Offentliga Affärer nr3

25år

Fö r att k uns k ap är källan till god a af f ärer

NU M M E R 3 Jun i 20 1 7 | P R I S 9 9 kr

ÄNTLIGEN DAGS:

ALMEDALEN

2017 DIREKTIVET OM NÄTSÄKERHET PÅVERKAR OFFENTLIG SEKTOR

TRYGG

& SÄKER – Ett initiativ för en mötesplats kring trygghetsfrågor

U pphandlade

kontrakt

Hur ska dataskyddsförordningen hanteras?

VESNA

JOVIC DIGITALISERING OCH VÄSSAD VÄLFÄRD

25:e årgången | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

DIGITAL TRANSFORMATION

2.0

ETT URVAL AV ÅRETS TALARE

Eva Hamilton

f.d. VD, Sveriges Television

Ann Hellenius

CIO, Stockholms stad

Ardalan Shekarabi Civilminister

Per Schlingmann

Föreläsare & f.d. chefsstrateg hos Moderaterna

Anna-Karin Hatt VD, Almega

Niklas Myhr

Professor, Chapman University

X-road, en del av den svenska digitala förvaltningsmodellen?

Heiko Vainsalu, X-road Area Manager, Ardalan Shekarabi, Civilminister

PANELDEBATT Digital Transformation inom offentlig sektor - Vem tar ansvar och vad förväntas av dig som ledare?

Ardalan Shekarabi, Civilminister; Anna-Karin Hatt, VD, Almega & Ann Hellenius, CIO, Stockholms stad m.fl.

Världen förändras – Gör du?

Per Schlingmann

ÅRETS HÖJDPUNKTER Generation Z – Förstå dem för att nå dem!

Katarina Graffman kommer förklara hur vi ska nå ut till Generation Z, postmillenium-generationen.

Katarina Graffman, Doktor i antropologi

Globala Trender inom Sociala Medier och Digitala Strategier Niklas Myhr kommer gå igenom heta trender och goda exempel inom digital kommunikation och marknadsföring Niklas Myhr, Professor, Chapmans University

Världen förändras – Gör du?

I denna föreläsning ger Per Schlingmann sin bild av digitaliseringen och hur det påverkar kommunikation och ledarskap.

Per Schlingmann, Föreläsare & fd. chefsstrateg hos moderaterna

Mötesplatsen för Sveriges offentliga kommunikatörer är tillbaka

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2017 MÅNDAG 3 JULI

TISDAG 4 JULI

08.00 - 08.30 FRUKOSTMINGEL MED OFFENTLIGA AFFÄRER

08.30 – 09.00 FRUKOSTMINGEL MED

08.30 – 09.15 PANELSAMTAL: FRAMGÅNGSRIKA

09.00 – 09.45 PANELSAMTAL: SVÅRA VÄGVAL VID HÅLLBAR UPPHANDLING

KVINNLIGA LEDARE SOM FÖREBILDER Medverkande: Antje Jackelén, Ärkebiskop, Svenska Kyrkan; Magdalena Gerger, VD och Koncernchef, Systembolaget; Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus; Vesna Jovic, VD, SKL Sveriges Kommuner och Landsting; Sofia Gerstenfeld, VD, Visma Enterprise; Bo Höglander, Offentliga Affärer, Moderator

09.30 – 10.00 FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP - LOTTERI ELLER VETENSKAP?

OFFENTLIGA AFFÄRER

Medverkande: Zofia Sola, Chef Förvaltningsenheten, Statens Inköpscentral Vid Kammarkollegiet; Sebastian Svartz, Jurist & Hållbarhetsansvarig, Statens Inköpscentral Vid Kammarkollegiet; Bo Höglander, Moderator

10.15 – 10.45 KAN MAN FÖRHANDLA SIG TILL EN AFFÄR MED DEN OFFENTLIGA SEKTORN? Medverkande: Magnus Nedström, Advokat, Advokatbyrån Sigeman & Co; Markus Mårline, Advokat, Advokatbyrån Sigeman & Co

Medverkande: Ulf Lindberg, VD, Enhancer Consulting

10.15 - 10.45 BIDRAR OFFENTLIG UPPHANDLING TILL ATT SKAPA EN KVINNOFÄLLA? Medverkande: Johannes Schiölde, Affärsutvecklingschef, Jurek Rekrytering och Bemanning

11.00 - 11.30 DEN NATIONELLA SÄKERHETSSTRATEGIN – HUR NÅR VI MÅLEN?

11.00 - 11.45 PANELSAMTAL: HUR MÖTER VI EFTERFRÅGAN PÅ SVENSKA, REGIONALA LIVSMEDEL TILL OFFENTLIG SEKTOR? Medverkande: Matilda Ernkrans, Riksdagsledamot, Miljö- och Jordbruksutskottet (S); Jonas Jacobsson Gjörtler, Riksdagsledamot, Miljö och Jordbruksutskottet (M); Stefan Calrell, Försäljningschef Offentliga kunder, Martin & Servera; Sara Jervfors, Kostchef, Södertälje Kommun; Johan Hellgren, Lokalproducent, Skags Gård

Medverkande: Anders Ygeman, Inrikesminister, Regeringen; Bo Höglander, Offentliga Affärer, Moderator

13:15 - 14:00 DEBATT: ÄGA ELLER HYRA KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER - HUR KOMMUNEN BÄST PLANERAR FÖR SKIFTANDE BEHOV

13.15 – 14.45 PANELSAMTAL: HAR VI RÅD ATT

Medverkande: Hans Lind, Professor, KTH; Mattias Bokenblom, Forskningsansvarig, Kommuninvest; Thomas Jansson, Sverigechef, Parmaco; Henrik Örneblad, Affärsområdeschef, Huddinge Kommun; Hans-Petter Rognes, VD, Kommunfastigheter i Knivsta; Anna Lidvall Gräll, Fastighetschef, Uppsala Kommun; Bo Höglander, Offentliga Affärer, Moderator

ERBJUDA CANCERPATIENTER MOLEKYLÄR TESTNING? Medverkande: Fredrik Enlund, Docent, Genetiker i Molekylär patologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Elin Karlsson, Vice Ordförande Sjukhusläkarna, Ledamot, Läkarförbundet; Nils Wilking, Leg. Läkare, Docent, Strategisk Rådgivare Cancer, Region Skåne; Maria Anvret, Professor, Senior Rådgivare, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet; Mef Nilbert, Professor i Onkologi, Lunds universitet och Chef för RCC Syd; Jan Zedenius, Medicinskt Sakkunnig Cancerfonden; Marie Morell, Ledamot i Sjukvårdsdelegationen SKL, Oppositionsråd (M) Region Östergötland; Gun Forsslund, MD, PhD, Specialist i Klinisk Patologi & Cancerpatient Novartis; Nedjma Chaouche, Moderator

14:15 - 14:45 SCHYSSTA VILLKOR I ARBETSLIVET ÄR KRAV PÅ VILLKOR I ENLIGHET MED KOLLEKTIVAVTAL RÄTT VÄG ATT GÅ?

Medverkande: Shaniaz Hama Ali, Upphandlingskonsult, Colligio AB; Hanna Björknäs, Förbundsjurist, Byggnads; Stefan Holm, Näringspolitisk Expert, Almega; Paula Hägg, Konsult och Upphandlingsjuridiskt Ansvarig, Colligio AB

15.00 – 15.45 REGERINGENS NATIONELLA UPPHANDLINGSSTRATEGI - FRÅN ORD TILL UPPHANDLING Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Regeringen; Bo Höglander, Offentliga Affärer, Moderator

16.00 – 16.15 DEN RATIONELLA UPPHANDLINGSSTRATEGIN Medverkande: Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl; Olof Hallberg, Advokat, Advokatfirman Lindahl; Catharina Piper, Advokat, Advokatfirman Lindahl; Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl

15.00 – 15.45 PANELSAMTAL: KAN OFFENTLIGA INKÖP STIMULERA TILLVÄXT? Medverkande: Marianne Larsson, Innovationsdirektör, Innovation Skåne; Reidar Gårdebäck, Programdirektör, Medtech4health; Charles Edquist, Professor, Lunds Universitet, Medlem Regeringens innovationsråd; Mats Persson, Ekonomiskpolitisk Talesperson, Liberalerna; Louise Strand, Ledamot SOI, Inköpsdirekör, SOI, Region Skåne; Åke Rosén, Serieentreprenör och Grundare, Gaia Biomaterials; Susanna Bill, Sustenance, Moderator

16:00 - 16:45 DEBATT: UPPHANDLINGSPERSPEK16.15 – 17.00 DEBATT: ALTERNATIVA FAKTA INOM OFFENTLIG UPPHANDLING Medverkande: Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl; Stefan Holm, Näringspolitisk Expert, Almega; Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten; Samuel Engblom, Samhällspolitisk Chef, TCO; Eva-Lotta Löwstedt, VD, SKL Kommentus; Roger Himmelsköld, Upphandlingschef, Uppsala Universitet, Styrelseledamot, SOI

TIV PÅ VÄLFÄRDSUTREDNINGEN - WHAT’S HOT, WHAT’S NOT? Medverkande: Anders Asplund, Chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten; Håkan Tenelius, Näringspolitisk Chef, Vårdföretagarna; Germund Persson, Chefsjurist, SKL Sveriges Kommuner och Landsting; Ellen Hausel-Heldahl, Projektledare, Svenskt Näringsliv; Eva-Lotta Sandberg, Affärsområdeschef, Humana; Oskar Taxén, Jurist, Kommunal; Catharina Piper, Advokatfirman Lindahl, Moderator

MÅNDAG 3 JULI - TORSDAG 6 JULI Offentliga Affärers tält, Wisby Strand, Strandvägen 4 TORSDAG 6 JULI

ONSDAG 5 JULI 08.00 – 08.30 FRUKOSTMINGEL MED OFFENTLIGA AFFÄRER

08.30 – 09.00 FRUKOSTMINGEL MED OFFENTLIGA AFFÄRER

08:30 - 09:15 DEN SVENSKA

09:00 - 09:30 ÖPPEN KÄLLKOD SOM NYCKEL TILL

ÖVERPRÖVNINGSHYSTERINS KONSEKVENSER

FRAMGÅNG

Medverkande: Shaniaz Hama Ali, Upphandlingskonsult, Colligio AB; Paula Hägg, Konsult och Upphandlingsjuridiskt Ansvarig, Colligio AB; Martin Kruse, Styrelseledamot SOI och Verksamhetsområdeschef, Arbetsförmedlingen; Björn Bergström, Partner Advokat, Ramberg law; Maria Krantz, CEO och Senior Legal Advisor, TED LAW

Medverkande: Göran Westerlund, Digitaliseringsledare, Alingsås Kommun; Jonatan Lindholm, Projektledare, Alingsås Kommun

09:30 - 10:00 PANELSAMTAL: FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR – OM ATT GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING MED DIGITALISERING INOM VÅRD OCH OMSORG Medverkande: Anna Ehrenberg, Professor I Omvårdnad, Styrelseledamot, Svensk Sjuksköterskeförening; Ulf Kvist, Regionöverläkare, Region Skåne; Niklas Eklöf, Strateg, eHälsomyndigheten; Anette Cederberg, VD, Acceptus; Annika Davidsson, Acceptus, Moderator

10:15 - 11:00 HUR DU SOM LEDARE LYCKAS MED DIGITAL TRANSFORMATION

09:45 - 10:30 PANELSAMTAL: HUR SAMVERKAR VI FÖR ATT NÅ ETT HÅLLBART SAMHÄLLE? Medverkande: AnnaLena Norrman, Direktör Hållbar utveckling & kvalitet, Martin&Servera; Per Simonsson, VD, Sustainable Business Hub; Marie Trogstam, Head of Sustainability Strategy, Telia; Julia Ahlrot, Växjö Kommun, Moderator

10:45 - 11:30 DITT FÖRTROENDEKAPITAL KAN RASERAS PÅ NOLLTID Medverkande: Natali Phalén, Generalsekreterare, Institutet mot mutor; Inga-Kari Fryklund, Förbundsdirektör, Almega Vårdföretagen

Medverkande: Joakim Jansson, Grundare & Reseledare, Digjourney AB

13:00 - 13:45 KAN DIGITALISERING OCH APPAR

11:15 - 12:00 TA VERKSAMHETEN TILL EN NY NIVÅ Medverkande: Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten; Niklas Tideklev, Innovation Procurement Strategist, Upphandlingsmyndigheten; Jenny Engström, Innovation, Upphandlingsmyndigheten; Sebastian Nordgren, Inköpschef, Nacka Kommun; Joakim Börjesson, Affärsområdeschef, Tieto SmartCare; Ann-Helené Klasson, Årets Offentliga Inköpare, Halmstads Fastighets AB

SÄNKA DEN KRAFTIGT ÖKANDE PSYKISKA OHÄLSAN? Medverkande: Jonas Svensson, CEO, Twoact AB

13:00 - 13:45 VERKSAMHETSEFFEKT VID OFFENTLIGA AFFÄRER – EN ILLUSION? Medverkande: Stefan Berg, Affärsutvecklare, Hewlett Packard Enterprise; Magnus Josephsson, Affärsutvecklare & Jurist, Magnus Josephsson AB; Patrik Nilsson, Hewlett Packard Enterprise, Moderator

14:00 - 14:45 HANTERING AV PERSONUPPGIFTSSKYDD OCH CYBERSÄKERHET PÅ EN DIGITAL OCH OFFENTLIG ARENA Medverkande: Hans Dahlquist, Affärsområdeschef Risk och Säkerhet, Rote Consulting AB; Fredrik Rehnström, Vice VD, Rote Consulting AB; Cristina Portnoff, Seniorkonsult, Rote Consulting AB

15:00 - 15:45 PSYKISK E-HÄLSA – VAD KAN VI FÖRVÄNTA OSS I FRAMTIDEN? Medverkande: Piotr Gorski, Marknadschef, 21 Century Mobile; Herman Holm, Överläkare, Psykiatri Skåne; Fredrik Sparring, Företagsläkare, Västra Götaland; Tomas Bokström,Projektledare, SKL

16:00 - 16:45 ERSÄTTNINGSMODELLER FÖR EN DIGITALISERAD VÅRD - KRONIKERNA BORTGLÖMDA I DAGENS DEBATT? Medverkande: Thomas Bergqwist, Cross Technology Solutions AB; Marianne Larsson, Innovationschef och Projektledare, Innovation Skåne, HealthTech Nordic; Marit Vaagen, VD och grundare, Sirona Health Solutions; Niels Paarup-Petersen, Gruppledare (C) och Medlem beredning för e-hälsa, Region Skåne; Thomas Frostberg, (Moderator), Ekonomisk skribent, HD-Sydsvenskan, 8till5 och DN Global Utveckling Emma Spak, Samordnare av Nära Vård, SKL Sveriges Kommuner och Landsting

VÅRA PARTNERS:

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

LEDARE

r till goda affäre ap är källan För att kunsk

25år

kr i 2017 | P R I S 99 NUM M E R 3 Jun

ÄNTLIGEN DAGS:

ALM EDAL EN

20 17 DIREK TIVET OM NÄTS ÄKER HET PÅVER KAR OFFEN TLIG SEKTO R

TR YG G

& SÄK ER en mötes– Ett initiativ för sfrågor plats kring säkerhet

U pphandlade

kontrakt

Hur ska dataskyddsförordningen hanteras?

VESNA

JOVIC DIG ITAL ISER ING OCH VÄS SAD VÄL FÄR D

kap | Hållba rhet altnin g | Ledars | Juridik | E-förv | Uppha ndling 25:e årgån gen

Sommaren är kort

- så även Almedalsveckan

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Lennart Olsson lennart.olsson@solvicom.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Patrik Koc Strömberg patrik.stromberg@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter Cristina Petrescu Karina Bredenberg Hanna Lundqvist Mikaela Carlberg

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Ja, den klassiska slagdängan av Tomas Ledin avslutas väl inte riktigt så, men känns lite extra närvarande i år när vädret varit minst sagt instabilt och solen endast lyser sporadiskt över det svenska landskapet.

Och snart är vi där, mitt i denna hat-älskade Almedalsvecka där roséminglens storlek och mängd slår nya rekord år efter år och somliga med rätta anser att politiken hamnat något på undantag medan det ”kommersiella” får ökat utrymme. Ja, jag är nog benägen att hålla med. Men vad gör väl det? På Gotland, under

Almedalsveckan, skiner solen nästan alltid. Åtminstone under de sju år som Offentliga Affärer varit på plats har solen faktiskt till största delen varit närvarande hela sex av sju år. En mycket god statistik för ett annars lite lätt solfattigt land kan jag tycka.

Just solen, värmen och sommaren ger oss svenskar lite extra kraft, så är det inte just det som behövs i det politiska klimatet av idag?

Lite nya krafter kan aldrig skada, utan snarare tvärtom göra underverk. Kanske är det här de nya idéerna kan födas och få näring? Kanske är det här vi vänder lite extra på stenarna, bara därför att vi orkar? Jag tror nog att både näringsliv, tjänstemän och politiker behöver en sådan mötesplats där allt kan smälta samman, där framåtandan är stor och där ny energi till människan skapar nya möjligheter för vår gemensamma välfärd. Sommaren må vara kort, men just därför är det ju så viktigt att fånga in och njuta av den sommar vi får.

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Med detta vill jag önska dig välkommen till vårt tält under Almedalsveckan och passa på att samtidigt önska dig en glad sommar och solig ledighet.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

KUNSKAPSFÖRETAGET SOM LEVERERAR EFFEKTIVT I VARDAGEN Vi förändrar till det bättre

Vi säger som det är

Vi bryr oss om

PROFESSIONALISM

RAK KOMMUNIKATION

OMTÄNKSAMHET

Helt självklart. Men det kan vara bra att veta att vi arbetar målinriktat och metodiskt. Och ger trygghet genom att förankra uppdragsprocessen och kvalitetssäkra resultaten.

Sanningen är smärtsam, men uppriktig, eller hur? Att vi är uppriktiga mot varandra ger bättre resultat. Vi ger ärlig, rättvis och konstruktiv återkoppling på personnivå.

Lika modern som gammalmodig egenskap, men fortfarande högst aktuell. Vi tar reda på om hjälp och stöd är önskvärt. Att få ge hjälp är lika värdefullt som att få ta emot hjälp.

NYFIKENHET

PERSONLIGT ENGAGEMANG

Vi är lyhörda för nya kunskaper. De driver oss framåt. Nyfikenheten ger innovativa och givande utmaningar för våra kreativa medarbetare.

Vår viktigaste drivkraft. Det predikar vi för våra kunder – och för oss själva.

Därför vet vi att alla drar åt samma håll.

PRESTIGELÖSHET Vi delar gärna med oss av vår kompetens. Och lyssnar gärna på vad andra kan lära oss. Att bjuda på resultatet är vårt sätt att signalera framgång.

KONTAKTA OSS Hemsida: www.actea.se E-postadress: info@actea.se Telefon: 031-15 26 40

Offentliga Affärer nummer 3 2017

Profilen Vesna Jovic

Sedan i våras är Vesna Jovic ny vd på SKL, Sveriges kommuner och Landsting, som organiserar en stor del av svensk välfärd, sjukvård, skola och service, samt en rad lokala myndighetsfunktioner.

23 | hållbart samhälle Att ta hjälp av robotar i till exempel äldreomsorgen är något som många ryggar för. Många beslutsfattare har ännu svårt att greppa nyttan med exempelvis en ät-robot. Men det är redan verklighet, om än ganska nytt som fenomen.

27 | säkerhet Trygghets- och säkerhetsfrågor är idag högaktuella inom alla områden och nivåer. Det är inte bara hot mot den nationella säkerheten i form av terrordåd och kränkning av nationsgränser utan även IT-sabotage och IT-spionage som drabbar både allmänheten, samhället och företag...

30 | offentlig IT

12 32

36

Livet blir bättre med AI Artificiell Intelligens (AI) är på rejäl frammarsch. När man pratar om det tänker kanske de flesta på hur AI kan användas i tekniska eller industriella sammanhang. Men faktum är att AI kan göra störst nytta i olika samhällstjänster, speciellt inom vård och välfärd.

Läs mer på sidan 16.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft inom EU. Men nu kommer NIS-direktivet som påverkar den offentliga sektorn.

43 | debatt Dataskyddsförordningen kommer 2018 att ersätta personuppgiftslagen och medför ett stort antal ökade krav på upphandlande myndigheter. Det införs väsentligt höjda sanktioner i förhållande till dagens regler vid behandling av personuppgifter, upp till fyra procent av omsättningen eller 20 miljoner euro.

49 | upphandling Det är hög tid att bygga en insatsstyrka för den offentliga affären, tycker en grupp sakkunniga inom offentlig upphandling.

58 | juridik Ramavtal i offentlig upphandling.

Det är ämnet i en 40-sidig skrift från Advokatfirman Kahn Pedersen.

11

PROFILEN | Vesna Jovic

BRINNER FÖR DIGITALISERING OCH VÄSSAD VÄLFÄRD Text Bo Höglander

Sedan i våras är Vesna Jovic ny vd på SKL, Sveriges kommuner och Landsting, som organiserar en stor del av svensk välfärd, sjukvård, skola och service, samt en rad lokala myndighetsfunktioner.

år. Dessförinnan har hon också varit invandrarkon-

Vilka är de viktigaste utmaningarna för SKL och dess medlemmar framöver?

sulent, chef för SFI, kommundelschef i Segeltorp

– Den långsiktiga finansieringen av våra väl-

och socialchef.

färdstjänster är en utmaning. Andelen barn/

Hon tvekade inte en sekund att tacka ja till jobbet

ungdomar och äldre ökar i förhållande till männ-

när frågan kom.

iskor i arbetsför ålder. Därmed ökar behoven av

– Det går inte att tacka nej till ett sådant uppdrag.

välfärdstjänster snabbare än skatteunderlaget.

Det är ett fantastiskt spännande jobb med stora

Det betyder enkelt uttryckt att färre ska försörja

möjligheter att påverka hur framtiden ska se ut för

fler. Så vi kommer att behöva både arbeta

våra medlemmar, kommunerna och landstingen,

smartare och förmodligen längre. Det blir också

förklarade Vesna Jovic för Dagens Medicin när

viktigt att till exempel snabbare få in människor

det blev klart i december 2016 att hon utsetts till

i arbete.

Hon kom närmast från jobbet som kommundirektör i Huddinge kommun, ett jobb hon hade i åtta

posten.

– Kompetensförsörjningen är en annan utmaSKL ville ha en person som kunde och ville driva

ning som vi kämpar med i offentlig sektor. Vi

utveckling i alla dess former och är det något som

har ett antal yrken där vi har svårt att rekrytera.

Vesna Jovic är känd för så är det just det.

Dels behöver vi fortsätta med att nå ut med

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med

vilka viktiga och intressanta arbeten som finns

Vesna Jovic mitt i sommarvärmen.

i offentlig sektor, dels behöver staten se till att det tillkommer fler utbildningsplatser. Vi behöver

Hur kändes det när du fick frågan om att bli vd på SKL?

också fortsätta att arbeta med att göra våra arbetsplatser attraktiva på olika sätt.

– Det kändes otroligt roligt, spännande och hedrande.

– Ytterligare en utmaning, men också en möjlighet, är digitalisering. Vi behöver bli bättre på att

12

g

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Personligt:

Namn: Vesna Jovic Bor: Vasastan, Stockh olm.

Född: 1961 i Belgrad, Serbien.

Familj: Sambo, två ba rn, ett barnbarn.

Intressen: Påta i jorden på lantstället, läsa, resa och träna.

Kopplar av: Umgås me d familjen och åka till lantstället.

Bakgrund: Utbildad soc ionom vid Högskolan i Örebro. Kommundirektö r i Huddinge kommun. Övriga uppdrag: Ledam ot i regeringens råd för digitalisering av det offe ntliga Sverige.

PROFILEN | Vesna Jovic

digitalisera våra tjänster. Såväl interna som externa tjänster ut mot invånare. Våra invånare förväntar sig att kunna komma i kontakt med oss på olika sätt och när det passar dem. Det finns kommuner och landsting som har gått före och gör ett fantastiskt arbete. Här behöver vi dra nytta av det som redan finns på ett helt annat sätt än tidigare!

Vi behöver också samordna oss bättre på en nationell nivå staten och SKL.

Hur är det att göra karriär i offentlig sektor och vilket råd vill du ge unga som funderar på sin framtid och överväger privat eller offentlig sektor?

– Det är fantastiskt roligt och stimulerande! Oavsett var man arbetar i offentlig sektor så arbetar man med samhällsutveckling. Man gör skillnad för människor varje dag.

Det finns en oerhörd bredd inom offentlig sektor. Man kan arbeta nära invånarna, som på sjukhus, skola eller socialtjänst, men man kan också arbeta med långsiktiga strategiska frågor. Nästan allt finns inom offentlig sektor.

lagstiftning som medför kännbara straff för hot och våld mot förtroendevalda”, skrev hon.

– Om man intresserad av samhällsutveckling så är det den offentliga sektorn man ska välja. Där finns stora möjligheter

Det var SKL:s egen tidning Dagens Samhälle som nyligen

att både göra en personlig utvecklingsresa samtidigt som

presenterade en enkät som visar att en majoritet av ledande

man bidrar till ett bättre samhälle. Jag har fått förmånen att

kommunpolitiker har varit utsatta för hot, trakasserier, ska-

göra det. Och jag har aldrig ångrat mig!

degörelse och ibland rena dödshot. Två tredjedelar av alla tillfrågade kvinnliga politiker och knappt hälften av alla manliga

Vilken roll spelar din bakgrund för ditt samhällsengagemang?

har fått ta emot hot och hat. Många lever med personskydd och under dödshot.

– Jag är uppvuxen i en familj där intresset var stort för det som hände i omvärlden och där vi ofta diskuterade sam-

– Det är en skrämmande bild av hur politikers vardag kan se

hällsutveckling. Jag har alltid varit intresserad och haft idéer

ut, något som vi på SKL länge har uppmärksammat, förklarar

om hur olika problem skulle kunna lösas. Det var högt i tak

Vesna Jovic.

hemma och vi behövde inte tycka lika. Min uppväxt har naturligtvis präglat mig och mina livsval.

Integration via arbete Integrationen är en annan het fråga som Vesna Jovic är enga-

Vad gör du helst på din fritid och vilken är din bästa avkoppling?

gerad i. Med sin bakgrund som invandrarsamordnare, rektor

– Jag tycker om att umgås med familj och vänner. Den

vet hon vad hon pratar om. Huddinge har länge haft en stor

bästa avkopplingen är att vara på landet, påta i jorden och

andel människor med annan etnisk bakgrund.

för SFI och chef för flyktingmottagningen i Huddinge kommun

ha en bra bok till hands.

För DN berättade Vesna tidigare att Huddinge var tidigt ute

Hot mot förtroendevalda

med att nyanlända inte bara ska läsa svenska utan också

Vesna Jovic har nyligen tagit upp de hot som många

praktisera. Det är på arbetsplatser man träffar nya människor

förtroendevalda politiker tvingas utstå. Hon tog upp det i

och lär sig hur samhället är uppbyggt.

en av sina krönikor på SKL:s webbplats. ”Sverige har över

14

40 000 förtroendevalda som lägger tid och engagemang

– Min syn är att bostad och arbete är det viktigaste för

på att utveckla vårt samhälle. Var och en är en viktig del

integrationen. Då blir man också en bra förebild för sina barn

av den demokrati som vi vill värna, därför behöver vi nu en

vilket påverkar nästa generation, avslutar Vesna Jovic.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Vi kan offentlig upphandling Välkommen till seminarium i Almedalen 2017 med advokaterna Magnus Nedström och Markus Mårline från Sigeman & Co. Förhandlingar vid offentliga upphandlingar Tisdagen den 4 juli 2017 kl 10.15 Offentliga Affärers seminarietält på Strandvägen 4

Hoppas vi ses där!

Sigeman & Co är en advokatbyrå inriktad på affärsjuridik. Byråns jurister har en bred grundkompetens och är övertygade om att den som inte förstår helheten aldrig kommer kunna lösa sina uppdragsgivares problem på bästa sätt. Men vi är också specialister. Några rättsområden ägnar vi en särskilt stor del av vår arbetsdag åt.

Offentlig upphandling är en av dessa discipliner. Vår rådgivning omfattar alla typer av transaktioner mellan upphandlande myndigheter och leverantörer, förutom rena upphandlingsfrågor även rådgivning i större projekt, avtalsskrivning, förhandlingar, utbildning och biträde i rättsliga tvister.

www.sigeman.se

KRÖNIKA

LIVET BLIR BÄTTRE MED

AI

[Text Cristina Petrescu]

Artificiell Intelligens (AI) är på rejäl frammarsch. När man pratar om det tänker kanske de flesta på hur AI kan användas i tekniska eller industriella sammanhang. Men faktum är att AI kan göra störst nytta i olika samhällstjänster, speciellt inom vård och välfärd.

Vi har själva datan, men nyttjar den inte Vi har massor av data runt omkring oss men tar inte till vara på den på bästa sätt. Och data är bara värd något när vi omvandlar den till information.

Med AI kan du analysera enorma mängder data på några sekunder, hitta mönster och göra korsreferenser i realtid. När vi kan kombinera data från olika källor och få den analyserad kan vi också förbättra våra beslutsprocesser, vilket i sin tur leder till bättre, och smartare beslut.

En av de kanske största fördelarna med AI är att den kan lära säg saker och ting över tid, vilket gör att den kan förutse resultaten av olika typer av beslut. Desto mer data AI har att använda sig av, desto mer exakta blir de här förutsägelserna,jämfört med förutsägelser som endast baseras på statistik eller historiska utfall. Detta är bakgrunden till att vi nu jobbar med ett antal testprojekt tillsammans med våra kunder för att undersöka hur vi kan kombinera data och AI på bästa sätt för att skapa större värde för samhället och den enkilde individenLåt oss ta en titt på hur detta kan påverka våra vardagsliv.

Cristina Petrescu

16

Nyttja en stads resurser mer effektivt och förbättra livskvaliten för den enskilde individen Vi har precis satt igång med ett spännande projekt med en av våra storstadskunder där vi kombinerar data som samlats in från barns tidiga utbildning, deras sociala miljö och deras vårdhistoria. Syftet med dataanalysen är att kunna tillhandahålla tjänster på ett mer proaktivt sätt och förhindra exempelvis utanförskap.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Ett av målen med studien är att kombinera datafiler som tidigare hållits åtskilda för att kunna skapa helt nya typer av insikter och bättre service. I det här fallet används AI för att tidigt kunna identifiera de invånare som är i störst behov av vård- och socialtjänster. På sikt skulle det kanske bli möjligt att kunna nyttja stadens resurser på ett bättre sätt, samtidigt som livskvalitén förbättras för den enskilda individen.

En värdefull ålderdom Ju längre en person kan leva kvar i sitt eget hem, desto lyckligare brukar personen i regel vara. Smarta verktyg, i kombination med effektiv analys, kan ge en bättre ålderdom.

Sensorer och lokaliseringsarmband kan skicka information om en persons fysiska tillstånd, geografiska läge, kroppsrörelser samt annan data som är nödvändig för att på distans kunna hålla koll på personens välbefinnande. Användarvänliga videokonferensverktyg gör att en brukare enkelt kan få ett personligt möte med exempelvis vårdpersonal, någon anhörig och andra rådgivare.

AI använder datan för att göra prognosanalyser, vilka gör att man kan vidta snabba åtgärder när de behövs. En plötslig förändring från det normala utlöser en automatisk respons från

den vårdpersonal som berörs. Den här typen av tillståndsövervakning gör att man kan känna sig säkrare i sitt hem under en längre tid av sitt liv. Samtidigt så gör förutsägande vård att man kan minska kostnaderna för det som t.ex. annars kanske hade blivit en dyr och resurskrävande sjukhusvistelse.

Datadriven trafik Ett annat exempel: En av vår världs stora utmaningar idag är luftföroreningar, trafikstockningar och bilköer. I ett våra projekt installerades ett antal relativt billiga Android-kameratelefoner på bilisters instrumentpaneler. Kamerorna skickade video, i realtid, varefter man med hjälp av AI kunde avgöra vilka typer av fordon som rörde sig i vilken riktning, vid vilken tid, vid vilken plats och i vilken hastighet.

Det gav en mer exakt bild av den aktuella trafiksituationen, vilket i sin tur kunde utlösa automatiska åtgärder för trafikstyrning.

Sundare skolor och bättre inlärningsförmåga Tänk dig sensorer som mäter temperatur, belysning, ljudnivå och luftkvalité i ett klassrum. AI använder datan för att söka korrelationer mellan miljöfaktorer och inlärningsförmåga. Problem med exempelvis

uppvärmning eller fuktighet kan upptäckas tidigt, vilket också kan ge både billigare och enklare reparationer, även i förebyggande syfte.

Vad gäller eleverna, så kan data från olika källor vara till hjälp för det enskilda inlärandet. Det bidrar till att identifiera flaskhalsar och hjälpa lärare att förutse exempelvis motivation och inlärningsutveckling hos enskilda elever.

Balansen mellan individuellt välbefinnande och samhällskostnader Dessa fall pekar på att AI kan hjälpa oss till en tryggare och lyckligare barndom, öka vårt inlärande, förebygga utanförskap, hålla oss friskare, ge oss bättre samhällstjänster och bättre boende och låta oss leva våra sista år lyckligare och tryggare.

AI kan ge oss bättre tjänster och upplevelser i våra liv och samtidigt öka produktiviteten.

Men för att ekvationen ska gå ihop behöver vi kombinera data med AI inom både vården, välfärden och det offentliga.

Big Data, Internet of Things och AI utlovar så otroligt mycket vad det gäller att skapa mervärde i våra vardagsliv, men även för samhället i stort. n

KVALITETSKONST

på nätet

GA LLERI B E R GM AN GB K WEBBS IDA + W E BB S HO P

www.galleribergmankarlstad.se

< Moderator Jan Bylund och Maria Bauer

Maria Bauer

Årets Beteendevetare 2016 Text och foto: Patrik Koc Strömberg

Vad tycker du var viktigast under konferensen

Vad är det som gör du till en framgångsrik

och mötesplatsen Beteende & Folkhälsa?

beteendevetare?

– Det var roligt att se vilken variation det var på alla som kallar

– Har alltid varit en person med positiv energi, stor passion och

sig för Beteendevetare. Spridningen var inte bara på vilken

varit engagerad i vård och omsorg ända sedan 1990. Nu, 27

bakgrund man har utan även vilka branscher och positioner

år senare, får jag fortsätta arbeta inom vård, omsorg, skola och

man befinner sig på.

rättsväsende med att utbilda inom bemötande och konflikt-

Hur kändes det att bli utnämnd till Årets Beteendevetare 2016?

– Fantastiskt roligt! Det var väldigt roligt att få den här utmär-

hantering som jag alltid har velat göra. Jag har träffat mer än 100 000 medarbetare under åren och alltid levererat i toppkvalité med högsta betyg från deltagarna.

kelsen under banketten och har dessutom gett många ringar

Vilka är de största utmaningarna för beteende-

på vattnet. För min del har det också gett bra uppmärksam-

vetare just nu?

het efter utnämningen.

– Största problematiken, som jag ser det, är hur man definierar sig som beteendevetare. Vad är en beteendevetare? Det är en

LITE OM MARIA BAUER

< 18

Maria Bauer är beteendevetare, utbildad handledare, författare och föreläsare om bemötande av hot och våld i arbetslivet. Hon har 25 års yrkeserfarenhet från socialt

stor risk om vi inte kan förtydliga vad vi beteendevetare gör. Det riskerar att bli ett urvattnat begrepp och blir svårt i konkurrensen om exempelvis anställningar och löner. Vi har en stor utmaning framför oss att beskriva vem beteendevetaren verkligen är.

arbete, rättsväsende, vård och omsorg.

Vad skulle du vilja se på Beteende & Folkhälsa

Hon är expert på bemötande av aggressiva individer

under nästa år?

och har tillsammans med professor Marianne Kristians-

– I år var det många som berättade om sina erfarenheter kring

son skrivit boken Hot och våld på jobbet (Studentlitte-

sina verksamheter. Nästa år skulle jag gärna vilja se ett makro-

ratur, 2012). Hon driver företaget Maria Bauer AB sedan

perspektiv. Hur ser samhället ut? Vad för beteenden har vi som

elva år tillbaka och erbjuder handledning, utbildning och

grupp och hur påverkar detta samhället, arbetsplatserna och

rådgivning för personal inom vård, skola, omsorg och

livet i övrigt? Det var ett trevligt program i år med hög kvalité och

rättsväsende.

jag ser framemot vad nästa år kan erbjuda! n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

BO

KA eFÖRVALTNING K | i praktiken OS

TN

AD

SF

40% EL

10% RESOR

35% ENTREPRENAD

10% KONTORSMATERIAL

RI

DE

M

5% LIVSMEDEL

INKÖPSANALYS PÅ RIKTIGT Med InExchange Inköpsanalys får ni helt nya insikter i era inköp och utgifter.

Med rätt underlag ökar ni era besparingar, minimerar risker och tar kvalificerade beslut baserade på verklig fakta - allt via ett användarvänligt gränssnitt.

Boka en kostnadsfri demo där vi visar vad tjänsten kan göra för just er! inexchange.se/bokademo Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation med allt från inköp, fakturahantering till business intelligence.

19

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

www.inexchange.se

O

< Moderator Jan Bylund och Linus Holmgren

Linus Holmgren

Årets Rekryterare 2016 Text och foto: Patrik Koc Strömberg

Vad tycker du var viktigast under konferensen

inom offentlig sektor. Det är alltifrån socionomer, sjuksköterskor,

och mötesplatsen Rekrytering och Validering?

undersköterskor och lärare. Kandidater väljer heller ej första

– Det viktigaste tyckte jag var att det belystes hur svårt det

bästa som ringer utan det är idag kandidaternas marknad. Det

kan vara med både rekrytering och validering. Det var många

är vi som arbetsgivare måste attrahera dem, men framförallt

föreläsningar som gav bra inspiration hur man kan rekrytera

kunna behålla kandidaterna. Employer branding är än mer vik-

och hur svårt det kan vara att validera kunskap.

tigare idag då det är kandidaternas marknad och viktigt särskilt

Hur kändes det att bli utnämnd till Årets Re-

för oss som en liten kommun att kunna behålla våra anställda.

kryterare 2016?

Vad skulle du vilja se på Rekrytering och Valide-

– Det var riktigt roligt och förvånande. När jag satt där på

ring under nästa år?

banketten blev jag helt överraskad att det var jag som vann!

– Jag skulle vilja se lite fler faktiska hjälpmedel. Mer direkt ”så

Nomineringen har gett ringar på vattnet och många kom-

här gjorde vi”. Exempelvis se på utformningen av en annons

muner från hela landet som ringt och undrat hur vi praktiskt

och få se utfallet av den kampanjen. Jag ser gärna mer prak-

lyckas med rekryteringarna.

tiska fall där vi kan få ut mer kunskap och inte bara inspirations-

Vad är det som gör dig till en framgångsrik

föreläsningar. n

rekryterare?

– Jag har vågat ta nya vägar för rekrytering och hittar kandidater genom sociala medier. Det räcker inte att lägga ut en och hitta rätt kandidater.

Vilka är de största utmaningarna inom rekrytering idag?

– Utmaningen är att få tag på och attrahera de som vill arbeta

20

LITE OM LINUS HOLMGREN

<

annons och sen sitta och vänta. Vi måste vara där ute aktivt

Linus Holmgren arbetar idag som HR-konsult med rekrytering- och employer branding ansvar på Vallentuna kommun sedan 2015. Han har en bakgrund som rekryteringskonsult i privat sektor och är utbildad personalvetare.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Kvalitetssäkrade utbildningar och program med

internationell standard

Vi vet hur du lyckas med

framgångsrika inköp Med Silfs femstegsmetod kan du känna dig säker på vägen mot framgångsrika inköp.

Våra utbildningar, internationella certifieringsprogram, företagsakademier och konsulttjänster ger dig och din organisation rätt kompetens för framgång.

Silfs mål är att omsätta kunskap till lönsamhet för dig och din organisation. Vårt erbjudande består av utbildningar och konsulttjänster.

Våra inköpsutbildningar innehåller allt du behöver för att lyckas med framgångsrika inköp. De passar dig som arbetar på en operativ, taktisk eller strategisk

nivå och de finns anpassade för både privat och offentlig sektor.

Våra konsulttjänster erbjuder hjälp och stöd, t ex när din organisation ska implementera ett kategoristyrt arbetssätt.

SILFS FEMSTEGSMETOD

1

2

Mät inköpsmognad på verksamheten

Identifiera förbättringspotential och formulera målbild

3 Upprätta handlingsplan och utforma kategoristrategi för bättre inköpsprocess

4

54

Fyll på med rätt kunskap

Implementera i organsiationen

Framgångsrika inköp

Är du redo att ta nästa steg mot framgångsrika inköp?

Kontakta oss så berättar vi mer om hur du lyckas! Mejla oss på silfonline@silf.se eller ring våra kompetensrådgivare på 08-752 16 80. Mer information hittar du på www.silf.se

www.silf.se

LÅT TYSTNADEN TALA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID –NU MED PRIORITERAD ELDRIFT Ta dig till tystnaden, i tystnad. Outlander Plug-in Hybrid är inte bara utrustad med förfinade säkerhetssystem, ett nytt mediasystem och förbättrad fyrhjulsdrift, den har också begåvats med EV Priority Mode. Ett system som låter dig välja prioriterad eldrift med bara en knapptryckning. Så välkommen att uppleva en laddhybrid som låter dig upptäcka både vidderna och tystnaden, upplev Mitsubishi Outlander Plug-in Hybrid.

• RYMLIG SUV • SNABBLADDNING 25 MIN •NYTT KÖRLÄGE PÅ EL • FÖRBÄTTRAD FYRHJULSDRIFT

PRIS FRÅN 399 900 KR, FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 1 188 KR/MÅN Viktad förbrukning 1,7 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 41 g/km. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde 2017 netto per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrustad.

RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

HÅLLBART HÅLLBART SAMHÄLLE SAMHÄLLE

ROBOTTEKNIK

kan hjälpa äldre [Text Bo Höglander]

Att ta hjälp av robotar i till exempel äldreomsorgen är något som många ryggar för. Många beslutsfattare har ännu svårt att greppa nyttan med exempelvis en ät-robot. Men det är redan verklighet, om än ganska nytt som fenomen.

Bakgrunden är en snabbt åldrande befolkning, ett ”demografiskt skifte” och skenande vårdkostnader. Samtidigt råder både personalbrist och brist på resurser och kapital inom vården.

Smarta tekniska hjälpmedel kan bli lösningen.

Ett exempel är Karlstads kommun som beslutat att ät-roboten Bestic ska tillgängliggöras som en valbar tjänst för brukarna. Bestic är en form av äthjälp vid måltider för personer som saknar full rörlighet i händer och armar.

Det sker inom ramen för SOL, support quality of life, en gränslös satsning på användarvänliga välfärdstjänster och välfärdsteknologi som kan förbättra livskvaliteten och erbjuda större möjlighet till självständighet.

Projektet stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden ERDF, genom Interreg Sverige-Norge.

Ökad självständighet Pia Adenmark, projektledare inom SOL i Karlstads kommun, berättar att syftet är att öka självständigheten för kunden i måltidssituationer. Man ser det som en kvalitetshöjande insats där roboten är lämpligt som hjälpmedel för personer med neurologiska sjukdomar som ALS, MS, polio, Huntingtons, Parkinsons, stroke.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Ett svenskt företag som är med i utvecklingen av hjälpande robotar är Canio Care.

Bolaget är verksamt inom välfärdsteknologi med produkter inom robotik, augmented reality (”utökad verklighet”) och uppkopplade tjänster som fokuserar på människors grundläggande behov. I dag erbjuder man lösningar för ökad kvalitet på områdena aktivering, måltid, säkerhet och kommunikation.

g

23

HÅLLBART SAMHÄLLE SAMHÄLLE HÅLLBART

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Catharina Borgenstierna, vd på Canio Care.

Ni utvecklar olika tekniska hjälpmedel, bland annat robotik-lösningar, för äldre och handikappade i behov av stöd. Kan du berätta om bakgrunden och hur länge ni varit i det utvecklingsarbetet?

– Canio Care har arbetat sedan 2004 med utvecklingen av de produkter som vi erbjuder. jDome har utvecklats i samarbete med Högskolan i Halmstad i syfte att motivera och stimulera aktivering fysiskt och socialt för personer med demens. Bestic som äthjälpmedel kom till på initiativ av Sten Hemmingsson, en entreprenör som själv hade svårigheter att äta. Giraff slutligen kom till för att underlätta tillsynsbesök inom exempelvis hemtjänsten.

– Ambitionen i alla våra produkter är att utnyttja de tekniska möjligheter som finns för att underlätta självständighet, värdighet, glädje och kommunikation för människor med utmaningar i vardagen. Vi arbetar med drygt 20 universitet över hela världen för att utveckla och förbättra teknik som stöder människans grundläggande behov och underlättar självständighet i hemmet.

Många beslutsfattare har svårt att greppa nyttan och värdet i exempelvis en ät-robot. Det torde även gälla en stor del av allmänheten. Vad säger du till de tveksamma?

– De flesta tveksamma är nog personer som inte ser behovet ur ett individperspektiv utan utifrån ett vårdperspektiv. Större delen av allmänheten har inte heller ätsvårigheter och kanske inte vet hur det känns att dagligen behöva bli matad vid varje måltid. Värdet med ett äthjälpmedel är framförallt ökad självständighet, ökad värdighet, förbättrad kommunikation under måltiden, större aptit och intresse för måltiden. Rent medicinskt finns fördelar som att det blir lättare att svälja, mindre hosta och ökat matintag. För en vårdverksamhet minskar stressen i arbetet, resurser frigörs och det skapas en större flexibilitet i schemaläggning m.m.

– Med åldern kommer tyvärr ofta olika former av fysiska nedsättningar. Människor som drabbas av sådana här problem

24

behöver då hjälp med vardagliga aktiviteter som att äta, duscha eller gå på toaletten. Detta är tidskrävande aktiviteter som personalen tyvärr inte hinner med idag, till stor del på grund av personalbrist. Vård- och omsorgspersonalen gör ett jättefint jobb och behövs verkligen, men tyvärr är de för få. Idag kan äldre få vänta i flera timmar på att få gå på toaletten, bara för att personalen inte hinner med. Därför behövs den här typen av lösningar.

Hur ser man till att behålla humanitet och omtanke i användandet av robotteknik gentemot människor?

– Robotik skall inte användas ”gentemot” människor utan ”av” människor som vill ha tekniskt stöd, liksom en smart mobiltelefon eller en smart bil används av människor för att underlätta vardagen. Det är viktigt med säkerhet, som med all teknik, liksom att arbeta igenom införandet – det är människan som ställer kraven och villkoren på hur tekniken ska fungera.

– Omtanke och humanitet är otroligt viktigt i vård- och omsorg, idag är det inte alltid säkert att omtanke garanteras med mänsklig omsorg. Det råder stor brist på undersköterskor och fackförbundet Kommunal talar om en brist på 0,5 miljoner undersköterskor inom tre till fyra år. I en sådan arbetsmiljö, med hög stressnivå och optimerade scheman ner på varje minut, är det inte alltid säkert att värdighet och individuella behov får förtur.

– Robotiken ska framför allt ses som ett komplement, vars huvudsakliga syfte är att möjliggöra självständighet och avlasta personalen. Tanken är alltså inte att ersätta den mänskliga kontakten, utan snarare är det tekniken som kommer underlätta mänsklig närvaro i framtiden.

Hur långt har tekniken kommit och vilka exempel finns på användande?

– Bestic har funnits på marknaden sedan 2012 och används idag i cirka femton länder. I Sverige är det både kommuner och landsting som kan förskriva produkten som hjälpmedel, beroende på lokalt regelverk. Drygt 400 använder hjälpmedlet regelbundet och det fungerar alldeles utmärkt!

Vad finns mer att tillägga kring detta?

– Utmaningen som vårdsektorn står inför med den stora demografiska förändringen med en allt större andel äldre i befolkningen, samtidigt som personalgruppen minskar, är en verklighet redan idag. Den här utvecklingen gör att hela den offentliga sektorn behöver se över arbetssätt, organisation, kompetensfrågor samt även teknikstöd. Vi tror starkt att olika tekniska lösningar måste vara en del av ekvationen för att lösa framtidens vård- och omsorg.

– Sjukhus är idag väldigt välutrustade med mycket avancerad teknik för sjukhusbaserad vård, omsorgen har knappt någon teknik alls att tillgå trots att det är på hemmaplan som alltmer av omsorgen utförs. Det är därför viktigt att redan nu investera i teknik och planera för en infrastruktur där omsorgen kan utföras effektivt och med hög kvalitet i hemmet där man bor, avslutar Catharina Borgenstierna, vd på Canio Care.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Ett säkert val: DNV-GL certifierat personlighetstest

JobMatch Talent:

Lättolkat, svenskt, arbetspsykologiskt testverktyg.

Används när du rekryterar, leder och utvecklar personal.

Drygt 150 offentliga förvaltningar använder JobMatch Talent idag.

Anmäl dig här:

JA TACK! Jag vill prova JobMatch Talent gratis och se hur träffsäkert det är.

Online: www.provajobmatch.se E-mail: birgitta.undhagen@jobmatchtalent.com Ring: 031-33 55 945 eller 0703-48 13 19

Vad säger våra användare:

Certifierat av DNV-GL

“Vi använder JobMatch Talent i våra rekryteringar för att kvalitetssäkra att vi får rätt kandidat. Det är till stor hjälp och gör att matchningen mellan kandidat och uppdrag blir rätt.”

Annika Jonasson, HR chef, Lunds kommun “JobMatch hjälper mig i mitt arbete med att utveckla mig själv, mina medarbetare i ledningsgruppen och är ett viktigt verktyg i rekryteringsprocessen av chefer som stöd till intervjuer och referenstagning”. Catrin Eriksson, Förvaltningschef, BUF, Åmåls kommun “Vi använder JobMatch Talent vid rekrytering av olika personalkategorier och kan själva anpassa profilen på den tjänst vi vill besätta. Dessutom får vi värdefull hjälp vid avläsning av testresultaten. Vi använder även JobMatch Talent för personlig utveckling av vår personal”.

Conny Peterson, Operativ Chef, Värends Räddningstjänst

JobMatch Talent är granskat och certifierat av DNV-GL, Det Norske Veritas, enligt EFPAs nya

ÖVERTORNEÅ KOMMUN

JobMatch Sweden AB Skårs Led 3, 412 63 Göteborg

www.jobmatchtalent.com 031-33 55 940

Detta är Jurek Rekrytering & Bemanning AB Jurek Rekrytering & Bemanning AB är ett av Sveriges ledande rekrytering och bemanningsföretag. Vi är dessutom specialiserade på rekryteringar till den offentliga sektorn inom områdena Juridik, Ekonomi, Marknad, HR och Management. Med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall är vi över 250 anställda som jobbar dedikerat för att hitta just er Perfect Match.

Dagens arbetsmarknad rör sig allt snabbare och kandidatbristen har blivit en stor del av vardagen för många myndigheter, kommuner och offentligt ägda bolag. Det krävs ett starkt engagemang och ett proaktivt arbete för att anpassa sig efter rådande trender och hitta rätt kandidater. Här kommer Jurek in – vi är er förlängda arm när det kommer till Employer Branding och vi har alltid ett uppdaterat nätverk av kandidater samt Sveriges största utbud av kanaler där vi når ut med er kravprofil.

Kontakt: Eva Meyer Direkt: +46 8 525 018 14 Mobil: + 46 70 142 31 56 Email: eva.meyer@jurek.se

Under de senaste två åren har Jurek bidragit med över 300 rekryteringar och mer än 200 olika konsultuppdrag inom den offentliga sektorn och 2017 väntas denna siffra öka betydligt.

Sedan starten har Jurek expanderat med flera specialområden: Jurek Executive Search för chefs- och specialistrekryteringar samt Jurek Student som inriktar sig på uthyrning av studenter för analyser, marknadsundersökningar och andra kortare uppdrag. Vi har även jobbat fokuserat mot den offentliga sektorn där vi hjälpt myndigheter och kommuner att hitta rätt talang. Tack vare våra fantastiska medarbetare har Jurek fortsätt växa i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 2014, 2015 och 2016. Vi har haft samma inställning sedan Jurek grundades 2006 och vi kommer ha samma inställning om 10 år på resan mot The Perfect Match!

Maria von Sterneck Direkt: +46 8 525 018 35 Mobil: +46 73 70 771 70 Email: maria.vonsterneck@jurek.se

SÄKERHET SÄKERHET

Trygg & Säker – ett initiativ för en mötesplats kring trygghetsfrågor

T

[Text Patrik Koc Strömberg]

Trygghets- och säkerhetsfrågor är idag högaktuella inom alla områden och nivåer.

Det är inte bara hot mot den nationella säkerheten i form av terrordåd och kränkning av nationsgränser utan även IT-sabotage och IT-spionage som drabbar både allmänheten, samhället och företag.

Rädslan bland individer att bli drabbad av brott har också ökat även om brotten i statistiken verkar vara begränsad till vissa utsatta områden och typer av brott.

Därför är det än viktigare att arbeta med förebyggande trygghetsåtgärder för att ge känslan av trygghet hos medborgarna och förebygga brott. Nu har det startats ett initiativ att skapa en mötesplats kring alla dessa säkerhets- och trygghetsfrågor som ska heta Trygg & Säker.

Initiativtagaren Urban Nilsson, vd på Hexanova Event, säger: – Samhället står inför stora utmaningar vad gäller allmänhetens uppfattning om den trygghet som erbjuds i allt från parker

Urban Nilsson

och torg till den information som hanteras av myndigheterna, dessutom larmas det vardagligen om mer eller mindre konkreta säkerhetshot från tredje land eller terrororganisationer. Utmaningarna är alltså både många och stora, men möjligheterna finns i form av preventivt arbete såväl som mer direkta insatser. Vi vill med mötesplatsen belysa problemen, men främst möjligheterna det svenska samhället kan nyttja redan idag och i framtiden.

Varför har initiativet med Trygg & Säker kommit nu?

– Trygghetsområdet blir allt viktigare i takt med rådande samhällsutveckling och tiden är inne för landets offentliga verksamheter att samlas och ta tag i frågan i syfte att medverka till att vända en accelererande trend mot otrygghet för såväl medborgare som landets offentliganställda. Vi vill verka för en trygg samhällsutveckling och genom samarbetet med Malmö stad och andra på området viktiga aktörer skapar vi en kvalificerad konferens och mötesplats som belyser utmaningarna men även de många möjligheter som erbjuds.

Malmö stad har engagerat sig i mötesplatsen Trygg & Säker för att det är en angelägen fråga och viktig sak i Sverige att mötas kring, enligt Jonas Hult, chef för trygghets och säkerhetsenheten på Malmö stad. Staden arbetar aktivt preventivt med säkerhetsfrågor bland annat genom programmet CTC, Community That Cares.

Vad innebär CTC i praktiken?

– CTC bygger på att i så kallade kunskapsallianser mäta, analysera och påverka de bakomliggande faktorer som ökar sannolikheten för att olika problem ska uppstå, samtidigt som boende, frivilligsektorn, näringsliv och andra i lokal-

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Jonas Hult

samhället mobiliseras i ett strategiskt, strukturerat hälsofrämjande arbete – för att främja sunda värderingar och hälsosamma val hos barn och unga. CTC är en modell för att i lokalsamhället arbeta systematiskt och konkret för social hållbarhet, utifrån hälsans bestämningsfaktorer som är påverkbara på det lokala planet.

CTC-systemet är ett verktyg för arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor för Malmös barn och unga, så de kan växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential, säger Jonas Hult.

Hur ser ni på framtiden med säkerhets- och trygghetsfrågor?

– Det finns mängder med utmaningar, men när vi har ett längre perspektiv än ett halvår eller ett år kan vi göra skillnad och sakta men säkert se förbättringar. För Malmö stads hela organisation handlar det om att sprida kunskapen inom organisationen för att få en helhetsbild, fånga in ny kunskap och samverka med hela samhället, avslutar Jonas Hult. n 27

LEDARSKAP

Livet i den digitala världen på Almedalen Det är mycket i våra liv som förändras i och med den digitala världen.

Exempelvis bedrivs värdebaserad vård i det intelligenta sjukhuset genom att rätt personal, utrustning, information och utrymme görs tillgänglig för patienten vid rätt tidpunkt för det optimala hälsoresultatet. Under Almedalsveckan bjuder vi in till föreläsningar och intressanta diskussioner med fokus på den digitala världen.

Var tar samhället vägen i den digitaliserade världen?

Nu när företag och myndigheter följer med i den digitaliserade utvecklingen är det viktigt att titta på vilken påverkan det har på samhället samt vilken roll staten kommer att ta.

Vad är akademins bild av den digitala resan, hur ser näringslivet på det och vilken betydelse har det för Sverige? Avslutningsvis följer en paneldebatt.

Dagens Industris Arena Tid: Tisdag 4 juli kl. 10.00–11.00 Plats: Donners plats 2

28

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Verksamhetseffekt vid offentliga affärer – en illusion När offentliga organisationer upphandlar så är målet att uppnå en verksamhetseffekt. Intentionen är i alla fall verksamhetseffekt, men många gånger så har man svårt att låta bli att dyka ned i detaljer i hur man vill den önskade effekten skall uppnås. Dessa detaljer uppkommer ofta från hur det ser ut eller hur man arbetar idag medan upphandlingen syftar till förnyelse och nytänkande. De motstridiga uppgifterna leder till att organisationen får nya saker men inte den önskade verksamhetseffekten.

Offentliga affärers Arena Tid: Onsdag 5 juli kl. 13.00–13.45 Plats: Vid Wisby Strand Congress & Event www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

29

OFFENTLIG IT

Direktivet om nätsäkerhet påverkar offentlig sektor [Text Bo Höglander]

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft inom EU. Men nu kommer NIS-direktivet som påverkar den offentliga sektorn.

OFFENTLIGA AFFÄRER har på sistone rapporterat en hel del kring GDPR. Att slarva med GDPR kan nämligen bli extremt kostsamt. Vitesbeloppen är rejält tilltagna, upp till 20 miljoner euro. Det räcker med en enstaka missnöjd medborgare eller kund som anmäler, för att man ska hamna under tillsynsmyndighetens lupp. Detta gör att det bara finns ett alternativ – att följa GDPR! Nu har det kommit ett nytt direktiv som ska vara på plats innan GDPR träder i kraft: NIS. Men till skillnad från GDPR så handlar NIS inte om persondata utan om nätverk och IT-säkerhet.

Pekar ut sektorer NIS (directive on security of network and information systems) pekar ut ett antal specifika sektorer - energi, transport, bank, finansmarknad, hälso- och sjukvård, dricksvattenförsörjning och digital infrastruktur.

OFFENTLIGA AFFÄRER tog hjälp av Jonas Dellenvall, CTO på cybersäkerhetsföretaget Advenica, för att reda ut de begrepp som är viktiga att känna till för den som arbetar i kommun, kommunalt bolag och övrig offentlig sektor i Sverige.

30

– Vid en första anblick är det lätt att tro att GDPR och NIS har stort överlapp, men faktum är att skillnaderna är större än likheterna, säger Jonas Dellenvall. NISdirektivet är till för att höja skyddsnivån när det gäller samhällskritisk infrastruktur.

Vad är skillnaden mellan GDPR och NIS? – NIS handlar om att höja skyddet för infrastrukturen. GDPR å andra sidan handlar om att skydda personuppgifter.

Det finns aktörer som berörs av bägge direktiven, men för dessa är det oftast olika avdelningar som berörs. För ett elbolag till exempel är NIS mer relevant för leveransoch driftorganisationen, medan GDPR mer berör kundservice- och ekonomifunktioner.

Hur många berörs av NIS? – MSB har fått uppgiften att lista de samhällsviktiga verksamheterna. Antalet verksamheter är betydande även inom ett land av Sveriges storlek. Som exempel kan nämnas att det finns cirka 200 elföretag och cirka 160 elnätsföretag. Det totala antalet verksamhetsutövare som berörs i

Sverige ligger gissningsvis mellan 1 000 och 10 000.

Vilka är utmaningarna med NIS? – Incidentrapportering är ett av de områden som beskrivs mest konkret.

Det finns en del lärdomar att dra från den obligatoriska incidentrapportering för myndigheter som varit igång en tid.

Tyvärr anser inte jag att dessa lärdomar inte påverkat förslaget i tillräcklig omfattning. Bland annat kan ett stort tolkningsutrymme kring vilka incidenter som ska rapporteras leda till otydlighet. Här behövs konkreta exempel från tillsynsmyndigheterna. Rapporteringsskyldiga har uttryckt oro kring risken för publicitet.

Min erfarenhet är att vissa incidenter förblir orapporterade på grund av detta.

– Sedan kan flera sektorer drabbas av dubbelrapportering, det vill säga att flera olika myndigheter ska ha incidentrapporter baserat på olika regelverk. Dessa borde samordnas så att identisk rapport kan lämnas till samtliga mottagare, eller ännu hellre att ett enda system kan leverera till samtliga mottagare. På det sättet undviks dubbelarbete i möjligaste mån.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

När sker införandet?

– GDPR träder i kraft den 26 maj nästa år och NIS den 10 maj. I bägge fallen är skydd av information en viktig del för såväl uppfyllnad som effektivitet. Dock har GDPR tyngdpunkten på konfidentialitet, medan NIS ställer högre krav på integritet och tillgänglighet.

Vad ser du för utmaningar och risker?

– Det kan bli väldigt dyrt för många organisationer. Få organisationer har kapacitet och kunskap att anpassa sin verksamhet på den korta tid som är kvar. Det kan bli dyrare ju längre du väntar. Deadline för

din anpassning är redan satt i och med direktivet.

– Och många organisationer hanterar i dag två motsägelsefulla krafter: Å ena sidan digitalisering med en stark drivkraft mot fler och snabbare funktioner, å andra sidan höjda säkerhetskrav för en verksamhet som skall vara robust även mot yttre påverkan.

Det räcker idag inte med att klara bara det ena av dessa två mål – bägge måste kombineras. En bristande säkerhet kan bli den tuva som välter digitaliseringslasset – eller medför stora projektrisker i och med omtag som behövs för att anpassa projekt till ändrade säkerhetskrav. Med

en klok arkitektur kan man undvika dessa problem och lyckas med både digitalisering och säkerhet. Det är varken svårare eller dyrare – men måste med i projekten redan på ritbordet.

Hur kan organisationer utnyttja LUFS möjligheter?

– En rad organisationer applicerar reflexmässigt LOU på alla upphandlingsfrågor.

Många gånger kan det vara en klokare strategi att utnyttja lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet när man skall göra inköp av säkerhet till system som är kritiska för samhällets funktion, även vid tillfällen av kris. n

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag.

Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch.

Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö.

Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

r ö f s g a d t e d r Ä nt l i g e n ä

! n a k c e v A l med a l s [Text Offentliga Affärer]

Almedalsveckan är en av våra höjdpunkter för året och vi har verkligen längtat efter att det återigen skall bli dags. Det är faktiskt sjunde året i rad som Offentliga Affärer är med. Årets program är välfyllt med en stor bredd av ämnen inom upphandling, säkerhet, ledarskap, hälsa, digitalisering och hållbarhet.

Anders Ygeman

32

Vårt program inleds med en paneldiskussion om ledarskap och hur framgångsrika kvinnliga ledare blivit förebilder för många i Sverige. Sedan är det ett fullspäckat schema och många intressanta programpunkter om bland annat upphandling. Exempelvis kommer Civilminister Ardalan Shekarabi att berätta mer om Regeringens Nationella Upphandlingsstrategi och Advokatfirman Lindahl kommer lansera en alternativ strategi som de kallar Den Rationella Upphandlingsstrategin med fokus på affären.

frågan om säkerhet väldigt påtaglig då Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), en öppen nazistisk organisation, finns på plats och kommer ha aktiviteter även om det inte sker i det offentliga Almedalsprogrammet. NMR ses av Säkerhetspolisen som det största hotet mot rikets inre säkerhet. I en rapport 2009 skrev Säkerhetspolisen om Nordiska motståndsrörelsen: ”Organisationen har som målsättning att etablera ett totalitärt styre genom revolution”. Ygemans programpunkt hos oss kommer garanterat bli högintressant och välbesökt.

Den nationella säkerhetsstrategin

En spännande mötesplats

Vi är särskilt glada över att inrikesministern Anders Ygeman kommer till vårt tält och pratar om den nationella säkerhetsstrategin. Det är ett högaktuellt ämne om trygghet och säkerhet med tanke på hur vi själva och hela Europa blivit drabbade av terrorattentat, IT-intrång och påverkan av parlamentariska val från främmande makt. Även under själva Almedalsveckan blir

Våra programpunkter drar alltid till sig mycket publik och med ett spännande program fyllt med aktuella och intressanta panelsamtal, debatter och seminarier blir det också en spännande mötesplats. Vi har dessutom förflyttat vårt stora mingel till vårt tält där man kan passa på att mingla hos oss och träffa nya kontakter. Vi ser framemot en högintensiv, intresseväckande och fartfylld Almedalsvecka!

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

ÄGA ELLER HYRA KOMMUNALA LOKALER? Tillväxt, demografiska svängningar och varierande barnkullar skapar nya lokalstrategiska utmaningar för Sveriges kommuner. Hur bör vi tackla dessa utmaningar för att ta de bästa ekonomiska besluten?

I Almedalen den 4 juli diskuterar vi svaret tillsammans med professor Hans Lind och går igenom Kommuninvests senaste rapport med Mattias Bokenholm. Vi kommer även att hålla en debatt tillsammans med en namnkunnig panel. Du hittar oss i Offentliga Affärers tält vid Strandvägen 4 kl 13.15 – 14.15. Vi ses där!

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

VI HYR UT DYNAMISKA BYGGNADER parmaco.se

33

UPPHANDLING OFFENTLIG IT | i praktiken

Förläng livet med vardagsmo

Så kan stillasittandet [Text och foto: Bo Höglander]

Sverige är Europas mest stillasittande folk, trots att vi är Europas mest motionerande folk. Låter det motsägelsefullt? Det är det inte, det är ren fakta.

Vardagsmotion – som att gå eller cykla – är hälsobefrämjande. Det är Tomas Gustafson, OS-olympier, och Mai-Lis Hellenius, hälsoprofessor KI, överens om.

Konstaterandet kommer från Mai-Lis Hellenius,

Tomas Gustafson tar avstamp i sina erfaren-

professor och överläkare vid Karolinska institutet

heter som olympier, men också i egenskap av

i Solna. Hon hänvisar till den så kallade Euro-

partner i ett företag som erbjuder ergonomi och

barometern, som tar tempen på europeernas

kontorsinredning som främjar rörelse, hälsa och

vanor. Tomas Gustafson, den svenska OS-med-

välbefinnande. Han menar att arbetsplatsen kan

aljören på skridskor fyller i:

anpassas så att rörelse och vardagsmotion un-

– Vardagsmotionen är livsviktig, man kan mer än

derlättas. Höj- och sänkbara skrivbord, gåband

fördubbla energiåtgången i kroppen bara genom

och skrivbordscyklar är några exempel. Mai-Lis

att ställa sig upp vid skrivbordet. För egen del

instämmer och tycks gilla idén om mera rörliga

har cykling blivit en del av vardagen, säger

arbetsplatser.

Tomas, men tillägger att den bästa upplevelsen får han av att dra på sig ryggsäcken och vandra

– Även om man tränar flera gånger i veckan

i fjällen.

riskerar man sin hälsa om man inte får fart på vardagsmotionen, förklarar hon. Och det behöHan är med sina tre olympiska

ver inte vara några avancerade övningar. Det kan

guld, ett olympiskt silver och två

handla om att göra någonting som bryter av stil-

EM-guld Sveriges mest fram-

lasittandet en gång i halvtimmen, säger Mai-Lis.

gångsrike skridskoåkare. Mai-Lis är expert på hälsa och livsstil och

Inga konstigheter

har publicerat ett antal artiklar

Hon syftar på enkla saker som att bara ställa

inom området, efter många år

sig upp, hämta en utskrift i skrivarrummet, ta en

av forskning. Jogga och springa

frukt, en kopp kaffe, en promenad runt kvar-

lopp har varit hennes grej vad

teret… Inga konstigheter, utan saker som vem

gäller motion, nu är gång och

som helst kan göra. Det handlar bara om att få

vardagsmotion allt viktigare.

in vanan, och då är det en fördel om arbetsplatsen är anpassad.

Cafésamtal

34

Jag träffar båda på ett känt

Kosten är också viktig, understryker Mai-Lis.

café vid Torsplan nära KI för ett

Hon har skrivit om att fett från fisk och grönsaker

samtal om hälsa, stillasittande

ökar livslängden. Men att minska stillasittandet

och vardagsmotion. Båda syss-

är prio ett. Motion i vardagen ökar livslängden för

lar med frågorna, om än utifrån

60-plussare, har svensk forskning slagit fast. En

olika utgångspunkter. Mai-Lis

stunds hemmagympa eller trädgårdsarbete varje

Hellenius har penetrerat frågorna

dag kan markant minska risken för hjärtinfarkt/

medicinskt och vetenskapligt.

stroke och tidig död för personer över 60 år.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken UPPHANDLING | i praktiken

otion

brytas

En sak är att veta att det går att det är livsviktigt med rörlighet och hälsa på jobbet, en annan sak är att faktiskt underlätta, påpekar Tomas. Han menar att det gäller att passa på så snart tillfälle ges. Det kan handla om att ta trappan i stället för hissen eller att som arbetsgivare skaffa de möbler som skapar tillfällen och underlättar vardagsrörligheten.

Mai-Lis Hellenius var för några år sedan forskningsledare för en grupp forskare vid

Han får direkt stöd av Mai-Lis:

Karolinska Institutet och Gymnastik- och

– Risken för propp i hjärta och blodkärl

idrottshögskolan (GIH). Resultaten byggde

halveras om man får ta en bensträckare

bl.a. på uppgifter från närmare 4 000 sex-

varje halvtimme. Kvinnor rör sig faktiskt

tioåringar i Stockholm. Dessa följdes av-

mer än de tror och kommer man upp i tio

seende hjärt/kärl-hälsa i drygt tolv års tid.

tusen steg om dagen så är det jättebra!

Man konstaterade att enkel daglig aktivitet var särskilt bra för äldre, som kanske inte

Mal-Lis tips är att ställa klockan eller mobi-

är så aktiva på andra sätt. Forskningen

lens alarm så att man verkligen får det nyt-

finansierades genom anslag från Svenska

tiga avbrottet varje halvtimme. Dessutom

Frimurare Orden, Stockholms läns lands-

främjar gående i trappor kroppens största

ting, Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet

muskler, lår och rumpa. Man får helt enkelt

samt Stiftelsen Tornspiran. Forskningsre-

snyggare rumpa av vardagsmotionen!

sultaten publicerades i vetenskapstidskriften British Journal of Sports Medicine.

Lågintensiv aktivitet Tomas fortsätter och berättar om ståbord,

Men det är givetvis inte bara äldre som

skrivbordscyklar (som inte ska förväxlas

ska tänka på sin hälsa och på att röra på

med motionscykel) och gåband. SVT Öst-

sig mera.

nytt rapporterade för en tid sedan om en

– Unga säger ofta ”jag mår bra nu”. Men

kvinna som kunde dra ner på sin tablett-

stillasittande ökar risken för att senare i

medicinering mot diabetes sedan hon bör-

livet drabbas av cancer, stroke och andra

jat använda skrivbordscykel regelbundet.

hjärt-/kärlsjukdomar, påpekar professorn.

– Lågintensiv aktivitet är underskattat,

Ergonomi kan påverka

framhåller Tomas.

Tomas nickar instämmande. Företaget där han är engagerad heter Ergoff – ergonomi,

Mai-Lis visar på siffror som tydligt visar på

inredning, friskvård, och han berättar att

skillnaden mellan till exempelvis sittande

mottot och visionen är ”Må bra på jobbet”.

och stående. Genom att ändra ställning från sittande till stående ökas energiför-

– Vår vision är att företagen ska prioritera

brukningen från fem till femton kilokalorier

ergonomi på arbetsplatsen. Vi ser att det

per timme (kcal/h). Att gå innebär en

Samtalet går mot sitt slut och det är dags

finns stora vinster för företagen om man

förbrukning på 200 kcal/h och springa

att säga hej då. Men Mai-Lis får sista

kan öka medvetenheten för de anställda

mellan 500-700 kcal/h, beroende på

ordet:

om hur viktigt det är att anpassa sin ar-

tempo och hastighet. Stavgång ger ökad

betsplats så att ergonomi och rörelse blir

energiförbrukning (300 kcal/h) jämfört med

– Hellre litet rund och rörlig, än smal och

en naturlig del av vardagen.

vanlig gång.

stillasittande!

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

n

35

Spännande ny teknik när Kiruna flyttas [Text Bo Höglander]

Att flytta en hel stad är en utmaning av megaformat. Nu sker det i Kiruna och för att underlätta används den senaste tekniken, Microsofts Hololens, en sorts glasögon som gör att man kan ”se” infrastrukturen som finns dold under marken.

I

dén att kombinera Hololens med annan befintlig data och teknik kommer från Robert Ylitalo, chef för affärsutveckling på CGI i norra Sverige. Hans innovation vann företagets stora tävling som OFFENTLIGA AFFÄRER skrev om i november 2016. IT- och konsultjätten startade en Call to action för att dammsuga Sverige på nya idéer till innovationer som kunde förbättra vardagen för medborgarna.

– Jag är övertygad om att den här tekniken är lika självklart inom fem år som att vi i dag har smart phones, säger Robert Ylitalo.

GRÄVNING FÖDDE IDÉN Han fick idén till att använda tekniken med Hololens när han iakttog en grävning i hemstaden Kiruna. ”Där har vi det”, tänkte han och såg för sin inre bild hur grävmaskinisten skulle kunna ”se” alla de rör, kablar och annat som ligger nedgrävt i marken i alla städer. Tekniken innebär en kombination av verklighet och virtuell verklighet.

Tekniken kallas också MR – Mixed reality – och innebär

36

konkret ett slags förstorade glasögon med inbyggd dator för att hantera och projicera tredimensionella bilder, så kallade hologram.

SAMARBETAR MED KOMMUNEN Nu samarbetar Kiruna kommun och CGI för att minska problemen med bristfälliga kartor över underjordisk infrastruktur. Projektet kallas ”Hidden city” och använder uppgifter från infrastrukturen i nya Kiruna.

– Jag hade inte kommit på den här idén till innovation utan den lokala närheten till kommunen. Det finns mycket att vinna på att hantera den underjordiska infrastrukturen med större precision och proaktivitet, säger Robert Ylitalo, Kristina Zakrisson, kommunalråd, tycker att det är viktigt att fånga de erfarenheter och innovationer som uppstår ur Kiruna stadsomvandling och omvandla dem till affärer. Det breddar stadens näringsliv. Att CGI tar steget att använda stadsomvandlingen som grund för innovation är positivt för Kiruna kommun, menar hon. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Hjälp oss skapa bättre offentliga affärer!

I Almedalen vill vi på Sveriges offentliga inköpare träffa dig som vill diskutera hur vi kan skapa bättre offentliga affärer i Sverige.

SEMINARIER

Kan offentliga inköp stimulera tillväxt?

4/7 2017 15:00 - 15:45 Offentliga Affärers seminarietält MED BLAND ANNAT:

Reidar Gårdebäck, Ansvarig, Medtech4health, nationellt program för strategisk innovation inom hälsa

Charles Edquist, Professor, Lunds Universitet,

Vi är nämligen övertygade om att offentliga affärer kan stimulera utvecklingen av nya produkter, material och företag samtidigt som de skapar bättre välfärd för medborgarna.

Så kom gärna på våra seminarier för ett samtal om offentliga affärer.

Vi ses i Almedalen!

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

medlem Regeringens innovationsråd.

Mats Persson, Ekonomiskpolitisk talesperson, Liberalerna

Vilka blir årets viktigaste frågor i upphandlingsdebatten?

6/7 2017 10:00 - 11:05 Stallgården, Mellangatan 11 MED BLAND ANNAT:

Ann-Heléne Klasson, upphandlare, Halmstads Fastighets AB och årets inköpare

Ewa-Lotta Löwstedt Lundell, vd, SKL Kommentus Iqbal Musaji, koncerninköpschef, Borås kommun

37

ENABLING EVERYDAY COMMUNICATION

Våga släpp tekniken!

Vill du fokusera mer på dialogen med din verksamhet och samtidigt ha en stabil och bekymmersfri drift av ditt nätverk?

Vi är stolt leverantör av Kammarkollegiets Datacenteravtal, kontakta oss när det gäller Nätverk och IT-säkerhet på info@networkservices.se

38

www.networkservices.se

N.Able All-

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

OFFENTLIG IT

FGS:ernas, deras framtagning och förvaltning [Text Karin Bredenberg, Riksarkivet/Swedish National Archives ]

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) är ett begrepp på överföringsformat som kan användas av både statliga myndigheter, landsting, kommuner och privata organisationer. Dessa specifikationer har statusen FGS eftersom att de är beslutade av Riksarkivet och kan nyttjas av alla olika användargrupper.

FGS-funktionens roll och uppdrag

det är möjligt med avseende på pågående

Arbetet med FGS:er består av en huvudprocess

informera om FGS.

med de fem delarna utveckla, fastställa, publi-

- I ”Förvalta” ingår bland annat att FGS-funk-

cera, kommunicera och slutligen förvalta. FGS-

tionen tar emot förslag på förändringar som

funktionen arbetar inom alla de fem delarna.

behöver ske i de fastslagna FGS:erna. För-

FGS:ernas huvudprocess

arbete deltar i konferenser och seminarier för att

ändringarna hanteras i samarbete med kända - I ”Utveckla” ingår framtagandet och utveckling

användare för att säkerställa att förändringarna

av en FGS av de som är intressenter i en FGS.

inte skapar problem för någon användare. En

FGS-funktionen hjälper till i processen och är

fastslagen FGS ingår i en revideringscykel som

efter beslut i förvaltningsrådet om att FGS arbe-

leds av FGS-funktionen.

tet kan ske beställare av FGS-projektet. Pågående projekt presenteras på FGS-funktionens

Att ta fram en FGS

hemsida.

I arbetet med att ta fram en ny FGS kan man

- I ”Fastställa” ingår att FGS-funktionen tar fram

följa denna generella projektplan. I projektplanen

beslutsunderlag och beslut om att FGS:en är

så skiftar behovet av olika resurser och även

godkänd tas av Riksarkivet efter att behandling i

ansvaret för de olika delarna, vilket vi kommer

förvaltningsrådet skett.

att redogöra för nedan. Detta är ett exempel på

- I ”Publicera” ingår att FGS-funktionen slutgran-

en projektplan och måste inte följas men den

skar och ombesörjer publicering av FGS:er och

kan vara till stöd för att se vad som är viktigt att

stödjande dokument.

tänka på när man tar fram projektplanen.

- I ”Kommunicera” ingår att FGS-funktionen hanterar frågor om FGS:erna samt så mycket

-in-One

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Några av de viktiga aktiviteterna är att förankra

g

39

OFFENTLIG IT

att FGS:en är för fler användare än den egna organisatio-

I dagsläget finns det andra specifikationer som används och

nen med andra ord att den är generell och kan användas

som är generella för många användargrupper som statliga

av alla som har behov av utbyte av den typ av information

myndigheter, landsting, kommuner och om dessa har rätt

som FGS:en hanterar. Man behöver även påvisa nyttan och

dokumentation så är det möjligt att de kan fastslås som en

behovet av en generell FGS för just denna typ av informa-

FGS. Specifikationen behöver då anpassas för att kunna

tion. FGS:en ska även genomgå ett remissförfarande och

bli en FGS. Arbetet med att göra om en specifikation till en

ett test som bevisar att den är funktionell för andra än de

FGS sker tillsammans med FGS-funktionen som sedan före-

som medverkat i framtagandet.

drar den för förvaltningsrådet och därefter beslutas specifikationen som en FGS av Riksarkivarien.

I förberedelsefasen ingår: •

Till FGS-funktionen överlämnas ett projektdirektiv

Vilka projekt pågår just nu?

för framtagande av en FGS av en förslagslämnare.

I dagsläget finns det en fastslagen FGS och det är ”FGS

Projektdirektivet genomgår aktiviteten FGS Prövning

Paketstruktur” som hanterar hur den digitala informationen

som talar om att förberedelsearbetet får gå vidare. Be-

beskrivs i ett informationspaket. Samtidigt arbetas det med

hovsanalys samt Nyttoanalys genomförs av förslags-

flera olika FGS:er:

lämnaren. I behovsanalysen ingår en intressentanalys.

- ”FGS Ärendehantering” som kommer att kunna

Förslagslämnaren tar fram en preliminär Projektplan

användas tillsammans med utökningar för specifika

som presenteras för förvaltningsrådet. Rådet beslutar

ärendetyper som till exempel bygglov vid överföringar av

sig för en rekommendation till ordförande gällande

ärendehanteringsinformation.

Godkännande av projektplanen och övergång till ge-

- ”FGS Personal” som kommer att kunna användas

nomförandefasen.

tillsammans med utökningar vid överföringar av perso-

I genomförandefasen ingår:

nalsystemsinformation.

•

- ”FGS Arkivredovisning” för överföringar av arkivinfor-

Framtagning av underlag för att kunna skapa en FGS som leder till Produktion av FGS och all tillhörande do-

mation.

kumentation. Remiss samt Test som visar att FGS:en

Samtidigt pågår förarbeten till FGS Databas, FGS Livsmed-

fungerar och är för samtliga typer av användare ingår

elskontroll, FGS Leverantörsreskontra, FGS för journal-

också i denna fas.

system och Familjen FGS Ekonomi. Ekonomi är ett stort

I avvecklandefasen ingår:

område som innefattar många olika delar vilket leder till att

•

Överlämnande av projektresultat till FGS-funktionen

det kommer att finnas flera olika FGS:er tillhörande en familj

som presenterar resultatet för förvaltningsrådet så att

FGS Ekonomi. n

rådet kan ge en rekommendation om ett godkännande av FGS:en som innebär att ett Fastställande av FGS av Riksarkivet kan ske.

40

Generell projektplan för framtagning av en ny FGS

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

THE GREEK PASSION Opera av BOHUSLAV MARTINŮ efter NIKOS KAZANTZAKIS roman CHRIST RECRUCIFIED

Ett välmående samhälle ruskas om och ifrågasätts då flyktingar oväntat anländer till den lilla staden. Ska man köra bort dem eller hjälpa dem - och i så fall hur?

Detta är inte en nutida samhällsskildring utan handlingen i Martinůs opera från 1956. Hans melodiska och variationsrika musik sätter ytterligare färg på den mustiga och angelägna berättelsen. När föreställningen har nordisk premiär på Wermland Opera i höst, är temat mer aktuellt än någonsin.

14 SEPTEMBER - 28 OKTOBER DIRIGENT Johannes Gustavsson REGI Mira Bartov BILJETTER 054-21 03 90 • www.wermlandopera.com HOTELL- OCH KULTURPAKET från 1 325:-/person. Del i dubbelrum, operabiljett, programbok, supé, frukostbuffé och entrébiljett till Sandgrund Lars Lerin

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

41

Missa inte Upphandlingsmyndighetens seminarier i Almedalen!

Ställa och följa upp sociala krav i upphandlingar – hur kan vi kontrollera att mänskliga rättigheter respekteras i leverantörskedjan?

Effektivitet och hållbarhet i samma upphandling – funkar det?

Hur styr vi mot effektiva och hållbara offentliga affärer genom stöd och tillsyn (morot eller piska?)

Generaldirektören om framtidens upphandlingsstöd – heta stolen med vår generaldirektör Inger Ek Hur håller vi reda på de 600 miljarderna? – ett år med en nationell upphandlingsstrategi Främja innovation och utveckling av offentlig sektor med hjälp av dialog 600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?

Så upphandlar du för att få närproducerat på tallriken med hjälp av grossist!

Vägen framåt för arbetsrättsliga villkor i upphandling – men inte utan krokar och fallgropar Arbeta integrerat och strategiskt med inköpsarbete eller förlora dina bästa medarbetare

Läs mer och se webbsändningar från alla våra seminarier på vår webbplats upphandlingsmyndigheten.se/almedalen2017

DEBATT

Upphandlade kontrakt

Hur ska dataskyddsförordningen hanteras?

Text Hanna Lundqvist och Mikaela Carlberg, Advokatfirman Lindahl

Dataskyddsförordningen kommer 2018 att ersätta personuppgiftslagen och medför ett stort antal ökade krav på upphandlande myndigheter. Det införs väsentligt höjda sanktioner i förhållande till dagens regler vid behandling av personuppgifter, upp till fyra procent av omsättningen eller 20 miljoner euro.

D

De nya reglerna innebär att kontrakt som omfattar behandling av personuppgifter måste anpassas för att leva upp till dataskyddsförordningens krav. För upphandlade kontrakt vars kontraktstid löper efter ikraftträdandet av dataskyddsförordningen uppstår frågan i vilken utsträckning ändringar får göras enligt upphandlingslagstiftningen.

Den nya dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen) kommer att bli direkt gällande lag i såväl Sverige som övriga EU-länder och ska tillämpas enhetligt inom hela EU. Dataskyddsförordningen kommer att träda ikraft den 25 maj 2018 och ersätta den nuvarande personuppgiftslagen (1998:204).

Strängare krav Dataskyddsförordningen medför strängare krav på behandling av personuppgifter än personuppgiftslagen och markant högre straffavgifter, med upp till fyra procent av en koncerns globala omsättning eller 20 miljoner euro för den som behandlar personuppgifter i strid med förordningen. De skärpta sanktionerna och det förstärkta skyddet medför att betydligt strängare krav ställs på upphandlande myndigheter som på något sätt behandlar personuppgifter i sin verksamhet. Den upphandlande myndigheten är då ansvarig för behandlingen, s.k. personuppgiftsansvarig. Leverantörer som behandlar personuppgifter för den upphandlande myndighetens räkning utgör personuppgiftsbiträde. www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Betydande förändringar Syftet med den nya dataskyddsförordningen är att stärka skyddet för den personliga integriteten för enskilda EU-medborgare och säkerställa en enhetlig lagstiftning och tillämpning inom hela EU. Genom dataskyddsförordningen införs en rad nya regler och skärpningar i befintliga regler om hur personuppgifter får behandlas.

Några exempel på nya krav är att enskilda får utökade rättigheter att kräva radering, flytt eller rättning av sina personuppgifter. Dataskyddsförordningen ställer också strängare krav på de säkerhetsåtgärder en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde vidtar för att skydda enskildas personuppgifter från intrång eller otillbörlig åtkomst.

Hanna Lundqvist

Informationsplikt efter intrång En av de mest uppmärksammade nyheterna är att en informationsplikt införs för personuppgiftsincidenter, t.ex. dataintrång. En personuppgiftsansvarig har enlig dataskyddsförordningen 72 timmar på sig att kontakta Datainspektionen efter att ett dataintrång skett. Även förhållandet mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet blir tydligare genom dataskyddsförordningen, som reglerar vad ett personuppgiftsbiträdesavtal ska innehålla och vilka krav en personuppgiftsansvarig måste ställa på personuppgiftsbiträdet för att vara säker på att ha uppfyllt sina skyldigheter enligt förordningen.

Mikaela Carlberg

Höga straffavgifter En viktigt nyhet i dataskyddsförordningen är de höga straffavgifterna. Om en upphandlande myndighet brustit i sin behandling av personuppgifter eller inte ställt tillräckliga krav på den leverantör som behand-

g

43

DEBATT

lar personuppgifter för den upphandlande myndighetens räkning kan den upphandlande myndigheten drabbas av en straffavgift på upp till fyra procent av omsättningen eller 20 miljoner euro. För att säkerställa att den upphandlande myndigheten behandlar personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen efter ikraftträdandet i maj 2018 måste en upphandlande myndighet ta hänsyn till de nya dataskyddsreglerna i sin verksamhet redan nu.

Dataskyddsförordningen vid upphandling

Utgångspunkten är att parterna inte får genomföra några väsentliga ändringar av offentligt upphandlade kontrakt.

44

Dataskyddsförordningen ställer högre krav än personuppgiftslagen både på upphandlande myndigheter och på leverantörer. En upphandlande myndighet riskerar dessutom höga straffavgifter om reglerna inte efterlevs.

För att vara säker på att följa dataskyddsförordningen måste en upphandlande myndighet vid genomförandet av en upphandling först ställa sig frågan om leverantören inom ramen för uppdraget på något sätt kommer att hantera personuppgifter. Här är det viktigt att komma ihåg att även åtkomst till personuppgifter räknas som behandling. Om svaret är ja måste den upphandlande myndigheten genom krav i upphandlingsdokumentet eller kontraktsvillkor säkerställa att kontraktet lever upp till kraven.

Det innebär bland annat att leverantörens system måste innehålla erforderliga funktioner, såsom exempelvis automatisk underrättelse vid dataintrång. Detta i syfte att den upphandlande myndigheten i sin tur ska kunna uppfylla kravet på underrättelse till Datainspektionen inom 72 timmar. Dessutom bör den upphandlande myndigheten redan i upphandlingsdokumentet eller genom kontraktsvillkor i mallavtal uppställa krav på att leverantören vidtar nödvändiga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att skydda personuppgifterna. Detta i syfte att under kontraktstiden slippa förhandla med leverantören om nödvändiga åtgärder och då tvingas genomföra väsentliga ändringar av kontraktet.

Ändringsklausuler och optioner För att undvika att dataskyddsförordningen i sig eller ändringar i rättspraxis rörande dataskydd tvingar den upphandlande myndigheten att genomföra ändringar i kontraktet under kontraktstiden bör myndigheten redan i upphandlingen ta höjd för exempelvis nödvändiga ändringar i IT-system. Det kan myndigheten göra genom ändringsklausuler och optioner i kontraktet.

En annan fråga som är viktigt att reglera i kontraktsvillkoren är den om ansvar om personuppgifter behandlas felaktigt.

Under vissa förutsättningar kan den upphandlande myndigheten i egenskap av personuppgiftsansvarig ansvara för eventuella straffavgifter även då det är leverantören som i egenskap av personuppgiftsbiträde brustit i sin behandling av personuppgifter inom ramen för uppdraget. Med hänsyn till straffavgifternas storlek bör den upphandlande myndigheten därför se över ansvarsregleringen mellan leverantör och upphandlande myndighet. Ansvarsregleringen måste dock vara proportionerlig i enlighet med upphandlingsrättsliga principer. En proportionerlig fördelning innebär

sannolikt inte att myndigheten hålls skadelös utan en rimlig utgångspunkt att begränsa en leverantörs ansvar till kontraktsvärdet för den aktuella upphandlingen.

Dataskyddsförordningen i befintliga kontrakt En annan viktig fråga är vad som gäller för redan upphandlade kontrakt som omfattar behandling av personuppgifter och som har en löptid som sträcker sig längre än maj 2018.

Dataskyddsförordningen kommer då nämligen att bli tillämplig även på redan ingångna kontrakt. Det innebär att ovanstående frågor, om exempelvis underrättelseplikt, säkerhetsåtgärder och reglering av ansvar, behöver hanteras också i befintliga kontrakt.

Risk för väsentliga ändringar Utgångspunkten är att parterna inte får genomföra några väsentliga ändringar av offentligt upphandlade kontrakt.

Om sådana väsentliga ändringar trots allt genomförs likställs ändringen med en otillåten direktupphandling, som kan leda till att kontraktet ogiltigförklaras på talan av en leverantör eller till att Konkurrensverket ansöker om upphandlingsskadeavgift.

Kompletterande beställningar i form av systemuppdateringar som krävs för att uppfylla underrättelsekravet eller villkorsändringar i form av ansvarsbegränsningar för leverantören kan utgöra sådana väsentliga ändringar som är otillåtna enligt upphandlingslagstiftningen. Den upphandlande myndigheten kan alltså hamna i en situation där den antingen tvingas bryta mot bestämmelser i dataskyddsförordningen, eller genomföra en direktupphandling som är otillåten enligt upphandlingslagstiftningen.

Undantag finns Det finns undantag från bestämmelserna om väsentliga ändringar. Exempelvis är det som utgångspunkt tillåtet att göra ändringar som understiger både tröskelvärdet för det aktuella kontraktet och tio procent av kontraktsvärdet. Det kan också i vissa fall vara tillåtet att göra ändringar på grund av oförutsebara omständigheter, med upp till 50 procent av kontraktsvärdet. Ny lagstiftning i form av dataskyddförordningen skulle kunna vara en sådan oförutsebar omständighet som berättigar till vissa ändringar i upphandlade kontrakt.

Det är emellertid långt ifrån självklart att dessa undantagsbestämmelser kan tillämpas på samtliga ändringar i kontrakt som krävs för att uppfylla dataskyddsförordningens krav.

Det är därför av största vikt att upphandlande myndigheter redan i dag ser över befintliga kontrakt och utformningen av upphandlingsdokument i kommande upphandlingar.

Genom väl genomtänkta ändringsklausuler, optioner avseende nödvändiga systemuppdateringar och tydliga bestämmelser om ansvarsbegränsningar för leverantören kan upphandlande myndigheter undvika att fastna i en rävsax och riskera att bryta mot lagstiftningen vilken åtgärd man än väljer att vidta. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

Dataskydd stärker per Maria Nordgren Tieto Security Services. Fotograf: Tieto

företag som arbetar med lösningar kring den nya förordningen.

Hon pekar på att cyberhoten ökar och att medborgarna har blivit mer vaksamma på företagens hantering av persondata. Men samtidigt är kunskapen om den nya förordningen låg och få är medvetna om det stärkta skydd den medför.

– Vi måste se till att öka kunskapen bland allmänheten, det är viktigt för att slå vakt om en säker hantering av persondata och god beredskap mot dataintrång i samhället, säger Maria Nordgren.

[Text Bo Höglander]

Den 25 maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft inom EU.

F

Förordningen ska stärka individens integritetsskydd och ge medborgare rätt att kunna få sina lagrade uppgifter borttagna från företagens databaser (”Right to be forgotten”).

Företag som utsatts för cyberattacker där känsliga uppgifter läckt ska även meddela myndigheter om detta inom 72 timmar och informera drabbade kunder snarast möjligt.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Maria Nordgren, chef inom IT-säkerhetstjänster på Tieto, ett av de

46

För att undersöka hur svenskarna ser på förändringarna lät Tieto under maj månad SIFO fråga drygt 1 000 personer om deras åsikter om ITsäkerhet och företagens hantering av persondata. Resultaten visar att 94 procent vill att organisationer som drabbas av dataintrång, där uppgifter riskerar att ha läckt, ska informera om detta inom 24 timmar. Samtidigt anger 80 procent att de kan tänka sig att be företag att radera lagrade användardata om sig själva. Men endast en av tio känner överhuvudtaget till den kommande datalagstiftningen som gör det möjligt.

Hur ser bilden ut? Hur långt framme ligger företag och offentlig sektor i arbetet med förordningen?

– Eftersom patientskyddet är högt så är det på hälsosidan väl förberett.

Men andra myndigheter väntar på beslut och riktlinjer om det kom-

mer att bötfällas eller inte ifall man bryter mot förordningen. Jag tycker att man ändå borde börja. Det tar lång tid, bland annat eftersom man ska kontrollera vilka processer man har för persondata. En del saker kan fixas genom utbildning, som att anställda kopierar personuppgifter till sina egna datorer.

Så mycket handlar om rutiner och praxis?

– Ja, processer och praxis, väldigt mycket. Om man har bekväma officiella verktyg och rutiner så tar inte folk genvägar. Det är genvägarna som är svåra att dokumentera.

Man ska inte dokumentera vad man borde göra. Man måste kunna visa att man gjort allt för att skydda sina personuppgifter.

Polis och säkerhetsinstanser vill komma åt uppgifter, hur blir det med det?

– Grundinställningen – att skydda persondata – kommer inte att förändras. Myndigheterna har rätt att komma åt data den juridiska vägen, det kommer att finnas kvar. Rätten att bli bortglömd på nätet är viktig, men den gäller inte saker där det krävs att myndigheterna har kvar uppgifter. Skatteverket har till exempel ingen rätt att ta bort historik.

Individen ska kunna få se vad det finns för data om en själv, allt som samlats in. Sedan ska man ha rätten att korrigera och flytta över till annan tjänsteleverantör. Grunden är värnandet om individens rättigheter.

En vanlig människa har kanske 100 on line-konton och det växer exponentiellt. Förordningen är EU:s sätt

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

dsförordning rsonskyddet att styra upp det hela. Med nya regler finns en viss garanti för att individens rättigheter skyddas.

Vad kan Tieto bistå med?

– Vi rattar hundratals system som handhar persondata. Vi har ett integritetsramverk som hjälper oss gå igenom systemen med kunden och hjälper dem uppfylla GDPRkraven, avslutar Maria Nordgren.

Utdrag ur undersökningen Är du orolig för IT-säkerheten och hanteringen av dina personliga uppgifter hos de tjänster du använder på nätet?

Ja, för de flesta tjänster - 23% Ja, men bara för vissa tjänster - 46% Nej, inte alls - 26% Vet ej - 5% Har du råkat ut för att dina personliga uppgifter och/eller lösenord läckt ut och hamnat i orätta händer till följd av ett dataintrång?

Ja, flera gånger - 1% Ja, någon gång - 14% Nej, inte vad jag vet - 83% Vet ej - 2% Om ett företag som du är kund hos utsätts för ett dataintrång där dina uppgifter riskerar att ha läckt - hur snabbt vill du att de informerar dig då?

Omedelbart - 69% Inom 24 timmar - 25% Inom 72 timmar - 1% Inom en vecka - 1% Inom en månad - 0% Inom ett halvår - 0% Inom ett år - 0% Aldrig - 0% Vet ej - 3%

Kan du tänka dig att be företag att radera lagrade uppgifter och användardata om dig?

Ja, i flera fall / flera företag och tjänster 46% Ja, i enstaka fall - 34% Nej - 5% Vet ej - 15% Vill du att företag använder uppgifter om dig och dina köpbeteenden för att rikta personligt anpassade erbjudanden och tjänster till dig?

Ja - 7% Ja, men bara i vissa fall - 38% Nej, aldrig - 50% Vet ej - 4% Vad vet du om EU:s nya dataskyddsförordning GDPR? Inget, aldrig hört talas om den - 69% Har hört om den någon gång men vet inte vad den innebär - 22% Känner till den och vet en del om vad den innebär - 8% Känner till den och vet mycket väl vad den innebär - 2%

Om undersökningen Undersökningen genomfördes i TNS Sifos webbpanel under perioden 8-11 maj 2017.

Totalt intervjuades 1016 personer i åldern 16-79 år. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

47

DIN KROPP BEHÖVER DIG Du gillar att jobba. Men tar du hand om dig? Ökande sjukfrånvaro och ohälsa löses bäst genom proaktiva åtgärder. Förvandla en liten investering i rörelse, variation och återhämtning till en massiv hälsovinst!

Ergoff har redskapen. Kontakta oss.

www.ergoff.se ERGOFF MILJÖ AB

HK Hållnäsgatan 5 752 28 Uppsala

T +46 18 18 68 80 E info@ergoff.se

UPPHANDLING | i praktiken

Inrätta insatsstyrka för upphandling

[Text Bo Höglander]

Det är hög tid att bygga en insatsstyrka för den offentliga affären, tycker en grupp sakkunniga inom offentlig upphandling.

Deras upprop publiceras i Dagens Samhälle den 14 juni 2017. ”De offentliga inköpen kan effektiviseras mycket mer.

En grupp experter med kompetens, drivkraft och engagemang för att skapa det bästa med våra skattepengar kan vara en viktig del i detta”, skriver gruppen där bl.a. Fredrik Tamm, grundare av DoubleCheck AB, Björn Bergström, jurist på Rambergs advokater, och Ulrika Ajax, sakkunnig inom inköpsutveckling och seniorkonsult på Sentensia, ingår.

Debattörerna påpekar att det finns en potential att effektivi-

”...insatsstyrka som bygger på kompetens, drivkraft och engagemang för att skapa det bästa med våra skattepengar...” www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

sera de offentliga inköpen, men att få gör något åt det. Varje procents effektivisering är värd åtta miljarder kronor, pengar som kan användas för vård, skola, omsorg och försvar eller andra angelägna åtgärder, menar de.

INGET HAR HÄNT Sedan den nationella upphandlingsstrategin såg dagens ljus inför Almedalsveckan 2016 verkar inget ha hänt, tycker experterna. Regeringens stöd för att starta Upphandlingsmyndigheten och att ta fram en nationell upphandlingsstrategi ”är viktiga steg, men de räcker inte”, anser de sakkunniga och menar att det behövs konkreta åtgärder för att ta frågan vidare.

För att åstadkomma en förändring tar de därför initiativ till genom sitt upprop. De vill se en insatsstyrka ”som bygger på kompetens, drivkraft och engagemang för att skapa det bästa med våra skattepengar – med den extra bonusen att vi får mer värde ut av varje skattekrona att använda till välfärden.”

49

UPPHANDLING | i praktiken

EN GRUPP EXPERTER Det handlar om en grupp experter ”som genomför konkreta uppdrag för stat, kommun och landsting när problembilden är komplex eller inte ens är definierad och där medlemmar i insatsstyrkan kan kombinera flera olika kompetensområden för maximal effekt. Med syftet att resultateten av uppdraget ska redovisas öppet, så att fler kan lära av varandra.”

De sakkunniga som initierat uppropet säger sig vara ”beredda att göra insatser för att skapa bättre offentliga affärer” och är beredda att själva utgörs kärnan i insatsstyrkan. ”Totalt ska vi samla tolv personer med hög integritet, en djup kompetens inom sitt område och en förmåga att lösa problem”, heter det i uppropet. Personerna i insatsstyrkan ska ”finnas tillgängliga för de upphandlande myndigheterna som är villiga att bli bättre.”

FINANSIERING Finansieringen av insatsstyrkans arbete ska varje myndighet själv stå för, anser gruppen. Men för att minska tröskeln att våga förbättra sig – samt för att visa de makroekonomiska effekterna – bör civilministern och Finansdepartementet skapa en stödfinansiering som står för hälften av varje myndighets investering. ”För att göra insatsstyrkan komplett behövs fler personer.

Vi vill uppmana den som delar vår bild och som anser sig kunna bidra till en insatsstyrka att anmäla sitt intresse. Med hjälp av Sveriges bästa kompetenser inom sina områden, kan vi lösa frågor som tidigare varit omöjliga att lösa. Det kräver

Arbetar du med rätt precision?

mod och det kräver tid, och det är möjligt. Låt oss göra den offentliga affären till verktyget för en modernare och bättre fungerande välfärd – och låt oss göra det nu”, avslutas uppropet.

Undertecknare är följande: Fredrik Tamm, sakkunnig inom offentlig marknad, grundare av DoubleCheck AB Björn Bergström, sakkunnig offentliga affärer, jurist Rambergs advokater Ulrika Ajax, sakkunnig inköpsutveckling, seniorkonsult, Sentensia Sebastian Nordgren, sakkunnig kategoristyrning/inköpsutveckling, inköpschef Nacka kommun Björn Elmqvist, sakkunnig leverantörsstyrning, jurist och grundare av Elmsquared Lilian Klasson, sakkunnig digitalisering samt verksamhetsoch ledarutveckling, grundare av Stratvise Björn Axelsson, sakkunnig inköpsstrategi, professor emeritus Handelshögskolan i Sthlm Johan Almesjö, sakkunnig verksamhetsstyrning, vd HBV.

SWEPOS® Nätverks- RTK-tjänst – navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggranhet.

Läs mer om SWEPOS och våra tjänster på www.swepos.se ● TELEFON 026-63 37 53

50

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Hexanova Academy Kompetensutveckling på dina villkor KOMMUNIKATION HR & PERSONAL

VÅRD & OMSORG

LEDARSKAP

JURIDIK

UPPHANDLING

IT

EKONOMI

Bli bättre än dina konkurrenter!

Utvecklas i din yrkesroll med oss på Hexanova Academy • Ett stort kursutbud • Uppskattade föreläsare • 5,7 av 6 i genomsnittsbetyg på kurserna Läs mer på:

hexanovaacademy.se www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Erbjudande!

Nu får du som läsare 20% rabatt när du anmäler dig till höstens kurser.

Ange rabattkod ”OFFENTLIGA AFFÄRER” *Erbjudandet gäller till den 8 september

51

AVTALSNYTT

Misco hjälper sina kunder med en personlig touch Misco har precis fått det efterlängtade Kammarkollegieavtalet

produkter på enklaste sätt.

och har som en av endast tre återförsäljare fått möjligheten att

Kunderna kan jobba med sitt

sälja i alla regioner.

utvalda fokussortiment på

- Det är riktigt roligt att vi nådde våra mål för avtalet och att

shopen och minimerar där-

det äntligen gått i hamn. Vi har väntat med spänning länge

med risken för felaktigheter

på att få visa vad vi kan tillföra denna kundgrupp, säger

eller krångel.

Christoffer Jernberg, VD på Misco AB

Johan Sollenberg

- Vår styrka ligger verkligen i kombinationen av både en personlig kontaktperson och en bra teknisk lösning.

Misco arbetar väldigt tätt ihop med sina kunder och alla kunder

Kundens behov kan hanteras snabbt och smidigt på

får en egen kontaktperson som leder kunden hela vägen ifrån

webbshopen och de mer komplexa behoven hanteras av

idé och behov och ända in i mål med färdig leverans. Så har

den personliga säljaren. Båda arbetssätten behövs för den

det alltid varit hos Misco och det är nyckeln till smidiga och

bästa lösningen för kunden, säger Johan Sollenberg,

problemfria affärer.

Avtalsansvarig på Misco.

- Alla kunder känner till sina egna utmaningar men vet inte alltid vilken lösning som är bäst för dem. Det är där våra personliga säljare kommer in. De tar bollen och hjälper kunden att utreda behoven och presenterar sedan möjliga lösningar. Detta gör vi helt kostnadsfritt och det är mycket uppskattat bland våra kunder, säger Sophie Drk, Försäljningschef på Stockholmskontoret.

HELA BOLAGET ÄR MED I PROCESSEN Hela Misco är redo för avtalskunderna och vi har en mycket avancerad webbshop som skall hjälpa kunderna att avropa

FAKTA Omsättning Antal Anställda Startade Huvudkontor Filial Avtalsområde

Andra ramavtal

Kontaktperson Telefon E-post Hemsida 52

Under hösten 2017 kommer Misco också bredda sitt serviceerbjudande, primärt på installations- och driftsidan, och kommer då kunna erbjuda ytterligare ”djup” i sitt erbjudande till kunderna. ”Installation, drift och underhåll” är ord som tidigare nästan undveks av återförsäljare av hårdvara inom IT-genren. Men nu är det dags för förändringar i branschen.

- Ett snabbt och bra produktflöde ihop med tjänster som hjälper kunderna under produkternas hela livstid kommer vara ett måste i framtiden upphandlingar. Och vi är redan där, avslutar Johan Sollenberg. n

Cirka 200 MSEK 25 1963 Lidköping Stockholm Användarnära IT-produkter Klient 1 Norra Sverige och Uppsala-Örebro Klient 2 Stockholm, Gotland och Sydöstra Sverige Klient 3 Västra och Södra Sverige Klient 4 Rikstäckande Hewlett-Packard Sverige AB Dell AB Fujitsu Sweden AB Canon Svenska AB Xerox Sverige AB

Avtalsnummer: 96-81-2014 Avtalsnummer: 96-50-2015 Avtalsnummer: 96-51-2015 Avtalsnummer: 96-52-2015 Avtalsnummer: 96-53-2015 Avtalsnummer: 7106/12 Avtalsnummer: 7104/12 Avtalsnummer: 7105/12 Avtalsnummer: 96-16-2012-001 Avtalsnummer: 96-16-2012-006

Johan Sollenberg 08-120 460 64 public@misco.se www.misco.se O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

LANDET

RUNT

I september samlas Sveriges gastronomiska elit inom offentliga måltider i Göteborg

Vattenbesparingarna ger effekt men nu börjar utmaningen för Laholm och Halmstad Flera myndigheter varnar för vattenbrist i många av Sveriges kommuner. Många kommuner har infört bevattningsförbud.

I Halmstad och Laholm har de lyckats sänka dricksvattenproduktionen med 17 procent.

Nu börjar dock semesterperioden då vattenkonsumtionen brukar öka, vilket gör att risken för vattenbrist inte är över trots goda resultat.

Laholmsbuktens VA:s mål är att minska dricksvattenproduktionen med 20 procent, jämfört med medelproduktionen förra året (33700 kubikmeter). Nås målet är bedömningen att vi klarar vattenförsörjningen under sommaren. De senaste siffrorna visar att de nu har minskat produktionen med 17 procent.

- Det är ett väldigt glädjande resultat. Det visar att vi tillsammans kan göra stor skillnad genom att tänka efter när det kommer till vattenanvändning, säger Mattias Leijon, förvaltningschef på Laholmsbuktens VA.

Göteborgs stad står som värd för 2017 och 2018 års upplaga av White Guide Junior och White Guide Senior. Göteborgs stad är även själva nominerade ibland annat kategorin Årets hållbarhetskommun.

- Vi vet att goda och näringsriktiga måltider är avgörande för både unga och äldres hälsa och livsvillkor. Förhoppningen är att detta värdskap ska bidra till ytterligare fokus på de offentliga måltiderna, säger Jörgen Samuelsson, avdelningschef för äldre, hälso- och sjukvård på stadsledningskontoret.

White Guide Junior och White Guide Senior lyfter fram de offentliga måltiderna inom förskola, skola och äldreomsorg.

Totalt har drygt 200 förskolor, skolor och seniorboenden testats senaste året.

De senaste veckornas regn gör gott för växtligheten men ger ingen påfyllnad av grundvattnet. Ökande nivåer i vattentäkterna väntas inte förrän tidigast i höst, under förutsättning att det då kommer nederbörd.

Utmaningen framåt är att användningen av dricksvatten brukar öka i juli månad. Det beror dels på att fler bor i och besöker Laholm och Halmstad under sommarmånaderna, och dels på att man ofta gör av med mer vatten när det är varmt och man är ledig.

Förra året tog Brunnsboskolan i Göteborg hem priset i den största kategorin, årets skolrestaurang. Genom det tvååriga värdskapet ges en unik möjlighet, för Göteborgs stad, att synliggöra kvalitetsutvecklingen och höja ribban i de offentliga måltiderna.

Samtliga nomineringar har släppts och totalt tretton priser som hyllar den offentliga måltidsupplevelsen kommer att delas ut under galan på Eriksbergshallen i Göteborg där bland annat Årets skolrestaurang och Årets seniormåltid koras.

Vinnarna utses under en stor galamiddag i Göteborg den 19 september. Alla vinnare samt ett urval av de främsta inom offentlig gastronomi presenteras och recenseras i en guide som finns tillgänglig efter galan.

- Göteborg är en stark kommun inom den offentliga gastronomin. Efter två år i Stockholm och två år i Malmö känns det som ett naturligt steg att flytta prisutdelningen till västkusten.

Nu förväntar vi oss att Göteborg med kranskommuner inberäknade bokar plats på banketten, säger Pär Bergkvist, initiativtagare till White Guide Junior och White Guide Senior.

54

- Att hushållen fortsätter att spara vatten även under semestern är jätteviktigt. Vi arbetar också för att nå våra tillfälliga besökare och boende genom både riktad och allmän information.

Vi har fått många goda exempel på spartips från allmänheten, exempelvis samlar många upp vatten i duschen i väntan på varmvatten för att sedan kunna återanvända detta, säger Mattias Leijon. Även de kommunala verksamheterna arbetar för att minska sin dricksvattenanvändning. Servicekontoret har ändrat sina städoch diskrutiner och hemvårdsförvaltningen, med Halmstads kommuns största bilpark, tvättar inte längre bilarna annat än i undantagsfall. Offentliga myndigheter och det privata näringslivet kan också göra förändringar som ger positiva resultat.

Av det dricksvatten som används så svarar näringslivet och offentliga verksamheter för 37 procent.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Jokkmokk 3:a i Sverige med 24 procent kvinnliga företagsledare Intresseorganisationen Företagarna har undersökt fördelningen av män och kvinnor bland de högsta befattningshavarna i 278 000 företag. Jokkmokk placerar sig på en tredjeplats med 24 procent, strax efter Danderyds med 24,3 procent och ettan Vaxholm med 27,5 procent.

– Sifforna säger något både om styrkan i Jokkmokks näringsliv och om det arbete som görs för att ge alla samma chans att bli entreprenörer och ledare, säger Ulf Hägglund, vd på Jokkmokks näringslivsbolag Strukturum.

Undersökningen konstaterar att det är långt kvar till en balans vad gäller könsfördelning bland företagsledarna. I genomsnitt är bara var sjätte företagsledare i Sverige kvinna, jämfört med var fjärde person i Jokkmokk. Bjurholm hamnar i botten med enbart 5,2 procent.

– Det är oroväckande att det finns så stora skillnader i vilka som startar och driver företag baserat på kön, det blir tydligt för mig när jag läser rapporten, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Variationer mellan olika län är till viss del stor. I studien framkommer också att det finns stora skillnader mellan olika branscher. Jokkmokk är enda kommunen i Norrbotten som placerar sig i toppen som domineras av Mälardalskommuner.

– Det är en gigantisk skillnad mellan de kommuner som ligger i topp och de sämsta. En förklaring kan vara att Vaxholm har en stor turistnäring. Men det förklarar inte allt, det kan också ligga tradition och kultur bakom de stora skillnaderna, menar René Bongard, statistiker på Företagarna.

Ulf Hägglund, vd på Jokkmokks näringslivsbolag Strukturum menar att den stora andelen kvinnor som är företagsledare säger något både om styrkan i Jokkmokks näringsliv och om det arbete som görs för att ge alla samma chans att bli entreprenörer och ledare.

– Trenden med kvinnor i företagsledningar fortsätter dessutom i rätt riktning, dvs mot en kontinuerligt stigande andel.

– Vi ser en majoritet kvinnor som startar och driver företag inom flera branscher idag, inte minst inom de kulturella och kreativa näringarna men också inom hälsa och friskvård, handel, livsmedel och servicesektorn och i företag som levererar nödvändiga företagstjänster.

Det senaste året har också många kvinnor, varav många unga, startat företag inom besöksnäringen.

– Resultatet blir ett mer diversifierat och dynamiskt näringsliv som har större chanser än många andra kommuner med sämre siffror att fortsätta utvecklas positivt på sikt. Det känns jättebra inför framtiden, säger Ulf.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7

Växjö kommun och Trafikverket överens om prioriteringar för Växjös infrastruktur Växjö växer och trafikbelastningen på vägnätet börjar närma sig sitt kapacitetstak. Växjö kommun har därför, tillsammans med Trafikverket, gemensamt tagit fram en plan för stadens fortsatta utveckling.

- Snart är vi 100 000 invånare och det känns bra att vi nu har en gemensam plan för hur vi nu och i framtiden ska binda ihop och utveckla staden på ett effektivt och hållbart sätt, säger Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö. Överenskommelsen ska bland annat bidra till mål om attraktivare kollektivtrafik, ökad andel som cyklar och effektiv framkomlighet för motorfordon och transporter. Prioriteringarna beskrivs i en så kallad åtgärdsvalsstudie och det är första gången som Trafikverket genomför en sådan för en hel kommun.

- Åtgärdsvalsstudien ger underlag för en fortsatt dialog mellan Växjö kommun och Trafikverket där vi är överens om ett långsiktigt arbetssätt som säkrar stadens fortsatta utveckling på såväl kommunala som statliga vägar. Växjö spelar också en viktig roll som nod i hela Kronoberg varför infrastrukturen måste fungera till, i och förbi staden säger Lennart Andersson, regional direktör syd, Trafikverket. Åtgärderna som ska utföras delas in i fyra olika delområden: Hållbar fordonstrafik, utvecklad cykeltrafik, utvecklad kollektivtrafik och större fysiska vägnät. Bland annat ska det satsas på att prioritera cykeltrafik framför övrig trafik men också öka framkomligheten på vägarna i och runt Växjö.

55

OFFENTLIG IT

Digitalisering ska ge kortare handläggningstider Vi börjar se att fler och fler myndigheter skyndar på med sin digitalisering av tjänster för att effektivisera sitt arbete och få ner handläggningstiderna.

Lantmäteriet har lämnat sin rapport till regeringen om hur de ska få ner handläggningstiderna fastighetsbildning där digitalisering ses om en del av lösningen.

[Text Patrik Koc Strömberg]

Ett av problemen som myndigheten lyfter fram är att ärenden kan bli liggande under en lång tid tills det tilldelas en handläggare eller att någon kommer med ett yttrande.

Tidigare har bristen på utbildade och erfarna lantmätare varit en av huvudorsakerna till att handläggningstiderna är långa, men nu finns det även andra lösningar.

-Vi kommer anstränga oss hårt för att attrahera rätt personal, men även om vi lyckas rekrytera och behålla de medarbetare vi behöver så finns det en rad åtgärder som vi måste vidta för att hållbart korta handläggningstiderna. På kort sikt handlar det till stor del om att ändra arbetssätt

56

och jobba mer i team, men på längre sikt handlar det främst om att ta tillvara på teknikens möjligheter och digitalisera verksamheten i större utsträckning än idag, säger Mats Snäll på Lantmäteriet.

den 11-12 oktober där bland annat Trelleborgs kommun kommer berätta mer om hur handläggarroboten fungerar. n

HANDLÄGGARROBOT Arbetsmarknadsförvaltningen och social förvaltningen i Trelleborgs kommun har valt att försöka snabba på handläggningstider med hjälp av en handläggarrobot som processautomatiserar vissa ärenden. Det är ett sätt att lösa en del av handläggningsproblematiken. Det här är något också som kommer att diskuteras på eFörvaltningsdagarna i Stockholm

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om, Stefan.

Tänk om, regeringen…

Och då menar vi inte att ni har tänkt fel. Ni och den tidigare regeringen har tänkt helt rätt.

Ni vill att svenska myndigheter ska bli världsbäst på digitalisering!

Med allt som det innebär med mindre krångel för vanligt folk, bättre arbetsförutsättningar för de anställda, lättare företagande, bättre vård och samhällsservice.

Med ”tänk om” menar vi ”tänk om det skulle kunna bli så här bra”.

Ni har skapat en fantastisk vision. Och vi tänkte ge några exempel på hur det skulle kunna bli.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

JURIDIK

Ny skrift om ramavtal Ramavtal i offentlig upphandling. Det är ämnet i en 40-sidig skrift från Advokatfirman Kahn Pedersen.

R

[Text Bo Höglander]

Rubriken är ”Ramavtal i offentlig upphandling – några frågor av betydelse för tolkning och tillämpning”.

upphandlingskontrakt, viktiga frågor som gäller förvaltning av ramavtal och rättsmedlens tillämpning på ramavtal.

Kristian Pedersen, advokat och partner på Kahn Pedersen kommenterar för OFFENTLIGA AFFÄRER:

OLIKA FÖRDELNINGSNYCKLAR – Men den praktiskt kanske mest betydelsefulla fråga som vi behandlar är vilka olika fördelningsnycklar för avrop som kan användas istället för rangordning. I rapporten går vi igenom ett antal olika fördelningsnycklar och analyserar dem utifrån laglighet, lämplighet och andra aspekter, säger Kristian Pedersen.

– Offentligt upphandlade ramavtal är vanligt förekommande och har stor kommersiell betydelse för upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Därför uppkommer förstås många frågor om ramavtal. Det var därför ett naturligt val för oss att låta en av rapporterna i vår skriftserie handla om ramavtal, och då med fokus på några utvalda regelbundet återkommande områden.

Han berättar för OFFENTLIGA AFFÄRER att man i rapporten går igenom bl.a. vad som skiljer ramavtal från vanliga

Hans förhoppning är att rapporten ska inspirera upphandlande myndigheter och enheter att, vid användning av ramavtal, lägga ännu större fokus på hur ramavtal bör utformas och användas för att skapa bättre leverantörsrelationer och hur man når fram till en god affär för båda parter.

MÅNGA FRÅGESTÄLLNINGAR Bakgrunden till skriftens tillkomst är bland annat att byrån inom ramen för sin verksamhet får många frågor om hur ramavtal får och kan användas. Dessutom är ramavtalen viktiga rent kommersiellt och frågeställningarna som uppkommer blir ofta föremål för prövning i domstol, eller debatteras vid seminarier och på konferensen.

58

Efter en kort inledning behandlas i avsnitt 2 skillnaden mellan ramavtal och kontrakt.

Man diskuterar även olika varianter av ramavtal som förekommer inom upphandlingsrätten. I avsnitt 3 resonerar författarna kring vad som kan utgöra en objektiv fördelningsnyckel i ett ramavtal med flera leverantörer. De presenterar också flera förslag och mindre kända fördelningsnycklar som kan användas som alternativ till den mer traditionella rangordningen.

Avsnitt 4 behandlar sanktions- och incitamentssystem som kan användas för att säkerställa en god leverans vid ramavtal med flera leverantörer, medan avsnitt 5 behandlar frågor om överprövning av ramavtal och de avrop som sker från ramavtal.

REFLEKTIONER I avsnitt 6 presenteras några sammanfattande reflektioner om upphandlande myndigheters och enheters användning av ramavtal. Här välkomnar skriftens författare att det på senare år skett en förskjutning i debatten på upphandlingsområdet. Från att enbart ha haft fokus på upphandlingsförfarandet som sådant riktas nu även uppmärksamhet på frågor om avtalsförvaltning och den goda affären. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om du får svar på din ansökan innan du skickat in den…

Tänk om vi kunde trolla bort all meningslös väntan på självklara beslut som bygger på information som redan finns i systemen?

Tänk om systemen skulle kunna känna av när det är dags för dig att ansöka om något, till exempel föräldrapenning eller studielån. Och skicka svar innan du ens hunnit tänka på att skriva ansökan?

Eller när saker och ting blir lite krångligt få besked efter några minuters dialog i stället för väntan i veckor eller månader. Med hjälp av intelligent röststyrning…

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

DEBATT

Kräver hårdare tag mot korruption [Text Bo Höglander]

Det krävs hårdare tag mot korruption, bland annat i form av högre företagsböter.

Det skriver Natali Phalén, generalsekreterare vid Institutet mot mutor (IMM) och nyligen intervjuad som PROFIL i senaste utgåvan av OFFENTLIGA AFFÄRER. Hennes debattartikel publicerades i Svenska Dagbladet den 6 juni 2017. ”Korruption är en parasit som, om den får fäste, äter upp fundamentet för ett demokratiskt samhälle – tilliten.

Korruption sätter därtill konkurrensneutraliteten ur spel och medför ett hinder mot handel och en sund marknad”, skriver Natali Phalén.

VAD VILL NATALI PHALÉN DÅ SE FÖR ÅTGÄRDER?

– För det första krävs hårdare tag mot före­tag som genom brister i regelefterlevnad och kontrollsystem möjliggör mutbrott.

Mut­domar där företagsbot har dömts ut har s­ edan nuvarande mutbrottslagstiftning infördes år 2012 dömts ut i färre än 20 fall, menar Natali Phalén.

– Medierna har rappor­terat att få mutmisstankar ger fällande domar, bland annat eftersom Riksenheten mot korruption kämpar med bristande resurser inom den egna organisationen men främst vad gäller tillgång till polisiära resurser, påpekar Natali Phalén. Hon skriver: ”Liksom åläggande av företagsbot är brottet en markering av vikten av tonen från toppen. Det är därför oroväckande att möjligheten att komma åt brister i detta ansvar till del tycks bero på resursbrister. Tonen från den absoluta toppen – politiken – blir i denna del att arbetet mot korruption inte är viktigt nog.”

MER KUNSKAP KRÄVS

Hon pekar på en statlig utredning (SOU 2016:82 En översyn av lagstiftningen om företagsbot). Där anges att företagsbot dömdes ut i sammanlagt 736 domar under åren 2009–2014, varav enbart en bråkdel avser överträdelser av mutbrottslagstiftningen.

LÖJLIGT SMÅ BELOPP

– Med två undantag har ingen företagsbot överskridit en miljon kronor och den högsta företagsbot som har dömts ut för mutbrott uppgår till 3 000 000 kronor. Det är ur ett företagsperspektiv inga avskräckande siffror och är ur ett internationellt perspektiv nästintill löjligt små belopp, framhåller generalsekreteraren.

För det andra anser hon att arbetet mot korruption måste prioriteras ytterligare.

60

För det tredje krävs ett större kunskapsunderlag kring hur såväl svensk korruption tar sig uttryck som i vilken mån svenska företag begår överträdelser av mutbrottslagstiftningen på utländsk mark. Det senare har också framhållits av Brottsförebyggande ­rådet i en rapport från år 2013 (Brå rapport 2013:15). Någon senare rapport som fyller på denna kunskapslucka har emellertid inte publicerats.

– Tonen från toppen måste signalera en nolltolerans mot mutor och korruption. I detta ingår tilldelning av adekvata resurser för att utreda och lagföra överträdelser av mutlagstiftningen även avseende de mer komplicerade uppläggen. I detta ingår också tilldelning av adekvata resurser för att höja medvetande­nivån om var riskerna för korruption finns och hur dessa risker ser ut genom bland annat strukturerad forskning på området, avslutar Natali Phalén. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om doktorn ringer och berättar att du håller på att bli sjuk?

Innan du ens hunnit känna efter?

Det kan snart bli verklighet. Genom att följa upp din hälsohistorik och vad du själv berättat kan läkarna se vad som håller på att hända med din kropp.

Du kan snabbare komma under vård, och sjukhuspersonalen kan sätta in preventiva åtgärder i tid.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

DEBATT

Tyst om

förluster

i välfärden Det talas mycket om vinst i välfärden i dagarna. I stället borde vi prata mer om förlusterna i välfärden. Varje år går den offentligt drivna välfärden back med miljardbelopp.

[Text Bo Höglander]

D

etta talas det inte om, men det borde det göra, tycker Christian Ekström, VD Skattebetalarna, och Nima Sandanaji, forskare och författare till rapporten ”Mer välfärd för varje skattekrona – dags att rikta fokus mot förluster i offentlig sektor” presenterad den 19 maj 2017.

Det är dessa förluster som dränerar skattebetalarnas pengar till välfärden, skriver de båda i en debattartikel i Göteborgs Posten 2017-05-19: ”Välfärden organiseras genom att en viss summa avsätts för behandlingen av varje patient, utbildningen av varje elev, eller omvårdnaden av varje äldre.

Företag lyckas ofta leverera tjänsten och dessutom gå med en liten vinst. Offentliga välfärdsenheter går å andra sidan ofta med förlust. Det är dessa förluster, inte vinsterna, som dränerar skattebetalarnas pengar och därmed resurserna till välfärden.”

PRIMÄRVÅRD OCH SJUKHUS Sammanlagt gick alla landstings primärvårdsverksamheter med 421 miljoner kronor i förlust under 2015. De större sjukhusen i Sverige drivs, förutom ett fåtal undantag, inom ramen för offentlig sektor. Trots årliga budgetar på hundratals miljoner kronor, ibland miljarder, redovisar merparten av Sveriges landsting inte resultaten för enskilda stora sjukhus i sina budgetar. Därmed döljs en stor del av underskotten för allmänheten.

Den bild som träder fram är tydlig: förluster i välfärden är ett enormt problem och ett omfattande slöseri med skattemedel.

62

STEG MOT ANSVARSTAGANDE I rapporten presenteras ett antal steg som kan tas mot ett större ekonomiskt ansvarstagande med målet att få ut mesta och bästa möjliga välfärd för skattepengarna: Sluta dölja underskotten. Kommuner, landsting och regioner får i uppgift att tydligt redovisa den ekonomiska situationen för olika välfärdsenheter.

Utveckla ägardirektiv. Landsting och kommuner måste utveckla mera professionella verksamheter, där ansvaret som beställare skiljs ifrån det som utförare. Verksamheterna i egen regi kommer då ha större press på sig att hantera sin egen ekonomi, snarare än som nu, då de ofta går med underskott som vältras över på huvudmannen.

Sluta premiera verksamheterna i egen regi. Dåliga resultat för verksamheter i egen regi hålls under armarna genom indirekta subventioner och tillåtelse att gå med kontinuerliga underskott. Denna ohållbara konkurrenssituation måste upphöra.

Lägg fokus på kvalitetskontroll. Ändamålsenliga kontrollsystem för kvaliteten som inkluderar såväl offentlig som privat välfärdsverksamhet behövs. Regeringen menar att kvalitetskontroll inte är en framkomlig väg. Det är en märklig inställning, då kvalitetskontroll är vanligt förekommande i omvärlden. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 2 0 1 7 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om riksdagen låg vid Riksgränsen?

Se rubriken som en metafor, ett bevis för att detta är möjligt.

Ett samhälle med enklare administration, mindre papper och där valfrihet att delta i samhällsprocesser på distans också ger ökad transparens och demokrati.

Hur ökad automatisering kan förbättra vardagen för oss alla.

För medborgare som vill ha säkra, enkla och lättillgängliga tjänster.

För anställda som kan skippa rutinärenden och fokusera på att bemöta människor på ett personligt och effektivt sätt.

För företag som vill bli effektivare och öka sin lönsamhet.

För sjukvården som får mer tid över till patienterna.

För att göra vardagen lite bättre och lite enklare.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Kompetenslyft med rätt kurs

Gör som tusentals från den offentliga sektorn, vässa din profil hos oss!

MODERN FÖRVALTNINGSRÄTT – UR ETT EU-RÄTTSLIGT PERSPEKTIV EU:s förvaltningsrätt och dess förhållande till svensk rätt Datum: 22 MAJ och 23 NOVEMBER Föreläsare: Karin Åhman, Jane Reichel DATASKYDDSLAGSTIFTNINGEN – EN FÖRDJUPNINGSKURS Nya regler på området och en fördjupad analys av dataskyddslagstiftningen Datum: 30 MAJ och 12 OKTOBER Föreläsare: Daniel Westman, Sören Öman ATT BEMÖTA RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Hur ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig på en arbetsplats, vad som orsakar det hos en individ, redskap för hur man kan hantera dessa komplicerade möten.

Datum: 2 JUNI och 17 OKTOBER Föreläsare: Jakob Carlander ALLMÄN FÖRVALTNINGSRÄTT Om ärendehandläggning, beslutsfattande, motiveringsplikt, rättsverkningar av beslut m.m.

Datum: 26 SEPTEMBER Föreläsare: Lena Sandström ARBETSRÄTTSLIGA FRÅGOR FÖR OFFENTLIG SEKTOR Fördjupning om särskilda regler för offentlig sektor, bland annat bisysslor, sekretess Datum: 4 OKTOBER och 1 FEBRUARI Föreläsare: Kristina Ahlström, Sören Öman

ANGE ”OA2017” I FÄLTET FÖR KAMPANJKOD OCH ERHÅLL 10% RABATT. GÄLLER ENDAST NYA ANMÄLNINGAR.

KLARSPRÅK I PRAKTIKEN (1,5 DAGAR) Konkreta metoder, inspirerande exempel och handfasta råd på att anpassa och skriva texter Datum: 5-6 OKTOBER, 21-22

NOVEMBER, 6-7 FEBRUARI Föreläsare: Ann-Louise Forsström MEDIERÄTT NYHET! Yttrandefrihet, upphovsrätt, personlig integritet och straff- och skadeståndsrättsligt skydd Datum: 11 OKTOBER Föreläsare: Dag Wetterberg, Mårten Schultz TILLSYNENS RÄTTSLIGA FAS Fördjupade frågeställningar och rättsliga överväganden för tillsynsmyndigheter Datum: 19 OKTOBER Föreläsare: Margaretha Svenning, Stefan Rubenson STATSSTÖD När kan transaktioner i offentlig och privat sektor innebära otillåtet stöd?

Datum: 26 OKTOBER och 8 MARS Föreläsare: Elisabeth Eklund, Stefan Sagebro OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Genomgång av offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretessreglerna Datum: 30 OKTOBER Föreläsare: Lena Sandström STATSRÄTT OCH ROLLEN SOM STATSANSTÄLLD Om att vara statsanställd och det särskilda regelverk som ingår i statstjänstemannarollen Datum: 1 NOVEMBER och 20 MARS Föreläsare: Malen Wallén PERSONUPPGIFTSLAGEN – PRAXIS, PRAKTIK OCH EU:S DATASKYDDSREFORM Personuppgiftslagens bestämmelser med praktiska exempel från rättsutvecklingen Datum: 2 NOVEMBER Föreläsare: Cecilia Magnusson Sjöberg, Sören Öman SÄRSKILDA REGISTERFÖRFATTNINGAR FÖR MYNDIGHETER Ett helhetsgrepp över myndig-

heternas registerförfattningar Datum: 10 NOVEMBER och 15 MARS Föreläsare: Sören Öman FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖR ANSTÄLLDA INOM OFFENTLIG SEKTOR – FÖRBEREDELSE/ FÖRHANDLING NYHET! Förberedelse inför förhandling, kommunikation i förhandlingar samt relationsbyggande Datum: 14 NOVEMBER/5 DECEMBER Föreläsare: Johan Lagerbielke ARBETSRÄTT FÖR CHEFER I OFFENTLIG SEKTOR Arbetsrättsliga regler som gäller anställningar inom offentlig sektor & nyheter och aktuella frågor Datum: 20 NOVEMBER och 18 APRIL Föreläsare: Kristina Ahlström, Göran Söderlöf MIGRATIONSRÄTT Grundläggande genomgång av centrala avsnitt i utlänningslagstiftningen med betoning på skyddsbehovet Datum: 7 DECEMBER Föreläsare: Janet Svensson, Rebecca Stern VATTENRÄTT En genomgång av vattenrättens särdrag, handläggning av vattenmål, MKB samt aktuell praxis Datum: 18 DECEMBER Föreläsare: Agnes Larfeldt Alvén, Göran Stenman ANTI-KORRUPTION Genomgång av regelverk, praxis och praktisk tillämpning beträffande mutor och korruption Datum: 20 DECEMBER Föreläsare: Alf Johansson, Louise Brown, Natali Phalén TILLSYN, RÄTTSKRAFT OCH FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Om legala och faktiska begränsningar, omprövningar m.m.

Datum: 15 FEBRUARI Föreläsare: Margaretha Svenning

Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: 08-41 003 006, info@fakultetskurser.se, www.fakultetskurser.se Kursavgiften hjälper forskningen framåt.