Offentliga affärer nr 3 2015

Nr 1 2014Nr | Pris 3 2015 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunskap är källan till goda affärer –

10 råd på

Hållbara upphandlingar –

en politisk önskan?

affärsresan till Japan

Mingel och bjudmiddagar - Vad är tillåtet?

ALMEDALEN 2015 PROFILEN: JONAS SJÖSTEDT

Högre skatter och noll vinstföretag

Allétä

n

y Stra

isb ltet, W

vägen

and d, Str

4

i Alm

edal

en

Välkommen till Offentliga Affärer i Almedalen. Vi ger dig några utsökta smakprov från våra större mötesplatser, Upphandlingsdagarna, eFörvaltningsdagarna och Offentlig Chef. I vårt tält på Strandvägen alldeles intill Wisby Strand Congress & Event tar du del av ett stort antal högintressanta seminarier, debatter och samtal under fyra hela dagar med start måndagen den 29 juni kl 09.00.

Måndag 29 juni 09.00–09.40

Frukostmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.40–10.40

PANELSAMTAL: Framtidens e-hälsa - hur blir det?

Medverkande: Lars-Göran Fröjd, Director, Frost & Sullivan, Scandinavia.

Medarrangör: Frost & Sullivan iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.00–12.00

PANELSAMTAL: 2 miljarder till vård och omsorg räcker inte. Dags att rusta för framtiden!

Medverkande: Peter Svensk, Vice VD, CareTech, Magnus Fröberg, Phoniro, Agneta Aldor, Project Manager, Lidingö kommun, Roland Granlund, Tieto, Dick Lindberg, Utredare, Socialstyrelsen Medarrangörer: CareTech och Phoniro Moderator: Lars-Göran Fröjd, Director, Frost & Sullivan iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.00–13.40

Krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling – vad innebär det för dig?

Medverkande: Hans von Axelson, Myndigheten för delaktighet, Pär Lannerö, E-expert, Post- och telestyrelsen Medarrangör: Post- och telestyrelsen iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.40–14.10

Nya EU-direktiv vid offentlig upphandling – ta del av guldkornen Medverkande: Olof Hallberg, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Björn Bergström, Enhetschef, enheten för upphandlingsstöd, Konkurrensverket

Moderator: Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl Medarrangör: Advokatfirman Lindahl iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

14.30–15.20

E-förvaltning på mottagarens villkor Medverkande: Andreas Falkenmark, Affärsområdeschef, PostNord. Åsa Zetterberg, Sektionschef, Center för eSamhället, Sveriges Kommuner och Landsting.

Moderator: Per Ljungberg, PostNord Medarrangör: PostNord iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.40–16.20

Affärsetik och moral i den offentliga affären – finns det?

Medverkande: Joakim Lavér, Partner, Hannes Snellman, Åsa Edman, Chefsjurist, SKL Kommentus, Nils Karlsson, VD, Ratio, samt Docent, Uppsala Universitet, Ari Kouvonen, Näringspolitisk expert, Almega Serviceentreprenörerna, Helena Sundén, Generaldirektör, Institutet Mot Mutor Moderator: Stig-Björn Ljunggren, Statsvetare och krönikör Medarrangör: SKL Kommentus iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

16.30–17.10

PANELSAMTAL: Nationell upphandlingsstrategi – är vi överens om målen och vägen dit?

Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Finansdepartementet. Ellen Hausel Heldahl, Projektledare, Svenskt Näringsliv, Roger Himmelsköld, Upphandlingschef, Uppsala Universitet, Daniel Forslund, (FP) Innovationslandstingsråd, Stockholms Läns Landsting, Henrik Karlsson, Ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare. Louise Strand, Vice Ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare Moderator: Eva-Lotta Löwstedt Lundell, Sveriges Radio iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Tisdag 30 juni 09.00–09.40

11.00–12.00

PANELSAMTAL: Är ekologiskt enda vägen till hållbara måltider?

Medverkande: Harald Rydén, Inköpschef, Fazer Food Services, Thomas Eriksson, Menigo, Staffan Carlberg, KRAV, Maja Brännvall, Politisk sakkunnig, Näringsdepartementet Moderator: Bo Höglander, Offentliga Affärer Medarrangör: Fazer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

12.10–12.40

DEBATT: Är den offentliga måltiden hållbar för framtiden?

Medverkande: Inger Stiltjestrand Svensson, VD/ Konsult måltidsutveckling, DiningDevelopment AB, Sofia Elmeholt, Upphandlingscontroller, Härnösands kommun, Joakim Nilsson, VD, Fazer Food Services Sverige, Henrik Hjalmarsson, VD, Findus, Monica Sihlén, Konkurrensverket, Stefan Calrell, Försäljningschef, Martin & Servera, Per Dahlberg, VD, Gastro AB Moderator: Pelle Thörnberg, Journalist och medietränare Medarrangör: DiningDevelopment iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.20–14.20

DEBATT: Konkurrensutsättning av välfärdstjänster – med vinst för vem?

Medverkande: Gustav Blomberg, Upphandlingskonsult, AffärsConcept, Magnus Arnek, Nationalekonom, Kristina Mårtensson, Samhällspolitisk chef, Kommunal, Daniel Suhonen, (S), Ali Esbati, Riksdagsledamot, (V), Ellen Hausel Heldahl, Projektledare, Svenskt Näringsliv, Niklas Wykman, Riksdagsledamot (M) Moderator: Stig-Björn Ljunggren, Statsvetare och krönikör Medarrangör: SKL Kommentus

WE WILL ROCK YOU!

Regeringens nya nationella upphandlingsstrategi – hur blir det?

Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Finansdepartementet Moderator: Bo Höglander, Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.50–10.30

DEBATT: Striden om de svenska kollektivavtalen Eftermiddagsmingel med ISS Kom och mingla och ät lite tilltugg tillsammans med Offentliga Affärer och ISS Facility Services.

Tisdag 30 juni, 15.20–16.20

Medverkande: Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega, Lisa Sennström, Sakkunnig, Konkurrensverket, Samuel Engblom, Samhällspolitisk chef, TCO Medarrangör: Advokatfirman Lindahl iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Välkommen! På tisdag kväll går

Almedalens skönaste mingel av stapeln.

Kom och umgås med trevliga människor, träffa gamla vänner och knyt nya kontakter samtidigt som du kan njuta av underhållning i världsklass. 18.00–21.30, Hamnplan 5, (VIP-insläpp från 17.30)

Torsdag 2 juni

14.40–15.20

Vårdnära service 3.0

08.30–09.00

Medverkande: Niklas Nyman, Segmentschef, ISS Facility Services, Lena Källung, Författare till “Vårdnära service - en viktig del i framtidens sjukvård”, Lena Sahlqvis, tidigare patientsäkerhetssamordnare, Gunnar Wetterberg, Historiker och författare (tidigare Finansdepartementet och Svenska Kommunförbundet) Medarrangör: ISS Facility Services

Frukostmingel med KPA Pension iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.00–09.40

PANELSAMTAL: Hållbart och etiskt – även när det kommer till pensionspengar i kommunen

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.20–16.20

Eftermiddagsmingel med ISS Facility Services iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.40–16.10

Prototypa din egen upphandlingsstrategi – hur kan du upphandla samhällsinnovation enkelt?

Medverkande: Ivar Björkman, Verksamhetsansvarig, Openlab Representanter från Stockholm stad, Stockholms läns landsting, Länstyrelsen i Stockholm, KTH, Karolinska institutet, Södertörns högskola, Stockholms universitet Medarrangör: Openlab iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

16.20–17.00

PANELSAMTAL: Krocken mellan regelverk och upphandlarnas verklighet Medverkande: Catharina Piper, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Louise Strand, Inköpsdirektör, Region Skåne, Veronica Karlsson, Förbundsordförande, Vision, Henrik Karlsson, Ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare, Ulrica Dyrke, Upphandlingsexpert, Företagarna Moderator: Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl Medarrangör: Advokatfirman Lindahl iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Onsdag 1 juni 09.00–09.20

Frukostmingel med Post- och telestyrelsen iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.20–10.10

Digital arbetsmiljö – möjligheter och hot Medverkande: Andreas Richter, Administrativt ansvarig, Användningsforum Medarrangör: Post- och telestyrelsen iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10.30 –11.00

Framgångsrikt ledarskap – bota orsaken istället för att behandla symptomen Medverkande: Ulf Lindberg, CEO, Enhancer Consulting Medarrangör: Enhancer Consulting iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Frukostmingel med PTS Kom och mingla och ät frukost tillsammans med Offentliga Affärer och Post- och telestyrelsen.

Onsdag, 1 juli, 9.00–9.20 11:20 –12:00

Prototypa vårt e-samhälle – vad vill vi arbeta med i det digitaliserade samhället?

Medverkande: Ivar Björkman, Verksamhetsansvarig, Openlab, Representanter från Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Länstyrelsen i Stockholm, KTH, Karolinska institutet, Södertörns högskola, Stockholms universitet Medarrangör: Openlab iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.00–13.40

Förtroende, arbetsglädje och effektivitet genom medborgarinvolvering Medverkande: Helena Engqvist, Kommunikationsdirektör, Arbetsförmedlingen, Daniel Ewerman, VD, Transformator Design, Tina Isaksson, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Kristianstad, Anna Palmgren, Sektionschef, Arbetsförmedlingen Växjö, Medarrangör: Transformator Design iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

14.00–14.40

Framtiden för outsourcing inom offentlig sektor

Medverkande: Jeanett Bergan, Chef, Ägarstyrning, KLP, Lennart Bondeson, Kommunalråd Örebro och Politiskt ansvarig för Näringsliv miljö och mänskliga rättigheter (KD), Erik Gelfgren, Business development director, GES, Erik Thedéen, VD, KPA Pension Moderator: Eva Axelsson, Hållbarhetschef, KPA Pension Medarrangör: KPA Pension iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10:00–10:40

Hur beställer du användbara och tillgängliga system?

Medverkande: Andreas Richter, Användningsforum och Hans von Axelson, Myndigheten för delaktighet Medarrangör: Post- och telestyrelsen iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11:00–12:00

Prototypa stadens öppna data – hur delar vi med oss för att förverkliga FN:s hållbarhetsmål?

Medverkande: Ivar Björkman, Verksamhetsansvarig, Openlab. Representanter från Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Länstyrelsen i Stockholm, KTH, Karolinska institutet, Södertörns högskola, Stockholms universitet Medarrangör: Openlab iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

12:00–13:00

PANELSAMTAL: Hur undviker vi korruption och mutor i offentlig förvaltning?

Medverkande: Helena Sundén, Generaldirektör, Institutet Mot Mutor, M.fl.

Medverkande: Peter Ljungbro, projektledare offentlig sektor, ISS Facility Services Moderator: Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega Medarrangör: ISS Facility Services iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.00–15.45

Internet bryter ner barriärer och suddar ut gränser – hur påverkas samhället?

Medverkande: Magnus Palm, Vice VD, Creuna Medarrangör: Creuna iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

16.00–16.40

Stress och ökande ohälsotal – kan vi få färre sjukskrivningar genom innovativ behandling?

Medverkande: Magnus Rosén, Tidigare basist i hårdrocksbandet Hammerfall Medarrangör: FMI-Europe Friskonomen

Frukostmingel med KPA Kom och mingla och ät frukost tillsammans med Offentliga Affärer och KPA Pension Torsdag, 2 juli, 8.30–9.00

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Våra partners i Almedalen:

pla n i ad k o B

ts

eFÖ l l i t

R

NI T L VA

N

AG D S G

A

nu!

A RN

ESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE 4

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

DEN 7-8 OKTOBER ÄR EFÖRVALTNINGSDAGARNA 2015 TILLBAKA! EFÖRVALTNINGSDAGARNA ÄR SVERIGES STÖRSTA KONFERENS OCH MÖTESPLATS FÖR DIG SOM BERÖRS AV VERKSAMHETSUTVECKLING MED HJÄLP AV IT-STÖD. TEMAT FÖR ÅRETS EFÖRVALTNINGSDAGAR ÄR VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING. PROGRAMMET KOMMER BLAND ANNAT ATT FOKUSERA PÅ SÄKERHET OCH INTEGRITET, VERKSAMHETSUVECKLING OCH E-HÄLSA. VI VÄLKOMNAR DIG VARMT TILL EFÖRVALTNINGSDAGARNA DEN 7-8 OKTOBER I STOCKHOLM!

7-8 oktober 2015 • Stockholm

E DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING • VÄRDESKAPANDE DIGITALIS www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

5

Säkra lösningar för allt det du vill skydda.

Hur ser ditt behov av säkerhet ut? Vi hjälper dig hela vägen, från förstudie och projektering till installation, driftsättning, service och support. Som en ledande aktör inom lås och kompletta säkerhetslösningar levererar vi fysisk säkerhet som skyddar egendom och skapar trygghet för människor.

Med stark, lokal förankring och det stora företagets kapacitet hittar du oss nu över hela Skandinavien.

certego.se

Offentliga Affärer nummer 3 2015

PROFILEN Jonas Sjöstedt

14 | hållbart samhälle

Han gillar cykling och fiske, men ogillar riskkapitalister och vinst i välfärden. Jonas Sjöstedt och hans vänsterparti fick inte vara med i regeringen efter valet hösten 2014.

– Ett strategiskt misstag, menar vänsterledaren och känner vind i seglen från opinionen när det gäller frågan om att stoppa vinster i välfärden.

10

De kommunala aktiebolagen omsätter väldigt stora belopp. Enligt den senast tillgängliga statistiken från SCB omsätter dessa ca 187 miljarder kronor årligen. I stor utsträckning hänför sig denna omsättning till sådana kommunala aktiebolag som agerar på konkurrensutsatta marknader på marknadsmässiga villkor.

21 | juridik Allt oftare uppmanas upphandlande myndigheter att använda offentliga upphandlingar för att skapa fler jobb.

Nedan behandlar advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Filip Malm vid Advokatfirman Lindahl problemen med att i offentliga upphandlingar ställa krav på att leverantörerna ska vidta särskilda jobbskapande åtgärder.

39 | upphandling Inköp Gävleborg har genom så kallad innovativ upphandling kunnat skapa mervärden i form av alternativ måltidstjänst.

40 | offentlig IT

32

44

Den nödvändiga digitaliseringen av svenska myndigheters verksamhet ställer allt högre krav på behovsanpassade och välfungerande IT-system.

Samtidigt som det sker ständiga verksamhetsförändringar är det för myndigheter många gånger svårt – ibland på gränsen till praktiskt omöjligt – att byta ut viktiga IT-system.

Detta samtidigt som den faktiska vidareutvecklingen av befintliga system ofta sker genom otillåtna direktupphandlingar. Problemet stavas inlåsning.

48 | nyheter Sverige på rätt väg med EU:s inre marknad Nu när det gått mer än 20 år går det att dra ekonomiska slutsatser av EU:s inre marknad. Den har haft en påtaglig effekt på ökningen av BNP och på handeln inom EU utan att för den skull skada handeln med länder utanför EU. Läs mer på sidan 26.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

Den före detta ”upphandlingsministern” Sven-Erik Österberg, numera landshövding i Norrbottens län och ordförande i Finansinspektionen, är föremål för en brottsutredning.

7

lt. e k n e r ä g n li d n a h d upp a k c ly n e a r fö m o n s. s o a Att ge t k a t n o k a r a b ligen Du behöver egent

Läs mer om vår upphandlingsservice och hur vi hjälper dig att göra klokare affärer på www.sklkommentus.se

LEDARE

Superupphandlingsåret börjarredaniAlmedalen Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Lina Akyuz lina@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

Helena Sundén Åsa Edman Karl-Oskar Brännström Helena Rosén Andersson Johan Almesjö Olof Hallberg Jill Wallentin Jonas Danielsson Filip Malm Peter Nohrstedt Lars Arrhed Dag Klingstedt Erik Westesson

Layout

Michaela Jönsson

Omslagsfoto

Kristdemokraterna

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Temat för nästa års upphandlingsdagar kommer att vara superupphandlingsåret. Detta då vi dels får en uppdaterad lagstiftning i och med att de nya EU direktiven införs, dels får en ny upphandlingsmyndighet och sedan tidigare bytt regering som i sin tur skall ha hunnit ta fram en ny strategi för svensk offentlig upphandling.

Vi på Offentliga Affärer vill redan under Almedalsveckan ge dig som önskar lite välbehövlig vägledning inför detta och erbjuder därmed ett stort antal seminarier, debatter och möten på området offentlig upphandling som en del av vårt program, vilket även rymmer ledarskap, e-förvaltning och hållbarhetsfrågor.

Mycket känner vi redan till, men under 2016 kommer de stora förändringarna att ske på allvar och det är därmed viktigt att vara uppdaterad på de nyheter som förändrar mångas sätt att utföra arbetsuppgiften.

Vi hoppas att du som läsare på plats i Almedalen skall ha stor nytta av programmet och att vi ses i vimlet.

Oavsett om du har möjlighet att besöka oss på plats i Almedalen eller inte vill vi önska dig en riktigt skön sommar.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

PROFILEN | Jonas Sjöstedt

Högre skatter och noll vinstföretag

Han gillar cykling och fiske. Men ogillar riskkapitalister och vinst i välfärden. Jonas Sjöstedt och hans vänsterparti fick inte vara med i regeringen efter valet hösten 2014.

– Ett strategiskt misstag, menar vänsterledaren och känner vind i seglen från opinionen när det gäller frågan om att stoppa vinster i välfärden.

– Om sommaren cyklar jag mycket och på vintern gillar jag att åka längdskidor. Dessutom fiske med mina yngsta barn, tvillingarna som är sju år. Jag älskar att vara på landet utanför Umeå där vi bor när jag inte är i Stockholm och jobbar med politiken, berättar han när vi träffas en solig fredag i huvudstaden.

Åren 1995–2006 var han ledamot i Europaparlamentet, där han också var ledamot i miljöutskottet och ersättare i budgetkontrollutskottet. Sedan valet 2010 är Sjöstedt riksdagsledamot, invald i riksdagen från Västerbottens läns valkrets. Sedan 2012 är Jonas Sjöstedt ordförande för Vänsterpartiet.

Partiledaren ger ett ledigt intryck denna dag när studentflak blockerar trafiken i Stockholm och folk sitter på uteserveringar för att njuta av den första riktiga sommarvärmen.

Till skillnad från sin företrädare Lars Ohly har Jonas Sjöstedt inte lika öppet kallat sig kommunist. Men han var aktiv och stolt medlem i Kommunistisk ungdom ännu två år efter Berlinmurens fall.

Jonas Sjöstedt föddes den 25 december 1964 i Göteborg, är bördig från Norrland och har bott i Umeå under en lång rad år.

Den 6:e januari 2012 valdes du till ordförande för Vänsterpartiet. Hur summerar du dina år som partiledare?

10

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

– Det har varit intensivt och lärorikt, jag ser det som ett fint uppdrag och vi står starkare i dag i partiet än tidigare. Dessutom såg vi en viss valframgång och har mer inflytande i dag.

Vänsterpartiet fick ingen plats i regeringen efter valet 2014. Blev du besviken på riktigt eller var det spelad indignation?

– Det var en besvikelse. Vi hade kämpat sida vid sida med S och MP i valrörelsen och vunnit valet ihop. Vårt mål var att vara med i regeringen. Jag tror att Socialdemokraterna och Miljöpartiet begick ett strategiskt misstag genom att inte ta med oss i regeringssamarbetet. Det gör regeringen svagare.

Förklaringen är att Stefan Löfven vill samarbeta med borgerliga partier. Men de borgerliga har ingen vilja till samarbete, de trasar sönder regeringens arbete genom sitt agerande, medan Vänsterpartiet deltar konstruktivt, även om vi också är ett oppositionsparti.

Vänsterpartiet har gått ut hårt i frågan om vinst i välfärden. ”Genom kommunalt eller statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster”, står det i ert partiprogram. Hur tycker du att ni lyckats?

– Ett förslag läggs fram nästa vår av den utredning som jobbar med frågorna. Det arbetet löper på som planerat.

Kritiska röster hävdar att Vänsterpartiet aldrig kommer att få igenom förslaget att helt utesluta vinsgivande företag ut välfärden. Hur kommenterar du det?

– Om någon del i förslaget inte skulle gå igenom så har vi en stor valframgång att se fram emot hösten 2018! Att få bort vinst i välfärden är en vinnarfråga som har stöd långt utanför våra kretsar, även bland moderater.

Hur vill då partiet gå vidare i frågan? Kommer det till exempel att vara tillåtet för privata aktörer att vara verksamma i välfärden om vänsterpartiet får bestämma i framtiden?

– Ja, vi är positiva till olika aktörer; stiftelser, företag, kooperativ. Historiskt har det också varit en del av välfärden med Ersta diakoni och andra. Det är vinstuttagen som vi motsätter oss, att bolag som har vinst som ett överordnat mål är utförare i välfärden. Det är det debatten handlar om. Detta är en stor principiell fråga där vi vunnit opinionen. Nu tar vi fram en modell ihop med regeringen för hur vinstföretagen ska kunna fasas ut. Riskkapitalbolagen börjar redan dra sig ur och det tycker vi är bra. Men det betyder inte att det bara ska finnas offentliga utförare i deras ställe.

Men ni kräver inte samma sak när det gäller t.ex. vägar, broar och byggentreprenader? De företagen får göra vinst. Är inte de också en del av välfärden?

– Vägar, med mera, följer en annan logik. Välfärd handlar om människor, ofta utsatta människor, gamla, barn, och så vidare.

Det finns betydande brister även i offentlig verksamhet. Därför tittar vi på hur man kan förbättra för brukare och personal på lång sikt. Att få bort vinstdrivande företag är inget mål i sig, målet är att få till stånd en bättre kvalitet och ökad demokratisk delaktighet. Jag besöker ofta Helsingborg, där det finns ett utmärkt äldreboende. Eller Skönsmon i Sundsvall som skapat en lysande verksamhet! Det är viktigt att lyfta upp de goda verksamheter som faktiskt finns i Sverige.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

”Den offentliga sektorn kommer att kräva en större del av den samlade nationalprodukten. Denna utveckling leder obönhörligen till konflikter med kapitalet.” Samt: ”På lång sikt behöver skattenivån fortsätta att höjas, och det offentliga ägandet i ekonomin utvidgas.” Så står det i ert partiprogram. Vad innebär det mer konkret?

– Det handlar om praktisk politik, att tillgodose behoven i välfärden – och om demografi. Antalet äldre ökar i befolkningen, till exempel. För att klara de mest eftersatta områdena som fler bostäder, kommunernas välfärd och utbildning i framtiden behöver vi öka skatteuttaget, det handlar främst om skatt på förmögenhet och kapital.

Hur ser ni på statligt ägande? Är det fler områden som ska förstatligas, bankerna till exempel?

– Samhälleligt ägande ska finnas på gemensamma områden, som järnväg och tåg. Jag skulle gärna se fler sparbanker, de kan fungera som en motor i glesbygd genom att de är intresserade av det icke-kommersiella. Vi kan tänka oss att gynna framväxten av regionala banker. Länsförsäkringar har till exempel en sympatisk modell. SBAB är ju redan i dag en statlig aktör på bolånemarknaden, som kan bidra till att pressa räntorna. Men att förstatliga bankerna i dag tror jag inte på.

Hur viktig anser du att den offentliga upphandlingen är för ekonomin i stort och hur mycket av politiskt inflytande ska råda över krav som ställs i offentliga inköp?

– Detta är en enormt viktig fråga. Det nya EU-direktivet på området ger en större frihet att ställa krav. Vi ser två områden som särskilt viktiga: dels att kunna kräva kollektivavtal i upphandlingar. Ta taxibranschen. Om man ställde kollektivavtal där så skulle det gynna de bästa företagen. De bra och seriösa företagen ska vara vinnare. Det andra området är miljön. Det ska vara tillåtet och påbjudet att upphandla närodlat. Det finns en stor marknad där offentlig sektor kan upphandla svenska livsmedel och det skulle kunna bli ett lyft för svenskt jordbruk som är en nyckel till en livskraftig landsbygd. n BO HÖGLANDER

Personligt:

Alla namn: Tor Jonas Sjöstedt Född: 25 december 1964 i Götebo rg Familj: gift med Ann Mawe. Bar n: Karin, Tor och Greta.

Senaste film: Pride. ”En varm film !”

(Den handlar om samarbetet mel lan gayfolk och gruvarbetare) Bästa resmål: Berlin Favoritmat: Fläskpannkaka Devis: ”Allas frihet kräver jämlikh et”

11

! r a r va

p t r e Exp

s

n e l ane

Lagom till Almedalsveckan har Institutet mot mutor tagit fram en rekommendation kring hur anställda inom offentlig sektor bör agera i samband med exvis bjudmiddagar, frukostseminarier osv... Det finns de som menar att regelverket kring mutor och bestickning borde ”lättas upp”med syfte att säkerställa bättre kommunikation och förhandlingsmöjligheter och större kännedom om leverantörerna allmänt.

- Anser du att regelverket fungerar bra idag eller skulle det kunna verka för exempelvis bättre förhandling och större kännedom om leverantören om det ”lättades upp” något?

Helena Rosén Andersson

Uppförandekoder av olika slag ökar tryggheten för den offentliga sektorns tjänstemän och för leverantörer till offentlig sektor i deras strävanden att agera korrekt.

Koder kan samtidigt övertolkas och begränsa parter på en marknad att kommunicera med varandra. Det kan i sin tur medföra risker för att den offentliga sektorn inte får rätt kunskap om marknadsutbudet och de krav på kvalitet som den offentliga sektorn bör ställa för att upphandla varor och tjänster till högsta kvalitet till ett rimligt pris. Det är min uppfattning att uppförandekoder inte ska vara alltför detaljerade och att de måste möjliggöra för den offentliga sektorn att möta den privata sektorn på normala kommersiella villkor så att den offentliga sektorn ska kunna skaffa sig och bibehålla en god kunskap om marknadsutbudet.

Advokat och delägare vid advokatfirman Lindahl

Jag ser inte att regelverket idag förhindrar dialogen. Om dialog behovet är förknippat med kostnader väljer jag att bära dessa själv, tex för resor eller i samband med konferenser.

Johan Almsjö VD inköp Jävleborg

SKL Kommentus välkomnar att IMM kommer med en rekommendation och anser inte att dagens regelverk förhindrar den dialog som är nödvändig i offentliga upphandlingar. Istället är efterlevnad av regelverket en viktig del i den sunda och goda affären.

Åsa Edman

Chefsjurist SKL Kommentus

I avsaknad av möjligheten att inom nuvarande lagstiftning ställa direkta krav på exvis särskilda miljömärkningar såsom svanen, eller kollektivavtal har våra politiker på vissa områden tryckt på för att offentliga upphandlare skall ställa krav som liknar de ovan nämnda. Idag kan vi se en trend med prov på detta då offentliga upphandlare medvetet börjat ställa ”liknande krav”som delvis kan anses kringgå regelverket eller möjligen kan anses utgöra en kreativ tolkning av detsamma.

- Är det riktigt och en bra trend att ställa denna typ av ”liknande” krav vid offentlig upphandling, eller vad tycker du?

Miljökrav kan ha en naturlig koppling till kontraktet och kan därför vara lämpliga att ställa i en offentlig upphandling. Det kan därför vara riktigt och en bra trend att ställa den typen av liknande krav. Jag kan däremot inte se att det är riktigt eller en bra trend att ställa sociala krav i offentliga upphandlingar. Skälen för det har jag redovisat i denna tidskrift och i debatter inom ämnet. Sociala krav har ingen direkt koppling till upphandlingskontraktet. Sådana krav ska framgå av lag och ha genomgått ett lagstiftningsarbete. Då har lagstiftaren haft möjlighet att göra en bedömning av hur kraven ska vara utformade för att nå ett visst eftersträvat syfte och även haft möjlighet att göra en bedömning av de statsfinansiella och övriga konsekvenserna av att kraven införs. Om sociala krav istället införs endast genom krav i en viss upphandling finns det uppenbara risker för att de kraven kommer att utgöra en pseudolagstiftning framtagen av upphandlande myndigheter – och inte lagstiftaren - som är svårförenlig eller kanske i vissa fall oförenlig med den annars gällande arbetsrättsliga eller socialrättsliga lagstiftningen och som kan få inte förutsedda och negativa konsekvenser. Upphandlingslagstiftningen är en procedurlagstiftning. De enda regler om vad upphandlingskontraktets materiella innehåll är regler om sociala hänsyn och miljöhänsyn. Det finns inte någon motsvarande materiell regel som förutsätter att upphandlande myndigheter ska anskaffa kommersiellt hållbara upphandlingskontrakt till rimliga priser och som skulle kunna balansera politiska ambitioner att ta olika typer av sociala hänsyn som saknar en naturlig koppling till det som ska upphandlas. Förutom de problem som finns redan idag med att den offentliga sektorns krav leder till låga priser och att de låga priserna riskerar att sänka kvaliteten i leveranserna till den offentliga sektorn ser jag därför framför mig ytterligare problem orsakade av krockar mellan socialt hänsynstagande och det faktum att offentlig upphandling avser anskaffning av en vara, byggentreprenad eller annan tjänst på normala kommersiella villkor. De krockarna tror jag leder till högre priser och längre och mer kostsamma upphandlingsprocesser och domstolsprocesser. Det är ytterst skattebetalarna som står risken för sådana fördyringar.

Med syftet att vara en pådrivande köpare och en köpare som vill främja hållbar utveckling anser jag det. Jag ser det breda syftet med offentliga affärer främjas av denna tillämpning.

När det gäller miljömärkning så finns ju möjligheten idag att ställa krav på att kriterier i ett miljömärke ska vara uppfyllda för den/de produkter som ska upphandlas. De förutsättningar som en miljömärkning ska ha för att det ska kunna användas i offentlig upphandling finner man i 6 Kap 7§ LOU. Kriterierna ska vara relevanta för det som upphandlas, ha en vetenskaplig grund och vara tillgängliga för alla berörda parter. Själva miljömärkningen kan sedan utgöra bevis för att kriterierna är uppfyllda men även andra lämpliga bevis måste godtas. Miljömärkning är alltså en bra källa till att hitta relevanta miljökrav där det också finns tillgång till ett från leverantören oberoende bevis i form av ett miljömärke. Då miljömärkning först och främst är utvecklat för att hjälpa den privata konsumenten att göra bra miljöval så saknas miljömärkning för många offentligt upphandlade varor och tjänster.

Miljömärkningskriterierna är heller inte designade för att passa in i den offentlig upphandlingens struktur. Det vill säga miljömärkning är ingen heltäckande hjälp till upphandlaren att ta miljöhänsyn utan får ses som ett användbart komplement.

Att kräva att leverantören har ett svenskt kollektivavtal är svårt att förena med antidiskrimineringsprincipen då det stänger dörren för leverantörer utanför Sverige. Ett sådant krav är också tveksamt ur ett likabehandlings- och SME-perspektiv.

När det gäller kollektivavtalsliknande villkor så är det mer oklart hur dessa kan utformas inom ramen för regelverket. Här behövs enligt min mening upphandlingsstödjande insatser från den nya myndigheten.

UPPHANDLING | Juridik

Hållbara upphandlingar –

en politisk önskan?

Europa 2020 – strategin för smart och hållbar tillväxt för alla – är den EU:s tioårsstrategi för tillväxt och jobb som inleddes 2010. Lite övergripande är avsikten att strategin ska bota bristerna i vår tillväxtmodell och skapa förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla.

Ett naturligt led i detta är att anpassa den offentliga upphandlingen efter dessa ramar.

Att offentliga upphandlingar kommit att användas för att nå, eller i vart fall sträva efter, jämväl andra mål än att med upprätthållande av konkurrensen göra bra offentliga affärer blir tydligare och tydligare. I inledningen till nuvarande klassiska direktivet (2004/18/EG) anges t.ex. att upphandlande myndigheter kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling. I LOU återspeglas detta genom att explicit ange att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid upphandling, LOU 1 kap. 9 a §.

I det nya klassiska direktivet (2014/24/EU) tas ytterligare ett steg. I direktivets inledning anges att det bör vara möjligt att lämna anbud som avspeglar olika tekniska lösningar, standarder och tekniska specifikationer på marknaden, inklusive de som utarbetats på grundval av prestandakrav knutna till kontraktsföremålens livscykelegenskaper och hållbarhetsaspekten i produktionsprocessen. Begreppet livscykelkostnader definieras också i själva direktivet, artikel 68, och används bl.a. i bestämmelserna om tekniska specifikationer och om tilldelningskriteriernas koppling till kontraktsföremålet. Begreppet har också föreslagits ingå i de nya nationella upphandlingslagarna LOU och LUF. Med livscykelkostnader avses summan av alla kostnader från det att en vara anskaffas till dess att den bortskaffas. Det är alltså inte bara sådana kostnader som är att hänföra till det pris som den upphandlande myndigheten betalar, utan också sådana kostnader som hänför sig till användningen av det som upphandlats, såsom t.ex. förbrukning av energi och andra resurser, underhållskostnader samt kostnader vid livslängdens slut, exempelvis insamlings- och återvinningskostnader. Även kostnader som hänger ihop med externa miljöeffekter kopplade till kontraktsföremålet hör dit, exempelvis

14

utsläpp av växthusgaser och andra förorenade ämnen. Gemensamt för de alla är att deras värde i pengar måste kunna fastställas och att de kan kontrolleras. I beaktandesats 95 i det nya klasiska direktivet anges att gemensamma standarder kommer att utvecklas avseende fastställandet av sådana penningvärden, men än så länge tycks det endast finnas sådana standarder rörande vägtransportfordon och kontorsutrustning.

Ur upphandlarens perspektiv är det således så, att också dessa kriterier måste dels kopplas till kontraktsföremålet, dels kunna värderas i pengar och kontrolleras. Hur exempelvis föroreningar och miljöpåverkan ska ”fångas upp” och utvärderas blir därmed centralt. Av lätt insedda skäl är det uppenbart att det i det konkreta fallet kan vara svårt att göra så och det ska bli spännande att se hur upphandlande myndigheter i praktiken kommer att använda sig av sådana tilldelningskriterier. Faran är att oron, för risken att upphandlingarna begärs överprövade såsom icke-objektiva, icke-transparenta och diskriminerande, tar överhanden med påföljd att kriteriet inte alls används. Finns det månne en risk för att dessa regler mer är ett uttryck för politiskt önsketänkande än väl övervägda och realistiska kriterier för att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga? n

Olof Hallberg Delägare vid Lindahl, Stockholm.

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

DET HÄR ÄR OCKSÅ EN

Vill ni dra ert strå till stacken väljer ni en miljöanpassad och fungerande paviljonglösning från oss. Ni väljer uppvärmningssystem och värmekälla själva, direktverkande el eller vattenburet system. Är valet vattenburet ansluter ni er kanske mot kommunens fjärrvärmenät? Det finns många och viktiga val att göra. Att ni väljer krav på hållbara lösningar ser vi gärna mer av i förfrågningsunderlagen - vi har energisnåla och hållbara lösningar i upp till tre våningar att erbjuda.

Utmana oss och dra ert strå till stacken!

ROOM FOR GREAT DAYS

NS AD INVPÄA LSIG L IGA

AL OAKL OLK

Vi vill dra vårt strå till stacken. I vår bransch finns det både bra och mindre bra lösningar. Som Nordens ledande leverantör jobbar vi för att våra flyttbara lokaler för skola och förskola är hållbara över tiden och motsvarar både dagens och morgondagens energikrav.

ENEENRE GR

ENERGIANPASSAD LOKAL

Flyttbara och energianpassade lokaler i 1-3 plan, läs mer på cramoadapteo.se

SOMMARSUGEN! Sommaren är kommen och stora delar av det offentliga Sverige går på efterlängtad semester just nu. Vi vill på dessa sidor ge lite extra inspiration för en lyckad ledighet.

Goda tips från

Jill Wallentin

ntin: Om Jill Walle in kokbok, Jills

t och m Med mina recep a att det ng, vill jag bevis so sä er eft at m årare elsv e, rar r vara dy n varken behöve lsosam mat frå hä a lag att ler tråkigare dratkost/LCHF). lhy ko låg fri en grunden (glut vill jag min kostfilosofi Tvärt om! Med tna val som främjar en edve inspirera till m t som gör pp och miljö. Ma både hållbar kro från och ut. ini – ga kli lyc ilj dig och din fam ets. Hälsan innar och vikth Bort med pekp ligt mig alltid en er m ndet kom och välbefinna först.

Mazarintårta med jordgubbar och vaniljkräm Här får ni ett ljuvligt recept på en supersomrig och fantastiskt god tårta, helt utan socker eller gluten. Vad kan passa bättre till midsommarfikat?

Bottnar: 3 ägg 2 dl valfri sötning (jag använde björksocker) 100 g smör 2 dl mandelmjöl 1 dl hackad mandel (rosta gärna i stekpanna) 2 tsk bakpulver 1 krm salt 1 msk fiberhusk 4 droppar bittermandelessens 1. Vispa äggen tillsammans med sötningen tills lite fluffigt. Vispa ihop med resten av ingredienserna.

2. Häll smeten i en smörad form med borttagbara kanter. Grädda i 150 grader (varmluft) i cirka 20 minuter eller tills genomgräddad. Låt svalna. Dela sedan på mitten.

Vaniljkräm: 1,5 dl grädde 2 ägg 0,5 tsk vaniljpulver

2 msk valfri sötning (jag använde björksocker) Koka försiktigt upp grädden tillsammans med ägg, vanilj och sötning tills krämen tjocknat. Låt sedan svalna. Övrigt: 250 g jordgubbar (går bra med frysta) 4 dl grädde 1,5 liter färska jordgubbar till garnering 4 st citronmelissblad Monteringen: 1. Mosa jordgubbarna till fyllningen med en gaffel och bred ut det över den ena botten. Häll sedan över vaniljkrämen, inte ända ut i kanterna, och lägg på locket.

2. Vispa grädden och bred den i ett jämnt lager över hela tårtan.

3. Skär jordgubbarna i skivor och dekorera tårtan. Avsluta med att lägga dit några kvistar citronmeliss.

Foto: Jill Wallentin TIPS! Om ni vill ha en högre tårta – gör dubbel sats av bottnarna och lägg ett lager med grädde mellan.

Rabarbersaft med citron Att göra rabarbersaft går snabbt och enkelt. En härlig sockerfri törstsläckare på sommaren. Dessutom får du en god rabarberkräm på köpet!

Ingredienser: 1 kg rabarber 1,5 liter vatten 1,5 dl valfri sötning (jag använde björksocker) 2 st citroner, ekologiska Gör så här: 1. Ta bort blast och den nedre delen på rabarbern samt dra av det yttersta skalet på stjälkarna. Skär rabarbern i mindre bitar.

Foto: Jill Wallentin

2. Lägg rabarbern i en kastrull tillsammans med vatten. När vattnet börjat koka, låt koka i cirka 15 minuter – utan att röra runt.

3. Sila över saften i en annan kastrull, tillsätt sötning och citron. Koka upp och låt svalna. Häll sedan upp i flaskor och förvara i kylskåpet. Blandas ut med vatten vid servering efter smak.

Tips! Om du vill göra rabarberkräm så lägg tillbaka rabarbern i kastrullen och söta den med valfri sötning och smaksätt gärna med vanilj.

Filmsommar Maj bjöd till mångas förtret på ovanligt få soltimmar. I biosalongen dukas det upp för ännu en ”Biosommar” och skönt nog för filmälskaren är det här ännu färre soltimmar – men desto fler uppföljare.

Mission: Impossible – Rouge Nation Storfilmer på bio under sommaren har på senare år blivit en trend även i Sverige. Från att ha varit ett land där biografer skär ned på sina visningar har det visat sig vara en lukrativ affär att istället försöka locka in sommarpubliken.

De senaste åren har nämligen snittat ungefär två miljoner besök under sommarmånaderna.

Därför inte alls märkligt att SF fortsätter att hårdlansera sin ”Biosommar”.

Bisommar år 2015 skiljer sig inte nämnvärt från tidigare versioner utan forsätter att satsa på de så kallade blockbusterfilmerna – eller med andra ord ”säkra kort”.

Ted 2

En andra chans

Entourage vs. Terminator – Genysis

Inte bara uppföljare

Biosommar är också mer än uppföljare av gamla filmer även om det känns övermäktigt med floden av ”Jurassic World”, ”Minioner”, ”Ted 2” och ännu en ”Mission Impossible”. Även de nyare filmerna känns som uppföljare. ”Ant-Man” och ”Fantastic Four” är i sina superhjältekostymer från seriebolaget Marvel självklart en slags spinoff. ”Ant-Man” låter kanske som en barnhistoria men kan mycket väl bli de små hjältarnas allra största film. Bara reklamkampanjen i USA som anpassades till myrstorlek gör den här filmen till en vinnare, även om filmen inte skulle leva upp till just den hypen.

Av totalt elva filmer så är sju uppföljare eller vidareutvecklade historier, så kallade spinoffs, från tidigare filmer eller teveserier. Av dessa tycks den mest tveksamma publikdragaren vara filmen på den gamla ungdomsserien ”Entourage”. Visst finns det säkert en rätt stor fanskara som nostalgiskt blickar tillbaka på svunna tider. Att filmen sågats rejält redan innan den kommer hit den 24 juni lär knappast bekomma de mest hårdnackade fansen.

Inte bara SF

Tidens retrovurm lär skifta till högsta beredskap när den senaste delen i Terminatorsagan redan dagen efter ”Entourage” äntrar biograferna. Att Arnold återvänder till sin gamla T-800-kostym lär få hugade actionfans med kärlek till 1980-talet att dregla i sommarvärmen, speciellt som ”Terminator – Genysis” själv flirtar hejvilt med James Camerons klassiska ”Terminator” från 1984.

Loach återvänder som vanligt till den lilla men drivande människan som kämpar mot maktens strukturer och konservativa makter. Den här gången kulturkämpen Jimmy Gralton.

Bier gräver däremot vidare i vårt inre för att på samma sätt som i exempelvis ”Hämnden” utforska vår moraliska kompass. Kan ju vara skönt efter all utagerande superhjälteaction.

Alltså, som omväxling. n

Utanför ”Biosommar” finns faktiskt annat än action eller komedier att se på stor duk, både på SF och på andra biografer. Alternativet utanför SF-monopolet hittar en oftast på Folkets Bio eller som utmärkta filmer i mindre salonger. Susanne Biers nyaste ”En andra Chans” som utkommer den tredje juli och Ken Loach”Jimmys Hall” med premiär 7 augusti är två titlar som lär locka en hel del publik.

JONAS DANIELSSON

Biosommar 2015 Jimmy’s Hall

Ant-Man

Jurassic World 10 juni Entourage 24 juni Terminator: Genysis 25 juni Minioner 1 juli Magic Mike XXL 8 juli Ted 2 15 juli Ant-Man 22 juli Paper Towns 24 juli Mission: Impossible – Rouge Nation 31 juli Fantastic Four 7 augusti The Man from U.N.C.L.E 14 augusti

Det är en dag i övermorgon också

Seminarium i Almedalen den 1 juli

Med 75 år i branschen har vi på Riksbyggen lärt oss ett och annat om människor, relationer och långsiktighet. Ja, den långa erfarenheten har gjort att vi ligger i framkant när det handlar om att utveckla och förvalta hållbara bostäder. All den samlade erfarenheten kommer våra kunder till godo i form av välplanerade och härliga boendemiljöer med närhet till grönområden, kommunikationer och service. Varje nytt bostadsprojekt ser vi som ett långt och varmt förhållande som ska hålla i många år.

Vi drivs av att hjälpa bostadsrättsföreningar, offentliga fastighetsägare och företag att skapa ett bra boende i funktionella och effektiva hus. Vi drivs även av att skapa trivsel, ekonomi, trygghet och hållbarhet. Kort sagt; vi gillar när saker och ting håller i längden.

Titta in på vårt seminarium i Almedalen, ”Vad ska vi bygga och för vem?” och se vad vi kan göra tillsammans idag, i morgon eller i övermorgon.

Seminarium: Almedalen, 1 juli kl 13.30–15.00, Teaterskeppet, Visby hamn.

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

DE T FINNS ALLTID MINST T VÅ PERSPEK TIV I EN UPPHANDLING , VI VÄRNAR OM DIT T. Vid upphandling av entreprenadprojekt är perspektiven ofta lika många som antalet aktörer.

Vi på Foyen har lång erfarenhet av att biträda det allmänna såväl som dess leverantörer i upphandlingens alla faser: innan projektstart, under projektet samt i samband med tvistelösning.

KONTAKTA OSS FÖR ETT FÖRUTSÄTTNINGSLÖST MÖTE: TELEFON: +46 40 661 56 50 ELLER LÄS MER PÅ FOYEN.SE.

UPPHANDLING | Juridik

Krav på jobbskapande åtgärder ska vara lagliga Allt oftare uppmanas upphandlande myndigheter att använda offentliga upphandlingar för att skapa fler jobb. Nedan behandlar advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Filip Malm vid Advokatfirman Lindahl problemen med att i offentliga upphandlingar ställa krav på att leverantörerna ska vidta särskilda jobbskapande åtgärder.

De presenterar ett alternativt jobbskapande krav och erinrar om att lagstiftaren behöver anpassa de arbetsrättsliga reglerna och de övriga regler som rör viss social hänsyn till upphandlingsreglerna samt säkerställa att domstolarna har kompetens att bedöma arbetsrättsliga och övriga sociala krav.

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare vid advokatfirman Lindahl

Filip Malm

Biträdande jurist vid advokatfirman Lindahl

Möjligheten att använda offentliga upphandlingar som ett styrmedel för att skapa nya jobb har uppmärksammats allt mer. Skälet är att den offentliga sektorn årligen upphandlar för över 600 miljarder kronor och att ett stort antal nya jobb skulle kunna skapas om myndigheterna i sina offentliga upphandlingar kan kräva att en leverantör vidtar vissa jobbskapande åtgärder som en förutsättning för att denne ska få leverera varor, byggentreprenader eller andra tjänster till myndigheten.

Nuvarande LOU och bakomliggande 2004 års upphandlingsdirektiv gör det möjligt att ta sociala hänsyn av olika slag, genom bl.a. villkor om fullgörande av kontrakt. EU-domstolens rättspraxis har också öppnat för att sådana hänsyn kan tas. Konkurrensverket har i ett beslut rörande en av Botkyrka kommun genomförd upphandling av markskötselentreprenad, Dnr 259/2009, funnit att krav på att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

den leverantör som tilldelas ett upphandlingskontrakt ska anställa arbetslösa ungdomar inte strider mot LOU. Ett jobbskapande krav får förstås inte strida mot diskrimineringslagens förbud mot diskriminering på grund av ålder.

Diskussionen om krav på jobbskapande åtgärder har fått extra bränsle på senare tid som en följd av att 2014 års upphandlingsdirektiv ska genomföras i svensk rätt under 2016. Allt fler upphandlande myndigheter har därför börjat ställa sådana krav, inte minst som en följd av politiska målsättningar. Statsminister Stefan Löfven uttalade när han öppnade Socialdemokraternas kongress att han bedömer att så många som 10.000 personer ska kunna lämna långtidsarbetslösheten genom jobbskapande åtgärder i offentliga upphandlingar.

21

UPPHANDLING | Juridik

”

Även om man inte ska bortse från de positiva effekterna av att en upphandlande myndighet kräver jobbskapande åtgärder i upphandlingar, bör upphandlande myndigheter beakta att sådana krav kan leda till höjda priser och en utdragen upphandlingsprocess.

För att nämna ett exempel har Örebro kommun i en upphandling av renovering av miljonprogramshusen i stadsdelen Vivalla ställt krav på att mellan 50 och 80 långtidsarbetslösa i stadsdelen ska få praktikplatser vid utförandet av upphandlingskontraktet. Ett annat exempel är den så kallade Vita Jobb-modellen som Stockholms stad avser att återinföra och Stockholms stad ansluter sig därigenom till Malmö stad som använt modellen i full skala sedan förra året. Vita Jobb-modellen innehåller bland annat krav på att en leverantör som tilldelas ett upphandlingskontrakt ska anställa arbetslösa.

Beakta

konsekvenserna

Även om man inte ska bortse från de positiva effekterna av att en upphandlande myndighet kräver jobbskapande åtgärder i upphandlingar, bör upphandlande myndigheter beakta att sådana krav kan leda till höjda priser och en utdragen upphandlingsprocess. Kraven riskerar dessutom att missgynna exempelvis mindre leverantörer för vilka en nyanställning kan medföra mer omfattande organisationsförändringar än vad som är fallet för ett större företag. Det är bl.a. av de skälen viktigt att upphandlande myndigheter genomför marknadsanalyser och kommunicerar med potentiella leverantörer innan de ställer krav på jobbskapande åtgärder för att förvissa sig om att

22

sådana krav är genomförbara och proportionella.

Att en befintlig arbetstagare hos en leverantör till offentlig sektor byts ut mot en annan arbetstagare som ska anställas p.g.a. krav i en upphandling leder inte till en ökad sysselsättning. Paralleller kan dras till arbetsmarknadspolitiska program som syftar till att skapa en ökad sysselsättning. Långtidsutredningen 2011 har i betänkandet Vägen till arbete (SOU 2010:88) konstaterat att sådana program kan ge upphov till undanträngningseffekter.

En leverantör kan inte heller genom krav i en offentlig upphandling tvingas säga upp befintlig personal utan saklig grund för det eller tvingas frångå företrädesrätten vid nyanställning för att anställa arbetslösa enligt ett krav i en offentlig upphandling. Om myndigheten på det viset försöker tvinga leverantören att agera i strid mot den arbetsrättsliga lagstiftningen bryter myndigheten mot den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen.

Rimliga krav Ett alternativt och rimligt jobbskapande krav kan vara att upphandlande myndigheter kräver att den leverantör som tilldelas ett

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik upphandlingskontrakt – och som behöver nyanställa för att utföra upphandlingskontraktet – ska åta sig att kalla samtliga arbetssökande som har nödvändiga kvalifikationer för en viss anställning. Det kravet ställde exempelvis Familjebostäder i Göteborg AB på den leverantör som tilldelades kontraktet i en upphandling av städtjänster. Det är viktigt att ha i åtanke att en leverantör kan behöva hantera ett stort antal arbetsansökningar för varje sådan utlyst tjänst.

En upphandlande myndighet bör noga överväga de begrepp och kriterier som myndigheten ställer upp inom ramen för jobbskapande åtgärder. Myndigheten bör inte införa en egen arbetsrättslig begreppsbildning som skiljer sig från den som används inom arbetsmarknadsområdet. Begreppet ”arbetslös” bör t.ex. inte användas eftersom det innebär gränsdragningsproblem i förhållande till den arbetsrättsliga lagstiftningen, där det relevanta begreppet är ”arbetssökande”. Begreppet arbetssökande avser de som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och innefattar såväl arbetslösa arbetssökande som de som redan har ett arbete och söker ett annat arbete. Det bör också klargöras att den arbetssökande ska uppfylla nödvändiga kvalifikationer för en viss anställning.

Det finns mot nu nämnda bakgrund anledning för lagstiftaren att klargöra i vilken mån krav i offentliga upphandlingar på jobbskapande åtgärder ska regleras även av den arbetsrättsliga lagstiftningen så att lagstiftaren inte riskerar att upphandlande myndigheter avtalsvis genom offentliga kontrakt inför en särskild ordning för arbetsmarknadsåtgärder som är svårförenlig med eller kanske till och med strider mot arbetsrättsliga regler.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

Rätt kompetens Eftersom arbetsrättsliga och andra frågor hänförliga till sociala krav kräver en särskild kompetens bör lagstiftaren dessutom överväga hur den kompetensen ska kunna säkerställas hos de allmänna förvaltningsdomstolarna som är de domstolar som har till uppgift att döma i mål om överprövning av en upphandling och mål om överprövning av ett upphandlat avtals giltighet.

För att de domstolarna ska kunna göra en korrekt bedömning av vad som är förenligt med upphandlingsreglerna måste de ha kompetens att också avgöra vad som är en korrekt kravställning enligt arbetsrättsliga och andra sociala regelverk som aktualiseras när en myndighet ställer sociala krav.

Om ett visst socialt krav i en upphandling är otydligt eller felaktigt ställt med hänsyn till andra regelverk måste kravet rimligen också strida mot principen om proportionalitet och principen om transparens enligt upphandlingsrättsliga regler. Domstolen kan därför inte på ett korrekt sätt pröva om en upphandling eller ett avtal är förenligt med upphandlingsreglerna om domstolen saknar nödvändig kompetens inom det arbetsrättsliga området eller det övriga sociala område som kravet i en viss upphandling aktualiserar. Motsvarande kompetens krävs förstås också hos Konkurrensverket i egenskap av tillsynsmyndighet och hos den kommande Upphandlingsmyndigheten. n

23

UPPHANDLING | i praktiken

Hållbarhetshänsyn i offentlig upphandling

- så mycket mer än att bara ställa krav Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling har sedan några år tillbaka blivit en allt vanligare företeelse där bl.a. landstingen har koordinerat sin kravställning genom en gemensam uppförandekod. Krav på social hållbarhet vad gäller mänskliga rättigheter, diskriminering på arbetsplatsen, barnarbete etc. är svåra bedömningsfrågor då det finns en stor subjektivitet/komplexitet inbyggt i begreppen.

Vilken typ av barnarbete är acceptabelt så att familjer kan klara sin försörjning, och när är det inte okej? Hur hanterar man dessa frågeställningar och hur verifierar man kraven?Vägledning finns att få men den bygger ofta på bedömningsgrunder som kräver att den som gör bedömningen har stor kunskap och erfarenhet i frågorna. Att enbart förlita sig på leverantörens sanningsförsäkran håller inte då man som kund inte kan skilja på en leverantör som har kontroll och kan svara ja från en som inte har det men också har svarat ja.

För att försäkra sig om att kraven uppfylls så krävs det att leverantörenkanlämnaendetaljeradredogörelse.Härkrävsdock att upphandlaren har kompetens att bedöma svaren, eller genomoberoenderevisionsrapporterellerattsjälvlåtagenomföra revision gentemot de ställda kraven på plats där varorna/komponenterna/råvarornaetc.tillverkas.Enytterligareförsvårande faktor är att frågorna har sin största relevans i underleverantörsleden där de största riskerna för brister finns. Globala leverantörskedjor är per definition svåra att överblicka och kontrollera.

Mångaleverantörertilloffentligsektorsombyggersinverksamhet på att vara återförsäljare har i bästa fall någorlunda kontroll i ett eller två steg uppströms leverantörskedjan. Råvaruleden är mycket sällan kontrollerade av avtalsleverantören, dock finns undantag inom t ex skogsråvaror och vissa livsmedel där certifieringar finns.

Hård konkurrens och prispress har skickat en stor del av produkttillverkningochråvaruframställningtilllåglöneländermed resultatet att vi konsumenter får tillgång till billiga produkter.

Baksidan på myntet är problem i form av dåliga och ibland vedervärdigaarbetsförhållandenochvillkorförarbetarnaidessa länder. En rimlig slutsats är att offentlig sektor nu måste ta det ansvar och de kostnader som tillgången till billiga prodter medför genom att följa upp hållbarhetskraven som ställts i upphandlingarna. Det kanske inte förändrar hela världen men vi kandefinitivtförbättravillkorochförhållandenförarbetstagare

24

i tillverkningsledet genom att visa att vi verkligen tar frågorna på största allvar – svårare än så är det inte.

Som nybliven hållbarhetsansvarig på SKL Kommentus har jag ett övergripande ansvar för att våra ramavtal ska vara så bra som möjligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Ansvaret omfattar bland annat att se till att balanserade och relevanta miljö- och andra hållbarhetskrav ställs i samband med våra pågående och kommande upphandlingar. Det är den enkla delen av mitt jobb. Det som däremot tar mer och mer av min vakna tid är uppföljningen av våra ramavtal där vi sedan länge har ställt hållbarhetskrav. Det är inte bara en gång jag har fått svaret från våra leverantörer att ”vi litar på våra underleverantörer och gör därför inga ytterligare kontroller utöver denna sanningsförsäkran”. Har man hängt med lite i hållbarhetssvängen genom åren blir man lätt luttrad efter skandalermedhästlasagneochotaligalarmrapportersombeskriver usla arbetsförhållanden i tillverkningsleden.

SKL Kommentus Inköpscentral kommer nu att växla upp ambitionenvadgälleruppföljningavramavtalenshållbarhetskrav.

Uppföljningenkommerexempelvisattomfattadokumentgranskning, revisioner på plats hos leverantörer och underleverantörer samt eventuell testning av produkters innehåll av farliga ämnen.

Vi tillhandahåller också för Sveriges kommuner ett system för uppföljandekontroller där vi låter utföra kontroller av våra medlemmarshållbarhetskravviaupphandladerevisorer.Påsåsättdrar SKL Kommentus sitt strå till hållbarhetsstacken.

PETER NOHRSTEDT

Peter Nohrstedt Hållbarhetsansvarig SKL Kommentus AB

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2015

25

EKONOMI

Sverige på rätt väg med EU:s inre marknad Nu när det gått mer än 20 år går det att dra ekonomiska slutsatser av EU:s inre marknad. Den har haft en påtaglig effekt på ökningen av BNP och på handeln inom EU utan att för den skull skada handeln med länder utanför EU. – Jag är nöjd med arbetet, vi fick en bra slutprodukt, säger Erik Dahlberg, rapportförfattare och utredare vid Kommerskollegium.

Han berättar att fokus i rapporten ligger på effekterna av den inre marknaden, men en iakttagelse som gjordes under seminariet är att rapporten även fungerar som en upplysande skrift om vad den inre marknaden är, OFFENTLIGA AFFÄRER träffar Erik Dahlberg en tid efter seminariet på Kommerskollegium på Drottninggatan i Stockholm. Han betonar att studien är bred och generell och att slutsatserna därför också blir generella, inte specifika.

Har du mött några reaktioner på rapporten och i så fall vilka?

– Rätt så få reaktioner och svagt medieintresse. Men de reaktioner vi mött tyder på att man uppskattar att vi samlat alla tillgängliga fakta. Några uttrycker förvåning över att rörligheten för personer är relativt låg, vilket konstateras i rapporten.

Erik Dahlberg noterar också att många av de studier som analyserats uppmärksammar rörligheten för varor. Det är också den delen av de fyra områdena för EU:s inre marknad (varor, tjänster, personer och kapital) som integrerats mest aktivt.

– När det gäller just varor så har EU varit mest verksamt och där har också rörligheten slagit igenom tydligast, bland annat i form av ett större utbud och lägre priser. På de andra områdena har man inte gjort lika mycket och där ser man inte samma tydliga effekt, konstaterar Erik Dahlberg.

Erik Dahlberg

Detta går att utläsa av forskningen som gjorts runt om i Europa om de ekonomiska effekterna av den inre marknaden, visar Kommerskollegiums rapport som utkom i början av maj 2015.

Rapporten presenterades vid ett välbesökt seminarium den 6 maj och närmare ett 60-tal personer hade bänkat sig för att ta del av innehållet.

26

Hur går ni vidare efter att rapporten är sammanställd och publicerad?

– Tanken nu är att vi på Kommerskollegium ska bedriva mer av ekonomisk analys av den inre marknaden, säger Erik Dahlberg.

Han menar att det finns ett stort värde i att samla, sammanställa och summera den tillgängliga forskningen på området EU:s inre marknad. Det finns mycket skrivet, vilket källförteckningen i rapporten tydligt visar. Dessutom skulle det vara närmast omöjligt för den genomsnittlige medborgaren att hinna gå igenom alla de rapporter som Erik Dahlberg ägnat tid åt att läsa och sammanfatta.

– Den som är intresserad på djupet ska givetvis läsa de akademiska artiklar och analyser som ligger till grund för rapporten, tycker

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI Erik. De flesta är på engelska och producerade runt om i Europa.

Några har dock Sverige som ursprungsland och har svenska upphovsmän.

Det fanns ingen liknande sammanställning innan Kommerskollegiums rapport utkom.

Michael Johansson, tidigare upphandlingsstrateg i Gnesta kommun, numera upphandlare i Nyköpings kommun. Här framför det pampiga stadshuset vid Stora Torget.

I rapporten visar Kommerskollegium vilka ekonomiska effekter som forskningen anser att den inre marknaden haft på den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Mer än ett 70-tal svenska och internationella forskningsrapporter har analyserats och från dem har ett antal slutsatser kunnat dras.

• Europeiska konsumenter har fått ett större utbud av varor att välja på • Konsumentpriserna på varor har sjunkit • Den fria rörligheten av kapital har i hög grad bidragit till att underlätta för utländska direktinvesteringar inom, till och från den inre marknaden.

• Det är inte så många personer som flyttar mellan EU-länderna.

De som flyttar gör i regel det för att jobba. I Sverige utgör icke-svenska EU-medborgare 3 procent av befolkningen, enligt Eurostat.

• De som flyttar till ett annat EU-land är i genomsnitt relativ kvalificerade, vilket har gjort att några av de länder de kommer ifrån har fått brist i vissa yrken.

• Det är för tidigt att dra slutsatser av effekterna av den fria rörligheten för tjänster eftersom den huvudsakliga EU-lagstiftningen för tjänster trädde i kraft först 2009.

• Informations- och kommunikationsmarknaden inom EU är fortfarande fragmenterad och gör att kostnader för företag och privatpersoner är högre i EU än i USA.

Rapporten Single market, four freedoms, sixteen facts – Economic effects in the EU kan läsas via följande länk: www.kommers.se/16facts eller beställas från myndigheten.

En svensk version av rapporten är på gång och kommer sannolikt mot slutet av juni/början av juli.

BO HÖGLANDER

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

27

#dynamicID

Låt ingen komma åt informationen i din dator – använd ett Smart Card

neXus – Vi tryggar din vardag Kontakta oss så berättar vi mer!

neXus ID Solutions AB | Telefonvägen 26, 126 26 Hägersten | Tel. 08-685 45 60 | info.se@nexusgroup.com | nexusgroup.com

neXus Telefonvägen 26, 126 26 Hägersten Tel. 08-685 45 60 | info.se@nexusgroup.com | nexusgroup.com/sv

Offentliga Rummet

2015 i vackra Visby Region Gotland var värd för årets upplaga av konferensen Offentliga rummet, som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting och VINNOVA, i samverkan med e-delegationen. Nära 600 deltagare och 38 utställare var på plats under tisdag och onsdag, 2-3 juni. Dagen innan konferensen ägde dessutom en fördjupningsdag rum, där olika nätverk hade möjlighet att träffas och ha fördjupande samtal.

Offentliga Rummet är den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med verksamhetsutveckling och digitalisering i offentlig sektor.

– Med tanke på att vi anses ligga i framkant inom vissa områden för det digitaliserade samhället så är det väldigt roligt att få bjuda hit det digitala Sverige. Många deltagare är på Gotland för första gången, så vi hoppas också att fler får upp ögonen för oss som ett ställe att bo på eller besöka igen, menar Mia Stuhre, som är lokal projektledare för konferensen.

Konferensen syfte är att ge möjlighet att utbyta erfarenheter och inspireras av hur digitalisering kan bidra till en modern, samverkande och innovativ offentlig förvaltning som skapar största möjliga nytta.

På konferensen belystes nationella strategiska frågor och gavs många exempel på hur offentlig sektor kan samarbeta över gränserna, för att öka förutsättningarna för en enklare vardag för alla.

Som väldigt många vet är Visby dessutom en av Sveriges vackraste och trivsammaste mötesplatser. Bland gäster och föreläsare som fanns på plats på Wisby Strand Congress & Event märktes exempelvis it-minister Mehmet Kaplan, forskaren Anders Ekholm från Institutet för framtidsstudier, tidigare chefstrategen och statsrådet Per Schlingmann samt tekniknörden och konceptutvecklaren Darja Isaksson.n GUNNAR LYCKHAGE

Foto: Ann Jangsell www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

29

Henrik Karlsson, ny ordförande i SOI

”Jag vill flytta fram våra positioner” Henrik Karlsson heter SOI:s nye ordförande. Han är jurist i botten och var konferensgeneral för SOI:s årsdagar i våras. Några somrars jobb som socialsekreterare blev ett uppvaknande över hur de mest utsatta i samhället har det.

Fritiden ägnar Henrik åt sina pojkar, sex och nio år gamla, samt resor med hustrun till romantiska Venedig.

Lång, snabb och utstrålande integritet och närvaro. Så kan man beskriva den nye rorsmannen i SOI. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med honom sedan ett visst lugn lägrat sig efter årsdagarna i Skåne då över 700 deltagare fyllde Helsingborg Arena. Är du nöjd med SOI:s årsdagar i Helsingborg som hölls i april? Vad var bäst? Vad höll på att gå snett?

– Jag är jättenöjd med SOI:s årskonferens i Helsingborg, framförallt är jag nöjd att vi ännu en gång skapade en mötesplats för våra medlemmar.

Nästan hälften av våra medlemmar åker till föreningens konferens och det tror jag är ganska unikt för en förening. Det enda som strulade, och det kan vi också se i reaktionerna vi fått efteråt, var några logistik- och matfrågor.

Hur känns det att ha tagit över som ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) och vilken är den strategiskt viktigaste frågan för organisationen, som du ser det?

– Det är väldigt hedrande och känns verkligen som att jag fått ett stort förtroende. För SOI:s medlemmar är det frågan om att flytta fram våra positioner som är viktigast. Nästa stora aktivitet från styrelsen sida är att arbeta fram SOI:s nationella inköpsstrategi, där får vi möjlighet att på allvar förklara vad vi menar med professionens nya och rätta position. I praktiken handlar det om att förklara för omvärlden den verklighet som vi ser i vår vardag, vårt område ändras ständigt men vi uppfattar att synen på det vi jobbar med ibland ligger steget efter.

– Jag tycker även att vårt fortsatta arbete med SOI:s certifiering är jätteviktigt, här jobbar styrelsen hårt. Jag vill också nämna utvecklingen av våra regionala nätverk där det är på väg att lyfta på allvar, det tror jag är något vi kommer se mycket av kommande år.

har hänt. Vi talar mer om hela affären, inköpsvolymen som en möjlighet att skapa värde och liknande frågor. Vi har fantastiskt skojiga yrken och vi är stolta över det vi gör. Vi får stor uppmärksamhet och väldigt många vill att vi ska lyckas. Vi ska fortsätta berätta om allt gott vi gör och förklara att vi kan göra ännu mer med rätt förutsättningar.

När du inte arbetar som upphandlingschef eller ägnar dig åt styrelsearbetet i SOI, vad gör du då?

– Jag är framförallt pappa till två pojkar på sex och nio år. Jag trängs på Stortorget och tar emot Måns Zelmerlöw till Lund när nioåringen vill dit och jag lyssnar på sexåringens teorier om vilken figur i Star Wars som är bäst. Dit går mitt fokus när jag inte jobbar. Fritiden i övrigt består av familj och vänner, jag äger ingen bil, det är nio år sedan jag såg en film som jag valt själv och jag åker gärna till Venedig med min fru där jag hyr en före detta kollegas lägenhet.

Dagens offentliga inköpare har skiftande bakgrund; långvägare, jurister, ekonomer… Vilken bakgrund har du själv och vad har du haft mest nytta av i ditt förflutna i din nuvarande roll?

– Jag är jurist men det är länge sedan jag släppte den rollen, egentligen. Den erfarenhet jag haft mest nytta av är nog några somrars arbete som socialsekreterare där jag jobbade med försörjningsstöd. Att dag ut och dag in ta emot väldigt utsatta människor, som oftast inte alls var missbrukare eller liknande, var väldigt nyttigt. Dels fick jag ett bryskt uppvaknande kring hur samhället är runt oss och dels så slipades jag på att hantera svåra möten. Jag fick några väldigt enkla råd av kollegor som jag ibland tvingas använda mig av när jag möter personer i dag, även om det är sällsynt att det behövs. n Intervju: Bo Höglander

I flera års tid har det talats om att lyfta de offentliga inköparnas status och roll. Tycker du att det lyckats? Vad återstår?

– Ja jag tycker att det lyckats, men det är förstås inte bara SOI:s förtjänst.

Jag har jobbat i yrket i drygt 15 år och visst märks det att otroligt mycket

30

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

eFÖRVALTNING | nyheter

Är offentlig sektor redo för upplevd kvalitet?

Kvalitén ligger i betraktarens ögon En dag ringde en gammal bekant till mig och var upprörd. Han arbetade då som kvalitetsrevisor och några av hans kunder hade lyckats öka sitt kundnöjdhetsindex makalöst mycket på kort tid. De hade hittat ett sätt att få nöjdare kunder, bättre omdömen på internet och lägre kostnader. Man kan ju tycka att detta borde gjort min bekant glad, om det nu inte hade varit så att sättet de hittat var att sänka sin kvalitet.

Det min bekant hade missat är att kvalitet inte är samma sak idag som när vi körde knattecross i ungdomsåren. Just det, jag skriver inte att kvalitet betyder något annat, det är något annat.

plastig. Idag spelar det ingen roll om något, rent faktiskt, är bra om vi inte upplever det som bra. Det spelar ingen roll att Sverige har flest tåg i tid i hela Europa, när resenärerna inte upplever det så.

När vi växte upp var Mercedes en kvalitetsbil. Man visste att den höll. Om ett hjullager gick sönder, så visste man att alla andra skulle gå sönder inom 200 mil. Annat var det med min pappas Alfa Romeo, där allt gick sönder lite hipp som happ.

På den tiden var kvalitet att mätbart begrepp, som beskrev tekniska egenskaper.

Det var precis detta min bekants kunder hade förstått. Att eftersträva noll fel i en verksamhet är ett tekniskt mål och ju närmare målet man kommer desto dyrare blir varje framsteg. Istället hade de sänkt dessa mål och istället satsat på att förbättra den upplevda kvalitén. De accepterade att det blir fel ibland och la istället tid och resurser på att hantera felen på ett för kunden exemplariskt sätt.

Sen hände något. En annan välkänd biltillverkare, Audi anställde två akustiker vars enda jobb var att utveckla ljudet i knappar och dörrar. Bara ljudet. Inget mer.

”Inga problem, vi skickar två nya direkt och en biobiljett. Tack för att du ringde”

Tjoff. Ki-lick.

Framgången lät inte vänta på sig. Försäljningen sköt i höjden och motorjournalister började prata om den upplevda kvalitén. Den man själv kunde uppfatta, förnimma, höra och känna.

Många branscher följde efter och vi konsumenter med dem.

Kvalitetsbedömningen kunde plötsligt reduceras till Den känns för

32

Så vad betyder det här för offentlig sektor?

Ofta utförs arbetet i offentlig verksamhet oerhört väl, för det är det man har fokuserat på. Lite energi har traditionellt lagts på de övriga delar som påverkar kundupplevelsen. Bemötande. Återkoppling.

Stolthet. För det är bara om medarbetaren själv känner stolthet över den levererade tjänsten som medborgaren kan förstå att uppskatta den.

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

Ni undrar säkert hur det gick för min vän kvalitetsrevisorn. Jodå.

Företaget ändrade sina utvärderingsparametrar och gjorde kundnöjdhet viktigare än felprocent. n Karl-Oskar Brännström Karl-Oskar.Brannstrom@flexite.com eller 070-635 00 06 för vidare dialog

tningarna för en Har ni förutsät litet? hög upplevd kva

de positivt bemötan -Vi har alltid ett r det vi gö -Vi är stolta över gör h berättar vad vi oc r la -Vi återkopp bra vi är att tala om hur -Vi är duktiga på r problemen ån oss utan löse -Vi skyller inte ifr med ett leende

Karl-Oskar Brännström är utbildad jurist och delägare i flexiteBPMS. Under mer än 10 år har han varit med på många spännande resor där offentlig sektor förbättrat både sina processer och sin medborgarservice. Vid sidan av sitt uppenbara motorcykelintresse uppskattar han även god mat, gärna i kombination med trevligt sällskap.

UPPHANDLING | i praktiken

Nytt nätverk bildat

Hållbarhet och miljö röd tråd i Sveriges största järnvägsprojekt Nu börjar näringsliv, kommuner och regioner att formera sig för att möta upp behovet av kompetens som uppstår när bygget av Ostlänken kommer igång.

Anna Lövheim, Östsvenska Handelskammaren, gillade bredden bland deltagarna på det klustermöte där affärsmöjligheter diskuterades inför byggandet av Sveriges största infrastrukturprojekt.

OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats på det första klustermötet på Östsvenska Handelskammaren i Norrköping i regi av East Sweden Infra Cluster. Partner är berörda kommuner (Trosa, Nyköping, Norrköping, Linköping) och Region Östergötland liksom Regionförbundet Sörmland, samt Östsvenska Handelskammaren.

Projekt Ostlänken är tänkt att göra det möjligt att resa snabbare, säkrare och smidigare. Trafikverket skriver på sin webbplats: ”Projektet svarar på människors behov av hållbara resor och transporter, ger regionerna chans att växa och skapar möjligheter att utöka andelen godstransporter på befintlig järnväg.”

Miljö och hållbarhet ska gå som en röd tråd genom Projekt Ostlänken, från vision till byggande, lovar Trafikverket. Fler tåg för både resor och transporter ska få plats på spåren i framtiden, men även planering och byggande ska ske med fokus på hållbarhet, hävdar Trafikverket som på klustermötet representerades av Håkan Gunnar, projekteldare för Ostlänken. Han gav en uppdateriad lägesbeskrivning av hur långt projektering och bygge med Sveriges största infrastrukturprojekt kommit.

Ostlänken driver dessutom ett internt värdeskapande hållbarhetsarbete där man hela tiden säger sig vilja förbättra sig och därför mäter sig mot svenskt näringslivs hållbarhetsarbete. ”Ostlänkens ledning tar därför regelbundet ställning till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i verksamheten för att identifiera relevanta risker och finna möjligheter”, heter det på hemsidan.

De fakta och siffror som han presenterar kan få betraktaren att baxna. Det handlar om cirka 15 mil ny höghastighetsjärnväg, där tågen ska susa fram i maximalt 320 km i timmen, 200 broar och 20 kilometer tunnlar. När detta skrivs får boende och företag längs korridoren för Ostlänken ett informationsbrev i sina brevlådor.

Informationsbrevet kommer vara en av flera kanaler som gör det möjligt att följa vad som händer i Sveriges för närvarande största infrastrukturprojekt.

34

Arrangörerna av klustermötet var nöjda: – Vilken bredd av verksamheter och kompetenser, utbrast Anna Lövheim, på Östsvenska Handelskammaren när samtliga deltagande företag från hela regionen presenterat sig.

Här fanns bl.a. utbildningsföretag, hotellbransch, entreprenad, måleri, tjänsteföretag och ITbransch. Ostlänken kommer som ett av Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin kräva arbetskraft från hela landet och andra länder.

Många anställda och företagare kommer att behöva komplettera sin kompetens. Pensionsavgångarna inom en rad nyckelgrupper är stora,

vilket kommer att kräva nyrekryteringar.

Antalet offentliga upphandlingar blir många – inom många områden. Små och medelstora företag får nya affärsmöjligheter som underleverantörer till de större bolagen. Juridisk kompetens kommer att behövas, till exempel när avtal ska tecknas.

Projekteringen av järnvägssträckningen för snabbtåg mellan Järna och Linköping är redan igång och beräknas ge 13.000 jobb inom projektering, anläggning, byggande, m.m. Till det kommer cirka 6.000 beräknade arbetstillfällen för sidoprojekt som resecentra, bostadsområden, m.m. föranledda av den nya infrastrukturen.

Projektet ingår i ett större tänkande där snabbjärnvägen är tänkt att fortsätta mot Jönköping med ytterligare sträckningar, en mot Göteborg och en mot Malmö. Därmed kommer Stockholm, Göterborg och Malmö att vara sammanbundna med snabbjärnväg om några decennier.n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

Få medborgarna

Delaktiga & engagerade i den lokala samhällsutvecklingen

Med vår systemlösning för e-förslag kan medborgarna lämna förslag, kommentera och rösta med mobil, läsplatta eller dator när de har tid, oavsett var de är.

Ring oss nu För att komma igång

0660 29 95 00

Besök oss gärna på www.flexite.com

Svensk företrädare för global aktör Lars-Göran Fröjd blir Frost & Sullivans representant i samband med företagets etablering i Skandinavien. Genom företagets lokala representation ska befintliga kunder erbjudas en skräddarsydd anpassning av sina tillväxtplaner.

I

över 50 år har Frost & Sullivan utvecklat tillväxtstrategier för världens största bolag, men även nystartade företag, offentlig sektor och investerare. Företaget tar nu steget till full etablering i Skandinavien.

Frost & Sullivan är ett globalt analysföretag och har redan figurerat i Sverige genom att dela ut utmärkelsen “Årets entreprenörsföretag” (“European Lighting Entrepreneurial Company of the Year Award”), senast till Aura Light för hållbara belysningslösningar. På ett seminarium den 4 juni presenterade Frost & Sullivan de senaste trenderna inom bl.a. digital ekonomi.

En av företrädarna för företaget i Sverige blir Lars-Göran Fröjd, känd i Upphandlarsverige bl.a. från medverkan i seminarier och med utställningar på Upphandlingsdagarna.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med honom med anledning av utnämningen.

Ser att du utnämns till “Director” för Frost & Sullivan Scandinavia’s management. Hur känns det?

– Mycket inspirerande, stimulerande och engagerande men framför allt en stor ära. Det ska bli intressant att få ingå i ett globalt team med den respekt oh de möjligheter som varumärket ger.

Lars-Göran Fröjd, VD vid Frost & Sullivan.

formation möjliggör att man snabbare når uppsatta mål. Företaget kan vara en partner i tillväxtprocessen när globala bolag ska hitta en gemensam strategi, eller när myndigheter ska skapa nya tjänster för samhällets och medborgarnas bästa. Genom denna tradition och vår nyfikenhet ska vi ha ett holistiskt synsätt på tillväxt, i den meningen att tillväxt inte alltid går att mäta i ekonomiska nyckeltal.

Kan du berätta litet mer om företagets planer för sin etablering i Stockholm och Köpenhamn?

– Norden och Skandinavien är en mycket framstående marknad när det gäller nya trender inom life science, innovation och digitalisering. Därför ser man nu tidpunkten som den optimala för etablering här. Genom lokal representation ska befintliga kunder få en mer skräddarsydd anpassning av sina tillväxtplaner. En bidragande orsak är också att våra respektive erfarenheter och nätverk visade sig ha den perfekta anpassningen för att kunna skapa en snabb och stabil tillväxt på marknaden. Genom konceptet Scandinavian Lab ska vi underlätta för innovationer att nå ut på en global marknad tillsammans med rätt partner via F&S olika modeller, metoder och program.

Vilka omedelbara framtidsplaner har ni för närvarande och hur ser strategin ut på längre sikt när det gäller Skandinavien?

– Nu ska vi snabbt bekanta oss med befintliga kunder och etablerade tjänster som erbjuds samt fortsätta förädlingen och genomförandet av de första ”GIL Digital Value Summits” som var en av orsakerna till att F&S genomförde etableringen här. Genom dessa summits, som går av stapeln under september månad kommer en ny fas i mötet med digitalisering på strategisk nivå att inrättas.

Hur skulle du i övrigt beskriva bolaget?

– Genom analys och utvärdering av bolag, teknologier och marknader via det så kallade Mega Trends ges prenumeranten unika möjligheter att förutse var nästa paradigmskifte eller tekniksprång finns. Convergence technologies brukar ibland användas som begrepp. Få, om ens något, bolag har den bredd och djup på analyser inom så många områden som F&S har. Detta utgör en guldgruva av extern information som när den kombineras med företagsintern in-

Har du något i övrigt att tillägga?

– Ledare inom alla områden: ta chansen och ta kontroll över er roll i digitaliseringens tidevarv! Och vill ni ha en ”resebyrå” för resan in i den nya världen kontakta gärna oss! Låt inte rädslan för att göra fel vara större än möjligheten att vinna ny kunskap och få nya kontakter! n

36

– Jag ser framför mig flera olika mötesformer och ett nätverkande över branscher och industrier som inte funnits tidigare. Vi talar om att vara en Business Facilitator där varje möte skall ge minst tre nya kontakter och tre nya insikter.

BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2015

37

0 0 1 _ 0 0 3 1 _ .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 0 3 0 3 _ .

1 3 3 333.3 333..3 100 3

. 00] 3 3 3 1 .

3 3 3 . , 3 3 3 3 3 .

3 3 3 . //10303:_,33 3.3 33 0 / 3 / 3 0 . _ 0> : 1 0 3 1 0 .3 3 .3 10 3 . _ .3 33 3 3 0 3 3 .

3 0 > 3.3 3 0 3 3 1 0 _ 3 .

1 3 0 0 3 3 _ .

33.3 3 _ 3.3 1 3 33 .

3 3 .

3 3 3 3 .

3 .

3 ['33 .3_33 33.3 100_33.3 33 0.3]33[.331030_3.3.33 33.3> 0 10 ['33 3 100_33.3 33.3 333..33 1_00_1330.3 33 0] [33. 3.3 33.3> 0 3 0 0 3 .3 33.

3 1 3 3 3 1 . . _ 3 3 3 3 . .

3 _ 3 3r . _33 3 3 0 03 33.3 .

3 0 0 3 _ .

1 0 1 3 e 3 0 3 3 .

1 3cess .3 3 _ 3 3 . .3 33 _ 33.3 3 3 / 3 3 .

3 o 3 3 3 . r 3 . .

3 3 0re p < 3 3 0 3 : 0_33 1 3 er 3 0 . a s 1 3 3 / . v s 3 _ i .

3 / 3 t e 3 /.3 33.3e3ffek are proc .3 .3 3 3 < 3 : 330% // tiv k e f effektivare 10 efprocesser

0 0 0 0 10

// % 0 //10

1 3 .

3 3 3 . 3.3 3 3 , 3 3 3 3 .

3 3 3 . / 3 / 10303:_,3 3.3 33 / 3 / 3 . _ 0> : 3 0 3 10 .

3 3 0 3 _ 3.3 1 .3 3 3 .

3 3 33 . > 3 3 0 3 10 3 .3_3 0_ .33 3 _ 3.

3 .3 10 3 3 3 3 .

3 .

3 ['33 .3_33 33.3 100_33.3 33.30.3]33[.331030_3.33.3333 33.3> 1 ['33 3 100_33.3 33.3 333..33 1_00_1330.3 33 0] [33. 3.3 33.3> .

3 0 3.3 3 33 1 . .3 33 _ 3 3 3 .

3 _ 3 3 3 3. .

3 3 0 0_3 33.3 .

3 0 0 3 _ .

1 0 1 3 3 0 .3 33 .3 0 3 _ 3 3 3.3 1 3 33 . . _ 3 3 3 / 3 3 .

3 3 .

3 3 0 3 . .3 3 3. _33.3_1 100 < .3 33 3 3 3 : 0_33 3 3 0 .

1 </33 3 / ro _ 3 / p 33.3 3 33.3 0 3.3 3 _ 3 / s 3 .

3 . r .

0 3 3 3. _33.3_1 _3 ffä .3 33 3 3 : a 100< 3 _ . a 3 </33 3 .

3 / .

3 3 3.3_33 / p tiv s k .3_3 r 3 e 3 ä 3 f _ f _ f ,3 00 e 3.3 af

_ 3 .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 3 3 _ .

3 0 3 0 3 _ .

1 3 3 333.3 333..3 100 3

Effektivare processer med hjälp av IT

Agio är specialister på e-förvaltning och erbjuder tjänster och systemlösningar för att digitalisera arbetsflöden och verksamhetsprocesser.

Agio är med från analys- och utredningsfaser till förändringsledning, införande och innovativ förvaltning som säkerställer kontinuerlig nyttorealisering.

Bland Agios kunder finns ett flertal myndigheter, landsting och kommuner som vi har hjälpt att uppnå en enkel, öppen och effektiv e-förvaltning.

% 0 1000% //1

33 iva t k e eff 3//3,3 7-8 oktober.

1 3.3_ 3 _ 3 _33. e-förvaltningsdagarna den 33.3 3

Möt oss på

Agio betyder mervärde. Vårt mål är att 100% av våra kunder uppnår effektivare processer.

Agio System & Kompetens • 0920-22 51 50 • www.agio.se

UPPHANDLING | i praktiken

Ny måltidslösning ger mervärden

Inköp Gävleborg har genom så kallad innovativ upphandling kunnat skapa mervärden i form av alternativ måltidstjänst.

P

å flera håll i regionen, Gävle, Söderhamn och Ljusdal, kan man nu i hemtjänst och på äldreboenden få lokalt tillagad mat och en helhetsupplevelse för de äldre.

I projektet tas ett helhetsgrepp om äldres måltidssituation, vilka faktorer och aktörer som spelar in och framför allt behovet hos de äldre.

Den del av upphandlingen som omfattar Trönö/Norrala i Söderhamn är nu klar och där blev vinnare av avtalet Tempo i Vågbro.

Under ett år kommer trettio personer med biståndsbedömning att få en alternativ måltidtjänst där maten lagas lokalt på Tempo i Vågbro och levereras varje dag i samverkan med kommunens hemtjänst. Detta ersätter den tidigare ordningen där maten levereras en gång i veckan.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Maria Lind, vice ordförande i kommunstyrelsen i Söderhamns Kommun.

Hon tycker att projektet varit både spännande och lärorikt.

– Jättespännande, säger hon när OFFENTLIGA AFFÄRER ringer upp. Tack vare innovativ upphandling har man kunnat fokusera på hela måltidsupplevelsen, inte bara maten i sig.

Tänkesättet i projektet har påverkat henne och även haft inverkan på hur hon tänker i andra frågor som man arbetar med i kommunen.

– Nu ska det bli spännande att följa processen när vi sätter igång i augusti ute i Trönö/ Norrala och se vilka resultat det medför, säger Maria Lind.

Den nya lösningen innebär alltså att även mervärden för de äldre kopplas till måltidssituationen. Ett liknande projekt har genomförts i Ramsjö i Ljusdal med positiva reaktioner från äldre, anhöriga och hemtjänst, men även politiker och tjänstemän i Ljusdals kommun, meddelar Inköp Gävleborg på sin webbplats. I och med att maten lagas lokalt får de äldre en närmare kontaktväg in och lättare och vara med och påverka.

Fredrik Bäckström, upphandlare på Inköp Gävleborg och ansvarig för pilotprojektet i Trönö/Norrala menar att arbetet har varit positivt och präglats av framåtanda och en vilja som möjliggjort genomförandet, heter den i rapporten.

På Inköp Gävleborgs webbplats uppges Björn Celind, ägare av Tempo i Vågbro, vara glad över att ha vunnit avtalet och de möjligheter som det medför. Han tycker också att det var roligt att vara med och lämna anbud då det genomfördes på ett

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

annorlunda sätt i jämförelse med hur upphandlingar normalt sätt går till. ”Som anbudslämnare i upphandlingen får man själv beskriva hur man ska lösa utmaningen runt en måltidstjänst och även vilka mervärden man kan tillföra de äldre”, berättar Björn Celind.

Handlaren är övertygad om att den nya ordningen kommer att bli bra för de äldre eftersom de kommer att erbjudas möjlighet att träffas och äta tillsammans. I samband med träffarna kommer det att ordnas aktiviteter för de äldre.

Just mervärdena är en viktig del av upphandlingen, då de sociala faktorerna runt en måltid har en stor inverkan på livskvaliteten och även kan medföra att de äldre äter mer.

Till OFFENTLIGA AFFÄRER säger Maria Lind att man kunnat notera att de äldre tycker maten är god i sig, men att livssituationen ofta gör att man inte äter upp och därför går ner i vikt. Med den nya ordningen hoppas man att dofter, gemenskap, aktiviteter och god mat ska råda bot på detta.n BO HÖGLANDER

39

OFFENTLIG IT

LÅS INTE UTE ALTERNATIV KOMPETENS – undvik att kedjas fast i den befintliga IT-leverantören Den nödvändiga digitaliseringen av svenska myndigheters verksamhet ställer allt högre krav på behovsanpassade och välfungerande IT-system. Samtidigt som det sker ständiga verksamhetsförändringar är det för myndigheter många gånger svårt – ibland på gränsen till praktiskt omöjligt – att byta ut viktiga IT-system. Detta samtidigt som den faktiska vidareutvecklingen av befintliga system ofta sker genom otillåtna direktupphandlingar. Problemet stavas inlåsning.

Lars Arrhed är advokat och partner vid Advokatfirman Lindahl. Han arbetar bland annat med IT-rätt och skriver för närvarande en lärobok om offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster som släpps under 2016 av Norstedts Juridik.

I denna artikel betyder ”inlåsning” att en myndighet blir varaktigt beroende av en viss IT-leverantör i samband med en upphandling av ett nytt IT-system. Inlåsning uppkommer bland annat då det upphandlade IT-systemet på grund av tekniska, kompetensmässiga och rättsliga skäl varken kan eller får förvaltas av någon annan än den som levererade systemet. Systemet måste emellertid supporteras, underhållas och vidareutvecklas. Myndigheter som hamnar i dessa osunda beroendeförhållanden tenderar att fortsätta köpa IT-tjänster av den ursprungliga leverantören trots att det upphandlade avtalet kanske inte tagit höjd för tillkommande tjänster. I vart fall löper avtalet förr eller senare ut och upphandlingsreglerna tillåter förmodligen inte fortsatta direktupphandlingar.

Alternativet är att upphandla ett helt nytt system, vilket kan tyckas galet med tanke på de omfattande investeringar som upphandlingen av det ursprungliga IT-systemet inneburit.

40

Att åberopa sin direktupphandling av tillkommande support, underhåll och vidareutveckling på undantagen om ensamrätt, tekniska skäl eller synnerlig brådska är mycket riskabelt. Särskilt om inlåsningen kan anses självförvållad.

Situationen är olycklig av många skäl. Inlåsningen bromsar myndigheters verksamhetsutveckling. Förutom den uppenbara riskoch kostnadsaspekten är alla betjänta av en sund konkurrens i syfte att stimulera till kreativitet och innovation. Även om de allra flesta som arbetar med upphandling är väl medvetna om inlåsningseffekter och dess risker, saknas många gånger en fungerande strategi för hur inlåsningsproblematiken ska hanteras.

Begränsad nyttjanderätt Programvara omfattas av upphovsrätt. Den som skapat programvaran äger ensamrätten om inte annat avtalats.1 Beställaren får genom licensavtalet typiskt sett en begränsad nyttjanderätt som innebär att beställaren inte får ändra i programvaran. Om myndigheten vill säkerställa att själv eller genom annan valfri leverantör ha möjlighet att förvalta och vidareutveckla IT-systemet krävs därför att parterna avtalar om detta. Om parterna inte avtalar någonting är utgångspunkten att myndigheten inte får en sådan rätt.

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT Vilka valmöjligheter står till buds när ett IT-system ska upphandlas?

I praktiken måste myndigheten välja mellan att inrikta upphandlingen mot ett anpassat standardsystem eller att upphandla uppdrag enligt vilket leverantören åtar sig att utveckla ett nytt IT-system med vissa bestämda egenskaper. Om myndigheten väljer ett standardsystem uppkommer fråga om IT-systemet ska tillhandahållas som en molntjänst.

De stora affärssystemen har begränsningar Den myndighet som upphandlar en standardprogramvara, såsom exempelvis hela eller delar av något av de stora affärssystemen, SAP, Jeeves mfl, kommer aldrig att få tillgång till källkoden och tvingas köpa alla tillkommande tjänster av en eller ett begränsat antal leverantörer.2 De flesta standardiserade affärssystemen har dessutom uppenbara tekniska begränsningar när det kommer till anpassning och vidareutveckling. Oavsett vad leverantörerna påstår om affärssystemets flexibilitet i marknadsföringen handlar det i praktiken om att välja ett affärssystem som understödjer de verksamhetsprocesser som verksamheten redan tillämpar. Alternativet är att anpassa verksamheten efter affärssystemet.

Utvecklingsuppdrag ger bättre förutsättningar Om myndigheten istället väljer att uppdra åt en leverantör att utveckla något från grunden enligt egna specificerade behov är förutsättningarna bättre. Myndigheten kan då ställa krav i upphandlingsunderlaget på en mer omfattande upplåtelse av rättigheterna och i avtalet föreskriva att myndigheten ska ha rätt att underhålla och vidareutveckla systemet.

Open source och öppna standarder Inlåsningseffekter är ett större problem än många är medvetna om. Frågan adresseras bland annat i en forskningsrapport som skrivits av Jur. Dr. Rickard Wessman på uppdrag av Konkurrensverket (2013:2).

Rickard Wessman belyser bland annat fördelarna med att vid offentliga upphandlingar kravställa med inriktning mot IT-system som är uppbyggda med öppen källkod och öppna standarder.

Genom att prioritera open source istället för proprietär mjukvara får myndigheten ett större urval av leverantörer som kan och får förvalta och vidareutveckla systemet. När marknaden för förvaltning och vidareutveckling av IT-systemen ”låses upp” borde en naturlig följd vara att myndigheten i större utsträckning konkurrensutsätter tillkommande tjänster.

Sammanfattande råd För att undvika att bli inlåst måste myndigheten först och främst försöka förutse den kommande inlåsningen redan på planeringsstadiet. Det är i detta sammanhang viktigt att noggrant överväga vilken typ av IT-system och licensform som bäst löser myndighetens behov på lång sikt. Ett IT-system måste kunna underhållas och vidareutvecklas eller ersättas utan alltför stora svårigheter och kostnader. Upphandlingsunderlaget och modellavtal måste utformas på ett ändamålsenligt sätt vad gäller bland annat licensvillkor samt krav på interoperabilitet och öppna standarder. Väljer myndigheten moln-tjänster måste avtalet understödja en smärtfri överföring av data i det fall myndigheten vill ersätta molntjänsten. Gäller upphandlingen nyutveckling av ett IT-system bör myndigheten överväga att samverka med andra myndigheter. n

Problemet med omfattande nyutvecklingsprojekt är att det ofta blir dyrare och mer resurskrävande än vad myndigheten kunnat förutse. Dessutom blir myndigheten oftast ändå inlåst. Oavsett vad man skriver i avtalet är den leverantör som utvecklat IT-systemet specialist på den egenutvecklade programvaran. Det kan vara svårt och ibland omöjligt för en utomstående leverantör att tillskansa sig tillräcklig kompetens för att kunna supportera, underhålla och bygga vidare på systemet till ett konkurrenskraftigt pris. Den leverantör som specialbyggt ett IT-system har kort sagt ett stort kunskapsövertag i förhållande till myndigheten och inget incitament att låta konkurrenter få arbeta vidare med systemet. För att åstadkomma tillräcklig beställarmakt, budget och resurser kan det vara klokt att samverka myndigheter emellan vid upphandling av nyutvecklad programvara. Samverkan mellan myndigheter har sina egna juridiska och praktiska utmaningar, vilket jag berört i en tidigare artikel i Offentliga Affärer.

Molnet är ett alternativ Ett annat angreppssätt på inlåsningsfrågan är att inrikta upphandlingen mot molntjänster eller Software as a Service-lösningar.

Utvecklingsmöjligheterna av det system eller den funktionalitet som tillgängliggörs via molnet är visserligen begränsade. Support och underhåll ingår i tjänstepaketet. Dock är moln-tjänster utformade för att vara ersättningsbara. En myndighet kan exempelvis använda CRM-systemet SuperOffice via molnet under ett par år för att därefter byta till Microsoft Dynamics CRM online. Arbetet med att överföra myndighetens data från ett molnbaserat CRMsystem till ett annat är inte oöverstigligt. Vad som emellertid kan vara ett hinder är givetvis de problem som ett systembyte medför för användarna, dvs. myndighetens personal. Dessutom är det inte alla typer av IT-system som passar för att tillhandahållas som en tjänst.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

41

Har du den nya folksjukdomen?

Prov a och gratis skill upplev na Roll den me d erM ouse

Varannan av dina kollegor lider av musarm!

Visste du att musarm är en våra moderna folksjukdomar? Över hälften av alla arbetande i Norden upplever eller har upplevt smärtor som kan relatera till arbete med tangentbord och datormus. Värst drabbade är kvinnor. Med hjälp av ett ergonomiskt pekdon som RollerMouse kan du minska din och dina kollegors muskelansträngning i underarmen med upp till 20 procent. Samtidigt möjliggör RollerMouse ökad precision, kontroll och komfort.

Vill du prova en RollerMouse RED gratis fram till nästa riksdagsval? Gå in på www.rollermouse.se använd kampanjkoden: Offentliga Affärer

Sjukskrivningar på grund av musarmsrelaterad smärta ökar årligen men 100 procent av de som använt våra produkter känner att smärtan lindras. Det borde vara en självklarhet för företag och organisationer att erbjuda ergonomiska lösningar till sina medarbetare, säger Nick Ahlbin, VD på Contour Design Sverige som producerar RollerMouse.

www.contour-design.se | info@contour-design.se

Stora underskott trots skattehöjningar Underskotten i de offentliga finanserna är fortfarande stora trots regeringens föreslagna skattehöjningar. Det framkommer i ESV:s nya prognos. De ökade skatteintäkterna används i huvudsak till nya utgifter.

Marginalerna till utgiftstaket är ovanligt väl tilltagna, efter regeringens höjning av taken.

AKTIVITETEN I EKONOMIN STIGER BNP ökar i år med 2,7 procent, vilket är snabbare än förra året men i linje med ESV:s prognos i mars. Även nästa år blir tillväxten relativt stark. Den stigande aktiviteten i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen stiger med 70 000 respektive 60 000 personer i år och nästa år. Samtidigt faller arbetslösheten, till 7,1 procent 2016.

SKATTEHÖJNINGAR MEN OCKSÅ NYA UTGIFTER Den starkare tillväxten innebär även ökade skatteintäkter. Intäkterna ökar även genom de skattehöjningar som föreslagits i vårens propositioner. Beloppsmässigt är slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga det som ger mest skatteintäkter. Skattehöjningarna förbättrar endast till mindre del de offentliga finanserna eftersom större delen finansierar nya satsningar på budgetens utgiftssida.

Satsningar görs främst inom arbetsmarknads- och utbildningsområdena så som exempelvis traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster samt höjd a-kassa.

2015

2016

BNP – procentuell utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad

2,7

2,4

Finansiellt sparande – miljarder kronor Offentliga sektorn

-58

-52

Finansiellt sparande – procent av BNP Offentliga sektorn

-1,4

-1,2

Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor

43

45

Budgetsaldo – miljarder kronor

-52

-27

ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för regeringen, Regeringskansliet och andra statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser av statens ekonomi. ESV är också Sveriges nationella revisionsorgan för EU-medel. n Källa: ekonomistyrelsen

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

43

10 RÅD

PÅ AFFÄRSRESAN

TILL JAPAN

Att göra affärer med Japan kan vara både en fantastiskt positiv upplevelse och en studie i frustration. Språkbarriären och kulturella skillnader kan försvåra kommunikationen, men i slutändan brukar det mesta lösa sig. Dag Klingstedt, svensk Japanveteran med 32 år i landet, delar här med sig av sina erfarenheter och ger goda råd att ha med sig i bagaget på flyget till Tokyo.

1. KOM IHÅG VISITKORTEN Utan visitkort är du nästan osynlig i Japan. Man behöver ett visitkort så att motparten ska få snabb och säker tillgång till viktiga data som ditt namn och ditt företags kontaktdata, men också för att din sociala status ska kunna utrönas. Vilket företag tillhör du och vilken rang har du i organisationen, det är viktigt att veta så snart som möjligt när ni träffas. Japaner emellan bestämmer detta både tal- och skriftspråk liksom kroppspråk när man träffas. Man kan nästan säga att det inte finns någon exakt jämlik människa i det här landet, då just detta med social rang är så extremt väl reglerat. Inte på utsidan, då alla har ungefär samma klädsel och andra yttre attribut, men under den synliga ytan är det ytterst rangordnat.

Om du har möjlighet, se gärna till att du har visitkort med ditt namn skrivet med japanska fonetiska katakana-tecken på baksidan. Det blir sällan helt rätt uttal, då man i de flesta fall tvingas stoppa in en vokal mellan konsonanterna, men det hjälper japanerna att komma ihåg dig och ditt namn. Namn och titel kan man skriva på japanska, men att skriva hela adressen med fonetiska japanska tecken, som man kan se en del göra, är inte till någon nytta, då adressen i Sverige ju är till för att brev eller paket ska hitta fram i Sverige.

44

Om du skulle råka glömma korten hemma i Sverige, fråga om hotellet kan hjälpa till att fixa några. De större hotellen brukar ha kontakter med snabbtryckarier som kan fixa kort på ett dygn eller så.

2. TÄNK PÅ KLÄDSELN Ska du träffa ett ”normalt” företag inom industri eller finans, så är mörk kostym, slips och lågskor att rekommendera. I kreativa industrier som musik, film eller design, kan även högre uppsatta personer vara lite mer ledigt klädda.

Använd gärna lågskor utan snörning, då den oundvikliga middagen kan komma att intagas på en klassiskt japansk restaurang där man måste ta av sig skorna vid ingången. Det sparar mycket tid att slippa snöra upp och åt skorna. Av samma anledning bör du kolla i förväg att du inte har något hål på strumporna.

För damer så är antingen kjol eller byxor med en kostymjacka att rekommendera för den mer formella klädseln. Att tänka på är att det kan vara svårt, speciellt om man är ovan, att sitta vid på golvet vid låga bord med kjol. Byxor är därför att rekommendera om du är tveksam.

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

3. LÅT JAPANERNA FÖRA I DANSEN Vare sig man har möte på motpartens firma eller egna dotterbolaget eller har middag på stan, så gäller japansk etikett. Är du osäker, låt japanerna helt enkelt visa vägen. Det är aldrig fel att visa sig lite blyg eller osäker. Tvärtom gör det japanerna osäkra om du ”bufflar på” och tar saker och ting för givet. Sänk volymen och anpassa farten till din japanska motpart. Är du osäker, fråga. Japanerna är lyhörda och vill göra allt de kan för att du ska trivas, så de märker oftast din osäkerhet innan du hinner öppna munnen med en fråga.

Det normala är att gästerna sitter med ryggen mot bortre väggen.

Man ser ingången och man har ryggen fri; en kvarleva från betydligt våldsammare epoker i Japans historia.

4. FÖRSTA MÖTET Det första man gör när man väl klivit in i det rum man ska sitta och prata i, är att byta visitkort. Detta gör man stående och en och en.

Man turas om att överräcka kortet med båda händerna med en lätt bugning samtidigt som man berättar vem man är. Man tar några sekunder på sig att granska motpartens kort innan man går vidare till nästa person. Skräckexemplet på hur man inte gör, är personen som plockar fram en bunt av sina kort som han eller hon sedan delar ut som korten vid ett pokerbord. Imitera ett sådant beteende på egen risk!

Om japanen är en smula västerländskt influerad – han har kanske jobbat utomlands och kan lite eller mycket engelska – så kan han komma att strunta i bugandet och sträcka fram handen i stället.

Förvänta dig dock inte detta, utan håll inne med din hand tills du eventuellt ser att han är pigg på att skaka tass.

Det är bra om man har någon form av visitkortsfodral att förvara korten i. Att klämma ned motpartens kort i en ficka någonstans ger ett klumpigt och oartigt intryck. Visitkorten ska givetvis vara hela och rena, så att ha en bunt i bakfickan vid ankomsten är inte någon bra idé!

Det är vanligt att man under första samtalet har motpartens kort upplagda framför sig på bordet för att ha dem där som referens.

Bli inte förvånad över att inte träffa speciellt många kvinnor i beslutsfattande positioner. Även om situationen långsamt förbättras, så ligger Japan fortfarande långt efter västvärlden när det gäller jämlikhet mellan könen och det är fortfarande så att de flesta kvinnor som skaffar barn inte återvänder till samma arbete.

5. TVINGA INTE FRAM BESLUT Det anses oartigt att försöka tvinga fram ett svar. Om din tjänst eller vara är intressant för motparten, kommer du att märka att japanerna är aktiva och måna om att få mera detaljer och gärna sätter upp en deadline för vidare möten. Om du har fler japaner vid bordet än under förra mötet, så är det ett framsteg och ett tecken på tydligt intresse från deras sida. Om de inte är intresserade, kommer de att vara ytterst artiga men inte uttrycka några förpliktelser om tider, etc.

Det blir ett mera vagt ”vi ska noggrant undersöka och diskutera saken”, vilket oftast betyder att man är tveksam till upplägget. Man är ytterst motvillig att säga ett uppriktigt ”nej tack” framför dig, då detta ju skulle vara genant både för dig och dem. Det gamla bekanta tappa ansiktet-problemet.

UPPHANDLING | i praktiken

Det finns regionala skillnader i affärskulturen, precis som det finns sådana i Sverige. Generellt kan man säga att ovanstående gäller som regel i Tokyo-regionen, medan personer i områden längre söderut kan ha en mera direkt och uppriktig attityd och inte bekymra sig lika mycket om situationen blir genant.

Att komma ihåg är att det i många fall inte är den ytterst ansvarige personen du får träffa. I många fall är det någon junior person som är den engelsktalande, så det är bra att åtminstone visa att du är medveten om de andra personernas närvaro, då det kan vara den tyste och lite buttre äldre mannen i hörnet som är den högste beslutsfattaren.

6. BORDSVANOR När man äter i Japan så är det ju företrädesvis med pinnar. Jag föreslår att du som inte är van vid pinnar börjar träna att äta med pinnar hemma i Sverige någon tid före resan. Det är många sojafläckar på slips och skjorta som kan undvikas på det sättet. Det tar inte så lång tid att få upp färdigheten. Skär bara upp din vanliga mat hemma i lite mindre bitar och ät sedan allt med pinnar. Ett vanligt nybörjarfel är att hålla pinnarna långt ned, nära spetsarna.

Det kan kännas enklare i början, men gör det svårare i längden.

Försök att komma längre bort från spetsarna så snart du kan. Du får bättre hävstångskraft och ett säkrare grepp på det sättet.

Om du verkligen inte kan eller vill äta med pinnar, kan de flesta krogar ge dig en gaffel eller sked att äta med, men din ansträngning att lära dig äta med pinnar uppskattas av japanerna, så det är värt ett försök.

Observera att pinnar aldrig får stickas ned i riset och lämnas där i lodrätt läge. Man får heller inte byta mat med varandra via pinnarna.

Detta påminner om ritualer vid kremering och bör därför undvikas.

Soja är en krydda och inte en sås i sig. Den ska alltså inte hällas på ris, då riset är där för att komplementera smaken på det övriga. Man ska dessutom inte hälla sojaskålen proppfull med soja när man äter sushi; det räcker med att täcka botten av skålen. Du kan fylla på mera sen om det skulle behövas. Man doppar oftast enbart fisken och oftast bara en del av fisken i sojan. På finare ställen penslar istället kocken den rätta mängden soja på fisken redan innan du får den.

Drycker häller man aldrig upp åt sig själv. Det är kutym för japanerna att hålla koll på läget i ditt glas, och om du börjar närma dig glasets botten kommer de att erbjuda dig påfyllning. Du ska då hålla i glaset medan det fylls på.

7. MAN LÄMNAR ALDRIG DRICKS I JAPAN! Lämnar du pengar på bordet efter maten, kommer du att tvinga någon på krogen eller baren att springa efter dig med dina kvarglömda pengar. Dricks existerar i princip inte i Japan, och det är man tacksam för. Bra service ingår alltid i priset. Undantaget är när vissa hotellrestauranger och finare krogar lägger på en serveringsavgift, oftast 10 procent, men då ingår den i slutsumman och även där gäller att man inte lägger något extra utöver notans sista siffror.

46

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

8. DETALJER, DETALJER Ha inte händerna i byxfickorna när du står och pratar med någon (om ni inte är goda vänner på ungefär samma nivå i era företag).

Snyt dig inte offentligt. Ursäkta dig och gå ut ur rummet om du behöver vrida ur näsan. Använd pappersnäsdukar. Att snyta sig i en näsduk av tyg som man sedan stoppar i fickan upplevs som väldigt ohygieniskt.

Det är vanligt att ge presenter. De ska inte vara för billiga eller för dyra. Gärna något som har anknytning till ens hemtrakt/hemland.

Undvik en present som kommer i antalet fyra eller nio, då de siffrorna anses bringa otur (uttalet för fyra är det samma som för död och uttalet för nio kan betyda lidande). Man öppnar i princip aldrig presenter framför den som givit dem. Ljuslyktor i form av snöbollar i glas är dels väldigt tunga att ha med sig och dessutom inte speciellt populära, då man sällan använder levande ljus i hemmen på grund av jordbävningsrisken. Choklad eller annat ätbart är ofta uppskattat.

Det är inte artigt att peka på folk, vare sig med fingrar eller med ätpinnar.

Både på traditionella krogar och hemma hos folk gäller normalt att man tar av sig skorna direkt vid ingången varpå man får ett par tofflor att ta på sig. Dessa tofflor tas av innan man går in i ett rum med de klassiska japanska stråmattorna på golvet, så kallade tatami; där är det strumplästen som gäller. När man går på toaletten lämnar man de vanliga ”korridorstofflorna” utanför och byter till de speciella toalettofflorna som står inne på toalettgolvet. Kom ihåg att byta igen när du lämnar toaletten!

Ja, ni förstår ju av detta att hygien är en viktig sak i Japan. Man badar varje kväll och man byter skjorta varje dag. Man ska alltså se välvårdad ut och också dofta sålunda. Detta betyder dock inte massor av rakvatten eller parfym. Japaner föredrar att människor inte luktar alls, det vill säga vare sig av svett eller av parfymer. Japanen i gemen doftar på sin höjd svagt av tvål.

na. Hela projekt kan falla för att avdelningschefen byts ut, budgetar kan ”stjälas” av andra avdelningar mitt uppe i alltihopa och det är inte säkert att ett avtal går igenom trots att vd:n har gett samtycke.

Men ge inte upp i första taget. Försök identifiera ”bundsförvanter” inne i det japanska företaget; personer som genuint tror på dig och er produkt. Två år eller längre tid från första möte till affär är inte speciellt ovanligt. Märk väl att detta även gäller emellan japanska företag, så det handlar inte nödvändigtvis om orättvisa handelshinder.

Samtidigt kan det bli pang på rödbetan på en gång om du kan prata direkt med beslutsfattare, framför allt på det något mindre företaget, som oftast är mindre belastat av politiska inbördeskrig.

Oavsett när polletten trillar ned, så gäller det att vara rapp i responsen när japanerna äntligen vill delta i dansen.

DAG KLINGSTEDT

Om Dag K lingstedt:

Verksam i Ja

pan sedan 1

982. Flytand e japanska.

Läste företa gsekonomi i Uppsala och holms univer japanska vid sitet. Sedan Stock1980-talet ha för Tekniken r jag bl a arb s Värld, Hifi etat & Musik, Ele striell Datatek ktronikvärlden nik samt Rat , Indueko.

Har även hu nnit med att jobba som co formgivare, pywriter, gra diplomat, ko fisk nsult och fö Skriver idag reläsare. om Japan o ch japanskt mina två blo mat- och kro ggar: gliv på

www.japan b www.japan loggen.com och gourmetgu ide.com

9. HÖR ALLTID AV DIG EFTER HEMKOMSTEN Oavsett hur mötet eller mötena gick i Japan, bör du höra av dig omedelbart efter hemresan med ett mail eller fax (många mindre företag i Japan är fortfarande fax-baserade i sin kommunikation), där du tackar för mötet, deras tid och deras gästvänlighet. Det ger poäng inför framtida samtal. Har du fått frågor som du inte kunnat besvara där och då, är det givetvis bra om du kan skicka dessa svar så snart som möjligt. ”Så snabbt som möjligt” är en bra inställning att hålla sig till, och då talar vi maximalt om dagar och inte veckor.

10. TAPPA INTE SUGEN I FÖRSTA TAGET Japan är väl känt för sina ofta krångliga beslutsvägar och för den stora mängd politik som nästan alltid letar sig in i beslutsprocesser-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

47

NYHETER

Tidigare upphandlingsminister i blåsväder Den före detta ”upphandlingsministern” Sven-Erik Österberg, numera landshövding i Norrbottens län och ordförande i Finansinspektionen, är föremål för en brottsutredning.

D

et avslöjar Svenska Dagbladet Näringsliv (2015-06-13). Enligt en artikel med vinjetten ”analys” av Jan Almgren har Sven-Erik Österberg ”varit märkligt långsam när det gäller att reagera på tre misstänkta miljöbrott som gruvbolaget Northland Resources kan ha gjort sig skyldigt till”. Rubriken på artikeln är ”Dags ta time out, Österberg”.

Artikeln avslutas med att konstatera att Finansinspektionen är en central aktör i det svenska finansiella systemet. ”Dess ordförande måste åtnjuta 100 procent trovärdighet.

Så är inte fallet i dag”.

OFFENTLIGA AFFÄRER söker Sven-Erik Österberg för en kommentar. Fredrik Hedlund, kommunikationschef på länsstyrelsen i Norrbotten, uppger i en kommentar till OFFENTLIGA AFFÄRER att det är ”lässtyrelsen som är föremål för utredning av åklagaren om fel har begåtts eller inte.” Han tillägger: ”Vi kommer tyvärr inte att kunna lämna några kommentarer kring ärendet så länge förundersökningen pågår”.

Sven-Erik Österberg var kommun- och finansmarknadsminister med ansvar för frågor kring offentlig upphandling i Göran Perssons regering åren 2004–2006. Han har haft flera tunga politiska uppdrag.

Under sin tid i riksdagen har han bland annat varit gruppledare i Konstitutionsutskottet och 2008-2011 var han gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen. Han har även varit ordförande i arbetsmarknadsutskottet (20002002) och i finansutskottet (2002-2004) samt ledamot av dåvarande lagutskottet.

Sedan den 1 oktober 2012 är Sven-Erik Österberg landshövding i Norrbottens län. Han är också ordförande i Finansinspektionens styrelse. Finansinspektionens styrelse träffas ungefär en gång i månaden. Måndag efter midsommar, den 22 juni, hålls nästa möte. n BO HÖGLANDER

KRAV gör skillnad ! n te a m å p v ra k re a ff tu ll ä st —

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur?

Bra! Men hur skiljer sig ett KRAV-märkt ägg från ett EU-ekologiskt? Och vilka grisar får egentligen beta, böka och bada? Använd våra underlag för att reda ut skillnaderna.

Då får du som gör upphandlingar lätt att göra rätt! krav.se/offentlig-upphandling Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

48

NYHETER

Svensk sjukvård

behåller topposition

S

KL har lagt fram en rapport där svensk hälso- och sjukvård jämförts med sjukvården i 15 andra länder.

Rapporten visar att Sverige är fortsatt i topp när det gäller medicinska

resultat.

Men på andra områden ligger Sverige längre ner i rankingen, till exempel när det gäller information samt förmågan att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar när det gäller service, delaktighet och bemötande.

I de tre jämförelser som ingår i rapporten rankas Sverige som nr 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), nr 6 av 17 länder

(Conference Board of Canada) och som nr 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). ”Det här är faktorer som i ökande omfattning speglas i media och i debatten om sjukvården, och som tenderar att skapa en negativ bild av svensk sjukvård. Därför måste svensk vård sträva mot att med bibehållen kvalitet och effektivitet i världsklass också nå världstopp i bemötande, delaktighet och tillgänglighet”, skriver Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting på organisationens webbplats den 15 juni 2015. n BO HÖGLANDER

Nr 3 Andra annonsen ska till tidningen nr 3/2015, materialdag är 10 juni och utgivning 24 juni.

Andra annonsen handlar om våra Stabsmetodik- och stabschefs kurser. 210 x 146 + 3 mm

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

49

Vad får man bjuda på i Almedalen?

När passeras gränsen för det tillåtna?

Almedalen är en utmärkt arena för näringslivet och offentliganställda, politiker och journalister att mötas och knyta kontakter. Rosémingel, seminarier och middagar avlöser varandra och möten uppstår som kan vara både positiva och gynnande för de verksamheter vars representanter finns på plats.

Samtidigt finns alltid en risk att någon erbjuds något som skulle kunna påverka dem i deras tjänsteutövning och att gränsen för vad som är tillåtet utifrån Näringslivskoden och mutlagstiftningen passeras. Är det tillåtet att bjuda in vem som helst, på vilken nivå som helst inom en verksamhet på ett frukostseminarium, mingel eller middag i Almedalen?

De frågorna ställde ett bolag som planerar sina Almedalsaktiviteter till Institutet Mot Mutors Etiknämnd.

Om Institutet Mot Mutor

Institutet Mot Mutor (IMM) är en idell näringslivsorganisation med Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, Sveriges Kommuner och Landsting och LIF - de forskande läkemedelsföretagen som huvudmän.

Institutets uppgift är att motverka användning av mutor och andra otil�låtna medel för beslutspåverkan. Målet med IMMs verksamhet är att hjälpa näringslivet att göra affärer på ett sätt så att den svenska mutlagstiftningen

50

efterlevs. I praktiken handlar det om att se till att parter i en affär kan träffas och umgås utifrån tydliga spelregler.

Om Näringslivskoden

IMM förvaltar Näringslivskoden vilken är en hjälp för Näringslivet att göra rätt utifrån aspekten muta. Koden bygger på lagen men är lite strängare skriven än brottsbalkens paragrafer om mutbrott.

– Tanken med en kod som är lite strängare skriven än lagen är att alla företag som följer kodens resonemang ska ha en god marginal till det straffbara, säger Helena Sundén, generalsekreterare på IMM. Koden behandlar bland annat vad näringslivet får erbjuda i relation till de som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling, vad som får erbjudas i relation till alla andra offentliganställda och hur rent privata företag ska förhålla sig till varandra.

– Följer du koden ska du inte riskera hamna i situationen där du kan misstänkas för en muta, tillägger Helena Sundén, generalsekreterare på IMM. Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

Om IMMs Etiknämnd

Näringslivskoden är en hjälp till självreglering, men vad näringslivet också efterfrågar är praktiska exempel på vad som är tillåtet och inte. IMMs Etiknämnd har tillkommit för att hjälpa företag att genom de frågor som kommer in till nämnden visa på hur situationer kan hanteras i praktiken utifrån Näringslivskodens resonemang.

Samtliga beslut från Etiknämnden är anonymiserade och publiceras på IMMs hemsida.

Etiknämndens beslut 2015:5 Tre frågor ställdes till IMMs Etiknämnd inför de aktiviteter som planeras under Almedalsveckan.

Seminarium i Almedalen

Den första frågan gällde om det är förenligt med Näringslivskoden att bjuda in till seminarium i Almedalen.

Vad som framgår i frågan är att seminariet har en koppling till den inbjudande organisationens verksamhet och att inbjudna är både politiker, samarbetspartner, journalister, styrelsen, koncernledningen och offentliga tjänstemän. Seminariet ska även vara öppet för allmänheten.

Deltagande vid seminariet planeras vara kostnadsfritt och inbjudna parter betalar själva för resa och uppehälle. Vid seminariet ska det serveras plockmat till lunch och kaffe och matigare tilltugg på eftermiddagen (kostnad 65-100 SEK per person).

Vid seminariet finns så kallade giveaways, gåvor bestående av reklamartiklar, såsom minificklampa och tablettaskar med företagets logo som deltagarna kan plocka med sig.

Etiknämndens kommentarer sammanfattas nedan; Enligt den beskrivning som har lämnats till Etiknämnden är inbjudan till seminariet öppen och riktar sig både till särskilt inbjudna personer och till var och en som befinner sig i Visby. Arrangemanget är inte förbehållet för personer som inbjudaren vill skapa en särskild relation till. Av naturliga skäl riktar sig seminariet dock i första hand till personer som är intresserade av de ämnesområden som ska avhandlas.

Det kan inte anses strida mot Näringslivskoden att arrangera ett seminarium på det beskrivna sättet. En enklare lunch eller kaffe med matigare tilltugg som serveras i samband med seminariet kan ses som en del i arrangemanget och har i sitt sammanhang knappast något värde för deltagarna utöver själva deltagandet i seminariet. Det är då inte fråga om någon gåva eller belöning och inte om någon förmån enligt Näringslivskodens definition. Samma synsätt gör sig gällande beträffande giveaways under förutsättning att värdet är obetydligt.

Fråga ställdes till IMMs generalsekreterare Helena Sundén om vad beslutet innebär i praktiken?

Vad som kan sägas om Etiknämndens beslut är att seminarium som inbjudna deltagare har nytta av i tjänsten och där det serveras enklare förtäring inte på något sätt strider mot Näringslivskoden. Det är bra och viktigt att personer i olika typer av verksamheter har möjlighet att ta del av seminarier som de har nytta av i jobbet och det är inte heller fel att bjuda på en kopp kaffe, eller smörgås, eller enklare lunch till de deltagare som bjuds in, så länge det utgör en naturlig del i mötet. Viktigt att tänka på att inbjudan ska ställas öppet och med en tydlig agenda.

Den kontrollfråga man kan ställa sig vid alla typer av inbjudningar är vad syftet är att bjuda in just mig? Är det så att jag bjuds in att för att har nytta av det här eller är det någon som försöker göra mig extra positiv i relation till något?

– Skulle det vara fallet gäller det att tänka till och tydligt tacka nej!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015

Öppenhet och IT-utveckling – i fyra Almedalsmöten

Kom och diskutera hur öppenhet kan bidra till offentlig förvaltnings IT-utveckling!

Sön 28/6 16:15 – 17:00

Öppen IT- och verksamhetsutveckling i små steg Skapa mer verksamhetsnytta och använd en öppen utvecklingsmodell i små steg där du utvecklar både din verksamhet och dina IT-verktyg i en kontinuerlig process. (29165) Tis 30/6 16:00 – 16:45

Kommunala verksamhetssystem – är ni också inlåsta?

Hur skapar man de samverkande system som offentlig sektor egentligen behöver? I Vinnova-projektet iVIS skapas just nu en modell för öppna administrativa plattformar – med fokus på skolan. (29295) Ons 1/7 08:30 – 09:15

Öppna IT-standarder – vad händer inom EU och i Sverige?

En förutsättning för snabb IT-utveckling med högre kvalitet är användningen av öppna standarder. Några länder i Europa har kommit längre än Sverige. Vilka är deras erfarenheter? (29377) Tor 2/7 08:30 – 09:15

Öppna e-tjänsteplattformar – effektivt och långsiktigt Fem kommuner i Västernorrland har tillsammans skapat en öppen och fri e-tjänsteplattform som är en av de bästa i Sverige och fri att använda. (29417) (Siffrorna i parentes är Almedalskalendariets ID-nr.

Mer information i Almedalskalendariet.)

Medverkande vid olika tillfällen: Björn Lundell, PhD Bitr Professor, Högskolan i Skövde Claes-Olof Olsson, Verkst tjänsteman, Sambruk Max Andersson, EU-parlamentariker, Miljöpartiet Hillar Loor, Styrelsemedlem, Open Source Sweden Crister Karlén, VD, imCode Partner AB Plats: Björkanderska, Skeppsbron 24, över gården t h.

imCode IT för en god offentlig sektor

51

Mingel i Almedalen

Den andra frågan gällde om det är tillåtet att bjuda in till ett kvällsmingel i Almedalen och där marknadsföra det inbjudande företaget.

Utifrån den information som framkommit till etiknämnden handlar det om ett mingel med inbjudna deltagare från olika slags verksamheter såsom politiker, samarbetspartner, journalister, bolagets styrelse, koncernledningen och offentliga tjänstemän.

Vid minglet serveras buffé och alkoholhaltiga drycker (kostnad ca 300 SEK per person). Det finns en kyl fylld med vatten som det är fritt att ta av för alla.

Enligt den beskrivning som lämnats är inte minglet kopplat till något i företagets verksamhet och den aktivitet som beskrevs avser enbart mingel.

Det finns giveaways som delas ut till deltagarna vilka innehåller gotländska delikatesser och reklamartiklar med företagets logo.

Etiknämndens kommentarer sammanfattas nedan; Utöver det kontaktskapande värdet som minglet kan ha finns ingen specifik professionell nytta angiven med minglet, t.ex. förevisning av bolagets verksamhet eller något som beskrivs ha ett professionellt inslag.

Inbjudan till minglet riktar sig till specifikt utvalda deltagare som både kan vara sådana som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling samt andra personer som ex andra offentliganställda eller anställda i statligt ägda bolag, anställda i privatägda banker, finans och försäkringsföretag och journalister.

När det gäller företagets egna representanter bedömer Etiknämnden att dessa får antas delta i minglet med uppdraget att representera bolaget, dessa omfattas då inte av Näringslivskodens reglering.

När det gäller de som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling är det enligt Näringslivskoden förbjudet att lämna en förmån till mottagare av dessa kategorier. Det är inte förenligt med Näringslivskoden vare sig att inbjuda sådana personer till minglet eller att lämna påsen med gotländska delikatesser till dem.

Utöver de som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling finns också andra grupper av mottagare som tillhör någon kategori där särskilda skyddsintressen gör sig gällande. Det är inte direkt förbjudet att

52

lämna förmåner till dessa mottagare men en bedömning måste göras mot bakgrund av alla omständigheter. Mottagare som omfattas kan bland annat vara personer som är arbets- och uppdragstagare vid offentliga organ och vid integritetskänsliga verksamheter såsom offentligt ägda eller finansierade företag, privatägda banker, finans- och försäkringsföretag samt företag inom certifiering och kontrollerande verksamhet och journalister.

Här måste hänsyn tas till förmånens värde, mottagarens position, vilken koppling det som erbjuds har till mottagarens arbete och former för att lämna erbjudandet.

Etiknämnden bedömer att inbjudan till minglet i det fall som presenterats för nämden inte heller är förenligt med Näringslivskoden avseende den gruppen av mottagare.

Den sista kategorin som Etiknämnden har att bedöma är inbjudna från rent privata företag. När det gäller mottagare i privatägda företag ska det som erbjuds lämnas öppet och vara måttfullt.

Minglet på det sätt som det är beskrivet när det gäller mottagare inom privata företag är förenligt med Näringslivskoden, under förutsättning att arbets- och uppdragsgivare haft inflytande på valet av deltagare. Däremot är inte giveaways utifrån den beskrivning som lämnats förenliga med koden.

Fråga ställdes till IMMs generalsekreterare Helena Sundén om vad beslutet innebär i praktiken?

- Etiknämndens beslut innebär ett förtydligande om vad som är ok enligt Näringslivskoden när det gäller mingel utifrån förutsättningarna i det aktuella fallet. Vad som tydligt framgår av beslutet är att det inte är tillåtet att bara bjuda in till mingel utan att ha någon tydlig koppling till någon nyttan är i tjänsten för de som är inbjudna.

- När det gäller personer som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling och när det gäller andra som förvaltar ett högt förtroende ska man vara vara försiktigt med vad man bjuder på över huvud taget. Det grundar sig i att vi har ett system som bygger på att vi har ett högt förtroende för systemet och att dessa personer inte ens ska hamna i närheten av den situation att det förtroende vi som allmänhet har för dem och för systemet på något sätt riskerar rubbas.

- Det finns ett lite större utrymme för vad som kan erbjudas till de som

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

arbetar i privata företag men också här måste hänsyn tas till öppenhet, måttfullhet, företagets policy och branschpraxis.

fallet är det inte oförenligt med Näringslivskoden att avsluta arbetet med en arbetsmiddag.

- När det gäller giweaways i form av sådan som lite finare ostar och marmelad har det ett inte obetydligt värde och är också sådant som kan göra mottagaren personligen påverkad, man kanske känner sig väldigt positiv i relation till givare på ett sätt som skulle kunna påverka beslutsfattande framöver. Generellt kan sägas att sånt vi har nytta av och använder oss av privat är ytterst tveksamt utifrån Näringslivskoden.

Vilken påverkan hoppas du att etiknämndens beslut ska ha på näringslivet och de aktiviteter som kommer genomföras under Almedalsveckan?

Det viktigaste för oss, som näringslivets organisation, är att genom så praktiska och tydliga exempel som möjligt underlätta för alla aktörer i Almedalen att umgås på ett sätt där kunskapsutbyte kan ske och viktiga kontakter kan knytas. Vad vi vill förebygga är att umgänge sker på ett sätt så att det utifrån sett kan uppstå frågor om beslut fattats på ett sådant sätt som rubbar förtroendet, transparensen och den fria konkurrensen på marknaden. n

Trerätters middag under Almedalsveckan

Den tredje frågan gällde om det är förenligt med Näringslivskoden att ett bolag bjuder in de talare som bolaget engagerat vid sina seminarier under Almedalsveckan till en avslutande middag. Kostnad per kuvert är ca 500 SEK per person.

Dessa kan vara både politiker, företagsledare, journalister, samhällsdebattörer och offentliga tjänstemän (t.ex. från kommuner och Regeringskansliet).

Etiknämndens bedömning

Etiknämnden uppfattar arrangemanget så att middagen syftar dels till att ge deltagarna ersättning för deras insatser under veckan, dels till att utvärdera de seminarier där de inbjudna gästerna medverkat. Så uppfattad utgör middagen inte en förmån enligt Näringslivskodens definition.

Fråga ställdes till IMMs generalsekreterare Helena Sundén om vad beslutet innebär i praktiken?

Beslutet avser ett specifikt fall och det rör situationer där inbjudna talare, som inte får någon annan form av ersättning för att ställa upp som talare, avslutar seminariet där de deltagit genom en middag där de frågor som avhandlats vid seminarier är fokus för diskussion. En förutsättning är att det är öppet och känt för arbetsgivaren hos de som deltar att de är med och att det också finns en naturlig koppling till personernas tjänsteutövning. De är på plats i tjänst och utifrån beskrivningen i det här specifika

HELENA SUNDÉN

Generalsekreterare

Näringslivskoden och besluten i sin helhet finns tillgängliga på :

www.institutetmotmutor.se.

Eventuella frågor besvaras av IMM på :

info@institutetmotmutor.se /alt. 08-555 100 45.

OffSÄK är en ideell förening för personer med ett intresse i

trygghets- och säkerhetsfrågor inom den offentliga sektorns ansvarsområden.

Föreningen vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom dessa områden och vår vision är ett tryggare och säkrare samhälle.

Vi tror på att ett utbyte av kunskap och erfarenheter inom föreningens intresseområde är vägen till vår vision.

De främsta aktiviteterna för detta är att föreningen kontinuerligt förmedlar utbildning, arrangerar medlemsmöten och/eller konferenser samt bidrar till medlemmarnas kontaktskapande och nätverkande.

Arbetar du med kris, risk, säkerhet eller trygghet i kommun, landsting eller annan offentlig verksamhet, så är du varmt välkommen till OffSÄK! Föreningen för Tillsammans gör vi samhället tryggare trygghets- och säkerhetsarbete och säkrare. inom offentlig verksamhet

Of f

SÄK

KRÖNIKA

Demokratisk plattform under kritik Kristianstad kommun har gjort ett val att omfamna det moderna och öppna en digital möjlighet för medborgare att lämna synpunkter genom en plattform på kommunens hemsida. Syftet är att visa öppenhet och att förenkla tillträde till handlingar som går under offentlighetsprincipen. Dock visar det sig att det är upp till varje berörd enhet hurvida de ska publicera synpunkten eller inte, och dessutom berättar hemsidan att alla synpunkter publiceras, trots att så inte är fallet. Den framställda demokratiska riktigheten här kan allt för enkelt kritiseras.

Kristianstad kommun har sedan två år tillbaka använt sig av en plattform, dit medborgare kan vända sig med synpunkter, klagomål, beröm och förslag genom att skicka in skrivelser till kommunen över nätet. Enligt sidan läggs de upp senast två dagar efter insändandet och syftet är att medborgare dels enklare ska kunna skicka in synpunkter på kommunens verksamhet, att snabbt få svar på dem, men också för att medborgare ska kunna söka och ta del av andra synpunkter.

Detta är givetvis en bra idé, efterssom det förenklar tillgängligheten för de handlingar som går under offentlighetsprincipen och för att det också är i enlighet med regeringsformen 2 § ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden[...]”.

Problemet blir dock tydligt när det framgår att vissa synpunkter inte publiceras. Enligt sidan publiceras inte synpunkter om de innehåller hot, kränkningar, svordomar eller omfattas av sekretess. Dessa uppgifter tas i så fall bort tillsammans med personuppgifter, vilket i sig inte är något man kan påpeka felaktigheter i.

Men vid kontakt med medborgarcenters enhetschef (Tanja Gorsek) ges dock ytterligare information som inte står skrivet på sidan, vars innebörd således inte är tillgänglig för dem personer som besöker plattformen. Enligt enhetschefen publiceras nämligen inte synpunkter som berör samma sak mer än en gång.

Vid vidare undersökning växer ytterligare ett till synes större problem upp. Söker man igenom publiceringarna, framgår det tydligt att man visst publicerar samma typer av synpunkter flera gånger.

Dessutom ges berömmande synpunkter internt från anställda inom det offentliga, gentemot sina chefer. Liknande berömmande synpunkter går att hitta efter varandra, och dessutom finns också en del liknande klagomål att hitta.

54

Jag valde i samband med detta att lämna synpunkter gentemot Arbete- och Välfärdsförvaltningen och som syftar till att man inte följt SOL vid flera tillfällen, vilket jag anser. Dessa synpunkter publicerades aldrig.

Vid återkontakt med enhetschefen för medborgarcenter får jag veta att dessa inte publicerats efterssom att det ”troligen” redan finns liknande synpunkter publicerade. Jag frågar då om jag kommer att hitta dessa om jag letar, och får svaret att jag högst troligen kommer att göra det. Jag får också veta att det är upp till varje enhetschef att besluta om en synpunkt ska publiceras eller inte, vilket inte heller framgår utav informationen på hemsidan.

När jag sedan går ingenom synpunkterna dagen efter, hittas som väntat inga som helst synpunkter eller klagomål som syftar till att man inte följt SOL. Det kan uppfattas konstigt varför man använder en plattform dit medborgare kan lämna synpunkter, men att sedan välja att inte publicera alla inkommande sådana. Dessutom kan det tyckas vara oriktigt att framhäva berömmelser och underkuva klagomål. Att inte heller informera besökande om hur de arbetar med publiceringarna, gör att man kan ifrågasätta den demokratiska riktigheten, och hurvida detta faktiskt gynnar demokratins idéer eller inte.

Det kan också vara oklart vad vitsen är med att ha en sådan plattform, om det inte innebär att medborgare enklare kan ta del utav alla synpunkter som räknas som offentliga handlingar. Dessutom är det inte speciellt demokratiskt att dölja synpunkter och framhäva vissa, efterssom det snabbt ger en vinklad bild för betraktaren utav det offentliga, vilket i princip också går emot gällande svensk grundlagstiftning. n ERIK WESTESSON

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

Hur hanterar du höjda krav på affärsetik, riskhantering och regelefterlevnad?

Moll Wendén Advokatbyrå hjälper dig att sätta ramverket för din verksamhet, utbilda medarbetarna och göra uppföljningar inom: • Whistle-blowing • Anti-korruption • Uppförandekoder

• Policies sociala medier • Representation • Attestregler

Kontakta våra specialister!

Elisabeth André, advokat och partner och Thomas Ogard, advokat har flera års erfarenhet av att bygga upp och implementera etiska regelverk och complianceprogram.

Elisabeth André Advokat & Partner

Thomas Ogard Advokat

Moll Wendén är en Malmöbaserad advokatbyrå, inriktad på affärsjuridik och verksam både i Sverige och internationellt. Vi erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning och är specialister inom arbetsrätt, entreprenad- och fastighetsrätt, marknads- och immaterialrätt, företagsöverlåtelser och offentlig upphandling.

MOLL WENDÉN Advokatbyrå AB Stortorget 8, SE-211 34 Malmö / Tel +46 40 665 65 00 / Fax +46 40 97 19 17 www.mollwenden.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

UPPHANDLING | Juridik

SJ behöver inte upphandla SJ är ingen upphandlande enhet i LUF:s mening. Det slås fast i en färsk dom från Kammarrätten i Stockholm (mål 603-14 och 604-14).

– Vi är mycket nöjda med kammarrättens dom som bekräftar den bedömning som vi gjort, säger SJs chefsjurist Robert Westerdahl. Särskilt viktigt är kammarrättens påpekande att vi verkar i konkurrens med andra tågbolag som bedriver verksamhet på samma villkor som oss. Upphandlingsreglerna är inte tänkta att tillämpas på bolag som verkar i konkurrens på en fullt avreglerad marknad, menar Robert Westerdahl.

– Kammarrätten kommer fram till samma slutsatser som jag tidigare gjorde på Juridikbloggen, säger Jakob Heidbrink, vikarierande universitetslektor och docent vid Göteborgs universitet, som skrev utlåtande åt SJ i processen i Kammarrätten.

Hans kommentar återfinns på PROF – Nordiskt nätverk för samspelet mellan privat och offentlig rätt, en sluten facebookgrupp. I februari 2014 kom Förvaltningsrätten i Stockholm fram till att SJ inte behöver upphandla enligt LUF. Konkurrensverket som stämt SJ överklagade beslutet till Kammarrätten. Konkurrensverkets krav var att SJ skulle betala upphandlingsskadeavgift/böter på sammanlagt 8,5 miljoner kronor för att städtjänster hade upphandlats utan att ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

konkurrensverkets-overvager-att-overklagaSJ-dom/ ) Enligt Konkurrensverkets mening ska SJ följa upphandlingsreglerna.

– Vi är inte nöjda. Vi kommer att analysera domen noga och överväga om vi ska överklaga den till Högsta förvaltningsdomstolen, säger Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson. n BO HÖGLANDER

Konkurrensverket överväger att överklaga SJ-domen, uppger man på sin webbplats.

(Se http://www.konkurrensverket.se/nyheter/

LOU och LUF

Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Förhandling för offentlig sektor Rätt vid köp Framgångsrik affärsförhandling Affärssimulering offentlig upphandling Hållbara upphandlingar - Miljö och Sociala krav Buying Business Services Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning Offentlig entreprenadupphandling

Lär dig att upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentliga upphandlingar Silf erbjuder kvalitetssäkrade utbildningar för upphandlare som vill utvecklas och bli ännu skickligare i sin yrkesroll. Vi ger dig en fördjupad spetskunskap och ökad kompetens som du omedelbart kan praktisera och ha nytta av i alla typer av upphandlingsoch inköpsförehavanden. Du kan antingen läsa en enstaka kurs, ta en grundläggande upphandlingslicens eller gå ett komplett certifieringsprogram som är gångbart över hela världen. Givetvis kan du studera parallellt med ditt dagliga jobb.

Kursstarter Offentlig upphandling Grundutbildning offentlig upphandling: 14 september – Stockholm Affärsmannaskap offentlig upphandling: 14 september – Stockholm www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2015 Offentlig förhandlingsteknik: 16 september – Stockholm LUF Grund och Fördjupning: 23 november – Stockholm Besök www.silf.se för fler datum och fullständigt kursutbud

57

UPPHANDLING | i praktiken

Krav i upphandling ska ge nya jobb Statsminister Stefan Löfven lanserade nya grepp för jobbskapande på socialdemokraternas parti kongress i Västerås i förra veckan.

Det första är att offentliga upphandlingar ska inriktas på att ge arbetslösa jobb, rapporterar Dagens Nyheter. Enligt Löfven ger EU-reglerna utrymme för detta som Sverige nu ska utnyttja mer. Stefan Löfvens målsättning är att nya upphandlingskrav ska ge jobb åt 10 000 långtidsarbetslösa.

Men redan några dagar efteråt dömde flera experter ut de siffror som Stefan Löfven hoppas på, rapporterar Dagens Industri.

Stefan Holm, upphandlingsexpert på tjänsteföretagen Almega säger till OFFENTLIGA AFFÄRER att han är väldigt skeptisk till att man når ett sådant mål.

– Tidigare erfarenheter ger inte sådana resultat, förklarar han. Handlar om helt andra nivåer. Om man ska lyckas så måste upphandlarsidan och näringslivet enas om kring i

vilka upphandlingar det passar att ha sådana krav. Detta måste ske i dialogform, understryker Stefan Holm.

DI citerar även Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Han tror att kravet är möjligt att genomföra, men varnar för att ”rulla ut det i alltför stor skala”. Bergman tror inte att det går att främja både innovation och jobbskapande via offentlig upphandling, det är ett mål för mycket, uppger han för DI. Stefan Löfven utgår enligt DN från siffran 600 miljarder kronor årligen som delar av offentlig sektor upphandlar för. ”Om Sverige kunde aktivera bara hälften av det kapitalet på det här sättet skulle 10.000 personer kunna lämna långtidsarbetslöshet”, säger Löfven till DN. n

Statsminister Stefan Löfven

BO HÖGLANDER

Var slänger du tidningen när du läst den?

Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt avfall och vi vet att varje område har sina speciella förutsättningar. Vi hjälper dig sortera och återvinna mera och ger därmed möjlighet till ökad miljöprofilering för ditt företag.

Vi erbjuder tillgång till daglig support i källsorteringsarbetet via vår personal som aktivt stödjer, utvecklar och utbildar dig som kund i källsortering och miljöengagemang.

Vi kallar det plustjänster, läs mer på srvatervinning.se/plus

Tillsammans för miljön 58

Offentliga Affärer 3 2015 | www.offentligaaffarer.se

FÖRVARINGSSYSTEMET SOM GER DIG ULTIMAT INREDNINGSFRIHET!

Design: Tim Alpen Design

FÖRVARINGSSYSTEM MAX Max Förvaring är ett unikt system speciellt utvecklat och anpassat för bl.a förskolans krav, där man enkelt kan skapa rum i rummet. Det finns 7 olika grundmoduler att välja mellan. Till dessa väljer man sedan bestämd höjd, djup, färg och vad de ska stå på. Detta ger max valfrihet och flexibilitet! Oavsett vilka moduler man väljer så passar de alltid ihop i höjdled och djup vilket gör att inredningen blir mer sammanhållen och stilfull.

Kontakta oss redan idag och beställ vår broschyr!

ABA Skol AB • Scheelegatan 7 • 212 28 Malmö Telefon: 040 – 680 50 00 • E-mail: mobler@abaskol.se

www.abaskol.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Har alla en plats i framtidens digitala samhälle?

PTS arbetar för digital delaktighet för alla.

Varför och hur kan du läsa om på pts.se/funk