Offentliga Affärer nr 4 2019

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 4 Dec emb er 2019

Tendium – vill hjälpa hela samhället

LEVERANTÖR SKA KUNNA BEDÖMAS MED

SIS-STANDARD

AI KAN UNDERLÄTTA FÖR KÖPARE OCH LEVERANTÖR

Så bör offentliga ledare vässa sig:

ENORMA UTMANINGAR VÄNTAR

Bredd och djup på

E-FÖRVALTNINGSDAGARNA 2019

A R DA LA N S H EKA R A B I

SVERIGE SKA BLI VÄRLDSBÄST IGEN Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

Nu tar sveriges offentliga utmaningarna på allvar, Förutsättningarna för den välfärd landets medborgare sålänge tagit för given är utmanade på flera områden, inte minst kommer detta bli verklighet för landets offentliga ledare. Hur får vi ekonomin att räcka till? Hur löser vi det enorma behovet av kompetensförsörjning som alla landets offentliga organisationer drabbas av i framtiden? Ja frågorna är många, och svaren får ni när vi verkligen träffas för att på allvar diskutera och hitta lösningarna på de stora frågorna.

Välkommen till Sundsvall och Offentlig Chef 2020!

ÅRSRAPPO 2016

DEN STRESSKOMPETENTA SUPERCHEFEN Vad händer med hjärnan när vi stressar?

Allt fler lider av stressymptom och sjukskrivningarna ökar. Människan har en fantastisk förmåga att hantera stress, men de liv vi lever idag skapar påfrestningar och ger få möjligheter att återhämta oss.

Maria Helander är beteendevetare och författare.

FRÅN HÄR OCH NU, TILL FRAMTIDEN - SÅ SKALL SVERIGE BLI VÄRLDENS FRÄMSTA VÄLFÄRDSSAMHÄLLE IGEN

Ta del av regeringens planer och viktigaste åtgärder för att säkra framtidens välfärd och motverka de utmaningar samhället står inför. Vilket stöd kan du som ledare förvänta dig och hur kan du delta i arbetet och bidra till framtidens goda samhälle och den välfärd vi alla vant oss vid.

Ardalan Shekarabi, Civilminister

SUNDSVALLSREGIO

Offentlig chef 2020 arrangeras av Hexanova events AB i samarbete med:

chefer itu med

är du med?

PANELSAMTAL VAR FINNS RESURSERNA FÖR MORGONDAGENS OFFENTLIGA LEDARSKAP? Välfärdssamhället och inte minst de offentliga ledarna står inför ett flertal konkreta utmaningar.

I denna panel har vi främst fokus på ekonomi och kompetensförsörjning, två för ledaren viktiga resurser som det kan bli svårt att klara sig utan om denne skall fullfölja sitt uppdrag gentemot medborgarna.

Ta del av ett spännande panelsamtal med de stora frågorna som påverkar din och organisationens framtid.

Annika Wallenskog, Chefsekonom SKL, Andreas Strömgren, Kommunchef Timrå med flera, Christina Forsberg, Generaldirektör CSN, ordf. Tillitsdelegationen.

ORT

CYBERCHEFEN GÖR ENTRÉ! - VILL DU GÖRA SUCCÉ NÄR LEDARSKAPET FLYTTAR UT I EN DIGISOCIAL VÄRLD? Hur kan din verksamhet på bästa sätt nyttja de möjligheter som kommer med social medier? Ett verktyg för i eller enbart som ett forum för medborgardialog. Oavsett hur ni nyttjar sociala medier krävs det en strategi för just er närvaro i den digitala världen. Den prisbelönta sociala medieprofessorn Niklas Myhr kommer under denna föreläsning ge dig alla de verktyg du behöver som en chef i offentlig sektor för att lyckas på sociala medier.

Niklas Myhr, Professor, Chapmans University

ONEN

Anmäl dig på:

www.offentligchef.com

För a tt kun sk

ap är källan

till go da

affäre

r

N UM M

Dece mb

LE VE RA NT

ÖR

SKA KUN NA BEDÖ MAS MED

SIS -S TA

Tendium – vill hjälp a hela samh ället

ND AR D

AI KAN UN DERLÄTTA FÖ R KÖ PA RE OC LE VE RA NT H ÖR

Så bör offen

EN O R M A

tliga ledar e vässa sig:

UTM AN ING

Bredd och

ER 4

er 2019

AR VÄN TAR

djup på

E -F Ö R V D A G A R NA LT N IN G S A 2019

ARDALA

S V ER IG E Uppha

ndling

N SHEKA

S K A B LI VÄ R LD S B

| Juri di

k | Eförv

altnin

RABI

Ä S T IG EN

g | L edars

kap | Hållba

rhet

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lennart Olsson lennart.olsson@solvicom.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Örjan Persson orjan.persson@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Maria Moberg Karl-Oskar Brännström Chris Baker Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar oa.adressandring@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

Vart är vi egentligen på väg?

Dagens samhällsklimat kan upplevas tuffare än det jag själv vuxit upp med, ja till och med skrämmande i vissa delar. Borta är tiderna då jag som nybakad tonåring lämnade radhuset olåst när kompisarna kom cyklande för att vi skulle ut och hitta på något kul. Ingen jag känner skulle idag lämna dörren olåst, eller för den delen låta sina barn göra det, och att barnen idag väljer att gå ut, umgås och cykla runt är nog en utopi för de flesta föräldrar inkl mig själv då inomhuslek framför skärmen tycks dominera aktiviteterna av idag.

Men, vad är egentligen roten till problemen?

Ja, en del av detta kan naturligtvis lastas våra politiker som med bristande kunskap och ledarskap fattar otydliga eller rent av dåliga beslut. Oavsett vilket parti vi väljer att stötta är det idag en omöjlighet att veta vilka beslut dessa kommer att fatta eftersom de helt enkelt inte är beslutsföra utan måste luta sig mot ett antal andra partier. Men den andra delen får nog vi som medborgare ta på oss. Vi kan , och bör göra så mycket mer. Och många gör faktiskt det.

Åtminstone är detta den bild jag får och självklart påverkas jag som alla andra av intryck via medier inte minst de sociala. Om bilden sedan är korrekt det är naturligtvis en annan fråga, kanske jagas vi upp lite i onödan av att höra talas om alla skjutningar, våldsbrott och de kriminella gängen som enligt den gängse uppfattningen mer eller mindre tagit över vissa stadsdelar och fortsatt breder ut sina mörka vingar över fler områden. kanske är vi lite överdrivet bekymrade över barn, och för den delen vuxnas ökande skärmtid?

Till syvende och sist landar dessa beslut hos ledarna för landets offentliga sektor och välfärdssystem. De har som uppgift att utifrån givna politiska förutsättningar göra så gott de kan, inte alltid men ofta är detta ledare värda att uppmärksamma och belöna då dessa måste förhålla sig till både de politiska besluten och de egna medborgarnas olika viljor samt det uppdrag de är satta för att sköta. Den som navigerar fritt , med medborgarnas bästa för ögonen och goda resultat utifrån dessa förutsättningar är i sanning värd allt beröm.

Men, även om bilden som alltid är kantig, och även om man bejakar de olika perspektiven så lämnar känslan av att vi är lite på fel väg inte riktigt mitt huvud ändå. Kanske känner du annorlunda, men det hjälper inte mig.

Ekonomi är den enskilt största faktorn, fanns bara ekonomi för att på allvar ta tag i samhällsproblemen så skulle de flesta kunna hanteras ur det längre perspektivet. Människor som har det bra strider sällan, alla vill ha det bra. Och då närmar vi oss källan, ojämlikheten och klyftorna som ökar skapar dessvärre grogrund för många problem inklusive demokratin.

Om vi sedan kryddar detta med äldre som inte får rätt omsorg, dålig mat och skolan som verkar ha kollapsat på vissa håll, brister i integrationen, informationsblad med syfte att påminna om att, kriget faktiskt kan komma, samt alla de världsproblem som nyhetsmedier ständigt punpar ut då det vet att ”hotet” gör folk uppmärksamma och drar horder av tittare så är det ju inte konstigt att vi människor ibland funderar över framtiden, drömmer om ett annat land och flyr verkligheten en stund.

Det är först när du jämför dig med andra som du känner av att de har det bättre eller sämre, så när våra pensionärer serveras en hyfsat blek måltid som de i tider av solidaritet och likabehandling gärna skulle accepterat har de betydligt svårare att göra detsamma när de ser våra politiker, kändisar och andra med ”bättre” förutsättningar avnjuta en 7 rätters välkomponerad meny inramad av slottsmiljö i något program sittandes i den slitna tv-soffan på hemmet. Inte så märkligt då det är högst mänskligt.

Jag eller vi på redaktionen är inte rätt personer att lösa landets alla ekonomiska problem eller för den delen välfärdens utmaningar, men vi är övertygade om att vi tillsammans kan hjälpa och göra gott med de resurser vi har.

Därför skapar vi konferenser och mötesplatser med samhällsnyttig inriktning och gör vårt allra bästa för att ge dig som arbetar inom landets offentliga sektor de främsta lösningar vi kan hitta för att stötta dig i ditt arbete och ledarskap där du är en viktig spelare för att vända trenden så att barnen återigen kan lämna hemmet med olåst dörr i framtidens gemensamma samhälle.

All lycka till!

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Offentliga Affärer nummer 4 2019

PROFILEN Ardalan Shekarabi Han var länge civilminister med ansvar för offentlig upphandling. ”Vet var han pratar om”, ”kompetent”, ”kunnig” var omdömen som hördes i upphandlarkretsar. Nu har han bytt stol och lovar höjda pensioner och att Sverige ska bli världens bästa digitala välfärdsstat igen.

10 | juridik Polisen får använda ansiktsigenkänning för att utreda brott. Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig.

12 | ledarskap Mod, tillit till medarbetare, handlingskraft, lyhördhet och ett kommunikativt ledarskap. Samtidigt: beredskap för att anpassa och förbättra – ingenting är statiskt, man är aldrig färdig.

15 | ekonomi Den 1 april 2019 blev det lag på att alla inköp i offentlig sektor ska faktureras med elektronisk faktura (efaktura) enligt en ny europeisk standard. Men alla företag har inte egna lösningar på området.

6

20 | offentlig IT Efter en längre rättsutredning har MAQS Advokatbyrå och Aigine AB funnit att dataskyddsombud skulle kunna bli personligt ansvariga för eventuella viten under GDPR som drabbar deras arbetsgivare. I Sverige finns idag drygt 9 000 anmälda dataskyddsombud.

24 | debatt Under lång tid har det funnits förhoppningar om att IT ska kunna ge en ökad effektivitet i myndigheter, landsting och kommuner. Dessvärre är det nog tveksamt om IT generellt sett haft den effekten, åtminstone än så länge.

32 Hennes uppdrag:

Smarta stadsmiljöer – Fastighetsbranschen kan vara en viktig kugge i ekosystemet kring smarta städer och stadsdelar och jag ser fram emot att vara med och driva den utvecklingen framåt, säger Julie som nyligen bytt jobb.

Läs mer på sidan 16.

26 | upphandling Inom några år ska det finnas en ny standard som ska underlätta och säkra rätt bedömning av leverantörer vid inköp och upphandling. En kommitté har tillsatts för att jobba fram en sådan SIS-standard.

PROFILEN

Ardalan Shekarabi i ny roll:

SVERIGE SKA BLI VÄRLDSBÄST IGEN [Text: Bo Höglander]

Han var länge civilminister med ansvar för offentlig upphandling. ”Vet var han pratar om”, ”kompetent”, ”kunnig” var omdömen som hördes i upphandlarkretsar. Nu har han bytt stol och lovar höjda pensioner och att Sverige ska bli världens bästa digitala välfärdsstat igen.

När Ardalan Shekarabi tillträdde sin nya ministerpost förklarade statsministern att en av hans uppgifter blir att ”jobba stenhårt för landets pensionärer.” Och Shekarabi själv lovade landets pensionärer höjda pensioner, enligt tidningen Expressen.

– Det svenska pensionssystemet är bland de mest stabila i världen, men alltför många har en pension som inte räcker till. Pensionerna ska höjas, sa Shekarabi.

SJÖSÄTTER FAMILJEVECKAN Att sjösätta familjeveckan blir ytterligare ett uppdrag som Shekarabi får ta hand om som socialförsäkringsminister. Familjeveckan har kallats ”ett nytt lyxbidrag” av dess motståndare, men Shekarabi kallar den ”ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften”.

I en debattartikel i Aftonbladet den 2 november 2019 förklarar han att förslaget

6 6

om familjeveckan syftar till att minska stressen, krympa avståndet mellan föräldrar och barn och skapa ett mer jämlikt föräldraskap. Enligt ministern vittnar många arbetande föräldrar om stress och press för att man varken har råd eller tid att ta ledigt för att vara med sina barn. En orättvisa som slår särskilt mot föräldrar med arbetaryrken.

OFFENTLIGA AFFÄRER har blickat tillbaka på hans politiska karriär under senare år. Här beskriver vi några händelser, sakfrågor och kontroverser.

STÖRRE TILLIT TILL MEDARBETARNA I tidningen Akademikern, medlemstidning för Akademikerförbundet SSR, tog Shekarabi som dåvarande civilminister upp tillitsfrågan. Han menade att vi måste visa större tillit till medarbetarna i den offentliga sektorn. Det skedde den 5 maj 2018 vid ett seminarium om tillitsbaserad styrning i offentlig sektor på Akademikerförbundet SSR:s kongress.

Någon månad senare tog han emot Tillitsdelegationens huvudbetänkande ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”. Det blev dock efterträdaren Lena Micko som fick ta emot slutrapporten, ”Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten.” Det skedde den 10 oktober 2019.

OBLIGATORISK UTBILDNING Delegationen som drivits på och uppmuntrats av Ardalan Shekarabi fortsätter nu med uppdraget att kartlägga och analysera de introduktionsutbildningar som de statliga myndigheterna ger sina anställda samt att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas.

Uppdraget ska redovisas den 2 maj 2020.

SVERIGE DIGITALT EFTER Digitaliseringen är ett anat område som Ardalan Shekarabi vurmat för. Han har varnat för att Sverige har halkat efter. I slutet av 2016 lovade Shekarabi att driva igenom ett digitaliseringspaket för alla Sveriges myndigheter och i samarbete med kommuner och landsting.

Målet var att Sverige skulle återta sin position som världsledande.

– Flera miljarder kan frigöras genom att vi nu växlar upp digitaliseringsarbetet, framhöll Ardalan Shekarabi (S).

DIGG OCH SAMLAT GREPP Några år därefter fanns Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, på plats.

Shekarabi framhöll att en rättssäker och effektiv förvaltning stärker demokratin och att en väl fungerande förvaltning är grundläggande för att ett samhälle ska hålla samman.

– Ett samhälle där vi kan hindra överut-

O f fOe fnftelni gt al i gAaf fAä rf feärr e4r 240 2 10 9 1| 9www.offentligaaffarer.se | www.offentligaaffarer.se

”FLERA MILJARDER KAN FRIGÖRAS GENOM AT T V I N U VÄ X L A R U P P D I G I TA L I S E R I N G S ARBETET”

FÖDD: 28 n ovember 1978 i Manchester FAMILJ: gift i Storbritann med kommu ien. n p olis Thérèse Sk Paret har tre barn tillsamm oglund Shek arabi. an s.

UTBILDNIN G/BAKGRU N D: 2010-201 i offentlig rätt 3 Forsknings , Uppsala un studier iversitet 2007 Universitet. Jo : Juristexamen urnalistutbild , U ppsala. n in TIDIGARE g, Poppius jo urnalistskola BEFATTNIN .

G A Civilminister.

R (I URVAL ): 2014-2019 2013-2014: Ledamot, Sv :Suppleant, So eriges riksdag cialdemokrate . 2013rnas verkställa 2011: nde utskott.

2010ORDFÖRA NDE, SOCIA L D KRISKOMM EMOKRAT ERNAS ISSION. 20 03-2005: Fö (Socialdemok rbundsordfö raternas Ungd rande SSU omsförbund). ÖVRIGT: St ort idrottsintr esse. ”Handen få saker i vårt på hjärtat, vi land som är fi sst är det nare än den sv enska idrottsr örelsen?”

g www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

7

nyttjande av välfärdssystemen samtidigt som vi förbättrar den offentliga servicen för företag och privatpersoner. Nu tar vi ett samlat grepp och genomför de förändringar som behövs för att Sverige ska påbörja resan mot en modern offentlig förvaltning i världsklass, säger Shekarabi.

SÖKTE STÖD HOS SD Bland de mer kontroversiella förslag som Ardalan Shekarabi lyft syns begränsning av vinster i välfärdsföretag. Detta behövdes eftersom ”bemanningen i vinstdriven skola och omsorg är lägre, villkoren för personalen är sämre och lönerna är lägre”, påstod han.

Lagförslaget röstades dock ner i riksdagen sedan Sverigedemokraterna, som tidigare förespråkat ett totalt stopp för vinster i skolan, svängde i frågan. Vädjandena från Shekarabi till Jimmie Åkesson om SD-stöd för den S-ledda regeringen hjälpte föga.

”UPPHANDLINGSMINISTER” Men för OFFENTLIGA AFFÄRERS läsare är det alltså främst som ”upphandlingsminister” Ardalan Shekarabi gjort sig känd. Efter att den segdragna regeringsbildningen hösten 2018 blivit klar en bit in på 2019 stod det klart att han fick förnyat förtroende på posten. Dock plussades hans portfölj på med rollen som konsumentminister. ”Det har varit en dröm i många år”, förklarade han då.

Shekarabi var försiktig med att kommentera sakfrågor men lyfte fram förenklings-

utredningen som då var ute på remiss.

FÄRRE ÖVERPRÖVNINGAR – Det är viktigt att reformera lagstiftningen för att få ner antalet överprövningar. En annan prioriterad fråga är att höja kvaliteten på offentlig upphandling vilket slås fast i den nationella upphandlingsstrategin, sa Shekarabi till Upphandling24. Att få fram bättre statistik över offentlig upphandling var en annan prioriterad fråga, enligt Shekarabi.

FICK ERSÄTTA STRANDHÄLL Han kom att inneha posten som civilminister mellan oktober 2014 och oktober 2019. I samband med att Annika Strandhäll av familjeskäl lämnade regeringen under 2019 genomförde statsminister Stefan Löfven en regeringsombildning. Ardalan Shekarabi fick ta över Strandhälls post och hamnade därmed i en helt ny roll i Socialdepartementet där Lena Hallengren är socialminister och departementschef.

Hans områden är nu socialförsäkringar och spelpolitik.

LENA MICKO TOG ÖVER Lena Micko från Sveriges kommuner och landsting (SKL) togs in som ny civilminister i Finansdepartementet, den post som Shekarabi innehaft fram tills dess.

OFFENTLIGA AFFÄRER har ställt ett antal frågor till Lena Micko kring hur hon ser på sin nya roll och de ansvarsområden som OFFENTLIGA AFFÄRER bevakar,

men inte fått svar. Vi hoppas kunna återkomma med en större intervju med henne.

TAR ÖVER SOM S-LEDARE? Den 18 september skrev Shekarabi ett långt Facebook-inlägg om hur han vill förändra samhället. Flera valde att se inlägget ses som en programförklaring – Shekarabi påstods förbereda sig för en kampanj för att ta över som partiordförande efter Stefan Löfven, skrev SvD. Detta förnekades av Shekarabi själv.

”MOTTAGANDE PÅ LÅGA NIVÅER” I inlägget väjde Shekarabi inte för att kritisera migrationspolitiken. Han skrev: ”Med tanke på nivån på invandring de senaste decennierna, både i absoluta tal och i jämförelse med andra europeiska länder, måste vi inse en sak. Ska vi klara av integrationen kan vi inte ha en stor invandring under överskådlig tid. Vi behöver föra en hållbar migrationspolitik och hålla mottagandet av nyanlända på låga nivåer.”

Jimmy Jansson, S-kommunalråd i Eskilstuna, berömde Shekarabi. Eskilstuna kommun var en av de första i landet att kräva polistillstånd för tiggare.

– Jag tycker att det är befriande att höra en väldigt tydlig åsikt från en väldigt profilerad socialdemokrat och en åsikt som ligger väl i linje med den uppfattning som jag haft under lång tid, sa han till webbtidningen f+.

MEDVERKAR PÅ OFFENTLIG CHEF På OFFENTLIG CHEF i januari 2020 medverkar Ardalan Shekarabi med en programpunkt. Rubriken är Från här och nu, till framtiden – så ska Sverige bli världens främsta välfärdssamhälle igen.

Tanken är att deltagarna ska få ta del av regeringens planer och viktigaste åtgärder för att säkra framtidens välfärd och motverka de utmaningar samhället står inför.

Tiden får utvisa om och när regeringen och Ardalan Shekarabi kan tänkas ha återskapat ”världens främsta välfärdssamhälle”. Att detta kan komma att dröja är ingen dålig gissning. Däremot kan beskedet om huruvida det blir Ardalan Shekarabi eller någon annan som tar över efter Stefan Löfven komma ganska snart. n

8

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

Hur står du dig i kampen om kompetensen?

Visste du att… …SKL bedömer att en halv miljon människor behöver anställas i välfärdssektorn före 2026?

För en genomsnittlig kommun innebär det ca 200 personer varje år; för större kommuner så många som 1 000. Nästa utmaning blir att behålla dem man rekryterar. …8 av 10 medarbetare underskattar sin totala kompensation?

Det försvårar för arbetsgivare att attrahera och behålla personal. Med en medarbetarportal visualiseras hela värdet på ett tydligt sätt för varje enskild individ.

…digitalisering minskar administrationen med upp till 90%?

Automatiserade processer ger tid och resurser över till annat. Vad skulle du prioritera om du slapp ägna dig åt pappersarbete och attestering? …en investering i en medarbetarportal betalar sig inom sex månader?

Mer än en miljon medarbetare använder redan en portal från Benify. Upptäck fördelarna du också.

Läs mer på benify.se

Ladda ner nya Nöjdhetsrapporten på benify.se

Upptäck världens mest skräddarsydda medarbetarportal.

JURIDIK

POLISEN FÅR ANVÄNDA

ANSIKTSIGENKÄNNING

Polisen får använda ansiktsigenkänning för att utreda brott. Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig.

[Text: Bo Höglander]

Samtidigt uppmanas polisen att slå fast hur länge uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas, meddelas det från Datainspektionen.

I sitt förhandssamråd har polisen nämligen inte bestämt hur länge de biometriska uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas. Den aktör som använder teknik som bryter mot dataskyddsförordningen riskerar sanktionsavgifter.

Tidigare i år (2019) fick Skellefteå kommun betala 200.000 kronor för att ha använt ansiktsigenkänning på en skola för att registrera elevernas närvaro.

ANGELÄGET TA STÄLLNING – Det är angeläget att polisen tar ställning till hur länge uppgifterna får sparas innan de startar skarpt med ansiktsigenkänningen, eftersom det är viktigt ur integritetssynpunkt, säger Linda Olander, jurist på Datainspektionen.

Polisen begärde förhandssamråd från Datainspektionen om sin tänkta användning av ansiktsigenkänning mot signalementsregistret.

Angivet syfte är att identifiera gärningspersoner. I dataskyddsförordningen finns särskilda bestämmelser om biometriska data som man 10

måste ta hänsyn till när man använder ansiktsigenkänningsteknik.

BERÄTTIGAT INTRESSE Datainspektionen konstaterar att polisen har ett berättigat intresse av att använda ansiktsigenkänning och att Nationellt forensiskt centrum får hantera personuppgifterna.

Polisen har också vidtagit lämpliga åtgärder för att skydda de uppgifter som hanteras. Datainspektionen avser att följa upp polisens användning av ansiktsigenkänning i en kommande granskning.

BLIR ALLT VANLIGARE Ansiktsigenkänning blir allt vanligare i vardagen och finns redan i en del smarta mobiler. Då räcker det att enbart titta in i kameran på mobilen för att den ska låsa upp sig. Jörgen Ahlberg, som har forskat om ansiktsigenkänningsteknik, säger till SVT (2019-02-11) att den är bättre på att känna igen ansikten än vad en människa är.

Teknik för ansiktsigenkänning är en digital form av teknik för att automatiskt identifiera

eller verifiera en viss person utifrån en digital bild. Detta görs vanligen genom att utvalda ansiktsdrag från en bild jämförs med bilder på ansikten som samlats i en databas.

ÄVEN BUTIKER VILL TESTA Flera svenska butiker vill enligt uppgift testa ansiktsigenkänning för att kunna analysera kundernas beteende, skrev DN 2019-10-05, med tillägget: Ur ett integritetsperspektiv är tekniken kontroversiell. ”Utgångspunkten är att man som privat aktör måste ha samtycke om man vill använda sig av ansiktsigenkänning”, förklarade Nils Henckel, jurist på Datainspektionen, i DN-artikeln.

Ett företag i Sundsvall har under ett antal år arbetat med att ta fram teknik för ansiktsigenkänning. Genom att data anonymiseras anses det inte strida mot GDPR. Flera butikskedjor avser att testa tekniken, som sägs göra att butiker inte behöver inhämta besökarens godkännande.

Källor: Datainspektionen, Dagens Nyheter

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

Makt, medel och möjligheter

På Offentlig chef den 29-30 januari berättar generaldirektör Inger Ek om hur du kan använda upphandling som ett strategiskt verktyg i din verksamhet.

Som offentlig chef har du makten.

Du kan skapa förutsättningar för att lösa olika samhällsutmaningar.

Offentlig upphandling ger dig medel och möjligheter att göra det.

Box 1194, 171 23 Solna Besöksadress: Svetsarvägen 10, Solna Telefon: 08-586 21 700 E-post: info@uhmynd.se upphandlingsmyndigheten.se

Så bör offentliga ledare vässa sig:

ENORMA

UTMANINGAR VÄNTAR [Text: Bo Höglander]

Mod, tillit till medarbetare, handlingskraft, lyhördhet och ett kommunikativt ledarskap. Samtidigt: beredskap för att anpassa och förbättra – ingenting är statiskt, man är aldrig färdig.

Så beskriver Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, de egenskaper som framtidens ledare helst bör besitta. Mer om det längre fram i texten.

OFFENTLIGA AFFÄRER har hört sig för med några personer om hur utmaningarna som vi ser omkring oss ska tacklas. På OFFENTLIG CHEF i januari 2020 ligger detta tema som något av en röd tråd i alla programpunkter, seminarier och panelsamtal om offentligt ledarskap.

Utmaningar saknas inte. Alltfler äldre sätter den offentliga ekonomin på prov. Dessutom väntas bristen på kompetent arbetskraft att öka. Globalt ser vi klimathot och stigande

havsnivåer, konflikter och demokratibrist.

Och ovanpå det utmaningar kring migration och integration, organiserad brottslighet och gängskjutningar. Svensk rikspolis har utlyst särskild händelse, ett läge som kräver en beredskap motsvarande den vid naturkatastrofer, terrordåd och stora olyckor.

UPPHÖRT VÅLDSMONOPOL I Svenska Dagbladet citerar Jenny Nordberg, själv New Yorkbo, den ”mycket försiktige professorn” i underrättelseanalys Wilhelm Agrell. Denne menar att ”samhällets våldsmonopol, själva kännetecknet för en suverän fungerande statsmakt, har bit för bit gröpts ur och finns inte längre.”

En programpunkt på OFFENTLIG CHEF har passande nog fått rubriken Det disruptiva nuet – offentlig sektors roll i den nya världen.

Disruptiv är ett relativt nytt svenskt ord som kommer från det engelska ordet disrupt med betydelsen att störa, avbryta, bringa i oordning.

Under denna rubrik ska Carl-Martin Lanér, Kommundirektör i Karlskrona, reflektera och samtala kring frågor om hur kommuner och regioner påverkas av den nya och ständigt ombytliga omvärld som vi befinner oss i och vilka möjligheter som finns.

KLIMAT, DIGITALISERING, M.M. I beskrivningen heter det: Just nu slår globaliseringen, klimatfrågan, digitaliseringen och annat igenom fullt ut med de möjligheter och utmaningar som det innebär. Vilka förändringar kan vi förutspå och vilka krav

ställer det på dig och din organisation? CarlMartin är även öppen för att diskutera dessa frågor tillsammans med deltagarna.

När OFFENTLIGA AFFÄRER ber honom ranka de främsta utmaningarna som offentliga ledare står inför så svarar han i tur och ordning kompetensförsörjning, finansiering samt att upprätthålla välfärdsservice på en hög nivå.

PROFESSOR I SOCIALA MEDIER En del har kanske hört den fantastiske föredragshållaren Niklas Myhr, professor vid Chapman University i Kalifornien.

Han kommer att fokusera på vad som händer när ledarskapet flyttar ut i en ”digi-social” värld.

Hur kan verksamheten på bästa sätt nyttja de möjligheter som sociala medier erbjuder?

Kanske som verktyg för varumärkesbyggande eller enbart som ett forum för medborgardialog? Oavsett hur så krävs det en strategi för närvaron i den digitala världen.

Den prisbelönte sociala medieprofessorn kommer under sin föreläsning tipsa om de verktyg som en chef i offentlig sektor behöver för att lyckas på sociala medier.

”DEN ABSOLUT S TÖ R S TA U T M A N I N G E N Ä R AT T M E DV E T E T A R B E TA O C H TA S T E G F Ö R AT T B I D R A T I L L DEN NÖDVÄNDIGA SAMHÄLLSOMVANDL I N G E N .”

Carl-Martin Lanér, kommundirektör i Karlskrona.

12

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Anders Parment, forskare, föreläsare och generationsexpert.

som även hon medverkar på OFFENTLIG CHEF. Här återger vi delar av en intervju som publiceras i sin helhet på vår nyhetswebb.

LÖPANDE KOMMUNIKATION På frågan om hur samtidens utmaningar ska tacklas svarar Niklas Myhr: – Personalfrågor såsom rekrytering, omskolning, motivation tacklas med löpande kommunikation kring spännande ansvarsområden, tillgängliggörande av vidareutbildningsalternativ, samt tydliga syften med verksamheten.

Missa inte hans föredrag med rubriken Cyberchefen gör entré!

FORSKARE OCH GENERATIONSEXPERT En annan medverkande på OFFENTLIG CHEF är Anders Parment, forskare, föreläsare och generationsexpert. Dessutom ekonomie doktor och lektor. Vi frågade även honom vilka tre utmaningar som offentliga ledare på olika poster har att hantera under de kommande åren.

På första plats rankar Anders Parment ökade klyftor i många dimensioner: ekonomiskt, socialt och kulturellt.

– Detta förstärks av vårt kommunala skatteutjämningssystem och av digitaliseringen, som ger möjligheter till nya förmånliga tjänster till medborgare men framför allt i större städer där det finns en kritisk massa.

Vilka egenskaper tror du kommer att behövas hos framtidens ledare i offentlig sektor inte minst inom inköp/upphandling.

– Alla ledare behöver bli bättre på att ta tillvara på de möjligheter som faktiskt finns för att genom inköp skapa den förändring som krävs för att hela tiden tillgodose medborgarens behov.

– Medborgarens behov står i centrum, därför måste ledare ha örat mot marken och följa med i sin omvärld. Vad händer i morgon?

Vad är det som pågår som påverkar samhället på kort och lång sikt? Vad innebär det för vår service till medborgaren och hur kan vi göra rätt inköp som levererar detta? Det är frågor som ledare behöver ställa sig och ta modiga och långsiktiga beslut.

Vilka är de största utmaningarna som offentliga ledare har att tackla framöver?

– Många kommuner har stora ekonomiska utmaningar, skattemedlen befaras att inte räcka för att uppfylla uppdragen. Medborgarna förväntar sig att det offentliga hänger med i utvecklingen och i vissa fall driver på den.

STÖRSTA UTMANINGEN – Den absolut största utmaningen är att medvetet arbeta och ta steg för att bidra till den nödvändiga samhällsomvandlingen.

Samtidigt ska vi skapa samhällsnytta för

medborgaren, så att förtroendet för det offentliga bibehålls eller förbättras. Men om det offentliga inte hänger med finns en risk att medborgaren tappar förtroendet.

– För att lyckas tror jag att alla måste vara öppna för nya lösningar som är både effektiva och hållbara. Det handlar om att göra det optimala köpet, som svarar mot behovet, bidrar till samhällsnyttan och värnar om skattemedlen.

Vad betyder mötesplatser som OFFENTLIG CHEF, där ni är en partner, för att utveckla ledarskapet i offentlig sektor?

– Att delta ger oss möjlighet att nå ledare i offentlig sektor för att öka kunskapen om kraften i de offentliga affärerna. De offentliga cheferna har makt, medel och möjligheter att påverka så att det offentliga använder upphandling som verktyg för att nå uppsatta mål. Offentliga chefer kan skapa verklig förändring och driva på samhällsutvecklingen!

HAR EN EGEN PROGRAMPUNKT Programpunkten där Inger Ek medverkar har rubriken Makt, medel och möjligheter för den offentliga chefen. Utgångspunkten är positiv: det går att lösa flera samhällsutmaningar genom offentliga affärer! I förhandstexten heter det: Den otippade lösningen heter upphandling – ett kraftfullt verktyg för att säkra såväl välfärden som en hållbar framtid.

I denna föreläsning vill vi visa på en central lösning för hur du som offentlig chef kan arbeta för att uppnå tydliga effekter och stor nytta för den egna organisationen såväl som medborgarna. n

POLITISK NYCKFULLHET För det andra ser han en politisk oro och nyckfullhet som återspeglar en svår situation såväl parlamentariskt som för samhällets utmaningar. Och den tredje utmaningen handlar om hur den offentliga aktören ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare.

– Flera faktorer talar för att offentliga aktörer – bättre än privata – uppfyller önskemål hos arbetsgivare i flera avseenden: balans mellan arbete och fritid, meningsfullt arbete samt, vilket inte så ofta diskuteras, arbetsplatsens lokalisering. Den är ofta utmärkt hos offentliga aktörer, framhåller Anders Parment.

TILLVARATA MÖJLIGHETERNA Åter till Inger Ek, Upphandlingsmyndigheten, Inger Ek, generaldirektör,Upphandlingsmyndigheten. www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

13

Träffa Gaia på Offentlig chef!

Vi på Gaia kommer att tillsammans med de många deltagarna diskutera några av samtidens allra viktigaste ledarutmaningar.

Välkommen till vår monter A1!

•

Vad förenar generalens och den konstnärliga chefens ledarskap? Deltar gör Armechef Karl Engelbrektsson och Rektor Helena Wessman, Kungliga musikhögskolan. Samtalet modereras av Micael Mathsson, Gaia Leadership.

Datum, tid och plats: Onsdag 29/1-2020 kl.13.30-14.10 i Plenumsalen

•

Ny arbetsmarknadspolitik - hur samverkar arbetsförmedlingen och landets kommuner? Christina Storm Wiklander, Regiondirektör, Arbetsförmedlingen, Lars Liljedahl, Kommundirektör, Härnösand m.fl.

Datum, tid och plats: Onsdag 29/1-2020 kl.14.20-14.50 i Utsikten

Missa inte: Vår broschyr - där du kan läsa mer om de samtal vi haft med 25 kommundirektörer! Hämta den i vår monter A1.

Gaia – partner till dig som utmanar vår tids viktigaste frågor

gaialeadership.se

EKONOMI EKONOMI

FAKTURAPORTAL – B R A FÖ R SM ÅF Ö R ETAG [Text: Bo Höglander]

Den 1 april 2019 blev det lag på att alla inköp i offentlig sektor ska faktureras med elektronisk faktura (e-faktura) enligt en ny europeisk standard. Men alla företag har inte egna lösningar på området.

Därför finns så kallade Fakturaportaler för de företag som inte har egna lösningar och kanske bara fakturerar offentlig sektor ett fåtal gånger per år. Dessa företag kan använda sig av en tjänst där man enkelt kan generera e-fakturor. Tjänsten lämpar sig speciellt för mindre företag som inte har egna lösningar.

SKYLDIGHET FÖR STATEN Statliga myndigheter har en skyldighet att erbjuda fakturaportaler och myndigheten DIGG hade gärna sett att det även blivit obligatoriskt för övriga delar av offentlig sektor, som kommuner och regioner. Så blev inte fallet, sedan remissinstanser sagt nej. DIGG rekommenderar ändå kommuner och regioner att erbjuda fakturaportaler.

Lagen innebär, enligt Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), att alla leverantörer till offentlig sektor måste skicka e-fakturor enligt den nya standarden, och att alla offentliga organisationer måste kunna ta emot dem.

ÄVEN DIREKTUPPHANDLINGAR Lagkravet, i Sverige PEPPOL BIS Billing 3, att skicka och ta emot e-faktura gäller för alla offentliga upphandlingar som har påbörjats efter den 1 april 2019, inklusive direktupphandlingar.

Om parterna har avtalat om en annan e-fakturastandard, kan leverantören fortsätta skicka fakturor enligt avtalad standard.

SKICKA FAKTURORNA DIGITALT Fördelarna med e-faktura framhålls också av vissa. Länsförsäkringar Södermanland som även har banktjänster påpekar att företagare med e-faktura kan skicka sina fakturor enkelt, effektivt och miljövänligt. Det går att skapa, granska och skicka e-fakturor till privatpersoner, företag, myndigheter, kommuner och landsting, inom Sverige och till andra länder.

E-faktura kan även vara tidsbesparande och minska de timmar som läggs på administration. Genom att ta betalt med e-faktura får man lägre kostnader på utskick och administration, bidrar till miljön och får ett säkert och effektivt sätt att fakturera, menar Länsförsäkringar Södermanland.

DELTA I UPPHANDLINGAR Dessutom kan man vara med i upphandlingar som har krav på e-faktura.

E-faktura passar alla typer av företag, slår man fast. n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

15

Julie Améen, ny affärsutvecklare på Atrium Ljungberg.

”MED EN ÖKAD F Ö R Ä N D R I N G S TA K T I OMVÄRLDEN BLIR SAMVERKAN AVGÖRANDE F Ö R AT T Å S TA D KO M M A I N N OVAT I O N O C H FÖRÄNDRING I DEN T A K T S O M K R Ä V S .”

16

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARHET

RAG:

H

UPPD ENNES

Smarta stadsmiljöer [Text: Bo Höglander]

Julie Améen har jobbat inom området smarta städer under många år.

– Fastighetsbranschen kan vara en viktig kugge i ekosystemet kring smarta städer och stadsdelar och jag ser fram emot att vara med och driva den utvecklingen framåt, säger Julie som nyligen bytt jobb.

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Julie Améen, ny affärsutvecklare på Atrium Ljungberg, en nyskapad tjänst där hon ansvarar för innovation och utveckling av nya digitala tjänster med bolagets fysiska platser som grundplattformar.

Berätta mer om vad du ska göra!

– Jag kommer att fokusera på att skapa nya digitala tjänster som underlättar och förenklar livet för de som bor, arbetar och vistas i våra stadsdelar. Idag är den digitala miljön en naturlig del av vårt liv och vi lever i två världar parallellt, i en så kallad digifysisk värld. Om vi skapar tjänster som kopplar samman de fysiska platserna och den digitala miljön på ett bättre sätt så kan vi åstadkomma nya värden. Våra fysiska platser kan bli mer relevanta och inkluderande om vi använder tekniken på rätt sätt.

Med människan i centrum blir staden levande.

På ditt tidigare jobb i CGI var du ansvarig för offentlig sektor och du har bland annat jobbat inom området smarta städer. Vad tar du med dig av detta in i din nya roll?

– Jag tar med mig väldigt mycket. Att arbeta med utveckling av smarta städer eller smarta stadsdelar innebär egentligen ingen skillnad eftersom de båda har samma möjligheter och utmaningar och kräver att man tänker holistiskt.

– Om man fokuserar på helheten och människan så blir utvecklingen behovsdriven istället för teknikdriven. Det är enklare sagt än gjort eftersom det krävs ledarskap, samverkan och långsiktighet, men behovet måste styra utvecklingen om vi vill skapa tjänster som är smarta och hållbara.

När jag intervjuade dig för några år sedan sa du bl.a. att vi måste våga släppa fram de unga. ”Genom att våga tänka nytt, lyssna på dem och ta vara på deras idéer och kunskap om livet i framtidens samhälle”.

Sedan dess har Greta Thunberg kommit och skakat om etablissemanget ordentligt. Känner du att du var en smula ”profetisk” i ditt uttalande? www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

– Nja, det skulle jag inte våga påstå. Det jag pekade på då var deras kunskap om det digitala livet och hur de lever i ständig förändring. De är inte rädda för att prova nya saker vilket också gör att deras krav blir vår nya verklighet. Det kommer inte fungera att leverera tjänster som inte är individanpassade och relevanta. De unga provar gärna nya saker, men väljer lika snabbt bort saker som inte uppfyller deras behov.

– Att involvera unga i utvecklingen är viktigt om man ska framtidssäkra sin verksamhet. Det är inte en tillfällighet att Nacka kommun har en stadsdirektörstrainee som ständigt utmanar gamla sätt att jobba. Greta är ett tecken på att vi vuxna har gjort det alldeles för lite och att vi inte har lyssnat i tillräcklig stor utsträckning.

Det talas mycket om att offentlig sektor i Sverige inte riktigt hänger med i den digitala utvecklingen, globalt sett. Hur är det då med fastighetsbranschen där du nu går in?

– Det är klart att nya trender så som e-handeln, co-working, co-living och gig-ekonomin utmanar fastighetsbranschens traditionella affärsmodeller. I den här branschen finns självklart samma utmaningar i att transformeras som i alla andra branscher, där kultur och förändringsledning kommer att vara avgörande för att vara relevant även imorgon. Digital utveckling handlar inte om att digitalisera befintliga processer, utan om att tänka nytt.

– Att ställa om är svårt och tar tid, men oavsett bransch behöver man fundera på hur morgondagens affärsmodeller ser ut och det kommer gå mer eller mindre fort beroende på hur disruptiv förändringen blir. Skillnaden är att offentlig sektor kan halka efter utan större risk, medan privata bolag måste ställa om snabbare och skapa organisationer och modeller som är förändringsbara.

Vad finns i övrigt som du vill säga kring ditt nya område/jobb?

– Med en ökad förändringstakt i omvärlden blir samverkan avgörande för att åstadkomma innovation och förändring i den takt som krävs. Jag ser att fastighetsbranschen kan vara en viktig kugge i ekosystemet kring smarta städer/stadsdelar och ser fram emot att vara med och driva den utvecklingen framåt på Atrium Ljungberg.

– Med rätt grundvärderingar som innovativt tänkande i kombination med samverkan och långsiktighet kan vi ta stafettpinnen och tillsammans med andra transformera våra fysiska platser till smarta stadsmiljöer där människor vill bo, arbeta och vistas, nu och i framtiden. n

17

AUTOMATION

STRÄNGNÄS KO M M U N SPA R A R 4 MI L JO NER KR O N O R P ER Å R PÅ ATT AUTO M ATI S ER A H A N TER I N G AV EKONOM ISKT B I STÅ N D Strängnäs Kommun har med hjälp av automatisering lyckats spara en tredjedel av arbetet kring ekonomiskt bistånd. Denna tid kan nu istället läggas på att träffa invånarna och hjälpa dem till ett självständigt liv i arbete.

Strängnäs Kommun identifierade 2018 ett behov att få fler invånare i arbete, då utanförskapet för dessa personer är stort och innebär höga kostnader för skattebetalarna. För att lyckas med detta skulle handläggarna behöva ta en mer aktiv roll genom hela processen.

Men kommunen hade inte tillräckligt många handläggare och ingen möjlighet att anställa fler. Således behövde man effektivisera och spara tid.

Genom ett flertal workshops och studiebesök hos andra kommuner, kom man fram till att det går att automatisera mycket av processen för ekonomiskt bistånd. I januari 2019 påbörjades därför ett automatiseringsprojekt tillsammans med Bitoreq. I augusti samma år blev allt klart och implementerades.

- Bitoreq levererade inte det vi bad om utan att först veta behovet. På så sätt har lösningen hela tiden utvecklats längs med vägen. Jag har jobbat inom IT länge, men detta är en av de få gångerna där man verkligen har varit agila. Totalen blev bättre än alla hade tänkt, säger Frédéric Rambaud, digital strateg på Strängnäs Kommun.

Idag har Strängnäs Kommun lyckats spara ungefär en tredjedel av arbetet kring ekonomiskt bistånd. Denna tid kan nu istället läggas på att träffa invånarna och hjälpa dem till ett självständigt liv i arbete. Från och med nu är det bli människor som fattar beslut men underlaget tas fram av datorn.

- Handläggarna som har studerat socialt arbete i fyra år får nu tid att träffa invånarna istället för att sitta framför datorn. Genom att hjälpa klienter till verkligt arbete beräknar vi kunna spara 4 miljoner om året, säger Frédéric Rambaud.

En nyckel till att lyckas så bra med implementeringen var att cheferna redan från

början var duktiga på att ha samtal och informera om de kommande förändringarna. De hade korta veckovisa informationsmöten där de rapporterade status för alla direkt och indirekt berörda. Medarbetarna fick på så sätt tid att bearbeta eventuella rädslor och ställa frågor under tidens gång.

- Vi lät medarbetarna beskriva sina drömjobb i början av projektet. Efter omstruktureringen har nu nio av tio fått det som de önskade sig, säger Frédéric Rambaud.

Frederic Rambaud forstätter: - Bitoreq spelar i samma liga som de riktigt stora företagen samtidigt som de låter oss ha kontroll och ägarskap över processen. n

Kontakta Bitoreq för mer information: kontakt@bitoreq.se • 0723 081 604 18

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

Bygg framtiden med oss Vi är en växande region med stark framtidstro, stolthet och konkurrenskraft. Kreativitet och entreprenörsanda har frigjorts.

Samarbetet i regionen ger oss styrka att förverkliga drömmar och idéer.

Framgång fämjar framgång.

sundsvallsregionen.se

SUNDSVALLSREGIONEN Hudiksvall

Härnösand

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

Nordanstig

Sundsvall

Timrå

Ånge

19

OFFENTLIG

IT

Så bör offentliga ledare vässa sig:

DATASKYDDSOMBUD PERSONLIGT ANSVARIGA FÖR VITEN Efter en längre rättsutredning har MAQS Advokatbyrå och Aigine AB funnit att dataskyddsombud skulle kunna bli personligt ansvariga för eventuella viten under GDPR som drabbar deras arbetsgivare. I Sverige finns idag drygt 9 000 anmälda dataskyddsombud.

[Text: Maria Moberg, Advokat, MAQS Advokatbyrå, Karl-Oskar Brännström, Jurist och VD, Aigine AB]

Det framkommer i en artikel författad av Maria Moberg, advokat och specialist inom arbetsrätt. Och verksamt från MAQS kontor i Malmö, och Karl-Oskar Brännström, jurist och erfaren entreprenör inom Tech-sektorn, med fokus på digitalisering och regelefterlevnad. Här följer deras artikel.

Just nu prövas fall om personligt skadeståndsansvar för arbetstagare i sin roll som dataskyddsombud i både Schweiz och Storbritannien. I båda fallen handlar det om företag som drabbats av kostnader under GDPR och där man söker skadeståndsersättning från dataskyddsombudet, som man menar har agerat uppsåtligt eller försumligt. Utfallet skulle kunna bli prejudicerande för hela Europa, då lagstiftningen ser snarlik ut. Det är nämligen en vanlig missuppfattning att man som dataskyddsombud aldrig skulle kunna bli personligt ansvarig för sitt arbete med GDPR. En sådan skyldighet kan dock bara uppkomma under specifika förhållanden och det finns handfasta råd för att undvika ansvar vilket vi kommer att beskriva i denna artikel.

ANSVARSFULL OCH OBEROENDE ROLL Skadestånd till registrerade och sanktionsavgifter från tillsynsmyndigheten ska enligt GDPR riktas mot personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet, det vill säga dataskyddsombudets arbetsgivare och inte dataskyddsombudet.

Dataskyddsombuden har dock mycket tydliga arbetsuppgifter och en ansvarsfull samt oberoende roll i organisationen vilket framgår av artikel 38 och 39 i GDPR. 20

KAN LEDA TILL KONFLIKTER Dataskyddsombudet förväntas dels ge aktiva råd till ledningen, dels övervaka organisationens regelefterlevnad.

Organisationen bär sedan ansvaret för prioriteringar och fullföljande av åtgärder baserat på dataskyddsombudets direktiv. Denna ansvarsfördelning kan i många fall leda till konflikter eftersom det faktiskt är en arbetstagare som ger direktiv om hur arbetsgivaren ska sköta sitt arbete. I artikel 38.3 finns det därför ett uttryckligt förbud mot repressalier mot dataskyddsombud.

Repressalieförbudet säger att man inte får avsätta eller utsätta dataskyddsombud för sanktioner för att denne har utfört sina uppgifter. Men vad händer om dataskyddsombudet inte utför sina uppgifter? Skulle dataskyddsombudet kunna bli personligt ansvarig då?

SKADESTÅNDSLAGEN I och med att GDPR inte har någon uttrycklig friskrivning om personligt ansvar för dataskyddsombudet skulle personlig skadeståndsskyldighet ändå kunna komma ifråga men då i enlighet med Skadeståndslagens regler för arbetstagare. Enligt Skadeståndslagen 4 kap 1 § kan en arbetstagare drabbas av skadeståndsskyldighet men det krävs att en rad förutsättningar är uppfyllda.

För att en skadeståndsskyldighet ska inträda krävs först och främst en uppkommen skada för arbetsgivaren, vilket i detta sammanhang bland annat kan vara skadestånd till registrerade, vite eller ett förbud mot vidare personuppgiftsbehandling.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

FEL ELLER FÖRSUMMELSE Det krävs vidare att arbetsgivarens skada orsakats genom arbetstagarens fel eller försummelse och att det finns en tydlig koppling mellan arbetstagarens handling och den uppkomna skadan. Detta kan vara fallet om någon t.ex. låter bli att vidta säkerhetsåtgärder eller går emot tydliga instruktioner och detta leder till en skada. Grundförutsättningen i Sverige är dock att arbetstagare inte ska bli skadeståndsansvariga gentemot sin arbetsgivare.

Skadeståndslagen säger att en arbetstagare kan bli skadeståndsskyldig om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter

OAKTSAMHET ELLER UPPSÅT Det innebär att för att skadeståndsskyldighet ska komma på fråga krävs det att handlingen varit grovt oaktsam eller har begåtts uppsåtligen. Arbetstagaren måste också ha en hög befattning som kräver kompetens och ansvarstagande.

Huruvida dataskyddsombud är att anse som en hög befattning kan diskuteras, men rollen kräver uttrycklig kompetens och innebär ett stort ansvar. Inte sällan har arbetsgivaren också investerat i fortbildning för att ytterligare stärka denna unika kompetens.

INGEN FÖRSÄKRING TÄCKER Arbetsgivaren måste ha ett tydligt intresse att få ersättning för sina skador.

Detta intresse anses särskilt stort om det inte finns någon försäkring som kan täcka skadorna. Det finns idag veterligen ingen svensk försäkring som täcker viten från myndigheter, då det

är olagligt att försäkra mot denna typ av sanktion. Arbetsgivaren torde därför sakna försäkring för många av de skador som man kan åläggas genom GDPR.

BRUSTIT I AKTIV RÅDGIVNING De situationer där ett skadeståndsansvar skulle kunna blir aktuellt är om dataskyddsombudet brustit i sin aktiva rådgivning och övervakning trots att de varit medvetna om att organisationen inte arbetar i enlighet med GDPR och kanske framförallt om bolaget utger sig för att vara GDPR-compliant.

Datainspektionens Nationella Integrationsrapport, där dataskyddsombud genom självskattning fick bedöma organisationens dataskyddsarbete, kom fram till slutsatsen att ingen organisation i Sverige uppfyller de krav som uppställs i GDPR.

STORA BRISTER ENLIGT RAPPORT Datainspektionens rapport visar också att det finns stora brister i registerhållningen över behandlingar av personuppgifter i e-post och filer, men även i processer och rutiner för att skyndsamt svara på förfrågningar från registrerade.

Samtidigt är det en majoritet av personer i ledande befattningar som vid undersökningar men även genom uttalanden i media menar att den egna organisationen har klarat av alla krav i sitt dataskyddsarbete. Detta trots att omfattande brister är identifierade och i många fall också dokumenterade av organisationens dataskyddsombud.

SKA INTE VARA MÖJLIGT En sådan skillnad mellan dataskyddsombudets och ledningens uppfattning ska egentligen inte vara möjlig enligt

GDPR. Om skillnaden i uppfattning uppkommit genom att dataskyddsombudet valt, eller rättare sagt valt bort, vilka brister som ska kommuniceras till ledningen skulle det kunna leda till personligt ansvar. Bolagets ledning kan ju inte agera på information som man inte har fått. Ett dataskyddsombud som medvetet väljer att inte rapportera vissa brister till ledningen skulle kunna anses ha varit grovt oaktsam och till och med handlat med uppsåt.

De rättsfall som nu ligger för avgörande ute i Europa kommer att visa om dataskyddsombudets speciella ställning gör att ett skadeståndsansvar gentemot arbetsgivaren kan uppkomma. Tills det finns rättspraxis på området bör man som dataskyddsombud därför vara tydlig med att rapportera de brister i personuppgiftshanteringen som man är medveten om.

SLUTSATS Det ingår inte i dataskyddsombudets ansvar att prioritera dataskyddsarbetet, utan detta ansvar faller på den personuppgiftsansvarige.

För att undvika diskussioner om personligt ansvar bör dock anställda dataskyddsombud vara fullständigt transparanta och tydliga med samtliga brister som identifieras i verksamheten, och tillse att dessa dokumenteras på högsta nivå. n

FAKTA OM FÖRETAGEN MAQS Advokatbyrå är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer med 140 anställda. Byrån har sina rötter i 1800-talet men det moderna MAQS grundades 2002. Vi har sedan dess vuxit i snabb takt till att idag vara en av de största advokatbyråerna i Sverige med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vår utgångspunkt är att leverera juridiska tjänster med högsta kvalitet och tror att detta görs på bästa sätt genom en modern organisation och ett proaktivt tänkande.

Aigine AB är ett svenskt företag som tillsammans med IBM utvecklat lösningar där artificiell intelligens appliceras för att hitta, dokumentera och hantera personuppgifter under GDPR. Aigine samarbetar med partners som Atea, Advania och Shibuya och har global närvaro genom distributionsavtal med Arrow ESC.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

21

LEDARSKAP

D IGITAL I N F RAS T RU KT UR [Text: Bo Höglander]

D Å L I G S T Y R N I N G AV

Säkerheten har för låg prioritet när kommuner och regioner investerar i digital teknik, anser Fia Ewald, konsult och IT-debattör.

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat henne vid flera tillfällen och kontaktar henne nu igen sedan det framkommit forskarkritik mot att kommuner agerar kortsiktigt när de satsar digitalt.

IT-forskaren Johan Magnusson menar att det är ett fundamentalt misslyckande av regeringen att den ger ”så lite och otrygga pengar till DIGG”. Han är forskare vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, samt föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation (SCD) i Göteborg.

Offentliga affärer fick tag på Fia Ewald, expert, konsult och IT-debattör med informationssäkerhet som specialitet. Dessutom är hon tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet. ”INGET SAMLAT ANSVAR”

I tidningen Dagens Samhälle, där forskarkritiken framförs, säger Fia Ewald att det i dag inte finns något samlat ansvar för den allt större gemensamma digitala infrastrukturen i Sverige. Hon håller med om att staten borde peka ut DIGG som samordnad beställare på det digitala området.

”DIGG NATURLIG HUVUDMAN”

Han ser Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, som en naturlig huudman för den nationella digitala infrastrukturen. Men då behöver myndigheten större muskler.

Fia Ewald, konsult och ITdebattör.

Vilka konsekvenser ser du framför dig om staten inte kan peka ut en beställare och hanterare av regelverk och styrning och varför kan inte MSB ha kvar ansvaret?

– Egentligen är det väl bara så att jag konstaterar att det inte går att urskilja någon långsiktig styrning av den digitala infrastrukturen utan att det istället görs en mängd punktinsatser till synes utan hänsyn till prioriteringar och beroenden.

” E N K E LT U T T R Y C K S Å H A LT A R H E L A D I G I TA L I S E R I N G S PROJEKTET TROTS AT T D E T K O S TA R STORA RESURSER.” 22

Detta leder enligt Fia Ewald likaledes till dålig ekonomisk styrning och att man inte får utväxling av investerade skattemedel.

Det gör också samarbetet mellan offentliga och privata aktörer svårare eftersom det inte finns en uppritad spelplan, påpekar hon för OFFENRLIGA AFFÄRER. ”HELA DIGITALISERINGEN HALTAR”

– Enkelt uttryck så haltar hela digitaliseringsprojektet trots att det kostar stora resurser, tillägger hon.

Hon hävdar samtidigt att det finns mycket stora säkerhetsbrister och att hennes förslag att flytta ”vardagssäkerheten” tillsammans med ett huvudansvar för den digitala infrastrukturen till DIGG är för att få säkerheten integrerad som en del i de normala processerna.

UTTALADE SIG EFTER IT-KRIS

Redan 2012 uttalade sig Fia Ewald för OFFENTLIGA AFFÄRER kring digitala säkerhetsfrågor. Detta sedan en av de allvarligaste IT-störningarna som någonsin inträffat i Sverige hade uppmärksammats och utretts av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Driftsstörningen inträffade i november 2011 och drabbade runt 50 av IT-driftföretaget Tietos kunder och slog bland annat ut väsentliga delar av IT-stödet hos Bilprovningen, Apoteket AB och flera svenska kommuner.

KONTINUITETSPLANERING

– Även om man gör ”säkra” IT-upphandlingar måste man ha kontinuitetsplanering, förklarade Fia Ewald som utredde samhällskonsekvenserna av driftsstörningen för MDB:s räkning.

– Man måste ha sådan planering själv och man måste kräva att ens leverantörer har det.

Oavsett vad man har avtalat om kan ju saker och ting inträffa, tillade hon. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

INNOVATION

Fram till 2025 satsar vi på fyra prioriterade områden Ordning och reda för att förstärka allmänhetens förtroende.

Hållbarhet för att vi vill bidra till omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle.

Digitalisering för att ta tillvara den nya teknikens möjligheter.

Delaktighet för att medarbetarna är vår viktigaste resurs.

Vi ligger i topp inom ledarskap, styrning och motivation enligt den nationella jämförelsen av hållbart medarbetarengagemang (HME) åren 2018 och 2019.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 9

www.rvn.se

IT KAN GÖ KOMMUN

– MEN DÅ KRÄ [Text: Chris Baker]

Chris Baker är EMEA-chef för Box

Under lång tid har det funnits förhoppningar om att IT ska kunna ge en ökad effektivitet i myndigheter, landsting och kommuner. Dessvärre är det nog tveksamt om IT generellt sett haft den effekten, åtminstone än så länge. En av de viktigaste orsakerna är att det saknas IT-system som kan hjälpa människor att utföra sitt arbete tillsammans med andra, alltså att samarbeta.

SPECIFIKA FUNKTIONER IT-system tar vanligtvis sin utgångspunkt i specifika funktioner, som till exempel finanser eller HR. Eller så är de specialutvecklade för en viss verksamhet, som exempelvis en särskild lösning för att spara dokument för marknadsavdelningen eller en fakturalösning för redovisarna. Dessa system används sedan i sin silo, och andra delar av verksamheten kommer sällan i kontakt med dem. Därför uppstår det ofta problem när de arbetsprocesser som används i olika delar av verksamheten och mellan helt olika verksamheter ska samordnas, med hjälp av IT-lösningar.

INNEHÅLLET INTE I FOKUS Det som idag ofta saknas är att innehållet, alltså det man arbetar med, inte är i fokus. Istället 24

fokuseras det på teknik och funktion, på olika applikationer och vad de kan göra. IT borde istället stödja processer i arbetet, utveckla dem och automatisera dem. Det som behövs är flexibla metoder och verktyg som passar hur vi alla arbetar och som kan anpassas till behoven från olika projekt och verksamheter, utan stora investeringar eller utvecklingstid.

För att IT ska bli bättre på att stötta en flexibel och utspridd organisation behövs flera förändringar: - Informationsdelning mellan olika delar av det offentliga, och även utanför organisationen, behöver bli enklare. Det finns tyvärr många exempel på hur informationsdelning inte fungerar optimalt mellan olika delar av det offentliga. Kommuner är ett exempel på organisation som dessutom är geografiskt utspridda, och där informationen ofta stannar lokalt eller skickas med e-post mellan olika personer. Detta trots att det finns molnbaserade, flexibla lösningar för att dela dokument och annan information.

- Samma approach kan användas för att dela information med medborgare – och även samarbeta med dem - på ett smidigare sätt.

Många tänker säkert att det är lagar och regler som sätter gränser för vilken information som får delas på vilket sätt, men det finns exempel på hur detta kan lösas.

- Det behövs ett IT-system för gemensamma arbetsprocesser. Det kan handla om allt från kontrakt till onboardingmaterial. Att få ihop allt den information som flyter omkring i olika system och samarbeta i utvecklingen av olika arbetsdokument, för att gemensamt lösa konkreta problem.

- Automatisering av gemensamma processer. I många fall hanteras en rad steg manuellt, och detta beror på att programvaror inte pratar med varandra eller att det inte finns smarta verktyg för att automatisera i dem. Maskininlärning är något som idag kan ge konkreta fördelar.

Automatisering av manuella, repetitiva uppgifter gör att medarbetare kan fokusera på det som är viktigast för arbetet och gör att alla blir mer produktiva.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

ÖRA STAT OCH MER EFFEKTIVA

ÄVS BÄTTRE SAMARBETE

deras gränssnitt blir ingen glad över. Ingen kommer åt något, inget går att dela och något samarbete är definitivt inte möjligt.

Ibland används därför trots allt konsumentprogramvaror, och initiativtagaren till detta finns ofta någonstans långt ut i organisationen och har inte alltid frågat IT-avdelningen om lov. Sådana småskaliga, informella lösningar fungerar för lokal användning - men de har alltså ofta problem med säkerhet och regelefterlevnad.

LÖS DET PROFESSIONELLT! Sammantaget krävs det alltså ett större fokus på hur arbetsprocesser faktiskt fungerar och kan bli enklare. Många av oss känner idag till smarta lösningar på detta, inte minst från vår fritid. Då är vi vana att dela och samarbeta om att redigera filer, utan begräsningar.

Ofta fungerar det fint oavsett vilka format vi använder oss av, och allt är så användarvänligt att vi med fog kan kalla det intuitivt.

PASSAR EJ STAT OCH KOMMUN Tyvärr är dessa konsumentlösningar inte en bra lösning för stat och kommun, eftersom de inte har tillräckligt hög säkerhet och inte

gör det möjligt att följa alla regler, till exempel om var data sparas och reglerna i GDPR. Dessutom saknar de ofta smarta funktioner, till exempel maskininlärningsstöd som hjälper och snabbar på processer.

VÅGA TÄNKA NYTT Att våga tänka nytt är en avgörande faktor.

Många myndigheter och kommuner har idag ett gammalt contentsystem som är avsett för att dela dokument och underlätta samarbete.

Ofta är det mycket svårt att anpassa det efter förändrade behov. De är mestadels avsedda för diarier och andra register, och

Framtiden är istället att professionellt lösa detta, precis som andra IT-utmaningar.

Skillnaden är att nu handlar det inte om att lösa behoven hos en funktion, och inte om att tvinga alla att jobba på samma sätt.

Fokusera istället på hur arbetet kan bli enklare genom att underlätta samarbete och stödja existerande processer. Användarna ska inte behöva tänka så mycket på format, säkerhet och regelfrågor, utan bara njuta av smidigheten hos moderna system. Då kan vi äntligen infria förväntningarna på IT som något som gör kommuner och myndigheter mer effektiva. n

Vårens vassaste utbildningar inom offentlig upphandling

SKL KOMMENTUS

“Superkunniga lärare! Snabb koppling till verkliga mål.”

Affärsrådgivare till offentlig sektor

affarsconcept.se

UPPHANDLING

LEVERANTÖR SKA KUNNA BEDÖMAS MED

SIS-STANDARD

[Text: Bo Höglander]

Inom några år ska det finnas en ny standard som ska underlätta och säkra rätt bedömning av leverantörer vid inköp och upphandling. En kommitté har tillsatts för att jobba fram en sådan SIS-standard.

– Vi har på kort tid fått massor med positiv respons, det är jätteroligt, säger till OFFENTLIGA AFFÄRER Catherine Borgkvist, ordförande i kommittén och till vardags ad kvalitetschef och dataskyddsombud (DPO) på Inyett.

Bland de medverkande finns just nu förutom SIS även Uppsala kommun, Kraftringen Energi AB i Lund, och givetvis Inyett AB, Helsingborg. Eftersom det var Helsingborgsföretaget som kom med idén och tog kontakt med SIS tyckte övriga att Catherine Borgkvist var given som ordförande i den tekniska kommittén. Projektledaren kommer från SIS och heter Hanna Axelsson.

STANDARD EFTERLÄNGTAD

FLER TILL KOMMITTÉN Inom kort räknar man med att knyta fler aktörer till sig, bland andra kreditupplysningsföretagen Creditsafe och UC. Fler intressenter kan anmäla sig till SIS. Kommittén har redan haft flera möten och fokus just nu ligger på det inledande skedet i en affär, det vill säga underlaget och parametrar som är relevanta för val av affärsrelation (pre-award). Ambitionen är dock att framtagna standarder och andra dokument även ska ha bäring på och kunna nyttjas under hela affärsrelationen (post-award), heter det på SIS webbplats.

MÅNGMILJARDBELOPP Projektet presenteras på SIS hemsida med en text, ingressen lyder: Varje dag görs tusentals transaktioner som kan summeras till mångmiljardbelopp. Vid valet av affärsmotpart behöver en beställare veta om den man väljer att göra affärer med 26

är tillförlitlig. I dagsläget genomförs en stor del av processen ofta manuellt, vilket medför stora kostnader. För att kunna effektivisera processen och få ett tillförlitligt resultat som är hållbart över tid behövs ett systematiskt och likartat sätt att samla in och bedöma information på. Detta kan skapas genom standardisering.

Catherine Borgkvist, ordförande i kommittén och till vardags ad kvalitetschef och dataskyddsombud (DPO) på Inyett.

”VI ÄR ALLA DRIVNA OCH H A R B O K AT TÄTA M Ö T E N, S Å O M A L LT F LY T E R PÅ KANSKE VI HAR ETT F Ö R S L AG AT T S K I C K A U T PÅ R E M I S S O M U N G E F Ä R ETT ÅR. REMISSTIDEN ÄR TRE MÅNADER SÅ I BÖRJAN AV 2021 KAN ETT FÄRDIGT VERKTYG L I G G A PÅ B O R D E T ”

Att en standard är efterlängtad kan Catherine Borgkvist intyga. Hon har genom sitt mångåriga uppdrag på Inyett erfarenhet av att kunder oroar sig för hur säker en leverantör kan vara en hel avtalsperiod.

– Många har frågat mig om detta sedan jag byggt upp Inyetts kundtjänst och pratat med så gott som samtliga kunder vid något tillfälle, säger Catherine Borgkvist.

Hon tänker sig att kommittén kan landa i att peka ut ett antal parametrar som kan användas för att säkerställa bedömningen av leverantörernas kvalitet och uthållighet.

SKA VARA ENKELT Catherine Borgkvist betonar att man absolut inte vill göra det svårare för leverantörer att delta med anbud i offentlig upphandling.

Det ska vara enkelt och modellen kommer sannolikt att vara självsanerande och sortera bort oseriösa aktörer som inte klarar de utpekade parametrarna, hoppas hon.

HUR SER TIDSASPEKTEN FÖR KOMMITTÉNS ARBETE UT? – Vi är alla drivna och har bokat täta möten, så om allt flyter på kanske vi har ett förslag att skicka ut på remiss om ungefär ett år. Remisstiden är tre månader så i början av 2021 kan ett färdigt verktyg ligga på bordet, avslutar Catherine Borgkvist.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

YVONNE VILL UTVECKLA BÅDE MÄNNISKOR, FÖRETAG OCH ORGANISATIONER Yvonne Liberg lever med ambitionen att hela tiden utveckla både människor, företag och organisationer. I det egna bolaget Mebyou AB får hon utlopp för sin passion genom att arbeta med förändringsarbeten och implementering med hjälp av duktiga verksamhetskonsulter och projektledare.

[Text: Örjan Persson]

Vi träffar Yvonne Liberg, VD och huvudägare till Mebyou AB. Hon startade företaget 2013 med syftet att utveckla både människor och bolag, och sedan dess har det utvecklats till dagens framstående leverantör av IT-tjänster med lång erfarenhet av att hjälpa organisationer inom både privat och offentlig sektor.

Varför bestämde du dig för att arbeta med e-tjänster?

– Det hade länge funnits ett intresse från kommunernas organisationer för hjälpmedel i olika former. Vi här på Mebyou har själva arbetat inom kommunen, men också som leverantör till kommuner med andra produkter än vårt e-srv.

När vi hörde talas om upphandlingen SKL drivit åt 200 kommuner, där målet var att få fram en modern boknings- och bidragstjänst, kunde vi helt enkelt inte låta bli att dela med oss av vår kunskap och erfarenhet, säger Yvonne Liberg som äger 51 procent av det personalägda företaget.

– Jag är stolt över det upplägget – att de som tror på det vi håller på med också har chansen att köpa in sig i vår verksamhet.

FÖRÄNDRINGSARBETEN OCH IMPLEMENTERING Mebyou AB utvecklar både företag och organisationer, bland annat genom att arbeta med förändringsarbeten och implementering med hjälp av duktiga verksamhetskonsulter och projektledare. Mebyou AB utvecklar också ledningsgrupper och team, samt utbildar och coachar både ledare och medarbetare. Det rör sig om både små och stora uppdrag för såväl privata som offentliga aktörer.

I konceptet ingår också ett modernt molnbaserat boknings- och bidragsprogram.

– Via detta kan kommuner erbjuda sina invånare, föreningar och företag allt från bokningar online med kortbetalning till bidragsansök-

ningar där föreningar kan se allt på sin sida i tjänsten. De behöver således inte skicka in signerade papper via post, upplyser Yvonne.

Hon berättar att Mebyou är en av fyra av leverantörer som via ett avtal värt 700 miljoner kronor ska leverera IT-lösningar i syfte att underlätta för bland annat företag och föreningar att boka kommunala

IT

lokaler, göra betalningar och söka bidrag.

Det är SKL och 200 kommuner som har upphandlat det nya ramavtalet med målet att finna gemensamma lösningar.

– Det handlar om att föreningslivet ska lägga mindre tid på administration och mer tid på att göra det enklare. Sådana insatser är viktiga för oss, vi vill göra skillnad, säger Yvonne Liberg till Borås Tidning.

VILL GÖRA SKILLNAD Att just utveckla och göra skillnad är begrepp som Yvonne Liberg ser som tydliga drivkrafter i sitt företagande.

– Vi lyssnar på vad kunderna behöver, vi utgår alltså från vad kunderna säger, inte det vi tror kunden vill ha. Hos oss är kundutveckling i fokus, framhåller hon.

Yvonne poängterar att man vill leverera mer än bara en tjänst. För Mebyou är det viktigt att kunden klarar av verksamhetsutvecklingen som krävs för att byta till ett nytt system. Kunden kan behöva ändra arbetssätt för att den tjänst man erbjuder ska komma till sin rätt.

– Där är vi riktigt duktiga, säger Yvonne med stort eftertryck.

– Vår IT-lösning ligger i framkant och uppfattas allmänt som väldigt interaktiv och användarvänlig.

Yvonne har tydliga mål och ambitioner inför framtiden. Det handlar om att fortsätta utveckla lösningar efter kundernas och marknadens behov. Förhoppningen är att en tredjedel av landets kommuner ska välja Mebyou inom några år. n

BYGG BORT SABOTAGE OCH INBROTT Ett inbrott i en larmad fastighet är över på 5-10 minuter. Då hjälper inte vare sig kameror, larm eller väktare. Lösningen är att komplettera med okrossbara rutor - tjuven kommer inte in och sabotören krossar inget glas.

När larmet går är intrånget redan ett faktum. 10 minuter är allt en professionell inbrottstjuv behöver för att stjäla det som är värt att ta med sig. På denna korta tid hinner ofta inte polis eller bevakningstjänst komma till platsen. Visst vore det bättre om intrånget aldrig sker? Då slipper du både obehaget med själva inbrottet, saneringen av glaskross, byte av fönster och förlusten av stulen egendom.

Det finns en hel del fysiska åtgärder man som fastighetsägare kan göra för att slippa både obehaget och de ekonomiska konsekvenserna som följer av ett inbrott. Enligt uppgifter från Länsförsäkringar sker de flesta inbrott fortfarande genom fönster och dörrar.

Susanne Fagerberg, skadespecialist på Länsförsäkringar sammanfattar bolagets syn på fastigheternas svagaste delar i det fysiska skalskyddet.

- Generellt sett är fönster och glaspartier oftast den svagaste punkten i fastigheten. Efter fönster och skyltfönster följer olika typer av dörrar såsom ytterdörrar, bakdörrar och portar. Det är ytterst sällan någon bryter sig in genom exempelvis rökgaslucka på tak eller direkt genom väggar och tak, säger Susanne.

OKROSSBART. Hammerglass VD, Bengt Nilsson framför ett parti med ytterligheten i bolagets produktportfölj - extremt säkra isolerglas. Förutom att tåla gevärsskott och bilbomber så larmar ytterrutan vid minsta försök till vandalism eller inbrott.

En satsning på det fysiska skalskyddet både förhindrar inbrott, försvårar för vandalism och leder samtidigt till en bättre driftsekonomi. En av dem som arbetar för att försvåra för både inbrott och vandalism är Bengt Nilsson, VD vid Hammerglass AB, som tillverkar och säljer okrossbara glaslösningar av polykarbonat. Han svarar på frågan vad man kan förvänta sig när man byter från vanligt glas till Hammerglass fönsterlösningar.

- Vi erbjuder en glaslösning som är i princip helt okrossbar. Våra glas av nanobehandlad polykarbonat är en inbrottstjuvs värsta mardröm. Förutom att Hammerglass-skivorna är 300 gånger starkare än vanligt glas så kan de även levereras i isolerglas-kassetter med samma u-värde som vanliga isolerglas. Idag levererar vi mycket till kommunala och kommersiella fastigheter där fastighetsägarna har tröttnat på glaskross och fönsterbyten och där man har anammat ett mer långsiktigt kostnadsperspektiv. Vi har flera exempel på fastighetsägare som sparat 100 000-tals kronor genom att successivt bygga bort glaskrosset med byten till Hammerglass. För fastigheter med ännu större risker och krav på skydd har vi även hammerglass-lösningar som är skott- och explosionsäkra, avslutar Bengt.

Vad är Hammerglass Hammerglass är en nanobelagd polykarbonatskiva – 300 gånger starkare än glas. Produkten finns både som Isoler och som Add-On. Hammerglass Isoler i 3-glas har U-värde ner till 0,64 och levereras med samma garantitid som vanliga isolerglas. Hammerglass Add-On - ”Det osynliga gallret” - är ett utanpåliggande system som monteras framför befintliga fönsterglas. De flesta större fönstertillverkare har Hammerglass i sitt sortiment så installation kan ofta göras med upphandlad glasmästare eller hantverkare.

”Vi har flera exempel på fastighetsägare som sparat 100 000-tals kronor genom att successivt bygga bort glaskrosset med byten till Hammerglass” Det är inte konstigt att allt fler kommuner byter till Hammerglass efter varje glaskross. Kravet på glasmästaren att bygga bort problemen reducerar snart kostnaden för glasbyten till ett minimum. Med insikt om besparingsmöjligheten projekteras numera många nya skolor med Hammerglass i samtliga fönster.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

Hammerglass AB · info@hammerglass.se · 0431 25 000 · www.hammerglass.se

29

UNBREAKABLE.

OFFENTLIG

IT

TENDIUM – VILL HJÄLPA HE

AI KAN UNDER KÖPARE OCH L [Text: Bo Höglander]

Artificiell intelligens skulle kunna revolutionera den offentliga upphandlingen och underlätta dramatiskt för både upphandlare och leverantörer.

Då handlar det inte om pdf-faktura och e-post utan om att systematiskt strukturera och analysera stora datamängder och på så sätt öka transparensen samtidigt som man underlättar för små och medelstora företag att lägga anbud.

Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är ett faktum. Utvecklingen går snabbt och

både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Men hur går det egentligen för offentlig sektor och mindre företag och då specifikt i köp-sälj-relationen, eller med andra ord, upphandlingsområdet? Trögt, om man ska tro de som ligger i framkant.

AI ANVÄNDS NÄSTAN INTE – Artificiell Intelligens, AI, används nästan inte alls i den offentliga marknaden. Om vi ska få in fler anbud så måste det bli enklare för leverantörerna att delta, menar Hannes Dernehl på uppstickaren Tendium.

Jag träffar honom och kollegan Oskar Lundgren samt Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv, en måndag i Stockholm. Vi sitter högt upp i en fastighet på Mäster Samuelsgatan med utsikt över en växande stad med lyftkranar och pågående nybyggen. Sergelrondellen skymtas och ännu längre bort de välbekanta kyrktorn som är omistliga bland huvud stadens landmärken.

ETT FORSKNINGSBOLAG Tendium är ett forskningsbolag som använder artificiell intelligens för att effektivisera den offentliga marknaden.

30

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

LA SAMHÄLLET

RLÄTTA FÖR LEVERANTÖR ”Genom att strukturera data möjliggör Tendiums teknologi djupare analys och processoptimering för att förbättra konkurrensen och transparensen”, som det står på hemsidan.

– Vår dataanalys bygger på flera sorters artificiell intelligens, understryker Hannes Dernehl. Detta gör det hela kostsamt, men samtidigt är möjligheterna enorma. Inte undra på att tillsyns- och stödmyndigheterna Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheter ser med nyfikenhet på den nya aktören.

– Hittills har vi medvetet seglat under radarn, säger Hannes Dernehl. Han berättar att man vänt sig till externa investerare eftersom det är mycket kostsamt att utveckla AI-baserade tjänster.

OFFENTLIGA AKTÖRER En annan målgrupp för bolaget är offentliga aktörer som vill öka affärsnyttan och transparensen och underlätta för sina leverantörer. Liksom branscher och branschorganisationer, där Svenskt Näringsliv är en av flera.

– Det är viktigt för oss att samarbeta med aktörer som Upphandlingsmyndigheten.

De har förstått sin roll i det nya, att de inte själva behöver bygga systemen men kan samla fakta och statistik. Vi kan strukturera data och bistå med innovation, menar Oskar Lundgren.

INNOVATÖRER BEHÖVS Ellen Hausel Heldahl har under många år arbetat med upphandlingsfrågorna, både som jurist och utredare åt regeringen. Nu är hon Svenskt Näringslivs sakkunniga på området som hon följer minutiöst och

dagligen. Hon ser Tendium som en föregångare inom innovation, sådana som behövs för att digitaliseringen ska få fart inom offentlig upphandling.

– Alla nya aktörer som Kivra, Spotify och andra har startat som innovationer.

Men i den offentliga affären används AI knappast alls. 70 procent av alla förfrågningsunderlag är kopior av tidigare underlag, ibland glömmer man till och med att ändra kommunens namn, säger upphandlingsexperten.

Oskar Lundgren inflikar att felställda krav kan utesluta leverantörer i onödan och att ”återanvändning” av gamla förfrågningsunderlag gör att de kraven lever vidare vilket försämrar både konkurrens och innovation.

– Eftersom det i slutänden oftast är det lägsta priset som avgör vem som vinner en upphandling, blir kraven det främsta verktyget som upphandlarna har för att påverka vem och vad som vinner. Men om man inte vet effekten av det verktyget, eller inte använder det alls genom att kopiera gamla förfrågningsunderlag, så har man ingen styrning utan det ”blir som det blir”, fortsätter Oskar.

”SAMLA ALLA FFU!” Ellen Hausel Heldahl har en dröm om att alla upphandlingsunderlag skulle samlas in och analyseras med hjälp av algoritmer. Mycket skulle komma fram då, tror hon. Men i dag dominerar fem aktörer, ”The Big Five”, marknaden för upphandlingsannonser och underlag. När upphandlingen väl är slutförd, tilldelningsbeslut meddelats och tiodagarsfristen löpt ut så försvinner underlagen ut i cyberrymden.

IT

De tre runt bordet är överens om att man skulle kunna upptäcka både vänskapskorruption och riktade upphandlingar, liksom felaktig fakturering och bristande uppföljning med hjälp av kraftfull artificiell intelligens.

ÖKAD TRANSPARENS = FLER ANBUD Därmed skulle transparensen öka och fler leverantörer överväga att delta med anbud.

Konkurrensen skulle förbättras och därmed även hushållningen med allmänna medel.

– I dag är den främsta konkurrenten papperskorgen när en mindre eller medelstor leverantör överväger deltagande i an upphandling, menar Ellen Hausel Heldahl.

– Tyvärr har alltför många sett riktade förfrågningsunderlag eller bristande avtalsuppföljning, något som riskerar att urholka förtroendet för de offentliga aktörerna, understryker Hannes Dernehl.

NÖDVÄNDIGA VERKTYG – I längden utgör det ett demokratiproblem.

Därför blir alla som vi pratar med glada när vi säger att vi kommer med de nödvändiga verktygen för att komma till rätta med dessa problem, tillägger han.

AI skulle även kunna underlätta så kallad kategoristyrning, menar Eller Hausel Heldahl. I dag upphandlar och avropar förvaltningarna i en kommun i stuprör, var för sig. Den ena handen vet inte vad den andra gör. Med kategoristyrning sluter man inte ensidiga avtal per förvaltning utan i stället över hela linjen, gemensamt för många eller alla förvaltningar och för större produktgrupper. Det ger överblick och spar tid och pengar.

90 PROCENT ÄR SMÅFÖRETAG – Stora köpare glömmer lätt att 90 procent av alla svenska företag enbart har tio anställda eller färre, påminner Ellen Hausel Heldahl.

HANNES DERNEHL AVSLUTAR: – Vi hoppas att vår teknik ska göra det enklare så att de mindre företagen inte väljer bort den offentliga affären. Det är oftast små- och medelstora företag som står för nytänkandet.

Kan vi fixa det så har vi kommit långt, reflekterar han. n

OFFENTLIG

IT

Bredd och djup på

E-FÖRVALTNINGSDAGARNA 2019 Artificiell intelligens, AI, och digitalisering kan erbjuda lösningen på flera av vår tids utmaningar. Det var nog inte enbart energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman som hade detta klart för sig under E-förvaltningsdagarna 2019.

Han talade på onsdagen under rubriken Framtidens digitala folkhem och skissade först den historia som han själv och hans parti identifierar sig med. För 150 år sedan var Sverige att fattigt land, en fjärdedel av befolkningen emigrerade. Men människor slog sig samman i fackföreningar, partier och folkhemmet och välfärdsstaten växte

Anders Ygeman tog ett exempel från sin egen vardag. Stockholms stads skolförvaltning har nyligen skaffat en digital plattform där man till exempel ska kunna boka tid för föräldrasamtal. Det gjorde ministern, varpå läraren ringde upp och sa: ”Snälla Anders, kan inte du använda lappen i klassrummet som alla andra?”

NY OMSTÖPNING PÅ G

UTVECKLINGSPOTENTIAL

Nu står vi på tröskeln till en ny omstöpning av samhället, menade han, där digitaliseringen och AI kommer att spela avgörande roller. Sverige ligger bra till, befolkningen är – som det heter – digitalt mogen. Men det finns en del att göra och många anser att offentlig sektor måste utvecklas snabbare till nytta för medborgarna.

Med andra ord finns en potential för utveckling. På vissa områden har man kommit långt. Det finns kommuner som använder AI för att räkna ut biståndet och för screening.

– Om ett litet land som Sverige ska klara utmaningarna krävs det att vi jobbar tillsammans, slog ministern fast.

”VI HAR ÄNNU INTE UPPLEVT EN A L LV A R L I G S O L S T O R M S E D A N V I I N L E D D E D I G I TA L I S E R I N G E N. E N S Å D A N K A N B L I E N H Ä N D E L S E S O M K A N S L Å M O T S A M H Ä L L E T PÅ M Å N G A O T R E V L I G A S Ä T T S A M T I D I G T. ”

32

[Text: Bo Höglander]

TIOÅRSJUBILEUM Årets E-förvaltningsdagar hölls onsdag och torsdag, 9-10 oktober, för tionde året i rad.

– Vi har fokuserat på medborgarnyttan samt kunnat arbeta med programråd som visat mod och engagemang, förklarade Lars-Göran Fröjd en av hemligheterna bakom den tioåriga succén.

L-G, som han oftast kallas, har varit med från starten då temat var Tillsammans bygger vi framtidens digitala samhälle redan idag. Litet av temat återanvändes i år då rubriken sattes till Tillsammans mot världens främsta förvaltning.

INTERNETSTIFTELSEN KARTLÄGGER Internetstiftelsen i Sverige, en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige fanns på plats. Färgstarka Anne-Marie Eklund Löwinder företrädde stiftelsen och deltog även i panelsamtal. Hon är rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter och är ledamot i ett flertal styrelser och svarar på remisser åt statens offentliga utredningar om internet och säkerhet.

När det gäller digitala tjänster är Sverige unikt bl.a. beroende på Bank-ID som 80 procent har. En av fyra över 75 år har. Fram tills nu har det gått att vara ”manuell”, nu blir även offentliga tjänster alltmer digitala.

UTBILDNING BEHÖVS Även om svenskarna är skapligt digitalt mogna så behövs utbildning i de äldre skikten av befolkningen. Få över 50 har fått utbildning i digital källkritik. 93 procent av svenskarna använder internet på jobbet

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

En intresserad publik följde föredrag och panelsamtal i plenum.

och 78 procent använder internet en eller flera gånger varje dag. Sju av tio använder internet för att jobba hemifrån.

Nu börjar 40-talisterna komma in på internet i stor skala nu. De utgör den störst ökande gruppen på internet nu. 50-talisterna har hunnit börja arbeta med internet innan de gick i pension och 70-talisterna är i hög grad digitala. 99 procent använder internet.

90-talisterna är superdigitala och de som är födda på 00-talet kan man kalla ”generation Snapshat”.

MSB PÅ PLATS På plats fanns även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vars representant Åke Holmgren, tryckte hårt på säkerheten. Det gäller att vara beredd på incidenter och händelser.

– Vi har ännu inte upplevt en allvarlig solstorm sedan vi inledde digitaliseringen.

En sådan kan bli en händelse som kan slå mot samhället på många otrevliga sätt samtidigt.

Många typer av stödtjänster kan slås ut, varnade Åke Holmgren.

Konferensens moderatorer Anna Benson och Per Mosseby intervjuade statsrådet Anders Ygeman på E-förvaltningsdagarna 2019.

Men det kan räcka med en ovanligt varm sommar för att saker ska hända. Sommaren 2018 blev extremt varm och ledde till problem med fjärrkyla och kylsystem i datahallar.

EDIAMOND AWARD TILL HALMSTAD E-förvaltningsdagarna innehåll både allvar och glädje. Utmärkelserna eDiamond Award delades ut. Det var projektet med digitaliserade lägenheter för äldre som prisades.

OFFENTLIGA AFFÄRERS utsände Mattias

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

Westerdahl pratade med vinnaren, Halmstad Kommuns Jennie Vidal.

– Det känns helt fantastisk, just det samarbete som vi fått pris för är det som är framtidens lösning på hur vi ska klara utmaningen med en allt äldre befolkning.

VILKA ÄR INVOLVERADE I DETTA SAMARBETE? – Hemvårdsförvaltningen, Halmstads fastighetsbolag, Halmstads stadsnät, Högskolan i Halmstad och Region Halland. Alla är delaktiga i projektet. n

33

KOMMUNIKATION

När krisen är ett faktum

K OM M UN I KAT Ö REN KA N I NG E T RYGGH ET [Text: Bo Höglander]

Anders Fridborg, säkerhetschef i Uppsala kommun

Hur hanterar du kommunikationsuppdraget när allt ställs på sin spets och när känslor vinner över fakta? Hur håller man sitt huvud kallt och kommunicerar effektivt när krisen är framme?

Säkerhetschefen tog också exempel från kommunikationen i samband med de stora skogsbränderna somrarna 2017 och 2018. Att välja ut en och samma talesperson kan vara bra för att ge kontinuitet och skapa trygghet, vilket gjordes i Ljusdal sommaren 2018. Bakom kulisserna slet en hel tillfällig kommunikationsavdelning bemannad med folk från hela Sverige.

Hanteringen var komplex, men det märkte inte den vanlige tittaren/lyssnaren.

Det var några av frågeställningarna som Anders Fridborg, säkerhetschef i Uppsala kommun, förväntades svara på inför ett auditorium av offentliga kommunikatörer från hela Sverige.

Dessutom: Vilka olika krav ställer olika kriser? Och hur når vi fram med budskap om säkerhet när otrygghet är en känsla? Hur förbereder sig organisationer och individer för att klara några av dagens svåraste kommunikativa utmaningar?

”MEDAN VI TALAR…” Ett uttryckssätt som går hem när kommunikatören talar inför press och allmänhet är ”as we speak”, ”medan vi talar”, för att markera att det görs mycket, även om det inte syns utåt.

– Varje tillfälle att kommunicera gör att man blir en efterfrågad aktör, slog Anders Fridborg fast.

Under de omfattande störningarna i dricksvattenleveranserna augusti/september 2017 i Enköping blev Facebook huvudnumret i kommunikationen.

TERRORDÅDET 2017

SAMMA FRÅGA OM IGEN

Anders Fridborg tog avstamp i händelserna kring terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 5 april 2017. Fem dödsoffer krävdes, 15 skakades och dådets följdverkningar drabbade hela huvudstaden och dess invånare. Men inte bara Stockholm utsattes.

Många Uppsalabor arbetar eller studerar i huvudstaden och pendlar dit dagligen. Alltså påverkades även Uppsala av de dramatiska timmarna och dygnen.

– Vår inriktning var att vi måste ta hand om barnen, minns säkerhetschefen som menar att man inte ägnade sig åt att kommentera situationen i sig – det gjorde andra bättre. I stället skulle man från staden berätta vad man gjorde och visa empati.

HANDFASTA TIPS

Vinnaren av Megafonen 2019, Angelica Ekholm

34

Anders Fridborg gav handfasta tips på vad man som kommunikatör bör tänka på i såväl kris som vardag.

Som att veta att det inte alltid är de stora, svåra frågorna som berör människor. ”Varför luktar det kattpiss i hela Uppland?” undrade en journalist vid ett tillfälle och vände sig till staden. Det visade sig att frågan var välgrundad, det luktade illa på många ställen. En närmare undersökning visade att lukten kom från massabruket i Skutskär.

– Kommunen gick ut hårt. De ansvariga i Enköping var duktiga på att möta problemen. En lärdom man kan dra är att samma fråga dyker upp om och om igen i kommentarsfältet om man använder sociala medier som Facebook. Det beror på att användarna inte alltid läser tidigare inlägg utan utgår direkt från huvudfrågan i det första inlägget.

Slutligen tipsade Anders Fridborg om att MSB har gett ut vägledningar som man kan dra nytta av som offentlig kommunikatör i samband med incidenter och kriser.

– Värderingarna som styr oss i vardagen ska även styra oss under krisen, menade han.

OFFENTLIGA AFFÄRERs Mattias Westerdahl fick en kort pratstund med vinnaren av Megafonen 2019, Angelica Ekholm, Borlänge.

FÖRST OCH FRÄMST, HUR KÄNNS DET?

– Det är grymt roligt, det ät fantastiskt kul att ta hem det här priset till Borlänge som en revansch, berättade Angelica Ekholm. Ett år tidigare utsågs Borlänge till “Sveriges fulaste stad”. Med ett påhittigt och gediget kommunikationsarbete lyckades staden och Angelica vända den tråkiga utmärkelsen till något positivt.

Hellre trevlig och ful, helt enkelt.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

Tillitsbaserad styrning och ledning - hur går det till i praktiken?

Ett matnyttigt och jordnära seminarium med Tuff Ledarskapsträning Regeringens Tillitsdelegations slutsatser är att detaljstyrningen behöver minska och handlingsfriheten öka i offentlig sektor. Detta för att tillvarata medarbetarnas kompetens, kunskap och engagemang. Många är benägna att hålla med om teorierna – men hur får vi till det i verkligheten?

Någon som sedan länge utmanat de gamla hierarkiska ledningsteorierna som börjar bli utdaterade och begränsande är Karin Tenelius.

Hon har blivit expert på medarbetarstyrda, självorganiserande företag genom en lång erfarenhet av experimenterande. I takt med att trenden vuxit sig starkare de senaste åren, har hon också koll på vad som händer på området runt om i världen. Seminariet ger dig en matnyttig utblick som ger inspiration, men framförallt handfasta aspekter på hur man omsätter teori till praktik.

Kostnadsfritt Seminarium!

Tuff Ledarskapsträning hjälper organisationer att ställa om till att arbeta mer tillitsbaserat. ”För att omsätta ett medarbetarorienterat ledarskap i praktiken är nyckeln att inte underskatta vad det innebär att avlära gamla mönster och öva upp nya förmågor”, säger Karin Tenelius, Tuff Ledarskapsträning som i seminariet kommer att ge konkreta exempel på hur det går till.

Seminariet kommer att ta upp konkreta fallstudier, ge praktiska verktyg och helt nya infallsvinklar. Syftet är att ge deltagarna en injektion att direkt börja prova på hemmaplan.

Var och när?

Stockholm 18 mars Malmö 28 feb Göteborg 25 mars 8:30-9:30 (frukost serveras från 08:00) www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

Anmälan: Anmäl dig på tuffledarskapstraning.se För mer info, ring 08-446 16 20 eller maila info@tuffledarskapstraning.se

Varmt välkommen!

35

OFFENTLIG

IT

ALLT FLER UPPTÄCKER FÖRDELARNA MED

MOLNTJÄNSTER Allt fler företag och organisationer inser fördelarna med molntjänster.

Det är ett område som företaget Safespring sedan länge ser som sin egen bakgård.

Safespring levererar säkra, snabba och flexibla moln- och IT-infrastrukturtjänster baserade på Open Source och öppna standarder.

[Text: Örjan Persson]

Safespring blev ett eget bolag i början av 2017 men har utvecklat sin molnplattform sedan 2014. Från början drevs Safespring som ett eget affärsområde hos en systemintegratör, men i samband med en konsolidering placerades Safespring i ett eget bolag. Idag ägs det av ledningen, en extern investerare samt anställda, vilka erbjudits möjlighet att investera i Safespring.

– För oss är det viktigt att personalen är med och känner sig delaktig eftersom det är de som bygger och driver våra tjänster. Därför är både kultur, intressanta arbetsuppgifter, värderingar och ersättning viktiga komponenter i vår personalpolitik. Personalens engagemang har visat på en stark tro på vårt arbete, säger Fredric Wallsten, VD i Safespring.

Han berättar att ambitionen initialt var att bygga en plattform för att kunna leverera produkter i rollen som systemintegratör, men som en tjänst. När man sedan vann upphandlingen att leverera infrastruktur som tjänst till den akademiska sektorn i Norden blev detta Safesprings huvudfokus. Säkerhet och flexibilitet blev tydliga fokusområden.

– Drivkraften var att erbjuda lokala, moderna och kostnadseffektiva alternativ. Därför valde vi en strategi att arbeta med öppen källkod, förklarar Fredric.

INFRASTRUKTUR SOM TJÄNST

Safespring erbjuder infrastruktur som tjänst, det vill säga serverkapacitet, lagring och backup som tjänst inom Sverige och Norge från ett svenskt respektive norskt företag. Det innebär uppfyllnad av såväl juridisk, teknisk som fysisk säkerhet, samtidigt som tjänsterna blir kostnadseffektiva.

36

– Vi bygger allt med öppen källkod och utan att med teknisk funktionalitet låsa in användare i plattformen. Safespring är ett tryggt val för kunder som behandlar känslig data och efterfrågar en snabb och flexibel lösning, framhåller Fredric Wallsten.

Kunderna befinner sig i olika faser i sin tekniska transformation. För att kunna bistå dem erbjuder Safespring även plattformstjänster och utbildning i syfte att möjligöra en snabbare och bredare utveckling hos kunden. Bolagets konsulttjänster är tätt kopplade till leverans av infrastrukturtjänster och utvecklas tillsammans med experter inom DevOps, Containers, Kubernetes och andra sofistikerade teknologier.

Fredric Wallsten, VD i Safespring.

LÖSER TEKNISKA UTMANINGAR

En av många som upptäckt Safesprings lösningar är IVBAR som benämns som en av Europas mest framträdande aktörer inom leverans av applikation till hälsosektorn. Mjukvaran de erbjuder hjälper vårdföretag att göra avancerade verksamhetsanalyser, ersättningsmodeller och internationell benchmarking inom sjukvården.

Safesprings leverans som är baserad på både säkerhet och flexibilitet gör att IVBAR enkelt kan utveckla sin tjänst ovanpå Safesprings infrastruktur.

– IVBAR:s tidigare IT-lösning var ganska statisk. Det var långa ledtider för att beställa en ny server, konfigurera nätverk och för all kontakt med support. Det rådde stora begränsningar i vilka servertyper som fanns, liksom begränsningar i administratörsrättigheter. Med vår grund i OpenStack som plattform ges friheten att designa system som löser IVBAR:s tekniska utmaningar och låter dem ta ansvar för hela livscykeln. Med Safespring har IVBAR även en stabil grund säkerhetsmässigt som är en förutsättning för att verka i sin sektor, säger Fredric Wallsten.

IVBAR, konstaterar att ”Safespring levererar en produkt som ger bolaget makt och frihet över sin IT-infrastruktur och att man därmed inte är beroende av en IT-partner som begränsar företagets kreativitet”.

HELHETEN AVGÖR

När man väljer att köpa IT-resurser som tjänst behöver man göra ett antal överväganden. Det ska naturligtvis fungera tekniskt men det finns även en del andra aspekter att ta hänsyn till.

– Helheten bör vara det som avgör valet, anser Fredric Wallsten.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

– Frågor man bör ställa sig är: Vem har den yttersta kontrollen över IT-infrastrukturen, vilka sanktioner kan drabba min leverantör, har min leverantör möjlighet att hantera min data på ett för mig korrekt sätt, och kan jag flytta mina IT-resurser när jag behöver det, eller blir jag inlåst hos leverantören?

När man fått tillfredställande svar på frågorna som Fredric nämner anser han att man kan börja utvärdera funktionalitet och kostnader för tjänsterna. Han understryker att det gäller att även räkna med kostnaderna för datatransport, API-anrop och/eller kostnader för databas, transaktioner eller skrivningar till disk.

– Dessa, inte alltid så tydliga, tilläggskostnader kan många gånger stå för så mycket som 30–40 procent av totalkostnaderna för tjänsterna. Jag vill vara tydlig med att Safespring inte debiterar några sådana kostnader. Vi påverkas heller inte av utomeuropeisk lagstiftning eftersom vi är ett svenskt bolag och regleras av samma lagar och regler som våra kunder. Det gör att vi kan hantera kundernas data med högre juridisk säkerhet. Vi förespråkar öppna standarder som är oberoende av oss som leverantör. ÖPPNA STANDARDER

Molntjänster är förstås högaktuella i det sammanhanget, och här lyfter Fredric Wallsten fram det allt mer komplicerade juridiska läget

gällande integritet och sekretess, inte minst med tanke på lagstiftning som amerikanska Cloud Act och europeiska GDPR. Han pekar också på att det finns andra viktiga parametrar att ta hänsyn till när det gäller lagring av data. Det finns, menar han, ett stort värde i att molntjänstleverantörer använder öppna standarder och öppen källkod. Det skapar grunden för en robust oberoende infrastruktur som ger frihet att välja. Med öppna standarder elimineras inlåsningseffekter som annars är vanliga hos de globala molntjänstjättarna.

– Molntjänster skapar fantastiska möjligheter till digital transformation och är en plattform för att accelerera utvecklingen av nya tjänster.

När man väljer sina leverantörer bör fokus ligga på molntjänster som är anpassade till svensk lagstiftning och ger förutsättningar för både långsiktig trygghet och innovation utan inlåsning, poängterar Fredric Wallsten.

LYFTER FRAM PERSONALEN

Fredric framhåller gärna Safesprings personal som har lång erfarenhet av systemförvaltning och drift av infrastruktur. Man bygger egna verktyg men ser även automation som en nyckelfunktion för att eliminera mänskliga fel och säkerställa hög tillgänglighet och robust funktionalitet på ett mycket kostnadseffektivt sätt.

Därför är merparten av personalen ingenjörer,

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

varav många tidigare har utvecklat och drivit liknande plattformar inom akademin, forskning och finanssektorn.

Personalens spetskompetens är en av anledningarna till att Fredric Wallsten ser positivt på Safesprings framtid. Ambitionen är att inom några år öppna fler datacenter i syfte att kunna erbjuda lokala tjänster på nuvarande marknader, men även i andra delar av Norden.

– I ett lite längre tidsperspektiv är kanske även andra europeiska länder intressanta för oss att etablera oss i, men på kort sikt är ambitionen att inta en starkare position inom offentlig sektor och tillgängliggöra kraften av molnet, säger Fredric.

Han konstaterar att digitaliseringen går snabbt framåt och spår att Safesprings kunders tekniska utveckling kommer bli mer avancerad och krävande med tiden.

– Det gäller för oss att ligga steget före och erbjuda både tjänsterna som efterfrågas och rätt kompetens för att hjälpa till med utbildning, plattformstjänster och konsulttjänster. Det finns ofta en skillnad i vart ett bolag vill komma i sin tekniska utveckling och vad de har resurser till att genomföra själva. Just nu är det aktuellt med tjänster och lösningar för maskininlärning och AI-applikationer. Vi vill hjälpa företag att nå sin målbild snabbare. n

37

VÅRD

BETYGSÄTT VÅRDGIVARE FÖR HÖJD KVALITET

[Text: Bo Höglander]

Det är fortfarande svårt att jämföra vårdgivares kvalitet. Öppenhet i denna bemärkelse handlar inte bara om bekvämlighet, utan är ofta en fråga om liv och död.

Dessutom bör existerande kvalitetsinformation göras mer lättillgänglig genom att publicera användarvänliga nyckelmått på IVO:s hemsida.

– Sådan öppenhet kan också leda till förbättringar. Under det tidiga 2000-talet ledde exempelvis publiceringen av liknande indikatorer, i kombination med vårdgarantier, till minskad dödlighet och kortare vårdköer, konstaterar experterna.

Det hävdar sir Bruce Keogh, professor i hjärtkirurgi, och Gabriel Heller-Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bör få i uppdrag att betygsätta vårdcentraler och sjukhus inom fem områden, menar de.

ENGLAND INFÖRDE Debattörerna pekar på att England efter en vårdskandal på 1990-talet införde öppna kvalitets­ jämförelser. Där granskar och betygsätter en inspektionsmyndighet vårdgivare, utfallsdata samlas in på sjukhus- och

läkarnivå och resultaten publiceras.

– För att s­tärka sjukvårdssystemets legitimitet borde Sverige införa liknande kvalitets­jämförelser, framhåller sir Bruce Keogh och Gabriel Heller-Sahlgren.

OM FÖRFATTARNA Sir Bruce Keogh, professor i hjärtkirurgi och tidigare medicinsk chef för National health service.

Gabriel Heller-Sahlgren, fil dr i social policy vid Institutet för Näringslivsforskning och London school of economics

DEBATT

” POLITIK ER MÅS T E S L U TA S L Ö S A! ” [Text: Bo Höglander]

– Politikerna måste lära sig att hålla i plånboken och fokusera på kärnverksamheten. Det menar Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson.

– Om politikerna bara kunde prioritera lite bättre skulle vi skattebetalare slippa betala priset, för det blir nämligen konsekvensen när politikerna väljer att höja skatten i stället för att ta ansvar för den offentliga verksamheten.

KRISEN HAR KOMMIT I ett debattinlägg pekar han på att man i många kommuner nu varnar man för att krisen kommit, trots att vi är på toppen av en högkonjunktur.

110 av 290 kommuner räknar med att gå med förlust nästa år enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och allt fler kommuner väljer att höja skatten.

38

FAKTA

SPARAR PÅ DE GAMLA Slöseriombudsmannen tar Motala kommun som varnande exempel. Han hävdar att Motala levt över sina tillgångar i många år. ”Nu väljer kommunen att spara pengar genom att sänka värmen och slopa den varma kvällsmaten på kommunens äldreboenden.

Pengarna som behövts till kommunens kärnverksamhet gick väl till speedwaylaget Piraterna och det danska vattenlandet Lalandia i stället”, skriver Johan Gustafsson.

– Pengarna har rullat i väg, inte bara på huvudlösa satsningar, utan kanske framför allt på en offentlig sektor som varit allt för ineffektiv, slår Slöseriombudsmannen fast.

Slöseriombudsmannen, SlösO, är en instans under Skattebetalarnas Förening.

Så här presenterar man sig. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Därför granskar Slöseriombudsmannen slöseri med dina skattepengar och lyfter fram olika exempel på hur våra skatter används ineffektivt. Vill du tipsa SlösO?” Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation som vill samla alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Organisationen granskar makten, byråkratin och utreder hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Man säger sig även kämpa för ökad rättssäkerhet för skattskyldiga.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9 | www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 4 2 0 1 9

VI GÖR DIG BÄTTRE 39

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

UTBILDNING

XMENTOR GÖR DIG TILL XPERT PÅ FÖRÄNDRINGSLEDNING

Besök oss i vår monter på Offentlig Chef

Xmentor Management är ett konsultbolag med 20 års erfarenhet av att framgångsrikt driva förändringsarbete. Vi genomför även utbildning i förändringsledning med fokus på metodik och ledningsprocess.

Förändringsledning är verktyget som får organisationens vision, mål och strategi att bli verklighet.

Utbildningen riktar sig till dig som ska initiera och leda förändringsprojekt. En förändringsledare behöver både planera och leda i förändring, förstå hur människor reagerar i förändring samt hantera det oväntade.

Mål med utbildningen Utbildningen ger dig beprövade och konkreta verktyg samt insikter som du direkt kan använda i ditt eget förändringsarbete.

Kursinnehåll Vi kommer löpande att variera föreläsning med praktiska övningar.

• Introduktion till förändringsledning och skillnad mot vanlig projektledning.

• Rollen som förändringsledare.

• Skapa en gemensam målbild för förändringen, leda i förändring samt målstyrning i förändringsprocesser.

• Genomgång av förändringens olika delar baserat på Xmentors modell för förändringsledning och individens beteendemönster i olika faser.

• Bemanna förändringsteam, roller, ansvar och processer.

• Modell för uppföljning med hjälp av olika visuella verktyg.

• Externa krav som kan påverka förändringen utifrån regler och rekommendationer runt kvalitet, hälsa, miljö, arbetsmiljö och säkerhet.

• En verktygslåda för att driva och genomföra förändringsprojekt.

• Förvaltningsmodell för att säkra bestående resultat och framdrift i vardagen med ständiga förbättringar.

• Summering och reflektioner kopplat till deltagarnas kommande utmaningar.

Målgrupp

Alla som är ansvariga för eller ska genomföra förändringar och driva förändringsprocesser.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs men det är en fördel om du agerat som projektledare eller verkat som chef.

Kurslängd

2 dagar kl. 09.00-17.00 Plats och datum

För aktuella kurstillfällen besök oss på xmentor.se.

Kostnad

12 000 kr exkl moms per deltagare.

Kundanpassat

Xmentor erbjuder även kundanpassad utbildning, kontakta oss för mer information.

För anmälan och information

Besök oss på xmentor.se