Offentliga Affärer nr 4 2013

Upphandling

Nr 4 2013 | Pris 99 kr | 21:a årgången | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Miljö

IT-avtal kräver sanktionsbestämmelser

Kategoristyrning Om Categori management

eFörvaltning

Späckat program på årets eFörvaltningsdagar

Är vi redo för den mobila revolutionen?

Wijkman och Lindahls oense om nya EU-direktiv

Theo Papaioannou efterlyser öppenhet AVTALSNYTT – VIKTIGA RAMAVTAL, SE INLAGA

Välkommen till

e-Förvaltningsdagarna 2013!

Sveriges största konferens och mötesplats för dig som berörs av it-stödd verksamhetsutveckling inom offentlig förvaltning vi hoppas att du har valt att besöka eFörvaltningsdagarna 2013 den 9-10 oktober på nacka strandsmässan för att inhämta kraft och nya kunskaper i syfte att kunna omvandla dessa till fördelar i ditt arbete med att skapa nya tjänster och möjligheter för landets medborgare, företag och offentliga organisationer.

Här skapar du inte bara möjligheter för dig själv utan du och din organisation gör en investering i landets och din organisations möjligheter och konkurrenskraft i framtiden. det fullspäckade programmet finner du i din välkomstkasse när du besöker dagarna. Är du inte på plats kan du läsa hela programmet på www.eforvaltningsdagarna.se vi på Hexanova event & Media och programrådet hälsar dig varmt välkommen till årets eFörvaltningsdagar!

et gramm Läs proäL dig idag! och anmforvaltningsdagat.rna.se ww.e mme gå in på wladda ner progra och

FraMtidsspaning med alexander Bard det pågår ett radikalt paradigmskifte där envägskommunikationen har dött ut och flervägskommunikationen med internet och sociala medier har tagit över. Hur kan vi vara kreativa för att överleva den fjärde revolutionen? alexander Bard, artist och författare till böcker som “nätokraterna” och “Kroppsmaskinerna”.

Missa inte ÅretS eFÖrValtningSFeSt! Kvällens värdar är Carina & pernilla, kända som tvillingarna “Judit & Judit” i tv-reklamen. Carina & pernilla håller ihop kvällen, bjuder på gemyt och många goda skratt. Missa inte den spektakulära eldshowen med magiska inslag vilken garanterat får dig att tappa hakan. efter middagen bjuds det upp till dans av eFörvaltningsdagarnas egen dJ.

glöM inte att ladda ner den nya appen! nu kan du ladda ner eFörvaltningsdagarnas app som vi har uppdaterat med en del nya funktioner. Bland annat kan du följa vad som händer på twitter, se vilka utställare som är på plats och läsa programmet direkt i din mobil. appen finns tillgänglig för android och iOs. gå in på apple store eller android Market för att ladda ner.

Har du Ännu inte anmält dig?

Misströsta inte, du har fortfarande möjligheten att anmäla dig till eFörvaltningsdagarna 2013! anmälan gör du lämpligast på: www.eforvaltningsdagarna.se

Särö Hafsbad & Skogsluftskurort

T

REK I D A OK

B

Upphandlad av hela den offentliga sektorn Vi har lång erfarenhet av att arrangera stora som små konferenser på Säröhus konferenshotell.

Hos oss möter du en personlig atmosfär där vi gör allt för att skapa en lyckad konferens.

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090

Planeten ska med!

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hållbart företag. Vi ska helt enkelt med våra grundvärderingar om långsiktighet, trygghet och samverkan jobba för att som organisation vara hållbara.

Men också skapa lösningar som gör att människor både kan bo bra i hållbara miljöer och själva bidra till ett hållbart samhälle.

Det är vår framtidsvision men också vad vi gör idag. Som företag har vi arbetat långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart i över  år, både med bostäder, men även genom våra förvaltningstjänster.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du gå in på riksbyggen.se redan idag.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Offentliga Affärer nummer 4 2013

Profilen Theo Papaioannou

14| eFörvaltning

Partiledaren för Göteborgspartiet Vägvalet ser fram emot nästa års folkomröstning kring trängselskatt i Göteborg och efterlyser samtidigt större öppenhet och en bättre dialog mellan politiker och medborgare i Göteborg.

Den 9 oktober går Sveriges största konferens inom e-förvaltning av stapeln på Nacka Strandsmässan, som under två dagar förvandlas till en mötesplats för alla som berörs av och vill utvecklas inom e-förvaltning.

16| IT-avtal I sin krönika skriver Lars Arrhed att offentligt upphandlade långvariga IT-avtal kräver ett fåtal proportionerliga, enkla och effektiva sanktionsbestämmelser, samt framför allt en offentlig beställare med förmåga att tillämpa bestämmelserna vid avtalsbrott.

19 | mobilt Otto Sjöberg, VD för Media(r)evolution och tidigare chefredaktör på Expressen, föreläser på årets eFörvaltningsdagar i ämnet Den mobila revolutionen. Han frågar sig om vi verkligen är redo för vad som komma skall?

10

26| diskussion Bo Höglander har följt den intensiva debatten på sociala medier där man just nu flitigt diskuterar huruvida det är bra med avgiftsfinansierad inköpsenhet eller inte.

34 | kategoristyrning

24

32

”Ärligt talat, vem skulle lida skada av att alla inblandade faktiskt tog sitt ansvar och klagade i tid?“ Björn Bergström anser att förvaltningsdomstolarna bör tillämpa frågan om skada eller risk för skada i upphandlingsmål på samma sätt som de allmänna domstolarna gör. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

Category management har på många sätt kommit att revolutionera upphandlings- och inköpsarbetet. Men är det egentligen någonting nytt eller rör det sig bara om hederligt upphandlingsarbete i ny kostym?

Återkommande 24 | FORDON av Gröna Bilister 28 | KRÖNIKA av Björn Bergström, SOI 48 | EXPERTPANELEN – om förfrågningsunderlag 50 | JURIDIK av Advokatfirman Lindahl 54 | LANDET RUNT – nyheter

7

Par eFörvtner på altnin gsda

garna

Hantera alla era kontaktvägar i en kundtjänst!

Att en gemensam och väl fungerande kundtjänst ökar kundnöjdheten och ger förbättrad intern effektivitet är dom flesta överens om. Trots detta har det inte funnits något bra IT-stöd för att uppnå detta – för än nu! Vi har 15 års erfarenhet från dokument och ärendehantering och har investerat vår kunskap i ett IT-system för kundtjänst. En kundtjänst för alla kontaktvägar – Artvise Kundtjänst.

Några av fördelarna med Artvise Kundtjänst: Färdiga integrationer med de vanligaste förekommande dokumentoch ärendehanteringssystemen Färdig integration med flera växelsystem. Öppna kanaler till sociala medier (Twitter, Facebook, mm).

Vill du se fler fördelar?

Gå in på www.artvise.se

Ledare

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Örjan Persson orjan.persson@hexanova.se Skribenter Fredrik Moback, Bo Höglander, AndreasTakacs, Lennart Gabrielsson, Anneli Egestam, Magnus Frantzell, Björn Larsson, Helena Rosén Andersson Lovisa Molander, Hanna S Backman, Lars Arrhed Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Christos Poultourtzidis Tryck Exakta Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se

Ljusglimtar i konjunkturen Sommaren lider mot sitt slut och vi har en lång och mörk höst och vinter framför oss. Ljusglimtar finner vi dock i Konjunkturinstitutets senaste prognos som tyder på en vändning i konjunkturen mot slutet av året. Det ser också något ljusare ut på arbetsmarknaden där arbetslösheten börjar minska. Samtidigt stimuleras ekonomin genom skattesänkningar och låg ränta. Framöver väntar dock finanspolitiska åtstramningar om överskottsmålet ska uppnås.

Enligt Konjunkturinstitutets prognos tar den svenska BNP-tillväxten fart 2014 efter en svag utveckling sedan 2011. Trots de senaste årens låga tillväxt har sysselsättningen ökat i ungefär samma takt som befolkningen. Mätt på detta sätt har arbetsmarknadsläget varit stabilt, men eftersom allt fler har sökt sig till arbetsmarknaden steg arbetslösheten fram till början av 2013. Eftersom sysselsättningen fortsätter att öka i ungefär samma takt som tidigare räknar man dock med att arbetslösheten kommer att sjunka till 7,8 procent 2014.

svaga resursutnyttjandet innebär dock att återhämtningen blir utdragen och penningpolitiken kommer därför vara fortsatt expansiv under flera år framöver.

Riksbanken väntas dock ta hänsyn till hushållens skuldsättning och avstår från att sänka räntan, som börjar höjas första kvartalet 2015.

Tar tempen på näringslivet

Hur det svenska näringslivet kommer att påverkas återstår att se. I den här upplagan av Offentliga Affärer riktar vi strålkastarljuset mot eFörvaltningsdagarna på Nacka Strandsmässan den 9-10 oktober.

Vi tar en titt på programmet och låter några av eventets föreläsare komma till tals redan nu. Profilen är denna gång Theo Papaioannou, Göteborgspartiet Vägvalets ledare, som efterlyser mer öppenhet mellan politiker och medborgare i Göteborg. Väl mött till en ny spännande höst med oss!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Riksbanken höjer räntan i början av 2015

Inflationen hålls nere genom lågt resursutnyttjande i Sverige och i omvärlden. Det i nuläget

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9

PROFILEN | Theo Papaioannou Efterlyser öppenhet i Göteborg

Ett knappt år kvar till valet:

Theo Papaioannou efterlyser öppenhet i Göteborg Ett minst sagt hektiskt år väntar en av Göteborgspolitikens mest omskrivna personer. Theo Papaioannou och hans parti Vägvalet seglar i medvind inför nästa års folkomröstning kring trängselskattens vara eller icke vara, men det är hårt arbete som ligger bakom framgångarna.

– Det är ett 24-timmarsjobb men människors engagemang i den här frågan gör att jag trivs med utmaningen, säger han.

H

an är ödmjukheten personifierad, men faktum är att Theo Papaioannou, 38 år och född och uppväxt i Göteborg, har gjort kometkarriär inom politiken som få andra. Utan politisk bakgrund tog han partiet Vägvalet – och sig själv – hela vägen till Göteborgs kommunfullmäktige på bara sju månader 2010.

Hur gick det egentligen till?

– Det hela är egentligen resultatet av en dominoeffekt. För göteborgarna är trängselskatten en oerhört laddad fråga, vare sig man är för eller emot, och det märkte vi direkt när vi tog det här initiativet, säger Theo Papaioannou.

Med ”vi” menar han honom själv och partisekreterare Håkan Andersson som tog kontakt med Theo redan dagen efter beslutet togs om att införa trängselskatt i Göteborg. När en artikel i Göteborgs-Posten om beslutet slog rekord i antalet läsarkommentarer insåg de bärkraften i frågan. Några dagar senare publicerades dessutom Theos eget upprop och snart tog man beslutet att driva frågan vidare i ett politiskt parti.

Efterlyser lyhördhet

Theo Papaioannou beskriver Sverige som ett koncensusland där den styrande makten fattar beslut och där oppositionen sedan rättar sig i ledet. Det är, menar han, en modell som gjort Sverige framgångsrikt, men också förklaringen till att frågan om trängselskatten fått en sådan sprängkraft i Göteborg. Medborgarna fick inte komma till tals, trots att det fanns motsättningar bland såväl allmänheten som inom det politiska etablissemanget. Theo och Vägvalet talar mycket om öppenhet och delaktighet, men vad innebär det egentligen?

– I grund och botten handlar det om att dialogen måste bli bättre mellan politiker och medborgare. Som det är nu tar man i många fall beslut först och frågar invånarna sedan, besluten fattas helt enkelt i fel ord-

10

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Theo Papaioannou Efterlyser öppenhet i Göteborg

”

Man får nästan känslan av att en invald politiker tänker att ”nu får jag göra som jag vill de närmsta fyra åren” och att invånarna inte vet sitt eget bästa. De måste lära sig släppa taget och inse att det inte är en prestigeförlust att förankra sina beslut hos de människor de berör. Det är så man driver en stad framåt.

ning. Lyhördheten måste bli bättre, tycker Theo.

Han drar en parallell med kommunfullmäktiges möte i maj tidigare i år där man tog beslutet att inte tillåta TV-sändningar från sammanträdet, trots att de enligt lag är offentliga. Beslutet ändrades sedermera, men enligt Theo är beteendet ett resultat av ett politiskt system som i allt högre grad fjärmar sig från medborgarna.

– Man får nästan känslan av att en invald politiker tänker att ”nu får jag göra som jag vill de närmsta fyra åren” och att invånarna inte vet sitt eget bästa. De måste lära sig släppa taget och inse att det inte är en prestigeförlust att förankra sina beslut hos de människor de berör. Det är så man driver en stad framåt, säger Theo Papaioannou.

Ansiktet utåt

Theo Papaioannou utsågs till Årets Hisingsprofil 2012. Det talas mycket om att personfixeringen blir allt större i svensk politik, att väljarna i allt högre utsträckning röstar utifrån vad de tycker om partiledaren.

Hur stor betydelse tror du att du som person har för partiet Vägvalets framgångar?

– Det går väl inte att sticka under stol med att många personifierar Vägvalet med mig som person i och med att det är jag som lyfts fram när vi presenterar våra mål och idéer. Man kan tycka att det är både bra och dåligt, men samtidigt måste ju någon ikläda sig ledarrollen. Det gäller inom såväl näringslivet som politiken.

Theo ser dock inga problem med att han på ett så påtagligt sätt förknippas med sitt parti.

– Jag tror att det är bra att folk får lära känna personen bakom budskapen. Jag tycker inte att uppmärksamheten är särskilt jobbig att hantera, snarare tvärtom. Jag gillar att människor på gatan kommer fram och diskuterar våra frågor, vare sig de är för eller emot, säger han.

Theo kombinerar partiledarskapet med sitt arbete som systemförvaltare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är ett hektiskt schema att få ihop men det fungerar. Han beskriver sitt politiska engage-

mang som ett 24-timmarsjobb men menar att det alltid går att ”knô in” arbetsuppgifter i en i det närmaste fulltecknad kalender. Semestern kom lägligt och Theo har utnyttjat den väl tillsammans med sin fru och deras två barn.

– Sommaren har varit jättebra, vi har hunnit med såväl solsemester som charterresa och en biltur i Europa, berättar han och beskriver tiden efter sommaren som lugnet före stormen.

– Det har inte hänt så mycket efter att beslutet togs om en folkomröstning, och nu väntar vi in spurten. Det ska bli oerhört roligt och den respons vi har fått gör mig väldigt peppad.

Vad brukar du göra på fritiden för att koppla bort arbete och politik?

– Det är inte alltid så lätt eftersom mobiltelefoner och surfplattor gör att man

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

blir både mobil och anträffbar. Jag brukar promenera men även då kan ju mobilen ringa. På senare tid har jag dock börjat träna spinning. Under de 45 minuterna kan jag ju rimligen inte göra något annat så då är det bara jag och ingen annan som gäller.

Till sist; hur kommer det att gå för Vägvalet och i omröstningen om trängselskatten nästa år?

– Nej-sidan har haft ett konstant övertag med cirka 55 procent och jag tror att det kommer att hålla i sig.

Du är inte orolig för att nästan alla de övriga etablerade partierna, som är för trängselskatt, kommer att kunna vända opinionen?

– Det har de ju försökt göra i tre och ett halvt år utan att lyckas, konstaterar Theo som även tror att partiet Vägvalet åtminstone kommer att behålla sina mandat i kommunfullmäktige.

– Jag tror att vi får fortsatt förtroende av väljarna därför att vi är det enda parti som öppet lovar att följa resultatet av folkomröstningen. Vi är en garant för att resultatet i en folkomröstning faktiskt efterlevs vid ett nej, och dessutom tror jag att väljarna insett att Vägvalet inte är ett enfrågeparti.

Ser du fram emot jobbet som ligger framför dig?

– Det ska bli oerhört spännande och jag har en bra krets av engagerade människor runtomkring mig. Jag är övertygad om att de kommer att göra ett riktigt bra jobb. Om jag kunde vrida fram klockan till valet skulle jag göra det, säger Theo Papaioannou. ÖRJAN PERSSON

Fakta Ålder: 38 Familj: Fru och två barn Bor: Hisings Backa, uppvuxen i Angered Roll: Partiledare för Vägvalet Yrke: Systemförvaltare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

11

eFÖRVALTNING / IT

Om användningen av offentliga e-tjänster Enligt en studie genomförd på uppdragav EU-kommissionen är svenskar i topp när det gäller att använda offentliga e-tjänster.

Det är bara danskarna som ligger före oss visar studien som är genomförd för tionde gången av Capgemini. Orsakerna är flera.

– Det beror på traditionerna med den långa internetresan genom Sverige där dåvarande Televerket och Ericsson bedrev gemensam forskning och utveckling på 1970-talet, som senare köptes av WM-data. Carl Bildt skickade mejl till Bill Clinton 1992, ett år senare kom internet igång ordentligt i Sverige och 1994 blev användarna viktiga när man lanserade webbläsaren Netscape, säger Håkan Petersson, Senior Vice President och ansvarig offentlig sektor vid Capgemini.

Stora breda satsningar

Stockholms stad var också tidigt ute och redan år 2000 blev man världens IT-huvudstad. Svenska folket gavs en bred kunskap om IT, bland annat genom kunskapslyftet på Komvux. Länsarbetsnämnderna satsade också stort, så man kan säga att det under en tioårsperiod verkligen tog fart.

Skatteverket och Tullen var också tidigt ute med sina IT-satsningar. Skatteverket skapade en plattform med fem nivåer. Den

stora utbyggnaden av bredband i Sverige, etablerandet av STOKAB liksom grundandet av Kista Science City och andra statliga kuvöser i Lund och Ronneby Softcenter, har också spelat och spelar en stor roll.

Att Danmark har ett högre utnyttjande är en sanning med modifikation. Siffrorna gäller nämligen för användarna. Eftersom Sverige har högre andel som är uppkopplade, så är det troligen fler som använder tjänsterna här. Men Danmark har vissa fördelar tack vare sitt ministerstyre. Genom det kan IT-ministern peka med hela handen och besluta att använda en standard för alla, vilket blir billigare. I Sverige tror vi mer på närdemokrati där vår IT-minister genom regleringsbrev till generaldirektörerna får föreslå förändringar. Det gör det svårare att genomföra val av till exempel en standard för alla.

Nöjda användare men regionala skillnader

I Sverige har vi enligt studien hela 88 procent nöjda användare av myndigheternas e-tjänster.

– Det beror på den lokala demokratin med sådana applikationer som skola, fritids och bibliotek, säger Håkan Petersson.

Men även Skatteverket är användarna mycket nöjda med. Fast visst finns det saker vi kan göra även här för att förbättra oss.

– Det finns stora regionala skillnader.

Bäst vore att centralisera mer pengar hos IT-ministern, så att hon sedan kan välja ett lämpligt alternativ som vore säkert och ekonomiskt för alla, säger Håkan Petersson.

Ett personligt hälsokonto kommer att finnas för alla medborgare i Sverige, där man kan se sin hälsa och vad man kan förbättra eller förändra för att förbättra den. Man kommer också att kunna få bestämma vem som får tillgång till hälsokontot.

Gammal IT-ryggsäck

Enligt studien är det sämst med användningen av offentliga e-tjänster i de senast tillkomna EU-länderna från den senaste tioårsperioden, men också i Tyskland som släpar på en gammal IT-ryggsäck. Det senare problemet finns även delvis i Sverige.

Men en fördel för vissa av de nya medlemsländerna är att de sedan tidigare inte har någon större utbyggnad av e-tjänster, så att man kan bygga rätt och modernt från början. Det gäller för till exempel Baltstaterna.

– Att deklarera online är den populäraste e-tjänsten, men även barn- och äldreomsorg med anhöriginformation och IT i skolan är populära, säger Håkan Petersson.

Något som inte är så populärt är att anmäla brott via e-tjänster.

– Det finns en uppfattning att det inte leder till någonting. Polisen missade att tömma sin brevlåda, när man tog detta i bruk. Bakgrundssystemen finns inte på plats, säger Håkan Petersson.

Det är ett vanligt nybörjarfel, när man lanserar nya funktioner. En annan av de minst populära offentliga e-tjänsterna är lite otippat att söka jobb. Det rimmar ju illa med regeringens arbetslinje.

– Arbetsförmedlingen ligger långt bak i att använda IT internationellt sett med en extremt komplicerad gammal miljö, men man jobbar med att byta arkitekturen och systemen, säger Håkan Petersson.

Resultat och trender

Ett av de viktigaste resultaten av undersökningen är att Sverige har ett högt utnyttjande av offentliga e-tjänster. Förtroendet från allmänheten gör att man vågar investera än mer i tjänsterna.

– Myndigheterna kan inte längre bara ha öppet mellan klockan 9 till 10 varannan vecka, utan tack vare e-tjänsterna förväntas de ha öppet dygnet runt, på användarnas villkor, säger Håkan Petersson.

Trenderna när det gäller myndigheters e-tjänster är att socialförsäkringssystemet ska fungera fullt ut, så att lagen blir lika för alla. Många pensionerar sig till exempel utomlands och förväntar sig då att kunna sköta pensioner och annat via e-tjänster. I skolan kommer man att använda mer IT. – Att söka på skolan är ett område som kommer att förbättras liksom allt inom hälso- och sjukvård, säger Håkan Petersson.

Men allt är inte fröjd och fröjd när det gäller svenskarnas användning av offentliga e-tjänster. I glesbygden är det svårt att få det att fungera.

– Små kommuner kommer aldrig att få råd att investera, så där finns ett missnöje.

Det är bara de 15 största kommunerna i Sverige som har råd att hålla sig med den nödvändiga tekniken, säger Håkan Petersson, som också nämner att små myndigheter inte heller har råd.

Fredrik Moback

Håkan Petersson, Senior Vice President och ansvarig offentlig sektor vid Capgemini.

12

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

a re pågsdagarn a l l ä Utst rvaltnin eFö

Nya tider!

På E-förvaltningsdagarna 2013 är det premiär för vårt nya e-arkiv med OAIS, anpassningar till eARD och ett helt nytt användargränssnitt. Besök oss i monter A19 och låt oss visa var skåpet* ska stå!

Ciceron E-arkiv

* Ja, alltså arkivskåpet. Det behövs inte längre.

För mer information, kontakta gärna Visma Servicedesk | ciceron@visma.com | Telefon 020 751 751 | www.visma.se

eFÖRVALTNING / IT

Späckat program på årets eFörvaltningsdagar Dags igen för eFörvaltningsdagarna. Den 9 oktober går Sveriges största konferens inom eförvaltning av stapeln på Nacka Strandsmässan, som under två dagar förvandlas till en mötesplats för alla som berörs av och vill utvecklas inom e-förvaltning.

D

et är fjärde året i rad som Sveriges största konferens och mötesplats inom e-förvaltning slår upp sina portar. Nacka Strandsmässan är platsen där tanken är att besökarna ska ges möjlighet att träffa beslutsfattare och beslutspåverkare samt alla som berörs av verksamhetsutveckling inom den offentliga förvaltningen. Urban Nilsson är programansvarig för eFörvaltningsdagarna och har kunnat se hur eventet har utvecklats från år till år.

– Vi ser att många har gjort eFörvaltningsdagarna till sin årliga mötesplats, vilket förstås är glädjande. Vi har ett programråd som håller ett ständigt vakande öga på de mål och strategier för svensk e-förvaltning som redan finns, och utifrån detta formar ett program som ligger i tiden och tilltalar många, förklarar Urban Nilsson.

Intensiva dagar

När radioprofilen Erik Blix inviger årets eFörvaltningsdagar den 9 oktober går startskottet för två intensiva dagar med trendspaningar, debatter, kundcase och seminariespår om molnet, samverkan, öppna data, säkerhet, förändringsprocesser och infrastruktur. Ambitionen är att besökarna inte bara ska träffa kollegor utan också leverantörer, myndigheter och organisationer samt ta del av intressanta föreläsningar och

seminarier som i förlängningen förbättrar arbetet kring e-förvaltning.

– Det talas mycket om e-förvaltning och framtidens e-medborgare på såväl det nationella som internationella planet. Det har gått ett par år sedan regeringen presenterade sin digitala agenda för framtiden och vi hoppas kunna ge besökarna en fingervisning om vart vi är på väg i det avseendet.

Framtiden är här, konstaterar Urban Nilsson som är nöjd med det program man kan presentera på årets eFörvaltningsdagar.

Lämnar Idolstudion

Den som kanske sticker ut mest bland årets föreläsare är TV-personligheten Alexander Bard som för ett ögonblick lämnar TV4:s Idolstudio för att i stället bjuda på ett seminarium kring ämnet Framtidsspaning. Är vi inne i den fjärde revolutionen? är frågan han ställer sig och syftar på att envägskommunikationen är på väg att dö ut till förmån för kommunikation via sociala medier.

Från England kommer Graham Colclough, Corporate vice president för Capgemini, och berättar om smarta städer för framtiden och hur dessa använder informationsteknologi för att förbättra tillvaron för stadens medborgare, företag och turister. Expressens före detta chefsredaktör, Otto Sjöberg, undrar i sin föreläsning vart vi är på väg när det gäller mobiltelefonanvändandet,

medan en välkänd kvartett med före detta generaldirektören för Datainspektionen, Göran Gräslund, i spetsen, talar om utredningen av öppna data. Urban Nilsson uppskattar den bredd som årets föreläsare kan presentera. eDiamond Award

– Vår förhoppning är att besökarna ska inhämta kraft och nya kunskaper i arbetet med att skapa nya tjänster och möjligheter för landets medborgare, företag och offentliga organisationer. Besökarna skapar inte bara möjligheter för dig själva utan investerar samtidigt i såväl den egna organisationens som hela Sveriges möjligheter och konkurrenskraft för framtiden, menar han.

Urban informerar avslutningsvis om eDiamond Award 2013 som för fjärde året i rad delas ut till den organisation som under året utvecklat den bästa e-förvaltningsstödjande tjänsten. Priset delas ut av Offentliga Affärer tillsammans med vinnaren av 2012 års pris, Gunilla Dyrhage Cederqvist, verksamhetsområdeschef för Försäkringskassan.

Gunilla kommer dessutom att föreläsa i ämnet Vägen till den digitala myndigheten där vi får ta del av Försäkringskassans strategier och tips för att lyckas med e-förvaltningsprojekt samtidigt som kundernas behov kommer i första rummet. Örjan Persson

Ran kin Nr 1 g

PRISER ENLIGT STATLIGT RAMAVTAL www.kompetenscenter.se

14

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

Färdiga juridiska lösningar utvecklar e-tjänster Johan Bålman, jurist på E-delegationen och Per Furberg, advokat på Setterwalls föreläser under rubriken Använd färdiga juridiska lösningar när du utvecklar e-tjänster. Man berättar att det finns flera juridiska modellösningar och att E-delegationens juridiska experter arbetar med en vägledning för juridisk verksamhetsutveckling inom e-förvaltning. Härigenom förenklas utformandet av e-tjänster så att de även håller juridiskt.

E

-delegationen har med hjälp av sin juridiska expertgrupp, tillsammans med it-arkitekter, tagit fram en juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen. Verksamhetsutveckling, i form av e-tjänster och interaktion mellan olika aktörer, kan utformas på många olika sätt. Denna variationsrikedom har blivit ett problem när det visat sig att resultatet inte håller måttet juridiskt.

I vägledningen kombineras juridik och teknik så att det ska fungera även rättsligt. Juridiska frågor som är centrala för området beskrivs och ”paketeras” till färdiga juridiska koncept. Koncepten bygger på befintlig lagstiftning och vedertagna juridiska synsätt från traditionell pappersbaserad miljö. Vägledningen går också igenom vissa tekniska lösningar, it-arkitekturer, som vanligtvis behövs för att tillhandahålla it-baserade tjänster. Slutligen presenterar vägledningen rättsliga modellösningar där lämpliga it-arkitekturer kombineras med de rättsliga koncept som behövs.

Snabbare, billigare och mer samordnat

Genom att ta tillvara dessa tolkningar och tillämpningar av gällande rätt, tillsammans

med it-arkitekturer som blivit allmänt accepterade, kan verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen ske snabbare, billigare, mera samordnat och dessutom förenligt med gällande rätt. I det enskilda fallet blir det emellertid fråga om en tolkning av gällande rätt som varje myndighet måste göra själv.

Till de juridiska koncept som presenteras i vägledningen hör ett ”eget utrymme” som används i ett ”serviceskede”. Båda dessa koncept används i ärendetjänster. I det egna utrymmet uppkommer inga allmänna handlingar och i serviceskedet kan myndigheten tillhandahålla visst elektroniskt stöd utan att de handlingar som finns där anses inkomna. Först när användaren av ärendetjänsten avsiktligt klickar på ”Skicka” lämnas den elektroniska handlingen in till myndigheten och blir allmän handling så att ett förvaltningsärende inleds. För dessa närmast självklara förutsättningar ges juridiska förklaringar.

Vägledningen öppnar för ett brett och nödvändigt samförstånd mellan olika yrkeskategorier, utan vilket regeringens mål med e-förvaltningen knappast kan uppnås inom utsatt tid.

Johan Bålman Per Furberg

Per Furberg, advokat på Setterwalls.

Johan Bålman, jurist på Setterwalls.

SÖKER NI EN LÖSNING SOM FÖRENKLAR ER DOKUMENTHANTERING? Behöver ni ett system för effektiv dokument- och ärendehantering med komplett stöd för diarieföring och nämndadministration? Över hundra myndigheter och företag har valt att förenkla sin informationshantering med vår produkt Evolution.

a på sdagarn r e n Part rvaltning eFö

Tillsammans med våra kunder utvecklar vi smarta lösningar för morgondagens behov och krav.

Läs mer på www.essvision.se eller kontakta oss på info@essvision.se 08-595 134 00 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

15

eFÖRVALTNING / IT

Offentligt upphandlade ITavtal kräver effektiva sanktionsbestämmelser Vid upphandlade avtal om långvariga och komplicerade IT-projekt krävs tydliga avtal med ett fåtal balanserade sanktionsbestämmelser bara för de överträdelser som verkligen är av betydelse för beställaren. I sin krönika skriver Lars Arrhed att offentligt upphandlade långvariga IT-avtal kräver ett fåtal proportionerliga, enkla och effektiva sanktionsbestämmelser, samt framför allt en offentlig beställare med förmåga att tillämpa bestämmelserna vid avtalsbrott.

”

En ändring av avtalsvillkor riskerar att bedömas som väsentlig och därmed otillåten i lagens mening om en leverantör – som inte lämnat anbud i upphandlingen – kan antas ha velat delta om det förändrade avtalet varit känt vid annonseringen.

16

P

å flyget från Buenos Aires satt jag bredvid en man som pendlade de drygt 13 timmarna till Frankfurt där han arbetade som projektledare på ett av de större IT-företagen. Vi pratade om IT-branschens speciella utmaningar. När han förstod att jag var advokat tog han en klunk av sitt flygplanskaffe, tittade mig djupt i ögonen och uttalade följande visdomsord: ”IT-projekt är nästan alltid långvariga och komplexa och ingen kan förutse vad som kommer att hända under avtalstiden. Därför måste avtalen vara flexibla och kunna ändras utan att leverantören hotas av skadestånd”.

Problematiskt

Helt rätt! – frågan är dock ytterst problematisk – särskilt när det gäller den offentliga beställarens möjligheter att avstå ifrån att sanktionera leverantörens avtalsbrott av ITkontrakt som upphandlats enligt reglerna om offentlig upphandling. Stora IT-projekt i Sverige är ofta tillkomna inom ramen för en offentlig upphandling. Parterna i det upphandlade kontraktet är i stort sett förhindrade att vidta allt för omfattande förändringar av det kontraktet. Oavsett om parterna exempelvis är eniga om att skjuta fram den avtalade leveransdagen, utvidga kontraktsföremålet att omfatta tjänster som inte avsågs vid kontraktets ingående eller att öka leverantörens ersättning, kan en sådan förändring anses utgöra en väsentlig förändring i strid med upphandlingsreglerna. Avtalet kan då i värsta fall ogiltigförklaras av en domstol på talan av en missnöjd leverantör eller bli föremål för ingripande på initiativ av Konkurrensverket.

Transparens och likabehandling

Många typer av förändringsbehov i långvariga IT-avtal kan förutses. Upphandlande myndigheter/enheter kan redan från början bygga in mekanismer i avtalet som hanterar vissa typiska förändringssituationer under

avtalstiden på ett i förväg förutsebart och transparent sätt (se mer om sådana mekanismer i min artikel ABC i förra upplagan av OA). Man kan alltså i avtalet ställa upp spelregler för hur en viss specifik oväntad situation ska få påverka avtalet, så länge spelreglerna är tydliga för alla i upphandlingens konkurrenssökande skede. Transparens och likabehandling.

Ett område i avtalet där utrymmet för flexibilitet av lätt förståliga skäl är ytterst begränsat är förändringar av sanktionsbestämmelserna. I merparten av alla IT-avtal stipuleras vite vid försenad leverans eller vid andra specificerade överträdelser, prisavdrag vid brist att upprätthålla avtalade servicenivåer eller avtalad tillgänglighet, hävning i vissa fall osv. Om den upphandlande myndigheten/enheten väljer att helt eller delvis avstå ifrån att tillämpa dessa sanktioner enligt avtalet kan underlåtenheten i sig anses utgöra en väsentlig förändring i strid med upphandlingsreglerna, sålunda med risk för ogiltighet efter prövning i domstol.

En ändring av avtalsvillkor riskerar att bedömas som väsentlig och därmed otillåten i lagens mening om en leverantör – som inte lämnat anbud i upphandlingen – kan antas ha velat delta om det förändrade avtalet varit känt vid annonseringen. Samma sak gäller vid det hypotetiska antagandet att en anbudsgivare skulle lämnat ett alternativt och mer konkurrenskraftigt anbud om han känt till de nya och förändrade villkoren.

Att bristande tillämpning av sanktionsbestämmelser kan utgöra en väsentlig förändring av avtalet och därmed en otillåten direktupphandling framgår bland annat av Kammarrätten i Jönköpings mål 953-09.

Fallet avsåg en förenklad upphandling av bemanningstjänster. Av förfrågningsunderlaget och sedermera ramavtalet framgick att vite skulle utgå i det fall leverantören inte lämnade bekräftelse inom fem dagar på gjord beställning. Landstinget frångick femdagarsfristen och tillämpade därmed

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

inte heller vitessanktionen, varvid kammarrätten fann skäl för ingripande enligt LOU. Kostsamt, komplicerat och oförutsebart

De typiska sanktionsbestämmelserna i ITavtal är svåra att tillämpa. För att exempelvis vid leveransförsening göra gällande vite enligt IT- och Telekomföretagens Allmänna Bestämmelser ”IT-projekt” eller Almegas partsförhandlade ”Avtal 90”, krävs att det finns en avtalad godkännandedag och en avtalad specifikation. Leveransen kontrolleras enligt en acceptanskontrollmekanism.

När beställaren emellertid kräver förseningsvite har han att förvänta ett batteri av invändningar som bygger på att det i själva verket är beställaren som orsakat förseningen genom exempelvis felaktig information, tillägg och ändringar som förändrat spelplanen, samt en allmän oförmåga att specificera sitt behov eller svara begripligt på frågor. Tvistigheter i domstol kokar ned

till frågan om vad som i själva verket ingått i den avtalade specifikationen eller om arbetet utförts fackmannamässigt. Parterna måste kapprusta med sakkunnigutlåtanden som dömer ut motpartens uppfattning.

Det är ytterst kostsamt, komplicerat och oförutsebart. Därför slutar IT-tvister ofta i förlikning. Andra typiska sanktionsbestämmelser i IT-avtal såsom brist att upprätthålla avtalade servicenivåer i support- och underhållsavtal kan vara ännu snårigare att komma till rätta med och många gånger omöjliga att lösa upp genom rättegång.

Tydliga avtal

Det står vid detta skede klart för läsaren att det vid upphandlade avtal om långvariga och komplicerade IT-projekt krävs tydliga avtal med ett fåtal balanserade sanktionsbestämmelser bara för de överträdelser som verkligen är av betydelse för beställaren.

Det måste också finnas resurser hos bestäl-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

laren för att följa upp avtalet. Ett problem i detta sammanhang är att leverantören ofta har ett kunskapsövertag jämfört med beställaren. Leverantören kan därmed ”prata sig ur” olika situationer där beställaren upplever att det exempelvis föreligger rätt till prisavdrag eller vite. Den som följer upp avtalet hos beställaren måste därför vara väl insatt i vad som avtalats mellan parterna så att han eller hon löpande kan framställa krav vid överträdelser med auktoritet och tydlighet.

Den som arbetat med upphandlade ITavtal i offentliga miljöer vet att ovanstående är långt från verkligheten i de flesta fall. Jag har varit med om flera fall där parterna inte tittat i avtalet sedan det skrevs under för flera år sedan, än mindre har de koll på vad som gäller vid fel och försening.

Lars Arrhed, Advikatfirma Lindahl

17

eFÖRVALTNING / IT

Magnus Kolsjö:

– Vi behöver nationella vägledande principer för arbetet med öppna data Även om Sverige har klarat sig förhållandevis bra genom de senaste årens kris behöver även vi hantera de utmaningar som den offentliga sektorn står inför.

I en färsk rapport, ”Future of Government – Morgondagens ledande offentliga organisation”, konstaterar PwC att framtidens förvaltning bör kännetecknas av fyra samverkande nyckelegenskaper för att möta samhällets behov och medborgarnas förväntningar.

D

en offentliga förvaltningen bör vara både rörlig, innovativ, samverkande och transparent. Att ha ett fungerande arbete med öppna data kan bidra till att stärka flera av dessa egenskaper även om det primärt handlar om ökad transparens.

Inom den offentliga sektorn finns idag gott om information som inte kommer till sin fulla rätt. Information som inte är integritetskänslig eller på annat sätt behöver skyddas av sekretess hålls trots detta instängd hos den kommun, myndighet eller till och med avdelning på en myndighet eller förvaltning som har samlat in den. Detta görs inte för att det finns en ovilja att dela med sig, utan för att det är så här det alltid har sett ut. Allmänna handlingar lagras på papper och de delas endast med de som begär att få se dem.

Positiva effekter

Magnus Kolsjö, PwC.

Digitaliseringen av offentlig sektor ger nya möjligheter att ta till vara på en större del av det värde som finns i den offentliga informationen. Genom att öppna upp och tillgängliggöra den information som finns inom kommunen, landstinget eller myndigheten kan nya smarta lösningar skapas för att bättre förstå den egna verksamheten.

Information från en myndighet kan också bidra till att förbättra en annan myndighets tjänster eller ligga till grund för en ny tjänst som utvecklas av ett privat företag.

Medborgarnas insyn i den offentliga förvaltningen kommer också att öka om mer information görs tillgänglig som öppna data. Detta kan ha flera positiva effekter.

Det handlar till exempel om att medborgarna kan få ett bättre beslutsunderlag när de ska välja utförare i välfärden, eller att medborgarna genom att få tillgång till mer och bättre information kan få en starkare position i den demokratiska processen. Öppna data har dock visat sig vara svårare i praktiken än i teorin. För många kommuner och myndigheter har det varit svårt att prioritera resurser för arbetet då efterfrågan från medborgarna upplevs som svag och nyttorna med öppna data anses svårdefinierade. I de fall det finns kompetens inom den egna organisationen är det någon enstaka eldsjäl som ofta inte räcker till för ett mer strategiskt och uthålligt arbete.

Vägledande principer

För att hjälpa sina medlemmar att komma igång med öppna data tog IT-forum i Stockholms län under hösten 2012 initiativ till ett arbete för att utarbeta vägledande principer för kommuners och landstings arbete med öppna data. Genom ett samarbete med SKL kommer principerna också att bearbetas så att de går att tillämpa över hela Sverige.

Parallellt med arbetet att färdigställa de vägledande principerna arbetar IT-forum Stockholms län, SKL, PwC och Peter Krantz AB i ett Vinnovafinansierat projekt för att ta fram vägledningar och mallar som kommuner och landsting ska kunna använda i sitt arbete med öppna data. Det färdiga resultatet av arbetet kommer att presenteras i november.

Magnus Kolsjö

Annons

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhet Det är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera och Förverkliga.

Vilka är era mål?

18

Göteborg 031 761 60 00 Stockholm 08 522 491 50 www.ekan.com

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

Är vi redo för den mobila revolutionen?

När eFörvaltningsdagarna är över, är ni beredda på nästa fas av den mobila revolutionen?

Ni tycker ni har en fin mobilsajt, appar för iPhone, iPad och Android?

Okej, men hur ser då era tjänster ut för det uppkopplade huset, den uppkopplade bilen – ja, för e-medborgarnas nya mobila livsstil?

L

åt oss få perspektiv på den mobila ringar vi har framför oss. revolutionen.

Men med den explosionsartade tillväxten Den första fasen kan vi kalla ”Conav så kallade smartphones – nästan en neting People” – för att låna orden halv miljard nya, ständigt smartare telefofrån Nokias mission, företaget som ner sälj varje år – kommer vi snart att vara för inte så många år sedan ”ägde” igenom även den andra fasen. mobilen, men som sedan dess tappat rejält Vi närmar oss nu den tredje fasen av och nyligen såldes till Microsoft för en den mobila revolutionen – när ALLT blir spottstyver. uppkopplat.

Vi har nu fler mobila uppkopplingar – ”Idag är de allra flesta uppkopplade över 7 miljarder – än det finns människor terminaler mobiltelefoner, men i framtipå jorden. Och andelen nya mobilabonden kommer andra typer av uppkopplade nenter växer fyra gånger snabbare än konsumentprodukter, bilar och maskiner antalet människor. att dominera det uppkopplade samhället”, Så den första fasen kan sägas vara avsluförklarar Michael O´Hara, marknadsditad. rektör på GSMA, mobiloperatörernas Nästa fas kan vi kalla världsorganisation. ”Connectiong people to Ericsson förutspår the Internet” med hjälp av att vi 2020 kommer att en mobiltelefon. Den här ha uppemot 50 miljarder fasen inleddes av Apple, uppkopplade terminaler även om deras mäktiga i världen – vilket skulle imperium visar tendenser motsvara mer än fem till nergång. uppkopplingar per person Trots en snabb tillväxt har i världen. Andra underinte fler än 1,6 miljarder sökningar, från exempelvis människor tillgång till Machina Research och mobilt bredband. Och GSMA, uppskattar antalet bara upp mot 2,5 miljaruppkopplade terminaler till der människor är ännu 24 miljarder 2020. uppkopplade mot internet, Siffrorna varierar, men det vill säga lite mer än trenden är den samma. en tredjedel av jordens ”Kanske det mest omvälOtto Sjöberg, VD för befolkning. vande är hur mobilerna Media(r)evolution tidigare Det är värt att tänka på kommer att förändra andra chefredaktör för tidningen för att förstå vilka föränd- Expressen. industrier framöver, som

DITT VÄLBEFINNANDE VÅR PASSION En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård.

Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

utbildning, sjukvård, transport, betalningar och andra transaktioner”, säger Anne Bouverot, chef för GSMA. Vi kommer att tvingas omdefiniera begreppet mobilindustrin, när helt nya sektorer av samhället blir mobila.

Några exempel: Nya affärsmodeller för bilindustrin: Med mobilens möjligheter att söka upp och kunna starta bilar utan traditionella nycklar, kommer andra alternativ till att äga en bil att öka.

Smarta mätare: Machina Research beräknar att antalet smarta mätare kommer att öka från ca 130 miljoner 2011 till 1,5 miljard 2020. Det skulle betyda avsevärda energibesparingar. Försök har visat att de som installerar smarta mätare minskar sin energikonsumtion med mellan 3 och 13 procent.

Trafik: Uppkopplade parkeringsplatser kan minska trafiken avsevärt. Undersökningar har visat att 5-10 procent av trafiken i större städer – och upp till 60 procent på mindre gator – är fordon som letar efter en parkeringsplats.

Utan tvekan är detta en av de viktigaste mobila trenderna. För när allt – inte bara mobilerna – är uppkopplat hela tiden, kommer mycket att förändras. Igen.

Otto Sjöberg, VD för Media(r)evolution tidigare chefredaktör för tidningen Expressen

Personligt boutiqehotell i centrala Göteborg.

Ramavtal med Statliga verk och myndigheter.

Kungsportsavenyn 6 • 031-767 34 00 • mornington.se

19

eFÖRVALTNING / IT

Ökade krav på säkerhet när smartphones vinner mark Användandet av smartphones och läsplattor som arbetsverktyg i kommuner breder ut sig. I Härryda kommun har man satt som mål att alla medarbetare skall ha tillgång till digitala enheter.

Det betyder också ökade krav på säkerheten.

K

ommunens mål går att genomföra till samma kostnad som idag, man får fem digitala enheter till samma årskostnad som en administrativ dator, säger kommunens IT-chef Alec Mägi Särnholm.

Sedan införandet av iPhones år 2009 har Härryda kommun fortsatt att arbeta med iPads eftersom de fungerar på samma sätt. Detta spar tid vid bland annat uppgradering av enheter.

Lätt att göra rätt

– Det måste vara lätt att göra rätt, säger Alec Mägi Särnholm. Han upprepar dessa ord vid ett flertal tillfällen under vårt samtal, nästan som ett mantra.

Utvecklingen går fort

20

men funktionalitet får aldrig ske på bekostnad av säkerhet. Som utbildning bjöd man in till ”Fika med iPhone”, där fyra tekniker besvarade medarbetarnas individuella frågor utifrån sin kunskapsnivå, vilket var mycket uppskattat.

Måltidsservice, med sina 47 kök, är ett exempel på enheter där faxen har bytts ut mot en iPad för att kommunicera och rapportera. Medarbetarna använder den gemensamma iPaden för att läsa sin e-post men även för att ladda ner sin lönespecifikation, ansöka om semester med mera. Pappersutskick har man upphört med.

Nu kommer alla medarbetare även åt intranätet och kan se vad som händer i kommunen.

Närmast på tur är de personliga assistenterna som skall utrustas med digitala enheter för rapportering ute på fältet.

Men vad händer om en smartphone eller surfplatta försvinner, glöms eller tappas bort? Informationen lagras inte på själva handenheten och går inte att återskapa då den är krypterad. Medarbetaren måste först knappa in sin pinkod, användarnamn och lösen för att logga in i det webbaserade verksamhetssystemet.

– Vi vill skydda våra brukare och medarbetare, samtidigt som vi vill ge dem oändliga möjligheter att surfa på nätet. Det måste som sagt vara lätt att göra rätt, säger Alec Mägi Särnholm.

Intresset för e-tjänster växer

Intresset för att kunna boka elektroniska tjänster på kommunens hemsida ökar bland medborgarna. Då måste man vara säker på att webbplatsen är kommunens egen, dels för att man lämnar ut information om sig själv, dels för att man betalar vissa tjänster med kontokort.

Härryda kommun har nyligen gjort en översyn av sin ITsäkerhet vad gäller just den tekniken, kallat DNSSEC på fackspråk, med hjälp av IT-företaget Delecsys.

– Det är bara fantasin som sätter gränser för vilka digitala självservicetjänster vi kommer att kunna erbjuda våra kommuninvånare på nätet.

Vi pratar inte om, utan när, säger Alec Mägi Särnholm.

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

ESV har fått uppdrag om e-förvaltning över gränserna I april startade EU-projektet E-sens.

Projektet ska stärka den inre, digitala marknaden i Europa och tillhandahålla e-tjänster för den offentliga sektorn, över landsgränserna. ESV är den myndighet som representerar Sverige i arbetet med E-sens. Att Sverige deltar gör att vi kan få de nuvarande svenska e-handelslösningarna för offentlig sektor att stämma överens med de lösningar man tillsammans tar fram på europanivå.

Alec Mägi Särnholm, IT-chef i Härryda kommun.

Delecsys är ett företag som arbetar med IT-säkerhet. Hur ser de på säkerhet i förhållande till de möjligheter som den nya tekniken ger upphov till?

– Utvecklingen går lite för fort på mobilsidan, de allmänna säkerhetslösningarna hänger inte med. För kommuner är det viktigt att ha en strategi och arbeta aktivt med säkerhet. Till och med staten har uppmärksammat problemet med kapning av hemsidor och satsar extra resurser för kommunerna. Det finns inget färdigt säkerhetssystem som täcker in allt, man måste se över varje bit för sig, från att ha ett fungerande spamfilter till att säkerställa att medarbetare byter lösenord regelbundet. Kommuner måste även ha rutiner för att ta bort medarbetare som har slutat ur systemet och se till att dessa inte längre har tillgång till obehörig information. Här finns mycket att göra, säger Anders Klamer.

Annat säkerhetstänk

Kommunikationsbyrån arbetar med telefonilösningar. Hur ser de på säkerheten i till exempel smartphones?

– En smartphone är egentligen en dator, bara lite mindre. För att skydda information i datorer använder man olika former av säkerhetslösningar som exempelvis

certifikat och autentisering. Den typen av säkerhetstänk finns sällan när det gäller mobiltelefoner, säger Marcus Bramlöv på Kommunikationsbyrån.

Lokalt lagrad information i till exempel en smartphone utgör alltid en säkerhetsrisk.

Om någon tappar sin surfplatta kan känslig information snabbt hamna i orätta händer.

Ett alternativ är att hämta information direkt från servrar. Även här finns det lagar och regler som kommunen måste följa.

Detta är en utmaning som många kommuner står inför, menar Marcus Bramlöv.

I Härryda kommun använder bland annat politikerna iPads för att via e-post ta del av mötesanteckningar och kallelser.

– Den dagen behovet av att lagra dokument finns, i stället för att bara ha tillgång till dem via mailprogrammet, har vi en färdig webbaserad lösning att erbjuda samtliga användare. Det är en säker variant av dropbox med tillgång till eget lagringsutrymme. Det skall vara så säkert som möjligt, och professionellt. Svagaste länken är alltid användaren, det kommer du inte ifrån. Vi måste ligga steget före, från teknikens sida.

Vi tänker helhet och agerar i tid, istället för att reagera, avslutar Alec Mägi Särnholm.

Anneli Egestam, Ekan

E-sens kommer bland annat ta fram elektroniska legitimationer, standardmeddelanden, överföringssätt, elektroniska signaturer och semantiska modeller som EU-länderna kan använda för att hantera information över gränserna. Med hjälp av lösningarna kommer till exempel läkare kunna skicka röntgenbilder, myndigheter kunna upphandla varor och tjänster och företag kunna registrera sin verksamhet över landsgränser på ett smidigt sätt.

E-sens kommer att: Ta fram en gemensam infrastruktur för elektroniska, offentliga tjänster Erbjuda en högre grad av interoperabilitet mellan offentliga myndigheter i hela Europa Bygga grunden för en teknisk plattform som stödjer de e-tjänster som EU:s medlemsländer använder för att kommunicera med varandra elektroniskt inom olika samhällsområden.

Tar tillvara befintliga lösningar

E-förvaltningsprojekt som tidigare drivits av EU-kommissionen – Ecodex, Epsos, Peppol, Spocs och Stork – har visat att e-tjänster som fungerar över landsgränserna är enklare och mer effektiva att använda om de baseras på IT-lösningar som kommunicerar med varandra och är uppbyggda enligt samma principer. E-sens har som målsättning att stärka och ytterligare öka värdet av det arbete som redan gjorts i de tidigare projekten och utöka och sprida användningen till andra verksamhetsområden.

E-sens-konsortiet består av nästan hundra partners som representerar 20 europeiska länder, inklusive Norge och Turkiet. Alla intressenter är välkomna att följa och engagera sig i projektet.

Källa: www.esv.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

21

Välkommen

till Västerås stads mottagning – E-förvaltningsteamet är på plats i monter B3!

Par eFörvtner på altnin gsda

garna

Vi vidgar begreppet eHälsa och tillsammans med dig ställer vi diagnos på kommunens utmaningar och skriver ut recept- och projektförslag på gemensamma insatser…

Boka tid för remiss till någon av våra specialistkompetenser, svårartade symptom remitteras vidare till Cesam, e-delegationen och Digitaliseringskommissionen

ſ

t Mikael Lagergren, strategi t Jan Lundin, sourcingavtal

t Mats Rundkvist, välfärdsteknologi t Maria Gill, välfärdsteknologi

t Peter Mannerhagen, arkitektur t Mats Gahnström, informationsinfrastruktur

t Jeanna Thorslund, juridik t Ulf Ranestedt, säkerhet

t Per Fröling, välfärdsbredband t Therese Kristensson, verksamhetsutveckling t Peter Mankenskiöld, hållbarhet

t Ulrika Gustafsson, arkiv t William Linnefell, demokrati

VÄSTERÅS STAD Vi tar steget från e-samhälle till s-samhälle tillsammans med dig Vilket projekt vill du göra med oss?

eFÖRVALTNING / IT

Fördelar med Outsourcing online Fokusera på din kärnverksamhet.

Gör det du är bra på och som genererar intäkter.

För- och nackdelar med outsourcing online Det finns både för- och nackdelar med outsourcing online. Outsourcing överlag har ökat enormt de senaste årtiondena. Från början var det främst outsourcing av produktion som var intressant, då man upptäckte att ens produkter kunde produceras för en bråkdel av priset någon annanstans. Andra processer som var - och fortfarande är vanligt att outsourca är transport och logistik.

O

m det är bra eller dåligt med outsourcing går självklart inte att svara på rakt upp och ner, utan att veta mer om vilken situation det gäller och alla förutsättningar kring detta.

För många blir outsourcing ett sätt att expandera på, man kan släppa delar man själva inte kan eller vill syssla med och istället fokusera på det man är duktig på.

Outsourcing måste så klart inte heller alltid göras till ett företag i utlandet, verkligen inte. Anledningen till att vi fokuserar på det på denna sida är för att de ofta är många gånger billigare, med samma kvalitet och snabbt går det oftast. De senaste åren har de även kommit en svensk sida som liknar dessa stora nätverken. Det kommer troligen bli enklare att hitta arbetskraft via nätet även här i Sverige, och vi kommer så klart skriva mer om detta också.

Outsourcing av olika arbetsuppgifter Bildbehandling, översättningstjänster, copywriting, kundtjänst & support, SEO (sökmotoroptimering), annonsering…

Ja, du kan hitta experter inom nästan alla områden!

Har du en powerpointpresentation som måste förberedas men du har inte tid? Behöver du optimera dina annonskampanjer på Google Adwords? Översätta en text från

engelska till spanska? För ett par dollar kan du få detta gjort professionellt och snabbt!

Du kan till och med utveckla appar till både Iphone och android, eller andra program som kan skräddarsys efter dina behov.

Outsourcing är även ett perfekt alternativ för arbetsuppgifter som är enkla, repetitiva och tidskrävande. Det kan handla om att sammanställa statistik, leta information på nätet eller annan typ av research.

Vem är det man outsourcar till?

En majoritet av de som söker jobb via de stora portalerna där uppdragsgivare och uppdragssökare samlas kommer från Asien.

Indien, Filippinerna och Indonesien är tre av de länder som har flest registrerade användare. Frilansare samsas med stora internationella företag och småföretagare, och du kommer snabbt märka att man ofta får bud från alla olika typer. Tyvärr finns det en del fördomar om arbetskraft i Asien, men detta är något som snabbt kommer att förändras. En mycket stor del av de registrerade användarna är högutbildade och specialister inom sina områden, och kan ofta utföra det jobb du vill ha gjort snabbare, billigare och med bättre resultat än liknande firmor i din närhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

Du kommer troligen sänka dina kostnader. Genom att låta en expert som är specialiserad på just det du vill outsourca sköta det, drar du fördel av hans effektivitet och de storskalsfördelar det kan medföra. Öka din produktivitet. De mesta av arbetet du outsourcar kommer troligen ske i andra länder än Sverige, ofta i Asien. Detta innebär att du kan posta ett jobb på eftermiddagen, och ha folk som arbetar för dig under natten och levererar i tid till att din arbetsdag börjar! Ökad kvalitet. Visst kan man lära sig att göra en hemsida själv, eller hur man redigerar bilder i Photoshop. Men det tar mycket tid och ofta flera år innan man är duktig nog att skapa något som ser professionellt ut.

Källa: www.outsourcingonline.se

Nackdelar med outsourcing online Språkbarriärer. De flesta du kommer jobba med pratar inte svenska. Är du inte duktig på engelska kan det bli problem med att kommunicera på engelska. Det är inte heller säkert att den du anställer har engelska som modersmål, så situationen kan även vara tvärtom. Försäkra dig om språknivån på den du anställer först!

Svårt att kontrollera den du anställer.

Det kan av naturliga skäl vara svårt att avgöra vad det är för typ du anställer.

Oavsett hur bra betyg och rekommendationer han eller hon har sedan tidigare kan man aldrig vara helt säker.

Sköt alltid alla betalningar via den sida som du använder för att anställa din uppdragstagare! Du behöver aldrig betala innan du är nöjd med det utförda arbetet. Ökade kostnader. Har du en mycket liten verksamhet kanske det är svårt att få fram pengar till att betala andra för att utföra vissa uppgifter åt dig.

Källa: www.outsourcingonline.se

Källa: www.outsourcingonline.se

23

fordon

Ford Focus Flexifuel utsedd till Miljöbästa Bil 2014 Miljöbästa Bil 2014 är Ford Focus Flexifuel, före Toyota Prius Plugin och Tesla Model S, efter en mycket jämn omröstning där alla fem jurygrupper hade olika vinnare.

A

ldrig har det funnits så många bra miljöbilar med så många olika spännande tekniska lösningar, men i slutändan fick Ford Focus Flexifuel flest poäng och är Miljöbästa Bil 2014. Ett förnuftigt val som passar alla, med ett bränsle som redan finns på tvåtusen mackar, säger Mattias Goldmann, Gröna Bilister.

Ford Focus Flexifuel är också Seniorernas val medan Miljöchefsjuryn valde laddhybriden Opel Ampera. Motorjournalisterna valde gasdrivna VW Golf Ecofuel, Barnfamiljerna gav sin tiopoängare till etanoldrivna Audi A4 Quattro Flexifuel och Folkets val, i samarbete med Auto, Motor & Sport, blev laddhybriden Toyota Prius Plug-in.

– En fantastisk bredd av drivmedel, särskilt om man lägger till de renodlade elbilar som finns just utanför toppnoteringarna.

Att ingen jurygrupp bedömde att vi behöver bilar som bara går på fossila drivmedel längre är en viktig signal till näringslivet och offentlig sektor, som ju funderar på hur snabbt man kan bli fossilbränsleoberoende.

På bilsidan går det utmärkt att bli det nu, säger Mattias Goldmann.

– Våra läsare har full koll och den bil som just nu gör det bästa miljöjobbet är Toyota Prius laddhybrid. Den är inte för dyr och fungerar bra. Blir det de rena elbilarnas år nästa gång? frågar sig Alrik Söderlind, chefredaktör för Auto, Motor & Sport.

Lena Ring, miljösamordnare på Strukton Rail: – Vi har valt val att premiera teknikutveckling och har därför bara tagit med elbilar och laddhybrider i vår bedömning.

Andra faktorer vi vägt in är prisvärdhet, räckvidd, körglädje/prestanda och koldioxidutsläpp, säger hon.

Motiveringen lyder: ”Opel Ampera har med enbart batteridrift en räckvidd som täcker de vanligaste behoven. Detta i kombination med körglädje och ett överkomligt pris gör bilen till vår vinnare.”

Miljöchefsjuryn ger ett särskilt erkännande till Tesla Model S.

– Den är hemmahörande i premiumsegmentet och utanför ramen för företagsbilar.

Vi provkörde med ett leende på läpparna.

Vilken inspirerande försmak av framtiden, säger Lena Ring.

Barnfamiljernas val

Barnfamiljjuryn har använt kriterierna rymlighet (plats i bagage och baksäte), ekonomi, miljö, komfort, och design, utsikt i baksäte och körglädje. Ekonomi och rymlighet fick väga lite tyngre än miljö och komfort följt av design, körglädje och utsikt. Juryns motivering lyder: ”I hård konkurrens med många bra alternativ valdes Audi A4 till vinnare i familjeklassen. Med sin lyxiga känsla, härliga köregenskaper och goda utrymmen passar den både stora och små! Vi imponerades alla av Teslan som tappade lite på den stora investeringskostnaden...”

Mattias Goldmann Gröna Bilister

”Lever hela året”

Gröna Bilisters ranking är internationellt sett ledande. Andra gröna rankingar görs vid ett skrivbord utifrån fordonsdata, medan Årets Bil-utmärkelsen inte låter brukarna själva komma till tals. Genom att utse Miljöbästa Bilar 2014 redan i september 2013 kan importörer, bilhandlare, uppköpare och enskilda konsumenter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse.

– Utmärkelsen lever hela året, många privatpersoner, företag och kommuner väljer nomineringslistan som en inköpsguide för miljösmarta bilar, konstaterar Mattias Goldmann.

24

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

a på sdagarn r e n Part rvaltning eFö

ESV-dagen 2013 www.esv.se/esv-dagen

Vart är vi på väg?

Styr staten mot goda resultat ESV-dagen är en mötesplats för dig som arbetar med ekonomistyrning i staten. 900 personer kommer för att lyssna till föredrag, nätverka och få ta del av nya idéer.

Lär dig mer om hur du realiserar nyttor i dina utvecklingsprojekt. I vår monter kan du bland annat få svar på dina frågor om e-handel och vårt e-förvaltningsarbete.

8 oktober 2013, Stockholmsmässan

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

25

DEBATT

Avgiftsfinansierad inköpsenhet eller inte? Intensiv diskussionen på sociala medier Ska en inköpsavdelning få finansiera sin verksamhet med att ta ut en avgift av leverantören? Åsikterna går isär och nyligen flammade diskussionen upp igen på Linkedin. Ett 45-tal inlägg kunde noteras.

K

ostnadsdrivande lösning”, ”olämpligt”, ”leverantörsskatt”, ”en beskattningsrätt som inte är sanktionerad”, lyder några av omdömena.

– För mig känns det helt rätt att avgiftsfinansieringen har börjat ifrågasättas mer brett. Det är första steget mot att slopa detta galna upplägg, skrev Pernilla Norman, Advokat på Lindskog Malmström Advokatbyrå, i ett av inläggen.

Stefan Persson, debattör, skribent och konsult, var den som initierade debatten. Han har stött på en del fall där inköpsavdelningar finansierar delar av sin verksamhet genom bonusar eller avgifter, ofta i form av en procentsats på den summa som har levererats.

– Det är tydligen en vanlig modell hos inköpscentraler, men jag har även stött på det i enskilda kommuner. Är det någon som har en aning om hur utbrett detta är? Jag har även svårt att se hur man kan motivera en sådan avgift/bonus. Någon som har goda erfarenheter och/eller argument för en sådan finansieringsmodell, undrade Stefan Persson och genast var diskussionen igång. ”Utbrett fenomen”

Christina Möll, MD på Europakontoret i Skåne AB menar att fenomenet är utbrett och, som hon känner det, ”ett tecken på att organisationen inte betraktar upphandlingsverksamheten som en del av uppdraget”.

Christina Möll fortsätter: – Många tror också att en avgift betyder att upphandlingsverksamheten blir gratis, utan att tänka på att denna avgift bakas in i priset. Det enda en sådan avgift leder till är en märklig relation mellan upphandlingsenheten och leverantören, Vidare ökar incitamenten för stora och inte alltid prispressade avtal.

En upphandlingsverksamhet som finansieras av avgifter skapar sämre förutsättningar för en kostnadsprognostisering och minskar förutsättningarna för en transparent budget.

Försvarar modellen

Johan Almesjö, CEO på Inköp Gävleborg är en av försvararna av modellen.

– Barn och badvatten riskerar nu att blandas i en sörja ingen kan skilja på och då kan det goda försvinna ner i avlopp och misär. Jag ser att nationellt samordnade upphandlingsverksamheter verkligen

26

Stefan Persson, debattör, skribent och konsult.

behövs för oss på lokalt och regionalt plan, men att deras finansieringsform måste utvecklas så att de inte riskerar att avvecklas, slog han fast.

Annelie Svensson, marknads- och kommunikationsstrateg på Ryter kommunikationsbyrå AB i Bollnäs, fruktar att modellen med avgifter inte ska ses som seriös.

– Trots min långa bakgrund som leverantör till både offentlig förvaltning och privat näringsliv, så förstår jag för första gången på riktigt kollegor som säger ”det där med offentlig upphandling verkar så krångligt”.

Hon menar att ett inbyggt systemfel medför att lokala och regionala inköpsorganisationer kan göra som de vill utan att det finns någon nationell samordning kring regelverk och att detta tyvärr kommer att leda till ett A- och B-lag med leverantörer.

– Vi som uppskattar raka rör, öppna kort, och så vidare, och har uppskattat transparensen i systemet, kommer sannolikt att dra oss tillbaka från offentliga upphandlingar och satsa på att göra affärer i näringslivet, där spelreglerna känns ärligare. Kvar i B-laget blir företag som fokuserar på att – precis om upphandlingsenheterna själva – utnyttja kryphål för att suga ut så mycket som möjligt.

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Björn Bergström, CPO på Sveriges Riksbank slår fast att konstruktionen finns eftersom den är enkel, men menar samtidigt att transparens hela vägen blir bättre. Och leder dessutom till att rätt avtal upphandlas!

– Problemet är inte att identifiera bristerna i dagens modell, utan att hitta ett alternativ som accepteras av framförallt inköpscentralerna, förklarar Björn Bergström.

För Inköp Gävleborg fungerar det uppenbarligen utmärkt med en ”anslagsfinansierad” verksamhet, menar Bergström. Detta borde även fungera för SKI (SKL Kommentus Inköpscentral, red:s anm.) givet att medlemmarna efterfrågar tjänsterna. För den statliga inköpssamordningen är det förmodligen svårare, eftersom Finansdepartementet då upplever sig behöva betala för något de inte betalar för idag.

Björn Bergström avslutar: – Allt som skapar incitament för en ökad affärsmässighet är bra.

Kanske är denna fråga värd att ytterligare lyftas upp på agendan, även om den varit föremål för diskussion under många år redan?

För- och nackdelar

Modellen har även sina försvarare och flera inköpscentraler til�lämpar den, bland annat SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) och Inköp Gävleborg.

Pia Hedström, avdelningschef Juridik på SKL Kommentus Inköpscentral, säger att man från hennes organisation inte engagerat sig i debatten om den administrativa avgiften som inköpscentraler tar ut. Hon Hedström pekar på att SKL genom sina dotterbolag bedrivit inköpsverksamhet under en väldigt lång tid. Det började vid det gamla Kommunförbundet som gjorde samordnade upphandlingar för kommunerna och sedan har det fortsatt.

– Verksamheten har alltid finansierats genom en procentsats som baseras på omsättningen på ramavtalen och betalas in av leverantörerna, såvitt jag förstår. Detsamma gäller för Statens Inköpscentral och andra inköpscentraler i Europa, t.ex. i Danmark och Finland, tillägger hon.

Pia Hedström menar att det finns för och nackdelar med alla typer av finansieringsmodeller.

– Det finns de som påstår att det skulle vara olagligt att ta ut en avgift av leverantörer, men det har inte framförts någon grund för detta påstående. Vi har, för tillfället, inga planer på att ändra vår finansieringsmodell, slår Pia Hedström fast.

Bo Höglander

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

27

krönika

Tänk om alla tog sitt ansvar och klagade i tid…

Björn Bergström, Upphandlingsansvarig i Sveriges Riksbank och ordförande i föreningen Sveriges Offentliga Inköpare, anser att förvaltningsdomstolarna bör tillämpa frågan om skada eller risk för skada i upphandlingsmål på samma sätt som de allmänna domstolarna gör. I sin krönika spår han att processerna kring offentlig upphandling skulle tillföras viktiga nyanser och ge oss en möjlighet att tänka utanför de invanda ramarna.

I

bland väntar man ivrigt på något som, när det väl kommer, visar sig ha blivit något helt annat. Men bra ändå. Fast annorlunda. Jag har väntat på ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen om gränsen för att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering i samband med telefoniupphandlingar (och upphandlingar av liknande komplexitet). Under 2012 prövades den frågan i såväl förvaltnings- som kammarrätt med lite märkliga resultat, trots ett utmärkt uttalande från Konkurrensverket som var föredömligt nyanserat skrivet.

När domen från HFD (96-13) kom strax efter midsommar hade dock högsta instans tagit en lite annan väg. De kom aldrig till frågan om det förhandlade förfarandet var tillåtet, eftersom den klagande leverantören inte visat på vilken skada de lidit, eller riskerat att lida på grund av valet av upphandlingsförfarande. Jag är fortfarande lite besviken på att man inte passade på att uttala sig om frågan kring upphandlingsförfarande, men samtidigt var det befriande att domstolen på ett så tydligt sätt fokuserade på skadefrågan.

Vänder på frågan

Just frågan om skada har varit styvmoderligt behandlad av domstolarna under många år. Visst har det funnits goda exempel när domstolen angripit frågan om skada på ett nyanserat sätt, men alltför ofta har man så att säga tagit skadan för given. Här vänder domstolen på frågan och utgår från skadan. Helt naturligt, men inte så vanligt. Man kan i och för sig fråga sig vad som hade hänt om leverantören faktiskt utvecklat ett resonemang kring skada, eftersom man då fått anledning att ta ställning till såväl påvisande av skada som hur långt man måste gå. Med tanke på hur långt det numera är mellan avgöranden från HFD får vi nog vänta ett tag på ett sådant avgörande... Det är dock liten mening med att gråta över spilld mjölk så låt oss istället fundera över vad som faktiskt skulle kunna hända i spåren av ett ökat fokus på frågan om skada.

rande inte det går rätten att klaga förlorad. Så här långt har man inte velat genomföra ett sådant förslag eftersom man sett det som svårtillämpat. Avsaknaden av en preklusionsfrist innebär bland annat att en leverantör kan delta i en förhandlad upphandling för att, när de får reda på att de förlorat, klaga på det faktum att det rörde sig om ett förhandlat förfarande i stället för ett öppet. Jag förstår i och för sig svårigheterna med att tillämpa en preklusionsfrist, men tänk om domstolarna istället använde sig av skaderekvisitet för att uppnå samma sak.

Alla tar ansvar

Inom den vanliga skadeståndsrätten har det sedan många år varit en regel att den som inte begränsat en skada när de haft möjlighet, fått se sitt skadestånd sättas ned eller helt utebli. En rimlig bestämmelse som tar fasta på det ansvar var och en har. Skadeståndsmål hanteras av de allmänna domstolarna som har mångårig praxis att luta sig mot. Tänk om våra förvaltningsdomstolar kunde tillämpa frågan om skada eller risk för skada i upphandlingsmål på ett liknande sätt.

Om en leverantör då i efterhand klagade på valet av upphandlingsförfarande skulle domstolen säga: ”Jo, du har visserligen påstått att du lidit skada och du har även konkretiserat vilken skada du lidit eller riskerat att lida på grund av det felaktigt valda upphandlingsförfarandet, men ärligt talat hade du ju full möjlighet att påtala detta tidigare. Både gentemot den upphandlande myndigheten och, om de inte lyssnat, till oss på domstolen.

Du har inte begränsat din skada, men hade kunnat göra det långt tidigare. Alltså kommer vi inte att ta fasta på din skada utan dömer till den upphandlande myndighetens fördel.”

Svårt att tillämpa? Visst kommer det att uppstå ett antal gränsdragningsproblem kring när man borde ha kunnat begränsa sin skada, men om tingsrätterna kan göra en sådan bedömning borde det inte vara ett större problem för förvaltningsrätterna. Otillåtet? Nej, varför det egentligen? Det är ju bara en tillämpning av frågan om att ”riskera att lida skada”. En klagande leverantör som inte sagt till i tid riskerar helt enkelt inte att lida skada eftersom han inte sagt till i tid.

Eftersom det är en juridisk fråga finns såklart inget givet svar på om resonemanget är invändningsfritt eller inte. Det vore dock intressant att se domstolarna gå åt ett sådant håll. Det skulle innebära att processerna kring offentlig upphandling skulle tillföras viktiga nyanser och ge oss en möjlighet att tänka utanför de invanda ramarna.

Klaga i tid

Preklusionsfrist

I många utredningar genom åren har frågan om en så kallad preklusionsfrist varit aktuell. En preklusionsfrist innebär något förenklat att den som vill klaga på något måste göra det när denne upptäcker det. Gör vederbö-

28

Björn Bergström anser att förvaltningsdomstolarna bör tillämpa frågan om skada eller risk för skada i upphandlingsmål på samma sätt som de allmänna domstolarna gör.

Klaga alltså på det som är värt att klagas på, men gör det i tid, försök få en självrättelse till stånd och vänta inte för att se om upphandlingen förloras för att då skjuta in alla argument. För ärligt talat, vem skulle lida skada av att alla inblandade faktiskt tog sitt ansvar och klagade i tid? Det kunde bli så bra ändå. Fast annorlunda.

Björn Bergström, ordförande i föreningen Sveriges Offentliga Inköpare

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2014 Den s.k. “Politkerveckan” i Almedalen i början av juli varje år är Sveriges största politiska mötesplats, där den offentliga och privata sektorn möts för att knyta nya kontakter och fördjupa befintliga. Under 2013 hölls hela 2 200 seminarier under veckan och inför valet 2014 räknar man med ytterligare några hundra.

Nu kan DU följa med Offentliga Affärer till Almedalen!

Självklart är även Offentliga Affärer på plats och arrangerar seminarier och mingel, där din organisation har möjlighet att dra nytta av vårt engagemang. Vi erbjuder tre olika nivåer på partnerskap under “Politikerveckan” i Almedalen 2014. Du avgör själv hur stort ditt engagemang ska vara och hur mycket du vill synas under dagarna.

Vililll d DuUvvaara p V ra på åpla pts latis i A ele Almelm dnale d n a 2 20140o1c4h gfö örru ats sokcah gäottda aff p a ningaä tillamman r rföer g oda affäresr m d ooss?r me ed ss?

K nta Ko takt on kta a SSar ara ahhNNils ilsso son,n, PP roro jeje ktkan tasv ig nsar på v a ri g 7179 05 09 på03 013119 05 09

. debatteras n e g in n d e gsutr Upphandlin katfirman Lindahl vo d Partner: A

ande ed många giv uset. m l e g in m t h lig Ett oförglöm värmande sol på Kallbad n e h c o n möte Arrangör:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

29

DEBATT

Kommuner och kvinnojourer

oroade för framtiden Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem. Kommunerna har ett viktigt ansvar när det gäller att ge våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld det stöd som de behöver.

J

ust nu pågår det ett paradigmskifte i kvinnofridsarbetet som innebär att kommunerna i allt högre utsträckning ska ta ansvar för de utsatta. Detta har efterfrågats av staten, men också av ideella kvinnojourer som historiskt är den främsta aktören på området.

Kvinnojourerna har drygt trettio års erfarenhet och kunskap av kvinnofridsarbete. Få andra kan ge våldsutsatta kvinnor och barn lika bra stöd. Utöver skyddade boenden erbjuder kvinnojourerna en mängd stödinsatser. De utgör ett viktigt komplement till kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor. Många jourer är uppskattade utförare av socialtjänst.

Oro hos kommuner

”

2007 genomfördes en ändring i Socialtjänstlagen som stärkte kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Kommunerna är angelägna om att förbättra kvaliteten i sina verksamheter. De vet att det finns många brister och ofta vad som krävs för att åtgärda dem. Samtidigt vet man vad som inte behövs: ännu fler nya regler och riktlinjer. Regeringen har på senare år, i sin välmening, gett nära 40 olika regeringsuppdrag till olika myndigheter på kvinnofridsområdet. Och i denna samhällsförändring finns det en statlig bild av hur läget borde vara som ofta är långt ifrån verkligheten och hur arbetet har organiserats hittills. Kommunerna såväl som många kvinnojourer är oroade för framtiden.

2007 genomfördes en ändring i Socialtjänstlagen som stärkte kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Därefter har Socialstyrelsen tagit fram förtydliganden och allmänna råd

Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande i SKL.

om hur socialnämnder runt om i landet ska säkra att verksamheter håller tillräckligt hög kvalitet.

Enligt förtydligandena lyder kvinnojourerna under socialtjänstlagen och de utför socialtjänst när en våldsutsatt kvinna hänvisas till kvinnojouren av socialtjänsten. De delar av kvinnojourerna som utför socialtjänst ska avtalas och det läggs vikt vid att förtydliga vad som är verksamhetsbidrag och vad som är köp av tjänst efter biståndsbeslut. Förtydliganden rör även att lagen om offentlig upphandling, LOU, eller lagen om valfrihetssystem, LOV, gäller om

Framtidens skola är modern och konkurrenskraftig. individuell integrerad innovativ intuitiv Se hela vårt erbjudande på www.ist.com

30

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

en kommun köper tjänster av en ideell kvinnojour för mer än 248 000 kr per år.

Problem vid upphandlingar

Men kvinnojoursverksamheter har inte upphandlats i någon större utsträckning, finansieringen har historiskt skett genom olika kombinationer av verksamhetsbidrag och dygnsavgifter för våldsutsatta. Detta eftersom kvinnojourer både tar emot kvinnor som kommer via socialtjänsten och de som kommer på egen hand och inte vill ha kontakt med socialtjänsten.

Det är också svårt att formulera kvalitetskrav och kvalitetskriterier på ett sätt som stämmer med lagens krav, och idéburna organisationer är ovana vid eller ovilliga att lägga anbud som klarar en prövning. Därför kan nu kommunala upphandlingsförfaranden leda till att kvinnojourerna antingen avstår från att lämna anbud, eller att de konkurreras ut av andra privata utförare som är duktiga på att lägga anbud men som inte har samma långa erfarenhet.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, prioriterar kvinnofridsområdet högt och har ett kongressuppdrag att stödja medlem-

marna i deras utvecklingsarbete. Förbundet anser att Sverige inte är skyldigt att ha så stränga regler för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster som vi har i dag. LOU bör ändras så att kommuner får ett större utrymme att reservera upphandlingar som avser vård och omsorg för icke-vinstdrivande organisationer och företag.

Förbundet ser även kritiskt på att Socialstyrelsen, inom ramen för ett regeringsuppdrag, överväger om skyddande boenden ska vara tillståndspliktiga enligt de så kallade HVB-föreskrifterna. Risken är att ideella organisationer inte alltid har möjlighet att leva upp till höga krav om exempelvis standard på lokaler eller bemanning. Antalet skyddade boenden kan bli färre.

Föreskrifter kan komma nästa år

ansvar. Allt större resurser behöver nu användas för att höja kvaliteten i den egna kommunala verksamheten. Som följd varslar flera kommuner om att de kan bli tvungna att minska sina verksamhetsbidrag till kvinnojourerna.

Kommunerna bör därför tillföras medel enligt finansieringsprincipen. Extra resurser behöver dessutom tillskjutas direkt till de ideella kvinnojourernas fristående kärnverksamhet så att de kan fortsätta att vara ett viktigt komplement till kommunernas verksamheter.

Nu krävs det politiska beslut. Först när det tas ett helhetsgrepp på statlig nivå, både vad gäller lagändringar och styrningen på området, kan utvecklingen i kvinnofridsarbetet säkras på lång sikt.

I början av nästa år aviserar Socialstyrelsen föreskrifter på området. Sammantaget handlar det om en stor ambitionshöjning och nya krav för kommuner att leva upp till och anpassa sina verksamheter efter.

Det är också viktigt att påtala att staten höjer kraven på kommunerna utan att ha reglerat om en ersättning för deras ökade

Gör det du är bra på.

Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande i SKL

rna

er på sdaga Partnrvaltning eFö

Spara tid och pengar genom att använda det ramavtal som finns med Posten. Vi hjälper dig hela vägen genom att frankera, hämta och lämna ut dina brev och paket. Vi ser även till att du når ut med din information eller dina fakturor på mottagarens villkor, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20 och fråga efter Postens avtal så hjälper vi dig att komma igång.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

Hela vägen.

31

ledarskap

Chefer ser ljust på konjunkturen Andelen chefer som ser positivt på konjunkturutvecklingen har fördubblats sedan januari i år. Hälften av Sveriges chefer tror nu att konjunkturläget blir något eller mycket bättre de kommande tolv månaderna.För första gången sedan 2010 minskar andelen chefer som ser nedskärningar i personalstyrkan som det mest troliga alternativet för verksamheten. Det visar en ny undersökning från Sveriges chefsorganisation Ledarna som genomförts av Novus bland 1 511 chefer.

C

heferna är betydligt mer positiva i sin bedömning än i början av året.

Hälften av cheferna i näringslivet tror på en ljusning i ekonomin. För första gången sedan 2010 minskar andelen chefer som ser nedskärningar i personalstyrkan som det mest troliga alternativet för verksamheten.

– Det är uppenbart att chefer nu tar in positiva signaler kring utvecklingen av ekonomin och resultatet visar på en allt starkare framtidstro. Cheferna står beredda att ställa om verksamheterna från sparlåga och ser ett ökat behov av att anställa nya medarbetare, säger Annika Elias, ordförande i Ledarna.

Så många som en av fyra chefer säger nu att de kommer att nyanställa och gör bedömningen att antalet anställda kommer att öka. De mest framtidsoptimistiska branscherna när det gäller antalet nyanställningar är byggindustrin och kunskapsintensiva branscher som IT, telekom, media och reklam.

En av verksamheternas och chefernas största utmaningar framöver är att hitta rätt kompetenser vid rekrytering. De kompetenser som cheferna i dag bedömer vara svårast att hitta under kommande tre till fem åren är mellanchefer och specialister.

Källa: www.ledarna.se

Par eFörvtner på altnin gsda

garna verksamhetssystem arkivredovisning processchema dokumentplan/ hanteringsanvisningar

Leveranspaket sip

livscykelhantering kontroll konvertering

Arkivpaket

komplettering

aip

data hantering bevarandeplanering

e-arkiv

32

Är ni Klara för införande av e-Arkiv?

Presentationspaket dip

Klara fortsätter att utvecklas och nu kan vi erbjuda en lösning för e-Arkivering.

Verksamheten kan ställa av sin information kontinuerligt genom vår e-Arkivlösning med Klara som spindeln i nätet.

För information kontakta Claes Bengtsson, Knowit Karlstad, tel 0722-31 69 00, claes.bengtsson@knowit.se knowit.se

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT MARKNADSLEDANDE SYSTEM FÖR PERSONLIG IDENTIFIERING

Beställ företagets ID-kort Online

Testa och bestäl l ett personligt prov kort med vår Onl inetjänst.

Vi skickar provko rtet utan kostnad.

Den smidigaste metoden för att få professionella id-kort med egen utformning utan att behöva tillverka dem själv är att beställa korten Online.

Det är snabbt, säkert och ekonomiskt. Inga dyra investeringar. Inget extra arbete. Inga avkall på kvalitet. Beställ med ett klick – leverans sker nästa dag.

Redan 1998 började vi använda Internet för beställning av ID- och behörighetskort.

Idag beställer tusentals nöjda kunder kort med vårt säkra system ID Online.

Seriline har utvecklat system och metoder för tillverkning av ID-kort under tre decennier.

Ledstjärnan för arbetet har alltid varit säkra, lättanvända produkter till bästa möjliga pris.

Välkommen in på www.seriline.se och se mer av allt vi har att erbjuda. Passa på att ladda hem någon programvara och testa själv!

www.seriline.se

Besöksadress: Bellmansgatan 30, Stockholm – Telefon: 08-442 78 60 – E-post: info@seriline.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

33

ledarskap Katagoristyrning

Hur kan Category management hjälpa en inköps-/upphandlingsfunktion att bli bättre?

5-stegsmodellen Steg 1: Initiering I initieringsfasen mobiliserar kategoriledaren sin tvärfunktionella grupp och planerar projektet. Konkreta aktiviteter inkluderar bland annat: • Vad skall projektet leverera?

• Identifiering och utnämning av grupp medlemmar • Intressentanalys • Tidplan Steg 2: Insikt Under insiktsfasen samlar projektet så mycket information som möjligt. Konkreta aktiviteter inkluderar bland annat: • Definition av kravspecifikationer • Intervjuer med interna intressenter • Marknadsundersökningar • Kartläggning av befintliga avtal Steg 3: Innovation: I innovationsstadiet sammanfattar gruppen insikterna från den tidigare fasen och bestämmer sig för upphandlingsstrategin.

Konkreta aktiviteter inkluderar bland annat: • Vilka upphandlingsförfaranden skall tillämpas?

• Leverantörsdialoger?

• Förhandling?

• E-auktion?

• Riskanalys Steg 4: Implementering: I fjärde steget genomförs de aktuella upphandlingarna i enlighet med den strategin som beslutades i det föregående steget.

Steg 5: Förbättring: I femte steget ligger fokus på kontinuerlig förbättring: • Erfarenheter från projektet • Intern avtalsuppföljning (ramavtalstrohet) • Extern avtalsuppföljning (leveransprecision) • Beslut om/när processen börjar igen (tillbaka till steg 1)

34

Category management – eller kategoristyrning som det också kal�las – har utvecklats under de senaste decennierna och har på många sätt kommit att revolutionera upphandlings- och inköpsarbetet i såväl privat som offentlig sektor världen över. Samtidigt är frågetecknen kring arbetsmetoden många och man kan också ställa sig frågan huruvida det är någonting nytt eller om det bara rör sig om hederligt upphandlingsarbete i ny kostym?

E

n annan relevant frågeställning är naturligtvis huruvida kategoristyrning överhuvudtaget lämpar sig för den offentliga sektorn. Svaret på den senare frågan är ja men samtidigt är det viktigt att förstå vad kategoristyrning handlar om och att acceptera förutsättningarna för den offentliga sektorn, som ser lite annorlunda ut jämfört med den privata.

Ursprunget till Category management kan följas tillbaka till slutet av 1980-talet då metodiken utvecklades för den amerikanska detaljhandeln. Butikssortimentet delades upp i varukategorier, exempelvis mejerivaror, som började styras likt ett företag i företaget. Varugruppen fick en egen budget, eget avkastningskrav och egna strategier.

På så sätt kunde detaljhandeln maximera sin totala sortimentsstrategi där olönsamma produkter antingen kunde lyftas till lönsamhet eller plockas bort helt och hållet.

Relationen mellan å ena sidan kunden och å andra sidan leverantören knöts ihop till en tätt sammanhållen efterfråge- och försörjningskedja.

Detaljhandelns framgångar med att optimera sina varukategorier och därigenom sina leverantörsstrategier kom att väcka intresse hos andra verksamheter och framförallt fordonsindustrin som på 1990-talet började tillämpa kategoristyrning i anskaffningsprocessen. Fordonsindustrin övertog

delvis stafettpinnen från detaljhandeln och utvecklade metoderna med fokus på upphandling och försörjning (Supply management & Supply Chain management). Efter att metodiken blivit allmänt accepterad, som ett effektivt sätt att styra leverantörsportföljen inom fordonsindustrin, började hela näringslivet ta efter och kategoristyrning inom anskaffningsprocessen återfinns nu i alla branscher, från gruv-och skogsindustri till bank- och försäkringsbranschen.

Kategoristyrningens lämpligt i offentlig sektor

Kategoristyrningens lämplighet inom offentlig sektor kan enkelt motiveras utifrån två grundförutsättningar; kategoristyrningens processartade natur respektive den offentliga sektorns behov av förändring och utveckling. Offentlig upphandling är i sin natur processtyrd med tydliga steg i form av bland annat kravspecifikation, annonsering, utvärdering och tilldelning. Steget till att arbeta metodiskt i hela processen är därför inte så långt. Såväl förarbete (behovsanalys och marknadsanalys) som efterarbete (implementering och uppföljning) i kategorstyrningen är just metodiskt och tydligt uppstyrt med processer, checklistor och beslutspunkter. Eftersom diskussionen, bland annat i den statliga upphandlingsutredningen som presenterades tidigare i år, fokuserar mycket på just för- och efterarbete finns all

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

anledning att utgå från att kategoristyrning är ett effektivt sätt att metodiskt höja kvaliteten på offentlig upphandling. Samtidigt är kategoristyrning ett effektivt redskap för verksamheten genom att det förutsätter segmentering och prioritering mellan leverantörer, avtal, initiativ, upphandlingar med mera. Olika varianter av den så kallade inköpsmatrisen brukar användas i detta sammanhang. Prioriteringar leder i regel till att tid frigörs som i sin tur kan återinvesteras i smartare upphandlingar, innovativa lösningar och så vidare.

Kategoristyrning i praktiken

Vad är då kategoristyrning (utifrån ett anskaffningsperspektiv)? Kategoristyrning kan sägas vara det praktiska redskapet för att förflytta en anskaffningsfunktion (upphandling och inköp) från ett reaktivt operativt/taktiskt arbetssätt till ett

strategiskt och proaktivt dito och därmed realisera lägre totalkostnad, det vill säga högre kvalitet till ett lägre pris, för de anskaffade produkterna/tjänsterna. Något enklare uttryckt skulle man kunna säga; mer för pengarna!

Kategoristyrning är ytterst ett ledningsverktyg och kan även beskrivas utifrån sin tvådimensionella struktur – nämligen den organisatoriska delen respektive den processmässiga. Organisatoriskt handlar kategoristyrning mycket om att stukturera upphandlingsfunktionen i enlighet med en kategoristrategi, eller rätt person på rätt plats med ett tydligt mandat. Processmässigt handlar kategoristyrning snarare om den stegvisa metodiken för att strukturera upp det dagliga arbetet. Det senare inkluderar projektledning och samordning i tvärfunktionella arbetsgrupper, med upphandlare och tekniker med flera.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

Det finns naturligtvis inga patentlösningar för hur processen skall se ut och det finns säkerligen lika många variationer som det finns tillämpare. Den urspungliga modellen som utvecklades för detaljhandeln inkluderar dock åtta olika steg och fokuserar på kundens behov. Kategoristyrning i anskaffningssammanhang (upphandling och inköp) har dock begränsats till färre steg och en vanlig modell är den så kallade 5-stegsmodellen, eller 5i-modellen, bestående av processer, verktyg och checklistor för 1. Initiering, 2. Insikt, 3. Innovation, 4.

Implementering, och 5. Förbättring.

Andreas Takacs, Affärsområdeschef, Silf, Sveriges inköps- och logistikförbund.

35

UPPHANDLING

Skånekommuner samordnar varudistribution Från och med den 1 oktober kör Simrishamn, Tomelilla och Ystad gemensam varudistribution via en gemensam distributionscentral.

– Vi har samlat ihop all kunskap som finns i hela Sverige inför det här, berättar projektledare Christina ”Tina” Persson.

T

anken är att med hjälp av samordningen skapa nya möjligheter för lokala och regionala matproducenter att lägga anbud på kommunernas livsmedelsupphandlingar. Detta genom att transportdelen i upphandlingen tas bort.

Projektet Samordnad Varudistribution ska även minska antalet transportfordon på vägarna till kommunerna med upp till 70 procent. Dessutom räknar man med ekonomiska besparingar, ökad punktlighet och ökad trafiksäkerhet både på vägarna och på skolgårdarna.

Fler livsmedelsleverantörer

Projektets mål är att genomföra en samordnad varudistribution för att öka antalet lokala och regionala livsmedelsleverantörer till Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner. Den 31 december 2013 ska projektet gå in i skarpt läge. Antalet inleveranser till varje enhet ska ske från färre fordon 36

munikationsinsatser och kompetenshöjning ska hjälpa företagen att lättare kunna delta i anbudsgivning.

Projektet har beviljats ekonomiskt stöd på drygt en miljon kronor inom Leader Ystad-Österlenregionen. Ansökan har beviljats med stöd av förordningen om stöd för landsbygdsutveckling och jordbruksverkets föreskrifter.

Länsstyrelsen i Skåne län förklarar att projektet är ”innovativt och ligger i framkant på en utveckling som är på stark frammarsch”. Man menar att det kommer att ge regionen en marknadsledande position i logistikutvecklingen.

Christina Persson tror också mycket på projektet och berättar att man tagit intryck av tidigare erfarenheter, bland annat i Borlänge kommun.

– Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt, däremot har vi skärpt till modellen och anpassat den till våra förutsättningar, avslutar hon.

utifrån ett fast schema. Detta ska göra det enkelt för personal att ta emot varorna. Så här kan det gå till: • Via en e-handelslösning beställer skolor och äldreboenden i de tre kommunerna livsmedel. Ansvaret för distributionen förs över från de enskilda livsmedelsleverantörerna till en externt upphandlad transportör.

• Leverantörerna lämnar godset på en gemensam distributionscentral, DC, där varorna samlastas till ett fordon. Leveranserna sker via förutbestämda körslingor till leveransadresserna på en given tidpunkt.

Detta gör att skolorna eller äldreboendena kan schemalägga personal som tar emot leveranserna. ”I framkant”

Bo Höglander

Projektet har två ”intressenter”, dels de ansvariga för kommunens livsmedelsförsörjning, kost, ekonomi och transporter, dels det lokala och regionala näringslivet. KomOffentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

I en digital värld kan det vara svårt att se individen.

a på sdagarn r e n g t Par rvaltnin eFö

”En del av e-förvaltningsstrategin i praktiken med andra ord” Så bloggade vår IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt efter ett besök hos oss på Vergic i våras. Vår plattform för digital kundservice är ett perfekt verktyg för det personliga mötet på webben i det offentliga Sverige.

Bakom varje besök på webben finns en individ med personliga krav och önskemål. Vår plattform identifierar individen och skapar möjlighet till ett personligt möte där ni i realtid kan erbjuda professionell service via chat, audio & video samt genom vår patentsökta visuella guidning.

Vi pratar gärna mer om hur vi tycker ett personligt möte på webben ska gå till och vill ni veta mer om hur flera statliga organisationer och myndigheter använder lösningen idag är ni välkomna att kontakta vår försäljningsdirektör Henrik Vallentin på 0701 05 41 00 eller maila henrik@vergic.com så kontaktar han er snarast möjligt.

Välkommen till vår digitala värld där varje besökare har rätt till personlig service.

www.vergic.com

UPPHANDLING

Sandviken fÜrenklar direktupphandlingen Sandvikens kommun har en smütt unik modell fÜr direktupphandling. Den är av enklast tänkbara slag och använder sig av vanlig e-post. InkÜpschef Kirsi Karlsson är mycket nÜjd med modellen och vet att även leverantÜrerna är det.

D

et handlar om mindre affärer, under direktupphandlingsbeloppet om 191 116 kronor. FÜr ett enmansfÜretag kan den typen av affär betyda mycket. Efter anmälan till en e-postlista für leverantÜren snabbt kännedom om kommunens alla direktupphandlingar. Sü snart ett inkÜp är pü güng aviseras det med ett mailutskick till alla som finns pü listan. En kommunal tjänsteman som kÜper varor och tjänster kan korrekt och fullt lagligt snabbt fü besked frün marknaden om just deras efterfrügade tjänst eller produkt finns till hands – och till vilket pris. Om det finns ramavtal pü produkten eller tjänsten ska den inkÜpande

tjänstemannen i fÜrsta hand handla via det.

Kommunen har ett verktyg fÜr alla inkÜp, stora som smü, via vilket den kÜpande kommunanställde slussas till den leverantÜr som det finns ramavtal med. Tjänstemannen behÜver bara ange ett sÜkord i en databas.

Kan bli bingo

Om inget ramavtal finns fÜr den aktuella efterfrügade tjänsten/produkten, slussas tjänstemannen vidare till verktyget fÜr direktupphandling. Hon eller han fyller i nügra rader med Ünskad produkt, sista svarsdatum, namn pü beställare, telefonnummer, m.m. En knapptryckning ytterligare och e-brevet sänds iväg till samtliga pü

SWEPOSŽ NätverksRTK-tjänst

adresslistan. FÜr den enskilde leverantÜren som erbjuder den tjänst eller produkt som kommunen efterfrügar i mailutskicket, kan det bli bingo. Eftersom alla som anmält sig till listan für all e-post innebär det att man som leverantÜr även für fÜrfrügan om südana produkter eller tjänster som man själv inte erbjuder. Tycker man sig inte kunna leverera det som efterfrügas kan man bara radera mejlet. Eller varfÜr inte sÜka affärsmÜjligheter pü ett helt annat omrüde än sitt eget, om man är hugad?

Hükan BergstrÜm, i dag upphandlingschef i uppländska Tierps kommun, är upphovsmannen bakom Sandvikens modell fÜr direktupphandling. Han minns entusiasmen hos de smü, lokala fÜretagarna, när modellen lanserades. Mindre lokala leverantÜrer som tenderar att undvika de stÜrre LOU-upphandlingarna av rädsla fÜr byrükrati och omfattande dokumentation, fick nu en enkel väg till affärer med kommunen. Ett kort seminarium om modellen kommer att hüllas pü Upphandlingsdagarna 2014 med medverkan av inkÜpschef Kirsi Karlsson, Sandvikens kommun, och upphandlingschef Hükan BergstrÜm, Tierps kommun.

Bo HĂśglander

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används fÜr till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

38

SWEPOS beräkningstjänst. ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ‹ Ç‹Ç? Ç?Ç‹ Ĺ™ ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ? njNJ Ç?Ç? Ĺ™ Œª–£¢ŒłÂ&#x; ĭŒ– Ĺ™ ªªªĭŒª–£¢Œĭ”¢Â

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen Idé och vision

Entreprenadavtal

Byggskede

Konsultavtal

Upphandling

Arbetsmiljö

Exploateringsavtal

Detaljplan och bygglov

Slutbesked

Kontakta vår specialist!

Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 t epost: elisabeth.andre@mollwenden.se

Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag.

Moll Wendén Advokatbyrå t Stortorget 8 Malmö t 040-665 65 00 t info@mollwenden.se t www.mollwenden.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

39

UPPHANDLING

Verktyg underlättar avtalsuppföljning Behovet av effektiv avtalsuppföljning kring offentlig upphandling har länge varit stort. I juni i år lanserades Uppföljningsportalen, ett verktyg för upphandlande myndigheter som härigenom uppnår såväl administrativa som ekonomiska fördelar.

Samtidigt gynnas seriösa leverantörer när uppföljningskraven ökar. Det menar Pauline Göthberg, nationell samordnare för socialt ansvar.

U

ppföljningsportalen.se ägs gemensamt av Miljöstyrningsrådet och Sveriges landsting och regioner, och är ett samarbete som syftar till att underlätta uppföljning av sociala krav i offentlig upphandling. Verktyget är resultatet av en modell för avtalsuppföljning som togs fram 2009 men som snart visade på brister. Behovet av effektivisering var tydligt.

– Det var ett manuellt system som många inte tog till sig, vilket ledde till att förväntade svar kring uppföljning uteblev, förklarar Pauline Göthberg, nationell samordnare för socialt ansvar, Sveriges landsting och regioner.

Hon ser i sammanhanget stora samordningsfördelar i landsting och regioner och anser att satsningen redan slagit väl ut. Numera har upphandlingsenheter krav om att regelbundet lägga in uppgifter i databasen.

– Det har förstås blivit en del administration i början men resposen har trots detta varit övervägande positiv. Det märks att behovet av ett sådant här verktyg har varit stort, inte minst från den privata sektorn. Den allmänna uppfattningen är att det har pratats mycket men hänt lite, menar Pauline Göthberg.

Hon hänvisar bland annat till rapporten Global Corporate Sustainability Report 2013 där problemet tydliggörs.

– Bristfällig uppföljning missgynnar seriösa aktörer. Uppföljningsportalen medför krav på tydlighet, det gagnar alla, konstaterar hon.

besparingar är andra fördelar.

Leverantörer får större tydlighet och transparens, minskad administration och en bättre överblick. Alla behandlas lika och det uppstår sund konkurrens genom tilldelning av kontrakt till seriösa företag.

Uppföljningsportalen har dessutom goda utvecklingsmöjligheter som gör att fler upphandlande myndigheter på sikt ska kunna använda verktyget, samtidigt som fler områden kan integreras. Pauline Pauline Göthberg ser Göthberg: – Utvecklingsmöjligheterna är goda många fördelar med Uppföljningsportalen för eftersom det rör sig om ett väldigt såväl upphandlare som flexibelt system. Det är uppbyggt leverantörer. så att det ska vara möjligt att lägga till fler uppföljningsområden, vilket är av stor betydelse eftersom olika myndigheter har olika behov. Det kan röra sig om uppföljningskrav kring exempelvis miljö, djurskydd och mångfald. Förhoppningen är nämligen att även kommuner och statliga myndigheter ska kunna använda Uppföljningsportalen framöver. Det är med andra ord inte uppbyggt för att endast passa landstingen, understryker Pauline Göthberg.

Örjan Persson

2013/2014

För en hållbar framtid

Allt fler upphandlande myndigheter ställer miljömässiga och sociala krav i samband med upphandling. Den grundläggande tanken med Uppföljningsportalen är att bidra till en hållbar framtid när konkreta krav ställs på varor, tjänster och entreprenader. En allmän princip är att inte ställa krav som inte går att följa upp eller av andra orsaker inte kommer att följas upp. Initialt kommer verktyget att användas av Sveriges regioner och landsting. Den information som läggs in i samband med nya avtal och avtalsuppföljning är endast tillgänglig för avtalsparterna och verktyget kräver inloggning. Det är upp till respektive upphandlande myndighet att avgöra huruvida man vill offentliggöra rapporter och sammanställningar, men däremot kommer rapporter från olika typer av granskningar att vara publika enligt offentlighetsprincipen. Man är noga med att betona att Uppföljningsportalen är ett verktyg för avtalsuppföljning och därmed inte ett rankingsystem av leverantörer.

Fördelar för båda parter

Tanken med Uppföljningsportalen är att underlätta uppföljningsarbetet för såväl upphandlare som leverantörer. De förstnämnda erhåller effektivare uppföljning och minskad administration samt praktiska fördelar i och med att alla upphandlare arbetar i ett gemensamt uppföljningssystem, vilket bland annat främjar möjligheterna att till exempel dela rapporter. Ökad trovärdighet, möjlighet att föra statistik av genomförda upphandlingar samt ekonomiska 40

Erik Hamrén

Karina Hollekim

Randi Zuckerberg

Anders Wiman

Fons Trompenaars

Mark Gallagher

Behöver du eller ditt företag lite extra inspiration, lite Hjärntillskott? Lyssna till dessa och många andra föreläsare i världsklass!

Talarna är fördelade på halvdagsseminarier som hålls i Göteborg, Stockholm och Malmö under 2013/2014.

Välkommen att kontakta Bestseller för bokning eller mer information om Hjärntillskott!

E-mail info@bestseller.se Telefon 031–701 48 60 w w w.bestseller.se

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Förstärkt stöd vid upphandlingar Regeringen anser att stödet till de upphandlande myndigheterna och enheterna samt leverantörerna behöver förstärkas.

I Svenska Dagbladet beskriver Stefan Attefall (kd) och Annie Lööf (c) hur ett utökat och koncentrerat stöd samlat på Konkurrensverket bidrar till förbättrad kvalitet i den offentliga servicen och ett mer effektivt användande av skattebetalarnas medel.

S

tefan Attefall, civilminister med ansvar för upphandlingsfrågor, och näringsminister Annie Lööf konstaterar att man under en längre tid har kunnat se ett ökat behov av kompetens och förbättrat stöd till upphandlarna, inte minst mot bakgrund av att allt fler varor och tjänster som tidigare bedrevs av det offentliga idag upphandlas. Ökad kunskap kring regelverk efterfrågas i syfte att upphandla utifrån såväl ekonomiska som kvalitetsmässiga krav.

I våras lämnade Upphandlingsutredningen ett antal förslag på förbättringar av såväl tillämpning som lagstiftning. Regeringen har tagit hänsyn till dessa samtidigt som man beslutat sig för att se över det allmänna regelverket i syfte att förenkla,

främja mindre företag och öka möjligheterna att ta sociala, etiska och miljömässiga hänsyn. Vad kan marknaden erbjuda, hur ställer man kvalitetskrav på rätt sätt, hur följer man upp och måste man alltid välja lägsta pris? är frågeställningar man utgått i sitt beslut kring förstärkt upphandlingsstöd till upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer.

Två förändringar

Stödet till upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer kommer att förstärkas på två sätt. Upphandlingsstödet kommer från och med den 1 juli 2014 att samlas och placeras på Konkurrensverket, i stället för på Kammarkollegiet, Vinnova, Konkurrensverket och AB Svenska Miljöstyrningsrådet som fallet är idag.

Härigenom kraftsamlas befintliga resurser och kompetens.

Dessutom kommer den upphandlingsstödjande verksamheten från och med 2015 att förstärkas med ytterligare 35 miljoner kronor, utöver de dryga 40 miljoner kronor som stödet omsätter idag. Tanken är att det ökade upphandlingsstödet ska bidra till en effektiv användning av skattebetalarnas medel. ”Synligt, trovärdigt och kompetent stöd”

”Ett samlat, väl fungerade och kompetent upphandlingsstöd har goda möjligheter att bidra till förbättrad kvalitet i den offentliga servicen samt utveckla nya och innovativa

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

lösningar på olika utmaningar i samhället. Det ska också hjälpa de upphandlande myndigheterna att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn när det är motiverat. Ett kompetent upphandlingsstöd har dessutom en viktig uppgift i att bidra till en effektiv användning av skattebetalarnas medel och att regelverket efterlevs. Med beslutet om ett koncentrerat stöd samlat på Konkurrensverket skapar vi ett synligt, trovärdigt och kompetent stöd som kan hjälpa till att bidra till förbättrad kvalitet i den offentliga servicen”, skriver Stefan Attefall och Annie Lööf på SvD Opinion.

”

Källa: svd.se

Ett samlat, väl fungerade och kompetent upphandlingsstöd har goda möjligheter att bidra till förbättrad kvalitet i den offentliga servicen samt utveckla nya och innovativa lösningar på olika utmaningar i samhället.

41

AKTUELLT

Hårdare krav på livscykelperspektiv behövs vid upphandling av belysning Belysningsbranschen har lämnat ett remissyttrande till Social-departementet med anledning av utredningen Goda affärer – en hållbar strategi för offentlig upphandling.

Den analys och de slutsatser som utredningen presenterar är relevanta men Belysningsbranschen efterfrågar hårdare krav på livscykelperspektiv vid offentlig upphandling av belysning.

Belysningsbranschen föreslår därför i sitt yttrande: • Hårdare krav på att upphandlare alltid ska använda en livscykelkostnadskalkyl vid offentlig upphandling av belysning och räkna på produktens totalpris under 15 år, inte bara se till inköpspriset.

• I offentliga upphandlingar där belysning ingår bör en belysningslösning med möjlighet till dagsljus och närvarostyrning vara ett krav.

• Belysning bör vara ett prioriterat område i de vägledningar, om livscykelkostnader vid offentlig upphandling, som utredningen föreslår ska tas fram.

• Mer utbildning för upphandlingsansvariga med fokus på belysningens miljöpåverkan och de miljövinster som kan göras med ny smart belysning.

42

K

ommuner, stat och landsting har en avgörande roll om energieffektiviseringen ska kunna öka i Sverige. Enligt Energimyndighetens STIL-rapporter har 46 procent av kontoren omoderna belysningssystem. Bland skolorna är andelen ålderdomlig belysning hela 73 procent och samma siffra för vårdlokaler är 82 procent. Föråldrad belysningsteknik installeras ofta även i nyproduktion där byggnaden i övrigt byggs efter moderna miljö- och energikrav.

Eftersom det redan idag finns ny miljövänlig belysningsteknik, som med dagsljus- och närvarostyrning kan minska energiförbrukningen med upptill 80 procent, är belysning ett område där man kan göra mycket stor skillnad. Att större hänsyn tas till belysningens energisparpotential vid offentlig upphandling är därför nödvändigt om energiförbrukningen i offentliga lokaler ska kunna minska.

Den största miljöpåverkan hos belysningsprodukter är energiförbrukningen som sker under användningstiden. Energiförbrukningen kan därför minskas drastiskt genom att belysning med styrsystem upphandlas från början. Förutom de miljövinster som ökad energieffektivisering skulle ge, är investeringar i modern belysning också en ekonomiskt smart investering som i många fall är intjänad redan efter tre år. Ett högre inköpspris lönar sig därför i ett totalkostnads- eller livscykelperspektiv genom lägre drifts- och underhållskostnader samt längre livslängd.

I Sverige skulle vi kunna spara nio miljarder varje år genom att införa belysning

Magnus Frantzell, VD Belysningsbranschen Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter.

med styrsystem, men tyvärr bortser många upphandlare från, eller saknar kunskap om, att en högre investeringskostnad lönar sig på sikt. Myndigheterna måste komma bort från fokuseringen på en produkts inköpspris och se till helhetsperspektivet när det gäller upphandling av belysningslösningar.

Både för miljöns skull och för skattebetalarnas, som i slutändan annars får betala priset för en hög energinota.

Magnus Frantzell, VD Belysningsbranschen

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

VI PrESEntErAr StOlt 2014 åRS PROGRAM

AMMET! R G O R P LäS G IDAG I D L ä M OcH AN gsdagar-

n pphandli grammet. .u w w w å o Gå in p ch ladda ner pr /10 re den 31 att Vi presenterar stolt 2014 års program fö na.se o ig d u d b Anmäler får du 1000 kr i ra EnEn offentlig upphandling i ständig förändring kräver ständigt förnyade kunskaper offentlig upphandling i ständig förändring

kräver ständigt förnyade kunskaper

”För att kunskap är källan till goda affärer” har varit Upphandlingsdagarnas ledmotiv genom ”För att kunskap är källan till goda affärer” har varit Upphandlingsdagarnas ledmotiv åren ochåren detoch ärdet något vi strävar attupprätthålla upprätthålla i framtiden. genom är något vi strävarefter efter att ävenäven i framtiden.

Genom att en en arena för kunskapsöverföring, debatter ochdebatter kollegiala möten Genom attutgöra utgöra arena för kunskapsöverföring, och kollegiala möten där vi delar där vi delar med oss av våra erfarenheter och lär oss av andra skapar dagarna fortsatt med oss av våra erfarenheter och lär oss av andra skapar dagarna fortsatt goda förutsättningar goda förutsättningar för framtidens goda affären. nedan kan ni läsa om några förhöjdpunkter framtidens goda affären. under Upphandlingsdagarna 2014.

Under två innehållsrika dagar har du återigen möjlighet till oanade möten med nya och gamla branschkollegor för att utöka och stärka ditt nätverk. Dina kunskaper på området är av högsta prioritet när vi ska skapa framtidens goda affärer När du väljer att investera i ett besök på Uppthe next generation of public procurement directives handlingsdagarna skapar du inte bara möjligheter för dig själv utan What are the main changes and will those make a real difference? du och din organisation gör en investering i samhällets och den A presentation and analysis of the new EU procurement egna organisations directives.

Peter Trepte, Barrister, Littleton Chambers, Senior Fellow in Public Procurement Law, University iofframtiden.

Nottingham. möjligheter och konkurrenskraft

INTERNATIONELL UtBlIcK

PANELSAMTAL En hElt ny lOU Och lUF – Så påverkar de nya EU-direktiven dig

Införandet av de nya EU-direktiven kommer väsentligt att påverka upphandlingsarbetet. låt de främsta experterna ge dig en inblick i de viktigaste förändringarna när EU-direktiven införlivas i svensk lagstiftning. Eva Sveman, Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Ulrica Dyrke, Jurist, Företagarna, Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Åsa Westlund, EU-parlamentariker (s) m.fl.

EXTREMUPPHANDLING – För smartare lösningar

För att skapa innovation måste man våga testa nya saker, tänka annorlunda och inspireras av helt andra yrkesgrupper.

Möt rymddesignern som arbetar med nASA och ESA och ta del av spännande exempel på innovation. Cecilia Hertz, Rymddesigner och VD, Umbilical Design.

INTERNATIONELL UtBlIcK the organisation and operation of central Purchasing Bodies in the EU. What are the key success factors, challenges and common issues as experienced in different member states? Timo Rantanen, Development Manager, Hansel, Finland, Gian-Luigi Albano, Head of research unit, Consip, Italy, Peter Bennett, Senior Policy Advisor, Cabinet Office, UK, Ylva Grahn Agering, Chef, Kammarkollegiet Inköpscenwww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013 tralen och Thomas Idemark, VD, SKL Kommentus.

2014

www.upphandlingsdagarna.se

43

DEBATT

Molntjänstleverantörer ska beakta PuL I en debattartikel i Offentliga Affärer nummer 3 2013 påstås felaktigt att Kammarkollegiets ramavtal kontorsstöd som molntjänst inte är förenligt med Googles integritetspolicies och användarvillkor. Tvärtemot vad artikelförfattarna hävdar, förpliktar det statliga ramavtalet molntjänstleverantörerna att beakta personuppgiftslagen (PuL) och den enskilda myndighetens instruktioner gällande ändamålet med personuppgiftsbehandlingarna, samt de krav på tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som myndigheten ställer vid anskaffning av molntjänsten.

V

idare påstås vad som närmast måste förstås som att Kammarkollegiet genomförde upphandlingen utan kommunikation med omvärlden eller vetskap om vad som pågår där.

Hade artikelförfattarna bemödat sig om att läsa den allmänt tillgängliga informationen på Kammarkollegiets webbsida för de statliga ramavtalen, www.avropa. se, kunde en korrekt bild ha förmedlats av ramavtalet i stället för de felaktigheter som nu publicerats på Offentliga Affärers debattsida.

Kommunikation med Datainspektionen När statens inköpscentral vid Kammarkollegiet arbetade fram förfrågningsunderlaget till upphandlingen, hade både projektledare och ansvarig jurist (det vill säga undertecknad) omfattande kommunikation med både Datainspektionen och alla de stora molntjänstleverantörerna. Syftet var att ta fram så ändamålsenliga krav och avtalsvillkor som möjligt, avseende både teknik och kommersiella och personuppgiftsrelaterade frågeställningar, vilka kompliceras av att upphandlande myndigheters data skickas runt hela världen i ett otal stora datacentra när molntjänsten används. Dessutom bidrog ett antal upphandlande myndigheter med värdefull input.

Kammarkollegiets projektgrupp strävade redan från början efter att säkerställa att just PuL:s regler inte sattes på undantag, utan i stället möjliggöra för den upphandlande myndighet som vill avropa kontorsstöd som molntjänst, att göra det med så 44

goda grundförutsättningar som ett ramavtal kan medge.

Laglighetsprövning

Naturligtvis är det så, precis som artikelförfattarna påtalat, att en myndighet eller kommun som vill använda en molntjänst måste utföra ett omfattande förarbete.

Dels måste en laglighetsprövning göras, för att säkerställa att det överhuvudtaget är juridisk möjligt att använda molntjänsten.

Vidare måste en risk- och sårbarhetsanalys göras i förhållande till bland annat den tänkta personuppgiftsbehandlingen – vilka personuppgifter ska behandlas och av vem, vilka allmänna och särskilda risker finns det med behandlingen, vilka säkerhetsåtgärder måste vidtas för att hantera dessa risker med mera. Sammantaget, utifrån vad jag sett i de tillsynsärenden Datainspektionen genomfört samt kunnat konstatera efter leverantörs- och myndighetskontakter, är det min uppfattning att vidden av detta förarbete lätt underskattas. Då finns det en påtaglig risk att användandet av molntjänsten strider mot lagen – både PuL och LOU, men kanske också annan lagstiftning.

Ytterst är det alltid den som avropar molntjänsten som ansvarar för att avropet är lagenligt – inte Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet har tagit sitt ansvar. Dels genom att upphandla en populär typ av tjänst som nyttjas brett inom hela det offentliga Sverige och vars användning ökar dag för dag. Men också genom att ta fram personuppgiftsbiträdesavtal som beaktar

överföringar av personuppgifter till tredje land, genom att ta fram kommersiella villkor som säkerställer att kundens intressen balanseras mot molntjänstleverantörens på ett rimligt sätt, och genom att tillhandahålla en vägledning där myndigheterna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten inte ska bryta mot PuL när de köper en molntjänst. Skulle en kommun eller myndighet använda det statliga ramavtalet som grund, dristar jag mig till att påstå att organisationen, förutsatt att den gjort ett gott förarbete, skulle klara en tillsyn från Datainspektionen på ett mycket bättre sätt än vad vi sett hittills.

Tillsynsmyndighetens roll att säkerställa efterlevande av PuL är en komplicerad uppgift. Få hade kunnat föreställa sig tjänster som Google Apps och liknande i början av 1990-talet, när dataskyddsdirektivet arbetades fram inom EU. Det finns knappast en enda organisation, privat eller offentlig, som inte använder någon form av molntjänst idag. Emellertid är tillsynsmyndigheter inte rättskällor. Deras tillsynsbeslut kan överklagas, och är det ett område som vore behjälpt av vägledande avgöranden så är det molntjänsternas.

Björn Larsson, Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet

Björn Larsson, ansvarig jurist inom ramavtalsområdet kontorsstöd som molntjänst hos Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet.

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

a på sdagarn r e n Part rvaltning eFö

E-förvaltning

Offentliga Data

Integration

Konsulter

Modernisera er e-förvaltning – Skapa delaktighet och engagemang Läs mer på www.ef1.se Eller kontakta mathias.ekman@softronic.se

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

DEBATT

Lindahls och Anders Wijkman oense om nya EU-direktiv När advokatfirman Lindahls lämnade ett omfattande remissvar över Upphandlingsutredningen 2010:s slutbetänkande Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) föreslog man samtidigt en rad åtgärder som tar vid där utredningens förslag slutar. Detta föranledde ett bemötande från enmansutredaren och före detta utredare för Upphandlingsutredningen Anders Wijkman, som menar att Lindahls skjuter bredvid målet.

A

dvokatfirman Lindahls menar att det finns fortsatta problem med förslagen till nya EU-direktiv och föreslår att EU:s lagstiftare och den svenska lagstiftaren tänker om och tar fram nya, renodlade och förutsebara procedurregler för den offentliga sektorns anskaffningar av varor och tjänster. Några av Lindahls förbättringsförslag debatterades under upphandlingsdagen i Almedalen. Den avslutande debatten handlade om hur goda offentliga affärer kan kombineras med sociala hänsyn och kom i allt väsentligt att handla om kravet på socialt hänsynstagande i offentliga upphandlingar, med tyngdpunkt på hur ett sådant krav ska kunna kombineras med en strävan efter en kommersiellt god affär för den offentliga sektorn och leverantörer till offentlig sektor. Helena Rosén Andersson förde fram Lindahls uppfattning att sociala krav av flera skäl måste regleras av den europeiska respektive den svenska lagstiftaren i lags form och inte genom olika statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheters, aktiebolags med flera upphandlande myndigheters krav på sociala hänsyn i upphandlingskontrakt. Anders Wijkman argumenterade emot Lindahls förslag och frågade om inte Lindahl anser att barnarbete i tredje världen borde motarbetas.

Helena Rosén Anderssons kommentar

Som delägare på en av de ledande svenska advokatbyråerna inom upphandlingsrätt, vars rådgivningsarbete kan förväntas fortsätta öka till följd av en upphandlingslagstiftning grumlad av socialt hänsynstagande, borde jag välkomna den nya lagstiftningen. Men som jurist specialiserad inom

46

men det arbetet ska bedrivas av den svenska staten på det internationella planet. Sverige ska förstås också inom ramen för landets åtaganden i EU och i andra internationella samarbeten säkerställa att företag som bedriver verksamhet i Sverige så långt det är möjligt uppfyller rimliga krav på socialt ansvarstagande, oavsett var verksamheten bedrivs. Det ska ske genom lagstiftning som innehåller konkreta sociala krav, och inte genom upphandlingskontrakt.

upphandlingsrätt, som ombud för både offentliga beställare och leverantörer och inte minst som skattebetalare, gör jag emellertid inte det.

Jag ser det tvärtom som min och Lindahls uppgift att varna för att det av juridiska, samhällspolitiska och samhällsekonomiska skäl är olämpligt att, som de nya direktivförslagen och Anders Wijkmans utredning utgår från, reglera sociala hänsyn genom upphandlingskontrakt istället för i lag.

Det framstår som lagtekniskt tveksamt att delegera beslutanderätten till Helena Rosén Andersson, upphandlande myndighe- Advokatfirma Lindahl. ter om vilka krav som ska ställas på företags sociala ansvar mot bakgrund av den svenska grundlagsreglerade principen att förpliktelser för enskilda ska framgå av lag. Det är också samhällspolitiskt och samhällsekonomiskt olämpligt att upphandlande myndigheter, och inte lagstiftaren, ska styra samhällsutvecklingen och då genom egenhändigt ihopsnickrade sociala krav i upphandlingskontrakt.

När det gäller först frågan om barnarbete i utlan- Anders Wijkman enmansutredare och före detta utredare för Uppdet ska Sverige självfallet handlingsutredningen. arbeta för rättvisa förhållanden runt om i världen,

Anders Wijkman slog tillbaka

Kritiken vad gäller agerandet på EU-nivå bygger i allt väsentligt på missförstånd om hur EU fungerar. Regeringen var, med stöd av Upphandlingsutredningen, tidigt ute i den pågående översynen av EU-direktiven.

Ett mycket omfattande underlag, med rader av krav på förändringar, sändes in i februari 2011. Bland kraven gavs särskild uppmärksamhet åt ökade möjligheter till dialog och förhandling.

De svenska kraven har sedan följts upp med stor systematik under nära två år av förhandlingar.

Att som Rosén Andersson nu kräva nya förhandlingar på EUplanet – när processen är avslutad – tjänar inte mycket till. Det är som att kasta jästen efter degen. Den stora utmaningen i dagsläget är att se till så att direktivens förslag och Upphandlingsutredningens olika förslag samlas ihop på ett bra sätt i den proposition som ska presenteras för riksdagen inom kort.

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Vad sedan gäller synpunkterna på sociala och miljöhänsyn är det inte första gången Rosén Andersson torgför dessa. Vad hon totalt bortser ifrån är att det finns en mycket bred opinion i de allra flesta av medlemsländerna att låta miljö- och sociala hänsyn spela in - som ett komplement till andra styrmedel och som ett uttryck för folkviljan, inte minst på kommunal nivå. Många medborgare anser att det är problematiskt när det visar sig att deras skattemedel går till att upphandla varor och tjänster som förorenar miljön eller där produktionen sker under socialt undermåliga förhållanden. Det finns starka skäl att utnyttja det offentligas inköp för att premiera miljö- och klimatsmarta produkter, öka tillgängligheten för handikappade eller ge arbetslös ungdom en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Rosén Andersson har naturligtvis rätt i att sociala och miljöhänsyn kan komplicera upphandlingsarbetet. Det är mot den bakgrunden som Upphandlingsutredningen lagt så stor vikt vid att stärka upphandlingsstödet, i vårt förslag genom att skapa en ny, självständig myndighet. Arbetet med sociala och miljöhänsyn skall ges särskild prioritet – bland annat genom samarbete på nordisk nivå. Den verksamhet som bedrivs av Miljöstyrningsrådet föreslås stärkas, bl.a. genom utvecklandet av metoder för livscykelanalys samt genom miljökravspaket, som är enkla att tillämpa, för produktgrupper där miljöpåverkan är stor.

Lindahls kontrade:

Det första målet med mitt debattinlägg var just du, Anders. Det var ett mål i sig att du, i din egenskap av utredare och representant för den svenska lagstiftaren, svarade och dessutom svarade på det sätt du gjorde. Det blir nämligen klart genom ditt svar att det inte finns något bra försvar för att införa de föreslagna EU-direktiven om offentlig upphandling.

Det förhållandet att direktiven förmodligen kommer att beslutas inom kort är knappast ett bärande skäl till att tiga still och acceptera dem som ändamålsenligt utformade, när de inte är det. Direktivförslagen är ett lappverk utan tydligt syfte och mål.

De är också för detaljerade för att kunna tillämpas effektivt. Jag kan därför inte hålla med om att de nya direktiven möjliggör en sådan god affär som Upphandlingsutredningen 2010 eftersträvat. Det gäller även om direktiven – som du föreslår – samlas ihop på ett bra sätt i en proposition med Upphandlingsutredningen 2010:s olika förslag. Jag kan inte heller se att direktiven kommer att leda till en sådan modern, effektiv och kommersiellt hållbar upphandlingslagstiftning som krävs för att den på sikt ska kunna bibehålla sin legitimitet som procedurlagstiftning för den offentliga sektorns anskaffningar.

Det blir också tydligt genom ditt svar Anders att det saknas en god rättslig grund för att införa den av EU och den svenska lagstiftaren eftersträvade rättsordningen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

för sociala krav. dvs. att upphandlande myndigheter, och inte lagstiftaren, ska ställa sociala krav på företag som levererar till offentlig sektor och dessutom ska ställa de sociala krav på de leverantörerna som myndigheterna finner lämpliga vid varje given tidpunkt, i varje enskild upphandling.

Det andra målet med mitt debattinlägg var att varna upphandlade myndigheter, leverantörer och skattebetalare för att den av EU:s lagstiftare och den svenska lagstiftaren eftersträvade rättsordningen för sociala krav – att kraven ska fastställas av olika upphandlande myndigheter genom upphandlingskontrakt och inte av lagstiftaren – är kostnadsdrivande i varje enskild upphandling och på sikt förmodligen också samhällsekonomiskt ohållbar. Det målet har jag också uppnått genom denna debatt.

Det tredje målet med mitt debattinlägg var att – som är brukligt för Lindahls upphandlingsexperter – försöka vägleda den svenska lagstiftaren till en kommersiellt mer ändamålsenlig upphandlingslagstiftning genom att våga tala om de praktiska tillämpningsproblem som finns. Det gäller såväl behovet av att slopa sociala krav i upphandlingskontrakt som behovet av att slopa den svenska rangordningsprincipen. Även det målet är uppnått genom denna debatt.

47

EXPERTPANELEN SVARAR Regeringen har beslutat att flytta upphandlingsstödet från kammarkollegiet, Vinnova och Miljöstyrningsrådet som delar det idag. Stödet skall från den 1 Juli 2014 ligga hos Konkurrensverket.

Hugo Norén, Lindahls Advokatbyrå

Har du någon uppfattning om hur detta kommer att påverka stödet i sin helhet?

Det har rests kritik kring att samla upphandlingsstödet hos den myndighet som också har kontrollfunktionen, en av diskussionerna är om detta är förenligt med kontrolluppdraget. Har du någon uppfattning om detta?

Konkurrensverket är en myndighet med stora resurser och bred kompetens. Centralisering bör skapa ett bättre helhetsperspektiv där till exempel stöd kring miljömässiga och sociala hänsyn vid upphandling hanteras under samma tak.

Resursutnyttjandet bör bli bättre när en myndighet hanterar det som tre organ tidigare gjort. Ur det perspektivet är det en fördel att upphandlingsstödet hamnar hos Konkurrensverket. Nackdelen är möjligen att områden som tidigare legat ett visst organ nära inte kan få samma fokus när det ska samsas om utrymmet och uppmärksamheten med ett stort antal andra fokusområden. Jag bedömer att det samordnade upphandlingsstödets fokus lär hamna på information och principiell rådgivning snarare än på konkret rådgivning. För mindre myndigheter utan egen upphandlingskompetens är detta inte enbart positivt, skulle jag gissa..

Det är, som jag ser det, svårt att förena rollen som rådgivande stödorgan och samtidigt vara den som utövar tillsyn och är part i mål om upphandlingsskadeavgift mot dem som man tidigare gett råd till. Det finns en inneboende motsättning i rådgivning/stöd kontra tillsyn. Jag ser en risk att rådgivningsfunktionen hamnar i baksätet när tillsynsfunktionen får styra. Dessutom kan vissa dra sig för att kontakta Konkurrensverket för råd i gränsdragningsfrågor på grund av rädsla (ogrundad eller ej) för att”allt som du säger kan användas emot dig”, det vill säga att Konkurrensverket initierar tillsynsärenden på grund av de frågor man har fått i rådgivningsfunktionen.

Att samla de goda krafterna under en hatt borde i förlängningen vara bra, inte minst eftersom det förenklar tvärkontakter och underlättar samarbeten i dessa verksamheters viktiga uppdrag. Förvisso är det vanligt att ett visst mått av turbulens uppkommer när olika organisationer går ihop, men det behöver dock inte vara av ondo. Tvärtom, ofta kommer det fram synpunkter och lösningar som skapar nytändning och nya goda idéer till nytta för oss alla.

Jag blev förvånad över det beslutet, samtidigt som jag förstår att Kammarkollegiet kanske inte varit en optimal långsiktig lösning. Konkurrensverket har i sin kontrollfunktion visat på ett mycket gott arbete och fungerat väl. Jag är övertygad om att myndigheten kommer att bli minst lika bra på att även bistå med upplysning samt hantera stöd och informationsfrågor.

Roland Pettersson,Upphandlingskonsult i Sverige AB, Upphandlingskonsult

Kammarkollegiet lämnar följande kommentar gällande den planerade flytten av Upphandlingsstödet till Konkurrensverket: ”Kammarkollegiet välkomnar beslutet att samla den upphandlingsstödjande verksamheten, och ser positivt på att regeringen skjuter till ytterligare medel så att det stöd som erbjuds på sikt både kan breddas och fördjupas. Kollegiet fokuserar nu på att på bästa sätt förbereda oss inför verksamhetsövergången utan att tappa styrfart i det upphandlingsstödjande arbetet. Vår mycket efterfrågade helpdeskfunktion, där vi erbjuder stöd i upphandlingsfrågor, är öppen som vanligt och vi kommer även att fullfölja flera konferenser och seminarier under hösten och vintern. Planerade vägledningar ges också ut enligt plan.”

48

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

Ett avsevärt större fokus på råd kring kontraktsuppföljning, där stöd ges till beställarna i frågor om metoder för kontraktsuppföljning. Idag lägger beställarna ner stora resurser på själva upphandlingen, men (normalt) avsevärt mindre kraft på själva avtalet och uppföljningen av avtalet. Förutom att det kan strida mot upphandlingsreglerna att inte beivra avtalsbrott (väsentliga avsteg från det ursprungliga kontraktet) leder det även till att strategisk (oseriös?) anbudsgivning premieras. Ett konkret exempel är ”noll-anbud”, det vill säga att leverantören kvalificerar sig i upphandlingen tack vare de stränga reglerna kring uteslutning av anbud, och sedan utan större risk kan hämta in det låga priset på andra sätt – utan att riskera sanktioner, eftersom det inte sker någon uppföljning från beställarens sida. Dålig kontraktsuppföljning leder enligt min mening i slutänden till sämre upphandlingsresultat.

Sedan skulle jag vilja se att upphandlingsstödet ägnade sig mer åt konkret rådgivning, snarare än att fokusera på information om (abstrakta) principfrågor. Information och principiella råd i all ära, det som en upphandlare söker är konkreta råd (helst kopplade till det enskilda fallet). I dagsläget ligger hela risken för upphandlingsbedömningen på upphandlaren, som tyvärr inte alltid har de nödvändiga resurserna.

Mer av samma sak som de olika organisationerna så framgångsrikt gjort. Jag tänker då på alla de vägledningar som tagits fram med hög kvalitet på innehåll och bredd, men även på det utmärkta stödet till praktiskt upphandlingsarbete i form av utarbetade och förankrade utvärderingskriterium som tagits fram gällande miljö- och socialhänsyn vid upphandling.

Här vill jag se mer av stöd i form av utbildning kopplat till verktyget för val av utvärderingskriterium, eftersom det är ett område vars komplexitet bara ökar med de krav som framförs från politiker, organisationer och medborgare. Det ska även bli spännande att se vad som kan komma av det arbete som pågår kring funktionsupphandling, särskilt innovationsupphandling, som ett sätt att genom offentlig upphandling uppmuntra till teknisk utveckling och därigenom samhällsnytta. Här kan jag se behov av forskning, men också stöd i form av verktyg och utbildning, inte minst för att få fram goda exempel.

Jag hoppas få se en utveckling av LOV-uppdraget och valfrihetswebben till att omfatta samtliga upphandlingar. Jag är övertygad om det skulle gynna konkurrens, framförallt bland små företag, om det fanns en samlad webbplats för annonsering av offentliga upphandlingar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Det nya upphandlingsstödet tillförs samtidigt nya medel, vilka förbättringar skulle du vilja se till följd av detta?

Det finns bara ett original.

49

juridik

Nya processregler för överprövningsmål och mål om upphandlingsskadeavgift Den 1 juli i år ändrades flera bestämmelser i förvaltningsprocesslagen. Syftet med ändringarna är att skapa en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess och att möjliggöra en elektronisk handläggning. Vissa bestämmelser i förvaltningsprocesslagen gäller även vid mål om överprövning av offentlig upphandling och om överprövning av ett avtals giltighet samt i mål om upphandlingsskadeavgift eftersom upphandlingslagarna inte innehåller några särregler i förhållande till förvaltningsprocesslagen.

V

i redovisar här några viktiga ändringar i förvaltningsprocesslagen som får betydelse i överprövningsmål och upphandlingsskadeavgiftsmål.

Kravet på att en ansökan eller ett överklagande ska vara egenhändigt undertecknad har tagits bort.

Kravet på att ansökningar och överklaganden ska vara egenhändigt undertecknade har tagits bort

Ett sådant krav i lag på egenhändigt undertecknande har av den svenska lagstiftaren bedömts innebära att handlingen ska finnas i fysisk utskriven form och vara undertecknad med penna. Detta till skillnad från ett krav på endast undertecknande där lagstiftaren har accepterat att handlingen kan ges in på elektronisk väg och innehålla endast elektroniska bokstäver.

Sedan länge har det funnits en praxis i förvaltningsdomstolarna som innebär att ansökningar om överprövningar och överklaganden kan ges in endast per e-post eller fax.

Denna praxis har nu fått klart stöd genom ändringen i förvaltningsprocesslagen. Endast i undantagsfall, om det finns särskild anledning att känna tveksamhet om avsändaren av handlingen är den verklige avsändaren, kan den klagande behöva bekräfta att handlingen har skickats av denne.

Kravet på uppvisande av fullmakt har tagits bort

Kravet på att ombudet ska visa upp fullmakt för förvaltningsdomstolen har tagits bort.

Ombudet ska självfallet ha en fullmakt från sin uppdragsgivare. Ändringen innebär endast att ombudet inte behöver styrka sin behörighet genom att också ge in fullmakten till förvaltningsdomstolen. Om domstolen begär det ska emellertid en fullmakt ges in.

50

Domstolens utredningsansvar

Förvaltningsdomstolens utredningsansvar dvs. skyldighet att utöva s.k. materiell processledning, har förtydligas.

Domstolen ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Domstolen ska också genom frågor och påpekanden, verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar. Domstolen ska dessutom se till att inget onödigt förs in i målet och får avvisa överflödig utredning. Överprövningsmål bygger, enligt Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis (RÅ 2009 ref. 69), på en försiktig tillämpning av officialprincipen. I praktiken innebär det som regel att domstolarna endast prövar det som parterna har åberopat. Inom ramen för parternas disposition över processmaterialet har domstolen emellertid det materiella processledningsansvar som följer av förvaltningsprocesslagen. En motsvarande bestämmelse gäller för allmänna domstolar. De allmänna domstolarnas utförande av materiell processledning i dispositiva tvistemål kan därför antas bli vägledande för förvaltningsdomstolarnas tillämpning av bestämmelsen i förvaltningsprocesslagen i överprövningsmål och i upphandlingsskade-avgiftsmål.

Prövningstillståndsreglerna ändras

Prövningstillståndsreglerna ändras i två avseenden.

Den första ändringen avser prövningstillståndsgrunderna. Den innebär dels att prövningstillstånd numera kan meddelas av en kammarrätt med stöd av s.k. granskningsdispens, dels att förutsättningarna för att meddela prövningstillstånd i s.k. ändringsfall (ändringsdispens) preciseras.

Avsikten är att ett relativt lågt krav ska gälla

vid bedömningen av om en prövning av saken i kammarrätten skulle kunna leda till en ändring av förvaltningsrätten och således ändringsdispens kunna meddelas. Granskningsdispensen blir en slags säkerhetsventil och överlappar ändringsdispensregeln.

Granskningsdispens kan meddelas om det är svårt att bedöma om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens avgörande och det inte går att med någon grad av säkerhet konstatera att förvaltningsrättens avgörande faktiskt är riktigt. Granskningsdispens kan därför komma att meddelas om det av domskälen inte i tillräcklig utsträckning framgår hur förvaltningsrätten har resonerat eller om målet är så omfattande eller på annat sätt komplicerat att en bedömning av riktigheten inte går att göra inom ramen för dispensprövningen. Mot bakgrund av förarbetsuttalandena kan slutsatsen dras att bestämmelsen om granskningsdispens kommer att tillämpas på ett sätt som motsvarar hovrätternas tillämpning av den granskningsdispensregel som infördes i rättegångsbalken 2008. Eftersom parter i överprövningsmål har en omfattande möjlighet att åberopa nya omständigheter i kammarrätten vilka inte har varit föremål för prövning i det överklagade avgörandet, se HFD 2013 ref. 5, är det också möjligt för en part att få prövningstillstånd endast på grund av nya omständigheter som åberopas först i högre rätt. Den möjligheten bör gälla även för att få prövningstillstånd med anledning av den nya bestämmelsen om granskningsdispens.

Den andra ändringen innebär att såväl kammarrätterna som Högsta förvaltningsdomstolen får en möjlighet att meddela s.k. partiellt prövningstillstånd. För kammarrätterna innebär det att kammarrätten endast prövar den eller de frågor för vilka prövningstillstånd meddelas. De delar av förvaltningsrättens avgörande som inte omfattas av prövningstillståndet är genom kammarrättens beslut om prövningstillstånd slutligt avgjorda, om inte Högsta förvaltningsdomstolen – efter överklagande – ändrar kammarrättens beslut om prövningstillstånd. Partiellt prövningstillstånd i kammarrätten kan endast lämnas om utgången i den delen inte påverkar det övriga målet. I förarbetena anges som exempel att partiellt prövningstillstånd kan komma i

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

om partiellt prövningstillstånd ska emelfråga i mål om eftergift vid återkrav av en upphandlingsskadeavgift. lertid inte tillämpas på avgöranden som socialförsäkringsförmån eller om spärrtid i Fler ändringar behövs emellertid för att ett mål om körkortsingripande. förvaltningsrätt respektive kammarrätt har åstadkomma en ändamålsenlig process för Det återstår att se hur kammarrätterna meddelat före ikraftträdandet. För sådana överprövningsmål och upphandlingsskadekommer att tillämpa möjligheten att medtidigare avgöranden ska de äldre bestämavgiftsmål. melserna om prövningstillstånd gälla. dela partiellt prövningstillstånd i överpröv Bestämmelserna i 16 och 17 kap. LOU ningsmål och upphandlingsskadeavgiftsmål och LUF behöver ses över genom att lagEn fortsatt översyn behövs enligt upphandlingslagarna. En jämförelse stiftaren tar ställning till vilka processregler kan göras med tillämpningen i allmän dom- Sammanfattningsvis kan konstateras att det som ska gälla för dessa mål. Det är hög finns ett antal ändringar i förvaltningsprostol. Partiellt prövningstillstånd kan medtid att lagstiftaren tar ett helhetsgrepp om cesslagen som får betydelse för processen i delas av hovrätt i tvistemål eller brottmål dessa mål i syfte att säkerställa att processen vad gäller t.ex. en viss ersättningsskyldighets mål om överprövning av offentlig upphandblir effektiv och samtidigt tillgodoser en ling och avtals giltighet och för mål om storlek men inte i beträffandet leverantörs rätt till effektiva det prejudiciella rättsförhålrättsmedel. Översynen behöver landet om ersättningsskyldigomfatta exempelvis behovet het föreligger i och för sig. På av att införa nya bestämmelmotsvarande sätt kan partiellt ser om talerätt, om domstols prövningstillstånd meddelas i bundenhet av parts yrkanden frågan om en viss brottspåföljd och åberopanden, om begränsmen inte i frågan om brott ning av rätten att ändra talan i har begåtts eller inte. Mot den högre rätt, om rättskraft med bakgrunden är det naturligt att verkan för tredje part samt nya partiellt prövningstillstånd kan bestämmelser som förhindrar komma att meddelas i ett mål upphandlande myndigheter om upphandlingsskadeavgift beoch leverantörer från att anträffande avgiftens storlek, men vända överprövningsreglerna inte beträffande skyldigheten för att få en upphandling omsom sådan att betala upphandgjord när det finns grund för lingsskadeavgift. I vilken mån ett att rätta upphandlingen. Den Helena Rosén Andersson är Lovisa Molander, biträdande partiellt prövningstillstånd kan rättspraxis som finns innefatadvokat och delägare på Advojurist, ingår i Advokatfirman aktualiseras i mål om överprövtar inte ett sådant behövligt katfirman Lindahl i Göteborg.

Lindahls kompetensgrupp för ning av en offentlig upphandling helhetsgrepp över regelverket.

Hon är specialiserad på uppoffentlig upphandling. eller om överprövning av ett handlingsrätt och har tidigare avtals giltighet är svårare att utarbetat inom olika domstolar Helena Rosén Andersson tala sig om. och med lagstiftningsarbete Lovisa Molander, Advokatfirma Lindahl Övergångsregler

De nya bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen trädde ikraft den 1 juli 2013. Bestämmelserna

inom Regeringskansliet. Helena är redaktör och författare till kommentaren till lagen om offentlig upphandling.

SÖKER NI EN LÖSNING SOM FÖRENKLAR ER DOKUMENTHANTERING? Behöver ni ett system för effektiv dokument- och ärendehantering med komplett stöd för diarieföring och nämndadministration? Över hundra myndigheter och företag har valt att förenkla sin informationshantering med vår produkt Evolution.

a på sdagarn r e n g t Par rvaltnin eFö

Tillsammans med våra kunder utvecklar vi smarta lösningar för morgondagens behov och krav.

Läs mer på www.essvision.se eller kontakta oss på info@essvision.se 08-595 134 00

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

51

juridik

Partnering i byggprojekt – en framgångssaga?

hela partneringprocessen, och kan bl.a. ske genom ett ramavtal. I de fall upphandlingen endast avser planeringsstadiet måste byggentreprenaden upphandlas separat efteråt. Här är det viktigt att känna till att en entreprenör som har deltagit i partnering för att ta fram förfrågningsunderlaget kan normalt sett inte delta i upphandlingen av byggentreprenaden. Den kunskap om projektet som upparbetats av entreprenören går då förlorad. Detta är ett tungt vägande skäl till att upphandla hela partneringprojektet vid ett och samma tillfälle.

En upphandling av partneringavtal innehåller mycket mer omfattande sk mjuka utvärderingskriterier. Det är alltid svårt för en upphandlande myndighet att finna lämpliga kriterier som inte är otydliga.

byggtider, lägre kostnader och högre kvalitet. Entreprenörerna tilltalas av den öppenhet och det förtroende som präglar ett partneringprojekt, samt ser möjlighet till en bättre och mer långsiktig kundrelation. I Sverige har antalet partneringprojekt ökat sedan 2003. Offentliga beställare visar dock en viss tveksamhet gällande LOU/ LUF och mjuka utvärderingskriterier, och det finns en gemensam uppfattning om att partnering främst är för de riktigt stora byggprojekten. Beställare inom anläggningssektorn har generellt en mer positiv inställning till partnering och ”projekt med utökad samverkan”.

Det är viktigt att alltid komma ihåg att det underliggande avtalet som reglerar själva entreprenaden alltjämt är ett ABT/ AB-avtal. Några partsförhandlade standardvillkor för partneringprojekt finns inte. Alla de formkrav och detaljregler som gäller enligt ABT/AB gäller alltjämt mellan parterna. Om parterna i slutändan inte kan lösa en konflikt inom samverkan är det reglerna enligt ABT/AB som gäller mellan parterna. Att alla aviseringar och andra formkrav enligt ABT/AB har uppfyllts är då särskilt viktigt för en part. Vår erfarenhet visar att det kan vara särskilt svårt att upprätthålla den disciplin som krävs för att följa entreprenadavtalet inom ramen för ett partneringprojekt.

Att genomföra ett partneringprojekt

Ny undersökning av parterning

Nya metoder i syfte att effektivisera, jobba smartare, snabbare och billigare smyger sig in i alla branscher, även i den traditionsbundna byggbranschen. Partnering introducerades på den svenska marknaden för drygt 10 år sedan, en modernare samarbetsform där ledord som förtroende och förståelse skulle öka samverkan parterna emellan. I ett partneringprojekt frångår man sina traditionella roller och arbetsmetoder, bildar en gemensam organisation, med gemensam ekonomi och gemensamma mål. Men har denna moderna samarbetsform effektiviserat byggprojekten och resulterat i färre konflikter och nöjdare beställare?

E

tt byggprojekt är en komplicerad process som präglas av samverkan mellan i första hand byggherre och entreprenör, men även hyresgäster, konsulter, leverantörer, underentreprenörer med flera. I ett partneringprojekt arbetar alla, oavsett vilken sidan man representerar, för en strukturerad samverkan och projektets bästa..

Gemensamt för dessa projekt är att det finns; en uttalad konfliktlösningsmetod, gemensamma mål utöver vad som framgår av kontraktet, samt ett system för uppföljning av mål och förbättringar av projektet.

Vad gäller vid upphandling av ett partneringprojekt?

Beställare som lyder under reglerna för offentlig upphandling måste inleda partneringprojektet genom att förbereda en upphandling. Upphandlingen kan antingen omfatta bara planerings-/projekteringsstadiet, och då utmynna i ett förfrågningsunderlag till byggprojektet, eller hela partneringprojektet. En upphandling av sk strategisk partnering omfattar vanligen

”

En upphandling av sk strategisk partnering omfattar vanligen hela partneringprocessen, och kan bl.a. ske genom ett ramavtal.

52

När ett partneringavtal väl har ingåtts är det dags att påbörja arbetet med projektet.

Normalt inleds detta med en gemensam workshop, där parternas respektive arbetsgrupper integreras med varandra och arbetet fördelas utifrån gemensam kompetens.

Parterna går igenom mål och strategier för projektets genomförande, och frågor som ofta belyses är kostnadskontroll, tekniskt utförande och kvalitet. Integrationen mellan parterna ska hämma konfliktbenägenheten och även medföra att om konflikt uppkommer ska denna kunna lösas så snabbt som möjligt på rätt nivå.

Intresset är stort för partnering i byggbranschen

Det framhålls ofta att partnering skapar en effektivare byggprocess med kortare

Under juni 2013 presenterades rapporten ”Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013” i vilken 444 nyligen färdigställda bostads- och kontorsprojekt undersökts.

Rapporten är baserad på intervjuer med byggherrarnas projektledare och byggföretagens platschefer och har sammanställts i ett gemensamt projekt av bl.a. Sveriges Byggindustriers Region Väst, Byggnads, Chalmers samt Sverige Bygger, med PerErik Josephson, professor på Chalmers, som huvudansvarig för rapporten.

Rapporten har blivit mycket uppmärksammad då den delvis berör partnering.

Bland annat framgår det att partnering tillämpades vid 26 % av bostadsprojekten och vid 33 % av kontorsprojekten. Den sammantagna slutsatsen var att beställarens projektledare inte upplever någon skillnad

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

mellan partneringprojekt och övriga projekt, utan snarare att det fanns en tendens till att beställarna varit mindre nöjda vid partneringsprojekt än vid övriga projekt och att processen vid partneringprojekt varit något mer störningsbenägen. Anledningarna till detta utvecklas inte närmare.

Viktigt att komma ihåg, som rapporten framhäver, är att partnering tillämpas i olika former. Därför menar författarna att det krävs djupgående studier i enskilda partneringprojekt för att verkligen förstå effekterna av samarbetsformen på ett korrekt sätt.

Rapportens slutsats är ett bakslag för partnering. Det är därför återigen viktigt att poängtera att partnering inte är en entreprenadform utan en samarbetsform.

Vad partnering exakt innebär i byggentreprenad och hur partnering ska definieras inom byggbranschen råder det dock olika meningar om. Det finns en rad olika beskrivningar av partnerings innebörd och hur partnering bör användas och förstås.

Förklaringen till att definitionerna varierar beror delvis på att varje partneringprojekt är unikt men också på vilken tilltro parterna sätter till samverkansformen. Varje projekt

måste skräddarsys utifrån projektets storlek, karaktär, nyttjarens behov och verksamhet, samt kundens ambitionsnivå. Enligt vår uppfattning är partneringprojekten inte annorlunda än något annat byggprojekt och medför inte mindre arbete för beställaren när projektet definieras, utan tvärtom mer. Rapporten till trots anser vi att det finns alla förutsättningar att utföra en byggentreprenad som partneringprojekt med ett resultat som motsvarar de högt ställda förväntningarna hos både beställare och entreprenör.

Tips på hur du lyckas med partnering i ett byggprojekt

För att genomföra ett lyckat partneringprojekt ska alla parter vara medvetna om att partnering är ett arbetssätt och inget annat. Beställaren och entreprenören måste skilja på samverkansform, entreprenadform och ersättningsform. Aviseringar och andra krav enligt ABT/AB måste följas även vid partnering. Brister en part i att följa de formkrav som finns i ABT/AB kommer det leda till en sämre juridisk sits vid en eventuell framtida konflikt mellan parterna.

En beställare måste engagera både sig och

nyttjaren i tidigt skedet och vara noga med specifikation av krav som gäller för entreprenören. De gemensamma målen ska vara tydliga och mätbara och framgå av förfrågningsunderlaget.

Entreprenadavtalet ska innehålla klausuler som främjar öppenhet, strukturerade möten och tydlig kommunikation. Likaså ska en metod för teknisk samverkan och konfliktlösning finnas i avtalet. Organisationen i ett partneringprojekt ska fungera som en integrerad organisation. Det är på individnivå som det avgörs om projektet blir framgångsrikt eller inte. Och, om det inte blir framgångsrikt ska det finnas ett bra avtal att förlita sig på.

Fem tusen räcker inte!

Vi måste bygga mer. I snart 17 år har vi på BoKlok byggt bra boenden till de många människorna. Det har blivit över fem tusen kloka hem, varav en fjärdedel är hyresrätter.

Vi är stolta över vårt bidrag, men det räcker inte på långa vägar. Av de alldeles för få bostäder som byggs i Sverige, är andelen bra bostäder till ett lågt pris – sådana som vi bygger – försvinnande liten. Vår marknadsandel är ynka två procent.

Så kan vi inte ha det längre. Därför satsar vi nu stort för att ändra bilden.

Vi rekryterar, produktutvecklar och letar kommuner och fastighetsägare som tillsammans med oss vill skapa ett bättre bostads-Sverige.

Inte bara för de rika, utan för de många.

Läs mer på www.boklok.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

53

juridik

LANDET

RUNT

Ny gymnasieorganisation i Södertälje

Från och med i höst gäller en ny gymnasieorganisation i Södertälje kommun där varje skola har en tydlig inriktning.

– Vi har tagit ett helhetsgrepp om gymnasieskolan i Södertälje och anpassat den till det demografiska läge som nu är. Detta innebär att vi har minskat ned antalet program och valt att satsa på kvalitet istället för kvantitet. Något som visat sig vara ett lyckat drag då vi fyllt i stort sett alla klasser på både Torekäll och övriga gymnasieskolor i kommunen, säger Jarmo Villanen, verksamhetschef för gymnasiet.

Som ett led i detta arbete invigdes nyligen Torekällgymnasiet som har en tydlig yrkesprofil.

Skolans målsättning är att eleverna ska utveckla en hög yrkeskompetens och få en direkt ingång i arbetslivet.

Utöver Torekällgymnasiet erbjuder Södertälje kommun gymnasieprogram på Täljegymnasiet som riktar sig till framtida högskole- och universitetsstudenter, Wendela Hebbegymnasiet med estetisk inriktning, Morabergs studiecentrum för elever som saknar behörighet till gymnasiets nationella program och gymnasiesärskolan Foucault.

Först i landet med politiskt beslut om åtgärder för att minska skillnader i hälsa

Vid mötet den 24 september beslutade regionfullmäktige att anta dokumentet ”Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland”, att uppdra åt folkhälsokommittén att följa upp och återrapportera genomförandet av de åtgärder som dokumentet innehåller samt förklara uppdraget till folkhälsokommittén fullgjort.

– Med beslutet idag är vi först i landet med att ha ett politiskt fullmäktigebeslut kring åtgärder för en mer jämlik hälsa. Andra landsting, regioner och kommuner arbetar också för att minska skillnader i hälsa men inte någon har tagit ett beslut i den högsta politiska församlingen om vad man ska göra åt det, säger Jan Alexandersson (V), ordförande i Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté.

Ett steg närmare för nytt mediehus vid gamla vattentornet

Gota Media-koncernen, ägare till bland annat tidningarna Barometern och Östran, har meddelat att man vill bygga ett nytt huvudkontor i Kalmar. Kommunen har svarat med att anvisa en tomt strax intill gamla vattentornet och utvecklat en detaljplan.

Detaljplanen blev klar i januari 2012 men har sedan dess varit överklagad i flera steg. Överklagandet är avgjort i sista instans, Mark- och Miljööverdomstolen, och i och med det har detaljplanen vunnit laga kraft. Planområdet omfattar ett större område än enbart den tomt som är aktuell för Gota Medias bygge. En rad olika åtgärder innefattas i det planerade arbetet, däribland förstärkningsarbeten på Vattentornsvägen, ett nytt miljörum, nya parkområden samt ombyggnad av del av Larmgatan. Ärendet är juridiskt speciellt eftersom det involverar så kallad tredimensionell fastighetsbildning. Intressenten ska nu ta ställning till ansökan om bygglov. Byggstart kan tidigast förväntas till någon någon gång under 2014. Parkarbetena och ombyggnad av Larmgatan kommer att ske efter att bygget blivit färdigt.

54

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Sjukvårdsrådgivning med tolk på arabiska och somaliska uppskattat i Skåne

Mellan december 2012 och mars 2013 deltog Region Skåne i ett pilotprojekt för sjukvårdsrådgivning med tolk på somaliska och arabiska.

Utvärderingen av projektet visar att det finns ett intresse för tjänsten, som har fått mycket höga betyg från både arabisk- och somalisktalande användare.

Den höga kundnöjdheten innebär en ökad möjlighet att de inringande återkommer till tjänsten, sprider information om att den finns, samt rekommenderar den till andra. På frågan vad de skulle gjort om inte tjänsten fanns svarade 25 procent av användarna att de skulle uppsökt akutmottagning eller annan vårdinrättning i stället, utan att ringa först.

Utvärderingen visar också att sjukvårdsrådgivning med tolk håller en likvärdig kvalitet med den ordinarie sjukvårdsrådgivningen.

Hänvisningarna i samtalen sker till samma vårdnivåer och de inringande som får tolkhjälp följer råden i lika stor utsträckning. Hela 91 procent har angett att de helt eller delvis följde råden.

– Det är roligt att vi har lyckats med vår ambition att underlätta för patienten att hitta till rätt vårdnivå och därmed ökat tillgängligheten i vården.

Att få rådgivning och guidning till vården på det egna språket skapar trygghet för patienten och vi vet nu att rådgivningen med tolk håller samma kvalitet som den ordinarie sjukvårdsrådgivningen, säger Monica Larsson, chef på Enheten för vårdkommunikation i Region Skåne.

Håkan Hellström får Västra Götalandsregionens kulturpris 2013

”Med kraften hos en orkan och rötterna i en kokande tradition av Göteborgsindiens skevhet, visans berättelser och ett vimmel av popkulturella referenser har Håkan Hellström byggt något som känns oerhört säreget, smalt, brett, innanför och utanför”, lyder delar av motiveringen.

Sedan genombrottet som soloartist 2000 har Håkan Hellström släppt åtta album, turnerat flera varv runt Sverige och vunnit såväl grammisar och rockbjörnar som oräkneliga musikälskares hjärtan.

I år är han mer aktuell än någonsin med skivan ”Det kommer aldrig va över för mig” som släpptes i våras, filmen ”Känn ingen sorg”, som baseras på hans låtar och succéframträdanden på såväl allsångsscenen som diverse festivaler.

Västra Götalandsregionens kulturpris instiftades 2004 och ska ”lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma.” Prissumman på 100 000 kronor delades ut i samband med regionfullmäktiges möte i Vänersborg den 24 september och överlämnades av ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Alex Bergström (S).

Håkan Hellström är unik i kulturprisets historia då han är den yngste pristagaren och även den förste som verkar inom genren pop/rockmusik.

Babyrekord slaget i Linköping

Enligt de preliminära befolkningssiffrorna föddes 1 886 barn i Linköpings kommun under 2012. Det innebär att staden fick ett nytt rekord i antal födda barn. De definitiva befolkningssiffrorna presenteras av SCB den 20 februari, men antalet födda barn brukar inte justeras så mycket och då man i nuläget har en marginal på nio födda barn till det gamla rekordet från 1992 kan man ändå med stor säkerhet säga att det gamla rekordet är slaget. Detta härrör från 1992 då det föddes 1 877 barn och nya kommuninvånare.

– Det bästa betyget en kommun kan få är ett högt barnafödande. Det visar på framtidstro och att kommunen är bra att leva. Dessutom vet vi att nya invånare ger oss kraft att växa och utvecklas, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M).

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

55

INTERVJUN

Skapa en giftfri förskola med miljökrav

Barn är extra utsatta för farliga ämnen eftersom de är små och växer. Förskolan är en plats där de vistas stora delar av dygnet och därför har det betydelse att ställa miljökrav på såväl byggnaden som allt som används i den.

V

i vet att människor i sin vardag utsätts för kemikalier som är hälsofarliga.

Barn och ungdomar kommer idag i kontakt med många fler kemikalier än tidigare genom mängden av leksaker, kläder och andra varor. Det framgår av Kemikalieinspektionens handlingsplan ”En giftfri vardag – fakta och utmaningar”.

Forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för farliga ämnen i högre grad i våra hem än vad man tidigare trott, via inomhusluft och damm. Små barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen. I

Därför är det viktigt att förskolan är giftfri • Det finns många ämnen vi vet väldigt litet om hur de påverkar människa och miljö. Barnen är vår framtid och därför behöver vi vara försiktiga.

• Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag fokuserar på barn och ungdomar eftersom de är särskilt känsliga för påverkan av giftiga ämnen.

• Svenska Naturskyddsföreningen driver projektet Operation Giftfri förskola eftersom barn är särskilt känsliga för kemikalier och spenderar mycket tid på förskolan.

• Barn utforskar sin omgivning genom att smaka och suga på saker, de har en oändlig nyfikenhet men ingen erfarenhet och kan inte skilja på farligt och ofarligt.

Barn har också tunn och ömtålig hud.

De andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen kan de ändå få i sig mer.

• Ta hjälp av Miljöstyrningsrådets kemikalieexperter Anna Christiansson, anna@ msr.se, eller Maria Azzopardi, maria@msr. se, i din upphandling.

56

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBART

Farliga egenskaper en kemikalie kan ha • • • • • • • •

Hormonstörande Reproduktionstoxisk - påverkar fertiliteten Mutagen - kan ge ärftliga skador Cancerframkallande ämnen Persistent – långlivade (bryts ner långsamt) Bioackumulerande – ansamlas i växt- och djurvävnader Toxiska - giftiga Allergiframkallande

Förstudie: Leka, äta, sova Kemikalieinspektionens handlingsplan ”En giftfri vardag” fokuserar mycket på barnen och en plats där de vistas stora delar av dygnet är i just förskolan.

Miljöstyrningsrådet arbetar under hösten, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, med en förstudie om Giftfri förskola som fokuserar på produkter inom områdena Leka, Äta och Sova. Förstudien innehåller analyser över miljöaspekter, vilka miljökrav som ställs idag och hur marknaden ser ut. Arbetet med förstudien kommer att pågå under året med slutleverans till Kemikalieinspektionen i december 2013. Hur ett eventuellt fortsatt projekt blir, där ett kravpaket för en giftfri förskola kan arbetas fram, får förstudien och framtiden utvisa.

Anna Christiansson, kemikalieexpert på Mijöstyrningsrådet.

Maria Azzopardi, expert på Miljöstyrningsrådet.

studien har hem, förskolor och arbetsplatser undersökts. Kemikalieinspektionen har vid kontroller sett att halten av farliga kemikalier i leksaker i tio procent av fallen är högre än vad som är tillåtet. Vill man därför se upp med vilka produkter som köps in till förskolan kan det rent konkret handla om leksaker, hobbymaterial, matserviser, madrasser och textilier, men även golv, ITprodukter och rengöringsmedel.

menar därför att det är viktigt att krav ställs på kemikalier inom produktområden där det finns risker, säger Anna Christiansson, kemikalieexpert på Miljöstyrningsrådet.

Hormonstörande ämnen har sidoeffekten att de förutom sina användningsområden stör kroppens hormonsystem och agerar som hormoner.

– Hormoner verkar vid mycket låga nivåer och vad som sker när flera olika kemikalier samverkar med varandra i en cocktaileffekt saknas det idag kunskap om, säger en annan av Miljöstyrningsrådets experter, Maria Azzopardi.

Många frågor

Det kan vara svårt för en upphandlare att veta vilka kemikalier man kan undvika och hur krav kan ställas i upphandlingen. Det talas om hormonstörande, cancerframkallande och allergiframkallande ämnen, men vad är vad? Och är inte farliga ämnen redan reglerade enligt lag, så att vi slipper tänka på det när vi väljer ut produkter?

– De flesta kemikalier som används idag i samhället är inte testade ännu och de kan ha farliga egenskaper som exempelvis hormonstörande. Miljöstyrningsrådet

Kemikaliekrav

Blandningseffekter av hormonstörande ämnen kan ge effekter som inlärningssvårigheter, astma, infertilitet, bröstcancer/prostatacancer, förändrad pubertet, Alzheimer, Parkinson, adhd och benskörhet. I förskolan är det särskilt viktigt att ställa krav på de produkter man tar in, inte minst i samband med om- och nybyggna-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

tioner. Miljöstyrningsrådet har sedan flera år tillbaka kemikaliekrav för ett trettiotal produkter som kan användas vid upphandling. De är fritt tillgängliga och uppdateras allt eftersom nya rön dyker upp. Kemikaliekraven används regelbundet av kommuner, landsting och myndigheter, men även av inköpare i den privata sektorn.

– Kemikaliekraven behövs eftersom det används farliga kemikalier inom de flesta branscher och industrier idag. Kraven efterfrågas och det finns ett stort behov av hjälp och stöd hos kommunerna, säger Anna Christiansson.

Hanna S Backman Miljöstyrningsrådet Källor: - Kemikalieinspektionen En giftfri vardag – fakta och utmaningar - Kemikalieinspektionen Kemikalier i barns vardag - Stockholms Universitet - Tidningen Miljöforskning från Formas

57

Par eFörvtner på altnin gsda

garna

Smartare städer för framtiden – ni har väl inte hamnat på efterkälken?

Ta reda på om du hänger med genom ett besök till Capgeminis monter B1-B2 på eFörvaltningsdagarna Vad är en smart stad som jobbar ekonomiskt hållbart över tiden? Vilka egenskaper särskiljer den smarta staden från andra? Hur samverkar den smarta staden med dessa samt myndigheter för att göra tillvaron bättre för alla? Graham Colclough, Vice President Cities and Regions på Capgemini, presenterar framgångsrika exempel på smarta städer!

Datum: 9-10 oktober Plats: Nacka Strandmässan, Stockholm Monter: Capgemini, B1-B2 Vi ser mycket fram emot en dialog med er kring era tankar och framtida planer för er användning av digitala medier. www.se.capgemini.com

Dokumenthantering 2012 – Skrivare, multifunktionsmaskiner (MFP), programvaror och tjänster Efter vad som närmast är att likna vid ett veritabelt hinderlöp i överprövning kom sex leverantörer slutligen i mål. Upphandlingen annonserades ursprungligen den 26 september förra året. Sedan dess har Kammarkollegiets arbete pågått, leverantörer rannsakats och sållats för att slutligen den 27 mars 2013 leverera ett tilldelningsbeslut som därefter överklagats in absurdum. Den nionde juli innevarande år avslutade Kammarkollegiet upphandlingen efter ett slutgiltigt domstolsutlåtande.

U

rsprungligen visade elva leverantörer intresse som sedan kokades ned till åtta, vilka inbjöds att lämna anbud på ramavtalet Dokumenthantering 2012. Av de återstående åtta erbjöds slutligen sex leverantörer ett ramavtal. De sex leverantörer som efter förmåga har att dela de cirka 600 miljoner kronor ramavtalet kommer att omsätta är i bokstavsordning: Canon Svenska AB Konica Minolta Business Solutions Sweden AB Kyocera Document Solutions Nordic AB Ricoh Sverige AB Toshiba TEC Sverige AB Xerox Sverige AB Avtalsperioden är 18 månader räknat från och med undertecknandet. Avtalet upphör därefter utan uppsägning, om det inte på initiativ av Statens inköpscentral förlängs.

Statens inköpscentral har möjlighet att förlänga avtalsperioden upp till totalt 30 månader från det datum då avtalet är tecknat. Avrop från ramavtalet sker genom förnyad konkurrensutsättning.

Ramavtalet Dokumenthantering 2012

Ramavtalet omfattar utrustning som skrivare, multifunktionsprodukter och skannrar. Vidare ingår programvaror för central printserverlösning, övervakning, statistik, pull print eller likvärdigt, skanning och säkerhet.

Flexibelt ramavtal

Tjänsterna avser hela livscykeln – alltifrån anskaffning till avveckling. Exempel på tjänster är service och underhåll, integration samt olika typer av rådgivning.

Ramavtalet och den tillhörande kravkatalogen medger flexibilitet så att avropande organisationer ska kunna precisera sina egna behov utifrån verksamhetens krav.

Om Statens inköpscentral

I förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet framgår att kollegiet ansvarar för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen och ska ingå ramavtal om varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter.

Kammarkollegiet ansvarar för hela upphandlingen av ramavtal för den offentliga förvaltningen inom området informationsteknik.

Uppdragets omfattning

Uppdraget är att upphandla och förvalta ramavtal för statliga myndigheter för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Inom området IT och telekommunikation, där även kommuner och landsting kan ansluta sig till ramavtalen, ska Inköpscentralen verka för att bästa möjliga villkor skapas för användning av informationsteknik inom hela den offentliga sektorn.

Syftet med att samordna myndigheters inköp är att åstadkomma besparingar för skattebetalarna. Genom att nyttja statliga ramavtal kan myndigheter spara resurser i form av tid och förmånligare villkor.

Kommuner och landsting har efter särskild

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

anmälan möjlighet att utnyttja de ramavtal som Statens inköpscentral tecknar för IT och telekommunikation. Hanteringen av fullmakt för kommun och landsting sker som tidigare via inbjudan inför respektive upphandling.

Organisationer som inte utgör myndigheter under regeringen, dvs istället tillhör någon av kategorierna staten närstående myndigheter, förvaltning skild från staten eller statliga bolag, omfattas inte per automatik av förordningens bestämmelser.

Om dessa organisationer önskar delta krävs ett skriftligt åtagande, en fullmakt, av organisationen vilket ska innefatta följande: Organisationen förbinder sig att avropa på ramavtalet i fråga när behov av varan/tjänsten uppstår. I regel gäller att organisationens hela behov tillgodoses genom avtalen, men det kan också vara möjligt att förbinda sig att köpa en viss del av behovet.

Att på begäran ta fram, så långt det är möjligt, underlag på hur stor organisationens förbrukning av varan/tjänsten beräknas bli under avtalsperioden. Underlaget ska delges Statens inköpscentral.

Att sprida information om ramavtalet och de villkor som gäller för deltagande i inköpssamordningen inom organisationen.

Därvid bör säkerställas att personer som har befogenhet att avropa har tillgång till aktuell information.

För att underlätta hanteringen vid avtalstecknande bör organisationen samtidigt överlåta till Statens inköpscentral att signera ramavtal med antagen leverantör/-er för organisationens räkning.

En förklaring med ovanstående innebörd överlämnas till upphandlingsansvarig vid Statens inköpscentral som därmed i annons, förfrågningsunderlag och ramavtal, till anbudsgivarnas ledning, kan precisera kundunderlaget.

59

Ramavtal: Dokumenthantering 2012 - Skrivare, MFP, programvaror och tjänster

Helhetsleverantören inom dokumenthantering och IT

V

i är mycket glada för förtroendet vi har fått genom Kammarkollegiets avtal för Dokumenthantering 2012.

Det känns verkligen skönt att avtalet efter överprövningarna slutligen kunde tecknas. Ricoh har varit med på alla fem omgångarna sedan 2001 i formerna av Carl Lamm, NRG Scandinavia och Ricoh Sverige AB, vilket gör att vi har en kompetens kring avtalet som till stor del bygger på erfarenhet och kontinuitet.

De fyra första avtalen byggde i stort sett på samma koncept som det första, men nu har Irene Andersson, upphandlingsansvarig på Kammarkollegiet, verkligen tagit ett nytt grepp på området. Inför upphandlingen genomförde Kammarkollegiet en omfattande förstudie där både leverantörer och avropande myndigheter fick möjlighet att föra fram sina åsikter.

Ett fantastiskt arbete som resulterade i ett avtal som ger stor frihet vid avropen. Avtalet ger möjligheter till lösningar som uppfyller avroparnas olika verksamhetsbehov, oavsett om det rör sig om enkla hårdvaruinköp eller komplexa helhetslösningar med flexibla betalningslösningar. Vi kan därför leverera hela vårt sortiment avseende hårdvara, mjukvara och tjänster inom dokumenthantering. Det finns inte längre några krångliga regler eller mallar som sätter onödiga begränsningar, likt det starkt kritiserade tidigare avtalet SKT09.

Vår övertygelse är att det här avtalet kommer att bli mycket bättre för både avropare och leverantörer. Vi hoppas också att överprövningarna kommer att minska på grund av att ramavtalet inte reglerar avropen så detaljerat som tidigare. Om du inte har läst avtalet ännu är vår rekommendation att du gör det nu. Titta speciellt noga på avtalets kravkatalog där du snabbt kan se alla möjligheter som avtalet erbjuder.

Service och support utöver det vanliga Förutsättningarna för ett effektivt användande är att du snabbt kan få hjälp och service om du behöver det. Därför har vi en extremt stark serviceorganisation med ca 270 egna IT/tekniker. Vill du ha besök för installation eller underhåll finns vår personal till din tjänst nära dig.

Ricohs målmedvetna satsning

Ricohs satsning på att vara en kompetent partner inom dokumenthantering gör att vi idag är marknadsledande och kan erbjuda komplexa helhetsåtaganden till våra kunder.

Lokal närvaro kan ge dig inspiration

Ricoh har representation med lokala kontor och utställningar över hela Sverige. På alla orter kan vi demonstrera och ge dig och din personal inspiration kring de senaste lösningarna som anpassas efter dina behov.

Utbildning och certifiering ger trygghet

Våra kundansvariga och tekniker har genom Ricoh Academy djup kunskap i våra lösningar. Genom vårt nära samarbete med andra ledande mjukvarutillverkare har vi dessutom skaffat den utbildning som gör att du som kund kan vara säker på att vår personal har rätt kompetens.

Dan Sundén, Avtalsansvarig, Ricoh Sverige AB.

Fakta Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regional representation:

Certifiering miljö/kvalitet Avtalsområde:

Avtalsperiod: Referenser: Andra ramavtal:

Kontaktperson Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

60

Ricoh Sverige AB Ca 1,6 miljarder SEK Ca 650 2009 (1917 under annat namn) Solna, Stockholm Borås, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Karlshamn, Karlskrona, Kiruna, Kristianstad, Kristinehamn, Linköping, Luleå, Malmö, Mora, Norrköping, Nyköping, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Västerås, Växjö, Örebro, Östersund.

ISO 14001, ISO 9001 (även ISO 27001 Informationssäkerhet) Dokumenthantering 2012 - Skrivare, MFP, programvaror och tjänster Programvaror och tjänster som ingår är t.ex. system för skanningsflöden, centrala printserverlösningar, Pull Print, drift av hårdvara och centrala system.

2013-07-09 - 2015-01-31 Förlängningsoption max t.o.m. 2017-07-31 Vänligen kontakta oss för referenser i er region.

Kammarkollegiets: Klient - Datorer, Surfplattor/Läsplattor, Bildskärmar och Tunna klienter Kammarkollegiets: AV-produkter, Kommentus: IT-Produkter MM10, Kommentus: Skrivare & Kopiatorer 2010.

Dan Sundén, 08-621 91 10, 070-789 80 45 , E-post: dan.sunden@ricoh.se 08-734 33 00 (HK) 08-734 33 11 (HK) dokumenthantering2012@ricoh.se www.ricoh.se (Webshop finns)

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

Ramavtal: Nätverksprodukter 2012, inom Datakommunikation, nätverk och telefoni

Lösningar för dokumenthantering och IT som ligger steget före

Avtalet “Dokumenthantering 2012” är klart - Skrivare, MFP, programvaror och tjänster

För femte gången tackar vi för förtroendet och är mycket glada över att vi får möjlighet att leverera till offentlig sektor ytterligare en period.

Vi har kompetenta kundansvariga och tekniker till ert förfogande över hela Sverige.

De hjälper till med installation, konfiguration, service, support, underhåll och utbildning. Tack vare detta och vår långa erfarenhet har vi unika möjligheter att möta era specifika behov inom ramen för avtalet “Dokumenthantering 2012”.

Ring oss på 020-32 11 11 och boka ett besök redan idag, eller maila oss på info@ricoh.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

Våra övriga ramavtal: Kammarkollegiet: Klient - Datorer, Surfplattor/Läsplattor, Bildskärmar och Tunna klienter Kammarkollegiet: AV-produkter Kommentus: IT-Produkter MM10 Kommentus: Skrivare & Kopiatorer 2010 ricoh.se/om-ricoh/sverige/ramavtalsinformation 61

Ramavtal: Dokumenthantering 2012 - Skrivare, MFP, programvaror och tjänster

Canon Svenska AB

C

anon har länge varit en banbrytande innovatör inom bildteknologi och dokumenthantering. Faktum är att drygt 8% av omsättningen går till forskning och utveckling. Det är en ovanligt hög siffra. Men så är Canon inte heller något vanligt företag. Bland Canons utvecklare hittar man några av världens mest briljanta hjärnor, som genom åren tagit fram lösningar och innovationer som förändrat och förbättrat människors sätt att både arbeta och leva. Med Canon tjänsteerbjudande inom Dokumenthantering 2012 kan vi nu ta hela ansvaret för det totala printoch dokumentbehovet för såväl stora som små organisationer - detta gör vi inom ramen för det vi kallar Dokumentismen eller läran om hur du arbetar effektivare med dokument och information. Dokumentismen hjälper dig hitta nya arbetssätt samtidigt som det tar hänsyn till hur vi människor tänker och beter oss, menar Stefan Hållberg, ansvarig på Canon för avtalet Dokumenthantering 2012. Med oss som leverantör på detta avtal få ni en partner som levererat tjänster inom dokumenthantering sedan 2004. Idag levererar Canon kompletta lösningar för intelligent dokumenthantering – från skanning, utskrifter och kopiering till arkivering, återsökning, digital publicering – allt detta levereras förpackat som tjänst där vi även kan tillhandahålla arbetskraften.

Ett sätt att hålla jämna steg med den snabbt växande mängden information är att ta del av de kompetenser vi kan erbjuda i form av outsourcade resurser. Studier visar att medarbetare lägger ner ungefär 8 timmar per vecka på att hitta rätt information, vi kan hjälpa er att identifiera förbättringsområden och genomföra de förändringar som krävs så att ni kan fokusera på det som är kärnan i ert arbete.

Med Canon får ni som organisation tillgång till all den styrka och kompetens som finns i ett globalt företag men, något som kanske är ännu viktigare i vardagen, är att vi har en rikstäckande organisation för både försäljning, service och support berättar Stefan Hållberg. Canon har ett starkt återförsäljarnät – dels genom fristående återförsäljare och naturligtvis genom franchisekedjan Canon Business Center.

Fakta Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regional representation: Certifiering miljö/kvalitet Avtalsområde: Gilitghetstid: Referenser: Andra ramavtal: Kontaktperson Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

62

Canon Svenska AB 1,7 miljarder 350 1957 Solna Canon har ett rikstäckande nät av Canon Business Center och fristående aktoriserade återförsäljare som hanterar allt från behovsanalys och lösningsförslag till utbildning service och underhåll.

ISO 14001 samt kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 Tjänster och lösningar inom Dokumenthantering 2012 2013-07-09 tom 2017-07-31 om förlängningklausul används med 30 månader.

Lämnas på begäran Uppsala Universitet m.fl Stefan Hållberg 0739-78 86 29 08-972001 stefan.hallberg@canon.se www.canon.se samt www.canonbusinesscenter.se

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

Ramavtal: Nätverksprodukter 2012, inom Datakommunikation, nätverk och telefoni

Stora förbättringar bygger ofta på små förändringar.

Men förändringar måste genomföras på ett smart sätt. Annars är det lätt att de rinner ut i sanden.

Vi på Canon har verktygen att hitta de rätta, mest lämpade lösningarna som underlättar er vardag.

Vi kan också hjälpa er att implementera och genomföra dessa och slutligen kan vi även driva den implementerade lösningen på plats hos er.

Vi finns över hela landet så vi är aldrig långt ifrån ett samtal om just ert behov av att få bättre koll på dokumenthanteringen!

ismen t n e m u Dok nya a t t i h g i d igt hjälper d i t m a s ätt arbetss syn n ä h r a t t som de skor i n n ä m i till hur v beter oss ch tänker o

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

63

www.canonbusinesscenter.se

Ramavtal: Dokumenthantering 2012 - Skrivare, MFP, programvaror och tjänster

KYOCERA- det globala företaget med fokus på lokal närvaro Vår målsättning är att alltid överträffa kundens förväntningar.

Om KYOCERA

KYOCERA Corporation grundades 1959 i Japan och utvecklade tidigt ett mycket hållbart material – finkeramik. Idag är KYOCERA en av världens ledande tillverkare av avancerade keramiska komponenter. KYOCERAs keramiska material används i alla våra skrivare och multifunktionsprodukter men används även i elektroniska komponenter, solceller, mobiltelefoner och elektronisk kontorsutrustning.

KYOCERA Corporation har för närvarande cirka 71.000 anställda i världen.

Ett av marknadens bredaste sortiment

KYOCERA Document Solutions Nordic AB är den division inom KYOCERA Corporation som utvecklar och producerar skrivare och MFP. Vi drivs av att göra våra kunders dagliga arbete lättare genom att erbjuda mycket högkvalitativa, miljöanpassade, användarvänliga och prisvärda produkter.

För att tillgodose våra kunders behov tillhandahåller vi all slags dokumenthantering: utskrift, kopiering, skanning eller fax, inom alla segment: färg och svartvita nätverksskrivare samt multifunktionella produkter (MFP). Vi har rikstäckande försäljning och service genom våra partners. Vi finns alltid nära våra kunder.

Unika KYOCERA

Alla våra produkter grundar sig på vårt unika Ecosys-koncept vilket innebär minskad miljöpåverkan och lägre driftkostnad. Enda förbrukningsmaterial i våra maskiner är toner och papper. Detta minimerar behov av underhåll och service, vilket håller ner kostnaden. KYOCERAs produkter anses som mycket tillförlitliga. Vi har nått enastående resultat hos olika testpaneler och det tack vare den speciella teknik som vi använder.

KYOCERA har en starkt förankrad företagsfilosofi som genomsyrar hela företaget.

Den handlar om att driva framgångsrika affärer samtidigt som vi tar ansvar för vår omgivning. Resultatet av detta medför en bra balans mellan natur och samhälle.

Miljö

KYOCERAs grundtanke är att utveckla marknadens mest avancerade dokumenthanteringsutrustning med minimal miljöpåverkan. Vår Longlife-teknik minskar antalet förbrukningsartiklar vilket ger minskad mängd avfall. Det betyder att den som använder våra produkter värnar om miljön samtidigt som man får en överlägsen utrustning. Vi arbetar för att kontinuerligt Svanen-certifiera vårt sortiment. KYOCERA är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004. De flesta av våra produkter är också certifierade enligt miljökriterierna i ’Blaue Engel’ i Tyskland och är deklarerade enligt IT-Företagens ECO Declaration. Vi är övertygade om att kostnadseffektiva och miljömedvetna arbetsplatser kommer att uppskatta vår unika ECOSYS-teknik som förlänger livslängden, minskar miljöpåverkan och minskar utskriftskostnaderna samt garanterar tillförlitlighet.

Spännande framtid för KYOCERA

Vi är mycket glada att återigen fått förtroendet som leverantör till SKT12 (Kammarkollegiets upphandling). Vår ledstjärna är att tillgodose våra kunders behov. Med vårt synsätt innebär det personliga relationer och att vara den trygga och stabila partnern.

För mer information om KYOCERAs verksamhet besök vår hemsida www.kyoceradocumentsolutions.se

Fakta Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regional representation: Certifiering miljö/kvalitet Avtalsområde: Gilitghetstid: Referenser: Kontaktperson Telefon: E-post: Hemsida:

64

KYOCERA Document Solutions Nordic AB Ca 233 miljoner 35 personer KYOCERA Document Solutions Nordic AB 2001 Kista Egna kontor i Stockholm och Malmö. Vi finns rikstäckande på över 70 orter genom våra återförsäljare.

Miljöcertifiering ISO 14001:2004. Alla KYOCERAs fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001.

Dokumenthantering 2012-skrivare, MFP, programvaror och tjänster Avtalet löper mellan 2013-07-09 och 2015-01-31, med möjlighet till 18 månaders förlängning.

Arbetsförmedlingen. Fler lämnas på begäran.

Kerstin Nilsson 08-546 550 38 kerstin.nilsson@dnr.kyocera.com www.kyoceradocumentsolutions.se

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

MILJÖ, KVALITET OCH KUNDENS BEHOV I FOKUS

KYOCERAs filosofi är att utveckla marknadens mest avancerade dokumenthanteringsutrustning med minimal miljöpåverkan. Ett bra exempel är KYOCERAs Long-life teknik som minskar antalet förbrukningsartiklar vilket ger minskad mängd avfall. Det betyder att den som använder KYOCERAs produkter värnar miljön samtidigt som man får en överlägsen utrustning.

För mer information besök www.kyoceradocumentsolutions.se KYOCERA Document Solutions Nordic AB - Telefon: 08-546 550 00

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2013

65

AKTUELLT

Mobilt kan öka den offentliga sektorns produktivitet De senaste årtiondena har globaliseringen, avancerade tillverkningsprocesser och en djupare förståelse för individ- och organisationspsykologi, lett till ökade produktionsvinster i den privata sektorn.

Men den enskilt mest betydelsefulla faktorn till denna tillväxt i produktiviteten har varit den privata sektorns förmåga, att utnyttja den omstörtande teknologiska kraften och att använda den till att uppfinna bättre och mer effektiva processer. Å andra sidan har den offentliga sektorn inte kunnat hålla takten, trots att man i vissa fall slutligen börjat använda sig av liknande teknik. Vid samma tid som produktiviteten i det privata näringslivet ökade, föll produktiviteten i den offentliga sektorn i USA, skriver affärsnätverket Deloitte. En klyfta i produktiviteten har uppstått mellan den offentliga och den privata sektorn.

Skillnaderna ökar med regeringens oförmåga att dynamiskt ta till sig och dra fördel av den nya tekniken.

Medborgare som medskapare

Den mobila tekniken är en mycket kraftfull förstärkare av produktiviteten. Tack vare den får den offentliga sektorn chansen att starta om. Den mobila tekniken kan inte bara förbättra intern kommunikation och tillgång till information inom offentliga verksamheter, utan också ge regeringen möjligheter att helt göra om designen på hur man levererar service, genom att få en hävstångsverkan med hjälp av medborgare som medskapare. Mobila lösningar är en unik möjlighet för den offentliga sektorn att få igång effektiviteten och produktiviteten. På samma gång kan man skapa stora förbättringar i servicen till medborgarna.

Deloittes rapport ger exemplet med de amerikanska delstasregeringarna. Om de federala regeringarnas användning av mobil 66

dandet av skrivbordsdatorer år 2015. Mobil teknologi erbjuder möjligheter att interagera med regeringen på ett enklare sätt, till lägre kostnad, kortare tid och ansträngning för medborgarna. Otaliga mobila appar – från dem som ger grundläggande information om allmän service till sofistikerade sensor- och GPS-aktiverade i realtid tänkande appar – har öppnat nya kanaler till utbyte mellan medborgare och regering.

teknologi skullefördubblas till 70 procents användande, skulle det samlade värdet överstiga 50 miljarder dollar, årligen.

Den mobila delstatliga tjänstemannen

Rapporten undersöker tre huvudområden där mobila lösningar möjliggör produktivitet för regeringen och dess medarbetare.

Det första området rör den mobila delstatliga arbetaren och tjänstemannen. Mobil teknologi hjälper dem inte bara vid fronten att göra mer med mindre, trots krympande arbetsstyrkor och snåla budgetar. De mobila lösningarna hjälper dem även att göra sina jobb bättre. Nu när de inte längre är begränsade av tid och plats kan arbetare och tjänstemän på fältet, som till exempel människovårdande socialarbetare som ägnar sig åt sociologiska och psykologiska undersökningar och terapi, räddningspersonal och brottsbekämpande myndigheter vara mobila på riktigt och vara produktiva på vägen.

Invånarna deltar

Det tredje området handlar om medskapande och medproducerande invånare, som blir lösningen. Den mobila teknologin möjliggör styrningen att ändras från envägsleverans till en mer samarbetande meddesignande och medskapande modell.

När invånare tar en mer aktiv roll hellre än att vara passiva mottagare, kan leveranserna av den offentliga servicen omvandlas.

Större betoning på att skapa lösningar med merborgarna istället för dem förbättrar inte bara servicen, utan också sättet som regeringen närmar sig ett problem.

Medborgarservice

Det andra området handlar om medborgarservice. I världen räknar man med att mobilt internet kommer att gå om använ-

Källa: Deloitte

Att göra mobilt till standard Effektiviteten av det mobila i offentliga sektorn kommer till stor del att bero på hur det mobila genomförs. Sju steg kan hjälpa den offentliga sektorn att få produktiva fördelar genom mobilt: 1. Ompröva affärsprocesser 2. Definiera problemet man försöker lösa 3. Anta ett mobilt första tillvägagångssätt 4. Fokusera på användarnas upplevelse 5. Använd design full av upprepningar: prototyp, test och prototyp igen 6. Gör det mobila till en källa till säkerhet, inte ett hot 7. Definiera en struktur för styrningen Myndigheter är inte de enda organisationer som kämpar med ett anpassa sig till den mobila teknologin. Många privata företag kämpar också med detta. Men om mobilt är en utmaning finns här också en möjlighet, nämligen chansen för den offentliga sektorn att börja fylla igen hålet i produktiviteten, ompröva sina affärsmetoder, öka effektiviteten och omförhandla sitt förhållande med den allmänhet som den offentliga sektorn tjänar.

Offentliga Affärer 4 2013 | www.offentligaaffarer.se

rna

er påingsdaga n t r a P rvaltn eFö

PROBLEM SKA INTE GÖRAS STÖRRE ÄN NÖDVÄNDIGT. DETSAMMA GÄLLER LÖSNINGAR. Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä , teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

TAPPERGEIST.SE

på höstturné!

Prova spännande teknik och prata pedagogik!

Träffa oss i höst:

AV Syd har levererat pedagogiska hjälpmedel till skolor i över två decennier. Vår långa erfarenhet har gjort oss till experter på tekniska hjälpmedel för pedagogisk verksamhet.

Under vår turné visar vi spännande tekniska verktyg för undervisning och står till förfogande för dina frågor. Dessutom vill vi gärna höra om dina upplevelser och erfarenheter av teknik i undervisning!

Om du har ytterligare frågor kan du kontakta Anders Norén per telefon (0766 - 45 34 25) eller via e-post (anders.noren@avsyd.se). Mer information om respektive plats hittar du på www.avsyd.se/turne. Vi ses!

Vi är på mässan Förskolan i fokus!

AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) Fax: 040-19 00 71 | post@avsyd.se | www.avsyd.se

Trelleborg Hässleholm Jönköping Stockholm Uppsala Gävle Göteborg Uddevalla Halmstad Helsingborg Luleå Malmö Linköping Växjö

10 september 11 september 18 september 23 september 24 september 25 september 30 september 1 oktober 2 oktober 3 oktober 9 oktober 15–16 oktober 23 oktober 29 oktober

Tider och platser finns på www.avsyd.se!