Offentliga Affärer nummer 2 - 2016

– För att kunskap är källan till goda affärer –

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL BLIR RÄTTSFALL

Nr 2 2016 | Pris 99 kr | 22:a årgången | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

Regeringen står fast:

NYA EU-REGLER TILL ÅRSSKIFTET

PROFILEN:

ANN HELLENIUS

DIGITAL

TRANSFORMATION – så mycket mer än IT

HON VILL GÖRA

STOCKHOLM

TILL VÄRLDENS SMARTASTE STAD

FRÅN

e TILL

DIGITAL SUCCÉ Samverkan som möjliggörare för smarta e-tjänster

Sverige vs EU – vart är vi på väg?

Ledarskapet som nyckel till framgångsrik digitalisering

De nya hoten mot informationssamhället

Program 2016 12-13 oktober, Stockholmsmässan

2

2016

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

PROGRAMLANSERING 1.0 Kolla in programversion 1.0 genom att besöka vår nya webbplats www.eforvaltningsdagarna.se

ÅRETS TEMA ÄR ”FRÅN e TILL DIGITAL SUCCÉ” Ska Sverige ha en möjlighet att leda utvecklingen och dra nytta av digitaliseringens möjligheter bör vi ta steget från best practice till next practice redan idag.

ÄR DU EN

SMART BIRD?

Vi är säkra på att du är en av de smarta som vill spara genom att boka din plats före den 31 ma j 2016!

1200:-

Ta del av erbjudandet genom att besöka vår nya webbplats och scrolla ner tills du hittar Polly, the smart bird.

www.eforvaltningsdagarna.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

3

BÄST I BRANSCHEN Vinn upp till 1,7 miljoner kronor till att utveckla en tillgänglig webbplats i framkant.

Ansök senast 15 juni 2016

PTS trettonde innovationstävling vill få fram goda exempel som visar att det går att skapa både tillgängliga och tilltalande webbplatser i teknisk framkant. Sådana exempel är det ont om idag och fältet ligger öppet för att bli bland de bästa.

Läs mer och ansök via www.pts.se/innovation13

Post- och telestyrelsen arrangerar två gånger per år PTS innovationstävling. (pts.se/innovation) Syftet är att stärka utvecklingen av fler och bättre kommunikationslösningar för personer med och utan funktionsnedsättning.

Offentliga Affärer nummer 2 2016

PROFILEN Ann Hellenius

13 | juridik Just nu befinner vi oss i en mellantid inför att de nya upphandlingslagarna träder i kraft och vi inväntar även en kommande proposition. En fråga som just nu särskilt diskuteras är sociala krav och då särskilt i vilken utsträckning det finns möjlighet att ställa kollektivavtalsliknande villkor.

23 | offentlig IT

8

Hon har bara varit CIO (ITdirektör) i Stockholms stad i runtett år men sätter redan avtryck i det digitala Sverige.

Bland annat finns hon med i Hexanovas programråd för eFörvaltningsdagarna 2016.

35

– Vi måste våga släppa fram de unga – genom att våga tänka nytt, lyssna på dem och ta vara på deras idéer och kunskap om livet i framtidens samhälle. Det menar Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI, en av de största IT-aktörerna när det gäller digitalisering av offentlig sektor.

28 | ekonomi

19

Carl Ahlgren, Head of Sales Public Sector & Healthcare Norden och Storbritannien på Siemens Financial Services diskuterar hur svenska vårdgivare kan bli mer effektiva och hur investeringar i viktig medicinteknik kan möjliggöras med flexibla finansieringslösningar.

30 | debatt Lokala och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige.

50 | upphandling Nya EU-regler till årsskiftet.

Implementeringen av de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet i svensk rätt är som bekant försenade. Efter att Lagrådet i riksdagen riktat svidande kritik mot regeringens liggande förslag restes frågan om införlivandet försenas ytterligare. Läs mer på sidan 41.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Rättsläget under Mellantiden är ett minfält för oss upphandlande myndigheter. Vi kan göra fel genom att antingen ge direktiven för stort genomslag och därmed bryta mot LOU. Eller för litet och därmed bryta mot direkt eller indirekt tillämplig EU-rätt.

5

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

LEDARE

er – till goda affär kap är källa n – För att kuns

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL BLIR RÄTTSFALL

: REGERINGEN STÅR FAST

et | Miljö p | Hållbarh ning |pLedarska | Ledarska E-förvalt | Juridik |ning dling| E-förvalt | Juridik | Upphan n dling | Upphan kr | 22:anårgånge | 22:a99årgånge 99 kr| Pris 2 2016 | Pris Nr 1 2014Nr

NYA EU-REGLER TILL ÅRSSKIFTET LÄS MER OM CATRIN DITZ VÄG MOT UTMÄRKELSEN

Offentlig Upphandling får fortsatt ökad relevans i samhällsdebatten

ITAL DIG NSFORMATION TRA

PROFILEN:

S ANN HELLENIU HON VILL GÖRA

– så mycket

mer än IT

STOCKHOLM E STAD TILL VÄRLDENS

SMARTAST

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Gitte Sörensen gitte.sorensen@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter Filip Malm Catharina Piper Erik Edström Maria Gerlofson Johan Rapp

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

När vi för första gången satte spaden i marken till upphandlingsdagarna för lite drygt tolv år sedan var omvärldens kunskap om offentliga inköp och upphandling relativt låg, det talades mycket lite om offentliga upphandlingar, och oftast hördes endast leverantörens klagan om svårigheterna att få kontrakt, kopplat till misstanke om svågerpolitik. I medierna syntes det knappast alls och vår egen tidning var en av få som skrev om dessa för samhället viktiga frågor.

Idag har mycket hänt, våra upphandlingsdagar besöktes av drygt åtta hundra deltagare i Januari, och i skrivande stund har jag fått information om att nära lika många besökare i denna veckan tagit sig till Göteborg och SOI´s årskonferens. Dess båda konferenser lockade för tio år sedan endast ett par hundra deltagare, så något måste ha hänt.

Sedan ett antal år finns dessutom flera tidningar, digitala medier och bloggar med fokus på offentlig upphandling, och för

inte länge sedan startades upphandlings TV. Och faktiskt slutar det ju inte ens där, vi har sedan en tid tillbaka en minister med stort fokus på området och nu senast har offentlig upphandling även förärats en egen myndighet.

Vi på offentliga affärer ser vårt uppdrag som extra spännande när så mycket pengar och effektivitetsvinster för det allmänna kan göras genom fortlöpande kompetensutveckling av en så viktig grupp. Har vi på något vis bidragit till denna utveckling så är vi både glada och stolta över detta.

Kanske är det så att vi svenskar äntligen tar det offentligas inköp på verkligt allvar?

Kanske ser vi nyttan, och kanske kan vi i framtiden se effekterna av detta fenomen?

Vi på offentliga affärer kommer fortsatt att verka för den goda offentliga affären och hoppas kunna bidra till trevlig läsning på detta område ett bra tag framöver. Redan i detta nummer utlovas spännande läsning för dig som verkar på området och i Juli är vi som vanligt på plats i Almedalen och hoppas få träffa dig på plats och kunna bidra till dina kunskaper även där.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

PROFILEN | Ann Hellenius

”

Digitaliseringen kan bidra till hållbarhet och demokratiutveckling genom att förenkla och öka invånares inflytande och deltagande i den demokratiska processen...

8

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Hon vill göra

Stockholm till världens smartaste stad

Hon har bara varit CIO (IT-direktör) i Stockholms stad i runtett år men sätter redan avtryck i det digitala Sverige. Bland annat finns hon med i Hexanovas programråd för eFörvaltningsdagarna 2016.

Även om Ann Hellenius älskar att jobba med intressanta frågeställningar så finns det ändå inget som går upp mot att få vara med familjen. Hon gillar även att resa och att åka till sommarstället i Skåne med sin man och tre underbara barn. Hon tycker mycket om att träna vilket kompenserar ett intresse för mat och goda viner.

därför krävs kommunikation, internt och externt; en tydlig och kommunicerad vision; tydliga mål och ledare som gör det möjligt för medarbetare att skapa innovation.

Ann Hellenius vill driva en mycket verksamhetsnära IT-utveckling och visa på möjligheterna med digitalisering. Stockholm Stad ska bli världens smartaste stad, både hållbarhetsmässigt, demokratiskt och ekonomiskt, deklarerar Ann Hellenius för Hexanova/OFFENTLIGA AFFÄRER.

– Under året arbetar vi med en strategi för en smart och uppkopplad stad med ambitionen att Stockholm ska bli världens smartaste stad! Vi lägger stort fokus på en rad satsningar i skolan för att åstadkomma ett digitalt lyft och vi upphandlar nästa generation IT-service till att medarbetare i staden. Vi lägger också vikt vid fortsatt utveckling av e-förvaltning, dvs. våra egna verksamheters arbete med att fortsätta utveckla e-tjänster av olika slag för att möta våra medborgares behov.

DU KOMMER ATT MEDVERKA I ETT PANELSAMTAL OM DIGITALISERING, DIGITAL TRANSFORMATION OCH OFFENTLIG SEKTOR PÅ EFÖRVALTNINGSDAGARNA. VILKEN BLIR DIN VIKTIGASTE INGÅNG I DEN DISKUSSIONEN? – Temat för panelsamtalet är ”Vilket ledarskap krävs på vägen mot digital transformation?” Min ingång i samtalet kommer att handla om ett ledarskap som driver förändring. Jag kommer att ta utgångspunkt i digitaliseringsarbetet i Stockholms stad vars vision är att bli världens smartaste stad och där vi är en del i ett ekosystem. Ska vi lyckas med att bli världens smartaste stad kommer det behövas ett ledarskap som driver förändring.

– Det behövs ledare som föregår med gott exempel och som vågar prova och lära sig av sina misstag tillsammans med sina medarbetare. Förändringen uppnår vi tillsammans, genom samarbete, kunskapsdelning och lyhördhet där vi stegvis ökar och kommunicerar vår gemensamma kunskap kring hur digitalisering påverkar och utvecklar våra verksamheter. Förändringen uppnås inte av en individ eller en separat verksamhet i Stockholm stad,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

VILKA PRIORITERINGAR HAR STOCKHOLMS STAD PÅ IT-OMRÅDET JUST NU?

HUR KAN IT BIDRA TILL HÅLLBARHET OCH DEMOKRATIUTVECKLING? – Digitaliseringen kan bidra till hållbarhet och demokratiutveckling genom att förenkla och öka invånares inflytande och deltagande i den demokratiska processen, men också genom att digitalisering används för att synliggöra demokratiprocesser och beslut inom staden.

VAD SER DU MEST FRAM EMOT PÅ EFÖRVALTNINGSDAGARNA 2016?

– Jag ser mycket fram emot att få träffa kolleger runt om i Sverige och tala om framtida projekt och samarbeten. Dessutom finns det ju många så mycket spännande och nytt: jag förväntar mg ny kunskap och nya kollegiala bekantskaper!

9

VILKEN MOTIONSFORM FÖREDRAR DU? – Yoga, power walk och att jogga, helst på stranden i vackra Ljunghusen, och även lite mer högintensivt som body combat.

TRÄNAR DU PÅ GYM? – Ja regelbundet när jag är ledig, som på sommaren. Under intensiva jobbperioder tyvärr mindre regelbundet.

VILKET TV-PROGRAM TITTAR DU HELST PÅ?

– Jag har ingen tv och tittar sällan på TV-program! Går gärna på bio, ser nyheter på datorn. ÄR DU TÄVLINGSINRIKTAD? Ann Hellenius en lång erfarenhet av IT, både i Stockholm stad och som konsult.

– Jag började på ett strategikonsultföretag i London, Cambridge Strategic Managmenet Gruop, sedan managementkonsult på Ernst & Young Management consulting. Efter det startade jag en egen konsultverksamhet som jag var VD för. Jag började jobba för Stockholm stad för fem år sedan, först med digitalisering av Stockholm stads skolor, efter det som chef för utvecklingsavdelningen på utbildningsförvaltningen och sedan ett år tillbaka som IT-direktör för Stockholm stad, berättar Ann för OFFENTLIGA AFFÄRER. Hennes uppgift nu blir att driva en väldigt verksamhetsnära ITutveckling och visa på möjligheterna med digitalisering i Stockholms stad.

– Ja, det är jag. När jag var liten tävlade jag i schack, jag har också hållit på med en hel del idrotter. Det intressanta för mig nu är egentligen inte att tävla och vinna över någon annan utan att istället stäva efter konstant utveckling på flera plan.

ÄR DU MED I NÅGON FÖRENING ELLER SAMMANSLUTNING? – Inte för egen del, barnen är med i flera idrottsföreningar och jag tillbringar många helger i Stockholm stads simhallar.

Möt Ann Hellenius på eFörvaltningsdagarna och ta del av hennes expansiva och innovativa visioner för hur huvudstaden och dess förvaltning kan komma närmare medborgarna. n BO HÖGLANDER

Ann Hellenius vill jobba nära stadens verksamheter för att åstadkomma en digitalisering av Stockholm stad. Men det handlar framför allt om att medborgarna ska få tillgång till bra digitala verktyg och digital service. IT ska också medverka till att effektivisera de interna processerna.

En annan ambition som Ann Hellenius har är att skapa bättre förutsättningar för nästa generations gemensamma IT-service, GSIT 2.0. Detta för att säkerställa möjligheterna till nästa generations outsourcing. Ett standardiseringsarbete har redan gjorts vilket ger bra grundförutsättningar att bygga vidare på.

VILL DU BERÄTTA LITET MER OM DIN FRITID OCH DINA INTRESSEN? – Jag tillbringar största delen av min lediga tid med min familj; min man Ragnar och våra tre barn Alva 10, Engla 8 och Love 5. Vi tycker om att tillbringa somrarna i Ljunghusen i Skåne och resa när tillfälle ges. Jag är intresserad av samhällsfrågor och gillar att läsa. Både skönlitteratur, facklitteratur, nyhetssidor på nätet och bloggar etc. Tycker också om att ta del av samtal i poddar, det ett trevligt format då man kan lyssna på reflektioner utan att vederbörande blir avbruten. Tycker om att bli inspirerad av konst som berör, tar gärna med mig hela familjen till Fotografiska i Stockholm.

10

Personligt:

Namn: Ann Hellenius Ålder: 42 Bakgrund/utbildning : Civilekonom, byggt på med utbildningar inom IT, kommunikation och ledarskap Äter helst: Lax, avokad o och mango, men inte samtidigt.

Bästa fredagsmys: Kramar från mina tre ba rn.

Bättre än något annat fredagsmys jag kan tän ka mig.

Brinner för: Positiv sam hällspåverkan, att göra skillnad på allvar och åst adkomma förbättringar.

Digitaliseringen förändrar vårt samhälle i grunden och på så många sätt, det är verkligen en förmå n att få jobba med att utv eckla vår stad genom digitalisering.

Senaste film: The Da nish Girl

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Öppna politikernas ögon för

e-förslag Få medborgarna Delaktiga & engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Med vår systemlösning för e-förslag kan medborgarna lämna förslag, dela på sociala medier, kommentera och rösta med mobil, läsplatta eller dator när de har tid, oavsett var de är.

Öka er interna effektivitet Systemet sköter sammanställningen av förslagen automatiskt och hjälper till att styra och stödja hanteringen genom hela processen.

• Fler än 300.000 användare

• Kontaktcenter

• Högsta kreditvärdighet

• Personalförändringar

• E-tjänster

• Avvikelsehantering

• E-förvaltning

• E-processer

Besök oss på www.flexite.com eller ring oss på 0660-29 95 00

UPPHANDLING | Juridik f

iga A

tl Offen

d, S

tran S y b s

i lt, W

s tä färer

en 4

väg trand

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2016 Jenny Strömstedt, Journalist & programledare

Ardalan Shekarabi, Civilminister

Stig-Björn Ljunggren, Statsvetare & krönikör

Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl

Dan Sjöblom, Konkurrensverket

Helena Sundén Institutet mot mutor

VÅRA PARTNERS:

ÅRETS PROGRAM 4-7 JULI 2016 Offentliga Affärer är som vanligt på plats under politikerveckan i Visby. Under fyra fullspäckade dagar erbjuder vi högaktuella seminarier och panelsamtal inom:

12

UPPHANDLING

HÅLLBARHET

DIGITALISERING

LEDARSKAP

VERKSAMHETSUTVECKLING

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Utkast till lagrådsremiss - regeringens syn på sociala villkor?

Catharina Piper

Advokat vid Advokatfirman Lindahl Malmö

Just nu befinner vi oss i en mellantid inför att de nya upphandlingslagarna träder i kraft och vi inväntar även en kommande proposition. En fråga som just nu särskilt diskuteras är sociala krav och då särskilt i vilken utsträckning det finns möjlighet att ställa kollektivavtalsliknande villkor. Det är ingen hemlighet att regeringen lägger stor vikt vid sociala och arbetsrättsliga skyldigheter. Regeringen har med anledning av detta kommit med något så ovanligt som ett utkast till lagrådsremiss för miljö, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling, vilket ska komplettera regeringens lagrådsremiss. Nytt regelverk om upphandling som beslutades i juni 2015. Så sent som den 12 april 2016 var även ämnet uppe för debatt i riksdagen, en debatt som regeringspartiet för ovanlighetens skull begärt.

Redan idag ställer många upphandlande myndigheter/enheter (nedan endast myndigheter) miljö- och sociala krav. I nuvarande upphandlingslagstiftning framgår bl.a. att upphandlande myndigheter bör beakta sociala hänsyn, och det framgår även av att upphandlande myndigheter har möjlighet att ställa särskilda sociala och andra särskilda villkor på hur kontrakt ska fullgöras.

Vidare har vi andra lagar som reglerar semester, arbetsmiljö m.m.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Patrik Alfredsson Biträdande jurist vid Advokatfirman Lindahl Malmö

men inte lagar som reglerar minimilön då en sådan fråga (om den regleras) hanteras i kollektivavtal.

Det är tydligt att det i de nya upphandlingsdirektiven finns en rad bestämmelser avseende miljö-, och arbetsrättsliga krav vid upphandling. Enligt de nya upphandlingsdirektiven är bl.a. en princip för all upphandling att upphandlande myndigheter ska säkerställa att ekonomiska aktörer, vid fullgörande av offentliga kontrakt, iakttar tillämpliga social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt eller kollektivavtal. I skälen till direktiven anges bl.a. att det är av särskild vikt att medlemstaterna vidtar relevanta åtgärder för att säkerställa efterlevande av social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Men det anges även att det med hänsyn till de stora skillnaderna mellan olika sektorer och marknader inte är lämpligt att fastställa allmänna obligatoriska krav för social upphandling.

KORT OM REGERINGENS UTKAST Av utkastet framgår bl.a. att leverantörer som har åsidosatt til�lämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter ska kunna uteslutas från att delta i en upphandling och upphandlande

13

UPPHANDLING | Juridik

Arbetsrättsliga hänsyn kan således få betydelse under flera olika moment i en upphandling. Enligt regeringens förslag ska en upphandlande myndighet kunna utesluta en leverantör från att delta i en upphandling om den på något lämpligt sätt kan visa att socialoch arbetsrättsliga skyldigheter har åsidosatts.

Det är inte svårt att se hur denna reglering skulle kunna leda till tillämpningssvårigheter för en upphandlande myndighet. Att bestämmelsen utformats som en regel om beviskrav gör att den blir svårtillämpbar. Vad som utgör lämplig bevisning i varje fall är oklart och därmed en svår avvägningsfråga för en upphandlande myndighet.

”

Regeringen verkar ha publicerat utkastet i raketfart och även om intentionen är god så kräver vissa frågor en grundligare behandling.

myndigheter får, om ett anbud inte överensstämmer med dessa skyldigheter, besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

Vidare ska en upphandlande myndighet förkasta ett anbud vars pris är onormalt lågt på grund av att social- eller arbetsrättsliga regler inte har följts. Notera att upphandlande myndigheter bör redan under mellantiden ifrågasätta anbud med onormalt låga anbudspriser och i vissa fall förkasta dessa.

Upphandlande myndigheter ska om det är behövligt ställa villkor avseende lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension i upphandlingar. De obligatoriska villkoren som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Villkoren får dock inte anges till en lägre nivå än vad som följer av lag. Innan obligatoriska villkor bestäms, ska berörda centrala arbetstagaroch arbetsgivarorganisationer haft tillfälle att lämna uppgifter om villkoren.

OLIKA UTGÅNGSPUNKTER MED ANLEDNING AV UTKASTET Regeringen har gjort bedömningen att arbetsrättsliga hänsyn bör regleras i bestämmelserna om sociala krav i de olika faserna av en upphandling. Bestämmelser ska även införas vad gäller arbetsrättsliga hänsyn vid uppställande av villkor för fullgörande av kontrakt.

14

Att en upphandlande myndighet ges möjligheten att inte tilldela en leverantör kontraktet om dennes anbud inte stämmer överens med tillämpliga social- och arbetsrättsliga skyldigheter förefaller inte i sig direkt problematiskt. Det måste dock uppmärksammas att det ställer stora krav på den upphandlande myndigheten att utreda och tydligt definiera vilka skyldigheter som är tillämpliga samt att tydligt redovisa dessa krav i förfrågningsunderlag.

Något som dock vållar mer huvudbry är den föreslagna skyldigheten för upphandlande myndigheter att ställa upp särskilda villkor vid fullgörande av kontrakt eller koncessioner i form av arbetsrättsliga villkor, om det är behövligt. De särskilda arbetsrättsliga villkor som under vissa förutsättningar ska vara obligatoriska att ställa för en upphandlande myndighet är villkor om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension för arbetstagarna som ska utföra arbetet.

Kravet att uppställa särskilda arbetsrättsliga villkor ska kombineras med en behövlighetsbedömning. Återigen ser vi här ett betydande tillämpningsproblem för en upphandlande myndighet.

Bedömningen om det är behövligt att ställa obligatoriska krav ska göras mot bakgrund av risken för oskäliga avtalsvillkor i den aktuella upphandlingen. Den upphandlande myndigheten ska göra en helhetsbedömning av omständigheterna och bl.a. ta hänsyn till den aktuella branschen.

Detta ställer mycket höga krav på en upphandlande myndighet.

Bedömningen av när det är behövligt att ställa villkor kan bli väldigt komplicerad vilket gör att resultatet av en sådan bedömning kan bli oförutsägbart. Detta riskerar att bereda upphandlande myndigheter men även i slutändan domstolar med stora svårigheter att bedöma när det är behövligt att ställa vissa krav och inte andra. Vilken roll de arbetsmarknadens parter ska få i denna bedömning är också oklart.

Vi ser vidare en betydande svårighet för upphandlande myndigheter att bedöma på vilken nivå dessa obligatoriska krav ska läggas. Enligt utkastet ska särskilda arbetsrättsliga villkor för

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

fullgörande av kontrakt som är obligatoriska att ställa bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Att bedöma vilket kollektivavtal som ska ligga till grund för bedömning av lägsta nivå och hur villkoren ska formuleras utifrån dessa kollektivavtal är i praktiken en komplicerad process för en upphandlande myndighet. Vidare är sådana krav något som är svårt att följa upp och kontrollera. I praktiken blir detta ett mycket kostsamt och tidskrävande arbete för den upphandlande myndigheten och även för leverantören, som ska se till att dennes underleverantörer uppfyller samma krav.

Gissningsvis kommer denna att innebära att det troligen inte blir några regler om kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingslagarna (i alla fall inte i den omfattning som framgår av utkastet) och att Upphandlingsmyndigheten kommer att få i uppdrag att utfärda diverse vägledningar som är oförbindande för upphandlande myndigheter. n

NÅGRA SLUTORD Regeringen verkar ha publicerat utkastet i raketfart och även om intentionen är god så kräver vissa frågor en grundligare behandling. Förslaget i dess nuvarande utformning kommer, snarare än att underlätta användandet av arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling, ställa till stora tillämpningsproblem för våra upphandlande myndigheter. Tilläggas kan att Alliansen redan har gått ut med att de inte stödjer utkastet i sin nuvarande form då förslaget bl.a. missgynnar små och medelstora företag. I slutändan kommer nog en samförståndslösning nås.

Ställ tuffare krav på maten!

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur?

Bra! Vi har underlagen du behöver för att göra det lätt att göra rätt. Vi reder ut skillnaderna mellan mat och godare mat. Vad skiljer till exempel ett KRAV-märkt ägg från ett EU-ekologiskt? Läs mer på krav.se/offentlig-upphandling www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016 KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

15

UPPHANDLING | i praktiken

UPPHANDLINGSBOLAGET

KAN AVVECKLAS

GÖTEBORGS STADS UPPHANDLINGSBOLAG, EN AV LANDETS STÖRSTA AKTÖRER OCH KÖPARE, ÄR UNDER DEBATT. EN UTREDNING PEKAR PÅ FÖRDELAR MED ATT BEDRIVA VERKSAMHETEN SOM FÖRVALTNING ELLER I NÄMND, I STÄLLET FÖR SOM I DAG SOM BOLAG. OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av underliggande dokument i ärendet. ”Genom att bedriva verksamhet i nämndform kan kommunfullmäktige på ett enklare och tydligare sätt lyfta fram förväntningar när det gäller hållbarhets- och miljöaspekter, socialt ansvarstagande och andra krav staden önskar ställa på sina leverantörer”, heter det.

Frank Lund har inga indikationer på åt vilket håll beslutet lutar och han tycker att det varit ganska tyst i ärendet. Bollen ligger nu helt och hållet hos politikerna, tillägger han.

Bolagsutredningen som gjordes för några år sedan pekade ut Upphandlingsbolaget som ett tänkbart bolag att driva i förvaltningsform. De flesta kommuner i landet driver sin upphandlingsverksamhet på det sättet.

Enligt vad avgående VD:n i Upphandlingsbolaget Inger Ek uppger för OFFENTLIGA AFFÄRER så handlar det om ett tjänsteutlåtande efter ett beslut taget av kommunfullmäktige i september, i sin tur resultatet av en bolagsutredning gällande hela staden.

Förslaget har varit bordlagt sedan i februari.

– Vi har visat att det går, men att det finns för- och nackdelar med bägge modellerna, säger Frank Lund till sist.

En av de ansvariga tjänstemännen är Frank Lund, planeringssekreterare vid stadsledningskontoret, Göteborgs stad.

OA: Hur långt fram i pipeline ligger ärendet?

– Det ligger rätt långt framme, svarar Frank Lund till OFFENTLIGA AFFÄRER och berättar att ärendet är bordlagt till den 6 april då det åter ska tas upp i kommunstyrelsen, för att så småningom beslutas i kommunfullmäktige.

16

I underliggande handling pekar man på att Upphandlingsbolaget har marknadsmässiga relationer till marknaden: ”Det kan, i dialog med leverantörer, vara enklare att agera med tydlig identitet som egen nämnd eller eget bolag, jämfört med att agera som del av annan nämnd eller bolag. Eftersom det råder konkurrens om att hitta rätt kompetens till bolaget kan finnas risk att det blir än svårare att rekrytera utan egen organisatorisk identitet.”

Man pekar också på att Upphandlingsbolaget har en finansieringsmodell där leverantörerna betalar upp till en procent till bolaget på gjorda inköp utifrån respektive avtal.

OFFENTLIGA AFFÄRER har rapporterat om att detta är en modell som ifrågasätts på sina håll i Upphandlarsverige och bland leverantörer.

Upphandling används allt mer idag som ett strategiskt verktyg i kommunerna och är ett politiskt styrmedel. Stadsledningskontoret bedömer att Upphandlingsverksamheten i nämnd/ förvaltningsform möjliggör en ökad politisk styrning av upphandlingsverksamheten än i styrelse/bolag. ”Stadsledningskontorets samlade bedömning resulterar i en rekommendation att föra över upphandlingsverksamheten till nämnd/ förvaltningsform”, heter det. Förslaget är att föra över Upphandlingsboklagets verksamhet till serviceförvaltningens intraservice från den 1 januari 2017, enligt Inköpsrådet.

Upphandlingsbolaget är enligt Inköpsrådet en strålande affär. Resultatet för 2015 blev 8,9 miljoner kronor före disposition och skatt och under 2000-2012 har bolaget bidragit med drygt 63 miljoner kronor i koncernbidrag till Göteborgs stad. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

INEXCHANGE INKÖPSANALYS Rätt?

Rätt data för rätt beslut Realtidsdata av hög kvalitet ger dig full kontroll på vad ni köper, från vem och till vilket pris. Med InExchange Inköpsanalys ser du vart din avtalstrohet är som störst respektive lägst i till exempel en kategori, på en avdelning eller på individnivå.

InExchange har sedan 2008 underlättat för hundratusentals företag att göra affärer via affärsnätverket InExchange Network. Allt från inköp och fakturahantering till Business Intelligence. Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation.

Vill du få full kontroll på era inköp? Kontakta oss, vi berättar gärna mer. www.inexchange.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

17

Kurser för offentliga Sverige!

KOMMUNIKATION ALLMÄNT

VÅRD & OMSORG

LEDARSKAP

JURIDIK

UPPHANDLING

IT

EKONOMI

Utökat kursutbud efter vårens dundersuccé!

Nya datum

Nya titlar

Läs mer på webbplatsen:

hexanova.se/academy

Nya inspirerande föreläsare

JUST NU! 20% till dig som läsare!

Ange ”OFFENTLIGA AFFÄRER” vid anmälan för att ta del av erbjudandet innan 31 maj 2016 18

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

HON FÖRESLÅS BLI NY

SOI-ORDFÖRANDE EMMA BREHEIM, INKÖPSCHEF I LULEÅ KOMMUN, FÖRESLÅS AV VALBEREDNINGEN BLI NY ORDFÖRANDE I SVERIGES OFFENTLIGA INKÖPARE, SOI, PÅ ÅRSMÖTET I GÖTEBORG DEN 26 APRIL. – Det känns hedrande och jag hoppas att jag kan göra rättvisa åt förväntningarna, säger Emma Breheim när OFFENTLIGA AFFÄRER ringer upp för att gratulera och få en intervju.

Hon utrycker glädje och tacksamhet över att avgående ordföranden Henrik Karlsson, Helsingborgs kommun, blir kvar i styrelsen.

Henrik har av avsagt sig fortsatt ordförandeskap men blir gärna kvar i styrelsen.

– Han är en klok person med mycket erfarenhet, menar den tillträdande SOI-ordföranden.

Emma har också varit en av de ansvariga inför årets SOI-konferens och är glad över att det blir deltagarrekord igen med 770 anmälda deltagare. Inte illa med tanke på att SOI har cirka 1300 medlemmar!

– Vi är stolta över programmet, det har både bredd och djup, säger Emma Breheim.

SOI-medlem sedan 2007

Emma har varit medlem i SOI sedan 2007 och funnits i styrelsen i cirka ett och ett halvt år. Hon är sedan två år upphandlingschef i Luleå kommun. Hon understryker vikten av att SOI står för det praktiska perspektivet i Upphandlarsverige.

om året. Till sin hjälp hon en inköpsavdelning bestående av nio medarbetare. De arbetar med hela processen från upphandling till uppföljning.

– I min vardag gäller det att ha koll på helheten; från upphandlingsfrågor till e-handel, beställningar, uppföljningssystem och styrdokument. Det blir aldrig tråkigt att jobba med inköp eftersom det är så varierande på alla sätt!

På SOI:s hemsida har Emma fått frågan vad hon gör på fritiden när hon inte arbetar.

– Jag tillbringar min fritid med familjen där mina två småtjejer tar mycket plats, svarar Emma Breheim.

Familjen åker skidor, campar och laddar batterierna. Om Emma tar ut egen tid så sker det gärna i löpspåret och hon motionsspringer även enstaka lopp. Hon har tagit sig runt i Tjejmilen och halva Lidingöloppet – något som hon är stolt över.

BO HÖGLANDER

– Vi vill vara en remissinstans, vilket vi är numera, och vi vill verka för att man ska se till hela inköpsprocessen, inte enbart själva upphandlingsdelen, förtydligar Emma Breheim.

Hon tycker att SOI kommit en bra bit på väg i den riktningen och säger att hon vill fortsätta leda organisationen i den riktningen.

SOI:s nationella strategi för inköp och upphandling presenterades i Almedalen i Offentliga Affärers tält i somras (2015) och en uppdaterad verksamhetsplan kommer att antas på årsdagarna i Göteborg.

Inköpsavdelning i Luleå

Luleå kommun, där Emma har sin bas, har cirka 75 000 invånare och inköpschefen ansvarar för hela inköpsprocessen av varor och tjänster i kommunen, som omfattar ungefär 1,2 miljarder kronor

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Fakta SOI-styrelse Om valberedningens förslag går igenom så kommer styrelsen att se ut som följer. Ordförande: Emma Breheim. Övriga: Henrik Karlsson, Helsingborg, Louise Strand, Region Skåne, Lill Sandberg, Sollentuna kommun, Egil Nylén, Umeå kommun, Marianne Hemmarström, Falu Energi & Vatten, Maria Hellqvist, Svenska spel, Martin Magnusson, Region Värmland, Roger Himmelsköld, Uppsala universitet. Nya: Joakim Christensen, Blekinge läns landsting, och Martin Kruse, Arbetsförmedlingen. (Avgår: Susanne Ekman, Uppsala universitet, och Lena Larsson, Region Jämtland.)

19

SLL-REVISORER VILL SE

BÄTTRE IT-SÄKERHET Revisorerna i Stockholms läns landsting (SLL) publicerade nyligen en ny rapport där de uppmanar landstingets olika verksamheter att införa så kallade compliance-processer för att säkra sina efterlevnadskrav om informationssäkerhet.

F

rågan är högaktuell med tanke på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från och med april 2016 infört rapporteringskrav av ITincidenter inom offentlig sektor.

Syftet med obligatorisk IT-incidentrapportering är att stödja samhällets informationssäkerhet. Det möjliggör en samlad lägesbild över informationssäkerheten, skapar förutsättningar för att vidta rätt skyddsåtgärder och utvecklar förmågan att förebygga, upptäcka och hantera IT-incidenter, menar MSB. I det aktuella fallet lyfte revisorerna fram leverantören Cybercoms Compliance-portal som en viktig del för att påskynda arbetet mot en ökad IT-säkerhet. Karolinska Universitetssjukhuset är en av de verksamheter som ingår i landstingets pilotprojekt.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Mikael Sundberg som är affärsansvarig för Compliance Portal på Cybercom.

20

Från och med april månad måste offentliga aktörer rapportera IT-incidenter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Detta har bl.a. uppmärksammats av SLL:s revisorer som uppmanar landstingets verksamheter att införa processer för detta.

– Framgångsrik efterlevnadskontroll kräver en övergripande uppkopplad metodik, utformad för att skydda och öka företagsvärdet genom att utveckla en riskmedveten lagstiftningskultur, detta är vad vi på Cybercom kan bistå marknaden med hjälp av våra tjänster Compliance Portal med tillhörande konsulttjänster inom Compliance.

På vilket sätt kan den privata marknaden bistå i detta arbete?

– Våra lösningar är utformade för att kunna hantera ett brett spektrum av efterlevnadsprocesser och upprätthålla redovisningsskyldigheten genom kundens hela organisation.

Det gör det möjligt för de som arbetar med efterlevnad att förstå och värdera lagändringsrisker, övervaka och spåra ändringar i regelverket och lägga fram bevis för alla aspekter av processen.

Kan det ske inom ramen för befintliga ramavtal eller måste ny upphandling ske?

– Det beror på vilka ramavtal respektive organisation har tillgång till och vilka regler som gäller för specifikt ramavtal.

Etableringen av obligatorisk it-incidentrapportering pågår från den 4 april 2016 och resten av året. I början av 2017 räknar MSB med att kunna presentera en första samlad analys på basis av vad som rapporterats. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

ndling. a h p p u d a k c ly n e ur man gör h m o t ll a ra a b te Vi vet in ra dig det. lä n a k u d r u h å s k Vi vet oc

Läs mer om våra utbildningar som lär dig genomföra affärsmässigt bra upphandlingar på www.sklkommentus.se

u

OFFENTLIG IT

DIGITAL TRANSFORMATION I SAMHÄLLET

LÅT UNGA KOMMA MED LÖSNINGAR – Vi måste våga släppa fram de unga – genom att våga tänka nytt, lyssna på dem och ta vara på deras idéer och kunskap om livet i framtidens samhälle.

Det menar Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI, en av de största IT-aktörerna när det gäller digitalisering av offentlig sektor.

T

Tyvärr finns det en tråkig bakgrund till det hela. Sverige har halkat efter när det gäller att digitalisera offentlig sektor, vilket OFFENTLIGA AFFÄRER rapporterat om tidigare. En femtedel av landets kommuner saknar e-tjänster och CGI’s årliga kundundersökning visar att det finns ett internt motstånd mot förändring i det offentliga. Detta hindrar transformering och digitalisering, en nödvändighet i både offentliga och privata organisationer för att hänga med in i framtiden.

Den goda nyheten är att det finns stora möjligheter att driva ett effektivt transformationsarbete, dels genom att dra nytta av den nya tekniken möjligheter, dels genom att ta tillvara på kunskapen och viljan till engagemang hos dagens unga.

Jag träffar Julie Améen på Drottninggatan mitt i huvudstaden och vi sitter ner över var sin kopp kaffe för att prata om digitalisering, transformation och hur ny teknik och smarta lösningar kan förenkla vardagen för medborgarna.

STARK PASSION FÖR NY TEKNIK

Det tar inte lång tid innan jag blir varse att Julie brinner för möjligheten att driva verksamhetsutveckling med hjälp av IT, ledarskap och innovation. Hon har 20 års erfarenhet från IT-branschen och har en stark passion för ny teknik och hur den kan hjälpa organisationer att möta framtiden. Men hon visar också stor förståelse för de drivkrafter och utmaningar som finns i offentlig förvaltning och demokratiskt styrda organisationer.

Framför allt pekar Julie på att de unga ligger steget före och att de har höga förväntningar på vad det offentliga Sverige förmår leverera i form av digital återkoppling och kommunikation. De unga lever

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Julie Améen, Foto: CGI.

u

23

OFFENTLIG IT

tjänster som de själva har mest nytta av. Så de är inte bara kunniga och engagerade i digitaliseringens framfart, de är dessutom generösa och intresserade av att bidra i utvecklingen av framtidens samhälle.”

I CGIs nordiska medborgarundersökning läser jag: ”Morgondagens medborgare har högt ställda förväntningar på digitala tjänster från offentlig sektor. I kombination med den ökande urbaniseringen och nya tekniska möjligheter skapar detta helt nya krav på hur offentlig verksamhet leds, styrs och utvecklas.”

”

Det finns en oerhört positiv kraft i det nya och en medvetenhet om att man måste öka takten. Men om Sverige ska bli bäst igen så måste vi som sagt engagera de unga.

med mobilen. Där finns allt: kompisar, musik, pengar och bilder i mängder. De är vana att lösa det mesta digitalt. Man pratar ofta om att brygga den digitala klyftan mot de äldre, men nu gäller det att se till att det inte skapas en ny digital klyfta mot de yngre.

För att bättre förstå den unga generationens förväntningar och attityder, så har CGI har i samarbete med TNS Sifo genomfört en nordisk medborgarundersökning där cirka 2000 personer i åldern 16-30 år i Sverige, Danmark, Finland och Norge har tillfrågats om sina förväntningar på, och behov av, digitala tjänster inom offentlig sektor.

Julie Améen, vad behöver göras?

– Nu handlar det om att utveckla nya tjänster gentemot medborgarna. Det är där Sverige halkar efter. Det finns en oerhört positiv kraft i det nya och en medvetenhet om att man måste öka takten. Men om Sverige ska bli bäst igen så måste vi som sagt engagera de unga.

Nyligen sa en kommitté nej till digital röstning i allmänna val i Sverige. Hur ser du på det?

– Det sänder ett signalvärde. Sverige säger nej till något som man redan genomfört, helt eller delvis, i andra länder som Estland, Schweiz och Kanada. Det hade inte behövt ske på en gång, man kunde ha stakat ut målet. Vi deklarerar digitalt och vi sköter våra baktjänster digitalt. Sverige skulle mycket väl kunna ta täten och visa vägen. Men säger man nej så säger man nej…

Vilken respons upplever du att ni fått på rapporten och hur går ni vidare?

– Vi kommer att fortsätta dialogen med våra kunder och i nationella forum, ordna öppna seminarier och försöka hitta nya kontaktytor där möten skapas. Det behövs. Engagemanget som finns är en möjlighet som bör tas tillvara. Vi svenskar är så IT-mogna och det finns så mycket kraft i samhället! Det offentliga Sverige måste jobba mer tvärfunktionellt, det handlar om ledarskap och styrning och att inte tappa medborgarperspektivet.

– Vi gick ut till våra offentliga kunder för att ta reda på vilka frågor de ville ställa till unga medborgare. Ingen har mig veterligen tidigare genomfört någon liknande undersökning riktad mot de unga, påpekar Julie.

ÖVERRASKANDE RESULTAT

Resultatet av undersökningen var överraskande. En ny generation knackar på dörren till offentlig sektor, en generation som välkomnar teknik, som helt och hållet är uppvuxen med internet, och som har en stor vilja att engagera sig.

I sin blogg konstaterar Julie Améen: ”Ett av undersökningens mest intressanta resultat visar att majoriteten av de unga till och med är villiga att bidra finansiellt via crowdfunding till utvecklingen av nya tjänster. De yngsta (16–18-åringarna) bidrar dessutom helst till tjänster som gagnar samhället istället för

24

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Du är trots allt optimist?

– Klart jag är! Vi har alla förutsättningar att lyckas med digital transformation. Det handlar inte bara om att automatisera utan även om att använda de öppna data som myndigheter – stat, kommuner och landsting – genererar och som kan användas smart för att underlätta för medborgaren. Dessutom visar medborgarundersökningen att 55 % av ungdomarna vill engagera sig i utvecklingen av digitala medborgartjänster. Om vi bara kan ta tillvara på denna enorma källa till kunskap och utveckling så är framtiden ljus!

Och sekretessen?

– Vissa saker ska ha sekretess, men allt som inte har det ska ut. Om regeringen ska nå sitt mål med en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, så behöver all data som inte är känslig göras tillgänglig.

Julie fortsätter att tala engagerat om flexibilitet, om agila organisationer och teknik som kan skapa nya och smarta lösningar, bland annat inom området ”Future Cities”, eller Framtidens Städer, vilket i korthet går ut på att dra nytta av ny teknik för att utveckla smarta och hållbara lösningar för dagens och framtidens kommuner och förbättra medborgardialogen. Ett exempel på detta är en lösning i Nederländerna där ett nätverk av 1,5 miljoner medborgare hjälper polisen att lösa brott via sina mobiler. På så sätt skapas ett extra nätverk av ögon på gatan som kan ge värdefull information och tips om pågående brott i närområdet. Idag skickar polisen ut ca 1700 ärenden i månaden i närverket, varav drygt tio procent leder till gripanden eller att man hittar en försvunnen person. Dessutom skapas ökade förstående för polisens arbete och för att det civila samhället behövs. Var och en som tipsar får återkoppling tillbaka om hur det gått.

– Det är bra medborgardialog, slår Julie Améen fast till sist. n BO HÖGLANDER

FAKTA CGI Sveriges största IT-tjänsteföretag med lösningar för kunder inom ett flertal branscher inom privat och offentlig sektor.

I Sverige har CGI cirka 4 000 medarbetare på ett 30-tal orter, varav cirka 1 000 medarbetare är engagerade inom offentlig sektor. Ett stort antal myndigheter och kommuner använder CGIs tjänster inom bland annat HR-system och lönehantering, e-förvaltning, ärendehantering, infrastrukturtjänster, applikationshantering och -utveckling, samt säkerhetslösningar. Globalt finns CGI i ett 40-tal länder världen över.

Välj minst tre föreställningar. Få 20% rabatt.

Och vips har du abonnemanget Ditt val.

Nu har vi släppt säsongen 2016/2017 på GöteborgsOperan.

Vill du ha ett härligt kulturår att se fram emot? Då kan du skapa ditt abonnemang. Det flexibla abonnemanget heter Ditt val och du väljer minst tre föreställningar.

Köp senast den 31 augusti, så får du dessutom 20 % rabatt.

Läs mer och köp Ditt val på opera.se/abonnemang eller ring oss på 031-13 13 00.

HÅLLBART SAMHÄLLE

KOMMUNER BRA PÅ

ENERGIEFFEKTIVISERING Svenska kommuner är långt bättre än storföretag på energieffektivisering, men sämre på att följa upp om projekten varit lönsamma. Hela 28 procent av kommunerna vet inte om energieffektiviseringarna varit lönsamma.

Detta enligt en aktuell undersökning av energispecialisten Schneider Electric.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Rikard Westerlund, Sales & Business Development Manager på Energy & Sustainability Services, Schneider Electric.

Vilken är huvudorsaken till att närmare hälften av kommunerna lyckats med 50-procentiga minskningar av energianvändningen, enligt din uppfattning?

– Jag tror att SABOs Skåneinitiativ har varit bidragande till detta. Jag tycker även att det kan vara värt att nämna att Sveriges kommuner och allmännyttiga bostadsbolag genomfört över 100 så kallade EPC-projekt (energiprojekt med garanterade besparingar) under de senaste tio åren, vilka på ett kostnadseffektivt och säkert sätt i snitt minskat energianvändningen med cirka 20 procent Här har vi genomfört cirka hälften av alla projekt och övriga aktörer som gjort resten är framförallt Siemens, Caverion och Rejlers.

Kommuner är bättre än storföretag på energieffektivisering, men sämre på att följa upp lönsamheten i projekten.

Hur kan de bli bättre?

26

– Min bedömning är att utmaningen som många kommuner och stora företag har ofta inte är avsaknad av mätning/data, utan snarare hanteringen av denna. De har t.ex. för många databaser och system där de hämtar information för att följa sin verksamhet. Det kan vara en för energiuppföljning, en för IMD, en för temperaturmätning, en för drift/styr osv… För att på allvar kunna följa lönsamhet i projekten behövs ett strukturerat och samlat arbetssätt och ett enkelt verktyg i vilket man kan aggregera all data och visualisera den på rätt sätt. Som Resource Advisor.

Vad vill du säga i övrigt kring detta?

– Den 1 juni 2014 trädde lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL) ikraft. Lagen innebär att alla stora företag måste genomföra en energikartläggning av hela verksamheten (fastighet, process och transport) och rapportera in detta till Energimyndigheten under kvartal ett 2017. Tanken är att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Detta är ett ypperligt tillfälle för kommuner och stora företag i Sverige att snabba upp sitt energiarbete!

– Just nu finns det även bidrag att söka för åtgärder som på ett eller annat sätt sänker utsläppen av koldioxid (CO2), detta genom det så kallade

Klimatklivet. Även detta måste kommuniceras till alla Sveriges företag som en ypperlig chans att få statliga pengar för att prioritera investeringar i verksamheten som även främjar vår miljö och hjälper oss att nå våra energimål!

– Det finns mycket pengar att vinna genom att prioritera investeringar inom energi- och hållbarhet; både genom minskade kostnader men även genom ökade intäkter – kommuner, företag och i slutänden även konsumenterna – väljer mer och mer hållbara alternativ, och agerar man inte som företagare på denna trend är man rökt i framtiden. Vi stöttar företag över hela världen på en strategisk nivå med att agera på denna trend. n BO HÖGLANDER

FAKTA: Energiindikatorn är en undersökning som bygger på telefonintervjuer med ekonomi- och miljöchefer för 100 svenska kommuner och 100 svenska energiintensiva företag (branscherna el & energi, fastigheter och industri) med minst 100 miljoner kronor i omsättning.

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

parmaco.se

EKONOMI

FLEXIBEL FINANSIERING DRIVKRAFTEN FÖR EFFEKTIV VÅRD Carl Ahlgren, Head of Sales Public Sector & Healthcare Norden och Storbritannien på Siemens Financial Services (SFS) diskuterar hur svenska vårdgivare kan bli mer effektiva och hur investeringar i viktig medicinteknik kan möjliggöras med flexibla finansieringslösningar.

E

Enligt internationella studier halkar svensk hälso- och sjukvård efter de nordiska och flera EU länder. Euro Health Consumer Index, som varje år jämför sjukvården i EU-länderna placerar Sverige på 10:e plats 2015 och en de största utmaningarna anses vara långa väntetider. Mot denna bakgrund har pressade resurser och ett växande vårdbehov, bland annat till följd av en åldrande befolkning och förändrade vårdförväntningar, också inneburit en stor press för sjukvårdssektorn att förändras och att bli mer effektiv. ÅLDRANDE UTRUSTNINGAR MINSKAR EFFEKTIVITET För att kunna övervinna dessa utmaningar och hantera förändringar på ett lämpligt sätt behöver sjukvårdsorganisationer hålla sin utrustning uppdaterad och investera i ny medicinteknik. Investeringar i modern teknik är nödvändiga för att upprätthålla en trygg och kvalitetsmässig patientvård, vare sig du vill förbättra den operativa effektiviteten för nuvarande verksamheter eller om du vill erbjuda nya sätt att leverera vård (såsom mobila tjänster eller telemedicin). Exempelvis har tiden för MRI skanningar minskat med upp till 75 procent under de senaste

28

10 åren med hjälp av den tekniska utvecklingen, vilket innebär en betydligt utökad kapacitet och förbättrad effektivitet. Nya bildhanteringsprogram har också bidragit till ökad produktivitet och har minskat röntgenläkarens läsningstid med 50 procent. Med dessa effektivitetsvinster har kostnaden per behandling kunnat minskas samtidigt som personalens tid sparats. Genom att använda den senaste tekniken förbättras också patientens livskvalitet då sjukdomar kan upptäckas i ett tidigare skede samtidigt som fler patienter kan diagnostiseras och behandlas snabbare och bättre.

Med ständigt ökande omkostnader inom sjukvården, mindre resurser och nya vårdutmaningar har allt fler kliniker tvingats att skjuta upp sina investeringar i ny medicinteknik eller uppdatering av utrustningar. Teknikförvärv och investeringar i sjukvårdsutrustning är kostnadsintensivt och tillgång till tillräcklig kapital fortsätter att vara en stor utmaning för många sjukvårdsorganisationer. Istället är det många som använder sig av äldre och icke uppdaterad utrustning vilket gör att man förlitar sig på äldreutrustning som minskar effektiviteten i verksamheten och som även kan ha konsekvenser för vård-

Carl Ahlgren

kvaliteten och patientsäkerheten. Till följd av detta ser vi en ökande global efterfråga på alternativa finansieringslösningar.

FLEXIBEL FINANSIERING NYCKELN TILL NYA INVESTERINGAR Allt fler sjukvårdsorganisationer runt om i världen använder sig av olika former av flexibla finansieringslösningar för att investera i

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI

och hantera omkostnaderna. Med hjälp av dessa sortens lösningar kan vårdgivare snabbt få tillgång till den senaste utrustning eller de uppdateringar som behövs, utan att binda upp sitt eget kapital i investeringen.

utrustning och teknik. Operationell leasing i synnerhet uppmärksammas som en metod för att frigöra likviditet. Genom att använda sig av sådana lösningar har kunden inte har någon restvärdes- eller värdeminskningsrisk och utrustningen kan betalas över en i förväg bestämd finansieringsperiod och behovet av ett stort initialt utlägg blir mindre.

Med fördefinierade fasta inbetalningar i början av ett kontrakt påverkas kostnaderna inte heller av en rörlig ränta och investeringen blir lättare att planera. Med regelbundna kostnader blir det dessutom enklare för beslutsfattare och upphandlare att på ett mer effektivt och noggrant sätt beräkna

I takt med att sjukvårdssektorns behov och förutsättningar förändras har även många finansiärer börjat förändra lösningarna de erbjuder för att bättre kunna möta dagens behov, såsom funktionsavtal (”Managed Services Agreements”). Dessa avtal innebär att vårdgivaren betalar för en tjänst där utrustning, finansiering och service ingår, istället för att betala för själva utrustningen själv. På så sätt kostnadsförs utrustningen som en tjänst och inte som en tillgång och man kan exempelvis betala leverantören per patient eller per användning. Vårdgivaren tar en mindre risk och betalar istället för en tjänst där leverantören ansvarar för att hålla utrustningen ständigt uppdaterad och modern.

För att sjukvårdsorganisationer ska ha möjligheten att förbättras och erbjuda en hållbar, effektiv och säker vård krävs det flexibla finansieringslösningar som möjliggör investeringar i viktiga teknikuppgraderingar trots begränsade resurser. Utan tillgång till uppdaterad utrustning och ny medicinteknik förblir det svårt för Sverige att förbättra sin vård och höja sin plats i internationella sjukvårdsstandarder.n HEALTH CONSUMER POWERHOUSE, EURO HEALTH CONSUMER INDEX 2015, 2016 SIEMENS FINANCIAL SERVICES, TAKING THE PULSE, 2016 SIEMENS MEDICAL, MAGNETOM LITERATURE SIEMENS FINANCIAL SERVICES, SEIZING THE DIGITALIZATION OPPORTUNITY, 2015 SIEMENS FINANCIAL SERVICES, TAKING THE PULSE, 2016

Ständiga förändringar och utmaningar inom svensk sjukvård har ökat vårdgivarnas behov av flexibilitet och effektivitet.

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag.

Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch.

Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö.

Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungera.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

29

DÄRFÖR BEHÖVS ALTERNATIV I VÅRDEN Lokala och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige.

D

Det skriver Heidi Stensmyren, leg läkare och ordförande i Läkarförbundet, och Johan Fredriksson, vd och koncernchef i Praktikertjänst, på debattplats i Dagens Samhälle (29 mars 2016).

Skribenterna konstaterar att ibland rör mediebevakningen om sjukvården kvalitet, men nästan lika ofta är det en ideologisk diskussion för eller emot privata utförare och möjligheten att ta ut överskott från verksamheten. I grund och botten handlar det om valfrihet, menar de. En vanlig missuppfattning är att privata vårdgivare skulle ge sämre kvalitet för att på så sätt skapa ökad vinst. Ofta är det faktiskt precis tvärtom, menar debattörerna och pekar på resultaten från den senaste

30

Nationella patientenkäten, genomförd över hela Sverige av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Resultaten som offentliggjordes i slutet av januari är tydliga. På nationell nivå överträffar de privata vårdalternativen snittet i samtliga dimensioner som patientenkäten undersöker. De största skillnaderna finns inom kontinuitet/koordinering och helhetsintryck.

Stensmyren och Fredriksson hänvisar också till en studie som Läkarförbundet gjort bland samtliga specialister i primärvården och som förstärker resultaten i Nationella patientenkäten. Hela 89 procent av de tillfrågade läkarna som är delägare

i verksamheten anger att de helt eller i stor utsträckning är nöjda med förutsättningarna att erbjuda en fungerande och fast läkarkontakt. Detta kan jämföras med offentliga vårdcentraler där endast 45 procent anger att de är helt eller i stor utsträckning nöjda med att kunna erbjuda fasta läkarkontakter för sina patienter.

För att fortsätta förbättra primärvården behövs därför fler personalägda och lokala vårdcentraler. Det skulle bidra till en ökad läkartäthet och ge förutsättningar för en mer välfungerande och jämlik primärvård för hela befolkningen, slår Heidi Stensmyren och Johan Fredriksson fast. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

ATT KÖRA EN TYST LADDHYBRID FÖRSTÄRKER NATURUPPLEVELSEN RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

”

MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i en ny version med över 100 nyheter. Outlander Plug-in Hybrid är en riktig fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen och drar släp, fortfarande till ett riktigt lågt förmånsvärde. Den perfekta tjänstebilen har nu blivit ännu bättre. Välkommen till din Mitsubishiåterförsäljare på en provkörning.

FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 971 KR/MÅN PRIS FRÅN 395 500 KR

Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km.

Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrustad.

MITSUBISHIMOTORS.SE

• Fyrhjulsdriven • Rymlig SUV • Supermiljöbil • Upp till 52 km på el • Laddhybrid • Upp till 800 km räckvidd • Snabbladdning 30 min

OFFENTLIG IT

DATAANALYS OMVANDLAR

SJUKVÅRDEN Just nu pågår en omfattande förändring inom hela sjukvårdsbranschen, där dataanalys spelar en central roll och skapar insikter som påskyndar förändring och beteenden. Detta kan hjälpa verksamheten att uppnå sina mål, menar Johan Salenstedt, Nordenchef på Qlik.

F

Flera sjukhus och vårdaktörer arbetar aktivt för att minska kliniska variationer, kostnader och väntetider för att förbättra patientupplevelsen och vården med hjälp av svenskutvecklad innovation.

Maziar Mohaddes, specialistläkare i ortopedi på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har använt verktyget för att samla in data och på så sätt förbättra för patienterna samtidigt som man minskat kostnaderna.

– Vi definierade först vilka mått vi skulle använda oss av och sedan valde vi verktyget Qlik som vi använt tidigare för att planera operationer. Bland annat har man tittat på patienter som fått höftprotesimplantat utifrån olika utgångspunkter, både vårdtider, väntetider men även kostnader för vården och för själva implantaten, berätta Maziar Mohaddes för OFFENTLIGA AFFÄRER.

32

– Just nu pågår en omfattande förändring inom hela sjukvårdsbranschen, där dataanalys spelar en väldigt central roll i skapandet av insikter som påskyndar förändrade beteenden i den riktning som verksamheten vill för att uppnå ett mål. Som ett exempel använder Sahlgrenska universitetssjukhuset omkring 20 Qlik-

– Projektgruppen har kunnat identifiera saker som åtgärdats. Bland annat såg vi att risknivån för komplikationer efter operation skiljde sig mellan två avdelningar. Risken var högre på den ena. Vi trodde först förklaringen var att patienterna var sjukare och äldre där, men så var det inte. Genom att visualisera data och initiera förbättringsprojekt har vi uppnått en jämställd och mer likartad vård mellan de bägge avdelningarna, berättar Maziar Mohaddes.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick också en intervju med Johan Salenstedt, nordenchef på Qlik.

Ni berättar om att det finns flera konkreta exempel på innovativa lösningar som lett till fantastiska resultat, exempelvis halverade väntetider, färre komplikationer, lägre kostnader och nöjdare patienter.

Kan du ge något eller några exempel?

Johan Salenstedt

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

”Potentialen för många av Sveriges kommuner i att använda informationen på ett mer strategiskt plan är enorm.” applikationer för att analysera hela patientens resa på Ortopedavdelningen. På så sätt kan en ortoped effektivt och strukturerat följa patienten hela vägen från konsultation till återhämtning efter operation, och samtidigt bevaka relevanta kvalitets-, process- och kostnadsmått. Personalen kan helt enkelt tillbringa mer tid på rätt saker och ta bättre beslut. Vi vet att Sahlgrenska bland annat lyckats förbättra vården för sina patienter med samma budget som tidigare.

Hur kom det sig att ni började engagera er i frågan om digital transformation och digital analys just på hälso- och sjukvårdsområdet?

– Organisationer inom vårdsektorn måste fortlöpande hitta nya sätt att leda den digitala utvecklingen och förbättra service och vård, samtidigt som kostnaderna måste hållas nere. Utmaningen för hela vårdsektorn är att hitta flaskhalsar för

att motverka långa väntetider, eller undersöka leverantörs- och upphandlingskostnader för att se var besparingar kan göras.

analys för att bli effektivare och för att ta tillvara på de nya möjligheterna den digitala transformationen i samhället skapar.

– Dataanalys är den naturliga lösningen och genom samarbeten med några av Europas största sjukvårdsaktörer kan vi bidra till bättre insikt i patientdata så att de kan förbättra sitt arbete. Vi vill vara en aktör som förbättrar samhället och driver det framåt, och det är något som präglar allt vi gör. Därför är vårdsektorn intressant, men också offentlig sektor generellt.

Vad finns i övrigt att tillägga kring detta?

– Potentialen för många av Sveriges kommuner i att använda informationen på ett mer strategiskt plan är enorm. Vi upplever att arbetet fortfarande är i sin linda. När kommunerna börjar ta dessa initiativ på allvar och inser möjligheterna med visualiserad och analyserad information, då kommer landets kommuninvånare få enklare att hitta, förstå och analysera viktig information om offentliga tjänster som påverkar deras vardag. n

Vilka möjligheter ser ni ytterligare med detta och hur bedömer ni insikten om behovet av digitalisering i det offentliga Sverige?

– Dataanalys är bevisligen ett mycket effektivt hjälpmedel för att identifiera rätt prioriteringar och skapa åtgärdsprogram som förbättrar vården, och även om Sahlgrenska gjort ett fantastiskt bra arbete finns det många vårdaktörer, inte minst offentliga, som inte ens har börjat dra nytta av sina data i någon högre utsträckning. Informationen finns redan, det handlar bara om att börja förstå den så organisationen kan nyttja den i sitt dagliga arbete. Många offentliga verksamheter, inte bara sjukvården, skulle kunna använda data-

BO HÖGLANDER

Vi tryggar din verksamhet Svenska RCO Security erbjuder specialanpassade lösningar för alla typer av offentlig verksamhet. Med vårt passersystem R-CARD 5000 får ett bolag eller en kommun bland annat tillgång till samtliga möjligheter nedan.

1. PASSERKONTROLL Slipp obehörigt tillträde och ersätt kostsam och osäker nyckelhantering med kort eller taggar som enkelt kan spärras om de tappas bort. Bestäm också vem som ska ha tillträde till särskilda lokaler vid särskilda tidpunkter.

2. INBROTTSLARM OCH BRANDVARNING Med detta integrerat i passersystemet slipper du separata system vilket förenklar användning och installation. Du styr även automatiskt vilka dörrar som ska vara öppna/stängda vid brand och kan se alla larmhändelser i passersystemet.

4. PASSERKONTROLL OFFLINE Slipp kabeldragning och spara pengar med offline-läsare som integreras i passersystemet.

De går på batterier som håller i flera år och passar utmärkt för objekt med väldigt många dörrar eller dörrar på svårtillgängliga platser.

3

5

1

2

4

6

3. LOKALBOKNING Du kan smidigt och lätt koppla de kommunala bokningssystemen till RCO:s system vilket innebär att informationen om vem som ska ha tillträde till en lokal och under vilka tider automatiskt integreras i passersystemet.

5. ADMINISTRATION I RCO:s mjukvara M5 administreras allt kring passersystemet samt alla integrerade lösningar oavsett hur stort eller litet systemet är. Du får full kontroll på din anläggning med en programvara som är lättnavigerad och funktionsrik.

6. BOSTADSLÖSNINGAR Ett passersystem i en flerbostadsfastighet skapar i kombination med ett elektroniskt boknings- och informationssystem en tryggare och smidigare miljö för de boende och innebär besparingar både i form av pengar och energi.

ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

RCO Security AB | 08-546 560 00 | info@rco.se | www.rco.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

33

Sous vide som du vill ha det.

• Ny förbättrad kvalitet med godare smak och bättre konsistens • Enkelt och smidigt att laga till många • Inga onödiga tillsatser och endast svensk råvara

799726

747839

Sous vide Rostbiff, hel.

Sous vide Benfri kotlett, hel.

Pris: 116 kr/kg

Pris: 99 kr/kg.

OFFENTLIG IT

DIGITAL

TRANSFORMATION – så mycket mer än IT Digital transformation är på allas läppar. Digitaliseringen påverkar hela organisationen – från värderingar och vision till hur man arbetar internt och fram till mötet med kunden/medborgaren.

Det framhåller författarna till boken Att leda digital transformation, Joakim Jansson och Marie Andervin. Båda kommer att medverka på eFörvaltningsdagarna i oktober med sitt företag DigJourney. Marie Andervin, författare och rådgivare inom digital transformation, kommer då att delta i en namnkunnig panel som ska diskutera digitaliseringen och bl.a. varför svensk offentlig sektor halkar efter på området. I panelen finns bland andra Göran Persson, tidigare statsminister, Ann Hellenius, CIO Stockholms stad, och Ardalan Shekarabi, civilminister.

OFFENTLIGA AFFÄRER har haft ett spännande samtal med Marie Andervin och Joakim Jansson om de här brännheta frågorna.

Det talas plötsligt mycket om digital transformation nu.

Kan ni kort beskriva vad det innebär?

– Det handlar om alla de anpassningar som en organisation eller ett bolag gör till en ny digitaliserad värld. Det kan vara nya tjänster, intäktsmodeller att medarbetare kompetensutvecklas eller att införa en process för innovation – helt enkelt allt som man gör för att förbli konkurrenskraftig på en marknad. För en del är detta lättare, för andra en svårare process. Dessutom sker det på alla nivåer, individ, organisation, bransch och hela samhället.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Ni pekar ut några företag som ligger i framkant, bland dem finns ingen aktör i offentlig sektor, tvärtom sägs det finnas ett motstånd mot digitalisering och digital transformation. Hur skall vi få verklig fart på digitaliseringen av offentlig sektor?

–För det första så stöter alla organisationer som går in i förändringsprojekt alltid på motstånd. Det är samma mekanismer överallt och för att hantera detta handlar det om ledarskap. Hur ska det då gå till? Jo, exempelvis måste man skapa en vision som inte bara når ut utan också griper tag och når fram till medarbetare i organisationen. När förändringsviljan ökat och processen är igång så bör ledningen visa på vad som åstadkommits och

u

35

OFFENTLIG IT visa på effekter. Därutöver är det viktigt att ta bort hinder, till exempel incitamentssystem som kanske till och med motarbetar förändringen. Tänk belöning vid fredagsfikat: ofta är det traditionella grejer som premieras. Kanske ska vi börja belöna förändring och de som vågar förändra i stället?

– Sedan skulle vi vilja motsätta påståendet att offentlig sektor skulle vara så långt efter. Offentlig sektor är väldigt stor och precis som i privat sektor är den digitala mognaden väldigt spridd. Några aktörer ligger rätt långt framme, Skattemyndigheten, till exempel. De får också en enorm uppskattning från allmänhet och företag. Andra är på väg, som Försäkringskassan. Exakt vad som händer på insidan vet vi inte, men vi anar att det ser ut som i andra organisationer.

– Sedan kan det vara så att offentliga instanser som demokratiskt styrda organisationer är trögare, mer komplexa, men vi tror att det handlar om att få igång förändringsvilja och inte lägga ribban för högt. Att det skapas friktion är inte alltid av ondo och man får som sagt inte dra alla över en kam, det ser väldigt olika ut i den digitala mognadsprocessen. Vissa kommuner som Helsingborg och Karlstad ligger långt framme.

Berätta om era fem bästa tips på hur man undviker att bli akterseglad i den digitala transformationen.

1

Börja med förståelse för omvärlden och att skapa en gemensam bild av vad digitalisering innebär för er.

2 3

Se sanningen i vitögat och utgå från verkligheten.

Tänk på att digitaliseringen påverkar hela bolaget – från värderingar och vision till hur arbetet sker internt och fram till mötet med kunden.

4

Gör era medarbetare digitalt kompetenta. För att det skall ske krävs digital kunskap men också en arbetsmiljö som tillvaratar kunskapen.

5

Göm er inte bakom ett digitalt alibi (digital chef, CDO eller liknande). Digitalisering av en organisation är ett gemensamt ansvar! n BO HÖGLANDER

DI publicerade nyligen en undersökning från Ipsos som visade att fyra av tio svenska företag saknar en digital strategi. Mer än hälften, 53 procent, är dessutom tveksamma till om en sådan strategi behövs. Kommentar?

– Vissa branscher ligger av naturliga skäl före: telekom, IT, media och andra. Andra har inte haft samma behov; byggbranschen, jordbruket och gruvnäringen. Men detta förändras i snabb takt. Alla kommer nämligen att påverkas av den digitala transformationen och om två år kommer hela situationen att se helt annorlunda ut! Logistikmässigt händer jättemycket som följd av internet of things. Professionella bolag inser de nya möjligheterna och anpassar sig därefter.

Marie Andervin

DigJourney har globala ambitioner, säger ni i en DI-intervju i mars. Berätta mera!

– Detta är sagt litet med glimten i ögat… Vad vi menar är att den metodik som vi utvecklat med fördel kan appliceras globalt. En av anledningarna att vi skapade denna metodik var att vi när vi började pratades rätt mycket och gjordes en hel del men att det tänktes desto mindre. Vi gick igenom forskningsresultat, rapporter från stora konsultbolag, med mera, men hittade ingen bra metodik för förändringsarbete i den digitaliserade världen! Det är nämligen en oerhörd fördel att ha ett ramverk, en förklaringsmodell att hålla dig till i en sådan förändringsprocess. Annars blir man lätt beroende av trender och nycker och riskerar att kastas hit och dit utan att komma framåt. Just nu jobbar vi mycket med rådgivning och kompetensutveckling. På sikt hoppas vi få jobba allt mer med att stödja ledare genom digitala verktyg.

36

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

En bra affär helt enkelt Colligio har lång erfarenhet av offentliga upphandlingar och är en kompetent samarbetspartner i hela eller delar av upphandlingsprocessen. Vi är måna om att våra uppdragsgivare ska göra bra affärer på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt.

Vår lyhördhet och professionalitet är stor, och med vår samlade erfarenhet från upphandlingar av olika typ och omfattning, våra juridiska specialister och övriga resurser samt vår väl inarbetade och beprövade arbetsmodell finns alla förutsättningar för att göra en bra affär.

Vi är flexibla i vårt åtagande och kan agera projektledare för genomförande av hela upphandlingen eller vara delaktiga i processen som exempelvis rådgivare eller juridiskt stöd.

Utöver våra direkt upphandlingsrelaterade tjänster ställer vi all vår kunskap, erfarenhet och kompetens till förfogande i våra utbildningar för upphandlare några av de bästa och mest kompletta utbildningarna på marknaden.

Colligio erbjuder tjänster som • Upphandlingsstöd • Utbildning • Samordnad upphandling • Upphandlingsjuridiskt stöd Läs gärna mer om oss på colligio.se, eller ring så berättar vi mer.

Kontaktperson: Johan Lundvall, telefon 08-12047001 eller e-post johan.lundvall@colligio.se.

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2015 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

37

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

FALUN

|

GÖTEBORG

|

JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

Nu kan myndigheter och kommuner minska kostnader och erbjuda bättre service Allt fler vill läsa sin post i mobilen, på läsplattan och på datorn.

Att få sin post snabbt, säkert och miljövänligt och slippa en massa papper blir allt viktigare.

Nu kan myndigheter och kommuner skicka post digitalt till privatpersoner och företag på ett säkert sätt. Ni kan erbjuda bättre service, minska kostnader och spara resurser. Och mottagaren får sin post säkert och samlat i en digital brevlåda.

Hör av er så berättar vi om hur ni kommer igång med digital myndighetspost: anslut.minameddelanden@skatteverket.se

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skattverket. www.minameddelanden.se

!

Psst

Kom och träffa oss i Almedalen!

Vad är attraktiv digital post och hur får vi snabbt fler som skaffar digital brevlåda?

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson och Per Mosseby från SKL diskuterar frågan när Mina meddelanden medverkar under Almedalsveckan 4-6 juli. Vi ses!

OFFENTLIG IT

DIGITALISERINGEN HAR ENORM POTENTIAL ATT KAPA KOSTNADER I SKOLAN

S

veriges kommuner och landsting, SKL, har slagit fast att svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter fram till 2020. I april presenterade Skolverket en nationell digitaliseringsstrategi som ger goda förutsättningar att lyfta den svenska skolan både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Fredrik Pantze, nordenansvarig skola på Tieto, säger att skolan står inför en fantastiskt spännande och utmanande resa.

En så enkel sak som digitaliseringen av ansökningsformulär kan leda till stora tidsvinster på den enskilda skolan. När du dessutom multiplicerar detta med tiotusentals ansökningar runtom i landet ser du stora samhällsekonomiska vinster.

Lösningar finns alltså delvis, men hur används de?

- Digitaliseringen innehåller banbrytande möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar, säger Fredrik.

- Den stora utmaningen är att förändra verksamheten och sättet man jobbar för att bättre dra nytta av ett IT-stöd anpassat för användarna. Det spelar ingen roll hur många fantastiska tekniklösningar man tar in om ingen kan använda dem ordentligt.

Skolverket pekar bland annat på att skolans IT-satsningar spretar kvalitetsmässigt och är ojämnt fördelade över Sverige och understryker att alla har rätt till en likvärdig satsning. Man vill också ha mer skolanpassad och enklare teknik.

STORA SAMHÄLLSEKONOMISKA VINSTER I tillverknings- och tjänsteindustri skapar digitaliseringssatsningar enorma värdeförbättringar. Pantze anser att skolan har ännu så länge bara naggat möjligheterna i kanten.

- Det pågår en lovande teknisk utveckling på flera plan, men det finns redan fungerande portaler och andra IT-verktyg för skolor som kapar ledtider, förenklar administration och organisation, säger Pantze.

- Traditionellt sett har IT-system handlat mest om leverans och installation, men nu är den tekniska biten bara en bråkdel av det riktiga arbetet, säger Pantze.

NYCKEL TILL FRAMGÅNG En nyckel till framgång i digitaliseringsresan är ett närmare samarbete mellan skolor och IT-tjänsteleverantören och spridning av smarta lösningar.

- Vi leverantörer kan skapa bättre lösningar och skolor bli mer målinriktade mot ny teknik.

Digitaliseringen är ett långsiktigt projekt där vi måste arbeta nära varandra, säger Pantze. Samtidigt är målet högt ställt – att på fyra år bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Man ska inte underskatta svårigheterna att införa nya

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Fredrik Pantze rutiner och verktyg i stora organisationer, men i skolor märks idag en stark vilja till förändring. Koppla det till de bitvis goda förutsättningar Sverige har med tanke på utbyggnaden av bredband, spridningen av datorer, smartphones och andra digitala lösningar. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och vi har en grundläggande öppenhet och nyfikenhet mot ny teknik.

- Nu är det bara att kavla upp ärmarna, säger Pantze. n JOHAN RAPP

39

UPPHANDLING | i praktiken

Säkra lösningar för allt det du vill skydda.

Hur ser ditt behov av säkerhet ut? Vi hjälper dig hela vägen, från förstudie och projektering till installation, driftsättning, service och support. Som en ledande aktör inom lås och kompletta säkerhetslösningar levererar vi fysisk säkerhet som skyddar egendom och skapar trygghet för människor.

Med stark, lokal förankring och det stora företagets kapacitet hittar du oss nu över hela Skandinavien.

certego.se 40

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Regeringen står fast:

NYA EU-REGLER TILL ÅRSSKIFTET IMPLEMENTERINGEN AV DE NYA EU-DIREKTIVEN PÅ UPPHANDLINGSOMRÅDET I SVENSK RÄTT ÄR SOM BEKANT FÖRSENADE. EFTER ATT LAGRÅDET I RIKSDAGEN RIKTAT SVIDANDE KRITIK MOT REGERINGENS LIGGANDE FÖRSLAG RESTES FRÅGAN OM INFÖRLIVANDET FÖRSENAS YTTERLIGARE.

O

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågan direkt till regeringskansliet och civilminister Ardalan Shekarabi. Regeringens fortsatta linje är att den nya tidsgränsen gäller med ett ikraftträdande den 1 januari 2017.

Ardalan Shekarabis pressekreterare Peter Skeppström meddelar att det nu inte finns något som talar för ytterligare en försening. Under sommaren kommer propositionen att läggas fram. När det gäller den senareläggning av införlivandet av EU-direktivet som redan är ett faktum (från 18 april 2016 till 1 januari 2017, red:s anm.) så påpekar Peter Skeppström att samma sak hänt på flera områden, ”av samma goda skäl”.

Lagrådet har knappast skyndat på processen. Det tog hela åtta månader för de meriterade juristerna att granska lagförslaget och därefter konstatera att regleringen blir svåröverskådlig ”och därmed svår att tillämpa redan genom sin omfattning”.

Enligt Upphandlingsmyndigheten innebär förseningen att nuvarande lagar fortsätter att gälla efter den 18 april, men att tillämpningen och tolkningen av reglerna i vissa fall kommer att påverkas. Det handlar om lag om offentlig upphandling (LOU), lag om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), samt lag om upphandling av koncessioner (LUK). I förslaget till den nya LOU föreslås bland annat:

– Det är bättre att det blir rätt än att det blir hafsigt och slafsigt, tillägger Peter Skeppström.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

• att det införs bestämmelser om möjlig heten att beakta livscykelkostnader.

sering och konkurrenspräglad dialog.

• ett nytt förfarande, inrättande av

innovationspartnerskap, med syfte att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad • att det som huvudregel ska vara obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar.

• att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sig av följande tre grunder för utvärdering av anbud: bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris.

• att inköpscentraler ska få bedriva grossistverksamhet.

• ökade möjligheter att använda förhand lat förfarande med föregående annon

Lagrådet menade i sitt yttrande att regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt.

u 41

UPPHANDLING | Juridik att alla nu måste bli direkt effekt-experter är överdriven”, konstaterade juristerna.

De båda juristerna får nu visst medhåll av Upphandlingsmyndigheten.

– Konsekvenserna av förseningen får inte överdrivas. De allra flesta reglerna i LOU och LUF är oförändrade i de nya direktiven. Dessutom bör många av direktivens nyheter och ändringar inte påverka til�lämpningen och tolkningen av LOU och LUF under mellantiden, säger Anders Asplund, chefsjurist.

Civilminister Ardalan Shekarabi, med ansvar för frågor kring upphandlingslagstiftningen, håller fast vid att EU-direktiven ska vara införlivade i svensk rätt den 1 januari 2017.

”Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion. I lagarna finns omfattande regleringar av förfaranden och metoder som ligger varandra så nära att det kan ifrågasättas att de behövs vid sidan av varandra, särskilt som det under föredragningen har upplysts att somliga av dem knappast används.”

”Konsekvenserna av förseningen får inte överdrivas. De allra flesta reglerna i LOU och LUF är oförändrade i de nya direktiven.”

Till regeringens försvar kan möjligen noteras att Lagrådet konstaterade att bristerna finns redan på direktivnivå. Lagrådet tycker dock inte att detta är någon ursäkt för att låta oklarheter i direktiven finnas kvar i den svenska lagen: ”Direktiven uppvisar brister av olika slag.

Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig,

42

men som är oförnuftig. Det finns också bestämmelser som strider mot andra bestämmelser. Brister av nu angivna slag bör inte utan vidare godtas i den svenska lagstiftningen. I vissa fall kan man komma till rätta med bristen genom att den svenska versionen av en direktivbestämmelse tolkas med stöd av andra språkversioner av direktivet. I andra fall måste bestämmelser ges en rimlig innebörd efter vad som kan antas ha varit direktivförfattarnas avsikt.

Det bör nämligen – som Lagrådet alltså har framhållit i tidigare lagstiftningsärenden – inte komma i fråga att låta en oklarhet i direktivet stå kvar i den svenska lagen.”

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en vägledning för vad som gäller under mellantiden. En av de större förändringarna som man bör känna till redan nu är att det numera finns ett EU-direktiv om koncessioner, skriver myndigheten på sin webbplats. Stora delar av det direktivet bör enligt Upphandlingsmyndigheten följas redan under mellantiden. Vidare har uppdelningen i A- och B-tjänster tagits bort i EU-direktiven. Det innebär att vissa B-tjänster ska annonseras i den elektroniska databasen TED redan nu. Några av dessa tjänster ska dessutom följa de förfaranderegler som gäller för A-tjänster i dag.

REGERINGEN GÅR LÄNGRE På några områden tycks den svenska regeringen har dessutom gått längre än EU-direktiven och låtit utreda förslag om

DIREKT EFFEKT Men har inte direktiven direkt effekt rent rättsligt, även om en medlemsstat inte hunnit införliva dem i sina lagar? Den frågan tog två jurister, Mikael Engström, och Peter Riiga, båda verksamma inom upphandlingsrätt på Advokatfirman Cederquist, upp. Artikel har varit publicerad på OFFENTLIGA AFFÄRERs webbplats.

Engström och Riiga menade att förseningen skapar viss osäkerhet avseende vad som faktiskt kommer att gälla under ”interimsperioden”, dvs. tiden från den 18 april fram till dess att nya upphandlingslagar gäller i Sverige. ”Vi tror dock att oron över

Sue Arrowsmith

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

kollektivavtal för att sedan sätta gränser för lägsta lön. I dag finns det närmare 700 centrala kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Niklas Beckman som hävdar att det är arbetsmarknadens parter som har till uppgift att tolka kollektivavtalen, inte myndigheter/staten. Han menar också att myndigheterna saknar de nödvändiga kunskaperna för att kunna tolka avtalen rätt.

skärpta sociala krav. En lagrådsremiss rubricerad ”Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling” blev följden.

Kritiken lät inte vänta på sig. Niklas Beckman, arbetsrättsexpert, kritiserade förslaget om att upphandlande myndigheter föreslås få rätt att gå in och tolka parternas kollektivavtal. Det är ett direkt angrepp på den svenska modellen, menade han.

Niklas Beckman figurerar i Svenskt Näringslivs remissvar på utkast till lagrådsremiss där förslag finns att alla upphandlande myndigheter får rätt att tolka parternas

En annan synpunkt är att kraven på svenska anbudsgivare kommer att kunna ställas högre än kraven på utländska anbudsgivare. Detta kan leda till att svenska företag får svårare att konkurrera om uppdragen som i stället hamnar hos utländska aktörer.

VOLYMEN DOKUMENT ÖKAR På Upphandlingsdagarna i januari tidigare i år kom givetvis EU-direktiven och förslagen i dessa upp. Sue Arrowsmith, Professor of Public Procurement Law and Policy, University of Nottingham, och en av de främsta kännarna på området, skrädde inte orden.

– Varje gång EU-kommissionen säger att man ska förenkla regelverket så ökar volymen dokument, förklarade hon och visade med armar och händer hur stort det allra första dokumentet var, nästan en halvmeter papper!

Lagstiftningen tycks ”bara bli” och är inte alltid genomtänkt. Ett exempel är de två upphandlingsformerna Konkurrenspräglad dialog och Förhandlad upphandling, som i grunden är samma sak.

– Vi behöver verkliga förenklingar, inte skenbara, var Arrowsmiths budskap. Hon vill att alla olika direktiv ska sättas samman till ett enda, betydligt med transparent.

Hur transparent regeringens lagförslag blir återstår att se. n BO HÖGLANDER

Lagrådets yttrande kan läsas på följande webbadress: http://lagradet.se/yttranden/Nytt%20 regelverk%20om%20upphandling.pdf

KVALITETSKONST

på nätet

G A LLERI B E R GM AN GBK WEBBS I DA + W E B B S HO P

www.galleribergmankarlstad.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

43

NYHETER

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

44

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, Affärer 2 2016 www.offentligaaffarer.se textil Offentliga eller gummi.

Dessa kan| även kombineras med varandra i samma matta.

UPPHANDLING | i praktiken

OENIGHET OM DIREKTKÖP AV EL NYKÖPINGS KOMMUN SKA KÖPA ALL ELKRAFT DIREKT FRÅN DET EGNA BOLAGET NYKÖPINGS VATTENKRAFT AB. AFFÄREN RÄKNAS SOM LAGLIG AV JURISTER MEN BEGRÄNSAR FÖRSÄLJNINGEN AV EL TILL PRIVATA KUNDER.

D

et rapporterar SN.se (Södermanlands Nyheter). Till OFFENTLIGA AFFÄRER säger Mathias Sylvan, konsult i upphandlingsjuridik, att det finns två omständigheter som kan göra att kommunen har rätt att köpa från det egna bolaget.

Det första är att det handlar om en råvara som noteras och omsätts på en råvarumarknad, vilket är fallet med el. Det andra handlar om att uppfylla kontroll- och verksamhetskriterierna i LOU, vilket innebär att kommunen ska ha full kontroll över

bolaget samt att verksamheten i huvudsak bedrivs inom kommunen.

Den tänkta affären skapar politisk oenighet i Nyköping. Moderaterna och Liberalerna är klart emot affären, KD vill veta mer medan Centerpartiet är för direktköpet.

Axel Wevel (C ), gruppledare, menar att affären är ett bra sätt för kommunen att både få ett starkare bolag och ett bättre pris.

Moderaternas Anna af Sillén tycker att man ska upphandla i konkurrens på en fri marknad för att säkra en god affär. Hon litar i och för sig på försäkringarna om att affären är laglig, men tycker ändå att den hotar konkurrensneutraliteten och skapar en gräddfil för kommunens eget bolag.

Kommunen åberopar att bolaget helt kontrolleras av kommunen samt bedriver sin huvudsakliga verksamhet gentemot kommunen. Det kan innebära att bolaget får sälja el till allmänheten, dock i ringa

Mathias Sylvan omfattning. Nuvarande reglering säger tio procent, uppger Elin Rosén, jurist på Konkurrensverket, till tidningen. Mathias Sylvan, upphandlingskonsult, säger till sist till OFFENTLIGA AFFÄRER att enligt det nya EU-direktivet, som skulle varit infört i svensk lag 18 april 2016, anges 20 procent som måttstock, när det gäller andel försäljning till annan kund. n BO HÖGLANDER

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

45

UPPHANDLING | i praktiken

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL BLIR RÄTTSFALL VIMMERBY KOMMUNS BESLUT OM ATT STÄLLA KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL I OFFENTLIG UPPHANDLING BLIR FÖREMÅL FÖR RÄTTSLIG PRÖVNING.

Detta sedan lokala företagare begärt så kallad laglighetsprövning av beslutet. Det görs i det här fallet med bistånd av Företagarna och Konkurrenskommissionen med dess jurist Pär Cronhult.

Ulrica Dyrke, jurist och upphandlingsexpert på Företagarna. Foto: Företagarna.

Till OFFENTLIGA AFFÄRER säger Ulrica Dyrke, jurist och upphandlingsexpert på Företagarna att denna typ av krav kommer upp då och då och att det därför är viktigt att markera att det inte är förenligt med gällande lag att ställa sådana krav.

Tillsammans med Marcus Alsér, ordförande Företagarna i Vimmerby, och Christoffer Leiwnowitz, regionchef Företagarna Kalmar och Kronoberg, har hon skrivit ett inlägg i Länstidningen/ Vimmerby Tidning (LV). ”Ett krav på kollektivavtalsanslutning är inte förenligt med EU:s grundläggande principer om bland annat likabehandling och icke-diskriminering. Rättsläget är tydligt på denna punkt. De nya EU-direktiven inom upphandlingsområdet bedöms inte förändra rättsläget i denna fråga”, skriver de tre.

– Krav på kollektivavtal slår särskilt hårt mot små företag. Hela 60 procent av de små företagen i Sverige saknar kollektivavtal. De absolut flesta av dessa små företag är ändå seriösa i sin verksamhet och som arbetsgivare. De absolut flesta av dessa företag erbjuder schyssta arbetsvillkor för sina anställda, framhåller Ulrica Dyrke.

Genom att ställa krav på kollektivavtal krånglar man till det för de mindre företagen. Inköparna och upphandlarna kan plocka ut ett av flera hundra kollektivavtal då dessa skiljer sig åt sinsemellan.

– Förutsebarheten påverkas och det blir problematisk att hantera praktiskt för den enskilde företagaren som saknar kollektivavtal, menar Ulrica Dyrke.

46

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Två socialdemokrater ur majoriteten, Kenneth Björklund och Helen Nilsson, tycker dock att det är helt rätt att ställa krav på kollektivavtal och menar att rättsläget är på väg att förändras. De hänvisar till ett delbetänkande från en utredning (SOU 2015:78) där det talas om att det arbete som avses i en upphandling ska kunna ”utföras i enlighet med arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal”.

Fotnot: Vimmerby kommuns krav på kollektivavtal är formulerat i en upphandlingspolicy antagen av fullmäktige. Samma upphandlingspolicy sägs gälla i Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Oskarshamn och Västerviks kommuner. Dessa kommuner samverkar tillsammans med kommunalförbund och helägda bolag kring offentlig upphandling.

– Vi är övertygade om att när Sverige genomför detta så kommer Vimmerby kommuns beslut att vara helt i takt med gällande lagstiftning, slår de bägge socialdemokraterna fast (Dagens Vimmerby 27/1 2016). n

FAKTA Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som startades av Stiftelsen Den Nya Välfärden 1994. Expertgruppen utreder och bedömer anmälningar om att skattepengar använts på sådant sätt att konkurrensen snedvrids.

BO HÖGLANDER

Företagarna företräder cirka 70 000 företagare varav 22 000 genom anslutna branschförbund. Organisationen vill skapa bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige.

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

47

NYHETER

Erbjudande:

mmar och Nya chefsmedle entcheckar värvare får pres ller mellan värda 200:-. Gä 25 /4 och 27/5.

En modig ledare vågar be om råd.

Hör av dig till Chef Direkt.

Professionell rådgivning 9-17.

0771 360 600 Den som får andra att växa och bli starkare kan också behöva extra kraft ibland. Chef Direkt är vår professionella rådgivning för alla frågor som rör din roll och verklighet som ledare. Varje

vardag klockan 9-17 finns vi på plats med nya perspektiv och massor av erfarenhet för att tillsammans hjälpa dig lösa utmaningarna.

#visionchef 48

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

” VIKTIGT TA REDA PÅ VAD SOM HÄNT” Regeringen har i det dolda använt biståndspengar till kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd.

Det rapporterar DN och flera andra medier.

En stiftelse har fått miljoner kronor ur biståndsbudgeten, pengar som UD därefter använt till att betala restaurangbesök, hotell och flygbiljetter till 27 FN-ambassadörer vilka ska rösta om Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd.

Förutom flygbiljetter och vistelse i Sverige ordnades också en mottagning på Kungliga slottet med Kronprinsessan Victoria och prins Daniel närvarande. Bjudresan ägde rum i augusti 2015 och det uttalade syftet var att vid ett seminarium ta upp frågor om klimat och hållbarhet med FNambassadörerna.

I ett uttalande i Sveriges Radio förklarade företrädare för regeringen att FN-ambassadörerna kom från länder som är så fattiga att de själva inte kan bekosta en resa till Sverige. Även Helena Sundén, generalsekreterare vid Institutet mot Mutor (IMM), var intervjuad. OFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med henne och ställde några frågor.

Jag uppfattade det som att du välkomnar en granskning när du uttalade dig i Sveriges Radio tidigare. Stämmer det?

– Det är viktigt att ta reda på vad som hänt.

Transparensen är korruptionens största fiende och framkommer information om att frågor hanterats på ett sätt där information inte förmedlats är det naturligt att utreda ordentligt.

Bara risken att allmänheten kan uppfatta att något skett i syfte att påverka någons beslutsfattande är i sig illa nog och då är det viktigt att ta reda på och tala om vad som hänt.

Helena Sundén, generalsekreterare, Institutet mot mutor (IMM). Foto: IMM.

Om det är så att det uttalade syftet är att värva röster till Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd, är då flygbiljetterna, resorna, hotellövernattningarna, m.m., att betrakta som bestickning, eller försök därtill?

– Skulle det vara så att syftet med att bjuda in specifika parter vore att påverka dessa i deras tjänsteutövning är det tveksamt utifrån korruptionsaspekten. Huruvida det i ett specifikt fall rör sig om givande av muta (bestickning fasades ut ur lagen 2012) eller inte är en bedömning som görs av åklagarna på riksenheten mot korruption.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Vad kan/vill du i övrigt säga om detta?

– När det gäller aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som FNs globala mål för hållbar utveckling och Sveriges efterlevnad av dessa så är frågor om miljö och mänskliga rättigheter självklart viktiga, men vi får inte glömma att korruptionsaspekten är överordnad alla andra hållbarhetsfrågor på så sätt att om vi inte har koll på hur pengarna används så riskerar de att försvinna rakt ned i ett svart hål.. n

BO HÖGLANDER

49

UPPHANDLING | i praktiken

”

Olika synsätt på Mellantiden

Vi tycker att det är synd om direktiven ska tillämpas restriktivt under Mellantiden. Särskilt viktigt är att kunna ifrågasätta de tolkningar som svenska domstolar och tillsynsmyndigheten tidigare gjort av de grundläggande principerna.

M

edeltiden (ca 500 e.Kr till 1500 e.Kr) fick sitt namn av renässansmänniskorna, som ansåg sig ha återupptäckt antikens storhet.

Perioden mellan antiken och renässansen sågs som en mellantid, eller ”medeltid” enligt äldre översättning. I efterhand kan man däremot konstatera att medeltiden inte alls var mörk och händelselös utan tvärtom en tid av intensiv materiell och andlig utveckling.

Vi är nu i den av Upphandlingsmyndigheten, UHM, benämnda ”Mellantiden” (ca 18 april 2016 till 1 januari 2017). Det är alltså den tid som löper mellan den dag då de nya upphandlingsdirektiven skulle vara genomförda i svensk rätt till den dag då de faktiskt genomförts. Av namnet att döma kan man tro att det är en händelselös tid som väntar.

Erik Edström

Rättsläget under Mellantiden är ett minfält för oss upphandlande myndigheter. Vi kan göra fel genom att antingen ge direktiven för stort genomslag och därmed bryta mot LOU. Eller för litet och därmed bryta mot direkt eller indirekt tillämplig EU-rätt. De nya direktiven innehåller emellertid flera förbättringar för oss som upphandlar men också för leverantörerna. De vill vi i möjligaste mån ta tillvara.

Våra kunskaper om de EU-rättsliga rätts- och tolkningsprinciperna motsvarar inte fullt ut vår kännedom om upphandlingsrätten. Vi tog därför Jörgen Hettne, docent i EU-rätt vid Lunds Universitet, till hjälp. Han har gått igenom principerna om direkt och indirekt effekt och vilka tolkningsmetoder som myndigheter och domstolar ska använda vid en avvägning mellan EU-rätt och befintlig nationell lagstiftning. Utlåtandet publiceras på SKL Kommentus hemsida och innehåller en matnyttig genomgång av tidigare EU-praxis om direkt effekt av bestämmelser i just upphandlingsdirektiv och en bedömning om centrala bestämmelser i nya LOU-direktivet ska eller kan tillämpas.

Samtidigt kom UHM:s dokument ”Nyheterna i den kommande lagstiftningen – och hur hanterar vi mellantiden?” En jämförelse av dokumenten är intressant. Hettnes utpräglade EU-perspektiv medför att de upphandlande myndigheterna och domstolarna både kan och ska tillämpa direktiven i betydligt större utsträckning än vad UHM rekommenderar.

50

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Ett exempel kan illustrera: Artikel 47.3 b anger att det är til�låtet att göra väsentliga förändringar av förfrågningsunderlagen om tidsfristen att lämna anbud samtidigt förlängs. Detta utgör en avsevärd förenkling för upphandlande myndigheter jämfört med den stränga praxis som hittills gäller i Sverige. Väsentliga förändringar anses enligt gällande praxis alltid strida mot principerna om öppenhet och likabehandling. Mer anpassade underlag innebär dock bättre upphandlingar och klokare användning av offentliga medel.

UHM rekommenderar – å ena sidan – att upphandlande myndigheter under mellantiden inte tillämpar bestämmelsen. Anledningen är att det enligt LOU inte finns någon uttrycklig möjlighet att göra väsentliga ändringar av förfrågningsunderlaget utan att avbryta upphandlingen och annonsera den på nytt. Det är enligt UHM tveksamt om bestämmelsen kan tolkas in i dagens lagstiftning. Den kan inte heller ha direkt effekt.

Hettne menar – å andra sidan – att bestämmelsen syftar till att säkerställa att leverantörer har tillräckligt med tid för att utarbeta väl underbyggda anbud. Han anser att den bör kunna tillämpas

genom både direktivkonform tolkning och direkt effekt, dvs. även om det strider mot svensk praxis.

Vi tycker att det är synd om direktiven ska tillämpas restriktivt under Mellantiden. Särskilt viktigt är att kunna ifrågasätta de tolkningar som svenska domstolar och tillsynsmyndigheten tidigare gjort av de grundläggande principerna. Om något tillåtet enligt de nya direktiven är det rimligen förenligt med principerna, vid tillämpning av den gamla lagstiftningen. Principerna är ju samma i direktiven.

Givetvis ska man vara ödmjuk inför svårigheterna för upphandlande myndigheter att fatta beslut baserade på ännu inte genomförda direktiv. Vi hoppas emellertid att så många upphandlande myndigheter som möjligt – samt även domstolar och tillsynsmyndigheten – delar SKL Kommentus uppfattning att Mellantiden inte bara är en tid av skyldigheter utan även möjligheter till bättre upphandlingar och en bättre offentlig affär. Då kan också Mellantiden bli en tid av positiv utveckling. n

Erik Edström

Offentliga chefer har

drivkraft och vill utvecklas.

Vi är med på vägen.

Offentligt ledarskap har en riktig utmaning när vardagens behov av omedelbara insatser står i vägen för visionerna. Vi hjälper till med metodik och processledning i det hållbara strategiarbetet och när verksamheten ska utvecklas i vardagen. Med kompetensutveckling, ledarstöd och kraftfulla verktyg kompletterar vi det goda ni redan har.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer • 2 2016 Copenhagen • Malmo • Stockholm • London Hong Kong • www.mannaz.se

51

UPPHANDLING | i praktiken

POSTEN – var god dröj!

Som ett brev på posten Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle Målet har varit att utforma regler som säkerställer att det finns en samhällsomfattande posttjänst över hela landet som tillhandahålls till rimliga priser, utan statsstöd. Kraven på den postoperatör som utsetts att tillhandahålla posttjänsten ska vara proportionerliga samtidigt som de ska svara mot användarnas framtida behov.

SOU 2016:27 utgivare Näringsdepartementet pris 297:– exkl. moms

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna Bland förslagen: arbetsgivare ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift om 25 procent av arbetstagarnas sjukpenning från och med dag 91, personer med utsatt situation på arbetsmarknaden ska undantas från arbetsgivarens kostnadsansvar, arbetsgivaravgifterna sänks så att arbetsgivarkollektivet kompenseras för de ökade kostnader som den rörliga sjukförsäkringsavgiften medför – så att reformen i princip blir kostnadsneutral.

Ds 2016:8 utgivare Socialdepartementet pris 212:– exkl. moms

En trygg dricksvattenförsörjning

En ändamålsenlig kommunal redovisning Gör en översyn av KRL (Kommunal redovisningslag).

Utredningen lämnar förslag till en helt ny kommunal bokföring och redovisning.

SOU 2016:24 utgivare Finansdepartementet pris 474:– exkl. moms

Slutbetänkande från Dricksvattenutredningen.

SOU 2016:32 utgivare Näringsdepartementet prel.pris 553:– exkl. moms

För beställning besök www.wolterskluwer.se Tel. 08-598 191 90 · Orderfax 08-598 191 91 kundservice@wolterskluwer.se · www.wolterskluwer.se

52

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Mindre stress med Scarf-modellen Är status viktigast för dig eller är det viktigare med goda kollegor?

I scarf-modellen finns fem olika faktorer som försätter vår hjärna i hot- eller belöningsläge. Ta reda på vilken som är viktigast för dig och må bättre.

När vi känner oss hotade hamnar vår hjärna i stressläge. Vi får tunnelseende, blir stressade och mår dåligt. Olika varianter av att fly eller kämpa dyker upp. Vi kan bli sura på våra kollegor, börja skälla på chefen eller förhala saker för att protestera. Men vi har alla olika triggerpunkter, olika saker hotar oss. Coachen David Rock har tagit fram Scarfmodellen tillsammans med hjärnforskare för att vi ska förstå varandra och oss själva bättre.

Den används främst för grupper och i ledarskapsträning, men fungerar även för individer.

Då sätts hjärnan i hotläge. Om status är viktigt behöver du ha lite koll på dig själv. Du kanske fortsätter diskutera ibland bara för att vinna och du kan bli uttråkad om du inte får tillräckliga utmaningar. Du behöver komma ihåg att bara vara. Du motiveras av tävling och behöver ha det i ditt liv. Se till att få tillräckliga utmaningar och positiv feedback.

Vi påverkas av alla fem faktorer i modellen, men de olika delarna är mer eller mindre viktiga för oss och berör oss därför olika starkt. Genom att ta reda på vilka delar som är viktiga för dig kan du hantera det sociala samspelet bättre och bli mindre stressad.

När du vet vad som försätter din hjärna i hot- eller belöningsläge kan du styra dig själv till mer lugn och trygghet.

Certainty/Förutsägbarhet:

Status:

Status handlar inte bara om du är chef eller inte eller vilken nivå din lön har. I modellen står det för hur du är i förhållande till andra, alltså din ställning i gruppen.

Om status är din viktigaste drivkraft är du ofta tävlingsinriktad och gillar att vinna.

Det kan handla både om att göra karriär, sälja mest, ha den snyggaste inredningen eller laga den godaste maten. Du vill vara bäst. Din status kan hotas av allt från att bli degraderad på jobbet, att inte få uppskattning för ditt jobb eller bara genom att någon ger dig råd eller instruktioner.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

Har du en person på ditt jobb som behöver status så ge den lite extra uppskattning så håller den sig lugn och harmonisk. Fördelen med att ha en person på jobbet som gillar status är att resultaten ofta uppnås.

Du gillar trygghet. Din hjärna vill gå enkla vägar och tycker därför om allt som är välbekant. Så fort något är nytt eller okänt så går varningssignaler till hjärnan och du blir stressad. Du tycker inte om alla förändringar och ogillar allt nytt som ständigt sker. Du kan uppfattas som en bromskloss, fast du egentligen bara vill vara på den säkra sidan. Är förutsägbarhet en stark drivkraft för dig, vill du gärna planera i förväg och gillar inte förändringar i sista minuten. Se till att få så mycket säkerhet du kan, men undvik inte att göra nya saker bara för att du inte känner till dem. Ställ gärna frågor så att andras förväntningar blir tydliga för dig.

Har du en person som behöver säkerhet i din grupp så kom ihåg att ge så mycket information som det bara går, även om du inte tycker att det är viktigt att ni byter kaffesort eller fruktleverantör. Allt som stör ordningen kan irriterade den som vill att allt ska vara förutsägbart. Fördelen med en sådan person är att information verkligen kommer fram. De flesta människor blir också stressade av sådant som är oförutsägbart, så denna person gör så att fler bir lugna, eftersom de för fram information.

u 53

Autonomi/Självständighet:

Du fick säkert höra redan som barn att du ofta sa att du kan själv.

Du och din hjärna mår bra när du kan påverka din situation. Alltför mycket detaljstyrning från andra blir till ett hot eftersom den ger mer maktlöshet och minskad valfrihet. Är denna drivkraft din starkaste vill du bestämma och styra. Ibland kan du säga nej, bara för att det inte var ditt förslag. Du kan behöva träna dig i att lyssna på andra, så de får vara med och bestämma ibland. Du behöver hitta sätt att öka dina val i de situationer när din självständighet är hotad. Det kan finnas delar du kan bestämma över eller påverka.

Med en sådan här i din grupp behöver du delegera utan att detaljstyra.

Fördelen med den här typen är att den ofta är självgående.

Relationer:

Fairness/Rättvisa:

Hjärnan vill ha rättvisa, men du vill ha det lite mer än andra. Den som har detta som sin starkaste drivkraft klarar av att förlora men hatar fusk. Du vill att alla ska bidra lika mycket, både på jobbet, hemma och i samhället. Det är du som blir sur om någon inte gör sitt jobb, utan maskar på bekostnad av andra. Du ogillar om någon för särskilda favörer på jobbet eller blir chefens favorit. En del kan tycka att du är jobbig, medan andra uppskattar ditt sätt att se till allas bästa.

Du kanske alltid försvarar andra, även om det ibland kan vara bäst att bara låta saker och ting vara. Även i relationer kan du ibland kräva så mycket rättvisa att du inte riktigt ger plats till att bara bry dig om andra.

För att minska känslor av hot behöver du bli involverad så att du vet bakgrunden till andras beslut och handlingar, och kan få en chans att säga din mening. Du kan må bra av att engagera dig politiskt eller i samhällsfrågor.

Har du en sådan i din grupp så se till att den personen blir involverad i viktiga beslut. Alla, i princip vill ha rättvisa och denna individ för mycket gott för att alla ska trivas och känna sig väl behandlade. (CC)

Maria Gerlofson

Att tillhöra och vara trygg i en grupp och ha goda relationer är livsviktigt för oss. Utfrysning och ensamhet utlöser starka stressreaktioner i hjärnan. Är detta din starkaste drivkraft så har du koll på andra och anstränger dig i sociala sammanhang. Du vet alla kollegors födelsedagar, familjemedlemmar och intressen. Du älskar att fika och gå ut på after work med kollegorna. Gärna åka iväg på konferens med alla också.

Alla relationer är viktiga för dig. Ibland kan du förvänta dig mer av andra än de kan ge och bli stött om andra inte är lika socialt intresserade som du. För att minska varningssignalerna till hjärnan bör du se till att möta andra människor ofta. Ha kontakt med släkt och vänner, gå med i klubbar eller föreningar, jobba ideellt med andra och gör så mycket du kan för att ha regelbundna sociala kontakter.

Fördelen med en den här personen i gruppen är att den ser till att ni tar er tid till umgänge och småprat, allt sådant som ökar trivseln och gemenskapen i gruppen. Även om en del kan tycka det är jobbigt, så vinner ni på att vara lite sociala ibland. Har du en sådan här person i din grupp kan du göra den lycklig genom att be dem ordna sociala aktiviteter för gruppen.

54

Om Maria Gerlofson:

Jag är specialiserad på ledarskap, personli g utveckling och psykosocial arbetsmiljö och har arbetat inom det området både som skribent, coach och konsult i många år. Tidigare arbeten som journalist, textredigerar e och redaktör, i dagspress, facktidningar och magasin. Che fredaktör i åtta år för tidningen PS! om psykologi och personlig utveckling. Jobbar även med stresshantering, ledarutveckling och coachning. Som skribent är jag noga, snab b och tydlig. Lätt att samarbeta med, flexibel och lyhörd.

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Om jag säger kommunal IT-infrastruktur – vad händer i dig då?

Har du gammal teknik som slukar resurser? Känner du ibland osäkerhet och otillräcklighet när det handlar om molntjänster? I så fall finns det hjälp att få. Vi hjälper dig att hitta en trygg och driftsäker lösning som ger dig den kapacitet du behöver – utan kostsam teknik som snart är gammal. Boka in oss för en analys av din IT-situation. Ett första steg mot sinnesfrid.

Läs mer på cygate.se

#prataomIT

LANDET

RUNT

Nybildat råd ska stärka minoritetsgruppernas inflytande

Frivilliga krafter hyllades av kommunalråd Många föreningar och privatpersoner engagerar sig för flyktingar. Ett 50-tal kom till kvällen på Nordkalotten.

Örnsköldsviks kommun har inrättat ett minoritetsråd med mål att skapa ökad delaktighet i frågor som berör de nationella minoritetsgrupperna. Rådet ska bidra till att synliggöra och tillgodose de nationella minoriteternas behov, stärka minoriteternas lagstadgade rättigheter samt rätten till inflytande i frågor som berör respektive grupp.

– Det känns bra att vi nu har etablerat ett forum för långsiktigt utbyte. Minoritetsrådet blir en viktig kanal och kontaktväg som kommer att ge oss ökad kunskap och på ett helt annat sätt föra upp minoritetgruppernas frågor på agendan, säger Per Nylén, kommunalråd och ordförande för minoritetsrådet.

– Vi är otroligt tacksamma för allt arbete ni gjort! Kommunalrådet Yvonne Stålnacke öser beröm över alla frivilliga som under hösten ställde upp för flyktingar.

Minoritetsrådet har, i likhet med pensionärsrådet och tillgänglighetsrådet, en samrådande funktion. Angelägna frågor för rådet kan exempelvis komma att handla om barnomsorg, utbildning, kulturverksamhet, äldreomsorg, information och kommunikation. Andra uppgifter kan gälla medverkan i utbildningar, att fungera som remissinstans eller medverka som referenspersoner i projekt som berör nationella minoriteter.

Kommunen hade på torsdagskvällen bjudit in föreningar och enskilda som engagerar sig för flyktingar. Ett 50-tal personer kom till träffen som hölls på Nordkalotten. Efter mingel och förtäring blev det tal och information.

Minoritetsrådet består av tre representanter från kommunstyrelsen och fyra representanter vardera för de nationella minoritetsgrupperna. Som nationella minoriteter i Sverige räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

– Det är en trygghet för oss politiker att veta att när det blir kris finns det många goda krafter, sade Yvonne Stålnacke i sitt tacktal.

Till det första mötet var samer och sverigefinnar inbjudna men kommunens ambition är att etablera kontakt med övriga nationella minoriteters intresseföreningar för att även de ska få representation i kommunens minoritetsråd.

Minoritetsrådet kommer att ha ett till två sammanträden per år. Däremellan ska öppna samråd för respektive nationell minoritet arrangeras en gång per år.

– Luleåborna har visat att de har mycket stora hjärtan, menade Margareta Bladfors Eriksson, socialnämndens ordförande.

Representanter från arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen informerade om vad kommunen gör i dagsläget.

Bland annat har tio nya klasser inrättats på kort tid i gymnasieskolan. Det blir också en särskild sommarskola under sex veckor för nyanlända ungdomar.

Fortsatt engagemang behövs Föreningars och privatpersoners engagemang behövs även i det fortsatta integrationsarbetet. Det handlar till exempel om familjehem för de yngsta, frivilliga språktränare och hjälp till fritidssysselsättning.

Kvällen avslutades med filmen Trevligt folk som handlar om hur Borlänge fick ett somaliskt landslag i bandy.

Örnsköldsviks kommuns minoritetsråd. Foto: P-O Sedin.

Ett skolbibliotek i världsklass För andra året i rad prisas Hulebäcksgymnasiets skolbibliotek av fackförbundet DIK. Alla barn som går i svensk skola har enligt lag rätt till ett skolbibliotek. För att lyfta fram positiva exempel, där man aktivt arbetar med skolbiblioteken som en viktig och integrerad lärresurs - som är något mer än bara ett rum med böcker i - tar DIK varje år fram en lista på skolbibliotek som håller absolut högsta klass.

Malin Holgerson är gymnasiebibliotekarie på Hulebäck, tillsammans med Erik Jonsson och Karolina Hanberger: –Vi är jätteglada att få det i år igen, och att vårt integrerade arbetssätt uppmärksammas. Vi är den mesta tiden i klassrummen där vi är med och utformar uppgifter tillsammans med lärarna och jobbar för elevernas måluppfyllelse, säger Malin Holgerson.

Erik Jonsson, Malin Holgerson och Karolina Hanberger är gymnasiebibliotekarier på Hulebäck.

Juryns motivering: ”Exemplariskt!”

Totalt är det 18 skolbibliotek runt om i Sverige som DIK menar håller ”världsklass”. Juryns motivering till varför Hulebäcks skolbibliotek är så bra: ”Juryn ser ett bibliotek med en tydlig målsättning att öka medvetenheten om elevens eget lärande och om lärandet som en process. Exemplariskt!”

56

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Regional bredbandskoordinator i Värmland Jönköpings kommun är länets bästa friluftskommun och hamnar på sjunde plats bland landets 237 kommuner i årets undersökning ”Sveriges friluftskommun”.

Sedan 2010 gör Naturvårdsverket, Sveriges Kultur- och Fritidschefers förening och Svenskt Friluftsliv en undersökning hur kommunerna arbetar med friluftsliv. Årets resultat har precis redovisats och visar att Jönköpings kommun är bäst i länet samt hamnar på en sjundeplacering i riket totalt. Sveriges bästa friluftskommun 2016 är Örnsköldsvik, som även förra året låg på topp.

Undersökningen bestod av poängsättning inom tre områden samt en möjlighet att fritt berätta hur kommunen arbetar för att främja ett tätortsnära enkelt friluftsliv och hur kommunen arbetar för att friluftslivet ska bidra till attraktivitet och värdeskapande i kommunen. Följande områden ingick i undersökningen: • Planer för friluftsliv • Information och samarbete • Aktiviteter inom friluftsliv Örnsköldsvik är ensam om att nå maximala 32 poäng men Jönköping är inte långt efter med sina 30,5 poäng, samma nivå som förra året.

Jönköping på topp 2020 Jönköpings kommun siktar högt och vill klättra på rankinglistan. Redan för ett år sedan togs beslut om att ta höjd och att bli årets friluftskommun inom en snar framtid. Kultur- och fritidnämnden vill satsa ett par extra miljoner årligen för att nå detta mål.

Vår ambition är att senast 2020 vara på första plats på Naturvårdsverkets friluftslivslista, helst tidigare. Vi har mycket goda förutsättningar till ett aktivt friluftsliv med en fantastisk natur och bra friluftslivsutbud. Det gör kommunen attraktiv att besöka, leva, verka och bo i. Friluftslivet är dessutom viktigt för folkhälsan och medborgares miljöengagemang, samt en arena för integration och jämställdhet, säger säger Karin Semberg, kultur- och fritidsdirektör i Jönköpings kommun.

Det känns roligt att få bekräftat att vi är på rätt väg men vi behöver lägga in en växel till för att nå målet, att bli Sveriges friluftskommun. Vi behöver få loss ekonomiska medel för att utveckla friluftslivet. Vi kan göra mycket, för väldigt många, för en rimlig peng. Friluftsliv är en kostnadseffektiv insats för att skapa jämlik hälsa och har potential att nå alla medborgare, oavsett kön, ålder, etnicitet och fysiska förutsättningar, menar Lisa Bergström som är friluftsstrateg i kommunen.

Satsningar framöver Vad är det då som saknas, vilka insatser behöver kommunen göra för att nå toppen? Det är framför allt inom tre områden där vi ser möjligheter att förbättra: • Uppföljning/utvärdering i vilken utsträckning skolorna bedriver friluftsaktiviteter • Naturturism som strategisk fråga bör bli tydligare i styrdokument • Ett kommunalt naturrum bör inrättas Vi behöver också bli bättre på att tillgängliggöra natur för personer med funktionsnedsättningar.

Här undertecknas löften till medborgarna Lokalpolisområde Eslöv och Eslövs kommun har signerat en överenskommelse om medborgarlöften till Eslövs medborgare. Bland annat ger parterna ett löfte om att genomföra två riktade trafikinsatser med inriktning oskyddade trafikanter i centrala Eslöv under året.

– Genom medborgarlöftena kan vi tillsammans utföra insatser som direkt riktar sig till medborgarna och deras upplevda trygghet. Medborgarlöftena är framtagna med hänsyn till den årliga trygghetsmätningen men också genom dialogmöten med medborgarna kring hur de upplever sin vardag i Eslöv, konstaterar Anna-Karin Boije, lokalpolisområdeschef i Eslöv, Höör och Hörby.

Trafiksituationen bekymrar medborgare Bakgrunden till det nu signerade dokumentet med medborgarlöften är den nationella trygghetsmätning som både 2013 och 2015 genomfördes i Eslöv.

Båda undersökningarna visar att invånarna i Eslövs kommun i stort upplever sin närmiljö som trygg.

Dock inte när det kommer till trafiksituationen i centrala Eslöv där medborgarna istället upplever en stor otrygghet. Detta har också framkommit i de medborgardialoger som polisen hade under 2015 med Eslövs invånare.

– Många är bekymrade över trafiksäkerheten i centrala Eslöv och detta tar vi nu på största allvar. Vi kommer att lägga fokus på beteende och oskyddade trafikanter, förklarar Anna-Karin Boije.

Positivt att vi gör detta tillsammans Medborgarlöftena är en del i polisens och kommunens målsättning att aktivt verka för att öka tryggheten i kommunen.

– Detta är sätt att öka medborgarnas inflytande och känna att både polisen och Eslövs kommun bryr sig om de lokala problemen. Jag är väldigt positiv till att vi gör detta tillsammans, det är bara så vi kan nå riktigt bra resultat, säger Johan Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Eslöv.

Fler gemensamma löften till medborgarna Ytterligare löften finns med i den överenskommelse som polisen och kommunen nu har skrivit under. Bland annat lovar parterna också att genomföra två gemensamma trygghetsvandringar i Eslövs kommun med representanter från polis, kommun och andra berörda. Syftet är att identifiera platser som upplevs som otrygga samt föreslå åtgärder för att minska otryggheten på dessa platser. Dessutom ska polis och kommun genomföra gemensamma medborgardialoger, minst två, för att ta tillvara medborgarnas kunskap, erfarenheter, upplevelser och idéer till förbättring, gällande den lokala problembilden i Eslövs kommun. Uppföljning av medborgarlöftet kommer att ske kvartalsvis. En sammanfattning/ utvärdering ska göras innan årsskiftet 2016/2017.

Anna-Karin Boije och Johan Andersson undertecknar sina löften till medborgarna. Foto: Carin Svensson-Krüger

Befolkningen ökar i Flen Flens kommun har under många år dragits med en negativ befolkningsutveckling. Men de senaste åren ser det ut att ha vänt - och förra året var inget undantag. Befolkningsmängden ökade med 200 personer mellan 2014 och 2015.

Det senaste tre åren har Flens kommuns invånarantal stigit. 16 440 personer var under 2015 folkbokförda i kommunen. Motsvarande siffra året innan, 2014, var 16 242. Sedan 2012 har befolkningen sakta men säkert ökat.

Befolkningsökningen gäller på samtliga orter utom Vadsbro och Hälleforsnäs, vars befolkning minskar jämfört med året tidigare.

– Det vi tittar på när vi tar fram befolkningsutvecklingssiffrorna är hur många som är folkbokförda i kommunen. Siffrorna gäller alltså inte för nyanlända som bor på asylboenden, säger Tomas Bonér, planeringssekreterare på Flens kommun.

Den högsta befolkningssiffran för Flens kommun var 1969 då invånarantalet var 18 469.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2016

57

NYHETER

MÅLTIDSTJÄNSTER TILL MILITÄRER FÖR EN MILJARD Försvarets materielverk, FMV, och Samhall har tecknat ett fyraårigt avtal om Service Management. Fazer Food Services är leverantör av måltidstjänster och partner till Samhall.

Totalt värde på avtalet uppgår till cirka en miljard kronor.

D

Det är därmed Sveriges största måltidskontrakt och ett historiskt avtal för Fazer Food Services. Leveranserna påbörjas i februari 2017 och anbudsvärdet för Fazer Food Services är cirka 250 miljoner kronor per år.

– Avtalet gäller i fyra år och sedan är det ny upphandling som gäller, förklarar Louise Ekman, kommunikationschef på Fazer, när OFFENTLIGA AFFÄRER ringer upp och frågar om det finns någon förlängningsoption i avtalet.

FMV levererar utrustning och försvarsmateriel till det svenska försvaret och Fazer Food Services kommer därmed att stå för måltidstjänsterna till större delen av Sveriges militärer. Avtalen omfattar 34 orter och cirka 60 enheter i södra, västra och mellersta Sverige.”Vi är oerhört stolta över att få ansvara för måltiderna till merparten av Sveriges militärer och försvar. Näringsrik och god mat spelar en viktig roll här och därför känns det extra spännande att vi har fått detta förtroende. Vi ser fram emot att få vara med och stärka vårt försvar och att fördjupa vårt samarbete med Samhall”, säger Morgan Chris-

HAN FICK ALMEGAS ANBUDSPRIS Mats Westin, Stockholms stad, har tilldelats Anbudspriset ”för att han genom enträget och omsorgsfullt arbete säkerställer fungerande avtal inom området tekniska konsulttjänster”.

Så löd motiveringen till företagsorganisationen Almegas anbudspris som nyligen delades ut i samband med en upphandlingsdag i Stockholm.

Priset premierar den upphandlare eller avtalsförvaltare som genom kommunikation engagerat sig och vidgat sin syn till att omfatta mer än bara den upphandlande myndighetens behov. Juryn består av representanter från anbudsgivarsidan, alltså leverantörerna. Det är alltså anbudsgivarnas pris till upphandlaren, förkortat Anbudspriset. Nyckeln till en lyckad upphandlingsprocess är bra kommunikation mellan upphandlaren och leverantörer, heter det på Almegas webbplats.

Juryn menar att Mats Westins styrka är att han alltid vill utveckla samarbetet mellan beställaren och leverantören. Hans utgångspunkt är bland annat att olika tekniska kompetenser måste upphandlas på olika sätt för att få en långsiktig och fungerande leverans. Mats Westins sätt att arbeta med upphandlingar har lett till att Stockholms stad har fungerande och bra avtal för konsulttjänster, heter det på Almegas hemsida.n

toffersson, kommersiell direktör på Fazer Food Services Sverige.

Jonas Rieck, affärsområdesdirektör på Samhall, tycker att det känns ”väldigt roligt att få förtroendet att serva det svenska försvaret.” Avtalet innebär inte bara att Samhall stärker sin position som en av landets främsta serviceleverantörer, utan också att hundratals personer får möjlighet att gå från utanförskap till arbetsgemenskap. n

BO HÖGLANDER

Vill du nå ut till hela den offentliga sektorn?

Du kanske söker ny personal eller egna nya utmaningar?

Offentliga Affärer är den perfekta kanalen för dig att nå ut till kommun, stat, landsting och offentligt ägda bolag.

För mer information kontakta Louise Andersson på Offentliga Affärer:

0700-311 288 louise.andersson@offentligaaffarer.se

BO HÖGLANDER

58

Offentliga Affärer 2 2016 | www.offentligaaffarer.se

Bra affärer behöver

Upphandling

Avtalshantering

Beställning

Avancerade men lättanvända upphandlingsfunktioner. Dina medarbetare i organisationen kan direktupphandla själva via ett enkelt användargränssnitt.

Administrera avtalen och publicera till organisationer, roller eller personer så att ditt avtal visas för rätt person och att beställningar sker som avtalat.

Organisationens egen orderportal där alla själva kan skapa beställningar utan behov av utbildning. Förkontering och attest direkt på inköpsordern.

Läs om Kommers moduler på www.primona.se Kontakta oss idag för att boka en presentation

08- 612 34 53 info@primona.se www.primona.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Gﾃ傍EBORG

posttidning