Offentliga Affärer nr 5 2014

Nr 1 2014Nr | Pris 5 2014 99 kr| Pris | 22:a99årgången kr | 22:a årgången | Upphandling | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Ledarskap | Miljö | Hållbarhet

– För att kunskap är källan till goda affärer –

R HÖVE INGS E B DU DL ALLT UPPHAN 5 R INFÖ RNA 201 A G DA

Årets Offentliga Chef utsedd

”Ett kvitto på att vi lyckats”

Ardalan Shekarabi

Att upphandla är en

KONST

PROFILEN: ANNIKA STRANDHÄLL

Ökad jämlikhet värd 358 miljarder

Upphandlingsdagarna

Presenterar stolt

HÖJDPUNKTER & MÅSTEN UR PROGRAMMET

Ny regering - nya visioner och mål för framtidens upphandling Hur påverkas du av regeringsskiftet? Ska upphandlingsstödet samlas på en egen myndighet? Blir det någon nationell upphandlingsstrategi och hur kommer den i sådana fall att påverka ditt arbete? Ta del av alla nyheter på en och samma plats direkt från Civilminister Ardalan Shekarabi.

Procurement Strategies 2.0 “The IKEA way” Lyssna till ett av världens främsta företag med en av de kunnigaste inköpsorganisationerna som tillsammans med en av de främsta experterna på strategisk sourcing ger dig verktyg och praktiska tips för inköpsarbetet. Ta del av de främsta strategierna och erfarenheterna under Upphandlingsdagarna 2015! Carl-Uno Kölemo, Purchase Area Manager, IKEA IMS och Gaby van Otterdijk, Leadership Partner Sourcing & Vendor Management, Gartner.

Upphandling från dåtid till framtid En historisk tillbakablick som ger oss insikt i lagen om offentlig upphandling. Hur gick det till innan vi fick en lag, varför införde man ett regelverk och vad kan vi vänta oss för utveckling i framtiden? Eskil Nord, Särskild utredare i genomförandeutredningen.

TBLICK

INTERNATIONELL U

Behind the scenes – The passage of the new EU procurement directives An interesting story told by one of the key players in the legislative process and negotiations in the adoption of the new generation of EU Directives. What will their impact be on the future EU public procurement?

Claudio Romanini, Legal Affairs Officer, European Commission.

DEBATT

Hållbarhet till varje pris?

I denna debatt tar vi utgångspunkt i frågor som många upphandlare kan ställas inför vid krav på miljö och sociala hänsyn. Kan man ställa dessa krav och samtidigt efterleva LOU fullt ut? Finns det situationer där de sociala kraven kan strida mot annan lagstiftning som exempelvis LAS? Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist, Ylva Mannervik, Avdelningschef, Avdelningen för stöd, Konkurrensverket, Peter Ljungbro, Projektledare Offentlig Sektor, ISS Facility Services AB, Oskar Taxén, Jurist, Fackförbundet Kommunal och Ari Kouvonen, Näringspolitisk expert, Almega.

10 årsjubile rar

Om du blir granskad av media Offentlig verksamhet är ofta i den mediala hetluften, som offentlig upphandlare tillhör man en prioriterad grupp för granskning.

Hur genomskådar man vad journalisterna är ute efter och förbereder sig på bästa sätt inför olika typer av intervjuer? Vad gör man när reportern ringer? Vad göra när drevet går?

Paul Ronge, Sveriges främsta medietränare och medierådgivare.

DEBATT Bör vi ha särskilda regler för välfärdstjänster?

Vi flyttar debatten om vinster i välfärden till vår arena och kopplar den till den offentliga upphandlingen.

Lyssna till debattörernas argument kring för och nackdelar med vinster i välfärden och hur det skulle påverka upphandlingen om man begränsar eller helt utesluter vinstdrivande företag vid upphandling av välfärdstjänster i framtiden. Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist, Catharina Piper, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega, Henrik Norinder, Universitetsadjunkt, Lunds Universitet med flera.

LÄS PROGRAMMET

OCH ANMÄL DIG IDAG! ett dagsfärskt program ligger med i tidningen.

Gå in på www.upphandlingsdagarna.se för att göra din anmälan redan idag!

UPP

HU HAN VUDPA DLIN R GSD TNER P Å AGA RNA

Problem ska inte göras större än nödvändigt. detsamma gäller lösningar.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

Offentliga Affärer nummer 5 2014

PROFILEN Annika Strandhäll 12 | debatt

8

Ett ojämlikt samhälle kostar pengar. Det skiljer i genomsnitt 3,5 miljoner kronor mellan livsinkomsterna för kvinnor och män. Att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande så att det hamnar i paritet med männens skulle öka Sveriges BNP med 358 miljarder kronor, säger Annika Strandhäll, Socialförsäkringsminister.

Regeringsskiftet i september har inneburit en rad nyheter värda att uppmärksamma; policyansvaret för offentlig upphandling har flyttat tillbaka till finansdepartementet efter åren på socialdepartement och det ser nästan ut som offentlig upphandling tilldelats en egen ministerportfölj med tanke på Ardalan Shekarabis bakgrund inom området.

21 | nyheter Malmö kommun kan få förhöjd upphandlingsskadeavgift på grund av upprepat beteende i att bryta mot upphandlingsreglerna.

40 | juridik När visselblåsaren Karin Törnqvist avslöjade korruption hos Göteborgs Energi fick hon inga nya uppdrag av bolaget. Nu föreslås en ny lag träda i kraft den 1 juli 2015 som ger ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats (så kallad visselblåsning).

35

64

46 | e-förvaltning Det känns väldigt bra eftersom detta är ett projekt som vi jobbat med i tre år. Priset är en rejäl uppskattning! Det säger Karin Bredenberg, funktionsansvarig för FGS på Riksarkivet.

60 | ledarskap Tycker du att det är många möten som tar mer energi än de ger? Tycker du att många möten saknar ett tydligt syfte och mål? Vet du vid varje tillfälle varför just du blivit bjuden till mötet?

Att upphandla är en konst

Återkommande

– Det är en konst att upphandla! Vi ska lyfta fram de duktiga konstnärerna. Till kommunerna vill jag säga: era upphandlare är en central och strategisk del i verksamheten, de måste ges högre status, säger Ardalan Shekarabi, civilminister med ansvar för bland annat offentlig upphandling. Läs mer på sidan 18.

22 | UPPHANDLING - juridik 52 | eFÖRVALTNING – juridik 69 | BOKTIPS – nyheter 70 | LANDET RUNT – nyheter

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

5

Hela vägen till hela Sverige!

Att nå ut med samhällsinformation till Sveriges medborgare kan vara avgörande. Men svårt och ofta kostsamt, fram till nu.

Nu lanserar vi ODR Samhällsinformation Samlad, en tjänst som är skräddarsydd för uppgiften. Du når alla hushåll, även de med skylten ”Reklam nej tack”, eftersom budskapen inte är kommersiella.

Ditt budskap distribueras tillsammans med annan samhällsinformation, och omslaget signalerar att det här viktig information för alla.

Du når ut snabbt, enkelt och miljöanpassat.

Lite som kommunikationens kollektivtrafik!

Intresserad? Ring din kontaktperson på PostNord eller vår kundservice på 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

UPP

HAN

D

R PÅ TNE PAR AGARNA SD LING

LEDARE

Rubrik Offentliga Affärer utges av

Ingress text...

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Externa skribenter Antoni Lacinai David Frydlinger Elisabeth André Erika Bellander Helena Rosén Andersson Henric Stråth Katarina Jordell Rimmerfeldt Micke Darmell Mikael Engström Peder Blomberg Peter Olivecrona Layout Sarah Nilsson Omslagsfoto Socialdemokraterna Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

7

PROFILEN | Annika Strandhäll

Ökad jämlikhet värd 385 miljarder Ett ojämlikt samhälle kostar pengar. Det skiljer i genomsnitt 3,5 miljoner kronor mellan livsinkomsterna för kvinnor och män. Det påverkar bland annat pensionerna.

Att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande så att det hamnar i paritet med männens skulle öka Sveriges BNP med 358 miljarder kronor. Det finns alltså många skäl för ökad jämställdhet, inte minst ekonomiska, säger Annika Strandhäll, Socialförsäkringsminister.

A

nnika Strandhäll är en livlig och engagerad kvinna som har nära till skratt. Från hörnrummet på Socialdepartementet ser hon ut över Stockholms vatten och Söders höjder. När Annika inte jobbar som departementschef och socialförsäkringsminister gillar hon att vara i familjens sommarställe på Värmdö, njuta av en promenad, läsa böcker och laga mat.

– Jag är ingen sportig typ, erkänner hon men utstrålar ändå energi och integritet. Dialekten avslöjar att hon kommer från rikets andra stad, eller ”framsidan” som göteborgarna själva säger.

Hon har en läsplatta när till hands, och där finns de frågor som vi har skickat i förväg inför intervjun. Men en helt digital tillvaro är inte möjlig för en minister.

– Jag hade vant mig vid en nästan papperslös tillvaro, men i regeringskansliet svämmar det över av papper, skrattar hon.

Planering och fantasi för att få ihop livspusslet Innan utnämningen till statsråd i Stefan Löfvens regering var hon förbundsordförande i Vision (tidigare SKTF) från 2011. Hon arbetade fackligt från 1999 och satt i Visions förbundsstyrelse från 2008. Annika Strandhäll har också ägnat sig åt studier vid Göteborgs universitet, i bland annat arbets- och organisationspsykologi. Åren 2007-2008 var hon projektledare i Göteborgs stad.

Regeringsuppdraget innebär att hon kastades in i en ännu mer hektisk tillvaro där det krävs planering och fantasi för

8

att få ihop livspusslet. Ibland måste hon och sambon ta hjälp av det privata företaget Hemfrid.

– Veckorna är väldigt uppstyrda, det var de resan tidigare, men nu ännu mer, förklarar statsrådet.

Strax före intervjun har ministerns assistent ringt och bokat om statsrådsbilen nästa dag till klockan 07.10 i stället för som planerat 07.30. Ett extrainsatt möte kräver omläggning av schemat. När Offentliga Affärer träffar henne har det precis varit regeringssammanträde. Varje torsdag förmiddag möts alla regeringsmedlemmar och varje statsråd föredrar sitt departements ärenden för veckan.

Annika Strandhäll har ägnat mycket av den första tiden som minister åt att lära känna organisationer och intressegrupper inom hennes områden; pensioner, sjukförsäkringar och föräldraförsäkring.

”

Idag har vi en ojämlik fördelning mellan kvinnor och män som får stora konsekvenser för kvinnorna och deras framtid.

Vilka är dina huvudsakliga mål i politiken?

– Att bidra till mer jämlikhet och jämställdhet i samhället, men även till hållbara och stabila socialförsäkringar som fungerar när folk behöver dem som bäst. Människor ska våga!

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

Den förra regeringen skrev att ”en god ekonomi är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ambitiös välfärdspolitik.

Utan resurser hos enskilda och staten blir det inte mycket stöd till dem som saknar just detta.

De flesta inser också att det är arbete och företagsamhet som skapar dessa resurser, som genererar den tillväxt och de överskott som kan användas för sådant vi gemensamt prioriterar.” Håller du med?

– Självklart, detta är ett stort fokus för S-regeringen. Hållbara och goda socialförsäkringar är ett övergripande mål. År 2020 ska Sverige ha EUs lägsta arbetslöshet. Vi vill även öka antalet arbetade timmar i ekonomin, det är viktigt inte minst för kvinnor. Detta är den första riktiga feministiska regeringen. Vi tar kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande på allvar och analyserar vad löneskillnader och annan ojämlikhet innebär, dels för kvinnorna och dels för ekonomin.

Många skäl för ökad jämställdhet – En rapport som riksdagens utredningstjänst tagit fram visar att en ökning av kvinnors arbetskraftsdeltagande till samma nivå som männens skulle öka BNP med 358 miljarder kronor. Det finns alltså många skäl för ökad jämställdhet, inte minst ekonomiska. Fler i arbete skapar ett större reformutrymme. Och varje timme är viktig!

– Idag har vi en ojämlik fördelning mellan kvinnor och män som får stora konsekvenser för kvinnorna och deras framtid. Det skiljer i genomsnitt 3,5 miljoner kronor mellan livsinkomsterna för kvinnor och män. Det påverkar bland annat pensionerna. Detta är en utmaning för oss i samhället! Ökad sjukskrivning bland kvinnor – Kvinnor är mer sjukskrivna, delvis på grund av ökat ansvar för hem och familj. De tar dessutom 75 procent av all föräldraledighet och 67 procent av all VAB (vård av barn).

Kvinnorna utför hemarbete 47 minuter mer om dagen än män, vilket gör sex år under en livstid.

– Alltså kan ytterligare en riktad månads föräldraledighet riktad enbart mot papporna göra stor skillnad. Den första pappamånaden infördes av den borgerliga regeringen Artikeln fortsätter på sida 10... www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

9

PROFILEN | Annika Strandhäll

...fortsättning från sida 9.

1995 och den andra av en S-regeringen 2002. Nu tar vi ett betydande steg för att jämna ut tiden som män och kvinnor tar ansvar. Innan vi började med detta tog männen ut åtta procent av föräldraledigheten, nu ligger den siffran på 25 procent. I Danmark, där man inte har pappamånader, är man kvar på åtta procent. Vår politik ger resultat!

Skulle du på sikt önska en ännu jämnare nivå, 50/50?

– Ja, och vi tar steg åt det hållet. Ingen annan försäkring har överlåtelsemöjlighet av dagar, det är bara föräldraförsäkringen. Säg att man skulle införa en sådan försäkring i dag, då skulle man knappast överväga den modellen, eller hur?

– Så jämställdheten slår igenom i alla mina områden; pensioner, sjukskrivningar och arbetsliv.

Gäller alltså arbetslinjen med den nya regeringen?

– Vi vill ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Vi ser nu ökade ohälsotal, bland annat fler psykiska diagnoser för kvinnor. Det krävs tuffa åtgärder för att se till att människor kommer tillbaka i arbete. 75 000 har utförsäkrats på senare år, många är kvinnor och tyvärr är det få som går vidare till anställning. Människor får inte rehabilitering och det förebyggande arbetet är inte tillräckligt. Även den här problematiken tas upp av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det handlar om tidiga insatser och att rehabilitering verkligen sätts in.

Utformningen av socialförsäkringssystemen betyder ju mycket för företag, företagare och anställda. Hur tillgodoses företagens, i synnerhet de små och medelstora, intressen bäst i utformningen av socialförsäkringssystemen?

– Det finns utmaningar här. Egentligen är det absurt att olika regler gäller för företagare och för anställda. Vi kommer att gå vidare med den här frågan och en socialförsäkringsreform kommer sannolikt att lägga konkreta förslag på området. Men regeringen har redan agerat. Redan i januari 2015 träder nya regler i kraft om ökad kompensation för höga sjuklönekostnader i företagen. Det blir lättare för små företag att söka och få kompensation. Viss möjlighet finns redan i dag, men få söker och det är svårt att få. Detta kan vara en orsak till att kvinnor är underrepresenterade i företagande. De tittar generellt mer till trygghetssystemen än vad män gör.

Fakta om Annika Strandhäll Alla namn: Annika Strandhäll Ålder: 39 Bakgrund: Förbundsordförande Vision Familj: Sambo, två döttrar och en bonusson Fritid: Familjen, promenader, läsa böcker och laga mat Läser: Gärna historiska biografier Favoritmat: Klassisk husmanskost och sushi

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

– En fridfull jul!

Bo Höglander

10

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

Grunden till 200 nya bostäder. Överlämnad på en halvtimme.

Kan man buda samhällsnytta? Skicka hållbarhet? Eller posta kostnadseffektivitet? Ja, vi tycker det.

Varje leverans vi gör handlar om något mer än själva innehållet. Vi vet att alla de tusentals paket, budförsändelser och brev vi handskas med dag efter dag, år efter år, är en del av någonting större.

Och att det vi gör är viktigt för din verksamhet.

Vad finns i din Bringleverans?

A PÅ ARN ARE GSDAG L L Ä N T UTS HANDLI UPP

Besök oss i monter B8 på Upphandlingsdagarna på Nacka Strandsmässan 28–29 januari eller på bring.se. Välkommen. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

11

DEBATT

Regeringsskifte med nya direktiv

Ny terräng men gamla kartor inom offentlig upphandling Regeringsskiftet i september har inneburit en rad nyheter värda att uppmärksamma; policyansvaret för offentlig upphandling har flyttat tillbaka till finansdepartementet efter åren på socialdepartement och det ser nästan ut som offentlig upphandling tilldelats en egen ministerportfölj med tanke på Ardalan Shekarabis bakgrund inom området.

S

kiftet ser också ut att innebära att Upphandlingsstödet kommer att lämna Konkurrensverket och att en särskild upphandlingsmyndighet kommer att bildas. Avsikten är också att utarbeta en nationell strategi och handlingsplan för offentlig upphandling.

Det finns ett antal förbättringar i direktiven det ska erkännas, men det övergripande intrycket är ändå besvikelse över att så litet åstadkommits efter sådan lång och grundlig reformprocess. Den utökade möjligheten att förhandla inom den klassiska sektorn är ett positivt steg i rätt riktning, men lika relevant är frågan är varför inte förhandlingsrätten blev likställd med den som gäller inom försörjningssektorerna. Det är också bra med utökade möjligheter att stänga ute dåliga och oseriösa anbudsgivare, men det går fortfarande inte att premiera duktiga och långsiktiga leverantörer.

Det är fortfarande ett större brott mot regelverket att gynna bra företag än att acceptera dåliga anbudsgivare. Det finns andra exempel på utökad flexibilitet, men det har definitivt inte blivit enklare för upphandlande enheter, vilket var ett av huvudmålen med de nya direktiven.

EUs lagstiftningsteknik inom offentlig upphandling bygger på samma förhållningssätt och följer samma mallar som tidigare. Det hade varit ett gyllene tillfälle att förnya den offentliga upphandlingen genom att skapa en ny regleringsmodell som erbjuder förenkling, mer flexibilitet och samtidigt en större frihet för medlemsstaterna att själva utforma sina nationella upphandlingssystem med hänsyn till nationella prioriteringar och policybehov.

Tillfället gick förlorat och nu blev det precis tvärtom; ett likformigt och detaljstyrande regelverk som ska gälla på

12

samma sätt inom hela unionen. Nästa revisionstillfälle någon gång in på 2020-talet kommer förhoppningsvis att tvinga fram ett nytänkande, men säker kan man aldrig vara. Förändringsförmågan på EU- nivån har hittills inte imponerat.

Vad kan göras inom svensk upphandling?

Följande åtgärder ligger högt på ”önskelistan”: 1. Utnyttja de frihetsgrader EU-direktiven erbjuder. Ta bort kapitel 15 från LOU eller förenkla kraftigt och utred alternativa lösningar (se nedan). Det finns ingen rimlig anledning att bibehålla ett relativt strikt regelverk för dessa mindre kontrakt, åtminstone vad gäller varor och tjänster, och särskilt när man ändå har en direktupphandlingsgräns på 500 tkr. Ramavtalen hanterar ändå en betydande del av dessa kontrakt och det skulle förmodligen gynna de små och medelstora företagen med ett mindre krångligt förfarande.

Det skulle också lösa en del av överprövningsproblematiken.

Det är möjligt att det uppstår en annan situation vid en tänkbar framtida höjning av tröskelvärdena för EU-direktiven. Medlemsstaterna har uppdragit åt Kommissionen att initiera en sådan diskussion under GPA avtalet. De har ju inte ändrats på 20 år.

2. Att den pågående översynen av överprövningssystemet inte bara leder till vissa institutionella förändringar utan också till åtgärder som för ner antalet överprövningar till mer sansade nivåer. Det kan inte vara rimligt att Sverige med en offentlig förvaltning känd för sin effektivitet och objektivitet ska behöva ligga i EU-topp i antalet överprövningar och dessutom ha en sådan sträng tillämpning av sanktionsbestämmelserna. Överprövningssystemet är Artikeln fortsätter på sida 14...

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | i praktiken NA GAR PÅ DA R NGS TNE PAR HANDLI UPP

Du gör upphandlingar.

Vi garanterar.

Lägre totalkostnader. De vanligaste säkerheterna i upphandlingar utgörs av fullgörandegarantier, byggsäkerheter och förskottsgarantier.

Du ser dem ofta i form av traditionella bankgarantier, men det finns en både smidigare och klokare väg att gå. Den kallas garantiförsäkring.

Fler anbudsgivare och bättre konkurrens.

En bankgaranti belastar alltid entreprenörens limit i banken, medan en garantiförsäkring normalt inte kräver någon motsäkerhet. Det betyder att fler kan och vill lämna anbud, vilket i sin tur ökar konkurrensen och gör att du som beställare får en mer kostnadseffektiv slutprodukt.

Att du inte behöver hålla reda på ett fysiskt papper som ska återsändas när garantin löper ut är bonus.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

Nordic Guarantee är försäkringsbolaget som är specialister på garantier. Vårt erbjudande för upphandlare, beställare och byggherrar innefattar bland annat: • Paketlösningar där du som beställare initierar garantierna – transparens med lägre totalkostnader som följd.

• Bevakning att säkerheter tas in – i rätt tid och med rätt innehåll.

• Kostnadsfri on-line tjänst – kontroll på alla garantier, per projekt.

• Utbildning av er personal – allt om garantier vid upphandling.

Välkommen till en bättre upphandling!

www.nordg.se

13

DEBATT

...fortsättning från sida 12.

förenat med höga direkta kostnader i form av advokat- och processkostnader, stora förseningar i implementering av projekt och kontrakt som skadar både köpare, tilltänkta leverantörer och användarna. Men allvarligast är ändå signaleffekten som påverkar effektiviteten negativt inom upphandlingssystemet i sin helhet.

Mot detta ska ställas kraven på rättssäkerhet, som har sin utgångspunkt i EU-direktiven och de bakomliggande fördragsprinciperna, såsom likabehandling och transparens. Hänvisningar till fördragsprinciperna har nästan fått en religiös innebörd inom offentlig upphandling. Det är bekvämt då åtgärder och effekter inte behöver prissättas.

En ny modell för att hantera tvister i upphandlingsfasen borde etableras men det kräver förändringar av rättsmedelsdirektiven. Den modellen skulle istället kunna bygga på kvalitetssäkring av operatörer och processer, extern expertgranskning, och ett medlingsförfarande likt det som en gång fanns inom direktivet avseende försörjningssektorerna före 2004.

3. Det finns ett behov av en bredare samverkan, samsyn och dialog mellan parterna inom offentlig upphandling. Överväg att upprätta ett ”huvudavtal” mellan de viktigaste intressenterna inom offentlig upphandling- köparna representerade av staten, kommuner och landsting och dess organisationer och näringslivet och dess organisationer.

Huvudavtalet skulle kunna fungera som styr- och samverkansinstrument för den offentliga upphandlingen inom ett antal viktiga områden, såsom: - upphandling som inte regleras av EU-direktiven procedurmässigt - konkurrensbefrämjande åtgärder - etik och integritetsfrågor - hantering av miljö och sociala frågor, samt små och medelstora företag - samverkans- och kontraktsformer 14

- kvalitetssäkring och utbildning - med mera 4. Inrätta ett Upphandlingspolitiskt råd under ledning av ansvarig minister med deltagande av de viktigaste intressenterna inom offentlig upphandling. Dess huvuduppgift skulle vara att utveckla och samordna nationell upphandlingspolicy (inklusive koncessioner), strategier och handlingsplaner, institutionell utveckling och resursfrågor, samt fungera som ett centralt forum för överläggningar och förslag till utveckling av den offentliga upphandlingen i Sverige.

5. Att Upphandlingsstödet i sin framtida organisation får bästa möjliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet, och att behoven inom koncessionsområdet samtidigt tillgodoses med tanke på den nya koncessionslagen. Det behöver inte vara av världsklass vad det nu innebär, det räcker gott och väl med sedvanlig hög svensk förvaltningskvalitet.

6. Att forskning- juridisk och ekonomisk- och utbildning inom offentlig upphandling ges mer resurser och större prioritet.

Peder Blomberg

Peder Blomberg Senior rådgivare inom offentlig upphandling F.d. senior adviser vid OECD, Paris inom ramen för det s.k. SIGMA programmet. Har även varit anställd som direktör och ansvarig för upphandlingsverksamheten vid Europeiska Utvecklingsbanken (EBRD) i London plus genomfört en rad uppdrag för internationella och svenska organisationer under årens lopp.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | i praktiken

Hur ser framtiden ut för outsourcing inom offentlig sektor?

Den offentliga sektorn möter fortsatt ökade krav på återhållsamhet, effektivitet och miljömässigt hållbara tjänster. Slutanvändaren blir samtidigt mer krävande och förväntar sig personlig och skräddarsydd service.

Hur kan offentlig sektor och FM-leverantörer tillsammans möta framtidens utmaningar?

Copenhagen Institute for Future Studies och ISS har tagit fram en studie kring framtiden för outsourcing inom offentlig sektor – Future of Public Sector Outsourcing – ISS 2020 Vision.

GAR Å ER P INGSDA N T PAR HANDL UPP

NA

Nyfiken på att veta mer och att få ett exemplar av boken?

Välkommen att kontakta peter.ljungbro@se.issworld.com 020-155 155

15

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

FA C I L I T Y M A N A G E M E N T

|

CLEANING

|

SUPPORT

|

PROPERTY

|

C AT E R I N G

|

SECURITY

|

s e.issworld.com

NYHETER

Nya och ändrade regler om avgifter Förra året genomförde Ekonomistyrningsverket (ESV) ett uppdrag om avgifter och som en följd av det vi kom fram till har nu flera regler ändrats. Det är både regeringen som fattat beslut om förordningsändringar och Ekonomistyrningsverket som fattat beslut om ändringar i föreskrifter och allmänna råd.

Över- eller underskott Myndigheterna ska också i sitt budgetunderlag meddela regeringen om de har över- eller underskott i den avgiftsbelagda verksamheten.

Det gäller både för avgifter myndigheten får disponera och dem de inte får disponera.

Lasse Henricson har arbetat med regeländringarna om avgifter.– Alla ändringarna handlar om att vi ska bli bättre på att hantera avgiftsbelagd verksamhet i staten. Det gäller särskilt de avgifter som bruttoredovisas mot inkomsttitel. Vi hanterar dem inte dåligt idag, men vi kan bli ännu bättre, säger Lasse Henricson, expert på ESV och en av dem som arbetat både med regeringsuppdraget och med regeländringarna.

Ytterligare en ny regel är att myndigheterna ska särredovisa vissa offentligrättsliga avgifter i en not i resultaträkningen. Syftet med ändringen är att myndigheterna ska fokusera mer på de offentligrättsliga avgifterna.

Kommentera avvikelser En av ändringarna är att myndigheterna ska redovisa sin avgiftsbelagda verksamhet enligt avgiftsbudgeten i regleringsbrevet. De ska också följa upp och kommentera avvikelser.

– Det som har hänt är att regeringen har lyft upp föreskrifter till förordningar. Det har man gjort för att förtydliga och förstärka gällande regler, säger Lasse Henricson.

Regeringen vill också att myndigheterna ska lägga till alla avgiftsintäkter i sina budgetunderlag, även de avgifter myndigheten inte disponerar. De nya reglerna innebär att myndigheterna måste prognostisera och följa upp även dessa offentligrättsliga avgifter.

Pröva avgiftsklasser En annan ändring handlar om så kallade avgiftsklasser. I flera förordningar hänvisar man till att avgifterna ska vara enligt en viss fastställd avgiftsklass, så att de som ska betala för till exempel ett demonstrationstillstånd betalar lika mycket över hela landet. De nya reglerna går ut på att de myndigheter som använder avgiftsklasser ska pröva om avgiftsklassen är den rätta åtminstone vart femte år.

Källa: Ekonomistyrningsverket

– För oss medborgare som betalar avgifterna spelar det ju ingen roll vem som disponerar dem. Det ska vara rätt avgift och för att veta att det är det så måste man följa upp och göra prognoser, förklarar Lasse Henricson.

Mer samverkan behövs för skolan Brist på samförstånd och inte själva systemet är skolans problem. Alla behöver ta sitt ansvar och börja samarbeta. Det visar en kommande OECD-rapport.

– Vi måste sluta skylla på varandra, kavla upp ärmarna och jobba tillsammans för att ge eleverna ännu bättre skolor. Det behövs en ny anda där alla tar ansvar, säger PerArne Andersson, avdelningschef på SKL. OECD rekommenderar att förändringar inom skolan bör ske inom nuvarande system.

– När nu också OECD betonar innehåll och inte skolans system, så hoppas jag att vi kan diskutera utvecklingsfrågor och inte 16

idéer om att skolan ska förstatligas, säger Per-Arne Andersson.

Andersson.

Skolkommission Regeringen kommer att tillsätta en kommission med uppgift att ta hand om OECDs resultat. SKL ser positivt på att den kommer att ha ett helhetsperspektiv och ett vetenskapligt förhållningssätt.

Elevens behov i centrum Elev som bläddrar i en bok och en lärare som tittar på. Förutom vikten av samsyn och ett gemensamt ansvarstagande pekar OECD på insatser för att öka lärarnas kompetens och att ansvarstagandet blir tydligare.

– OECDs slutsatser ligger i linje med hur framgångsrika skolkommuner arbetar. Där är elevens behov i centrum. Tydliga mål och noggrann uppföljning är centralt. Vi behöver utnyttja fördelarna med den kommunala skolan som har styrkan att utgå från elevernas förutsättningar, säger Per-Arne

– OECD lyfter fram viktiga utmaningar.

Men bilden får återigen inte bli onyanserat svart. De flesta elever trivs och klarar skolans mål. Och lärarnas löner har ökat mest av alla grupper de senaste åren, säger Per-Arne Andersson.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Avtal med Stockholms Stadsbyggnadskontor Stockholms Stadsbyggnadskontor har genomfört en upphandling avseende nytt ärende- och dokumenthanteringssystem.

Det blev IT-konsultbolaget Consid som tillsammans med sin partner Lemontree tog hem kontraktet.

Consid hade sedan tidigare ett ramavtal med Stadsbyggnadskontoret och den nya affären är värd upp till 20 miljoner kronor.

Avtalstiden är tre år, med option på ett års förlängning.

Nytt och modernt system I ett pressmeddelande berättar Consid att

det gamla, omoderna systemet behöver ersättas. Med ett nytt system ska handläggarnas arbete på Stadsbyggnadskontoret kunna förenklas och effektiviseras. Det nya systemet förkortar till exempel handläggningstiden för bygglovsansökningar och bidrag till handikappanpassning av bostäder.

Utökat samarbete − Affären är strategiskt viktig för oss för att bygga ut vår position i Stockholmsområdet.

Vi är väldigt glada att vi nu kan utöka vårt samarbete med Stockholms Stadsbyggnadskontor, säger Peter Hellgren, vd på Consid i pressmeddelandet.

Consid är ett snabbväxande IT-konsultföretag med 190 anställda och huvudkontor i Jönköping. Bolaget startades i Vetlanda år 2000 och finns nu i även Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg och andra platser.

Bo Höglander

Ökat skydd för utstationerade arbetstagare Regeringen beslutade den 27 november om tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) och Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04), bland annat i syfte att stärka kollektivavtalens ställning vid utstationering.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har även utsett Marie Granlund, S, som ny ordförande i Utstationeringskommittén.

Förordnandet gäller från och med den 27 november 2014.

– Vi vill att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på svensk arbetsmarknad. Då krävs bland annat ändringar i Lex Laval men också förändringar i EU-direktivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Möjlighet till förändring – Jag är glad och hedrad över utnämningen.

De nya direktiven ger möjlighet till förändring och är extremt viktiga för svensk arbetsmarknad, säger Marie Granlund.

Utstationeringskommittén har som uppgift att se över reglerna kring utstationering på svensk arbetsmarknad i syfte att säkerställa ett grundläggande skydd för utstationerade arbetstagare. Utstationeringskommittén ges nu ett utvidgat uppdrag att överväga vilka lagändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för att stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer, samt utarbeta nödvändiga författningsförslag.

Utredningstiden förlängs och ska redovisas i sin helhet senast den 31 maj 2015.

Kommittén ska inte längre lämna förslag i de delar som omfattas av tidigare tilläggsdirektiv (dir. 2014:82), utan dessa delar flyttas till Utredningen om nya utstationeringsregler. Utredningen får därmed ett utvidgat uppdrag att föreslå hur tillämpningsdirektivet ska genomföras i svensk rätt i de delar som rör förbättrad tillgång till information om kollektivavtalsvillkor och införande av ett entreprenörsansvar. Utredningens

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

ursprungliga uppdrag ska redovisas senast den 28 februari 2015. Tilläggsuppdraget ska redovisas slutligt den 31 mars 2015.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

Marie Granlund, ny ordförande i Utstationeringskommittén.

17

UPPHANDLING | i praktiken

Att upphandla är en konst – Det är en konst att upphandla! Vi ska lyfta fram de duktiga konstnärerna. Till kommunerna vill jag säga: era upphandlare är en central och strategisk del i verksamheten, de måste ges högre status, säger Ardalan Shekarabi, civilminister med ansvar för bland annat offentlig upphandling.

O

ffentliga Affärer möter honom en grå novemberdag i biblioteket på finansdepartementet. Det ligger i gatuplanet och här flödar ljuset i kontrast mot den grå dagern utanför. Fönstren vetter mot Jakobsgatan samt Tegelbacken, där trafiken flödar fram och folk passerar på trottoaren i trots mot duggregn och blåst. Några kastar blickar in mot oss där vi sitter i den upplysta stugvärmen och samtalar.

För 25 år sen var Ardalan Shekarabi en gömd flykting i Sverige. Nu är han regeringsledamot. Han föddes 1978 i Manchester, Storbritannien, men växte upp utanför Irans huvudstad Teheran.

1989 tvingades han och mamman fly från den islamistiska diktaturen och hamnade i Sverige. Först avslogs deras ansökan om asyl men Ardalan och hans mamma stannade ändå kvar i landet. Några år senare beviljades de uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Ardalan blev politiskt intresserad och gick med i SSU 1993. Tio år senare valdes han till ordförande i ungdomsförbundet. Efter kritik mot att pengar från en utvecklingsfond använts till Shekarabis personvalskampanj avgick han 2005. Efter det kom han ändå igen i politiken, blev riksdagsledamot och nu efter valet i september 2014 minister.

Hur känns det att med din bakgrund som flykting nu inneha posten som civilminister i en svensk regering?

– Det är ett stort ansvar och en förmån att få vara med och styra landet och hur skattemedlen ska användas. Jag får förmånen att jobba med de frågor som jag forskat om och som jag brinner för. Jag var doktorand i två år och har två år kvar, men för tillfället har jag alltså en paus i forskandet.

18

– Upphandlingsfrågorna är centrala för utvecklandet av välfärdssamhället och vår ekonomi. Det gläder mig att statsministern säger att området är prioriterat. Sverige har redan en förvaltning i världsklass, men den kan ändå utvecklas. Och för att förbli i världsklass måste vi hela tiden utvecklas.

Vilka större förändringar planerar regeringen framöver på området offentlig upphandling?

– Det pågår ett perspektivskifte. Området är som sagt viktigt och jag ser gärna att man hittar lösningar där privata aktörer i samverkan med offentliga bidrar till innovationer och utveckling.

Kommunerna utför merparten av den offentliga upphandlingen och det är viktigt att de får det stöd de behöver för att skapa förutsättningar för innovationer och god hushållning. En stor del av vår välståndsutveckling har ju skett tack vare att privata och offentliga aktörer samarbetat. Se på järnvägens utbyggnad där staten investerade i infrastruktur, eller telefonin där Ericsson och staten drog nytta av varandra.

– I sjukvården och omsorgen bidrar de privata aktörerna att utveckla verksamheten och komma på nya lösningar. Mångfalden är en viktig del i välfärden och möjliggör jämförelser samt stärker brukarnas inflytande.

Inför arbetet med det nya EU-direktivet talades det om behovet av förenkling av regelverket. Anser du att innehållet i nya direktivet innebär förenklingar för offentliga inköpare och upphandlare samt leverantörer? Skulle Sverige kunna förenkla regelverket ytterligare?

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

OFFENTLIGA AFFÄRER

I ALMEDALEN! I början av juli varje år möts den offentliga och privata sektorn på Sveriges största mötesplats. Många har insett att detta är ett unikt tillfälle att skapa nya kontakter och fördjupa befintliga under seminarier såväl som under mingel.

– Vi reformerar vår lagstiftning nu, det innebär ett omfattande arbete. En lag ska vara på plats i april 2016 och nu ska först förslagen ut på remiss för att så småningom behandlas i riksdagen. Sedan har vi alla de upphandlingar som ligger under tröskelvärdet och som inte berörs av EU-direktivet. Här kan vi förenkla en hel del. Vi ska inte överbyråkratisera upphandlingen, lagen är inget självändamål.

Det ska finnas ett rimligt handlingsutrymme.

– Upphandlingslagstiftningen får inte innebära ett hinder för att använda offentliga kontrakt och beställningar som verktyg i att utveckla förvaltning och välfärd.

”

Upphandlingsstödet kan bidra med mer riktlinjer och öppna upp för koordinationsmöjligheter mellan olika upphandlande enheter i landet.

När tänker regeringen infria sitt löfte att separera Upphandlingsstödet från Konkurrensverket?

– Den 1 september 2015. Myndigheten kommer att placeras i Stockholm. Medarbetarna på det nationella upphandlingsstödet har redan upplevt en större förändring när de flyttades från Kammarkollegiet till Konkurrensverket. Regeringen vill behålla kompetensen i Stockholm. En organisationskommitté ska bereda förändringen.

– Upphandlingsstödet kan bidra med mer riktlinjer och öppna upp för koordinationsmöjligheter mellan olika upphandlande enheter i landet. Många bra saker görs runt om i landet och vi ska tillvarata olika erfarenheter.

Bo Höglander

Ardalan Shekarabi Alla namn: Ardalan Shekarabi Född: 1978 i Manchester, uppvuxen i Shahriyar utanför Teheran i Iran. Bor numera i Knivsta.

Familj: Gift Bakgrund: Förbundsordförande, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund 2003-2005, Juristexamen 2007, Ledamot i Sveriges Riksdag 2013-2014.

Vi på Offentliga Affärer kommer finnas på plats under fyra hela dagar (måndag-torsdag) i ett seminarietält utanför Wisby Strand Congress nere vid Almedalsparken.

2015 kommer vi fokusera på: • E-hälsa • Ledarskap • E-förvaltning • De nya EU-direktiven • Verksamhetsutveckling • Livsmedelsupphandlingar • Hållbar samhällsutveckling

NU HAR DU MÖJLIGHET ATT FÖLJA MED OSS! Går du i tankarna på att arrangera något under “Politikerveckan” 2015 men du känner att du behöver en seminarielokal i det absolut bästa läget? Behöver du hjälp med kommunikationen inför arrangemanget och allt det praktiska på plats? Vill du komma in i ett neutralt sammanhang med fokus på dina frågor? Då ska du kontakta oss!

Kontakta projektansvarig, Sarah Nilsson på 031-719 05 09 eller sarah.nilsson@hexanova.se Arrangör:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

19

UPP

HAN

UT DLIN STÄLLA R GSD AGA E PÅ RNA

trygghet ”

Digitala trygghetslösningar för ett långt liv hemma CareTech erbjuder kommuner kompletta, trygga och kvalitetssäkrade trygghetssystem för äldre och funktionshindrade. Våra smarta, digitala produkter och tjänster ger brukare, personal och anhöriga stöd i de dagliga rutinerna så att god kvalitet, trygghet och effektivitet kan uppfyllas.

Upptäck vår nyhet fjärrtillsyn! Med vår tjänst CareTech Fjärrtillsyn erbjuder vi ett tryggt och diskret alternativ till tillsyner i hemmet. Fördelarna är många, kunden känner sig tryggare, lösningen är diskret och kommunen sparar in både på ekonomin och miljön! För mer information se vår hemsida eller besök oss på Utställardagarna 28 - 29 / 1 2015 i monter A6.

20 www.caretech.se

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | nyheter

Upprepat beteende höjer böter Malmö kommun kan få förhöjd upphandlingsskadeavgift på grund av upprepat beteende i att bryta mot upphandlingsreglerna.

I Kammarrätten ligger just nu ett fall för bedömning där Konkurrensverket anser att försvårande omständigheter föreligger. Det är Malmö kommun som upprepade gånger gjort sig skyldig till brott bott upphandlingsreglerna, berättar Daniel Johansson för Offentliga Affärer.

En upphandlande myndighet eller enhet som inte följer regelverket kan dömas till böter, så kallad upphandlingsskadeavgift.

Känt är att det i normalfallet handlar om tio procent av kontraktsvärdet men maximalt tio miljoner kronor. Mindre känt är att upprepat beteende anses utgöra försvårande omständighet och kan öka på bötesbeloppet.

– Men tio miljoner kronor är ändå alltid maxbelopp, säger Daniel Johansson, processråd på Konkurrensverkets avdelning för offentlig upphandling.

I Kammarrätten ligger just nu ett fall för bedömning där Konkurrensverket anser att försvårande omständigheter föreligger. Det

är Malmö kommun som upprepade gånger gjort sig skyldig till brott bott upphandlingsreglerna, berättar Daniel Johansson.

Böter på grund av otillåten direktupphandling Bötessumman varierar beroende på kontraktets värde. Nyligen vände sig Konkurrensverket till Förvaltningsrätten i Jönköping med krav på att domstolen ska döma Mullsjö kommun att betala 250 000 kronor i böter på grund av en otillåten direktupphandling av städtjänster. Städföretaget har fakturerat kommunen över tre miljoner kronor utan att kontrakten upphandlats korrekt, enligt Konkurrensverket.

Bötessumman kan tyckas låg för en kommun men enligt lagen kan Konkurrensverket inte kräva mer än maximalt 300 000 kronor eftersom det är tio procent av kontraktsvärdet som gäller, enligt Daniel Johansson. För en större aktör, som exempelvis statliga Akademiska Hus, kan även maxbeloppet på tio miljoner kronor anses utgöra ett lågt belopp. Allt är relativt och Akademiska Hus omsätter miljarder, vilket innebär att tio miljoner kronor i böter relativt sett utgör ett ringa belopp i sammanhanget.

Tidigare i år dömdes det statliga bolaget av Förvaltningsrätten i Umeå att betala tre miljoner kronor i böter för en otillåten direktupphandling.

Domen var den första i ett mål om upphandlingsskadeavgift där det prövats om Akademiska Hus är skyldigt att följa lagen om offentlig upphandling vid sina inköp.

Den statliga giganten har under 15 års tid vägrat att rätta sig efter Konkurrensverkets och den tidigare tillsynsmyndigheten NOUs bedömningar att bolaget omfattas av lagen om offentlig upphandling.

– Reglerna kring offentlig upphandling är till för att garantera att det är den bästa affären som görs. Därför är det viktigt att annonsera och konkurrensutsätta den här typen av kontrakt, förklarade Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i samband med domen mot Akademiska Hus. Samma inställning har generaldirektören nu, sedan Mullsjö kommun avslöjats ha brutit mot upphandlingsreglerna.

När det gäller Malmö kommun och ärendet i Kammarrätten återkommer Offentliga Affärer så snart ärendet är avgjort.

Bo Höglander

Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av luftburen ambulanssjukvård Utredningen om översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt överlämnade den 1 december 2014 sitt delbetänkande ” Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av luftburen ambulanssjukvård” till regeringen.

Utredningens uppdrag i den del som redovisas i detta betänkande är att undersöka den ingående skattens andel av den totala kostnaden inom verksamhet med ambulansflyg och att bedöma behovet av en särskild författningsreglering som avser ersättning för dold mervärdesskatt vid upphandling av sådan verksamhet. Utredningen bedömer att det varken finns behov av eller är lämpligt att införa en särskild författningsreglering av ersättningsnivån för dold mervärdeskatt med avseende på verksamhet inom luftburen ambulanssjukvård.

Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 augusti 2015.

Källa: Finansdepartementet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

21

UPPHANDLING | Juridik

En önskelista till jul Regeringskansliets bidrag till årets sommarläsning bestod av cirka 1400 sidor utredning om nya upphandlingsregler, författade på finaste kanslisvenska.1 Det kanske låter lite tråkigt.

Men just denna litteratur skänkte faktiskt en hel del spänning, låt vara på annat sätt än de skärgårdsdeckare som fick maka på sig från hängmattan.

L

agstiftaren är i färd att författa nya upphandlingslagar, klara att til�lämpas den 1 juli 2016 och goda nog att leva med i många år framöver. De är skäl för spänning i sig. Det är nu som lagstiftaren har att göra viktiga vägval, och det är nu det finns möjlighet till påverkan för alla de som, liksom vi, dagligen arbetar praktiskt med offentlig upphandling och väl känner till de utmaningar som dagens regelverk för med sig.

Vi har utnyttjat den möjligheten och lämnat in ett remissyttrande över utredningarna. Nedan följer ett axplock av våra synpunkter; en slags önskelista inför jul och den proposition som stundar.

Ett berömvärt arbete Först och främst ska sägas att Genomförandeutredningen och Socialdepartementet har gjort ett gediget arbete. De upphandlingsdirektiv som nu ska genomföras i svensk rätt är omfattande och komplexa och utredningarna har på relativt kort tid lagt fram lagförslag som i många delar är förenklande utan att förlora närhet till bakomliggande direktivbestämmelser och ambitioner. Med detta sagt anser vi att det finns utrymme för lagstiftaren att ytterligare förenkla och effektivisera reglerna.

Allmänt om principerna Vi ser fram emot en ny lagstiftning 2016 som gör det möjligt för den offentliga sektorn att ingå kontrakt som är kommersiellt hållbara, och vi förutsätter att den politiska ambitionen om att större vikt ska läggas vid sociala hänsyn inte ska hindra detta. Lagstiftaren bör tydligare klargöra att det grundläggande syftet med upphandlingsreglerna är att skapa förutsättningar för kommersiellt väl fungerande avtal för den 22

offentliga sektorn. Sociala hänsyn kan vara viktiga även i detta hänseende, men fokus måste ligga på att öka möjligheterna för upphandlande myndigheter att genomföra upphandlingar på det sätt som kommersiellt sett bäst tillgodoser myndighetens behov.

Rangordningsprincipen bör slopas Det är välkommet att departementspromemorian distanserar sig från idén om rangordning som enda möjliga fördelningsnyckel. Promemorian klargör att det finns olika varianter av nycklar, och att det centrala är att valet av leverantör inte beror av den upphandlande myndighetens godtycke. Gott så. Vi anser dock, med risk för att upprepa oss från tidigare krönikor2, att lagstiftaren bör slopa den genom förarbeten införda rangordningsprincipen, i vart fall för tjänsteupphandlingar. Det är inte möjligt att med tillämpning av rangordningsprincipen välja den leverantör som är bäst lämpad att utföra en tjänst över hela ramavtalsperioden.

Sociala tjänster En mycket omdiskuterad fråga är till vilken grad vi ska reglera köp av så kallade sociala tjänster, det vill säga hälso- och sjukvårdstjänster. Upphandlingsregelverket passar inte särskilt väl för dessa typer av känsliga och personliga tjänster, eftersom det ges ett mycket litet utrymme för den enskilde att utöva inflytande över valet av leverantör och hur tjänsterna ska utformas. Direktivet ger oss därför stor frihet att organisera valet av tjänsteleverantör på det sätt som vi själva finner lämpligast.

Utredningarna har föreslagit att dessa tjänster ska omfattas av samma regler som upphandlingar under tröskelvärdena, det vill säga likt dagens B-tjänster i 15 kap. Vi ifrågasätter om en sådan ordning är lämpligast. Välfärdstjänster upphandlas ofta i ramavtalsform, och då krävs en fördelningsnyckel för valet av leverantör. I Sverige har vi kommit att tillämpa rangordningsprincipen som en slags huvudregel, en nyckel som står i direkt motsats till den enskildes val.

Genom de nya direktiven har medlemsländerna möjlighet att lyfta ut välfärdstjänsterna från denna tillämpningsproblematik.

Vi på Advokatfirman Lindahl anser att den svenska lagstiftaren bör utnyttja den möjligheten och tillsätta en kompletterande utredning av hur en sådan förenkling kan ske.

Rangordning medför i regel att den leverantör som lämnat det lägsta priset erhåller samtliga avrop, och driver därför fram onormalt låga priser och riskerar att inverka negativt på kvaliteten i utförandet av avtalet. Som utredningens förslag lyder kommer det att överlämnas åt de upphandlande myndigheterna att avgöra om och hur de vill använda utrymmet att beakta andra fördelningsnycklar än rangordning, såsom den enskildes val. Den möjligheten måste upphandlande myndigheter våga ta och domstolarna måste också acceptera myndigheternas försök att anskaffa tjänster enligt modeller som säkerställer konkurrens även under ramavtalsperioden, så att tilldelning av kontrakt sker enligt kriterier som säker-

1. Genomförandeutredningens delbetänkande, SOU 2014:51 respektive Socialdepartementets promemoria, Ds 2014:25.

2. Se bland annat ”Än finns det hinder för den goda affären”, Offentliga affärer 1-2, 2013.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

ställer att den leverantör väljs som faktiskt bäst uppfyller myndighetens behov i varje enskilt fall. För att understryka behovet av denna utveckling bör lagstiftaren ytterligare ta avstånd från rangordningsprincipen, särskilt i förhållande till tjänsteupphandlingar, och framhålla de alternativ som finns att ta till.

Effektivare överprövning I anslutning till genomförandet av de nya direktiven görs en översyn av reglerna om överprövning.3 Det är välbehövligt.

Advokatfirman Lindahl föreslår följande huvudsakliga ändringar: 1. Skapa särskilda processregler för överprövning Processordningen är långsam och omständlig. Idag kan flera leverantörer ansöka om överprövning om samma sak i skilda rättegångar, och åberopa nya omständigheter samt ny bevisning i högre rätt. Det senare kan medföra att målet måste återförvisas och prövas på nytt av lägre rätt.

2. En sak ska prövas i en enda rättegång Med sak avses varje upphandlingsrättsligt fel som är föremål för en rättegång. I den enda rättegången bör, förutom myndighet och klagande leverantör, varje leverantör som kan beröras av utgången i målet höras.

När saken har prövats på detta sätt och avgörandet har vunnit laga kraft ska den inte kunna prövas igen. Det bör gälla även vid en senare skadeståndstalan i allmän domstol; det är inte en tillfredsställande ordning att till exempel hovrätt återigen ska pröva den sak som redan avgjorts i lagakraftvun�nen dom från kammarrätt.

3. Parterna ska styra rättegången Idag kan domstolen besluta att upphandlingen ska göras om trots att leverantören endast yrkat rättelse på visst sätt. Det skapar onödiga processer. Leverantören kan ha gjort bedömningen att det endast finns skäl att inleda överprövning för att få upphand-

lingen rättad, och att det saknats intresse att få den omgjord. Likaså saknar ofta myndigheterna intresse av att få upphandlingen omgjord. Det händer således att domstol beslutar att en upphandling ska göras om utan att någon av parterna i målet önskat det, med följd att process, rättegångskostnader och behov av ny upphandling uppstår i onödan.

Enligt vår mening bör domstolen vara bunden av vad leverantören yrkar och åberopar.

Om leverantören yrkar att upphandlingen ska rättas, men åberopar ett fel som avser det konkurrensuppsökande skedet, ska detta yrkande avslås.

4. Presumtion för att förfrågningsunderlaget är förenligt med LOU Många myndigheter upplever en frustration över att leverantörer väcker talan först efter tilldelningsbeslutet om förhållanden som borde ha kunnat angripas tidigare i upphandlingen. Vi menar att leverantörerna kan behöva ha en tydligare skyldighet att vara aktiva under upphandlingens genomförande.

Om en leverantör inte ställer en fråga om till exempel visst krav under frågetiden ska det kunna få betydelse som presumtion för att kravet är förenligt med LOU. Då ska leverantören i överprövningsprocessen ha en skyldighet att bevisa att det, trots allt och först efter tilldelningsbeslutet, finns anledning att ifrågasätta kravet (till exempel för att det först efter utvärderingen blev tydligt att kravet innebar något annat än vad leverantören rimligen kunde utläsa ur förfrågningsunderlaget).

En god jul och ett gott nytt upphandlingsår 2015!

Regeringens proposition kommer inte

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

redan i advent, men vi ser nu fram emot ett spännande 2015. De regler som ska utmejslas under det kommande året kommer vi att leva med dagligen under många år framåt och förutsättningarna finns för stora förbättringar. Nya lagar som ger bättre möjligheter till kommersiellt goda affärer, där våra förslag ovan beaktas, står högst upp på vår önskelista – och om inte en proposition under granen får det kanske vara ett förslag till nyårslöfte från Regeringskansliet.

Helena Rosén Andersson Mikael Engström Peter Olivecrona

Helena Rosén Andersson Advokat, Advokatfirman Lindahl KB.

Mikael Engström Advokat, Advokatfirman Lindahl KB.

Peter Olivecrona Biträdande jurist, Advokatfirman Lindahl KB.

3. Överprövningsutredningen (S 2013:15).

23

UPPHANDLING | i praktiken

Kommunala bolag – men hur?

Den årliga nyhetsdagen för kommunala bolag arrangerades i Göteborg den 25 september, av Advokatfirman Lindahl, Göteborgs Stads stadsledningskontor och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), som är samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Kommunerna har tillsamman cirka 960 000 invånare, varav hälften bor i Göteborg.

D

et var en lång och intensiv heldag, med en stor mängd programpunkter. De tidigare skandalerna i Göteborgs kommunala bolag bildade bakgrund men även storstadens problemen med utanförskap, arbetslöshet, gängbildning med skjutningar och andra former av maktkamp togs upp och sattes i ett större sammanhang av Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet.

Hans redogjorde för de väldiga och mycket snabba samhällsförändringar som pågår, med globaliseringens inbyggda hot och möjligheter, där nya ekonomiska maktcentra växer fram, i söder och i öster. Han talade även om nationalstatens minskande roll och om den snabba urbaniseringen där vi kommer att ha mer än sex miljarder människor boende i städer om trettio år.

Detta kommer att ställa enorma krav på städer och regioner i framtiden om inte de sociala konflikterna skall få slita sönder våra samhällen.

Affärsmässig samhällsnytta – Hot eller möjlighet?

Så löd rubriken på det föredrag som hölls av Lars-Bertil Ekman, VD i det nya koncernövergripande kommunala bolaget Stadshus AB. Bolaget har skapats i skuggan av och som ett direkt resultat av de nämnda skandalerna. Man vill skapa en tydligare styrning och kontroll från kommunens sida, över stadens alla bolag, men även för att skapa dialog och stöd för de olika bolagen.

För ett antal år sedan skall man från kommunens ledning ha sagt, att den dag vi behöver skriva ägardirektiv år våra bolag så kan vi lika gärna lägga ner dem.

På den tiden togs till exempel ett beslut i koncernbolaget Framtiden, som hade det 24

övergripande ansvaret för alla de kommunala bostadsbolagen, att man inte skulle bry sig om att upphandla enligt LOU. Detta motiverades med att det ändå inte fanns några sanktionsmöjligheter, vilket ju också stämde fram till 2010.

En koncern i en stad Den nya och annorlunda visionen, som presenterades av Lars-Bertil Ekman, lyder; En koncern i en stad – som skapar affärsmässig nytta med tydliga och konkreta resultat för göteborgarna.

Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet.

Tre punkter pekas ut som centrala i detta arbete: • Kommunala bolags uppgift är att verksamhetsmaximera snarare än vinstmaximera.

• Det innebär att affärsmässiga och politiska mål måste gå hand i hand.

• Stadshus ABs uppgift är att ge stadens bolag rätt förutsättningar att klara skapandet av affärsmässig samhällsnytta.

För varje bolag som skall finnas kvar i koncernen krävs därför en ägaridé (varför äger vi bolaget), ett tydligt ägardirektiv (vilket alltså ofta har saknats) och en tydlig ägardialog, punkter som är helt nödvändiga i en strategisk ägarstyrning.

Lars-Bertil Ekman i diskussion med några deltagare.

Framtida utveckling Lars-Bertil Ekman avslutade med en genomgång av ett antal av de kommunala bolagen, för att exemplifiera vad olika konkreta åtgärder kommit att innebära för verksamheterna och hur man tänker sig den framtida utvecklingen i en stad som fortfarande har cirka 100 aktiva bolag.

Gunnar Lyckhage

Erik Lindskog och Ela Skorupska, stadsjurister i Göteborg och Mathias Sylwan, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting var mycket nöjda med en innehållsrik dag.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Erbjudande till dig som är chef.

si du prova os Just nu kan ad. r utan kostn e d a n å m e tr n chef Sms:a visio till 72 672

En chef med Vision går aldrig ensam.

Vision är ett nätverk av erfarna kontakter, mentorer och ombudsmän som själva varit eller är i chefsposition. Vi bollar idéer, diskuterar och ger varandra råd oavsett om du befinner dig i starten av karriären eller har nått toppnivå. Hos oss får du också ta del av seminarier, chefsevent och ledarskapsutbildningar. Gå med i Vision och bli en ännu bättre chef.

Träffa oss på Upphandlingsdagarna 28-29 januari. vision.se/chef

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

R PÅ AGA NER LINGSD T R PA HAND UPP

25

NA

UPPHANDLING | i praktiken

Migrationsverket ändrar prognos

Direktupphandlar tillfälliga boenden Migrationsverket har genomfört ännu en direktupphandling. Denna gång av 8 300 tillfälliga boenden för asylsökanden. Migrationsverket tänker pröva lagen och vill kunna säga nej till leverantörer, även om dessa uppfyller kraven.

E

n pågående överprövning av vår ramavtalsupphandling tvingar oss att direktupphandla. Men vi har domar på att det är tillåtna direktupphandlingar som vi genomför, säger upphandlings- och inköpsstrateg Björn Andrén.

Enligt Migrationsverkets senaste prognos väntas 80 000 asylsökande komma till Sverige under 2014 och behovet av boenden är enormt. De nu upphandlade boendena finns spridda över hela landet.

Hur görs bedömningen av om upphandlingen ska ske i form av en direktupphandling och vilka omständigheter fäller avgörandet?

– Det är just den pågående rättsprocessen som gör att vi direktupphandlar. Det enda som i princip skiljer våra direktupphandlingar från en ordinarie upphandling är att anbudstiden är kortare. I övrigt sker allt

enligt reglerna med annonsering, kvalificeringskrav, krav på utförandet/tjänsten.

Vi hoppas nu på en snar dom från Förvaltningsrätten så att vi kan genomföra en ny ramavtalsupphandling.

Enligt era uppgifter på webbplatsen måste aktuella boenden besiktigas innan avtal kan skrivas med leverantörerna. Vad sker om en leverantör blir underkänd och antal platser som en följd av detta befinns otillräckligt? Görs en ny upphandling?

– Den leverantör som inte klarar en besiktning stryks helt enkelt. 25 procent, mellan tummen och pekfingret, försvinner i det skedet, det är en rätt hög andel. Vi har haft skräckexempel med leverantörer som lagt anbud och sagt sig uppfylla kraven. När vi inspekterat har det inte ens funnits en byggnad, bara en åker. Det är en omogen bransch, för att uttrycka det milt.

Rangordnas leverantörerna när ni sluter avtal?

– Ja, vi använder oss av rangordning. En skillnad mellan ramavtal och ”direktavtal” är att när vi sluter ramavtal så har leverantören sex månader på sig från avtalsskrivning för anpassning av lokaler, med mera. Vid direktupphandling ska anläggningen vara klar på dagen. Kravspecifikationerna är dock identiska.

I förfrågningsunderlaget ställs många olika krav på boendets utformning såväl som på leverantör. Vad gäller boendet finns bland annat krav på hur sovrummen och lekplatserna för barnen ska utformas. Men även hur ofta städning ska ske och hur många toaletter som ska finnas.

Därutöver ska ohyra hållas borta och om närhet till kollektivtrafik inte finns ska leverantören stå för motsvarande transport till affärer och kommunservice. Leverantören ska också bemanna anläggningen minst åtta timmar per dygn och tillhandahålla näringsrik och varierad kost samt specialkost för de som behöver.

Hur mycket uppgår kostnaden till per plats i de tillfälliga boendena?

– Snittpriset i den senaste direktupphandlingen är 336 kronor per person och dag.

Vi har ett takpris på 350 kronor, det får aldrig överstigas. Den summan är uppdelad enligt följande: 200 kronor för logi och 100 kronor för kost.

26

Hundra procents beläggning för de direktupphandlade 8 300 boenden skulle innebära en kostnad om 2,8 miljoner kronor om dagen. Vanligtvis ligger dock beläggningen mellan 80-90 procent.

I normalfallet klarar cirka 75 procent av leverantörerna besiktningen av sin anläggning och kan således komma ifråga för avtal (cirka 6200 platser). Den beräknande kostnaden för den sista direktupphandlingen blir då cirka 1,9 miljoner kronor per dygn.

Om Migrationsverket tvingas använda dessa boendeplatser under hela den tid då rangordningen gäller uppgår kostnaden till runt 400 miljoner kronor räknat på 90 procents beläggning.

Teknisk och yrkesmässig kapacitet Leverantören ska utgöras av ett välskött företag med sund ekonomi, ha skött skatteinbetalningarna och givetvis ha tillåtelse att bedriva näringsverksamhet. Dessutom ska leverantören ha teknisk och yrkesmässig kapacitet att utföra efterfrågad tjänst, alla de tillstånd som behövs, samt kunna visa att kommunen informerats om att ett eventu-

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken GLOBAL CORPORATE PAYMENTS

ellt boende kan komma att etableras.

I den kommande ramavtalsupphandlingen vill Migrationsverket kunna säga nej till leverantörer, även om de uppfyller samtliga krav, skrev DN nyligen. Detta för att kommuner som redan tar emot många asylsökande ska kunna slippa ta emot fler.

Därmed utmanar myndigheten lagen.

Om en entreprenör hittar en stugby som uppfyller alla villkor ska vi ändå kunna säga nej mot bakgrund att just den kommunen redan tar så många asylsökande, förklarar generaldirektör Anders Danielsson till DN. Kritik mot den kommande ramavtalsupphandlingen Enligt DN är det inte klart exakt hur avvägningen ska formuleras i anbudsunderlaget. Andrea Sundstrand, jurist och ledande expert på lagen om offentlig upphandling, menar att ett sådant förfarande strider mot lagen.

– Det skulle diskriminera leverantörer som kanske har fantastiska boenden, oberoende av vad Migrationsverket tycker. EU-domstolen skulle bara skratta åt det, säger hon till DN. Under det första halvåret i år sökte närmare 32 000 personer asyl i Sverige, nästan 70 procent fler än under motsvarande period i fjol. Utvecklingen innebär att Migrationsverket nu höjer sin prognos från 57 000–70 000 till 75 000–89 000 asylsökande i år.

Huvudscenariot är skattat till 80 000.

Bo Höglander

Betalflöden som förenklar och effektiviserar.

Vill du veta mer om hur American Express kan hjälpa er att förenkla och effektivisera era betalprocesser? Besök oss på Upphandlingsdagarna 2015 så berättar vi hur Resekonto och våra Kort kan göra vardagen enklare.

Vi ser fram emot att få träffa dig den 28-29 januari! Du hittar oss i monter A11.

NA E PÅ GAR LLAR INGSDA Ä T UTS ANDL H UPP

Om du har frågor, kontakta Mark Schneider på 08-429 59 48 eller mark.schneider@aexp.com American Express Services Europe Ltd, England, filial, org nr 516402-4480 (Bolagsverkets filialregister), 106 82 Stockholm, Sverige – Säte Belgrave House, 76 Buckingham Palace Road, London, SW1W9AX, Storbritannien. Ett aktiebolag bildat i England och Wales och vars registreringsnummer är 1833139.

American Express Services Europe Limited är auktoriserat av Financial Conduct Authority i Storbritannien i enlighet med Payment Services Regulations 2009 (registreringsnummer 415532) för tillhandahållande av betaltjänster.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

27

UPPHANDLING | i praktiken

Dyra misstag i upphandlingar vanligt Brister i kompetens och administrativa rutiner orsakar dyra misstag i upphandlingar när det kommer till säkerheter och garantier. Många offentliga upphandlare är inte medvetna om att förfrågningsunderlagen är utformade på ett sätt så att man helt i onödan begränsar antalet anbud och därmed konkurrensen. Det är också vanligt att köparen eller beställaren agerar på ett sätt så att man går miste om garantier som man kanske tror att man har.

Betalda säkerheter tas inte in Det händer också säkerheter aldrig tas in från en vald entreprenör, eller att det sker i rätt tid. Ett exempel är AB/ABT, där det framgår att säkerhet ska lämnas inom två veckor. Om man inte följer det, så bör det framgå av anbudshandlingarna för att inte snedvrida konkurrensen.

Fler anbudsgivare och bättre konkurrens I vissa upphandlande organisationer sägs att man har tagit ett aktivt beslut att säkerhet alltid måste komma från bank, det vill säga att anbudsgivaren ska presentera en bankgaranti. Därmed exkluderar man säkerhet i form av försäkring, vilket leder till att man får ett färre antal anbudsgivare.

Om man kräver garanti från specifikt bank så innebär det att vissa entreprenörer inte kan lämna anbud. Därmed snedvrids konkurrensen mot de stora rikstäckande byggbolagen, vilket kan innebära högre kostnader.

– Vi vet också att man ”glömmer” att ta in säkerheter. Det kan vara så att en entreprenör inte lämnat anbud på ett jobb på grund av att de inte kunnat ordna säkerhet enligt anvisning i upphandlingen, oavsett om det skulle vara via bank eller försäkring. Om beställaren sedan ändå inte tar in säkerheten är det allvarligt att detta inte var känt från början, menar Katarina Jordell Rimmerfeldt.

Många offentliga upphandlare verkar inte känna till att säkerheter kan komma både från bank och försäkringsbolag. Av gammal vana och okunskap står det ofta ”Bankgaranti” i förfrågningsunderlag, och då går det inte att ändra på det när det är dags att presentera säkerheten.

– Förutom att de misstag som begås kan få negativa konsekvenser som färre anbudsgivare och potentiellt högre kostnader, så kan man misstänka att agerandet kan vara lagstridigt eftersom en upphandlande myndighet, landsting eller kommun inte får medverka till att konkurrensen snedvrids eller hämmas, säger Katarina Jordell Rimmerfeldt.

28

att skapa konkurrens och inte exkludera anbudsgivare på ett medvetet eller omedvetet sätt; begränsa inte kravet på säkerheter till bankgaranti.

2. Om man har betalat för en säkerhet måste man också se till att säkerheten tas in.

I annat fall är det slöseri med skattebetalarnas pengar, och den enda som tjänar på det är entreprenören.

Katarina Jordell Rimmerfeldt

Påverkan av EU-direktivet Basel III Basel III införs successivt fram till 2018, och skärper kraven på bankernas kapitaltäckning. Bankernas kostnader ökar och det är troligt att bland annat bankgarantier blir dyrare. Upphandlare och beställare som fortsätter kräva att säkerheter ska lämnas i form av bankgarantier, riskerar att de ökade kostnaderna vältras över på dem i form av fördyringar av projekten.

– Vi noterar att bankerna själva allt oftare hänvisar sina kunder till försäkringsbolagen när det gäller just garantier, eftersom både banken och kunden vinner på att kundens kreditutrymme används på ett klokare sätt, avslutar Katarina Jordell Rimmerfeldt.

Sammanfattning – tips för att undvika misstag: 1. Upphandlare kan sänka kostnader genom

Foto: Petter Karlberg

F

rågan om säkerheter och garantier är förmodligen inte högt prioriterat i alla upphandlingar eller anbudsprocesser. Det kan vara en av orsakerna till att det dagligen begås onödiga misstag, både medvetna och omedvetna, säger Katarina Jordell Rimmerfeldt, marknadschef i Nordic Guarantee.

Katarina Jordell Rimmerfeldt

Fler anbudsgivare och bättre konkurrens Säkerheter kan lämnas i form av garantier från bank eller försäkringsbolag, och produkterna kallas bankgaranti respektive garantiförsäkring.

De flesta är bekanta med bankgarantier, men garantiförsäkring är inte lika allmänt känt. En bankgaranti belastar alltid på något sätt entreprenörens limit i banken, medan en garanti i försäkringsform i normalfallet inte kräver någon motsäkerhet från entreprenören. Vanliga säkerheter i upphandlingar är fullgörandegarantier och förskottsgarantier.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | nyheter GAR Å ER P INGSDA N T PAR HANDL UPP

Är journalister den sista grupp du vill ska förklara de senaste LOU & LUF reglerna för dig?

Då ska du se till att satsa på färsk upphandlingskompetens som minimerar riskerna vid offentliga upphandlingar. Genom kontinuerlig kompetensutveckling lär du dig manövrera rätt i den snåriga och ständigt föränderliga regelfloran.

Silf erbjuder utbildningar för upphandlare som vill fatta bättre och framför allt mer affärsmässiga beslut. Läs mer på www.silf.se eller ring en kompetensrådgivare på 08-752 16 80.

Silf är ett av Nordens ledande institut inom kompetens- och karriärutveckling. Vi erbjuder allt från högaktuella seminarier till branschens bästa utbildningar inom5 inköp, www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2014 offentlig upphandling, logistik, förhandling och juridik.

29

NA

UPPHANDLING | i praktiken

Eskil Nord hos Upphandlingsrättsliga föreningen En kulen novemberkväll bjöd Upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg in till medlemsmöte.

Trots gråvädret hade ett 80-tal personer tagit sig till mötet och orsaken var helt säkert kvällens talare. Eskil Nord, justitieråd, ledamot i Högsta Förvaltningsdomstolen och särskild utredare, kom för att under ett par timmar berätta om Genomförandeutredningens förslag till nya svenska regler om upphandling.

N

ormalt brukar mötena gå av stapeln på Handelshögskolan, men platsbrist gjorde att Advokatfirman Lindahl med advokat Helena Rosén Andersson i spetsen fick vara kvällens värdar och den inleddes med buffé och mingel.

man noggrant anger skälen till vad man vill åstadkomma. Därmed blir gången även i vårt arbete att utgå från skälen och sedan från direktiven då vi skriver lagförslag. Och viktigt är att om det finns oklarheter i direktiven så måste de översättas med samma oklarhet. Men om lagtexten inte skulle stämma med direktiven, så är det lagtexten som gäller.

Lättare att förstå de nya direktiven Att skriva lag utifrån Bryssels egendomliga direktiv är svårt. Lagrådet tyckte redan 1992 att lagen, som den formats utifrån direktiven, blev för stor och detaljerad. Ändå är den liten gentemot i vad som gäller idag.

Eskil Nord inledde med att bekänna sin kärlek till Göteborg, där wienerschnitzel på legendariska och numera av Mannerström ägda restaurang Kometen tillhör höjdpunkterna, speciellt i tvillingbarnens sällskap.

Han berättade sedan att han varit justitieråd i 12 år och att han dessförinnan arbetade på Finansdepartementet. Även på Finansdepartementet var uppgiften att se till att man höll sig inom lagens råmärken, skillnaden var däremot inställningen att ”om lagen är i vägen så ändrar vi den”. När EU-inträdet började närma sig så dök det upp ett nytt uttryck, som vi knappt kunde stava till, nämligen Public Procurement.

Rättschefen menade att ”det här får du nog skriva lag på” och det blev så småningom en ny lag, vår första LOU. 30

Helena Rosén Andersson, Advokat på Advokatfirman Lindahl och Eskil Nord.

Angående de nya direktiven så är de uppbyggda på samma sätt som de tidigare, kronologiskt. De har en bra struktur, även om det finns enskildheter som kan ställa till det.

Man kan säga att de är lite lättare att förstå än de tidigare, de är bättre skrivna och vi är mera vana. Vi brukar säga att direktiven är ”skältunga”, det vill säga de bygger på att

Samhälleliga mål – Vi upplever att vi har lyckats ganska bra i våra förslag. Vad gäller samhälleliga mål och 2020-målen så är det tydligt att fler hänsyn kan tas utifrån de nya direktiven. Vill man ha rättvisemärkta kaffebönor så gör man det genom särskilda kontraktsvillkor. Men en allmän princip som kvarstår är att det måste finnas en koppling mellan det man köper och de krav man ställer. Detta kommer förmodligen att bli en stor fråga i våra domstolar framöver. Ett exempel är Stockholms tuffa krav i livsmedelsupphandling, till exempel angående salthalten i kyckling.

– Det kommer att bli viktigt att formulera kraven på rätt sätt. Samma sak gäller om

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

man inte vill ha danskt fläskkött, formulera noggrant.

Vad gäller kollektivavtal så är kraven/villkoren tillåtna, men de får inte formuleras med orden ”teckning av kollektivavtal”.

”

Direktivens syfte är att få upp upphandlingen på spelplanen och att ge den en strategisk roll.

En annan viktig punkt i de nya direktiven är att det skall bli svårare att vara oseriös leverantör genom att det blir lättare att utesluta sådana i en upphandling, till exempel om man inte skött skatter och arbetsgivaravgifter. Men har man rättat till bristerna innan tilldelningsbeslut så får man vara med.

Finns det en dom mot en leverantör blir det till och med en skyldighet att utesluta.

Att ta hänsyn till livscykelkostnad är nu uttryckligen tillåtet, även om man egentligen kunde göra det även tidigare.

Dokumentera allt När man använder sig av väldigt ”stora” kontrakt måste man numera förklara varför man gör så. Ett allmänt tips är att alltid dokumentera allt man gör i upphandlingsprocesserna. Om en upphandling hamnar i domstol så hörs det väldigt väl om man

verkligen har koll på vad som hänt, jämfört med om man försöker skapa en efterhandskonstruktion.

Egenförsäkran skall normalt godtas i upphandlingar och skapas den elektroniskt genom e-certis så kan den användas i flera upphandlingar. Ytterligare en intressant fråga handlar om att ställa proportionerliga krav på en leverantör, nu är det uttryckligt sagt att kraven på en viss omsättning får vara högst två gånger kontraktsvärdet.

Affärsmässigheten kommer tillbaka Affärsmässighet togs ju bort som begrepp i tidigare direktiv men kommer nu tillbaka.

När det gäller frågan om jäv/intressekonflikter så är svensk lag mer omfattande och därför behåller vi hellre svensk förvaltningslag är tar med direktivtexten. Tidigare har LUF varit mer flexibel än LOU, nu blir fler upphandlingsförfaranden möjliga att använda i LOU, vilket inte bör ses som att lagen blir krångligare utan att vi får en större och bättre verktygslåda.

Sociala tjänster och andra särskilda tjänster (de tidigare B-tjänsterna),

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

som inkluderar hälso- och sjukvård, personliga tjänster, kultur, utbildning etc, där ges ett stort utrymme för variation mellan medlemsländerna och jag tycker att det nya kapitel 19 är ett rätt frimodigt kapitel!

Innovationspartnerskap måste bygga på långsiktighet, det måste finnas utrymmen för misslyckanden på vägen innan man till slut förhoppningsvis lyckas. Lite som ett äktenskap alltså.

Jag ser det som att upphandlingens mål är ett bra avtal med ömsesidiga förpliktelser.

Direktivens syfte är att få upp upphandlingen på spelplanen och att ge den en strategisk roll. Och slutligen vill jag nämna att vi inte tycker att rangordning varit bra för upphandlingen. Det är något vi vill ändra på.

Kvällen avslutades med frågor från publiken innan Helena Rosén Andersson tackade publiken och Eskil Nord för en intressant och givande kväll.

Gunnar Lyckhage

31

UPPHANDLING | i praktiken

Tre experter ger synpunkter

Särskilda regler för välfärdstjänster?

På Upphandlingsdagarna 2015 kommer Stefan Holm, Näringspolitisk expert på Almega, Catharina Piper, Advokat på Advokatfirman Lindahl och Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist och tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, att mötas. De ska ge sypunkter på och diskutera huruvida det behövs särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster.

O

ffentliga Affärer har tagit tempen på välfärdsdebatten inför Upphandlingsdagarna 2015. Tre experter fick samma frågor, men ger här olika svar. Det lär bli en spännande diskussion!

Anser du att vi ska ha särskilda upphandlingsregler för välfärdstjänster?

– Upphandlingsreglerna bör vara mer anpassade för brukarnas behov och kan därför vara mer flexibla än idag av dessa kvalificerade tjänster, till exempel genom att det ska finnas ett val mellan olika förfarande och valfrihetssystem. Det saknas också tydligt lagstöd för att rangordning vid ramavtal inte måste tillämpas vid upphandling av dessa kvalificerade tjänster. Annars tycker jag att det är bra att behålla nuvarande system som grund och det behövs inte ett strängare system än idag utan systemet behöver vara så transparent och likabehandlande som möjligt, säger Catharina Piper.

– Ja, enligt EUs nya direktiv ska medlemsstaterna ha mer flexibla regler för upphandling av vård, omsorg och andra välfärdstjänster. Direktivet kallar det ”det enklare systemet”. Det är viktigt att komma ihåg att välfärdstjänsterna inte konsumeras av myndigheterna utan av omsorgstagare, patienter och andra mottagare av välfärds32

tjänster, välfärdstjänster som dessutom är skattefinansierade i Sverige. Upphandlingsreglerna bör därför vara mer anpassade för brukarnas behov. Det bör till exempel vara möjligt för en kommun att beakta mervärden i ett anbud även om kommunen inte explicit frågat efter just dessa mervärden.

Kommunen ska inte heller behöva förkasta det bästa anbudet bara därför att det är behäftat med en formell brist. Jag menar att nya LOU-direktivet ger Sverige möjligheten att reformera sin lagstiftning så detta blir möjligt, anser Mathias Sylwan.

– En mångfald av leverantörer som vill vinna offentliga sektorns kontrakt är bra.

Det utvecklar både företagen och välfärden.

Diskriminering av vissa utförare, enbart därför att de verkar i en särskild sektor, är fel väg. Dessutom är det svårt att göra skillnad på företag och företag. Vad definieras som välfärdstjänster? Teknisk förvaltning?

Förskoleverksamhet? Byggentreprenad? frågar sig Stefan.

– Nej, upphandlingsreglerna ska vara desamma oavsett vilken verksamhet som ska upphandlas. Myndigheter som vill köpa tjänster av olika typer av utförare ska få göra detta utan att begränsas. Alla utförare ska ha rätt att delta i upphandlingar, enligt Stefan Holm.

Motivera ditt svar – Det är viktigt att myndigheter som vill köpa tjänster av olika typer av utförare ska få göra detta utan att begränsas. Alla duktiga utförare ska ha rätt att delta i upphandlingar. Så länge utövarna följer gällande lagar och regler samt kvalitetskrav så ska det inte spela någon roll vem som äger verksamheten, tycker Catharina.

Vad har du i övrigt att säga om detta?

– Det viktigaste är att få en god kvalitet.

Vidare tror jag att det är av vikt för många brukare att få en möjlighet att välja utövare som ska utföra tjänsterna. Vem som äger verksamheten är nog av mindre vikt för brukare – huvudsaken är kvaliteten. Ur ett upphandlingsperspektiv är det av vikt att relevanta krav ställs och att det också följs upp samt att innovativa idéer tas tillvara.

Idag finns väldigt många bra rapporter som berör hur man kan ställa bra krav vid upphandling av välfärdstjänster, säger Catharina Piper.

– Vidare har det gjorts bra upphandlingar inom området där myndigheter har varit innovativa i någon form, till exempel finns det upphandlingar där den upphandlande myndigheten har kunnat ge bonus året efter till verksamheter som legat över genomsnit-

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

tet för brukarundersökningar. Många goda exempel har gjort att fler och fler upphandlande myndigheter har kunnat upphandla välfärdstjänster till bra kvalitet till såväl upphandlande myndigheter som i slutändan är till brukares fördel och som öppnar upp för många duktiga utförare att delta vid upphandlingar, fortsätter Catharina.

– Enligt LOU upphandlas välfärdstjänsterna som vilka B-tjänster som helst. Til�lämpliga bestämmelser finns i 15 kapitlet

”

Jag tror att de viktiga utmaningarna inte handlar om vem som utför våra tjänster, utan att kvaliteten är tillräckligt god.

LOU. Det är ett kapitel som lånar många av sina paragrafer från de strängare direktivstyrda kapitlen i LOU. Det är fullt möjligt att ändra på dessa regler. Tyvärr är Genomförandeutredningens betänkande i detta avseende en besvikelse. Man konstaterar visserligen att det går att anta mer flexibla och tillåtande regler för upphandling av välfärdstjänster men vill ändå behålla de nuvarande. Jag hoppas att regeringen går på en annan linje, säger Mathias Sylwan.

– Jag tror att de viktiga utmaningarna inte handlar om vem som utför våra tjänster, utan att kvaliteten är tillräckligt god. Hur ställs relevanta krav, hur följs de upp, hur tas innovativa idéer om hand? Hur säkerställs valfriheten? Detta borde diskussionen handla om, istället för att reglera om vad som står på utförarens ytterdörr, menar Stefan Holm.

Hur går regeringen vidare?

I övrigt kommer Upphandlingsdagarna att på flera sätt och i olika forum ta upp välfärdsdebatten. Hur tänker den nya regeringen kring den fortsatta hanteringen av vinster i välfärden, med tanke på lagrådets underkännande av propositionen i riksdagen? På annan plats i denna tidning hyllar civilminister Ardalan Shekarabi mångfald i välfärden, och samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Hur går regeringen vidare på den punkten?

Alltmer av vård och omsorg är idag upphandlade tjänster. Hur påverkas brukarna samt huvudmän som kommuner och landsting av den nya regeringens politik på området? Upphandlingsstödet ska samlas till en egen myndighet, enligt nya besked och kanske kommer även en nationell upphandlingsstrategi under mandatperioden.

Hur kommer den att påverka upphandlare

av välfärdstjänster och medborgarnas utbud av tjänster?

Frågorna är många och spännande. Förhoppningsvis får några av dem svar under Upphandlingsdagarna den 28-29 januari.

Bo Högalnder

Stefan Holm Näringspolitisk expert, Almega.

Catharina Piper Advokat, Advokatfirman Lindahl KB.

Mathias Sylwan Upphandlingsjurist.

Var med och skapa nytta för framtidens eMedborgare Den 7-8 oktober är Sveriges största konferens och mötesplats för dig som berörs av IT-stödd verksamhetsutveckling inom offentlig förvaltning tillbaka!

Nu kan du vara med och skapa programmet inför eFörvaltningsdagarna 2015, genom att besöka www.eforvaltningsdagarna.se

2015 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

33

UPPHANDLING | i praktiken

De skapade verktyg för visselblåsning Visselblåsning håller på att bli något etablerat och erkänt. I takt med det kommer hjälpmedel och verktyg som organisationen kan använda sig av. Offentliga Affärer har samtalat med Petter Tiger på Lantero, ett företag som erbjuder ett system för visselblåsning. Systemet samlar in och hjälper till vid hanteringen av anmälningar om missförhållanden i en verksamhet.

V

isselblåsare kommer från engelskans whistle blower och syftar traditionellt på en anställd som går till media med information om ett missförhållande i den egna organisationen.

Numera är begreppet vidgat till att mer generellt handla om att uppmärksamma missförhållanden. Ett visselblåsarsystem är ett system utformat för att underlätta för den som vill uppmärksamma sådana omständigheter.

Vanliga problem som kan uppmärksammas är mutbrott, bestickning, förskingring, arbetsmiljöbrott, diskriminering, miljöbrott och karteller. Även om ett visselblåsarsystem har som huvudsakligt syfte att fånga upp missförhållanden kopplade till lagbrott, är det också en naturlig kanal att fånga upp frågor om brott mot interna regler eller om allmänt olämpligt beteende.

Slutsatsen behöver heller inte vara att någon ska straffas, utan kanske helt enkelt att organisationen bör bli tydligare med vad som gäller eller att man bör arbeta mer aktivt med företagskulturen.

Hur uppstod idén att starta ett företag kring funktionen visselblåsning?

– Jag fick upp ögonen för korruptionsfrågor och visselblåsarsystem i och med en bok som heter Den skenhelige svensken, av Louise Brown. Hon pekar på hur dåligt svenskars självbild stämmer överens med verkligheten när det gäller korruption, mutor och liknande.

– När jag började titta på befintliga system blev det klart att branschen var outvecklad med system som ofta bara är en rapporteringsfunktion – ibland så primitiv som att en extern part tar emot anmälningar, skriver ut dem och skickar tillbaka till företaget med säkerhetsklassat bud. Vår tanke var att man skulle kunna malla processen för att underlätta hanteringen av själva ärendet. Därifrån var steget inte långt till ett ärendehanteringssystem som gör processen transparent och rollerna tydliga. Det sätter också klara tidsgränser för att ärenden inte ska bli liggande.

Vänder ni er både till offentlig sektor och privata företag?

I vilken av sektorerna är ni störst?

– Tjänsten är lika naturlig i offentlig som privat sektor. Med de nya kapitaltäckningsreglerna finns det från och med augusti 2014 krav på banker och finansiella företag. Inom kort kommer troligen lagstiftning gällande samtliga organisationer i Sverige. En utredning kring hur man stärker skyddet för visselblåsare kom ut i våras och är 34

nu ute på remiss. Ett konkret förslag i utredningen är att alla organisationer bör ha ett autonomt och fristående visselblåsarsystem.

– Lanteros tjänst har just lanserats och vi har precis inlett installationen hos vår första kund. Men vi för redan diskussioner med ytterligare organisationer och räknar med ett stort intresse i takt med att fler inser att lagstiftning är på väg. Den som lanserar en visselblåsartjänst före reglerna ligger i framkant, men om man väntar ett år så kommer samma insats troligen bara vara ett sätt att följa reglerna.

Har ni hanterat fall som lett fram till lagföring och fällning av någon skyldig?

– Vi har inget intresse av att följa upp i vilken mån någon fälls som resultat av ärenden hanterade i vårt system. Det är uppenbart att organisationer får bättre möjlighet att hitta och ta tag i problem med ett bra visselblåsarsystem. Men Lantero ska inte sitta på information i onödan, vi följer inte upp ärenden som vi inte längre har att göra med och raderar data som är vidareförmedlad och hanterad. Det är ett sätt att inte i onödan riskera den anonymitet som vi är satta att värna.

Vad finns i övrigt att säga om tjänsten visselblåsning?

– Det finns ett stort glapp mellan missförhållanden man som anställd känner sig bekväm med att berätta om för sin chef, och saker som är så allvarliga och så konkreta att man är beredd att ”hänga ut sin arbetsgivare” genom att gå till media. Att dessa saker kommer upp till ytan och att arbetsgivaren får möjlighet att ta tag i problemen är otroligt värdefullt. Dels för kvaliteten i verksamheten, men också som försäkring mot ekonomisk och publicitetsmässig skada, samt för den allmänna stämningen i en organisation.

– Att introducera ett visselblåsarsystem är ett sätt för arbetsgivare att skicka tydliga signaler om att man vill ta tag i problem i verksamheten.

– Negativt beteende som inte kommer upp till ytan sprider sig ofta och riskerar att bli praxis. Om anställda i en organisation till exempel börjar ta tveksamma utlägg som representationskostnader så är det inget kollegorna är benägna att anmäla till chefen, istället är det troligare att det sprider sig en praxis där man blir mindre nogräknad med organisationens pengar.

Bo Höglander Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken Å RNA RE P SDAGA A L L NG TÄ UTS HANDLI UPP

Hej klimatsmart samhälle!

Växjö kommun sparar 15 miljoner kronor årligen genom en kombination av e-handel och samordnad varudistribution.

Med på köpet får de 93 % minskning av koldioxidutsläpp.

Läs mer på visma.se/proceedo

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

35

UPPHANDLING | i praktiken

Dialog utan risk att bli korrupt Många upphandlare är lite rädda för att prata med leverantörerna för de vet inte riktigt vad de får göra.

D

et är viktigt att kunna göra affärer och att kunna sköta sitt jobb. En förutsättning för att kunna göra ett bra jobb och nå det resultat som önskas är att parterna pratar med varandra. Däremot är det viktigt att veta var gränsen går för vad som är tillåtet i det gemensamma umgänget, säger Helena Sundén, generadirektör Institutet mot mutor, IMM. Offentliga Affärer ställde ett antal frågor till henne med anledning av en ständigt aktuell diskussion om vad som är tillåtet och lämpligt i umgänget mellan offentliga inköpare och leverantörer.

Många efterlyser en bättre dialog mellan offentliga inköpare och leverantörer.

Samtidigt finns en rädsla för att man gör någon olämpligt. Hur ser du generellt på denna problematik?

– Jag får då och då frågan från personer inom det offentliga som är oroliga för att ens prata med leverantörer från den privata sidan. Så ska det självklart inte vara. På varje arbetsplats behöver det finnas tydliga regler för vad som gäller och var gränsen går för vad som tillåtet både på den offentliga och privata sidan.

– Vi ser ett ökat intresse av att samverka och att inom olika sektorer både på den privata och offentliga sidan faktiskt föra en dialog om var gränsen för vad som tillåtet utifrån respektive verksamhets syn. Det vi vill är att alla anställda ska ha tryggheten i att göra rätt och då måste de som skriver regelverken ha klart för sig vad som är tillå-

36

tet och inte och hänga upp det på praktiska exempel som hela verksamheten förstår.

– Om både beställarsidan och leverantören har en klar bild om vad som är tillåtet och inte och vet exakt hur den där jullunchen, eller gåvan som skänks till något välgörande ändamål ska hanteras, och vad som är til�låtet eller inte, så behöver det inte finnas några oklarheter kring hur vi ska umgås.

Vi måste kunna göra affärer och vi måste kunna arbeta och då behövs tydliga regler för att underlätta för att göra rätt.

finns någon som helst intressekonflikt eller jävssituation kopplat till leverantören men utifrån sett kan det uppfattas annorlunda och som företrädare för det offentliga ska man inte ens försätta sig i närheten av situationen där ens objektivitet på något sätt kan ifrågasättas.

”

– Finns det en personlig koppling är det viktigt att flagga upp internt och kliva av den processen. Både för att förebygga risken för korruption och för att förebygga risken att det utifrån sett uppfattas som att man har ett personligt intresse. Även om det skulle visa sig att det inte finns någon som på något sätt är påverkad i sin tjänsteutövning av en privat relation så är förtroendeskadan redan skedd om det utifrån sett kan uppfattas som att det är så.

När är det direkt olämpligt att samtala med/träffas i relationen inköpare-leverantör?

– Att träffas så länge det är kopplat till tjänsteutövningen och någon som man har nytta av i tjänsten är generellt sett inte olämpligt. Däremot måste man som företrädare för det offentliga ta sig en funderare om det skulle vara så att man har ett privat umgänge med exempelvis en leverantör som man också är ansvarig att på något sätt välja ut som leverantör, eller om det är en leverantör vars tjänster man utifrån avtal kan avropa från.

Finns det ämnen som man aldrig bör ventilera med en leverantör när man är offentlig inköpare?

– Vi har regelverk för upphandlingar som ska efterlevas och all information som på något sätt står i strid med dessa, till exempel att lämna information om andra anbudsgivares bud inför en upphandling eller att på något sätt söka påverka urvalet av leverantör vid sidan om regelverket är både olämpligt och otillåtet. I övrigt är det viktigt att alla leverantörer behandlas likvärdig och objektivt och självklart ska ingen information förmedlas bara till en specifik leverantör som på något sätt skulle kunna rubba dessa grundläggande principer.

– Det kan ju mycket väl vara så att den offentliganställde själv har full koll på att det

Artikeln fortsätter på sida 38...

För att en avtalsrelation som ska fungera och hållas vid liv måste det finnas en dialog mellan parterna.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Vi tänker alltid efter, före

Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår långsiktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tänker annorlunda från början. Vårt förvaltningsperspektiv har fått oss att förstå hur man måste tänka när man bygger. Det här tankesättet – att tänka efter, före, har vi med oss i allt vårt arbete. Det är helt enkelt bättre att göra rätt från början.

Besök riksbyggen.se redan i dag så kan vi se om det är något som vi kan tänka efter på tillsammans!

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

37

UPPHANDLING | i praktiken

...fortsättning från sida 36.

Vad finns i övrigt att säga om detta?

– Diskussionen i sig handlar inte om att vi inte får prata med varandra inför, under, eller efter en avtalsrelation. För att en avtalsrelation som ska fungera och hållas vid liv måste det finnas en dialog mellan parterna.

Det som däremot måste definieras är vad som är acceptabelt inom varje organisation, både ur aspekten ”hur umgänget ska/får se ut” och ”vad vi får/om vi får, bjuda varandra på i umgänget”. För att kunna definiera vad som ska bjudas på och vad som är tillåtet är en diskussion mellan alla parter av stor vikt och också ytterst nödvändig.

IMM (Institutet mot mutor) grundades 1923 har sedan sin tillkomst verkat för självreglering som medel att bekämpa korruption i samhället. Näringslivet har på så vis varit pådrivande i kampen mot mutor och övertygat staten om vikten av kraftfull lagstiftning på området.

Näringslivets kod - Regler för näringslivets förhållningssätt mot myndigheter - anger hur företagen ska bete sig i sina kontakter med förvaltningen.

– Reglerna är strängare än lagen. För tjänstemän som arbetar med myndighetsutövning eller upphandling får företagsrepresentanter över huvud taget inte erbjuda någonting som kan påverka beslut, säger generalsekreterare Helena Sundén, IMM. Koden, som förvaltas av IMM, har fastställts av dess styrelse med verkan från den 1 september 2012. Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet från den 1 september 2012.

Upphandlare om när dialog är lämpligt Offentliga Affärer ställde tre frågor till upphandlare runt om i Sverige.

1. Har ni en policy för dialog med leverantörer?

2. När anser ni att dialog är lämpligt respektive olämpligt?

3. Känner ni till Näringslivets kod - Regler för näringslivets förhållningssätt mot myndigheter – som anger hur företagen ska bete sig i sina kontakter med en offentlig förvaltning?

38

Här är några av svaren vi fick.

Anna Sandklev, upphandlingsansvarig, Gnesta kommun: 1. Vi har en upphandlingspolicy men ingen enbart för dialog med leverantörerna.

ledning för offentligt anställda”.

2. Dialog är nödvändig med allt rörande direktupphandling samt uppföljning av ingångna avtal. Däremot anser vi inte att det är tillämpligt är vid annonserad upphandling, innan tilldelningsbeslut.

3. Ja i grova drag känner vi till den. Vi har egna riktlinjer för vårt förhållningssätt.

Dessutom är vår upphandlingsansvarige certifierad enligt SILF, Sveriges Inköps- och Logistikförbund.

Jan Ekström, inköpschef, Kiruna: 1. Nej. 2. Jag tycker det förs alldeles för lite dialog med leverantörer. Dialoger är direkt nödvändiga med antagna leverantörer under avtalstiden. Dialoger kan också vara lämpliga som en del av nödvändiga omvärlds- och marknadsanalyser inför upphandlingar. Däremot är det olämpligt mad alltför vidlyftiga dialoger under själva upphandlingen.

3. Ja.

2. Det är en fråga som alltid noga måste övervägas, vi anser att leverantörsdialogen i många fall är nödvändig och av goda, men den måste ske med beaktande av de allmänna principerna, så inte någon får mer information en någon annan. Ett gott exempel som vi praktiserar är extern remiss av förfrågningsunderlag innan annonsering.

3. Ja, den torde i huvudsak utgöra andra delen av vägledningen för offentlig anställda, trots att Institutet mot mutor hävdar att den är strängare än lagkraven, dock är för merparten av vår verksamhet samverkansreglerna av störst betydelse som även bland annat regler utbildning/ fortbildning avseende medicinteknisk utrustning.

Göran Brunberg, chef Upphandling, Göteborgs Upphandlingsbolag 1. Nej vi har ingen policy i dagsläget. Vi följer gällande lagstiftning om när vi inte ska ha dialog med leverantörerna. I övrigt hanteras det i respektive upphandling (projekt). Vi har genomfört någon förhandannonsering av preliminärt underlag och vi ser det som positivt med dialog. Lagstiftaren har ju också genom åren, tycker jag, insett vikten och behovet av dialog.

2. När det inte är förbjudet och så länge det inte gynnar/missgynnar parterna, det vill säga likabehandling.

Stefan Kindeborg, upphandlingschef, Nyköpings kommun: 1. Kommunen har en relativt ny ”Mut och jävspolicy” som jag till vis del var delaktig i när den togs fram. Antogs av kommunfullmäktige 2012.

2. Under anbudstiden är vi mycket strikta/ formella. I mellanperioderna så är dialog med marknaden och företagen helt nödvändigt för att vi ska kunna göra vårt jobb på ett seriöst sätt.

3. Om du menar IMMs mutlagstiftning så känner vi till den i Göteborg. Det finns Stadenövergripande policys rörande mutor och bestickning och även lokala riktlinjer.

Bo Höglander

3. Jo, och det är Institutet mot mutor som håller i den, vad jag vet.

Karin Peedu, biträdande avdelningschef, SLL Upphandling: 1. För medicinteknik och läkemedel har vi en överenskommelse om samverkansregler som uppdaterades 1 januari 2014. I övrigt hänvisar vi till ”Om mutor och jäv, en väg-

Helena Sundén Generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

| i praktiken UPPHANDLING | nyheter Upphandling är inte bara UPPHANDLING juridik!

Inom Colligio finns en samlad praktisk erfarenhet från tusentalet upphandlingar och detta präglar allt det som sker inom våra verksamheter.

Med 18 anställda och kontor på fem orter i Sverige kan vi alltid erbjuda rätt kompetens inom offentlig upphandling när timmarna inte räcker till eller när nya produktområden söker effektiva lösningar.    

Upphandlingsstöd och resursförstärkning Rådgivning/kvalitetssäkring i enskilda frågeställningar Öppna utbildningar Uppdragsutbildningar

Alla inom Colligio brinner av en längtan att utveckla den offentliga upphandlingen. Läs mer om oss på www.colligio.se och ta en kontakt för att få det stöd som just nu är mest aktuellt. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

39

23

Förslag om stärkt skydd för visselblåsare ställer krav på 300 000 arbetsgivare När visselblåsaren Karin Törnqvist avslöjade korruption hos Göteborgs Energi fick hon inga nya uppdrag av bolaget. Nu föreslås en ny lag träda i kraft den 1 juli 2015 som ger ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats (så kallad visselblåsning).

Arbetsgivare blir samtidigt - i den utsträckning verksamheten kräver det - skyldiga att inrätta visselblåsarrutiner för interna larm.

D

et är ett viktigt samhällsintresse att arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats så att missförhållanden avslöjas, åtgärdas och undanröjs.

Visselblåsning kan ge allmänheten information om allvarliga missförhållanden såsom korruption, miljöförstöring, marknadsmissbruk och vanvård.

I dagsläget finns ingen särskild skyddslagstiftning för visselblåsare, istället tillämpas en rad olika rättsregler från olika rättsområden och arbetsdomstolens praxis. En utredning tillsattes för att bland annat kartlägga rättsläget, föreslå åtgärder som stärker skyddet för visselblåsare samt för att lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen som leddes av Justitierådet Per Virdesten lämnade sitt betänkande (SOU 2014:31) tidigare i år. Enligt utredningen avstår ofta arbetstagare som får kännedom om missförhållanden från att slå larm, vilket kan bero på rädsla för repressalier, osäkerhet kring vilket skydd som finns och otydlighet i hur arbetstagaren ska gå tillväga och till vem arbetstagaren ska vända sig.

Utredningens förslag Utredningen har i sitt betänkande lämnat följande förslag: • En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som internt eller externt slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses förhållanden som skäligen kan misstänkas utgöra brott (med fängelsepåföljd).

underlättar sådana larm. Arbetsmiljöverket föreslås bli tillsynsmyndighet.

En lag om stärkt skydd för visselblåsare Den föreslagna lagen utgör alltså en arbetsrättslig skyddslagstiftning. Lagen gäller parallellt med övriga regler som skyddar arbetstagare och ska aldrig kunna begränsa det skydd en visselblåsare i arbetslivet annars skulle ha. För att en arbetstagare ska åtnjuta ett stärkt skydd vid externa larm måste följande förutsättningar vara uppfyllda: • Ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

• Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm intern först.

• Arbetstagaren ska vid tidpunkten för larmet haft fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga.

Vid interna larm krävs endast att det är fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

• Regler till skydd för identiteten på visselblåsare. För att sekretessen även ska gälla inom offentlig verksamhet ändras offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400).

Ett lagstadgat krav på visselblåsarrutiner Arbetsgivare ska - i den utsträckning verksamheten kräver det vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare slår larm internt. Varje arbetsgivare måste bedöma de risker som finns i verksamheten och genomföra lämpliga åtgärder. Särskilt hänsyn vid riskbedömningen ska - enligt betänkandet - tas till risker för hälsa, säkerhet, miljö och korruption. Vilka rutiner som sen måste upprättas eller åtgärdas beror på de specifika behov som verksamheten har.

• En skyldighet för alla arbetsgivare att, i den utsträckning verksamheten kräver det, antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som

Skyldigheten ska fullgöras inom ramarna för det systematiska arbetsmiljöarbetet och de principer som gäller där ska också (där det är tillämpligt) styra bedömningen av fullgörandet av skyldigheten.

40

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

COMPLIANCE | Juridik

Tillsynsmyndighet fÜr att tillse att arbetsgivare uppfyller kravet är ArbetsmiljÜverket.

Det finns inga formella krav pĂĽ hur skyldigheten ska uppfyllas.

Enligt betänkandet bÜr dock skriftliga rutiner utarbetas som sen formaliseras i instruktioner, reglementen, uppfÜrandekoder eller liknande. Rutinerna bÜr vara kända och tillgängliga inom verksamheten och personalen bÜr utbildas i hur allvarliga missfÜrhüllanden rapporteras. Dessutom bÜr det finnas en person med ansvar fÜr att ta emot och behandla rapporter om allvarliga missfÜrhüllanden.

Remissyttranden I en Üverväldigande majoritet av yttrandena uttrycks en positiv inställning till ett stärkt skydd fÜr visselblüsare. Den kritik som framfÜrs mot fÜrslagen bestür i huvudsak i att utredningen inte uppnütt sitt syfte med ett stärkt skydd fÜr visselblüsare och att reglerna varken är tydliga eller lättillämpade. FÜr visselblüsare som Karin TÜrnqvist innebär inte fÜrslaget nügot stärkt skydd eftersom inhyrda konsulter inte omfattas av den nya lagen.

Vi har genom att bistü fÜretag inom främst byggsektorn fütt münga frügor frün anställda om deras identitet verkligen är skyddad och vad de ska gÜra rent konkret när de misstänker en oegentlighet. Osäkerheten tyder pü att lagstiftning som reglerar skyddet fÜr

SWEPOSŽ NätverksRTK-tjänst

visselblüsare behÜvs. UtÜver det kan vi konstatera att kravet pü visselblüsarrutiner kommer püverka cirka 300 000 arbetsgivare i büde privata och offentliga verksamheter och att vägledning behÜvs om hur de egna visselblüsarrutinerna kan fÜrbättras.

Elisabeth AndrÊ Henric Strüth Elisabeth AndrÊ Advokat och partner pü Moll WendÊn Advokatbyrü. Hon har müngürig erfarenhet som bolagsjurist frün Skanska-koncernen och Trelleborg AB och har stor erfarenhet av utarbeta och implementera etiska regelverk och complianceprogram. Hon är specialiserad inom entreprenad- och konsulträtt.

Henric Strüth Jur. kand. och biträdande jurist pü Moll WendÊn Advokatbyrü. Henric arbetar med allmän affärsjuridik.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används fÜr till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

SWEPOS beräkningstjänst. ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ‹ Ç‹Ç? Ç?Ç‹ Ĺ™ ÇˆÇŠÇŽÄťÇŽÇ? njNJ Ç?Ç? Ĺ™ Œª–£¢ŒłÂ&#x; ĭŒ– Ĺ™ ªªªĭŒª–£¢Œĭ”¢Â

41

eFÖRVALTNING | konferens

Den 8-9 oktober arrangerades Sveriges största konferens och mötesplats för dig som berörs av IT-stödd verksamhetsutveckling inom offentlig förvaltning, eFörvaltningsdagarna 2014.

Närmare 590 deltagare från myndigheter och organisationer samlades för att ta del av ett gediget program, träffa nya och gamla branschkollegor och utbyta kunskaper och erfarenheter sinsemellan. Självklart var Offentliga Affärer på plats för att rapportera från dagarna. eFörvaltningsdagarna besöktes av ett antal internationella gäster, däribland Darren Brothers från Kanada. Darren berättade mer kring e-förvaltningsarbetet i Kanada.

Monica Green inledde dagarna med att dela med sig av den nya regeringens visioner och mål med den digitala agendan i framtiden. Moderator under dagarna var Karin Adelsköld.

Närmare 590 deltagare från myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och de ledande leverantörerna var på plats under två dagar för att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.

42

Wallmans bjöd oss på en färgsprakande show under den alltid lika uppskattade e-förvaltningsmiddagen på Börsen.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | konferens

”E-förvaltning 3.0 - digital samverkan vs Oxenstierna”, ett panelsamtal där Magnus Enzell från Näringsdepartementet, Lennart Jonasson, medförfattare till rapporten ”Förutsättningar för digital samverkan”, Niklas Fyhr, Näringspolitisk expert från IT&Telekomföretagen samt Annika Brännström, Ordförande i E-delegationen diskuterade digitaliseringens möjligheter och utmaningar i framtiden.

Thomas Wennersten från Trollhättans stad, 2013 års vinnare av årets e-förvaltningspris - eDiamond Award, presenterar 2014 års vinnare av utmärkelsen...

...och vinnaren av eDiamond Award 2014 blev, Riksarkivet, för deras e-arkivlösning som resultat av projektet eARD vilket har resulterat i en långsiktig lösning på infrastrukturen för hantering av elektroniska arkiv. Sveriges offentliga myndigheter kan nu kommunicera mellan arkiv och verksamhetssystem med en standardiserad lösning.

Det blev en minnesvärda kvälle på det anrika Hamburger Börs där deltagarna bjöds på en fantastisk trerätters middag med en kavalkad av underhållning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

43

eFÖRVALTNING | konferens

Västerås stad hade byggt upp en flygplatsterminal i sin monter där de berättade mer om e-förvaltningsarbetet i Västerås.

Karin Adelsköld, ståuppkomiker, programledare, författare och teknikexpert med mera var årets moderator.

Vilken målkavalkad det blev i Offentliga Affärers monter! Det var många av deltagarna under dagarna som hade talang för att kicka boll.

44

Beslutsexperten Pelle Tornell läste några av middagsgästernas tankar.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | konferens

Glada vinnare av eDiamond Award 2014.

Mottog priset gjorde Karin Bredenberg, Funktionsansvarig för FGS och Nora Liljeholm från Riksarkivet.

Vi fick lyssna till Freddie Larssons resa från IT-tekniker till hyllad CIO, hur han lyckades få med sig sina medarbetare och vända på resultatet mitt i en tuff lågkunjunktur.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

Kung Carl-Gustav dök upp på middagen som arrangerades på Hamburger Börs.

Glada tjejer från Offentliga Affärer i montern.

45

eFÖRVALTNING | i praktiken

Vinnaren av eDiamond Award 2014

Data kan flyttas utan att information går förlorad

– Det känns väldigt bra eftersom detta är ett projekt som vi jobbat med i tre år. Priset är en rejäl uppskattning! Det säger Karin Bredenberg, funktionsansvarig för FGS på Riksarkivet när Offentliga Affärer frågar hur det känns att ha fått ta emot utmärkelsen eDiamond Award 2014.

D

et var vid eFörvaltningsdagarna i oktober som Karin Bredenberg och kollegan Nora Liljeholm tog emot priset. Riksarkivarien, Björn Jordell, avslöjar att det är Karin Bredenberg som är hjärnan bakom de standarder som konceptet bygger på.

Tillsammans med ett antal andra medarbetare samt deltagare i projektet eARD har hon utvecklat det vinnande konceptet.

– Jag brukar kalla henne Riksarkivets XML-drottning, säger han och skrattar.

Riksarkivet tog hem utmärkelsen för sitt digitala koncept som kommer att göra det enklare att föra över information mellan olika myndigheter och verksamheter, oberoende vem som är avsändare och mottagare. Detta har inte bara resulterat i besparingar i tid, utan även i pengar. Den vinnande e-tjänsten i vardande är unik eftersom den är den enda i sitt slag och har väckt stort intresse inom och utanför Europa.

– Risken med att flytta digitala data är att information försvinner om man inte gör rätt med en gång. Sådana data som 46

gallras kan inte återskapas, förklarar Karin Bredenberg.

Konceptet som Riksarkivet sjösatt med hjälp av FGS – förvaltningsgemensamma specifikationer – innebär att det kan fungera oavsett system och i hela kedjan inklusive mellanarkiv och slutarkiv. Genom att från början märka upp de digitala paketen på rätt sätt behöver man inte göra om allting när information ska flyttas mellan olika instanser.

– Alla kan använda det här, det är det fina i kråksången, säger Karin Bredenberg. Och det gäller inte bara statliga myndigheter utan även kommuner och landsting, ja även privata aktörer om de så önskar.

Genom återkoppling från användarna och flexibilitet i systemet kan det modifieras och byggas till. En grundstomme eller plattform utgör basen som kan byggas på med extra funktioner som den enskilde användaren önskar.

Den stora fördelen är att tjänsten bygger på standarder som används överallt i världen.

Det har gjort att fler länder visat intresse, till exempel Ungern och Norge. Och när Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) upphandlade arkivtjänst baserades det på FGS. Nästa steg i processen är att i samarbete med Statens servicecenter bygga en tjänst baserad på konceptet med förvaltningsgemensamma standarder, FGS. Nu har Statens servicecenter tillsammans med Riksarkivet ett år på sig att bygga en tjänst kring det prisade konceptet. 2016 ska tjänsten kunna erbjudas olika förvaltningar runt om i landet, och världen.

– Arkiv handlar om att bevara information, att göra det tekniskt och administrativt möjligt att bevara de värden som informationen bär på, förklarar riksarkivarie Björn Jordell och tillägger: samt att kunna bevara informationen med bibehållen struktur, kontext, autenticitet, begriplighet och äkthet.

Bo Höglander

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

R PÅ AGA NER LINGSD T R PA HAND UPP

Ett stort & onödigt lidande i det tysta

A

tt äta är en naturlig del av livet.

Vi tänker på underbara dofter, smaker och synintryck. En av dagens höjdpunkter. Men vad händer när måltiden förvandlas till oro?

Ät- och sväljsvårigheter är lömska problem som många lider av i skamsen tystnad. Det är olyckligt och onödigt.

Med rätt kunskap inom hela vårdkedjan kan vi sätta stopp för lidandet. Och istället skapa mat- och livsglädje där måltiden fortsätter vara en positiv del av livet.

Orden ”Maten är serverad” väcker rädsla för att sätta i halsen och kämpa mot känslan av kvävning. Du orkar inte längre prata med någon vid bordet. All din energi går åt till att hålla kvar maten i munnen och kämpa ner den i magen. Skam och oro gör att du drar dig undan.

Du slutar äta. Din kropp får inte längre tillräcklig näring och du försvagas både fysiskt och psykiskt.

” Med konsistensanpassade produkter och utbildning skapar Special Foods matglädje där livet sätter begränsningar.

Produkterna ser ut som den vanliga maten och finns i ett brett utbud för att kunna varieras efter den vanliga menyn.”

Tillsammans skapar vi matglädje som ger livsglädje. Ring oss på 042-860 00 eller skicka ett mail till specialfoods@se.findus.com för mer information om Findus Special Foods och våra produkter.

Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

Gunnel Stuhr Olsson (Findus Special Foods Manager)

47

Upplev skillnaden

NA

eFÖRVALTNING | nyheter

Gör det ännu lättare

UPP

HAN

UT DLIN STÄLLA R GSD AGA E PÅ RNA

Nya Kommers är här!

Upphandling och avtalshantering har aldrig varit lättare, snyggare eller smartare. Det är lika enkelt att göra direktupphandling, beställning som leverantörsuppföljning. Med nya Kommers får du det inköpsstöd du behöver - från behovssamordning till faktura. Kontakta oss redan idag så visar vi hur!

Vi ses på: Upphandlingsdagarna 28-29 januari 48

08- 612 34 53 info@primona.se www.primona.se Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | nyheter

Avtal för e-tjänster och vårdguide Det blev Capgemini Sverige AB som tog hem ett nytt avtal om e-tjänster med Stockholm Läns Landsting (SLL). Tjänsterna berör dock samtliga svenska landsting.

C

apgemini kommer att förvalta och vidareutveckla nationella webbsidor och e-tjänster som drivs av Invånartjänster. Tjänsten administreras av Stockholms läns landsting på uppdrag av samtliga regioner och landsting i Sverige. Stockholms läns landsting (SLL), enheten för invånartjänster, offentliggjorde avtalet den 1 december 2014. Det omfattar förvaltning och utveckling av ”1177 Vårdguiden på webben” samt Ungdomsmottagningen, UMO, inklusive ”hitta och jämför vård” samt ”anonyma frågetjänster”.

Vi fick en pratstund med Håkan Petersson, Senior Vice President på Capgemini.

– Vi ska bidra med att skapa lösningar så att samhällsmedborgaren själv kan söka råd när hon eller han har tid och lust. Annars måste man ju tala med en anställd. Det här arbetet tar sitt avstamp i det arbete som

närings- och socialdepartementen initierade under alliansregeringen, med Anna-Karin Hatt som pådrivande minister, förklarar Håkan Petersson.

Capgeminis åtagande ligger i linje med Invånartjänsters mål att konsolidera och effektivisera drift och förvaltning och bidra till ett ökat e-tjänsteutbud för invånare.

– Det handlar om hjälp till självhjälp.

Kanske kan man spara ett antal akutbesök genom förebyggande rådgivning via webben, menar Håkan Petersson. Han pekar på att i framtiden kommer alla medborgare att ha ett personligt hälsokonto, kopplat till personnumret. Det blir tillgängligt överallt och där finns vårdhistorik, med mera, så att läkaren slipper söka upp journaler varje gång patienten hör av sig eller gör ett besök.

till den bästa informationen om hälsa och sjukvård och de bästa e-tjänsterna, tillägger Håkan Petersson.

Capgemini har sedan ett flertal år varit leverantör till både Stockholms läns landsting IT och Karolinska Universitetssjukhuset.

Under åren har företaget levererat olika förvaltnings- och utvecklingstjänster samt tjänster inom Business Information.

Det nya avtalet innebär att Capgemini stärker sin position som ledande leverantör av förvaltnings- och utvecklingstjänster inom e-tjänsteområdet. För Stockholms läns landsting innebär det att de kommer att ha fortsatt tillgång till bolagets nationella och internationella expertis inom e-hälsoområdet.

Bo Höglander

– Vi ser fram emot att få hjälpa Invånartjänster att se till att invånarna har tillgång

Kommuners införande av e-förvaltning behöver förankras bland de anställda

Många kommuner har infört e-tjänster och kontaktcenter för att förbättra servicen till medborgarna. I de flesta fall har detta varit positivt men en studie vid Högskolan Väst visar att en del kommuner brister i sin förankring internt och att detta är en större begränsning för utvecklingen än att få nya tekniska e-lösningar att fungera.

U

tgångspunkten för kommunernas e-förvaltning är centrala riktlinjer från regeringen och EU. Forskarna intresserar sig för hur riktlinjerna omsätts i kommunerna.

Den offentliga sektorn har förvandlats till en nätverksbaserad, informell och interaktiv förvaltning, där just nätverken spelar en stor roll för beslutsfattande och utveckling.

När e-policies och styrdokument införs och översätts till en lokal nivå, sker det i den nätverksbaserade strukturen och av personer som agerar som entreprenörer - fast i offentlig förvaltning, konstaterar forskarna.

– För att lyckas måste både administratörer och medborgare känna tillit och förtroende till e-tjänsterna och den här typen av service. De måste vara effektiva och anpassade till medborgarna. Det måste också finnas någon typ av mervärde i tjänsten som gör att man använder den, till exempel att man slipper vänta i telefonen, säger Irene Bernhard, som skrivit sin avhandling om e-förvaltning.

Den interna förankringen brister Även om användningen av it-lösningar är grundläggande för kommunernas omvandling, visar forskarnas resultat att organisa-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

tionsstrukturen och intern förankring är större begränsningar än ny teknik för att omsätta lokala e-lösningar.

– Ofta fungerar e-lösningarna bra utåt men den interna förankringen brister. Personalfrågan är också viktig, ibland flyttas personalen till kontaktcentret men den interna bemanningen är inte löst, säger Irene.

En positiv bieffekt av införandet av kontaktcenter är att alla data som samlas i databaser kan användas som källa för potentiell planering i kommunen.

Källa: Högskolan i väst

49

eFÖRVALTNING | i praktiken

WE UPPHANDLARE! Vi är på mässan för att visa varför vi ständigt får förnyat förtroende bland kaffedrickande kunder runtom i Sverige.

De liksom vi ställer krav på service, stort utbud av certifierade produkter, energisnål utrustning och andra saker som känns sjävklara för en modern pauslösning.

Kom förbi vår monter på Upphandlingsdagarna 28-29 januari för en perfekt kopp kaffe och lite annat gott så berättar vi mer!

Vi ses!

UPP

HAN

50

UT DLIN STÄLLA R GSD AGA E PÅ RNA

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | nyheter

Värmland Sverigeledande inom hållbar IT 2009 byggdes datacentret för Sätterstrand Business Park på Hammarö utanför Karlstad, där huvudfokus var grönt och hållbart. Nu har datacentret, som ett av de första i Sverige, belönats med EUs certifiering för energieffektivisering. ”Värmland placerar nu Sverige på Europakartan över hållbar företags-IT”, säger Thomas Wunger på Coromatic som hjälpt Sätterstrand med såväl datacenterbygget som EU-processen.

S

ätterstrand Business Park är, tillsammans med Stockholms Läns Landsting, de första i Sverige att godkännas enligt EU’s code of conduct ”Participants”. Förutom att centret är byggt med hållbarhet i fokus krävs även att det kontinuerligt vidtas åtgärder för hållbarhet samt att kunskapen sprids till andra företag och organisationer.

– Det här är ett viktigt steg i rätt riktning, både för oss och för branschen i stort. I framtidens upphandlingar kommer IT-miljö och hållbarhet att vara en självklar del, därför är vi stolta över att ligga steget före.

Vi ser fram emot att stötta andra företag att gå i samma riktning, säger Pernilla Uddh, VD på Sätterstrand Business Park.

Det datacenter som certifierats är en co-locationhall som bland annat använder frikyla istället för kylaggregat, värmeåtervinning för uppvärmning av kontorslokalerna samt likström. Datacentret byggdes av Coromatic år 2009.

– Vi har varit med från början och hittat lösningar för att tillgodose Sätterstrands höga krav på grön IT. Vi känner till visionen och är därför särskilt glada över certifieringen, något som nu placerar Värmland på Europakartan över hållbar företags-IT, säger Thomas Wunger, VD Coromatic AB. Källa: Coromatic

Gränsöverskridande telekommunikation huvudfråga på rådsmöte När EUs telekomministrar möttes i Bryssel den 27 november stod förslaget om en gemensam telekommarknad överst på dagordningen. Diskussionen utmynnade i att arbetet med att hitta en lösning på framför allt frågan om roamingavgifter inom EU ska fortsätta. Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan representerade Sverige vid rådsmötet.

F

örslaget om en inre marknad i EU för elektronisk kommunikation har diskuterats i över ett år. Vid mötet presenterade det italienska ordförandeskapet en rapport om läget i dessa förhandlingar.

– Sverige har fått gehör för att det krävs ytterligare grundligt arbete för att hitta en långsiktig lösning på roaming-frågan, sade bostadsoch stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan vid en pressträff efter mötet.

Det råder oenighet mellan EU-länderna ifråga om framför allt roamingavgifter, det vill säga de extra avgifter som uppkommer när mobilen används utomlands. Sverige förespråkar sänkta roamingavgifter men anser samtidigt att det krävs mer arbete med förslaget innan förhandlingar med Europaparlamentet kan inledas.

Arbetet fortsätter nu med målsättningen att rådet och Europaparlamentet ska nå en överenskomelse om en gemensam telekommarknad i EU under våren 2015.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

Källa: Näringsdepartementet

51

eFÖRVALTNING | juridik

Offentlighets- och sekretesslagen förhindrar generellt inte användning av molntjänster I många år har myndigheter, kommuner och andra offentliga organ outsourcat sin IT. Servrar och annan infrastruktur driftas av externa, privata företag som kan göra det med högre kvalitet och till lägre kostnad, vilket frigör skattemedel till lämpligare platser än IT-budgeten. Så kallade molntjänster – infrastruktur, applikationer med mera som tillhandahålls över internet – utgör ett viktigt steg mot att ytterligare tillgodogöra sig informationsteknologins kraft.

F

rågan är dock: innebär det inte ett röjande i strid med offentlighets- och sekretesslagen (OSL) när exempelvis en myndighet lägger upp handingar med sekretessbelagda uppgifter på outsourcingeller molntjänsteleverantörens servrar? Även om IT-leverantören inte kan sägas begära ut handlingar som innehåller sekretessbelagd information så förs väl ändå sådan information över, och är det verkligen tillåtet?

Ur ett perspektiv ser det minst sagt problematiskt ut. Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder förbud mot att röja uppgifter som omfattas av sekretess enligt lagen. En molntjänstleverantör är ett privat rättssubjekt som är fristående från myndigheters verksamhet. Molntjänstleverantören själv omfattas inte av OSL så om myndigheten lägger upp information på dennes datacenter utgör det sannolikt ett utlämnande.

Förbehållsundantaget en bra lösning?

Det finns ett antal undantag till röjandeförbudet i OSL. Kan dessa användas för att göra användningen av outsourcingeller molntjänstleverantörer tillåten? Ett första undantag gäller om utlämnandet av uppgifter är nödvändigt för att en myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet. Ett andra undantag gäller om myndigheten har lämnat ut uppgifterna med förbehåll om sekretess. Men idag använder de flesta myndigheter inte molntjänster så kan användningen av sådana verkligen anses vara nödvändiga? Och förbehåll om sekretess kan inte göras generellt på det sätt som skulle behöva göras gentemot molntjänstleverantören, så förbehållsundantaget är sannolikhet inte någon patentlösning.

Så – användningen av en molntjänst innebär sannolikt ett röjande och och det är svårt att generellt se att något av 52

undantagen mot röjandeförbudet kan användas. Så bryter inte myndigheter mot sekretesslagen hela tiden när sekretessbelagda uppgifter lagras hos en IT-outsourcingleverantör eller i en molntjänst?

Måste granska förutsättningarna Ja, är förstås svaret. Men bara under förutsättning att uppgifterna verkligen är sekretessbelagda i förhållande till sådana leverantörer. OSLs bestämmelser anger under vilka förutsättningar vissa uppgifter ska anses vara belagda med sekretess och innan man stänger molntjänstbutiken och går hem måste man granska dessa förutsättningar. Och då framkommer en helt annan bild.

Exempelvis OSLs femte avdelning rör sekretess för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt till exempel 21 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.

Går det att lagra den här typen av uppgifter hos en molntjänstleverantör?

För att OSL ska förhindra detta krävs att det kan antas att den enskilde skulle lida ”betydande men”, det vill säga att dennes integritet skulle skadas allvarligt. Det går knappast att anta utan vidare. Av förarbetena till OSL framgår att den skada som annars skulle kunna uppstå ofta kan undanröjas genom att mottagare av uppgifterna omfattas av sekretessbestämmelser i avtal. Och om dessutom det mottagande företagets (molntjänstleverantörens) anställda själva omfattas av sekretesskyldigheter så stärks ju den enskildes skydd än mer.

Om man till detta lägger till de regler avseende säkerhet,

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | juridik

restriktioner för vilka och hur många hos leverantören som skulle kunna få tillgång till uppgifterna och så vidare som många molntjänstleverantörer följer, så framstår det som mindre och mindre sannolikt att något ”betydande men” skulle uppstå. Och om detta betydande men inte uppstår så är de uppgifter som lagras hos molntjänstleverantören helt enkelt inte sekretessbelagda och molntjänsten kan användas utan hinder av OSL. Nu gäller dock olika förutsättningar för sekretess enligt olika bestämmelser i OSL. Sekretessen är exempelvis starkare inom sjuk- och hälsovård. Enligt 25 kap. 1 § OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Här är sekretess huvudregeln och det måste stå klart att skada inte uppstår om uppgiften röjs för att det ska vara tillåtet.

Det räcker inte med sekretessklausuler Justitieombudsmannen har i ett beslut nyligen sagt att det i ett sådant fall inte räcker med sekretessklausuler i avtal för att undanröja den potentiella skadan för den enskilde. I det fallet satt anställda – som inte omfattas av straffsanktionerad tystnadsplikt enligt OSL – hos ett privat företag och läste och matade in uppgifter i ett landstings journalsystem. Dessa anställdas uppgift var således helt beroende av att de direkt tog del av information om enskilda individers hälsotillstånd.

Så är det förstås inte hos en outsourcing- eller molntjänstleverantör, vilket är en väsentlig skillnad. Dessa leverantörers anställda måste inte direkt läsa uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. I deras uppgifter ingår i själva verket inte alls att ta del av uppgifterna. För att kunna säga att sekretess gäller inom hälso- och sjukvård i förhållande till exempelvis molntjänstleverantörer måste vidare ett antal andra faktorer vägas in, exempelvis faktorer om kryptering, behörighetssystem och andra restriktioner. När dessa vägs in är det inte alls säkert att det så kallade skaderekvisitet www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

är uppfyllt och att uppgifterna därför är sekretessbelagda i förhållande till molntjänstleverantören.

OSL hindrar alltså ingalunda generellt anlitande av molntjänstleverantörer, lika lite som det hindrar fortsatt anlitande av outsourcingleverantörer som har levererat tjänster till myndigheter och kommuner i tjugo års tid. Men den myndighet eller annan offentlig aktör som överväger att använda en molntjänst måste analysera vilken typ av information som avses att lagras i molntjänsten och därvid bedöma om något av skaderekvisiten i OSL kommer att vara uppfyllda.

I den analysen måste faktorer såsom sekretessklausuler, säkerhetsstandarder- och rutiner, regler avseende tillgång till uppgifterna med mera vägas in. Det vill säga samma faktorer som ändå måste vägas in enligt personuppgiftslagen.

Detta betyder sannolikt att sekretess i förhållande till enskilda molntjänstleverantörer kan föreligga. Men det betyder också att många molntjänster utan tvekan kan användas, utan att OSL sätter hinder i vägen. En bedömning måste ske i varje enskild molntjänstaffär.

David Frydlinger

David Frydlinger Advokat på Advokatfirman Lindahl, ansvarig för Lindahls TMT-grupp (kompetenserna inom telekom, teknik, IT och media) i Stockholm och rankas som en av Svergies ledande inom detta område av rankinginstituten Chambers & Partners och Legal 500.

53

eFÖRVALTNING | i praktiken

Den kompetenta beställaren vet vad som ska till Ett strukturerat förändringsarbete i linjen behövs för att organisation och verksamhet ska bli mer effektiv och lönsam. Det går fortare och man kommer längre om ledningen förstår affärsflödena i verksamheten från grunden.

E

n verksamhetsledning ska öka förmågan att leverera och hålla en god trivsel på arbetsplatsen. Det handlar om att våga lyssna av regelbundet långt ned i organisationen och lära sig så mycket som möjligt om vad verksamheten innebär – hur, varför och vad gör man för att leverera värde för kunden, det vill säga vilken yrkeskunskap finns och ska utvecklas. För att förändringar i en komplex verksamhet ska lyckas behövs en hel del.

Inom det offentliga finns en stor risk för problem när en gammal förvaltningsstruktur som jobbar med ett tungrott ledningssystem genomför omorganisationer för att effektivisera i en önskan om stordrift, samtidigt som förmågan att skapa hållbar nytta urholkas genom kortsiktig måluppföljning. Här finns många myndigheter som gått på pumpen när nya IT-system införs.

Att certifiera sin organisation till exempel enligt ISO och jobba med LEAN är bra och räcker halvvägs. För att lyckas hela vägen behövs dessutom ett strukturerat arbete med strategisk ledning där affärsflödena är i fokus.

Kunskap om affärsflödena ökar leveransförmågan Ledningsarbetet startar med mål och visioner kring de aktuella affärsflödena, i enlighet med verksamhetens värderingar.

Sedan skapas strategier och nedbrytning i mätetal, där varje enhet och nivå i verksamheten mäter och planerar för sitt ansvarsområde, till exempel vårdpersonal hur man

54

förmår tillgodose vårdtagarens behov enligt uppgjord plan, medan planerare fokuserar på hur väl vårdpersonalen utnyttjas, både kompetens, resurs och effektivitetsmässigt.

Med sin bakgrund som flygingenjör har Erika Bellander har tagit fram en modell för affärsflöden, som utvecklats till ett ledningskoncept, Vinnande Flöden®, vilket syftar till att hitta nycklar till verklig effektivitet. Med detta kunde Erika i sin tidigare roll som CIO leda förändringsarbetet mer riktat för en högre processmognad i verksamheten.

Modellen gjorde en hel del saker tydliga, som man idag inte pratar så mycket om, som exempelvis vad det innebär att verksamheten är chokad, och hur man kan ta extra hänsyn till detta. Förståelsen gjorde att hon kunde leverera det som efterfrågades i tid och med nytta. Erikas erfarenheter kring komplex IT sedan många år gör att hon kan stötta arbetet i ledningar inom både offentligt och privat till att bli mer kompetenta beställare.

IT är kompetent men svårhanterad resurs Vi lever i en tid då IT går från att vara något speciellt, till att bli allmängods i alla digitaliserade och informationstunga processer.

Om inte IT förmår stötta operativt så att medarbetarna kan göra ett gott arbete varje dag är grunden för digitalisering borta. Ta till exempel en IT-avdelning på ett större sjukhus. Man har en helpdesk och flera pågående förändringsprojekt. Arbetssättet är agilt och processer enligt ITIL och RUP används för att leverera det som SLA-erna

förskriver. Tittar man på effektiviteten och frågar efter målen för deras verksamhet så handlar det om att vara kostnadseffektiva och jobba med till exempel användbarhet, men synar man det som levereras är det mycket som är snabba fixar av saker som är bråttom. Det är många system att förvalta och egentligen är arbetet hårt chokat både hos utförarens och hos IT-folket. Minsta störning skapar långtgående problem.

För att stävja detta behövs IT-system som kan ändras efter verksamhetens behov med minimal insats. De kan alltså inte vara dyra och krångliga, utan ha moduler som lätt kan byggas ut och kopplas ihop och där fokus läggs på gränssnitt, gemensamma protokoll och sådan funktionalitet som kan underhållas och utökas eller uppgraderas snabbt och enkelt. Systemet ska dessutom uppmuntra till riklig personlig kommunikation mellan handläggarna i processen. Här är det viktigt att inte dumsnåla, det kostar ännu mer sen. Se till att ha koll på logistik och flöden för att skapa optimal nytta, innan system läggs upp.

Har man strömlinjeformat ett flöde gjorda för standardärenden, så finns de sällan i verkligheten. Vardagen är full av varianter, till exempel när patienter får oväntade sjukdomar, personal blir utbränd, eller paket levereras fel. Många projekt tvingas dessutom till alltför tidiga leveranser av halvfärdiga system, vilket förvärrar situationen, och gör det svårt med bra utbildningssystem.

Resultaten blir lidande på alla nivåer.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | i praktiken

Att vara en kompetent beställare börjar med ledningens egna processer Förändringsledning i linjen driver beställningarna. För att lyckas med detta behövs: 1) En organisation som följer processerna med tydliga ansvars- och rollfördelningar, samt transparanta verktyg, som handlingsplaner och verksamhetssystem.

2) Att ställa krav på projekten. Det första är att skaffa ett gemensamt språk, nomenklatur och normer som alla förstår. Det man inte enas om innan, blir snabbt stoppklossar i en chokad värld. När man sedan inför nya system och kör piloter med tidiga versioner måste status på IT-systemet vara känt. Den som validerar måste veta vad som ska prövas och vad finns ännu inte inne i systemet.

Därefter är utbildning nyckeln till att kunna choka processerna. Allt ska sitta, och alla problem måste lusas av ordentligt innan man ”rampar upp”. Sedan är det kört, det vill säga kostar mycket att rätta, glöms bort och blir snabba fix med bristande kvalitet, och kunder som kommer i kläm.

3) Nyttan med förändringen måste räknas hela vägen till upplevelsen hos slutkunden, då först har vi värdet säkrat. Det hänger mer på personalens uppfattning än på hur bra systemet är enligt spec.

Har man koll på sina affärsflöden och det praktiska och yrkesmässiga kunnandet i den organisation som ska utvecklas är det enklare att förändra processerna så att störningarna blir minimala och nyttan ökar hela tiden. Det gör ledningen till en kompetent som beställare.

Tre sammanlänkade verktyg med flöden i fokus Konceptet Vinnande Flöden® hjälper först med att definiera och diskutera affärsflödena med hjälp av Värderöret, då samverkan, språk och överblick är i fokus. Därefter strukturerar vi ledningsarbetet med Värdeturbinen, ett flödesorienterat styrkort.

Arbetet stöttas av processerna i Värdeväxlaren tills förändringar har genomförts och levererar som tänkt. Erika Bellander har skrivit två böcker om konceptet, diplomerar konsulter och personal i ledande befattningar samt håller föredrag med mera.

Viktig information till företag och offentliga upphandlare De nya EU-direktiven för offentlig upphandling gör det lättare att upphandla klokt. Reglerna uppmuntrar till att köpa produkter som är märkta med oberoende miljömärkningar. Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval ställer hårda krav på alla produkter som märks och är i dag Sveriges enda miljömärkning av el.

All elproduktion påverkar miljön, men alternativen med minst påverkan får ni med ett avtal märkt med Bra Miljöval. Märkningen är oberoende, icke vinst­ drivande, ställer höga krav och hjälper er ur djungeln av fula elavtal. Den utgör också verifikat för Miljö­ styrningsrådets spjutspetskrav för elupphandling.

All el märkt med Bra Miljöval kommer från för­ nybara källor, men även på dessa ställs höga krav. Ex­ empelvis måste vattenkraft respektera vattendragens naturliga vattenflöden, vindkraft får inte stå i käns­ liga naturområden och biomassa måste komma från miljögodkända avverkningar. Förutom att märknin­ gen garanterar elens ursprung och hållbar produktion avsätter elbolagen pengar till fonder som finansierar energieffektiviseringar och miljöförbättrande projekt.

Låt din kommun eller ditt företag bidra till en frisk­ are planet redan idag! Ring ert elbolag och be om el märkt med Bra Miljöval. De flesta kan erbjuda Bra Miljöval som tillval. Om elbolaget inte kan det är det hög tid att byta. www.bramiljoval.se

Erika Bellander

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

55

LEDARSKAP | konferens

Den 12-13 november samlades ett hundratal beslutsfattare, hållbarhetschefer, personalchefer, stadsutvecklare med flera från det offentliga Sverige på Aros Congress Center i Västerås för att ta del av ett kunskapsfyllt program med föreläsare som delade med sig av sina erfarenheter kring ledarskap, ledarskapsutveckling och hållbar stadsutveckling. Offentliga Affärer var givetvis på plats för att rapportera från dagarna.

Årets moderator, Paula Asarnoj, välkomnade oss till Offentlig Chef och Smart Summit 2014 i Västerås.

56

Bo Dahlöf, Stadsdirektör i Västerås stad hälsade oss alla välkomna till staden och konferensen.

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARHET | konferens

Panelsamtal om konsten att leda mott en hållbar samhällsutveckling med Matti Tuikkanen, VD, Underhållsföretagen, Ola Brandell, HR-direktör, Västerås stad, Heike Erkers, Förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR och Hanna Begler, Project leader Sustainable Cities, Global Utmaning.

Hur kan vi fatta klokare beslut i arbets- och privatlivet? En av dessa och många andra frågor besvarade Mona Riabacke då hon gav oss nycklarna till fler kloka beslut under passet ”Beslutspyramiden - stegen till klokare beslut”.

Vinnaren av Årets Offentliga Chef 2014 blev Lerums kommun! Överlyckliga vinnare, Ann Blom och Karin Persson mottog priset under årets chefmiddag där vi bjöds på en trerätters middag i komposition med svängig och underhållande inslag. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

57

LEDARSKAP

Vinnaren av Årets Offentliga Chef 2014

”Ett kvitto på att vi lyckats” Två verksamhetschefer som lyft skolorna och pedagogiken i sin kommun fick ta emot utmärkelsen Årets Offentliga Chef 2014. – Även om den här sortens utmärkesler inte är vetenskapliga så är det jätteroligt och vi ser det som ett kvitto på att vi är på rätt väg i vårt arbete som syftar till att stödja och utveckla det pedagogiska ledarskapet i Lerums skolor och förskolor, säger Karin Persson, verksamhetschef Sektor Lärande i Lerums kommun.

T

illsammans med kollegan Ann Blom fick hon ta emot priset under middagen på Offentlig Chef i Västerås den 12-13 november.

– Vi blev förvånade över att vi fick utmärkelsen men glada över att någon gillar det vi gör, säger Karin Persson till Offentliga Affärer.

och berör endast chefer för en viss skolform. Även dessa träffar har det systematiska kvalitetsarbetet som utgångspunkt, men vid dessa tillfällen kan vi vara mer konkreta och specifika, berättar Karin Persson. Vi tittar på resultat, arbetar med analysen och utifrån det utarbetar vi sedan strategier som vi bryter ner i åtgärder.

Bakom hennes och kollegan Ann Bloms arbete ligger mycket funderande, läsning och forskning. Grundfrågorna var: hur få till ett ledarskap som gör skillnad? Hur ska vi kunna bidra till att utveckla de områden som vi ansvarar för så att de behov som finns kan tillgodoses på riktigt?

– Detta hade vi nog inte kunnat göra för bara två, tre år sedan, menar Karin Persson.

Hon tillägger att skolan inte varit lika bra som andra branscher på att forska på den egna verksamheten med vetenskapliga metoder, men att man sedan några år börjar komma ikapp. I dag får Lerums kommun och de båda prisade verksamhetscheferna stöd av en vetenskaplig ledare från Göteborgs universitet i det arbetet.

Ledningsforum för dialog Karin och Ann arbetar med olika ledningsforum för dialog med rektorer och förskolechefer. Alla gemensamma ledningsforum syftar till att stödja rektorerna och förskolecheferna i sin roll som ledare. Olika möten har delvis olika syften, men gemensamt för alla är att skapa möjlighet att utvecklas och delta i ett kollegialt lärande.

– Det finns inte bara en väg eller ett sätt att arbeta, utan flera, menar Karin Persson och ger exempel. Vi har ett forum där alla ledare deltar, både rektorer och förskolechefer. I det forumet fokuserar vi på ledarskapsfrågor och framförallt det pedagogiska ledarskapet. Det systematiska kvalitetsarbetet är ytterligare ett fokusområdet och ligger till grund för alla prioriterade utvecklingsområden.

– Verksamhetsträffarna är lite mer specifika 58

Ger ledarskapshandlingarna effekt på resultaten?

För att ytterligare stärka dialogen med medarbetarna flyttar Karin och Ann ut sitt kontor en gång i veckan till någon av verksamheterna. Till detta kommer också ett inslag av aktionsforskning i arbetet.

Medarbetarna forskar på sin egen praktik för att se om deras ledarskapshandlingar får effekt på resultaten.

Mycket har hänt under de tre, fyra år som arbetet pågått i Lerums kommun, sammanfattar Karin Persson och menar att den digra bank av erfarenhet som länge funnits i skolan nu även får en vetenskaplig dimension.

– Men även om skolan blivit bättre så är det ett område som kan utvecklas, avslutar Karin Persson.

Ann Blom och Karin Persson, lyckliga vinnare av utmärkelsen ”Årets Offentliga Chef 2014”.

Dessa forum för utveckling av medarbetarna och arbetet ska inta vara som en mötesplats vilken som helst utan medarbetarna ska gå från träffarna mer inspirerande och ha fått med sig verktyg att använda i sitt dagliga arbete.

Vi önskar Ann och Karin lycka till i det fortsatta arbetet!

Bo Höglander

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | kommunikation BLODSTOPPARENHETEN

ÖGONAKUTEN

PLÅSTERENHETEN

Nyhet! Världens minsta akutmottagning har nytt innehåll!

Cederroth Första Hjälpen Station kan nu hantera fler typer av skador som t ex brännskador och kan dessutom enkelt anpassas efter olika behov. Läs mer om vårt nya och förbättrade innehåll på www.firstaid.cederroth.com.

Första Hjälpen för alla. Överallt.

Ögon & sårskölj Nyheter i stationen! presser. och brännskadekom www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

Å RNA RE P SDAGA A L L G N TÄ UTS HANDLI 59 UPP

LEDARSKAP

Bättre möten på jobbet ger bättre nytta för verksamheten Tycker du att det är många möten som tar mer energi än de ger? Tycker du att många möten saknar ett tydligt syfte och mål? Vet du vid varje tillfälle varför just du blivit bjuden till mötet?

P

å konferensen Offentlig Chef i Västerås den 13e november, stod mötesevangelisten Micke Darmell på scen tillsammans med medförfattaren och kommunikationsexperten Antoni Lacinai. Under en kort 40-minutersföreläsning hann de med att bjuda på en mängd olika tips för hur man ”sabbar ett möte”. Som tur var fick alla desto fler konkreta tips för hur man istället kan planera och genomföra riktigt bra möten.

– Vi kommer från två olika håll in i det här. Antoni tränar människor i hur de ska tala inför grupper, hur de ska sätta mål som får dem att prestera och så vidare, säger Micke Darmell efter föreläsningen.

Ökad prestation – Det är inte lätt att prestera på topp, när du inte vet syftet med mötet eller vad ni ska åstadkomma. Men när ni gör det bra kommer effekten. Bara genom att sätta rätt sorts mål ökar du prestationen med 15-30%” säger Antoni.

Micke nickar och utvecklar: – Det låter självklart, men självklart är bara klart för mig själv. Bara för att jag vet syftet och målet med mötet betyder det inte att alla andra gör det. Det gäller att vara tydlig, både i tanke och ord. Gärna i inbjudan. Redan där bör det stå varför vi samlas och vart vi ska nå.

– Och Micke har ju varit i mötesbranschen i över tjugo år med stort fokus de senaste åren på att öka effekten av interna möten. Det var ett lätt beslut att samarbeta i att förbättra möteskulturen, flikar Antoni in och fortsätter.

Bra möten ger större effekt – Vi har samma målbild: Bra möten ger större effekt. Och ett bra möte innehåller lika delar energi och effektivitet. Potentialen är stor. I det privata näringslivet vill man bli mer konkurrenskraftig.

Och i det offentliga vill man självklart använda skattekronorna så effektivt som möjligt.

Antoni och Micke hakar i varandras samtal. Där den ene stannar fortsätter den andre. Precis som på scenen. De berättar hur deras samarbetspartner, undersökningsföretaget 3S tagit fram siffror på hur det står till med möteskulturen i Sverige. Till exempel saknar hälften av alla möten tydligt syfte och mål.

60

I förgrunden: Micke Darmell. I bakgrunden: Antoni Lacinai Antoni pratar om vikten av ögonkontakt medan Micke demonstrerar.

Artikeln fortsätter på sida 62...

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

We Organise Your Space

Å RNA RE P SDAGA A L L G N TÄ UTS HANDLI UPP

Bruynzeels specialistkompetens inom förvaring för bland annat museum, arkiv och kontor ger dig bästa kvalitet och service. Vi levererar förvaringslösningar med lagarbete, hållbarhet och nöjda användare i fokus.

Vi har ramavtal med: -Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet gällande delområde ”Förvaringslösningar för arkiv och museiförråd” samt ”Post- och kopieringsrum samt källsorteringsenheter”. Se www.avropa.se -SKL Inköpscentral AB gällande ”Möbler för arkiv”” samt ”Möbler för förvaring” inom samtliga län.

Se www.sklkommentus.se/inkopscentral/ramavtal/varor-och-tillhorande-tjanster/mobler Välkommen att besöka oss i monter A:20 på Upphandlingsdagarna 2015 och på www.bruynzeel.se

Bruynzeel Storage Systems AB 031-771 70 00 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014 info@bruynzeel.se www.bruynzeel.se

61

LEDARSKAP

...fortsättning från sida 60.

Siffrorna från 3S visar också att en tredjedel av mötesdeltagarna tycker att mötet tar mer energi än det ger.

– Många möten är rena informationsmöten, utan att mötesledaren skapat tid för reflektioner eller diskussioner. Dessa möten har ofta en projektor som är igång med en stor mängd överbelastade PowerPoint slides som kan försätta vem som helst i dvala, säger Micke.

”

Det är lönsamt att ha kul på jobbet.

Ett team som är högpresterande har mellan tre till elva positiva interaktioner på varje negativ.

– PowerPoint skapar väldigt lite delaktighet och delaktighet är en av nycklarna i ett bra möte. Annars blir det som förr i tiden när flourtanten kom till klassrummen. Det var bara att hålla tyst och skölja, fortsätter Antoni.

Vad är då de bästa sätten att sabba ett möte?

De tre sakerna som verkar komma upp vart Micke och Antoni än åker är: - Komma för sent - Läsa i datorn eller telefonen - Prata om helt ovidkommande ting – Alla vet att våra möten blir sämre om vi inte tar tag i möteskulturen men alla fortsätter ändå. En orsak är att organisationen inte gjort upp om vilka mötesregler de ska följa. När vi utbildar organisationer är detta förstås en av de punkterna vi lägger tid på, säger Micke.

– Om vi alla har samma tydliga normer och förväntningar när vi går in i ett möte, kommer vi att prestera bättre, säger Antoni.

Är det då inte en risk att supereffektiva möten blir ganska tråkiga?

Jo om man bara fokuserar på styrningen och inget på det som ger energi.

– Det är lönsamt att ha kul på jobbet. Ett team som är högpresterande har mellan tre till elva positiva interaktioner på varje negativ.

Minst tre gånger så mycket beröm och glädje än tvärtom. En mötesledare ska alltså se till att mötet blir engagerande och involverande.

Då kommer drivet och motivationen, och med det produktiviteten, säger Antoni.

Vad finns det för konkreta tips som vi alla kan ta med oss direkt?

Detta var i fokus under föreläsningen. Det var tips för hur man ska göra före mötet, under mötet och efter mötet.

– När vi för ett år sedan bestämde oss för att tillsammans hjälpa organisationer att få till bättre möten började vi med en bok. Den publicerades i våras. Den är helt fokuserad på praktiska tips och det är från den vi hämtar innehållet till både mötesledarutbildning och föreläsningen, säger Micke Antoni fortsätter: – Till exempel, ha 45-minutersmöten istället för hela timmar. Du frigör 25% och gör att stressen minskar. Du hinner avsluta i lugn och ro och gå till nästa möte.

Micke nickar och lägger till: – Var klar med alla förberedelser fem minuter innan mötet så hinner du hälsa på alla, gärna med musik i bakgrunden. Och avsätt tid i slutet för att summera vad ni kommit fram till och reflektera hur mötet gick. Där har du i alla fall ett par av de runt trettio tipsen vi hann med på scenen idag, som i sin tur är ett axplock av tipsen från boken.

Antoni och Micke packar ihop sina prylar. Det finns många fler att träffa, många fler att utbilda, många fler som vill höra vad de delar med sig av. Det är dags att lämna Västerås för denna gång och ta sig till Arlanda - och vidare.

Antoni Lacinai Micke Darmell

62

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

rka ä m k

t bo t a l ä

Af

liga fent

Of

Twitt er

ook

Retw

MySp ace

Slash

4 sk

ben

eb på w

Facer b

färe

Flick r

Stum

bleU

Dot

pon Digg

Mixx

110%

Redd

24h

Skyp

e

socialt

it

Tech nora ti

Frien d

Fee

d NU KAN DU FÖLJA, DELA, YouT GILLA, KOMMENTERA ube OCH TWITTRA OM OCH MED Slide OFFENTLIGA AFFÄRER Sh

New

svine

expertpanel

Linke

are

Goog

le

Y

ahoo STÄLL DIN FRÅGA TILL EXPERTPANELEN ONLINE, FÅ SVAR INOM 24 TIMMAR!

Yaho o

UPPHANDLING I PRAKTIKEN UPPHANDLINGSJURIDIK

Goog

le Ta

Buzz

lk

Netv

ibes

Micr

osoft

VERKSAMHETSUTVECKLING

AOL

MSN

IT-SÄKERHET

Appl

e

HÅLLBART SAMHÄLLEApp St EKONOMI & REDOVISNING

dIn

ore

Mob

Ama

zon

IT- & ENTREPRENADKONTRAKT

ileMe

Last.

fm

Qik Vime o

100% tillgänglighet

Vidd le

Tum b

r

lr

Word Perss Blog

ger

Beha nce

VI ÄR MED DIG VART DU ÄN GÅR D

OATV live

Miste

r Wo

ng

Virb AFFÄRER SÄNDER OFFENTLIGA LIVE FRÅN VIKTIGA SEMINARIER OCH ARRANGEMANG Poste r

ous

esign Flo

at

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER FrieInDIN MOBIL OCH SURFPLATTA d ster

Devi ant A rt Desig n Bu mp

Bebo Squi

doo

RSS Upd ate # 1

Emai

l

Shar e Thi

s

Besök OffentligaAffärer.se! www.offentligaaffarer.se Goog

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

le Bu

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014 zz

Picas a

63

LEDARSKAP

Bemanningsföretag tog fram guide för köp av bemanning Offentliga verksamheter lägger mycket pengar på upphandling av personaluthyrningstjänster.

Orimligt mycket, anser Poolia som tagit fram en guide som kan hjälpa myndigheter att upphandla.

I

dag är upphandling av personaluthyrning ofta en administrativ skrivbordsprodukt med orimligt fokus på pris, säger Anna Johansson, Key Account Manager offentlig sektor på Poolia.

Som vi tidigare kort rapporterat på Offentliga Affärers webbplats konstaterar hon att verksamheten ställer höga krav på konsultens kompetens. Men om upphandlingen enbart fokuserat på lägsta pris i stället för kvalitet, så är risken stor att leverantören inte kan leva upp till förväntningarna när tjänsten avropas.

I guiden får köparen konkreta tips inför förstudie, val av pris- och avropsmodell, skallkrav och hur man undviker att få anbud med orimligt lågt pris. Vi ställde ett antal frågor till Anna Johansson med anledning av guiden.

Vad är bakgrunden till guiden?

– Vi har under flera år erfarit att tjänsterna upphandlats felaktigt. Upphandlingarna har resulterat i avtal som fungerar dåligt i praktiken, till frustration för avropande enheter och leverantörer. För att underlätta för offentliga upphandlare har vi tagit fram konkreta råd och tips som visar hur man åstadkommer ett fungerande ramavtal.

I ett uttalande säger du att man har ett ”orimligt fokus på lägst pris”. Utveckla det!

– Vår erfarenhet är att verksamheten har andra behov än det som upphandlas. Upp64

handlingen har fokuserat på lågt pris, kvalitet har tillmätts lägre betydelse. I praktiken har beställaren behov och förväntningar på konsultens kompetens och på oss som leverantör, som inte motsvarar upphandlingen.

Har verksamheten behov av en Ferrari kan man inte upphandla en Fiat. Om inte avtalet kan tillgodose behoven medför detta praktiska problem, kostsamma lösningar och stor frustration hos båda parter.

sulter bör ha marknadsmässiga löner och ska inte behöva acceptera en lägre lön för att utföra ett uppdrag till en kund bara för att kunden köper många andra konsultuppdrag.

– När priset får så stor betydelse och upphandlaren missar att reglera leveransskyldigheter, så att utebliven leverans inte innebär någon påföljd för leverantörerna, lämnas möjlighet till ”strategisk prissättning” eller noll-anbud. Anbudsgivaren har inte för avsikt att leverera de befattningar som prissatts orimligt lågt utan skulle gå med förlust om de erbjöd konsulten till en marknadsmässig och kollektivavtalsenlig lön, för att utföra uppdraget.

”

Det är i förstudien som enhetens behov identifieras och blir till krav i upphandlingsunderlaget, för att tillgodose behoven.

I guiden får köparen rådet att utforma och reglera prissättningen för att undvika orimligt lågt pris. Ni föreslår bland annat kravet: ”Anbud med orimligt lågt pris godtas ej.

Med orimligt lågt pris menas priser som inte täcker leverantörens kostnader för den anställde, samt skälig vinstmarginal.”

Finns det företag som konkurrerar med alltför lågt pris?

– Ja, men framförallt upplever vi att upphandlarna inte förstår konsekvenserna när de väljer att endast utvärdera lägsta pris, alternativt värderar priset högre än övriga krav. I vår bransch finns ingen plats för ”gungor och karuseller-resonemang” vid försäljning av produkter. Bemanningskon-

En bra förstudie är viktigt för att skapa ett bra förfrågningsunderlag. Upplever ni att det avropas/upphandlas för mycket ”ad hoc” och utan grundliga förberedelser?

– Vi har genom dialog med upphandlare förstått att man på grund av tids- och resursbrist ofta tar genvägar vid upphandlingar, ibland genom att hasta igenom förstudien eller återanvända ett underlag för upphandling av helt andra produkter eller tjänster. Inte så förvånande då att dessa upphandlingar ofta utvärderas enligt utvärderingsmodellen lägsta pris!

– Det är i förstudien som enhetens behov identifieras och blir till krav i upphandlingsunderlaget, för att tillgodose behoven.

Organisationens behov och branschförutsättningar ska styra kraven, annars blir

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

avtalet lätt en skrivbordsprodukt som verksamheten måste anpassa sig till istället för att avtalet stödjer och underlättar för verksamheten.

Ni föreslår olika skallkrav, bland annat att leverantören ska ha en antidiskrimineringspolicy. Är inte sådana skall-krav anpassade till större företag och riskerar de inte att utesluta mindre seriösa bemanningsföretag?

– Vår guide föreslår betydligt färre skallkrav än vad vi ser i upphandlingar av personaluthyrningstjänster. Skall-krav ska säkerställa grundläggande villkor så att företaget följer lagar och regler samt erbjuder goda anställningsvillkor, kort sagt; är en seriös aktör som tar ansvar som företag och arbetsgivare.

– Antidiskrimineringspolicy ska vara ett utvärderingskriterium som viktas i förhål-

lande till pris. Den är inte beroende av ett företags storlek eller antal anställda. Min ståndpunkt är att företag som arbetar med bemanning bör ha en uttalad strävan och målsättning att ha en schysst personalpolitik, alltså varken diskriminera arbetssökande eller anställd personal. Personalen är bemanningsföretagets viktigaste tillgång och en god personalpolitik borde vara en självklarhet. Vi vill tro att upphandlande enheter är eniga med oss i detta.

– Att offentliga enheter och myndigheter ställer krav på en stabil och sund ekonomi och goda anställningsvillkor anser jag som skattebetalare och medborgare fungerar som styrmedel för en god arbetsmarknad med seriösa företag.

– Utvärderingskriterier kan visa vad man anser är viktigt och bli ett sätt att använda upphandling strategiskt. Anser man att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

en god personalpolitik är viktigt och vill bidra till en sund arbetsmarknad då bör man också premiera de bemanningsföretag som delar denna ambition, genom att vikta innehav av kollektivavtal högt i förhållande till andra kriterier.

Vad finns mer att säga om guiden?

– Syftet är att den ska vara ett verktyg för upphandlare i det praktiska arbetet med upphandling av personaluthyrningstjänster och belysa komplexiteten i jobbet. Vår förhoppning är att guiden bidrar till ökad förståelse för inköpens strategiska betydelse, inte enbart för den enskilda verksamheten utan även för hela den offentliga sektorn och dess ansvar för samhällets utveckling.

Bo Höglander

65

OFFENTLIG EKONOMI | nyheter

Banksystemets likviditetsöverskott och räntebildningen Virginia Queijo von Heideken och Peter Sellin analyserar vilken roll det svenska banksystemets likviditetsöverskott har för Riksbankens implementering av penningpolitiken och transmissionen från reporäntan till interbankräntor med kort löptid.

B

akgrunden är att det svenska banksystemet under senare år gått från ett likviditetsunderskott till ett likviditetsöverskott gentemot Riksbanken. Det betyder att Riksbanken numera drar in likviditet från banksystemet istället för att som tidigare tillföra likviditet.

Banksystemets överskott har dessutom växt över tiden av flera skäl. Det beror på Riksbankens årliga vinstutbetalningar till staten och att dess ränte- och förvaltningsutgifter inte tas från avkastningen på tillgångarna, utan istället påverkar storleken på de penningpolitiska transaktionerna.

Dessutom har överskottet växt till följd av att allmänhetens efterfrågan på sedlar och mynt har minskat.

Författarna finner med stöd av ekonometrisk analys att det ökade likviditetsöverskottet i det svenska banksystemet sedan 2007 har förknippats med nedpressade korta interbankräntor. Denna effekt är dock liten eftersom merparten av överskottet placerats i riksbankcertifikat.

Ett annat resultat är att ju större överskottet är desto mindre blir omsättningen bland de penningpolitiska motparterna i daglånemarknaden. Men också denna effekt är liten när merparten av överskottet placeras riksbankcertifikat. Liknande mönster syns också i andra länder som har haft ett likviditetsöverskott i banksystemet under en längre tid.

Källa: Riksbanken

Kommuner och landsting höjer skatten 2015 De flesta primärkommuner har nu fattat beslut om skattesatsen för nästa år. Nästan 20 procent anger att de kommer att höja skatten – den största andelen sedan 2002. Det visar undersökningen Kommunbarometern för hösten 2014.

B

land landstingen räknar nästan hälften med att höja skatten nästa år medan inget räknar med en sänkning. Trots att många landsting avser att höja skatten väntar sig 8 procent att resultatet kommer att bli negativt 2015.

Fortsatt brist på personal I höstens undersökning säger en större 66

andel primärkommuner att de kommer att öka antalet anställda. Samtidigt anger också en större andel än tidigare att de upplever brist på personal. I landstingen är läget ännu sämre och nära 90 procent anger nu i höst att det råder brist på personal.

Om Kommunbarometern Undersökningen ska ge framåtblickande information om synen på sysselsättningen

och den ekonomiska situationen i Sveriges primärkommuner och landsting. Den genomförs två gånger om året – en gång på våren och en gång på hösten.

Källa: Finansdepartementet

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

www.ip-only.se

SÄKERHET

Gör din kommun till en Smart Fiberstad IP-Only utvidgar kommunens stadsnät så att det når 90%. Minst.

Villor, skolor, vårdinrättningar, handel, kontor och industri – alla i samhället behöver fiber för tillväxt och för morgondagens smarta, digitala tjänster. Trots detta finns det fortfarande stadsnät som ser ut som om kommunen endast bestod av ett centrum, ett industriområde och några flerbostadshus. Det finns också städer där en ensam aktör kontrollerar både infrastruktur och levererar tjänster.

Vi på IP-Only bygger, driver och knyter samman stadsnät till en enhetlig, öppen nationell fiberinfrastruktur. Vi bygger också ut proaktivt för framtiden och skapar en neutral plattform för rättvis konkurrens.

I en Smart Fiberstad ges lokala tjänster och initiativ, inte minst inom e-hälsa, omsorg och skola, tillgång till nätet för att utvecklas.

I samarbete med kommunerna investerar vi kraftfullt i fiberutbyggnad; i tätort såväl som på landsbygd.

Vi gör det möjligt för er att nå statens 90-procentiga bredbandsmål till år 2020.

Ett stadsnät med IP-Only betyder för din kommun: • Öppenhet och konkurrens – vi äger och driver endast själva fibernätet och konkurrerar inte med tjänsteleverantörerna. Vi får fart på utbyggnaden!

• Kvalitet – vi är en av landets största fibernätsoperatörer och gör det vi kan bäst; ser till att stadsnätet alltid funkar.

• Ekonomi – Vi vågar investera i mer fiberutbyggnad.

Eftersom vi ser helheten och har nationella skalfördelar blir det ekonomiskt hållbart.

• Innovation – Nationellt enhetligt nät, lokal förankring och en stark vilja att utveckla tjänsteutbudet fångar innovationskrafter i samhället, tillgängligt för alla på lika villkor.

Vi tar stadsnäten till en ny, konkurrenskraftig nivå. Låt oss hjälpa även er mot bredbansmålet och göra er kommun till en »Smart Fiberstad«. Läs mer på smartfiberstad.se.

Ett nationellt stadsnät för hela din kommun

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

67

OFFENTLIG EKONOMI | nyheter

Rapport visar på stora mängder bundet kapital i de nordiska sjukvårdssystemen Omfattande utrustningsinköp leder till att stora mängder kapital binds i nordiska sjukvårdssystem.

1,05 miljarder USD (7,2 miljarder SEK) bundet kapital enbart i det svenska sjukvårdssystemet.

Alternativa finansieringsmetoder kan bidra till att bundet kapital frigörs.

E

n rapport från Siemens Financial Services (SFS) visar att omfattande utrustningsinköp leder till att stora mängder kapital binds i de nordiska sjukvårdssystemen.

Siffran är högst i Sverige med 1,05 miljarder USD (7,2 miljarder SEK) bundet kapital, följt av Danmark (710 miljoner USD/4,9 miljarder SEK), Norge (640 miljoner USD/4,4 miljarder SEK) och Finland (470 miljoner USD/3.2 miljarder SEK).

Kapital som är bundet i utrustning kan frigöras genom alternativa finansieringsmetoder, så som operationell leasing, och därmed användas mer effektivt.

likviditet. Sådana lösningar möjliggör viktiga investeringar i ny och uppdaterad medicinsk utrustning. Alternativa finansieringstekniker underlättar frigörandet av kapital för sjukvårdsorganisationer och leder samtidigt till en mer transparent och hållbar ekonomisk strategi för utrustningsinvesteringar.

Välbehövligt kapital kan frigöras Carl Ahlgren, Head of Sales Public Sector & Healthcare Norden, kommenterar: – Genom alternativa finansieringsmetoder som operationell leasing kan kostnaderna för investeringar i medicinsk teknik och utrustning spridas över regelbundna inbetalningar under utrustningens livslängd, samtidigt som den nya och moderna medicinska utrustningen ökar effektiviteten.

Välbehövligt kapital kan på så sätt frigöras och istället användas för att utveckla verksamheten och förbättra kvaliteten av vården.

Ökad valfrihet leder till flexiblare finansieringsmetoder De senaste årens sjukvårdsreformer i Sverige, Danmark, Norge och Finland har bland annat påskyndat utvecklingen av regionala specialistsjukhus och i takt med att patienters mobilitet och valfrihet ökar, söker många sjukvårdsinstitutioner flexiblare finansieringsmetoder för att kunna uppgradera medicinsk utrustning och expandera sin verksamhet.

Effektiva finansieringsmetoder spelar en viktig roll för framtidens sjukvård Tillgång till modern sjukvårdsutrustning spelar en avgörande roll för att försäkra ökad effektivitet vid diagnostik och behandling, vilket i sin tur leder till ökad patientgenomströmning, lägre kostnader per behandling/diagnos samt bättre behandlingsresultat. Då sjukvårdskostnaderna förväntas stiga i förhållande till offentligt kapital, spelar effektiva finansieringsmetoder en viktig roll i att möta framtida sjukvårdsbehov.

Alternativa finansieringslösningar kan bidra till nya investeringar och snabb expansion utan att stora mängder kapital binds, på så sätt möjliggörs uppgraderingar av utrustning utan ytterligare kapitalinvesteringar.

Alternativa finansieringslösningar Genom alternativa finansieringslösningar då kostnaderna för leasing/uthyrning samt underhåll av utrustning betalas genom fasta inbetalningar, frigörs välbehövlig bunden

68

Metod: Ett brett urval av både offentliga och privata källor analyserades i syfte att beräkna den bundna likviditet i sjukvårdssektorn i fyra länder: Sverige, Norge, Danmark och Finland. Analysen genomfördes i augusti 2014.

Källa: Siemens Financial Services

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

BOKTIPS

Hur fångar vi talangerna?

Hur ska kommunen ta sig in i matchen och tävla om de unga, nyutexaminerade studenterna som en efter en slussas från högskolor och universitet till svenskt näringsliv och privata företag?

Författaren Sten Wallmark har i boken Vem leder kommunen imorgon? Så fångar vi talangerna! intervjuat 35 personer från olika generationer som alla har kunskap om hur den kommande chefsbristen bör tacklas.

Hur ska unga talanger hittas, attraheras, rekryteras och behållas?

Att arbeta i samhällets tjänst är ett prestigefyllt och spännande uppdrag som dessutom i bästa fall kan erbjuda unga ledartalanger mjuka värden som mentorskap, personlig utveckling och chans att själv utforma sin arbetssituation.

Titel: Vem leder kommunen i morgon?

Författare: Sten Wallmark Förlag: Komlitt Utgivning: 2014 Cirkapris: 199 kr, inkl. moms

Vem är Malala?

När talibanerna tog kontroll över Swatdalen i Pakistan vägrade en ofattbart modig flicka att låta sig tystas. Malala Yousafzai stred för alla flickors rätt till utbildning, vilket tisdagen den 9 oktober 2012 var nära att kosta henne livet. Malala var på väg hem då skolbussen stoppades av beväpnade talibaner. Hon sköts i huvudet på nära håll och det var få som trodde att hon skulle överleva. Bokens titel är svaret på den fråga talibanerna ställde då de klev på bussen: Vem är Malala?

Malala har fortsatt att arbeta för alla barns rätt till utbildning genom The Malala Fund, en välgörenhetsorganisation som investerar i lokala utbildningsprogram och stödjer personer som kämpar för rätten till utbildning runt om i världen. I oktober 2014 tilldelades Malala Nobels Fredspris, som den yngsta pristagaren någonsin. (17 år) Titel: Jag är Malala : flickan som stod upp för rätten till utbildning och sköts av talibanerna Författare: Malala Yousafzai, Christina Lamb Förlag: Massolit Förlag Omfång: 285 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 175 kr, inklusive moms

Förändra eller förtvina?

I Sverige är vi hyfsat överens om att tillgången till välfärd ska avgöras efter behov, inte efter köpkraft.

Men med en befolkningsutveckling där färre arbetande ska försörja fler unga och äldre krävs nya lösningar för hur välfärdspolitiken ska kunna räddas för framtida generationer.

Vad gäller i kommuner och landsting?

Arbetsrätten i kommuner och landsting ger en översikt av arbetsrättsliga lagar och avtal som gäller för kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund och Pactas medlemsföretag.

I den här boken formuleras 99 förslag på hur den kommunala välfärdsproduktionen kan utvecklas. Det rör sig om åtgärder inom flera områden. Utmaningarna är många och därför behöver förändringsarbetet bedrivas på alla fronter.

Syftet är att underlätta den praktiska hanteringen av arbetsrättsliga frågor, till exempel anställning, semester, förhandlingar och kollektivavtal. Boken kan med fördel användas som utbildningsmaterial. Den nya upplagan är reviderad med hänsyn till ändringar i lag och avtal samt rättsfall från Arbetsdomstolen.

Titel: Kan välfärden räddas?

Författare: Sören Häggroth och Lars M Andersson Förlag: Premiss Förlag Omfång: 166 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 153 kr, inklusive moms

Titel: Arbetsrätten i kommuner och landsting Författare: Katarina Bergström, Christina Madfors och Sofie Törne Förlag: Komlitt Utgivning: 2014 Cirkapris: 220 kr, inklusive moms

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

EUs policyprocess Denna bok presenterar ett heltäckande perspektiv på Europeiska unionens policyprocess. Med utgångspunkt i en beskrivning av EUs institutioner, styrformer och huvudaktörer redogörs för hur europeisk politik utformas och implementeras. Huvuddelen av boken ägnas åt EU:s inre marknadspolitik, den ekonomiska och monetära unionen och den europeiska utrikespolitiken.

I fokus står politikens framväxt, uppbyggnad och senaste utvecklings-tendenser, i kölvattnet av den finansiella och ekonomiska krisen och EUs alltmer framträdande roll på det internationella planet. Boken är avsedd som en lättillgänglig men ingående ledsagare till EUs policyprocess till alla som har behov av eller intresse av att förstå hur EU fungerar.

Titel: Europeiska unionen: politik och styrning Författare: Anna Michalski Förlag: Studentlitteratur AB Omfång: 296 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 325 kr, inklusive moms

Hemligheterna med att bli ett kreativt proffs Man ska vara kreativ på jobbet, på fritiden och varenda platsannons och företagsbeskrivning ropar ut värdet av kreativitet.

Men nästan alla har missat vad kreativitet egentligen är (mer än ett coolt ord att säga om sig själv i ett CV).

Författaren Stefan Ekberg har levt på att vara kreativ i 30 år. Han har skrivit 38 böcker, flera hundra timmar TV-serier, tusentals nyhetsbrev och hundratals artiklar, kåserier och krönikor på beställning. Under resans gång har han lärt sig trick, metoder och hur man sparkar sig i rumpan för att få igång den kreativa processen.

Titel: Kreativitet utan flum Författare: Stefan Ekberg Förlag: Bokförlaget Omfång: 160 sidor Utgivning: 2014 Cirkapris: 508 kr, inklusive moms

69

UPPHANDLING | Juridik

LANDET

RUNT

Hetaste bostadsmarknaden finns i Luleå Bostadsmarknaden är just nu hetast i Luleå kommun, tätt följt av kranskommuner till Stockholm och Göteborg. Det visar en omfattande kartläggning baserat på statistik från Hemnet där antalet klick per objekt och dag har jämförts för samtliga kommuner under de senaste tre månaderna.

Luleå har det senaste året upplevt en kombination av ett stort intresse och ett lågt utbud, och har stadigt hamnat högt på listan över Sveriges hetaste bostadsmarknader. Prisutvecklingen i Luleå har följt samma mönster och har det senaste året ökat med 25 procent för bostadsrätter och 22 procent för villor, vilket kan jämföras med rikssnittet på 7 procent respektive 6 procent.

– Siffrorna bekräftar det vi som bor här känner. Luleå är idag en modern tjänsteekonomi där industrin och universitetet är viktiga motorer för jobb och tillväxt. Med en låg arbetslöshet och stark köpkraft gör det att trycket på bostadsmarknaden är stort, säger kommunalråd Niklas Nordström.

– Det är ofta mycket fokus på Stockholm och Göteborg när man talar om Sveriges hetaste bostadsmarknader, men vi ser en bredare urbaniseringstrend där människor söker sig till städer över hela landet, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet.

Vår framgångsresa ska fortsätta – med ännu bättre resultat Östhammars kommun har gjort goda resultat inom skolverksamheten de senaste åren, men det återstår mycket arbete för att vi ska känna oss nöjda. Därför måste vi ständigt se över hur vi ska skapa framtidens skola med teknikutveckling, fysiskt pedagogiska miljöer och vilka resurser som krävs i framtiden och inte minst hur vi ska prioritera dem.

– Vi har analyserat ett antal förbättringar och givit förvaltningen i uppdrag att titta närmare på ett av förslagen, säger Roger Lamell, S, ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Vi måste säkra att vi ger eleverna den bästa pedagogiska kvaliteten.

Den pedagogiska kvaliteten måste uppfyllas – Det är vårt uppdrag att se till att våra barn och unga får de bästa möjliga förutsättningar och resurser för att utvecklas i sina liv, säger Gunnel Wahlgren, C, barn och utbildningsnämndens vice ordförande. Våra skolor ska också vara attraktiva för att locka till oss de bästa pedagogerna.

Det som barn- och utbildningsförvaltningen särskilt ska undersöka är huruvida förslaget motsvarar Skollagens krav, nya och funktionella upptagningsområden och att den pedagogiska kvaliteten uppfylls.

– I framtidens skola är det kunskapernas användning och bildandet av nya kunskaper som står i fokus, säger barn- och utbildningschef Lisbeth Bodén. Vi måste bygga välfungerande studiemiljöer i ett pedagogiskt helhetsperspektiv.

Hemnet sökindex, topp 10-listan: 1. Luleå (141) 2. Danderyd (128) 3. Stockholm (126) 4. Partille (124) 5. Göteborg (118) 6. Eskilstuna (113) 7. Lidingö (113) 8. Huddinge (111) 9. Trollhättan (110) 10. Härryda (109) Tre utskott blir ett i Mora kommun För att förenkla beredningsprocessen för kommunstyrelsen så görs tre utskott om till ett. Kommunfullmäktige beslutade under måndagen att slå ihop finansutskottet, arbetsgivarutskottet och plan- och serviceutskottet till ett gemensamt arbetsutskott.

De olika utskotten har tidigare var för sig förberett frågor som ska beslutas av kommunstyrelsen. Nu vill den nya majoriteten att utskotten ska sammanfogas i ett gemensamt arbetsutskott.

– Det blir en smidigare beslutsprocess med ett utskott, eftersom många ärenden tidigare behövde gå igenom minst två av de tre utskotten, säger kommunalrådet Anna Hed (C).

Det nya arbetsutskottet kommer att bestå av sju ledamöter och sju ersättare. Kommunstyrelsens ordförande blir ordförande i utskottet.

70

Offentliga Affärer 5 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

Fokus på unga och äldre i kommunens budget Nu är det klart hur majoriteten i Karlstads kommun vill fördela budgeten på 4,4 miljarder kronor under de kommande tre åren. Kommunens yngsta och äldsta invånare är vinnarna.

Mest pengar går till vården och skolan – som får en förstärkning på drygt 145 miljoner kronor. I budgeten finns särskilt utrymme för satsningar på mindre barngrupper, en förbättrad vikariesituation i förskolan och mer personal. Barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden får också en förstärkning på 1,5 miljoner för att starta upp en mottagningsenhet för personer som nyligen har anlänt till Sverige.

Eftersom vi blir fler och fler äldre i kommunen så läggs också mer resurser på hemtjänsten och på att stötta människor med funktionsnedsättningar som behöver hjälp i vardagen. Fler medarbetare ska ge bättre arbetsmiljö och mer tid till de äldre.

I budgeten finns utrymme för tre större satsningar. Psykiatriboendet på Stockfallet får två nya avdelningar, till en kostnad av 44 miljoner kronor.115 miljoner kronor läggs på en utbyggnad av Västerstrandsskolan och Mariebergsskolans elever får en ny idrottshall vid Sommaro Idrottsplats för 29 miljoner kronor.

I den strategiska planen, kommunens långsiktiga styrdokument, finns drygt 50 nya åtaganden, frågor som är prioriterade att arbeta med under mandatperioden. Bland annat så handlar det om att få fler i arbete, att fortsätta bedriva ett starkt miljöarbete och att ta emot fler flyktingar och ensamkommande unga.

Skolinspektionen ger Härryda kommun gott betyg i granskning Under 2014 har Härryda kommun granskats av Skolinspektionen. Sedan den förra granskningen 2007 har det skett markanta förbättringar, inte minst inom området trygghet och studiero.

Skolinspektionen granskar regelbundet alla utbildningsverksamheter i Sverige och under 2014 var det Härryda kommuns tur. Bland annat har elever, vårdnadshavare och personal svarat på enkätfrågor och några har också intervjuats av Skolinspektionen. Senaste granskningen av kommunen skedde 2007 och Skolinspektionen tittar på hur verksamheterna utvecklats sedan det senaste besöket.

Det står klart att mycket har hänt under dessa sju år.

– 2007 fick samtliga våra enheter någon form av anmärkning och nu ser vi en förbättring där 80 procent av enheterna inte får någon anmärkning alls, säger Olof Olsson, sektorschef för utbildning och kultur. Det känns jätteroligt att det skett en sådan markant förbättring sedan den förra granskningen. Vi ser också att det är en utveckling som sticker ut i jämförelse med andra granskade kommuner.

Vad ligger bakom utvecklingen?

– En förklaring till den tydliga förbättringen är ett målmedvetet arbete med att förbättra kvalitén utifrån den kritik vi fick vid den förra inspektionen. Bland annat har vi förtydligat våra rutiner när vi misstänker kränkande behandling.

Vi har satsat på att utbilda lärarna i betygssättning och bedömning för ökad likvärdighet och vi har gjort särskilda satsningar på att utveckla matematikämnet. Det är en förändring på bred front; det här förbättringsarbetet hade ju inte fått effekt utan våra duktiga pedagoger och skolledare som verkligen varit med och drivit utvecklingen.

Program för bostäder vid Berga Bostäder kan byggas i kvarteret Skatan mellan Bergagymnasiet och Ringsjövägen i östra Eslöv. Det framgår av ett program som skickas ut för samråd. Rivningen av en del av Bergagymnasiet, tidigare yrkesskolan vid Ringsjövägen, är genomförd och nu inleds diskussioner hur det cirka 20 000 kvadratmeter stora området ska användas.

I planprogrammet redovisas att området ska användas för bostäder som ett led i förnyelsen av östra Eslöv. Det är nära till centrum, service och kollektivtrafik. I programmet redovisas en rad idéer hur området kan utformas. Där finns också skisser på bostadsalternativ, från villor till flerbostadshus med tre-fem våningar.

Samrådet om planprogrammet pågår till den 30 december. Programmet ska kunna fungera som underlag vid en markanvisning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2014

71

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Upphandlingsdagarna

Presenterar

A NIGHT

10 årsjubile rar

OF

CELEBRATION featuring gaston & friends

wednesday january 28th seven o’clock evening at hamburger börs jakobsgatan 6, stockholm sweden

Are you ready to join the show?

2015