Offentliga Affärer nr 4 2016

E-ANBUD

Region Skåne

utvecklar innovationsupphandling

6SOMSTEG GÖR

MOLNRESAN ENKLARE FÖR MYNDIGHETER

SNART

OBLIGATORISKT

Har du förmågan att leda i flera dimensioner?

TEMPOT i

DIGITALISERINGEN

ÄR I FARA

LENA BAASTAD

PROFILEN

Nr 4 2016 | Pris 99 kr | 22:a årgången | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

F ör a tt k u n s kap är källan t ill goda affärer

MÖT SOCIALDEMOKRATERNAS NYA PARTISEKRETERA RE

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

LEDARE

goda affäre r ap är källan till För att kunsk

| Hållbarhet

E-ANBUD

T ARSKT SNATORI OBLIG

| E-förvaltning | Ledarskap

Region Skåne

Har du förmågan att leda i flera dimensioner?

utvecklar innovationsupphandling

i TEMPOT DIGITALISERINGEN RA ÄR I FA

MOLNRESAN ENKLARE FÖR MYNDIGHETER

LENA BAASTAD

PROFILEN

Nr 4 2016 | Pris 99

kr | 22:a årgången

| Upphandling | Juridik

6SOMSTEGÖRG

RATE MÖT SOCI ALDE MOK

RETE RA RNAS NYA PART ISEK

RE

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Malin Vester malin.vester@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Mats Carlert mats.carlert@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

Fredrik Thunell Carola Lissel Max Peterson Åsa Edman Lars Arrhed Staffan Miefalk Mattias Lundberg Johanna Näslund Karl-Oskar Brännström Johan Högne

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Öppenhet och kompetens är två nycklar för framgångsrik digitalisering När vi nu återigen genomför E-förvaltningsdagarna och nyheten för i år, Publikom - Kommunikatör i offentlig sektor, blir fokuseringen framför allt på digitaliseringens olika framgångsnycklar.

Vi kommer att belysa möjligheter, faror och förhoppningar ur en rad olika perspektiv. Digitaliseringen är ju en utveckling som idag omfattar allt fler tjänster och som naturligtvis i slutändan också ska utmynna i en bättre kundnytta för våra medborgare. Våra invånare har höga förväntningar på myndigheter, kommuner, landsting och regioner när det gäller digitala tjänster och kommunikation och framtiden är ju redan här nu.

Oberoende undersökningar visar tydligt att det finns mycket att göra för att öka takten, höja kvaliteten och säkerställa att den offentliga sektorn ska få full utväxling av den digitala utvecklingen som sker på alla samhällsplan idag. Vi på Offentliga affärer ser som en av våra stora uppgifter att just väcka debatt och sätta spotlighten på frågor om digitalisering ur olika perspektiv och förstås med fokus på den offentliga sektorn.

Hoppas vi får tillfälle att ses på E-förvaltningsdagarna och Publikom.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

FRÅN

e TILL

DIGITAL SUCCÉ ONSDAG 12 OKTOBER

- PROGRAM

08.15 – 09.00

Registrering och fika bland utställarna

09.00 -09.10

Moderatorn Annika Dopping öppnar eFörvaltningsdagarna 2016

09.10 – 09.50

DESI Index – Where do we go from here?

Andrea Servida, Head of the eGovernemnt & Trust Unit, DG CONNECT, European Commission

09.50 – 10.40

Så ska Sverige bli ledande inom digitalisering Darja Isaksson, Ledamot i regeringens nationella Innovationsråd

10.40 – 11.10 11.10 – 11.40 11.40 – 12.20

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna Konsten att leda mot förändring Göran Persson, tidigare Statsminister

PANELSAMTAL: Vilket ledarskap krävs på vägen mot digital transformation?

Göran Persson, tidigare Statsminister, Ardalan Shekarabi, Civilminister, Marie Andervin, Författare och expert på digitalisering, Hanna Stjärne, VD, SVT, Thomas Browall, Head of ITSM Consulting, Sopra Steria

12.20 – 13.30 13.30 – 14.00

LUNCH OCH KAFFE I UTSTÄLLNINGEN Våra bästa tips – så lyckas du med e-förvaltning Panelen består av de som är nominerade till eDiamond Award 2016.

14.10 – 14.40

SEMINARIEPASS - Läs mer på eforvaltningsdagarna.se

14.40 – 15.10

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

15.10 – 15.40

SEMINARIEPASS - Läs mer på eforvaltningsdagarna.se

15.50 – 16.30

Digitala drömmar – så involveras medborgaren i framtidens samhälle Conny Svensson, Ansvarig Digital Transformation, CGI Sverige och Martin Högenberg, Ansvarig Innovation, CGI Sverige

16.30 – 17.10

Tankesamhället - hot och möjligheter för framtidens offentliga verksamheter Mats Lindgren, Grundare och VD, Kairos Future

17.10 – 17.20

Moderatorn Annika Dopping avslutar dagen

17.20 – 18.00

Mingel och erfarenhetsutbyte i utställningen

19.00 – 01.00

Bankett och prisutdelning av eDiamond Award 2016

Läs mer på: eforvaltningsdagarna.se

TORSDAG 13 OKTOBER

- PROGRAM

08.30 – 09.00

Registrering och fika bland utställarna

09.00 -09.10

Moderatorn Annika Dopping startar upp dag två

09.10 – 09.50

Så skapas den smarta staden tillsammans med medborgarna Ann Hellenius, IT-direktör, Stockholms stad

10.00 – 10.30

Smarta e-tjänster stärker svenskt näringsliv

10.00 – 10.30

Viktiga steg för gränsöverskridande e-legitimation

Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket och Ordförande, E-legitimationsnämnden, samt medlem i regeringens råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige

Nils Fjelkegård, Näringsdepartementet, Eva Sartorius, Strateg, E-legitimationsnämnden, m.fl.

10.30 – 11.00

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

11.00 – 11.30

SEMINARIEPASS - Läs mer på eforvaltningsdagarna.se

11.40 – 12.20

PANELSAMTAL: De nya hoten mot informationssamhället Malin Bäcklund, CIO, Schibsted, Patrik Wallström, tidigare DNS-expert, Internetstiftelsen i Sverige, Fredrik Rehnström, vVD, Rote Consulting, Varg Gyllander, Presschef, Stockholmspolisen.

11.40 – 12.20

eGov 4.0: Digital by Default, Privacy by Design Wilfried Grommen, Director & Chief Technologist, Public Sector, EMEA, Hewlett Packard Enterprise

12.20 – 13.30

LUNCH OCH KAFFE I UTSTÄLLNINGEN

13.30 – 14.00

SEMINARIEPASS - Läs mer på eforvaltningsdagarna.se

14.10 – 14.40

SEMINARIEPASS - Läs mer på eforvaltningsdagarna.se

14.40 – 15.10

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

15.10 – 15.50

Digitalisering som motor för en hållbar framtid

15.50 – 16.30

Högpresterande målstyrning – Ledarskapet avgör!

16.30 – 16.40

Moderatorn Annika Dopping avslutar eFörvaltningsdagarna 2016

David Lange, Director Public Sector, Nordic, Fujitsu

Maria Tornberg, Ledarskapsforskare, Föreläsare och Ledningsgruppsutvecklare, Mats Brocker, Strategikonsult med expertis inom ledning & styrning, Actea Consulting

2016

12-13 oktober Stockholmsmässan

2016

PubliKom KOMMUNIKATÖR I OFFENTLIG SEKTOR

ONSDAG 12 OKTOBER

- PROGRAM

08.15 – 09.00

Registrering och fika bland utställarna

09.00 – 09.10

Moderatorn Paula Asarnoj hälsar välkommen och öppnar Publikom 2016

09.10 – 09.50

PANELSAMTAL: Framtidens innovativa kommunikation

09.55 – 10.40

Bli en stjärna i sociala medier

Juan Navas, Sveriges Kommunikatörer, Bo Westas, DIK och Frida Boisen, Journalist och publicist, författare, sociala medier-konsult

Frida Boisen, Journalist och publicist, föreläsare, författare, sociala medier-konsult

10.40 – 11.10

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

11.10 – 11.40

Konsten att leda mot förändring

11.40 – 12.20

PANELSAMTAL: Vilket ledarskap krävs på vägen mot digital transformation?

12.20 – 13.30

LUNCH OCH KAFFE I UTSTÄLLNINGEN

13.30 – 14.10

Så byggs varumärket Sverige

14.15 – 14.55

Så stärker du det offentliga varumärket

14.55 – 15.30

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

15.30 – 16.20

Myndighet + sociala media = sant

16.30 – 17.10

6

Göran Persson, f.d. Statsminister

Göran Persson, f.d. Statsminister, Ardalan Shekarabi, Civilminister, Marie Andervin, Författare och expert på digitalisering, Hanna Stjärne, VD, SVT, Thomas Browall, Sopra Steria

Johan Sundberg, Svenska institutet

Karin Schollin, Partner, Prime Group

Lars Arrhed, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Tankesamhället - Hot och möjligheter för framtidens offentliga verksamheter Mats Lindgren, Grundare och VD, Kairos Future

17.10 – 17.20

Moderatorn Paula Asarnoj avslutar dagen

17.20 – 18.00

Mingel och erfarenhetsutbyte i utställningen

19.00 – 01.00

Bankett och prisutdelning av Megafonen 2016

Läs mer på: eforvaltningsdagarna.se/publikom

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

TORSDAG 13 OKTOBER

- PROGRAM

08.30 – 09.10

Registrering och fika bland utställarna

09.10 – 09.20

Moderatorn Paula Asarnoj öppnar dag två

09.20 – 10.20

Konsten att kommunicera i stundens hetta

10.20 – 10.50

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

10.50 – 11.30

Kris - 7 metoder för att identifiera, agera och hantera kriser i verkligheten

11.40 – 12.20

PANELSAMTAL: De nya hoten mot informationssamhället

12.20 – 13.30

LUNCH OCH KAFFE I UTSTÄLLNINGEN

13.30 – 14.10

Så skapar du positiv publicitet

14.20 – 14.50

OPEN HEARING: Expertpanelen delar med sig av deras bästa kommunikationstips

14.50 – 15.50

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER - Fika bland utställarna

15.50 – 16.30

Högpresterande målstyrning - Ledarskapet avgör

16.30 – 16.40

Moderatorn Paula Asarnoj avslutar Publikom 2016

Lasse Gustavson, f.d. Brandman

Varg Gyllander, Presschef, Stockholmspolisen

Malin Bäcklund, CIO, Schibsted, Patrik Wallström, tidigare DNS-expert, Internetstiftelsen i Sverige, Fredrik Rehnström, vVD, Rote Consulting och Varg Gyllander, Presschef, Stockholmspolisen

Elisabeth Tarras-Wahlberg, Hovets f.d. informationschef

Elisabeth Tarras-Wahlberg, Hovets f.d. presschef, Ingvor Farinotte, Danderyds sjukhus, Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Maria Tornberg, Ledarskapsforskare, Föreläsare och Ledningsgruppsutvecklare, Mats Brocker, Strategikonsult med expertis inom ledning & styrning, Actea Consulting

2016

12-13 oktober Stockholmsmässan www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

7

derlag n u t t ä r r e g m . ing so g n li d r e e r d t n u u n r e li b d e n M ndlinge a h p p u t t a u d undviker

Vi genomför utredningar kring offentliga upphandlingar och tar fram de underlag som ger dig en effektiv och kvalitetsinriktad upphandlingsprocess.

Läs mer på www.sklkommentus.se

Offentliga Affärer nummer 4 2016

PROFILEN Lena Baastad

10

Hon lämnade posten som KS-ordförande i Örebro för att jobba med ledarskap, men hann bara jobba något halvår innan statsminister Stefan Löfven ringde och frågade om hon vill bli partisekreterare i Socialdemokraterna.

30 |upphandling I en krönika som publicerades i ett antal dagstidningar i augusti, berörde skribenten Lisa Magnusson föredömligt ämnet pseudovetenskap inom offentlig verksamhet. Hon nämnde i sin krönika ett antal exempel på köp av pseudovetenskapliga tjänster som kommuner, landsting och myndigheter gjort den senaste tiden.

40 |e-förvaltning Oberoende undersökningar visar tydligt att det finns mycket att göra för att öka takten, höja kvaliteten och säkerställa att offentliga sektorn ska få full utväxling av den digitala utvecklingen som sker på alla samhällsplan idag.

65 | ledarskap

38

43

Synen på människan och ledarskap förändras. Nya forskningsresultat, insikter och erfarenheter bidrar, liksom de nya förutsättningar som bl a digitalisering och snabb kunskapsspridning innebär, till att vårt sätt att leda förnyas. Den moderna ledaren inser att ledarskap inte längre kan begränsas till en hierarkisk relation ”uppifrån och ned”. Ett framgångsrikt ledarskap innefattar förmågan att leda i flera

71| ekonomi Sveriges kommuner kan vara utsatta för ekonomiska bedrägerier i miljardklassen. Det visar siffror som företaget Inyett sammanställt.

80 | debatt

Almedalen 2016 hade allt!

Almedalsveckan slog rekord redan innan den hade börjat. Årets största politiska händelse utanför riksdag och Rosenbad bjöd på 3 700 evenemang, vilket var det högsta antalet i Almedalens 48-åriga historia. OFFENTLIGA AFFÄRER var givetvis på plats med ett späckat program. Läs mer på sidan 15.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

Det är lag på att alla anställda har rätt till synhjälpmedel som gör det möjligt för dem att sköta sitt arbete. Men många tycker att arbetsglasögon är en svår upphandling. Arbetsglasögon är dessutom omgärdat av ett omfattande regelverk och det krävs mycket förarbete för att hitta rätt inför en upphandling. En självklarhet är att såväl arbetsgivare som anställda blir nöjda med de nya glasögonen.

9

SER VARDAGEN MED GLIMTEN I ÖGAT TEXT: Bo Höglander FOTO: Ulla-Karin Ekblom (källa: www.socialdemokraterna.se)

Hon lämnade posten som KSordförande i Örebro för att jobba med ledarskap, men hann bara jobba något halvår innan statsminister Stefan Löfven ringde och frågade om hon vill bli partisekreterare i Socialdemokraterna.

PROFILEN | Lena Baastad

”

...det viktigaste är att skapa ett arbetssätt där varje del i organisationen tar sitt ansvar utifrån sina roller och ansvarsområden och på så sätt bidrar till hela organisationens utveckling.

E

n partisekreterare är som en VD och arbetar mycket internt med organisation och ledarskap i partiet, men också utåtriktat med kommunikation kring partiets linje och aktuella händelser, till exempel svängningar i opinionsmätningarna.

Grattis till utnämningen. Vad tänkte du när Stefan Löfven ringde och frågade om jobbet?

– Jag tänkte att det var otroligt roligt och stort att få frågan. Sedan är jag en sådan person som gärna tänker igenom mitt beslut så jag bad om att få lite betänketid.

Och efter en stunds funderingar kände jag att det finns frågor man inte vill svara nej på. Att bli partisekreterare i Sveriges största parti är en sådan fråga.

Carin Jämtin, som Baastad nu ersätter som partisekreterare, har beskrivit henne så här för SVT: ”Hon är en härlig person, duktig och kompetent och en riktigt bra ledare.”

OFFENTLIGA AFFÄRER träffade Lena Rådström Baastad redan under Almedalsveckan eftersom hennes dåvarande arbetsgivare Gaia Leadership var en av aktörerna i Hexanovas seminarietält. Då visste varken hon eller vi vad som väntade runt hörnet.

Du medverkade i Almedalen som samtalsledare/moderator. Vilka erfarenheter tar du med dig från den privata sfären till det nya uppdraget?

– Nu blev det en väldigt kort tid men det jag kan konstatera är oavsett om det är i privat eller offentlig verksamhet så är ledarskapet en avgörande faktor för hur organisationen utvecklas. Men det jag framför allt tar med mig i mitt nya uppdrag är mina politiska erfarenheter efter tio år som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Örebro.

Du har fått beröm för ditt ledarskap (kommunalråd och KS-ordförande i Örebro kommun) och statsminister Stefan Löfven kallade dig för ”en modig ledare” när du presenterades som partisekreterare. Hur blir man en modig ledare och vad lägger du själv in i begreppet?

– Till att börja med måste du våga utmana dig själv och släppa på prestigen. I samarbete med andra behöver du exempelvis våga pröva nya och andra lösningar på frågor som du från början egentligen redan vet svaret på, om du är beredd att göra det skapas ofta nya möjligheter att lösa frågor och skapa utveckling. Lär dig även att göra misstagen till lärdomar.

g

PROFILEN | Lena Baastad

Hur ser du på relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän i ett ledarskapsperspektiv. Hur skiljer man på rollerna och respekterar varandra?

– Till att börja med är det bra att ha en gemensam förståelse om att rollerna och gränsdragningen mellan förtroendevalda och tjänstemän inte alltid är glasklar och att ni har respekt för det. Men det viktigaste är att skapa ett arbetssätt där varje del i organisationen tar sitt ansvar utifrån sina roller och ansvarsområden och på så sätt bidrar till hela organisationens utveckling.

Vilka tre egenskaper är absolut viktigast för en modern ledare?

– Ett coachande ledarskap. Att alla

Personligt: Samtliga namn: Lena Rådström Baastad År: 42 Familj: Gift och två barn Bakgrund/utbildning: Fil. kand i arbetslivs-pedagogik, Örebro Universitet 1995-1998 Favoritfilm: Flickorna i Dagenham Fritid/intressen: Vara ute i naturen, läsa och åka skidor (nu börjar jag längta efter vintern) Bästa resmål: Tycker om att upptäcka nya men just nu ser jag fram emot Florens som jag åker till inom kort.

”

Ett coachande ledarskap. Att alla medarbetare ges möjlighet att använda sin kreativitet och kompetens för att bidra till utvecklingen.

medarbetare ges möjlighet att använda sin kreativitet och kompetens för att bidra till utvecklingen. Att du inte tar dig själv på allt för stort allvar och kan se på vardagen med en glimt i ögat.

Du har engagerat dig i offentlig upphandling. För något år sedan skrev du på debattplats i Upphandling24: ”Politiker måste sluta vara osäkra och våga ställa krav på tjänstemännen att de i högre grad ska ställa sociala krav vid upphandlingar. För inga juridiska hinder finns.” Är du lika tvärsäker i dag och kommer du att fortsätta driva frågan om sociala krav i upphandling?

– Jag är lika tvärsäker i dag på att de sociala krav som vi ställde då jag var kommunstyrelsens ordförande i Örebro och som jag exemplifierar i artikeln inte hade några juridiska hinder. Jag kan också konstatera att den upphandlingen har gjort skillnad för 60 långtidsarbetslösa.

Därför känns det bra att regeringen har tagit avgörande steg i frågan och i denna stund ligger en proposition på riksdagens bord som förtydligar vilka möjligheter som finns att ställa sociala krav.

Men det finns ett liv utanför politiken, den offentliga upphandlingen och ledarskapstankarna. När Lena inte är på jobbet vill hon gärna vara hemma och mysa med familjen eller ute i naturen.

– Jag gillar att läsa skönlitteratur och även att lyssna till ljudböcker. För mig är det en sådan bra avslappning att läsa en bok när huvudet är fullt av politiska texter. Framförallt gillar jag deckare.

Lena avslöjar också att hon gärna åker skidor och redan börjar längta efter vintern. Dessutom ser hon fram emot en resa till Florens inom kort. n

FOTO: Ulla-Karin Ekblom (källa: www.socialdemokraterna.se)

12

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Ledarskap – nyckel för framgångsrik digitalisering Möt Gaia Leadership på eFörvaltningsdagarna 12-13 okt.

Välkommen till Stockholmsmässan och vår monter B1.

Hur ser det ledarskap ut som möjliggör framgångsrik digitalisering? – Workshop torsdag 13 oktober kl. 13.30-14.40

Erik Sandström, Direktör för Arbetsförmedlingens avdelning för Digitala tjänster leder workshopen tillsammans med Gaia Leaderships grundare Micael Mathsson.

Gaia Leadership är ett svenskägt ledar- och verksamhetsutvecklingsföretag. Bolaget grundades 1999 och har idag drygt 50 konsulter baserade i Stockholm, Malmö, Helsingfors, London och Shanghai.

@gaialeadership www.linkedin.com/company/gaia-leadership www.gaialeadership.se

Digitalisera för en hållbar framtid

Bygg IT-lösningar med människan i centrum.

Med Fujitsu kan du ge alla tillgång till de digitala verktygen. Det skapar kreativitet, innovation och helt nya möjligheter för er organisation.

Vi ses på eFörvaltningsdagarna!

Möt oss och prata digitalisering på eFörvaltningsdagarna.

Vi finns i monter B7. Lyssna även på vår digitaliseringsguru David Lange - en av huvudtalarna dag 2.

OFFENTLIGA AFFÄRER I ALMEDALEN Lena Rådström Baastad (t.v.) var vid tiden för Almedalsveckan anställd på Gaia Leadership och modererade ett av seminarierna i OFFENTLIGA AFFÄRERS tält. I dag är hon partisekreterare för Socialdemokratiska och profil i denna utgåva av tidningen.

FOTO: BO HÖGLANDER.

ALMEDALEN 2016 HADE ALLT! Almedalsveckan slog rekord redan innan den hade börjat. Årets största politiska händelse utanför riksdag och Rosenbad bjöd på 3 700 evenemang, vilket var det högsta antalet i Almedalens 48-åriga historia. OFFENTLIGA AFFÄRER var givetvis på plats med ett späckat program.

Ä

mnen och frågeställningar kring offentlig upphandling, hållbar utveckling, ledarskap, offentlig förvaltning, konkurrens, korruption, digitalisering – och mycket mer – stod på agendan.

Ett intressant ämne var ledarskap. De kommunala ledarna behöver ha en ständig medvetenhet om att det kommer fler kriser till följd av globala skeenden. Det var kontentan på ett seminarium som Gaia Leadership arrangerade. Rubriken var: ”Vilket ledarskap krävs av kommundirektören när tio tusen asylsökande kommer till Sverige på en vecka?”

Tre kommunchefer stod på scenen och moderator var Gaias Lena Baastad, då partner och ledarskapskonsult, i dag Socialdemokraternas partisekreterare. Deltagare var Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör, Malmö, Åsa Granat, kommundirektör, Borlänge, och Vesna Jovic, kommundirektör, Huddinge.

LAGEN ÖVERTRÄDDES När flyktingkrisen var som mest omfattande mobiliserades organisationerna och ansträngdes till det yttersta. Man gjorde det som måste göras och lagen tänjdes och till och med överträddes.

g

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

15

OFFENTLIGA AFFÄRER I ALMEDALEN

Advokatfirman Lindahl ordnade frågesport kring offentlig upphandling för de mest kunniga och engagerade i ämnet. FOTO: BO HÖGLANDER.

Ämnen och frågeställningar kring offentlig upphandling, hållbar utveckling, ledarskap, offentlig förvaltning, konkurrens, korruption, digitalisering – och mycket mer – stod på agendan.

Ett intressant ämne var ledarskap. De kommunala ledarna behöver ha en ständig medvetenhet om att det kommer fler kriser till följd av globala skeenden. Det var kontentan på ett seminarium som Gaia Leadership arrangerade. Rubriken var: ”Vilket ledarskap krävs av kommundirektören när tio tusen asylsökande kommer till Sverige på en vecka?”

Tre kommunchefer stod på scenen och moderator var Gaias Lena Baastad, då partner och ledarskapskonsult, i dag Socialdemokraternas partisekreterare. Deltagare var Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör, Malmö, Åsa Granat, kommundirektör, Borlänge, och Vesna Jovic, kommundirektör, Huddinge.

LAGEN ÖVERTRÄDDES När flyktingkrisen var som mest omfattande mobiliserades organisationerna och ansträngdes till det yttersta. Man gjorde det som måste göras och lagen tänjdes och till och med överträddes.

< 16

– Vi satte upp en målbild och fick stångas med våra egna kommunala myndigheter, förklarade Jan-Inge Ahlfridh. Han betonade samtidigt att det är nu som den stora utmaningen kommer – när de 163 000 nyanlända ska integreras i samhället, få försörjning, bostad, m.m.

Detta höll övriga deltagare med om. Åsa Granat menade att kommunerna i och med hanteringen av den stora flyktingströmmen, främst hösten 2015, ”tagit ett pyttelitet steg”.

– Det vi gör nu när det gäller integreringen av dessa människor kommer att påverka vilket samhälle vi har om tio, femton år, underströk hon.

Vesna Jovic menade att det också ligger i ledarskapets roll att signalera till centralmakten när ett system är på väg att kollapsa, vilket hade skett om den situation som rådde hösten 2015 hade fortsatt.

– Det kommer mera, det måste vi förstå som ledare. Vi kommer att se kriser, inte bara vardagskriser lokalt, utan nationella kriser till följd av globala skeenden, sa Vesna Jovic.

FÖRÄNDRING PÅ RIKTIGT – När man förändrar så måste det ske på riktigt, det får

”Det kommer mera, det måste vi förstå som ledare. Vi kommer att se kriser, inte bara vardagskriser lokalt, utan nationella kriser till följd av globala skeenden.”

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIGA AFFÄRER I ALMEDALEN

inte bara bli Power Point-förändring. Det betonade Mikael Sjöberg, generaldirektör i Arbetsförmedlingen, när han intervjuades av TV4:s Jenny Strömstedt i OFFENTLIGA AFFÄRERS tält på måndagen.

Dagen inleddes med ett panelsamtal där fyra organisationer berättade om hur de bygger hållbart ledarskap. Även här betonades medarbetarnas roll och vikten av att ta ansvar för människor, miljö och anställda för att lyckas.

Tältet var smockfullt när först Karlöf Consulting talade om framtidens mer dynamiska och innovativa ledarskap. En mer öppen ledarstil krävs av de företag och organisationer som ska överleva i framtiden, slog man fast.

JURIDISK FRÅGESPORT Mycket mer hann hända under veckan. Advokatfirman Lindahls hade en rad högintressanta seminarier som du kan läsa om på OFFENTLIGA AFFÄRERS webbplats. De genomförde dessutom ett upphandlings-quiz för de riktigt insatta, en aktivitet som väntas återkomma, både i Almedalen och i andra sammanhang. Så välkommen att testa dina juridiska kunskaper kring offentlig upphandling framöver! n

Framsynt och effektivt ledarskap på vetenskaplig grund var nästa programpunkt. Det gäller att ta tillvara medarbetarna.

JENNY STRÖMSTEDT INTERVJUADE Under programpunkten ”Lång väg från utskälld till hyllad – kan myndighetens förtroende återskapas?” intervjuades Mikael Sjöberg av TV4s framstående programledare Jenny Strömstedt. Han betonade att tillit till de stora myndigheterna är ett viktigt kitt för att hålla ihop samhällen. Här har Arbetsförmedlingen tidigare inte uppfyllt kraven, men genomför nu en förändringsresa för att kunna fullgöra sitt uppdrag i enlighet med de höga politiska intentionerna.

– För att lyckas med det måste man gilla medarbetarna, slog Mikael Sjöberg fast.

Medarrangör till programpunkten var Gaia Leadership.

BO HÖGLANDER

SKL Kommentus och AffärsConcept fanns med i OFFENTLIGA AFFÄRERs tält med välbesökta och intressanta seminarier.

! n te a m å p v a r k e r a ff tu ll Stä

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur?

Bra! Vi har underlagen du behöver för att göra det lätt att göra rätt. Vi reder ut skillnaderna mellan mat och godare mat. Hur länge får till exempel korna gå ute och beta på sommaren? Läs mer på krav.se/offentlig-upphandling

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

17

OFFENTLIG IT

Outsourcing som källa till verksamhetsutveckling AV JOHAN HÖGNE Senior management consultant, Knowit Business Consulting

Vi älskar att skapa förändring som skapar hållbart värde, på lång sikt. Att arbeta för att göra morgondagen lite bättre för var och en i Sverige är en härlig utmaning. För oss är därför en outsourcing och en upphandling av densamma aldrig isolerade öar i en komplex verklighet utan en pusselbit för bättre digitala förutsättningar i en föränderlig värld.

För att verkligen skapa nytta och få fram den fulla potentialen i outsourcingen krävs ett helhetstänk som utgår från verksamhetsbehoven och som siktar på att skapa förutsättningar för en fullt fungerande digitaliseringsmotor för hela organisationen. För vi tror inte du skulle vara nöjd med ett köp av den senaste bilmodellen som kan köra snabbare, tystare och miljövänligare än din gamla bil om det visade sig att det bara fanns grusvägar att köra på, dåligt bränsle och inga möjligheter till service. Ändå är det alltför vanligt att outsourcing upphandlas med sådana förutsättningar och effekterna blir därefter.

I de flesta fall läggs tid, resurser och kompetens på att genomföra bästa möjliga upphandling av en outsourcinglösning som ska vara långsiktig, stabil och samtidigt kostnadseffektiv. Målet blir

< 18

ofta att upphandla en lösning som kan förändras i takt med den tekniska utvecklingen. Men, samtidigt läggs inte fokus i samma utsträckning på att upphandla en outsourcingleverantör och få upphandlingen att följa samhälls- och verksamhetsutvecklingen eller att skapa de interna förutsättningarna att ta emot, driva och utveckla de outsourcade tjänster som levereras. Därmed försvinner en stor del av det potentiella värdet i outsourcingen.

Vår erfarenhet visar vikten av att ge den nya outsourcingaffären de bästa möjliga förutsättningar, både för beställare och för leverantör. Det skapar förutsättningar som gynnar den gemensamma utvecklingsresan mellan parterna och framförallt, resultatet till slutkund – medborgaren, företagaren, brukaren eller eleven.

”Vår erfarenhet visar vikten av att ge den nya outsourcingaffären de bästa möjliga förutsättningar, både för beställare och för leverantör. ”

Inför en outsourcing, oavsett om leveransen sedan tidigare är outsourcad eller inte, behöver organisation, processer, förvaltning och inte minst beställarförmågan genomlysas. Med en tydlig bild av nuläget och organisationens förmåga kan justeringar, förbättringar och utveckling genomförs för att rusta organisationen för den nya outsourcingen samtidigt som en tydlig bild av nuläget kan levereras till leverantören. Tillsammans kan sedan beställare och leverantör driva ett kontinuerligt förbättringsoch utvecklingsarbete från en gemensam utgångspunkt.

Men, det är inte längre en eller ett fåtal leverantörer som beställarorganisationen ska förhålla sig till, istället ser vi en ökande andel affärer som multisourcingaffärer som offentlig sektor frivilligt och ibland ofrivilligt ställs inför. Att hålla samman en flora av leverantörer, lösningar, avtal, prisbilder och säkra dessa mot verksamhetsbehov, samhällsutveckling och ekonomi kräver en stabil grund i organisationen och inte minst, en kompetent beställarförmåga.

Något som kan vara lätt att förbise och svårt att upprätthålla i dagens snabbrörliga landskap.

I artikeln ”Digitaliseringens ökande betydelse” i föregående nummer av Offentliga affärer lyfte vi svårigheten att hitta rätt kompetens, vilket även präglar detta område. Men med rätt förberedelser, förbättringar och förvaltning tror vi att kompetensen kan byggas internt med stöd av spetskompetens, såsom sourcingstrategisk rådgivning, avtalsförvaltning och förhandlingsexpertis, vid behov. Inom dessa områden har vi förmånen att fortsätta stötta våra kunder, före, under och även efter avslutad upphandling, vilket ger våra kunder en optimal affär för den digitala utveckling som eftersträvas men också en stark kontinuitet och trygghet för såväl beställare som leverantör. n

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

En europeisk ledare i digital transformation

Så lyckas du med stora digitala transformationsprojekt Vi på Sopra Steria har en gedigen erfarenhet av att arbeta med stora digitala transformationsprojekt inom offentlig sektor i Skandinavien.

Sopra Steria är en ledande aktör i Europa i digital transformation. Vi har en av marknadens mest omfattande tjänsteportföljer, däribland strategiutveckling, ITrådgivning, infrastruktur- och systemutveckling, digitala lösningar och drift. Vi hjälper företag med att förbättra och förändra sin verksamhet och informationsteknik.

Hur kan vi hjälpa dig med dina utmaningar?

Kontakta vår konsultchef Thomas Browall, E-post: thomas.browall@soprasteria.com - Telnr: +46 (0)72 245 43 80

soprasteria.se

Träffa oss på eFörvaltningsdagarna 12-13 oktober – monter A16

Smart cities belong to the future.

But what is most important - Security or privacy?

Speaker: Wilfried Grommen Director & Chief Technologist Public Sector, EMEA

Title: eGov 4.0: Digital by Default, Privacy by Design

Executive Summary: In the north region of Belgium the next generation digital government already exists. By consistently digitizing all internal and external service requests, opening data repositories and develop new digital ready processes information is made available simultaneously to 70 government agencies serving six million citizens. This has been realized with strict adherence to privacy and security procedures. With savings of EUR 97 million per year, a more efficient, simplified and modern government was created with constantly available and correct information.

Thursday 13 okt kl 11:40â&#x20AC;&#x201C;12:20 eFĂśrvaltningsdagarna

About us Hewlett Packard Enterprise (HPE) creates new possibilities for technology to provide meaningful and positive impact on people, businesses, governments and organizations.

As one of the worldâ&#x20AC;&#x2122;s largest technology companies, HPE helps customers worldwide to achieve more in less time by providing industry-compatible solutions.

Tillsammans bygger vi framtidens digitala informationssamhälle

eFÖRVALTNING | i praktiken

Hjälp till självhjälp via mobilen Jonas Svensson såg behoven, men också möjligheterna. I dag driver han företaget Twoact AB som skapat en applikation för hjälp till självhjälp i det digitaliserade samhället.

OFFENTLIGA AFFÄRER blev nyfiken på hans koncept efter att vi fått respons på vår utgåva nr 3 / 2016 där digitalisering fick stort utrymme. Vi ställde ett antal frågor till Jonas Svensson, CEO, och här följer intervjun.

Hur kom du på idén till Twoact Jonas?

– Jag har alltid varit en som analyserar.

Mina åtta år i behandling inom psykisk ohälsa och fyra år på en avgiftningsenhet för missbrukare får mig ofta att tänka kring alla livsöden jag möter. Jag satt i bilen när det slog mig

hur få ”verktyg” de jag mött i behandling med mera hade trots deras önskan att göra rätt. Ingen blir bara beroende eller utbränd.

De har samtliga under en tid utvecklat sina ”problem” på grund av för lite kunskap och verktyg att handskas med sin livssituation.

Jag sökte runt och fann inte en enda app. utformad som terapi i appform, en riktig hjälp till självhjälp i tidigt skede.

Stämmer det att du sålde ditt hus för att satsa på din idé?

– Ja, det var nödvändigt. Allting kostar och för att få fram medel till det som jag ville göra blev beslutet till att satsa fullt ut inte så svårt. Lite nervöst visserligen, men jag testar hellre än att fundera efteråt om jag borde agerat.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

Det är bredd när det gäller symptom, tillstånd och beroenden som ni hjälper till att behandla. Var skulle du säga att tyngdpunkten ligger, alltså vilken problematik dominerar?

– Vi har tio områden där vi vill ge användaren kunskap och verktyg för att i tidigt skede lära sig hantera de problem vi kan få under livets gång. Det är svårt att säga vilken del som är mest utbredd, många lider av låg självkänsla, många sover dåligt eller småäter på grund av sina känslor. Tar vi till exempel alkohol är det runt 300 000 tusen personer som har beroendeproblematik.

– Vi har fyra beroendeområden: socker, alkohol, droger och spel. Bakom varje bero-

g

23

eFÖRVALTNING | i praktiken

endeperson finns anhöriga. Medberoende är något som det inte har talats så mycket om, ett ämne med skuld och skam. Detta trots att en stor mängd människor lever som medberoende. Sömn och stress tror jag är de vanligaste problemområdena följ av ångest som väldigt många människor drabbas av i perioder i sitt liv. Vi har med digital stress, för det är ett område som påverkar oss mer än vi tror, vilket syns tydligt på barn och ungdomar där den ökade psykiska ohälsan växer.

– En röd tråd som jag ser är att personer med de problemområden vi tar upp i många fall utvecklat de och gått med de under onödigt lång tid genom att försöka leva på önskat sätt men saknat verktyg för det. Missbruk handlar i många fall om avsaknad av kontroll över känslor eller över själva livet.

Då ter sig missbruket som en självmedicinering för att stå ut med ett kaotiskt liv. Sömnkvalitet, till exempel, grundar sig ofta på hur man mår och hur man upplever sig hantera saker och ting under dagen.

”Närheten, det anonyma och det personliga är de största vinsterna.

Mobilen har blivit en personlig följeslagare – allt finns snart i din mobil.”

Vänder ni er enbart direkt till privatkunder eller kan offentlig sektor utgöra en tänkbar kund där ni i så fall säljer era tjänster till ett landsting, en kommun eller arbetsförmedlingen?

– Vi har testat produkter för privatmarknaden sedan 2013 genom sex applikationer på fyra språk.

Alla applikationer är professionella verktyg för hur man handskas med sitt ”problemområde”.

Resultatet är nu den produkt som vi lanserar som en applikation till privatmarknaden och en annan med det koncept vi tagit fram för företag och offentliga sektorn där appen är kopplad till en server som läser av statistik. Syftet är det samma. Erbjuda verktyg som motverkar psykisk ohälsa genom kunskap om problemet.

– När en kommun eller ett landsting köper vårt koncept får de en kod. Alla anställda får samma kod vilket gör den enskilde användaren anonym, men landstinget eller kommunen får statistik på vilka områden som deras personal använder.

– De som köper konceptet får, förutom en fingervisning om hur personalen mår, även rapporter en gång i månaden om hur personalen uppskattar sin arbetsbelastning, stress, kommunikation med chefen, ”sitt mående”, sin sömn, med mera. Detta

genom ett formulär i mobilen en gång i månaden där 20 frågor ställs. Detta kan ge företag, kommuner och landsting ett enkelt verktyg till att mer aktivt arbeta med psykosocialt ansvarstagande. För just detta fick alla arbetsgivare ett större ansvar den 31 mars 2016.

Vilka är de största vinsterna med att använda den nya tekniken som appar, skype, med mera?

– Jag har arbetat i egenterapi med människor i åtta år och ser tydligt hur ofta folk går onödigt lång tid med sämre hälsa och beteende än de behöver. Mina klienter talade ofta om att de sökt på olika forum och hemsidor men det finns ingen samlad bild. När man går i terapi är det som att gå en utbildning om dig själv och hur du fungerar. Det är kunskap, jag fick idén till detta just för att det är något som i tidigare skede skulle motverka utveckla psykisk ohälsa i många fall.

– Närheten, det anonyma och det personliga är de största vinsterna. Mobilen har blivit en personlig följeslagare – allt finns snart i din mobil! Eftersom den ofta finns i din närhet blir det enkelt att ta upp den och ta till dig kunskap eller använda den som tidsfördriv. Skype-terapi kopplad till appen har vi med för att vi hoppas att den ska motivera till hjälpsökande om man fastnat. Att vända sig till sin chef eller blotta sig inför sin arbetsplats är inget som alla vill göra. Ett diskret och bekvämt sätt att få hjälp kan göra det enklare att bryta sin isolering eller sitt undvikande i hjälpsökandet.

Vad finns i övrigt att tillägga just för tillfället kring er verksamhet?

– Det händer mycket hos oss, Twoact har fått samarbetspartners i både Italien och i Nordamerika samt investerare som går in med både finansiering och kompetens. Vi arbetar för en internationell lansering, vilket är en spännande utmaning. Det är roligt att kunna släppa en unik produkt som innebär vinst till alla parter. Alla vinner på att ”mota Olle i grind”! Om den enskilde undviker att utveckla en större psykisk ohälsa är det en stor vinst på många plan. Arbetsgivare som erbjuder detta kan spara sjukskrivningskostnader och få bukt med minskad effektivitet. Samtidigt kan de rikta sina insatser mer proaktivt och få möjlighet att kontinuerligt läsa av personalklimatet utan att någon specifik individ syns. n BO HÖGLANDER

24

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Molnbaserade lösningar för bättre informationshantering Förenkla och effektivisera dina SharePoint-lösningar. 14 års erfarenhet av SharePoint. Mer än 800 levererade lösningar. Precio Fishbone är Sveriges ledande leverantör av SharePoint- och Office 365-baserade lösningar.

OMNIA INTRANET Ett användarvänligt intranät med smarta funktioner, tydlig struktur och modernt gränssnitt, som tilltalar både slutanvändare och redaktörer.

OMNIA QMS Kvalitetsledningssystem för effektiv hantering av styrdokument, processer och förbättringsarbete.

OMNIA DOKUMENTHANTERING Stöd för avancerad dokumenthantering, arbetsflöden och mallar för administratörer och slutanvändare.

KASKELOT ONLINE Valadministrativt system för kommuner – ett enklare val. Utvecklat i samarbete med Valnämnden i Stockholms stad.

Kom och be på eFörva ltn sök oss ingsdag i monter A6 arna !

preciofishbone.se

Effektivare digitalisering med medborgaren i centrum Ekonomistyrningsverket stödjer regeringen med att ta ett helhetsgrepp om statsförvaltningens digitalisering.

Och driva utvecklingen framåt tillsammans med myndigheterna.

Vi är på plats på E-förvaltningsdagarna. Kom och diskutera digitaliseringens möjligheter med oss!

esv.se/digitalisering

UPPHANDLING | i praktiken

Särskilda

kontraktsvillkor – dess ökande betydelse och svårorienterade baksida

Inför att den nya svenska upphandlingslagstiftningen planeras träda i kraft vid årsskiftet finns all anledning att belysa särskilda kontraktsvillkor i en artikel.

LOU-direktivet har infört en skyldighet för medlemsstaterna att beakta miljö och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Arbetet med att ställa sådana krav kommer ske med hjälp av särskilda kontraktsvillkor. Särskilda kontraktsvillkor förutspås under alla omständigheter öka i betydelse. Den ökade betydelsen är inte okomplicerad. Hanteringen av upphandlingar kan behöva en översyn hos de upphandlande myndigheterna på grund av den ökande användningen.

Särskilda kontraktsvillkor är krav i upphandlingen som anbudsgivarna måste acceptera och som ska uppfyllas under själva kontraktstiden.

UTÖKADE MÖJLIGHETER FÖR ANVÄNDNINGEN AV SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR

Enligt nuvarande LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda villkor, främst sociala och miljömässiga på hur ett kontrakt ska fullgöras. I den föreslagna lagstiftningen utökas användningsområdet. En upphandlande myndighet ska få ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt eller en koncession ska fullgöras.

En rad exemplifierande krav såsom ekonomiska, innovationsrelaterade, miljörelaterade, sociala eller sysselsättningsrelaterade hänsyn anges i skälen i upphandlingsdirektiven.

I det kritiserade lagförslaget som avser krav på arbetsrättsliga villkor kommer det i vissa fall bli obligatoriskt att ställa krav på lön, semester och arbetstid. Det får därutöver ställas villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester och annat. Lagförslagen kommer att behandlas i riksdagen i november. Hur det går är oklart eftersom politisk oenighet kring denna fråga föreligger.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

SÄRSKILDA ARBETSRÄTTSLIGA VILLKOR VID FULLGÖRANDE AV KONTRAKT

Särskilda kontraktsvillkor ska, för att vara til�låtna; • ha ett samband med kontraktets föremål, • vara uttryckligen angivna i annons och upphandlingsdokument, • vara förenliga med de grundläggande fem EU-rättsliga principerna, • inte ge myndigheten en obegränsad valfrihet, d.v.s. kriterierna ska vara objektiva och mätbara EU-domstolen har vidare fastställt ytterligare ett kriterium för att ett krav ska vara tillåtet, nämligen att kravet måste vara möjligt att kontrollera.

När det gäller just kontrollen av villkorens uppfyllnad är det svårt att inte överväga hur de föreslagna reglerna om särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor ska fungera och hur kontrollen ska utföras i praktiken.

Regeringen avser att vinnande leverantör ska försäkra sig om att de underleverantörer som anlitas uppfyller ställda särskilda villkor för fullgörande av kontraktet. De villkoren ska vara desamma som de som är obligatoriska för huvudleverantören. En hel leverantörs-

Av advokaten Johanna Näslund, partner Advokatfirman Lindahl

”

Att i upphandlingar föreskriva att varje leverantörsled ska erhålla lön och ledighet i nivå med centrala kollektivavtal ger problem före, under och efter ett upphandlingsförfarande.

g 27

UPPHANDLING | i praktiken kedja utan social dumpning ska kunna upprätthållas. Det blir således viktigare att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt även när det gäller underleverantörer.

Vita Jobb-modellen som under vintern 2016 var föremål för Konkurrensverkets granskning. Modellen innebar att ett fackförbund anlitades för granskning av villkor i ett särskilt utpekat kollektivavtal.

Det är i vissa branscher av oerhört stor vikt att det finns hela ansvarskedjor. Inte minst i bygg- och transportbranscherna används flera leverantörsled och ibland utländska bemanningsföretag.

Resurser på att säkerställa att underleverantörerna uppfyller villkoren måste oavsett form läggas ner. Det måste dessutom avtalsmässigt säkerställas att upphandlande myndigheten har rätt till kontroll. Det är också viktigt att en gränsdragning för när kontrollen blir för långtgående. Det kan ju finnas situationer när en kontroll riskerar att röja uppgifter som en anbudsgivare har anledning att skydda.

Om inte uppföljning sker kontinuerligt och kraftfullt finns risk för lycksökare som på oseriöst sätt tilldelas kontrakt.

Med kraftfulla, adekvata, avtalade sanktioner skulle särskilda kontraktsvillkor kunna fungera självsanerande, vilket möjligen skulle underlätta anbudsgivningen. Med självsanering avses att en anbudsgivare tänker ”jag avstår, det blir dyrt/riskabelt om jag inte fixar det här”.

Svårigheterna för upphandlande myndigheten att hantera en leverantör med likviditetskris eller motvilja att uppfylla kontrakt sätter upphandlande myndighetens kvalifikationer som avtalsförfattare och tillämpare på prov.

I bl a transportsektorn finns det dessutom exempel på en organisationskultur med egna företagare som yttersta leverantörsled.

Den enskilde chauffören kan i praktiken vara hänvisad till att driva enskild firma eftersom anställningar inte erbjuds, trots att körning sker för en och samma uppdragsgivare och det egentligen är fråga anställning. Den enskilde näringsidkaren har i vissa fall inte förstått eller förmått att förhandla arvodesnivån till anbudsgivande företag. Med ett skralt ekonomiskt utfall och den enskilda näringsidkarens faktiska löneuttag kan också frågan om kvittning av eventuella monetära sanktioners genomslag ner till den enskilde chauffören höra ihop.

Hur kraven för dessa utsatta egna företagare ska ställas och kontrolleras i syfte att undvika social dumpning är en grannlaga uppgift för upphandlande myndigheter.

Att i upphandlingar föreskriva att varje leverantörsled ska erhålla lön och ledighet i nivå med centrala kollektivavtal ger problem före, under och efter ett upphandlingsförfarande. ÖKAD ADMINISTRATIV BÖRDA OCH BEHOV AV ÖKADE KOMPETENSKRAV I AVTALSRÄTT

Det kommer inte vara lätt för upphandlande myndigheter att välja vilket kollektivavtal som kraven ska knytas till. Gränsdragningen mellan de olika kollektivavtalen förhandlas mellan arbetsgivarförbunden och facken. För att ge några exempel kan

< 28

grävmaskinister gå både under SEKOs avtal och Byggnads avtal och vitvaruleverantörer kan både leva under partihandelsavtalet och detaljhandelsavtalet med Svensk Handel.

Eftersom anbudsgivaren ska ansvara för sina underleverantörer och samtidigt kontrollera att de följer villkoren förväntas kostnaderna för det som upphandlas öka. Det kommer bli mycket svårt för ett företag som inte har kollektivavtal att bedöma om företaget lever upp till ställda villkor. Och de som har kollektivavtal kan inte helt utan arbetsrättsliga konsekvenser tillämpa avvikande villkor för vissa medarbetare.

Det gäller att de särskilda kontraktsvillkoren bekräftas initialt och sedan kontrolleras under upphandlingen och uppfylls (kontinuerligt) under kontraktstiden. Uppföljningsarbetet som upphandlade myndigheten måste göra blir avsevärt mer ingående än i de flesta fall nu.

Hur en ändamålsenlig uppföljning av kontraktsvillkoren, särskilt i fall med långa leverantörskedjor, ska ske är alltså inte oproblematiskt, oavsett bransch. Uppföljning i flera led är arbetskrävande för den upphandlande myndigheten, men även för den anbudsgivande leverantören. Det finns förvisso exempel på tillåtna tredjepartskontroller av kontraktsvillkors uppföljning, t ex den s k

”En ”vanlig” hävningsrätt vid väsentligt avtalsbrott ger sällan lyckat resultat eftersom det medför att leveranser uteblir om det inte finns upphandlade ”stand-in”-alternativ. ”

Det är viktigt med kontraktuell rätt till insyn i verksamheterna för att kontrollen ska kunna ske i berörda verksamheter och led. Det är dessutom i ökande utsträckning viktigt med tydliga och genomtänkta sanktionsmöjligheter. En ”vanlig” hävningsrätt vid väsentligt avtalsbrott ger sällan lyckat resultat eftersom det medför att leveranser uteblir om det inte finns upphandlade ”stand-in”-alternativ. För vissa mer komplexa allmännyttiga tjänster måste förutsättningarna och villkoren kring hävning avtalas på annat sätt än vad som vanligtvis förekommer. En beräknande leverantör vet naturligtvis om det.

Utan påtryckningsmedel får den oseriösa anbudsgivaren konkurrensfördel.

I konsekvensens namn kommer det därför ställas högre krav på att avtalsmässigt hitta passande sanktioner för om de särskilda villkoren inte uppfylls. n

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Vi vill påstå … att de flesta kommuner har brister när det gäller hanteringen av sin IT-portfölj.

Träffa mig och mina kollegor på eFÖRVALTNING SDAGARNA.

MOTBEVISA OSS!

JA

NEJ

1. I vår kommun behandlas IT som en strategisk ledningsfråga.

❑

❑

2. Vi har en väl förankrad förvaltningsmodell och våra verksamheter tar sitt ansvar när det kommer till förvaltning och utveckling.

❑

❑

3. Vi har koll på samtliga IT-relaterade kostnader.

❑

❑

4. Vi har ett proaktivt informationssäkerhetsarbete som är väl förankrat i såväl ledningen som i organisationen i stort.

❑

❑

5. Våra förvaltningsplaner, riskanalyser och insatser hanteras i kommunens ledningsstödsystem.

❑

❑

Om du svarat JA på samtliga frågor är det bara att gratulera! – Hatten av!

Har du svarat NEJ så behövs DIGFrame.

Varken mer eller mindre. www.digframe.com

Marcus Adamsson IT-Managementkonsult

… visar vägen till rätt beslut DirSys AB, Första Långg. 20, 413 28 Göteborg www.dirsys.com

UPPHANDLING | i praktiken

BÄTTRE UPPHANDLINGAR OCH MINDRE TRAMS AV MATTIAS LUNDBERG

leg. psykolog, docent i psykologi, föreläsare och författare

Mattias Lundberg

I en krönika som publicerades i ett antal dagstidningar i augusti, berörde skribenten Lisa Magnusson föredömligt ämnet pseudovetenskap inom offentlig verksamhet. Hon nämnde i sin krönika ett antal exempel på köp av pseudovetenskapliga tjänster som kommuner,

T

landsting och myndigheter gjort den senaste tiden.

Tyvärr finns det många fler exempel där

hoppas på. Dels lider många av dessa av

vetenskapliga principerna och förståelsen

pseudovetenskapliga tjänster och meto-

det man kan kalla för omedveten inkom-

för skillnaden mellan vetenskap och pseu-

der fått ta del av den skattefinansierade

petens, dvs de har inte förmågan att själva

dovetenskap. Inte minst längst ute i leden

kakan. Att denna typ av trams inte bör

se de vetenskapliga eller metodologiska

i de olika verksamheterna, som ofta blir

förekomma inom offentlig verksamhet och

bristerna i sin egen metod eller tjänst. Dels

mottagarna av ickefungerande och ibland,

än mindre finansieras av skattemedel höjs

har de sällan kunskapen att faktiskt syste-

skadliga metoder. Istället bör offentlig

det allt fler röster för. Men den stora frågan

matiskt utvärdera, eller viljan att blottlägga

verksamhet se till att genom att öka sin

är hur offentlig verksamhet kommer till

det bakgrundsmaterial som de ofta hävdar

kunskap inom området kunna agera mot

rätta med det?

”bygger på forskning”

tramset. Detta kan ske på följande sätt:

OMEDVETEN INKOMPETENS

Lagstiftning är naturligtvis alltid ett al-

1. UTBILDA CHEFER/BESTÄLLARE

Att lita till att leverantörer av pseudove-

ternativ, men knappast något som ökar

OCH UPPHANDLINGSAVDELNINGAR.

tenskap ska ta sitt ansvar är knappast att

förståelsen för vikten av att bejaka de

Idag finns ett glapp mellan beställare som

30

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

vill ha en viss tjänst utförd och upp-

går det att uppvärdera anbud som kan

verksamheterna. Det gör att inte minst

handlingsavdelningen som ofta utformar

visa på stark vetenskaplig evidens eller

personalchefer, HR-avdelningar eller skol-

anbudsunderlagen. Glappet består i att

metodologi för sin tjänst/metod.

chefer (de flesta av de pseudovetenskap-

ingen tar ansvar för den vetenskapliga pa-

liga metoder och tjänster återfinns inom

rametern. Detta beror i sin tur ofta på att

3. STÄLL KRAV PÅ VETENSKAPLIG-

beteendevetenskap, kommunikation och

kunskapen saknas kring vilka vetenskap-

HET ÄVEN VID DIREKTUPPHAND-

skolan) får lägga mycket tid på att ta emot

liga krav som kan ställas och hur dessa

LING.

och lyssna på pådrivande säljare och helt

kan utvärderas. Genom att utbilda båda

Många av de pseudovetenskapliga

enkelt inte har tid eller möjlighet att skaffa

parter i vetenskaplig metodik, vetenskap-

tjänsterna och metoderna som köps för

sig nödvändig kunskap för att mota Olle

liga principer, evidensvärdering mm, kom-

skattepengar sker vid direktupphandling,

i grind. Det kan vara en klok åtgärd att

mer detta glapp att kunna överbryggas.

åtminstone inledningsvis. Därför bör varje

köpa in nödvändig vetenskaplig kunskap

offentlig instans upprätta en checklista

både vid anbudsutformning och anbuds-

2. STÄLL VETENSKAPLIGA KRAV I

med vetenskapliga skall- och börkrav vid

utvärdering. Det är en klok investering

ANBUDSUNDERLAGEN OCH AN-

direktupphandling. På detta sätt minskar

som hindrar att notan i såväl likvida medel

BUDSUTVÄRDERINGEN.

man risken avsevärt för att en leverantör

som för felrekryteringar, misslyckade reha-

Inom ramen för Lagen om offentlig upp-

får in foten med sin pseudovetenskapliga

biliteringar, osund arbetsmiljö med mera,

handling finns möjligheten att ställa krav

metod eller tjänst.

blir mångdubbelt större.

görs beror ofta på bristande kunskap och

4. TA HJÄLP!

Det är dags att på allvar ta tag i frågan om

erfarenhet. Det är tämligen enkelt att kräva

Det är lätt att kritisera verksamheterna för

pseudovetenskap i samhället. Att offentlig

av leverantören att ange tillräckligt mycket

att inte ha gjort detta tidigare. Man ska

verksamhet ska gå först i ledet i detta

den vetenskapliga bakgrunden bakom en

dock ha klart för sig att antalet leverantö-

arbete är en självklarhet.n

tjänst eller metod för att sålla bort de vär-

rer ökar och de blir allt mer påträngande

sta exemplen. Även vid anbudsvärdering

för att få presentera sin produktportfölj för

på vetenskapliga principer. Att det inte

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag.

Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch.

Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö.

Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

31

Framtidens medborgare är redan här Den digitala transformationen undgår ingen. Digitaliseringen är en drivkraft som nu påverkar hela verksamheten. Hur tar Du tillvara på möjligheterna och skapar rätt förutsättningar för framtidens digitala medborgartjänster?

Välkommen att diskutera möjligheterna med oss!

cgi.se

KRÖNIKA

ÖPPENHET ÄR NYCKELN TILL FÖRNYELSE - OCH DIGITALISERING på ett år. Det beror delvis

AV STAFFAN MIEFALK Head of Public 360°, Tieto

på människans naturliga motstånd mot förändring, men än viktigare: vår rädsla för det vi inte känner till.

Det handlar inte bara om att dokumenten helt plötsligt ska lagras i molnet istället för i mappar och fysiska arkiv. Det är även fråga om ansvar. Ansvaret för att använda korrekta och lagenliga metoderna för arkivering och datahantering faller på individerna, och de gamla arbetssätten kan inte direkt flyttas över till de nya teknologibaserade processerna. En tjänsteman kan vara personligt ansvarig för att alla dokument är lagenligt arkiverade i det nya systemet även efter fem år. Vad händer om jag sköter arkiveringen fel och något försvinner? Kan jag bli

V

ad innebär digitalisering?

Det finns en hel del olika tolkningar på det, men i teorin betyder digitaliseringen i botten en omfattande förnyelse av

arbetsmetoder, samt införande av ny digital

”

personligt ansvarig för det?

Eller ännu värre: tänk om jag inte längre behövs?

Många tänker i dessa banor när det pratas om digitalisering, och det hjälper inte att sopa oron under mattan.

Ett vanligt argument för digitalisering är att jobben inte försvinner, utan uppgifterna ändras. Detta kan vara sant, men man måste fortfarande kunna möta och hantera rädslan för det motsatta – annars kan rädslorna leda till motstånd mot förändringar.

Plötsligt, en dag, har man nya för-

LYSSNA PÅ ORON

utsättningar och

För att åstadkomma förändring krävs öppen kom-

rutiner, och måste

munikation. När man leder en organisation genom

kunna hantera

förändringar, måste man kunna lyssna på människorna

detta. Man kan

och förstå deras oro, inte försöka stävja deras känslor.

förstå om första

När man får chansen att diskutera sin oro och är hörd,

reaktionen är

blir det möjligt att börja prata om varför förändringarna

arkivera dokument på ett visst sätt under

att slå bakut och

behövs och vad man kan vänta sig av framtiden.

30 år, är det naturligtvis ganska svårt att

skrika efter hjälp.

Förutom bristande kommunikation kan förändringarna

teknik.

Varför är det då så svårt att förnya arbetsmetoder?

Frågan är retorisk, men tål att granskas.

Det är inte lätt att förändra en organisation, eftersom det inte är lätt att förändra människor. När man till exempel har lärt sig att

ändra på sina rutiner över en natt, eller ens

försvåras av att organisationen måste sköta daglig upp-

g www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

33

KRÖNIKA

” Plötsligt, en dag, har man nya förutsättningar och

rutiner, och måste kunna hantera

detta. Man kan

förstå om första reaktionen är

att slå bakut och skrika efter hjälp.

nyligen (framgångsrikt) använda ett nytt gemensamt ärendehanteringssystem, under ledning av upphandlingsorganisationen Uninett. Det finns flera orsaker till att projektet lyckades, men en av de viktigaste var öppen kommunikation mellan alla parterna.

VÄGEN TILL FRAMGÅNG Öppenheten nåddes på olika sätt. För det första hade man i systemets utformningsfas en styrgrupp på sex personer med representanter från små, mellanstora och stora organisationer. Dessutom deltog samtliga 35 organisationer genom regelbundna möten, där man samlade in och lyssnade på åsikter om det som redan hade gjorts. Direktör för informationsförvaltningen hos högskogifterna samtidigt som man genomför förändringarna. Or-

lan i Oslo och Akershus, André Neergaard, sade följande:

ganisationer kan inte bara stänga igen medan man inför

”Jag är nöjd att vi hade, och fortfarande har, möjligheter

nya teknologier och arbetsmetoder. De måste upprätt-

att påverka produktutvecklingen. Rådet vi bildade vid ut-

hålla de befintliga processerna och samtidigt skapa nya.

formningsfasen fungerar fortfarande och där tar vi beslut

Förnyelse är svårast när ingen i organisationen har

om vad som behöver utvecklas.”

heltidsansvar för förändringsprojektet. Då måste förny-

För det andra var det fokus på slutanvändarnas upple-

elsen parallellt med någons vanliga jobb – och man får

velser under utformningen och planeringen. Att förstå

inte tillräckligt med tid över för diskussioner om oron och

slutanvändarnas behov och motstånd mot förändring

behovet av förändringar. I sådana fall kan införandet av

är inte helt lätt i sådana här stora projekt, så det finns all

ett nytt system upplevas som brutalt – de berörda är inte

anledning att satsa på detta.

redo. Plötsligt, en dag, har man nya förutsättningar och

Varje organisation och alla förändringsprojekt har förstås

rutiner, och måste kunna hantera detta. Man kan förstå

inte lika stora resurser som Uninett, och varje projekt

om första reaktionen är att slå bakut och skrika efter

behöver inte någon styrgrupp. Men man måste hitta ett

hjälp.

sätt att lyssna på människorna och förstå dem.

Hur kan man då värna om kommunikation och dialog?

I Norge började 35 universitet och forskningsanstalter

34

Utan kommunikation blir det helt enkelt ingen förnyelse. n

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Nytt system för incidentrapportering ger Migrationsverket snabbare hantering I våras fick Flexite förtroendet att, som underleverantör till HIQ, implementera Migrationsverkets nya system för avvikelsehantering avseende incidenter, tillbud och arbetsskador.

N

u är systemet i drift och till dags dato har ett hundratal olycksfall och tillbud rapporterats och åtgärdats.

- Utökade möjligheter att plocka fram statistik gör att vi kommer att kunna jobba mer förebyggande med abetsmiljö och säkerhet, säger verkets projektledare Annelie Kungsman-Persson.

Snabb återkoppling och åtgärd Samma dag som avtalet skrevs, påbörjade Flexite ett införandeprojekt. I upphandlingen var det ett tydligt krav att systemet skulle finnas på plats den 1 september. En deadline som företaget höll.

– Det har varit god kommunikation mellan leverantör och myndighet. Bästa beviset på detta är att tidplanen höll, säger Kungsman-Persson.

Stor delaktighet & god kommunikation Migrationsverket har även tidigare haft en god rapporteringskultur, men behövde förfina strukturen för anmälan, uppföljning och återkoppling enligt Annelie Kungsman–Persson, som redan fått positiv feedback från medarbetare om snabbare och enklare hantering.

Fotograf: Tomislav Stjepic, Migrationsverket

– Vi har verkligen lyssnat på verksamheten. HRavdelningen, säkerhetsenheten och referensgrupper inom myndigheten har alla varit delaktiga i de krav vi ställt i upphandlingen.

Besök oss i monter A40 under eFörvaltningsdagarna så berättar vi mer. Vi presenterar också vår nya one-stop shop lösning för kontaktcenter tillsammans med Mitel.

www.flexite.com

0660-29 95 00

sales@flexite.com

Fånga upp oegentligheter tidigt

Den 1 januari 2017 införs lagstiftning som stärker skyddet för så kallade visselblåsare.

De nya reglerna ger arbetstagare rätt att slå larm om missförhållanden externt om det inte gett resultat att göra det inom företaget eller organisationen.

Vid sidan om förslaget om visselblåsare finns ett förslag från en annan utredning som innebär att privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg bör omfattas av meddelarskydd (SOU 2013:79).

I en lagrådsremiss föreslås att meddelarfriheten från och med april 2017 ska gälla även anställda i sådana offentligt finansierade företag.

Regeringen beslutade den 10 mars 2016 om propositionen 2015/16:128 med rubriken ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden”.

Förslaget är tänkt att förstärka

36

” Genom att se till att det finns en genomtänkt process för hantering av larm och anonym dialog med visselblåsare kan arbetsgivare undvika att information sprids utanför organisationen.

det skydd som redan finns för visselblåsare genom att arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den nya lagen ska ha rätt till skadestånd.

DIGITALA TJÄNSTER Visselblåsartjänster, initialt telefonbaserade så kallade hotlines, blev populära i USA efter korruptionsskandalerna kring millennieskiftet. Verktygen används av företag och myndigheter för att upptäcka exempelvis korruption, miljöbrott, brott mot konkurrensregler och för uppföljning av etiska riktlinjer.

De kommande lagändringarna ökar behovet av att fånga upp oegentligheter tidigt. Allt fler arbetsgivare väljer nu att använda externa, digitala verktyg för anonym dialog med arbetstagare som slår larm. Genom att skapa en trovärdig kanal kan företag undvika att övertramp begås och att information når utanför organisationen.

KRYPTERAT VERKTYG Ett företag som jobbar med detta är WhistleB som erbjuder

ett krypterat app- och webbaserat verktyg, på marknaden sedan 2013. Företaget har kunder med verksamheter i omkring hundra länder. Tjänsten används bl. a. av industriföretag, advokatbyråer, vårdföretag, myndigheter och investerare.

– Genom att se till att det finns en genomtänkt process för hantering av larm och anonym dialog med visselblåsare kan arbetsgivare undvika att information sprids utanför organisationen, säger Karin Henriksson, etikkonsult och grundare av visselblåsartjänsten WhistleB. KRITIK Journalistförbundet har kritiserat förslaget eftersom det är svårt för en enskild att avgöra vad som ska anses utgöra ett ”allvarligt missförhållande” enligt lagens mening. Även Lagrådet har kritiserat detta. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Förståelse för användaren är viktigare än teknisk it-kompetens Mer om hur offentlig sektor ser på digitaliseringen på tdc.se/itekvationen

Digitaliseringen påverkar och förändrar många av Sveriges mest samhällsviktiga funktioner.

Med ny teknik och kompetens att förstå behov finns det stora möjligheter att både förbättra och skapa nya kommunikationslösningar inom

bland annat vård, skola och omsorg.

I samarbete med TNS Sifo har vi genomfört två undersökningar om hur beslutsfattare i såväl privat som offentlig sektor ser på sina organisationers it-beslut.

It och telekom för företag och organisationer.

Och för människorna som jobbar där.

KRÖNIKA

E

MAGNULFS SVENSEXA AV KARL-OSKAR BRÄNNSTRÖM

Karl-Oskar Brännström är entreprenör och utbildad jurist. Under mer än 10 år har han varit med på många spännande resor där offentlig sektor förbättrat både sina processer och sin medborgarservice. Vid sidan av sitt uppenbara svensexe-intresse uppskattar han även god mat, gärna i kombination med trevligt sällskap.

I somras gifte sig Magnulf. Han är en gammal god vän, och en sån där kille som älskas av alla. Direkt när inbjudan kom ut började djungeltrumman gå – Magnulf skulle få den bästa svensexan världen skådat. Själv såg jag dessutom fram emot en rolig planering. Men så blev det inte.

D

Det fina med att gifta sig lite senare i livet (nåja, 40), är att ens vänner har lämnat de värsta småbarnsåren bakom sig och därför har tid. Samtidigt har man de ekonomiska resurserna att ta ut svängarna. Att Magnulfs bekantskapskrets dessutom består av akademiker, ofta i chefspositioner, ökade förhoppningarna på ett rådigt projekt.

Magnulf förtjänade verkligen detta.

Initialt gick det dock ganska trögt. Datum och plats måste bestämmas, och gruppen hade svårt att enas om i hur stor utsträckning vi skulle ta hänsyn till Magnulfs familj. Hur stora ingrepp kunde vi göra i deras planering? Efter några veckor, och ett otal samtal, sattes dagen till Göteborg andra helgen i juni. Nu kunde den roliga planeringen äntligen börja!

38

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Problemet var att det även fortsatt gick trögt. Det var ingen brist på goda ideér, de fanns det många av, men att hitta något som alla tyckte var lämpligt för en motorintresserad fyrtioårig familjefar visade sig svårt. Vissa ville köra all-in på bungee-jump och förnedring på stan, andra tyckte vi skulle sätta honom på Kielfärjan och somliga tyckte att en lugn kväll med femkamp på Liseberg var lagom.

Med bara två veckor kvar fanns ingen bokning gjord och ingen programpunkt var spikad.

Situationen räddades av Klein, yrkesofficeren, som tog tag i situationen. I mailkorgen kom ett färdigt program, med alla programpunkter inbokade, inklusive minibuss och nykter chaufför.

Viss flexibilitet erbjöds, men kritik skulle vara konstruktiv. Ansåg man att en programpunkt var felaktig skulle kritiken levereras med information om vilken annan aktivitet som bokats istället, samt logistisk information.

Äntligen hade vi ett program!

Och det var nu avhoppen började. Än den ena, än den andre fick förhinder, men det gjorde ju inget, alla andra kunde ju ordna dagen. Och dessutom hade man ju inte varit med om att bestämma programmet.

nån som styr upp. Någon som fattar besluten, och kanske därför blir den som bestämmer.

Men regeringen vet också att detta kan leda till avhopp, därför pratar man om att göra deltagandet obligatoriskt. Liksom Magnulf förtjänade världens bästa svensexa förtjänar Sverige världens bästa digitalisering. Och ingen får hoppa av.

”Liksom Magnulf förtjänade världens bästa svensexa förtjänar Sverige världens bästa digitalisering. Och ingen får hoppa av.”

I propositionen nämner man tvångsanslutning till Mina Meddelanden, och om en särskild aktör med ansvar för horisontella digitala processer. Därmed har man äntligen adresserat elefanten i rummet. Det enda man kan tycka är tråkigt är att regeringen verkar ha glömt bort kommuner och landsting. De är ju trots allt Magnulfs äldsta och käraste vänner.

Hur svensexan gick? Magnulf fick den svensexa han förtjänade, men en del vänner saknades.

Kompiskretsen överväger därför att genom reglering göra det obligatoriskt för lämpliga vänner att ansluta sig till nästa svensexa. n

Den tjugonde september iår, när regeringen presenterade höstbudgeten, fick jag anledning att läsa vårens mailkonversationer igen. Jag ville se om någon i regeringen råkat vara med i planeringen av Magnulfs svensexa. I budgetpropositionen återfinns många av de insikter jag själv drog från vårens planering.

Svenska myndigheter är oerhört kompetenta, och alla är överens om att Sverige förtjänar världens bästa digitalisering. Men just myndigheternas kompetens, erfarenhet och mandat att fatta egna beslut är vad som gör samarbete svårt. Man har en tendens att inte alltid se till Magnulfs, förlåt, Sveriges bästa, utan fastnar i frågor om lämplighet och hur stora ingrepp man kan göra i den egna myndighetens verksamhet.

Regeringen har kommit fram till att digitaliseringen är så viktig att det kanske är dags att ta in

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

39

eFÖRVALTNING | i praktiken

TEMPOT I

DIGITALISERINGEN

ÄR I FARA

Oberoende undersökningar visar tydligt att det finns mycket att göra för att öka takten, höja kvaliteten och säkerställa att offentliga sektorn ska få full utväxling av den digitala utvecklingen som sker på alla samhällsplan idag.

Under IT-chefens dag i våras presenterade TDC en stor undersökning om digitaliseringen inom offentliga sektorn i Sverige.

Den visar bland annat att nästan hälften, 45 procent av alla IT-beslutsfattare i offentlig sektor saknar tillräcklig kompetens för att ta IT-strategiska beslut.

Undersökningen, gjord av TNS Sifo, visar tre huvudsakliga trender. Och undersökningssvaren avslöjar utmaningar inom alla tre.

IT-beslut tas ofta av hela organisationen – inte enbart av IT-chefer

Undersökningen visar att det i dag är långtifrån enbart IT-chefen som tar IT-beslut i offentliga sektorn. Nästan hälften, 47 procent, av samtliga chefer har varit direkt delaktiga i beslut kring

< 40

NÄRA HÄLFTEN AV IT-BESLUTSFATTARNA I OFFENTLIG SEKTOR SAKNAR TILLRÄCKLIG KOMPETENS

IT-strategiska frågor vilket innebär att kompetens hos samtliga chefer inom detta område kommer att vara en nyckelfråga framåt.

Tillräcklig kunskap saknas – inte minst hos de nya it-beslutsfattarna

Bland alla it-beslutsfattare är det 45 procent som säger sig sakna tillräcklig kompetens för att ta strategiska IT-beslut. Bland de nya beslutsfattarna (chefer som tar IT-beslut, och inte är IT-chefer) säger sig

”För om vi verkligen, på allvar, vill utnyttja digitaliseringens möjligheter har vi inget val – vi måste höja ITkompetensen. ”

hälften, 51 procent, att de saknar tillräcklig kompetens. Och Var fjärde IT-chef, 26 procent, upplever sig sakna tillräcklig kompetens att ta strategiska beslut inom området.

– Med den stora undersökningen bland företag som vi gjorde 2015 tillsammans med denna inom offentliga sektor har vi i dag en god överblick över utmaningarna med digitaliseringen vad gäller IT-kunskapen, säger Krister Dackland, CIO på TDC Nordic. – Undersökningen visar bland annat att IT-mandatet, antal chefer som tar IT-beslut har sprungit från kompetensen vilket riskerar att ge beslut utan tillräcklig kunskap som skapar ogenomtänkta tekniksatsningar. Resultatet kan bli både dyrt och tidsödande, alltså tvärtemot grundidén med IT-lösningarna, säger Krister Dackland.

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

3 3 .

3 3 , 3 3 3 //1300:_3/3/. 33:,_333 0 33.3 10 3 .

0 3 1 3 3 _ . .3 3 3 .

3 33 .

3 3 3 3 _ .

3 3 100_ 3 _ .

3 .

3 3 3 3 ['33. ['33.3_333.3 100_33.3 33.303 ] [3333..33 33.3 33.3 1 0 [ 33.3 1 100_ ] 3 3 . . _ 3 0 3 3 3 _ 3 0 0 .3 .

1 3 3.

3 33 .3 10 . _ 3 3 3 3 3 3 3 _ 3 3 . . _ 0 .

3 0 3 33 3 .

3.3 3 0 3.3 1 3 3 3 3 0 _ 3 0 .

1 _ 3 0 3 processer 3 .3 _ .

0] 3 3.3 1 3.3 3effektivare 3 3 3 3 / 3 _ .

3 .

0 3 . r3o.

3 3 ] 33 10 3 p < 3 3 _ .

3 .

3 : 0 e 3 3 r 3 3 3 3 3 / 0 . </ 3. / 1 iv3a3.3 3 3 / 33.3 t < 3 k .

3 : 3 3 e 3 . </ / 3 eff33.3 / 3 % 3 e 0 0 % 0 //1 0 1 / / 0 0 100> 0 0 1 1 .3 3 .

3 3 3 .

3 3

.

3 3 _ _ 3 .

3 3 .

3 _ 3 3 _ 3 0 .

1 33 33.3 33.3 33.

KRÖNIKA

Kunskapshöja organisationen

– Ett sätt att utnyttja digitaliseringen på bästa sätt är att kunskapshöja organisationen, och då främst ledande personer vilka vi kan anta i ökad omfattning i framtiden kommer att ta IT-beslut. Tillsammans med KTH Executive School har vi på TDC därför startat en digitaliseringsutbildning för just dessa chefer. Detta är en väg, men många fler måste tas. För om vi verkligen, på allvar, vill utnyttja digitaliseringens möjligheter har vi inget val – vi måste höja IT-kompetensen, betonar Krister Dackland.

0 0 _13_100 3.

Höga förväntningar på digitalisering i offentlig sektor

Invånarna har höga förväntningar på kommuner, landsting och regioner när det gäller digitala tjänster och kommunikation. Det visar även en undersökning som SKL låtit göra. Undersökningen visar att de flesta är positiva till en ökad digitalisering – men få anser att sektorn lever upp till förväntningarna. Frågorna i undersökningen handlade om den allmänna inställningen till digitaliseringen i samhället, om digitalisering inom specifika områden som skola, vård och omsorg och om förväntningarna på att kommuner, landsting och regioner ska erbjuda tjänster och kommunikation digitalt.

Majoriteten av de tillfrågade, 72 procent, är mycket eller ganska positiva till den ökade digitaliseringen i samhället.

En majoritet, 71 procent, anser också att det är viktigt att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Men enbart 21 procent ansåg att den offentliga sektorn lever upp till deras förväntningar R om digital service.

SSE – Resultatet bekräftar det vi sett även i andra sammanER behöver bli bättre, för att förS S hang, att kommunsektorn CE Oinvånarna, R enkla för öka tillgängligheten och effektivisera P S R Ä verksamheten, säger Per Mosseby, chef för avdelningen för AFF digitalisering på SKL.

> 0 0

100 3 .

3 3 33.3

Agio är specialister på e-förvaltning och erbjuder tjänster och systemlösningar för att digitalisera arbetsflöden och verksamhetsprocesser.

Agio är med från analys- och utredningsfaser till förändringsledning, införande och innovativ förvaltning som säkerställer kontinuerlig nyttorealisering.

Agio betyder mervärde. Vårt mål är att 100% av våra kunder uppnår effektivare processer.

//130

3 .

3 3 _ 3 .

3 3 3 _ .

3 3 .

3 3 _ 100_3 3 ['3 .

3 ['333.3 33.3 33.3 _ 3 0_ .

3 .3 10 3 3 3 .3 _ 100_ 3 3 33 3 . . .

3 3 ] 3 3 3 0_ 0 .3 3 0 _ 3 33 .3 10 .

3 3 1 ] 3 3 3 3 .

0 3 3 3 33.3 .

100_ 0 < 3 3 _ . .

3 : 7 3 3 1 3 3 3 7 . </ 3. / 3 3 3 / 33.3 .

7 3 . .

3 : 7 3 7 7 </3 / 2 00_3 / 7 1 . _ 3 3 . 3,3 .3 27 .

3_33 .

3 3 _ 3 :_317 3,3 33.3 3 0 330 0 0 > 0 1 0 0 1 .3 33.3 33.3 1 33.3 .3 100> 0 //1 0 1 3 .

3 .

0_33 .3 33 3 3 3 3 3 .3 3 0_33 3 0 .

1 3 3.3 33.3 Bland Agios kunder finns ett flertal myndigheter, landsting och kommuner som vi har hjälpt att uppnå en enkel, öppen och effektiv e-förvaltning.

MATS CARLERT Källa: TDC, SKL

0 0 0 1 _ 0 1 _ 3 . _833_83.3 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

3 3 _ _ 3 .

33 33.3

41 Agio System & Kompetens • 0920-22 51 50 • www.agio.se

Äntligen!

Nu är vi riktigt nöjda.

Det senaste året har vi gjort en fantastisk resa med att förbättra smaken på vårt sous vide-sortiment på Scan. Nu kan du fokusera på alla fördelar det ger dig: jämn kvalitet, lätt att laga, enkelt att beräkna portionsstorlek och kostnad per portion och så sparar du tid. Scan sous vide är tillverkad i Sverige på svensk råvara – precis som du vill ha den. Testa så får du se!

Kotlettrad

Skinkstek

Nötstek av bog

Art nr hel: 722595

Art nr hel: 723395

Art nr hel: 723095

Rostbiff

Rökta revben

Rimmad oxbringa

Art nr hel: 724793

Art nr hel: 720395

Art nr hel: 722895

UPPHANDLING | i praktiken

Region Skåne utvecklar innovationsupphandling Oberoende undersökningar visar tydligt att det finns mycket att göra för att öka takten, höja kvaliteten och säkerställa att offentliga sektorn ska få full utväxling av den digitala utvecklingen som sker på alla samhällsplan idag.

E

n leverantör som tycker att Region Skåne satsar rätt är Petronella Warg på Min Doktor, Sveriges första och största digitala vårdgivare.

– Region Skåne ligger sedan länge i

framkant vad gäller innovationssatsningar och har generellt en smart och öppen inställning till utveckling, inte bara för näringsliv och tillväxt utan även utveckling som förbättrar den egna verksamheten.

De har en ständig kontakt med verkligheten utanför regionhuset, säger hon till OFFENTLIGA AFFÄRER. Hon berömmer initiativet att ha en egen hub som dotterbolaget Innovation Skåne har. Det ger regionen insikt om entreprenörskap, kunskap om de allra senaste innovationerna och nya framtida branscher.

Skåne har jobbat hårt – Region Skåne har jobbat hårt och länge och till viss del motströms med att komma dit de är idag, då deras inköpsavdelning faktiskt genomfört innova-

Region Skånes hus på Dockplatsen 26 i Malmö.

FOTO: Bengt Flemark

tionsupphandlingar och framgångsrikt

var som helst ifrån, inte alls bara från

dessutom! De visar omvärlden att

forskning vilket är en vanlig missuppfatt-

det går. Som med allt annat nytt är

ning, slår hon fast.

förankring en nyckel, säger Petronella Warg och menar att det tar tid och är

Seminariet i Stockholm i somras där

tålamodskrävande men att Skåne har

Region Skåne ihop med leverantö-

lyckats genom att bjuda in och låta

rer, forskare och egna medarbetare,

leverantörerna vädra sina farhågor och

presenterade sitt koncept för innova-

åsikter under processen.

tionsupphandling, tycker hon var ett utmärkt exempel på hur man kan jobba

– Detta har banat väg för framgången.

professionellt.

Det allra viktigaste är nog att först för-

Petronella Warg, Min Doktor www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

klara vad innovation är: nya, goda idéer

– Bra föredrag, relevant information och

som skapar ett värde och kan komma

så själva entreprenören på plats, vars

g 43

UPPHANDLING | i praktiken bioplast hade blivit innovationsupphandlad

Därför satsar regionen mycket på kom-

av Region Skåne. Han berättade generöst

petensutveckling, inte bara LOU utan mer

om sitt liv och företagande och vi fick alla

inom ekonomi, förhandlingsteknik och

klämma och känna på plasten. Ett stort steg

utvärderingsmodeller.

för både innovationsupphandling och miljö.

Region Skånes innovationsvänliga arbete ”Vi ersätter plast”

omfattar olika aktiviteter för att öppna upp

Petronella Warg syftar på Åke Rosén på

för nya lösningar och entreprenörer.

Gaia Biomaterials som på seminariet visade De kan sammanfattas i följande punkter:

upp de omtalade miljövänliga förkläden som Region Skåne innovationsupphandlat.

• analyserar marknaden för att få kännedom om marknadens aktörer och nya

– Det är ovanligt inom offentlig upphandling att man blir inbjuden och får visa vad man

lösningar som finns på marknaden eller

Åke Rosén

håller på att utvecklas.

har. Detta betyder mycket för Gaia. Nu har vi fått chansen att även visa den senaste

handlarna känner stöd och vågar ta risker

• håller i anbudsskolor för de presumtiva

utvecklingen.

och får resurser i form av utbildning, tid, med

anbudsgivare som är intresserade av att

mera som de behöver. I Region Skåne fruktar

lära sig om upphandling.

Drömmen om den fullt nedbrytbara och

man därför inte överprövningar.

• delar upp upphandlingar antingen geo-

förnyelsebara biomaterialet fick Åke Rosén

grafiskt eller kapacitetsmässigt.

att starta Gaia. I företagets framtidsvision är

Vilka är de kommersiella fördelarna

fossila råvaror ett minne blott.

med innovationsupphandling?

• förenklar förfrågningsunderlag och skri-

– Jättebra fråga. Jag har funderat och disku-

ver på mer lättillgänglig svenska.

Företaget framställer ett biomaterial som

terat. Man kan peka på vinn-vinn-situationer.

ersätter plast. Filosofin bakom är att göra

Företag som går med får chans att utveckla

material av förnybara produkter som kan

något som de kanske inte hade gjort annars,

återvinnas och omvandlas till förnybar energi.

de lär sig något nytt och får ökad konkur-

Att följa kretsloppet.

renskraft på den globala marknaden. De

kanske skapar billigare och bättre service för

• försöker undvika långa detaljerade krav-

Man framställer även andra produkter för

det offentliga. Företag som är med i offentlig

specifikationen och istället beskriva vad vi

sjukvården och säger sig kunna ersätta 80

upphandling får en bra referens, det blir en

önskar uppnå i funktionsmässiga termer

procent av alla plastprodukter i sjukvården.

katalytisk effekt. I det norska fallet hade leve-

eller målbilder.

rantören inte tidigare gjort något sjöradiosystem, de ville komma in på en ny marknad.

• underlättar anbudslämnandet t ex vad

Professor utvecklar

• utmanar krav, om de är nödvändiga att ställa och vid vilken tidpunkt som de behöver uppfyllas. (Kanske inte vid anbudets lämnande utan ett år efter avtalsstart)

gäller inlämnande av handlingar som kan

– I början när man pratade om innovationsupphandling tänkte alla på radikala innova-

– Det intressanta med Region Skåne är att de

tioner, som att uppfinna nytt Internet eller

visar på förutsättningarna. Man gnäller inte

liknande. De flesta innovationseffekterna är

på EU:s regler utan funderar på hur man ska

i regel ganska instrumentella, men för den

göra! För mig var det en positiv upplevelse att

skulle inte oviktiga. I hälso- och sjukvårds-

lyssna på seminariet. Man kan göra mycket

sektorn är enbart det faktum att en leverantör

med de rätta förutsättningarna.

begränsas till det anbud som ligger bäst till.

• sätter fast pris och garanterad volym (i vissa fall), vilket kan innebära att en entreprenör får möjlighet att göra nödvändiga investeringar.

får sin produkt såld en framgång, säger Max Rolfstam i samtal med OFFENTLIGA AF-

Fokus på affären

FÄRER.

Louise Strand, inköpsdirektör i Region Skåne, avslöjade på seminariet i Stockholm

Det som tycks leda till framgång är att man

att man jobbar efter devisen ”koll på juridiken

har rätt kompetens och stöd från politiskt

men fokus på affären”.

håll, hela vägen. Det har väldigt litet med EU att göra, slår professorn fast.

– Vår ambition är att ha ett ledarskap som tillåter, efterfrågar och premierar medarbetare

Som exempel nämner han norska Telenor

som vågar testa nytt och ett ledarskap som

som upphandlade sjöfartssystem. Då var

inte kritiserar utan står upp och tar ansvar

självaste statsministern intresserad. I de fall

när en ny lösning inte fungerar, säger Louise

innovationsupphandling fungerar är politiker-

Strand.

na med och vågar stödja och ta risker. Upp-

44

Louise Strand, inköpsdirektör i Region Skåne Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

”

Utveckling under avtalstid

tjänsten utvecklas. I avtal om andningshjälpmedel för hem-

– Vi har och kommer att testa olika vägar för

mabruk valde vi att undanta utrustning för distansmonitorering,

att skapa förutsättningar för utveckling under

ett utvecklingsområde, i syfte att kunna testa sådan utrustning

avtalstiden, berättar Louise Strand. Inom

från flera leverantörer under avtalsperioden. Vid upphandling

avtal om hörapparater möjliggjorde vi utbyte

av sårvård har vi möjliggjort innovation från underleverantörer.

till nyutvecklade hörapparater. I ett avtal om Dialogprocess

Region Skåne har jobbat hårt och länge och

till viss del motströms med att komma dit de

är idag, då deras inköpsavdelning faktiskt

genomfört innovationsupphandlingar och framgångsrikt dessutom! De visar omvärlden att det går.

Eftersom Dialog med marknadens aktörer är en av de viktigaste delarna av Region Skånes strategi för att skapa bra affärer har man skapat en dialogprocess.

– Vi avsätter mycket resurser för dialog eftersom vi ser att effekten är så god. Dialog är också en förutsättning för Innovation. Vi jobbar med dialog före, under och efter upphandling.

Jag vill särskilt lyfta fram olika former av möten då leverantörer och inköpare träffas, helst tillsammans med verksamheten.

Och extern remiss då vi publicerar utkast på förfrågningsun-

FM-tjänster hade vi en piska som innebar att

derlag och ber om synpunkter från marknaden.

om leverantören inte kom med nya förslag på hur FM-tjänsten kunde utvecklas sänktes

Region Skåne har också ett Råd för strategisk upphandling

ersättningen.

med 16 medlemmar från olika sektorer, näringslivet, akademin, idéburna sektorn, offentliga sektorn och fackförbund. Ett råd

– I avtal om mammografi har vi istället en

som fungerar som motor för utveckling av strategiskt inköp

morot; ett incitament till höjd ersättning om

och innovation. n BO HÖGLANDER

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

45

9 NOVEMBER, AULA MEDICA I STOCKHOLM

Välkommen till Nationella e-hälsodagen 2016 – en fullmatad seminariedag med fokus på hur Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa.

Programmet tar avstamp i de tre insatsområden som beskrivs i ”Vision e-hälsa 2025” undertecknad av regeringen och SKL, och bjuder på inblick, ny kunskap och inspiration för alla som verkar på e-hälsoarenan. Moderator för dagen är Gabriella Ahlström. www.ehalsomyndigheten.se/nationella-ehalsodagen Arrangeras av

Anmäl dig nu!

UPPHANDLING | i praktiken

Fyra nycklar till

framgångsrik IT-upphandling

AV LARS ARRHED Lars Arrhed är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl.

Lars är specialist på IT-upphandlingar och författare till boken Offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster, som kom ut på Wolters Kluwer 2016. Han är ledamot av Institutionsrådet för tillämpad informationsteknologi vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet och håller regelbundet föreläsningar och utbildningar inom området ”juridik och praktik bakom komplexa avtal och projekt”.

D

en offentliga sektorn köper IT för ca 25 miljarder kronor om året (2015) och trycket på digitalisering ökar konstant. Samtidigt upplever myndigheter att IT-upphandlingar sällan blir bra. Det blir försenat, dyrare än vad man räknat med och IT-tjänsterna möter inte de behov myndigheten har försökt beskriva i upphandlingsunderlagen.

Särskilt svårt är det att uppnå goda resultat vid mer komplexa projekt.

Framgångsrika IT-upphandlingar tycks i efterhand rullat fram friktionsfritt från det att myndigheten identifierade ett behov hela vägen till nöjda slutanvändare. I själva verket ligger framgången i vissa samverkande komponenter som likt en kedja inte är starkare än sin svagaste länk. Följande fyra omständigheter säkrar en lyckad utgång.

1. Myndigheten är klar över det mervärde som IT-investeringen förväntas leda till.

2. IT-avtalet är utformat för att det förväntade mervärdet ska realiseras genom leverantörens avtalsenliga prestation.

3. Myndigheten styr mot hemtagning av mer-

värdet genom att aktivt tillämpa avtalet under hela avtalets löptid.

4. Myndigheten tar tillvara på alla tillåtna möjligheter att löpande ändra och anpassa IT-tjänstens närmare innehåll i takt med att parternas kunskap växer om vägen till måluppfyllelse.

MERVÄRDET En IT-investering måste motiveras av ett förväntat mervärde, vilket i den privata sektorn kan vara antingen högre produktivitet eller ökade intäkter. Kravet att genom IT bli mer effektiv, öka produktiviteten och minska kostnaderna är samma för den privata och offentliga sektorn. På intäktssidan ser mervärdet olika ut.

Den offentliga sektorn är skattefinansierad och får som huvudregel inte bedriva säljverksamhet. Motsvarigheten till intäkter kan istället förklaras som graden av förbättrad service till medborgarna. Skatteverkets deklarationsapp är en service som många skulle betala för om det krävdes. Förbättrad service kan också rikta sig mot hela eller delar av samhället i stort såsom energieffektiviserande IT eller lösningar för att bevara historiskt material. Till den samhällsnyttiga servicen får också räknas IT som stärker statsmaktens legitimitet genom att främja medborgarnas insyn och delaktighet i den offentliga förvaltningen. Polismyndighetens närvaro på sociala medier samt möjligheten att logga in hos myndigheten och närmare följa handläggningen av egna ärenden bidrar till en

g www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

47

UPPHANDLING | i praktiken

”Dessvärre betraktar myndigheten ofta avtalet som en juridisk eller teknisk blindtarm som inte hör ihop med kontraktsföremålet eller det mervärde som ska uppnås”

förstärkt känsla av samhörighet med myndigheten som har sin motsvarighet i näringslivets varumärkesstrategier som brukar kallas brand co-creation eller deltagarkulturer.

Det räcker inte för myndigheten att veta vilket mervärde som förväntas genom IT-investeringen, det måste också vara möjligt att uppnå genom IT. Dessutom måste myndigheten veta var man ska leta efter ett framgångsrikt utfall. Är det en viss ökning av besökare på hemsidan som är tecknet på framgång eller är det att fler föräldrar gör ledighetsansökningar för sina barn via en e-tjänst jämfört med att fylla i blanketter? Mervärdet måste alltså vara mätbart på någon rimlig nivå.

IT-AVTALET Vid upphandling av projektstyrda leveranser har själva upphandlingsförfarandet mindre betydelse för framgången i projektet jämfört med avtalet. Detta är ganska självklart när man tänker efter. Under upphandlingen av ett IT-projekt eller en entreprenad existerar själva kontraktsföremålet till allra största delen bara på pappret. Det som prövas under upphandlingen är leverantörens beskrivning av vad som ska göras för att uppnå målet med kontraktet.

Det konkreta mervärdet av en outsourcing eller ett utvecklingsprojekt uppstår emellertid först genom leverantörens prestation under avtalstiden.

Under avtalstiden är det avtalet som tecknar gränsen mot förseningar, oväntade kostnadsökningar och dålig kvalitet. Detta sker genom avtalade krav av olika slag. Traditionellt består avtal om nyutveckling eller anpassning och implementering av standardpro-

dukter av krav på vissa funktioner och egenskaper, vilka kontrolleras vid ett acceptanstest i slutet av projektet. Förvaltningsavtal föreskriver vissa servicenivåer som inte får underskridas avseende tillgänglighet till tjänster och tider för felavhjälpande och liknande. Kraven kan också vara kopplade till de effekter som ska uppnås genom IT-lösningen.

Godkännandet och ersättningen kan exempelvis vara kopplade till viss uppmätt energibesparing som ska åstadkommas genom IT-lösningen eller schema- och personalhanteringssystemets förmåga att optimera antalet boende inom äldrevården som tillmötesgås i sin önskan att få bygga upp och behålla relationen till en vårdpersonal. Detta utan att kostnaderna ökar eller kvaliteten minskar för enheten i stort.

Dessvärre betraktar myndigheten ofta avtalet som en juridisk eller teknisk blindtarm som inte hör ihop med kontraktsföremålet eller det mervärde som ska uppnås. Som advokat är det inte ovanligt att när upphandlingen redan är påbörjad få uppdraget att ”kasta ett juridiskt öga” på vad som visar sig vara en hänvisning till Avtal 90 och en lista med tekniska specifikationer i form av ofullständiga meningar i punktform. Ett sådant förhållningssätt vittnar om ett missförstånd om avtalets centrala funktion för att uppnå det önskade mervärdet.

MYNDIGHETENS STYRNING Vi lär våra barn dels att vara schyssta mot sina kompisar, dels att inte acceptera att bli utnyttjade av andra. De ska vara samarbetsinriktade men med en tydlig gräns mot andras illojalitet. Denna uråldriga visdom för att få relationer att fungera

g 48

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

INEXCHANGE INKÖPSANALYS Rätt data för rätt beslut Realtidsdata av hög kvalitet ger dig full kontroll på vad ni köper, från vem och till vilket pris. Med InExchange Inköpsanalys ser du vart din avtalstrohet är som störst respektive lägst i till exempel en kategori, på en avdelning eller på individnivå.

InExchange har sedan 2008 underlättat för hundratusentals företag att göra affärer via affärsnätverket InExchange Network. Allt från inköp och fakturahantering till Business Intelligence. Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation.

Vill du få full kontroll på era inköp? Kontakta oss, vi berättar gärna mer. www.inexchange.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

49

UPPHANDLING | i praktiken

återspeglas i forskning om framgångsrika affärer både vad gäller teorier om god samverkanskultur som spelteoretiska fakta. Trots detta är det inte ovanligt att offentliga beställare avstår ifrån att upprätthålla sina berättigade krav på leverantören under avtalstiden. Myndigheten låter sig utnyttjas på ett sätt som är till skada för relationen och som väsentligt ökar risken för att målet med IT-projektet inte uppnås inom satta ramar. Finns det inget användbart avtal att stödja sin styrning på är det klart att det kan vara svårt att visa integritet. I detta fall förutsätter vi dock att det finns ett avtal som om det fullgörs på rätt sätt kommer att leda till det förväntade mervärdet – under sådana omständigheter måste myndigheten kommunicera sin styrning regelbundet, belöna det som är bra och se till att avtalsstridigt beteende leder till konsekvenser. Genom att vänta in i det sista eller eskalera alla frågor till högsta ledningen gör man leverantörens illojala beteende till elefanten i rummet. Myndigheten måste ha resurser för att styra genom avtalet. Personal hos myndigheten som arbetar med projektet måste känna till vilket mål som ska uppnås samt förstå ansvarsfördelningen och

< 50

den grundläggande överenskommelsen om hur parterna gemensamt ska nå dit.

lat förfarande, konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap.

ÄNDRINGAR En projektstyrd leverans präglas av ständiga anpassningsbehov. Den som inte tar med en viss grad av kaos i beräkningarna, utan istället längtar efter ett kliniskt projektförlopp exakt efter ritningen, kommer alltid att bli missnöjd. Förändringsbehoven uppstår redan under upphandlingen. Myndighetens beskrivning av upphandlingsföremålet genom upphandlingsdokumenten kan rimligen inte förväntas beskriva uppdraget och det förväntade mervärdet på ett fullständigt sätt.

Vid upphandling av komplexa IT-tjänster är risken mycket stor att varken upphandlingsdokumenten eller anbuden är ägnade att möta de behov som myndigheten grundat investeringsbeslutet på. I vissa fall kan det vara oklart hur upphandlingens deltagare bäst ska uppnå det eftersträvade målet i form av teknisk lösning såväl som finansiellt eller juridiskt upplägg. Finns inte IT-tjänsten på marknaden kan uppdraget innefatta innovativa moment. För att optimera förutsättningarna för rätt anbud enligt rätt underlag krävs ofta att myndigheten väljer något av de flexibla upphandlingsförfarandena; förhand-

Anpassningsbehovet minskar inte under avtalstiden. Det är snarare regel än undantag att beskrivningen av kontraktsföremålet betyder olika saker för myndigheten och leverantören. Dessutom förändras tekniken snabbt och IT-projekt är långvariga. Det viktigaste skälet för förändringar innebär ett erkännande av människans oförmåga att vara alltigenom rationell. Upp till 70 procent av kravställd funktionalitet används aldrig (det finns studier som visar ännu högre siffror). Detta inser parterna under projektets gång, dessutom ser de att målet skulle uppnås i större utsträckning med funktioner och egenskaper man inte tänkt på från början. Avtalet bör därför förutse dessa förändringsbehov och innehålla en rättssäker (tillåten) ändringsklausul enligt vilken parterna kan genomföra specificeringar, ändringar och omprioriteringar av de avtalade kraven under uppdragstiden med bibehållen kostnads- och tidsram.

Avslutningsvis – det räcker inte med att uppfylla några av dessa punkter – de är alla länkar i en kedja som inte är starkare än sin svagaste länk.

”Det viktigaste skälet för förändringar innebär ett erkännande av människans oförmåga att vara alltigenom rationell.”

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

E-UPPHANDLINGENS UTBREDNING AV ÅSA EDMAN Chefsjurist, SKL Kommentus

Den ena frågan är har att göra med

anbudsgivning och överprövningar

användningen av e-handelssystem i

samt resursåtgången för att teckna

samband med ramavtal som omfat-

vattentäta avtal med sanktioner som

tar ett brett varusortiment t.ex. för-

avskräcker från leveransbrister, rakar

brukningsartiklar. Den andra handlar

i höjden. När djävulen ligger i detal-

om dynamiska inköpssystem.

jerna så flockas juristerna vid grytorna. Och det kan bli dyrt. Dessutom

R

Bredsortimentavtal är många gånger

är det outhärdligt trist för alla duktiga

motiverade ur effektivitetssynpunkt.

inköpare om leverantörsrelationerna

Mycket tyder på att e-handelns

framför allt kommer att präglas av

utbredning leder till att sådana ram-

tjuv- och rackarspel. Kanske kan det

avtal tecknas med en (1) leverantör.

ändå vara värt insatsen, i synnerhet

I rangordnade ramavtal vet vi av

då den sker på central nivå, dvs. om

erfarenhet att det endast undan-

priserna på det som upphandlas blir

tagsvis beställs mer än begränsade

väldigt fördelaktiga?

volymer från de leverantörer som

Nej, jag tror inte det. Det finns nämli-

rangordnats tvåa och trea. Icke för

gen en stor risk för att konkurrensen

ty kan de vara viktiga backupper om

på lång sikt blir lidande. Hur många

den rangordnade ettan av någon

små och medelstora leverantörer

anledning inte levererar. Att lägga in

klarar av att lämna anbud och leve-

tvåan och trean i e-handelssystemet

rera under sådana tuffa betingelser?

innebär däremot mycket arbete för

Om deras medverkan minskar – vad

lite ull. Om jag förstått saken rätt är egeringens nationella upphandlings-

det inte ens möjligt i vissa system.

strategi som presenterades i juni innehål-

Våra danska inköpscentrals-

ler sju övergripande mål. Under det andra

kollegor – som kommit betydligt

målet, om effektiva offentliga inköp, upp-

längre än vi har med e-handel och

muntras myndigheterna att övergå till en

e-kataloger – tecknar flitigt ramavtal

helt elektronisk inköpsprocess. Det anges att använd-

med en enda leverantör. De får fin-

ningen av befintliga och nya elektroniska verktyg måste

fina priser på avtalen. Men kostna-

öka för att utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra

den, för att utforma upphandlingar

den offentliga upphandlingen och den efterföljande

som minimerar risken för taktisk

beställningsprocessen. Offentlig sektor och inte minst statliga myndigheter har kommit långt då det gäller att tillämpa både e-faktura och e-handel. Och visst finns det systemstöd för annonsering och de traditionella upphandlingsförfarandena. Jag lyfter i det följande två frågor med koppling till e-upphandlingens utbredning.

Det finns säkert flera men dessa känns både angelägna och aktuella med anledning av regeringens strategi.

52

<

”Vi ligger i startgroparna för att använda det nya verktyget så snart lagstiftningen är på plats men våra systemleverantörer håller inte jämna steg. ”

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Välkommen på upphandlingskonferens händer då med mångfalden, uppfinningsrikedomen och

Den 21 november bjuder Upphandlingsmyndigheten in till konferens med de senaste nyheterna inom offentliga affärer.

urvalet i våra ramavtal? Jag låter skeptisk men det finns förhoppningsvis alternativ som kan balansera intresset av effektivare upphandlingsförfaranden och bibehållen mångfald bland leverantörerna.

Missa inte möjligheten att fördjupa dig i olika upphandlingsfrågor, nätverka och utbyta erfarenheter.

Ett sätt att undvika en negativ utveckling för konkurrensen och urvalet kan vara att arbeta med det nya upphandlingsverktyget dynamiska inköpssystem, som

Anmäl dig idag!

blir tillgängligt när den nya upphandlingslagstiftningen träder ikraft. Många, företrädesvis större, upphandlande myndigheter ser med tillförsikt fram emot den nya möjligheten även om den inte kan anses vara allena saliggörande. Dynamiska inköpssystem är tyvärr inte lösningen om försörjningsbehovet är ett brett sortiment av varor men det är definitivt intressant vid köp av smalare sortiment av varor och tjänster som finns tillgängliga på marknaden.

Både Kommentus och Statens inköpscentral arbetar med pilotprojekt. När inköpscentraler i framtiden driver dynamiska inköpssystem kommer vi att prekvalificera leverantörerna medan de upphandlande myndigheterna själva kommer att kunna ansvara för kontraktstilldelningen. De upphandlande myndigheterna kan få mer eller mindre stöd eller så kan den helt komma att genomföras av inköpscentralen. Upphandling i dynamiska inköpssystem ska ske helt elektroniskt. Och det är där vi står nu. Vi ligger i startgroparna för att använda det nya verktyget så snart lagstiftningen är på plats men våra systemleverantörer håller inte jämna steg. Något enstaka systemstöd finns men vi hade gärna sett att

Plats: Stockholm City Conference Center, Norra Latin

fler leverantörer av upphandlingssystem hade utvecklat verktyget. Det riskerar annars att hämma utvecklingen av e-upphandlingen och vad vi tror är ett beställar- och leverantörsvänligt upphandlingsverktyg. n

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

Mer information och anmälan på upphandlingsmyndigheten.se/ konferens2016

53

OFFENTLIG IT

MYNDIGHET

KOMMUN

Minska kostnader och ge bättre service — skicka post digitalt Allt fler vill läsa sin post i mobilen, på läsplattan och på datorn.

Att få sin post snabbt, säkert och miljövänligt och slippa en massa papper blir allt viktigare för privatpersoner och företag.

Skicka post säkert och digitalt Nu kan myndigheter och kommuner skicka post digitalt på ett säkert sätt. Med den myndighetsgemensamma tjänsten Mina meddelanden kan ni erbjuda bättre service, minska kostnader och spara resurser. Och mottagaren får sin post säkert och samlat i en digital brevlåda.

Kontakta oss Hör av er så berättar vi om hur ni kommer igång med digital myndighetspost: anslut.minameddelanden@skatteverket.se

54

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skatteverket. www.minameddelanden.se Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

”Det är lätt att ta sig vatten över huvudet om man börjar med för många projekt på samma gång. Identifiera därför de absolut mest kritiska behoven först och försök hitta en övergripande lösning för att möta dem.”

6

STEG SOM GÖR MOLNRESAN ENKLARE FÖR MYNDIGHETER AV MAX PETERSON General Manager, Amazon Web Services, Global Public Sector

Regionala och lokala myndigheter har mycket att vinna på att omfamna ny innovation – de får nya sätt att både interagera med, och engagera, oss. Men pressen att kunna ta sig an den här förnyelseprocessen trots begränsade resurser kan vara betungande på flera plan. Mycket av den statliga verksamheten gynnas därför av att flytta till molnet för att enkelt leverera tjänster som möter medborgarnas behov.

A

Alla molnresor ser olika ut, men samtliga bär med sig otaliga fördelar; från ökad effektivitet och kostnadsbesparingar, till utveckling av nya innovativa tjänster - så länge man anpassar strategin därtill. Vill myndigheterna påbörja sin resa på rätt sätt finns det vissa grundläggande steg och frågor som alla bör ställa sig innan de kastar loss:

1. Skapa rätt utgångsläge Se till att planerna för IT-avdelningen ligger i linje med organisationens strategi.

Utan att förstå organisationens kärnkompetens är det näst intill omöjligt att identifiera de områden som vinner mest på molnet.

Finns det gamla program med högre krav på skalbarhet, tillförlitlighet eller säkerhet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

än vad som kan åstadkommas i den aktuella miljön? Vilka är hårdvaru-, bandbreddsoch kapacitetsbehoven? Kommer organisationen att vara redo för att skala upp och ner när systemet väl implementerats? Och hur kan molnet främja såväl de organisatoriska målen som målen för IT?

2. Välj en sak att prioritera först Det är lätt att ta sig vatten över huvudet om man börjar med för många projekt på samma gång. Identifiera därför de absolut mest kritiska behoven först och försök hitta en övergripande lösning för att möta dem.

Genom att börja med något som persona-

g 55

OFFENTLIG IT 5. Vänta inte för länge med att släppa tjänsten Om en molntjänst eller ett molnprojekt släpps för tidigt kan det vara ofärdigt och sakna nödvändiga funktioner och således inte ge en bra användarupplevelse. Men om alla detaljer i en tjänst eller ett projekt istället spikats från början, utan att ha testats på användarna, är risken stor att man slösat bort viktig tid på att tänka fram funktioner och lösningar som inte är lämpliga. Lösningen är att börja med att släppa en version som innehåller ett absolut minimum av funktioner för att ändå vara användbar och sedan justera i takt med att man får kommentarer och förslag från användarna. Det är det fina med molnbaserade tjänster; att ett antal versioner av en och samma tjänst kan existera på samma gång, vilket gör det enkelt att göra ändringar och testa dem utan att ta tjänsten ur drift. Det gör utgivningscykeln mer produktiv och minimerar risken att utvecklare arbetar på funktioner som slutanvändarna inte vill ha.

len kommer att få direkt nytta av från start blir det lättare att få med sig alla på tåget redan från start. Till exempel kan det vara ett molnsamarbetsverktyg för att göra det enklare att dela filer eller arbeta på distans.

3. Testa projektet tidigt När vi utvecklar nya medborgartjänster finns det ofta en önskan att möta alla medborgares behov med ett enda projekt, samtidigt som begränsade resurser gör utmaningen än större. Med en flexibel molnmiljö är det möjligt att fokusera på en enda fråga i taget, utveckla ett program som behandlar detta behov, för att sedan kunna upprepa processen. För att undvika problem på sikt behöver man definiera omfattningen i ett tidigt skede, genom att se till att rätt personer är inblandade från start. Det är också bra att så snart som

< 56

möjligt få reda på om det finns delmoment och delprocesser som är för stora att hantera inom ramarna för projektet.

4. Ta fram ett “proof of concept” När möjligheterna i molnet har utvärderats bör nästa steg vara att skapa ett ”proof of concept” för att visa att molnprojektet i fråga är ekonomiskt lönsamt. Det bör validera projektets omfattning och belysa de eventuella problemområden som kan uppstå under utvecklingen. Men framförallt handlar det om att testa och demonstrera framstegen tidigt för att avgöra om tjänsten uppfyller de mest centrala kraven och ger en bra användarupplevelse. Genom att göra detta kan organisationer inom den offentliga sektorn vara säkra på att de skapar en reell avkastning på sin investering redan från början.

6. Kom ihåg: crowdsourcing är inte bara till för startups Att ta vara på kunders gensvar för att förbättra en tjänst eller produkt är inte ett nytt koncept, men få vet lika bra hur man involverar allmänheten redan i en utvecklingsfas som startups. I den moderna kundorienterade världen har crowdsourcing blivit ett viktigt verktyg för att finna lösningar på flera affärsproblem. Att lyssna till den kollektiva kunskap som finns hos användarna kan hjälpa hela konstruktionsoch utvecklingsfasen. Det här är extra viktigt på ett lokalt plan, och en viktig resurs att ta vara på för att dra nytta av molnet i tjänster som kan anpassas efter allmänheten och förändras i just den takt som invånarna kräver. n

”Det kommer mera, det måste vi förstå som ledare. Vi kommer att se kriser, inte bara vardagskriser lokalt, utan nationella kriser till följd av globala skeenden.”

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

OPERA AV MOZART

DET ÄR DAGS FÖR EN NY TID En danskväll om ikoners uppgång och fall. Med 3,5 ton lera, vitblixtrande reklamleenden och italiensk-japansk livemusik.

Ikoner. Religiösa ledare, politiker, popstjärnor, förebilder. Vi skapar, avbildar, dyrkar dem. Tills nästa regim, kultur eller trend sveper in och vi förstör dem för att ersätta dem med nya. Varför gör vi så?

Varför har vi ett behov av att skapa ikoner – och krossa dem vi inte längre dyrkar?

Koreografi av Sidi Larbi Cherkaoui och Alan Lucien Øyen.

Världspremiär 21 oktober Spelas t o m 2 december.

Köp biljetter och boka bord i GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, opera.se

Storslagna körer, dramatiska stormar och arior som kan ta andan ur publiken – Idomeneo innehåller mycket av Mozarts allra bästa musik. En blodig opera om kampen mellan generationer och födelsen av en ny epok. En spektakulär uppsättning på högsta musikaliska nivå.

Graham Vick regisserar och Laurence Cummings dirigerar.

SPELAS T O M 4 NOVEMBER

eFÖRVALTNING | nyheter

E-ANBUD SNART OBLIGATORISKT ”Syftet var att förenkla så att enbart vinnande anbudsgivare skulle behöva ge in bevisen.

ESPDn, eller den egna försäkran som Lagrådet har föreslagit som benämning i den svenska lagtexten är dock inte helt enkel utformad.”

Från och med april 2017 ska anbud ges in elektroniskt i alla direktivstyrda upphandlingar, alltså upphandlingar över tröskelvärdet.

OFFENTLIGA AFFÄRER tog därför kontakt med Kerstin Wiss Holmdahl, förbundsjurist på Avdelningen för juridik på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. E-upphandling blir obligatoriskt våren 2017.

Vilka konsekvenser får det för en medlemsstat ifall dess myndigheter inte åtlyder direktivet?

– Det är reglerna om fördragsbrott som gäller även här. Beträffande tiden för när reglerna om elektroniskt ingivande av anbud träder ikraft är det april 2017, men det finns möjlighet för medlemsstaterna att skjuta upp ikraftträdandet för den lokala och regionala nivån till oktober 2018. Det ger ju möjligheter att bättre hinna anpassa sig till e-upphandling. I den svenska propositionen föreslår man att denna möjlighet till senare ikraftträdande inte ska användas.

Vet man hur små- och mikroföretag, som inte har resurser eller förmåga att hänga med i teknikutvecklingen, påverkas?

58

– Bestämmelserna om att anbud ska ges in elektroniskt gäller enbart direktivstyrda upphandlingar, även om medlemsstaterna naturligtvis kan gå längre och låta det omfatta även upphandlingar under tröskelvärdena. Vi ska nog utgå från att det blir upphandlingar över tröskelvärdena och då är det färre mikroföretag som påverkas.

– I Sverige är ju många företag redan vana vid att ge in anbud elektroniskt. Det har det gjorts undersökningar som bland annat visar att uppemot 80 procent av upphandlande myndigheter har e- upphandling, och även för upphandlingar under tröskelvärdena, fast i varierande omfattning. Och de får inte färre anbud. Dessutom har ju e-upphandlingsplattformarna utvecklats till att vara väl fungerande och med support för anbudsgivarna om frågor dyker upp. Men visst kan det behövas en del stödjande åtgärder, det tror jag. Och det ser dock inte lika positivt ut i alla länder, så där finns mer utmaningar.

Enhetligt dokument ESPD (European Single Procurement Document) är det europeiska enhetliga upphandlingsdokument som utgör ett företags försäkran om finansiell ställning, kapacitet och lämplighet för ett offentligt

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | nyheter upphandlingsförfarande. Tack vare detta upphandlingsdokument behöver anbudsgivare inte längre lämna in fullständiga styrkande handlingar och olika formulär som tidigare användes för EU-upphandling. Det innebär en förenkling av möjligheterna att få tillgång till gränsöverskridande upphandlingar. Fr.o.m. oktober 2018 kommer ESPD-dokumentet att finnas enbart elektroniskt.

kunna lämna on sina bevis direkt. Jag tror dock att leverantörerna kommer att framöver ge in ESPDn elektroniskt. Redan nu finns den elektroniskt att fylla i, i ett webbgränssnitt och då tror jag att det inte blir så vanligt att skriva ut på papper och fylla i. Men jag vet att mallen anses svår och även hört att leverantörer inte kunnat ladda ner för att spara den och fylla i den vid senare tillfälle.

Vilka blir konsekvenserna?

– Syftet var att förenkla så att enbart vinnande anbudsgivare skulle behöva ge in bevisen. ESPDn, eller den egna försäkran som Lagrådet har föreslagit som benämning i den svenska lagtexten är dock inte helt enkel utformad. En förordning finns med ett standardformulär som ska användas. Upphandlande myndighet måste tillhandahålla en ESPD för varje upphandling. ESPDn kan finnas på upphandlingsplattformen eller så kan leverantören använda kommissionens tjänst för att fylla i uppgifterna.

Har själv testat Kerstin Viss Holmdahl har själv testat i kommissionens tjänst och då fungerade det att spara ner, men hon noterade samtidigt att det finns potential att utveckla tjänsten mer.

– l Upphandlande myndighet måste kunna ta emot en ESPD men i propositionen konstateras att det inte finns skyldighet för leverantör att lämna in en ESPD utan att leverantör ska

– Det är ju av oerhört stor betydelse att detta fungerar väl och är begripligt. Sen är det ju knepigt att uppfylla krav på bevis ur brottsregistret. Det är ju en ny bestämmelse.

Vilket råd ger du upphandlande myndigheter/enheter som upplever att de ännu inte till fullo behärskar e-handel?

– Det brukar finnas goda möjligheter till utbildning både av plattform som är upphandlad för myndigheten men även andra kurser och att ta del av andras erfarenheter. Sedan är det ju

mycket inbyggt stöd i lösningarna/ plattformarna och likaså skapas ju snabbt ”mallar” som kan återanvändas. Att sätta sig in i hur den nya bestämmelsen om egen försäkran fungerar är naturligtvis viktigt och det gäller även om man inte ännu infört e-upphandling eftersom bestämmelsen gäller redan nu.

Vad ska de leverantörer nu göra som inte kan lämna elektroniska anbud?

– De kommer att lära sig hur man gör, det är jag övertygad om, redan nu är det ju vanligt i Sverige och e-upphandlingsplattformarna här är väl fungerande. Men jag tror att det finns behov att informera potentiella anbudsgivare om hur de ska göra och vi har på SKL också fått förfrågningar om enklare utbildningar. Det är ju ofta praktisk , hands on-utbildning som det är viktigt att det finns. Vi vill ju verkligen inte att e-anbud leder till färre anbud, snarare ska det ge ökade möjligheter för både leverantörer och upphandlande myndigheter, avslutar Kerstin Wiss Holmdahl. n BO HÖGLANDER

En plats kvar!

Processkonsultutbildning på systemisk grund för chefer och förändringsledare Anmäl dig nu! Utbildningsstart i Stockholm den 25 oktober och Skåne den 26 oktober.

Läs mer och anmäl dig på www.mannaz.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

59

NYHETER

Få kontroll på dina konsultinköp

Förenkla, effektivisera och höj kvaliteten på dina konsultinköp. Med vår digitaliserade inköpsprocess får du möjlighet att fokusera på rätt saker.

Läs mer på www.keysourcingtool.com

60

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | nyheter

Nya krav på dataskydd och arkiv I takt med digitaliseringens framfart har mängden lagrad och arkiverad information ökat dramatiskt. Dessutom kommer en ny dataskyddsförordning den 25 maj 2018.

Den nya EU-förordningen om dataskydd ska ersätta den svenska personuppgiftslagen, PUL. Förordningen kallas på svenska ”allmän dataskyddsförordning” och antogs i april 2016 av Europaparlamentet och EU:s ministerråd.

När organisationer i allt högre utsträckning övergår från manuella pappersrutiner till automatiserade digitala processer, ökar behovet av att spara och hämta digitalt material exponentiellt. Arkiverad information används även i allt högre grad som en del i företagens digitaliserade kundservice.

Men överflödet av information gör ofta systemen långsamma och ineffektiva, vilket bromsar verksamheten och orsakar ökade kostnader.

Forskning från organisationen AIIM (Association for Information and Image Mana-

gement) visar att 70 procent av företagens arkiverade data är ”skräp” utan affärsmässigt värde. Metoden att ”spara allt för all framtid” fungerar inte längre.

Kurser arrangeras Datainspektionen arrangerar under hösten kurser kring den nya förordningen på flera platser i landet.

Höstens kurser är nästan fulltecknade.

Datainspektionen kommer att lägga ut kurserna för våren 2017 i december.

Ett företag som vill bistå offentliga aktörer med att hantera det ökade behovet av lagring, hämtning och borttagning av data, samt hjälpa företag att följa den nya dataskyddsförordningen inom EU är IT-jätten Tieto. Företaget lanserar därför en ny, molnbaserad arkiveringslösning för sina kunder i Norden. Den har fått namnet Tieto Archiving as a Service (AaaS).

Det är en molnbaserad lösning för lagring, visning, delning och hantering av all statisk affärsinformation på ett effektivt sätt, i enlighet med gällande lagar och regler. Lösningen gör att företagen kan kombinera alla sina arkiveringsbehov i en enda säker och centralt administrerad tjänst som förenklar arbetet med att extrahera och analysera relevant data och omvandla det till information som ger affärsvärde. Samtidigt kan onödig data sorteras bort snabbt.

– Digitaliseringen har en oerhört stark inverkan på arkiveringens roll. Företagen behöver övergå till ett företagsarkiv som kan samla in stora volymer och olika typer av information från olika källor, och som möjliggör snabb åtkomst till datan från valfri enhet, oberoende av tid och plats. För att inte tala om behoven för dataanalys och regelefterlevnad, säger Doreen Rothe, chef för informationshanteringslösningar (Enterprise Content Management) på Tieto.

Den nya arkiveringslösningen är tillgänglig för kunder i Finland, Sverige, Norge och Danmark. n BO HÖGLANDER källor: Datainspektionen och Tieto

Fotnot: Förordningens fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

61

SöS

tar kontroll över

inköpskostnader Södersjukhuset i Stockholm tar kontroll över sina inköpskostnader och ökar samtidigt avtalstroheten. Sedan 2014 är den årliga besparingen 20 miljoner kronor.

O

m detta berättade Daniel Nesz, inköpscontroller, i Offentliga Affärers tält i Almedalen, Visby, vilket vi kort rapporterat om på vår webbplats.

Qlik är ett svenskgrundat mjukvaruföretag, vars plattform enkelt kan kombinera olika datakällor och lätt visualisera information i bilder och grafer. Syftet är att information enkelt ska kunna förstås av alla.

Daniel Nesz visade bland annat hur Södersjukhuset: • Sänkt sina inköpskostnader med 2,4 procent • Minskat handläggningstiden per beställare • Minskat antalet manuella beställningar • Ökat graden av avtalstrohet.

– När processen började omsatte sjukhuset 321 miljoner kronor om året på förbrukningsvaror, idag är det 289 miljoner kronor, avslöjade Daniel Nesz.

Han upplyste även om att det tidigare var cirka 900 personer som kunde beställa, i dag är antalet nere i 600 personer.

” Det är ett analysverktyg som mäter allt vi köper, det visar bara fakta, sanningen, så ingen kan egentligen säga emot.

Det analysverktyg som sjukhuset börjat använda är Qlik view.

– Det är ett analysverktyg som mäter allt vi köper, det visar bara fakta, sanningen, så ingen kan egentligen säga emot, förtydligar Daniel Nesz.

Med hjälp av Qlik view går det att se vilken enhet som köper vad, för hur mycket och om det sker på ramavtal eller utanför samt nivån på processtroheten.

Genom att inköpen och avropen görs i rätt verktyg (=processtrohet) kan administrativa kostnader och handläggningstider hållas nere.

Traditionell business intelligence räcker inte till för att tillhandahålla de lösningar som behövs i dag, menar Qlik. Företaget säger sig alltid fokuserat på innovativa lösningar som håller jämn takt med individens – och organisationens – varierande behov. Man var till exempel pionjärer på Data Discovery-marknaden och anses ledande inom detta segment. ÖPPNA DATA Via Qlik Software Grant-program donerar bolaget programvara och tjänster som hjälper humanitära och samhällsinriktade frivilligorganisationer att tolka komplex information. Och via Qlik Academic Program ger man stöd åt utbildning genom att bidra med gratis Qlik-licenser till universitetslärare och -forskare.

Nacka kommun har använt sig av Qlik för att nå ut med så kallade öppna data. Öppna data är information från offentliga organisationer som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. n BO HÖGLANDER

62

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Laddstolpar för elbilar – Vi på Rexel hjälper dig Rexel har kunskap om framtidens infrastruktur och smarta produkter för såväl snabbladdning som hemmaladdning för elfordon.

Kontakta oss idag för mer information, tel. 0520-48 91 82 eller chris.marquardt@rexel.se!

www.rexel.se

Rexel Sverige AB är en del av en av världens största elgrossistkoncerner. I Sverige representeras vi av varumärkerna Selga och Storel. Ring Chris Marquardt tel: 0520-48 91 82 eller maila chris.marquardt@rexel.se för mer information.

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

LEDARSKAP

Har du förmågan att leda i flera Synen på människan

DIMENSIONER? AV MICAEL MATHSSON Grundare, Gaia Leadership AB

och ledarskap förändras.

Nya forskningsresultat, insikter och erfarenheter bidrar, liksom de nya förutsättningar som bl a digitalisering och snabb kunskapsspridning innebär, till att vårt sätt att leda förnyas. Den moderna ledaren inser att ledarskap inte längre kan begränsas till en hierarkisk relation ”uppifrån och ned”. Ett framgångsrikt ledarskap innefattar förmågan att leda i flera dimensioner.

O

ffentlig förvaltning har under lång tid sökt svaret på frågan om hur det ledarskap ser ut som bygger organisationer som kan balansera faktorer som demokrati, legalitet, effektivitet och service. Bo Rothsteins m fl har genom sin forskning visat på sambandet mellan de offentliga institutionernas funktionssätt och medborgarnas förtroende för demokratin som väsen. Regeringen vill genom olika initiativ etablera ett ledarskap och en styrning baserad på tillit.

och konsumera. Många traditionella mellanled i processerna försvinner. Konsumenten eller medborgaren blir i allt högre grad medproducent.

Samverkan mellan olika aktörer blir en självklar grundförutsättning.

Digitaliseringen utmanar nu ledarskapet i ytterligare ett antal dimensioner. Helt nya logiska processer bryter igenom som triggas av teknisk utveckling på bred front, men också av helt nya kommunikationsmönster. Information finns tillgänglig överallt, hela tiden. Nya arbetsmönster är radikalt annorlunda än de traditionella.

Det beteende som vi tidigare betraktat som unikt för en mindre del av en organisation, ett innovativt arbetssätt, blir alltmer det beteende som behövs i alla delar av organisationen. Så ser i högsta grad verkligheten ut även i offentlig verksamhet. Inga verksamheter kommer att vara oberörda. Allt blir utmanat i grunden; Vart tog den lugna, trygga förvaltningen vägen?

De nya förutsättningar som digitaliseringen innebär leder till helt nya sätt att producera

Frågan är emellertid om ledarskapet hänger med? Våra etablerade strukturer står

Delarna i en produktions/leveransprocess får helt andra samband sinsemellan än de beroenden som tidigare har identifierats och drivits i hierarkin. Affärs- och verksamhetslogiken förändras när nya organisatoriska och verksamhetsmässiga system växer fram som inte kan styras på traditionell väg.

g www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

65

LEDARSKAP

” Ingen helhet blir heller framgångsrik utan att var och en tar ansvar för att delarna utvecklas. Delen ansvarar för helheten och helheten ansvar för delen.

ofta i vägen för allt fler frågor som fått en ny logik. En ny verklighet utmanar oss med möjligheter och lösningar som inte passar in i våra gamla referensramar. Vad betyder detta för vårt sätt att organisera och leda en verksamhet? Vad betyder det för ledarskapet i svensk offentlig förvaltning, för yrkesroller och arbetsformer?

Alla som verkar i framgångsrika verksamheter vet att extraordinära resultat uppnås bara när det finns en stark inre drivkraft hos individen som också kopplas till organisationens syfte, vision och mål. Min tes är att ytterst blir människans förmåga att leda sig själv det mest centrala ledarskapet, oavsett om man är chef eller medarbetare.

Men ingen människa kan utvecklas utan att ta ansvar för det sammanhang hon verkar i. En avgörande förutsättning blir därmed vår förmåga att se och kommunicera sammanhang.

Ingen helhet blir heller framgångsrik utan att var och en tar ansvar för att delarna utvecklas. Delen ansvarar för helheten och helheten ansvar för delen. På så sätt läggs grunden för att ta fram individernas fulla potential i samverkan med andra. Det sker genom att sprida ansvar och delaktighet och det fyller organisationen med kraftfulla människor som mår bra.

66

Ett modernt ledarskap som bl a kan fånga de möjligheter digitaliseringen bejakar samspel i flera dimensioner. Ett framgångsrikt ledarskap har förmågan att:

1. Sätta sig in i och kommunicerarhelheten

samt få det att hänga ihop. Storytelling om det attraktiva ”varför” är levande. Ett framgångsrikt ledarskap tar ansvar för att bidra till helheten.

2. Skapa tillit i förändringen och har modet att låta medarbetarna testa nya ideer i agila processer och se misstag som lärande. Tror på att alla individer är ledare med förmåga att ta ansvar och visa det i handling 3. Engagera sig starkt för öppenhet och samarbete med omvärlden.

4. Samverka och samspela internt mellan och över avdelnings- och förvaltningsgränser.

5. Nyfiket betrakta sin egen förändring med en strävan till ökad självkännedom.

Slutsatsen är given. Ledarskapet kommer att ställas på stora prov. Förmågan att ”sammanhangssätta”, att se kundbehov, verksamhet och medarbetare på ett nytt sätt och samtidigt skapa tillit i förändringen blir viktiga ingredienser för ledarskapet i alla typer av verksamheter.

Om vi också i vår tid förmår förnya vårt sätt att leda öppnas en stor möjlighet för Sverige som nation och inte minst för offentlig förvaltnings fortsatta förnyelse. n

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Ett dödligt triangeldrama om mötet mellan det svala Norden och det eldiga Frankrike. En opera med fantastisk musik – som inte har spelats sedan 1882! Med Hillevi Martinpelto i den kvinnliga huvudrollen.

Vikingarna ingår i GöteborgsOperans konsertserie med sällan spelade svenska operor. Dirigent: B Tommy Andersson

3 0 O K TO B E R

Biljettpris: 100-295 kr Köp biljetter och boka bord i GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, opera.se

eFÖRVALTNING | i praktiken

Påskynda införandet av e-fakturor!

AV CAROLA LISSEL VD Visma Software

Att Sverige ännu inte fått ett lagkrav på att offentlig sektor enbart ska ta emot e-fakturor kostar skattebetalarna hundratals miljoner. Riksdagen förväntas under 2017 fatta beslut om när ett sådant lagkrav ska införas.

Efter införandet kommer offentlig sektor enbart att ta emot e-fakturor.

alternativa tidpunkter och den som förordas är november 2018. ESV har också utrett om delar av offentlig sektor kan gå över till att enbart ta emot e-fakturor redan januari 2018. ESV bedömer att samtliga statliga myndigheter, samt merparten av

EKONOMISTYRNINGSVERKET, ESV,

E-fakturor minskar den manuella handpå-

kommunerna och landstingen, redan har

förordar ett införande i november 2018.

läggningen och därmed får man både en

fungerande rutiner för e-fakturering. Om

Men ett tidigareläggande till januari samma

effektivare process och mindre miljöpåver-

kravet skulle tidigareläggas, för de som är

år skulle innebära en besparing på över

kan.

redo, skulle enligt ESV:s kalkyler över 600

600 miljoner kronor för offentlig sektor.

miljoner kronor av skattebetalarnas pengar

Därför vill jag uppmana regeringen och

TROTS DE UPPENBARA förtjänsterna

riksdagen att påskynda processen och

finns i dag ännu inget lagkrav som innebär

komma i mål tidigare med införandet.

att offentlig sektor i Sverige enbart ska ta

JU SNABBARE ETT INFÖRANDE kan

emot e-fakturor. Jämfört med våra nordiska

genomföras, desto mer pengar finns att

DIGITALISERINGEN I SVERIGE går

grannar har vi halkat efter i frågan. I Dan-

spara. Ett införande redan i januari 2018

glädjande nog framåt, men i flera avseen-

mark infördes ett lagkrav redan 2005 och i

bör fortfarande vara möjligt om riksdagen

den går det tyvärr inte tillräckligt fort. Den

Norge 2012. Nu planerar Sverige äntligen

godkänner förslaget under hösten. De

planerade lagändringen som innebär att of-

att ta efter grannländerna.

tekniska lösningar som behövs finns redan

kunna sparas.

fentlig sektor enbart ska ta emot e-fakturor

på plats. Nu är det dags för regeringen ÅR 2015 TOG ESV, på uppdrag av reger-

och riksdagen att öka takten och besluta

ingen, fram en rapport med en rekommen-

att införa lagkravet tidigare, helst redan i

NY TEKNISK UTVECKLING kan effek-

dation om lämplig tidpunkt för införandet

januari 2018. Det finns 600 miljoner skäl

tivisera ett stort antal processer i myndig-

av ett lagkrav. I rapporten förekommer tre

att göra det. n

är ett sådant exempel.

heter för att spara tid, miljö och pengar.

Flöden kan automatiseras med digitala mjukvarulösningar och processer som tidigare har hanterats pappersvägen kan flytta till digitala plattformar. Övergången tar självklart tid och kräver en initial investering. Men genom besparingarna i form av tidsvinster, minskad miljöpåverkan och ökad serviceförmåga tjänar man snabbt in den investeringen. Regeringens intresse att påskynda digitaliseringen bör därför vara stort.

EN E-FAKTURA INNEBÄR att hela fakturaflödet automatiseras. Istället för att skicka en pappersfaktura per post eller en pdf-faktura via e-post så skickas fakturan istället direkt in i mottagarens datorsystem.

68

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP | nyheter

ÖPPNA DATA

FRÅN START TILL PUBLICERING PÅ 8 TIMMAR Vi gör öppna data begripliga, lätta att hitta och enkla att använda.

Det betyder ökad transparens, snabbare tillväxt och högre effektivitet.

Besök oss på e-förvaltningsdagarna i oktober så berättar vi hur du öppnar upp dina data på en enda arbetsdag.

metasolutions.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

69

MED FYRHJULSDRIFTEN KAN JAG UPPLEVA PLATSER JAG ALDRIG VARIT PÅ.

RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

”

NYA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i en ny version med över 100 nyheter. Outlander Plug-in Hybrid är en riktig fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen och drar släp, fortfarande till ett riktigt lågt förmånsvärde. Den perfekta tjänstebilen har nu blivit ännu bättre. Välkommen till din Mitsubishiåterförsäljare på en provkörning.

Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km.

Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt 2016. Bilen på bild är extrautrustad.

FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 971 KR/MÅN PRIS FRÅN 409 900 KR

MITSUBISHIMOTORS.SE

EKONOMI

” Tio procent av alla bankkontotransaktioner är av sådan karaktär så att man hade behövt kontrollera dem mycket mer ingående.

OFFENTLIGA VERKSAMHETER KAN FÖREBYGGA BEDRÄGERIER Sveriges kommuner kan vara utsatta för ekonomiska bedrägerier i miljardklassen. Det visar siffror som företaget Inyett sammanställt.

Många kommuner brister i sin ekonomiska kontroll vilket bäddar för svindlerier

VD, Jone Sølvik

och bedrägerier värderade till närmare en miljard kronor per år, visar en ny undersökning från företaget, som arbetar med betalkontroll för säkra affärer.

del inte kan verifieras. Alla de enskilda utbetalningarna i undersökningen överstiger 15 000 kronor vardera.

– Problemet är ytterst allvarligt, det kan röra sig om korruption eller interna och externa bedrägerier. När vi talar med våra samarbetspartners så säger många: ”vi visste inte att det var så här stort”. Tio procent av alla bankkontotransaktioner är av sådan karaktär så att man hade behövt kontrollera dem mycket

mer ingående, förklarar Jone Sølvik.

Faran ligger i leverantörer som enbart anger bankkonto.

Det kan inträffa i samband med akuta situationer som när extra insatser för snöröjning, flyttning eller städinsatser behövs och det är snabba puckar. Erfarenheten visar att alla tyvärr inte bokför samtliga intäkter.

Inyett får genom avtal och samarbete med kommunerna

g

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med VD:n Jone Sølvik, som varit med från början. Han konstaterar att Sveriges kommuner förra året betalade ut närmare tio miljarder kronor till bankkonton, vars betalningsmottagare till största

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

71

EKONOMI

miljarder av skattebetalarnas medel. Och det kan handla om superallvarliga grejer.

tillstånd till betalningsflödena och kan kolla upp och kontrollera till vem och hur de betalar.

Uppmaningen till kommunerna är att kontrollera om betalmottagaren är ett registrerat företag och därefter kontrollera om det finns Plus- eller Bankgiro för att betala dit istället för till det angivna kontonumret. Vidare rekommenderar Inyett att man löpande kontrollerar om betalmottagarna har F-skattsedel.

Hur kom ni på idén till att lansera verktyget som kan hjälpa kommunerna att förhindra bedrägerier?

– Det är ingen affärshemlighet. Det var en transaktion år 2009 som ledde till detta. En kommun gjorde en mycket stor felutbetalning på över 300 000. Den skulle ha varit på drygt 3000. Kommunen kom på felet, men då hade personen som fick pengarna redan åkt på utlandsresa. Rätten konstaterade att den som fått betalningen handlat i god tro.

Då sa vi: ”Vi måste bygga en tjänst som visar när det sker ett avvikande betalningsbeteende”.

En avvikande betalning kan vara helt okej, men man gör rätt i att kontrollera.

72

Hur etablerade är ni på den offentliga marknaden?

– Vi har 70 procent av Sveriges kommuner, runt 200 stycken, är våra kunder och totalt har vi drygt 300 kunder i offentlig verksamhet. Offentlig verksamhet har varit vår primära inriktning. Vi kontrollerar ca 30 miljoner transaktioner varje år till ett värde av 900 miljarder kronor.

Finns något ytterligare som du vill tillägga?

– Jag vill poängtera att generellt sett är kommunerna otroligt duktiga på det här.

De har grepp om 99 procent av betalningarna. Men vi tar dem ända till 99,99 procents ekonomisk internkontroll. Det kan tyckas som små summor men sammantaget blir det alltså

Slutligen ger Inyett fem 5 tips för hur kommuner kan undvika bedrägerier med bankkonton: 1. Kontrollera att fakturamottagaren verkligen är betalningsmottagaren. Om mottagaren ej har aktivt bank- eller plusgiro, begär då dokumentation från banken som bekräftar mottagaren.

2. Undvik kryphålet med godkända leverantörer: Kontrollera varje faktura, trots att betalningsmottagare är upplagd i ekonomisystemet.

3. Kontrollera leverantörer som du handlar med utanför avtal, verifiera dessa.

4. Var noga med transaktioner till bankkonton. Kontrollera om de har bank- eller plusgiro.

Om ja, begär då en kredit och begär leverantören att ställ ut en ny faktura med giro angivet.

5. Eliminera den mänskliga faktorn, använd en automatisk kontroll så undviker du bedrägerier. n

” En avvikande betalning kan vara helt okej, men man gör rätt i att kontrollera.

OM INYETT

Inyett är en tjänst som vill skapa säkra affärer och bidrar till ett tryggare samhälle. Man uppger sig vara det enda bolaget i Sverige som arbetar med automatiserad ekonomisk kontroll, på en marknad värderad till flera miljarder kronor. Sju av tio kommuner använder Inyett för att proaktivt arbeta med säkra affärer och bättre ekonomisk internkontroll. Bolaget har sitt huvudkontor i Helsingborg.

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Säker digitalisering!

Vi är redo – är du?

Samhällets snabba digitalisering och den enorma tillväxten av ”Sakernas internet” ställer höga krav på IT säkerhet.

Vill du få ett försprång till aktuella, spännande, digitala affärsstrategier där säkerheten är en integrerad del?

Kom och besök Cisco i monter B6 För mer info kontakta Anders Glantz, Cisco email: aglantz@cisco.com

LANDET

RUNT

Byggstart för ny friidrottsanläggning Den 22 september tog friidrottande ungdomar från Österåker det första spadtaget för en friidrottsarena vid Österåkers sportcentrum i Åkersberga.

Den nya friidrottsanläggningen byggs av Armada Fastighets AB och får åtta löparbanor, fyra längdhoppsgropar, kastgrop, omklädningsrum, en stor läktare samt kafeteria och ska hålla SMstandard. Den ger ökade möjligheter för föreningar och skolor som vill bedriva idrott, samt för större cuper och tävlingar som kommer att kunna hållas i kommunen.

Markarbetet har nu inletts och anläggningen beräknas stå färdig hösten 2017.

Satsningar på löner och arbetsmiljö för socialsekreterare Det har blivit allt svårare för kommunerna att rekrytera socialsekreterare och Lidköpings kommun är inget undantag. Störst är behovet inom Barn- och ungdomsenheten och Ekonomienheten på Social & Arbetsmarknad.

Förvaltningen har de senaste 5-6 åren haft en hög personalomsättningen inom dessa enheter för yrkesgruppen och i början av juni bedömdes bemanningsläget som allvarligt då barn- och ungdomsenheten hade 8 av 14 tjänster besatta.

För att komma tillrätta med problemen har förvaltningen vidtagit en rad olika åtgärder. Bland annat har man gjort förstärkningar av personalgruppen där antalet tjänster ökat både inom Barn och Ungdomsenheten och Ekonomienheten. Man har även jobbat med ytterligare administrativt stöd och introduktionsprogram för nya socialsekreterare. Trots satsningar i löneöversyner de senaste åren har socialsekreterarna i Lidköping

–Det är fantastiskt roligt att allt nu är klart för byggstart och att vi får friidrottsarenan på plats om ett år, säger Michela Fletcher(M), Kommunstyrelsens ordförande, som tillsammans med Armadas VD Leif Blomquist inledningstalade i samband med första spadtaget.

Ytterligare nya idrottshallar Samtidigt planeras ytterligare nya inomhushallar i Österåker.

Vid Skärgårdstadsskolan ska en idrottshall stå färdig hösten 2017.

I Fredsborg planeras en idrottshall med invigning våren 2018 och till hösten 2018 beräknas en ny multihall vid Näsvägen att stå klar. Den ska bland annat rymma basket, innebandy, gymnastik, cheerleading och löpning.

hamnat efter flertalet kommuner i Skaraborg gällande lönenivå.

Med anledning av detta beslutade i veckan kommunstyrelsens arbetsutskott att ge Social & Arbetsmarknad uppdraget att höja lönerna mellan löneöversyn 2016 och 2017, där de löner som justeras ändras från 1 december 2016. Nivåhöjningen gäller socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning, vilket utgör cirka 40 medarbetare. De höjda lönerna kommer att finansieras av det kommuncentrala anslaget för löneöversyn.

Storleken av löneökningen kommer att variera beroende på arbetsområde och erfarenhet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott uttalade också att det samtidigt måste satsas ytterligare på arbetsmiljöåtgärder.

Förvaltningen ska tillsammans med de fackliga organisationerna hantera uppdraget och ett första möte har ägt rum redan onsdag eftermiddag. De fackliga organisationerna, Vision och SSR, har också påpekat att det förutom lön behöver satsas på arbetsmiljöåtgärder för att förbättra förutsättningarna för social-sekreterarna. Parterna träffas igen nästa vecka för att fortsätta det gemensamma arbetet.

I samarbete med Campus Lidköping finns också förslag om kompletteringsutbildning för personal med annan beteendevetenskaplig utbildning för att få motsvarande socionomkompetens.

74

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Stöd till unikt projekt för nyanlända företagare På bilden syns delar av styrgruppen, från vänster Michael Leijonhud, Hultsfreds kommun, Bertil Westerlund, Vimmerby kommun, Marie-Louise Johansson, Vimmerby kommun, Christina Thorstensson, Västervik Framåt AB och Hussein Sayed Hassan, Hultsfreds kommun.

Bland de första kommunerna i Sverige fick Hultsfred, Västervik och Vimmerby igår onsdag 21 september beslutet att Tillväxtverket beviljar 1 miljon kronor för det unika samverkansprojektet ”Program för nyanlända företagare” som ska underlätta för nyanlända entreprenörer att starta företag. Regionförbundet i Kalmar län går in som medfinansiär med 250 000 kronor.

Redan den 9 februari var Hultsfreds kommun igång med projektet.

Idag har 17 företag med utlandskommande startats upp i kommunen.

– Av 21 nystartade företag i vår kommun hittills i år är 17 startade av utlandskommande, vilket måste vara ganska unikt. Anledningen till det lyckade projektet är att vi har förmågan och kunskapen att fånga upp de som har bäst förutsättningar att lyckas. Fram tills nu har det varit många enmansföretag, men nu ser vi öppningar där även pengar från de utlandsföddas hemländer kan komma att landa i Hultsfred, säger Michael Leijonhud, näringslivsstrateg och chef för Infrastrukturkansliet på Hultsfreds kommun.

Hussein Sayed Hassan, flyktingsekreterare på Hultsfreds kommun, arbetar bland annat med att hjälpa entreprenörerna att ta fram affärsplan och budget för sina företagsidéer. Bland företagen finns till exempel restauranger, rörmokare, biltvätt och livsmedelsaffärer.

– Jag är jätteglad att få jobba med det här, och om allt går som jag hoppas kan vi ha över 20 nystartade företag om 3-4 veckor, säger han.

ALMI Företagspartner i Kalmar län har varit med i projektet i Hultsfred och hjälpt till både med rådgivning och mikrolån till entreprenörerna.

– Det här är en otroligt viktig kategori så vi sa ja direkt när Michael Leijonhud frågade om vi ville vara med. Det här en sådan bra sak,

inte bara för kommunerna och länet, utan framför allt för individen.

Att känna att någon tror på en är väldigt viktigt, säger Carl-Henrik Koit, VD för ALMI företagspartner i Kalmar län.

Samverkansprojektet ”Program för nyanlända företagare” ska få entreprenörerna att stanna på våra orter och underlätta för dem att bli företagare i Sverige. Detta genom ett anpassat utbildningsprogram och engagerad coachning. Ett eget företag ger möjlighet till snabb egen försörjning, det stärker identiteten och minskar risken för utanförskap.

Om deltagare i programmet väljer att inte starta företag kommer de ändå att få en ökad kunskap om det svenska företagssystemet vilket gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Västervik Framåt AB blir projektägare för denna sexmånaderssatsning.

Modellen som tas fram i samverkansprojektet kommer direkt att användas i ett treårigt nytt projekt som kontinuerligt skapar nya möjligheter för fler i målgruppen och långsiktig struktur.

Motiveringen till beslutet från Tillväxtverket är att projektet stämmer väl överens med utlysningens syfte och bedöms ha potential att uppnå goda resultat på den relativt korta tiden.

Sofia Öreberg ny samhällsbyggnadschef

Ystads kommuns nya chef för samhällsbyggnadsförvaltningen heter Sofia Öreberg. Hon kommer senast från tjänsten som avdelningschef för stadsutveckling på konsultbolaget Tyréns i Malmö och tillträder sin nya tjänst den 1 november.

Sofia Öreberg är arkitekt i grunden och har många års erfarenhet inom samhällsbyggnad och strategisk stadsplanering efter kommunala chefsuppdrag i både Malmö stad och Helsingborg stad.

- Jag är mycket glad att vi har rekryterat Sofia till den viktiga tjänsten som chef för samhällsbyggnadsförvaltningen. Sofias bakgrund som samhällsbyggare och hennes personliga egenskaper passar perfekt i arbetet med att utveckla Ystads kommun, säger kommundirektör Jonas Rosenkvist.

- Det ska bli fantastiskt roligt att få arbeta med Ystads utveckling, bygga vidare på de kvaliteter som finns i kommunen och ta sikte på framtidens möjligheter, tillsammans med medarbetarna på samhällsbyggnad, säger Sofia Öreberg. Sofia Öreberg efterträder tidigare samhällsbyggnadschefen Andreaz Strömgren som lämnade sitt uppdrag i Ystads kommun den siste augusti för tjänsten som kommunchef i Timrå. Leila Ekman är tf samhällsbyggnadschef till och med den 31 oktober

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

75

OFFENTLIG IT

LANDET

RUNT

Besöksnäringen i Gällivare ökar

Skellefteå är med och leder landets kommuner Skellefteå kommun har valts ut som en av tjugo kommuner att leda Sverige i digitaliseringen av vår välfärd. Det är inom ramen för förändringsledningsprogrammet LEDA för smartare välfärd som Skellefteå kommuns äldreomsorg antagits som en av de främsta i landet inom området för välfärdsteknik. På måndag går startskottet för arbetet att för högre kvalitet och hastighet i införandet och användningen av digitala lösningar i skola, vård och omsorg.

LEDA är initierat av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Vinnova med syfte att bidra till en snabbare och bättre digitaliseringsprocess för landets kommuner. LEDA samlar landets främsta från akademi, privat näring och offentlig sektor för ett gediget erfarenhetsutbyte, ett utbyte som dessutom kommer att spridas direkt till övriga, både nationellt och internationellt.

Programmet LEDA för smartare välfärd har två inriktningar, Skola och lärande i en digital värld och Hälsa och omsorg i en digital värld. Tio kommuner har valts ut för vardera spår.

– Det är roligt och hedrande att vi med anledning av den satsning vi gör inom Äldreomsorgen är med och leder övriga landet. Uttagningen är ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vi kommit långt, säger Tomas Hedström chef för Äldreomsorgens utvecklingsenhet.

Välfärdsteknik och smartare välfärd bidrar till säkrare vård och omsorg och också ökad trygghet och fortsatt oberoende för den äldre.

Besöksnäringen inom destinationen Swedish Lapland fortsätter växa. I Gällivare ökar besöksnäringen med 9 procent. Den regionala besöksnäringen ökade med 6 procent till rekordomsättningen 6,1 miljarder under 2015. Därmed är näringen ett steg närmare målet om en fördubblad omsättning (8,2 miljarder) till år 2020.

- Idag är besöksnäringen en betydelsefull basnäring som bidrar till sysselsättning och stärker regionens synlighet och attraktionskraft.

De senaste tio åren har besöksnäringen nästintill fördubblats. Det är skickliga turistföretagare som med utgångpunkt i vår unika arktiska natur och kultur skapar attraktiva reseanledningar till destinationen, säger Erica Mattsson, vd på Swedish Lapland Visitors Board i ett pressmeddelande.

- Vi satsar stort för att utveckla besöksnäringen i Gällivare, säger Eva Olsson, VD för Gellivare Lapland. Bland annat genom projektet Destination Capacity Building in Swedish Lapland och Visit Arctic Europé, genom att stötta entreprenörernas satsningar. Det kan vara utbildningar i digitala kanaler, produktutveckling, bokningssystem, produktblad och annat som man måste kunna. Detta börjar ge resultat. Vi har olika satsningar, till exempel en viktig satsning på vintersäsongen med tidig snö, med alla landslagen, skidtävlingar och andra spännande nya produkter som företagen plockar fram. Via Swedish Lapland jobbar vi med säsongsförlängning och att anpassa produkter som svarar mot köpstarka målgrupper på nya marknader, fortsätter Eva. - Flera av våra stora boendeanläggningar som Scandic, Quality Hotell Lapland, Dundret/Björnfällan, Stora Sjöfallet, Hotell Dundret i centrum och STF Saltoluokta Fjällstation har renoverat, höjt standarden och utökat sin kapacitet. Gällivare Camping har utökat stugor och Dundret har utökat med ett stort antal husvagnsplatser, berättar Eva.

I Skellefteå kommer två team att vara involverade i LEDA, ett bortalag och ett hemmalag. Bortalget är den arbetsgrupp från Äldreomsorgens utvecklingsenhet som kommer att delta tillsammans med de övriga kommunerna på plats under de inplanerade träffarna. Hemmalaget kommer att bestå av representanter från olika förvaltningar och enheter inom kommunen och även inbjudna fackförbund.

- Våra aktivitetspärmar ute bland hotellen där gästerna kan se alla bokningsbara aktiviteter under sommaren har gett ett lyckat resultat i försäljning. Vi har haft gäster som stannat extra nätter för att dom sett utbudet i Gällivare. Gällivare ökar gästnätterna under samtliga månader under 2015 – allt mellan en ökning på + 4 % till + 34 %.

Det visar att våra boendeanläggningar lyckats med en hållbar utveckling av beläggningen året runt, avslutar Eva Olsson, VD för Gellivare Lappland.

– Att vara en del av LEDA betyder mycket för oss inom Äldreomsorgen och för vårt arbete att stötta äldre att leva livet bäst möjligt och klara sig själva med stöd av teknik. Upplägget med ett hemma- och bortalag ger oss dessutom bra förutsättningar för en fortsatt hållbar digitalisering inom hela Skellefteå kommun, säger Ejja Häman Aktell chef för Äldreomsorgen.

De totala skatteintäkterna från besöksnäringen landar på 540 miljoner under 2015 i Swedish Lapland. Det är en ökning med 15 procent från 2010. Förutom att intäkterna från besöksnäringen stannar på orten möjliggör besöksnäringen en levande landsbygd och högre servicegrad för lokalbefolkningen. Drygt 3700 personer är sysselsatta i besöksnäringen vilket är en ökning med 90 % sedan år 2000.

76

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om, Stefan.

Tänk om, regeringen…

Och då menar vi inte att ni har tänkt fel. Ni och den tidigare regeringen har tänkt helt rätt.

Ni vill att svenska myndigheter ska bli världsbäst på digitalisering!

Med allt som det innebär med mindre krångel för vanligt folk, bättre arbetsförutsättningar för de anställda, lättare företagande, bättre vård och samhällsservice.

Med ”tänk om” menar vi ”tänk om det skulle kunna bli så här bra”.

Ni har skapat en fantastisk vision. Och vi tänkte ge några exempel på hur det skulle kunna bli.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016 tieto.se/offentligsektor

77

UPPHANDLING | i praktiken

Flexiblare offentlig upphandling Ny forskning pekar på behovet av flexibilitet i offentlig upphandling.

Det framgår av studien ”Styrning av outsourcad offentlig service – en balansakt mellan fasthet och flexibilitet”.

Det är Gabriel Karlberg vid Handelshögskolan i Stockholm som har studerat upphandlingen av ett stödboende för personer med missbruksproblematik, genomförd av en av Sveriges större kommuner. Styrningen av den privata entreprenören beskrevs som föränderlig och mångfacetterad snarare än förutsägbar och formell.

Hans studie visar att det finns behov av en annan syn på leverantörer, inom ramarna för lagen om offentlig upphandling, där man i större utsträckning ser varandra som partners som arbetar gemensamt.

praktiker och medborgare och förstås också är till nytta för framtida forskningsstudier.

Gabriel Karlberg har varit såväl lokalpolitiker som managementkonsult och nu vill han bidra till att förbättra de offentliga upphandlingar som görs.

– Jag vill lyfta fram en annan problematik än vinster i välfärden, att vi börjar diskutera vilken typ av verksamhet man kan lägga ut på entreprenad. Och kanske bredda synen på vilka leverantörerna är samt öka flexibiliteten. Det handlar om att balansera lagens och förfrågningsunderlagets krav med behovet av att kunna hantera förändrade förutsättningar. Många upphandlare förser upphandlingen med både hängslen och livrem och lider av beröringsskräck för leverantörerna.

Du talar om flexibilitet. Vad lägger du in i begreppet?

– För mig handlar det om att skapa manöverutrymme inom de lagar som finns. Inte föreskriva i detalj utan ge utrymme för innovation. Grundidén med upphandling är en tro på att ”någon annan kan göra det bättre”. Om man förskriver

för hårt missar man tillfällen till förbättring. Vi måste våga lita på leverantörerna!

– Efter en del skandaler är vissa upphandlande myndigheter rädda för att skapa ett för nära samarbete och dialog med leverantörer.

Därmed begränsas samarbetet. En avtalsrelation är ju emellertid inte en hierarkisk relation, kommunen är ju oftast fortfarande ytterst ansvarig. Att peka med hela handen är alltså inte det bästa sättet skapa värde för brukarna. Snarare handlar det om att hitta balansgången som ger uttryck för nytänkande och dialog. Hur vi gemensamt kan skapa bra välfärd. Det är en betydligt bredare diskussion än att bara prata om vinst i välfärden, avslutar Gabriel Karlberg. n BO HÖGLANDER

Tvingades omförhandla I studien tvingades parterna tidigt att omförhandla avtalet. Avhandlingen diskuterar huruvida formella detaljkrav på egen hand kan hantera komplex offentlig verksamhet med stort behov av flexibilitet.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med författaren till avhandlingen.

Hur känns det att nu vara klar med avhandlingen, du har väl hållit på ett tag?

– Jag har jobbat i litet drygt två år med avhandlingen. Jag försöker belysa något som jag hoppas ska få påverkan för både

78

Gabriel Karlberg

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om du får svar på din ansökan innan du skickat in den…

Tänk om vi kunde trolla bort all meningslös väntan på självklara beslut som bygger på information som redan finns i systemen?

Tänk om systemen skulle kunna känna av när det är dags för dig att ansöka om något, till exempel föräldrapenning eller studielån. Och skicka svar innan du ens hunnit tänka på att skriva ansökan?

Eller när saker och ting blir lite krångligt få besked efter några minuters dialog i stället för väntan i veckor eller månader. Med hjälp av intelligent röststyrning…

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

tieto.se/offentligsektor

DEBATT

KVALITETSNORMENEN SÄKERSTÄLLER BÄSTA MÖJLIGA HJÄLP VID UPPHANDLING AV

GLASÖGON

AV FREDRIK THUNELL VD, Optikbranschen

Det är lag på att alla anställda har rätt till synhjälpmedel som gör det möjligt för dem att sköta sitt arbete.

Men många tycker att arbetsglasögon är en svår upphandling. Arbetsglasögon är dessutom omgärdat av ett omfattande regelverk och det krävs mycket förarbete för att hitta rätt inför en upphandling.

En självklarhet är att såväl arbetsgivare som anställda blir nöjda med de nya glasögonen.

U

tprovning av arbetsglasögon består av

Optikbranschen har sedan länge certifierat

två delar: synundersökningen och de fy-

optikerverksamheter enligt kvalitetsnormen. Trots

siska glasögonen. Glasögonen skiljer sig

detta har vi inom branschen insett att normen inte är

såklart sins emellan, men undersökning-

tillräckligt väl känd utanför den egna kretsen. Detta

en ska alltid innehålla samma moment

har framkommit under mina möten med lokalpolitiker

och genomföras enligt samma riktlinjer. Därför finns

och inköpsansvariga i kommuner runt om i landet.

Optikbranschens Kvalitetsnorm.

Det är självfallet inte bra eftersom det innebär en stor risk att inte korrekta krav ställs i samband med

”Optikern kan ge en klar bild över reglerna som styr den anställdes rätt till arbetsglasögon.”

Enkelt uttryckt är normen en medicinisk-teknisk

upphandlingar av arbetsglasögon. Vi vill därför sprida

lägstanivå för optikerna inom synundersökningen,

kunskapen om normen.

det vill säga konsten att prova ut glasögon och kontaktlinser. Den är en branschnorm som är tillgänglig

Det är anledningen till att jag gör besök ute i kom-

för samtliga optikerföretag oavsett kedjetillhörig-

munerna. Genom att diskutera Optikbranschens

het och de flesta – men inte alla – optikerföretag

Kvalitetsnorm ökar kunskapen. Nyligen initierade jag

är anslutna. Normen fokuserar på ett hälso- och

möten i Södertälje och Eskilstuna och de politiker

sjukvårdsperspektiv och berör inte de kommersiella

och tjänstemän jag träffade var rörande överens om

delarna av de olika optikkedjornas verksamheter.

vikten av kvalitet och kunskap hos den optiker som hjälper kommunens arbetstagare med glasögon. Na-

Om du väljer en optiker som är certifierad enligt Op-

turligtvis är enskilda politiker inte engagerade i upp-

tikbranschens Kvalitetsnorm, kan du dessutom vara

handlingsförfaranden, utan den praktiska tolkningen

säker på att du får en partner som kan regelverket

av lagar och regler sker på tjänstemannanivå.

och som är ett bra stöd i ditt arbete. Optikern kan ge en klar bild över reglerna som styr den anställdes rätt

För de allra flesta landstingen i landet är Optikbran-

till arbetsglasögon.

schens Kvalitetsnorm redan styrande vid upphandling av arbetsglasögon, kommunerna borde ta efter landstingen. n

80

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om riksdagen låg vid Riksgränsen?

Se rubriken som en metafor, ett bevis för att detta är möjligt.

Ett samhälle med enklare administration, mindre papper och där valfrihet att delta i samhällsprocesser på distans också ger ökad transparens och demokrati.

Hur ökad automatisering kan förbättra vardagen för oss alla.

För medborgare som vill ha säkra, enkla och lättillgängliga tjänster.

För anställda som kan skippa rutinärenden och fokusera på att bemöta människor på ett personligt och effektivt sätt.

För företag som vill bli effektivare och öka sin lönsamhet.

För sjukvården som får mer tid över till patienterna.

För att göra vardagen lite bättre och lite enklare.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

tieto.se/offentligsektor www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2016

81

NYHETER

Ny operativ chef på

Hexanova – Jag brinner för offentlig upphandling, service och tjänster. Det säger Peter Ljungbro, ny operativ chef på Hexanova/Offentliga Affärer.

I

sin nya roll kommer han främst att arbeta med, leda och utveckla Hexanova/Offentliga Affärers välkända, uppskattade och marknadsledande mötesplatser som Upphandlingsdagarna och Offentliga Affärer i Almedalen. Men han kommer även succesivt att utveckla flera mötesplatser i syfte att skapa förutsättningar för kunskapsutbyte mellan offentliga aktörer – kommuner, landsting/regioner och myndigheter – samt mellan offentliga och privata leverantörer. Allt för att i slutänden skapa förutsättningar för goda affärer inom offentlig sektor.

– Jag kommer till stor del att arbeta med kommunikationsplattformar och mötesplatser gentemot samma marknader kunder som tidigare, men delvis ur ett annat perspektiv, säger Peter Ljungbro.

BERÄTTA OM DIN BAKGRUND! – Jag har under ett stort antal år arbetat inom FM-branschen i olika ledarroller, varav de senaste tio åren med fokus på offentlig sektor och offentlig upphandling i egenskap av försäljningschef och projektledare inom ISS Facility Services AB i Sverige, berättar Peter Ljungbro.

Upphandlingsprocesser, dialog med upphandlande myndigheter och även med politiker och branschorganisationer har varit några av hans arbetsuppgifter.

Peter har tidigare även ett förflutet som MD för ett antal välkända hotell i Sydsverige.

– Jag ser fram emot detta med stor glädje och inspiration, säger Peter.

82

Peter Ljungbro

Urban Nilsson, VD på mediehuset Hexanova som även innefattar OFFENTLIGA AFFÄRER, säger att bolaget befinner sig i en stark utvecklingsfas där samtliga arrangemang riktade till offentlig sektor årligen slår nya rekord. Därför har behovet av ytterligare kvalificerat ledarskap med fokus på denna marknad ökat.

– Samtidigt vill vi frigöra tid för mig själv och andra kollegor till affärsutveckling och att utveckla nya mötesplatser inom ramen för den offentliga sektorn som vi genom åren lärt känna väl.

Vidare finns det behov av fler kreativa mötesplatser riktade till specifika yrkeskategorier som vill vidareutvecklas och nätverka med andra i samma situation, liksom den kursverksamhet vi lanserat under året, tillägger Urban Nilsson.

VARFÖR BLEV DET JUST PETER LJUNGBRO? – Peter passar som hand i handske in i den profil som efterfrågas, med sin långa erfarenhet och mycket goda nätverk inom offentliga förvaltningar. Han har också det marknadsfokus som krävs för att leda evenemang och en verksamhet som vår, vi är mycket glada över att Peter valt att komma till oss och jag ser stora vinster för vår verksamhet i det valet, avslutar Urban Nilsson. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 4 2016 | www.offentligaaffarer.se

2017

a y n t De

UPPHANDLINGSLANDSKAPET

HÖJDPUNKTER

Upphandlingsdagarna 2017 KONSTEN ATT LEDA I STÄNDIG FÖRÄNDRING MÄKLERI FÖR MILJARDER – PÅ GOTT ELLER ONT? PANELSAMTAL: BANDITER I DINA KORRIDORER?

DU TRÄFFAR BLAND ANDRA

DEN GODA AFFÄREN – MEN FÖR VEM?

Alf Johansson, Chefsåklagare, Riksenheten mot Korruption

BOOSTING THE TRANS EUROPEAN TRADING

Inger Ek ,Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten

Läs hela programmet på: Upphandlingsdagarna.se

Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus

Fredrik Reinfeldt, Rådgivare och f.d. Statsminister Erik Blix, Moderator för Upphandlingsdagarna 2017 Johan Höök, Huvudsekreterare, Välfärdsutredningen

ÄR DU EN

SMART BIRD?

2017

24-25 januari Stockholmsmässan

Spara 1200 kronor per person genom att vara ute i god tid och boka din plats före den 31 oktober!

Upphandlingsdagarna.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Har alla en plats i framtidens digitala samhälle?

PTS arbetar för digital delaktighet för alla.

Varför och hur kan du läsa om på pts.se/funk