Offentliga Affärer nr 1 2015

Nr 1 2014Nr | Pris 1 2015 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunskap är källan till goda affärer –

E-anbud snart obligatoriskt

DEBATT

Krav på kollektivavtal vid upphandling?

PROFILEN: MAGDALENA ANDERSSON

Feminist vill ta steg mot ett modernare Sverige

E- fรถrvaltningarnas annons Uppslag

Problem ska inte göras större än nödvändigt. detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

Offentliga Affärer nummer 1 2015

PROFILEN Magdalena Andersson 12 | debatt Hon började som finanspolitisk talesperson för socialdemokraterna och sedan den 3 oktober 2014 är hon finansminister i Stefan Löfvens S-regering.

8

Magdalena Andersson kallar sig feminist och vill ta steg mot ”ett modernare Sverige”. För henne innebär det satsningar för att stärka svensk tillväxt genom ökad produktivitet och fler jobb, minskade klyftor och ett mer klimatsmart samhälle.

Regeringsskiftet i september har inneburit en rad nyheter värda att uppmärksamma; policyansvaret för offentlig upphandling har flyttat tillbaka till finansdepartementet efter åren på socialdepartement och det ser nästan ut som offentlig upphandling tilldelats en egen ministerportfölj med tanke på Ardalan Shekarabis bakgrund inom området.

17 | upphandling Ett antal kommunalråd i Dalarna och Gävleborg har mötts för att lyssna på upphandlare som berättat om sociala krav och sociala företag. – Alla pratar om detta just nu, berättar Johan Almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg, för OFFENTLIGA AFFÄRER. Han är en av initiativtagarna till mötena.

28 | juridik

40

34

Sofia Elmeholt från Härnösands kommun sken som en sol när hon under festliga former på det anrika Hamburger Börs tog emot utmärkelsen Årets handslag 2014 den 28 januari.

Utdelare var förra årets vinnare Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Stockholms stad, Serviceförvaltningen.

39 | e-förvaltning Statens servicecenter och Riksarkivet har på regeringens uppdrag undersökt möjligheten att göra en stor satsning på en förvaltningsgemensam e-arkivtjänst. Nu rekommenderar de att projektet ska fortsätta med kravställning och upphandling.

42 | nyheter Eldigt och intressant tyckte Blix ”Eldigt och intressant” blev moderator Erik Blix sammanfattning av paneldiskussionen om särskilda regler för välfärdstjänster, en av Upphandlingsdagarnas absoluta höjdpunkter. Debatten mejslade ut skiljelinjerna i synsätt, både när det gäller vinst i välfärden och om välfärdssektorn ska omfattas av särskilda regler i upphandlingen.

Läs mer på sidan 25. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Förvaltningsrätten i Jönköping har dömt Mullsjö kommun att betala 210 000 kronor i upphandlingsskadeavgift/ böter för en otillåten direktupphandling av städtjänster.

5

! t r a m s a r e n Karri채rpla

www.sklkommentus.se | Telefon: 08 709 59 40 | E-post: e-post@affarsconcept.se

LEDARE

Nr 1 2014Nr | Pris 1 2015 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandlin | Upphandlin g | Juridikg| E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunsk ap är källan till goda affäre r–

E-anbud snart obligatoriskt

DEBATT

Krav på kollektivavtal vid upphandling?

PROFILEN: MAGDAL ENA ANDERSSON

Feminist vill ta steg mo t ett modernare Sverige

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Externa skribenter Antoni Lacinai David Frydlinger Elisabeth André Erika Bellander Helena Rosén Andersson Henric Stråth Katarina Jordell Rimmerfeldt Micke Darmell Mikael Engström Peder Blomberg Peter Olivecrona Layout Michaela Jönsson Omslagsfoto Socialdemokraterna Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Bäddat för fortsatt goda offentliga affärer Upphandlingsdagarnas tioårsjubileum som gick av stapeln i slutet av Januari blev en bekräftelse på det fortsatt ökade intresset för god kompetensutveckling på området.

Tidningen Offentliga Affärer var självklart på plats när dagarna besöktes av inte mindre än 780 intresserade delegater som minglade, besökte de nära sextio seminarierna, de spännande utställarna och bidrog till fortsatt goda offentliga affärer. I detta

nummer av tidningen kan vi erbjuda dig massor av spännande läsning när vår redaktörplockat ut flera av godbitarna från dagarna.

Under dagarna inleddes också den debatt kring kravställande av kollektivavtal vid offentliga upphandlingar som fortsätter i detta nummer av tidningen.

Många har tyckt till och många har redan sagt sitt på vår webbsida och vi är lika glada som alltid över att kunna erbjuda ett objektivt forum för en aktiv samhällsdebatt.

Missa inte Advokaternas syn på saken och svaret från fackförbunden i tidningen du nu läser, vi kan redan nu garantera att debatten fortsätter så missa inte våra nyhetsbrevframöver.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

PROFILEN | Magdalena Andersson

Feminist vill ta steg mot ett modernare Sverige Hon började som finanspolitisk talesperson för socialdemokraterna och sedan den 3 oktober 2014 är hon finansminister i Stefan Löfvens S-regering.

Magdalena Andersson kallar sig feminist och vill ta steg mot ”ett modernare Sverige”. För henne innebär det satsningar för att stärka svensk tillväxt genom ökad produktivitet och fler jobb, minskade klyftor och ett mer klimatsmart samhälle.

P

å upphandlingsområdet vill hon införa krav på kollektivavtal i upphandlingslagstiftningen. Fritiden tillbringar hon helst med familjen. Vandringar och längdskidåkning står högt i kurs, liksom trädgårdsarbete.

Hon fick kritik för sitt påstående om att ”ladorna är tomma” när hon tillträdde. Många bedömare i Sverige och utomlands gav Alliansregeringen och den tidigare finansministern Anders Borg MVG för att landet klarat åratal av kriser så bra. Magdalena Andersson ville inte stämma in i berömmet. Och hon är fortfarande kritisk till den alliansbudget som riksdagen klubbade igenom, när regeringens budget föll i omröstningen.

I Aftonbladet blev hon pikad av Lena Mellin för sin dystra framtidsprognos i början av året. ”Arbetslösheten blir högre och tillväxten lägre. Runt hörnet lurar höjda skatter”, skrev den ansedda kommentatorn.

OFFENTLIGA AFFÄRER har fått en intervju med finansministern. Nu låter hon litet mer positiv och talar om att stärka de offentliga finanserna, om än stegvis.

OA: ”Den svagare tillväxtprognosen, utgiftsökningarna för sjukförsäkring samt migration och etablering ger ett försämrat finansiellt sparande”, sa du i januari med anledning av Finansdepartementets tillväxtprognos. Hur möter regeringen detta?

– De senaste årens stora skattesänkningar har resulterat i att vi under förra året hade det största underskottet i de offentliga finanserna sedan budgetsaneringen 1996. Regeringens bedömning är att de offentliga finanserna behöver stärkas steg för steg, dock utan att hämma den försiktiga återhämtning vi ser i ekonomin.

8

”

Den goda affären är inte bara lägsta pris.

– Alliansen har pratat om besparingsprogram i storleksordningen 40 miljarder kronor, det vore riskabelt. Det är klart att försämrade prognoser förlänger vägen tillbaka till balans och överskott. Och Alliansens budget medförde en minskad inhemsk efterfrågan och stoppade viktiga åtgärder mot arbetslösheten. Regeringen arbetar nu med att utforma en stark vår-ändringsbudget som kommer att utgå från budgetpropositionen för 2015. Vi ska ta ett steg mot ett modernare Sverige, med satsningar för att stärka svensk tillväxt genom ökad produktivitet och fler jobb, minskade klyftor och ett mer klimatsmart samhälle.

Värdet av alla varor och tjänster som produceras på uppdrag av offentlig sektor och som finansieras med allmänna medel motsvarar i dag cirka 33 procent av de offentliga utgifterna. Det betyder i klartext att varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor. Vad är viktigast i upphandling, den goda affären eller att ställa krav på arbetsmiljö, sociala hänsyn och kollektivavtal?

– Seriösa företag som tar ansvar för sin personal ska kunna konkurrera med mindre seriösa aktörer. Den goda affären är inte bara lägsta pris. Den rymmer både kvalitet och de krav som nämns här. Kollektivavtalen är en central del av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Dessa ska vi värna.

Regeringen har tillsatt en utredning för att bland annat titta på hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de nya upphandlingslagarna som ska komma. Den blir klar i höst.

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

Artikeln forts채tter p책 sida 10... www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 1 2015

9

PROFILEN | Magdalena Andersson

...fortsättning från sida 9.

Jag har förmånen att ha civilministern, Ardalan Shekarabi, på Finansdepartementet.

I april lägger regeringen fram en ändringsbudget för 2015, förklarade du i en debattartikel i DI tidigare i år. ”Den kommer att vara ett steg mot ett modernare Sverige, med satsningar för att stärka svensk tillväxt genom ökad produktivitet och fler jobb, minskade klyftor och ett mer klimatsmart samhälle.” Vad syftar du på när du skriver att Sverige ska bli modernare?

– Jag vill ha ett Sverige som är redo för framtiden. Ett samhälle som tror på sig självt och som tror gott om det som komma skall. Som är en global förebild när det gäller våra starka grenar: jämställdhet, jämlikhet, hållbarhet, konkurrenskraft. Då måste vi investera – i bostäder, i infrastruktur, i utbildning. Är det rätt att belägga ideella föreningars försäljning med moms? Är du själv med i någon ideell organisation?

Om ja, vilken/vilka?

– De ideella organisationerna driver en viktig verksamhet, och den situation som har uppkommit är olycklig. Den beror inte på någon lagändring eller något regeringsbeslut, det är en domstol som har dömt med ett EU-direktiv i botten. Vi jobbar så fort det går med att hitta en lösning som innebär att svensk rätt är i samklang med EU-rätten. Här finns ingen oenighet mellan riksdagens partier, det finns ett brett stöd för att lösa frågan. Ja, jag är t.ex. medlem i Socialdemokraterna!

Du är den första kvinnan som innehar posten som finansminister i en socialdemokratisk regering. Kan du som kvinna tillföra något perspektiv i finanspolitiken som en man inte skulle kunna göra?

– Kanske – jag brukar faktiskt inte tänka på det på det sättet.

Om du frågar så här: ska vi ha en jämställd regering, behövs det fler kvinnor i ledande positioner i näringslivet, fler kvinnor med makt – då svarar jag ja! Är du feminist? Hur påverkar det ditt jobb?

– Självklart är jag feminist. Jag kan aldrig acceptera att en människa hindras att förverkliga sina drömmar för att den råkar vara född till kvinna. Eller man. Därför måste politiken inriktas mot att ge alla goda förutsättningar – oavsett kön.

Det kämpar jag för varje dag på jobbet, i Finansdepartementet, i regeringen och i Bryssel.

Vad gör du helst när du är ledig?

– Någon friluftsaktivitet med familjen. Vandring eller skidor till exempel.

Fakta om Magdalena Andersson Alla namn: Eva Magdalena Andersson Ålder: 48 Familj: Gift. Två barn.

Fritid: Att vara med familjen och utomhus, på längdskidor eller i trädgården.

Favorit film: Det Stora Blå Bakgrund: Uppvuxen i Uppsala och studerade senare på Handels där hon tog en ekonomexamen. Har även studerat vid Harvard i USA. Bland jobben kan nämnas politisk sakkunnig, planeringschef i statsrådsberedningen och statssekreterare i finansdepartementet. Hon har även varit rådgivare åt dåvarande S-ordföranden Mona Sahlin. 20092012 var hon överdirektör vid Skatteverket.

Bo Höglander

10

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

Bisnode Simpler

GÖR ETT DJUPDYK I SVENSKT NÄRINGSLIV Kunskap om tillväxt och konkurrenskraft leder utvecklingsinsatserna rätt. Med Bisnode Simpler kan kommuner, regioner och myndigheter se hur företag och branscher utvecklas över tid.

Med Simpler får du överskådliga och kommunikativa bilder av hur det går i näringslivet.

Läs mer om Simpler på www.bisnode.com.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

11

DEBATT

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL VID UPPHANDLING?

NU RÄCKER det ministern, vi har redan svaret!

Regeringen beslutade några dagar innan jul att tillsätta ytterligare en utredning med uppdraget att undersöka möjligheterna att i upphandlingar ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor. Tillsättandet av utredningar med sådant uppdrag börjar bli lika traditionsfyllt som klappar under granen.

Regeringen nöjer sig denna gång inte med att undersöka möjligheterna att lagstifta om att upphandlare ska kunna ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor utan vill också att utredaren, professorn i privaträtt, Niklas Bruun, ser över hur det i de nya upphandlingslagar som träder i kraft 2016 kan föras in uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal (dir. 2014:162). Civilminister Ardalan Shekarabi gick än längre under konferensen Upphandlingsdagarna 2015 och sade sig verka för att det ska bli obligatoriskt för alla upphandlare att ställa krav på anställningsvillkor i nivå med gällande kollektivavtal. Av Offentliga Affärers webbtidning framgår att även finansministern Magdalena Andersson i kommande utgåva av Offentliga Affärer kommer att klargöra att hon vill ha krav på kollektivavtal i upphandling.

De båda ministrarnas uttalanden och tillsättandet av en ny utredning ska ses i ljuset av den slutsats som dragits i en rad tidigare statliga utredningar; Upphandlingskommittén, Upphandlingsutredningen 2004, Upphandlingsutredningen 2010 och nu senast Genomförandeutredningen för vilken justitierådet Eskil Nord var ordförande. Slutsatsen som dras i samtliga utredningar är att EU-rätten sätter gränsen för Sverige. Det gäller Sverige såväl i dess egenskap av nationell lagstiftare, genom regering och riksdag, som i dess egenskap av rättstillämpare genom dess statliga och kommunala upphandlande myndigheter. Det är också skälet till att det stora antalet upprepade motioner om att föra in kollektivavtalsenliga villkor i upphandlingar varje gång avslås. Professor Bruun, som nu fått regeringens utredningsuppdrag, har dessutom redan den 15 november 2000 i ett rättsutlåtande bifogat till Upphandlingskommitténs slutbetänkande Mera värde för pengarna! (SOU 2001:31) redovisat sin uppfattning för lagstiftaren och den ligger i linje med de statliga utredningarnas.

Som regeringen själv konstaterar i tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén är tjänsters fria rörlighet över EU:s medlemsländers gränser en viktig drivkraft för ekonomisk utveckling. Samtidigt krävs det regler som säkerställer att

12

rörligheten av tjänster inte missbrukas och leder till social dumpning och konkurrens genom låga löner.

EU har löst gränsdragningsproblematiken på det viset att anställda i ett företag etablerat inom EU, som är utstationerade i ett annat EU-medlemsland, har rätt till vad man brukar kalla ”en hård kärna” av arbetsrättsliga villkor. Den hårda kärnan motsvaras i svensk rätt av de bestämmelser, i bland annat arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen, som 5 § utstationeringslagen hänvisar till. Dessa bestämmelser utgör en nedre gräns vad gäller de anställningsvillkor som en arbetstagare enligt EU har rätt till om denne har blivit utstationerad i Sverige av ett företag från ett annat EU-medlemsland. Bestämmelserna utgör också en övre gräns uppställd av EU för vilka krav på anställningsvillkor Sverige genom sina upphandlande myndigheter lagligen kan ställa på upphandlingar av gränsöverskridande intresse. EU:s upphandlingsdirektiv bygger nämligen på att upphandlande myndigheter inte får ställa villkor om t.ex. kollektivavtal som strider mot EU-rätten i övrigt. De bestämmelser som utredaren ska föreslå måste alltså överensstämma med EU-rätten. Som regeringen konstaterar i direktivet till professor Bruuns utredning har det inte ändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv som ska genomföras i svensk rätt 2016. När det gäller krav som kan härledas till kollektivavtal konstaterar Genomförandeutredningen i sitt betänkande SOU 2014:51 s. 41 att rättsläget inte heller har ändrats genom 2014 års upphandlingsdirektiv. Det finns alltså inte någon möjlighet att i upphandlingar av gränsöverskridande intresse ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor som går längre än vad som följer av den hårda kärnan av arbetsrättsliga villkor, om det innebär att leverantörer behandlas olika.

Sammanfattningsvis kan svenska upphandlande myndigheter i sina upphandlingar ställa krav på att ett företag etablerat i ett annat EU-medlemsland tillämpar den hårda kärnan av arbetstagares rättigheter på företagets utstationerade arbetstagare i Sverige. Men de kan varken på arbetsrättslig eller upphandlingsrättslig grund ställa krav i Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL VID UPPHANDLING?

DEBATT

Samtliga verksamma vid advokatfirman Lindahl Göteborg

Helena Rosén Andersson

Anders Nilsson

nivå med gällande kollektivavtalsvillkor som går därutöver, om upphandlingen har ett gränsöverskridande intresse och uppställandet av sådana kollektivavtalsvillkor innebär en olikbehandling av företag.

Civilministern och finansministern är uppenbarligen inte nöjda med det svaret och bortser från att detta är klarlagt genom upprepade statliga utredningar och etablerad EUdomstolspraxis i form av bland annat Laval (mål C-341/05) och Rüffert (mål C-346/06).

De ändringar som det kan finnas anledning att göra inom det arbetsrättsliga området är redan föremål för två parallella statliga utredningar. Den ena är den parlamentariskt sammansatta Utstationeringskommittén som har i uppdrag bland annat att utvärdera de ändringar som gjordes i utstationeringslagen, den s.k. Lex Laval, med anledning av Lavaldomen, och att vid behov föreslå lagändringar. Kommittén har också i uttryckligt uppdrag att utreda vad som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer (dir. 2012:92, 2014:82 och 2014:149). Det finns därför anledning för den kommittén att klargöra bland annat vilken lagreglering som krävs för att minimilöner eller svenska lönevillkor enligt ett representativt kollektivavtal som täcker det aktuella arbetet ska anses beslutade av Sverige och därmed ingå i den hårda kärnan av arbetstagarrättigheter i Sverige. Kommittén ska lämna sina förslag den 31 maj 2015. Den andra utredningen är utredningen om nya utstationeringsregler som har i uppdrag att föreslå hur direktivet om tillämpning av utstationeringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt (dir. 2014:81 och 2015:150).

Den utredningen leds av chefsjuristen vid Arbetsmiljöverket, Anna Middelman, och ska lämna sina förslag den 28 februari 2015 och den 31 mars 2015. Båda utredningarna ska ha den svenska arbetsmarknadsmodellen som utgångspunkt för sina överväganden och förslag.

Vi har mot denna bakgrund svårt att se behovet av professor Bruuns utredning. Detta särskilt mot bakgrund av att regeringen har ett rykande färskt remissbehandlat förslag www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Henrik Seeliger i justitierådet Nords Genomförandeutredning på sitt bord.

Konkurrensverket har också publicerat uppdragsforskningsrapporten Kollektivavtal och kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling (2015:2) i vilken docent Andrea Sundstrand vid Stockholms universitet redovisar möjligheterna att ställa krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Vi anser det uteslutet att regeringen genom svenska upphandlingsregler skulle försöka införa en annan arbetsrätt än den som följer av EU:s och Sveriges arbetsrättslagstiftning. En sådan svensk legal oordning är ju inte genomförbar. Bruuns förslag kommer inte heller att kunna införas i 2016 års upphandlingslagar. Han ska nämligen lämna sitt betänkande först den 1 september 2015. Därefter ska det remissbehandlas. Dessutom framgår av uppdraget att Bruun kommer att få tilläggsdirektiv. Det går därför inte att dra någon säker slutsats om när Bruuns förslag kommer att behandlas av regeringen.

Det finns förstås ett politiskt intresse att tillsätta Bruuns utredning. Genom den utredningen försöker regeringen ge intryck av att den tydligt tar strid för den svenska kollektivavtalsmodellen även i offentliga upphandlingar och mot utländska företag. Det är förståeligt, det har den ju lovat sina väljare. Men den bistra sanningen är emellertid en annan. Den är att regeringen har grävt ned den redan besvarade frågan, om möjligheterna att ställa kollektivavtalsenliga villkor i offentliga upphandlingar, i professor Bruuns utredning. Genom att låta Bruun utreda frågan igen slipper nämligen regeringen att – under 2015, året efter supervalåret – bekräfta att justitierådet Nords Genomförandeutredning och de tidigare utredningarna har rätt; det är bara att gilla läget, den svenska kollektivavtalsmodellen begränsas av EU-rätten och Sveriges skyldighet att respektera det som EU:s medlemsländer har enats om utgör den hårda kärna av arbetstagarrättigheter som ett medlemsland får påtvinga företag med hemvist i ett annat EU-land.

Helena Rosén Andersson , Anders Nilsson, Henrik Seeliger

13

DEBATT

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL VID UPPHANDLING?

Replik på:

”NU RÄCKER det ministern, vi har redan svaret!”

Helena Rosén Andersson, Anders Nilsson och Henrik Seeliger hävdar på debattsidan den26 februari att ”De har svaret” och att regeringens utredning för att undersöka hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser i upphandlingslagarna är onödig. De hävdar vidare att det inte finns ”någon möjlighet att i upphandlingar av gränsöverskridande intresse ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor som går längre än vad som följer av den hårda kärnan av arbetsrättsliga villkor, om det innebär att leverantörer behandlas olika.”

Advokaternas text är problematisk av flera skäl.

Om vi börjar med frågan om behovet av en utredning så hävdar advokaterna att frågan redan är tillräckligt utredd.

De utredningar som de hänvisar till handlar dock i huvudsak om krav på kollektivavtalsbundenhet, ett krav som flera jurister också har identifierat olika problem med.

Nu gäller emellertid inte regeringens utredning detta, utan

frågan om villkor enligt kollektivavtal, och i denna fråga är de flesta jurister överens om att det principiellt är tillåtet men att det praktiskt kan vara mer komplicerat. Därför behövs en utredning som ska reda ut hur det ska gå till när man ska ställa dessa krav. Denna utredning är i allra högsta grad nödvändig. Vidare berörde inte Genomförandeutredningen hur Sverige enligt artikel 18.2 i direktiv 2014/24/ EU ska säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörandet av offentliga kontrakt iakttar kollektivavtal. Enligt skäl 37 är det kollektivavtalet på den ort där byggentreprenaden utförs eller tjänsterna tillhandahålls som ska följas. Hur advokaterna menar att direktivets krav i denna del ska uppfyllas, utan att det införs en skyldighet att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal, är oklart.

Advokaterna låtsas dock som att de inte förstår detta. De hävdar att den stora frågan fortfarande är principiell – och att alla upphandlingar med gränsöverskridande intresse måste utformas med de begränsningar som följer av utstationeringsdirektivet. Det räcker dock med att läsa utstationeringsdirektivet, eller för den delen den svenska utstationeringslagen, för att se att den uppfattningen är felaktig.

Med utstationerad arbetskraft avses arbetstagare som vanligen utför sitt arbete i ett annat EU-land men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige. Med utstationering avses vidare tre situationer; 1) när en arbetsgivare

Oskar Taxén, jurist, Kommunal 14

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

KRAV PÅ KOLLEKTIVAVTAL VID UPPHANDLING?

DEBATT

Robert Sjunnebo, jurist, LO sänder en anställd till ett annat land enligt avtal mellan arbetsgivaren och mottagaren av tjänsten, 2) när en anställd sänds utomlands till en arbetsplats eller ett företag inom koncernen och slutligen 3) när ett uthyrningsföretag sänder anställda till ett användarföretag utomlands.

När en upphandlad tjänst utförs med utstationerad arbetskraft finns begränsningar för vilka krav en upphandlande myndighet kan ställa på de arbetsvillkor som företaget erbjuder den utstationerade arbetskraften. Till skillnad från annars kan den upphandlande myndigheten inte ställa som krav att den utstationerade arbetskraften ska erbjudas villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Istället begränsas kraven till utstationeringslagens hårda kärna.

Men det gäller bara när en upphandlad tjänst utförs med utstationerad arbetskraft. De allra flesta upphandlade tjänster med ett gränsöverskridande intresse utförs inte, och kan inte utföras, med utstationerad arbetskraft. Då är inte begränsningarna enligt utstationeringsreglerna tillämpliga. Det gäller till exempel tjänster som utförs stadigvarande men även många av de tjänster som utförs tillfälligt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

men där de anställda inte är utsända av ett företag i ett annat land. Således kan inte de begränsningar som följer av utstationeringslagen tillämpas iförhållande till aktörer som inte avser att utföra arbetet med hjälp av utstationerad arbetskraft.

Allt detta vet advokaterna egentligen om. Just därför blir deras argumentation så märklig. Istället för att se de problem som finns på arbetsmarknaden med social dumping och ojusta villkor, problem som delvis kan lösas genom att tillämpningen av upphandlingsreglerna förbättras, så lägger advokaterna fram argument och resonemang som förvirrar och leder ut i periferin. Ett sådant ”svar” är inte mycket värt, utan visar tydligt att juridiska argument många gånger döljer en politisk uppfattning.

Oskar Taxén och Robert Sjunnebo

15

t a m s n e d i t m a r F

FELIX Kalkonbiff Sm art Mat och FELIX Nötfärsbiff Sm art Mat • 45 % kötthalt • hel hirs och hel ha vre • hälsosamt protein från olika källor • långsamma kolhy drater • rätt typ av fett • läg re salthalt

I SKOLAN ÄR ALLA ÄMNEN VIKTIGA SÄRSKILT NÄRINGSÄMNENA

Gör gott för både magar och jordklot

Restaurang & Storhushåll • orklafoods.se/rs

Vi bör äta mindre kött!

Mindre kött betyder två saker: det är skonsammare för klimatet och bättre för hälsan. Våra färsbiffar FELIX Smart Mat innehåller mer fullkorn och mindre kött.

Det är god mat som är proteinrik, med bra fett och långsamma kolhydrater. Det gör att skolbarnen håller sig mätta längre, får stabilare blodsocker och kan prestera bättre.

Att äta bra är nödvändigt. Och man kan lugnt säga att rätt näringsämnen är ett måste för alla ämnen i skolan.

Bättre för hälsan och klimatet

UPPHANDLING | i praktiken

Kommuner vill få in sociala företag Ett antal kommunalråd i Dalarna och Gävleborg har mötts för att lyssna på upphandlare som berättat om sociala krav och sociala företag. – Alla pratar om detta just nu, berättar Johan Almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg, för OFFENTLIGA AFFÄRER. Han är en av initiativtagarna till mötena.

N

yligen deltog han på Upphandlingsdagarna och konstaterade att det talas mycket om strategisk upphandling, liksom även om hantverket. En strategisk utmaning är enligt Johan Almesjö att bättre tillvarata den kraft som finns bland arbetslösa och människor i utanförskap. Här har de sociala företagen en viktig roll att spela, bland annat genom att delta i anbudsgivning och vinna kontrakt med kommuner, landsting och staten.

Den 6 februari hölls i träff för politiker där bl.a. Johan Almesjö och Anders Karlin, chef på UpphandlingsCenter, ett samarbete mellan flertalet dalakommuner på inköpsområdet.

Frågeställningarna handlade om vad sociala krav är, vad lagen til�låter på området och hur sociala företag kan få en plats som anbudsgivare och leverantörer i den offentliga upphandlingen. I oktober ska man ha en avstämning på området och se hur långt man kommit i processen.

– Sociala företag har en inneboende kraft som vi bör ta tillvara, menar Johan Almesjö, som tidigare varit både biträdande länsarbetsdirektör i Gävleborg och länsdirektör på Försäkringskassan i Gävleborg.

– Jag har sett att det finns en outnyttjad kraft i samhället. Vi är bra på sociala skyddsnät med skattemedel, men har kanske glömt bort den kraft som finns, förklarar han.

I sin blogg skriver Johan Almesjö den 13 februari 2015 att Gävleborgs län idag har ett utanförskap som är ett av de största i landet och ”frågan man måste ställa sig om det är ett hot eller om det är en outnyttjad resurs som ger oss en möjlighet i framtiden”. Johan Almesjö skriver att han ser det som en möjlighet att utnyttja så mycket bättre än vad som görs idag.

Johan Almsjö, förbundsdirektör på Inköp Gäveleborg

Risker som målas upp med undanträngning av traditionella företag bedömer han som minimalt. Kanske är det ur ett samhällsperspektiv rätt att konstruera affärer där ett socialt företags förtjänster vägs in i värderingen av de effekter själva företagsformen ger, reflekterar förbundsdirektören.

– Lagstiftningen utvecklas till att möjliggöra att krav ställs i en högre grad än idag. Exempel på uppdrag med högt ställda sociala krav blir alltmer vanliga, det goda exemplets makt kommer att öka. Sociala företags förmåga att möta de krav som det innebär att vara leverantör till offentliga köpare kommer att förbättras, tror Johan Almesjö.

– Frågeställningen är het men jag tror att det är viktigt att våga värdera även den, för det finns såväl vinster för individ, företag och samhälle att hämta i detta, menar Johan Almesjö.

Hans övertygelse är att den oanvända kraften i dagens utanförskap kommer att betraktas som en tillgång i jakten på att vara ”regionen för det goda livet”.

Hur ser då kommande steg ut i den offentliga affären med utgångspunkt från att ha hög social ambition i din region?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Bo Höglander

17

Pressmeddelande frĂĽn Konkurrensverket

Smartare inkÜp genom tidig dialog Det finns behov av bättre dialog mellan offentliga inkÜpare och leverantÜrer.

Det menar Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt TeknikfÜretagen som nu erbjuder stÜd till upphandlande myndigheter som vill fÜrbättra dialogen med marknaden infÜr en upphandling. – Vi vill att effektiva tidiga dialoger ska bli vanliga inom offentlig upphandling och att kompetens och metoder ska spridas, säger Dan SjÜblom, generaldirektÜr pü Konkurrensverket.

De tre organisationerna erbjuder nu ett antal pilotprojekt konkret processtÜd i specifika upphandlingar. StÜdet omfattar behovsbeskrivning, fÜrarbete infÜr och genomfÜrande av dialogmÜte, samt uppfÜljning och sammanställning av erfarenheter. – Det är i den tidiga dialogen mellan upphandlande myndigheter och leverantÜrer som det gür att hitta nya och bättre lÜsningar som büde tillgodoser

behovet och samtidigt ger en mer kostnadseffektiv offentlig upphandling, säger Åke Svensson, VD pü TeknikfÜretagen.

I Norge finns sedan fyra ür tillbaka ett framgüngsrikt utvecklingsprogram fÜr tidig dialog och nytänkande inom offentlig upphandling med fokus pü innovation.

investera i projekten. Konkurrensverket, SKL och TeknikfÜretagen kommer att välja ut ett antal projekt som blir aktuella fÜr processtÜd vid tidig dialog.

Källa: Konkurrensverket

– Trots att det finns en bred juridisk samstämmighet om att tidiga dialoger kan genomfÜras även i Sverige, är fÜrsiktigheten stor. DärfÜr vill vi visa vilka mÜjligheter som finns och vilka nyttorna är. Upphandlande myndigheter som vill fÜrbättra dialogen med hjälp av ett processtÜd uppmanas anmäla sitt intresse, säger Hükan SÜrman, VD pü SKL FÜr att fü sü bra fÜrutsättningar som mÜjligt fÜr ett lyckat resultat är det viktigt att de deltagande organisationerna har süväl engagemang som tid att

SWEPOSŽ NätverksRTK-tjänst

HĂĽkan SĂśrman, VD Sveriges Kommuner och landsting

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används fÜr till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

18

SWEPOS beräkningstjänst. ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ‹ Ç‹Ç? Ç?Ç‹ Ĺ™ ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ? njNJ Ç?Ç? Ĺ™ Œª–£¢ŒłÂ&#x; ĭŒ– Ĺ™ ªªªĭŒª–£¢Œĭ”¢Â

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Bättre järnvägsunderhåll med funktionsavtal – Fokusera på funktion, det vill säga slutresultat som att tågen kan köra obehindrat, istället för att försöka kontrollera allt i detalj. Det säger Sofia Lingegård, som doktorerat i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

N

yligen uppmärksammades hennes avhandling i Sveriges Radios program Vetandets värld (2015-02-16). Det är sannolikt inte bara brist på resurser, som ligger bakom järnvägsstrulet. Sättet att styra underleverantörerna genom hur man skriver kontrakten kan också bidra till problemen, sammanfattar radioprogrammet.

I fem års tid har Sofia Lingegård studerat stora infrastrukturprojekt, som anläggandet av järnvägar och vägar. Hennes slutsats är att tågen skulle ha betydlig större chans att komma fram i tid om Trafikverket hade en upphandling som var mer långsiktig och hade fokus på total livscykelkostnad.

– Med långa kontrakt där både byggande och underhåll ingår, skulle man välja bättre material som håller längre och kräver mindre underhåll och därmed minska de totala kostnaderna, säger hon. På köpet får tågen en chans att hålla tidtabellen.

Flertalet bedömare är överens om att bristande järnvägsunderhåll ligger bakom återkommande tågstrul. Några förespråkar en återgång till statligt ansvar för driften. Men forskaren tror inte på att ett förstatligande av järnvägsunderhållet är rätt väg framåt.

– Det innebär en total avsaknad av konkurrens och färre incitament för effektivitet och utveckling. Trafikverket borde istället satsa på att bli en kompetent beställare som ställer krav utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv där byggande och underhåll under hela livscykeln vägs in, säger Sofia Lingegård i ett inlägg på Linköpings universitets webbplats.

När det gäller infrastruktur gäller alltså ”ju fler kockar desto bättre soppa”, konstaterar doktorn vid Linköpings universitet (LiU).

I radioprogrammet Vetandets värld svararde Trafikverkets Morgan Rehn på kritiken. Han menar att myndigheten är på väg mot den modell som forskaren diskuterar.

Intressant i sammanhanget är att Trafikverket deltagit i finansieringen av hennes forskning. På köpet fick verket en kritisk forskare, som via intervjuer med 35 aktörer i verket och bland entreprenörer, visar att kommunikationen mellan aktörerna inte varit den allra bästa under det decennium som avregleringen gällt.

– Infrastrukturen är ju en viktig samhällsfunktion som vi borde lägga ner mer krut på, framför allt för att det är så sårbart, säger Sofia Lingegård.

Källor: Sveriges Radio, Linköpings Universitet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

19

UPPHANDLING | i praktiken

Rapport från Upphandlingsdagarna 2015:

Ny myndighet och upphandlarnas roll Det är jättebra att Nationella Upphandlingsstödet bryts loss ur tillsynsmyndigheten Konkurrensverket. Det tyckte en namnkunnig panel på Upphandlingsdagarnas första dag i Nacka strand utanför Stockholm. Offentliga Affärer fick även positiva kommentarer bland deltagare i frågan. Civilminister Ardalan Shekarabi hade i sitt tal på förmiddagen bekräftat att det blir en ny myndighet den 1 september.

R

ubriken för ett av eftermiddagens panelsamtal var annars ”Krocken mellan regelverk och verklighet”.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell, SOI-ordförande tyckte att rubriken kanske alltför mycket antydde att upphandlarna är i kläm.

”Det är vår roll att sitta i kläm. Vi ska klara att jobba med alla dimensioner, balansera mellan olika krav och förväntningar”, menade hon. Det är möjligen alltför klåfingriga regler som gör det svårt att genomföra goda affärsmässiga processer.

Louise Strand, inköpsdirektör Region Skåne uppfattar läget som att inköparna ska rädda världen. Hon räknade upp alla de hänsyn som numera upphandlarna förväntas väva in upphandlingarna.

Veronica Karlsson, förbundsordförande i facket Vision, välkomnar att upphandlarnas situation står i fokus. Krockarna i sig är inte de stora utmaningarna, utan att inköparna ges förutsättningar hantera dem. Arbetsbelastningen är ofta hård för de offentliga upphandlarna, menar hon.

Fredrik Rogö, bolagsjurist på Upphandlingsbolaget i Göteborg, menade att eftersom inköparna jobbar i en politisk styrd organisation så förväntas de även delta i uppfyllandet av politiska målsättningar. Det är rimligt, menar han.

Eva-Maj Mühlenbock, advokat och VD på Lindahls, talade

20

bland annat om uppföljning och hur viktigt det är för att den upphandlande myndigheten ska kunna behålla leverantörernas förtroende.

Och på frågan om hur de ser på bildandet av en ny myndighet för det nationella upphandlingsstödet var majoriteten entusiastiska. Louise Strand tillade dock att det inte för medföra för mycket fokus på att upphandlarna ständigt behöver hjälp och stöd, det finns många goda exempel som kan lyftas fram också.

Senare under Upphandlingsdagarna kom frågan åter upp och röster hördes som menade att Konkurrensverket borde ha fått chansen att utveckla nuvarande modell.

Eva-Maj Mühlenbock, vd och advokat på Lindahls, och kollegan, advokaten Olof Hallberg på samma advokatfirma, tog också upp den nya myndigheten under ett seminariepass.

De tror inte att det blir någon större skillnad mellan nuvarande modell och den nya ordningen med en fristående myndighet för det nationella upphandlingsstödet. ”Det blir nog samma typ av verksamhet”, konstaterade Olof Hallberg. Han pekade bl.a. på att den nya myndigheten ska förbättra möjligheterna till sociala och miljömässiga krav i upphandlingar, samt främja innovationsupphandling. Man ska också bidra till att hela inköpsprocessen kan genomföras elektroniskt.

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Kan vi ta oss vidare i debatten om reglering av välfärden nu Frågan om vinster i välfärden får väl mer eller mindre anses besvarad. Frågan är nu begravd i en utredning, försenad innan den startade och troligen nedlagd innan den kommer till det uppenbara slutet: att det idag inte går att förbjuda vinster i välfärden. Men låt oss ta den som utgångspunkt för en mycket viktigare fråga: kvalitet i välfärden.

S

verige har gått från att utgöra en välfärdsstat, där staten i vid bemärkelse ensam har ansvaret för vår välfärd, till att utgöra ett välfärdssamhälle där privata aktörer i allt högre utsträckning utför de tjänster som ingår i den offentliga sektorns åtagande. Den utvecklingen förutsätter att kvalitet och konkurrens kan säkerställas såväl under själva upphandlingsförfarandet som under avtalets genomförande.

Konkurrens, men även benchmarking, leder till ökad kvalitet i utförandet och är nödvändig såväl för att uppnå som för att bibehålla en långsiktigt god samhällsekonomi. Inför upphandlingen kan kvalitet och konkurrens säkerställas bl.a. genom att den upphandlande myndigheten har dialog med potentiella anbudsgivare och under upphandlingsförfarandet genom att förhandla inom ramen för förfrågningsunderlaget.

Då upphandlande myndigheter har en budget att förhålla sig till blir pris en viktig faktor vid dessa upphandlingar. De privata utförarna är många gånger mer kostnadseffektiva men det finns alltid en risk för sämre kvalitet om oseriösa privata utförare tummar på svårmätbara kvalitetsindikatorer. Vi ställer oss därför frågan om kundval kan vara en lösning på hur budget och kvalitet i svårmätbawra dimensioner kan upprätthållas. Vi tror oss veta att det gäller att sätta ett pris på kvaliteten istället för att försöka göra tvärtom.

Det finns idag många bra exempel på hur man har gjort bra upphandlingar inom välfärdssektorn.

Att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn innebär ett stort samhällsansvar. Nyligen har Ägarprövningsutred-

22

ningen utrett om det behövs ytterligare verktyg för att säkra att de privata aktörer som driver välfärdsverksamhet har ett långsiktigt och seriöst engagemang och förutsättningar att bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. Välfärdssektorn finansieras med skattemedel och i sektorn utförs grundläggande tjänster som har avgörande betydelse för brukare, patienter och elever. Kvaliteten i tjänsterna kan vara svår att bedöma och det är ofta förenat med svårigheter att byta utförare eller huvudman. Aktörerna ska även ha ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet. Att den som vill verka inom välfärdssektorn kan finansiera verksamheten och hantera tillfälliga nedgångar i till exempel antalet brukare eller elever, är en förutsättning för långsiktighet och kvalitet.

Det hela grundar sig i HUR de upphandlande myndigheterna förmår genomföra upphandlingar på ett sådant sätt att man dels attraherar kvalitetshöjande arbete utan att för den delen göra avkall på avtalsuppföljning och kontroll. Även detta är något som företag i branschen efterlyser som en form av konkurrensneutralitet.

I och med det nya direktivet 2014/24/EU finns det möjligheter att omreglera delar av det upphandlingsbara området rörande vissa tjänster. Området rörande ekonomiska och

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Catharina Piper

Advokat, Advokatfirman Lindahl

Henrik Norinder

Universitetsadjunkt vid Lunds universitet

icke-ekonomiska tjänster är sådant att det skall förstås i en särskild kontext varför vi rör oss i en omdiskuterad zon av som är ”blurred, risky and uncertain”.

finns emellertid delade åsikter om detta är korrekt eller ej och det finns t.o.m. studier som visar att det egentligen är tvärtom.

Ett vinstförbud innebär att man inte kan attrahera kapital till investeringar. Och utan investeringar avvecklas en verksamhet över tid. Denna grundläggande erfarenhet från företagsamheten förklarar varför ”inga vinster” i huvudsak är samma sak som ”inga privata företag”. På marginalen kan stiftelser, filantroper och kooperativ få driva sin verksamhet. ”Nu kommer ingen längre kunna berika sig på mormors sjukvård”, sade Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska taleskvinna Ulla Andersson när S, MP och V i oktober presenterade sin överenskommelse om vinstbegränsningar inom skola, vård och omsorg. Hon upprepade dessa tankegångar under debatten i januari på Upphandlingsdagarna.

Med detta ville hon ge uttryck för att mormor drabbas när vinsterna i de privata äldreboendena sänker kvaliteten, så att den blir sämre än i de kommunala äldreboendena. Det

Det är alltså utifrån likabehandlingsbehovet som den svenska regeringen och riksdagen ska besluta om valfrihet i lag, precis som man gjorde vid införandet av valfrihet för primärvårdstjänster. Endast då kan den svenska lagstiftaren ta ställning till samhällsekonomiska och övriga konsekvenser av att valfrihetssystem införs helt eller delvis.

Utan en sådan lagreglering är valfriheten en fråga för den kommunala och landstingskommunala politiken. I de kommuner och landsting där ett valfrihetssystem inte införs måste upphandling ske enligt LOU. Så nu ställer vi frågan: kan vi släppa frågan om vinster i välfärden till förmån för en mycket viktigare fråga: hur kvalitetshöjer vi välfärdstjänsterna på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Catharina Piper och Henrik Norinder

23

T

ack för att ni besökte oss under upphandlingsdagarna nyligen. Vi noterade med glädje ett ökande intresse för flyttbara lolkaler som en snabb, funktionell och kostnadseffektiv lösning för skolor och förskolor.

Saknar du ett eget exemplar av den populära lathunden vid anbudsförfrågan av moduluppställning? Hör av dig till oss på www.swedishrental.se eller till någon av våra medlemsföretag i modulutskottet: Cramo Adapteo, Indus, PCS Projektservice, Ramirent, Temporent.

UPPHANDLING | nyheter

Eldigt och intressant tyckte Blix ”Eldigt och intressant” blev moderator Erik Blix sammanfattning av paneldiskussionen om särskilda regler för välfärdstjänster, en av Upphandlingsdagarnas absoluta höjdpunkter. Debatten mejslade ut skiljelinjerna i synsätt, både när det gäller vinst i välfärden och om välfärdssektorn ska omfattas av särskilda regler i upphandlingen.

M

ed två politiker och riksdagsledamöter i panelen; Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), och Ulla Andersson (V), var det inte lätt att få igång debatten. Henrik Norinder, universitetsadjunkt, Lunds universitet, fick ge ett internationellt rättsperspektiv och Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega, företrädde leverantörerna.

Med juristerna Catharina Piper, advokat på Lindahls, och Mathias Sylwan, upphandlingsjurist i Lidingö kom mun och konsult, fick deltagarna även olika aspekter på regelverket.

Mathias Sylwan, upphandlingsjurist i Lidingö kommun på halvtid och konsult på halvtid, är övertygad om att EU-rätten tillåter Sverige att ha egna regler för välfärdstjänster. Sådana tjänster är ”allmänna tjänster” och därmed finns en öppenhet för flexiblare regelverk. Den tidigare förbudsjuristen på SKL menar att Sverige övertolkar EU-reglerna så att det blir ”näst intill extremt”.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Catharina Piper, Stefan Holm och den moderata politikern varnade för att införa ett särskilt regelverk för välfärdssektorn. Det kan bli begränsande i stället för att underlätta, inte minst som de regler som övervägs i liggande förslag kommer att utestänga vissa företag, befarade de.

– Ska vi förenkla eller underlätta?

Förslaget snarare begränsar än öppnar upp, sa Catharina Piper.

Från publiken kom frågor och funderingar efter samtliga pass, så även detta. Rose-Marie Fors, Tranås kommun, framförde reflektionen att de privata utförarna i välfärden får samma peng per brukare som de offentliga; hur kan de då utföra tjänsten billigare?

Stefan Holm hakade snabbt på och menade att den möjlighet till jämförelse (benchmarking) som externa utförare tillför, kan bidra till en effektivare användning av skattemedel.

Ulla Andersson (V), påstod i sitt svar

att de privata utförarna konkurrerar med lägre bemanning, sämre utbildad personal, färre anställda.

– Priset betalas av multisjuka äldre, dundrade Ulla Andersson, men fick i en replik från Catharina Piper påpekandet att bemanningen och andra kvalitetskriterier kan regleras i upphandlingen.

Upphandlingsdagarna 2015 blev enligt många säkert en succé, både sett till antalet deltagare (över 700) och sett till programinnehåll. Heta paneldebatter, aktuella seminarier och en festkväll på Hamburger Börs som sent ska glömmas. Där delades utmärkelsen Handslaget 2014 ut till Sofia Elmeholt från Härnösands kommun. Motiveringen kan du läsa i en särskild artikel här intill och i en senare intervju kommer vinnaren att utveckla sina tankar om det belönade konceptet.

Bo Höglander

25

UPPHANDLING | i praktiken

Jobbar för hållbar köttproduktion Svensk köttproduktion minskar trots att konsumtionen länge ökat. Importerat kött står för ökningen. Självförsörjningsgraden har minskat och lantbrukarna har svårt att konkurrera med det billigare, importerade köttet.

– Om animalieproduktionen minskar ännu mer, kommer i förlängningen även arbetstillfällen försvinna. Och utan att ha betande djur kvar, så kan vi inte behålla våra öppna landskap, säger Julia Jansson, projektledare i en satsning på animalieproduktion i Västra Götaland.

bakgrund som kommunikatör kan bidra med nya idéer och infallsvinklar.

Du ska enligt pressmeddelandet verka för att minska avståndet mellan producent och konsument genom informationsspridning.

Hur kommer du att jobba rent konkret?

Länsstyrelsen och regionen i Västra Götaland har inrättat en heltidstjänst som ett led i en satsning på ökad animalieproduktion.

Initiativtagarna vill skapa ökad framtidstro i branschen och lyfta självkänslan i hela livsmedelskedjan. Dessutom vill man arbeta aktivt för ett bättre samarbete, produktutveckling, opinionsbildning och debatt.

– Mitt jobb handlar till stor del om kartläggning och informationsspridning kring frågor kopplade till den svenska animalieproduktionen, dess villkor och mervärden.

Konkret kan det handla om att anordna temadagar, nätverksträffar och undersöka nya metoder och arbetssätt. Ett exempel på en fråga jag kommer titta närmare på är hur producenter kan nå ut till konsumenter på nya sätt, via nya kanaler.

För att klara detta har man alltså anställt projektledaren Julia Jansson. Hon kommer arbeta med att kartlägga och driva frågor kopplade till animalieproduktion under de kommande två åren. Julia, som tidigare arbetat som kommunikationskonsult, ska verka för att minska avståndet mellan producent och konsument genom informationsspridning och en utökad satsning på en redan inledd samverkansprocess med branschens aktörer i länet.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Julia Jansson med anledning av hennes nya uppdrag.

Hur känns det att få jobbet som projektledare gällande animalieproduktion i VG Region?

– Det känns väldigt kul och utmanande.

Västra Götaland är ett stort jordbrukslän med bra förutsättningar för att bedriva en hållbar animalieproduktion. Det vore väldigt negativt för både arbetstillfällena och landsbygden om produktionen fortsätter att minska. Jag hoppas att jag med min

26

– Vi har en stark djursskyddslagstiftning i Sverige och lägre antibiotikaanvändning än andra länder i Europa, och det är något vi hoppas att fler får upp ögonen för. Idag har inte alla en relation till landsbygden eller en bild av var maten vi äter kommer ifrån. Vi vill verka för att öka kunskapen hos konsumenten, så att fler kan göra medvetna konsumtionsval. Vi tror att om fler värdesätter svenska och lokalproducerade animalieprodukter, gynnar det i förlängningen hela länets utveckling och konkurrenskraft. Är det en minskad köttkonsumtion som ligger bakom satsningen?

– Nej, så är det inte, tvärtom. Den svenska produktionen har minskat, men köttkonsumtionen i Sverige har ökat under en längre tid, trots larm om att vi borde äta mindre kött. Tyvärr är det importerat kött som står för konsumtionsökningen.

Självförsörjningsgraden och den inhemska animalieproduktionen har minskat kraftigt!

Lantbrukarna har svårt att konkurrera

med det billigare, importerade köttet. Om animalieproduktionen minskar ännu mer, kommer i förlängningen fler arbetstillfällen i andra delar av livsmedelskedjan försvinna.

Dessutom så får det konsekvenser för landskapet och den biologiska mångfalden – utan betande djur kan vi inte behålla våra öppna landskap.

– Jag tycker att konsumtionsvalen i butik kan ske på ett mer medvetet sätt. Om vi vill ha en hållbar produktion med bra djuromsorg i vårt land, så behöver fler kunder välja att konsumera svenskt.

Vad finns mer att säga om detta?

– Även om det är tufft läge för många i branschen, så finns det ljusglimtar. Opinionsläget för svensk mat är gynnsamt.

Många i branschen har det senaste året märkt av positiva signaler från marknaden, bland annat större engagemang från handeln, ökad betalningsvilja för svenskt kött och en växande efterfrågan på ekologiska produkter. Jag hoppas kunna stötta branschen i den fortsätta utvecklingen!

Nyligen hölls en temadag där branschorganisationer, banker, rådgivningsföretag, producenter och offentlig sektor deltog.

Samverkan var ett ledord för dagen och man diskuterade hur olika led i värdekedjan, från producent till konsument, bättre kan arbeta för ökad konkurrenskraft. Även politikens, länsstyrelsens och den offentliga sektorns roll i utvecklingen togs upp.

Många deltagare efterfrågade mer långsiktiga spelregler och en större tydlighet från både politik och marknad.

Bo Höglaner

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

• • • •

UPPHANDLING | i praktiken

Vinnaren av Årets handslag 2014:

Jag känner mig mycket hedrad Sofia Elmeholt från Härnösands kommun sken som en sol när hon under festliga former på det anrika Hamburger Börs tog emot utmärkelsen Årets handslag 2014 den 28 januari. Utdelare var förra årets vinnare Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Stockholms stad, Serviceförvaltningen.

O

FFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Sofia när allt lugnat ner sig och hon återvänt till upphandlingens vardag hemma i Västernorrlands residensstad.

Hur kändes det att bli nominerad och därefter få beskedet att du vunnit utmärkelsen?

– Det kändes helt fantastiskt att vinna, jag hade tuff konkurrens och trodde in i det sista att det skulle bli någon av de andra, jag hade mina favoriter i samlingen. Det känns mycket roligt att få ta med sig priset hem till vår lilla kommun och jag gläder mig över den publicitet det ger oss.

– Jag har fått veta att det var fyra personer som nominerade mig, en av mina kollegor, min chef, kommunens näringslivschef samt dåvarande vice kommunalråd så jag känner mig mycket hedrad. Att både politiker och tjänstemän är nöjda med resultatet känns som en extra vinst.

Kan du berätta kort om förberedelserna för upphandlingen?

Hur ni tänkte, hur processen med FFU fortlöpte, vilka som var inblandade, m.m.

– Upphandlingsgruppen bestod av mig som upphandlare och produktionschef Emilia Norberg som sakkunnig från kommunens centrala produktionskök. Vi hade även en politisk referensgrupp med representanter från både majoritet och opposition som följde

28

upphandlingen hela vägen. Vi hade redan från början en tydlig strategi som både tjänstemän och politiker var överens om. Strategin var att öka konkurrensen och öppna för att även mindre leverantörer skulle kunna vara med i anbudsgivningen.

– Vi fokuserade på att förenkla förfrågningsunderlaget och anbudsinlämningen bland annat genom att dela upp behovet av livsmedel i tio olika upphandlingar. Åtta av dessa tio delade vi sedan upp så att anbud kunde lämnas ända ner på artikelnivå. Dessutom kunde man lämna anbud på mindre geografiska områden inom kommunen för att leverantörer med lägre produktionsnivå skulle kunna vara med och tävla om delar av affären.

– Vi tittade även på olika logistiklösningar då detta kan vara både svårt och kostnadsdrivande, framför allt för små leverantörer. Dialogen med marknaden inför upphandlingar som denna är en otroligt viktig del. Vi upphandlare kan göra mycket för att möjliggöra för mindre leverantörer eller producenter att kunna lämna anbud och inte utesluta dem genom till exempel för stora varukorgar. Sedan måste marknaden ta sitt ansvar att möta upp vår förfrågan, vilket leverantörerna i vårt område gjorde!

Jag antar att ni kommer att tillämpa de metoder och det tillvägagångssätt som ni använt i den prisade upphandlingen även framöver. Stämmer det?

– Ja, jag tror absolut att vi kommer använda liknande modeller i andra upphandlingar. Jag tror att det i många avtalsområden kan finnas mindre leverantörer på orten som kanske inte kan leverera

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Juryns motivering: ”Vinnaren lyckats bryta invanda mönster och lyfta upphandlingen genom gediget förarbete, smart distribution och samarbete med organisationer och politiker. Trots kort tid i branschen har vinnaren agerat konstruktivt och lyhört och tagit fram en modell som har gjort att organisationen nu handlar mer ekologiskt och lokalt. Att få lägga anbud på artikelnivå har ökat konkurrensen och gett fler leverantörer, både stora nationella och små lokala.”

hela kommunens behov, men delar av det. Då tycker jag att de åtminstone ska få möjligheten att kunna vara med och tävla om affären och inte bli uteslutna på grund av för stora varukorgar och andra hinder.

Finns något mer som du vill tillägga?

– Det är inte alltid en livsmedelsupphandling kan genomföras på det sätt vi gjorde. Vi hade en del bra förutsättningar innan vi drog igång och dessa har vi förvaltat väl, dessutom har vi arbetat efter tänket: ”Vi ska vara kreativa inom lagens ramar”.

Intervju: Bo Höglander

Fakta Handslaget: Priset tillfaller den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär/upphandling inom offentlig förvaltning.

Priset kan emellertid också gå till personer som genom engagemang och skicklighet arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen genom att, till exempel, kompetenssäkra organisationen – i samklang med Upphandlingsdagarnas syfte, att stimulera till nytänkande och bidra till en sund utveckling inom offentlig upphandling.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

29

UPPHANDLING | i praktiken

Advokatfirman Lindahl summerar Upphandlingsdagarna 2015

A

dvokatfirman Lindahl är en av de ledande advokatbyråerna inom upphandlingsområdet. Lindahl hade därför, och i egenskap av juridisk guldpartner för Upphandlingsdagarna, en central roll i såväl paneldebatterna som i de juridiska seminarierna. Vi Lindahlare är själva mycket nöjda med de mest välbesökta Upphandlingsdagarna hittills och de många intressanta diskussioner vi haft med upphandlare och leverantörer under dagarna.

Vi ser fram emot att fortsätta leda rättsutvecklingen framåt inom upphandlingsområdet. I denna utgåva av Offentliga Affärer gör vi det genom att summera det viktigaste från några av de debatter och seminarier på Upphandlingsdagarna som vi deltog i. Djupare analyser gör vi löpande genom våra kommentarer till lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (Norstedts Juridiks förlag), till vilka vi hänvisar.

Hållbarhet till varje pris? – En debatt med Helena Rosén Anderson Denna inledande debatt under den första Upphandlingsdagen handlade om de viktiga frågorna om vilka krav som den offentliga sektorn kan ställa på miljö och sociala hänsyn. I den deltog bland andra advokaten Helena Rosén Andersson. Helena fick debatten att hetta till ordentligt genom att slänga in sin brandfackla: Nu räcker det med utredningar i frågan om det går att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar! Vi vet ju redan svaret. Gränsen dras av EU-rätten. Helena förklarade att svenska regeringen sedan i vart fall millennieskiftet återkommande har utrett denna fråga utan att låta sig nöjas med svaret. Samtidigt är det enkelt att konstatera att så länge Sverige är medlem i EU är det EU-rätten, och inte svensk rätt, som styr vilka arbetsrättsliga krav upphandlande myndigheter får ställa på t.ex. ett utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige. EU-rätten tillerkänner arbetstagare en hård kärna av rättigheter. Om upphandlande myndigheter ställer andra eller högre krav på arbetsrättsliga villkor än vad EU-rätten tillåter

30

kan kraven vara oproportionella i förhållande till det som upphandlingen avser eller innebära en olikbehandling av leverantörer.

I debatten diskuterades också lämpligheten i att upphandlande myndigheter kräver att anbudsgivare ska anställa arbetslösa för att tilldelas det aktuella kontraktet, eftersom sådana krav kan strida mot den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Efter valet – hur påverka de nya upphandlingsreglerna? EvaMaj Mühlenbock och Olof Hallberg uppdaterade oss om rättsläget.

Advokaterna Eva-Maj Mühlenbock och Olof Hallberg redogjorde under ett seminarium för hur de nya upphandlingsreglerna påverkas efter riksdagsvalet 2014. Under seminariet gav de en redogörelse för överprövningsutredningen, den nya upphandlingsmyndigheten och vilka krav som kan ställas på kollektivavtal vid en upphandling.

De belyste bland annat att regleringen av krav på villkor enligt kollektivavtal kommer att förtydligas. Detta i och med att möjligheten att ställa krav på villkor i enlighet med existerande kollektivavtal kommer att framgå direkt av lagtexten. Formellt sett innebär förtydligandet inte någon markant förändring av rättsläget men i praktiken kan lagregleringen leda till ett ökat antal sådana krav vid upphandlingar. De berättade också att regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att analysera denna fråga närmare.

Rätt utvärderingsmodell för din upphandling med Anders Nilsson och Henrik Seeliger Advokaterna Anders Nilsson och Henrik Seeliger redogjorde under detta seminarium för vad upphandlare bör tänka på när de väljer utvärderingsmodell. De konstaterade att svårigheten ofta ligger i att skapa en utvärderingsmodell där de mjuka kriterierna dels får en verklig betydelse vid utvärderingen, dels ger den utlovade kvalitet som offererats av den vinnande anbudsgivaren. Svårigheten med att använda olika mjuka utvärderingskriterier är att uppnå tillräcklig transparens och därigenom säkerställa likabehandling av anbudsgivarna. Kriterierna måste vara tillräckligt tydligt beskrivna och förfrågningsunderlaget måste innehålla information om vad

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

som kommer att tillmätas betydelse vid utvärderingen. Det räcker ju exempelvis inte att bara skriva att anbudsgivarna kommer att tilldelas 1-5 poäng. Det måste också framgå vad som kan ge den ena eller andra poängen.

med annonsering vid upphandling inom den klassiska sektorn när det inte är fråga om standardiserade varor eller tjänster. Ytterst är det domstolarna som avgör vilka ökade möjligheter upphandlande myndigheter ska få med de nya reglerna att använda förhandlat förfarande med annonsering inom den klassiska sektorn.

Strategisk upphandling med Johanna Näslund och Catharina Piper Advokaterna Johanna Näslund och Catharina Piper identifierade under detta seminarium de nya upphandlingsförfarandena och de möjligheter till ändringar av avtal som börjar gälla våren 2016 och som gör det möjligt att ingå kommersiellt hållbara avtal. De nya och strategiskt viktiga upphandlingsförfarandena är förhandlat förfarande med föregående annonsering - som blir enklare att använda inom den klassiska sektorn - och innovationspartnerskap. Sådant förhandlat förfarande ska enligt 2014 års direktiv få användas i större utsträckning än tidigare. Det kan exempelvis få användas om den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar eller att kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter i anslutning till dess art, komplexitet eller rättsliga och ekonomiska utformning eller på grund av riskerna i anslutning till dessa. Dessa förutsättningar anses allmänt ge upphandlande myndigheter en ökad möjlighet att välja förhandlat förfarande

Avtalsändringar – nödvändiga, men farliga enligt Anders Nilsson och Hugo Norlén Advokaterna Anders Nilsson och Hugo Norlén förklarade när avtalsändringar är tillåtna och när de riskerar att vara otillåtna. De konstaterade att mindre ändringar normalt är acceptabla medan väsentliga ändringar kan vara otillåtna på grund av att sådana ändringar kan medföra att parterna anses ha träffat ett nytt avtal med ett annat innehåll än det som upphandlades. För att minska risken för att behöva överväga väsentliga ändringar i upphandlade avtal är det viktigt att upphandlaren är noga och försöker ”se in i kristallkulan” när upphandlingsobjektet anges i förfrågningsunderlaget. Det gäller att tänka extensivt och försöka förutse och ta höjd för behov som kan komma att bli aktuella längre fram. Det är också viktigt att upphandla välbalanserade avtal där riskerna för att avtalet ogiltigförklaras av förvaltningsdomstol läggs på den part som bör stå den risken.

Vi ses på Upphandlingsdagarna 2015 i Almedalen!

Advokatfirman Lindahls kompetensgrupp i offentlig upphandling

Catharina Piper

Eva-Maj Mühlenbock

Anders Nilsson

Johanna Näslund

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Helena Rosén Andersson

Hugo Norlén

Henrik Seeliger

Olof Hallberg

31

UPPHANDLING | i praktiken

Hallå där!

Thomas Idermark om sina sju år på SKL Kommentus När Thomas Idermark tillträder på Swedish Standard Institute, SIS, kan han blicka tillbaka på sju händelserika år på SKL Kommentus som han lämnat. Han har sett efterfrågan på kvalificerat stöd öka, bland annat till följd av att LOU fått genomslag. Mycket har blivit bättre, men mer kan göras.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med VD:n där vi bad honom summera sina år på en av upphandlingsvärldens ledande aktörer.

Grattis till jobbet som VD på Swedish Standard Institute, SIS! Vad blir det första som du kommer att göra på den nya posten?

– Under våren kommer vi att ta fram en strategiplan som ska sträcka sig ett antal år fram i tiden. Den kommer att följas av olika andra planer i syfte att mera fokusera våra insatser för standardiseringen i Sverige, men också i vårt deltagande internationellt.

När du blickar tillbaka på dina år som VD på SKL Kommentus, vilken blir då din spontana reflektion?

– Att jag är otroligt stolt över vad jag och mina medarbetare har åstadkommit. Jämför man med var SKL Kommmentus stod för sju år sedan och var företaget står för idag, så inser man vilken resa vi gjort.

Att få leda en sådan utveckling har varit oerhört stimulerande. Det är en fantastiskt trevlig och professionell arbetsplats jag lämnar.

Vilka är enligt din uppfattning de mest genomgripande förändringarna på området offentlig upphandling under de sju åren som du styrt SKL Kommentus?

– LOU har under denna tid fått ett reellt genomslag inom offentlig sektor vilket inneburit att efterfrågan på kvalificerat stöd ökat. Detta gäller både ramavtal som konsulttjänster. Möjligheterna att få starta inköpscentraler har också betytt mycket. Det öppnade upp möjligheterna för effektiv samverkan på ett sätt som inte tidigare var möjligt.

32

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Finns det någon förändring som du kan sakna och som borde ha genomförts?

– Det återstår mycket för att LOU ska bli helt bra och anpassad till en effektiv inköpsverksamhet. Exempel på detta är att fullt ut låta inköpscentraler verka enligt direktivet. Inköpsrådgivningen bör innefattas i inköpscentralsbegreppet tydligare. Man måste förstå att alla dessa möjligheter i direktivet syftar till att sektorn ska få ökade möjligheter att effektivisera sina inköp. Givetvis med beaktande av grunderna i direktivet. Dagens hinder gör att vi får lite mindre skola, vård och omsorg för våra skattepengar.

”

Jämför man med var SKL Kommmentus stod för sju år sedan och var företaget står för idag, så inser man vilken resa vi gjort.

Sedan har vi givetvis överprövningarna. Idag är det groteskt både vad gäller tid, innehåll och form! Det måste bli tydligare vem som köper och betalar och vem som levererar. Det måste också bli enklare att kasta ut leverantörer som inte sköter sig. Idag är det helt otillfredsställande och för omständigt. De seriösa leverantörerna blir lidande.

När de nya EU-direktiven införs i svensk lag 2016 blir det enligt nuvarande förslag möjligt för inköpscentraler att bli grossister. Du är positiv, kan du utveckla det?

– Allt som effektiviserar våra inköp är jag i princip positiv till.

Att kunna driva grossistverksamhet öppnar möjligheter för att starta olika ”e-shoppar” där vi kan erbjuda ett helt sortiment på ett enklare sätt. Det ökar dessutom möjligheterna för mindre och medelstora företag att komma in på marknaden. I bland kan det säkert också innebära möjligheter att kapa onödiga och fördyrande mellanled. Egentligen handlar det bara om att den offentliga sektorn ska få arbeta på samma villkor som det privata näringslivet. Motståndarna till detta borde istället frågas ut om varför de vill förvägra den offentliga sektorn detta, men det är alltid jag som får frågan.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

I ett av dina blogginlägg pläderar du för effektivare ramavtal. Du skriver bl.a. om vikten av att leveransen blir i enlighet med ramavtalet, både vad gäller kvalitet och pris. ”På dessa områden syndas det friskt. Ibland är avropen utförda på ett inte helt korrekt sätt. I andra fall följer inte leverantören ramavtalets villkor och blir inte alltid erinrad om detta”, hävdar du. Vad kan man göra åt problemet?

– Vi kan göra bättre ramavtal. Framförallt tydligare, men sedan måste man satsa mera på beställningsrutiner och avropskotroller.

Här är inte sektorn bra! Seriösa leverantörer hjälper till så att det blir rätt. Oseriösa leverantörer försöker utnyttja situationen. Det har smärtat att se detta utan att omedelbart kunna göra något åt situationen.

Vilken roll kan SIS spela för privat näringsliv och offentlig sektor i dag?

– Om man funderar en stund inser man att världen knappast skulle fungera utan standarder. Verkligheten i produkter och tjänster är alldeles för komplex för detta. SIS uppdrag är att medverka till att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft och att främja effektiv handel mellan länder. Vi kan också medverka till att innovationer fortare får brett marknadstillträde. Det gynnar svenskt näringsliv och ger arbetstillfällen.

– Vidare ska vi hjälpa offentlig sektor att utföra sina uppdrag på ett effektivare sätt. Jag tror att samverkan mellan lagstiftningen eller direktiven och standarder kommer att öka. Ramlagstiftning i kombination med standarder ger en effektivare och flexiblare styrning i en snabbt föränderlig värld. SIS ska medverka till att fler beslutsfattare upptäcker denna möjlighet.

När Thomas Idermark inte ägnar sig åt jobbat så vistas han gärna på gården utanför Kalmar.

– Jag älskar att hugga i skogen, snickra och allt vad man nu gör på en gård, säger han. Litet golf hinns också med, sedan är det fullt i agendan.

Bo Höglander

33

UPPHANDLING | i praktiken

Kvinnokooperativ i Rosengård får leverera cateringtjänster Ett socialt företag på Rosengård i Malmö har fått uppdraget att leverera cateringtjänster till Region Skånes koncernkontor på Dockplatsen i Malmö.

– Det är fantastiskt! Vår första upphandling, och den tog vi hem, säger en glad Christina MerkerSiesjö, ordförande och verksamhetsansvarig för YallaTrappan.

Y

allaTrappan är en ideell förening som driver ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ. Tillsammans med Smarta Kök vann man den nyss avslutade upphandlingen.

– Vi är stolta och glada, det är en stor utmaning att få allt på plats och visa att vi kan leverera kvalitet, säger Christina Merker-Siesjö, när OFFENTLIGA AFFÄRER ringer upp och gratulerar till affären.

Hon tycker också att det är bra att en annan typ av företag kan komma in på upphandlingsmarknaden och få luft under vingarna. Hon tror det är viktigt med tanke på de stora samhällsutmaningar som väntar.

Flertalet av de 21 kvinnor som i dag är anställda i företaget

34

har aldrig tidigare haft något arbete i Sverige.

– Här har de fått en möjlighet, tack vare att vi bygger på färdigheter, förklarar Christina Merker-Siesjö. Catering är en del av verksamheten. Dessutom har man en syateljé och en städ- och konferensverksamhet.

Yalla Trappan bildades 2009 med målsättningen att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden.

Målgruppen är kvinnor boende i Malmö som står allra längst från arbetsmarknaden. Deltagarna är födda utanför OECD/ EU-området, åldern varierar, liksom språkkunskaperna och hur länge man varit i Sverige. De flesta är hemmaarbetande med stort ansvar för hem och familj. Gemensam nämnare

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

för deltagarna är låg utbildningsnivå och ringa erfarenhet av arbetslivet. De saknar efterfrågad utbildning, är arbetslösa och ingår inte i etableringsuppdraget eller Jobb- och utvecklingsgarantin.

Den huvudsakliga metoden kretsar kring det kooperativa arbetssättet där man tillämpar ”att lära genom att göra”.

På kooperativets hemsida framgår det bland annat följande: ”Genom att tillvarata den stora kompetens som finns bland YallaTrappans medarbetare och praktikanter har vi gemensamt skapat en livskraftig och stabil verksamhet präglad av solidaritetstänkande och innovationsrikedom.”

På sin webbplats skriver Yalla Trappan att verksamheten genomsyras av kreativitet och hållbarhetstänkande och att man arbetar för att kunna erbjuda sina uppdragsgivare produkter och tjänster av högsta kvalitet. ”Genom att anlita oss bidrar du till den sociala hållbarheten i Malmö2, heter det.

Region Skåne höll inför upphandlingen tre dialogmöten med intresserade företag och föreningar för att informera om vilka förutsättningar som gäller och hur man lämnar anbud i offentliga upphandlingar. Intresset var stort, och totalt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

deltog drygt 20 intressenter.

– Region Skåne arbetar med att möjliggöra för fler företag och föreningar att konkurrera om våra avtal. Dialog med marknaden inför upphandling är en viktig del i detta arbete, förklarar Region Skånes inköpsdirektör Louise Strand, på OFFENTLIGA AFFÄRERs webbsida.

Priserna var förutbestämda i upphandlingen. Avgörande var istället anbudens kvalitet utifrån provsmakning, erfarenheter från referenskunder, miljöarbete med mera.

– Om vi inte hade fört dialog med marknaden före upphandlingen hade vi med största sannolikhet inte fått in anbud i den omfattning som vi fick från mindre och lokala cateringföretag, framhåller Louise Strand.

Totalt mottog Region Skåne anbud från sju anbudsgivare varav sex var lokala cateringföretag och lunchrestauranger.

Avtalen gäller i två år med möjlighet till förlängning i ytterligare två.

Bo Höglander

35

2015 Årets Upphandlingsdagar blev en succé med ett deltagarantal som slog rekord!

Hela 780 deltagare var på plats under Upphandlingsdagarna den 28-29 januari för att ta del av spännande nyheter och intressanta praktikfall inom upphandlingsområdet. Detta gör att Upphandlingsdagarna fortsätter vara Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av och vill utvecklas inom svensk och europeisk offentlig upphandling.

Erik Blix, bland annat känd från radioprogram som “P4 Morgon” och “Public Service”. Han har även varit programledare för “Fångarna på fortet” samt är en lyhörd och skicklig journalist. I år var Erik huvudmoderator under Upphandlingsdagarna.

Civilminister Ardalan Shekarabi inledde dagarna med att presentera den nya regeringens visioner och mål med den offentliga upphandlingen.

780 deltagare från myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och de ledande leverantörerna var på plats under två hela dagar för att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.

36

Under Upphandlingsdagarnas festkväll på det anrika Hamburger Börs bjöds vi bland annat på magisk luftakrobatik.

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

Vinnaren av Handslaget 2014 - priset för årets bästa upphandling/bästa upphandlare är Sofia Elmeholt från Härnösands kommun. Stort grattis Sofia!

Blivande upphandlare besökte dagarna. Fr.v: Linnéa Malmstedt, Erica Michelsson, Gülser Bicam, Tina Thudin, alla fyra från Påhlmans Handelsinstitut och blivande upphandlare.

Lunchsamtal om hur inköp fungerar i praktiken med Carina Dahllöf, VD på Silf, Sveriges Inköps och Logistikförbund, Johan Almesjö, Förbundsdirektör Inköp Gävleborg, Louise Strand, Inköpsdirektör på Region Skåne, Helena Rom, enhetschef Inköpsenheten på Skatteverket.

Hållbarhet till varje pris? Debatt med Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist, Annie Stålberg, Konkurrensverket, Peter Ljungbro, ISS Facility Services AB, Oskar Taxén, Fackförbundet Kommunal och Ari Kouvonen, Almega. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

37

UPPHANDLING | i praktiken

Rapport från Upphandlingsdagarna 2015:

Upphandlarna har nyckelposition Det blev rekord i facklig närvaro på årets Upphandlingsdagar. Fyra fackförbund fanns i år med, Vision, Kommunal, TCO och Akademikerförbundet SSR. De deltog som utställare, partner och med företrädare i seminarier och debatter.

– Det är roligt att Upphandlingsdagarna lockar fler och fler deltagare, tycker Veronica Karlsson, förbundsordförande i Vision.

Hon menar att det är bra att det finns en möteplats som Upphandlingsdagarna där politik, fackförbund, leverantörer och praktiker kan mötas och diskutera frågorna.

– I ett läge där vår välfärd står inför stora utmaningar måste fokus vara på hur vi ständigt kan utveckla kvaliteten, säger förbundsorföranden till OFFENTLIGA AFFÄRER. Hur angeläget upplever du ett deltagande på Upphandlingsdagarna, i din egenskap av facklig företrädare?

– För Vision är det mycket angeläget att vara med på Upphandlingsdagarna, då vi menar att upphandlingsfunktionen är ett strategiskt verktyg och en möjlighet till utveckling av våra välfärdstjänster.

– Upphandling är ett samhällspolitiskt styrmedel som ger politiker möjlighet att ställa etiska och sociala krav för att bidra till schysta villkor och bättre miljö. Vi vill finnas med i debatten kring utveckingen av välfärden men också lyfta fram upphandlarnas nyckelposition i offentlig upphandling.

– Vision organiserar väldigt många upphandlare och inköpare. På Upphandlingsdagarna lyfter vi deras villkor och förutsättningar.

Vi lyfter också själva upphandlingens villkor och förutsättningar, där Vision menar att offentlig verksamhet ska beakta upphandling som en strategisk ledningsfråga och ett verktyg för att flytta fram 38

positionen för schyst upphandling. Vision är en Fair union och står för schysta villkor, både i Sverige och utomlands.

Vad är enligt din uppfattning den enskilt viktigaste åtgärden som kan göras för att förbättra de offentliga inköparnas situation?

– Låt proffsen vara proffs! Fokusera på medarbetares kunskap och professionalitet. Ardalan Shekarabi, (civilminister med ansvar för upphandlingsfrågorna, red:s anm.) inledde Upphandlingsdagarna med dessa ord. Jag kan bara hålla med. Upphandlare är proffs!

– Upphandlingar omsluter betydande värden och det är självklart att upphandlare är centrala och de måste ha goda förutsättningar att genomföra sitt arbete på ett professionellt sätt. Vi ser bland våra medlemmar att arbetsbelastningen är mycket eller ganska hög, totalt 88 procent anger detta. Att ha en god balans mellan krav och resurser för att genomföra upphandlingsprocesserna i välfärden är en förutsättning för ett gott kvalitetsarbete.

– Upphandlare behöver, precis som alla andra, känna att man hinner med i sitt arbete. Att man hinner genomföra behovsanalyser, omvärldsbevakning och genomföra komplicerade upphandlingar med tydliga förfrågningsunderlag. Upphandlare ska också ha tid och resurser för uppföljning. Bristande uppföljning innebär att kontrakten inte följs upp och det bidrar till en minskad möjlighet att lära inför framtida upphandlingar. Noggrann och kontinuerlig uppföljning gör också att allvarliga fel och brister i en verksamhet snabbare kan hittas och åtgärdas.

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | it-säkerhet

Redo för stor upphandling av myndigheternas e-arkiv Statens servicecenter och Riksarkivet har på regeringens uppdrag undersökt möjligheten att göra en stor satsning på en förvaltningsgemensam e-arkivtjänst. Nu rekommenderar de att projektet ska fortsätta med kravställning och upphandling.

När Statens servicecenter och Riksarkivet fick uppdraget i augusti 2014 utsåg regeringen sju pilotmyndigheter att delta i arbetet; Bolagsverket, Energimyndigheten, Fortifikationsverket, Post- och telestyrelsen, Statens fastighetsverk samt länsstyrelserna i Stockholms och Västernorrlands län.

Projektet är redo att gå vidare med kravställning och upphandling under förutsättning att regeringen bidrar med finansiering. Pilotmyndigheterna har skrivit på en avsiktsförklaring om att ansluta sig till tjänsten.

– Det här är nästa stora steg i utvecklingen av en effektiv e-förvaltning i Sverige. Vi uppskattar det goda och nära samarbete som vi hittills haft i projektet med Riksarkivet och riksarkivarien. Tillsammans ser vi vilka stora möjligheter e-arkivtjänsten kan tillföra, säger Thomas Pålsson, generaldirektör för Statens servicecenter.

Det finns leverantörer på marknaden som uppfyller den preliminära kravbild som Statens servicecenter tagit fram. Det finns etablerade metoder, verktyg, arbetssätt och standarder för e-arkivering. Statens servicecenter har också förutsättningarna för att effektivt kunna förvalta en myndighetsgemensam e-arkivtjänst.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

”

Det här är nästa stora steg i utvecklingen av en effektiv e-förvaltning i Sverige

En etablerad e-arkivtjänst innebär en minskad investeringskostnad och på sikt en stor besparing för staten som helhet. Vinsten på både kort och lång sikt ligger i att resurserna koncentreras i en gemensam lösning. Enbart ett gemensamt e-arkiv för pilotmyndigheterna i stället för sju separata ger staten besparingar på flera tiotals miljoner kronor. Besparingarna blir större ju fler myndigheter som ansluts.

I förlängningen blir vinsterna stora även för medborgare, journalister, forskare och näringsliv genom att myndigheterna kan erbjuda gränssnitt för återsökning och vidareutnyttjande av informationen.

Målet är att de sju pilotmyndigheterna ansluter sig till e-arkivtjänsten under åren 2016–2017. Från och med 2018 kan fler myndigheter anslutas.

39

eFÖRVALTNING | nyheter

E-anbud snart obligatoriskt Om några år blir det obligatoriskt för leverantörer att ge in sina anbud elektroniskt enlig de nya upphandlingsdirektiven. Och upphandlande myndigheter och enheter måste ta emot och behandla elektroniska fakturor som överensstämmer med anvisad europeisk standard för elektronisk fakturering.

Sverige bedriver ett arbete med att främja införandet av e-handel och e-upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer. Det sker till stor inom ramen för samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) , Ekonomistyrningsverket och sedan i mars 2014 även Konkurrensverket.

Arbetet bedrivs under benämningen SFTI (Single Face To Industry).

SFTI deltar även i ett europeiskt arbete. I början av december 2014 hölls ett seminarium kring dessa frågor. Det skedde inom ramen för det arbete som Sverige deltar i kring utveckling av standarder för e-upphandling och e-handel samt e-fakturering. Platsen var SKL på Hornsgatan i Stockholm.

Seminariet gav tillfälle att ta del av vad som händer i övriga Europa.Deltagarna fick presentationer från regeringarna i Frankrike, Italien, England och Nederländerna. Frankrikes del handlade om obligatorisk e-fakturering i offentlig sektor, Italien samt regionen Emilia Romagna berättade om e-fakturering och britterna om sina strategier och arbete, inklusive fokus på e-fakturering mellan sjukhusen och deras leverantörer. Nederländerna och EU-kommissionen har e-handel med sina leverantörer.

Offentliga Affärer fick en intervju med Kerstin Wiss Holmdahl, svensk samordnare på området och mångårig expert inom e-handel.

Vad intressant att gemensamma standarder tar form i EU! Kommer CEN/BII att bli den affärsprocess som alla länder ansluter sig till eller finns det medlemsländer som ”kör sitt eget race”?

– Det finns idag ingen annan standard som utgår från europeisk upphandlingslagstiftning, däremot finns det många

40

olika lösningar i olika länder. Men det finns ett behov av att ha gemensam struktur och minsta gemensamma nämnare av nödvändig information som standard. Det underlättar för både leverantörer som känner igen sig och för upphandlande myndigheter som med strukturerad information kan automatisera processerna mer då.

– När nu CEN/BII-initiativet finns hoppas jag att anpassningar successivt sker i lösningarna. Och att medlemsstaterna rekommenderar CEN/BII i sina respektive länder.

Det faktum att CEN/BII:s meddelanden nu används i flera länder, förutom i Sverige under konceptet Svehandel , visar att standarden fungerar väl.

Vilka huvudsakliga slutsatser drar du efter det genomförda seminariet den 2 december?

– Jag kan se att e-handel och e-fakturering börjar införas alltmer. Det beror huvudsakligen på de kommande lagkraven både när det gäller e-fakturering och att motta anbud elektroniskt. Flera länder presenterade sitt arbete och hur långt de har kommit. De är dock medvetna om att det också finns utmaningar och jag känner igen många av deras synpunkter från arbetet med införandet av e-handel och e-fakturering under årens lopp här i Sverige. Att använda gemensam standard verkar alla vara eniga om, men sen är det ju mycket mer som behövs för att få igång användningen.

Varför tycks det ta så lång tid att få till gemensamma tekniska lösningar?

– När det tas fram standarder och det redan finns många olika kommersiella lösningar tar det längre tid än när något är helt nytt. Det är också flera olika system eller lösningar som ska integreras och det tar tid. Det är samtidigt viktigt att man

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

ställer krav på standard när man upphandlar lösningar. Men det finns områden där det gått väldigt bra.

– Svefakturan tog vi fram för exakt tio år sedan. Det var då ganska nytt med e-fakturering med XML-format. Svefakturan visade sig enkel att implementera och att använda och dessutom har marknaden erbjudit mycket prisvärda och enkla lösningar baserade på standarden. Detta har gjort att Svefakturan kommit i mycket bred användning, främst i offentlig sektor med dess leverantörer men även mellan företag.

Vilka åtgärder behöver vidtas i Sverige och på EU-nivå får att man på allvar ska kunna införa e-handel, e-upphandling och e-fakturering som fungerar på liknande sätt inom hela gemenskapen och mellan länderna?

– Lagstiftningsåtgärden är den mest effektiva och genom de nya direktiven kommer e-upphandling och e-fakturering att bli obligatoriskt och det borgar även för att man kan samordna mer med standarder och tillämpning.

– Om några år blir det som sagt obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att ta emot och behandla elektroniska fakturor som överensstämmer med anvisad euro-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

peisk standard för elektronisk fakturering. Just hänvisningen till gemensam standard bör underlätta. Det blir också obligatoriskt för leverantörer att ge in sina anbud elektroniskt enlig de nya upphandlingsdirektiven.

– Men det behövs mer! Informationsinsatser och utbildning behövs. Det är även viktigt med tydligt ledarskap för hur införandet ska ske och hur man kan underlätta för både upphandlanden myndigheter och leverantörer. Nationella handlingsplaner kommer att upprättas för detta. Dessutom har en expertgrupp bildats av EU kommissionen för att se vilka åtgärder som behövs. Där kommer vi att se på både insatser som behövs och hur lösningar och standarder ska fungera på bästa sätt. Att bilda någon form av nationellt forum för dessa frågor för både offentlig sektor och för leverantörssidan blir viktigt.

– Konkurrensverket har ett regeringsuppdrag som går ut på att bilda en nationell handlingsplan och vidta åtgärder för att ta fram ett underlag. Och inom ramen för gemensamt arbete mellan staten och SKL (SFTI) kommer vi att se hur vi kan arbeta med innehåll i standarderna, handledningar, med mera.

Intervju: Bo Höglander

41

NYHETER

Forskningsrapport om kollektivavtal och kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling Andrea Sundstrand har, inom ramen för Konkurrensverkets uppdragsforskning, utrett i vilken utsträckning det är möjligt för upphandlande myndigheter att ställa krav på kollektivavtal eller på andra arbetsrättsliga villkor i syfte att skydda arbetstagarna från orimliga löner och osäkra anställningsoch arbetsförhållanden.

Slutsatserna i rapporten pekar på att det i dagsläget inte är möjligt att ställa krav på att företagen ska ha kollektivavtal i samband med offentliga upphandlingar.

Det är däremot möjligt att ställa krav på att företagen uppfyller vissa villkor i kollektivavtalen.

På den svenska arbetsmarknaden tillämpas vad som kallas för den svenska modellen vilket innebär att det utan inblandning av staten och lagstiftaren är arbetsmarknadens parter som, utöver gällande lagstiftning, tillsammans kommer överens om arbetsvillkoren för olika branscher. I Sverige regleras således minimilöner och olika lönevillkor genom kollektivavtal.

Situationen kan öppna för så kallad social dumpning, vilket bland annat innebär att arbetsgivare anställer arbetstagare men inte betalar sociala avgifter och skatter för dessa och därmed kan konkurrera ut seriösa företag.

Källa: KKV

Mullsjö kommun döms att betala upphandlingsböter Förvaltningsrätten i Jönköping har dömt Mullsjö kommun att betala 210 000 kronor i upphandlingsskadeavgift/ böter för en otillåten direktupphandling av städtjänster.

Ett avtal om utförande av städtjänster skrevs mellan Mullsjö kommun och ett städföretag utan att upphandlingen annonserades och konkurrensutsattes. Städföretaget har fakturerat kommunen över tre miljoner kronor utan att kontrakten upphandlats korrekt.

42

Förvaltningsrätten i Jönköping har nu dömt Mullsjö kommun att betala 210 000 kronor i böter/ upphandlingsskadeavgift.

Förvaltningsrätten fann att Mullsjö kommun, genom att sluta avtal med städföretaget, hade genomfört en så kallad otillåten direktupphandling. Förvaltningsrätten gjorde bland annat bedömningen att kommunens invändningar om att interna meningsskiljaktigheter skulle ha fördröjt möjligheten att företa ett upphandlingsförfarande i enlighet med LOU var en

händelse som kommunen själv hade kunnat råda över. Invändningen kunde därmed inte utgöra skäl för undantag från skyldigheten att annonsera upphandlingen enligt LOU. Domen har ännu inte vunnit laga kraft och kan komma att överklagas av Mullsjö kommun.

Källa: KKV

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Återuppfinn hjulet, se till att misslyckas ordentligt och sluta brainstorma – det är några tips för att lyckas med innovationsledarskap.

Innovation är på modet och påstås vara nödvändigt för att överleva framtidens fallgropar och tvära kast. Men hur skapar man innovation? Vem ska göra det? När ska vi hinna med det? Det är några av de frågor som webbplatsen och mobilappen Tusen tips ger svar på.

chefer att leda människor på ett medvetet och insiktsfullt sätt.

Med utgångspunkt i erkänd vetenskaplig forskning om innovation, kreativitet och ledarskap publiceras varje vardag ett tips om innovationsledarskap för att hjälpa

Bakom sajten står Leif Denti, forskare i innovationspsykologi vid Göteborgs universitet, och Martin Kreuger, journalist och ledarskapskonsult med bakgrund som chefredaktör för tidningen Chef.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

Med rubriker som Sluta gissa vad kunderna vill ha, Kreativa människor är mer oärliga och Se upp med vad du belönar görs korta och lättillgängliga nedstamp i forskningen.

Tusen tips är finansierat av VINNOVA för att föra ut forskarsamhällets kunskaper om innovationsledarskap brett i svenska organisationers vardag.

Källa Vinnova.se

43

UPPHANDLING | Juridik

När rollerna som myndighet och kommersiell aktör sammanfaller – grundlagen omöjliggör misskreditering av konkurrent Misskreditering – att en näringsidkare baktalar en annan näringsidkare – är förbjudet enligt Marknadsföringslagen. Men går det att förbjuda någon från att ”baktala” en konkurrent inför en potentiell kund ifall kunden samtidigt råkar vara en myndighet? Marknadsdomstolen har nyligen avgjort vad som händer i mötet mellan Marknadsföringslagen och Regeringsformen när rollerna som myndighet och kommersiell aktör sammanfaller.

Regeringsformen – en av Sveriges fyra grundlagar – garanterar att var och en utan inskränkningar ska kunna lämna information till myndigheter. Detta gäller både för vanliga privatpersoner och för näringsidkare, och det gäller även för information ”av kommersiell natur”.

Räckvidden för Regeringsformens skydd för yttrandefrihet prövades strax före årsskiftet i ett mål i Marknadsdomstolen (målnummer C 16/13) angående misskreditering mellan två näringsidkare.

Företag nr 1 hade kontaktat en myndighet och gjort vissa oroväckande påståenden om företag nr 2:s produkter, och företag nr 2 hade då svarat med att stämma nr 1 för misskreditering.

Misskreditering enligt Marknadsföringslagen innebär att en näringsidkare ”baktalar” en annan näringsidkare genom att göra påstående som är till den andres nackdel. Det kan handla om påståenden kring allt från att den andre näringsidkaren erbjuder varor av sämre kvalitet till att den är sen med betalningar eller ljuger i sina reklamutskick. Sådana påståenden kan betraktas som misskreditering även om det man påstår faktiskt är sant. Påståendena får aldrig vara onyanserade eller långtgående, och den som påstår något om

Maria Yngner är advokat och biträdande jurist på Moll Wendén Advokatbyrå. Hon arbetar främst med immaterialrätt och marknadsrätt.

44

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

TACK

UPPHANDLING | Juridik

för det fina mottagandet på

Upphandlingsdagarna i Stockholm

en annan näringsidkare måste alltid vara beredd att kunna ge en mycket bra förklaring till sitt påhopp.

I ärendet som avgjordes vid årsskiftet hade ett företag i Malmö skickat ett brev till Post- och telestyrelsen (PTS).

Företaget tillverkade mjukvara för kommunikationstjänster avsedda för funktionshindrade. I brevet till PTS påstod man att en ett annat företag i samma bransch använde sig av s.k. öppen källkod i strid med en licens. Man uttalade sig också om vad detta kunde få för konsekvenser för de kommunikationsplattformar som PTS är ansvarigt för. Företaget som skrev brevet menade att Marknadsföringslagen inte kunde vara tillämplig, och att brevet därför inte kunde betraktas som misskreditering, eftersom det skyddades av yttrandefrihetsrättsliga principer. Den yttrandefrihet man åberopade i detta fall var den som finns i Regeringsformen 2 kap. 1 §.

Enligt Regeringsformen 2 kap. 1 § ska som utgångspunkt allting som meddelas till ”det allmänna”, alltså bland annat till övervakande myndigheter, vara skyddat. Syftet med lagrummet är att garantera ett samhälle där alla kan meddela sig fritt med offentliga organ utan risk för repressalier.

Marknadsdomstolen gjorde bedömningen att brevet till PTS var av kommersiell natur och att det hade skickats i avsättningsfrämjande syfte. Trots att alla affärsbeslut som fattas av PTS styrs av LOU, ansåg alltså domstolen att brevet kunde betraktas som en typ av marknadsföring. Detta är det första steget för att negativa påståenden om en konkurrent ska kunna betraktas som misskreditering.

PTS kunde enligt domstolen indirekt betraktas som kund eller potentiell kund till båda företagen. Men PTS råkar också vara en myndighet, och därmed ett sådant organ till vilket man enligt Regeringsformen ska kunna lämna information utan repressalier. Oavsett om företag nr 1 hade rätt eller fel i sina påståenden om företag nr 2, så var detta företag därför genom grundlagen garanterat en rätt att påtala sina misstankar om den andre inför den potentiella kunden PTS. Marknadsföringslagen kunde därför inte til�lämpas och Marknadsdomstolen måste därför avvisa målet.

Marknadsdomstolen är enda och sista instans för ärenden som aktualiserar Marknadsföringslagen, och avgörandet har därför ett betydande prejudicerande värde.

Maria Yngner

2015 Vi ser fram emot buboINVOICE som Sveriges mest använda system för inköpsanalys.

2012-2015 buboINVOICE – Danmarks mest använda system för inköpsanalys. 30% av landets kommuner har valt att flyga med oss.

Du sparar årligen in miljontals kronor på förbättrade inköp. Med systemet följer du varje artikel som köps, på ett sätt som gör att du kan analysera avtalstrohet och produkttrohet in i minsta detalj.

Intresserad?

Vänligen kontakta: Account Manager Sverige Liza Green lg@bubobubo.dk +46 406 927 924

Kom och träf fa oss på:

Väst sver iges upph andl ings dag 5/3 i Göte borg SOI: s årsk onfe rens 20/4 -22/4 i Hels ingb org

fly bigdata – smarter 45

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

www.bubobubo.dk

UPPHANDLING | Juridik

LANDET

RUNT

Ett steg närmare utbyggnad av Mora flygplats Skiss av den planerade tillbyggnaden på Mora flygplats Kommunstyrelsen beslutade under tisdagens möte att ge tekniska förvaltningen ett igångsättningsbeslut för utbyggnad av terminalen på Mora flygplats och bygge av ny ambulanshelikopterhangar.

Tidigare har dessa två byggprojekt varit uppdelade i två olika projekt. I höstas avslutade kommunen upphandlingen av terminalutbygget då anbuden blev mycket dyrare än beräknat.

Genom att slå ihop de två upphandlingarna och genomföra byggnation av avgångshallen, som var en del av det planerade terminalutbygget, samtidigt som byggnationen för ambulanshelikopterverksamheten så hoppas Mora kommun på synergieffekter. Bland annat gällande takkonstruktionen på den befintliga byggnaden som behöver förändras, detta kan nu göras och anpassas för en tillbyggnation av avgångshallen.

Beslutet innebär att Tekniska förvaltningen nu får i uppdrag att genomföra upphandlingarna, så snart de så kallade intentionsavtalen med Dalaflyget och Landstinget är klara. Intentionsavtalen innebär att Dalaflyget och Landstinget Dalarna förbinder sig att teckna hyresavtal på de lokaler som grundar sig på kostnader som kommunen får för att bygga och underhålla lokalerna. Detaljerna i avtalen har diskuteras mellan de olika parterna och är nu klara för att undertecknas.

Lokalerna beräknas vara klara i slutet av 2015.

K:\PEIO\RAT\Uppdrag\102254\03 Handlingar\A\01 Ritningar\FU 150303 utskick tidning.pln

VY ENTRÉSIDA 15-02-03

Kiruna kommun får ett stadsnät i toppklass Tillgång till bredband för alla invånare och företag är grundläggande i vårt nya e-samhälle. Som ett led i att utveckla Kiruna till en framtidskommun, satsar vi nu på ett fibernät med samhällsnyttan i fokus.

Utbyggnaden av fiber till hushållen gäller såväl landsbygden som Kiruna C. Målet med satsningen är att minst 90 procent av hushållen i Kiruna kommun ska få tillgång till fiber med hög hastighet och obegränsad överföring. Det ”nya” stadsnätet byggs för en hastighet på en gigabit, det vill säga tio gånger snabbare än det bästa som finns i Kiruna i dag.

Utöver det kommer Kiruna kommun att ta fram kompletterande lösningar för dem som inte kan få fiber framdraget.

Kostnaden för att få fiber framdraget blir totalt 2000 kronor för den enskilde.

- Vi drar kabel ända fram till husen och monterar allt. Någon måste ta ansvar för helhetstänket och det gör Kiruna kommun. Vi ser det här som ett fundament för framtidens samhälle, säger Niklas Sirén, vice ordförande i kommunstyrelsen.

Arbetet startar i Lombolo redan till sommaren. Projektet kommer att ta sex år och hela kommunen beräknas alltså då ha tillgång till fiber.

- Precis som tillgång till vägar, ska alla i Kiruna ha tillgång till internet. Vi är den enda kommunen i Sverige som tänker så här just nu, säger Stefan Sydberg, andre vice ordförande i kommunstyrelsen.

46

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Eslöv - Årets folkhälsokommun 2014

Karl Gudmundsson ny socialdirektör

Eslöv har utsetts till årets folkhälsokommun 2014. Priset delas ut till en kommun som bedriver ett långsiktigt strategiskt folkhälsoarbete.

En enig kommunstyrelse har idag utsett Karl Gudmundsson till ny socialdirektör i Jönköpings kommun. Han arbetar idag som socialdirektör i Norrköpings kommun och tillträder sin nya tjänst 1 maj.

Pristagare utses av Svensk förening för folkhälsoarbete. Föreningen har granskat det omfattande folkhälsoarbete som Eslövs kommun bedriver.

I september förra året utsågs dåvarande socialdirektören Cecilia Grefve till ny nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.

En process för att hitta hennes ersättare tog vid och nu står det alltså klart att det blir 60-årige Karl Gudmundsson från Mjölby som får jobbet.

Eslövs kommuns folkhälsoarbete sker på en strukturellt riktig nivå, då arbetet har en nära koppling till den politiska ledningen och finns organiserat så att insatserna får genomslag i kommunens alla verksamheter, heter det i motiveringen.

Arbetet sker metodiskt, strategiskt och med tydliga mål. Långsiktigheten garanterar god effekt för befolkningens hälsa både i det korta och i ett långt perspektiv, förklarar föreningen.

- Vi sätter stort fokus på folkhälsofrågorna och att de ligger nära medborgarna, säger kommunalrådet Johan Andersson.

- Utmärkelsen känns som ett erkännande av allt det arbete som görs av politiker, tjänstemän och organisationer i kommunen.

- Vi kommer att fortsätta vårt arbete kring folkhälsa och den sociala hållbarheten. Nu vet vi att vi är på rätt väg.

Priset till årets folkhälsokommun är konstverket ”Den gyllene moroten”. Det delas ut i anslutning till årsmötet med Svensk förening för folkhälsoarbete av folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson i slutet av mars.

− Jag ser framemot utmaningen och det känns hedersamt att få bli en del av en verksamhet med ett så gott rykte. Det ska verkligen bli roligt att få arbeta med hela socialtjänstens verksamhet, där jag hoppas kunna bidra med min kompetens och erfarenheter, säger Karl Gudmundsson.

Karl Gudmundsson är idag socialdirektör i Norrköping och har dessförinnan arbetat som socialchef i Södertälje, Salem och Tranås. Han har lång erfarenhet från hälso- och sjukvårdsområdet och från Försäkringskassan, där han arbetat som områdeschef under 11 år. Karl Gudmundsson är sjuksköterska med vidare utbildning i hälso- och sjukvårdsadministration och ledarskap. Han är sedan två år tillbaka ordförande i yrkesföreningen Sveriges Socialchefer. −Vi är mycket glada att kunna knyta Karl Gudmundsson till Jönköpings kommun. Genom sin kompetens, breda erfarenhet och sitt stora nätverk blir Karl ett viktigt tillskott i vår verksamhet, säger Andreas Sturesson (KD), ansvarigt kommunalråd för välfärdsfrågor.

Ramsele kan få 20 nya arbetstillfällen Sollefteå kommun har fått ett erbjudande från Svenska Migrationscentret att starta ett regionkontor i Ramsele. Erbjudandet innebär att upp till 20 personer som idag står långt bort från arbetsmarknaden kan få sysselsättning.

Svenska Migrationscentret är ett nationellt institut för integration- och migrationsforskning i samarbete med Riksarkivet och Arbetsförmedlingen.

Regionkontoren ska arbeta med att bevara och göra material om Sveriges integration- och migrationshistoria tillgänglig. Det kan handla om digitalisering av historiska dokument men också dokumentera intervjuer eller samverka med lokala föreningar och arkiv.

Kontoret i Sollefteå ska placeras i Ramsele och samordnas med den verksamhet som idag finns på Riksarkivet och SVAR. Erbjudandet innebär att Sollefteå kommun måste delta som medfinansiär till verksamheten med maximalt 1,4 miljoner kronor per år. Projektet ska finansieras inom ramen för kommunens budget för arbetsmarknadsåtgärder.

Kommunstyrelsen fattar beslut i ärendet den 10e mars.

Det handlar om arbetestillfällen till personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan tillexempel handla om personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och är i behov av ett anpassat arbete. Men också personer som nyligen lämnat sjukförsäkringen eller personer som har mindre än 12 månader kvar med sjukpenning/rehabiliteringspenning.

Ambitionen är att verksamheten ska kunna startas redan under våren 2015.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

47

UPPHANDLING | nyheter

Avtal klart om nya Barkarby College

Göteborgs stad i jätteupphandling

Järfälla kommun och Atrium Ljungberg har tecknat avtal för att tillsammans vidareutveckla Barkarby College till en regional mötesplats för lärande, kultur, näringsliv och högre utbildning.

Barkarby College blir hjärtat i den dynamiska stadsmiljö som skapas runt kollektivtrafiknoden Barkarby station/Stockholm Väst.

Första etappen beräknas vara klar 2018.

Göteborgs stad bjuder in intresserade PR- och reklambyråer till ett informationsmöte den 24 februari för att berätta om det ramavtal som nu ska upphandlas för de fyra kommande åren.

Värdet uppskattas till 200 miljoner kronor.

Barkarby College kommer att bli ett utbildningscenter med fokus på naturvetenskap och teknik. I centret kommer högre utbildning att samsas med företag, kultur och service. Centret är ett av Järfälla kommuns bidrag till den växande storstadsregionen och syftar bland annat till att tillgodose behovet av kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och innovationsförmåga.

– Barkarby College ska bli en regional knutpunkt och en samlingspunkt för Barkarbystaden och Järfälla, där lärandemiljöer med främst teknisk och naturvetenskaplig inriktning tillsammans med näringslivsinslag, kultur och service samlas. En plats för högre utbildning där människor vill vara, träffas och utvecklas tillsammans, säger Claes Thunblad kommunstyrelsens ordförande i Järfälla kommun.

Under våren 2014 bjöd Järfälla kommun in till en markanvisningstävling med syftet att hitta en samarbetspartner för den fortsatta utvecklingen av konceptet och den fysiska utformningen av Barkarby College. Under hösten 2014 valde Järfälla kommun att gå vidare med Atrium Ljungbergs förslag ”Symbiosis”. Förslaget var det som bäst motsvarade visionen för området. Atrium Ljungberg har också erfarenhet av liknande projekt där många funktioner integrerats i lyckade helhetslösningar.

Ett samarbetsavtal tecknades runt årsskiftet 2014/2015 och kommunstyrelsen beslutade den 2 februari att godkänna avtalet.

– Vi är stolta och glada över att få vara en del av den växande Barkarbystadens utveckling. Vi tar med oss vår mångåriga erfarenhet av att bygga stad och lärandemiljöer. Med markanvisningen har vi möjlighet att etablera oss i en av Stockholmsregionens mest intressanta knutpunkter, säger Ulrika Hellström, affärsutvecklare på Atrium Ljungberg.

Byggstart för projektet är beräknat till 2016. Den första etappen beräknas vara klar 2018.

48

Det är första gången som ramavtal för kommunikationstjänster inom pr, reklam och innehållsmarknadsföring (content marketing) upphandlas, skriver Dagens Media. Upphandlingen genomförs av Göteborgs Stads Upphandlings AB och är uppdelad i tre upphandlingar enligt följande: •

PR- och kommunikationstjänster

•

reklam- och marknadskommunikationstjänster

•

redaktionella kommunikationstjänster.

Bakgrunden är att kommunstyrelsen i mars 2014 antog en gemensam kommunikationsstrategi för hela Göteborgs stad. Den gäller även för förvaltningar och kommunala bolag. ”Vi har en viktig uppgift att kommunicera med boende, besökare och näringsliv och visa vad staden gör. Det är vårt ansvar att använda skattemedel effektivt”, säger Maria Norberg, kommunikationsstrateg på stadsledningskontoret, till Dagens Media.

Avtalet löper på fyra år med chans till förlängning och uppskattas vara värt totalt 200 miljoner kronor, uppdelat som följer: •

Redaktionella kommunikationstjänster: 55 miljoner kronor.

•

Pr- och kommunikationstjänster: 30 miljoner kronor.

•

Reklam- och marknadsföringstjänster: 115 miljoner kronor.

Den anbudsdag är den 25 mars. Först i november väntas upphandlingen vara klar och från den första december 2015 ska de nya ramavtalen börja gälla.

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

Friskonomen AB - Friskvård för alla arbetsplatser.

Trött? Ont i axlar, nacke rygg eller musarmsproblem? Det finns en lösning för ditt företag som ger smärtlind- ring, förebygger skador, ökar effektiviteten och skapar trivsel!

Friskonomen AB är ett företag som arbetar med ett Friskvårdskoncept för alla typer av arbetsplatser.

Massage i världsklass i kombination med mental åter- hämtning.

Fuji Cyber Relax massagefåtöljer är medicinskt certifi- erade och har helt unika program både för förebyggande åtgärder och behandling. Perfekt för massage i nacke och axlar samt förebyggande mot rygg- och musarmsproblem, ischias och domningar i armar och ben.

Det finns helkroppsstretch eller riktad massage mot nacke, ländrygg, bröstrygg eller sätesmuskulaturen. Med stöd av våra massageterapeuter tar vi också fram specialprogram för olika massageområden. Produkten är ett ”Kinderägg” för vuxna, kvalitetmassage och återhämtningsmassage i samma produkt för samma pris.

Massagefåtöljerna kan ställas in för både elitidrottare som kräver rejäl massage och för personer med fibromyalgi eller andra problem som kräver mjukt behandlande massage. I vårt nya Helhetskoncept följer dessutom våra terapeuter också upp fåtöljanvändandet på plats då och då.

Via Friskonomens hemsida kan man via sin mobil med hörlurar koppla in antingen avkopplingsmusik eller mental träning via Olof Röhlander.

För mer info eller kontakt www.friskonomen.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

49

Vad ser du som de viktigaste förändringarna, när de nya EU direktiven införs?

Det viktigaste för mig är vald riktning, riktningen att möjliggöra för små och medelstora företag att i större utsträckning kunna vinna offentliga affärer. Att kontrakt ska delas upp för att säkerställa dessa företags möjligheter. Jag tycker vidare att krav på insändande av underlag endast för vinnande part kommer i praktiken förenkla för företag och det ser jag som ett riktigt bra förslag.

Johan Almesjö Förbundsdirektör

Riktningen att den offentliga affären ska i sin utgångspunkt vara elektronisk, en riktning som minskar den administrativa bördan för såväl köpare som säljare samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Sedan är givetvis riktningen om att hållbara krav ska kunna ställas och följas upp en viktig del i tillämpningen av nya direktiv, även om jag inte ser att det praktiskt kommer att påverka oss idag. Min bedömning är att mycket av detta gör vi redan idag.

Om förhandlat förfarande med annonsering blir enklare att använda som en huvudregel för upphandlande myndigheter inom den klassiska sektorn är det en av de viktigaste förändringarna, förmodligaste den allra viktigaste.

Om dessutom upphandlande myndigheter börjar använda en annan avropsordning vid ramavtal än den svenska rangordningsprincipen är det också en annan viktig förändring.

Den ändringen är dessutom nödvändig eftersom myndigheterna då kan börja avropa tjänster med hänsyn till kvalitet i stället för som nu, till lägsta pris.

Helena Rosén Anderssons Advokat - Partner

50

Offentliga Affärer 1 2015 | www.offentligaaffarer.se

EXPERTPANELEN | svarar

Vad saknar du i de nya direktiven?

Det är två områden jag tycker att man skjuter förbi målet i.

Det första är kravet på parter som ingår i ett innovationspartnerskap och dessa måste ha separata utvecklingsavdelningar. Jag funderar om det inte är med relativt små innovationsdrivna företag som dessa partnerskap skulle kunna ge mest att värde och då kanske en sådan skrivning stänger de minsta företagen ute.

Det andra är att inte tillämpa möjligheten att reservera kontrakt för sociala företag, utredarens bedömning att införande av direktivet skulle ha liten praktisk påverkan tror jag är felbedömt och vill se en djupare analys av.

Sammanfattningsvis är mycket av det som föreslås bra. Konsekvensen av implementering av direktiven kommer att kräva av verksamhetsledningar att kompetens tillförs anskaffningsfunktioner i dess verksamheter för att realisering ska bli av. Jag undrar om denna insikt har landat …

Jag anser att upphandlingsdirektiven ska vara så enkelt utformade som koncessionsdirektivet är. EU:s lagstiftare och den svenska lagstiftaren borde lämna ett större förtroende till upphandlande myndigheter att inom ramen för de grundläggande principerna om bland annat likabehandling, proportionalitet och transparens, utforma upphandlingsförfarandet på det sätt som de finner lämpligast i det enskilda fallet. Då skulle regelverket också bli förenklat, vilket det inte är nu. 2014 års upphandlingsdirektiv är istället mer detaljerade och komplicerade än nuvarande direktiv.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2015

51

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

FÖRVARINGSSYSTEMET SOM GER DIG ULTIMAT INREDNINGSFRIHET!

Design: Tim Alpen Design

FÖRVARINGSSYSTEM MAX Max Förvaring är ett unikt system speciellt utvecklat och anpassat för bl.a förskolans krav, där man enkelt kan skapa rum i rummet. Det finns 7 olika grundmoduler att välja mellan. Till dessa väljer man sedan bestämd höjd, djup, färg och vad de ska stå på. Detta ger max valfrihet och flexibilitet! Oavsett vilka moduler man väljer så passar de alltid ihop i höjdled och djup vilket gör att inredningen blir mer sammanhållen och stilfull.

Kontakta oss redan idag och beställ vår broschyr!

ABA Skol AB • Scheelegatan 7 • 212 28 Malmö Telefon: 040 – 680 50 00 • E-mail: mobler@abaskol.se

www.abaskol.se