vår personal följer utvecklingen och vi uppgraderar kontinuerligt våra sajter. Det är svårt och dyrt att hänga med – både kunskaps- och investeringsmässigt – om man inte har detta som sin kärnverksamhet. Utvecklingen går snabbt framåt inom både säkerhet och energieffektivitet. n BO HÖGLANDER

Fakta om datacentret i Upplands Väsby I första fasen är tanken att erbjuda cirka 6 000 kvadratmeter datacenteryta och i kommande faser hela 20 000 kvadratmeter. Utomhusluft som kyla och energi kommer till 100 procent från förnyelsebara källor. Dessutom gäller högsta möjliga säkerhet.

11

h pengar. c o d ti e d å b r ta s o phandling k p tu k e ir d n e h pengar. ra c ö o g d ti Att e d å b u d r vtal spara Genom våra rama

Läs mer om alla våra ramavtal på www.sklkommentus.se

IT blir en allt viktigare del av de allra flesta organisationer. I den moderna, uppkopplade och i allra högsta grad digitala världen blir dessutom organisationen beroende av IT en kostnad som tenderar att öka. Här ger vi dig fem tips på hur du sänker organisationens IT-kostnader.

Alla projekt som startas med sikte på att sänka IT-kostnaderna måste ha en fast utgångspunkt. Alltför ofta börjar ledningen titta på att skära i inköp, utan att ha koll på totalkostnaderna. Vill du skära i dina IT-kostnader behöver du titta på mer än bara inköpskostnaden för datorerna. Kostnaden för licenser är minst lika viktig, men de största kostnaderna kan finnas i supportkostnader och avtal för att kunna få support.

Ett annat bra alternativ för att flytta in i molnet är bokföring, fakturering och lön. Allt fler leverantörer av ekonomiprogram erbjuder molntjänster. De kostar dock oftast lika mycket, eller ibland mer, som en licens. Men fördelarna finns där ändå, inte minst med tanke på säkerhetskopiering och trassel med installationer. Du behöver inte installera någonting, du når ekonomitjänsterna via dina webbläsare och därigenom kan du enkelt arbeta varifrån du än befinner dig.

När du har koll på kostnaderna kan du fundera över nedanstående tips, men gör inte allt på en gång. Alla förändringar tar tid och tid är som bekant också pengar. Sätt upp ett mål och korrigera kursen långsamt.

2. Hårdvaran Även om hårdvaran, det vill säga själva datorn med tillbehör, är en liten del av totalkostnaden kan det många gånger löna sig att se över vad man verkligen behöver. Vanligt kontorsarbete kräver sällan någon mer kraftfull dator, utan där räcker det oftast med en stationär dator i det lägre segmentet.

1. Flytta in i molnet Molnet har det pratats om ett tag, men det är först under de senaste åren som molntjänsterna har blivit tillräckligt bra för att kunna användas. Det så kallade molnet är helt enkelt centraliserade IT-tjänster som delas av många. Servrarna kan stå var som helst i världen, något du behöver ha koll på. Din bokföring kan du exempelvis inte lägga i en molntjänst om den inte finns i Sverige, eftersom bokföringslagen kräver att din bokföring lagras inom Sveriges gränser. Det finns även andra lagar som påverkar användandet av molntjänster, som exempelvis personuppgiftslagen, och om du är osäker kan du behöva prata med din revisor eller jurist.

Likväl är det oftast värt besväret att reda ut juridiken. Molntjänster är väldigt kostnadseffektiva. Ett bra exempel är ren lagring. Istället för att du köper en server, installerar gott om disk och kopplar upp företagets datorer mot den kan en lagringstjänst vara ett mycket bra alternativ. Till skillnad från alternativet med egen server behöver du aldrig tänka på att utöka diskyta eller sköta backup. Allt som du behöver finns inbakat i tjänsten och du betalar ett fast pris per gigabyte. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

Se även över hur ofta du byter ut organisationens datorer. Även om en dator efter ett par år kan kännas långsam räcker det att installera om den för att den ska få ny fart. Kan du förlänga användandet från tre till fem år finns det mycket pengar att spara, särskilt om du har många anställda.

Vad det gäller bärbara datorer kostar de mer än stationära och de har dessutom en tendens att gå sönder, av naturliga skäl. Fundera på vilka av organisationens anställda som verkligen behöver en bärbar dator. För många av den mobila arbetsstyrkan kan det räcka med en surfplatta och mobiltelefon.

Det lönar sig dessutom oftast att se över inköpskanalerna, även om hårdvarumarknaden är hårt pressad vad det gäller marginaler. Men köper du in tio datorer samtidigt bör du få några procents rabatt, och du kanske även kan få med tillbehör på köpet eller till ytterligare rabatt.

13

Nya statliga ramavtal

Programvaror och tjänster En ny generation ramavtal som anpassar sig till myndigheternas behov av programvara, molntjänster, konsulttjänster och appar.

3. Supportkostnader När vi pratar om företagets totala kostnader för IT är det oftast supportkostnaderna som springer iväg. Här finns det dock mycket du kan göra och ett bra tips är att utbilda dig själv och din personal.

IT-utbildningar kostar en hel del, men det går att pressa priserna och om du utbildar dina anställda kan de sköta betydligt mer utan hjälp av IT-konsulter. Tänk också på att många program används utan att hela potentialen utnyttjas. Utbildning gör det möjligt för de anställda att använda programmen bättre. Därigenom kan du kanske till och med minska behovet av att köpa in nya program.

Men hur mycket du än utbildar dig och dina anställda kommer du att behöva hjälp. Dra dig inte för länge att anlita konsulter när det behövs, men passa på att låta någon av de anställda vara med när konsulten utför sitt arbete. Att använda sig av så kallade superanvändare är alltid en bra idé. Utse någon av dina anställda till att vara organisationens IT-specialist. Det brukar alltid finnas någon eldsjäl som brinner för tekniken och långsiktigt kommer det att löna sig.

Vad det gäller de supportavtal du tecknar finns det många varianter.

Ibland handlar det om rätten till att få kostnadsfria uppdateringar under exempelvis ett år, medan ibland ingår ett antal samtal till leverantörens supportavdelning. Avtal kan alltid vara krångligt och ett dåligt avtal kan kosta dig mer än vad du får ut av det.

Vilka ramavtalsområden ingår?

Börja med att tänka igenom vad du behöver. Har du inte behövt ringa ett enda samtal till dina leverantörer det senaste året kanske du inte behöver det i framtiden heller. Är du däremot beroende av snabb hjälp, exempelvis i bokslutstider, kan rätt avtal rädda dig från både övertid och förseningsavgifter. Här är det också viktigt att titta i backspegeln och inte köpa en för stor kostym. Köp helt enkelt inte på dig ett supportavtal du aldrig behöver använda.

Vem kan avropa?

4. Utskrifter Sluta skriv ut, det är det enklaste rådet för att minska kostnader för utskrifter. Likväl finns det förstås tillfällen då du måste skriva ut, men det går att spara en hel del pengar på smarta inställningar. Börja med att ställa in alla dina skrivare som har möjlighet att skriva ut i färg på att svartvitt ska vara den förvalda inställningen. På så sätt skriver inga anställda ut färg i onödan; det räcker att en logotyp är röd för att utskriften ska använda en hel del färg, vilket är onödigt för en fakturakopia.

• • • •

Grundläggande IT Informationsförsörjning Kontorsstöd Systemutveckling

Statliga myndigheter, landsting och kommuner.

Vill du veta mer?

Välkommen att besöka avropa.se för information, stöd och vägledning!

Se också till att alltid skriva ut dubbelsidigt om skrivaren klarar av det. Det kan låta som en försumbar kostnad, men förutom att du faktiskt sparar miljö halverar du din papperskostnad. De flesta skrivare har också en inställning för tonerbesparing, där mindre toner används och bara ett tränat öga kan se skillnaden.

5. Se över dina mobiltelefoner Mobiltelefoner är en IT-kostnad, de används till mycket mer än att bara ringa på. Se därför över dina mobilavtal och försök att få leverantören att inkludera så mycket datatrafik som möjligt. Om du har anställda som reser utanför Sveriges gränser är det givetvis viktigt att de inte använder roaming utan hellre kopplar upp sig på trådlösa nät.

Tänk också på att företaget behöver kanske inte alltid de senaste, vilket också innebär de dyraste, mobiltelefonerna. Se återigen till användandet, om telefonen bara ska användas för att ringa kunder räcker det med en betydligt enklare telefon. n MAGNUS CARLING

En bra affär helt enkelt Colligio har lång erfarenhet av offentliga upphandlingar och är en kompetent samarbetspartner i hela eller delar av upphandlingsprocessen. Vi är måna om att våra uppdragsgivare ska göra bra affärer på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt.

Vår lyhördhet och professionalitet är stor, och med vår samlade erfarenhet från upphandlingar av olika typ och omfattning, våra juridiska specialister och övriga resurser samt vår väl inarbetade och beprövade arbetsmodell finns alla förutsättningar för att göra en bra affär.

Vi är flexibla i vårt åtagande och kan agera projektledare för genomförande av hela upphandlingen eller vara delaktiga i processen som exempelvis rådgivare eller juridiskt stöd.

Utöver våra direkt upphandlingsrelaterade tjänster ställer vi all vår kunskap, erfarenhet och kompetens till förfogande i våra utbildningar för upphandlare några av de bästa och mest kompletta utbildningarna på marknaden.

Colligio erbjuder tjänster som • Upphandlingsstöd • Utbildning • Samordnad upphandling • Upphandlingsjuridiskt stöd Läs gärna mer om oss på colligio.se, eller ring så berättar vi mer.

Kontaktperson: Johan Lundvall, telefon 08-12047001 eller e-post johan.lundvall@colligio.se.

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2015 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

FALUN

|

GÖTEBORG

|

JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

0 0 1 _ 0 0 3 1 _ .

3 3 3 _ .

0 3 .

3 3 0 .

3 3 1 3 3 .

3 3 3 33.3 _ 3 3 3 _ 3 _ . .

3 3 .

3 .

3 33.3 ['3 .3_33_33 .03 3 [ ] > 3 .

0 3 0 3 '[ 33 .3 _3 1 3 _ [ 0 3 ] . > 0 1 3 0 3 3 0 1 _ 3/:3333.3_.33333.3.3_33<.3/_333.3.3 10 / : 33.3_ /3 < % / 0 3 1 .

3 3 3 . , 3 3 3 3 3 .

3 3 3 //10303:_,33 3.3 33.

0 / 3 / 3 0 . _ : 1 3 _3 100 3.3

0> .3 10 3 3 .3 3 33 .

3 3 100> 0_ 0 3 .

1 3 3 3 .

33.3 .3 33 3 3 .

3 3 3 3 .

100_ 0_33 0 3 .

1 3 3 .3 00 33.3 .3 33 3 1 3 .

3 3 3 3 3 . . _ 3 0 33 00_3 3 10 3 . .

1 3 3 3 3 .

3 00 3.3 1 3 3 . .3 33 3 3 3 3 . .

3 3 3e3r 0 0_33 33.3 0 0 3 _ .

1 0 1 0 3 3 . s 3 3.3 3ro3ces 3.3 1 .

3 3.3 3 3 3 3 3 .

3 .

33 0va0re p 0_33 1 3 er 0 . s 1 3 3 . s 3 i .

3 3 t e 3 33 .3 3 fek roc

/

0000

0

0 0 1 // % 0 //10

f processer effektivar 33 ee ep r 3 . a 3 v i 3 kt e f f e

Stort tack för ditt deltagande på eFörvaltningsdagarna 2015!

Det var roligt att se så många besöka vår monter och vårt seminarie om hur innovativ förvaltning skapar förutsättningar för ständiga förbättringar och kontinuerlig nyttorealisering. Läs mer på vår webb om våra erbjudanden inom områdena nyttorealisering och förändringsledning.

3 .

3 3 3 .

3 3 3 . , 3 3 3 3 3 . / 30303:_,333 .3 33.3 / Effektivare processer .med hjälp av3 IT 1 / 3 / 3 _ : 3 100> 0 3 .

3 3 0 _ 1 3 3.3 3 3 3 .

3 3 3 . > .

3 3 0 3 3 3 .3_33 0_ .3 10 3 _ 3.

3 .3 10 3 3 3 3 .

3 .

3 ['33 .3_33 33.3 100_33.3 33.30.3]33[.331030_3.33.3333 33.3> ['33 3 100_33.3 33.3 333..33 1_00_1330.3 33 0] [33. 3.3 33.3> .

3 0 3.3 3 33 1 . .3 33 _ 3 3 3 .

3 _ 3 3 .3 33 3 03 .

3 0 0.0_3 3 .

1 0_33 1 3 3 0 3 3 .

1 3 3 .3 3. 100 33 . .3 33 _ 3 3 / 3_ 3 .

3 .3 33 3 3 3 3 .

3 . .

3 3 < .3 3 33 .3_33.3_ .3 100 3 : 0_33 3 3 0 .

1 </33 3 / ro 3 _ .

3 / p 33 3 33 0 3 3 _ 3 / s 3 .

3 . r .

3 fä _33 33. 33.3_10 f 0< .3 33 3 : 0 3 a 1 3 3 / _ . _ a < .3 33 3.3_33.3 // tiv sp 3_33 k . r 3 e 3 ä 3 f _ f _ f 3 3 f 0 , 0 e 3. a

_ 3 .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 0 3 0 3 _ .

1 3 333.3 333.3.3 100 3

Agio är specialister på e-förvaltning och erbjuder tjänster och systemlösningar för att digitalisera arbetsflöden och verksamhetsprocesser.

Agio är med från analys- och utredningsfaser till förändringsledning, införande och innovativ förvaltning som säkerställer kontinuerlig nyttorealisering.

3

Agio betyder mervärde. Vårt mål är att 100% av våra kunder uppnår effektivare processer.

Bland Agios kunder finns ett flertal myndigheter, landsting och kommuner som vi har hjälpt att uppnå en enkel, öppen och effektiv e-förvaltning.

% 0 0 1 00% //1

33 3//3,3

_1 33.3 _ 3 . _33 33.3

Agio System & Kompetens • 08-22 77 03 • www.agio.se

va

kti e f f e

UPPHANDLING | i praktiken

Inköp som strategiskt styrmedel En ny vägledning om hur man kan använda inköp som styrmedel håller på att utarbetas av Upphandlingsmyndigheten. Projektledare är Irina Svensson, ställföreträdande enhetschef på Enheten för policystyrning.

– Syftet med projektet är att klargöra vad strategiskt inköp är, vilken betydelse det har och hur det kan användas för att uppnå samhälleliga och andra lokala politiska mål, berättar Irina Svensson för OFFENTLIGA AFFÄRER. Arbetet och vägledningen delas in i fyra delmoment vilka omfattar områdena:

1 Information som klargör hur inköp kan användas på ett strate-

giskt sätt för att uppnå samhälleliga och andra lokala politiska mål.

2 Exempel och praxis på hur kommuner och landsting kan organi-

] 0 0 1 0] 0 1 3 0 0 1 3.3 100 3 .

3 3

0 0 1 _ 0 0 33_1

sera sig vid planering av inköp där fokus ligger på goda arbetssätt.

3 Fakta som belyser inköp utifrån ekonomiska aspekter och utma-

ningar ur bland annat tidsperspektiv, risktagande, handlingsalternativ och vinster för samhället och den upphandlande myndigheten samt

4 Riktlinjer om vikten av god avtalsförvaltning och utvärdering som visar hur man kan bidra till effektiva och affärsmässiga processer för både inköp och upphandling genom lämpliga strategival på ledningsnivå.

Delmoment 1 presenteras i december 2015. Därefter ska de andra delmomenten färdigställas i tur och ordning fram till i mars 2016 då man summerar projektet.

>100 > 00 1 3 .

3

– Nu fokuserar vi på kommuner och landsting. Efter det kommer vi att gå vidare med nästa steg då de statliga upphandlande myndigheterna kommer i fokus, säger Irina Svensson.

för att bedöma och säkerställa att de mål som man har med inköpen verkligen uppnås.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med henne i Upphandlingsmyndighetens fräscha lokaler i ”strykjärnsbyggnaden” på Torsgatan 13 i Stockholm.

Irina Svensson och hennes kollegor har därför spaltat upp de viktiga frågeställningar som helst ska bli besvarade när delmomenten är klara och vägledningen presenteras. De är följande:

Inköp och upphandling lyfts till ledningsnivå/politisk nivå och ges en strategisk roll i den kommande vägledningen ”Inköp som styrmedel”. Har jag förstått det hela rätt?

• Hur kan upphandlingen användas som ett strategiskt verktyg för att höja kvaliteten i upphandlande varor och tjänster samt öka effektiviteten i den offentliga servicen?

ett strategival i samband med olika upphandlingsalternativ. Man måste också fastställa omfattningen av den uppföljning som krävs

• Vad innebär det att genomföra en strategisk upphandling – utgångspunkter och förutsättningar?

er s s oce evälrfungerande inköp förutsätter en genomtänkt organisation – Ja, s s ce och rutiner vid inköp och upphandling. För att öka betydelsen pro och effekterna av inköp i den offentliga sektorn krävs att det görs

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

• Hur kan man öka inköpens potential som styrmedel för att beakta miljöaspekter, innovationer och för att utveckla ett socialt hållbart samhälle?

17

UPPHANDLING | i praktiken

Vad finns i övrigt att säga om den kommande vägledningen?

– Det första delmomentet handlar om hur inköp kan användas på ett strategiskt sätt för att uppnå samhälleliga och andra lokala politiska mål. I detta delmoment redogör vi för vad styrmedel är, varför styrmedel behövs och för kopplingen mellan strategiskt inköp och intern organisation. För att kunna bidra till samhälleliga mål genom den egna organisationens inköp behöver man bland annat skapa rätt förutsättningar så att inköp får en strategisk roll. Exempel på samhälleliga aspekter som behandlas är miljö och sociala hänsyn, innovation, SME (små- och medelstora företag, red:s anm.) och idéburna organisationer. När organisationen är förberedd för att på ett strategiskt sätt hantera denna typ av frågeställningar kan man bryta ner samhälleliga mål till konkreta aktiviteter.

”

För att kunna bidra till samhälleliga mål genom den egna organisationens inköp behöver man bland annat skapa rätt förutsättningar så att inköp får en strategisk roll.

• Vilken roll har ledningen i kommuner och landsting för att öka inköpens strategiska potential?

En referensgrupp är utsedd för att bidra med synpunkter i arbetet med delmomenten i vägledningen. Den består av följande personer: • Maria Graner, sekreterare, Utredningen om ett stärkt civilsamhälle, • Ulrika Sundström, enhetschef, RK Service Förvaltningsavdelningen, Regeringskansliet • Eva Sveman, förbundsjurist, Avdelningen för juridik SKL • Peter Lindroth, ordförande i SmåKom (Ett nationellt nätverk för små kommuner), politiker i Karlsborgs kommun • Thomas Wedegren, avdelningschef SLL Upphandling • Björn Axelsson, professor i inköp, företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm • Sara Sandelius, utredare, Enheten för WTO, Kommerskollegium • Roger Sundberg, strateg på Transportstyrelsen.

• Hur kan det ekonomiska beslutsfattandet förbättras i syfte att främja strategiskt offentlig upphandling?

OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med några personer i referensgruppen.

Hur många kommer att arbeta med vägledningen i dess olika delmoment?

– Det finns en ansvarig för varje delmoment och det finns två ansvariga för delmoment 3 som handlar om inköp utifrån ekonomiska möjligheter och utmaningar. Meningen är också att alla ansvariga för varje delmoment ska vara insatta i varandras del. Detta för att ge varandra input i det aktuella arbetet och även fungera som bollplank när man tar fram projektets resultat.

– SKL anser att detta är en viktig fråga för kommuner, landsting och regioner. Det är mycket positivt att Upphandlingsmyndigheten engagerar sig i den, menar Eva Sveman, förbundsjurist, Avdelningen för juridik på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Hur ser tidsperspektivet ut, finns en deadline?

– Varje delmoment har sin deadline och delmomentet ska resultera i någon form av vägledning eller riktlinjer. Vi kommer att bli klara med projektet i mars 2016. Är det klart vilka kommuner och landsting som ska utgöra goda exempel på hur man kan organisera sig vid planering av inköp?

– Projektet kommer att genomföras med hänsyn till det aktuella inköpsarbete med fokus på goda arbetssätt som används inom kommuner och landsting. För att få fram den mest realistiska bilden kommer en inblick i några kommuner och landstings arbete med inköp göras. Ett urval av kommuner och landsting har gjorts utifrån storlek och befolkning.

Hur stor vikt kommer vägledningen att lägga på resurstilldelningen till inköps- och upphandlingsfunktionerna i kommuner och landsting?

– Det kommer inte läggas vikt på just resurstilldelningen. Det är inte riktigt myndighetens roll.

18

Peter Lindroth, ordförande i SmåKom (Ett nationellt nätverk för små kommuner) och S-politiker i Karlsborgs kommun, ser med tillförsikt fram emot arbetet i referensgruppen med vägledningen.

– Jag har länge pläderat för att upphandling borde bli en strategisk fråga, inte minst i de mindre kommunerna, säger han.

Enligt Peter Lindroth är frågan närmast bortglömd, generellt sett, när det egentligen borde finnas med på kommunstyrelsenivå. Själv menar han att upphandlingsfunktionen gärna kan vara placerad direkt under kommunchefen, eller som ofta är fallet när flera kommuner samverkar kring upphandling, hos ekonomichefen.

– När det förs budgetsamtal kan kommunerna diskutera småutgifter men samtidigt förbise att man köper varor och tjänster för kanske flera hundra miljoner kronor, påpekar Peter Lindroth.

Han uppskattar mycket att upphandlingsfrågorna fått en egen myndighet så att stödet blir mer renodlat och han uppskattar att man nu tar hänsyn till de små kommunerna i arbetet med nya vägledningar. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

CareTech förvärvades av Doro 2015 och är numer ett Doro-företag. Vi skiftar varumärke från CareTech till Doro vid årsskiftet 2015/2016. Vårt erbjudande är intakt, våra säkra digitala trygghetslösningar för äldre och personer med funktionshinder består. Förutom våra befintliga produkter och tjänster erbjuder vi även mobila lösningar för både personal och brukare. De mobila lösningarna med GPS-tjänst kan lätt omvandlas till mobila trygghetslarm som kopplas till larmmottagning. Allt detta och mer hittar ni i framtiden under Doro Care på Doro.

Möte med IT-nestor på E-förvaltningsdagarna

”Sverige får inte bli en B-nation!”

I somras slog han larm om att Sverige halkar efter på mobila tjänster och att vi nästan stagnerat på fyra kärnområden inom e-tjänster. Nu varnar Håkan Petersson, Senior Vice President på Capgemini, för att Sverige kan bli en B-nation om vi dräneras ytterligare på IT-kompetens.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en längre pratstund med honom för att få perspektiv på IT-utvecklingen.

dominarande kanalen för kommunikation mellan myndighet och medborgare.

Den rapport, beställd av EU-kommissionen och utförd av Capgemini, som Håkan Petersson utgick från i somras pekade ut kärnområdena:

Han tycker att den tidigare IT-ministern Anna-Karin Hatt (C ) hade strålande ambitioner på området och att hon och hennes medarbetare åstadkom mycket med små medel.

Tyvärr är IT-frågorna numera uppdelade i regeringen, vilket är olyckligt, enligt Håkan Petersson.

• • • • •

användarvänlighet transparens och öppenhet kring information möjlighet att använda e-tjänster från utlandet samt tekniska förutsättningar för autentisering tjänsternas mobilanpassning.

Det var bara på området tillgänglighet av e-tjänster i utlandet som Sverige hade förbättrat sig en smula, med 68 procent tillgängliga tjänster, jämfört med 63 procent föregående år.

Förvånande – Att svenska myndigheter inte verkar prioritera mobilanpassning är förvånande med Sveriges bakgrund som ledande inom utveckling av teknik för mobil kommunikation, förklarade Håkan Petersson.

OFFENTLIGA AFFÄRER publicerade då en artikel där Håkan Pettersson förutsåg att PC:n och stationära enheter kommer att försvinna till förmån för mobila enheter. Mobilen den 20

– Det är för splittrat, tycker Håkan som vill se ett renodlat IT-departement med en budget för nödvändiga nationella investeringar.

Minns tillbaka När OFFENTLIGA AFFÄRER träffar Håkan Petersson på e-förvaltningsdagarna i oktober 2015 minns han tillbaka på flydda tider och den sagolika utveckling som Sverige och svenskt ingenjörskunnande och IT-kompetens för med sig.

Etableringen av svenska företag inom telefoni och senare telecom var oerhört viktig, slår han fast och nämner samarbetet mellan dåvarande statliga Televerket (senare Telia) och LM Ericsson (i dag Ericsson).

– I dag blir de utkonkurrerade av Huawei på många marknader, påpekar Håkan Petersson och lägger till att han inte gillar att Sverige ger bort sitt intellektuella kapital.

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Huawei är ett kinesiskt ICT-företag som tillverkar och säljer kommunikationsutrustning till operatörer, konsumenter och företag. I dag är bolaget en av världens största tillverkare av telekommunikationsutrustning och har gått om Ericsson.

1992 hände mycket I sin tillbakablick kommer han tillbaka till 1992, ett år så mycket hände i Sverige. Till exempel skickade dåvarande statsministern Carl Bildt e-post till USA:s dåvarande president Bill Clinton.

– Vi hade passerat stordator-eran och PC-boomen var ett faktum. Snabbt kom ordbehandling, kalkylprogram och databaser. Och så kom Macintosh på bred front! Systemutveckling kunde plötsligt bedrivas av noviser.

Håkan Petersson minns också en mässa i Göteborg och lanseringen av Internet. Samtidigt kom VGA-skärmarna och det första interfacet för dagligt bruk, Mosaic, den första til�lämpningen kom med digitalkamerorna och Fjällräven var en av de första som började sälja produkter på nätet. Det var en T-shirt med Fjällrävens logga på.

Snabb utveckling – Utvecklingen var vansinnigt snabb, Netscape var alla hackers favoritverktyg och Explorer lanserade nya versioner av webbläsare. Fraktbolaget ASG började spåra sina lastbilar med hjälp av streckkoder…

Politiskt hände också massor. Stockholms stad beslöt runt 1993-1994 att utrusta alla med bredband och dåvarande finansborgarrådet Carl Cederschiöld talade om ”svartfiber”.

Senare lanserades också den så kallade Östersjömiljarden som bidrog till att förse de baltiska länderna med ny teknik.

– Nu har de seglat förbi oss på området e-förvaltning, konstaterar Håkan Petersson.

Måste dra åt samma håll År 2000 var Stockholm världens IT-huvudstad, enligt en EU-bedömning, men ser det likadant ut nu? frågar sig Håkan Petersson och menar att offentlig sektor och privata näringslivet måste dra åt samma håll om en nation ska hålla sig kvar på toppen. Dessutom behövs entreprenörerna, både små och stora aktörer.

PC-reformen med skattesubventionen och utbildning på bred front var en lyckträff som bidrog till ökad IT-kompetens under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Kunskapslyftet var ett annat lovvärt initiativ, menar han.

Nu saknas runt hundra tusen IT-specialiser. År 2000 utbildades cirka 35 000 IT-proffs i Sverige, i dag är siffran 6.500 och efterfrågan mer än dubbelt så stor som år 2000. Samtidigt sitter tusentals indier, lankeser, ukrainare och andra och jobbar med IT och datorer mot svensk marknad.

– Vi behöver tillgång på kompetens, Sverige får inte bli en B-nation, avslutar Håkan Petersson. n

VI KAN upphandling 17 svenska och 30 danska kommuner har hittat lösningen!

Besparingar och överblick med bubobubos applikationer ★ ★ ★ ★

buboINVOICE/Inköpsanalys buboCM/Avtalshantering bubo24/Webbshop buboTENDER/Upphandlingsstöd

Kom och träf fa oss på:

2016

27- 28 janu ari i Sto ckh olm

bubobubo - ett sammanhängande universum inom upphandling De samverkande bubolösningarna kan även användas fristående

TENDER

Vänligen kontakta:

Account Manager Sverige, Liza Green lg@bubobubo.dk +46 406 927 924

fly bigdata – smarter

BO HÖGLANDER

www.bubobubo.dk www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

21

Är din myndighet ansluten till PEPPOL? Den 1 november 2018 blir det obligatoriskt för svenska myndigheter att vara anslutna till PEPPOL, ett nätverk för elektronisk handel.

Beslutet är ett led i att förenkla statens e-handel.

PEPPOL – Underlättar leverantörsanslutning då ingen komplicerad uppsättning mellan köpare och säljare är nödvändig.

– Underlättar byte av operatör då du behåller din elektroniska adress så länge du vill och inga av dina leverantörer behöver informeras om bytet.

– Bidrar till minskade kostnader för att skicka och ta emot e‑handelsmeddelanden, bland annat eftersom roamingavgifter inte är tillåtet.

Fördelarna är många så kontakta din systemleverantör och fråga om de kan erbjuda PEPPOL redan idag.

Ekonomistyrningsverket är PEPPOL‑myndighet för Sverige.

Läs mer på www.esv.se/peppol.

Krypterad e-post – vilken lösning är bäst?

Flera statliga myndigheter ansluter sig till tjänsten Mina meddelanden, en portal tänkt att fungera i olika situationer mellan myndighet och medborgare. Kent Nilsson på företaget Solid Park AB menar dock att krypterad e-post är både ett enklare, billigare och säkrare alternativ.

Han får dock mothugg från en företrädare för Mina Meddelanden, den offentliga tjänsten för digital post från myndigheter och kommuner.

Kent Nilsson

– Mina meddelanden är inte ett system för e-post utan en portal. Kunden måste gå in på en webbsida med lösenord o.s.v. och det hela gör det hela krångligt, menar Kent Nilsson.

– Det kan bland annat handla om hur hantera konfidentiell info som berör patienter, sociala ärenden, med mera. Skolan får till exempel inte skicka ett e-postmeddelande till en förälder och skriva att din elev är förkyld. Det är inte tillåtet enligt lag. Bara att vederbörande är ”sjuk”, säger Kent Nilsson.

Med säker e-post behöver den enskilde inte posta känslig och personlig information utan kan maila den istället. Med kommunikation via papperspost tar det både tid och pengar jämfört med krypterad e-post. Det innebär att man kan effektivisera rutiner och ge bättre servicegrad och minska de miljöfarliga faktorerna. Mycket känslig information måste sändas med rekommenderad post om det gäller pappersdokument.

Dessa kan i stället e-postas om man använder autentisering.

På samma sätt kan fax ersättas med säker e-post.

– Kommunerna är i framkant och tar ledningen i att använda säker e-post, säger Kent Nilsson och nämner Västerås, Södertälje samt Järfälla. Ytterligare mellan fem och tio kom-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

”

Vi har flera exempel på hur det lyckats – men också flera utmaningar kvar att lösa!

muner är under uppstart och flera andra har börjat titta på området. Även tre landsting på väg att starta pilotprojekt.

Domstolsverket kör systemet och fler statliga organisationer överväger att starta piloter, avslutar Kent Nilsson.

Rutger Langland, affärsarkitekt, Skatteverket, har dock en helt annan syn på saken än Kent Nilsson. Han pekar på att ”Mina meddelanden” är en nationell standardisering av säker digital post, av dess meddelandeformat och av säkerhetskrav hos offentliga och privata aktörer som ingår i infrastrukturen.

– Den strategiska tillgången i Mina meddelanden är ett gemensamt adressregister för digital kommunikation – som ett digitalt folkbokföringssystem för både privatpersoner och juridiska personer, påpekar han för OFFENTLIGA AFFÄRER.

23

OFFENTLIG IT

Han menar att genom standardisering så uppnås långsiktig effektivitet och undviks inlåsningseffekter bland statliga och kommunala parter. Dessutom öppnar det för den internationalisering vi ser komma inom några år.

Fakta Solid Park AB är ett IT-företag som levererar IT-drift till främst små och medelstora kunder samt avancerad konsulting inom systemutveckling, systemförvaltning och IT-infrastruktur.

Företaget har även två kommuner som kunder. Dessutom har man över tio kommuner och ett landsting som använder företagets SaaS-tjänster (Saas = software as a service, en typ av molntjänst som tillhandahåller programvara över internet).

Projektet Mina meddelanden har som ett av sina viktigaste mål att möjliggöra samverkan mellan offentlig sektor och privat innovation.

– Vi har flera exempel på hur det lyckats – men också flera utmaningar kvar att lösa! Jag har vid flera tillfällen de gångna åren talat med Kent Nilsson om hans produkt och uppmuntrat honom att med några enkla förändringar i deras produktkoncept göra den till en fungerande del av Mina meddelanden precis som många andra leverantörer gjort och gör. Men hittills har vi inte sett några steg i den riktningen från hans sida, förklarar Rutger Langland.

Mina Meddelanden är en tjänst med vilken medborgaren kan ta emot, läsa och samla sin myndighetspost digitalt.

Tjänsten är gratis och helt frivillig. Det enda man behöver är e-legitimation och en digital brevlåda godkänd för Mina meddelanden.

Det senaste som hänt i frågan är att SKL har tillsatt en utredare som ska titta på vad marknaden kan erbjuda för tjänster.

Och Kent Nilsson fortsätter att kritisera Mina meddelanden för resursslöseri med skattemedel och för ”en omodern och felaktig arkitektur”. n BO HÖGLANDER

Vi tryggar din verksamhet Svenska RCO Security erbjuder specialanpassade lösningar för alla typer av offentlig verksamhet. Med vårt passersystem R-CARD 5000 får ett bolag eller en kommun bland annat tillgång till samtliga möjligheter nedan.

1. PASSERKONTROLL Slipp obehörigt tillträde och ersätt kostsam och osäker nyckelhantering med kort eller taggar som enkelt kan spärras om de tappas bort. Bestäm också vem som ska ha tillträde till särskilda lokaler vid särskilda tidpunkter.

2. INBROTTSLARM OCH BRANDVARNING Med detta integrerat i passersystemet slipper du separata system vilket förenklar användning och installation. Du styr även automatiskt vilka dörrar som ska vara öppna/stängda vid brand och kan se alla larmhändelser i passersystemet.

4. PASSERKONTROLL OFFLINE Slipp kabeldragning och spara pengar med offline-läsare som integreras i passersystemet.

De går på batterier som håller i flera år och passar utmärkt för objekt med väldigt många dörrar eller dörrar på svårtillgängliga platser.

3

5

1

2

4

6

3. LOKALBOKNING Du kan smidigt och lätt koppla de kommunala bokningssystemen till RCO:s system vilket innebär att informationen om vem som ska ha tillträde till en lokal och under vilka tider automatiskt integreras i passersystemet.

6. BOSTADSLÖSNINGAR Ett passersystem i en flerbostadsfastighet skapar i kombination med ett elektroniskt boknings- och informationssystem en tryggare och smidigare miljö för de boende och innebär besparingar både i form av pengar och energi.

ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

24

5. ADMINISTRATION I RCO:s mjukvara M5 administreras allt kring passersystemet samt alla integrerade lösningar oavsett hur stort eller litet systemet är. Du får full kontroll på din anläggning med en programvara som är lättnavigerad och funktionsrik.

RCO Security AB | 08-546 560 00 | info@rco.se | www.rco.se Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Vi omöjliggör det omöjliga.

Vår vision är att bli en internationellt ledande innovationspartner och vårt uppdrag är att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft.

UPPHANDLING | i praktiken

Från Unicef till SKL Kommentus

Han basar över ramavtalen Olle Molander blir ny affärsområdesansvarig ramavtal på SKL Kommentus Inköpscentral. OFFENTLIGA AFFÄRER fick ställa några frågor.

Berätta kort om din bakgrund och varför du tackat ja till jobbet.

– Efter ett par år till sjöss och avslutade studier på handelshögskolan i Göteborg hamnade jag på Skanskas koncernstab inköp – en jättebra start på inköpskarriären! Jag arbetade dels med ramavtal med även med att marknadspåverkan genom att försöka öka importen av byggmateriel till den svenska marknaden.

– Jag arbetade även ett par år i större internationella infrastrukturprojekt där logistiken spelade stor roll. De senaste tolv åren har jag arbetat för FN i Mellanöstern, Indien och senast för UNICEFs Supply Division i Köpenhamn. Både i Indien och i Köpenhamn arbetade jag mycket med nationella försörjningsfrågor. Det handlade om hur, när och var man kan stötta de nationella programmen utifrån ett försörjningsperspektiv.

– Som småbarnsfamilj kände vi i slutet av 2014 att det var dags att komma hem till Sverige igen och kort efter hemkomsten utlystes tjänsten som affärsområdesansvarig ramavtal – ett så spännande uppdrag var man ju bara tvungen att söka!

Hur ser du på rollen?

– Jag är ödmjuk inför uppgiften men otroligt laddad och hoppas förstås att mina erfarenheter kan bidra i vår fortsatta utveckling. Med den stora kunskap som finns inom den egna organisationen, funktionellt, juridiskt och om hur struktur och funktion ser ut hos våra kunder så är magkänslan god.

Hur viktiga är ramavtalen för era kunder (kommunerna och landstingen) och hur stor är ramavtalstroheten? Kan den bli bättre?

– Jag vill tro att de är och spelar en central roll i våra kunders verksamhet. Självklart är det nog så att detta är beroende av de individuella kundernas egna resurser, samt vilka avtal vi pratar om.

26

– Avtalstroheten varierar mycket från avtal till avtal och från kund till kund. Om den kan bli bättre? Ja, det kan den absolut, avtalstrohet är ju till viss del en reflektion av hur bra och tillgängliga våra avtal är – och här finns det alltid saker att förbättra och förändra i en föränderlig marknad. Vi har redan nu vissa avtal som öppnar upp för våra kunder att titta på sin försörjning av en viss produkt eller tjänst ur ett mer strategiskt perspektiv. Här tror jag att vi måste bli bättre på att kommunicera funktion och nytta av våra avtal bättre och att skapa en dialog med kommuner och landsting, mer ur det försörjningsstrategiska perspektivet snarare än enbart finansiellt.

Hur viktig är dialogen med leverantörerna och kunskap om marknaderna?

– Den är förstås jätteviktig. Utan fungerande marknad, inga samhällen – det är också här som LOU kommer in som stöd och ramverk. Det är en så stor del av den offentliga servicen som görs och levereras av marknaden i dag så självklart är det så att de måste vara med i den dialog vi har med våra kunder. Det är ett trepartsförhållande.

– Utmaningen sitter mycket i att få med den dynamik som finns i en fungerande marknad, nämligen att arbeta för och tillsammans med de verksamheter som våra kunder bedriver och som vi skattebetalare står för. Vi kommer att arbeta mycket med att försöka få till stånd fungerande trepartssamarbeten. Här kan jag nämna samarbetet mellan SKL, Sveriges Byggindustrier och SKL Kommentus Inköpscentral med att ta fram ramavtals- och avropsunderlag för beläggningsarbeten i kommunerna, något som lett fram till att vi nyligen annonserade ett nytt ramavtal.

Vad vill du i övrigt säga om detta?

– Jag vill återknyta till skapa dialogen (treparts-) om att hitta och hjälpa våra kunder i deras verksamhet. Jag tror mycket på verksamhetsnyttan och att en inköpscentral som SKL Kommentus kan spela en viktig roll som motor och drivkraft när man tittar på försörjning ur ett strategiskt perspektiv, oavsett om det är på nationell eller kommunal nivå. Detta är jätte spännande! n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

FATTAR DU VIKTIGA BESLUT SOM PÅVERKAR ANDRA? VAD HÄNDER OM DU HAR FEL BESLUTSUNDERLAG? InfoTorg samlar över 100 verifierade datakällor och ger 150 000 användare rätt beslutsunderlag i realtid.

Det gör att såväl kommuner, landsting och myndigheter hämtar sin information från oss.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

27

Framtidens meny bygger på omsorg om djur, människor och natur. Vi arbetar aktivt med hållbart företagande och ställer höga krav på våra leverantörer.

schef rsäljning fö h c o erström gar i åkan Åk a om Utmanin okal E8) H d v s a rver :00 (l agarn rtin & Se pphandlingsd 27 januari kl 16 Hör Ma U , g å n p alrell handli Stefan C livsmedelsupp s n framtide

Trygghet. Kontroll. Dialog.

Det är vad samarbetet med marknadens ledande livsmedelsgrossist handlar om.

Varje dag – året runt – ser vi till att våra kunder får de varor och den service de behöver för att sköta sin verksamhet.

Vi finns i hela landet och har lång erfarenhet av att arbeta med kunder i offentlig verksamhet.

Vi tror på att framtidens måltid är producerad med omsorg om människor,

OA_185x270_.indd 1

djur och natur. Produkterna vi säljer hanteras med omsorg i alla led och transporteras till kund på ett sätt som ger minsta möjliga påverkan på miljön.

Bra samarbete mellan människor skapar de bästa affärerna. Även när samarbetet ramas in av LOU – Lagen om Offentlig Upphandling. Det är vår fasta övertygelse.

2015-11-20 09:13:21

UPPHANDLINGAR AV STORA BYGGPROJEKT

– EN PERSONLIG BETRAKTELSE Ny byggboom men kompetent folk saknas Det är för de flesta väl känt att Sverige står inför stora utmaningar när det gäller vår infrastruktur. Det som byggdes i form av vägar, skolor, sjukhus och t-bana på 1960 och 70-talet börjar bli nedgånget och kräver stora investeringar. Vid sidan av det blir vi successivt fler invånare som i stigande takt väljer att flytta till våra tre storstäder och andra regionala centrum. Vi behöver på kort tid bygga ett nytt miljonprogram bara för att klara urbaniseringsvågen. Vad som är mindre känt är att den kompetens i form av duktiga ingenjörer som håller ihop och genomför stora byggprojekt numera har blivit bristvara. Efter fastighetskrisen i början av 1990-talet började de flesta byggherreorganisationer (statliga och kommunala) att nedmontera den kompetens för att upphandla och driva byggprojekt som man tidigare haft internt. De kommunala bostadsbolagen slutade bygga och övergick till att bli förvaltande. Som en följd av fastighetskrisen kunde också de största byggföretagen (Skanska, Peab och NCC) genom förvärv och konkurrenters konkurser växa till den vid en internationell jämförelse kolossala marknadsdominans man har idag. Det har i flera statliga utredningar påtalats att bristande kompetens generellt hos byggherrar – att veta vad man köper, hur man gör det och ställa relevanta krav som utvecklar branschen – har blivit ett konkurrensproblem. En annan följd av det tidiga 90-talets fastighetskris var att antalet ingenjörer som valde bygg som specialisering minskade kraftigt. Därefter försvann en hel generation ingenjörsämnen in i IT. Byggbranschen har ännu inte återhämtat sig. De senaste tre – fyra åren har också de sista av den stora 40-talist generationen (som inkluderat många ingenjörer) försvunnit in i pension. Många vittnar idag om att unga konstruktörer kastas in att utföra stora projekteringsuppdrag självständigt som man bara för tio år sedan hade skolats in i successivt under mer erfarnas vägledning. Den erfarenheten finns inte längre att tillgå samtidigt som efterfrågan ökar. Med de ökande problem med undermåliga och felaktiga bygghandlingar och därav följande tvister det för med sig. Överprövningsrisken trycker ned kvaliteten En stor andel av de byggprojekt som genomförs i Sverige handlas upp enligt LOU eller LUF. Siffran 70 procent nämns ibland. Det är inte minst Trafikverkets investeringar i järnvägs- och vägnätet som drar upp det offentligas andel i detta. LOU och LUF uppfattas av de flesta som i hög grad präglat av konkurrensutsättning med stor vikt på lägsta pris. I vart fall föredrar många offentliga byggherrar utvärderingsmodeller där lägsta pris har avgörande betydelse. Detta för att undvika den förhöjda risk för överprövning man med rätta bedömer föreligger vid mer sofistikerade bedömningsgrunder av s.k mjuka parametrar. Överprövningar som genom utdragna handläggningstider i domstol kraftigt försenar byggstart och därmed också färdigställandet och därtill knutna intäktsströmmar till en byggnad www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

John Hane

eller anläggning. Vid sidan av det talas för vissa projekt (anläggning) om fördyrningar av direkta investeringskostnader på cirka tio procent (egen organisation, upphandlade konsulter, merarbete) som direkt följd av en överprövning. Det är mot den bakgrunden inte konstigt att offentliga byggherrar söker så överprövningsresistenta utvärderingsmodeller som möjligt, med högt fokus på lägsta pris med den påverkan det har på kvaliteten.

Prispress på projekterande konsulter Många projekteringsuppdrag beställs efter avrop på ramavtal. Ramavtal som i sin tur handlas upp med stor viktning på lägsta möjliga timarvode och med rangordning där den billigaste har första tjing eller på andra grunder skall få mest. Timarvoden som i sin tur frestar konsultföretagen att lägga arbetsuppgifterna på mindre erfarna med lägre timtaxa i möjligaste mån. Ett projekteringsuppdrag som generalkonsult för samtliga fackområden (konstruktion, el, vs, vent, 29

tele/data, mark etc) motsvarar beroende på hur man räknar och val av entreprenadform i grova tal mindre än tio procent av en byggnad eller anläggnings hela investeringskostnad. Slarvfel pga tidsbrist eller underbemanning i de av konsulten framtagna bygghandlingarna medför obönhörligen kraftigt förhöjda kostnader för ÄTA arbeten och andra problem under entreprenadens utförande. Vid sidan av det avgör projekteringen – och beställarens projekteringsanvisningar – kvaliteten i det färdiga byggobjektet, dess hållbarhet, driftkostnader och livslängd. Med tanke på att den direkta investeringskostnaden sett i ett livscykelperspektiv svarar för endast ca 15 procent av en byggnads kostnader under dess livslängd, är det en svårförståelig prioritering att det inte satsas mer tid och kostnader på projekteringen och att priset vare sig det upphandlas till fast eller rörligt arvode tenderas att viktas väldigt tungt också i sådana upphandlingar. Det sägs ibland bero på föreliggande konkurrens om medlen mellan beställarorganisationers investerings- och förvaltningsbudget. Helhetsperspektivet tycks någonstans ha gått förlorat.

Mallar och upphandlingsmanualer för komplexa kontrakt saknas Det är för erfarna byggprojektledare med vana från stora projekt väl känt att projekt som av tekniska skäl, omvärldspåverkan och liknande är särskilt komplicerade inte lämpar sig för att handlas upp till fast pris. Risker för oförutsedda hinder i marken, störningar av pågående verksamhet m m landar ändå i byggherrens knä i form av ÄTA-krav och tidsförskjutningar som inverkar negativt både på sluttider och kvaliteten på det färdiga byggobjektet. För att balansera den risk som det alltid medför att handla upp någonting på löpande räkning är det vanligt att ha en kombination av fast ersättning och löpande räkning och att särskilda regler om samverkan införs i kontraktet. Samverkan om vägval i den fortsatta projekteringen, inköp, planering, kalkyl, och risker och öppen kostnadsredovisning m m med ledning i projektspecifika mål (partnering).

Det har i olika forskningsrapporter slagits fast att effektivitet för vissa typer av byggprojekt kräver samverkan mellan byggherre och entreprenör medan andra kräver priskonkurrens. I jämförbara länder som Nederländerna, Storbritannien och Danmark har man genom regeringsinitiativ arbetat fram mallkontrakt för hur detta skall gå till, anvisningar till de egna myndigheterna om när så skall ske och manualer för hur upphandlingar skall genomföras. Som regel med utgångspunkt i att prisparametrar viktas lågt och att nyckelpersoner i den platsorganisation hos entreprenören som driver byggprojektet åt beställaren viktas tungt. Motsvarande uppgifter finns från Australien och USA även om de inte har EU:s upphandlingsdirektiv att rätta sig efter utan nationella motsvarigheter. Några sådana initiativ har hittills inte tagits i Sverige.

Professionalisering av byggupphandlare Entreprenadkontrakt följer en speciell systematik framtagen till stor del av tekniker och framstår som svårbegripliga och i avsaknad av juridiska regler för dem som inte har till yrke att tränga in på djupet i dem. Av tradition har därför sådana upphandlingar skötts av tekniker hos upphandlande myndigheters fastighetsförvaltningar eller för ändamålet inhyrda tekniska konsulter, väl bevandrade i den speciella nomenklatur (AMA AF 12 jämte därtill hörande standardavtalen AB 04 och ABT 06) branschen sedan åtskilliga decennier tillbaka vant sig vid att använda för alla upphandlingar. Tills för ett par år sedan förelåg vattentäta skott mellan sådana upphandlingar och upphandlingar av varor och tjänster utanför byggsektorn som sköttes av upphandlingsavdelning och liknande. De senare behärskade LOU men förstod inte byggprocessen och dess kontrakt, medan fastighetsförvaltningarna kämpade med att lära sig LOU. På senare tid har på de flesta håll också byggupphandlingar hamnat under samma hatt som annan upphandling. Att två kompetenser som var för sig var viktiga skulle fusioneras till en väl fungerande helhet har dock visat sig vara lättare sagt än gjort. Istället tycks en ”juridifiering” ske av entreprenadupphandlingar. Med följd att de som skall driva ett byggprojekt och förväntas känna marknaden och dess aktörer i en speciell bransch, hålls utanför upphandlingsprocessen och lämnas att ta hand om utfallet av densamma. En sådan fragmentering av viktig kunskap vid upphandling till mycket stora värden är olycklig. Förändringar sker ibland i pendelrörelser och låt oss hoppas att pendeln inom kort slår tillbaka till neutralt läge så att båda kompetenserna kan komma till användning på rätt sätt.

Utmaningar för upphandlingsmyndigheten Den upphandlingsmyndighet som nyligen brutits ut från Konkurrensverket har många svåra frågor att ta tag i. Fokus har historiskt sett i alltför hög grad varit på vad som är förbjudet och strider mot LOU/LUF och i alltför liten grad på vad som är tillåtet, dvs hur upphandlande myndigheter och enheter rent praktiskt skall gå till väga i en upphandling av mer komplexa saker än väldefinierade varuleveranser.

Det är inte lätt att med framgång handla upp och driva stora byggprojekt. Det finns många skickliga byggprojektledare i Sverige som är drivna på just detta. Jag har med denna betraktelse velat påvisa några problem av mer systematiskt slag som jag upplevt efter att i nära tjugo år ha verkat som rådgivare i stor omfattning vid upphandlingar av stora byggprojekt. Problem som med lite viljekraft borde gå att ganska enkelt rätta till. n JOHN HANE Advokat vid Foyen Advokatfirma

Konkreta utvecklingsbehov med nya LOU/LUF Vid sidan av detta finns andra utmaningar av mer handgriplig natur. Hur kan ramavtal utformas för projekterande konsulter eller mindre entreprenader för ombyggnad och reparation med en objektiv fördelningsnyckel utan den strikta rangordning för avrop som vi tillämpat i Sverige sedan LOU/LUF reformerades förra gången med verkan från den 1 januari 2008? Hur skall livscykelkostnader mätas och utvärderas för en byggentreprenad? I vart fall inom ramen för en styrd totalentreprenad är det både möjligt och ändamålsenligt att konkurrensutsätta alternativa tekniska lösningar i det avseendet. Men några verktyg som anvisar hur finns i princip inte att tillgå.

30

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Utbildning lönar sig alltid

Silf erbjuder kurser och utbildningar för upphandlare och inköpare som vill utvecklas och bli skickligare i sin yrkesroll.

Närmaste kursstarter • LOU Grund och Fördjupning, 7 dec • Ekonomisk leverantörsbedömning, 14 dec • Grundutbildning inköp - Inköpslicensen, 14 dec • Strategisk inköps- och logistikledning, 1 feb • Grundutbildning offentlig upphandling, 8 feb • Category Management, 22 feb • Supplier Relationship Management, 14 mars • Affärsmannaskap i offentlig upphandling, 14 mars • Offentlig förhandlingsteknik, 16 mars • LOU i praktiken, 29 mars Läs mer om kurserna och boka på silf.se eller ring 08-752 16 80 och prata med en kompetensrådgivare.

h urser oc k r e fl r ö F : , gå in på tillfällen f.se w w w.sil

KRÖNIKA

TVÅ FEL GÖR OFTA ETT RÄTT

Vid ett tillfälle frångick jag principen att inte skämma bort mina barn och köpte en el-driven fyrhjuling, långt från både födelsedagar och julaftnar. Barnen var ivriga då den äntligen kom, men ivrigast var nog ändå pappan. Det var han (jag) som skruvade fast hjulen så slarvigt att premiärturen resulterade i en tappad hjulmutter. För att lösa problemet erbjöd jag hittelön: ”Den som hittar hjulmuttern får en tio-krona!”. Dottern sprang ut för att leta, medan sonen sprang in på sitt rum gråtandes och skrikandes ”Orättvist!”.

Efter sprang jag. ”Det är väl inte orättvist! Den som hittar muttern får pengen”, sa jag snusförnuftigt.

- Det är visst orättvist! Om vi båda letar, då är det ju bara tur för den som hittar muttern. Båda letar ju!

Han hade inte bara satt fingret på mitt misstag, utan på ett misstag som återfinns i många organisationer. Man uppmärksammar och premierar bara då det blir rätt, inte alla misslyckade försök. Men utan att få försöka och misslyckas ibland är det väldigt svårt att lyckas.

Jag tror många organisationer lider av detta. Till slut får man en kultur där ett ”fel” väger mer än ett ”rätt”, och där rädslan för ett misslyckande blir starkare än viljan att lyckas. Detta påverkar inte bara innovationskraften i organisationen negativt, utan gör också att man ibland fortsätter driva projekt, trots att man tidigt kunde se att utfallet skulle bli dåligt. Att sätta stopp är ett misslyckande, och det var ju precis det man ville undvika.

32

Kanske känner några av er igen er från offentlig sektor, men jag tror problemet är generellt och har att göra med organisationens storlek och ålder. För tio år sedan hade jag förmånen att arbeta med ett statligt flygbolag. De ville tänka nytt och se över sina processer för att öka effektiviteten, förbättra kvaliteten och ge kunderna en bättre upplevelse, men precis innan projektstart kom det som satte stopp: ”Vi måste ha referenser på företag som gjort exakt detta tidigare. Givetvis i flygbranschen.” Rädslan att bryta ny mark var för stor och de flesta vet hur det gick sen.

Vill man vara nyskapande och innovativ kan man inte ta rygg på andra. Att göra något nytt är att göra något annorlunda.

Till offentlig sektors hjälp står innovationsdrivna upphandlingar, men de hjälper oss bara en liten bit på vägen. Dels så utgår de ifrån att innovationen skall komma utifrån, inte inifrån den egna organisationen. Men framförallt avslutas den med ett tilldelningsbeslut och sedan tar projektet vid, precis som vanligt. Visst ökar möjligheten att det blir rätt, Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA Mina fem tips för en innovativ organisation - Vi uppmärksammar och välkomnar försök till nytänkande.

- Vi vågar erkänna när det blir fel.

- Vi ser ett misslyckande som en värdefull erfarenhet.

- Vi väljer flexibla lösningar som gör det möjligt för oss att tänka om.

- Vi skriver kontrakt som låter oss växa eller kliva av.

men utrymmet för misslyckande har knappast ökat.

Jag tror att det är lika viktigt att skapa juridiska och kulturella möjligheter för att faktiskt kunna avbryta när det inte blir som vi tänkt oss. Att man ger organisationen förutsättningar för att göra om och göra rätt. Det är vid dessa omtag vi kan reflektera över vad som var mindre lyckat och vad vi ska göra annorlunda nästa gång. Precis som när barnen lärde sig att cykla – att trilla var en förutsättning för att de faktiskt skulle lära sig. Samma ödmjukhet måste vi ha mot oss själva, för två fel är ofta en förutsättning för ett rätt.

Hur det gick med hjulmuttern och hittelönen? Jag beställde en ny mutter, men denna gång med låsbricka. Problemet var inte att barnen inte letade, utan att jag skruvat fast muttern för dåligt. Det blev min lösning och muttern sitter där än. n Karl-Oskar Brännström Karl-Oskar.Brannstrom@flexite.com eller 070-635 00 06 för vidare dialog

Karl-Oskar Brännström är utbildad jurist och delägare i flexiteBPMS. Under mer än 10 år har han varit med på många spännande resor där offentlig sektor förbättrat både sina processer och sin medborgarservice. Vid sidan av sitt uppenbara barn- och mekarintresse uppskattar han även god mat, gärna i kombination med trevligt sällskap.

Full fart med alla hjulmuttrar på plats

KVALITETSKONST

på nätet

G A LLERI BE R GM AN GBK WEBBS I DA + W E BB S HO P

www.galleribergmankarlstad.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

33

UPPHANDLING | i praktiken

VI ÄLSKAR HÅLLBARA GOLV. Idag pratas det mycket om hållbarhet världen över. Och det är vi på Forbo glada för.

Faktum är att hållbarheten ligger i vårt DNA, till exempel var vi först ut i branschen med livscykelanalyser redan i början av 90-talet, där miljöarbetet genomsyrar hela vår organisation och våra samarbetspartners. Ända fram till att rätt golv ligger på rätt plats. Här vill vi lyfta fram tre bra exempel ur vårt breda sortiment, alla byggda på hållbarhet. Coral Welcome som är gjord av bl a kasserade fiskenät och återvunna PET-flaskor, ett entrégolv som förhindrar att 94% av all smuts och fukt dras in i inomhusmiljön. Textilgolvet Flotex som är enkelt att rengöra och tillverkas med ett minimalt spill och avfall. Och naturligtvis vårt välkända linoleumgolv Marmoleum, ett material som bara andas ren och skär hållbarhet gjort av 97 % naturliga råvaror.

Lägg till att det är vackert att se på och skönt att gå på i många, många år.

Då förstår du att det är lätt att älska hållbara golv.

Vill du veta mer om våra hållbara golv och vårt genomgripande arbete som bygger på FN:s hållbarhetsprinciper med fokus på people, planet, profit, gå in på www.forbo-flooring.se

34

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

VIKTEN AV ATT HA KUNSKAP OM EU-DIREKTIVEN REDAN NU Catharina Piper

Advokat vid Advokatfirman Lindahl

Johanna Näslund

Advokat vid Advokatfirman Lindahl

Det finns indikationer på att de nya upphandlingslagarna inte kommer att vara på plats den 18 april 2016, då EU-direktiven föreskriver att medlemsstaterna ska ha genomfört implementeringen. Nedan redovisar vi tre skäl till varför det är av vikt att ha kunskap om de nya EU-direktiven redan nu. Dessa är frågan om direkt effekt, mera direktivkonforma tolkningar från domstolar och frågan om förhandling.

Direkt effekt?

Om de nya direktiven inte är implementerade genom nya upphandlingslagar i Sverige i april måste aktörerna som til�lämpar lagstiftningen ha kunskap om vilka regler i direktiven som skulle kunna ha direkt effekt. Principen om direkt effekt innebär att unionsrätten under vissa förutsättningar kan åberopas inför nationella myndigheter och domstolar i Sverige efter den 18 april 2016, trots att lagarna kanske inte har trätt i kraft. Att redan nu skaffa sig kunskapen om direktivens innehåll blir därför viktig.

Direktivkonform tolkning Redan nu är det tydligt att domstolarna tar intryck av de nya reglerna i direktiven och gör en s.k. direktivkonform tolkning i domar. Nedan följer ett par exempel.

I oktober 2015 meddelade Kammarrätten i Jönköping en dom (mål nr 2856-14) där domstolen i skälen uttryckligen gjorde en direktivkonform tolkning. Omständigheterna i målet var att en region gav ett av sina helägda bolag i uppdrag att mot ersättning bedriva en beställningscentral för den sär-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

skilda kollektivtrafiken för regionens och tre anslutna kommuners räkning. En leverantör gjorde gällande att regionen därigenom, i strid med LOU, påbörjat alternativt genomfört en otillåten direktupphandling. Domstolen avslog ansökan och angav att uppdraget skulle bedömas i ljuset av artikel 12.1 och 12.4 i det nya LOU-direktivet (2014/24/EU), som antagits men ännu inte implementerats i svensk lag. Artiklarna är en kodifiering av vedertagen rättspraxis från EU-domstolen se t.ex. C-107/98 Teckal. Kammarrätten kom vidare fram till att de upphandlingsrättsliga bestämmelserna inte utgjorde något hinder för regionen att överlämna samordningen av den särskilda kollektivtrafiken till ett helägt bolag som utförde mer än 80 procent av sin verksamhet för regionens räkning. Att kommunerna överlåtit ansvar för kollektivtrafik till regionen förändrade inte den bedömningen (jämför med skäl 31 och 33 i motiven till nya LOU-direktivet). Det innebar, enligt kammarrätten, att uppdraget föll utanför tillämpningsområdet för upphandlingsreglerna och att en upphandling enligt LOU inte kunde anses ha påbörjats.

Ytterligare ett exempel, i vilket frågan om möjligheterna till leverantörsbyte som direkt regleras i direktiven, är Kammarrättens i Göteborg dom (mål nr 2473-15 och 3909-15). I domen anas en direktivkonform tolkning även om det endast framgick av förvaltningsrättens dom att det nya direktivet hade beaktats. I det nya LOU-direktivet framgår av artikel 72 bl.a. att ändringar i avtal är tillåtna om de avser ändringsklausuler som angetts i de ursprungliga upphandlingsdokumenten och dessa måste vara klara, exakta och entydiga samt ange omfattningen och arten av en eventuell ändring eller option.

35

UPPHANDLING | i praktiken

Vidare framgår av samma artikel att en leverantör som tilldelats det ursprungliga kontraktet får bytas ut till följd av antingen en entydig ändringsklausul eller option och att en annan entreprenör som uppfyller samtliga krav i upphandlingen helt eller delvis träder in i den ursprungliga leverantörens ställe till följd av företagsomstruktureringar under förutsättning att detta inte medför andra väsentliga ändringar av kontraktet och inte syftar till att kringgå tillämpningen av direktivet. I det aktuella målet hade en kommun upphandlat ramavtal för byggtjänster. Leverantören som var förstahandsrangordnad omstrukturerades och fick ett nytt organisationsnummer. Kommunen avropade vidare från det nya företaget. Bolaget som rangordnats på andra plats förde då en ogiltighetstalan mot kommunen. Kammarrätten konstaterade att frågan om byte av leverantör var uttryckligen reglerad i ramavtalet genom villkor om att avtalet inte kunde överlåtas på någon annan utan att skriftligt avtal tecknats mellan parterna. En förutsättning för att ett byte av leverantör skulle kunna godtas var att en sådan skriftlig överenskommelse träffats. Eftersom inte någon handling åberopats som visade att en överlåtelse av ramavtalet hade skett, hade emellertid inte den nya företaget inträtt som part i ramavtalet. De avtal som ingåtts mellan kommunen och företaget hade därmed ingåtts utanför ramavtalet och utgjorde därför otillåtna direktupphandlingar. Avtalen ogiltigförklarades.

Möjligheterna till förhandling I de nya direktiven har frågan om förhandling över tröskelvärdena fått ökat utrymme (se art 26.4 i LOU-direktivet) eftersom undantagen för när det tillåts språkligt sträcker sig längre än tidigare. Förhandling kan ske om den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar eller upphandlingen ingriper innovativa lösningar. Det får också ske om kontraktet inte

36

kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter eller det inte gått att utarbeta tekniska specifikationer med tillräcklig precision. Förhandlingsutrymmet ökar dock inte vid upphandling av standardvaror och standardtjänster.

Det kan i sammanhanget uppmärksammas att i de flesta upphandlingarna (d.v.s. under tröskelvärdena) är det tillåtet att förhandla men det görs idag i liten utsträckning. Enligt uppgift är Sverige faktiskt ett av de länderna där de förhandlas minst vid offentlig upphandling. Vår uppfattning är att det främst beror på svårigheterna att hitta en korrekt form för förhandlingen utan att iakttagande av konkurrens och likabehandling kan ifrågasättas.

HFD har nu kommit med en delvis klargörande dom (mål nr 6309-14). Målet i sig är inte revolutionerande, men klargör att enbart prisförhandling i och för sig är tillåtligt, vilket även Konkurrensverket yttrade sig om i målet. HFD lyfter att sättet att genomföra förhandlingen är oerhört viktigt. I målet hade den upphandlande myndigheten varit förhållandevis öppen med att ange vilka procentuella prisförändringar den ville få till stånd. Avgörande för Högsta domstolen synes dock inte ha varit att man förhandlade utan hur man hade genomfört förhandlingen. Högsta förvaltningsdomstolen angav bl.a. i domskälen att upphandlingen hade genomförts ”på ett sätt som direkt eller indirekt kunnat ge information om det konkurrerande anbudet”. I målet klargörs således att det är tillåtet att prisförhandla som huvudregel enligt LUF, men det är inte tillåtet att förhandla på ett sätt som sätter konkurrensen eller likabehandlingsprincipen ur spel. Slutsatsen avseende att hänsyn ska tas till de gemenskapsrättsliga principerna är även applicerbar på förhandling inom LOU. Sammanfattande synpunkter Innan implementering skett av direktiven ska de nationella domstolarna i möjligaste mån tolka den tillämpliga lagen i ljuset av gällande direktivbestämmelser. Det medför att EUdirektiven gör insteg i upphandlarnas och leverantörernas vardag redan nu, trots att de svenska lagarnas ikraftträdande ligger åtskilliga månader bort. Det finns mot bakgrund av domstolarnas skyldigheter att beakta EU-rätten vid sin tolkning, därför goda skäl att parterna argumenterar med stöd av de nya direktiven om det föreligger process redan nu. Om det är frågan om bestämmelser som är ovillkorliga och tillräckligt tydliga och precisa skulle dessutom en regel i direktiven sedan kunna ha direkt effekt trots att svensk rätt ännu inte reglerat frågan. Det blir oerhört intressant att se om och i så fall hur det kommer att få aktualitet under våren. Redan nu finns det mycket goda skäl att börja fundera på direktivens intåg i svensk rätt, trots att lagarnas ikraftträdande kan dröja. n

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 5 2015

37

UPPHANDLING | i praktiken

Smärta

– Stor förlust för samhället En persons smärta kan påverka ett helt samhälle. Äldre såväl som yngre är drabbade och får sina liv kännbart reducerade, samtidigt som det innebär en hög kostnad för samhället och för näringslivet i form av sjukfrånvaro och försämrad produktion. Det är landsting och regioner som ansvarar för hälsa och sjukvård i Sverige. Det är även dessa myndigheter som avgör vilka behandlingsformer som faller in under högkostnadsskyddet.

På Västra Götalandsregionens hemsida kan jag läsa om metoder som behandling för olika besvär och sjukdomar. När jag läser under ämnet smärta och smärtlindring, så rekommenderar man avslappning och massage, akupunktur, elektrisk stimulering av nerver och smärtstillande läkemedel.

Jag har haft besvär med värk sedan operationer som gjordes för många år sedan, berättar Ewa, tidigare läkare, för mig.

Och, fortsätter Ewa, trots att det finns ett stort behov av min yrkeskunskap, så blev jag slutligen tvingad att dra mig tillbaka från det traditionella arbetslivet med anledning av min värk.

Behandling På en smärtmottagning, ska enligt Västra Götalandsregionens hemsida, ingå specialistläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator och ibland kan dessutom andra yrkeskategorier som, till exempel specialisttandläkare, ingå. Gemensamt för alla är att de besitter specialkunskaper om långvarig smärta. Massören finns dock inte med trots att massage enligt regionen är en behandlingsform som rekommenderas vid smärta och långvarig smärta. Så, var tog massören vägen?

- Som barn drabbades jag av allergier, berättar Charlotte. Idag är diagnosen ME, Myalgisk encefalomyelit, vilket innebär oerhörd trötthet kombinerat med muskel- och ledvärk. För mig är det en stor sorg att jag inte längre orkar arbeta.

Smärtsystem Det finns en ”grind” i vår ryggmärg som påverkar aktiviteten i vårt smärtsystem och som kan producera egen smärtlindring.

När man får vissa typer av behandlingar som massage och akupunktur utnyttjas grindmekanismen och påverkar det smärtreglerande systemet. Impulser skickas från massagen, som konkurrerar ut och blockerar de impulser som når hjärnan. Man kan då uppleva mindre smärta och det kan även ha en positiv påverkan på en långvarig smärta.

I yrkesgruppen massörer finns det många som är specialutbildade för att påverka aktiviteten, ”grinden” i smärtsystemet.

En av dessa är Ninna Olsson i Hovås strax utanför Göteborg.

Hon har utbildat sig till Medicinsk Massageterapeut .

38

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

- Människor kommer till mig för att de har smärta eller värk. En del kommer akut med nackspärr, ryggskott eller en stukad fot.

Andra därför att de har haft ont länge, säger Ninna. Det onda kan bero på alltifrån muskelvärk, fibromyalgi, spänningshuvudvärk, musarm, axelproblem, nackproblem, ryggskott, idrottsskador, till stressrelaterade besvär.

Dyr behandlingsform för patienten Eftersom behandlingsformen massageterapi, oftast inte är godkänd av regioner och landsting på samma sätt som sjukgymnastik och ett besök på vårdcentralen, så kan det bli dyrt för patienten.

Gunilla och Inger bor i Västra Götalandsregionen och har båda, via privat initiativ, varit på en form av lymfmassagebehandling som hjälp för den värk som i deras fall, bidrar till försämrad livskvalitet, en försämring som drabbar inte enbart dem själva utan också deras familjer.

Vårt mål är den goda offentliga affären Upphandlingsmyndigheten är en ny modern myndighet som ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för hållbar offentlig upphandling.

Mitt drömscenario är att jag för min värk, säger Gunilla, har råd att komma på kontinuerliga lymfmassagebehandlingar. Det är det enda som har hjälpt mig efter att jag under så många år lidit av värk och smärta i kroppen.

Vid första behandling reagerade jag så positivt. Det var som om jag svävade, säger Inger. För första gången på många, många år var det som om hela mitt system fungerade tillfredställande.

Det jag reflekterar över efter intervjuer med människor som lever med smärta och värk i Västra Götalandsregionen är varför det på hemsidan rekommenderas en behandling utan att man i samma andetag godkänner den inom högkostnadsskyddet och varför är det så stor variation från region till region och landsting till landsting på behandlingar som godkänns inom högkostnadsskyddet. n

Du kan vända dig till oss TESS BENSCHNER JOHNSSON

Vi ger dig som köpare eller säljare stöd genom hela upphandlingsprocessen.

Besök oss gärna på upphandlingsmyndigheten.se

UPPHANDLING | Juridik

Detta händer på arbetsrättens område Det händer inte mycket just nu vad gäller ny lagstiftning på arbetsrättens område. Däremot finns flertalet utredningar och betänkanden utarbetade, men det är oklart om eller när dessa blir lagstiftning.

Regeringen har nu utarbetat en lagrådsremiss vad gäller missbruk av visstidsanställningar. Man vill per den 1 maj 2016 skärpa lagen om anställningsskydd genom förslaget att tidsbegränsad anställning omvandlas till en tillsvidareanställning om en arbetstagare varit anställd i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år i en kedja av tidsbegränsade anställningar bestående av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och där mellanrummet mellan anställningarna inte vid något tillfälle överstiger sex månader.

Därtill kommer nya föreskrifter AFS 2015:4 från Arbetsmiljöverket, som träder i kraft i mars 2016 - organisatorisk och social arbetsmiljö, om kunskapskrav, psykisk ohälsa, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Ett antal SOU har tillkommit de senaste åren (rapporter och betänkanden från svenska statliga utredningar antingen av kommittéer eller så kallade ensamutredare vilka tillsätts av regeringen).

Följande utredningar skall vara klara för lagstiftning under år 2016: • SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv, förslag att höja LASåldern från 67 till 69 år • SOU 2013:79 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet • SOU 2014:48 Registerutdrag i arbetslivet, förslag om förbud mot registerkontroll

Beträffande följande utredningar är det oklart om det blir lagstiftning överhuvudtaget eller om de är s.k. lagda på is.

• SOU 2012:62 Uppsägningstvister, beträffande åtgärder för att minska arbetsgivarens kostnader vid uppsägningstvister • SOU 2014:31 Visselblåsare, stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden SOU 2015:13, 38, 83, Utveckling av utstationeringsreglerna, gäller ändringar av reglerna om stridsåtgärder enligt lex Laval om att en utländska arbetsgivaren har en möjlighet att freda sig mot stridsåtgärder genom att visa att de utstationerade arbetstagarna redan har villkor i nivå med til�lämpligt centralt kollektivavtal.

Förslaget innebär att stridsåtgärden är tillåten oberoende av om de utstationerade arbetstagarna redan har bättre villkor, och de krävda villkoren får inte hindra tillämpningen av sådana för arbetstagarna förmånligare villkor. Jag kan dock tänka mig att ett sådant förslag kan få svårt att få majoritet i riksdagen. Det får framtiden utvisa! n

JESSICA STÅLHAMMAR Advokat och delägare vid Gärde Wesslau Advokatbyrå

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag.

Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

40

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch.

Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö.

Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungera.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

SverigeS StadSnät

– skapar konkurrens och låga priser

D

e svenska kommunerna har tagit ett stort ansvar i arbetet med att bygga ut landets fibernät. Faktum är att de kommunägda stadsnäten i dag står för över hälften av all bredbandsinfrastruktur. Vi, på Svenska Stadsnätsföreningen, vill därför påstå att det är landets kommunpolitiker och deras tjänstemän som vi har att tacka för dagens goda tillgång till bredband.

Konkurrensen från stadsnäten har dessutom främjat den svenska bredbands­ utbyggnaden och skapat låga konsumentpriser på bredband. Sverige har i dag har de tredje lägsta bredbandspriserna i världen.

I samband med Svenska Stadsnätsföreningens kommande årskonferens i Halmstad 15 mars har vi utformat ett särskilt program för dig som sitter som ägarrepresentant i ett stadsnäts styrelse. Vi vet att intresset för att diskutera stadsnätens möjligheter och nätverka med andra ägarrepresentanter är stort.

årskonferens 15–17 Mars 2016

Hotel tylösand, Halmstad anmäl dig på ssnf.org internet är en hydra – hur ska vi hantera vår tids stora revolution?

Konferensens första dag har fokus på dig som styrelseledamot för ett stadsnät eller som arbetar med stadsnätens frågor på en kommun eller länsstyrelse. Du är självklart välkommen att även delta under konferensens övriga dagar där vi erbjuder ett fullspäckat program med fokus på samhällets digitalisering.

Mikael ek vd, Svenska Stadsnätsföreningen aLExanDEr barD filosof och författare till böckerna

Foto: Pia NordlaNder, bildN.

Nätokraterna, Det globala imperiet och Kroppsmaskinerna

– Om man äger eller driver stadsnät så är Stadsnätsföreningen och deras årskonferens den naturligaste och viktigaste arenan att få träffa kollegor och branschfolk.

LarS KaLLSäby kommunalråd (C) Västerås stad, ordf i Mälarenergi Stadsnät 2006–2010

Juridik i kommunala bolag

Jakten på en smartare välfärd – digitalisering som möjlighet

KaISa aDLErCrEUTZ advokat / partner Gärde Wesslau

ÅSa ZETTErbErG sektionschef, Center för e-samhället på SKL

–Jag ser Stadsnätsföreningens årskonferens som en mycket viktig kunskapskälla där man utbyter erfarenheter om hur andra löser såväl stadsnätens utmaningen.

LarS PüSS ordförande i Halmstad Rådhus AB, ordförande för Halmstad Stadsnät 2007– 2010

Svenska Stadsnätsföreningen Holländargatan 17, 111 60 Stockholm Tel: 08-21 49 30, E-post: kansli@ssnf.org www.ssnf.org

UPPHANDLING | i praktiken

UPPHANDLING OCH VILLKOR ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL:

Pröva vägledning först och lagstiftning sedan (om det behövs)!

I senaste numret av Offentliga Affärer publicerade Göran Thalén, Helena Rosén Andersson, Anders Nilsson och Filip Malm på advokatfirman Lindahl i Göteborg en omfattande debattartikel om särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor vid offentlig upphandling. De konstaterade att det återstår att se vad Upphandlingsmyndigheten kan bidra med vad gäller fastställandet av behovet av – samt nivån på – de arbetsrättsliga krav i form av bl.a. minimilöner som upphandlande myndigheter ska eller kan ställa vid offentlig upphandling.

Några av svaren på Lindahls fråga presenterades nyligen vid ett välbesökt kvällsseminarium arrangerat av Upphandlingsrättsliga Föreningen i Göteborg. Upphandlingsmyndighetens nye chefsjurist Anders Asplund berättade om hur Upphandlingsmyndigheten har tagit över den omfattande databank över miljörelaterade kriterier som ursprungligen tagits fram av Miljöstyrningsrådet och som nyligen togs över från Konkurrensverket i samband med att myndigheten påbörjade sin verksamhet i september. Tanken är nu att bygga upp en liknande databank rörande arbetsrättsliga samt andra sociala kontraktsvillkor. Dessutom har Upphandlingsmyndigheten påbörjat ett pilotprojekt inom offentlig upphandling av färdtjänst och liknande persontransporttjänster för att undersöka det eventuella behovet av att ställa krav på bl.a. minimilöner vid framtida upphandlingar inom branschen.

Jag tycker att Upphandlingsmyndighetens arbete under dess första tre verksamhetsmånader ser mycket lovande ut. Det finns ett reellt behov av att motverka osund pris- och lönedumpning i vissa branscher och upphandlande myndigheter behöver förstås stöd i detta viktiga arbete. Det är samtidigt intressant att notera att självaste EU-domstolen nyligen bekräftat att det är förenligt med EU-rätten att ställa krav på minimilöner såsom särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor vid offentlig upphandling – i RegioPost-domen som meddelades den 17 november (målnummer C-115/14).

Det är däremot inte alls lika säkert att tvingande lagstiftning är rätt väg att gå och än mer är det tveksamt om det är rätt väg att gå just nu. Såsom både Konkurrensverket och Upphandlingsmyndighe-

42

ten har påpekat i sina remissvar på Niklas Bruuns delbetänkande som presenterades den 1 september är det tveksamt om det är konstitutionellt möjligt att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter. Jag anser att det i så fall skulle behövas en betydligt mer ingående konstitutionell granskning innan en sådan ordning införs. Detta skulle i sin tur sannolikt leda till att de nya upphandlingslagarna inte skulle kunna träda i kraft under april 2016 med risk för väsentlig försening, i strid med direktivens implementeringsfrist.

Den svenska modellen på arbetsmarknaden utesluter förstås inte all form av arbetsrättslig lagstiftning – men bara när det verkligen behövs. Jag anser därför att regeringen i dagsläget bör överväga att avvakta med att lagstiftningsvägen genomföra förslagen i Niklas Bruuns utredning. Låt istället den nya Upphandlingsmyndigheten få i vart fall ett år på sig att genomföra pilotprojekt och ta fram vägledning, med andra ord: Pröva vägledning först och lagstifta sedan (om det behövs)! n

ROBERT MOLDÉN Doktorand i konkurrensoch upphandlingsrätt vid Lunds universitet samt EU-advokat och delägare vid Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg.

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Öppna politikernas ögon för

e-förslag Få medborgarna Delaktiga & engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Med vår systemlösning för e-förslag kan medborgarna lämna förslag, dela på sociala medier, kommentera och rösta med mobil, läsplatta eller dator när de har tid, oavsett var de är.

Öka er interna effektivitet Systemet sköter sammanställningen av förslagen automatiskt och hjälper till att styra och stödja hanteringen genom hela processen.

• Fler än 300.000 användare

• Kontaktcenter

• Högsta kreditvärdighet

• Personalförändringar

• E-tjänster

• Avvikelsehantering

• E-förvaltning

• E-processer

Besök oss på www.flexite.com eller ring oss på 0660-29 95 00

NYHETER

Offentlig-privat samverkan för ökat byggande På flera håll i landet använder sig kommuner av Offentlig-privat samverkan (OPS) för att snabba på bostadsbyggandet. den. Plastmatta läggs på golven och väggarna målas. Badrummen förses med plastmatta på golvet och kakel på väggarna.

Fler kommuner använder OPS för att få fart på byggandet och sprida den ekonomiska risken. I Örebros grannkommun Kumla har det kommunala bostadsbolaget fått klartecken av fullmäktige att samarbeta med Peab. Kumla Bostäder planerar att tillsammans med den privata byggjätten uppföra 500-700 bostäder under tio år, rapporterar tidningen Dagens Samhälle (nr 39/2015).

Så blir de nya studentbostäderna i kvarteret Ankaret i Örebro.

I Örebro slår sig kommunägda Örebrobostäder ihop med privata Asplunds Fastigheter och uppför 115 nya studentboenden i kvarteret Ankaret. Huset ska bestå av 115 bekväma och praktiska ettor, meddelar Örebrobostäder på sin webbplats.

På de 24 kvadratmetrarna ryms badrum, kök med rejäl kyl och frys, spis, egen tvätt-utrustning, sovalkov med fast säng och förvaring över och under sängen. Till detta kommer en fri yta med plats för egna idéer. Lägenheterna ska få ljusinsläpp från två håll genom burspråk som sticker ut från fasa-

44

I Borås samarbetar fackföreningsägda Riksbyggen med kommunägda Bostäder AB i ett gemensamt bolag för att uppföra 300 lägenheter varav en fjärdedel blir hyresrätter. Man hoppas även kunna bygga hyresrätter på det gamla regementsområdet I 15 som nu ägs av Peab.

Landsbygden kan också. I Nodmalings kommun planeras hyresrätter i havsnära lägen, bara 25 minuter till Umeå med nybyggd järnväg. Ett exploateringsavtal har ingåtts med Peab.

Enligt Dagens Samhälle kan en ”möjlig komplikation” med bygg-OPB vara lagen om offentlig upphandling (LOU). Örebrobostäder löser det genom att vara minoritetsägare i det gemensamma bolaget med 49 procent, medan den privata aktören står för 51 procent av ägandet. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

KARLSTADS STÖRSTA LAG BEHÖVER FÖRSTÄRKNING TIO GODA SKÄL ATT JOBBA HOS OSS: 1. Hos oss får du meningsfulla arbetsuppgifter.

2. Du får 7 000 stolta och engagerade arbetskamrater att samarbeta med.

3. Du får vara med och göra livet enklare och bättre för Karlstadsborna.

4. Du får jobba med sånt som är viktigt på riktigt – med fokus på service och kvalitet.

5. Vi arbetar med långsiktig hållbar utveckling.

6. Som Karlstads största arbetsgivare erbjuder vi intressanta utvecklingsmöjligheter.

7. Du får nära till jobbet och slipper pendla långa resor.

8. Hos oss har du förutsättning att skapa balans i livet.

9. Här finns schyssta anställningsvillor och bra förmåner för både kropp och själ.

10. Vi jobbar med att tillverka bra dagar, vill du vara med?

Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

45

Grunden till 200 nya bostäder. Överlämnad på en halvtimme.

Kan man buda samhällsnytta? Skicka hållbarhet? Eller posta kostnadseffektivitet? Ja, vi tycker det.

Varje leverans vi gör handlar om något mer än själva innehållet. Vi vet att alla de tusentals paket, budförsändelser och brev vi handskas med dag efter dag, år efter år, är en del av någonting större.

Och att det vi gör är viktigt för din verksamhet.

Vad finns i din Bringleverans?

bring.se

Nu har ESV beslutat att alla statliga myndigheter ska ansluta sig till PEPPOL som ett led i att förenkla e-handeln och öka antalet anslutna leverantörer som e-handlar med staten. Mer än hälften av myndigheterna har redan anslutit sig och redan idag ta emot e-faktura via PEPPOL. Myndigheterna ska senaste den 1 november 2018 vara anslutna till PEPPOL.

PEPPOL gör leverantörsanslutning enkel PEPPOL är ett akronym för Pan-European Public Procurement On-Line. Men vad är egentligen PEPPOL? Sören Pedersen som är projektledare på ESV med ansvar för e-handelsarbetet förklarar att:

När man som organisation ligger upplagd som till exempel e-fakturamottagare i PEPPOL kan alla andra parter i PEPPOL direkt skicka e-fakturor till er. Detsamma gäller för andra typer av meddelanden som prislista, order och leveransavisering. Ytterligare en fördel är att man behåller sin tekniska adress så länge man vill.

ESV ser att då hela offentlig sektor i Sverige är ansluten kommer också e-handel underlättas för varu- och tjänsteleverantörer med en enhetlig hantering. Norge som använder PEPPOL sedan flera år har sett en mycket snabb utveckling av e-faktura och e-handel genom PEPPOL med mer än 2 miljoner fakturor per månad och mer än 40 000 anslutna parter. Med PEPPOL hoppas vi på en liknande utveckling i Sverige.

I PEPPOL-nätverket kommunicerar alla operatörer som erbjuder så kallade accesspunkter med varandra, utan krångliga samtrafikavtal

och roamingavgifter. PEPPOL har dessutom enhetliga format för exempelvis e-fakturor och har definierat tekniska lösningar för överföringen av fakturor och andra meddelanden. Alla kan kommunicera med alla och en fiffig registerfunktion har byggts upp som gör att du enkelt kan hitta dina affärsparter. Kontakta din systemleverantör och fråga om de kan erbjuda PEPPOL redan idag.

Ett lyckat EU-projekt PEPPOL startade 2008 som ett EU-projekt för att underlätta e-handel och särskilt i gränsöverskridande handel vid offentlig upphandling för att stärka EU:s inre marknad. Arbetet har visat sig skapa stort värde också för e-handel i ett land. Projektet avslutades 2012 och övergick då i en förvaltningsorganisation som driver arbetet vidare. I Sverige är Ekonomistyrningsverket utpekade som kontaktväg för PEPPOL. ESV informerar om PEPPOL, sluter avtal med it-företag som vill ansluta sina tjänster till PEPPOL samt deltar i det europeiska arbetet.

OpenPEPPOL har visat sig en framgång med idag mer än 100 medlemmar från hela Europa och intresse även från andra världsdelar. Initialt dominerades organisationen av offentlig sektor, men

OFFENTLIG IT

idag är de privata aktörerna i majoritet. I takt med att fler it-företag har byggt tjänster kring PEPPOL har intresset ökat. I Sverige har såväl byggbranschen som försäkringsbolagen satsat stort på PEPPOL de senaste året.

Peter Norén som är enhetschef på ESV berättar om övergången från projekt till förvaltning:

Det var spännande att jobba med utvecklingen av PEPPOL. Vi såg att vi kunde göra skillnad och för en gångs skull kunde ett stort EUprojekt visa framgång. Det var inte alla beredda på, men vi lyckades sjösätta OpenPEPPOL till dagen då projektet avslutades.

Bygger vidare med stöd av EU-kommissionen Ett tecken på styrkan i PEPPOL är att EU-kommissionen nu aktivt stödjer förvaltningen genom att man tagit på sig ansvar för drift av de centrala komponenterna i infrastrukturen. EU-kommissionens har ett stort eget intresse i att stödja PEPPOL. I detta finns en förhoppning att lösningarna ska kunna användas som en central del i den europeiska elektroniska infrastruktur som byggs upp kallat för den digitala inre marknaden, alltså att göra e-tjänster i Europa gränsöverskridande för att underlätta vardagen i framtidens Europa. PEPPOL förbättras hela tiden genom en förbättrad validering och stöd för flera och förbättrade e-handelsprocesser.n PETER NORÉN Ekonomistyrningsverket

Jurek levererar enligt

Rekryteringstjänster 2015

Jurek är ett av landets ledande bolag inom rekrytering av tjänstemän och arbetar mot såväl privat som offentligsektor.

Nu har du möjlighet att använda Jureks tjänster på följande orter inom områdena Ekonomi/Finans/Juridik/HR och Administration i följande län: RANGORDNING 1: Gävleborgs län • Jönköpings län • Skåne län • Stockholms län Västernorrlands län • Västra Götalands län RANGORDNING 2: Kalmars län • Örebro län • Östergötlands län

Ansvarig för SKL avtalet hos Jurek: Eva Meyer, Key Account Manager Direktnummer: 08-525 01 814 | Mobil: 070-142 31 56 | E-post: eva.meyer@jurek.se

48

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

DEBATT

Utan bilen stannar Sverige.

Men utan rätt förutsättningar stannar allt, på sikt. Därför arbetar vi med något som vi kallar Hållbar bilism. Det är en vision, men också en målbild. Vi ser bilism som något glädjefyllt och positivt, men inser att det kommer att krävas stora förändringar för att den ska fortsätta vara det, även för nästa generation.

Till exempel så erbjuder vi idag flest tankställen med alternativa drivmedel och har den bästa täckningen av E85 och fordonsgas. Vi tänker fortsätta den utvecklingen genom att öka andelen laddningsställen för elbilar och etablera nya pumpar för förnybar syntetisk diesel av typen HVO. OKQ8 – för hela livet med bilen, även i framtiden.

Statens val av drivmedelsleverantör.

50

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

E-förvaltningsdagarna 2015

Glada miner och tummen upp i SOI:s monter

Debatt, mingel och visioner Utställare, debattörer, beslutsfattare och visionärer – alla fanns på plats på Nacka Strandmässan när Upphandlingsdagarna 2015 gick av stapeln 7-8 oktober.

Postnord, Riksarkivet, Europeiska kommissionen, SKL Kommentus, PTS, Barium, Sveriges Offentliga Inköpare( SOI) och många många fler fanns bland de offentliga och privata utställarna. Plus ett antal kommuner, universitet och – givetvis IT- och telekomföretag. Flera viktiga aktörer var på plats för att diskutera och ventilera innovation, utveckling och utmaningar inom e-förvaltning.

Prominenta föredragshållare medverkade, såsom Mehmet Kaplan, IT-minister, Anders Nyström, Näringsdepartementet, Gertrud Ingelstad, Europeiska Kommissionen, Johan Magnusson, forskare Göteborgs universitet, samt många fler.

Konferencier var Karin Adelsköld, stå uppkomiker, programledare, författare och teknikexpert. Hon höll ihop programmet i stora konferenssalen med fast hand och i en trevlig ton.

Dag två öppnades av Googles Jesper Ritsmer Stormholt, nordiskt ansvarig för

Google for Work. Han berättade om hur Google gör för att bygga ett innovativt och kreativt klimat. ”Se det som en inspiration, inte en manual för hur man ska göra”. Öppenhet och delaktighet är två av hemligheterna, avslöjade han.

Onsdagen var liksom torsdagen även den späckad med intressanta programpunkter och ministerbesök när framtidens e-förvaltnings diskuterades. Dagen avslutades med mingel och fest; ”A night of entertainment” på Hamburger Börs.

Seminarierna var många där deltagare med specialintressen kunde fördjupa sina kunskaper eller höra åsikter stötas och blötas. En av paneldebatterna handlade om den nationella bredbansstrategi som regeringen utlovar.

IT och bredband måste betraktas som nödvändig infrastruktur, precis som vägar och järnvägar, det är en fråga för hela landet, menade Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C ), miljöpolitisk talesperson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), talade om bredband som infrastruktur i en paneldebatt om digitala motorvägar.

51

UPPHANDLING | i praktiken

och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Hon var en av deltagarna i den panel som diskuterade hur Sverige ska kunna tillgodose hushållens och företagens behov av nödvändig digital infrastruktur.

Flera av deltagarna efterlyste ett större statligt engagemang.

– Det största problemet är att regeringen inte tar sitt ansvar, menade Fredrik Eriksson, IT-strateg, Linköpings kommun. Han tycker att staten ska sluta lägga allt ansvar på kommunerna och i stället skapa nationella e-tjänster samt ge utrymme för mer av så kallade öppna data.

Mikael Ek, VD i Svenska Stadsnätsföreningen, förklarade att det handlar om att leverera välfärdstjänster och få ut mesta möjliga av skattekronan. Han höll med om att regeringen borde ta ett fastare grepp om frågan.

– Jag ser inte att utbildningsdepartementet kliver fram, eller socialdepartementet.

Näringsdepartementets insatser räcker inte, dundrade Mikael Ek. Gunilla Kindstrand, kulturchef, Mittmedia, och tidigare tv-profil, varnade för att

52

betrakta bredband och digitalisering som enbart en teknisk fråga. Hon pekade på att de flyktingar som nu kommer i stora grupper till Europa och Sverige har hela sitt liv i mobilen. Så placeras de på ett boende i glesbygd där täckning saknas! Hon varnade för att avsaknad av mobiltäckning och bredband kan skapa enklaver och klyftor som undergräver demokratin.

I vinter kommer regeringen att lägga fram en bredbandsstrategi som enligt ansvarig minister ska vara ”relevant och framåtblickande”. n BO HÖGLANDER

Sveriges kommuner och landsting, SKL, och dess företrädare Jörgen Sandström höll med om att det ytterst är en fråga om demokrati och tillit. Han pekade på att man satsar mycket mer på digitalisering i andra delar av världen än vad Sverige gör.

Det behövs en överenskommelse och ett ordentligt mandat samt resurser för att sporra privata och offentliga aktörer att öka takten och bredden i bredbandsutbyggnaden.

Flera av paneldaltagarna pekade på att cirka 400 000 hushåll och 100 000 företag annars riskerar att hamna helt utanför de digitala motorvägarna.

Ett annat problem som SKL och Svenska Stadsnät pekar på är att kommunerna inte får agera i bredbandsutbyggnaden utanför den egna kommungränsen, vilket sätter käppar i hjulen för utvecklingen.

Googles Jesper Ritsmer Stormholt, nordiskt ansvarig för Google for Work, öppnade dag två av eFörvaltningsdagarna i Nacka strand.

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

NÄR ALLA SKA MED. NÄR GRUPPER SKA LEDA(S). NÄR INNOVATION GER FART

Att leda strategiskt i

komplexitet och förändring Hur kan vi leda strategiskt och kraftfullt i en verklighet där allt är i rörelse? Detta är en utmaning våra kunder står inför varje dag. Vi har under många år byggt upp vår kompetens och metodik för att stödja ledningsprocesser och säkra att vi alltid kommer i mål tillsammans och skapar bestående resultat.

Välkommen att besöka oss på Offentlig Chef 2016 och ta del av de resultat vi hjälpt våra uppdragsgivare att skapa.

PlanB är en del av Mannaz PlanB har gått ihop med det internationella konsultföretaget Mannaz som ett resultat av många års nära samarbete med utveckling av människor och organisationer. Våra gemensamma värderingar, vår spetskompetens och våra innovativa metoder inom ledarutveckling gör oss till en stark global aktör med skandinaviska rötter. Framöver kommer PlanB att gå under namnet Mannaz i dessa blå färger.

Copenhagen • Malmo • Stockholm • London • Hong Kong • www.mannaz.se

Ledarskap avgörande för att möta utmaningarna i kommun och landsting Möt Gaia Leadership på Offentlig Chef 20-21 januari!

Välkommen till vår monter 14 på Offentlig Chef.

Panelsamtal om Framtidens ledarskap – 20/1, kl 12.00 - 12.40

Medverkande: Göran Persson, fd Statsminister, Carina Lundberg Uudelepp, Kommundirektör Täby, Micael Mathsson, Grundare Gaia Leadership, Emma Jangö, Verksamhetschef Ungt ledarskap & Sofia Rasmussen, Omvärldsanalytiker.

Ledarskap - Nyckeln till Arbetsförmedlingens förnyelse – 20/1, kl 14.40 – 15.10

Arbetsförmedlingens organisationsdirektör Thomas Ericson samtalar tillsammans med Gaia Leader-ships grundare, Micael Mathsson om en av våra största myndigheters förändringsarbete och hur man valt att driva denna med ledarskapet som grund.

Gaia Leadership är ett svenskägt ledar- och verksamhetsutvecklingsföretag. Bolaget grundades 1999 och har idag drygt 50 konsulter baserade i Stockholm, Malmö, Helsingfors, London och Shanghai.

Följ oss i social media: @gaialeadership www.linkedin.com/company/gaia-leadership www.gaialeadership.se

Rätt av kommun förbjuda bergvärme?

Det blev bakslag för de villaägare i Växjö som ville värma sina hus på annat sätt än med kommunens fjärrvärmenät. Det är innebörden i en dom från Stockholms tingsrätt. ”Om domen står sig visar det att konkurrenslagen behöver omarbetas”, menar Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund. I en debattartikel i Dagens Industri (2015-11-17) skriver han att kommunens agerande skadar värmepumps- och småhusmarknaden.

Konkurrensverket menade i sin stämningsansökan mot Växjö kommun att kommunen inte får sätta konkurrensen ur spel genom att ställa villkor på att fastigheterna måste anslutas till kommunens fjärrvärmenät.

Nu kan fler kommuner komma att ställa liknande krav som Växjö, vilket skulle undergräva konkurrensen och göra att konsumenternas möjlighet att välja värmesystem helt försvinner, menar myndigheten.

– Jag är förvånad att tingsrätten valt att tolka konkurrensreglerna så snävt som den gjort. Jag hade hoppats att domstolen skulle tagit större hänsyn till den skada som konsumenterna lidit, och hur det påverkar företag som levererar alternativa värmesystem, säger Dan Sjöblom.

Konkurrensverket har till den sjunde december på sig att besluta om domen ska överklagas till Marknadsdomstolen. n BO HÖGLANDER

NYHETER

Nu införs Standardiserat upphandlingsdokument Genom nya upphandlingsdirektiv införs flera elektroniska verktyg. Förutom dynamiska upphandlingssystem och elektroniska kataloger måste upphandlande myndigheter kunna ta emot ett sk enhetligt upphandlingsdokument. Det är ett slags självdeklaration och innehållsstandard är utarbetad som upphandlingsplattformar ska kunna erbjuda för kvalificering av leverantörer.

Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument i korthet 1. När anbudsansökningar eller anbud lämnas in ska de upphandlande myndigheterna godta det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet som består av en uppdaterad egen försäkran som preliminärt bevis, i stället för intyg som utfärdats av

myndigheter eller tredje parter om att den berörda ekonomiska aktören uppfyller något av följande villkor: a) Den ekonomiska aktören befinner sig inte i någon av de situationer som avses i artikel 57 och där ekonomiska aktörer ska eller får uteslutas. b) Den ekonomiska aktören uppfyller de relevanta urvalskriterier som har fastställts i enlighet med artikel 58. c) Den ekonomiska aktören uppfyller i förekommande fall de objektiva regler och kriterier som har fastställts i enlighet med artikel 65.

KERSTIN WISS-HOLMDAHL Förbundsjurist Sveriges kommuner och landsting

ESV och Statens servicecenter i samverkan för en effektivare administration tionen, vilket är en central uppgift i båda våra myndigheters uppdrag, säger Mats Wikström, generaldirektör på ESV. – Jag är väldigt nöjd. Det här skapar förutsättningar för framtida effektiviseringar i statsförvaltningen, säger Thomas Pålsson, generaldirektör på Statens servicecenter.

Avtal för långsiktigt systemstöd

I slutet av Oktober dag tecknade Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statens servicecenter en överenskommelse om samarbete kring upphandling av systemlösningar för ekonomisystem och e-inköp.

ESV:s generaldirektör Mats Wikström och Thomas Pålsson, generaldirektör

56

på Statens servicecenter, fördjupar samarbetet.

– Jag är glad att vi slutit den här överenskommelsen och kan fördjupa samarbetet i de två upphandlingsprojekten. Det övergripande syftet med överenskommelsen är ju att effektivisera den statliga administra-

I september startade ESV två upphandlingsprojekt för ekonomisystem respektive e-inköp. Upphandlingarna ska genomföras på ett sådant sätt att de ger goda förutsättningar för Statens servicecenter, och andra avropande myndigheter, att få en fungerande systemmiljö i sin helhet och över tid.

De nya ramavtalen ska erbjuda moderna systemstöd, med en funktionalitet som underlättar administrativt arbete och ekonomisk styrning, för Statens servicecenter och övriga myndigheter. Ramavtalen för e-inköp riktar sig även till kommuner och landsting. n

BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Utländsk marknad outnyttjad potential De offentliga kontrakten i EU värderas till över tusen miljarder euro per år. Men bara 1,6 procent av kontrakten går till företag som lämnat anbud direkt från utlandet.

Kommerskollegium konstaterade för några år sedan att ”den gränsöverskridande konkurrensen är en betydande outnyttjad potential för de offentliga kontrakten inom EU”, rapporterar Dagens Samhälle (nr 37 den 22 oktober 2015).

Konkurrensverket tycker också att det vore välkommet med fler anbud utifrån, även om ett svenskt företag då förlorar en viktig affär. ”På kort sikt innebär det förstås bakslag för svenska företag, men på lång sikt gynnas de av ökad konkurrens, det visar all forskning.

Ett exempel på framgångsrik affär med utländsk anbudsgivare finns i Stockholms läns landsting som i snart tio år använt ett utländskt företag för att trycka tidningen 1177 Vårdguiden. Först var det ett polskt tryckeri och sedan ett år tillbaka är det ett holländskt.

Det polska tryckeriet kunde konkurrera med lägre lönekostnader, medan det nederländska har en produktion 24 timmar om dygnet och alltså utnyttjar sin kapacitet effektivt.

De nya upphandlingsreglerna som träder i kraft under våren 2016 kommer att göra det enklare att handla över gränserna, spår Louise Strand, inköpschef i Region Skåne.

Hon instämmer i att den utländska marknaden utgör en outnyttjad potential. n BO HÖGLANDER

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

57

EKONOMI

UTGIFTSTAKET KLARAS MEN MARGINALERNA ÄR SMÅ De offentliga utgifterna ökar kraftigt, framför allt till följd av många asylsökande och satsningar i budgetpropositionen. Underskottet i de offentliga finanserna växer därför, trots skattehöjningar, från 1,0 procent av BNP i år till 1,3 procent 2017.

Den underliggande tillväxten i ekonomin är god och BNP ökar i år och nästa år med cirka 3 procent. Både kommunal och statlig konsumtion ökar kraftigt nästa år och bidrar till BNP-tillväxten, främst till följd av det stora antalet asylsökande. Den starka tillväxten ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen ökar med 220 000 personer mellan 2014 och 2017.

Arbetslösheten sjunker till 6,3 procent 2017 för att därefter stiga igen.

En stor osäkerhet i prognosen är bedömningen av antalet asylsökande vilken har en stor betydelse för de offentliga utgifterna men indirekt också för den makroekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna. n Källa ESV.

2015

2016

2017

BNP – procentuell utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad

3,0

3,1

2,4

Finansiellt sparande – miljarder kronor Offentliga sektorn

42

47

-57

Skatteintäkterna ökar i snabb takt både i år och nästa år. Det beror både på skattehöjningar och på en stark tillväxt i ekonomin som leder till högre intäkter från framför allt skatt på arbete och konsumtion. Av de ökade skatteintäkterna 2016 förklaras cirka en tredjedel av skattehöjningar.

Finansiellt sparande – procent av BNP Offentliga sektorn

1,0

1,1

1,3

39

8

20

Utöver den kraftiga ökningen av migrationsutgifterna ökar även utgifterna för sjukpenning mycket i år och nästa år. Flera andra utgiftsområden ökar tämligen kraftigt nästa år till följd av förslag i budgetpropositionen.

Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor Budgetsaldo – miljarder kronor

39

34

-35

De offentliga finanserna når inte överskottsmålet under prognosperioden.

Det finns marginal till utgiftstaket men den är mindre än vad som är önskvärt med tanke på de osäkerheter som alltid finns i prognoser. I prognosen antar ESV att det kommer att göras ytterligare avräkningar av flyktingskostnader från det internationella biståndet. Om så inte sker försvinner i stort sett marginalen till utgiftstaket 2016.

Var slänger du tidningen när du läst den?

Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt avfall och vi vet att varje område har sina speciella förutsättningar. Vi hjälper dig sortera och återvinna mera och ger därmed möjlighet till ökad miljöprofilering för ditt företag.

Vi erbjuder tillgång till daglig support i källsorteringsarbetet via vår personal som aktivt stödjer, utvecklar och utbildar dig som kund i källsortering och miljöengagemang.

Vi kallar det plustjänster, läs mer på srvatervinning.se/plus

58

Tillsammans för miljön

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Forma framtiden med Lernia som kompetenspartner »

» Lernia bidrar till ett mer hållbart samhälle genom

matchning på arbetsmarknaden, lägre arbetslöshet, ökad integration och mångfald.

» Vi får människor och organisationer att växa.

Besök os upphan s på dlin d a g a rn g s a så b e rä t t a r vi m e r!

l e rn i a . s

e

Gradient

”gryning ” till spla

sh / CMY

» Vi hjälper årligen 50 000 personer med nya kunskaper som leder till jobb.

» 8000 personer får jobb via vårt bemanningsbolag. lernia.se | 0771 - 650 650

K / 2015

©

För vägen framåt

Upp till

2%

upp till

40% BIO

längre* med miles diesel Hos Statoil kan du tanka miles diesel som både tar dig längre och samtidigt minskar din klimatpåverkan med upp till 33% jämfört med en diesel utan förnybart innehåll.

Till samma pris. miles diesel med upp till 40% bioinblandning består av upp till 35% syntetisk HVO-diesel (fri från palmolja) och upp till 5% FAME. Dessutom innehåller all vår miles diesel ett multifunktionellt additiv som ger en effektivare förbränning och därmed minskar förbrukningen med upp till 2%.

Produkten finns på ca 250 fullservicestationer och truckdieselanläggningar runt om i Sverige. Läs mer på statoil.se/miles

*I tester utförda av tredje part, enligt EU:s standard för mätning av bränsleförbrukning (EC692/2008), har miles diesel jämförts med referensbränsle av EU-standard utan tillsatt additiv. Testerna visar att regelbunden användning av miles diesel kan ge en lägre bränsleförbrukning med i genomsnitt 2% jämfört med förbrukningen av det referensbränsle som anges ovan på samma körsträcka. Vilken faktisk påverkan på bränsleförbrukningen som kan uppnås i det enskilda fallet beror på fordonet, körstil och körförhållanden. Priset generellt varierar med världsmarknadsprisets svängningar och olika marknadsfaktorer. Lokala avvikelser från det rekommenderade listpriset kan förekomma.

EKONOMI

Otillväxt alternativ till tillväxt?

Efterkrigstiden har inneburit en oöverträffad ekonomisk tillväxt i stora delar av världen. Dess övergripande mål att vara lösningen på arbetslöshet och fattigdom har betraktats som önskvärt för samhället och gör det alltjämt. Den uppfattningen vill ett forskarteam i Lund ifrågasätta med utgångspunkt i begreppet degrowth, otillväxt. försöka råda bot på under åtta månader.

– Trots flera decennier av ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard har inkomstklyftorna ökat snabbare än tillväxten. Ett litet antal personer äger allt mer av jordens tillgångar, påpekar Alexander Paulsson.

– Med tillväxt som normaltillstånd har mål och medel blandats ihop, menar lektorn i företagsekonomi Alexander Paulsson vid Lunds universitet.

Tillsammans med tio kollegor från brett skiftande discipliner drog han i oktober igång ett tvärvetenskapligt projekt kring begreppet degrowth, på svenska otillväxt.

– Istället för att betrakta ekonomisk tillväxt som ett medel för att nå välstånd, har tillväxt blivit ett mål i sig, säger Alexander Paulsson.

Han menar att politikerna abdikerat från diskussionen om vad som är välstånd, hur det goda livet ska levas, vad det innebär att erkänna andra människor och att respektera miljön.

Otillväxt har varit ett levande begrepp de senaste fem åren, särskilt i Frankrike (décroissance) och i några andra europeiska länder. Men redan på 70-talet diskuterades tillväxtens gränser på ett kritiskt sätt och tankarna utvecklades på 80-talet. Man kan känna igen kritiken från sociala rörelser idag, främst i kontinentaleuropa, men också från gröna vågen på 70-talet och från vänsterpolitik i allmänhet. Men från marxistisk håll har man stundtals varit kritisk mot begreppet degrowth, som man menar inte tydligt tar avstånd från det kapitalistiska samhället. En del menar också att degrowth är ett för luddigt begrepp för att bringa klarhet. Det är det som forskningsgruppen vid Lunds universitet ska

Forskningsprojektet kring otillväxt utgår från uppfattningen att ekonomisk tillväxt tenderar att gynna dem som redan äger mycket och att den dessutom har en negativ inverkan på miljön. Forskarna påpekar att inget land ännu har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från klimatpåverkan.

På hög politisk nivå provar man lösningar som utsläppstak och -rättigheter liksom höga importtullar och återkommande internationella klimatförhandlingar för att lindra tillväxtens negativa miljöpåverkan.

– Det är en omöjlig ekvation att förena fortsatt tillväxt med värnandet av miljön.

Till exempel outsourcingen av miljöfarlig tillverkning till Kina förtar effekterna av alla dessa försök, säger Alexander Paulsson.

Energieffektivisering kan istället kan leda till ökad konsumtion, menar han och tar ett exempel från den tidiga industrialiseringen.

– När ångmaskinen kunde drivas med allt mindre kol användes det uppkomna överskottet till att tillverka allt fler produkter.

I dagens västvärld där allt fler marknader mättas söker man efter ytterligare investeringsobjekt som kan få medborgarna att låna allt mer och därmed hålla igång hjulen.

Alexander Paulsson påpekar att detta produktions- och konsumtionsmönster med cyklisk regelbundenhet leder till lågkonjunkturer som påverkar levnadsförhållanden negativt. Kanske ligger lösningen i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

hur själva begreppen tillväxt och otillväxt definieras.

– En vanlig missuppfattning är att otillväxt skulle vara detsamma som negativ ekonomisk tillväxt eller innebära en återgång till förmoderna levnadsvillkor, säger Alexander Paulsson.

– I själva verket erbjuder otillväxt nya sätt att förstå och tänka kring välstånd. Målet är att finna vägar till ett mer miljömässigt och rättvist samhälle och det skulle man kunna göra med planerad nerväxt istället för att utgå från befintlig ekonomi. Det handlar om att förändra det ekonomiska systemet i grunden, bland annat att lansera andra tankar om besittningsrätt och äganderätt.

Hur tankarna om otillväxt knyter an till begrepp som kön, ras, klass och etnicitet är andra områden som forskningen vill belysa. n CAJSA CARRÉN

Degrowth Det tvärvetenskapliga forskningstemat kring degrowth bedrivs på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Institutets syfte är just att skapa en flervetenskaplig miljö där forskare ska kunna samarbeta för att identifiera, studera och analysera några av dagens och morgondagens problem samt söka dess lösningar. Övriga forskare som deltar i studierna kring degrowth är verksamma i disciplinerna konstvetenskap, statsvetenskap, humanekologi, miljö- och hållbarhetsvetenskap, naturgeografi, företagsekonomi samt socialt arbete.

61

UPPHANDLING | i praktiken

Upphandlingsmyndigheten kan få nytt uppdrag Upphandlingsmyndigheten kan få ännu ett uppdrag, nämligen att erbjuda en vägledningsfunktion om statsstödsregler.

Det är utredningen om en kommunallag för framtiden som sitt betänkande ”En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)” lägger ett förslag om att Upphandlingsmyndigheten ska ges i uppgift att tillhandahålla en vägledningsfunktion om statsstödsregler för kommuner och landsting.

Ann-Christin Nykvist generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, är positiv till idén.

– Detta är ett område som ligger nära vår befintliga verksamhet och vi ser stora

fördelar med att lägga uppdraget hos Upphandlingsmyndigheten. Effekten av stödet skulle bli ännu bättre om det också utvidgades till statliga myndigheter och privata företag, säger Ann-Christin Nykvist generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

upphandlingsrätten och statsstödsreglerna och Upphandlingsmyndigheten har redan i dag fått frågor kring statsstöd. Som Utredningen funnit kan Upphandlingsmyndigheten därför vara en lämplig organisation att ansvara för information om regelverket för statsstöd.

Upphandlingsmyndigheten skriver i sitt remissvar att vägledningsfunktionen även bör finnas tillgängligt för statliga myndigheter och andra offentligrättsliga organ samt privata aktörer.

– Det finns en stor efterfrågan på information om statsstödsregler och vi har goda erfarenheter av att bygga nytt och ge vägledning, avslutarr Ann-Christin Nykvist. n BO HÖGLANDER

Beröringspunkter finns mellan reglerna i

! n te a m å p v a r k e r a ff tu ll Stä

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur?

62

Bra! Vi har underlagen du behöver för att göra det lätt att göra rätt. Vi reder ut skillnaderna mellan mat och godare mat. Hur länge får till exempel korna gå ute och beta på sommaren? Läs mer på krav.se/offentlig-upphandling

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

Erbjudande till dig som är chef.

i du prova oss Just nu kan ad. r utan kostn tre månade n chef Sms:a visio till 72 672

Även en ledare kan behöva ledning ibland.

Ring Chef Direkt.

Professionell rådgivning 9–17.

0771 360 600 I ledande position hamnar man ofta i situationer där man kan behöva snabb rådgivning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och professionell rådgivning som finns tillgänglig precis när du behöver den. Klockan 9–17 samtliga vardagar kan du få tips och råd kring exempelvis anställningsvillkor, löner och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare har gedigen erfarenhet av förhandlingar för chefer.

vision.se/chef Träffa oss på Upphandlingsdagarna 27-28 januari.

LANDET

RUNT

Livsmedelsupphandling firades Efter en tre år lång process avslutas nu en stor livsmedelsupphandling som till vissa delar (kött- och charkprodukter) involverat fjorton Skaraborgskommuner.

Tack för ert engagemang! Över 600 personliga möten, drygt 2500 inkomna synpunkter och cirka 75 kartor märkta med såväl allmänna kommentarer om bilden av kommunen i framtiden som smultronställen, otrygga platser och platser som kan utvecklas och bli något annat och något bättre.

I våras drog arbetet igång med Översiktsplan — Eslöv 2017 och fram till nu har arbetet främst varit inriktat på dialog och insamling av material. En del i insamlingsarbetet har varit de öppna möten som varit i staden Eslöv och i sju av kommunens tätorter. I förra veckan hölls det sista öppna dialogmötet, då i Örtofta.

– Det har varit roligt och givande att träffa kommuninvånare och få prata om vår kommun, hur det funkar idag och hur man vill ha det framöver, säger Peter Juterot, projektledare för arbetet med Översiktsplan— Eslöv 2017.

I upphandlingen var det möjligt för lokala producenter att lämna anbud och det ställdes höga krav på djurskydd. Engagemanget från politiker, kostansvariga samt föräldrar har varit stort.

-Mycket arbete har lagts ner för att kontrollera att krav som ställts på produkten stämmer på den produkt som offererats, säger Lena Orrvad, ansvarig för upphandlingen.

Den 16 november börjar Charkman och N&N Lokala skafferi att leverera kött- och charkprodukter. Även Martin & Servera och Svensk Cater, som sedan tidigare är leverantörer till kommunerna, kommer att leverera kött- och charkprodukter.

-Alla som deltagit i det här arbetet är naturligtvis mycket nöjda nu när upphandlingen är klar, målet för upphandlingen har hela tiden varit att få bra råvaror att tillaga mat av som i sin tur ska leda till att vi får nöjda matgäster, säger Lena Orrvad.

– Vi har även fått in en del synpunkter som inte direkt är kopplade till översiktsplanen, utan mer av åtgärdskaraktär eller felanmälan. Självklart tar vi även dessa till oss och lämnar dem vidare till de verksamheter som har ansvar för respektive fråga.

Det kan till exempel vara kopplat till parkskötsel, gatubelysning eller kollektivtrafik, säger Peter Juterot.

Utöver de öppna dialogmötena och webbformulären har synpunkter samlats in via Eslövspanelen. Kringliggande kommuner och andra myndigheter har också bjudits in att tycka till om Eslöv och våra framtida utmaningar. Även politiker och tjänstemän i organisationen har varit delaktiga.

Härnösand har nu över 25 000 invånare Inte sedan 2006 har Härnösand haft 25 tusen invånare. Men nu visar statistiken från SCB att kommunen är tillbaka på den nivån. Ökningen tredje kvartalet var 62 personer vilket betyder att invånarantalet sista september var 25 022 personer. Ökningen fram till 30 september är hela 267 personer. År 2014 var ökningen 246 och 2013 var ökningen 111 personer.

Det är främst inflyttningen från utlandet som ger den positiva utvecklingen, även om inflyttningen från länet och övriga Sverige är betydligt större. Över 500 personer flyttade in till Härnösand under juli-september. Det motsvarar en årstakt på över 2000 personer och är det är långt fler än de som flyttar ut. Viktigt notera att asylsökande inte finns med i statistiken. Det bor alltså betydligt fler människor i Härnösand än det officiella invånarantalet.

Men födelsenettot är dock fortfarande negativt. Den trenden ser ännu inte ut att ha brutits. Positivt är också att länets totala befolkning har ökat, alla kommuner utom två visar upp en positiv utveckling. Procentuellt sett är det Härnösand som växer mest.

- Tre år i rad har vi nu sett en tydlig befolkningsutveckling. Vi är nu mer än 600 fler, säger Fred Nilsson, kommunstyrelsens Ordf. (S) - Det ger bra förutsättningar för en positiv utveckling i vår kommun och det ger oss också en rad spännande utmaningar. Allt som växer ställer nya krav och skapar förändring, säger Fred Nilsson.

64

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Tre timmar med snabbtåg Oslo-Stockholm Örebro kommun har drivit projektet Oslo-Stockholm under 2015 tillsammans med Region Örebro län, Region Värmland och Karlstads kommun. Syftet är att skapa en snabbjärnväg mellan Oslo och Stockholm för att det i framtiden ska gå att resa mellan städerna på under tre timmar.

Restiden har redan minskats från sex till fyra timmar på några av turerna.

Kristianstads företag i topp på tillväxtlista Företag i Kristianstads kommun har tredje bästa tillväxten i Skåne, enligt kreditupplysningsföretaget Syna som idag delar ut pris för Bästa Tillväxt 2015. Kommunens företag har stadigt legat bland de sex bästa på topplistan de senaste sex åren.

Företag i Kristianstads kommun har tredje bästa tillväxten i Skåne, enligt kreditupplysningsföretaget Syna som idag delar ut pris för Bästa Tillväxt 2015. Kommunens företag har stadigt legat bland de sex bästa på topplistan de senaste sex åren.

Trea igen Kreditupplysningsföretaget Syna har granskat boksluten från samtliga av Sveriges aktiebolag för att ta reda på hur det går för näringslivet i landets kommuner. Priset Bästa Tillväxt tilldelas den kommun i varje län som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

Kristianstads kommun placerar sig för andra året i rad på tredje plats i Skåne.

– Det är riktigt roligt med ytterligare en tredjeplats. Det stärker bilden av att det går bra för Kristianstad, säger Anders Elmevik, näringslivschef i Kristianstads kommun.

Bättre miljö och större arbetsmarknad Varje år går 1,2 miljoner flygresor mellan Oslo och Stockholm. För en hållbar grön framtid måste järnvägen utvecklas för att bli ett bra alternativ till flyget. Restiden är avgörande för hur människor väljer att resa, därför är målet att det ska ta högst tre timmar med tåg mellan Oslo och Stockholm, med stopp i Örebro.

– Bygget av en snabbare förbindelse har redan påbörjats i en liten skala, och på befintlig tågbana har nu restiderna minskat från sex timmar till fyra timmar för flera turer mellan huvudstäderna. Olika trimningsåtgärder kommer fortlöpande att utföras, men den nya järnvägsförbindelsen mellan Kristinehamn-Karlskoga-Örebro kommer kanske inte att vara helt utbyggd förrän år 2050, säger Clas-Göran Classon, senior advisor på Kommunledningskontoret.

En av fördelarna med en snabbjärnväg är att de regionala arbetsmarknaderna får möjlighet att växa, eftersom arbetspendling med längre geografiska avstånd blir möjlig när restiden minskar. Idag arbetspendlar cirka 25 000 personer från Sverige till Norge. Snabbjärnvägen är därför av nationellt intresse för båda länderna.

Bred och stabil tillväxt Priset Bästa Tillväxt uppmärksammar kommuner med en bred och stabil tillväxt. Den kommun i varje län som har störst andel växande företag tilldelas priset.

Tre värden mäts: ‐ Andelen företag som har en omsättningsökning > 5 % mellan de två senaste årsredovisningarna. ‐ Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna. ‐ Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.

Av dessa tal skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna. Indexet baseras på alla svenska aktiebolags senast tillgängliga bokslut.

Enastående resultat – Kristianstad har ett enastående resultat i priset Bästa Tillväxt med topp-6 placeringar de senaste sex åren. Det är en viktig värdemätare för utvecklingen i kommunen. Bred tillväxt skapar stabila regioner. Därför tycker vi att det är viktigt att uppmärksamma kommuner där många av företagen går bra.

Bästa Tillväxt fokuserar på tillväxt genom hela näringslivet snarare än att något enstaka bolag växer snabbt. Det är en viktig värdemätare för utvecklingen i kommunen, säger Harald Stjerna, informationsansvarig på Syna.

Arbetet med att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen är påbörjat Kalmar län har startat ett arbete för att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Under hösten 2015 kommer en ansökan om certifiering att lämnas in till Vård- och omsorgscollege nationella kansli. Den 21 januari 2016 kommer certifieringsbesök att äga rum.

Ett Vård- och omsorgscollege (VO-college) är ett samarbete mellan utbildningssamordnare, arbetsgivare och fackförbund.

Regionala mål • Arbetsgivarna har tillgång till personal med den kompetens de behöver • Eleverna får en modern utbildning av högkvalitet som ger en anställningsbarhet och en god grund för vidare studier.

• Att långsiktigt öka andelen män som arbetar inom vård och omsorg.

• Genom samverkan får utbildningsanordnarna en större efterfrågan på sina utbildningar.

• Genom samarbete mellan de samverkande organisationerna uppstår samordningsvinster.

• Det arbetsplatsförlagda lärandet (ex LIA & APL) håller en hög kvalitet.

• Kompetensutvecklingsinsatser samordnas till en följd av samverkan inom VO-College.

• Arbetsgivarna inom samverkan är attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till yrkesutveckling för de anställda.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

65

UPPHANDLING | i praktiken

Jurister fördjupade sig i nya upphandlingsdirektiven Experter inom offentlig upphandling samlades i slutet av november i Köpenhamn för en djupdykning i de nya EU-direktiven på området offentlig upphandling. Nordic Public Procurement Forum 2015 kallades arrangemanget.

Sue Arrowsmith, professor vid University of Nottingham och Europas ledande expert inom offentlig upphandling, var dragplåstret för hela konferensen.

Men även andra välkända talare, såsom Helena Rosén Andersson, advokat och delägare vid Advokatfirman Lindahl, även flitig skribent och debattör i OFFENTLIGA AFFÄRER. Ämnet för hennes pass var Innovativa alternativ till rangordning och fördjupad konkurrensutsättning vid ramavtal: när sätter LOU stopp?

Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson och professor Lars Henriksson vid Handelshögskolan i Stockholm gick igenom aktuell rättspraxis rörande upphandlingsskadeavgift. Inledningstalare var Fredrik Linder, advokat och delägare vid Hamilton Advokatbyrå, han talade om Nytt EU-direktiv och ny LOU – vilka blir de praktiska konsekvenserna för upphandlingar i Sverige.

Robert Moldén, doktorand i konkurrens- och upphandlingsrätt vid Lunds universitet samt EU-advokat och delägare vid Gärde Wesslau Advokatbyrå, var dagens ordförande.

Tillsammans med Fredrik Robert Moldén

66

Rogö, bolagsjurist, Göteborgs stads upphandlingsbolag, avhandlade han Konkurrensfrämjande upphandling. Särskilt om den nya konkurrensprincipen och effektiva verktyg mot nollbud och obalanserad anbudsgivning.

Den helt nya konkurrensprincip som nu sjösätts och som ska införlivas i svensk rätt redan 2016 kommer Robert Moldén att ta upp tillsammans med Europas ledande expert på området, Albert Sanchez Graells, University of Bristol, på Upphandlingsdagarna.

Under fyra dagar ägnade sig jurister och andra experter åt att lyssna på ledande experter på området. En av dagarna var särskilt riktad mot en svensk målgrupp och hölls på svenska, parallellt pågick en fördjupningsdag med fokus på Norge.

Arrangör var Nohr-Con ett internationellt företag som erbjuder kurser och konferenser inom offentlig upphandling, entreprenadrätt samt bygg- och fastighetssektorn. Företaget grundades i Danmark 2002 och finns nu företrätt i bland annat Sverige, Norge, Tyskland och Litauen.

Sue Arrowsmith minst om de nya direktiven, förklarar Robert Moldén för OFFENTLIGA AFFÄRER. Målgruppen var de som har goda förkunskaper men som ville borra litet djupare och ägna sig åt avancerade diskussioner i ämnet.

Flera av de medverkande experterna kommer även att delta på Upphandlingsdagarna på Kistamässan i Stockholm i januari: Sue Arrowsmith, Robert Moldén och Helena Rosén Andersson.

– Alla som missade konferensen i Köpenhamn med dess huvudattraktion, professor Sue Arrowsmith, kan höra henne när hon för första gången besöker Upphandlingsdagarna, säger Robert Moldén till sist. n BO HÖGLANDER

– Detta var dagar för de riktigt nördiga upphandlingsjuristerna som ville gå på djupet, inte

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Fördjupa dina kunskaper

Under 2016 kommer vi att lansera ett antal kompetenshöjande konferenser och utbildningar på områden där vi har kunnat identifiera ett växande behov.

Hexanova Event

DIN KUNSKAP - VÅR FRAMTID!

Programmet för 2016 erbjuder bland annat följande: •

Förändringsledning i praktiken

•

IT-juridik

•

Arbetsrätt

•

Strategier för beslutspåverkan

•

Presentationsteknik & storytelling

•

Retorik - Att driva övertygande processer

•

Struktur & personlig effektivitet

•

Att vara ledare i en politiskt styrd organisation

•

Informationssäkerhet Var finns hoten?

•

Skriva vinnande anbud & grundläggande juridik för leverantörer

•

Kommunicera med värde i sociala medier

•

Så skriver du en e-strategi

EXECUTIVE SUMMERY •

HR & Arbetsrätt

EXECUTIVE SUMMERY •

Lagen om offentlig upphandling

EXECUTIVE SUMMERY •

Fastighetsrätt

Vem tar du hjälp av vid en stor förändring?

POLITIK

Är välfärdsstaten en historisk parentes?

Sverige har det skett en politisk omvälvning. Viljan att betala till den gemensamma välfärden har brutits. Det är ett historiskt trendbrott med stora konsekvenser för svensk politik.

Efter åtta år av borgerligt styre finns det ingen stark offensiv motkraft mot den politik som då genomfördes. Att återinföra fastighetsskatten och höja inkomstskatten igen framstår som politiskt omöjligt.

Den ekonomiska basen och det folkliga stödet för en offensiv social politik finns inte längre. Inget tyder på att det kommer att förändras.

Det främsta kvittot på detta är att socialdemokratin är svagare än den någonsin varit sedan den allmänna rösträttens införande. Är den politiska omvälvningen permanent? Och i så fall, kommer den generösa svenska välfärdsstaten att bli en historisk parentes?

När folkhemsbygget påbörjades, gjordes det under förutsättningar specifika för den tiden. Det sociala skyddsnätet var minimalt.

Svenskarna hade i årtionden flytt från överbefolkning, fattigdom, religöst förtryck och brist på framtidstro till Amerikas frihet och välstånd. Detta trots att Sverige genomgått en kraftfull ekonomisk utveckling. Men det var en utveckling som gick många människor förbi.

Sverige hade en etniskt och kulturellt extremt homogen befolkning.

Den hade uppstått ur Sveriges geografiskt isolerade läge i förhållande till kontinenten och nästintill obefintlig invandring. Det fattiga Sverige, vars sociala skyddsnät var i stort sett obefintligt lockade ingen så länge det fanns andra alternativ. Men trots emigration och stora klassmotsättningar fanns det en stark kulturell sammanhållning och en lojalitet över klassgränserna. Vi var alla svenskar (nästan) i etnisk och kulturell betydelse.

Varför är det nu intressant? Jo, därför att när folkhemmet byggdes gjordes det på en starkt nationalistisk grund. Själva begreppet ”folkhem” hade hämtats från konservativa kretsar i Tyskland. Där hade järnkanslern Otto von Bismarck redan i slutet på 1800-talet infört de första socialförsäkringarna för att motverka socialismens splittrande effekter. Socialismens internationalism – ”arbetare i alla länder förenen eder” – gick på tvärs med vad järnkanslern försökte uppnå. Han ville ena det tyska folket och få det att bli en del i hans nationalistiska projekt. Även i Sverige trummade högern på för att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

få folket att enas under flaggan, men intresset för socialförsäkringar och social politik för att vinna över folket, var minst sagt ljumt. Trots det fanns embryon till ett socialförsäkringssystem redan innan Socialdemokraterna fick makten.

Det taktiskt briljanta med folkhemmet var att det fick nationalismen och socialismen att upphöra vara politiska motsättningar. Därmed vred socialdemokratin högerns främsta politiska medel ur dess händer (För övrigt samma taktik som Moderaterna använde när de började kalla sig ”det nya arbetarpartiet”). Den socialdemokratiska sociala politiken blev ett nationalistiskt projekt. Under 1930-talet skyddades det också som ett sådant, med en extremt restriktiv invandringspolitik. Ingen skulle få för sig att komma hit på grund av rykten om en offensiv socialpolitik.

Den svenska socialpolitiken blev den mest utvecklade och generösa i världen. Socialpolitik sågs som en investering. Genom årtionden byggde Socialdemokraterna sitt maktinnehav på en expansiv social reformpolitik. En allt mer kostsam, men populär. Fördelning var lätt när tillväxten gjorde kakan allt större. Socialdemokraterna vann val efter val.

Det långa socialdemokratiska maktinnehavet har gjort att den svenska staten tagit på sig ett enormt ansvar för befolkningens välbefinnande och trygghet. Välfärdsstaten har blivit på många sätt världsunikt omfattande. Hur många vet till exempel att inget annat land har en föräldraförsäkring ens nära vår i sin omfattning. Att inga andra länder har VAB. Hur extremt subventionerad vår förskola är.

Att kostnaderna för vårt system med personlig assistans inte liknar något annat lands. Bara för att ta några exempel. Våra förväntningar är enorma. Och allt som oftast kommer de numera på skam. Viljan att betala höga skatter minskar bland de som jobbar. Och minskar ännu mer när förtroendet för systemen urholkas. Den mycket välbeställda svenska medelklassen vill inte längre betala för system de inte uppfattar som gynnsamma för dem som individer. Och alla politiker vet att det numera är hos medelklassen valen vinns, eller förloras.

69

POLITIK Det Sverige som mötte Socialdemokraternas ”gyllene generation”, Per-Albin Hansson, Ernst Wigforss och Gustav Möller m.fl. är nu i grunden förändrat. Arbetarklassen har blivit mindre och är mer medelklass. Höga löner och välstånd har utarmat lojaliteten till socialdemokratin. Behovet av trygghet har minskat bland de breda befolkningslager där politiska val vinns. Tryggheten tas för given.

Dessutom blir den underklass som finns allt mer diversifierad. Den har i hög grad sin bakgrund i en mängd olika länder och delar inte socialdemokratins idéer och värderingar, i alla fall inte på en nivå som tillåter att mobilisera dem politiskt.

Arbetarklassen kallades en gång för ”monstret under borgerskapets fötter”. Nu är det monstret en invandrad underklass från kulturer mycket olika den svenska. Frågan är om dagens borgerskap – den svenska medelklassen – kan uppamma den solidaritet som krävs för att upprätthålla välfärdsstaten, så att alla världens folk ska få bli en del av vårt hem, eller kommer välfärdstaten dra sig tillbaka?

Mycket tyder på det senare. n

CLAES CARLSSON-KLAUZNER

Om Claes Carlsson-Klauzner: Samhällsengagerad och historiskt inriktad. Har samarbetat med levande historia i Göteborg. Skribent för Populär Historia och Allt om Historia. Är bra på att översätta vetenskaplig litteratur till journalistik. Har en master i historia på Göteborgs Universitet med inriktning på svensk politik och välfärdsstatens framväxt under mellankrigstiden. Skriver om nya fackböcker i historia. Driver bloggen - Med öga för historia. Kan foto.

70

Gustav Möller - välfärdsstatens arkitekt. Socialminister i nästan 20 år av obrutet socialdemokratiskt maktinnehav från 1932.

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

Höj kvaliteten på ditt arbete

sis.se

När du använder standarder kan du vara säker på att du lever upp till kvalitetskraven och riktlinjerna i din bransch. Vill du arbeta mer effektivt med standarder, kan du välja mellan cirka 50 olika utbildningar hos oss.

Du kan också bidra med din branschkunskap och delta i någon av våra 300 arbetsgrupper inom standardisering. Då kan du påverka de standarder som finns för din bransch och driva utvecklingen framåt, i Sverige och i resten av världen.

Gå in på sis.se och köp de standarder du behöver. Där kan du också anmäla dig till någon av våra utbildningar och våra arbetsgrupper inom standardisering.

OFFENTLIG IT

Smart upphandling av IT För att kunna ta del av den snabba utvecklingen och morgondagens nya tjänster behöver offentlig sektor förändra tankesättet kring upphandling. Anders Mazetti, chefsarkitekt på Tieto, förklarar hur du gör för att säkerställa största möjliga verksamhetsnytta vid upphandling av IT.

3 tips när du ska upphandla IT 1. Bygg in full flexibilitet i avtalet Kravställningarna på leverantören måste omfatta ett flexibelt avtal.

Genom att undvika att bli inlåst kan du säkerställa att kunna dra nytta av den allra senaste funktionaliteten och leveransmodellerna.

2. Utvärdera leverantörens produktutvecklingsförmåga Välj en leverantör som satsar kraftfullt på produktutveckling och som har förståelse för din kärnverksamhet.

3. Fokusera på verksamhetsnytta istället för tekniska detaljfrågor I upphandlingsprocessen behöver fokus skifta från rent tekniska frågor så som servermiljöer till leverantörens förmåga att leverera den funktionalitet som ger mest verksamhetsnytta och bästa möjliga användarupplevelse.

Digitaliseringen av offentlig sektor frigör tid och resurser som kan investeras i kärnverksamheten men också i nya innovationer. Det finns dock mycket att tänka på när myndigheter, kommuner och landsting ska handla upp IT-system, outsourcing eller molntjänster.

Viktigast är att sätta verksamhetens behov och slutanvändarens upplevelse i fokus. Anders Mazetti, chefsarkitekt på Tieto, pekar på hur det nya tjänstelandskapet och förändrade krav på upphandling det medför.

– Den tjänst som var mest optimal för ett par år sedan är inte det längre. Det måste både kunden och leverantören kunna hantera.

Undvik avtal som skapar hinder för implementering av nya lösningar och leveransmodeller, säger Anders Mazetti.

För att kunna ta del av den snabba utvecklingen och morgondagens nya tjänster så behöver offentlig sektor förändra sitt sätt att tänka kring upphandling. Man måste kunna omsätta det förbättrade tjänstelandskapet till nytta för verksamheten.

Framtidens ledarskap Utveckla ditt personliga ledarskap Tidigare statsminister föreläser om tydligt ledarskap Kungafamiljens presschef Elisabeth Tarras Wahlberg, lär dig hantera medierna

Boka din plats idag på www.offentligchef.com 72

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

– så gör du för att lyckas Nytt tankesätt kring IT-upphandling behövs Idag styr tyvärr upphandlingsförfrågningarna ofta mot en äldre typ av leverans.

– Eftersom upphandlings- och avtalstekniken ser ut som den gör begränsas ibland också möjligheten för leverantörer att svara på förfrågan med de bästa tjänsterna eftersom dessa inte passar mot hur upphandlingen definierar tjänsteleveransen, säger Anders Mazetti.

Idag behöver leverantören tillsammans med kunden optimera leveransen kontinuerligt.

– Hemtjänsten är ett bra exempel som visar på behovet av att kunna flytta ut system till surfplattor och smarta telefoner och att kunna koppla ihop verksamhetssystem med externa enheter. Det kan exempelvis vara medicinteknisk utrustning eller låssystem för dörrar hemma hos brukarna som nu blir en del av IT-systemen.

Digitalisering handlar om att skapa värde för brukaren eller användaren. Genom att upphandla smart och säkerställa flexibilitet i avtalen kan offentlig sektor lättare leva upp till kraven från brukarna. n

WILDA NILSSON

Anders Mazetti

Offentlig Chef 2016 20-21 januari, Karlstad CCC

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2015

73

LEDARSKAP

Göran Persson medverkar i Offentlig Chef 2016 Den tidigare partiledaren och statsministern Göran Persson kommer till Karlstad och Offentlig Chef 20-21 januari 2016.

Göran Persson är känd för sitt tydliga ledarskap och kommer att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter som socialdemokratisk ledare i regeringsställning under tio års tid. Han kommer även att tala om hur man bygger förtroende genom ett tydligare ledarskap.

En rad andra framstående talare och föredragshållare medverkar under dagarna som hålls på Congress Culture Center i den värmländska residensstaden, bland andra Elisabeth Tarras Wahlberg, tidigare

presschef vid hovet. Mediernas bevakning och hur man som chef tacklar den blir ett av ämnena under dagarna. Årets huvudtema är Framtidens ledarskap och Urban Nilsson, programansvarig för Offentlig Chef, skriver i inbjudan att förväntningarna på det framtida ledarskapet är stora.

– Vi har laddat programmet med kunskap, erfarenheter, analyser, juridiska aspekter och diskussioner kring hur ledarskapet i of-

fentliga organisationer bör utvecklas för att framgångsrikt förvalta och utveckla svensk välfärd, förklarar Urban Nilsson. n BO HÖGLANDER

Har du koll på Socialstyrelsens nya föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg?

Det har vi! I vår värld är nämligen god hygien och bra arbetskläder bland det allra viktigaste.

I januari 2016 kommer vi att vara med på Upphandlingsdagarna, och vi vill inget annat än att dela med oss av det vi brinner för. Kom förbi oss i montern så kan vi tillsammans prata om olika lösningar för att säkerställa den bästa hygienen och renheten i din och dina kollegors vardag. www.berendsen.se • 020-74 01 01 • info@berendsen.se 74 Annons Offentliga affärer.indd 1

Offentliga Affärer 5 2015 | www.offentligaaffarer.se 2015-11-18 15:59:17

FÖRVARINGSSYSTEMET SOM GER DIG ULTIMAT INREDNINGSFRIHET!

Design: Tim Alpen Design

FÖRVARINGSSYSTEM MAX Max Förvaring är ett unikt system speciellt utvecklat och anpassat för bl.a förskolans krav, där man enkelt kan skapa rum i rummet. Det finns 7 olika grundmoduler att välja mellan. Till dessa väljer man sedan bestämd höjd, djup, färg och vad de ska stå på. Detta ger max valfrihet och flexibilitet! Oavsett vilka moduler man väljer så passar de alltid ihop i höjdled och djup vilket gör att inredningen blir mer sammanhållen och stilfull.

Kontakta oss redan idag och beställ vår broschyr!

ABA Skol AB • Scheelegatan 7 • 212 28 Malmö Telefon: 040 – 680 50 00 • E-mail: mobler@abaskol.se

www.abaskol.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Har alla en plats i framtidens digitala samhälle?

PTS arbetar för digital delaktighet för alla.

Varför och hur kan du läsa om på pts.se/funk