Offentliga Affärer nr 3 2013

Tema Konsulterna

Nr 3 2013 | Pris 99 kr | 21:a årgången | Upphandling | Ekonomi | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Miljö

Extern remiss i Region Skåne

Upphandling

Den försvunna upphandlingen

Fokus Säkerhet Partille och polisen mot hot

Årets Offentliga Chef 2013 Så skyddar du dig mot cyberkrigarna

Anders Knape om sina uppdrag

Vi presenterar stolt Dina kunskaper på e-förvaltningsområdet är av högsta prioritet

Vi hoppas du skall välja att besöka eFörvaltningsdagarna 2013 för att inhämta kraft och nya kunskaper i syfte att kunna omvandla dessa till fördelar i ditt arbete med att skapa nya tjänster och möjligheter för landets medborgare, företag och offentliga organisationer.

När du väljer att investera i ett besök på eFörvaltningsdagarna skapar du inte bara möjligheter för dig själv utan du och din organisation gör en investering i landets och din organisations möjligheter och konkurrenskraft i framtiden.

Framtidsspaning med Alexander Bard — Är vi inne i den fjärde revolutionen?

Det pågår ett radikalt paradigmskifte där envägskommunikationen har dött ut och flervägskommunikationen med internet och sociala medier har tagit över. Hur kan vi vara kreativa för att överleva den fjärde revolutionen? Alexander Bard, Artist och författare till böcker som “Nätokraterna” och “Kroppsmaskinerna”.

Så tar du hem nyttan med e-förvaltning

Mobiliteten har kommit för att stanna!

Det offentliga Sverige investerar årligen miljardbelopp i it och verksamhetsutveckling. Vill du skapa bästa möjliga förutsättningar för att lyckas med verksamhetsutveckling krävs ett aktivt arbete med att realisera och följa upp nyttor. Ta del av de bästa verktygen för nyttorealisering.

Mårten Janerud, uppföljning av arbetet med nyttorealisering, Anna Pegelow, koncernstöd nyttorealisering och Lars Dannemann, projektstöd och programsamordning, E-delegationen.

Varje dag ser du det - på bussen, tunnelbanan, på stan - alla är vi som uppslukade av våra mobiler. Vi är ständigt uppkopplade och använder mobilen till allt. Vart är vi på väg? Hur anpassar ni er till utvecklingen?

Otto Sjöberg, VD, Media(r)evolution och tidigare chefredaktör på Expressen besvarar frågan om mobiliteten har kommit för att stanna.

TBNNBOT TLBQBS WJ OZUUB GÚS GSBNUJEFOT F.FECPSHBSF t 5JMMTBNNBOT TLBQBS WJ OZUUB GÚS GSBNUJEFOT F.FECP

2013 års program N

RE A N N I ÖT V

M

Vägen till den digitala myndigheten — Ett vinnande exempel Ta del av Försäkringskassans strategier och de bästa tipsen för att lyckas med dina e-förvaltningsprojekt samtidigt som kundernas behov kommer i första rummet. Gunilla Dyrhage Cederqvist, Verksamhetsområdeschef, Försäkringskassan och vinnare av eDiamond Award 2012.

DEBATT

Utredningen av öppna data Hur kan vi arbeta med öppna data för att skapa effektivitet? Vilka är konsekvenserna utvidgningen av PSI-direktivet? Vilket stöd behöver myndigheterna för att hantera öppna data? Göran Gräslund, fd Generaldirektör, Datainspektionen och regeringens särskilda utredare, Martin Malmsten, Kungliga Biblioteket, Pär Nygårds, Näringspolitisk expert med ansvar för öppen data, internet och innovation, IT & Telekomföretagen och medlem i Rådet för öppna data, Magnus Kolsjö, PwC mfl...

Läs programmet och anmäl dig idag!

Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se och ladda ner programmet. Anmäler du dig före den 30 juni får du 1 000 kronor i rabatt.

PSHBSF t 5JMMTBNNBOT TLBQBS WJ OZUUB GÚS GSBNUJEFOT F.FECPSHBSF t Tillsammans skapar vi nytta för framtide

Särö Hafsbad & Skogsluftskurort

T

REK I D A OK

B

Upphandlad av hela den offentliga sektorn Vi har lång erfarenhet av att arrangera stora som små konferenser på Säröhus konferenshotell.

Hos oss möter du en personlig atmosfär där vi gör allt för att skapa en lyckad konferens.

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090

Låt oss förklara fördelarna med decenniumekonomi

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är ett kooperativt företag som jobbar för ditt bästa. Överskott som inte behövs för utveckling i verksamheten går som återbäring till medlemmarna. Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltningsuppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter.

Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!

Offentliga Affärer nummer 3 2013

Profilen Anders Knape

15| extern remiss

Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och i mars valdes han till talesperson för Europarådets kongress för kommunala och regionala organ, CLRAE. Vi träffar Anders Knape. Foto: Mikael Andersson

I Region Skåne har man infört nya spännande metoder i upphandlingen. En av dessa är extern remiss, där leverantörerna före upphandlingen får ge sin syn på förfrågningsunderlaget. Kraven förbättras så att de blir mer relevanta.

Tema

16| konsulttjänster Att veta vad man vill ha, vilket behov som ska fyllas, känna till omfattningen på efterfrågad tjänst och veta vilka krav man ställer är viktigt.

18 | utmaningar EU-kommissionen, regeringskansliet, landsting, regioner, kommuner, statliga verk, myndigheter och organisationer ger Swecos konsulter inom samhällsanalys och strategi jobb.

Fokus

10

31| branddörrar Det fanns en tid, när en dörr hindrade en brand från att spridas i en fastighet.

Tyvärr är det inte en självklarhet längre.

34 | säkerhet Brister i lagstiftningen innebär att det finns risk för att kriminella personer startar lås- och larmföretag.

48 | bränsle

25

28

”Jag hoppas att vi kan fatta tilldelningsbeslut under första halvåret 2014.“ Christer Agerback, senior rådgivare vid Trafikverket berättar om upphandlingen av Gotlandstrafiken. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Hur framställs våra drivmedel, varifrån kommer de och vilken klimatpåverkan har de? Gröna Bilister har sammanställt läget i en ny rapport.

Återkommande 22 | KRÖNIKA av Björn Bergström, SOI 19 | JURIDIK av Advokatfirman Lindahl 46 | EXPERTPANELEN – om förfrågningsunderlag 25 | AKTUELLT – kommande händelser 48 | FORDON av Gröna Bilister 54 | BOKTIPS – 6 böcker 55 | KONFERENS – Arken 58 | LANDET RUNT – nyheter

7

Hur hanterar du hĂśjda krav pĂĽ affärsetik, riskhantering och regelefterlevnad? Â

Moll  WendÊn  Advokatbyrü  hjälper  dig  att  sätta  ramverket  fÜr  din   verksamhet,  utbilda  medarbetarna  och  gÜra  uppfÜljningar.  + #$ ' + !! *" " + !" # $ $ + $ ""%!$ + # # " + $$ #$" "

Har du frĂĽgor om etik och juridik?

 Elisabeth  AndrÊ,  advokat  och  partner  pü  Moll  WendÊn,  har  själv   $ # # %" #$ " - " )"# " " $ & $$ (  upp  och  implementera  etiska  regelverk  och  complianceprogram.  $ + ! #$ # $ " ' #

Moll WendÊn Advokatbyrü erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rüdgivning till stora och medelstora fÜretag inom alla branscher. Vi har lüng erfarenhet av affärsjuridiskt arbete fÜr süväl nationella som internationella välkända fÜretag och organisationer. Vüra tjänster hjälper dig gÜra goda affärer. Läs mer pü www.mollwenden.se.

Ledare

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Fredirk Moback fredrik.moback@hexanova.se Journalister Arne Öster, Stina Rangmar, Bo Höglander Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Mikael Andersson Tryck V-tab Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

Vi gratulerar Årets Offentliga Chef 2013 och Årets Offentliga Ekonomi 2012 Till att börja med vill vi tacka vår förra redaktör Malin Ulfvarson för några riktigt bra år, när Offentliga Affärer verkligen utvecklats redaktionellt. Vi önskar dig också lycka till på ditt nya jobb även om vi saknar dig på redaktionen. Nu börjar en ny tid med en ny redaktör.

I Västsverige satsar man från och med i augusti på en tävling för att skapa appar med hjälp av regionens öppna datakällor.

Tanken är bland annat att tio nya offentliga datakällor ska bli tillgängliga för allmänheten, men också att få till några nya företag liksom få genomslag i media, även internationellt, när de skapar Informationssamhälle 3.0. Metoden ska även kunna användas av andra orter i Sverige.

Anders Knape om sina uppdrag

I en exklusiv profilintervju träffar vi Anders Knape, som berättar om sina uppdrag i Sverige och Europa. Sedan 2007 har vår profil varit ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I mars 2013 blev han vald till talesperson för Europarådets kongress för kommunala och regionala organ, CLRAE. Anders Knape kommer att driva flera kommun- och landstingsfrågor i Europa. Europarådets kongress ska samtidigt som de driver på utvecklingen också stödja den. Utmaningarna inför arbetet på europeisk nivå är flera. Vi får också reda på vad Anders Knape gör när han inte jobbar.

Tema konsulterna

Vi träffar under denna vinjett Region Skånes inköpsdirektör, Louise Strand. I vår sydligaste region har man infört nya spännande metoder vid upphandlingar, så att kraven blir bättre och mer relevanta.

Vi möter Irina Svensson, upphandlingsjurist på Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet. Här lär vi oss hur man undviker fallgropar vid upphandling av konsulttjänster.

Fokus säkerhet

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Säkerhetsföretaget Symantec skriver att cyberattackerna mot offentlig sektor har minskat. För två år sedan stod cyberattackerna

mot offentlig sektor för en fjärdedel av angreppen och var klart störst. Nu är attackerna nere i tolv procent. Siffrorna gäller för USA. Vi möter Per Hellqvist, säkerhetsexpert vid Symantec, som berättar om hur man kan skydda sig.

Under samma vinjett möter vi SäkerhetsBranschen, vars presstalesman Mikael Johansson avslöjar brister i lagstiftningen som innebär att det finns risk för att kriminella personer startar lås- och larmföretag. I avvaktan på skärpt lagstiftning faller ett stort ansvar på den som upphandlar säkerhet.

Här träffar vi också en säkerhetssamordnare i Partille kommun, där man råkat ut för en del hot mot en gymnasieskola och en av rektorerna. Samordnaren berättar hur de arbetar gentemot hoten, vilka åtgärder och resurser man sätter in och om samarbetet med polisen.

Upphandling och glada vinnare

Här får vi lära oss hur man inte ska göra vid en upphandling och vad en sådan kan få för konsekvenser för en liten kommun.

På grund av en illa genomförd upphandling tvingades kommunstyrelsens ordförande bort från sitt ämbete. Även om historian är trist, kan det finnas saker att lära för både små och stora kommuner. Att sitta på dubbla stolar kan ställa till problem.

Peder Blomberg, senior rådgivare i offentlig upphandling, berättar om den försvunna upphandlingsdebatten i EU, där unionens lagstiftningsprocess inom offentlig upphandling liknas vid ett val av en påve.

Som avslutning vill vi varmt gratulera Årets Offentliga Chef 2013 Christina Karlsson, Alingsås kommun och Årets Offentliga Ekonomi 2012, som går till Anette Ömossa, ekonomidirektör i Upplands Väsby.

Priserna delades ut i samband med Offentlig Chef och Offentlig Ekonomi under festliga former på Nacka Strandsmässan.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

9

PROFILEN | Anders Knape Om sina uppdrag i Europa och Sverige

Anders Knape om sina uppdrag i Sverige och Europa

Fakta Namn: Anders Knape Titel: Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Ålder: 58 år Familj: Sambo, två vuxna barn Bor: Karlstad Fritid: Böcker, matlagning, fritidshus i norra Bohuslän

10

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Anders Knape Om sina uppdrag i Europa och Sverige

Sedan 2007 har Anders Knape varit ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I mars blev han dessutom vald till talesperson för Europarådets kongress för kommunala och regionala organ, CLRAE. Vi pratar med Anders Knape om utmaningar på hemmaplan och i Europa och vilken mat han helst lagar.

O

rdföranden i SKL och talespersonen i CLRAE kommer att driva flera kommun- och landstingsfrågor i Europa.

– Jag kommer främst att fokusera på att på att stärka och utveckla det kommunala självstyret i Europa. Konventionen om kommunal självstyrelse ställer krav på medlemsländerna i Europarådet och ger tydliga riktlinjer där till exempel ett decentraliserat beslutsfattande är ett viktigt led i vägen till demokrati, säger Anders Knape.

Europarådets kongress ska samtidigt som de driver på utvecklingen också stödja den.

Utmaningarna inför arbetet på europeisk nivå är flera.

– Europarådets konvention har som krav på medlemsländerna att de ska respektera kommuner och regioners rätt till självstyrelse. I en del länder fungerar inte självstyrelsen och detta är en utmaning, att få dessa länder på andra tankar, att de inser vilket ansvar de har, säger Anders Knape, som fortsätter: – Det ska finnas en konsultationsprocess och regeringarna i Europa ska leva upp till de förväntningar och förordningar som finns. Hur vi ska lyckas förmå regeringarna att göra detta ingår i den plan vi arbetar på just nu som ska vara färdig efter sommaren.

Europarådet – ett samarbete Europarådet bildades 1949 av tio länder i Västeuropa för att värna om demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. I dag har Europarådet 47 medlemsnationer.

Offentliga Affärer undrar om vilken grad av enighet som finns mellan kommunerna i Europa.

– Europarådet och det europeiska kommunförbundet CEMR har ett samarbete med SKL när det gäller olika projekt. Vi

Anders Knape, ordförande för SKL och talesperson för CLRAE. Foto: Mikael Andersson

samarbetar mycket på olika nivåer och inom olika områden. Det är viktigt att Europarådets 47 medlemsländer lyssnar på varandra och samråder gällande alla frågor som rör oss. På kommunal nivå skulle jag säga att enigheten är omfattande, säger Anders Knape, som fortsätter: – Man kan säga att vårt samarbete består av två delar. Dels samarbetar vi för att få ta del av det viktiga erfarenhetsutbyte som finns där kommunerna i de olika länderna lär av varandra och arbetar för självstyre. Här är vi helt överens i Europa. Den andra delen av vårt samarbete går ut på att komma fram till lösningar gällande frågor som till exempel jordbruksstödet där vi har olika synsätt beroende på våra olika förutsättningar, viljor och historik.

service och kvalitet som bidrar till att vi ställer högre krav. Så en utmaning är att möta dessa förväntningar och behov, säger Anders Knape.

Det finns flera stora utmaningar för SKL:s ordförande personligen i arbetet på hemmaplan.

– Jag har 310 medlemmar i form av kommuner och landsting som alla ser olika ut och har olika viljor och krav. SKL är en politiskt styrd organisation och därmed finns olika uppfattningar i vissa frågor. Mitt jobb är att ena dessa viljor och hitta lösningar för att vi ska bli starka. Utmaningen blir således att se till att SKL fungerar bra, säger Anders Knape.

Förtroendeuppdragen kräver en hel del tid och planering.

– Mitt uppdrag som ordförande för SKL innefattar också internationella uppdrag som står för drygt en tiondel av min heltidstjänst. Det är alltså inga parallella uppdrag på så sätt men visst blir det en del resor som tar tid. Jag resor mycket i Sverige när jag åker på medlemsbesök men jag reser också till Europa ofta. Jag hinner med eftersom detta inte är ett åtta till fem jobb utan snarare ett dygnet runtuppdrag, säger Anders Knape.

Men visst har ordföranden en del fritid, trots allt.

– Jag läser mycket böcker. Mestadels läser jag biografier, memoarer eller andra historiska böcker. Ofta läser jag tre till fyra böcker samtidigt, så visst slinker det även med en och annan deckare. Jag lägger också mycket av min lediga tid på mitt fritidshus i norra Bohuslän. Eftersom jag reser så mycket i jobbet har jag inget större behov av att resa på min fritid utan är helst i fritidshuset, säger Anders Knape.

Matlagning är också någonting Anders Knape ägnar sig åt när han inte arbetar: – Jag tycker om att laga mat till familj och vänner. Eftersom jag äter ute på restaurang ofta när jag är bortrest lagar jag gärna husmanskost.

Stina Rangmar

Tillbaka till Sverige

För Sveriges kommuner och landsting finns en del att göra framöver.

– För SKL är det främst den demografiska utvecklingen som är en utmaning men samtidigt är det en positiv utmaning. Vi blir allt äldre, mer utbildade och friskare vilket ställer krav på välfärdstjänster som kräver finansiering. Det är samhällets utveckling med ökad kunskap och förväntningar på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

”

Jag hinner med eftersom detta inte är ett åtta till fem jobb utan snarare ett dygnet runtuppdrag.

11

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE BTH påverkar europeiskt folkhälsoarbete Som enda nuvarande svensk har Louise Stjernberg vid Blekinge tekniska högskola, BTH, nyligen valts in i styrelsen för ASPHER, ”The Association of Schools of Public Health in the European Region”.

ASPHER är en oberoende europeisk organisation vars syfte är att stärka folkhälsans roll genom att förbättra utbildningen av offentlig hälso- och sjukvårdspersonal i både praktik och forskning.

Så ska Plattan bli tryggare och säkrare Flytta ut kulturen på Plattan, tydliggör alkoholförbudet, öka vuxennärvaron och förbättra samarbetet med företag och verksamheter runt Plattan.

Vägledande dom om upphandling Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom slagit fast att den tidpunkt när en upphandling har påbörjats bör sammanfalla med tidpunkten för när en upphandlande myndighets beslut kan bli föremål för överprövning. Domen gäller Konkurrensverkets ansökan om upphandlingsskadeavgift mot Migrationsverket.

Många avsäger sig pappersutskick Sedan i mitten av februari har över en kvarts miljon svenskar valt att få sina utbetalningsbesked digitalt istället för i pappersform. Något som ger ökad kundnytta, stora miljövinster och hittills sparat drygt 780 000 kronor av skattebetalarnas pengar.

Gårdstensbostäder vinner hållbarhetspris Solceller, elbilar och hyresgäster som påverkar – på riktigt! Det hållbara konceptet gör att Gårdstensbostäder i Göteborg får bransch- och intresseorganisationen SABOs Hållbarhetspris 2013.

Nya steg för krisberedskap SKL och MSB tar nya steg för att stärka och utveckla kommunernas krisberedskap. En överenskommelse om statlig ersättning har tecknats för 2014 och framåt.

Borås värdstad för Megakonferensen 2013 Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation vill stolt presentera att årets avslutande konferens. Megakonferensen kommer att äga rum i Borås. Det är Kårsektionen HITEK, med projektledarna Therése Andersson och Emelie Swedberg i spetsen, som fått äran att husera årets sista sammanslutning när de står som värdar för det pampiga avslutet av verksamhetsår 2013.

12

Tio förslag till förbättrad offentlig upphandling I samband med ett frukostseminarium ihop med Stockholm IT Region, lanserar IT & Telekomföretagen inom Almega en ny rapport om branschens syn på offentlig upphandling och vilka förbättringar som krävs. Rapporten bygger i huvudsak på en enkätundersökning som genomfördes bland medlemsföretagen tidigare i år.

Exempel på frågor som behandlas i rapporten: Hur fungerar den offentliga upphandlingen enligt företagen? Vilka problem upplever man?

Vad beror problemen på?

Vad blir konsekvenserna om det inte fungerar?

Företagen hindras – Många av de problem våra medlemmar upplever beror inte i första hand på brister i lagen om offentlig upphandling (LOU), säger rapportförfattaren Niklas Fyhr, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen, i ett pressmeddelande.

I rapporten föreslås istället ökat fokus på

en förbättrad upphandlingsprocess. Bättre behovs- och marknadsanalyser, mer dialog inför upphandling, relevanta krav och avtalsvillkor samt ökad uppföljning.

– Företagen vill erbjuda de bästa lösningarna till den offentliga förvaltningen men upplever att de i dag inte får möjligheten till det, fortsätter Niklas Fyhr.

Ulla Hamilton (M), företagarborgarråd i Stockholms stad, som deltar vid frukostseminariet, kommenterar innehållet i rapporten: – I Stockholms program för digital förnyelse, öppnas upp för försök med ny teknik i syfte att ligga till grund för framtida projekt. Vi uppmuntrar även till innovationsupphandlingar och välkomnar nya initiativ och idéer i upphandlingsprocesser.

Konkurrensverket om:

Förslag från Upphandlingsutredningen Att få fler anbudsgivare vid offentliga upphandlingar leder till bättre konkurrens och ökade samhällsvinster. Det menar Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet för upphandlingslagarna, är positiv till flertalet förslag som lämnats i betänkandet ”Goda affärer – en strategi för offentlig upphandling”, men uppmärksammar även att vissa förslag måste föregås av ytterligare utredning innan några åtgärder kan vidtas.

Direktupphandling Konkurrensverket ställer sig bland annat bakom utredningens förslag om höjd gräns för direktupphandling från dagens 284 000 till 600 000 kronor och förslaget om en dokumentationsplikt för kontrakt som har ett värde mellan 100 000 och 600 000 kronor.

Detta för att möjliggöra insyn och kontroll över hur skattepengarna har använts.

Andra förslag som Konkurrensverket ställer sig positivt till är ökade satsningar på forsk-

ning om upphandlingsfrågor och inrättande av professurer i ämnet, ökad användning av dialog mellan beställare och leverantör inför upphandlingar samt en specialiserad och effektivare domstolsorganisation för upphandlingsmål.

– Offentlig upphandling har en viktig strategisk betydelse och påverkar hur samhällets resurser används på det bästa och mest effektiva sättet. Att göra det möjligt för fler leverantörer att delta och konkurrera om kontrakten bidrar till bättre upphandlingar till lägre kostnader, framhåller Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom, i ett pressmeddelande.

Konkurrensverket skriver även i sitt yttrande över betänkandet att upphandlande myndigheter ska vara uppmärksamma på hur olika miljömål och sociala mål kan nås mest effektivt, och att detta inte slentrianmässigt kan antas vara genom att ställa miljö- eller sociala krav vid upphandling.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Mobilt kan öka den offentliga sektorns produktivitet De senaste årtiondena har globaliseringen, avancerade tillverkningsprocesser och en djupare förståelse för individ- och organisationspsykologi, lett till ökade produktionsvinster i den privata sektorn.

Men den enskilt mest betydelsefulla faktorn till denna tillväxt i produktiviteten har varit den privata sektorns förmåga, att utnyttja den omstörtande teknologiska kraften och att använda den till att uppfinna bättre och mer effektiva processer. Å andra sidan har den offentliga sektorn inte kunnat hålla takten, trots att man i vissa fall slutligen börjat använda sig av liknande teknik. Vid samma tid som produktiviteten i det privata näringslivet ökade, föll produktiviteten i den offentliga sektorn i USA, skriver affärsnätverket Deloitte. En klyfta i produktiviteten har uppstått mellan den offentliga och den privata sektorn.

Skillnaderna ökar med regeringens oförmåga att dynamiskt ta till sig och dra fördel av den nya tekniken.

Medborgare som medskapare

Den mobila tekniken är en mycket kraftfull förstärkare av produktiviteten. Tack vare den får den offentliga sektorn chansen att starta om. Den mobila tekniken kan inte bara förbättra intern kommunikation och tillgång till information inom offentliga verksamheter, utan också ge regeringen möjligheter att helt göra om designen på hur man levererar service, genom att få en hävstångsverkan med hjälp av medborgare som medskapare. Mobila lösningar är en unik möjlighet för den offentliga sektorn att få igång effektiviteten och produktiviteten. På samma gång kan man skapa stora förbättringar i servicen till medborgarna.

Deloittes rapport ger exemplet med de amerikanska delstasregeringarna. Om de federala regeringarnas användning av mobil

teknologi skullefördubblas till 70 procents användande, skulle det samlade värdet överstiga 50 miljarder dollar, årligen.

Den mobila delstatliga tjänstemannen

Rapporten undersöker tre huvudområden där mobila lösningar möjliggör produktivitet för regeringen och dess medarbetare.

Det första området rör den mobila delstatliga arbetaren och tjänstemannen. Mobil teknologi hjälper dem inte bara vid fronten att göra mer med mindre, trots krympande arbetsstyrkor och snåla budgetar. De mobila lösningarna hjälper dem även att göra sina jobb bättre. Nu när de inte längre är begränsade av tid och plats kan arbetare och tjänstemän på fältet, som till exempel människovårdande socialarbetare som ägnar sig åt sociologiska och psykologiska undersökningar och terapi, räddningspersonal och brottsbekämpande myndigheter vara mobila på riktigt och vara produktiva på vägen.

Medborgarservice

Det andra området handlar om medborgarservice. I världen räknar man med att mobilt internet kommer att gå om använ-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

dandet av skrivbordsdatorer år 2015. Mobil teknologi erbjuder möjligheter att interagera med regeringen på ett enklare sätt, till lägre kostnad, kortare tid och ansträngning för medborgarna. Otaliga mobila appar – från dem som ger grundläggande information om allmän service till sofistikerade sensor- och GPS-aktiverade i realtid tänkande appar – har öppnat nya kanaler till utbyte mellan medborgare och regering.

Invånarna deltar

Det tredje området handlar om medskapande och medproducerande invånare, som blir lösningen. Den mobila teknologin möjliggör styrningen att ändras från envägsleverans till en mer samarbetande meddesignande och medskapande modell.

När invånare tar en mer aktiv roll hellre än att vara passiva mottagare, kan leveranserna av den offentliga servicen omvandlas.

Större betoning på att skapa lösningar med merborgarna istället för dem förbättrar inte bara servicen, utan också sättet som regeringen närmar sig ett problem.

Källa: Deloitte

Att göra mobilt till standard Effektiviteten av det mobila i offentliga sektorn kommer till stor del att bero på hur det mobila genomförs. Sju steg kan hjälpa den offentliga sektorn att få produktiva fördelar genom mobilt: 1. Ompröva affärsprocesser 2. Definiera problemet man försöker lösa 3. Anta ett mobilt första tillvägagångssätt 4. Fokusera på användarnas upplevelse 5. Använd design full av upprepningar: prototyp, test och prototyp igen 6. Gör det mobila till en källa till säkerhet, inte ett hot 7. Definiera en struktur för styrningen Myndigheter är inte de enda organisationer som kämpar med ett anpassa sig till den mobila teknologin. Många privata företag kämpar också med detta. Men om mobilt är en utmaning finns här också en möjlighet, nämligen chansen för den offentliga sektorn att börja fylla igen hålet i produktiviteten, ompröva sina affärsmetoder, öka effektiviteten och omförhandla sitt förhållande med den allmänhet som den offentliga sektorn tjänar.

13

nyheter

Lommabanan – viktig för pendling och gods Det finns ett stort behov av utbyggd kollektivtrafik i hela södra Skåne. Region Skåne presenterade nyligen prioriterade satsningar i Skåne på infrastruktur för perioden 2014-2025. Det handlar om nödvändiga investeringar för att förbättra arbetspendlingen och för få bort flaskhalsar för godstrafiken. Lommabanan finns med som ett prioriterat projekt.

Lommabanan utgör en viktig länk både för persontrafik och för godstransporter under den kommande perioden för åren 20142025.

– Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Pia Almström och Anders Berngarn, ordförande i kommunstyrelsen i Kävlinge respektive Lomma.

Lommabanan innebär tillsammans med ett utbyggt busstråk utmed den sydskånska västkusten att fler kan välja att resa kollektivt och att biltrafiken kan minska. Idag väljer många som bor vid kustorterna bilen.

– Varje dag reser 60 000 pendlare till Malmö. Var sjätte pendlare kommer från Lund och lika många kommer från de tre kommunerna Lomma, Burlöv och Kävlinge. När Lommabanan får Pågatågstrafik räknar man med cirka 1,3 miljoner resor per år. Det är dubbelt så många som i dag åker buss utmed detta stråk. Med persontrafik på Lommabanan kan dessutom antalet bussar till Malmö minska, vilket också minskar trängsel och utsläpp, säger Fredric Palm, strategisk planeringschef Kävlinge kommun.

När Hallandsåstunneln står färdig kommer godstrafiken att öka på Lommabanan, och det finns en stark vilja att godstrafiken ska få ett eget spår utanför samhällena.

– I väntan på detta yttre godsspår är det viktigt att Lommabanan också får persontågstrafik. De fördelar som persontågtrafiken ger kan väga upp de nackdelar som den ökade godstrafiken för med sig, säger Fredric Palm.

Lommabanan

Källa: Kävlinge kommun

Lommabanan börjar i Kävlinge och slutar i Arlöv.

Banan är 19 kilometer lång och öppnades för trafik år 1886. Persontrafiken lades dock ned år 1983 och i dagsläget finns ingen persontrafik på Lommabanan. Nya Pågatågsstationer planeras i Furulund, Flädie, Lomma, Alnarp och Arlöv.

Befintlig station i Kävlinge kommer att användas.

I söder kopplas banan ihop med Södra stambanan mot Malmö och i norr med Söderåsbanan mot Svalöv och Åstorp.

Källa: Kävlinge kommun

36 miljarder till Skåne som gynnar hela Sverige Region Skåne presenterade nyligen Skånes lista över prioriterade satsningar på infrastruktur för perioden 2014-2025.

Behovet av investeringar uppgår till drygt 36 miljarder kronor. Investeringarna är nödvändiga för att undvika flaskhalsar för godstrafiken och den omfattande arbetspendlingen i regionen.

– Investeringarna handlar dels om att skapa förutsättningar för människor att pendla i hela Skåne, dels om att underlätta den mycket omfattande godstrafiken genom vår gränsregion. Transittrafiken med gods gynnar företag och människor i hela landet.

Järnvägsnätet i Skåne är redan i dag hårt ansträngt och måste byggas ut: enligt den statliga kapacitetsutredningen kommer sju av de 26 största bristerna 2021 att finns här, säger Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden.

14

Generellt sätts järnvägens behov främst.

Tre av fyra kronor öronmärks för spårburen trafik.

Närmare två tredjedelar av resurserna i förslaget går till att stärka viktiga nationella länkar genom regionen, där Västkustbanan, Södra stambanan och Europavägarna är huvudstråken för både gods och persontrafik. En femtedel av pengarna föreslås gå till att skapa förutsättningar för fortsatt positiv utveckling av kollektivtrafiken.

Bidrar till finansieringen – Kollektivtrafik ger människor möjlighet att bo, arbeta och verka i hela Skåne och har stor betydelse för utvecklingen. Skånes bidrag till BNP ökar med 40 miljarder om sysselsättning och produktivitet kommer upp i nivå med riket. Med det här förslaget får 19 nya skånska orter tillgång till regional tågtrafik, samtidigt som vi bygger upp Superbusslinjer och satsar på kollektivtrafiken

i de stora städerna, säger Christine Axelsson (S), andre vice ordförande i regionala tillväxtnämnden.

Skånes prioritering skickas till Trafikverket som ett led i den pågående planeringen inför perioden 2014-2025, men används även i arbetet med den regionala RTI-planen.

En enig regional tillväxtnämnd står bakom listan som är framtagen i dialog med Skånes kommuner.

– Att ta fram listan har varit en omfattande process i dialog med Skånes kommuner.

Det har inte varit möjligt att tillgodose alla önskemål, men de objekt som står med är viktiga för hela Skånes utveckling. Region Skåne och Skånes kommuner är beredda att bidra till finansieringen, avslutar Ewa Bertz (FP), vice ordförande i regionala tillväxtnämnden.

Källa: Region Skåne

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: KONSULTERNA

Extern remiss i Region Skåne ger bättre förfrågningsunderlag – Mitt budskap till leverantörerna är: Vi är intresserade av vad ni tycker, säger Louise Strand, inköpsdirektör i Region Skåne, där man infört nya spännande metoder i upphandlingen.

En av dessa är extern remiss, där leverantörerna före upphandlingen får ge sin syn på förfrågningsunderlaget. På så sätt kan man förbättra kraven så att de blir mer relevanta.

– Anbudsgivaren får alltså ta del av hur vi har bedömt deras anbud. De får däremot inte ta del av vår bedömning av andras anbud så de kan således inte se hur deras anbud står sig i förhållande till andras, klargör Louise Strand.

Hon fortsätter: – Vi tar till oss inkomna synpunkter och utvärderar hur vi eventuellt kan förändra upphandlingsrapporten. Reglerna om komplettering/förtydligande i LOU styr dessutom i vilken mån det finns möjlighet att förändra upphandlingsrapporten.

R

edan nu drar man nytta av branschens kompetens och kreativitet för att förfina sina förfrågningsunderlag.

Man fortsätter sitt pågående arbete med RFI (Request for Information) som ett sätt att omvärldsbevaka vilka företag som finns på marknaden och vad de har att erbjuda. Man bjuder också in presumtiva anbudsgivare till dialogmöten inför upphandling.

Extern remiss

Nästa steg är extern remiss (se faktaruta) om innebär att man helt enkelt skickar ut utkastet till förfrågningsunderlaget för att få in synpunkter och respons. Man lägger också ut förfrågningsunderlaget på sin hemsida.

Den externa remissen innebär att bland annat att företag och branschorganisationer får möjlighet att lämna synpunkter på förfrågningsunderlaget innan upphandlingen annonseras. På så sätt tas branschens kompetens och kreativitet tillvara.

Man har redan hunnit skicka ut tre förfrågningsunderlag på extern remiss och nyligen publicerades det fjärde på hemsidan.

Extern remiss har använts i upphandling av endoskopi, hörapparater och kommunikationstjänster.

Den externa remissen används både inom upphandling av varor som av tjänster.

Vad har förfarandet gett för resultat?

– Många inkomna synpunkter har varit bra och lett till förbättrade förfrågnings-

Louise Strand, inköpsdirektör Region Skåne.

underlag. Vi har förenklat, formulerat om och förtydligat underlagen. Inom kommunikationstjänster klargjorde vi till exempel nyttjanderätten till producerat material. Dessutom har flera leverantörer och branschorganisationer varit positiva till att vi är intresserade av deras synpunkter, förklarar Louise Strand.

Men hur rimmar förfarandet med reglerna i LOU? – Lagen om offentlig upphandling tillåter betydligt mer dialog mellan inköpare och anbudsgivare än vad dagens upphandlande myndigheter utnyttjar. Extern remiss återfinns inte som begrepp i LOU, men förfarandet står inte heller i strid mot någon av de grundläggande principerna eller paragraferna i lagen, betonar inköpsdirektören.

Nu förbereder man sig för nästa steg som man kallar ”Extern remiss steg 2”.

Det innebär att man kommer att skicka upphandlingsrapporten till den enskilde anbudsgivaren för synpunkter innan man fattar tilldelningsbeslut.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Vad vill ni uppnå med att också skicka ut upphandlingsrapporten?

– Dels vill vi kvalitetssäkra underlaget inför tilldelningsbeslut och dels vill vi öka dialogen och förståelsen för varandra, alltså mellan inköpare och anbudsgivare, menar Louise Strand.

Och tillägger: – Ytterligare en effekt är att vi möjliggör ett alternativ till överprövning. En del anbudsgivare reagerar på vår bedömning av deras anbud. De har synpunkter som normalt sett inte tas emot. Några anbudsgivare väljer att överpröva för att föra fram sina synpunkter. Vi är intresserade att ta del av deras synpunkter i ett tidigare skede.

Utöver extern remiss 1 och 2 har Region Skåne även dialogmöten med leverantörerna. Ibland bjuds dessa in till ett öppet möte där alla kan delta. Ibland passar det bättre att möta dem en och en, eftersom de då kan tala mer fritt.

– Det viktiga är att vi utvecklar oss och ställer bättre och mer relevanta krav och utvärderingskrav. Då måste vi våga testa gränser och våga föra dialog med våra leverantörer, säger Louise Strand.

Bo Höglander

Genom extern remiss vill Region Skåne: Öppna för en dialog med företag, branschorganisationer Utveckla och förbättra våra förfrågningsunderlag Stimulera fler att lämna in anbud – öka konkurrensen

15

Tema: KONSULTERNA

Irina Svensson om konsultupphandling:

Undvik fallgroparna när du upphandlar konsulttjänster Egentligen är det inte särskilt komplicerat. Så länge man vet vad man vill ha och vilket behov som ska fyllas. Dessutom bör man känna till omfattningen på efterfrågad tjänst samt veta vilka krav man ställer på kompetens och kvalitet. Så lyder – grovt förenklat – framgångsreceptet för en lyckad konsultupphandling.

V

i beslöt oss för att fråga Irina Svensson, upphandlingsjurist på upphandlingsstödet på Kammarkollegiet, vad man bör tänka på för att lyckas med sin upphandling av konsulttjänster. Hon har ansvar för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Dessutom har hon ett förflutet som upphandlare och jurist på Nacka kommun.

Irina Svensson tar emot Offentliga Affärer en lugn förmiddag i Kammarkollegiets lokaler på Birger Jarlsgatan mitt i centrala Stockholm.

Stämmer bilden att det är krångligt och komplicerat att upphandla konsulttjänster?

– Upphandling av konsulttjänster har sina specifika utmaningar. Det kan till exempel vara svårt att definiera uppdraget och uppdragets omfattning. Konsultbranschen är väldigt vid. Vilka expertkompetenser och meriter ska konsulten ha för att utföra uppdraget? Svaret på den frågan måste den upphandlande myndigheten ha klart för sig innan upphandlingen annonseras.

Irina Svensson påpekar också att köp av konsulttjänster ofta innebär att en anställd på den upphandlande myndigheten ska samarbeta med konsulten för att uppnå de mål som man satt upp. Då är viktigt att den personen deltar redan när kravspecifikationen ska utformas i förfrågningsunderlaget.

När man upphandlar konsulttjänster handlar det om kompetens och personliga egen-

16

Irina Svensson, upphandlingsjurist på Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, berättar att myndigheten beslutat att ta fram en vägledning om upphandling av konsulttjänster, som kommer att publiceras i början av 2014. Foto: Bo Höglander

skaper som till exempel samarbetsförmåga, med mera Därför knyts band mellan köpare och leverantör och det är lätt att lägga nästa uppdrag på samma konsult/person. Trots att det inte är tillåtet enligt reglerna i LOU. Hur ska man komma tillrätta med problemet?

– Man bör tänka långsiktigt och skaffa sig ett helhetsgrepp över den upphandlande myndighetens behov av konsulttjänster innan man vänder sig till en specifik konsult och gör en direkupphandling. Först måste man veta och precisera vilka tjänster som efterfrågas, vilka krav som ställs på tjänsten samt uppdragets omfattning. Sedan är det viktigt att välja rätt upphandlingsförfarande.

Om det handlar om ett kontinuerligt behov så kanske ett förenklat förfarande eller ramavtal är att föredra, menar Irina Svensson vi-

dare. Om konsulten inte sköter sitt uppdrag under kontraktstiden och uppfyller inte de ska-krav som var framställda i förfrågningsunderlaget kan en upphandlande myndighet häva kontraktet. Ett gott råd är att alltid ha en hävningsklausul, mellan köparen/ myndigheten och konsulten, i kontraktet.

Hon tillägger: – Upphandlaren kan även fundera på att lägga in en option av förlängning av kontraktet redan i förfrågningsunderlaget.

Detta gör man om den upphandlande myndigheten är osäker på om det kommer att finnas behov av konsulttjänster under en längre period och vill försäkra sig om att man kan förlänga kontraktet om behovet uppstår.

Irina Svensson kan förstå att det knyts band mellan köpare och leverantör, eller att samarbetsförmågan kan variera. Men det finns inget stöd i LOU för att grunda ett nytt avtal på sådana omständigheter.

– När det gäller frågan om att lägga ett nytt uppdrag på samma konsult – eller på någon annan – så ska man i första hand utgå från de kriterier som är viktiga för uppdraget och eventuellt ställa minst lika precisa krav på konsulttjänsterna i nästa upphandling så att uppdraget blir genomfört på bästa möjliga sätt, betonar Irina Svensson.

Känner ni till om det är vanligt med otil�låten direktupphandling på området?

– Vi har ingen statistik på det, men det finns anledning att tro att sådana fall förekommer. Vänder man sig till samma konsult upprepade gånger utan en regelrätt upphandling finns risken att beloppsgränsen för direktupphandling överskrids. Och då blir det ett fall av otillåten direktupphandling.

Vad bör man tänka särskilt på när det gäller upphandling av konsulttjänster?

– Om det handlar om olika konsulttjänster – alltså inom skilda områden – kan upphandlingen delas upp i olika delområden för att ringa in de skilda typer av konsulttjänster som efterfrågas.

– Man bör även tänka på vilka kriterier som

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: KONSULTERNA

är viktiga att utvärdera vid upphandling av konsulter. Till exempel kan det uppkomma situationer, där man utvärderar timpriset för konsultuppdrag. I praktiken kan en konsult med lägre timpris lägga mer tid på uppdraget, medan en konsult med högre timpris i verkligheten lägger mindre tid på att genomföra uppdraget. Alltså finns det en risk att den ”billigare” konsulten blir dyrast!

Vad är lösningen på detta?

– Att specificera uppdraget så bra som möjligt och be konsulten lämna offert med prisuppgift för hela det specifika uppdraget.

Om det handlar om större konsultuppdrag med kontrakt som löper under en längre period (där är det svårt att precisera hela uppdraget i början) kan man överväga att upphandla ett ramavtal med förnyad konkurrensutsättning. Man kan i detta fall precisera uppdraget och begära prisuppgift

vid varje avrop genom förnyad konkurrensutsättning. Förutom priset, kan man vid upphandling av konsulttjänster dessutom utvärdera exempelvis leveranstid och bemanning.

Vad finns mer att säga generellt kring svårigheterna med upphandling av konsulttjänster?

– Det kan vara svårt att uppskatta framtida och även nuvarande behov. När man definierar det kommande uppdraget kan det vara knivigt att överblicka kommande behov och därmed ta ställning till ett samlat behov under längre period.

– Sedan finns ett problem med strategisk prissättning och det är inte alldeles enkelt att hantera. Man bör vikta priser för olika kompetensområden för att säkerställa att de efterfrågade kompentenserna viktas i förhållande till hur mycket de ska användas i uppdraget. Den upphandlande myndig-

heten måste vara noga med uppföljning av kontraktet, så att man får rätt konsult till ett avtalat pris. Fick man en junior i stället för den seniora expert som utlovades i anbudet?

Ett annat sätt att förbygga obehagliga överraskningar kan vara att man innan definitiv utformning av utvärderingsmodell genomför tester och simulerar modellen. På så sätt kan man säkerställa att man uppnår avsett resultat.

Precis när reportern åker hem och har bilradion på hörs nyheterna rapportera om en kommun i Östergötland som missat att upphandla konsulttjänster och i stället bara förlängt det gamla kontraktet. Det blir i praktiken en otillåten direktupphandling. ”Man var så nöjd och samarbetet fungerade ju så bra”.

Bo Höglander

ekan.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

17

Tema: KONSULTERNA

Konsultföretag med fokus på offentliga sektorns utmaningar Med uppdrag från EU-kommissionen, regeringskansliet, landsting, regioner, kommuner, statliga verk och myndigheter och en rad olika organisationer har Swecos konsulter inom samhällsanalys och strategi fullt upp. Ena dagen kan det innebära att en ny prognos levereras som visar på en kommuns framtida befolkning, äldreomsorgsbehov eller elevunderlag. Nästa dag en utredning av effektiviteten inom offentlig verksamhet.

– Vi har ramavtal med flera offentliga kunder och genomför varje år ett par hundra uppdrag inom allt från policyanalys och utvärdering till strategi och verksamhetsutveckling, säger Ulf Johansson, gruppchef för strategi och verksamhetsutveckling vid Sweco Eurofutures.

P

å företaget finns allt från matematiska statistiker och socionomer till doktorer inom nationalekonomi, samhällsplanering, innovationsfrågor och folkhälsa. Det gör att de kan kombinera många olika kompetenser för att analysera och diskutera komplexa frågeställningar. Under hösten hade företaget exempelvis i uppdrag att utveckla ett koncept för hållbar urban utveckling, för att minska boendesegregationens negativa effekter. I uppdrag ingick experter på miljö, stadsplanering, folkhälsa, offentlig styrning, tillväxt, med flera. En annan styrka är att många av deras seniora konsulter har erfarenheter av att jobba som chefer inom offentlig sektor. Det ger en stor förståelse för de villkor som gäller i politiskt styrda organisationer.

Flera kompetenser

– Vi är inte tekniska konsulter utan kompletterar våra Sweco-kollegor med kompetens inom styrnings-, tillväxt- och välfärdsfrågor, säger Ulf Johansson.

Till konkurrenterna hör diverse andra konsultföretag som WSP, PWC, och Ramböll.

Konkurrensen inom branschen är emellanåt hård. Att Sweco jobbar på alla samhällsnivåer, från EU, ner till den lilla kommunen är en styrka. Det gör att de kan bidra med erfarenheter från hela landet och från alla samhällsnivåer.

– Vår storlek gör också att vi har väldigt många olika kompetenser i huset som kan kombineras för att passa uppdragen. Just företagets förmåga att kombinera bredd och djup och sätta in frågeställningar i ett större sammanhang är några av de saker som jag är mest stolt över, säger Ulf Johansson.

18

För två år sedan förvärvades Stockholms stads utrednings- och statistikkontor med 30 konsulter.

– Det har varit en spännande resa som innebär att företaget i dag har en unik kunskap om kommunal verksamhetsstatistik, resursfördelningsmodeller, indikatorer och olika typer av prognoser, säger Ulf Johansson.

Logistiska problem På EU-nivå har företaget utfört flera större uppdrag. Ett av dem, för EU-kommissionen, handlade om strukturfondernas genomförande i alla EU:s 27 medlemsländer där 1 000-tals program och projekt studerades närmare.

– Vi kom fram till att EU:s administration inte avviker från till exempel FN:s eller SIDA:s, om man jämför utbetalda stöd i förhållande till administrativa kostnader.

Men vi tog också fram flera förslag på hur man skulle kunna öka effektiviteten ytterligare. En del av dem har EU övervägt inför nästa strukturfondsperiod, säger Ulf Johansson.

Ett uppdrag som det för EU-kommissionen medför vissa logistiska problem, som att få fram likvärdig och jämförbar information från 27 EU-länder med helt olika administrativa system. Här hade Swecos konsulter stor nytta av sitt vida nätverk av konsulter och underkonsulter i hela Europa. Swecokoncernen genomför uppdrag i ett 80-tal länder inklusive Kina och Nordamerika.

Dessa internationella nätverk kan kunder inom offentlig sektor i Sverige dra nytta av.

Positiv trend

– Nätverken kan hjälpa till väldigt mycket eftersom det ofta i hög grad saknas referenser från andra länder. Vi tillför mervärden

Ulf Johansson, Sweco Eurofutures.

och kan bidra med exempel huvudsakligen från hur man gör i andra länder i Europa, säger Ulf Johansson. Även när det gäller jämförelser och framtidsstudier är det viktigt för företaget att känna av vad som händer utanför Sverige och att ha utblickar även utanför Europa.

I Sverige märker konsultföretaget en positiv trend där kunderna blir allt kunnigare och kräver allt mer. Numera blir det allt vanligare att frågor som tidigare hanterades och analyserades separat förenas i ett och samma uppdrag. Det kan handla om allt från analyser inom hållbarhetsområdet till beställningar av effektutvärderingar som allt oftare förutsätter en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys.

De flesta uppdrag som konsulterna får går via offentliga upphandlingar.

– Som kommun gäller det att formulera det man vill ha tydligt men att samtidigt inte gå in för mycket i detaljerna. Det är en svår balansgång. Ibland landar det i att man omedvetet utesluter effektivare sätt att lösa uppgiften eller att man formulerar problemet på ett sätt som inte är adekvat för att lösa uppgiften, ett återkommande problem vid upphandling, säger Ulf Johansson.

Fredrik Moback

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Den personliga integriteten hotas av Googles molntjänster Googles integritetspolicy för personuppgifter innebär problem, när Kammarkollegiet och kommuner använder sig av molntjänstupphandling. I EU har dataskyddsmyndigheter skickat ett brev till Google, som inte lever upp till EU:s grundläggande dataskyddsprinciper. Salems kommun granskas i Sverige, men Datainspektionen inväntar Googles svar från de europeiska länderna. David Frydlinger, advokat och Sandra Hjortén, biträdande jurist, berättar mer.

T

re av de fyra leverantörer som tilldelades ramavtal i Kammarkollegiets molntjänstupphandling baserade sina anbud på Googles molntjänst, Google Apps. Det innebär att leverantörerna är tvungna att acceptera att Googles integritetspolicy gäller för de personuppgifter som avropande myndigheter, kommuner med flera lagrar i Google Apps. Detta trots att EU:s dataskyddsmyndigheter har riktat allvarlig kritik mot Google för att företaget inte följer EU:s dataskyddslagstiftning. Det finns därför all anledning för avropande enheter att slå vakt om den personliga integriteten före avrop av Googles molntjänster under det nya ramavtalet.

Google spjärnar emot

I höstas skickade EU:s dataskyddsmyndigheter ett gemensamt brev till Google med anledning av Googles nya integritetspolicy som började gälla den 1 mars 2012. Av brevet framgår att Google inte lever upp till EU:s grundläggande dataskyddsprinciper.

Kritiken består främst i att Google inte tillräckligt tydligt informerar om hur användarnas personuppgifter kommer att användas och att det inte går att kontrollera hur personuppgifter från företagets olika tjänster (sökmotorn, e-posttjänsten etc.) samkörs.

Google menar dock att företagets integritetspolicy uppfyller lagkraven och har därför vid upprepade tillfällen uppgett att man inte tänker göra några ändringar i den. Det är uppenbart att Google inte delar europeiska myndigheters syn på vilket integritetsskydd EU-medborgarna har rätt till.

Några av EU:s dataskyddsmyndigheter, däribland myndigheterna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike har nu reagerat och har meddelat att de inleder en granskning av Google och dess integritetspolicy. Om det visar sig att Google inte uppfyller lagkraven

David Frydlinger är ansvarig för Lindahls TMT-grupp (kompetenserna inom telekom, teknik, IT och media) i Stockholm och rankas som en av Sveriges ledande inom detta område av rankinginstituten Chambers & Partners och Legal 500. Det affärsjuridiska hantverket - arbetet innanför avtalsfrihetens gränser. David har omfattande erfarenhet av att arbeta med komplexa outsourcingavtal och IT-avtal.

Sandra Hjortén ingår i Lindahls kompetensgrupp för TMT (teknologi, media och telekom) och är specialiserad inom IT, telekom och outsourcing.

Förutom sedvanligt avtalsarbete, arbetar Sandra regelbundet med regulatoriska frågor och företagsförvärv. Sandra är medlem i ADBJ, SFU - Svenska föreningen för upphovsrätt och Forum för Unga Immaterialrättsjurister.

kommer dataskyddsmyndigheterna att besluta om tillsynsåtgärder. Redan tidigare har såväl Danmarks som Norges motsvarigheter till Datainspektionen vid granskningar riktat allvarlig kritik mot kommuner som velat upphandla Google Apps.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Även i Sverige pågår för närvarande ett tillsynsärende som rör Salems kommuns användning av Google Apps. Datainspektionen har i det ärendet beslutat att inhämta övriga europeiska dataskyddsmyndigheters synpunkter mot bakgrund av den senaste tidens kritik mot Google. Ett beslut kommer troligen senare i vår.

Kommuner och andra myndigheter som överväger att avropa Googles tjänster är skyldiga att göra en risk- och sårbarhetsanalys för att tillse att den personliga integriteten inte kränks vid användning av molntjänster. I denna analys måste bedömas om det, givet den pågående tillsynen mot Google och den kritik som framförts av andra europeiska dataskyddsmyndigheter, alls går att avropa Google Apps utan att agera i strid med personuppgiftslagstiftningen.

Det är olyckligt att Kammarkollegiet valde att genomföra den stora molntjänstupphandlingen utan att bättre stämma av denna mycket viktiga fråga med Datainspektionen. Det finns många uppenbara kostnadsbesparingar och andra fördelar att vinna genom molntjänster och utan tvekan kan stat och kommun använda molntjänster.

Detta förutsätter dock att en leverantör anlitas som når upp till de stränga kraven på skyddet för den personliga integriteten.

Ingen tillsynsmyndighet i Europa anser att Google når upp till dessa krav. Den som sitter på en kommun eller myndighet och vill använda ramavtalet för molntjänster måste vara medveten om detta och respektera skyddet för medborgarnas personliga integritet.

David Frydlinger och Sandra Hjortén Advokatfirman Lindahl

19

juridik

Illusionen om det korrupt landet – om dold korrupti I Sverige kan vi inte och ska vi inte acceptera att det förekommer korruption. Att en kommunal tjänsteman skulle erhålla en personlig fördel på kommuninvånarnas bekostnad borde inte vara möjligt. I den senaste ESO-rapporten framgår det att internationella korruptionsindex ger bilden av Sverige som ett av de minst korrupta länderna i världen, men att det samtidigt i nationella undersökningar visar sig att svenska medborgare uppfattar att politiker och offentliga tjänstemän ofta handlar i eget intresse snarare än i det allmännas intresse. Det finns anledning att ta misstanken på allvar.

M

ot bakgrund av de internationella undersökningarna skulle de svenska medborgarnas uppfattning kunna avfärdas som ogrundad och fördomsfull. Men detta är en vansklig slutsats att dra. Som exempel kan tas Island som före den finansiella kollapsen i samma internationella korruptionsindex – liksom Sverige – rankades som ett land i princip fritt från korruption. I den finansiella kollapsens kölvatten avtecknade sig Elisabeth André är advodäremot en helt annan verklighet kat och partner på Moll – en bild som präglades av utbredd Wendén Advokatbyrå. vänskapskorruption och beslut som Hon har mångårig erfafattats på långt ifrån objektiva grunrenhet som bolagsjurist der. Resultatet känner islänningarna från Skanska-koncernen alltför väl till. De internationella och Trelleborg AB och undersökningarna har inte lyckats har stor erfarenhet av identifiera den dolda korruptionen utarbeta och implemenpå Island och det finns med andra tera etiska regelverk och ord anledning att ta Sveriges goda compliance-program. betyg med en näve salt. Ytterligare Hon är specialiserad en anledning till att inte slå sig till inom entreprenad- och konsulträtt. ro är att en jämförelse mellan länder faktiskt inte säger något om problemets verkliga omfattning. Det enda vi får veta är att Sverige är ett mindre korrumperat land än de flesta andra. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) jämför med en läkare som diagnosticerar 180 patienter och friskförklarar den minst sjuke.

Det kommunala självstyret

Sverige är ett jämförelsevis decentraliserat land. Det kommunala självstyret medför att lejonparten av den offentliga förvaltningen och myndighetsutövningen ligger på Sveriges 290 kommuner och inte på staten. Varje år upphandlar den offentliga sektorn varor och

20

tjänster för 500 miljarder kronor.

Av summan utgör uppskattningsvis 100 miljarder direktupphandling, det vill säga upphandling som inte föregås av anbudsförfarande och där insynen ofta är begränsad. Detta är ett särskilt riskutsatt gränssnitt.

Beräkningar visar på att direkta kostnadsbesparingar på 20 skattemiljarder är möjliga, endast genom ett fungerande och konkurrensutsatt upphandlingsförfarande. För samma pengar skulle Sverige kunna anordna Eurovision Song Contest – varannan Thomas Ogard är dag under ett helt år. Eller bygga två advokat på Moll Wendén Hallandsåstunnlar. Bristfälliga uppAdvokatbyrå i Malmö. handlingsrutiner innebär inte bara Thomas Ogard har en ekonomisk förlust. Förutom den mångårig erfarenhet initiala kostnadsbesparingen skulle inom privat- och offentlig en fungerande upphandling bidra till arbetsrätt och allmän ett starkare näringsliv, där innovaaffärsjuridik, med tyngdtion och effektiviseringar lönar sig i punkt på affärsetiska längden. frågor. Thomas Ogard Upphandlingsutredningen ledd av är ledamot av Sveriges Anders Wijkman har nu föreslagit Advokatsamfund sedan en väsentlig höjning av tröskelvärdet 2012. för direktupphandling. Samtidigt som förenklingar av upphandlingsreglerna länge varit eftertraktade, ökar detta också riskområdet för upphandlingar som inte sker på objektiva grunder. Åtgärder för att motverka korruptionsskandaler

Sedan Uppdrag Granskning under 2010 avslöjade den så kallade Göteborgsskandalen har mycket förändrats. I SKL:s vägledning ”Om mutor och jäv - för dig som arbetar i statlig myndighet, kommun eller landsting” betonas hur lätt det är att skada förtroendet för en verksamhet och hur mödosamt och tidsödande det är att bygga upp det igen. Kommuner och kommunala bolag har lyhört stramat

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

tionsfria ion upp sina rutiner. Ibland så till den milda grad att tjänstemän inte ens vågar låta sig bjudas på lunch. Detta är en överreaktion. Men exempel på samma agerande finns det gott om inom det privata näringslivet. När företagets korruptionsskandal väl är ett faktum, överges den decentraliserade beslutsstrukturen, inbjudningar från kunder och leverantörer överlämnas till dokumentförstöraren och byråkratin sväller. Först när företaget i resultaträkningens backspegel ser effektivitetsförlusten, landar organisationen på en mer avvägd nivå där eget ansvar, extern kontroll och goda affärsrelationer balanseras mot varandra. Överreaktionen visar även på en okunskap om hur korruptionen fungerar och vilka former den antar. Korruption är att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå en otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Ersättning för handlingen kan utföra en muta men handlingen kan också ske utan ersättning, så kallad vänskapskorruption. Det är förvisso föredömligt att anta tydliga riktlinjer och ha ett bra kontrollsystem men totalförbud är en alltför enkel och kortsiktig lösning som kan få motsatt effekt.

Så vad kan makthavarna göra åt den dolda korruptionen?

Vilka åtgärder är effektiva för att förhindra korruption? ESOrapportens författare föreslår ett antal konkreta åtgärder såsom ökad möjlighet för medborgare att granska makthavare, hårdare granskning av kommunerna och en stärkt kommunal revision.

Vi välkomnar dessa initiativ, men vill samtidigt framhålla att skärpt kontroll inte kommer åt korruptionens grundläggande orsaker. Dess kärna består i bristande kunskap, dels om upphandlingsreglerna som sådana, men framför allt en okunskap och naivitet om hur korruptionen ser ut och korruptionens negativa återverkningar. Det är alltför enkelt att reducera korruption till Brottsbalkens regler om givande och tagande av muta. Korruptionen i Sverige gror i en ”frestelsestruktur” och tar sig ofta formen av vänner som belönar varandra på sina huvudmäns bekostnad, gentjänster under bordet, favorisering och nepotism. För att stävja korruption räcker det inte med hårdare kontroller, utan alla myndigheter bör införa rutiner för hur personal kan anmäla misstankar om korruption. Det behövs också ett tydligt ledarskap jämte fungerande system och rutiner. De flesta kommuner har redan policies på området, så den verkliga utmaningen består i att gå från ord till handling. Men andra ord, att genom ledarskap, utbildning, öppen diskussion och återkommande uppföljning skapa en gemensam och levande värdegrund som grundar sig på de etiska riktlinjerna.

Advokaterna Elisabeth André och Thomas Ogard

MARKNADSLEDANDE SYSTEM

FÖR PERSONLIG IDENTIFIERING

Visa vem du är E

n professionellt utformad legitimationshandling är ett säkert sätt att visa sin tillhörighet, och ger trygghet i kontakt med kunder och allmänhet.

Den smidigaste metoden för att få säkra id-kort med foto och personuppgifter är att beställa korten Online. Det är snabbt, säkert och ekonomiskt. Inga dyra investeringar eller avkall på kvalitet. Beställ med ett klick – leverans nästa dag.

Gör som tusentals nöjda kunder, beställ era id-kort med vårt säkra system ID Online.

www.seriline.se Besöksadress: Bellmansgatan 30, Stockholm Telefon: 08-442 78 60 – E-post: info@seriline.se

Seriline har utvecklat system och metoder för tillverkning av id-kort under tre decennier.

Ledstjärnan för arbetet har alltid varit säkra, lättanvända produkter till bästa möjliga pris. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Välkommen in på www.seriline.se och se mer av det vi erbjuder.

krönika

Kompetensen central vid upphandlingar Den omgivning vi verkar i blir inte mindre komplex. På det stora hela är detta positivt, eftersom många av de frågor som aktualiseras har en positiv bottenklang. Det är till exempel glädjande att se hur Upphandlingsutredningen angripit sin uppgift och hur de presenterat ett antal mycket positiva förslag. Samtidigt finns ett antal problemställningar, där det många gånger känns som om vi står och stampar på samma ställe, där området ter sig onödigt stelt och problemorienterat, skriver Björn Bergström, ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, och upphandlingsansvarig på Sveriges Riksbank.

Björn Bergström, ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare, SOI och upphandlingsansvarig på Sveriges Riksbank.

D

et finns naturligtvis inte en enskild lösning som löser upp alla knutar, men jag vill peka på en aspekt som är viktig i sammanhanget. En aspekt som går att påverka för var och en av oss – Kompetensen.

Nyttja omgivningen

Enligt Kompetensutredningen (SOU 1991:56) är kompetens ”förmågan att klara av de olika krav som ställs i en viss situation i en viss verksamhet”. Kompetensen består därmed av ett antal kunskaper och färdigheter som personen har förvärvat i olika sammanhang, men även talanger, förhållningssätt och attityder. Men kompetensbegreppet utgår inte från enbart min kunskap, utan från min förmåga att lösa en uppgift. En del av min kompetens är därmed hur väl jag använder min omgivning. Det kan handla om de personer jag arbetar med dagligen inom min upphandlingsenhet, andra personer i organisationen, eller personer i mitt nätverk utanför min organisation. Det blir därför avgörande att kunna identifiera sina egna brister eller kunskapsluckor för att ställa frågan till den som förmodligen kan lösa just den delen av problemet bättre.

Vissa gånger är det här självklart. Som upphandlare är det självklart att jag använder mig av organisationens kompetens för att till exempel formulera kravspecifikationen. Det är inte, och ska inte vara, mitt expertområde. Hur ser det ut inom det område där jag förväntas vara expert då? Egentligen är det inte någon större skillnad, även om det kan kännas så. Om jag resonerar

22

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

krönika

som att det är jag själv som måste formulera alla de delar som är ”mina”, kommer jag förr eller senare att hamna i situationen där jag använder något som liknar en standardmall på något som inte alls kan hanteras enligt en standardmall. Följden blir att upphandlingen inte når sitt mål. Då löser jag inte uppgiften och är med andra ord inte kompetent på rätt sätt.

Konsultupphandling

Att använda sin omgivning för att bli mer kompetent behöver inte vara svårt. Ta en konsultupphandling, där konsulten ska ha en viktig roll under en någorlunda lång period i ett viktigt projekt.

Att då köpa en konsult enbart baserat på CV:n kan leda till både ett lyckat och ett misslyckat projekt. Hur det blir beror mest på tur (eller otur). En sådan konsulttjänst liknar ju dock i allt väsentligt en vanlig rekrytering. Alla organisationer har en HR-avdelning. Det är med andra ord inte jag själv som sitter på den bästa kunskapen i alla avseenden, utan mina kollegor inom HR. Hos oss har vi till exempel tagit fram ett antal definitioner på egenskaper och förmågor hos de personer vi anställer. Den chef som rekryterar väljer ut de egenskaper som är viktigast. Utifrån dessa skapar vårt rekryteringssystem en intervjuguide, där man som intervjuare får ett frågebatteri med genomtänkta frågor kopplat till respektive egenskap. På så sätt

skapas en jämförbarhet i rekryteringen mellan de kandidater som intervjuas. Om jag nu har möjlighet att få en intervjuguide, baserad på de egenskaper min konsult bör ha, är det ett utmärkt verktyg att använda även i min upphandling. Jag blir transparent, men kan ändå utvärdera konsulten och poängsätta de önskvärda egenskaperna. Med en sådan intervjuguide, som jag fått ”gratis”, minskar jag ju både tiden jag behöver lägga ner, samtidigt som effekten ökar i och med att jag använder något som är genomarbetat, samtidigt som jag uppfyller lagens krav! Jag har alltså ökat min kompetens genom att använda mig av min omgivning.

Nu var detta bara ett exempel, taget ur en del av verkligheten. Jag tror ändå att det kan belysa en aspekt av kompetensbegreppet. Om en av utmaningarna är att säkerställa att jag är kompetent måste jag vara kunnig och ha rätt förhållningssätt. Men jag måste även använda mig av min omgivnings kunskaper och verktyg. På så sätt blir jag kompetent och kan göra upphandlingar som tar hänsyn till lagen, men som dessutom leder till ett bra resultat! I Sverige finns ett par tusen upphandlare. Låt oss försöka hitta former att nyttja varandras kompetens för att på så sätt bli ännu bättre. Successivt kan vi då ändra den problembild som trots allt finns och visa på att offentlig upphandling innehåller många positiva möjligheter!

Björn Bergström

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

23

PLA TS:

nyheter

Wis

by S

tran

d, S

tran

dvä

OFFENTLIG UPPHANDLING I ALMEDALEN!

gen

Den 2 juli arrangerar vi, tillsammans med partners, tre högintressanta seminarier om upphandling.

Varmt välkommen!

Kl. 15.30-16.00

Kl. 16.40-17.30

Framtidens upphandlingar ska innehålla ökad social hänsyn och ökad miljöhänsyn

— Med utgångspunkt i upphandlingsutredningen

Vad innebär de nya reglerna? Upphandlingar ska enligt de nya upphandlingsreglerna tillgodose sociala hänsyn. Tar dessa hänsyn över målet med upphandlingsreglerna att säkerställa den fria rörligheten av tjänster inom EU? Hur gör du en god affär enligt de nya reglerna? Vilka är för- och nackdelarna med att använda sig av olika former av sociala krav och miljökrav?

Olof Hallberg, Advokat, Advokatfirman Lindahl. Inger Ek, VD, Göteborg Stad Upphandlingsbolaget. Axel Hansson, Marknadsutvecklare, Lantbrukarnas Riksförbund. Ulrica Dyrke, Jurist, Företagarna. Eva-Maj Mühlenbock, Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl (moderator).

Hur skapar vi goda offentliga affärer i framtiden?

Den goda affären, vad innebär det för svenska upphandlingar? Vilken betydelse har de nya EU-direktiven för den svenska offentliga sektorn att ingå kommersiellt väl utformade avtal? Vad är en kommersiellt god affär för den offentliga sektorn som beställare respektive för leverantörerna till offentlig sektor?

Anders Wijkman, tidigare utredare för Upphandlingsutredningen.

Mathias Sylwan, Förbundsjurist, SKL. Helena Rosén Andersson, Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl. Birgitta Laurent, Offentlig upphandling konkurrensfrågor och osund konkurrens, Svenskt näringsliv. Egil Nylén, vice ordförande, SOI och upphandlingschef, Umeå kommun. Catharina Piper, Senior Counsel, Advokatfirman Lindahl (moderator).

Kl. 16.10-16.40

Innovativ tjänsteupphandling Alla vet att det är svårt att kravställa och utvärdera kvalitet i tjänsteupphandlingar. Hur undviker man tomma löften från anbudsgivare och hur får egentligen man den kvalitet man vill ha? Kan man inspireras av framgångsfaktorer inom byggsektor?

Anders Nilsson, Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl.

Mats Andersson, Senior Consultant, Prospero.

TE!

MISSA IN

INGLET

SISKA M DET KLAS

ns tillsamma r e r ä ff A Offentliga ners välkomnar med part llbadhuset dig till Ka l.18.00 k den 2 juli

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla som vill delta.

För mer information och programtider läs mer på www.almedalsveckan.info/ För anmälan till minglet besök www.offentligaaffarer.se eller kontakta sarah.nilsson@hexanova.se Arrangör:

24

Partners och medverkande organisationer: Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

4

AKTUELLT

Höga ambitioner vid G20-möte i Ryssland G20-ländernas finansminsistrar och centralbankschefer träffas på ett toppmöte i Sankt Petersburg den 5 till 6 september. Ryssland har ordförandeskapet i år och man prioriterar att få igång en hållbar inkluderande och balanserad tillväxt med nya jobb i hela världen.

Tillväxten ska komma genom högkvalificerade jobb och investeringar, ske på ett transparent sätt och bygga på förtroenden. Men den ska också regleras effektivt.

P

å ryssarnas agenda för G20-länderna finns att man vill skapa ett ramverk för stark hållbar och balanserad tillväxt. Man proriterar jobb och tillväxt, en internationell finansiell reform, stärkta finansiella regleringar, hållbara energilösningar, utveckling för alla men också att förbättra den multilaterala handeln och att kämpa mot korruption.

Som vanligt deltar flera internationella organisationer i toppmötet, som till exempel Internationella Valutafonden, IMF, Världsbanken, OECD, Världshandelsorganisationen, WTO, FN och internationella arbetsorganisationen, ILO. För icke medlemmar hålls samråd för att öka transparensen och effektiviteten. Det rör sig om länder som inte är med, men även internationella organisationer, näringsliv, fackförbund, det civila samhället, ungdomar, tankesmedjor och universitet.

Att man iteragerar aktivt mellan dessa grupper kommer att generera synergier mellan sektorerna för att förbättra de allmänna fördelarna för G20-länderna.

i arbetet. Mot slutet av toppmötet med finansministrarna förbereder Sherporna det slutliga dokumentet. De ansvarar för att många möten hålls med andra relevanta intressenter som till exempel näringslivsorganisationer, universitet och unga människor.

Källa: www.g20.org

Sherpa

Vid varje toppmöte har man också en så kallade Sherpas, ett ord som härstammar från det nepalesiska Sherpafolket, som ofta är guider och vattenbärare i Himalaya. Men på G20-mötet bär de inte vatten, utan är den personliga representanten för ledarna och medlemmarna i G20. Sherpan fokuserar på politiska frågor som sysselsättning, jordbruk, energi, kampen mot korruption och utveckling. Sherpan står för viktig planering, förhandlingar och implementerar uppgifter under hela processen. Att koordinera agendan, söka konsensus på högsta politiska ledningsnivå och hjälpa till att medla mellan ledarnas positioner ingår

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Medlemmar i G20 G20 samlar finansministrar och riksbankschefer från 19 länder: Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Sydkorea, México, Ryssland, Saudi Arabien, Sydafrika, Turkiet, Storbritannien, USA och EU. Källa: www.g20.org

25

AKTUELLT

Ja till folkomröstning om trängselskatt Det blir en folkomröstning om trängselskatten i Göteborg, troligtvis nästa år. Förmodligen kommer den att hållas antingen vid valet till Europaparlamentet eller vid riksdagsvalet 2014. Det är nu klart efter en fyra timmar lång stundtals frän debatt på Börsen. Frågan är hur man ska ställa frågan när det väl ska röstas.

S

ocialdemokraterna lovade från början en folkomröstning men tog tillbaka det, allt för att få del av infrastruktursatsningarna i det Västsvenska paketet med ny tågtunnel under staden, ny Marieholmsförbindelse, satsningar på kollektivtrafik och ny Hisingsbro. Sedan kvällstidningen GT startat en namninsamling om folkomröstning och samlat tillräckligt många göteborgare, är det nu dags för politikerna att bestämma hur de ska ställa frågan och när folkomröstningen ska äga rum.

Vinnare och förlorare

Men det satt hårt åt och hängde på en rösts marginal. Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (S) är kritisk till moderaterna som ändrat åsikt om folkomröstningen, trots att man hade ett handslag om det Västsvenska paketet och biltullarna. Men kommunalrådet Jonas Ransgård (M) anser att man måste respektera folkviljan, fastän han egentligen är för biltullarna.

En annan av förlorarna är kommunalrådet Kia Andréasson (Mp) som representerar ett parti, som i normala fall är för fler folkinitiativ, men inte i just den här frågan.

I det förra valet till kommunfullmäktige kom Vägvalet in som nytt parti, just på den här frågan. De får ses som vinnare just nu även om man i resten av Sverige delvis skrattar åt Göteborg, som aldrig verkar få 26

någon rätsida på sin infrastruktur. På Twitter kallas staden bland annat för ”Sveriges största pajaskommun”, glåporden haglar.

Men statsvetarna är glada och tror att nästa val till kommunfullmäktige kan bli riktigt spännande.

Finansiering av infrastrukturen

Hur man ska lösa finansieringen av den infrastruktur som staden så väl behöver återstår att se, särskilt om det blir ett nej till biltullarna. Hela det Västsvenska paketet är värt 34 miljarder kronor och finansieras av staten med 17 miljarder, trängselskatterna med 14, Göteborgs stad med 1,25, Region Halland och Västra Götalandsregionen med 1 miljard och realisering av markvärde med 0,75 miljarder kronor. Ett alternativ - om trängselskatterna försvinner och man

inte vill höja skatten - skulle kunna vara att sälja Göteborg Energi och kanske något till av de kommunala bolagen på likande sätt som man gjort i Malmö.

Men nu börjar kampanjandet även för trängselskatter. Den 26 maj har den nystartade Facebook-kampanjen Ja till trängselskatt 6 568 gillanden medan den tre år äldre Nejkampanjen har 21 624 gillanden.

Sammanfattat av Fredrik Moback

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

”Snett? Nja kanske lite.

Men det rätar upp sig med tiden.” giovanni di simone, arkitekt, pisa, år 1283

Fel rekrytering kan stå dig dyrt.

Behöver du hjälp? Ring Poolia.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

27

AKTUELLT

Världsvattenveckan vill bygga partnerskap Stockholms Internationella Vatteninstitut arrangerar Världsvattenveckan (World Water Week) den 1 till 6 september i år, för 23:e gången. Det är den viktigaste mötesplatsen för jordens mest brådskande vattenrelaterade frågor. 2 500 experter, praktiska utövare, beslutsfattare och innovatörer träffas från hela världen för att utbyta idéer, skapa nytt tänkande och ta fram hållbara lösningar. Temat för årets vecka är Vatten Samverkan – Att bygga partnerskap.

M

an kommer att anordna ett flertal Workshops och seminarier på Stockholmsmässan. Gunilla, Carlsson, biståndsminister och Sten Nordin, finansborgarråd från Stockholm kommer att hälsa välkomna i inledande plenum. Efter det kommer FNs vice generalsekreterare Jan Eliasson att slå an tonen inför den interaktiva diskussionen mellan de globala ledarna.

Goda exempel

Ett av seminarierna handlar om kopplingarna mellan vattenbruk, matsäkerhet, fred och mänskliga rättigheter. Varför har lokalt 28

kunnande, innovationer och behov så dåligt genomslag på internationell nivå, frågar man sig. Människor som jobbar på fältet och internationella experter ska försöka besvara frågorna tillsammans med åhörarna. Seminariet kommer att visa på de goda exemplen där vatten och matsäkerhet paras med fred och mänskliga rättigheter. Man vill också ta reda på vilken roll FN kan spela i sådana här sammanhang.

Flera priser delas ut. Stockholm Water Prize Laureate för i år går till Peter Morgan, för hans arbete med att skydda hälsa och liv för miljoner människor genom hans arbeten med att förbättra sanitär hälsa och vatten-

rening. Morgan är ursprungligen biolog och har uppfunnit flera smarta och billiga tekniker för vatten och sanitär hälsa som till exempel en vattenpump och en latrin som har blivit nationella standarder i Zimbabwe, där engelsmannen numera bor och verkar.

Innovatören har varit verksam i fyra decennier och arbetar i ett icke vinstdrivande företag. En mycket uppskattad uppfinning är hans ekologiska sanitetslösningar som gör att urin återanvänds som gödsel, den så kallade ecosan-toaletten. Priset delas ut av Hans Majestät Carl XVI Gustaf den 5 september och består av en kristallskulptur från Orrefors och 150 000 dollar.

Källa: www.worldwaterweek.org

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

AKTUELLT

Stora Appar i Västsverige Big Apps Västsverige är en tävling som äger rum den 20 augusti till den 20 oktober i år. Arrangörerna vill stimulera användningen av öppen data genom att skapa digitala tjänster med hjälp av regionens öppna datakällor.

K

ategorierna man förslår på hemsidan handlar om hur man skapar ett grönare och miljövänligare Västsverige, en app för lärande, en digital kulturupplevelse och hälsa. Samtliga bidrag kommer att kunna vinna tävlingens stora pris. Det finns också det bästa studentpriset och bästa affärspriset att hämta hem för app-utvecklarna.

Man kan också vinna ett pris vardera för varje kategori.

Klara för markanden

Datakällor finns på hemsidan, bigapps.se där man också kan lämna förslag på datakällor, för de tävlande. Big Apps Västsverige är ett längre hackathon.

Efter de två månadernas tävling kommer man att bedöma de tävlande i en månad, sedan blir det dags för prisutdelning i slutet av november.

Målet är att de deltaande lagen ska producera färdiga appar,

klara att använda, men också en affärsplan för att få ut apparna på marknaden. Under den sista månaden kommer apparna att finnas för nedladdning av allmänheten och juryn. Sedan är det tänkt att de positiva exemplen ska kommuniceras tillbaka till myndigheterna.

Tanken är att minst tre nya företag ska skapas tack vare idéer från tävlingen och att minst fem företag ska lansera produkter med ursprung i tävlingen. Tio nya offentliga datakällor ska ha blivit tillgängliga för offentligheten, tack vare apparna. Man vill också utveckla en metod som kan användas på andra orter och ge Västsverige en ledande ställning inom området. Ambitionen är att få medial uppmärksamhet, även utomlands när de skapar Informationssamhälle 3.0.

Det finns bara ett original. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

FOKUS: SÄKERHET

Så arbetar Partille och polisen mot hot Porthälla gymnasium i Partille kommun utanför Göteborg råkar med kort mellanrum ut för två incidenter. Först var det ett olaga hot, med vad som det senare visade sig vara en ofarlig pistol. Men bara några dagar senare bombhotar någon skolan.

V

i vet ännu inte om händelserna har något sammanhang. Den senaste anmälningen handlar om olaga hot mot grupp. Polisen arbetar med den tekniska undersökningen, att säkra DNA och fingeravtryck som ska skickas till Statens kriminaltekniska laboratorium, säger Christer Fuxborg, polisens presstalesman.

När det väl är klart och kommer tillbaka, kan det gå snabbt om det blir en träff i registren. Annars kan det ta längre tid.

– Skolan gjorde helt rätt som snabbt kontaktade polisen, så att vi tillsammans kunde göra en riktig bedömning på platsen.

Om någon hör eller ser någonting är de välkomna att höra av sig, för sådant här sprider sig snabbt bland ungdomar, vem det är som ligger bakom, säger Christer Fuxborg.

Allvar Polisen och kommunen tar hoten på största allvar. Det sista visade sig inte vara en bomb, utan lådor med lappar, där hoten framfördes. Det rör sig om allmänna hot och missnöje som inte är riktat mot någon person. Undervisningen vid Porthällagymnasiet fortsätter som vanligt.

Bombhot mot skolor är väldigt ovanligt i och kring Göteborg. Den vandalisering som sker handlar oftare om stenkastning, skadegörelse, klotter och bränder. Det går att förebygga hot.

– Genom att föra en öppen dialog mellan samhället, skolor och elever, så att man får en förståelse från båda håll. Ungdomar uppfattar ofta att de inte får stöd av äldre, en del slår sönder, andra gör sådant här, säger Christer Fuxborg.

Drograzzia – telefonhot – pistol

Några dagar senare hälsar Offentliga Affärer på hos Partille kommun. Vi sitter i kommunstyrelsens sammanträdesrum.

Belysningen är dämpad, stolarna bekväma.

30

Pistolen som hittades är inlämnad för analys till polisen. Den låg på skolgården under några kanoter. Bombpaketen hittades några meter därifrån innanför en låst gallergrind.

Utanför grinden finns en gångväg. Dagtid har alla som vistas på skolgården tillträde till platsen, men det kan även ha varit så att någon slängt in paketen och pistolen utifrån. Det var en städare som upptäckte paketen på sin runda för att slänga skräp.

– Han gick dit, såg vad som stod på paketen och backade väldigt försiktigt ut därifrån, säger Henrik Gustafsson.

Reviderar handlingsplaner

Henrik Gustafsson, säkerhetssamordnare i Partille kommun, framför Kommunvalen av skulptören Acke Jansson. Foto: Fredrik Moback

Här har säkerhetssamordnaren förberett en power point-presentation på hur kommunen jobbar gentemot hot.

Hösten 2012 genomfördes en drograzzia vid Porthälla gymnasium, i samarbete med polisen. Razzian var i linje med det drogförebyggande arbete som man genomför.

Under hösten 2012 och våren har hot riktats mot rektorn på skolans teknikcentrum.

Det rör sig om hot mot person och familj, per telefon.

– Hoten tog fart efter drograzzian, säger Henrik Gustafsson, säkerhetssamordnare i Partille kommun.

Tisdagen den 7 maj i år hittar man en pistol, en Soft Airgun. Tio dagar senare upptäcker en lärare att någon har kastat mat och stökat ner i ett klassrum.

Snabb med information

– På måndagen den 20 maj upptäcker man bombpaketen som polisen tar hand om.

Detta resulterar i att jag på tisdagen träffar rektorerna och pratar med dem om vad som hänt. På onsdagen träffar jag alla lärare på Porthälla gymnasium, säger Henrik Gustafsson.

Det är två byggnader med 400 meter emellan som tillhör Porthälla gymnasium. Fem rektorer och ett 50-tal lärare får informationen. Fredagen den 24 maj är åtgärdspaketet klart för presentation för skolledningen.

Vecka 24 träffar säkerhetssamordnaren polisen i Kortedala som hoppas kunna presentera mer konkret vad paketet innehöll, om spår är säkrade och vad det stod på lapparna.

Direkt efter mötet med polisen satte sig säkerhetssamordnaren med verksamheten och utgick från tre frågeställningar: Vad som hade hänt konkret, vad de ska göra nu och hur de förbereder sig inför nästa händelse.

Incidenterna kan vara för många för att förklaras med enbart slumpen. När säkerhetssamordnaren träffade rektorer och lärare ställdes ett antal frågor, som till exempel hur man ska agera när det händer någonting.

– Just när det är akut: Pang! Vi hittar en bomb på skolans område! Vad gör vi nu?

Det kände personalen i samband med de här två händelserna, att här behöver vi revidera våra handlingsplaner, träna och öva, säger Henrik Gustafsson.

Att stämma i bäcken

Nästa fråga handlar om information. I samband med att incidenterna med bombpaketen blev kända i media började vissa ringa till Kulturum, en annan del av kommunen och fråga om bombpaketen. Receptionen på Kulturum hade inte en aning om vad som hänt och de blev oroade.

– Det är också en tankeväckare för oss, att vi måste snabbt när någonting händer skapa ett system eller verktyg för att få korrekt information om vad som hänt, vad vi ska göra och vad ska ni göra om ni får en fråga om händelsen.

De tre delarna är viktiga för att möta informationsbehovet från allmänheten och från media, säger Henrik Gustafsson.

När det händer sådana här saker är det lätt

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: SÄKERHET

Dags att granska branddörrarna att andra individer triggas. Man brukar tala om copycats. Ett stort ansvar vilar på media, hur man förmedlar bilden av vad som har hänt. Efter skolskjutningarna i Finland mottog flera skolor i Sverige hot om skolskjutningar, dagarna och veckorna efter skjutningarna.

– Det är viktigt att vid minsta lilla signal försöka bryta den trenden och ta kontakt med den personen, säger Henrik Gustafsson.

Utbildningsprogram i höst

En annan fråga är hur man samverkar med polis och räddningstjänst. Bra kontaktpersoner måste finnas från början. Antag att det smäller skarpt, vad vill räddningstjänst och polis veta av kommunen direkt? Det är också viktigt vilka tekniska hjälpmedel som finns, både bevakning och larmning, för att höja säkerheten och hantera hot.

Fredagen den 31 maj är det skolavslutning på Porthälla gymnasium.

Inför skolavslutningen har kommunen vidtagit ett antal säkerhetshöjande åtgärder i förebyggande syfte med bland annat bevakning av skolan, samverkan med fältassistenter och ett nära samarbete med polisen inför eventuella störningar.

Det är kommunens ordinarie vaktbolag som sköter ronderingen. Man har ett avtal med dem men de får en komplettering av ordinarie uppgifter, vid sådana här situationer. Det gör att kommunens kostnader ökar med några tusenlappar, för den ronderande vakten.

– Det handlar om att visa närvaro. Säkerhet kostar alltid, men det är det värt. Det är inget jämfört med kostnaderna och arbetsinsatserna, om det skulle inträffa en skarp händelse, säger Henrik Gustafsson.

I nuläget sätts inga fler kommunala resurser in. Säkerhetssamordnaren samarbetar med de av förvaltningen utsedda säkerhetsansvariga, som också ingår i samordnarens arbetsgrupp. Under hösten genomför säkerhetssamordnaren ett utbildnings- och övningsprogram mot hot och våld på skolorna i Partille kommun.

Fredrik Moback

Skolavslutningen inträffade efter vår pressläggning.

Det fanns en gång en tid, när en dörr faktiskt hindrade en brand från att spridas i en fastighet. Tyvärr är detta inte en självklarhet längre i många fastigheter i Sverige.

Våra servicetekniker går dagligen igenom branddörrar i fastigheter från Ystad till Haparanda. Det vi kan konstatera är att allt för många dörrar – inte minst i offentligägda fastigheter – riskerar att fallera om olyckan är framme och en brand börjar spridas.

O

m det beror på okunskap eller missriktad spariver bland inköpsansvariga är svårt att säga. Men faktum är att många fastighetsägare inte sällan väljer automatiska dörrlösningar som saknar en godkänd mekanisk dörrstängningsfunktion. ‫‏‬Om en brand slår ut strömmen i fastigheten så skulle bristen på en godkänd mekanisk dörrstängare göra att dörren aldrig stängs igen i strömlöst tillstånd, vilket kan medföra att branden kan få ett fruktansvärt förlopp.

Här är Boverkets Byggregler (BBR) tydliga – automatiska dörrar måste ha ”hängsle och livrem” för att klara en nödsituation som en brand. Jag vill inte peka finger, men tyvärr slirar nog en del mindre nogräknade branschkolleger på efterlevnaden av BBR. Ett exempel från verkligheten. En offentlig verksamhet i södra Sverige valde nyligen en dubbeldörr, som måste ha en koordinerad stängning. Det betyder att dörrbladen måste stängas och öppnas i rätt ordning.

Dörren har därför en elektronisk koordinator som ser till att dörren öppnas och stängs rätt. Stängs inte dörren rätt så riskerar den att inte hålla ätt vid till exempel en brand.

Men den offentliga verksamheten valde en dörrlösning som saknade en mekanisk koordinator, som ser till att dörren stängs rätt även vid strömlöst tillstånd. Myndighetens uppköpare hade bland annat fått höra av säljaren att brandmyndigheten prioriterade utrymning framför att dörren skulle kunna stängas ordentligt vid strömlöst tillstånd.

Detta var givetvis en lögn, men det slinker igenom om slutkunden inte sitter inne med alla fakta.

Jag är därför väldigt glad att Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, är i färd med att planera en undersökning kring hur brandskyddet är beskaffat i svenska byggnader. Vi har haft våra nationella byggregler

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Anders Carlson, vd Besam ASSA ABLOY, Entrance Systems.

länge, men det gjorts få uppföljningar av hur reglerna efterlevs. Just riskerna i händelse av brand är en av de saker som SP trycker på i sin projektansökan, och jag kan inte annat än hålla med. Jag hoppas inte att vi ska behöva uppleva en brand där bristande dörrstängning orsakat att människoliv gått till spillo. En sådan ringklocka kan vi vara utan.

Anders Carlson, vd Besam ASSA ABLOY, Entrance Systems

31

FOKUS: SÄKERHET

Så skyddar du dig mot cyberkrigarna Säkerhetsföretaget Symantec visar i en rapport att 2011 var offentlig sektor den största måltavlan för angrepp på nätet med 25 procent av alla attacker. Den siffran har nu minskat till 12 procent. Mest utsatta är sektorerna tillverkningsindustrin, finanssektorn och tjänstesektorn. Angreppen mot offentlig sektor kommer på fjärde plats. Även om siffrorna gäller USA är de troligen relevanta för Sverige. Men det går att skydda sig bättre, till exempel mot angrepp i mobiltelefoner.

D

et handlar om plattformar. Apples är svårare att skydda, men behöver inte skyddas lika mycket som Android, säger Per Hellqvist, säkerhetsexpert vid Symantec.

Att hantera mobilerna centralt är säkrare. Det handlar om vilken information som finns på enheten, vem personen är och om man kan skydda enheten.

– Om det går att kryptera informationen går det att släppa på mera, säger Per Hellqvist.

Tvåfaktorautentisering

Säkerheten är enligt experten en möjliggörare. Det handlar om information och individ, att skydda och säkra mobilen.

Frågor man bör ställa sig är vem personen är, vilken roll har personen men också vad de har tillgång till och när de har tillgång till information. Egentligen handlar det om en autentisering.

– En tvåfaktorautentisering är det bästa där man loggar in med namn och lösenord, som till exempel med en bankdosa, som är aktiv i 30 sekunder. En sådan autentisering

”

Byt lösenord var tredje månad eftersom det tar tre månader ungefär från någon har snappat ett lösenord innan det används, men det kan gå ännu snabbare i dag.

32

går också att använda med mobiltelefonen, säger Per Hellqvist.

Risken är annars att man hamnar på en falsk sida som ser ut som ser rätt ut och klickar på en infekterad länk.

Sedan gäller det att ha en backup. Om man blir bestulen på sin mobiltelefon, läsplatta eller bärbara dator, kan man då förbereda sig genom att titta i backupen, så man vet vilken information som har läckt.

Gratis appar

Läsplattor skyddas på samma sätt som smarta telefoner. Men läsplattorna är ännu viktigare att skydda eftersom en stor mängd information kan lagras på dem. Det gäller även för bärbara datorer.

– Lämna aldrig enheten i bilen och tänk på vilka appar som du installerar. Om det är en Android så installera bara appar från Google play eftersom det är vanligt med andra infekterade appar som är gratis, säger Per Hellqvist.

Internettjuvarna tar allt de kommer åt.

Identitetsstölder är vanliga i USA, där deras Social Security-nummer är mer hemliga än våra personnummer. Eftersom sjukhusen i USA också har information om patienternas kreditkortsnummer är det här en lukrativ marknad för brottslingar.

– I Sverige har vi större problem med laptops på vift, eller när man rensar gamla backuper, eller att papper hamnar i fel pappersåtervinning, säger Per Hellqvist.

Testservrar och skimning

En annan vanlig orsak till problem är felkonfigurerade servrar eller nätverk. Man sätter upp en testserver. Sedan glömmer man att ta bort servern, som lätt läcker information.

– I USA använder bedragarna ofta falska identitetshandlingar och information om

kreditkonton för att kunna ta ut pengar, säger Per Hellqvist.

Det pågår en handel med kreditkortsinformation, där skimning, att man olovligen kopierar magnetkoden på kreditkortet, är vanligt. Det inträffade för ett par år sedan även i södra Sverige på några bensinmackar.

Pengarna togs ut i Sydamerika.

Riktade attacker

Inrikes handlar det annars mest om riktade attacker och industrispionage, där cybertjuvarna roffar åt sig från företag eller organisationer. De mer riktade attackerna kallas för Advanced Persistant Threat, där cybertjuvarna har en motspelare vars e-post bearbetas och infekteras eller att tjuvarna länkar till infekterade webbsidor, för att kunna kapa åt sig information.

Man märker inte att någon stulit ens identitet förrän efteråt.

– Byt lösenord var tredje månad eftersom det tar tre månader ungefär från någon har snappat ett lösenord innan det används, men det kan gå ännu snabbare i dag, säger Per Hellqvist.

Förra året råkade flera ambassader ut för cyberintrång i flera länder. Det första bedragarna gör är att få någon att klicka. Sedan installerar de verktyg och efter det kan det dröja månader innan de kommer tillbaka.

Det går lättare att komma undan med ett långsamt förlopp än ett snabbt, eftersom det då inte drar lika mycket uppmärksamhet. Ett par månader senare kopplar den som utsätts inte ihop de båda händelserna.

Falsk legitimation

– Hur man märker att någon stulit ens identitet beror på vad de vill. Är det kreditkortsnummer ringer i vissa fall banken först. Man kan ha gått på restaurang och betalat med kortet i Stockholm och samtidigt handlat datorer i Colombia, säger Per Hellqvist.

Falska id-handlingar kan även användas för att köpa eller sälja ens hus. Har man råkat ut för att någon stulit ens personnummer blir det problem. Man kan då inte få lån, eller göra större inköp och får ringa för att spärra personnumret. Har någon kommit över ens kreditkortskod är det bara att ringa till banken så får man en ny. Det brukar vanligen gå lite snabbare, på ett par dagar.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: SÄKERHET

– Informationen om mig är viktig. Ibland tvingas jag lämna ifrån mig den till sjukvården och då är det extra viktigt att jag kan lita på att den inte sprids vidare, säger Per Hellqvist.

nätverk på ett sätt som öppnar för intrång.

– Det är vanligt med trådlösa nätverk vid sjukhus. Någon kan sitta utanför på parkeringen och lyssna av nätverket, säger Per Hellqvist.

Ett problem i Sverige är att myndigheter bara kan föreslå åtgärder för säkerheten i datatrafiken. Det vore bra om någon hade befogenhet att åtgärda problemen.

– Jag hoppas att de tar dem på allvar, säger Per Hellqvist.

Det pågår också försök till cyberkrigföring i större skala. Det kan handla om attacker mot ett lands infrastruktur, för att sänka stridsmoralen. Före en sådan attack gör krigarna en rekognosceringstur och tar reda på var den kritiska infrastrukturen finns, till exempel kärnkraftverk. Sedan attackerar de inte förrän det är läge.

– Man måste ta det på allvar, för det är i fredstid man rustar för krig, säger Per Hellqvist.

Priskrig

Stölder av information från underleverantörer och konsulter blir all vanligare.

Attackerna ökar mot mindre och mellanstora företag i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Anledningen till att offentliga sektorn inte är lika drabbad tros bero på det stora antalet attacker året innan och att bedragarna bytt mål. Industrispionage är mer lukrativt, men även den marknaden börjar bli mättad.

– Det är ett rent priskrig, man köper inte per styck utan per bunt. Det är köp två och betala för en, säger Per Hellqvist.

I en bunt finns det mellan 1 000 och 10 000 kreditkortsnummer. Bedragarna kan testa dem genom att sätta in pengar till Rädda barnen. Om korten då fungerar kan de ta mer betalt.

I sjukvården finns det ett stort gap mellan värdet på informationen som man skyddar och skyddsanordningarna för att informationen inte ska komma i orätta händer.

Fredrik Moback

Per Hellqvist, säkerhetsexpert vid Symantec.

Många sjukhus tillåter privat surfing. Då är det lätt att man klickar på fel sak, öppnar infekterad e-post eller använder sociala

Från 13

Svanenmärkta hem på 6 månader

000:-/m

2

BOA

=jhine HdIJV! - k c^c\Vg Zm`a bdbh! platta, mark och grundläggning.

Placering Enköping.

Våra hustyper Sofia, Kristina, Julia, Johanna och Linnea ingår alla i ramavtalet Kombohus Plus. De flexibla hustyperna är anpassade för olika miljöer och förutsättningar och kan byggas i tre till åtta våningar.

K^ Wn\\Zg bZY ijc\ egZ[VWg^XZgVY WZidc\hidbbZ [ g Vii `dgiV cZg byggtiden, få en god driftsekonomi samt en sund inomhusmiljö. =jhZc jee[ gh hi~aac^c\h[g^ii dX] bZY hb dX] [ bViZg^VajeeaV\#

A~\Zc]ZiZgcV ] aaZg ] \ `kVa^iZi bZY i a^\V bViZg^VakVa [g c kända varumärken.

K gV ]jhineZg WVhZgVh VaaV e Wn\\`dcXZeiZi ModernaHus. Läs mer på skanska.se/modernahus.

389 029

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

www.skanska.se

33

FOKUS: SÄKERHET

Säkerheten före allt Brister i lagstiftningen innebär att det finns risk för att kriminella personer startar lås- och larmföretag. I praktiken saknas det helt myndighetskontroll över personal som installerar lås, larmsystem eller övervakningskameror, vilket möjliggör kriminell verksamhet mitt ibland oss.

Nu arbetar organisationen SäkerhetsBranschen för en skärpt lagstiftning, i avvaktan på detta faller ett stort ansvar på den som upphandlar säkerhet.

V

em som helst kan i dag starta ett företag som bedriver säkerhetsverksamhet inom lås- och kameraövervakning. Det finns inga som helst krav på laglydnad eller sakkunskap.

Företag som installerar larm ska ha ett polistillstånd som innebär att det ska finnas en person på ett larminstallationsföretag som är kontrollerad av polisen.

Branschorganisationen för säkerhetsföretag är kritisk till nuvarande ordning.

– Vi menar att det är rimligt att all personal som arbetar i ett säkerhetsföretag och som tar del av känslig information ska kontrolleras mot polisens register. Så är tyvärr inte fallet idag, menar Mikael Johansson, presstalesman för SäkerhetsBranschen.

Ny organisation med lång erfarenhet

Organisationen SäkerhetsBranschen är sedan april en sammanslagning av de två organisationerna SWELARM och Sweguard som båda funnits sedan 1970-talet. Genom denna sammanslagning representerar den nya organisationen både larmföretag och bevakningsföretag i Sverige. Ordförande för den nya organisationen är Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och landshövding.

Genom dialog med justitiedepartementet och enskilda riksdagsledamöter strävar SäkerhetsBranschen mot att påverka säkerheten i Sverige i rätt riktning.

– Våra medlemsföretag har tillsammans 31 000 anställda och omsätter 14 miljarder kronor. Vi representerar de ansvarsfulla säkerhetsföretagen och jag upplever att dialogen med politiker och andra beslutsfattare präglas av välvilja eftersom vårt gemensamma mål är att öka tryggheten i samhället, säger Mikael Johansson.

34

har SäkerhetsBranschen skapat en rad vägledande normer som medlemsföretagen förpliktigat sig att följa. Det gäller bland annat miljö, diskriminering, etik och uppförandekoder. Nu arbetar SäkerhetsBranschen vidare med med att skapa kvalitetsstandarder för SäkerhetsBranschens verksamhetsområden, vilka blir tvingande för medlemsföretagen att certifiera sig mot.

Genom standardisering och tredjeparts certifiering skapas möjligheter för kunderna att ställa rätt krav vid en upphandling.

Upphandlare i riskzonen

Mikael Johansson, presstalesman för SäkerhetsBranschen.

SäkerhetsBranschen menar att bevakning och teknik hör ihop och bör därför integreras även när det gäller intressefrågor.

De representerar på så vis hela kedjan från riskanalys till utryckning. Inom branschens ramar finns också företag som arbetar med mekaniskt skydd, brandskydd samt IT-säkerhet som blivit ett viktigt område där det också har saknats någon som tagit branschansvar för exempelvis utvecklingsoch standardiseringsarbete.

För att SäkerhetsBranschen ska ha en stark koppling till verkligheten är organisationen numera öppen även för kunderna.

– Vi vill utveckla branschen och öppnade därför för att kunderna skulle kunna få en aktiv roll i organisationen vilket skapar ett bra erfarenhets- och kunskapsutbyte samt innebär möjligheter för kunder att påverka branschens utveckling, säger Mikael Johansson.

Vill se en förändrad lagstiftning

– Vi vet att det finns oseriösa aktörer på marknaden som installerar lås, övervakningkameror och larm. Bristande eller ingen kontroll från samhället har medfört att det finns kriminella personer som yrkesmässigt arbetar med att skydda såväl företag, privatpersoner och myndigheter.

För att möjliggöra kontroll av all personal som arbetar i ett säkerhetsföretag vill vi slå ihop larmlagen med lagen om bevakningsföretag till en ny ”lag om säkerhetsföretag”, fortsätter Mikael Johansson.

Offentliga upphandlingar utgår ofta från att den som erbjuder det lägsta priset ska tilldelas uppdraget. Det går vid en upphandling inte att bortse från risken att den organiserade brottsligheten startar företag och lämnar anbud med det lägsta priset.

– De oseriösa företagen känner till upphandlingsreglerna och kan lägga sig på ett lägre pris än de certifierade företagen vilket skapar en osund marknad. Panaxia var ett exempel på ett sådant företag, säger Mikael Johansson.

Färsk statistik från Konkurrensverket visar dock på att det finns en trend att fler offentliga upphandlingar än tidigare avgörs efter kriteriet ”det ekonomiskt mest fördelaktiga” anbudet än ”lägsta pris”.

– Jag tycker mig också se en förbättring när det gäller offentlig upphandling och att man nu börjat ställa kvalitetskrav. Till exempel gjorde SKL-Kommentus en grundlig genomgång och satte sig in i branschen innan de tog beslut om upphandling av bevakningstjänster. En annan upphandling som förtjänar att lyftas fram som ett gott exempel är Eslövs kommuns upphandling av bevakningstjänster, säger Mikael Johansson.

Att ställa rätt kvalitetskrav är A och O i en upphandling men lika viktigt som att förbereda och genomföra upphandling är att över tiden följa upp och se om leverantören hållit vad man lovat i upphandlingen och avtalet, detta glömmer upphandlande myndigheter ibland bort, avslutar Mikael Johansson.

Stina Rangmar

Certifiering som kvalitetsstämpel

För att hjälpa och vägleda medlemsföretag, medarbetare och för att uppnå grundläggande krav på yrkesmässighet och kvalitet Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

10 års

FOKUS: SÄKERHET

DET FIRAR VI MED

UM E L JUBI

Erbjudandet gäller t.o.m. 30 juni 2013. Alla priser är angivnal exkl. moms

Attract Respect EMT-1040A

JUBILEUMSPRIS Reapris 11 992:-, Ord. pris 15 992:Frakt tillkommer med 400:-/stol

6796:SPARA 9 196:-

Attract Respect EMT-1040A Sveriges mest sålda massagefåtölj och flaggskeppet inom sin gengré. Du kan unna dig lyxen av helkroppsmassage i liggande- eller sittande läge varje dag. En säker produkt som tål hög belastning och frekvent användning. Bearbetar ryggen med massagerobot som ger en djupgående och grundlig massage likväl som den effektivt masserar vader, fötter och säte.

!

D R Å V K S I R F L L I G S G A R D V A T L L U -F T E G A T E R Ö F R FÖ SVART

Attract Comfort EMT-180

JUBILEUMSPRIS Reapris 7 920:-, Ord. pris 13 520:Frakt tillkommer med 400:-/stol

5196:SPARA 8 324:-

Attract Comfort EMT-180

SVART

GRÄDDVIT

En snygg ”lounge-fåtölj” med moderna design och elegant utformning. Massagefåtölj med bred sittyta för extra komfort. Masserar nacke, skuldror och rygg, djupgående och grundligt. Utöver dessa områden masserar Comfort säte och vader. Fåtöljen passar alla kroppslängder och är med sin runda fot vridbar i 180°.

BRUN

6 796:-­ 5 196:-­

JA TACK,

jag beställer.....st Attract massagefåtölj Respect EMT-1040A

JA TACK,

jag beställer.....st Attract massagefåtölj Comfort EMT-180

Företag .......................................................................................................................

Ange färg: (gäller Comfort 180)

SVART BRUN NATURVIT

FRANKERAS EJ MOTTAGAREN BETALAR PORTOT

Offentliga affärer utg. 11/6

Org.nummer ................................................................................................................

Adress .........................................................................................................................

Postnr/Ort ...................................................................................................................

Telefon .......................................................................................................................

Frakt tillkommer med 400:-/stol Underskrift ..................................................................................................................

JA TACK, Jag önskar inbärning, montering och bortforsling av embalage för endast PRIS: 960:-

JA TACK jag väljer följande betalningsform: Faktura 15 dagar

postväxel.

JA TACK, jag önskar teckna serviceavtal. Följande ingår i serviceavtalet: frakt 400:-, inbärning/montering 960:- samt fullt serviceskydd 1500:-/år (alla priser är exkl. moms) 125:-/mån i 36 mån Erbjudandet gäller tom. 30/6-2013 Vi reserverar oss för ev. slutförsäljning.

Attract Sweden AB SVARSPOST 204 882 98 858 00 SUNDSVALL

35 Kontakta oss gärna på kundservice 020-220 220 I info@attract.nu I www.attract.nu www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

UPPHANDLING

Att lära av andras misstag vid upphandlingar Det här är historien om hur man inte ska göra en upphandling. Turerna kring småbåtshamnen i Lysekil tvingade nyligen kommunstyrelsens ordförande att avgå, sedan ett av partierna tagit initiativ till en misstroendeomröstning gentemot ordföranden.

– Kommunen medgav att upphandlingen av småbåtshamnen inte gått rätt till, eftersom ingen konkurrensutsättning skett över huvud taget, säger Ronald Rombrant, ordförande för Lysekilspartiet.

U

pphandlingen anmäldes i ett delegationsbeslut där investeringen godkändes. På frågan varför man bara gick ut till ett bolag erkänner kommunstyrelsens före detta ordförande misstaget.

– Det har blivit ett fel begånget tyvärr och ja det är klart att det skulle ha upphandlats via LOU, säger Roland Karlsson (FP).

Småbåtsnamnen har en ungefärlig omsättning på 10 000 000 kronor.

Utan vetskap?

Den leverantör man vände sig till var lokal och kommunen hade en tidigare relation till företaget. Det var bråttom och man behövde göra förändringar i Grötö hamn, före båtsäsongen. Eftersom isen låg fast försenades arbetena vårvintern 2011.

– Jag blev illa berörd, leverantören som gjort arbetet fick inte betalt för sina fakturor, trots påminnelser, säger Ronald Rombrant.

Varför man vände sig till endast en entreprenör säger sig den förre ordföranden för kommunstyrelsen inte veta: – Det var utan min vetskap som man startade upp arbetet, säger Roland Karlsson.

ber 2011 hade man hittat den första fakturan och betalade den.

Fem månader senare var ännu inte allting betalt, utan två fakturor återstod att betala, enligt advokatfirmans utredning. Förutom brott mot LOU kan det finnas flera brott begångna.

Praxis med dubbla stolar

Passivitet

Fakturor gömdes i byrålådan. Leverantören tvingades att ta checkkrediter. Fakturorna på dryga 2,5 miljoner kronor var inte ens inskannade, ingen kunde hitta dem. Samtidigt satt den dåvarande kommunstyrelsens ordförande på dubbla stolar. Han var ordförande i kommunala Kolholmarna AB och i Stadshus AB som är moderbolag. Det förstnämnda bolaget behövde bereda plats och vattenområden för Mitabs bryggor. Men eftersom Kolholmarna hade dålig ekonomi, lät man kostnaderna belasta småbåtshamnen. Roland Karlsson menar att Kolholmarna inte alls hade dålig ekonomi.

– Det är praxis att man sitter på dubbla stolar i kommunen men personligen anser jag att man inte ska ha det så. Det måste vara skillnad på personerna i sådana sammanhang och det kommer att ändras, säger Roland Karlsson, som inte vill svara på frågor, utan hänvisar till den utredning som gjorts av en advokatfirma.

Våren 2011 utfördes arbetet i småbåtshamnen som var klart i juni samma år. Kommunstyrelsens dåvarande ordförande hade delegation på att attestera fakturor på en miljon kronor. Därför delade man upp fakturorna på tre, för att kunna betala företaget. I decem36

Ronald Rombrant, ordförande för Lysekilspartiet och finanschef i Uddevalla kommun.

– Eventuellt rör det sig om ett bokföringsbrott. Att sitta på dubbla stolar, lägga på kostnader på kommunen och mörka affären är extremt klandervärt, säger Ronald Rombrant, som också menar att det är en underlåtelse, att ärendet inte togs upp i kommunstyrelsen för beslut.

Men enligt Roland Karlsson har revisorerna gett alla ansvarsfrihet, vad gäller bokföringen. Han menar att de inte har mörkat affärerna. Kolholmarna skulle egentligen betala 2 000 000 kronor i arrende till kommunen. Men Kolholmarna beslutade ensidigt via

Fyra upphandlingstips Gör en analys av hur behovet ser ut.

Ta höjd för hur behovet kommer att se ut i framtiden.

Följ LOU. Gå ut till åtminstone tre leverantörer.

Ha god framförhållning för att undvika badwill och skada kommunen.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

sin ordförande, som också var ordförande i kommunstyrelsen, att ingen arrendeutgift skulle tas ut. I normala fall skulle inte kommunen acceptera någonting sådant. Men Roland Karlsson anser inte att något fel är begånget här heller utan att man som ägare är skyldig att se till att bolaget fungerar och det var därför som ingen arrendeavgift togs ut.

– Det är anmärkningsvärt liksom den passivitet som fanns både från oppositionsrådet och från det kommunalråd, som båda sitter i styrelsen för Kolholmarna, säger Ronald Rombrant.

Enkelheten främst Lysekilspartiets ordförande anser att man kan undvika sådana här affärer genom att inte sitta på dubbla stolar. En liten kommun som Lysekil bör inte ha en så komplicerad bolagsstruktur som man nu har, det har kommunen inte kompetens för. Energibolag och bostadsbolag är vad man mäktar med.

– Vi har vare sig kompetens eller resurser för att hantera en koncern med dotterbolag, säger Ronald Rombrant.

Det handlar om att sätta enkelheten i förarsätet. Men också om integritet hos enskilda tjänstemän och förtroendevalda, att de säger till när någonting är fel.

– Tyvärr har vi haft för många jasägare, säger Ronald Rombrant.

Från början är det viktigt att vara öppen mot alla, eftersom det är allmänhetens egendom som hanteras. Att ta in synpunker från både personer och organisationer gagnar kommunen. Men så gjorde man inte i Lysekil.

– Att det här kunde äga rum i det fördolda, där kanske en person hade helhetsbilden, har landat i detta, säger Ronald Rombrant.

Fredrik Moback

Roland Karlsson (FP), före detta ordförande för kommunstyrelsen i Lysekil.

Vi har en utbildning för alla!

– lyssna och lär av framgångsrika praktikfall KO N F E R E N S E R 2 0 1 3

• • • • •

Strategisk personalförsörjning i kommun och landsting – 10-11 september Offentlig upphandling Fokus: juridik – 18-19 september Parkeringsstrategier 2013 – 24-25 september Framtidens urbana trädbestånd – 2-3 oktober Kommunal verksamhetsstyrning Fokus: beslutsstöd – 6-7 november

Tel 08-670 84 80 – bokning@conductive.se – www.conductive.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

37

UPPHANDLING

Den försvunna upphandlingsdebatten EU:s lagstiftningsprocess inom offentlig upphandling liknar ett påveval – väl insynsskyddad och med små möjligheter att påverka utifrån.

Min kritik riktar sig inte mot den inledande, konsulterande fasen utan tiden efter det att EU-kommissionen publicerade sitt förslag till nya direktivtexter i december 2011, skriver Peder Blomberg, senior rådgivare inom offentlig upphandling.

D

å tog nämligen det politiska systemet inom EU över ansvaret. Vän av ordning kommer naturligtvis att säga att detta är den normala lagstiftningsgången inom EU och följer överenskomna demokratiska spelregler. Likväl finns det anledning att ha synpunkter på processen.

Risker

EU-kommissionen har under de senaste åren bedrivit ett stort utredningsarbete i syfte att modernisera gällande EUdirektiv inom offentlig upphandling. Det utredningsarbetet har innefattat vad som på EU-språk kallas en grönboksprocess, genom vilken EU-kommissionen anger förändringsinriktningen på ett antal områden och inbjuder medlemsstater, organisationer, företag och enskilda att lämna synpunkter som kommissionen sedan summerar i en rapport. Dessutom har kommissionen utfört sin egen konsekvensanalys av den offentliga upphandlingen inom EU. Kommissionen presenterade efter denna utredningsprocess sitt förslag till nya direktiv inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorerna i december 2011. Det fanns också ett förslag till koncessionsdirektiv. Det intressanta, men samtidigt det stora problemet, är att själva lagförslagen därefter inte blev föremål för ett brett remissförfarande inom medlemsstaterna; det är ju trots allt direktivtexterna som är de centrala i sammanhanget. Dessa behandlades dock enbart av det politiska systemet inom ramen för ett trepartsförhållande representerat av EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet (de 27 medlemsstaternas regeringar och tjänstemän). Utöver detta var det sedan upp till de enskilda medlemsstaterna att besluta om hur förslagen skulle behandlas och förankras inom det egna landet.

Som framförts i min debattskrift ”Offentlig upphandling - ett system på villovägar” 38

(Offentliga Affärer nr 6 2012) är förslagen till nya direktiv så här långt (förhandlingsprocessen pågår) tyvärr en stor besvikelse för alla som hoppats på verklig förenkling, ökad flexibilitet och en omfattande modernisering. Vi riskerar i stället att få ett ännu mer komplicerat regelverk inom offentlig upphandling. Det är mot denna bakgrund särskilt nedslående att de viktigaste intressenterna, nämligen upphandlare och leverantörer, har ställts utanför den pågående politiska processen utan egentlig möjlighet att i organiserad form få göra sina röster hörda. Jag bortser nu ifrån informell konsultationen och de lobbyistiska inslagen.

Regeringen passiv

man inte dragit sig för att uttala sig positivt om många av bestämmelserna i förslagen till nya direktiv, men utan att redovisa grunderna för sina slutsatser; Att mer detaljerad information om förhandlingsprocessen kring de nya upphandlingsdirektiven saknas eller att den svenska förhandlingspositionen inte har redovisats eller diskuterats, mer än i ett kort pressmeddelande från socialdepartementet.

Det innebär att när väl de nya EU-direktiven blir antagna och ska implementeras i nationell lagstiftning (troligtvis senast under 2015) så kommer Upphandlarsverige att ställas inför fullbordat faktum. Vissa bestämmelser kommer visserligen att vara frivilliga Peder Blomberg, Pol. för medlemsstaterna att immag., har mer än 30 års plementera, men de flesta erfarenhet av internatioblir tvingande och något nell och svensk offentlig man måste leva med under upphandling. F.d. seantagligen minst ett decennior rådgivare i offentlig nium. Det handlar om stora upphandling vid OECD, ekonomiska värden med en Paris, inom ramen för det s.k. SIGMA programsamlad upphandlingsvolym met. Har även varit på cirka 600 miljarder kroanställd som direktör nor årligen, där merparten och chef för upphandupphandlas av kommuner lingsverksamheten vid och landsting.

Europeiska Utvecklingsbanken (EBRD) i London plus genomfört en rad uppdrag för internationella och svenska institutioner under årens lopp. Skrivit och medverkat i ett antal publikationer inom offentlig upphandling.

Det har nu gått mer än ett år sedan direktivförslagen presenterades och ännu har inget färdigförhandlat förslag nått EU- parlamentet för omröstning och beslut.

Hösten 2013 nämns nu som en möjlig tidpunkt.

När så än sker kan man med den kunskap vi har i dag konstatera: Att direktiven ser ut att antas utan att något formellt remiss- eller konsultationsförfarande genomförts av den svenska regeringen; Att någon djupare och öppet redovisad konsekvensanalys av direktivförslagen inte har gjorts varken av regeringen eller av Upphandlingsutredningen. Det senare är märkligt eftersom utredningen lämnade synpunkter på grönboken. Samtidigt har

Förvånande tystnad

Hade det inte åtminstone varit på sin plats att socialdepartementet och den svenska förhandlingsgruppen etablerat ett externt formellt utsett expertråd med representanter från den professionella sidan för konsultation och vägledning? Det är också märkligt att Upphandlingsutredningen inte fick i uppdrag att genomföra en analys av såväl de nya direktivförslagen som regelverket för överprövningar och sanktioner. Information om förhandlingsprocessen i Bryssel kan man visserligen få om man lyckas tränga in i EU-kommissionens sofistikerade webbsystem och finna de aktuella publikationerna.

Publicerat där finns så kallade kompromisstexter utarbetade av ministerrådet

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

samt lägesrapporter och förhandlingsutkast från EU-parlamentet och dess kommittéer.

Mer utförlig information och diskussion om händelseutvecklingen från regeringen saknas emellertid helt; här råder tystnad, vilket förvånar.

Vi skulle behöva diskutera ett helt nytt förhållningssätt till den framtida regleringen av offentlig upphandling inom EU, där man skalar bort myter om hur denna reglering gynnar den inre marknaden och den fria rörligheten; påståenden som ständigt görs utan att någon kan presentera övertygande bevis därför. Vad vi däremot vet med säkerhet är att regelverket genererar problem och kostnader för medlemsstaterna och inte reflekterar dynamiken inom samhällsutvecklingen. Den inre marknaden är visserligen en framgång, men definitivt inte på grund av EU:s upphandlingsregler.

Det råder i dag en felaktig syn om att det är nödvändigt att tillämpa ett likformigt, standardiserat och detaljstyrt regelverk – speciellt inom procedurområdet – för offentlig upphandling inom EU. Medlemsstaterna är för olika för detta, och inte minst policybehov och prioriteringar skiftar. Trots det så minskar det nationella regleringsutrymmet stadigt. Var sker den initierade diskussionen om detta problem i dag?

Ett gyllene tillfälle till en radikal omläggning av EU: s lagstiftning inom offentlig upphandling tycks nu i stället gå förlorad.

Man kan fråga sig varför politiker har så förtvivlat svårt att byta regleringsmodell trots att man vet att behovet finns och skulle tjäna allas intresse. Vi skulle behöva diskutera en ny regleringsmodell där subsidiaritetsprincipen får ett större utrymme, och som minskar dagens behov av återkommande omfattande kompromisstyrda revisioner av direktiven. Det skulle kunna ske genom att införa en ramlagstiftning i hybridform med en mindre obligatorisk del och en större frivillig nationell kompo-

nent inom procedurområdet; en så kallad modellagstiftning. Det finns också andra tänkbara modeller, såsom att använda det mer flexibla försörjningsdirektivet eller till och med det nya koncessionsdirektivet som regleringsinstrument för all offentlig upphandling.

En omläggning förutsätter också en genomgripande reformering och modernisering av dagens överprövnings- och sanktionssystem. Systemet är både otidsenligt och kostnadskrävande. Vi behöver en tillsynsmekanism som i första hand bygger på resultat- och effektivitetsuppföljning av upphandlingsverksamheten på olika nivåer inom de nationella upphandlingssystemen. Detta kommer att bli särskilt viktigt när horisontella policyområden, såsom miljö- och det sociala området, i framtiden kommer att ta en större plats inom offentlig upphandling.

Ett grundläggande problem inom EU:s upphandlingssystem är inte endast vad eller hur man reglerar, utan att man överhuvudtaget reglerar procedurområden som det inte finns något behov av att reglera. Att då likväl reglera skadar bara: Varje enskild reglering generar tillämpnings- och tolkningsproblem, ger fortsatt näring åt ett redan överviktigt rättsligt system inom offentlig upphandling och minskar handlingsutrymmet för aktörerna på upphandlingsmarkna-

Konferens - Möte - Utbildning Helpension: 1925:- exkl. moms Pris enligt statligt ramavtal, 25% rabatt på konferenslokal

Naturskönt läge på norra Lidingö - nära Stockholm city Kontakta oss tel. 08-506 180 00 lovik@lovik.se t www.lovik.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

den. Om politikerna menar allvar med att vilja uppnå förenkling och ökad flexibilitet måste detta grundläggande problem tas på allvar. En rad viktiga frågor om nyttan och effekterna av regleringsomfattningen måste då ställas – och besvaras med trovärdighet.

Till exempel: Behövs uppsjön av tidsfrister och detaljerade publikationsregler för anbudsinlämning och liknande situationer, när vi vet att den direkta gränsöverskridande upphandlingen inom EU är och alltid har varit knappt mätbar? Och varför hålla fast vid tröskelvärden för EU-upphandlingar som inte ändrats nominellt på 20 år?

I Sverige har debatten startat kring Upphandlingsutredningens slutbetänkande och alla dess förslag och särskilt frågan om beloppsgränser för direktupphandlingar rönt stort intresse. Men tyvärr saknas en bredare debatt om den helt avgörande frågan för den framtida utvecklingen av offentlig upphandling i Sverige och inom EU i stort, nämligen EU-direktivens utformning.

Snart får vi se den vita röken stiga mot Bryssels himmel, men vad händer sedan?

Ett tycks i alla fall säkert: Jakten på ett europeiskt system för offentlig upphandling som framför allt gynnar den goda affären, lär gå vidare.

Peder Blomberg Senior rådgivare i offentlig upphandling

Nästa nummer av Offentliga Affärer kommer den 6 SEPTEMBER Missa inget – prenumerera. Gå in på www.offentligaaffarer.se och teckna en helårsprenumeration för endast 595 kronor. Trevlig sommar!

39

UPPHANDLING

Det är i detaljerna det slutligen avgörs Själva upphandlingen är inte det enda tillfället då noggrannhet, kontroll och affärssinne spelar roll för den slutliga elkostnaden. Att göra ett bra avtal har mer och mer utvecklats till bara halva jobbet. Den andra halvan – förvaltningen av elavtalet – är minst lika viktig.

M

ånga kommuner, landsting och offentligt ägda företag lägger med rätta stora resurser på att genomföra ett professionellt inköpsförfarande och genom detta avtalsmässigt skapa förutsättningar för god kontroll av framtida elkostnader. Genom ett väl genomarbetat inköpsavtal skapas förutsättningar för besparingar, i förhållande till andra sämre avtal, med flera öre per kilowattimme.

Omräknat i reda pengar motsvarar det för en normalstor svensk kommun mellan en halv och en miljon i lägre elkostnad per år i förhållande till slarvigt genomförda elinköp.

Jag har sett hur sådana team i praktiken har gjort underverk för sina företag. Att sammanföra dessa kompetenser i affärssammanhang kopplat till elmarknaden ger mycket goda resultat.

Skapa trygghet

Vilka roller spelar då de olika funktionerna i själva förvaltningen?

Inköparen och den legalt kunnige kan föra eventuella diskussioner med leverantören som gäller tolkning av avtalet vid förändrade marknadsförutsättningar samt vid tillfällen då eventuellt kvalitén i leveransen inte är godtagbar.

Lite som en paradox Magnus Kjellin är Det kan till exempel gälla felaktig rapportering, Den relativt komplexa elmarknaden, med sina många el-inköpsspecialist och försenad rapportering eller andra frågor. komponenter och prisparametrar, gör att det unvd på Magnus Kjellin Den tekniska kompetensen är mycket värdefull der avtalstiden uppstår tillfällen då det krävs en viss Elhandelsutveckling när det kommer till bedömning och analys av vaksamhet för att det slutliga resultatet ska bli i linje AB. I Offentliga Affärer el-förbrukning, både i det korta och långa tidsmed vad som avtalats under själva upphandlingen. Det nr 6 2012 skrev han om perspektivet. De förstår energimässiga konseär lite som en paradox, ju bättre elavtal man skriver, ju Elmarknadens dyraste kvenser av effektiviseringsåtgärder, konvertering fler tillfällen finns det under avtalstiden för missmatch ord – läs artikeln på vår av energisystem m.m. Finansfunktionen bidrar mellan avtalet och dess villkor och den leverans och de webb. med sin specifika finans- och riskhanteringsvillkor man faktiskt får betala. kunskap.

Inköpsorganisationer med tydliga strategier och rutiner Syntesen av diskussioner mellan Finansfunktionens, Inköparens, för överlämningen från upphandling till förvaltning, och sedan till den Tekniska specialisten och Miljöspecialisten, efter att de brutit upphandling igen när avtalet löper ut, har de bästa förutsättningsina specifika ingångar, kompetenser och perspektiv med varandra, arna att långsiktigt göra de bästa affärerna. Just i överlämningen kan i många fall vara helt banbrytande. När ekonomen känner mellan de olika aktiviteterna krävs ofta också kompetensmässig trygghet i att alla inblandade har kontroll på ekonomi och olika överlämning. Exempelvis från någon i upphandlingsförfarandet ekonomiska scenarier är ofta hela företaget tryggt med elinköpet. som är upphandlingsspecialist till någon i förvaltningsförfarandet som är teknisk eller ekonomisk specialist.

Magnus Kjellin

Vem når framgång?

Jag har under mina år som rådgivare åt företag med stora elbehov dragit en slutsats kring vilka typer av organisationer som långsiktigt är mest framgångsrika i just elinköpsfrågan.

Det är organisationer där elinköpet hanteras av ett team på 4-5 personer som med sin specifika kompetens bidrar till teamet och företaget precis när kompetensen är efterfrågad. Alla medlemmarna representerar en funktion på företaget. Var och en av medlemmarna i teamet lägger ett begränsat antal timmar per år, men tillräckligt för att dels vara samspelade när frågor dyker upp och dels för att i övergripande förstå sin egen roll i teamet och tillräckligt om elmarknaden.

40

De berörda funktionerna är: Inköp och avtalsfrågor Hanterar upphandling och löpande avtalsfrågor Teknik/Förvaltning Håller koll på konsumtion, tekniska förutsättningar Finans Kopplar riskhantering i elinköpet samman med företagets riskhantering Miljö Kopplar företagets miljöarbete samman med förutsättningar i elinköpet Ekonomi Löpande kontroll och information kring kostnadsutveckling

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

Pia Algehov, Caperio

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT Före under och efter en förändring finns vi som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.

NICE TO MEET YOU

WWW.CAPERIO.SE

UPPHANDLING

Mindre detaljstyrning vid upphandling av färjetrafik Gotlandstrafiken ligger ute för upphandling. Nuvarande avtal löper ut 2015 men ett nytt korttidsavtal har slutits för tiden fram till och med januari 2017.

Den här gången öppnar Trafikverket för en kombinatorisk upphandling, att två olika bolag kan köra den södra respektive norra linjen, men det kan också bli ett rederi som kör båda.

V

i har försökt att ta tillvara utvärderingar från tidigare upphandlingar. Därför är förfrågningsunderlaget mindre detaljstyrt och mer affärsmässigt, säger Christer Agerback, senior rådgivare vid Trafikverket.

Man hoppas på att få in flera anbud och har marknadsfört upphandlingen i tidningar och på konferenser. Den norra linjen till Nynäshamn är den stora passagerarlinjen. Som det ser ut i dag fördelar sig godset jämnt mellan de båda linjerna. På den södra linjen till Oskarshamn är den eventuella konkurrenssituationen svår att bedöma.

– Kapacitetsbehovet är inte lika stort på den södra linjen, säger Christer Agerback.

Men en hel del av godset ska söderut och man kommer att trafikera Oskarshamn med i princip en dubbeltur året om. Godset är till stor del jordbruksprodukter från Gotland som ska transorteras till distributionscentral i Helsingborg.

Att hitta relevant tonnage, begagnat eller nytt blir upp till operatörerna eller operatören. För närvarande är det bara ett rederi som har isklassade fartyg och klarar av att köra vintertrafiken till och från Gotland. Det finns ett fåtal färjor på marknaden som klarar klassningen, men flera rederier kan köra dem.

– Vi förbereder även för en lösning med statligt ägda företag om inte acceptabla anbud kommer in, säger Christer Agerback.

Tidtabellerna kommer att bli mer flexibla än nu är det tänkt. Det är upp till anbudsgivaren att i samverkan med kunderna utforma trafiken, utan att blanda in beställaren. En större affärsmässighet skapas.

– Det gäller även för passagerartrafiken. Det finns visserligen krav på att eftermiddagsfärjan inte får gå för tidigt från Visby, men annars är det fritt fram. På passagerarsidan har man möjlighet att anpassa trafiken, så att folk hinner från Visby till Stockholm och tillbaka i rimlig tid, säger Christer Agerback.

Trafiken till och från Nynäshamn kommer att gå året runt även i framtiden. Störst trafik har de båda linjerna under högsäsong från juni till augusti och vid storhelger som till exempel påsk. Almedalsveckan i början av juli ger många resenärer och är toppen av högsäsongen.

Skulle drivmedelspriset öka markant finns en reglering där staten tar hälften av den ökade eller minskade kostnaden. Den andra halvan tar operatören.

42

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

– Det är upp till operatören att sätta priserna marknadsmässigt. Gotlänningar och gods har ett takpris som till huvuddelen följer konsumentprisindex, KPI, så att ökade drivmedelspriser inte slår igenom alltför kraftigt, säger Christer Agerback.

Anbuden på de två linjerna ska ha kommit in i slutet av oktober 2013. Då kommer Trafikverket att utvärdera dem för att få till den bästa lösningen. I skrivande stund finns inga anbud inne men det har varit ett stort intresse för förfrågningsunderlaget.

– Jag hoppas att vi kan fatta tilldelningsbeslut under första halvåret 2014, säger Christer Agerback.

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

Kritik från öbor

Det har i media framförts en del kritik från Gotlandsupprorets Ted Ljungqvist, som säger att det är korkat med olika anbud till norra och södra linjen.

– Jag tycker att han har fel och tror att det blir en fördel för Gotland – konkurrensen innebär möjligheter men möjligheten att en operatör kör båda finns kvar. Det är vanligt med rädsla för förändringar, säger Christer Agerback.

Det har även framförts kritik från Åke Svensson (S), ordförande i Gotlands regionstyrelse, att man sparar tid vid andra infrastruktursatsningar men inte här. Men just nu vet Trafikverket inte hur lång tid överfarterna kommer att ta, bara hur lång tid de maximalt får ta. De har inte lägre krav än vid förra upphandlingen.

– Sedan är det upp till operatören, som har möjligheter att föreslå kortare överfartstider, säger Christer Agerback, som säger att det inte är osannolikt att de får in anbud över minimikraven.

Tioårigt avtal

Det nya kontraktet för Gotlandstrafiken löper på tio år. Hur mycket den är värd för det vinnande rederiet eller rederierna är svårt att sia om, men staten betalade 420 miljoner kronor förra året för färjetrafiken till Gotland.

Om det blir ett eller två rederier som kör trafiken har enligt den seniora rådgivaren ingen betydelse. Det intressanta är att man får en trafik med hög kvalitet till en rimlig kostnad.

Resandet på de två linjerna till och från Gotland ökar. Därför finns i förfrågningsunderlaget krav på tillgänglig kapacitet.

– Det är viktigt att inte detaljstyra utan ge anbudsgivarna frihet att utforma en så bra trafiklösning som möjligt. När anbuden kommer in kommer vi att kunna bedöma hur trafiken kommer att se ut, säger Christer Agerback.

Fredrik Moback

LOU och LUF Upphandlingens roll och mål Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Förhandlingsteknik Rätt vid köp Ekonomisk leverantörsbedömning Framgångsrik affärsförhandling Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt Offentliga sektorns beslutsprocess & organisation Affärssimulering offentlig upphandling Hållbara upphandlingar - miljö och CSR Buying Business Services Supplier Relationship Management Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning

Utbildningar för dig som är upphandlare eller leverantör i offentliga upphandlingar Upphandling och strategiskt inköp är så mycket mer än bara juridik. Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare. Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv.

Silf är Norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Läs mer på www.silf.se eller ring en kompetensrådgivare på 08-752 16 80.

Christer Agerback, senior rådgivare vid Trafikverket. Foto: Lasse Skog

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

Silf är på plats i Almedalen på Gotlands Museum den 1 juli under hela dagen. Välkommen!

Seminare kl. 10.00-11.00 Tema: Purchasing must become supply management

UPPHANDLING

Egen nämnd och förvaltning tydliggör ansvaret

Värnamo lyfter upphandlingen

– Genom att inrätta en särskild förvaltning och nämnd för offentlig upphandling med det strategiska och övergripande ansvaret för utvecklingen av offentlig upphandling och konkurrensfrågorna, tydliggörs såväl ansvaret som den politiska tyngd som offentlig upphandling ska ha. Det menar Harrieth Forsberg, förvaltningschef i Värnamo kommun.

I

snart två och ett halvt år har Värnamo kommun tillämpat denna ordning.

Upphandlingsnämnden består av fem ledamöter med ansvar för kommunens upphandlingsverksamhet och leverantörsfakturor.

Offentliga Affärer ställde några frågor till förvaltningschef Harrieth Forsberg med anledning av Värnamo kommuns sätt att jobba med upphandling.

Vad var bakgrunden till att förvaltningen och nämnden inrättades?

– Ett politiskt beslut för att lyfta upphandlingsfrågor till en strategisk nivå och att samtliga upphandlingsbeslut tas i en och samma nämnd. Genom inrättande av upphandlingsförvaltning och tillsättande av förvaltningschef har upphandlingsfrågorna lyfts i ledningsgruppen där de är en återkommande punkt. I dag får vi till exempel möjlighet att delta i budgetprocessen, berättar Enligt Harrieth Forsberg.

Upphandlingsnämnden även det strategiska och övergripande ansvaret för konkurrensfrågorna inom kommunen.

– Ett annat skäl till att inrätta nämnd och förvaltning var att de upphandlingsstödjande insatserna behövde stärkas.

Vad har nämnden uträttat hittills och vilken betydelse har den haft?

– Bland annat har det inrättats en Distributionscentral, en lösning som består av logistiksamordning och utveckling inklusive kundtjänst, drift av distributionslösning och transporter mellan distributionscentral och kommunens leveransmottagare.

Upphandlingsförvaltningens logistikenhet är från och med årsskiftet 2012 systemansvarig och ansvarig för administrationen av alla fordon i kommunen (cirka 180 stycken), och även ansvarig för bilpoolen.

Upphandlingsförvaltningen har hand om den praktiska hanteringen/skötseln av cirka 75 stycken fordon, av dessa ingår tio fordon i bilpoolen vid stadshuset.

44

Harrieth Forsberg – här på SOI:s årsdagar i Västerås – är förvaltningschef i Värnamo kommun och nöjd med Upphandlingsnämndens sätt att jobba. Foto: Bo Höglander

Från och med halvårsskiftet 2013 kommer det även inrättas en tjänst som logistik/ skolskjutssamordnare för att ta ett förnyat grepp om skolskjutsarna och övriga transporter och vidareutveckla verksamheten.

Harrieth Forsberg berättar vidare att Upphandlingsförvaltningen även ökat informations- och utbildningsinsatserna avseende kommunens upphandlingsregler och ramavtalens status. Vi har bland annat lagt mer fokus på samrådsgrupperna genom utbildning och förankring i ledningsgruppen.

– Vi kommer att medverka i utveckling och införande av beställningssystem och elektroniska handelsplatser. Vi har också tittat närmare på möjligheterna till ökad samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen, tillägger förvaltningschefen.

Vad tror du om framtiden för nämnden?

Kan den fortsätta spela en strategisk roll i upphandlingsverksamheten även i framtiden?

– Det arbete som jag berättat här om sammanfattas i en strategi för den framtida offentliga upphandlingen med en konkret policy och handlingsplan för de åtgärder och insatser som ska genomföras under de närmaste åren.

– Vi måste ha starkare fokus på det sökta slutresultatet, den goda affären. Alla regler måste bygga på en bred insikt och acceptans

inför vad som krävs för att realisera denna målsättning och uppnå en effektiv och sund offentlig upphandling.

Harriet Forsberg betonar att en annan viktig del är att fortsätta utveckla metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom upphandlande enheter och dess verksamheter.

– Vi måste höja målsättningen för upphandling inom områden som miljö, etiska och sociala hänsyn. Förslag på fokusområden är livsmedel, transporter och fordon, understryker hon.

Det råder bred politisk enighet om det här sättet att jobba. Nämnden är tänkt att fungera som en fristående stödjande enhet för samtliga kommunala förvaltningar.

Något av ett ”kommunens eget konkurrensverk”, som Dieter Wagner, ordförande i Upphandlingsnämnden, uttryckte det i en intervju i Svenskt Näringslivs nyhetsbrev några månader efter att nämnden inrättats.

Tidigare var ordningen att förvaltningarna själva upphandlade varor och tjänster – med stöd av upphandlingsavdelningen. Nu har man vänt på kuttingen och gör tvärtom.

Och nämnden har getts omfattande befogenheter av kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. I ett särskilt reglemente stadgas Upphandlingsnämndens uppgifter och roll. Den ska inom ramen för LOU och andra relevanta lagar ansvara för kommunens upphandlingsverksamhet samt att upphandlingarna genomförs enligt gällande upphandlingslagstiftning samt i enlighet med kommunens särskilda föreskrifter/beslut/delegationer.

Nämnden är också ansvarig för kommunens samtliga leverantörsfakturor, vilket bidrar till att man får ett helhetsperspektiv och bättre kan följa upp avtalen.

Upphandlingsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde.

Bo Höglander

Värnamos upphandlingsnämnd ska: Få tjänstemännen hantera upphandlingar som en naturlig och viktig del av deras vardagliga arbete.

Samordna upphandlingar mellan förvaltningar.

Vara huvudansvariga för förvaltningarnas upphandlingar.

Förenkla kravspecifikationerna för att få in fler anbud och för att själva kunna följa upp kraven man ställt.

Förenkla språket och sammanfatta de huvudsakliga syftena med upphandlingen så att alla enkelt förstår vad det handlar om.

Se till att upphandlingarna följs på ett bra sätt och att kraven följs upp.

Använda upphandlingslagarna fullt ut i nära samverkan med tjänstemännen.

Lägga ut inom vilka områden befintliga avtal finns på nätet.

I samarbete med övriga förvaltningar söka efter nya varor eller tjänster lämpliga att upphandla.

Källor: Värnamo kommun, reglemente för Upphandlingsnämnden 2011-01-27, nyhetsbrev från Svenskt Näringsliv, Harrieth Forsberg, förvaltningschef Värnamo kommun.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Om sanningen ska fram...

Hur ser det ut med måltider till skola, förskola, sjukhus och äldreomsorg i dag? Har SVERIGE råd med offentlig mat i dag och i framtiden? Är Sveriges ansvariga och politiker inom såväl landsting som kommun, beredda att göra ett omtag och fullt ut ta ansvar för framtidssäkrade lösningar då det gäller mat och måltidsförsörjning i den offentliga sektorn?

V

isste du att offentlig måltidssektor tillagar och serverar 3,1 miljoner måltider per dag, att jämföras med privat måltidssektor som tillagar och serverar 2,9 miljoner måltider per dag. Vidare så gör offentlig måltidssektor livsmedelsinköp för 9,1 miljarder per år parallellt som privat måltidssektor gör livsmedelsinköp för 21,6 miljarder per år.

Många av Sveriges kommuner med ansvar för måltider till förskola, skola och äldreomsorg har i dag år 2013 utslitna, föråldrade och icke ändamålsenliga kökslokaler, som helt strider mot krav på professionell och säkerställd måltidsservice. Lokaler från 1940-1970- talet utan åtgärder eller löpande underhåll, samt med helt felaktiga materialval för att kunna säkerställa dagens måltidsproduktion och servering. Många kök- och tillagningsenheter har inte möjlighet att följa kraven i rådande livsmedelslagstiftning och dessutom föremål för föreläggande och stängning. Konsekvenser av detta är att framförallt många av Sveriges kommuner i dag står inför omfattande investeringar, såväl i byggnader som maskinell utrustning. Om- och nybyggnationer av kök sker dessutom i dag ofta helt utan strategiska beslut om framtida måltidsproduktion eller med hänsyn till krav i lagstiftning.

Många av Sveriges kommuner och landsting saknar tydlig styrning, riktlinjer, mål och handlingsplan för sin måltidsförsörjning, samt uppföljning av denna. Ofta saknas

Mycket av processer inom offentlig måltidsutveckling i Sverige i dag är av karaktären att släcka bränder och inte med ett långsiktigt hållbart perspektiv. En oro bör infinna sig hos ansvariga och politiker, hur ska rekrytering av anställda till de offentliga köken ske i framtiden med nuvarande scenarios ovan?

Ovan nämnda sanningar handlar om såväl mindre som stora kommuner och landsting i Sverige i dag!

Offentlig mat i framtiden

Inger Stiltjestrand Svensson, vd, DiningDevelopment AB

i dag även ett tydligt chef-/ledarskap för restaurang- och måltidsverksamheterna.

Måltiden syns inte på dagordningen!

Ytterst sällan framgår kommuners eller landstings måltidsförsörjning på dagordningen som en till exempel viktig faktor för samhällsbyggnad och fortsatt utveckling, och inte syns måltidsverksamheten eller restaurangen på vare sig hemsida eller i till exempel material som beskriver den egna verksamheten.

Framtidens måltider inom offentlig sektor måste byggas på stabilitet och där basen är en bred grundkompetens och erfarenhet från drift av mat i stor skala. Vi måste rusta för och visa på flexibilitet, för att möta behoven av måltidslösningar i Sverige om 10-15 år. Det handlar om hållbar utveckling, parallellt med framtidssäkrade måltidlösningar. Ekonomiskt och kvalitativt hållbara lösningar som också innefattar måltidens helhetsupplevelse via Måltidens fem aspekter, där en lyckad måltid kräver att måltidens alla komponenter är tillfredsställande och funktionella; produkten – maten, mötet vid och runt bordet och rummet, som tillsammans skapar stämningen – helheten, som regleras av styrsystemet.

Offentlig måltidssektor med politiker och ansvariga i täten måste i lika stor omfattning som andra samhällsbranscher möta obehagliga sanningar och därefter blicka framåt för att möta framtidens krav och förväntningar på hållbara måltidslösningar.

Vi kommer att finnas på plats i Visby under Almedalsveckan där vi gärna besvarar frågor och är ni nyfikna berättar vi gärna mer.

Kommer du?

Inger Stiltjestrand Svensson

Fakta DiningDevelopment AB är ett konsultföretag som ägs och drivs av Inger Stiltjestrand Svensson. Företaget har mångårig branscherfarenhet och kompetens när det gäller tjänster och uppdrag till offentliga eller privata måltidsverksamheter och storhushåll. Företaget har erfarenhet av kartläggningar och översyner av måltidsverksamhet, utformning av upphandlingsunderlag, offertvärdering samt kvalitetsuppföljning. Företaget anlitas också för projektledning och utredningar, bland annat i politiskt styrda organisationer, samt vid utbildning bl a inom gastronomi och måltidsproduktion.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

45

EXPERTPANELEN SVARAR Många upphandlande myndigheter vill öka dialogen med leverantörerna i samband med upphandling, bland annat för att öka förutsättningarna att få in många anbud.

En metod som tillämpas på vissa håll är att skicka förfrågningsunderlaget på remiss.

Petter Florwald, Upphandlingsstödet, Kammarkollegiet

Johanna Näslund, advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus Inköpscentral

46

Är det tillåtet att publicera ett så kallat preliminärt förfrågningsunderlag?

Vilka regler finns kring preliminära förfrågningsunderlag?

Ja, det ett tillåtet och mycket uppskattat bland leverantörer. Stöd för att denna typ av dialog är tillåten, det vill säga dialog som sker innan en upphandling, finns bland annat i beaktandesats 8 i Direktiv 2004/18/ EG. Av direktivet framgår att ”Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten genom en teknisk dialog söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen”.

Det finns inga uttryckliga regler kring publicering av preliminära förfrågningsunderlag. Som alltid i samband med offentliga upphandlingar är det viktigt att de upphandlingsrättsliga principerna följs och att ingen leverantör får en otillbörlig konkurrensfördel. För att säkerställa öppenhet och likabehandling bör det preliminära förfrågningsunderlaget annonseras i en allmänt tillgänglig databas och på den upphandlande myndighetens hemsida. Skälig tid att lämna synpunkter måste ges (förslagsvis 3-4 veckor) och relevanta synpunkter bör som huvudregel publiceras så att alla potentiella anbudsgivare kan ta del av dem.

Upphandlande myndigheter bör ha i åtanke att metoden möjligen kan vara problematisk vid upphandling över tröskelvärdena. I nuläget finns inte någon möjlighet att på ett lämpligt sätt annonsera preliminära förfrågningsunderlag i Tender Electronic Daily (TED).

Under förutsättning att det inte någon leverantör kan anses ges försprång till information, till exempel genom annonsering och att det tydligt angivits att det är ett preliminärt förfrågningsunderlag, tillgängligt för alla och envar, kan det till och med vara lämpligt och tillrådligt. En sådan process kan innebära att mindre lämpliga krav eller kostnadsgivande krav kan omarbetas innan det faktiska upphandlingsförfarandet påbörjas. Olika lösningar kan framkomma och eventuella kostnadsdrivande hinder kan lösas på förhand. Är det fråga om upphandling över tröskelvärdena kan problem uppstå eftersom TED inte ger samma möjlighet till annonsering och potentiell utländsk leverantör kan komma att anse sig vara missgynnad av att förfrågningsunderlaget varit på remiss endast annonserat i Sverige.

Det är framförallt likabehandlingsprincipen som styr hur den upphandlande myndigheten bör hantera frågan om preliminära förfrågningsunderlag. En intressant fråga att ta ställning till är om förfarandet kan ge upphov till frågor om när upphandlingsförfarandet faktiskt påbörjas. Osäkerhet kan uppstå huruvida upphandlingsförfarandet påbörjats och om upphandlingslagarnas regleringar är direkt tillämpliga eller inte, om det i det preliminära förfrågningsunderlaget till och med angivits vilket upphandlingsförfarande som avses tillämpas.

Det är tillåtet att ha en dialog med leverantörer innan en upphandling annonseras.

Det saknas bestämmelser i LOU och LUF för hur en sådan dialog ska genomföras.

De grundläggande principerna blir därför styrande för hur dialogen genomförs.

Enligt min bedömning är det tillåtet att publicera ett så kallat preliminärt förfrågningsunderlag.

Det finns bestämmelser om kommunikation i LOU. Vad som regleras är hur rättelse av fel, förtydligande och kompletteringar av anbud får gå till. De grundläggande principerna blir därmed styrande för ett eventuellt preliminärt förfrågningsunderlag. Man bör sträva efter största möjliga öppenhet. Alla som vill bör få möjlighet att lämna synpunkter. Det gäller att publicera och sprida det preliminära förfrågningsunderlaget på sådant sätt att så många som möjligt kan ta del av det. Kanske kan man använda någon av de nationella databaserna för annonsering av upphandlingar som redan finns och där många leverantörer prenumererar på information. Det ska vara enkelt att lämna synpunkter. Det måste vara den upphandlande myndigheten som bestämmer vilka synpunkter som ska beaktas eftersom den upphandlande myndigheten är ansvarig för innehållet i förfrågningsunderlaget. Alla lämnade synpunkter kan också publiceras för att öka öppenheten.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

På gång hos oss på Upphandlingsstödet

Har detta tillvägagångssätt prövats i domstol?

Metoden har, vad jag känner till, inte prövats i vare sig svensk eller europeisk domstol.

Utbildningsturné för bättre upphandling av äldreomsorg. Vi träffar 70-80 kommuner på ett 30-tal platser under våren och hösten.

Vill ni också delta? Kontakta oss.

Seminarium om innovationsupphandling i Almedalen den 2 juli. Välkomna till Gotlands museum och lyssna eller delta i debatten.

Jag känner inte till något avgörande som direkt tar sikte på denna fråga. Frågan om när upphandlingsförfarande påbörjats, varvid argumentation kring preliminära uppgifter i förfrågningsunderlag förts, har bland annat prövats i dom från Kammarrätten i Stockholm 4819/11.

Jag känner inte till något rättsfall som direkt rör preliminära förfrågningsunderlag. Däremot finns rättsfall som handlar om konsulters medverkan vid framtagandet av förfrågningsunderlag. Det gäller att försöka säkerställa att en sådan konsult inte ges en otillbörlig konkurrensfördel om denne även vill delta i upphandlingen. Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet har gett ut en vägledning om dialog och förhandling som man kan ta del av på deras hemsida.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Upphandlingsstödsdagen november 2013 kom gärna med förslag på ämnen och teman som intresserar just dig.

Och som vanligt kan du alltid ringa vår helpdesk om du har frågor kring offentlig upphandling. Vi har öppet måndag, onsdag och fredag kl 9-11 på 08-700 09 00.

Läs mer på www.upphandlingsstöd.se

47

fordon

Vad tankar vi egentligen?

Hur framställs våra drivmedel, varifrån kommer de och vilken klimatpåverkan har de? Gröna Bilister har sammanställt läget i en ny rapport – och visar att okunskapen är stor även bland oljebolagen.

I

butikens kaffehylla kan vi välja Rättvisemärkt, Kravmärkt, miljömärkt enligt EU:s regler, klimatkompenserat, skuggodlat… förutom alla olika rostningar förstås. Men på macken kan vi inte göra några aktiva konsumentval – vi får inte ens reda på varifrån bensinen eller dieseln kommer.

Sedan EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel infördes 2011 kan dessa drivmedel spåras till sitt ursprung, deras klimatpåverkan kan bedömas och det kan säkerställas att vissa naturskyddskriterier respekteras.

Detta är ett stort steg framåt, även om informationen alltså inte finns på macken kan den hämtas hos Energimyndigheten.

De fossila drivmedlens ursprungsländer rapporterades för första gången till Energimyndigheten för ett par månader sen, men

48

bolagen erkänner öppet att de inte egentligen vet varifrån de kommer. Än mindre vet man produktionsförhållanden, arbetsvillkor eller faktisk klimatpåverkan. EU har formulerat övergripande mål om minskande klimatpåverkan från alla drivmedel, men de har inte börjat tillämpas. Osäkerheten i hur minskningen ska beräknas gör att investeringar för att minska utsläppen vid produktion och distribution skjuts upp.

Bolagen vill inte riskera att gjorda investeringar inte ska räknas dem till godo.

– Varför slipper de fossila drivmedlen strålkastarljuset, undrar Per Östborn, bränslegranskare för Gröna Bilister.

Det enda som krävs är spårbarhet på massabalansnivå, alltså att bolagen årligen ska kunna redovisa var bensinen och dieseln de säljer kommer ifrån. Men inte ens detta

klarar de, med argumentet att oljan handlas över alla gränser. Som om inte det gällde kaffet, etanolen eller någon av de andra handelsvarorna vi vet ursprunget för!

Dags för kunskap

Oljebolagen tycker det är bekvämast att inte uppge för sina kunder varifrån deras olja kommer. Det vill Gröna Bilister ändra på, och lanserar nu en kampanj för att konsumenten ska kunna veta vad hon eller han tankar även om man väljer bensin eller diesel.

– Den fossila oljan blir allt obehagligare. I takt med att nordsjöoljan sinar ökar risken att vi tvingas tanka diktaturolja och olja från Arktis ömtåliga miljöer. Snart är också tjärsandsoljan och skifferoljan här, med fruktansvärd miljöförstörelse och våldsam

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

fordon

klimatpåverkan. Då måste bilisterna veta vilket drivmedelsbolag som har vad, så man kan välja bort fuloljan, säger Mattias Goldmann, talesperson för Gröna Bilister.

Han lyfter också fram att biobränslena kan gå åt motsatt riktning – allt lägre klimatpåverkan och en socialt hållbar produktion i demokratiska utvecklingsländer. Men för att man ska kunna stödja denna utveckling måste man veta vad man tankar!

Dags för märkning?

Gröna Bilister föreslår nu hållbarhets- och ursprungsmärkning av alla drivmedel vid pumpen, baserat på Energimyndighetens uppgifter. En kampanj på temat ”Jag vill veta” lanseras nu på Facebook, Twitter och organisationens hemsida. Ännu har inget bolag nappat, men som en oljebolagsrepresentant uttryckte det: ”Det är en fråga ni kommer att vinna, vi är på väg mot märkning, frågan är bara när och hur den ska se ut.”

Gröna Bilister har ställt en lång rad frågor till bränslebolagen om upphandling av drivmedel och information till kund. Svaren visar att alla bolag uppfyller hållbarhetskriterierna för biodrivmedel, men att alla brister när det gäller hållbarhetsinforma-

Mattias Goldmann, pressansvarig hos Gröna Bilister.

tion om fossila drivmedel, och oberoende certifiering saknas. Bästa bränslebolag 2013 blir Preem, för sin talloljediesel av rester från massaindustrin, för sitt arbete mot

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

det klimatneutrala raffinaderiet och för sin lättillgängliga information om drivmedels klimatpåverkan.

Mattias Goldmann

49

INTERVJUN

Specialdomstolar är inte rätt väg att gå Varför spretar domar och utslag i förvaltningsrätterna när det gäller LOU-mål? Kan specialdomstolar – eller att färre förvaltningsrätter handlägger LOU-mål – vara en lösning på problematiken?

– Jag tycker inte att specialdomstolar för offentlig upphandling ska införas, menar Magnus Åhammar, rådman och enhetschef vid förvaltningsrätten i Stockholm.

H

an är av uppfattningen att alla tjänar på att juristerna får ta hand om flera områden. Kunskap från ett fält smittar av sig på andra områden och det blir möjligt för handläggare och de som dömer att sätta in offentlig upphandling i ett vidare sammanhang.

Kunskapsorganisation

– Om man specialiserar så finns en risk att det blir färre personer som sysslar med området. Med en bredd så får man mer input och fler människor som får inblick i sakområdet, tillägger Magnus Åhammar.

Vi träffas en mulen och blåsig aprildag i det stora höghus som utgör förvaltningsrätten i Stockholm, den enskilt största i sitt slag i

landet. Här hanteras inte enbart LOU-mål utan överklaganden av myndighetsbeslut som enskilda medborgare och juridiska personer har rätt att göra, till exempel beslut i försäkringskassan, tullen eller Skatteverket.

Förvaltningsdomstolen i Stockholm handlägger 500 sakområden, vilket gör instansen till något av en kunskapsorganisation. Det gör det nödvändigt att hänga med i vad som händer i rättsutvecklingen på området och därför sker kontinuerliga utbildningar av olika slag, bland annat kring LOU-mål, av personalen.

Hur ser du på att domarna i LOU-mål kan skilja så åt så pass mycket åt som de gör i dag?

– När vi avgör LOU-mål så gör vi det

Magnus Åhammar är rådman och enhetschef vid förvaltningsrätten i Stockholm. Han anser inte att specialdomstolar för offentlig upphandling är rätt väg att gå. Foto: Bo Höglander 50

på deras egna meriter. Vi ska förhålla oss opartiska och utgår från det som parterna anfört och yrkat, samt hur de argumenterat i sak. Vi ska döma utifrån reglerna i lagen och EU:s grundprinciper, säger Magnus Åhammar.

Samtidigt förstår han att man kan tycka att domarna skiljer sig åt, trots likartade mål.

Men det bygger som sagt på att det som tillförts i målet värderas på sina egna meriter. I liknande typer av mål kan argumenteringen se helt olika ut och det är vitt skilda saker som man vill ha rättelse på.

På Upphandlingsdagarna i januari i år hölls en paneldebatt där frågan om att lyfta fler ärenden till EU-domstolen togs upp. Vissa efterlyser mer av detta. Hur ser du på det?

– Alla svenska domstolar kan fråga EUdomstolen, men om vi ska göra det så måste vi ha kört fast totalt. Dessutom ska det röra sig om en mycket avgörande frågeställning.

Det är korrekt att Sverige varit mycket noga med att införa EU-direktiven. Dessutom finns cirka 230 avgöranden från EU-domstolen, så det finns en stor praxisbildning att titta på.

– Man ska också komma ihåg att förvaltningsrätterna inte är tillsynsmyndigheter.

Vi tar inte ställning till om det var rätt att hävda miljökrav i en viss upphandling eller liknande frågor. Vi kollar egentligen bara om upphandlingen når upp till principerna i lagstiftningen.

– Till detta ska läggas att det ar enormt lång tid att få ett utlåtande från EU-domstolen.

Det är vårt jobb att göra bedömningen och det är den verklighet vi lever i. Jag har inte stött på att det varit nödvändigt att fråga EU-domstolen.

Det finns – enligt vissa – en frustration kring de komplicerade reglerna i LOU och LUF, trots strävanden att förenkla. När väl ärenden hamnar i domstol för överprövning tycker många aktörer att de ändå inte får gehör för sin sak. Håller du med och förstår du kritiken?

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

INTERVJUN

– Jag har förståelse för det. Visst är reglerna komplicerade, men då ska man komma ihåg att vi, som jag sa tidigare, genomför en begränsad prövning. LOU är till stor del en procedurlagstiftning. Att begära överprövning enligt LOU är inte som att överklaga ett beslut i försäkringskassan. Där kan domstolen gå in och säga att en person ska ha ersättning, tvärt emot vad kassan har beslutat. I det fallet ändrar vi på beslutet och beslutar något annat. Vi sätter oss så att säga i myndighetens ställe och ändrar dess beslut.

– I LOU-mål har myndigheten alltid bollen i den meningen att förvaltningsrätten inte kan fatta ett nytt beslut om hur upphandlingen ska genomföras. Vi kan bara utgå från den rättsligt relevanta argumentation som parterna fört in i målet, samt EU:s grundprinciper och gällande lagstiftning.

Vilka generella funderingar och iakttagelser har du när det gäller svensk offentlig upphandling, utifrån din roll?

– Mina iakttagelser på området offentlig upphandling säger mig att förfrågningsunderlagen överlag håller hög kvalitet. Ibland kan jag notera att de som begär överprövning har litet olika förutsättningar. En del bolag kan ha svårare att ange exakt i vilka avseenden de anser att upphandlingen genomförts på ett felaktigt sätt. En annan iakttagelse är att advokatbyråerna – som för det mesta är mycket duktiga och professionella – ibland dock skjuter med för breda salvor i sina inlagor. De brassar på med hagelbössan och räknar upp en rad fel i förfrågningsunderlaget eller förfarandet.

Salvan blir för bred. I stället borde de begränsa sig och snäva in sin inlaga med mer precisa yrkanden. Vad vill man slå ner på?

Vad är det som man anser är fel?

– Man ska också komma ihåg att 93 procent av alla upphandlingar inte begärs överprövade. Det är alltså sju procent som går till överprövning.

Bo Höglander

Fakta Namn: Magnus Åhammar Ålder: 56 Befattning: Rådman och enhetschef Intressen/fritid: Sport; följer internationell fotboll och basket Favoriträtt (mat alltså…): Allt som min fru lagar samt grillat – året runt!

EVENT

Offentlig chef – nya regelverket kommunal bolagsrätt

Ta kontroll över de kommunala bolagen Från den 1 januari 2013 är det enklare för kommunen att köpa varor och tjänster från de egna bolagen. Men bara om kommunfullmäktige har full kontroll över sina bolag.

Det slog advokaterna Helena Rosén Andersson och Johan Myrén, Advokatfirman Lindahl, fast på sitt seminarium på Offentlig Chef.

Allt blir enklare med nyordningen, såväl i Nyköping, en medelstor och växande kommun i Mellansverige, liksom i norrländska Sorsele med drygt 2 600 invånare. En ändring i lagen om offentlig upphandling (LOU) möjliggör för kommunen att köpa direkt av de egna bolagen, utan föregående offentlig upphandling.

– Sverige har under några år haft en tillfällig lag som tillåtit direktköp. Nu har lagen blivit permanent, förklarade Helena Rosén Andersson i sin bakgrund till de nya reglerna.

Verksamhets- och kontrollkriteriet

Två kriterier måste enligt EU-direktivet uppfyllas för att detta ska vara lagligt, kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet.

Verksamhetskriteriet har med det kommunala ändamålet att göra. Och detta ska tydligt framgå av bolagsordningen. Kontrollkriteriet har, som namnet antyder, med kontrollen av bolaget att göra.

Johan Myrén och Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl.

– Kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska enligt lag årligen pröva att bolaget följer ägardirektiven, förklarade Johan Myrén.

Och detta måste vara transparent och gå att verifiera. Det räcker inte att kommunstyrelsens ordförande litet informellt lämnar ägardirektiv till vd i det kommunala bolaget vid en lunch.

Ansvaret för att ha kontroll över bolaget ligger helt och hållet på kommunen. Men en chef i ett bolag kan givetvis stöta på ägarna om hon eller han anser att direktiven är luddiga. Ägardirektiven måste nämligen beslutas och följas upp av kommunfullmäktige, en kommuns högsta beslutande organ. Denna

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

ordning är tänkt att ge fullmäktige verkligt inflytande och kontroll.

Tre styrdokument

Kontrollen utövas genom tre styrdokument: bolagsordningen, ägardirektiven och – om flera kommuner äger bolaget – aktieägaravtalet. Bolagsordningen ska innehålla allt det formella och långsiktiga. Ägardirektivet är ett levande dokument som talar om vad som är kärnan i det kommunala bolaget.

– Det är dessa dokument som styrelse och vd i bolaget har att förhålla sig till, betonade Johan Myrén.

Bo Höglander

51

EVENT

Arbetsglädje smittar till hälsa Att ha engagerade och kreativa medarbetare är A och O i alla verksamheter, inte minst i en offentlig sektor i snabb förändring.

Och för det krävs arbetsglädje.

Det slår Samuel West, forskare vid Lunds universitet fast.

I

sitt seminariepass på Offentlig Chef hävdade han att lekfulla möten blir kreativa möten.

Hans tre bästa tips för att förbättra kreativiteten i verksamheten, med hjälp av arbetsglädje är för det första att våga kalla det arbetsglädje och inte saker som medarbetartillfredsställelse.

Det andra är att föregå med gott exempel.

– En sur chef kan inte få glada och kreativa medarbetare. Och för det tredje: att inte tvinga in andra i vissa modeller för skaparkraft och arbetsglädje. Det finns kanske andra sätt än det man själv tycker är bra. Svensken är för smart för att lura med hurtiga slogans och banala tillrop. I stället måste chefen uppmuntra var och en att hitta sin individuella vision av glädje, säger Samuel West.

Forskaren menar att ett gott arbetsklimat i offentlig sektor är helt nödvändigt. Det är det enda sättet på vilket man kan locka till sig kompetent personal. De yngre generationerna som 80- och 90-talister är inte

Samuel West fick deltagarna på sitt seminariepass att kasta godis på varandra och försöka fånga karamellerna med munnen. Foto: Bo Höglander

beredda att bara stämpla in på en arbetsplats, göra sitt jobb pliktskyldigast och sedan stämpla ut och gå hem. Man vill ha ett meningsfullt och roligt jobb.

Studier visar att både motivation och produktivitet ökar om medarbetarna är glada på jobbet. Arbetsglädje leder dessutom till färre sjukskrivningar.

Kryddade med det lilla extra

– Chefen är viktigast för arbetsglädjen, chefen sätter agendan. Och det handlar inte om jobbet i sig, utan om inställningen till det, konstaterar Samuel West.

En undersökning bland all sjukhuspersonal på ett sjukhus i USA visade att andelen motiverade medarbetare var lika stor i alla yrkesgrupper, från chefsläkare till städare.

En tredjedel såg det bara som ett jobb, en tredjedel såg det som ett kall eller en livsuppgift som skulle utföras väl, och en tredjedel låg någonstans mitt emellan.

En städare kryddade alltid sitt jobb litet extra, bland annat flyttade han tavlor mellan rummen. Varför? Hans svar var att han hans jobb var att göra det fint för patienter och personal, så varför inte låta dem få se ny konst också?

Bo Höglander

Vinnare Årets Offentliga Ekonomi 2012

Anette Ömossa, ekonomidirektör i Upplands Väsby, vinner Årets Offentliga Ekonomi 2012.

52

Vi är stolta att presentera vinnaren av Årets Offentliga Ekonomi 2012. I år vinner en ekonomidirektör som har i uppdrag att förändra en traditionell kommun i närheten av Stockholm. Från att tidigare inte ha fokuserat på kvalitet har kommunen nu inte bara lyckats sänka skatten med 40 öre, utan även lyckats få invånarnas behov i fokus.

Trots att man inte tillhör de rikaste kommunerna runt Stockholm och inte har så mycket mark har kommunen sänkt skatten, mitt under en lågkonjunktur.

Vinnaren är Anette Ömossa, ekonomidirektör i Upplands Väsby. Priset delades ut vid en galamiddag i samband med mötesplatserna Offentlig Chef och Offentlig Ekonomi.

Förra året kom 200 andra kommuner på besök för att få reda på hemligheterna bakom framgångarna. Kommunen, som ligger norr om Stockholm, får även ta emot internationella besök. Nu råder mångfald och valfrihet med medborgaren i fokus.

Drygt 50 procent av utförarna är privata, som innebär att kommunen ligger på topp tio, vad gäller kommuners företagarklimat i Sverige.

Motivering

”Med fokus på medborgare, företag och politikens visioner har ekonomidirektör Anette Ömossa medverkat till att, trots lågkonjunktur, sänka skatten och öka kvaliteten för Väsbyborna.”

Fredrik Moback

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

EVENT

Framtidens rekrytering sker med hjälp av IT – Framtidens arbetsplats måste mer utgå från den kompetens som faktiskt finns och mindre se till formella meriter. Sådan matchning kommer i framtiden att ske med nya IT-baserade hjälpmedel och -system. Det förutspår Stefan Fölster, Reforminstitutet, och adjungerad professor vid KTH i Stockholm.

– Låt cheferna vara professionella innovatörer! Då blir det roligare och därmed också lättare att rekrytera till chefsjobb, avslutade Fölster. Foto: Bo Höglander

H

ans pass på Offentlig Chef hade ämnet Från missmatchning till god kompetensförsörjning.

Mycket av det som sker i offentlig sektor hänger på hur cheferna agerar. En hemtjänstgrupp i Nacka kommun gick med på att kartlägga exakt vad de ägnade sin arbetstid åt. Studien visade att mindre än hälften av tiden ägnades åt de äldre. Rutinerna lades om och efter en tid kunde man konstatera att tiden hos de äldre ökat till två tredjedelar av arbetstiden.

Morgonmötet klockan 08.00 slopades, det var då de äldre helst ville ha hjälp av hemtjänsten.

I exemplet Nacka var chefens roll helt avgörande. Stefan Fölster var inkopplad för att bistå i projektet och kunde notera att när chefen motiverade personalen med hjälp av tydliga fakta så blev stora förändringar möjliga.

Kommuner, stat och landsting har problem med att rekrytera goda chefer. Stefan Fölster pekar på en rad orsaker: skevheter i utbildningssystem, bristande lönespridning och att individens avkastning på högre studier är lägre i

Sverige än i flertalet jämförbara länder.

När det gäller matchningsteknik så vill inte Stefan Fölster ge konkreta tips på hur man gör, utan pekar på några trender. Professorn tror att matchningsteknikerna är under omstöpning och att internet- och IT-baserade tjänster i framtiden kommer att revolutionera matchningen – även i offentlig sektor.

– I dag finns liknande tjänster. Världens största bokhandel på nätet, Amazon vet exakt vilka böcker jag är intresserad av. De har läst av den information jag tidigare lämnat och sammanställt den på ett smart sätt.

Datingsajter lyckas att med 80 procents säkerhet förutspå vilka par som kommer att hålla ihop i framtiden. Det gäller nu att hitta sätt att samla uppgifter om arbetssökande och deras färdigheter, utan att kränka den personliga integriteten, menar Fölster.

Bo Höglander

Vinnare av Årets Offentliga Chef 2013 Chefen som vinner den prestigefyllda utmärkelsen är en person som får med personalen och den västsvenska kommunen. Personen är modig, får andra att växa och har fått med sig politikerna, som bland annat har lett till att de lyckats sänka kostnaderna.

Priset delades ut av Offentliga Affärer under en galamiddag i samband med Offentlig Chef och Offentlig Ekonomi 2013.

Vinnaren är Christina Karlsson, Alingsås kommun, som inte kunde närvara, men skickade Anette Landström som mottog priset.

Den här chefen har sett till att rätt insats sker för rätt person och till rätt kostnad.

Förra året började hon med ungdomarna.

På tre månader halverades antalet ungdomar med försörjningsstöd.

Ur motiveringen

Jobb istället för bidrag

Christina Karlsson, Alingsås kommun.

De har även fått ut vuxna i arbete. Om man bara tittar på 2013 handlar det om en besparing på 500 000 kronor per månad.

Istället för bidrag får de vuxna självförtroende och blir förebilder för sina barn.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

”Christina har under kort tid tillsammans med arbetsmarknadsenheten svängt verksamheten till att göra det politikerna vill och ha deltagarperspektivet i fokus. Hon inspirerar sina medarbetare till att utvecklas och tillför kunskap och pep talk varje dag när man möter henne…”.

Fredrik Moback

53

BOKTIPS BOKTIPS

Upphandlingslagarna Den offentliga upphandlingen och upphandlingen i försörjningssektorerna i Sverige omsätter årligen uppskattningsvis 450-535 miljarder kronor. I den tredje utökade upplagan av Upphandlingens grunder redogörs för bestämmelserna i upphandlingslagarna och för hur de påverkar upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. I likhet med upphandlingslagarna följer kapitelindelningen i boken de olika stegen i upphandlingsprocessen, hela vägen från bestämmelserna om val av tillämpliga bestämmelser och upphandlingsförfarande till bestämmelserna om tilldelningsbeslut och tecknande av kontrakt samt överprövning och skadestånd.

Titel: Upphandlingens grunder – en introduktion till offentlig upphandling och upphandling i försörjningssektorerna Författare: Kristian Pedersen Förlag: Jure Omfång: 200 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 285,85 kr exklusive moms

Långsiktig lönsamhet

Lättare med SOL Aktuell lagtext förenklar ditt arbete.

Boken innehåller lagtexten från 1 januari 2013.

Sedan föregående upplaga har lagändringar gjorts i flera kapitel. Här finns även rättsfall och JO-beslut för att underlätta tolkningen av lagen. Socialtjänstlagen omarbetas och utvecklas hela tiden. Bland annat så har ett flertal bestämmelser ändrats och nya bestämmelser har införts i syfte att stärka skyddet för barn och unga i den sociala barn- och ungdomsvården. Äldre ges genom ändringar i 4 kap. möjlighet att leva och bo tillsammans när den enes behov kräver särskilt boende. Boken gör det enkelt för både tjänstemän och förtroendevalda att ständigt vara uppdaterade.

En nödvändig uppslagsbok för alla som arbetar med frågor som berör människor med funktionsnedsättning. Lagen uppdateras med jämna mellanrum.

Boken LSS 2013 är en ny uppdaterad utgåva med den lagtext som gäller från den 1 januari 2013. Den klara och begripliga framställningen rätar snabbt ut de flesta frågetecken kring lagens tillämpningar Varje paragraf kommenteras med syftet att underlätta förståelsen av lagen. I samma syfte refereras viktiga rättsfall. Anhöriga till människor med funktionsnedsättning, liksom politiker har nytta av att känna till det senaste inom LSS och boken fyller även en viktig funktion inom vård- och omsorgsutbildningar.

Titel: Socialtjänstlagen 2013 Författare: Bengt Olof Bergstrand Redaktör Therese Bäckman Förlag: Komlitt Omfång: 254 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 305 kr exklusive moms

Titel: LSS 2013 Författare: Bengt Olof Bergstrand Redaktör Therese Bäckman Förlag: Komlitt Omfång: 144 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 304,72 kr exklusive moms

Effektivitet och kvalitet

Att förhandla är något vi alla gör varje dag, medvetet eller omedvetet - men med varierande resultat. Vi tenderar nämligen att underskatta förhandlingars komplexitet och betydelsen av förberedelse. De flesta av oss har därför mycket att vinna på att tänka över hur vi förhandlar!

Optimal förhandling fungerar som en komplett guide för dig som vill utvecklas som förhandlare. Med hjälp av konkreta råd, tips, verktyg och exempel vägleder författaren dig i att se över hela din förhandlingskompetens, från filosofi, strategi, teknik och taktik till psykologi och kommunikation.

Vad har egentligen området Social omsorg gemensamt med en japansk biltillverkare? Ja, faktiskt mycket mer än man kan tro - åtminstone när det handlar om effektivisering och kvalitetsförbättring.

Den gemensamma nämnaren heter Lean och är en filosofi som har sitt ursprung hos Toyota. I boken Omsorg och Lean tar Susanne Larsson och Petri Korjonen upp det högaktuella ämnet om effektivitet och kvalitet inom stöd- och omsorgsområdet.

Hur ska verksamheterna kunna kombinera god människosyn och högt brukarvärde med rationell drift, kostnadseffektivitet och målstyrning?

Titel: Optimal förhandling Författare: Robert Unt Förlag: Liber Omfång: 214 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 252,83 kr exklusive moms

Titel: Omsorg & Lean Författare: Susanne Larsson och Petri Korjonen Förlag: Komlitt Omfång: 60 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 256,60 kr exklusive moms

54

Klar och begriplig

Lusten kan förändra världen Den här boken vill ge dig en bild av vad som krävs för att skapa utmanande företag i världsklass. Vill man utmana världen måste det finnas passion och lust, och det krävs att alla är med och driver.

Men hur hanterar man det höga tempot, den starka initiativkraften och att alla är med och driver - utan att det blir totalt kaos? Men hur hanterar man det höga tempot, den starka initiativkraften och att alla är med och driver - utan att det blir totalt kaos?

Titel: Har du attityden?

Författare: Claes Knutsson Förlag: Liber AB Omfång: 212 sidor Utgivning: 2013 Cirkapris: 300 kr exklusive moms

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

KONFERENSGUIDEN

Energiskapande konferens vid havet www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2013

55

KONFERENSGUIDEN

Energiskapande konferens vid havet Med havet som närmsta granne erbjuder Arken konferenscenter i Göteborg en harmonisk och rofylld atmosfär för sina konferensgäster. I den ljusa foajén välkomnas gästerna av väggar dekorerade med konstverk, både från erkända och okända konstnärer.

A

rken konferenscenter är en del av BEST WESTERN Arken Hotel and Art Garden Spa och erbjuder både stora och små konferenssalar från grupprum till kongressal. Beläget vid hamninloppet endast 15 minuters bilfärd från centrala Göteborg får de besökande en möjlighet att kunna koppla bort storstadslivet för en stund. En rofylld lunch där blicken kan dras ut till havs innan man återgår till arbetet under konferensen.

Flexibla lösningar

– Vi har en av de största konferensanläggningarna i Västsverige och kan ta emot alla storlekar på grupper, säger Daniel Da Silva, konferenschef på Arken konferenscenter och fortsätter: – Helheten som man får hos oss är vi ganska ensamma om. Konferens, restaurang, logi och spa har vi under ett och samma tak och därmed kan vi erbjuda helhetslösningar för allas behov. Vill man ha konferens över dagen eller med övernattning finns alla möjligheter att ordna det bästa för varje specifikt önskemål.

En av de populära sittplatserna under sommartid, pergolan, med utsikt över havet.

Nyfikna gäster välkomnas

En ny hemsida är under bearbetning och kommer snart att lanseras där konferenssidan blir uppdaterad med mer information för frågor kring service och tjänster.

– Det är väldigt stor variation på våra konferensgrupper med många återkommande gäster men vi får även många nya kunder som är nyfikna på vår anläggning, säger Daniel Da Silva.

Lugnet före konferensen Arkens läge vid havet ger en avkopplande känsla menar besökare enligt Daniel Da Silva.

– Atmosfären är väldigt fridfull och harmonisk, får vi ofta höra från våra gäster. De säger att ”Lugnet infinner sig direkt när man kommer innanför dörrarna”.

Att kombinera arbete med avkoppling kan ofta ge ett gott resultat varför Arken konferenscenter är en anläggning som kan passa de flesta. Men det är inte bara med fin natur och avkopplande utsikt som Arken konferenscenter marknadsför sig med.

– En bra konferens, kräver en bra avstämning mellan oss och kund.

Vi är väldigt noga med det vi gör och sätter alltid gästen i fokus. Vi finns tillgängliga hela tiden med vår personal från olika avdelningar som alltid finns på plats och vi ger alltid kunderna den personliga hjälp de behöver vare sig det gäller konferensvärdinnor, tekniker, servis eller reception. För oss är mottot att alltid hjälpa till att skapa en lyckad konferens, menar Daniel Da Silva.

Stina Rangmar

56

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

Ran kin Nr 1 g

I lobbyn finner gästen gott om utrymme och generösa soffgrupper.

PRISER ENLIGT STATLIGT RAMAVTAL www.kompetenscenter.se

Personligt boutiqehotell i centrala Göteborg.

Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 • mornington.se Ramavtal med Statliga verk och mydigheter.

Tid för avkoppling på Art Garden Spa, här i utomhuspoolen, som används året om.

Fakta Max konferenskapacitet: 1 000 Konferenslokaler: 20 Grupprum: 8 Hotellbäddar: 268 Hotellrum: 149 Max antal sittande restauranggäster: 450 Avstånd från city: Cirka 12 kilometer Avstånd från Landvetters flygplats: Cirka 30-35 kilometer

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

57

KONFERENSGUIDEN LANDET

RUNT

Luleå: Omdiplomeras som Fairtrade city 2013

Fredagen den 17 maj tog Luleå emot sitt förnyade diplom som Fairtrade city.

Luleå blev diplomerat Fairtrade city första gången i oktober 2011.

För att förnya sin Fairtrade City-status krävs det att Luleå visar att en förbättring har skett för samtliga kriterier för Fairtrade City under året. Det har Luleå kommun gjort.

Några exempel på utvecklingen är att Fairtrade-produkter har börjat säljas i allt fler butiker och på allt fler serveringsställen i Luleå. Det gör att Luleborna har större möjligheter att göra skillnad för odlare och anställda i utvecklingsländer när de handlar. Till det kommer att antalet arbetsplatser som väljer Fairtrade-produkter i Luleå har ökat från 30 till 42. Styrgruppen har också arbetat för att sprida information om Fairtrade till allmänheten.

Uppsala: Bra att bo i

Uppsala klättrar till plats 24 av landets 290 kommuner i tidningen Fokus rankningslista över vilka kommuner det är bäst att bo i 2013. Rankningen mäter att vara ung, att vara gammal, att ha familj och att arbeta. Även andra variabler som påverkar kommunens invånare läggs till och räknas samman till en totalsumma.

Uppsalas placering 2012 var 29.

– Uppsala har ett attraktivt läge, en låg arbetslöshet samt en mycket hög kvalitet i välfärden. Vi fortsätter att välkomna människor hit och gläds åt att många uppfattar Uppsala som en mycket attraktiv kommun att leva och bo i, säger kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M).

Jämfört med de andra 34 största kommunerna i Sverige ligger Uppsala på plats sex.

58

Halmstad:Äldre i Simlångsdalen och Oskarström kan få hjälp av Fixartjänsten

Snart kan du som är över 65 år och bor i Simlångsdalen och Oskarström få hjälp med allt ifrån att byta glödlampor och säkringar till att halkskydda mattor. 1 juni införs Fixartjänsten där ortens brandmän bistår med praktiska saker för att minska fall- och halkolyckor.

Dagligen omkommer cirka sju äldre personer och flera hundra blir inlagda på sjukhuset på grund av fallolyckor enligt statistik från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Det är många fler än vad som skadas i trafiken eller omkommer i bränder.

– De flesta olyckor som sker i hemmet handlar om fallolyckor bland äldre människor. Vi ser det därför som viktigt att på olika sätt hjälpa till med uppgifter som bidrar till att antal olyckor blir färre, säger Kristian Pettersson, chef för räddningsavdelningen på räddningstjänsten.

Fixartjänsten finns redan i flera kommuner runt om i landet och räddningstjänsten har tagit del av erfarenheter från bland annat Ljungby i utvecklingen av tjänsten i Halmstad. Tjänsten kommer att provas under ett år för att därefter utvärdera en eventuell fortsättning.

Fixartjänsten bemannas av utbildade brandmän som är stationerade på orterna. Brandmännen har utbildning i förebyggande arbete och grundläggande sjukvård. Vid varje hembesök kommer de att visa upp id-kort, vilket är en viktig försäkran vid alla form av hembesök från kommunens medarbetare.

Fixartjänsten kan användas kostnadsfritt av dig som bor i Simlångsdalen och Oskarström som antingen fyllt 65 år och inte har hemtjänst eller har funktionsnedsättning oavsett ålder.

Det kan handla om att byta proppar och batterier, sätta upp enstaka tavlor och gardiner till att bära upp eller ner saker från källare eller vind till att fästa lösa sladdar och flytta möbler inom bostaden.

Offentliga Affärer 3 2013 | www.offentligaaffarer.se

Fantastiska möjligheter!

Lund bra stad för cyklister Lund är en av Sveriges bästa kommuner för cykling. Det visar Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2013, där Lunds kommun kommer på andra plats.

Undersökningen betygsätter sådant som infrastruktur för cyklister, cykelaktiviteter och cykelpolitik. Och här är alltså Lund i elitklass i Sverige.

Målet med Kommunvelometern är att mäta och kommunicera kommunala insatser för cykling och att möjliggöra jämförelser mellan kommuner och över tid. Förhoppningen är att projektet ska skapa lokal debatt och incitament för förbättring och det kommer även finnas utrymme för konkreta råd till utveckling.

För Malmö är det en första plats för tredje året i rad och Lund en fortsatt topplacering efter att vi kom 2:a 2011 och delade första platsen med Malmö 2012.

Cykelfrämjandet genomförde den fjärde upplagan av Cykelfrämjandets Kommunvelometer under våren 2013. Det är en oberoende granskning. I årets enkät deltog totalt 31 kommuner från hela Sverige.

Malmö: Rekordstort elbilsrally till Malmö

Söndagen den 2 juni var det målgång för Oresund Electric Car Rally i Malmö. Det var en fullspäckad dag med aktiviteter för hela familjen och invigning av Malmös första solcellsparkering för elbilar. Målgången tog plats på Scaniabadets parkering i Västra Hamnen.

Cirka 13.45 började de första elbilarna rulla in. Det firades med aktiviteter för både barn och vuxna.

Provkörning av elbil eller elcykel, tävling i bilbanerace och debatt om elbilarnas framtid i Sverige och Europa var några av inslagen. Malmö stad och parkering Malmö kommer även att inviga Malmös första solcellsparkering för elbilar som fanns på plats på Scaniabadets parkering.

Sundsvall: Sommarsläckning av gatubelysningen 27 maj - 26 juli

Den 27 maj var det åter dags att släcka gatubelysningen över sommaren. Området i centrala Sundsvall är undantaget precis som tidigare år. Gatubelysningen tänds igen den 26 juli. De platser som är undantag från sommarsläckningen är framtagna i samarbete med Polisen. De har hjälp till att peka ut de platser de tycker bör ha gatubelysning som en trygghetsåtgärd.

Varberg: Databaser hemifrån

Varbergs bibliotek erbjuder alla med lånekort möjligheten att komma åt författardatabasen Alex hemifrån. Och inte bara den! Författardatabasen Alex innehåller artiklar om över 5 000 skönlitterära författare, komplett med information om vad de skrivit, vilka priser de fått och vilka av författarens verk som blivit film. Dessutom kan man med ett enkelt klick få reda på vilka av författarens verk som finns på Varbergs bibliotek! En annan databas som är väldigt användbar är Global Grant. Här finner du information om stiftelser, fonder och andra bidragsgivare. Du kan även komma åt databasen EBSCO hemifrån. Här finns fulltextartiklar ur framför allt amerikanska tidskrifter inom ämnen såsom skola, bibliotek och miljö.

På biblioteken har du dessutom tillgång till ett stort antal andra databaser såsom: Artikelsök, Landguiden, Mediaarkivet, Nationalencyklopedin, Presstext För att inte tala om databaserna för släktforskning: Arkiv Digital och SVAR

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2013

59 59

PROBLEM SKA INTE GÖRAS STÖRRE ÄN NÖDVÄNDIGT. DETSAMMA GÄLLER LÖSNINGAR. Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä , teknologi, media och telekom. www.lindahl.se