Offentliga Affärer nr 2, 2021

För att kunskap är källan till goda affärer

NUM M ER 2 Ju n i 2 0 2 1

Dyrt att inte

upphandla busstrafik VARNING FÖR

OSKYDDADE

VIDEOMÖTEN I OMSORGEN

Årets

Trygghets-

skapare

Janina Sabra

ARBETS-

MARKNADEN

GYNNAR NORMEN

EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL

Frankofilen som värnar hållbara försörjningskedjor

Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

SVERIGES STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR KOMMUNIKATÖRER

ANMÄL DIG NU! www.publikom.se

2021

27-28 oktober Nackastrandsmässan

PROFILEN Eva-Lotta Löwstedt Lundell Hon förknippas med strategiskt inköpsarbete, leverantörsdialog och kategoristyrning. På fritiden klappar hjärtat extra för Frankrike där familjen köpte hus i Pyrenéerna för några år sedan...

9 | nyhet - Företag slösar alldeles för mycket energi på strategier som inte leder någonstans eller skapar värde för bolaget. Dessutom kan många projekt skapa mer förvirring än tydlighet.

Företag måste sluta älta och planera i evighet.

10 | offentlig IT Digitaliseringen handlar om att hitta balansen mellan nytta och risk – och det är en politisk fråga, inte juridisk.

Det menar Patrik Sundström, digitaliseringschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

12 | upphandling Att inte upphandla busstrafiken kan bli flera hundra miljoner kronor dyrare under den tid som kontraktet löper. Det framhåller Anna Grönlund, bransch-chef Sveriges bussföretag.

6

14 | debatt Vithet gynnas på arbetsmarknaden, det ökar chanserna att få komma vidare till ett intervjutillfälle. Det framhåller Verenice Bengtsson, jurist med fokus på mänskliga rättigheter.

21 | energi

22

28 STATENS INKÖPSCENTRAL 10 ÅR – Den statliga inköpssamordningen har kommit hem och landat tryggt i sin roll i den offentliga förvaltningen. Det menar Anna Clara Törnvall Wittgren, chef för Statens inköpscentral på Kammarkollegiet, Sveriges äldsta myndighet.

Läs mer på sidan 24.

Ett fördubblat elbehov de två närmaste decennierna. Det är enligt energibranschen ett sannolikt scenario för svensk del. Dock är det oklart om ytterligare kärnkraft behövs för att klara den kraftiga ökningen.

26 | säkerhet Tonen var allvarlig och bakgrunden mörk, men debatterna blev konstruktiva och framåtsyftande. Det var känslan när Trygg & Säker 2020 äntligen kunde gå av stapeln – digitalt.

r oda affäre ällan till g nskap är k För att ku

Juni 2021 N UMM ER 2

s År etets-

Dyrt att inte

Tryggh

upphandla busstrafik

ska par e

Janina Sabra

SAR BETDEN

VAR NIN G FÖR OSK YDD ADEN VID EOM ÖTE

MAR KNA

GY NN AR

NO RM EN

I OMS ORG EN

ND ELorL TE DT LUings kedj EV A- LO TT AvärnLÖarWS håll bara förs örjn Fran kofi len som

Upphandlin

ni | E-förvalt g | Juridik

skap ng | Ledar

t | Hållbarhe

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Örjan Persson orjan.persson@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Kenni Ramsell Michael Rosenlind Jan Terje Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

Pandemin lider mot sitt slut, men vad har vi lärt oss inför framtiden?

I januari 2020 var det inte många, om någon som kunnat ana att det svenska samhället tillsammans världens alla länder skulle drabbas av en sällan skådad pandemi, knappast heller hur den skulle komma att drabba samhället, medborgarna och våra dagliga liv.

I februari och mars 2020 var de flesta av oss medvetna om covid-19 som begrepp och att vi skulle gå in i en period som påverkade oss på ett sätt de flesta av oss inte upplevt tidigare. Men kunde vi anat, varit förberedda på att det även i maj 2021 skulle finnas restriktioner för samling av människor, att vi inte skulle kunna sitta fler än fyra vid bordet på en restaurang och att tiotusentals avlidit till följd av eller indirekt till följd av pandemin?

Omöjligt att vara förberedda, eller?

Som medborgare och människa har i alla fall jag svårt att tro det, de flesta av oss fick upp hoppet för ett avslut på pandemin redan sommaren 2020, när detta inte infriades hoppades de flesta på årsskiftet 2021. I skrivande stund vet vi att inte ens sommaren 2021 kommer bli riktigt som den en gång varit, även om vi nu äntligen ser ljuset till följd av vaccinet som tagits fram i rekordfart när världens länder arbetade tillsammans med läkemedelsindustri och forskning på ett aldrig tidigare skådat vis. ”Det nya normala” utlovas nu av FHM och regeringen att infinna sig i september 2021, därmed har vi nitton hela månader av isolering, hemarbete,

restriktioner och digitala möten som står oss ända upp i halsen att se tillbaka på. Hur har det påverkat oss, vårt samhälle och våra samhällsfunktioner?

Kunde vi varit mer förberedda? Fanns verkligen nödvändig utrustning, kunskap och kompetens när katastrofen drabbade samhället?

Ja, frågorna inför framtiden i bakvattnet av är många, regeringen och de ansvariga myndigheternas agerande kommer sannolikt att granskas med lupp, och med rätta. Utan att blicka tillbaka, utvärdera och förbättra oss på de punkter vi varit svaga kommer vi att stå precis lika handfallna nästa gång en större katastrof drabbar samhället.

Analys och diskussion är nödvändig Tidningen Offentliga Affärer medverkar vid och arrangerar under hösten ett stort antal konferenser och mötesplatser där detta tvunget blir en del av innehållet.

Mötesplats Offentliga Affärer är ett exempel, hur skall exvis de som ansvarar för inköp och upphandlingar tillsammans med leverantörer till samhällsviktiga funktioner i framtiden kunna säkerställa att materialfunktionalitet finns på plats i händelse av kris eller katastrof? Publikom – mötesplatsen för landets offentliga kommunikatörer är en annan. Hur agerar vi kommunikativt vid en större kris som pandemin i framtiden? Samordnad kommunikation? Mycket har under pandemin prövats, men allt har inte fungerat lika väl.

Hårt drabbade själva Vi på tidningen och framförallt våra mötesplatser har drabbats hårt av restriktionerna kopplade till pandemin. Vi ser gärna att pandemistöden granskas ordentligt för de föll ut väldigt ojämnt och okunnigheten hos de som beredde och beslutade om såväl stödens omfattning som tilldelning var nära nog total.

Om vi tänker till och diskuterar tillsammans borde vi som samhälle kunna göra detta ännu bättre nästa gång något allvarligt inträffar. Vi hoppas kunna bidra med åtminstone platser och medier för denna diskussion.

Välkomna att delta i diskussionerna!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Stödtelefon för yrkesverksamma 08-527 44 290 För kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Linjen är öppen helgfria vardagar kl. 09.00–15.00 www.cve.se • info@cve.se www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

5

g

PROFILEN

” VI

H A R G ÅT T F R Å N AT T VA R A UPPHANDLINGSP R O F F S T I L L AT T JOBBA ÄNNU MER Ö V E R G R I PA N D E O C H L Å N G S I K T I G T. ”

6

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

PROFILEN

Frankofilen som värnar

hållbara försörjningskedjor Hon förknippas med strategiskt inköpsarbete, leverantörsdialog och kategoristyrning. På fritiden klappar hjärtat extra för Frankrike där familjen köpte hus i Pyrenéerna för några år sedan.

– Det baskiska köket är en höjdare, försäkrar Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd på Adda som fram tills nyligen hette SKL Kommentus och som driver en av Sveriges största inköpscentraler och en väletablerad konsultverksamhet.

[Text: Bo Höglander]

Det nya namnet Adda ska associera till syftet med hela verksamheten: att addera värde och nytta till inköpscentralens kunder i offentlig sektor, förklarar Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med henne via Zoom en majdag då våren verkligen gjorde skäl för namnet.

Vi pratar först om intresset för Frankrike.

Eva-Lotta hade franska som inriktning när hon läste till civilekonom. Hon har förblivit frankofil sedan dess och om somrarna rattar familjen bilen genom Europa ner till södra Frankrike där man umgås med grannar och njuter av baskisk och fransk kultur och av kulinariska upplevelser.

I Upphandlarsverige är Eva-Lotta bland annat känd som engagerad SOI-ordförande och som ivrig förespråkare för ett mer systematiskt och strategiskt försörjningsarbete i offentlig sektor.

Att arbeta strategiskt med inköp har blivit en av dina käpphästar där du framstår som drivande och en av experterna i Upphandlarsverige.

Hur tycker du att du lyckats – dels i din egen organisation och dels i det offentliga Sverige i övrigt – med att får gehör för detta?

– På Adda tar vi hela tiden kliv framåt tycker jag. Sedan ett antal år arbetar inköpscentralen kategoristyrt och har en nära dialog med kunder och leverantörer. Det är en bra metod för att göra hållbara affärer och säkra försörjningen i en organisation långsiktigt. Det är så mycket mer än offentlig upphandling och kräver strategiska beslut högt upp i organisationen. Jag har pratat om min försörjningsstrategiska modell i fyra steg sedan jag började på Kommentus. På Adda byggde vi vidare på den och tog fram en försörjningsstrategisk process i olika steg – I en politiskt styrd organisation som kommun och region måste man börja med att klargöra vilka resurser man behöver för att klara sitt uppdrag. Vad ska vi göra själva och vad ska vi köpa in? Om vi är som Nacka kommun där mycket läggs ut på privata aktörer behöver man rigga en viss typ av inköpsstruktur, men om vi gör som Borlänge kommun där egen regi sköter det mesta så får ju det helt andra konsekvenser för vilka inköp som görs – och därmed hur man behöver arbeta med sina upphandlingar.

– För oss är det viktigt att kunna matcha varje kunds behov utifrån det ”kategoriträd” som deras agerande genererar. Därför har vi en tydlig dialog med våra kunder kring detta.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

Spendanalys – det brukar du också prata mycket om.

– Ja, det handlar om att få koll på sina inköpsmönster, dvs vad man köper, av vem och hur mycket. Det inleder oftast kategoristyrningsarbetet. När jag träffar höga chefer i olika sammanhang; kommundirektörer, skolledare, HR-chefer m m och frågar jag alltid om de kan lista sina tio största leverantörer inom sitt ansvarsområde. Påfallande ofta får jag svepande svar och gissningar, vilket är ett reellt problem. Det är först när man vet och har koll som man kan agera proaktivt i stället för reaktivt. Det är inte fel att veta hur beroende man är av det privata näringslivet, inte minst för att förbättra försörjningsberedskapen…

SOI har i många år påtalat vikten av att ge upphandlarna och inköparna en mer strategisk position i de offentliga organisationerna. Hur tycker du att denna strävan lyckats hittills?

– Det har hänt otroligt mycket! De som jobbar med försörjning och därmed offentlig upphandling och inköpsfrågor har fått helt nya plattformar. Vi har gått från att vara upphandlingsproffs till att jobba ännu mer övergripande och långsiktigt. Uppdragen har breddats successivt. Pandemin har hjälp oss på traven där vi verkligen insett vikten av att ha koll på sina försörjningsflöden….

Om jag får sia så tror jag att man i framtiden kommer att vilja stärka kontrollen ännu mer och få till en bättre försörjningsberedskap.

Kompetenser inom logistik och internationell handel kommer att bli viktigt även för offentlig sektors inköpsprofessioner. Men även informationssäkerhet.

– Men förutsättningar för att arbeta systematiskt och långsiktigt med inköp varierar fortfarande mycket över landet, inte mint mellan kommuner. Beroende på hur viktig man betraktar frågan så sker tilldelning av resurser till försörjning, inköp och upphandling väldigt ojämnt och det kan vara svårt att vara proaktiv.

g 7

PROFILEN

Hur tacklar Adda problematiken kring lagring av data i molnet mot bakgrund av bl.a. hantering av personuppgifter?

– Molntjänster spelar en viktig roll för kommuner och regioner och vi arbetar nära vår ägare SKR och systerbolaget Inera för att hitta en konstruktiv väg framåt. Vi kan inte förändra rättsläget och det är viktigt att användningen sker på ett så säkert sätt som möjligt. Vår strategi är därför att öka möjligheterna för kommuner och regioner att fullgöra sina skyldigheter enligt dataskyddslagstiftningen. Vi vill minska riskerna för SKRs medlemmar vilket inkluderar att medborgarna ska känna sig trygga med var och hur deras personuppgifter behandlas. I strategin ingår därför att bredda leverantörsbasen och öka antalet strategiska samarbetspartners.

Nyligen beslöt ni att utesluta en leverantör i två aktuella upphandlingar inom trygghetslarm och trygghetsskapande teknik, samt beslut om att inte teckna nya volymavtal med Microsoft. Hur kaxiga vågar ni vara?

– För oss handlar det inte om att våga vara kaxiga eller inte utan att ta ansvar för det uppdrag vi har på Adda och att agera i enlighet med det. Det gäller oavsett vem vi har på andra sidan bordet och vilka beslut det gäller att fatta.

Självklart föregås de ställningstagande vi gör av analyser och överväganden, så även i dessa fall.

Vi känner oss trygga med besluten och kan stå för dem, även om vi självklart är medvetna om att de kan skapa en del bekymmer. Men jag hoppas att både våra kunder och leverantörer uppfattar att vi är professionella i vårt agerande och att vi gör det vi förväntas göra.

Har du någon kommentar kring de krav på mer hållbara inköp som framfördes nyligen av företrädare för ett antal organisationer, bland annat facken?

– Frågan spänner över ett stort område och är svår att besvara kortfattat, man jag vill ändå hävda att Adda har kommit väldigt långt med

8

att arbeta systematiskt med hållbarhet i ett brett perspektiv. Det innebär att vi arbetar hårt för att våra ramavtal och dynamiska inköpssystem bidrar till att upphandlande myndigheter kan möta målen i Agenda 2030 och de nationella miljömålen.

– Vi utvecklar våra avtal hela tiden så att vi kan erbjuda ett attraktivt sortiment av produkter och tjänster med en hög nivå av hållbarhet, anpassat till ett framtida cirkulärt samhälle.

Cirkulära möbelflöden är ett sådant exempel.

– Vi analyserar och ställer krav utifrån alla relevanta hållbarhetsaspekter, parallellt med uppföljning av de krav vi ställer. Det sker genom egenrapportering, dokumentgranskning, enkäter och intervjuer, mätningar och analyser, leverantörsmöten, kontorsrevisioner, fabriksrevisioner och platsbesök. Våra kunder ska kunna räkna med att hållbarhetsarbetet ligger högt på agendan och se att de investeringar vi gör inom området ger resultat även för dem. n

P E R S O N L I G T: Namn: Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

Jobbar med: vd på Adda Inköpscentral (tidigare SKL Kommentus). Ålder: 55.

Familj: man och tre barn, ett barnbarn.

Utbildning: civilekonom.

Bakgrund: Bördig från Småland.

Jobbat på Statskontoret, inköpschef på SVT:s och VD på deras (SVT/SR/UR) servicebolag i 10 år. Tidigare ordförande i SOI (Sveriges Offentliga Inköpare).

Intressen: Trädgård och tennis, teater och konst. Huset i franska Pyrenéerna.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

NYHET

Kundnöjdhet viktigare än strategier – Företag slösar alldeles för mycket energi på strategier som inte leder någonstans eller skapar värde för bolaget.

Dessutom kan många projekt skapa mer förvirring än tydlighet. Företag måste sluta älta och planera i evighet.

[Text: Bo Höglander]

Det menar Sophie Hedestad, Kommunikationschef på Netigate, som tycker att företagen måste förenkla och våga testa sig fram för att ”få ut saker genom dörren”. Hon anser att ledningsgrupper endast ska fokusera på två saker: medarbetarnöjdhet och kundnöjdhet.

– Om företaget kan enas om detta har man besparat medarbetare och kunder mycket huvudvärk, menar Sophie Hedestad.

OFFENTLIGA AFFÄRER har bett henne svara på några kompletterande frågor.

Genomförd undersökning Netigate, genomförde en undersökning där man ställde frågor till 70 personer som jobbar med Customer Experience (CX / kundupplevelsen). ”Vi ville förstå deras inställning till kundupplevelsen under 2021 och framöver.

Vi frågade om utmaningar just nu och planer inför framtiden. Syftet med rapporten är att ge personer som jobbar med Customer Experience insikt om hur andra företag jobbar.”, heter det i företagets rapport.

Kundservice är ett centralt fokusområde i många företags kundstrategier. 57 procent av respondenterna betonade att förbättrad kundservice kommer vara huvudfokus i deras plan för kundupplevelsen 2021. Även produktförbättringar, personifiering, utbildning av anställda och ökad varumärkesmedvetenhet kommer vara i fokus.

webinars kring ”kundnöjdhet”, rekordbesök på hemsidan som letar efter innehåll på temat kundnöjdhet, fler förfrågningar som vill veta hur Netigate kan hjälpa till att skapa fler lojala kunder. Jag tror även pandemin har gett ämnet en skjuts. Företag vill digitalisera sig och automatisera många processer som tidigare hanterats manuellt.

Du säger i uttalandet i rapporten att ”företag spenderar alldeles för mycket energi på strategier som inte leder någonstans eller skapar värde för bolaget”. Går det att kombinera strategier med strävan efter hög kundnöjdhet?

– Flexibelt arbete. Digitalisering. En enorm mängd data. Global konkurrens. I en tid då snabba tekniska förändringar sker måste företag förändra och förenkla sina strategier. Chefer och medarbetare drunknar i alla projekt som lanseras internt på företag. Nu handlar det om

Betydelsen ökar Medan knappt hälften av de tillfrågade säger att deras budget för kundupplevelsen kommer att förbli densamma säger 43 procent att den kommer att öka. Det innebär att betydelsen av kundupplevelsen ökar under 2021 och framåt.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Sophie Hedestad, Kommunikationschef på Netigate, med anledning av den nya rapporten.

Upplever ni att insikten om vikten av kundnöjdhet i företagen ökar eller minskar?

– Ökar, utan tvekan. Vi ser det på många olika sätt just nu: rekordmånga som sajnar upp på

www.of www.offentligaaf fentligaaffarer.se farer.se || OOffffeennttlliiggaa AAffffäärreerr 22 220021 21

Sophie Hedestad, marknadschef på Netigate.

Foto: Netigate

att välja och prioritera de projekt som verkligen gör skillnad, projekt som ”förflyttar nålen”.

– Det finns egentligen två krafter som leder till framgång för företag: nöjda medarbetare och nöjda kunder. Om du når framgång kommer dina kunder vara villiga att betala mer och oftare för tjänsterna du erbjuder och medarbetarens vilja att sälja tjänsterna kommer att öka.

Medarbetarengagemang och kundlojalitet går hand i hand.

– Med det sagt, det går att kombinera strategier med strävan efter hög kundnöjdhet men det gäller att välja några få projekt, ro dem i hamn, innan man sjösätter fler projekt.

Ett problem som många företag upplever idag är att få in kundupplevelsen i företagskulturen och arbeta som en enda organisation mot målen kring detta, framgår det i rapporten. Hur inleder man ett arbete kring detta, enligt er?

– Kunden är allt för dig och dina kollegors överlevnad. Utan kunder, inga affärer och därmed inget företag. Detta måste alla medarbetare förstå. Varje medarbetare måste förstå hur de och deras avdelning stöttar kundresan. Även om man arbetar på till exempel ekonomiavdelningen och inte pratar direkt med kunderna så är det den avdelningen som skickar fakturorna. Hur kan till exempel ekonomiavdelningen förbättra upplevelsen med fakturorna till kunderna?

– Ledare på företaget har ett enormt ansvar att skapa en kundcentrerad företagskultur. Man kan applicera kundfokus i olika möten, workshops, konferenser eller i sina värdeord.

– Varje företag bör dessutom arbeta med att samla in feedback från kunder genom hela kundresan. Till exempel bör företag skicka en undersökning i samband med starten av ett samarbete (uppstartsenkät), en årlig undersökning, om du förlorar en kund, Net Promoter Score-enkät, om du lanserat en ny produkt, om du har haft ett evenemang, och så vidare.

– Insikterna från undersökningarna presenteras med fördel av VD:n för alla i företaget.

Därefter kan avdelningarna anordna workshops för att diskutera hur just deras team kan bidra till bättre kundnöjdhet. Det är otroligt viktigt att samla in feedback och agera på insikterna.

Det är kunderna som avgör om du gör ett bättre jobb eller inte, avslutar Sophie Hedestad. n

99

OFFENTLIG

IT

Digitalisering i balans mellan nytta och risk Digitaliseringen handlar om att hitta balansen mellan nytta och risk – och det är en politisk fråga, inte juridisk. Det menar Patrik Sundström, digitaliseringschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

agera nu för att lösa det, skrev Patrik Sundström i debattartikeln.

erbjuda. De som arbetar med detta i näringslivet håller ett högt tempo. Näringslivet har ofta bättre förutsättningar att ligga i framkant, både vad gäller funktionalitet och skyddsåtgärder.

– Jag vill understryka att det kommunala och regionala välfärdsuppdraget är unikt och komplext. Digitaliseringen är global och erbjuder med sin oändliga skalbarhet och fullständiga gränslöshet, stora möjligheter att utveckla välfärden. Vi vill hitta sätt att dra nytta av det, samtidigt som vi säkrar skyddet för svenskarnas personuppgifter.

Vissa anser att Sverige bör ha en egen molntjänst (statlig eller privat) för att undvika problematiken kring att myndigheter i USA enligt amerikansk lag har rätt att begära ut data och personuppgifter från alla amerikanska molntjänster. Har du och/eller SKR någon uppfattning i den frågan?

– Först och främst, det kan finnas skäl för staten att för sin del ha den typen av statlig intern molntjänst för de statliga myndigheterna – det kan finnas fördelar med det. Men i kommunerna och regionerna, som har ett bredare välfärdsuppdrag och ett behov av ett digitalt utvecklingssprång, ser vi att det kan finnas risker och nackdelar med en statligt ledd lösning.

– En potentiell sådan risk är att vi delvis går miste om några av de saker som marknaden idag kan bidra med på ett väldigt bra sätt. Jag tänker bland annat på storskaligheten och bredden i det funktionella utbudet som marknaden kan

Tror du att regeringens mål om att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter ännu kan uppnås?

– Jag tror absolut att målet kan nås, men Sverige har tappat mark jämfört med andra länder, så det kommer inte av sig självt – vi behöver kraftsamla i hela den offentliga sektorn. Därför är det viktigt att regeringen tar tag i molnfrågan.

Det handlar också om investeringar, standarder, öppna gränssnitt och ett mer resurseffektivt utbyte inom offentlig sektor. Vi ska kroka arm så att digitaliseringen av offentlig sektor kan nå sin fulla potential. Vi gör nu ett gemensamt arbete för att se hur vi kan skapa samsyn.

– SKR och regeringen tecknade i slutet av förra året en gemensam avsiktsförklaring om att stärka det gemensamma ledarskapet kring digitalisering och e-infrastruktur. Arbetet berör även ansvarsfrågor och kommer förhoppningsvis att manifesteras i en gemensam handlingsplan. Det blir en viktig pusselbit. Vi arbetar intensivt med frågorna – till hösten ser vi mer konkreta resultat, avslutar Patrik Sundström. n

[Text: Bo Höglander]

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med honom per telefon. På frågan om det blir nödvändigt att tumma på den personliga integriteten för att snabba på digitaliseringen, så svarar Patrik Sundström att frågeställningen kring säkerheten och skyddet av personuppgifter i högsta grad finns med i regeringens och SKR:s gemensamma arbete kring digitaliseringen.

Fördjupad dialog – Om Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering så behöver vi även vara bäst på att hantera dess risker. Ett högt förtroende är en förutsättning för att vi ska nå målet. Därför behövs en fördjupad dialog om balansen mellan behovet av skydd för den personliga integriteten å ena sidan och nyttan av att rädda liv i sjukvården eller rusta våra barn för livet å andra sidan.

Nyligen publicerades en debattartikel signerad Patrik Sundström i Dagens Industri (5 maj 2021). Rubriken var Dödläget kring molnet hindrar välfärdens utveckling.

– Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att både förbättra och effektivisera svensk välfärd.

Men det juridiska dödläget kring molntjänster utgör ett betydande hinder. Regeringen måste

10

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

KÄNNER DU IGEN ORDEN I BILDEN? DÅ KAN VI VARA RÄTT PARTNER

SaaS

Frontend C++

Digitalisering Virtualisering

Vi hjälper offentliga verksamheter med deras applikationer och IT-miljöer Kontakta digitalisering@iteration.se

Dyrt att inte upph Att inte upphandla busstrafiken kan bli flera hundra gängliga arbetsmarknadsregioner och minskad trängsel i våra städer bli verklighet. miljoner kronor dyrare under den tid som kontraktet löper. Det framhåller Anna Grönlund, bransch-chef Mest för pengarna – För att nå målen behöver den som är bäst Sveriges bussföretag. skickad utföra uppdraget. Det avgörs när alla [Text: Bo Höglander]

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till henne.

Var är det som man vill återgå till ”forna tiders ordning” där den regionala kollektivtrafiken körs av regionerna själva?

– Västmanland är det enda län/region i Sverige som aldrig konkurrensutsatt sin egen regi- trafik, man har fortsatt köra i egen regi. De enstaka röster som argumenterar för slopad upphandling av kollektivtrafik menar att det skulle ge regionala politiker större rådrum att agera i lägen likt Coronapandemin. Och därmed ge kostnadsbesparingar. Vi menar att det är tvärt om, vilket E&Y-rapporten och tidigare forskning och analyser visar.

20 miljoner dyrare – E&Y:s rapport ”Kostnadsjämförelse Örebro stadsbusstrafik” visar att det för 2020 blir drygt 20 miljoner dyrare för Örebros skattebetalare med trafik i egen regi jämfört med om trafiken hade handlats upp. Det är en ökning som om 12

den inte stoppas kan bli över 200 miljoner sett över 10 år, vilket är den normala avtalsperioden för busstrafik.

– Kollektivtrafiksektorn behöver ta vara på alla goda krafter, spjutspetskompetens och innovation hos privata entreprenörer, liksom engagemang och beslutskraft hos regionala beslutsfattare. Då kan man utveckla framtidens kollektivtrafik och se till att få valuta för varje krona. Pandemin har ju medfört att biljettintäkter rasat och den svenska kollektivtrafiken som helhet blöder.

Flexibel mobilitet – Nu behöver vi en kollektivtrafik som möter ändrade resmönster och krav på flexibel mobilitet i spåren av krisen. En kollektivtrafik som fortsätter att leda omställningen mot en fossilfri fordonsflotta. Redan nu kör svenska bussar på över 85 procent förnyelsebara drivmedel. Vi ser elbussar introduceras i hela landet i snabb takt.

Genom att främja konkurrens och innovation och utveckla samarbetet mellan trafikföretag och offentliga beställare kan mål om minskad klimatpåverkan från transportsektorn, till-

trafikföretag som vill driva trafik kan ge anbud och presentera sin lösning efter de underlag som regionen beslutat för busstrafik. Då får vi mest kollektivtrafik för pengarna och regionens invånare garanteras att deras skattepengar nyttjas på bästa sätt.

– Svensk Kollektivtrafik bedömer, i rapporten ”Mer kollektivtrafik och samhällsnytta för pengarna”, att en övergång till att bedriva trafik i egen regi har låg potential vad gäller att minska kostnaderna eller effektivisera verksamheten. Den statliga myndigheten Transportstyrelsen slog i sin rapport ”Transportmarknaden i siffror 2017” fast att ”För att åstadkomma en så välfungerande trafik som möjligt är det viktigt att pengar och insatser satsas där de ger största möjliga nytta.”

– Myndigheten konstaterar också i samma rapport att den samlade kunskapen pekar i riktning mot att upphandling är mer kostnadseffektivt än att bedriva trafik i egen regi.

Hur långt har Örebro kommit i sina planer på att själva ta över trafiken?

– Stadsbusstrafiken i Örebro körs sedan 2019 av Svealandstrafiken, det bolag som numera ägs gemensamt av Region Västmanland och Region Örebro. Andra regioner har också låtit

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

UPPHANDLING

handla busstrafik utreda frågan under senare år men kommit till motsatta beslut, till exempel Trafiknämnden Region Kronoberg. Där lät man 2018 utreda konsekvenser av att överta den idag upphandlade busstrafiken i Växjö i egen regi istället för att låta den ingå i regionens underlag för upphandling 2023. Efter utredning beslöt man att fortsätta upphandla Växjös busstrafik.

Hur många kommuner och regioner (och vilka) äger själva trafikföretag som konkurrerar på ”marknaden”?

– Idag körs endast Västmanlands län samt stadsbusstrafik i Örebro, Luleå, Skellefteå och Uppsala i offentlig/egen regi.

Anna Grönlund Foto: Lena Engstrand

– När den svenska marknaden för allmän kollektivtrafik öppnades för konkurrens 1989 valde de flesta landsting – dagens regioner – att konkurrensutsätta kollektivtrafik man tidigare drivit i egen regi. Det är en ordning som etablerades i Sverige från slutet av 80-talet och som kommit att bilda modell också för EU:s kollektivtrafikförordning som idag styr formerna för hur kollektivtrafik ska organiseras inom hela EU.

Får gärna äga – Vi vill från Sveriges Bussföretag vara tydliga – att regioner och kommuner äger trafikföretag är inget vi har synpunkter på. Tvärtom, att låta dessa företag delta på marknadsmässiga villkor i en offentlig upphandling om regionens, eller del av regionens, busstrafik ger direkt kvitto på hur väl det egna trafikföretaget sköts och hur det står sig i jämförelse med bolag som hela tiden tvingas vässa sin kompetens i konkurrens.

För skattebetalarna i den aktuella regionen är ett sådant förfarande självklart positivt. Man får direkt svar på hur väl de egna skattepengarna förvaltas i driften av det offentliga bolaget jämfört med kommersiellt drivna företag.

Skadligt att direktilldela – Att däremot direkttilldela trafik, det vill säga att ge det egna bolaget rätt att köra utan föregående upphandling och genomlysning av verksamheten, menar vi är direkt skadligt. Bolaget ges då som inte möjlighet att vässa sin förmåga

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

i öppna jämförelser. Regionens skattebetalare riskerar att betala för mycket för sin kollektivtrafik, jämfört med invånare i andra regioner som genomför offentliga upphandlingar av sin busstrafik.

– För andra trafikföretag, exempelvis lokal verksamma företag som också är viktiga för att säkra en regional och lokal transportinfrastruktur för föreningar, företag och idrottslag, kan beslut om direkttilldelad egen-regi innebära att man inte överlever. Om dessa företag får svårt att bedriva verksamhet kan det leda till att beställningstrafik med buss för föreningar och lokalt näringsliv försvinner. n

Bakgrund/fakta: Den regionala kollektivtrafiken i Sverige är till allra största delen subventionerad av kommuner och landsting. Totalkostnaden för den upphandlade kollektivtrafiken år 2019 var drygt 59,7 miljarder kr. Cirka 10 procent upphandlas varje år. Buss är det dominerande trans¬portslaget i den offentligt subventionerade kollektivtrafiken. Enligt myndigheten Trafikanalys rapport bedrivs över 90 procent av landets linjebusstrafik som offentligt upphandlad busstrafik.

13

DEBATT

Arbetsmarknaden gynnar normen Vithet gynnas på arbetsmarknaden, det ökar chanserna Malmö Rotaryklubb – Det blev naturligt att engagera mig ideellt i att få komma vidare till ett intervjutillfälle. Det framhål- olika sammanhang, och genom Malmö Rotaryler Verenice Bengtsson, jurist med fokus på mänskliga klubbs nätverk fick jag min första chans på arbetsmarknaden. Sedan dess har jag jobbat rättigheter. och engagerat mig i olika plattformar för att [Text: Bo Höglander]

Hon refererar till studien Do Some Countries Discriminate More Than Others? från Northwestern University i Chicago. Den sägs visa att den största fördelen med att vara en vit arbetssökande, vid det första stadiet i rekryteringsprocessen, fanns i Frankrike, med 83 procents fördelaktighet och därefter i Sverige med 65 procents fördelaktighet.

Verenice Bengtsson, som är jurist med fokus på mänskliga rättigheter, lyfte frågan i ett debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet den 22 april 2021.

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat henne och fått skriftliga svar.

Du är jurist med fokus på mänskliga rättigheter. Vill du berätta litet om ditt engagemang och hur du kommit fram till dina ställningstaganden?

– Mitt intresse för mänskliga rättigheter började redan när jag var sex år gammal. Jag föddes i Costa Rica men växte upp i Honduras. Enligt officiella siffror, försvann 184 personer i Honduras i slutet av 1970-talet och under 1980-talet som en följd av militärdiktaturen och auktoritära regeringar. Jag kommer ihåg vår dialog vid frukostbordet där min mamma läste tidningen och berättade om människorättsaktivister samt politiska motståndare som försvann. Trots sanningskommissioner och internationella domar mot staten ställdes aldrig de ansvariga inför rätta och än idag vet vi inte var dessa 184 personer befinner sig eller om de över huvud taget är vid liv.

14

Pluggat i USA och Taiwan – När jag tittar tillbaka, tänker jag ofta att straf�friheten och ojämlikheten i samhället påverkade mitt val att studera juridik. Väldigt goda studieresultat och höga betyg ledde till att jag fick flera stipendier för att studera bland annat i USA och Taiwan. År 2002 blev jag av USA:s utrikesdepartement invald som internationell gäst och samma år utnämnde den honduranska presidenten mig som Generalsekreterare för Migrationsverket i Honduras. Samtidigt engagerade jag mig ideellt för den internationella koalitionen för den Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) med syftet att Honduras skulle ratificera ICC; vilket regeringen gjorde.

– För 15 år sedan tog kärleken mig till Sverige och jag gjorde allt som det svenska samhället krävde, jag studerade SFI, svenska för utländska akademiker och specialiserade mig även på magisternivå inom globala politiska studier och mänskliga rättigheter. Trots dessa åtaganden, samt spännande erfarenheter och internationella meriter i bagaget, tog det flera år innan jag fick en första chans på den svenska arbetsmarknaden.

– Trots många ansökningar fick jag aldrig komma på en enda intervju. Det kändes hopplöst, och jag började fundera över att åka tillbaka till Latinamerika. Men när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen blev jag ännu mer medveten om hur långt Sverige har kommit, samtidigt som det finns otroligt mycket kvar att göra. Om cirka 20 procent av väljarna öppet tar ställning och röstar för ett parti som påpekar att inte alla människor är lika i värdighet, då behöver vi arbeta för att skydda demokratin och de mänskliga rättigheterna.

motverka diskriminering och exkludering samt för ökad mångfald och inkludering i det svenska samhället. Jag har bland annat utbildat ledningsgrupper från stora och medelstora företag. Jag har arbetat med att få andra att engagera sig och stödja barn och ungdomar som går till skolan på tom mage. Unga som saknar varma kläder och skor under vintern, de 25 procent av barnen som lever i fattigdom och utanförskap i Malmö.

När du blev intervjuad av Magasinet – WTC för några år sedan betonade du mångfalden och vikten av att förstå och ta till vara på många olika kompetenser och erfarenheter. Tycker du att det blivit bättre på den fronten?

– Ja, delvis. I dagsläget arbetar många företag och organisationer för ökad mångfald för att det finns internationella och nationella förväntningar som agenda 2030, den nationella planen mot rasismen och lagstiftningen mot diskriminering, hållbarhetsredovisningar och andra krav.

Fler förstår att detta slutligen är en överlevnadsfråga. Det finns investerare, konsumenter och en ny generation som vill se en jämn fördelning av kön och etnicitet. Framtidens arbetskraft vill arbeta för en arbetsgivare som tar hållbarhetsarbetet på allvar.

– Problemet är att det fortfarande finns mycket spel för galleriet. Mångfald är i princip osynlig på högre nivåer i både offentlig, privat och ideell sektor. Representationen är viktigt men det räcker inte. Olika rapporter och undersökningar visar hur rasism och diskriminering tar sig uttryck i arbetslivet och visar hur exkluderande normer och strukturer påverkar arbetsplatser.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

Verenice Bengtsson

Fakta om exkluderande strukturer – Detta är inte min personliga åsikt, utan det finns fakta som bekräftar det som jag säger och jag kan ge dig några exempel:

1

DO (Diskrimineringsombudsmannen) rapporterade nyligen att när det gäller anmälningar om trakasserier så handlar en majoritet av dem, 59 procent, om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Anmälningar om trakasserier rörde oftast utbildning, följt av arbetsliv.

2

En undersökning gjord 2018 av SVT och Läkarförbundet som besvarades av 2 266 läkare visade att 505 läkare svarade ja på påståendet ”Jag har blivit utsatt för kränkande behandling på grund av min etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga”.

3

Enligt SCB har utrikes födda, oavsett kön, en högre sannolikhet att få ett tillfälligt jobb jämfört med infödda arbetstagare. Andelen tidsbegränsad anställning hos de utrikes födda var 2019 cirka 10 procentenheter högre än bland inrikes födda.

4

Redan 2017 rapporterade Saco om det oförklarade lönegapet mellan akademiker med svensk respektive utländsk bakgrund. Ett exempel som Saco belyser är att inrikes födda ekonomer med två utrikesfödda föräldrar i genomsnitt tjänar 11 procent mindre än ekonomer med svensk bakgrund, medan motsvarande skillnad för inrikes födda ekonomer med en inrikes född förälder endast är 1 procent.

– Detta visar att det inte bara räcker att rekrytera personer från underrepresenterade grupper eller minoriteter. Mångfaldsarbetet kräver att vi tar diskussionen till nästa nivå och säkerställer att arbetsgivaren inkluderar och skapar förutsättningar för att motverka diskriminering när det gäller bestämmelser och praxis kring löner, anställningsvillkor och trygghet på arbetsplatsen.

Nyligen skrev du ett debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet (22 april 2021) där du påpekade att arbetsmarknaden fortfarande ser fördelar med ”en vit arbetssökande, vid

det första stadiet i rekryteringsprocessen”. Hur definieras vithet i sammanhanget och vilka andra kategoriseringar finns som ställs mot vithet.

– Forum för levande historia och RFSL har skapat ett bra metodmaterial som heter Bryt!.

Bryt! definierar vithet som ett ord som kan användas för att peka på att vita människor också har en hudfärg och en etnicitet. Men vithet är inte bara en hudfärg utan en maktposition som kopplas till en norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Att samhället präglas av en vithetsnorm innebär att personer som är vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier.

– Därför beskriver jag i debattinlägget att den som är vit, tillhör normen och har en maktposition, har större ansvar för att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Kraften att besluta är kraften att förändra.

Ras och hudfärg har betydelse – Ras och hudfärg har betydelse, politiker och beslutsfattare kan inte låtsas vara färgblinda.

Ofta pratar man i det här sammanhanget om

vita och icke-vita svenskar för att synliggöra och förstå hur strukturer exkluderar eller inkluderar utifrån ras och hudfärg. Statistikerna visar att icke-vita har svårare på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i högre utsträckning blir utsatta för kränkning, diskriminering och hatbrott.

– Det handlar inte bara om att personer är utrikesfödda och inte pratar perfekt svenska. Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm har afrosvenskar födda i Sverige, med minst en förälder född i Afrika söder om Sahara, med en treårig postgymnasial utbildning, drygt 49 procent lägre disponibel inkomst än den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå. Detta är en dramatisk skillnad.

Faktabaserade diskussioner – All förändring börjar med medvetenhet. Mitt debattinlägg syftar till att belysa att besluten om samhällsfrågor kräver faktabaserade diskussioner på den politiska arenan. I dagsläget finns en förväntan att politikerna tar en aktiv roll för att Sverige uppnår Agenda 2030. Att satsa på mänsklig på tillväxt är avgörande och kanske ett smartare alternativ för en politisk opposition som vill vara relevant i dagens Sverige. n

FILMPRODUKTION

Med film på hemsidan Efter fyra år som interims-vd i säkerhetsbranschen återgår Sven Elmquist till sitt företag Jupiter Future AB och produktion av film och ljud.

– Pandemin skapade stor efterfrågan på livestreaming och filmat material till företags hemsidor. Samtidigt vill en del kunder själva kunna producera film. Därför satsar vi i höst på både filmproduktion och utbildning.

[Text: Örjan Persson]

Jupiter Future AB ombildades 2014 från vilande IT-bolag till tjänsteproducerande företag i samband med att nuvarande VD:n Sven Elmquist lämnade sin dåvarande arbetsgivare efter 18 år. Därefter har utvecklingen i företaget gått fort, vilket gjort att Jupiter Future idag erbjuder både produkter och utbildningar inom ramen för kärnverksamheten – digital

produktion. Behovet av dylika lösningar är, enligt Sven Elmquist, stort: – De senaste fyra åren har jag varit interimsvd för ett säkerhetsföretag och emellanåt haft kontakt med den offentliga sektorn som slutkunder. Enligt de marknadsundersökningar vi gjort i den offentliga sektorn finns ett kompetensbehov inom digital produktion, framför

Sven Elmquist, VD och ägare av Jupiter Future AB sedan 2014, med erfarenhet från Sveriges Television, Dagens Nyheter, affärsmedia och tidningar inom organisations- och föreningsmedia.

16

allt inom bild- och ljudproduktion eftersom många vill börja med rörliga innehåll på sina hemsidor. Det är där vi kommer in.

Sven berättar att viljan att skapa rörligt material till hemsidorna är stor hos bolagets kunder.

Här kan Jupiter Future bidra med kunskap om hur den dramaturgiska ingången ska byggas.

Man tar del av planeringsarbetet i ett tidigt skede och kan på så sätt hjälpa till att utveckla de idéer som finns.

– Att berätta med rörliga bilder och lägga till exempelvis uttalanden från lokala personer förstärker budskapet. Härutöver har vi tekniken för inspelning med kamera och ljudför både livesändning och produktion av färdiga filmer för senare publicering, upplyser Sven Elmquist.

Arrangerar kurser

Att filma och redigera till färdig film är Jupiter Futures primära affärsområde, men i företaget finns också kompetens att bygga upp kunskap och teknik hos intresserade kunder så att de själva kan skapa material eller snabbt rapportera på till exempel kommunernas hemsidor med bild och ljud vid en allvarlig händelse.

Det kan också handla om att till exempel komplettera turistinformationen på kommunernas sidor med en filmad intervju med en utställande konstnär inför en vernissage.

Till hösten kommer Jupiter Future även att starta utbildningar inom kommunikation samt text- och bildproduktion.

– Vi kommer att arrangera ett flertal kurser i hur texter skrivs på bästa sätt för exempelvis hemsidor eller intern kommunikation. Bland rubrikerna finns hur du lyfter fram den viktigaste informationen kortfattat i en text och hur internt kommunicerad information blir lättbegriplig och tydlig, så att alla berörda vet vad som ska kommuniceras till anställda eller kommuninvånare, berättar Sven och fortsätter: – Dessutom har vi utbildningar i att filma med mobil och kamera och hur du får till ett bra ljud. Vi kan erbjuda utbildning i redigering i de vanligast förekommande redigeringsprogrammen – programmens funktion, vad du

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

FILMPRODUKTION

n förstärks budskapet ska tänka på vid redigering och hur ljud fungerar. På grund av pandemin inleds höstens kurser digitalt, så att deltagarna kan medverka hemifrån. Med lite tur så får vi alla umgås lagom till sista kurstillfället innan jul och då kommer vi att ha en gemensam avslutning. Låt oss hoppas på det.

Sven berättar vidare att bolaget även har en portabel poddstudio som kan tas med ut till kunderna för att hjälpa till med inspelningar.

– Finns det bara ett ledigt konferensrum eller en skrubb så kan vi producera ett program tillsammans, menar Sven.

Nyligen förstärktes bolaget med en redaktör med bred erfarenhet från både Sveriges Television och ett flertal tidningar, bland andra Expressen och Aftonbladet, och som dessutom under många år varit lärare på bland annat Poppius journalistskola. Han kommer att fokusera på utbildning inom text- och bildproduktion.

Kraftfulla verktyg

När vi diskuterar konkurrensfördelar med Sven Elmquist lyfter han gärna fram företagets långa erfarenhet av kommunikation med ljud och

” DET ÄR

R ÄT T I T I D E N AT T S K A PA MER RÖRLIGT B I L D M AT E R I A L T I L L F Ö R E TA G S , KOMMUNERS OCH O R G A N I S AT I O N E R S HEMSIDOR.”

Gösta Elmquist, journalist med ledande roller vid ett stort antal morgontidningar och kvällstidningar, reporter och chef vid flera tv-redaktioner och radiokanaler.

bild, men också att bolaget är en liten organisation med låga overheadkostnader, samt med portabel teknik som snabbt kan sätta upp en sändning. Genom ett kompetent nätverk av andra leverantörer kan Jupiter Future agera över hela Sverige.

– Vi levererar en professionell slutprodukt och jobbar med målsättningen att ge var och en av våra kunder kraftfulla verktyg som får läsare, lyssnare och tittare att stanna kvar och ta emot den information kunden vill förmedla, säger Sven och nämner arbetet med ett läkemedelsföretag som ett tydligt exempel på vad företagets insatser kan betyda.

– Kommunikationen med media havererade i samband med försäljning av företaget, och de nya ägarna brottades med ett skamfilat rykte.

En ny vd, ovan vid mediekontakter, genomgick vårt ”stålbad” och kom ut på andra sidan med stärkt självförtroende. Bemötandet i media blev positivt.

Rätt i tiden

Sven Elmquist beskriver Jupiter Future AB som ett specialiserat företag med ett brett nätverk av samarbetspartners. Själv har han utbildning

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

inom kommunikation och mångårig erfarenhet av kommunikation och marknadsföring till både företag och privatpersoner. Bolaget har, menar han, en lyhörd och snabbfotad organisation, som tillsammans med dess nye kollega breddar kunskapen inom praktisk text- och bildproduktion.

– Vi är utbildade inom kommunikation och journalistik och vi vill dela med oss av våra kunskaper så att ni inom den offentliga sektorn kan vässa er kommunikation. Det är rätt i tiden att skapa mer rörligt bildmaterial till företags, kommuners och organisationers hemsidor. Vi ser trenden sedan en tid tillbaka och frågorna är många. Lägger vi till poddproduktion som en del av våra kunders kommunikation kan vi även tillgodose kunder med teknik eller produktion till färdiga program. När Apple nu släppt sin uppdaterade app Podcaster är sannolikheten stor att det blir förändringar på marknaden beträffande debitering och vilken väg till marknaden programproducenter ska välja, poängterar Sven.

Teknikutvecklingen går snabbt Han ser framtiden an med tillförsikt och framhåller den stående ambitionen att utvecklas tillsammans med sina kunder och följa deras behov. Jupiter Future vill vara en partner som är lätt att nå för att bistå i produktion eller hjälpa till att bredda kundens kunskap, säger Sven Elmquist som dock understryker vikten av att företaget inte växer för fort.

– Möjligen kan vi se en organisk tillväxt under kommande år med fördjupat samarbete eller samgående med någon eller några kollegor i vår bransch. Förhoppningsvis kan vi etablera oss via fler lokala kontor runtom i landet. Sedan ska vi inte glömma den tekniska utvecklingen som tagit stora kliv under pandemin och flyttat fram de tekniska kraven och önskemålen med flera år. Det är positivt för oss som leverantör av tjänster och teknik. Vi har fått vässa oss enormt och kunskapskompletterat organisationen för att möta våra kunder i deras vardag. Min förhoppning är att vi ska bli ännu vassare.

17

Den offentliga affären ANMÄL DIG REDAN IDAG!

WWW.MOTESPL ATSOFFENTLIGA AFFARER.SE

20-21 OKTOBER 2021 NACKASTRANDSMÄSSAN

alla tt a å s m u t a da y n d e m u N iskt! s y f a t l e d n som vill ka

som motor för välfärden

OFFENTLIG

IT

Fria teknikval argument vid rekrytering [Text: Kenni Ramsell]

många fall, utan även bidra till att öka engagemang från och trivsel för medarbetare.

Hjälp med rekrytering är något som mindre företag och organisationer kanske behöver lite mer än större. I en undersökning utförd av Linkedin anger hela 73 procent av deltagarna från små och mellanstora företag att det är en utmaning att konkurrera med mer välkända företag om talanger. Undersökningen genomfördes i början av november förra året, med 1 000 deltagare från amerikanska företag med upp till 200 anställda. Det finns inget som klart säger att förhållandena ska vara annorlunda i Sverige.

Det finns att döma av ett flertal undersökningar ett stort glapp mellan hur företagsledningar uppfattar att man bryr sig om anställdas teknikbehov och hur de anställda uppfattar att det görs. Det här gäller oavsett företagsstorlek. En reflektion kring det är att det ofta är enklare för mindre företag att minska det glappet.

Kenni Ramsell, Nordenchef Dynabook

Det är enklare för små och mellanstora företag att använda flexibla val av teknikutrustning som ett argument för att locka personal. Men då gäller det att tala om att flexibiliteten finns. Det behövs också noggranna kontroller av att den valda utrustningen uppfyller de krav som finns, skriver Kenni Ramsell på Dynabook.

Att rekrytera är svårt, inom nästan alla branscher verkar det som. Små och mellanstora företag har både för- och nackdelar i konkurrensen om talangerna. Bland fördelarna märks inte minst att kunna erbjuda en mindre formell arbetsmiljö i jämförelse med många större företag och organisationer. Varför inte mjölka ut det mesta möjliga av den fördelen?

Många mindre organisationer har mindre strikta krav på enhetlighet vad gäller teknisk utrustning. Det beror på flera saker, till exempel avsaknad av stora IT-avdelningar som fastställer regler för vad som får användas. Det här gäller

20

Friheten vad gäller teknikval på många mindre företag för så klart med sig en del utmaningar.

Förutom vanliga sådana för klientenheter som rör mobilitet, säkerhet, tillförlitlighet, anslutningar och kompatibilitet i de fall det är nödvändigt märks att det ofta går snabbare att fatta beslut om distansarbete på mindre företag.

även utrustning som bärbara datorer och andra klientenheter. Den svagare styrningen av vilka enheter som får användas uppfattas garanterat som en fördel av många potentiella medarbetare, kanske speciellt av yngre sådana.

Sådana besluts har tvingats fram på de flesta arbetsplatser under den pågående pandemin.

Men vi kan anta att flexibiliteten blir större på mindre företag när allt förhoppningsvis återgår till ett normalläge. Det betyder att det blir ännu viktigare för mindre företag med lätta och kompakta klientenheter som är både säkra och har tillräcklig kapacitet och prestanda.

Traditionellt är viljan att ha en Mac, kontra företagsregler om använda PC, det klassiska exemplet på vad det handlar om. I dag kan valen vara betydligt mer diversifierade, som mellan en mobil och på en dator. Vad som än gäller är det läge för rekryteringsansvariga på mindre företag att berätta om hur det förhåller sig. Det kan inte bara underlätta rekrytering i

Men den stora slutsatsen att dra för mindre företag är att inte hantera teknikval rutinmässigt, utan att ta chansen att bli en mer attraktiv arbetsgivare tack vare flexibla val av teknikutrustning. I informella samtal om arbetsgivare hörs det ofta klagomål om ”saggig dator”, eller liknande. Se till att det inte är en beskrivning som gäller ditt företag. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

ENERGI

Bransch spår fördubblat elbehov Ett fördubblat elbehov de två närmaste decennierna.

Det är enligt energibranschen ett sannolikt scenario för svensk del. Dock är det oklart om ytterligare kärnkraft behövs för att klara den kraftiga ökningen.

[Text: Bo Höglander]

– Jättesvår fråga, det är marknadsförutsättningarna som får svara på det, säger Energiföretagens nytillträdda vd Åsa Pettersson.

OFFENTLIGA AFFÄRER har varit i kontakt med henne.

– Långsiktiga och förutsägbara spelregler är A och O. För att möta den ökande efterfrågan av el måste elnätet kunna byggas ut snabbare än vad som är möjligt idag, säger Åsa Pettersson till O.A.

Enorma satsningar

Bakgrunden till vår digitala intervju är en TT-artikel, publicerad bland annat i den nystartade tidningen Näringsliv, den 26 april. Där konstateras att Sverige i dag gör av med ungefär 140 Twh (terawattimmar) el per år. Stora delar av detta används av industrin, cirka 50 Twh. Med de enorma satsningar på fossilfritt stål och batterifabriker som planeras, inte minst i norra Sverige, kan industrin totalt sett väntas förbruka 177 Twh kring 2045, enligt en uppdaterad studie från Energiföretagen.

Kan det bli tal om ”ransonering” av elektricitet i framtiden, alltså att delar av distributionsnätet tillfälligt stängs av, för att tillgodose industrins behov?

– Nej, det skulle strida mot såväl svensk som europeisk lagstiftning.

Hur kan företag, offentliga instanser och konsumenter/privatpersoner agera för att minska förbrukningen och på så sätt ”bidra” till en bättre hushållning med befintlig el?

– Kraven på flexibilitet ökar med större andelar icke planerbar elproduktionen i elsystemet.

Effektivisering kan såklart också bidra. Men man måste ju tänka på att användarna har ett syfte med sin energi- och elanvändning och därmed innebär flexibilitet och effektivisering en alternativkostnad som måste beaktas i de individuella kalkylerna innan man vidtar åtgärder.

Automatiserade tjänster

– För privatpersoner finns det potential i auto-

Allmän elektrifiering

matiserade tjänster som till exempel tillfälligt styr bort värmepumpar och elbilsladdare vid effekttoppar i elnätet – utan att kunden själv behöver agera. Men kom ihåg att hushållsel inte ökar så mycket. Den stora ökningen är inom industrin och det är riktigt höga siffror. Enbart LKAB har angett 55 TWh. – Att fjärrvärme fortsätter stå för en stor del av uppvärmningen av både bostäder och lokaler är viktigt för att inte öka elbehovet. Med fjärrvärmen får vi dessutom lokal elproduktion från kraftvärme som är ett viktigt lokalt eltillskott som kan leverera oavsett väder och årstid.

Vad kan den politiska sfären göra för att t.ex. säkra behovet av nödvändig infrastruktur, m.m.?

– Långsiktiga och förutsägbara spelregler är A och O. För att möta den ökande efterfrågan av el måste elnätet kunna byggas ut snabbare än vad som är möjligt idag. Därför behöver dagens tillståndsprocesser effektiviseras väsentligt. Incitamenten för elnätsinvesteringar och flexibilitet måste förbättras, vilket i sin tur kräver en långsiktigt hållbar elnätsreglering.

Men det är inte bara elnätet som behöver rätt förutsättningar utan också elproduktionen. Vi måste riva hinder för fossilfria produktionsslag och tekniker – befintliga såväl som nya, så att marknaden har en chans realisera mängden el som behövs på ett kostnadseffektivt sätt. Vi behöver också en sammanhållen strategi för fjärr- och kraftvärme. n

Åsa Pettersson. Energiföretagen

Till detta kommer en allmän elektrifiering av samhället, med bland annat fler elbilar. Allt detta innebär att elbehovet kan komma att anda på 310 Twh, enligt branschorganisationens högnivåscenario. Det är runt 120 procent mer än vad som förbrukas i Sverige i dag.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Energiföretagens vd och fick svar via mejl.

Hur stor roll bedöms icke fossila energislag som vindkraft, solel, m.m. att spela i framtidens energiproduktion?

– Elproduktionen är redan idag till 98 procent fossilfri och i fjärrvärmen är endast mindre än fyra procent fossilt. De sista fossila resterna är på väg att fasas ut så vi räknar med en 100 procent fossilfri energiproduktion. Däremot kan vi inte kontrollera vad som händer i vår omvärld och vi har ett ständigt kraftutbyte med omgivande länder.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

21

Varning för oskyddade Pandemin och bristande resurser och fått kommunala vård- omsorgsverksamheter att se videomöten som en räddning. Men användningen av videoappar som till exempel ZOOM och Teams kan också vara förenat med stora risker.

[Text: Michael Rosenlind]

” U TA N

ORDENTLIGT AUTENTISERING ÄR DET EN D I R E K T S Ä K E R H E T S R I S K AT T D E L A KÄNSLIG, SEKRETESSBELAGD ELLER S Ä K E R H E T S K L A S S A D I N F O R M AT I O N PÅ EN VIDEOKONFERENSTJÄNST.” 22

Redan innan Covid 19-pandemin hade de kommersiella vårdapparna börjat vänja svensken vid att snabbt och smidigt få ett videomöte med en doktor när som helst på dygnet. Den närmast explosiva ökningen av videomöten under pandemin har fått verksamheter som brottas med resursbrist att haka på trenden. Videomöten gör att man kan fortsätta ge råd och stöd utan att öka risken för smitta, samtidigt som det ökar tillgängligheten för brukarna.

Användandet av videokonferensappar öppnar också upp för möjligheten att erbjuda specialistkompetens från andra delar av landet som kan svara på vård- och omsorgstagarens frågor när som helst på dygnet.

Detta tillsammans med en ökad användning av andra digitala tjänster som effektiviserar ärendehanteringen, kan bidra till att öka vård- och omsorgsskapaciteten och möjliggöra ett hållbart arbetssätt. De som har enklare problem kan behandlas via videomöten, medan de svårare fallen kräver fysiska möten.

Men den ökade användningen av oskyddade videokonferrensappar utgör samtidigt en säkerhetsrisk som kan riskera att kullkasta alla goda föresatser. De vanliga videokonferensapparna

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

videomöten i omsorgen saknar nämligen en nödvändig så kallad stark autentisering eller säker roll- och behörighetskontroll genom till exempel BankID. Visserligen har videokonferenstjänsterna förbättrat sin säkerhet på senare tid. Men användningen av videokonferensappar lever inte upp till patient-

datalagens krav. Utan ordentligt autentisering är det en direkt säkerhetsrisk att dela känslig, sekretessbelagd eller säkerhetsklassad information på en videokonferenstjänst. Uppgifter om sköra tonåringar eller svåra familjeförhållanden kan riskera att exempelvis hängas ut på sociala medier eller användas i utpressningssyfte.

Michael Rosenlind, VD för Alteri Care AB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och regioner (SKR) varnar verksamheter som delar känslig, sekretsessbelagad och säkerhetsklassad information för oskyddad användning av konferenstjänster. Redan innan pandemin konstaterade Socialstyrelsen i sin årliga rapport ”Ehälsa och välfärdsteknik i kommunerna” att en stor andel av svenska kommuner saknar en säker hantering av brukares identitet och behörigheter.

För att råda bot på säkerhetsbristerna kring videoappar måste kommuner som ett minimum kräva att verksamheter som hanterar känslig och sekretessbelagd personinformation börjar använda videoplattformar med stark autentisering. De enskilda verksamheterna ute i kommunerna måste också ta sitt ansvar och utbilda sina medarbetare i informationssäkerhet.

Kommuner som känner sig osäkra om deras

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

lösning är tillräckligt säker bör söka experthjälp, för sin egen och sina medborgares skull.

För ekonomiskt ansträngda kommuner kan det vara lätt att vilja ta genvägar, men det medför ett alldeles för högt risktagande och en ökad sårbarhet. Investeringen i säkra digitala lösningar är betydligt mindre än kostnaderna för dataläckor. n

Fakta Michael Rosenlind har en lång erfarenhet av att utveckla både offentliga och privata verksamheter med hjälp av moderna IT-lösningar.

Malmöbaserade Alteri Care AB:s e-hälsoplattform är en säker plattform som gör det möjligt för vård- och omsorgsverksamheter att bli mer effektiva och tillgängliga digitalt.

Alteri Cares e-hälsoplattform är anpassningsbar till en lång rad olika vård- och omsorgsverksamheter och används idag i både Sverige och internationellt.

23

OFFENTLIG

IT

Skapa guld av data med AI Artificiell Intelligens (AI), digitala verktyg och tjänster är idag en förutsättning för utvecklingen av våra smarta städer. Med tillämpad AI och digitalisering kan vi samla in data som underlättar invånarnas vardag, samtidigt som det möjliggör utvecklingen av samhällsfunktioner ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv. Det framhåller Jan Terje Kleiven, Business Development Manager, Kingston EMEA, i denna krönika.

[Text: Jan Terje]

Regeringens mål är att Sverige ska bli ledande i världen på att tillämpa och använda AI. Den nationella strategin säger att detta ska bli en verklighet genom utbildningsinitiativ och forskning.

Men kan vi egentligen nå dit?

Lång väg kvar

Idag är USA det ledande landet när det kommer till investeringar inom AI, sett till forskning, utveckling och tillämpning. Samtidigt är Kinas ambitioner större än någonsin. Nyligen rapporterade The Wall Street Journal om Kinas femårsplan med storartade satsningar inom flera tekniska områden, däribland AI. Trots Sveriges målsättning, så menar många forskare på området att Sverige och Europa har en lång väg kvar i kampen om ledarrollen i AI.

Data samlas in varje sekund I dagens värld samlas data in varje sekund för olika syften, vilket innebär att AI:s roll blir allt viktigare. AI är en del av vår vardag på flera sätt, som när vi genom ansiktsigenkänning låser upp mobilen eller när vi pratar med rösttjänsten Siri på Iphonen.

Tack vare AI kan Spotify samla in data som möjliggör personliga musiktips och vi kan utveckla individanpassad medicin. Detta är bara några få exempel där AI hjälper oss att nå insikter genom insamlade data. När AI dessutom kombineras med vår mänskliga touch, som kreativt tänkande och empati, skapas en enorm potential att åstadkomma nya möjligheter i samhället.

Jan Terje Kleiven, Business Development Manager, Kingston EMEA

24

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

Vilka utvecklingar kan Sverige dra nytta av här och nu?

• Pandemin har påvisat att digitalisering är nödvändigt för att upprätthålla flera delar av samhället, inom alltifrån vården, till betalningar och distansarbete. Även om digitala samhällen medför risker och sårbarhet, så har pandemin lärt oss hur digitalisering kan underlätta och skapa mer hållbara alternativ.

De digitala utvecklingar som skett under pandemin kan därför fungera som en katalysator för AI-forskning framåt, inom alla möjliga samhällssektorer.

• Enligt SCB:s rapport Artificiell intelligens i Sverige är bristen på kompetens ett stort hinder för AI-utveckling i Sverige.

Det finns alltså ett behov för AI-satsningar att framåt fokusera ännu mer på kunskapsdelande och samverkan mellan flera olika aktörer. Genom kunskapsutbyte mellan forskning och näringslivet kan vi få en bättre förståelse för AI, vad det kan användas till och hur. Det skapar också bättre förutsättningar för att utbilda och kommunicera till allmänheten om vad AI faktiskt innebär.

• SCB visar även att cirka 700 svenska företag har genomfört egen forskning och utveckling inom AI under 2019. Stora företag både använder och forskar mest inom

AI, medan mindre företag lägger en större del av sina IT-kostnader på AI. Rapporten gör tydligt att det finns ett vidsträckt intresse för att hänga med i AI-utvecklingen i Sverige, vilket är väldigt positivt. Fler kartläggningar av den här typen behövs för att AI-utvecklingen i Sverige ska röra sig framåt.

• Vi på Kingston Technology ser att verksamheter som vill skilja sig från konkurrenterna först måste förstå hur de ska hantera och lagra sina data korrekt, och därifrån hur AI används för att generera kunskap om kunder, konkurrenter, leverantörer och marknadsbeteende. För att bejaka AI-utvecklingen inom svenska företag krävs en framtidssäkrad infrastruktur. Där är allt från avancerade centralprocessorer (CPU:er) och grafikprocessorer (GPU:er), till nästa generations minnes- och lagringsprodukter avgörande för att AI ska uppnå sin verkliga potential. På så sätt kan företag anpassa sig snabbare, få insikter som driver innovation och uppnå konkurrensfördelar.

Avgörande för framgång

Ser vi framåt kan det verka som en nästan omöjlig uppgift att förutspå framtiden

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

efter 2020 års händelser. När det gäller teknik har pandemin påskyndat planer och initiativ, något som kommer vara till förmån när det kommer till utveckling och användning av AI i framtiden. Vi kan vänta oss att det kommande årtiondet kommer att präglas av data. Företags och organisationers framgång kommer alltså till stor del avgöras av hur de anammar teknologi som AI för att samla in, använda och kapitalisera på data. Vi har en lång väg kvar, men visst finns det krafttag att ta till redan nu. n

25

Trygg & Al l varl i g grundton Tonen var allvarlig och bakgrunden mörk, men debatterna blev konstruktiva och framåtsyftande. Det var känslan när Trygg & Säker 2020 äntligen kunde gå av stapeln – digitalt.

[Text: Bo Höglander]

Lennart Ekdal var kontrakterad som moderator och fick positiva kommentarer av deltagare och åhörare. Lugn, trevlig och påläst lotsade han medverkande genom digitala diskussioner och programpunkter.

När panelsamtal hålls kan det hetta till och den här gången var nog upplevelsen för många att det var extra mycket nerv i diskussionerna.

Redan dag ett konstaterade den rikskände granskande journalisten Janne Josefsson att hans kollegor i Mediesverige inte bor i de utsatta områdena.

Toppnamn medverkade

Som samtalskollegor hade han toppnamn som Linda Staaf, chef för underrättelseenheten, NOA, Leila Baksi, brottsförebyggande samordnare vid Polisen och Maria Wallin, utvecklingsledare i brottsförebyggande frågor, Göteborgs stad. En dansk gäst skrädde inte orden kring den svenska situationen i de utsatta områdena.

Sören Pape Paulsen, tidigare justitieminister i Danmark menade att svenskarna måste börja tala om volymer när det gäller invandring.

Jonas Trolle, chef för Center mot vårdsbejakande extremism, fick frågan av moderatorn om vi har parallella samhällen i Sverige. Hans svar var att det är en rimlig bild. Den grova kriminaliteten påminner om extremism, den kan vara lockande. Den unge kan ”bli en del av något”, få något att se upp till.

Samhället kapitulerar

Trolle var under nio år insatsledare i beredskap och kunde när han kom ut på uppdrag i förorter konstatera hur skolor läggs ner, offentliga institutioner stängs områdena upphör att

26

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

SÄKERHET

Jonas Trolle

& Säker 2020 – i nt res s a n t a i nl ägg underhållas. Det låter som ett samhälle som kapitulerat, reflekterade moderatorn. Jonas Trolle instämde och tillade att det även handlar om bostäder, sysselsättningsmöjligheter, stora brister i integrationen.

Linda Staaf höll med om att de utsatta områdena lämnats därhän. Hennes och kollegornas uppdrag är att ha en ständig bild av brottsligheten och dess aktörer. När samhället drar sig undan vissa delar av samhället så bäddar det för kriminella att ta makten eller få stort inflytande.

– Vi har särskilt utsatta områden där det finns inslag av parallella samhällen med parallella banker, boenden, med mera, slog hon fast.

måste göra något. Vi gjorde ett ”gängpaket” januari 2017 och gav möjligheter att dubbla straffen för gängrelaterad kriminalitet. Två år blev minimum för olaga vapeninnehav, grovt fyra år (gängrelaterat).

Danmark antog även en ungdomslag där myndigheterna kan sätta in tvingande åtgärder, annars blir den unge omhändertagen.

– Polisen kan visitera, vi har videoövervakning. Successivt placerade vi de gängkriminella bakom lås och bom. Nu är många av dem i fängelse, berättade Sören Pape Paulsen, tidigare justitieminister i Danmark.

Kunde ha förutsetts

Inget Trygg & Säker utan att cybersäkerhet finns på dagordningen. Ett samlat grepp om kompetensförsörjningen, ändrad lagstiftning och intensivare samarbete mellan myndigheter behövs för att stävja det ökande antalet cyberbrott. Det var en samtalspanel överens om dag två.

– Hotet underskattas, menar Carolina Angelis med bakgrund på FRA och Must.

Cyberhotet finns på riktigt och berör inte bara spionvärlden och staterna utan i högsta grad individerna, företagen, kommunerna och sjukvården.

Detta var några axplock från program och debatter. Mer finns att se och läsa på OFFENTLIGA AFFÄRERS webbplats. n

Janne Josefsson blickade 20-25 år tillbaka då han som journalist bevakade frågor om utanförskap och gängkriminalitet. Redan då kunde man ha förutsett utvecklingen och satt in åtgärder.

Maria Wallin, Göteborgs stad, hade också perspektiv.

– Redan 1990 var jag med i debatter om detta.

Vi såg utvecklingen redan då. Håller med Janne Josefsson om att det blir bara värre. Vi måste acceptera problematiken som den är och göra gemensamma problemanalyser. Detta är en samhällsfråga!

Maria Wallin skrev den första rapporten 2007 om parallella samhällssystem och har drivit frågan hårt om territoriella gäng, rekrytering och parallella samhällen.

Cybersäkerhet

Danmark antog gängpaket

Berätta vad ni gjorde i Danmark, uppmanade Lennart Ekdal den danske gästen – Vi hade gängproblem och skjutningar och

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

Varg Gyllander

27

SÄKERHET

Hon är Årets Trygghetsskapare Janina Sabra, Göteborg, vann Omfamningen och är Årets Trygghetsskapare! Hon arbetar på socialförvaltningen Nordost och är processledare för Människan Bakom Uniformen, MBU. [Text: Bo Höglander]

OFFENTLIGA AFFÄRER ringde upp för att gratulera och få en pratstund.

Hur känns det?

– Jag blev väldigt förvånad och chockad när de ringde och sa att jag var en av åtta nominerade.

Det är väldigt, väldigt kul och jag är jätteglad.

Fakta om priset Motiveringen lyder: För ett drivande och inspirerande arbete som fått en stor spridning och utveckling i landet genom vinnarens engagemang för familjers trygghets- och säkerhetsfrågor.

I Vårt Göteborg, stadens egen tidning, intervjuades Janina redan när hon nominerades (som en av åtta).

På frågan om vad arbetssättet Människan bakom uniformen innebär svarade hon att det är en kurs för ungdomar mellan 15 och 20 år som under en kväll i veckan får träffa olika

”DE

S O M G ÅT T KURSEN BLIR VÅ R A A M B A S SADÖRER OCH MAJORITETEN H A R VA LT AT T S TA N N A K VA R . ” 28

polis, ambulans, räddningstjänst, Göteborgs spårvägar, Securitas med flera. Kurserna hålls under tio veckor med ett 15-tal deltagare varje gång. Utbildningen är kostnadsfri och syftet är att skapa goda relationer mellan ungdomar och personer som jobbar i uniform.

Priset kallas Omfamningen och delas ut av tidningen Offentliga Affärer i samarbete med Malmö Stad. Omfamningen är ett årligt pris med syfte att tillvarata och synliggöra människor och/eller organisationer som särskilt bidragit till ett tryggare samhälle för såväl medborgare som näringslivet och de som arbetar inom landets offentliga sektor.

Personen och/eller organisationen skall genom aktivt trygghetsarbete eller sådana liknande åtgärder ha skapat synbar skillnad med avseende på upplevd trygghet i den region, det område alternativt den organisation för vilken trygghetsarbetet initierats.

För arbetet med Människan bakom uniformen.

Hallå där Janina Sabra på socialförvaltningen Nordost, processledare för Människan bakom uniformen, MBU. Du är nominerad till Omfamningen, ett pris till årets trygghetsskapare, för ditt arbete med MBU – hur reagerade du?

Det här var i september och galan skulle varit i november. Sedan blev den flyttad till februari och nu är senaste budet april. Priset delas ut i Malmö på en tvådagarskonferens med bankett.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

Janina Sabra tar emot priset Omfamningen.

Människan bakom uniformen startade i Östra Göteborg, men har växt mycket.

Berätta!

– I Göteborg finns MBU numera i socialförvaltningen Nordost och Hisingen. De senaste fem åren har arbetssättet spridit sig snabbt i Sverige och MBU finns nu i 19 städer, till exempel Örebro, Umeå, Helsingborg, Borlänge, Halmstad och Laholm. Det tillkommer fler och fler hela tiden. Vi har patent på metoden så jag reser runt och håller i utbildningar. Det handlar om att kvalitetssäkra metoden så att alla jobbar på samma sätt.

Hur länge har du varit med?

– Det är tio år i år för mig. I grund och botten är jag fritidsledare och jobbade i Östra Göteborg.

Först blev jag gruppledare för MBU-kursen i Östra Göteborg och 2015 tog jag över som processledare. Det har varit väldigt utvecklande år.

Vad har MBU bidragit till under åren?

– Först och främst att ungdomarna utvecklats, lärt sig mycket och fått en större förståelse för människan bakom uniformen som de för vidare i sin bekantskapskrets. De som gått kursen blir våra ambassadörer och majoriteten har valt att

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

stanna kvar. Vi har äldre som kommer förbi och hjälper till, och några har vi timanställt vilket är jättekul. En annan stor vinst är att flera av de unga som gått kursen valt att jobba med människor som socionom och fritidsledare. Det känns varmt i hjärtat. Flera har också sökt sig till ett uniformsyrke.

Hur ser verksamheten ut nu under pandemin?

– Just nu står den faktiskt helt stilla i hela landet.

Men vi har digitala träffar för våra ambassadörer och så hoppas vi att vi kan starta upp till hösten igen med nya kurser. n 29

SÄKERHET Ägarna Therese Eidsmo och Sven-Håkan Olsson

Med växande säkerhetskrav krävs moderna lösningar [Text: Örjan Persson]

Pandemin har i många avseenden understrukit vikten av digitala säkerhetstjänster, men för ett företag som Olssonite AB har utvecklingen varit tydlig långt innan covid-19 satte sin prägel på arbetet i inte minst den offentliga sektorn. Olssonite erbjuder ett flertal lösningar inom säker digitalisering, vilka i allt väsentligt bidrar till trygg och säker kommunikation inom våra offentliga verksamheter.

30

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

SÄKERHET

L

ars Olsson och Sven-Håkan Olsson, som dock inte är släkt, startade Olssonite AB 2011 med gedigen yrkeserfarenhet i sina respektive bagage. Lars hade sin bakgrund inom ekonomi och IT och hade arbetat i såväl små som stora bolag i både chefs- och konsultroller, medan Sven-Håkan med sin IT-bakgrund bland annat var med och grundande Know IT. Numera äger Sven-Håkan bolaget tillsammans med Therese Eidsmo, som tillsammans med sina anställda representerar Olssonite AB:s skarpa koncept avseende moderna digitaliseringslösningar.

– Vi löser kommuners och myndigheters digitaliseringsbehov med fokus på hög säkerhet.

Genom att vi arbetar med moduler som kunden kan välja efter behov kan vi snabbt leverera väl beprövade och skräddarsydda kombinationer där kunden bara betalar för det de använder.

Genom att hjälpa kunderna med digitalisering kan vi möjliggöra att de jobbar både snabbare och säkrare samt med större spårbarhet än pappershanteringen kunnat erbjuda. För den anställde innebär det också större flexibilitet i var och när de utför arbetet, förklarar SvenHåkan Olsson.

Han tillägger att pandemin förstås har drivit på utvecklingen ytterligare då många allmänt vill hålla distans och undvika personliga möten.

Liksom i övriga avseenden är det, menar SvenHåkan, viktigt att vara lyhörda och utvecklas tillsammans med kunderna.

– Bara genom att lyssna kan vi förbättra våra lösningar, hitta nya erbjudanden och ha nöjda kunder. Det bygger långvariga kundrelationer.

Breda tjänster Faktum är att Olssonite idag bistår en tredjedel av Sveriges kommuner med säker digitalisering.

Många av de kunder som var med från start 2011 finns kvar i kundkretsen. Bolaget representerar ett flertal populära lösningar, så som Kommunsignering.se avseende bland annat protokoll, avtal, avrapporteringar och attester.

Det rör sig om flexibla och säkra e-underskrifter för interna och externa processer i kommuner, bland annat så kallade avancerade betrodda e-underskrifter enligt EU-reglerna. Det innefattar också dokumentmallar, e-blanketter och Min Sida.

Tjänsten Styrelsemöte.se erbjuder säker och smidig distribution av möteshandlingar till läsplatta, vilken används av inte minst styrelser, nämnder och kommunfullmäktige. Här ingår också e-justering av mötesprotokoll.

En annan tjänst är Socialjour.se där Olssonite tillhandahåller säker signering, samarbete och mobilitet med omedelbar e-underskrift för socialverksamhetens mest brådskande jourärenden, samt säker delning av underlagsdokument. Denna passar även bra i de fall då flera kommuner samverkar inom en gemensam soci-

aljour, oavsett vilka system de olika kommunerna arbetar i.

Therese Eidsmo lyfter även fram tjänsten Votering.nu som hanterar digitala sammanträden.

– Den erbjuder till exempel pålitlig närvaroregistrering, rättssäker votering och talarlista i god ordning. Denna tjänst är extra användbar i dessa tider för att erhålla en säkrad mötesstruktur i samband med videosammanträden. Ytterligare en av våra tjänster är KollaID.se, vilken säkerställer att man kommunicerar med rätt person vid känsliga telefonsamtal eller videomöten.

Identiteten säkerställs via BankID. Detta är extra viktigt idag mot bakgrund av GDPR samt vid krav på ”känn din kund”, påpekar Therese.

Höga sekretesskrav Både Lars och Sven-Håkan hade erfarenhet av arbete med offentlig sektor i rollen som konsulter, inte minst inom kommunal verksamhet. Det utgjorde förstås en stabil grund när man byggde företagets koncept avseende tjänster för just den offentliga sektorn.

– Vår första tjänst, Styrelsemöte.se utvecklades faktiskt primärt för den privata sektorn, men den visade sig passa så bra för kommuner att dessa snabbt utgjorde den dominerande kundkategorin, säger Sven-Håkan.

Han berättar att Olssonite hade kontakt med ett flertal kommuner som använde Styrelsemöte.se för att skicka ut handlingar till sina politiker.

Man anpassade tjänsten så att det även gick att skicka handlingar med ännu högre sekretesskrav till socialnämnden.

– Med det närmare samarbetet med socialförvaltningarna förstod vi att det var besvärligt med många jourärendebeslut. De är ofta brådskande, de sker många gånger efter kontorstid och de måste skrivas under av ordföranden i socialnämnden. Tidigare hände det att denne behövde ta sig till socialkontoret mitt i natten för att skriva under ett papper, men med e-underskrift genom BankID kunde vi snabba upp hanteringen avsevärt, samtidigt som det blev bekvämare och säkrare för både politikerna i nämnderna och för tjänstemännen. Det var denna tjänst som vi sedan döpte till Socialjour. se, berättar Sven-Håkan.

Positiva effekter Socialjourssamarbetena i Småland var tidigt ute med Socialjour.se. Man började med ordförandebeslut som krävs vid insatser enligt lagen om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare (LVM). Med höga krav på säkerhet specialanpassade Olssonite sin signaturtjänst så att den undviker risken för att känsliga dokument blir liggande i ordförandens hem-PC eller mobila enhet, samtidigt som den möjliggör effektivt arbete med e-underskrifter. I det avseendet kan systemet också skicka notifieringar utan sekretessinformation, när det finns uppdaterat material att tillgå.

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

– När det visat sig vilka positiva effekter detta haft tittade vi på möjligheterna att använda e-underskrifter även för andra situationer.

Handräckningsbegäran, placeringsbeslut, medling och umgängesbegränsning är exempel vi hör att man e-underskriver, säger Therese och fortsätter: – Vår e-underskriftstjänst har noggrann loggning och använder säkra identifieringar av tjänstemän inom en kommun för att kunna ladda upp och ned känsliga underskriftsdokument. Vi kunde också sätta upp rättigheter för tjänstemän i andra kommuner som ingår i en formell gemensam jour, så att dessa kunde hantera ordförandebeslut med mera på önskat sätt tillsammans. Det blev därför naturligt att bygga ut tjänsten med säkra samarbetsytor för andra typer av underlagshandlingar inom sådana gemensamma processer.

Therese Eidsmo lyfter fram de positiva effekter som uppnåtts när både stora samverkande socialjourer och mindre kommuner med egen jourverksamhet som nyttjar tjänsten bidrar till vidareutveckling och med nya idéer. Ett behov av att säkert kunna faxa direkt i nämnda tjänst uttrycktes i södra Sverige, medan flera norrlandskommuner meddelat att tillägget av en GDPR-säker fax tillfört stor flexibilitet för medarbetarna, som inte längre är beroende av närheten till en fax och slipper resor på vintervägar.

Blickar framåt I en tid då utländska molntjänster ifrågasätts står Olssonite för en tjänst med svenska ägare och drift i Sverige/EU. Detta uppskattas av bolagets kunder, liksom den breda kompetens företaget besitter inom juridik, teknik och säkerhet. Stor flexibilitet och ett personligt bemötande är andra faktorer som kunder lyfter fram.

Therese Eidsmo framhåller i sammanhanget gärna personalen som hon anser besitter stor kunskap samt god överblick över de tjänster man erbjuder. Det märks inte minst vid support, vilken ofta ges högt betyg av kunderna. Bland personalen finns personer som utnämnts till en av Sveriges topputvecklare, skriver böcker om IT-arkitektur samt håller kurser inom området.

Det finns med andra ord en bra och solid grund att bygga verksamheten på inför framtiden.

Utveckling av såväl befintliga som nya tjänster är förstås en viktig del när Therese och SvenHåkan blickar framåt.

– Viss systemutveckling gör vi in-house men samtidigt har vi långsiktiga relationer med konsultföretag avseende programmering. Vi ser stor potential kring alla tjänster, men just nu kanske allra mest med Kommunsignering.se på grund av dess breda anslag och att kunderna efterfrågar den enkelhet och säkerhet vi erbjuder. n

31

UPPHANDLING

“Väljarna vill ha Sveriges åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter och FN:s globala mål behöver omsättas i en hållbar offentlig upphandling.

– För att upphandlare ska kunna göra sitt jobb, krävs tydliga politiska prioriteringar och att dessa prioriteringar följs upp av tillräckliga personella resurser menar Veronica Magnusson, ordförande i Vision.

[Text: Bo Höglander]

Den offentliga konsumtionen ska värna mänskliga rättigheter och driva på omställningen till en hållbar värld, anser 17 företrädare för olika organisationer, bland annat tunga svenska fackförbund. Bland undertecknarna märks Veronica Magnusson, Vision (bilden förstasidan), Susanna Gideonsson, LO, Johan Lindholm, Byggnads, Heike Erkers (bilden nedan), Akademikerförbundet SSR, Tobias Baudin, Kommunal, och Britta Lejon, Fackförbundet ST. Färsk Sifo-undersökning Debattörerna hänvisar till en färsk Kantar Sifoundersökning som visar att åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för Heike Erkers, SSR

att inte påverka mänskliga rättigheter negativt.

Debattörerna anser att politiker och offentliga arbetsgivare bör säkerställa ansvarsfulla inköp. I ett antal punkter framställer de sina krav. Bland annat vill de göra det “glasklart i lagstiftning (LOU) och upphandlingspolicyer att användningen av skattemedel inte ska leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och barnarbete”.

Resurser för uppföljning Undertecknarna vill också att det säkerställs att upphandlare har tillräckliga resurser att följa upp hållbarhetskrav. “Brister i uppföljning främjar oseriösa företag som med dumpade priser konkurrerar ut ansvarstagande leverantörer”, heter det. Företrädarna för de olika organisationerna vill också att den nya upphandlingsstatistiken, med fokus på hållbarhet, “även omfattar uppföljning av ställda hållbarhetskrav”.

OFFENTLIGA AFFÄRER har bett några av undertecknarna att svara på frågor. Här

följer den skriftliga intervjun med Veronica Magnusson, Vision (bilden på förstasidan).

Redan i dag har offentliga aktörer möjlighet att ställa långtgående hållbarhetskrav. Tycker ni att det går för långsamt eftersom ni vill skärpa LOU ytterligare?

– Att offentliga inköp inte ska kränka mänskliga rättigheter borde vara en självklarhet. LOU ger mycket riktigt redan idag möjlighet att ställa sådana krav. Visions medlemsgrupp upphandlare är generellt sett ofta är väldigt engagerade och angelägna om att upphandling ska användas för att uppnå hållbarhetsmål, men vittnar tyvärr om svårigheter i det praktiska arbetet.

– I vår rapport Hållbara krav (feb 2021) svarar exempelvis 57 procent av upphandlare i kommunerna nej på frågan om det är tydligt hur upphandlare ska väga olika aspekter och krav i en hållbar upphandling. Där krävs ökad tydlighet och personella resurser motsvarande efterfrågan. Arbetet måste också organiseras på ett sätt som stödjer hållbara inköp – där upphandlare och hållbarhetsspecialister har möjlighet att arbeta nära varandra, och där upphandling i hierarkin placeras som den strategiska funktion den faktiskt är.

Har ditt fackförbund någon policy för inköp som går i den riktning som ni pekar ut i debattartikeln?

– Ja. Visions policy för inköp och upphandling

” OM

UPPHANDLING SKA KUNNA VA R A D E N M O T O R F Ö R H Å L L B A R SAMHÄLLSUTVECKLING SOM DEN P O T E N T I E L LT K A N B L I , K A N S A M H Ä L L E T B E H Ö VA VA R A B E R E D D A PÅ Ö K A D E K O S T N A D E R F Ö R AT T FÅ R ÄT T S T R U K T U R E R PÅ P L AT S . ” 32

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

UPPHANDLING

hållbara inköp” av varor och tjänster är tydlig med att Vision vill göra affärer med företag som har kollektivavtal, placerar medel i verksamheter som inte kränker mänskliga rättigheter och väljer produkter och tjänster som tar miljömässig, social och etisk hänsyn. Fairtrade-märkta produkter ska användas i de fall sådana finns att välja.

Många upphandlare och inköpare är vad jag förstår organiserade i Vision. Från inköparhåll framkommer då och då kritik mot alltför många och långtgående krav i offentlig upphandling eftersom krav ökar administrationen, kan vara förenade med kostnader samt bör följas upp för att vara trovärdiga. Har du någon kommentar till det?

– För att upphandlare ska kunna göra sitt jobb, krävs tydliga politiska prioriteringar och att dessa prioriteringar följs upp av tillräckliga personella resurser. Om upphandling ska kunna vara den motor för hållbar samhällsutveckling som den potentiellt kan bli, kan samhället behöva vara beredda på ökade kostnader för att få rätt strukturer på plats.

Har Vision tagit del av den kritiken?

– I Hållbara krav finns vissa frisvar som går i den riktningen. Att upphandling inte kan användas för att lösa alla jordens problem. 91 procent av de svarande anser ändå att offentlig upphandling ska användas för att nå hållbarhetsmål.

Det vi som samhälle behöver vara beredda på är ju att ju fler mål som ställs, desto mer ökar upphandlarnas redan höga arbetsbelastning.

– Samma undersökning visar, utöver otydligheterna gällande vilka krav som egentligen väger högst, att bristande uppföljning också är ett stort problem. Upphandlarna upplever ökade krav på upphandlingarna, men arbetar många gånger ensamma i sin roll. Det kan brista i ansvarsfördelning mellan verksamheterna och upphandlingsavdelningen. Ansvarsfördelningen skulle alltså behöva bli mer tydlig både i kravställning och i avtalsuppföljning, avslutar Veronica Magnusson, Vision.

Akademikerförbundet SSR Från Akademikerförbundet SSR har OFFENT-

Susanna Gideonsson, ordförande, LO.

LIGA AFFÄRER också fått skriftliga svar på våra frågor. Heike Erkers är ordförande.

tjänsteföretag och för produkter. Vi ställer också krav på Fairtrade när så är möjligt.

Redan i dag har offentliga aktörer möjlighet att ställa långtgående hållbarhetskrav. Tycker ni att det går för långsamt eftersom ni vill skärpa LOU ytterligare?

– Vi anser att det offentliga ska ha möjlighet att ställa tillräckliga krav (bland annat som artikeln tar upp), och att lagstiftningen aldrig ska stå i vägen för de kraven. I de fall den så gör ska bör lagstiftningen ändras, och vårt nationella handlingsutrymme alltid värnas inom ramen för EU:s upphandlingslagstiftning.

När i tid tror du att de krav som ni framför i punkterna kan vara förverkligade i svensk offentlig upphandling?

– Det går inte att svara på utan beror på hur regeringen agerar. Vi ser dock gärna att det offentliga är mer proaktiva och tänjer på gränserna för vad som anses lagligt för att fler frågor ska prövas, och på så vis tydliggöra hur lagen behöver ändras. Detta går att göra redan idag.

Har ditt fackförbund någon policy för inköp som går i den riktning som ni pekar ut i debattartikeln?

– Ja, vi har en hållbarhespolicy som också omfattar regler för upphandling. Hållbarhetspolicyn omfattar förbundskansliet och dess medarbetare (i tjänsten) samt våra förtroendevalda när de arrangerar olika aktiviteter. Kollektivavtal är ett grundläggande krav både för

www.of fentligaaf farer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21

3 milj måltider om dan Undertecknarna av debattartikeln i Aftonbladet påpekar att det varje dag serveras tre miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Dessutom är det 800 000 anställda inom vård och omsorg som dagligen drar på sig arbetskläder och hela 1,6 miljoner sysselsatta inom offentlig sektor använder datorer och mobiler.

Debattartikeln var införd i Aftonbladet 202105-05.

33

UPPHANDLING

Mötesplats Offentliga Affärer Uppgraderade upphandlingsdagar tillbaka på Nacka strand Upphandlingsdagarna är tillbaka i breddad version och med Anbudsmässa 20-21 oktober på Nacka Strandsmässan i Stockholm.

– Nu är vi tillbaka och det med råge, säger Urban Nilsson, Programansvarig för dagarna och VD på Hexanova Events som tillsammans med OFFENTLIGA AFFÄRER är huvudarrangör.

[Text: Bo Höglander]

Det ytterst passande temat i detta år av come back är Den offentliga affären som välfärdsmotor.

– Mötesplatsen är här för att stanna och innehåller inte bara en större bredd utan också möjlighet att fördjupa oss i aktuella ämnen

kring hela den offentliga affären. Mötesplatsen kompletteras också med den växande Anbudsmässan, ett initiativ helt i linje med det ökade behovet av dialog mellan köpare och säljare, tillägger Urban Nilsson i programbladet.

Höjdpunkter

En av de absoluta höjdpunkterna i programmet har fått rubriken Är vi säkra i molnet och hur ska tjänsterna upphandlas?

Molndebatten inom svensk offentlig sektor fortsätter, allt medan Sverige halkar ner på OECD:s digitaliseringslista. Hur skall du som köper in och upphandlar förhålla dig till frågor som säkerhet och personuppgifter i molnet vid användning av servrar placerade i tredje land, GDPR och berörd lagstiftning?

Medverkar gör Daniel Melin, IT-strateg, Skatteverket. David Frydlinger, Partner, Cirio Advokatbyrå. My Bergdahl, Näringspolitisk expert och Förbundsjurist, IT & Telekomföretagen.

Blir det enklare?

Den så kallade Förenklingsutredningen penetreras i en annan programpunkt. I form av ett panelsamtal med sakkunniga. Här syns toppnamn som Helena Rosén Andersson, Domare, Högsta Förvaltningsdomstolen.

Anders Asplund, Chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten. Olof Hallberg, Partner, Cirio Advokatbyrå, Magnus Johansson, Upphandlingsexpert, Företagarna och Martin Kruse, Ordförande, SOI.

Andra spännande programpunkter är: Den offentliga affären som välfärdsmotor – Lena Micko, Civilminister, Regeringskansliet Få insikt i den senaste rättspraxisen – Helena Rosén Andersson, Justiteråd, Högsta Förvaltningsdomstolen Förhandling som nyckeln till goda offentliga affärer – Jan Eliasson, Diplomat och f.d. vice Generalsekreterare vid FN. Allt om hur du anmäler dig och det fullständiga programmet tar du del av på offentligaaffarer.se

34

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 21 | www.of fentligaaf farer.se

www.mebyou.se www.mebyou.se

Allti iett etttjänst tjänstför förbokning-, bokning-,bidragbidrag-och ochföreningsprocess föreningsprocess Allt förföreningar, föreningar,kommuner, kommuner,företag företagoch ochprivatpersoner. privatpersoner. för Bidragoch ochföreningsprocess föreningsprocess Bidrag

e-srverbjuder erbjuderföreningar föreningaroch och e-srv kommunerstöd stödatt atthantera hanterahela hela kommuner bidragsprocessenfrån frånansökan ansökantill till bidragsprocessen utbetalning. utbetalning.

Möjlighettill tilldigitala digitalakontaktvägar kontaktvägar Möjlighet mellankommuner kommuneroch ochföreningar föreningaroch och mellan attminska minskaadministration. administration. att e-srvger gerföreningar föreningarmöjlighet möjlighettill till e-srv självservice,kan kansjälva självauppdatera uppdaterasina sina självservice, föreningsuppgifteroch ochfår fåren enöverblick överblick föreningsuppgifter påbokningar bokningaroch ochbidragsansökningar. bidragsansökningar. på

Bokning Bokning

Mede-srv e-srvfår fåranvändaren användarenmöjlighet möjlighetatt att Med påett ettenkelt enkeltsätt sätthitta hittalediga ledigatider, tider,boka boka på ochavboka avbokamed medonlinebetalning onlinebetalningsamt samt och erhållaautomatisk automatiskåterbetalning. återbetalning. erhålla e-srvger germöjlighet möjlighettill tillatt attöka öka e-srv tillgänglighetoch ochbeläggning, beläggning,minska minska tillgänglighet fakturahanteringoch ochöka ökaera eraintäkter. intäkter. fakturahantering e-srvhar harintegrationer integrationermot motlåslås-och och e-srv passagesystemför föratt attstödja stödjahela heladet det passagesystem digitalaflödet. flödet.Lokaler Lokalergörs görstillgängliga tillgängliga digitala efterbemannad bemannadreceptionstid. receptionstid. efter

Mebyouär ärleverantör leverantöri iSKI SKI Mebyou Kommentusramavtalsupphandling ramavtalsupphandling Kommentus förbokningbokning-och ochbidragslösningar bidragslösningar för

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Sveriges största mötesplats för dig som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering och IT inom Sveriges offentliga förvaltningar.

ANMÄL DIG IDAG! 27-28 OKTOBER 2021

NACKASTRANDSMÄSSAN

I samarbete med

www.eforvalningsdagarna.se