Offentliga Affärer nummer 3 - 2016

NÄMNDEMÄNS POLITISKA TILLHÖRIGHET FÄRGAR DOMAR

Styr upp direktupphandlingarna PROFILEN

Nr 3 2016 | Pris 99 kr | 22:a årgången | Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

För att kunskap är källan till goda affärer

ÖVERSKOTT

I DE OFFENTLIGA FINANSERNA I ÅR

DARJA ISAKSSON MÖT ÅRETS KVINNLIGA DIGITALA SUPERPROFIL

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2016 Offentliga Affärer är som vanligt på plats under politikerveckan i Visby. Under fyra fullspäckade dagar erbjuder vi högaktuella seminarier och panelsamtal inom: Upphandling, Hållbarhet, Digitalisering, Ledarskap och Verksamhetsutveckling.

MÅNDAG 4 JULI

- LEDARSKAP & UPPHANDLING

08.30 – 09.00 Frukostmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.00 – 09.45 PANELSAMTAL: Att leda mot hållbar samhällsutveckling

Medverkande: Torbjörn Eriksson, VD och Grundare, Tenant&Partner, Fredrika Fredmark, Ansvarig för hållbarhetskommunikation, Max Hamburgare, Eivor Andersson, VD, Fritidsresor, Andreas Bergström, Vice VD, Fores. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer

MÅNDAG 4 JULI

- LEDARSKAP & UPPHANDLING

16:15 – 17:00 DEBATT: Stämmer det att det kommer in för få anbud i de offentliga upphandlingarna?

Medverkande: Ulrica Dyrke, Expert inom offentlig upphandling, Företagarna, Birgitta Laurent, Upphandlings och konkurrensexpert, Svenskt Näringsliv, Egil Nylén, Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare, Louise Strand, Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare, Anna Lipkin, Enheten för inköpsanalys, avtalsförvaltning och utredning, Upphandlingsmyndigheten. Moderator: Catharina Piper, Advokat, Advokatfirman Lindahl. Medarrangör: Sveriges Offentliga Inköpare

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10.00 – 10.30 Framtidens ledarskap – Vad krävs av dig?

Medverkande: Karin Mikaelsson, Managementkonsult, Karlöf Consulting, Mikael Sandberg, Managementkonsult, Karlöf Consulting.

Medarrangör: Karlöf Consulting iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10.45 – 11.15 Framsynt och effektivt ledarskap 2.0

– På vetenskaplig grund

Medverkande: Ulf Lindberg, VD, Enhancer Consulting.

Medarrangör: Enhancer Consulting

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.30 – 12.15 Lång väg från utskälld till hyllad – Kan myndighetens förtroende återskapas?

Medverkande: Mikael Sjöberg, Generaldirektör, Arbetsförmedlingen, Moderator: Jenny Strömstedt, Journalist och Programledare, TV 4.

Medarrangör: Gaia Leadership iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

12.30 – 13.00 Lunchmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.00 – 13.45 PANELSAMTAL: Är det möjligt att leda med ett strategiskt perspektiv i dagens politik och statsförvaltning?

Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Maria Larsson, Landshövding, Örebro län, Helena Lindberg, Generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Moderator: Micael Mathsson, Grundare, Gaia Leadership. Medarrangör: Gaia Leadership iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

14.00 – 14.45 DEBATT: Gör upphandling skillnad för en hållbar framtid?

Medverkande: Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus, Peter Nohrstedt, Hållbarhetsansvarig, SKL Kommentus, Mikael Karlsson, Senior advisor, Miljöföretaget 2050 samt Regeringens miljömålsberedning, Helena Jonsson, Förbundsordförande, Lantbrukarnas Riksförbund, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Riksdagsledamot, Nya Moderaterna, Per Schöldberg, Kommunalråd, Växjö Kommun, Centerpartiet, Matilda Ernkrans, Ordförande, Miljö och jordbruksutskottet, Riksdagen, Socialdemokraterna, Birgitta Laurent, Upphandlings och konkurrensexpert, Svenskt Näringsliv.

Moderator: Stig-Björn Ljunggren, Statsvetare och Krönikör.

Medarrangör: SKL Kommentus

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.00 – 15.15 Är den offentliga affären farlig?

Medverkande: Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Olof Hallberg, Advokat, Advokatfirman Lindahl. Medarrangör: Advokatfirman Lindahl iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

15.15 – 16.00 PANELSAMTAL: Dålig kontroll, orimliga

priser och oskäliga arbetsvillkor – Varning för en farlig offentlig kultur

Medverkande: Helena Sundén, Generalsekreterare, Institutet mot mutor, Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Sofia Råsmar, Jurist, TCO, Åsa Edman, Chefsjurist, SKL Kommentus, Anders Asplund, Chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten, Stefan Holm, Näringspolitisk expert, Almega. Moderator: Eva-Maj Mühlenbock, VD, Advokatfirman Lindahl. Medarrangör: Advokatfirman Lindahl

tIsDAG 5 JULI

- DIGITALISERING & UPPHANDLING

08.30 – 09.00 Frukostmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.00 – 09.30 Från kaos till digital succé

Medverkande: Catrin Ditz, CIO, Uppsala kommun.

Medarrangör: Uppsala kommun iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.45 – 10.15 Vilka innovationer finns inom digital hälsa? Så här kan vården utvecklas!

Medverkande: Thomas Bergqwist, VD, Cross Technology Solutions.

Medarrangör: Cross Technology Solutions

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10.30 – 10.55 Vad kan upphandlingsmyndigheten hjälpa dig med?

Medverkande: Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten.

Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.00 – 11.30 PANELSAMTAL: Vad är attraktiv digital post och hur får vi snabbt fler som skaffar digital brevlåda?

Medverkande: Ingemar Hansson, Generaldirektör, Skatteverket, Per Mosseby, Chef för avdelningen för digitalisering, SKL. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer. Medarrangör: Mina meddelanden (Skatteverket)

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.45 – 12.15 Så maximeras nyttan av välfärdsteknik med data och nyckeltal i kommunerna

Medverkande: Magnus Fröberg, Affärsutvecklingschef, Phoniro.

Medarrangör: Phoniro iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

12.30 – 13.00 Telefonväxeln - En central funktion i krishanteringen

Medverkande: Roland Pihlström, VD, Kalix Tele24.

Medarrangör: Kalix Tele24 iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.15 – 14.00 Lunch och Upphandlingsquiz - Vem vet mest om offentlig upphandling?

Quizledare: Filip Malm, Biträdande jurist, Advokatfirman Lindahl. Flera av Lindahls ledande advokater inom offentlig upphandling deltar i quizen. Medarrangör: Advokatfirman Lindahl.

OBS! Endast särskilt inbjudna, föranmälan krävs iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

14.15 – 15.00 DEBATT: Till vilket pris skall upphandling bidra till integration av nyanlända?

Medverkande: Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus, Åsa Edman, Chefsjurist, SKL Kommentus, Rickard Andersson, Upphandlingskonsult, AffärsConcept, Magnus Höij, VD, Svenska Teknik & Designföretagen, Katarina Norén, Chef inköp och logistik, Trafikverket, Daniel Suhonen, Chef, Katalys, Christina Höj Larsen, Arbetsmarknadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet, Niklas Wykman, Riksdagsledamot, Nya Moderaterna, Representant, Liberalerna.

Moderator: Stig-Björn Ljunggren, Statsvetare och Krönikör.

Medarrangör: SKL Kommentus

OFFENTLIGA AFFÄRERS TÄLT, WISBY STRAND, STRANDVÄGEN 4 MÅNDAG 4 JULI - TORSDAG 7 JULI, 08.30-17.00

tIsDAG 5 JULI - DIGITALISERING & UPPHANDLING

15.15 – 16.00 PANELSAMTAL: Fruktbara samarbeten eller korruption och otillåtna anbudskarteller – Vad är vad?

Medverkande: Dan Sjöblom, Generaldirektör, Konkurrensverket, Ulrica Salomon, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Ulrica Dyrke, Expert inom offentlig upphandling, Företagarna, Anders Asplund, Chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer. Medarrangör: Advokatfirman Lindahl

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

16.15 – 17.00 PANELSAMTAL: Så ska Sverige bli bäst på offentlig upphandling Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminister, Emma Breheim, Ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare, Ellen Hausel Heldahl, Projektledare, Svenskt Näringsliv, Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten, Heike Erkers, Förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer

oNsDAG 6 JULI

- VERKSAMHETSUTVECKLING & UPPHANDLING

oNsDAG 6 JULI - VERKSAMHETSUTVECKLING & UPPHANDLING

15.15 – 15.45 Att ställa sociala krav eller inte - Det är frågan Medverkande: Shaniaz Hama Ali, Upphandlingsjurist och marknadskommunikationsansvarig, Colligio. Medarrangör: Colligio

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

16.00 – 16.45 DEBATT: Går det att köpa guld och betala för

sand?

Medverkande: Mathias Sylvan, Fristående konsult och debattör inom offentlig upphandling, Anna Johansson, Ramavtalsansvarig, Poolia, Anders Morin, Ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv, Egil Nylén, Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer

torsDAG 7 JULI - HÅLLBARHET

08.30 – 09.00 Frukostmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.00 – 09.45 Vart är vi på väg? – Tankar om en hållbar samhällsutveckling

08.30 – 09.00 Frukostmingel med Offentliga Affärer

Medverkande: Mattias Goldmann, VD, Fores

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

09.00 – 09.45 Kortare vårdtider, nöjdare patienter och

10.00 – 10.45 PANELSAMTAL: Får kommunledningen bestämma vad som helst för sina anställda?

sänkta kostnader – Är det möjligt?

Medverkande: Maziar Mohaddes, Ortopedläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Medarrangör: Qlik iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

10.00 – 10.30 PANELSAMTAL: Vilket ledarskap krävs av kommundirektören när 10 000 asylsökande kommer till Sverige på en vecka?

Medverkande: Jan-Inge Ahlfridh, Stadsdirektör, Malmö Stad, Åsa Granat, Kommundirektör, Borlänge, Vesna Jovic, Kommundirektör, Huddinge. Moderator: Lena Baastad, Partner och Ledarskapskonsult, Gaia Leadership. Medarrangör: Gaia Leadership

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Medverkande: Stefan Olsson, vik Landstingsråd, Uppsala län, Patrik Strömer, Generalsekreterare, Svenska snustillverkarföreningen, Eva-Maj Mühlenbock, VD, Advokatfirman Lindahl. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer. Medarrangör: Svenska snustillverkarföreningen

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.30 – 12.15 Lunchmingel med Offentliga Affärer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

12.15 – 13.00 Så får vi fler SME-företag att lämna anbud

Medverkande: Sofia Elmeholt, Konsult inom upphandlingsrådgivning och utbildning, AdviceU

10.45 – 11.15 Nytt regelverk för personuppgifter – Allt du behöver veta!

Medverkande: Fredrik Rehnström, Vice VD, Rote Consulting, Hans Dahlquist, Affärsområdeschef risk och säkerhet, Rote Consulting.

Medarrangör: Rote Consulting iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

11.30 – 12.00 Ingen data – ingen kunskap! Hur

digitaliserad information används för att fatta rättssäkra beslut

Medverkande: Simon Jernelöv, Rådgivningschef och Skoljurist, JP Infonet. Medarrangör: JP Infonet

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.00 – 13.30 Stora krav på kostnadseffektivitet och optimering inom landstingen – Så här löser vi det!

Medverkande: Daniel Nesz, Teamleader purchasing, Södersjukhuset.

Medarrangör: Qlik

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

13.45 – 14.15 PANELSAMTAL: Hur bör framtidens offentliga måltider se ut?

Medverkande: Jeanine Holmgren, VD, Fria Bröd, Christina Ralsgård, Generalsekreterare, Svenska Celiakiförbundet, Maritha Sedvallson, Förbundsordförande, Astma o Allergiförbundet, Kristina Ossmark, Marknadsdirektör, Martin & Servera, Monica Sihlén, Expert livsmedelsupphandling, Upphandlingsmyndigheten. Moderator: Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer. Medarrangör: Fria iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

14.30 – 15.00 Snabba tåg i hela landet

Medverkande: Martin Sandberg, WSP, Företrädare för Karlskoga kommun samt trafikutskottet, Thord Andersson, Moderator, Hus400.

Medarrangör: Karlskoga kommun

FÖLJ MED PÅ sUCCÉMINGEL Offentliga Affärer bjuder tillsammans med partners in läsare och utvalda gäster till årets stora Almedalsmingel tisdagen den 5 juli. Utöka ditt nätverk, träffa gamla och nya vänner, njut av sommarvärmen på terrassen och ta en svängom på dansgolvet.

Plats: Score Visby, Hamnplan 5. Tid: 18.30 Anmäl dig på www.offentligaaffarer.se

VÅrA PArtNErs:

parmaco.se

Offentliga Affärer nummer 3 2016

PROFILEN Darja Isaksson

16 | upphandling Åk dit! Lär mer! Det säger Ulf Samuelsson (S), politiker och ledamot i Tekniska nämnden i Borås stad. Han ångrar inte en sekund att han börjat åka på Upphandlingsdagarna där han lärt sig massor och menar att fler politiker borde göra detsamma.

19 | ekonomi

8 48

Hon är utsedd till digital superprofil – Darja Isaksson, konsult i digital transformation, föreläsare, med mera.

Möt henne här och gärna även på eFörvaltningsdagarna där hon kommer att medverka.

36

Det finansiella sparandet i offentlig sektor blir i år 3 miljarder kronor enligt Ekonomistyrningsverkets prognos.

Det är första gången sedan 2009 som sparandet är positivt. Nästa år blir det underskott igen. Utgiftstaket klaras alla år men utrymmet för ytterligare reformer är begränsat nästa år.

28 | hållbart samhälle Det som för nästan 20 år sedan var starkt ifrågasatt och av många uppfattat som olagligt är nu rumsrent. Till och med något som är positivt och bra.

Det jag tänker på är miljökrav i offentlig upphandling. Då ansåg många inom offentlig upphandling att inom ramen för dåvarande upphandlings-lagstiftning saknades utrymme att ta hänsyn till hållbarhetsfrågor...

39 | juridik Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade nyligen två mycket efterlängtade avgöranden i upphandlingsmål. Frågan i bägge målen var i princip densamma – kan det finnas skäl att bortse från att ett anbud inte uppfyller samtliga obligatoriska krav, eller kräver likabehandlingsprincipen att anbudet förkastas?

43 | offentlig IT Nämndemäns politiska tillhörighet färgar domar Två nya studier visar samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar. Rättsprofessorn Mårten Schultz säger att resultatet kan urholka förtroendet för rättsstaten. Läs mer på sidan 30.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

”Den gyllene timmen” är ett vedertaget begrepp inom medicin som i korthet går ut på att illustrera vikten av snabb vård vid svåra skador. Om ingen behandling sätts in under den första timmen är riskerna betydligt svårare för långsiktiga skador även om patienten överlever själva traumat.

5

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

LEDARE

Sommar, sol och politikerveckan Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Malin Vester malin.vester@hexanova.se

Nu nalkas den ljuva sommaren enligt många, inte bara studenter sjunger sommarens lov utan även du och jag som tillbringat större delen av året med 40+ veckor får förhoppningsvis goda möjligheter till vila och kraftsamling.

För oss på Offentliga Affärer blir det dock bråda dagar före semestern och Politikerveckan i Almedalen, en av årets mer intensiva perioder står nu för dörren. Årets program lovar högintressanta seminarier om allt ifrån Offentlig Upphandling och digitalisering till

ledarskap och debatter om snusets vara eller icke vara, i offentliga miljöer.

Mycket kommer att sägas, en och annan tår att fällas, och massor av skratt och igenkänning utlovas från årets scen.

Vi vill önska dig som befinner dig på Gotland välkommen till vårt tält på strandvägen. Skulle vi inte ses där så ses vi nästa gång i September då ett nummer fullt av reportage kring digitaliseringens möjligheter och omöjligheter dimper ner i din brevlåda.

Ha en riktigt fin sommar.

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

Eva-Maj Mühlenbock Peter Nohrstedt Birgitta Stolt Cristina Petrescu Mikael Engström Peter Riiga Christoffer Callender Karl-Oskar Brännström Johan Högne Susanna Perämäki

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

PROFILEN | Darja Isaksson

Foto: Erik Thor

Foto: Erik Thor

MÖT ÅRETS KVINNLIGA DIGITALA SUPERPROFIL Hon är utsedd till digital superprofil – Darja Isaksson, konsult i digital transformation, föreläsare, med mera. Möt henne här och gärna även på eFörvaltningsdagarna där hon kommer att medverka.

D

arja Isaksson jobbar som strateg och konsult i digital transformation. Hur ska företagen förändra sitt sätt att arbeta och sin självbild i ett helt nytt IT-landskap? Framför allt gäller detta tidningsbranschen, som måste genomgå en radikal förändring – eller utplånas. Ett exempel är den brittiska kvalitetstidningen The Independent som för en tid sedan lades ned som papperstidning för att enbart komma ut på nätet.

OFFENTLIGA AFFÄRER passade på att gratulera henne till andraplatsen efter Alexander Bard i Hammer & Hanborgs ”Årets • Digitala Superprofil”. En sådan ska enligt H&H vara: • Visionär och nyskapande • Hålla sig uppdaterad • Driva förändring genom att påverka och inspirera andra att bidra till nytänkande • Bygga nätverk internt och externt och utveckla givande samarbeten • Anpassa sig lätt till nya omständigheter • Ifrågasätta rådande rutiner och regler Grattis Darja! Hur känns det att hamna så högt upp?

– Haha. Det känns kul såklart, särskilt eftersom jag förstått att det varit en öppen inbjudan till människor att nominera vilka de vill. Men samtidigt konstigt. Elon Musk kom misstänkt långt ner, säger hon med en blinkning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

Hur står sig svensk offentlig sektor vid en internationell jämförelse, när det gäller digitalisering till nytta för medborgarna?

– Vi ligger fortfarande högt i en del rankningar, men tappar ganska stort i en del andra. Det centrala att ta till sig är att vi rör oss långsammare än exempelvis Storbritannien, Estland, Danmark, men även USA i en del frågor som rör initiativ för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter ur ett medborgarperspektiv. Vi har helt enkelt tappat mycket tempo de senaste fem, åtta åren.

Vad gör du helst när du inte är på jobbet?

– Umgås med min familj.

Hur uppkopplad och ”digitaliserad” är du själv?

– Oj! Tja, jag har varit uppkopplad större delen av min vakna tid sedan 1993, men visst tog det längre tid för mig än min tonåring att använda snapchat regelbundet. Länge levde jag efter devisen ”där min bokhylla finns, är mitt hem”, men de senaste åren har jag nästan bara handlat e-böcker, helt enkelt därför att de är mer tillgängliga för mig när jag vill läsa dem. Utöver det testar jag ofta nya prylar, men är ganska kräsen när det gäller nyttofaktor för att de ska bli en del av min vardag. För mig är det digitala helt enkelt en del av livet, inte något nytt och konstigt vid sidan av mitt verkliga liv. Så tror jag å andra sidan att det är för de flesta idag, åtminstone de under 40 :)

9

Personligt:

Darja Isaksson är ledamot av regeringens nationella Innovationsråd. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Föredrar du Mac eller PC? – Idag använder jag Mac, men så länge jag såg värdet av att köra Linux delar av min tid så använde jag PC. Det börjar vara rätt länge sedan nu.

Namn: Isa Darja Kristin a Isaksson.

Bakgrund/utbildning : Pluggade medieingenjör i Umeå, en slags tvä rvetenskaplig ingenjörs utbildning.

Familj: Man, bonusdo tter 14 år, två pojkar 8 och 5 år.

Brinner för: Hållbar utv eckling med hjälp av digitalisering.

Intressen (förutom digitalisering): Närhe t till mina barn. Yoga, läs a böcker, gå på teater, prata om samhällsutve ckling med spännande människor.

Reser helst till: Längta r efter att åka till Svalbard. Reser ofta till Kro atien, där jag har ett hu s.

Allt fler säger ”digitalisera eller dö”. Är det verkligen så?

– Det är självklart så. Den digitala dimensionen ändrar förutsättningarna för hur vi producerar, distribuerar, marknadsför och konsumerar. Kort sagt; alla branscher och affärsmodeller förändras, så även spelreglerna för alltifrån talent management till hur vi samverkar i samhället. Individer, organisationer och samhällen som kan omsätta dessa nya möjligheter i handling är en del av ett gigantiskt, globalt nytt värdeskapande som vi förhoppningsvis använder till att skapa en mer hållbar värld.

Darja medverkar under eFörvaltningsdagarna 2016 där hon ger deltagarna sin syn på svenska prestationer kopplat till EU:s så kallade DESI-index och analyserar vad som krävs av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter för att dessa ska kunna ta ledningen i digitaliseringen av det offentliga samhället.

Europeiska kommissionen har tagit fram ett nytt index för att bedöma EU-ländernas utveckling mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. I denna ranking hamnade Danmark i topp medan Sverige knep andraplatsen (2015).

Vad ser du fram emot på e-Förvaltningsdagarna?

– Jag ser fram emot att på allvar diskutera vad som kännetecknar en digital demokrati, och hur Sverige kan ta tillbaka initiativet på områden som rör vad digitaliseringen innebär för välfärden, men också för demokratin.

Vilka är de största fördelarna som du ser med digitaliseringen om du blickar ett antal år framåt i tiden?

– Digitalisering ger oss möjlighet att optimera alltifrån transporter till hälsotjänster. Den ger oss också möjlighet att individualisera alltifrån medicin till utbildning och upplevelser på ett sätt vi aldrig kunnat tidigare. Rätt använd, kommer den digitala dimensionen vara avgörande för att genomföra de förändringar av alltifrån produktionssystem till livsstilsmönster som krävs för att skapa en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar framtid, avslutar Darja Isaksson. n BO HÖGLANDER

10

HÄR ÄR TIO I TOPP-LISTAN PÅ ÅRETS DIGITALA SUPERPROFIL: 1. Alexander Bard, Filosof: ”Han kopplar teknik till samhällsutveckling, filosofi och ekonomi på ett sätt som få andra ”profiler” gör”.

2. Darja Isaksson: ”Visionär med tydlig koppling till samhällsnytta”.

3. Daniel Ek, Spotify: ”Inspirerande visionär som håller på att förändra en hel bransch med en enda idé”.

4. Frida Boisen, Bonnier: ”En sann fritänkare som frikostigt delar med sig av sitt kunnande. Och som får mig att känna att det där, det kan ju jag också fixa!”

5. Elon Musk, Tesla: ”Använder digitalisering och ny teknologi för att förändra en bransch i grunden. Tänker stort och kommer göra skillnad på riktigt”.

6. Brit Stakston, Entreprenör: ”Nyfiken digital affärsutvecklare”.

7. Joakim Jardenberg, Helsingborgs stad: ”Slåss varje dag för den digitala närvaron i vår vardag”.

8. Isabella Löwengrip, Entreprenör: ”Lyckas nå ut digitalt i alla medier samt driver mängder av företag samtidigt i så pass unga år!”

9. Deeped Niclas Strandh, Deepedition Digital PR: ”Han har en oerhört uppdaterad syn på digitalisering och vad de nästa stora applikationerna är, inte bara för människor utan även för företag”.

10. Jack Werner, Dagens Industri: ”Vågar sticka ut”.

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

n e s s e c o r p s p รถ k n i i d รถ t Hรฅllbart s

www.sklkommentus.se/hallbarhetskollen

UPPHANDLING | Juridik

Kurser för offentliga Sverige!

KOMMUNIKATION ALLMÄNT

VÅRD & OMSORG

LEDARSKAP

JURIDIK

UPPHANDLING

IT

EKONOMI

Ett urval av höstens nya kurser!

Praktisk arbetsrätt

Förhandlingsteknik Att leda utan att vara chef Ny som chef Bemötande av hot och våld i arbetet

Läs mer på webbplatsen:

hexanova.se/academy

LANSERINGSERBJUDANDE 20% till dig som läsare!

Ange ”OFFENTLIGA AFFÄRER” vid anmälan för att ta del av erbjudandet innan 31 augusti 2016 12

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

HÅLLBARHET INOM OFFENTLIG UPPHANDLING – Vad har hänt?

Sverige kommer att införa en lag kring hållbarhetsredovisning

Eva-Maj Mühlenbock

Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

När Anders Wijkman i mars 2013 lämnade sitt slutbetänkande; ”Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling” (SOU 2013:12) så fanns en bra grund för fortsatt diskussion om den goda, och hållbara, affären.

Snart därefter påbörjades arbetet med att implementera de nya upphandlingsdirektiven. Den svenska lagstiftningen skulle ha trätt ikraft i april 2016 men är nu planerad till runt årsskiftet 2017.

Diskussionen om hållbarhet inom upphandling har nästan helt tystnat. Varför? Kanske är det så att allt fokus har varit på den nya lagstiftningen. Frågor om vinster i välfärd och möjligheten att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar har tagit det utrymme som finns för framtidsfrågor. Jag tycker det är olyckligt. Frågor om hållbarhet i dess vida bemärkelse är kanske den fråga som näringslivet diskuterar mest idag, inte minst i styrelserummen. En anledning till det är förstås de nya regler som träder ikraft i slutet av året rörande rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy.

dock tillämpas första gången för de räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Lagförslaget berör de företag som tillhör någon av följande företagskategorier: stora företag, företag av allmänt intresse och stora koncerner.

Stora företag föreslås definieras som företag som inte är ett företag av allmänt intresse och som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor: • medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250, • företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor, • företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor.

Stora koncerner föreslås definieras som koncerner som de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor: • medelantalet anställda i koncernen uppgår till mer än 250, • koncernföretagens redovisade balansomslutning uppgår till

mer än 175 miljoner kronor, • koncernföretagens redovisade nettoomsättning uppgår till

mer än 350 miljoner kronor.

BAKGRUND OCH IKRAFTTRÄDANDE

LAGFÖRSLAGETS INNEHÅLL

Lagförslaget är ett resultat av Sveriges implementering av rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU. De nya lagreglerna föreslås träda ikraft den 1 december 2016. De ska

Upprättande av en hållbarhetsrapport De företag som omfattas av lagens tillämpningsområde åläggs

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

u 13

UPPHANDLING | Juridik

enligt de nya lagreglerna en skyldighet att upprätta en årlig hållbarhetsrapport.

Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, resultat och konsekvenser av dess verksamhet. Upplysningarna ska åtminstone omfatta frågor om: • miljö, vilket bland annat bör innefatta uppgifter om

användning av energi från förnybara och icke-förnybara

källor, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och

luftföroreningar, • sociala förhållanden och personal, exempelvis åtgärder som

vidtagits för att säkra jämställdhet, arbetsvillkor, sociala

dialoger, hälsa och säkerhet samt respekt för mänskliga

rättigheter, • åtgärder som vidtagits för att motverka korruption och

mutor, • företagets affärsmodell, • företagets policy i hållbarhetsfrågor inklusive de

granskningsförfaranden som genomförts, • resultatet av tillämpning av företagets policy, • de väsentliga risker som rör dessa frågor och som är

kopplade till företagets verksamhet inklusive företagets

14

affärsförbindelser när det är lämpligt, • produkter och tjänster som sannolikt får negativa

konsekvenser för nämnda frågor, • företagets riskhantering, och • andra icke-finansiella upplysningar som är relevanta för

verksamheten.

Skulle företaget sakna en policy i någon av de ovan nämnda frågorna ska skälen för detta anges i hållbarhetsrapporten. Vidare ska hållbarhetsrapporten, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Även uppgift om huruvida särskilda riktlinjer har använts vid upprättande av hållbarhetsrapporten ska anges.

Upplysningar om framtida utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver dock inte tas med i hållbarhetsrapporten, om styrelsen kan ange skäl för att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och om det inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av företagets verksamhet.

Placering och granskning av hållbarhetsrapporten Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Upprättas hållbarhetsrapporten separat ska hållbarhetsrapporten offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen eller offentliggöras på företagets webplats inom högst sex månader efter balansdagen. En uppgift härom ska i det senare fallet föras in i förvaltningsberättelsen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om: • bolagets styrelse, • målet med policyn, • hur policyn tillämpats under räkenskapsperioden, och • resultatet av policyn.

Hållbarhetsrapporten ska granskas av bolagets revisor. Revisorn ska därefter uttala sig i revisionsberättelsen om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats eller inte. Däremot ska revisorn inte närmare uttala sig om hållbarhetsrapportens innehåll. Om hållbarhetsrapporten upprättats separat ska revisorns slutsatser redovisas i ett särskilt yttrande.

Om företaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy ska skälen för detta anges.

KRAV PÅ UPPLYSNINGAR OM MÅNGFALDSPOLICY I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN Det nya lagförslaget ålägger även företag att lämna upplysningar om företagets mångfaldspolicy i bolagsstyrningsrapporten.

Skyldigheten att lämna upplysningar om mångfaldspolicy ska dock endast gälla bolag som de senaste två åren uppfyllt mer än ett av villkoren för definitionen av stora företag avseende antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning.

Den nya lagstiftningen kommer att vara gällande för många leverantörer till den offentliga sektorn. De krav som det offentliga ställer i sina upphandlingar kommer att kunna kontrolleras vid anbudets lämnande genom leverantörers hållbarhetsrapporter.

Det torde innebära en, jämfört med idag, utökad kontrollmöjlighet och en möjlighet att påverka dessa viktiga framtidsfrågor. Särskilt mot bakgrund av den offentliga upphandlingens betydelse i samhället är det beklagligt att det offentliga inte deltar mer i debatten.

Anders Wijkmans utredning förtjänar att läsas ånyo. n EVA-MAJ MÜHLENBOCK

Våra seminarier i Almedalen den 5 juli:

MORGONDAGENS OFFENTLIGA INKÖP 09.00 – 09.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Lyft inköpen! Strategiska inköp som politiskt verktyg

Samtal mellan civilminister Ardalan Shekarabi och generaldirektörerna Inger Ek och Dan Sjöblom.

10.00 – 10.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Hur blir det bättre med nya upphandlingsregler?

11.00 – 11.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Tidig dialog och innovationsupphandling för verksamhets- och samhällsutveckling

Möt representanter från bland annat SKL, SOI, Svenskt Näringsliv, Almega och Företagarna.

11.00 – 11.45 (Wisby Strand Congress, Donnersg. 2)

Korruption, anbudskarteller och uteslutning från offentliga kontrakt 13.00 – 13.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Flyktingsituationen – en utmaning för upphandlare

14.00 – 14.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Mer direktupphandling – enklare affärer eller mindre konkurrens?

15.00 – 15.45 (Bio Borgen, Hästg. 24)

Hur kan upphandlingar skapa fler jobb med schysta villkor?

Läs mer om våra seminarium på våra webbplatser: konkurrensverket.se och upphandlingsmyndigheten.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

15

UPPHANDLING | i praktiken

POLITIKERN VILL SE KOLLEGOR PÅ UPPHANDLINGSDAGARNA

utom de som medverkade som talare. Alla partier säger att de månar om skattepengarna, så då borde detta vara ett hett ämne!

Vi kan bidra till att spara en massa kapital genom att göra kloka affärer.

VAD SÄGER DINA KAMRATER I POLITIKEN? – I min grupp, de röd-gröna, har man köpt idén att jag åker. I motståndargruppen är man emot, ”de vill spara pengar”. Jag däremot ser att det finns potential att göra bra affärer med de möjligheter som offentlig upphandling ger oss. Det känns onödigt att inte utnyttja den! Vi ska vara väldigt

– ÅK DIT! LÄR MER! DET SÄGER ULF SAMUELSSON (S), POLITIKER OCH LEDAMOT I TEKNISKA NÄMNDEN I BORÅS STAD. HAN ÅNGRAR INTE EN SEKUND ATT HAN BÖRJAT ÅKA PÅ UPPHANDLINGSDAGARNA DÄR HAN LÄRT SIG MASSOR OCH MENAR ATT FLER POLITIKER BORDE GÖRA DETSAMMA.

aktsamma med skattemedlen. För Borås del handlar det ju om någon miljard kronor, så det är helt vansinnigt att inte göra det bästa av det.

VAD HAR UPPHANDLINGSDAGARNA GETT DIG I ÖVRIGT? – Jag har byggt nätverk och lärt känna ett flertal trevliga och människor som brinner

”Alla partier säger att de månar om skattepengarna, så då borde detta vara ett hett ämne! Vi kan bidra till att spara en massa kapital genom att göra kloka affärer.

för samma fråga. Så har jag insett att Borås

tillräckligt gott rykte. Lokala politiker bör ha god kunskap om detta. Här kan vi tjäna pengar och spara skattepengar, menar Ulf Samuelsson.

har en hiskeligt bra upphandlingschef. Han har en skarp hjärna! Vi är glada att han finns. OFFENTLIGA AFFÄRER har vid flera tillfällen talat med Borås stads upphand-

VAD FICK DIG ATT INTRESSERA DIG? – Jag fick en idé: om man nyttjar den offentliga upphandlingen bättre och får in det i vardagstänkandet så skulle vi kunna nå besparingsmålen. Upphandling och inköp

lingschef Iqbal Musaji som alltid understryker vikten och nyttan av att även förtroendevalda tar del av det utbud som finns för att lära mer om offentlig upphandling.n BO HÖGLANDER

Men varför är han så ensam som politiker

är verktyg som vi har i vår hand men som vi

på Upphandlingsdagarna? Det undrar han

ofta inte förstår kraften i, det gjorde inte jag

nu och tycker att fler förtroendevalda borde

heller tidigare.

ta chansen och lära sig mer om ett av de viktigaste områdena i den kommunala

Ulf menar att det nästan är litet arrogant att

ekonomin. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en

inte vara intresserad av eller närvara i de

pratstund med Ulf Samuelsson mitt i gräs-

forum där upphandling ventileras. Risken är

klippningen hemmavid.

att politikerna fattar beslut utan att ha satt sig in i frågeställningarna och därmed går

Jag har lärt mig mycket genom att bara

vilse.

vara där och fått blodad tand att fortsätta.

Offentlig upphandling är ju en av våra

– Jag tror jag var ensam som deltagande

viktigaste frågor som tyvärr inte fått ett

politiker på Upphandlingsdagarna i år, för-

16

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

3 SAKER DU INTE VISSTE OM CEDERQUIST. VI KAN INTE ALLT. Men vi kan offentlig upphandling. För dig som kund är det viktigt att vara säker på att du får den mest kvalificerade hjälpen när det behövs. Istället för att sprida ut vår kompetens på alltför många discipliner har vi på Cederquist därför valt att fokusera på åtta affärsjuridiska områden som vi kan utan och innan, däribland offentlig upphandling – så att du alltid kan räkna med bästa möjliga leverans.

RANKADE TOPP 3 PÅ DET VI GÖR. Vi är rankade topp tre i Sverige på de områden som vi är aktiva inom; däribland offentlig upphandling, fastighetsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Självklart är vi stolta över det. Vi ser det nämligen som en bekräftelse på att vår strävan efter att hela tiden bli bättre ger resultat. Att vi lyckas se möjligheterna för våra kunder, och att de uppskattar att vi kan erbjuda det lilla extra. Så visst är vi glada – men mer över resultaten än utmärkelserna.

STORA NOG, TILLRÄCKLIGT SMÅ.

Vi är övertygade om att våra kunder tjänar på att vi är en stor liten advokatfirma. Med drygt hundra personers samlade kompetens är vi nämligen tillräckligt stora för att kunna ta oss an de största uppdragen, och samtidigt tillräckligt små för att vara flexibla, snabbfotade och lyhörda inför våra kunders behov. Kort sagt: precis lagom.

CEDERQUIST.SE www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

17

Paper art made by Anton Thorsson / Söderberg Agentur.

LEDARSKAP

Integritet och skola!

Hur står det till med den personliga integriteten?

En kartläggning av Integritetskommittén Den parlamentariska kommittén kartlägger och analyserar faktiska och potentiella risker för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma i samband med användning av informationsteknik i såväl privat som offentlig verksamhet.

SOU 2016:41 utgivare Justitiedepartementet pris 553:– exkl. moms

Samling för skolan Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet Skolkommissionen under Anna Ekströms ledning vill stärka styrning, stöd och närvaro från statens sida på olika nivåer i skolsystemet.

SOU 2016:38 utgivare Utbildningsdepartementet pris 254:– exkl. moms

Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar

PÅ GÅNG Kraftsamling mot antiziganism.

SOU 2016:44 utgivare Kulturdepartementet prel.pris 254:– exkl. moms

Bilden som presenteras är att avhopparna har behov av hjälp på en rad olika områden för att lyckas lämna de kriminella grupperingarna.

Brå-rapport 2016:6 utgivare BRÅ/Brottsförebyggande rådet pris 223:– exkl. moms

För beställning besök: www.wolterskluwer.se/offentligapublikationer Tel. 08-598 191 90 · kundservice@wolterskluwer.se

direkt från sveriges myndigheter

EKONOMI

Överskott i de offentliga finanserna i år Det finansiella sparandet i offentlig sektor blir i år 3 miljarder kronor enligt Ekonomistyrningsverkets prognos. Det är första gången sedan 2009 som sparandet är positivt. Nästa år blir det underskott igen. Utgiftstaket klaras alla år men utrymmet för ytterligare reformer är begränsat nästa år.

den aviserade höjningen av statsbidragen till kommunerna som ökar utgifterna. Dessutom ökar EU-avgiften och internationellt bistånd relativt mycket eftersom de är tillfälligt låga i år.

BNP fortsätter öka snabbt i år, med 3,4 procent. Den inhemska efterfrågan fortsätter att ge ett stort bidrag till tillväxten medan nettoexporten sänker den. Den offentliga konsumtionen ökar kraftigt till följd av migrationen. Nästa år dämpas BNP-tillväxten till 2,0 procent. Efterfrågan på arbetskraft är hög och sysselsättningen fortsätter att öka starkt i år och nästa år. Det leder till att arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå 2017, till 6,4 procent.

Det finansiella sparandet förbättras från 2018 men överskottsmålet nås inte under prognosperioden. Utgiftstaken klaras samtliga år. Däremot är marginalen till taket liten 2017, om man beaktar behovet av säkerhetsmarginal. Det finns därför endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar.n

Skatteintäkterna ökar snabbt i år till följd av skattehöjningar på 36 miljarder kronor och den starka tillväxten i ekonomin. Nästa år ökar intäkterna långsammare då tillväxten bromsar in.

källa: ESV

Även utgifterna ökar mycket i år och nästa år. I år är det framför allt utgifterna för migrationen som stiger till följd av det stora antalet asylsökande i slutet av förra året. Nästa år är det främst

2016

2017

2018

BNP – procentuell utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad

3,4

2,0

1,6

Finansiellt sparande – miljarder kronor Offentliga sektorn

3

-16

3

Finansiellt sparande – procent av BNP Offentliga sektorn 0,1 -0,4 0,1 Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor

39

23

65

36

3

22

Budgetsaldo – miljarder kronor

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

19

UPPHANDLING | Juridik

Lagrådet kritiskt till krav enligt kollektivavtal

mindre än 50 anställda kollektivavtal.

Det är svårt för den upphandlande myndigheten att formulera villkor i enlighet med ett visst kollektivavtal.

Lagrådet har lämnat sitt yttrande över regeringens lagförslag om krav på villkor enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Lagrådet skriver bland annat följande: Reglerna i kollektivavtal är ofta komplicerade och svåra att tolka.

Det krävs ingående sakkunskap för att fastställa avtalens innebörd.

Det händer också att de avtalsslutande parterna är oense om hur ett avtal ska tolkas. Kollektivavtalen är inte heller allmänt tillgängliga.

Lagrådet efterlyser också en närmare analys av hur arbetstagarbegreppet ska tillämpas och hur små företag, exempelvis mindre familjeföretag, ska förhålla sig till villkor enligt kollektivavtal.

20

Det kan således konstateras att förslaget kommer att leda till tillämpningssvårigheter, vilket flera remissinstanser också har påtalat.n

Organisationen Företagarna, som tidigare kritiserat regeringens planer, är inte sena att haka på.

BO HÖGLANDER

– Lagrådet sätter fingret på flera viktiga brister med regeringens lagförslag. Precis som Företagarna har konstaterat kommer förslaget att blir svårt att tillämpa, och det kommer leda till ökat krångel och problem, särskilt för små företag, säger Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert på Företagarna.

Enligt Företagarnas remissvar saknar majoriteten av företagen med

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Upphandlingsrätt i Almedalen.

Colligio har lång erfarenhet av, och är en kompetent samarbetspartner inom offentliga upphandlingar. Vi är måna om att våra uppdragsgivare ska göra bra affärer på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt.

I Almedalen har du möjlighet att träffa oss och diskutera offentlig upphandling i allmänhet och upphandlingsjuridik i synnerhet, samt lyssna till våra intressanta föredrag och paneldiskussion.

– är det slutdiskuterat?

Regeringen har lämnat ett förslag till Lagrådet om hur upphandlade myndigheter och enheter ska kunna ställa krav enligt kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Är diskussionen om kollektivavtalets vara eller inte därmed avslutad?

Vi reder ut hur diskussionerna sett ut, vilka bestämmelser som finns samt de nya förslag som regeringen har lämnat. Därefter genomförs en paneldiskussion där vår expertpanel får ge sin syn på saken och svara på frågor.

krav på kollektivavtal i offentlig upphandling

Datum: Den 5 juli, kl 12.00 – 12.50. Under evenemanget bjuder vi på en läcker lunch.

Plats: Strandvägen 2.

Medverkande: Mattias Schulstad, expert offentlig upphandling, LO. Stefan Holm, näringspolitisk expert med ansvar för offentlig upphandling, Almega. Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och partner, Delphi advokatbyrå.

– det är frågan.

Det upphandlingsrättsliga regelverket debatteras ur två olika synsätt. Å ena sidan som upphandlingens primära funktion och ren förfarandelagstiftning, å andra sidan som ett möjligt strategiskt styrmedel för hållbara affärer. Vi ställer synsätten och argumentet mot varandra och korar en vinnare.

att ställa sociala krav eller inte

Datum: Den 6 juli, kl 15.15 – 15.45 Plats: Wisby Strand Congress & Event på Strandvägen 4.

Medverkande: Shaniaz Hama Ali, Upphandlingsjurist och Marknadskommunikationsansvarig, Colligio.

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2015 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

FALUN

|

GÖTEBORG

|

JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID

LADDAD FÖR ATT UTFORSKA

PRIS FRÅN 395 500 KR FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 971 KR/MÅN

• Fyrhjulsdrift • Rymlig SUV • Supermiljöbil • Upp till 50 km på el • Snabbladdning 30 min • 8 års batterigaranti • 1 500 kg dragvikt Sveriges mest populära supermiljöbil är en fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen och drar släp. Som laddhybrid klarar den de flesta vardagsresor på el och det låga förmånsvärdet gör den till den perfekta tjänstebilen. Välkommen att upptäcka Outlander Plug-in Hybrid.

Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrus tad.

Outlander Plug-in Hybrid är Sveriges mest sålda supermiljöbil 2013-2016.

HÅLLBART SAMHÄLLE

SÅ LYFTS SJUKHUSMATEN I REGION SKÅNE Patientmaten i Region Skåne har genomgått en revolution. I ett toppmodernt kök lagas maten från grunden och på sjukhuset får patienterna välja mat. Målet är att skapa en njutningsfull helhetsupplevelse med fokus på smak.

– Maten har stor betydelse för välbefinnandet och är en viktig del i vård och rehabilitering både ur ett omvårdnads- och medicinskt perspektiv, säger Louise Strand, inköpsdirektör i Region Skåne till OFFENTLIGA AFFÄRER, och tillägger: – För att måltiden ska bli en bra upplevelse bör maten vara estetiskt tilltalande och se god ut, lukta gott, vara fint upplagd, smaka gott och serveras i en lugn och aptitstimulerande måltidsmiljö.

Joakim Nilsson, VD på Fazer Foods Services, som är leverantör av tjänsten, håller med och menar att det gäller att värdera maten och se den som mer än bara bränsle. Han tycker att Region Skåne har satt patienten i fokus.

– Patienterna får en hel måltidsupplevelse och mat med bra näringsinnehåll, vilket förbättrar hälsan och kan korta vårdköerna, säger Joakim Nilsson.

Upphandlingen av måltider baserar sig på den regiongemensamma måltidstandarden för patientmåltider. Beslut om standarden fattades av Fastighets- och servicenämnden (på uppdrag av Regionstyrelsen) 2013-02-11 §9.

Måltidsstandarden har sin utgångspunkt i den politiska Visionen Matlandet Skåne. Denna anger att Skåne ska vara ”Norra Europas ledande matregion 2025”. Från visionen Matlandet Skåne har fyra övergripande mål identifierats: 1. Patientens behov och önskemål 2. Hållbar resursanvändning 3. Lagad mat från grunden 4. Effektiv logistik

u

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

u

23

HÅLLBART SAMHÄLLE

Tar tid att införa – Då det idag är en stor förändring gentemot hur man har hanterat måltider tidigare på avdelningarna kommer det ta tid innan det nya arbetssättet fungerar helt enligt nytt avtal. Utbildningar hålls kontinuerligt för servicevärdar, ansvarig vårdpersonal och enhetschefer och Region Skåne räknar med att se ett resultat av upphandlingen under 2017, uppger Louise Strand.

OFFENTLIGA AFFÄRER har också intervjuat Joakim Nilsson, VD på Fazer Food Services. med anledning av att företaget sedan våren 2015 arbetar med att göra verklighet av projekt Måltidsglädje på akutsjukhusen i Malmö och Lund.

Flexibelt serveringssystem I den regiongemensamma måltidsstandarden står det att det ska vara ett flexibelt serveringssystem med möjlighet att välja av flera huvudrätter och tillbehör. Detta ökar möjligheten för att varje patient ska kunna få äta det den i stunden känner för. Detta ska ske genom att erbjuda kombinationer till maträtter där patienten också kan välja portionsstorlek.

– Kortfattat innebär standarden att maten ska tillagas i produktionskök och kylas ned för att portioneras patientnära, uppger inköpsdirektör Louise Strand för OFFENTLIGA AFFÄRER. Efter uppvärmning ska maten hålla hög kvalitet såväl smak- som utseendemässigt, samt vad gäller konsistens och näringsinnehåll.

– I måltidsstunden ska det ges utrymme för patientens önskemål och individanpassning, tillägger Louise Strand.

Envägs innerförpackning med lång hållbarhet kombinerad med flervägs ytterförpackning innebär effektiv transport. Köken på vårdavdelningarna ska ha en gemensam standard för uppvärmning, disk och avfallssortering.

Utbud av maträtter För att nå framgång i kost- och nutritionsarbetet krävs ett utbud av maträtter som tillgodoser olika patientkategoriers behov som t.ex. övervikt, undernäring och allergier, slår man fast i projekt .

Det är således viktigt att ha goda kunskaper om matens betydelse för hälsan och detta kräver bra rutiner på vårdavdelningarna och god utbildning hos vårdpersonalen och ökad kompetens inom området.

Region Skåne har därför som målsättning med detta avtal att ge bästa förutsättningar för att olika patientkategoriers behov av energi och näring ska kunna tillgodoses. Speciellt fokus sätts därför på patienter med undernäring/risk för undernäring.

24

I produktionsköket i Kävlinge lagas 90 procent av den näringsberäknade maten från grunden, vilket gör att den håller en hög smakkvalitet. Patienterna är nöjda och uppskattar möjligheten att välja och själva komponera sin måltid.

Offentlig sektor tänker vanligen mer ”storkök och pris” än måltidsupplevelse, skriver ni i ert pressmeddelande. Hur kan man påverka det tänkandet?

– Det handlar om att se vad som är grundsyftet med upphandlingen, att ha en holistisk syn på vilka behov som ska tillgodoses. Offentliga upphandlingar handlar ofta mer om formalia än om vilken service och upplevelse man vill erbjuda gästerna: man beskriver och utvärderar krav kvantitativt: ”hur många”, ”vad får det kosta” eller ”hur stor andel ska vara ekologiskt”, säger Joakim Nilsson.

Vad tror du är orsaken till det?

– Rädslan att göra fel driver formalia. Att göra patientmaten till en måltidsupplevelse är ingen inköpsfråga! Det gäller att involvera alla intressenter tidigt; dietister, experter på nutrition, hälso- och sjukvårdspersonal, leverantörer, med flera. Ökad dialog internt och externt behövs för att lyckas.

Vad avgjorde, enligt din uppfattning, att ni vann upphandlingen?

– Vi kunde svara upp mot högt ställda krav vad gäller smak, logistik, med mera. Region Skåne kunde säkert fått billigare patientmat, men nu valde de att sätta patienten i fokus. De sparar pengar, men inte på maten!

Joakim Nilsson tycker att fler borde följa region Skånes exempel.

Det serveras flera miljoner måltider i offentlig sektor dagligen – men bara 20 procent läggs ut på professionella måltidstjänstföretag. Den låga nivån av utlokalisering betyder att många offentliga verksamheter bedriver service utanför sina kärnområden. Även om många gör det bra, så kräver mat till skolbarn, sjuka och äldre expertkunskap och därför bör denna få ta större plats i offentlig sektor. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Kompetenslyft med rätt kurs Just nu har vi flera kurser för dig som är offentligt anställd.

Välkommen till våra mysiga lokaler i Gamla Stan i Stockholm!

KLARSPRÅK I PRAKTIKEN Konkreta metoder och inspirerande exempel på att anpassa och skriva texter.

Datum: 12–13 september och 1–2 november.

ANTI-KORRUPTION Genomgång av regelverk, praxis och praktisk tillämpning beträffande mutor och korruption.

Datum: 22 september.

ALLMÄN FÖRVALTNINGSRÄTT Om ärendehandläggning, beslutsfattande, motiveringsplikt, rättsverkningar av beslut m.m.

Datum: 27 september och 3 februari.

TILLSYNENS RÄTTSLIGA FAS Fördjupade frågeställningar och rättsliga överväganden för tillsynsmyndigheter.

Datum: 4 oktober.

PERSONUPPGIFTSLAGEN – PRAXIS, PRAKTIK OCH EU:S DATASKYDDSREFORM Personuppgiftslagens bestämmelser med exempel från rättsutvecklingen.

Datum: 12 oktober.

PSI – JURIDIKEN KRING VIDAREUTNYTTJANDE AV MYNDIGHETSINFORMATION En praktisk orientering kring rättigheter och skyldigheter vid vidareutnyttjande av s.k. öppna data.

Datum: 13 oktober.

INTRODUKTION TILL E-FÖRVALTNINGENS JURIDIK De mest centrala bestämmelserna inom e-förvaltningen.

Datum: 17 oktober.

ANGE ”OA2016” I FÄLTET FÖR KAMPANJKOD OCH ERHÅLL 10% RABATT. GÄLLER ENDAST NYA ANMÄLNINGAR.

STATSSTÖD Hur offentliga och privata aktörer ska hantera regler om statsstöd i sina affärsrelationer samt upplysning om risker på området.

Datum: 18 oktober.

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Genomgång av offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretessreglerna.

Datum: 27 oktober och 15 mars.

STATSRÄTT OCH ROLLEN SOM STATSANSTÄLLD Om att vara statsanställd och

det särskilda regelverk som ingår i statstjänstemannarollen.

Datum: 8 november.

ARBETSRÄTT FÖR CHEFER I OFFENTLIG SEKTOR Arbetsrättsliga regler som gäller anställningar inom offentlig sektor.

Datum: 16 november.

DET NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET OCH FÖRÄNDRINGAR I LOU De nya EU-direktivens påverkan på upphandlingsarbetet.

Datum: 17 november.

JURIDIKEN KRING E-FÖRVALTNINGEN – EN FÖRDJUPNING Redogör för rättsutvecklingen inom e-förvaltningen. Lagstiftning och praxis både presenteras och kommenteras.

Datum: 21 november.

ALLMÄN FÖRVALTNINGSRÄTT – FÖRDJUPNINGSDEL Utredningsansvar och rättssäkra beslut.

Datum: 22 november och 5 april.

PERSONUPPGIFTSLAGSTIFTNINGEN – EN FÖRDJUPNINGSKURS Nya regler på området och en fördjupad analys av personuppgiftslagens grundbegrepp.

Datum: 23 november.

SÄRSKILDA REGISTERFÖRFATTNINGAR FÖR MYNDIGHETER Ett helhetsgrepp över myndigheternas registerförfattningar.

Datum: 30 november.

MIGRATIONSRÄTT Grundläggande genomgång av centrala avsnitt i utlänningslagstiftningen med betoning på skyddsbehovet.

Datum: 2 december.

VATTENRÄTT En genomgång av vattenrättens särdrag, handläggning av vattenmål, MKB samt aktuell praxis.

Datum: 12 december.

MODERN FÖRVALTNINGSRÄTT – UR ETT EU-RÄTTSLIGT PERSPEKTIV EU:s förvaltningsrätt och dess förhållande till svensk rätt.

Datum: 19 december.

Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: 08-41 003 006, info@fakultetskurser.se, www.fakultetskurser.se Vårt samarbete med universitetet gör att vi alltid ligger i framkant.

Kursavgiften hjälper forskningen framåt.

UPPHANDLING | i praktiken

Styr upp direktupphandlingarna Inköp Gävleborg har skapat mallar som underlättar för inköpare och andra tjänestemän som vill göra en tillåten direktupphandling.

”Vi har nu uppdaterat våra mallar för direktupphandlingar. Våra mallar finns som hjälp för dig som behöver genomföra en direktupphandling åt din kommun/ditt bolag. Genom att alltid hämta mallarna från vår hemsida vet du att du alltid får aktuell information med i din direktupphandling”, heter det på Inköp Gävleborgs webbsajt.

Riktlinjerna för hur man ska gå tillväga då det inte finns något avtal skiljer sig något mellan de olika medlemskommunerna. Därför har man byggt en webbsida där inköparen kan klicka på sin kommun och få reda på vad som gäller i just den kommunen.

Fakta

Inköp Gävleborg Inköp Gävleborg verkar i nio kommuner i

Innan en direktupphandling görs ska inköparen alltid kontrollera om det redan

Gävleborgs län samt Älvkarleby kommun.

finns ett avtal för varan/tjänsten som ska köpas.

Organisationen genomför upphandlingar samt ger stöd och rådgivning åt kommu-

En del av kommunerna söker avtalen via Inköp Gävleborgs avtalsdatabas Kom-

nernas förvaltningar och bolag. Följande

mers, medan några av kommunerna infört inköpssystem, Visma Proceedo eller

ingår: Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall,

Agresso. På olika sajter försöker Inköp Gävleborg kortfattat beskriva hur inköpa-

Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker,

ren enklast hittar rätt bland avtalen.

Söderhamn, Älvkarleby.

n

BO HÖGLANDER

26

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

FRÅN

e TILL

DIGITAL SUCCÉ HÖJDPUNKTER eFÖRVALTNINGSDAGARNA VILKET LEDARSKAP KRÄVS PÅ VÄGEN MOT DIGITAL TRANSFORMATION? KONSTEN ATT LEDA MOT FÖRÄNDRING SÅ SKAPAS DEN SMARTA STADEN TILLSAMMANS MED MEDBORGARNA TANKESAMHÄLLET - HOT OCH MÖJLIGHETER FÖR FRAMTIDENS OFFENTLIGA VERKSAMHETER

DU TRÄFFAR BLAND ANDRA Ardalan Shekarabi, Civilminister Darja Isaksson, Regeringens innovationsråd Ann Hellenius, Stockholms stad Göran Persson, f.d. Statsminister Hanna Stjärne, SVT Mats Lindgren, Kairos Future

ÄR DU EN

EARLY BIRD?

Spara 600 kronor per person genom att vara ute i god tid och boka din plats före den 31 augusti!

www.eforvaltningsdagarna.se

2016 12-13 oktober, Stockholmsmässan

HÅLLBART SAMHÄLLE

HÅLLBAR UPPHANDLING

– motvinden har vänt, hissa seglen Det som för nästan 20 år sedan var starkt ifrågasatt och av många uppfattat som olagligt är nu rumsrent. Till och med något som är positivt och bra. Det jag tänker på är miljökrav i offentlig upphandling. Då ansåg många inom offentlig upphandling att inom ramen för dåvarande upphandlingslagstiftning saknades utrymme att ta hänsyn till hållbarhetsfrågor. Näringslivet var starkt ifrågasättande

N

Nu har skutan vänt och vinden är med, istället för mot, miljökraven. I det nya upphandlingsregelverket som anlöper Sverige i början av nästa år kommer utrymmet att öka. Vi får ta hänsyn till en varas eller tjänsts miljöprestanda, till och med ur ett s.k. livscykelperspektiv, där bland annat råvaror och tillverkning ingår. Argumentet att miljökrav måste vara direkt kopplade till en produkts synliga egenskaper och alla krav måste kunna visa en direkt ekonomisk vinning för upphandlande organisation, är historia. Nu gäller även osynliga

och rättsfall där miljöhänsyn ifrågasattes lät inte vänta på sig.

”Klimatutmaningen som världen står inför kommer att kräva stora insatser från oss alla.

Offentlig upphandling är inget undantag. Här finns en stor potential att byta ut varor och tjänster som har ett stort klimatfotavtryck.”

och indirekta kopplingar och den ekonomiska nyttan får gagna samhället i stort.

Det har även tillkommit ett systerskepp i flottan. Hon heter sociala krav och

Peter Nohrstedt

seglar jämsides med miljökraven i det nya

Det är verkligen ett stort steg i rätt riktning

regelverket. Mänskliga rättigheter, drägliga

att lagstiftningen ger ett tydligt stöd för det

arbetsförhållanden, anti-diskriminering,

som kan sammanfattas i begreppet Håll-

anti-korruption, arbetsskapande villkor,

bar Upphandling. Frågan är om det räcker.

schyssta lönevillkor är exempel på hänsyn

Kommer den nya lagstiftningen att leda till

som har hittat en hamn i regelverket.

mer hållbara varor och tjänster köps in till offentlig sektor? Svaret är inte ett själv-

28

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBART SAMHÄLLE

klart ja. En förutsättning är att ambitiösa och korrekta krav ställs i upphandlingar samt att dessa föregåtts av en noggrann analys där behov och preferenser stäms av mot marknadens förmåga att leverera.

Det ställer höga krav på våra statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Ibland måste man dessutom stanna upp och kolla att skutan håller rätt kurs. Det vill säga kontrollera att de krav man ställde i upphandlingen verkligen efterlevs under avtalstiden.

Det gäller särskilt krav som tar hänsyn till

Klimatutmaningen som världen står inför

indirekta och osynliga miljö- och sociala

kommer att kräva stora insatser från

aspekter. Dessa är ofta svåra att kontrol-

oss alla. Offentlig upphandling är inget

lera och bevisa. De kräver därför uppfölj-

undantag. Här finns en stor potential att

ningsinsatser från den som håller i rodret,

byta ut varor och tjänster som har ett stort

dvs. den upphandlande myndigheten.

klimatfotavtryck. FN har också tagit fram

Risken är annars att skattepengar finan-

17 mål för hållbar utveckling som offentlig

sierar dåliga arbetsvillkor, miljöförstörelse

upphandling kan bidra till förutsatt att vi

och exploatering av fattiga människor.

navigerar rätt bland kravställning och upp-

Ett annat problem med utebliven uppfölj-

följning. Möjligheten lämna miljöanpassade

ning är att den leverantör som har minst

och hållbara varor och tjänster i kölvattnet

på fötterna normalt vinner upphandlingen

kommer snart vara historia.

och konkurrerar ut de leverantörer som satsat tid och pengar i sitt hållbarhets-

Vi får i stället se till att rigga seglen och

arbete. Ambitionen att använda offentlig

sätta kurs mot det hållbara samhället. Se

upphandling som ett verktyg i hållbar-

till att navigera rätt bland de 17 hållbar-

hetsarbetet kan därmed få motsatt effekt

hetsmålen och glöm, för bövelen, inte bort

om uppföljningen uteblir. Om offentlig

att hålla kursen! n

upphandling ska kunna leverera hållbara varor och tjänster för våra skattepengar så måste uppföljning prioriteras i mycket

PETER NOHRSTEDT, Hållbarhetsansvarig SKL Kommentus

större utsträckning.

Ställ tuffare krav på maten!

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur?

Bra! Vi har underlagen du behöver för att göra det lätt att göra rätt. Vi reder ut skillnaderna mellan mat och godare mat. Vilka grisar får egentligen böka, beta och bada? Läs mer på krav.se/offentlig-upphandling www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016 KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

29

NÄMNDEMÄNS POLITISKA TILLHÖRIGHET FÄRGAR DOMAR Två nya studier visar samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar. Rättsprofessorn Mårten Schultz säger att resultatet kan urholka förtroendet för rättsstaten.

30

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

E

nligt en studie från Uppsala universitet, gjord av Linna Martén 2015, så skiljer sig utfallet i migrationsdomstolar i landet kraftigt åt. Studien, som är en del av en doktorsavhandling, bygger på samtliga 15500 asyldomar från migrationsdomstolarna i Malmö, Göteborg och Stockholm mellan 2011 och 2013 där nämndemän deltagit. I genomsnitt ändrar migrationsdomstolarna ett avslag till ett bifall i 13 procent av fallen. Men i fall där nämndemän som har nominerats av Sverigedemokraterna sitter i rätten är siffran endast 9 procent och för nämndemän som har nominerats av Kristdemokraterna är det så mycket som 15 procent. Nämndemannens politiska hemvist ser alltså ut att kunna påverka om en asylsökande får stanna i Sverige eller tvingas åka tillbaka till sitt hemland.

Liknande mönster kan man se i en annan samtida studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Studien utgår ifrån nyinsamlat material från 950 fall, prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009–2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän. Studien visar att fällande domar mot åtalade med distinkt arabisktklingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret, ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist.

avslagit de mål som går upp i migrationsdomstolen.

Men Marika af Winklerfelt, ordförande i Nämndemännens riksförbund, ifrågasätter studien. − Vi har bara läst studien, vi vet inget om hur den är gjord. Av dessa 15 500 asyldomar har bara nämndemän från Sverigedemokraterna suttit i 1000. Jag ifrågasätter statistiken. Det gäller även att komma ihåg att Migrationsverket redan

VAD ÄR DE FRÄMSTA FÖRDELARNA MED NÄMNDEMÄN?

Hon säger att justitieminister Morgan Johansson (S) har uttryckt att han inte kommer att ändra på något i nämndemannasystemet. Det man dock vill är att få partierna att ändra på villkoren för tjänstgöring, så även yngre med familj och barn kan sitta som nämndemän. Som det är nu är medelåldern hög, arvodet knappt, och möjligheten svår att sitta i långmål, för dem med vanliga jobb.

− I en demokratisk rättstat ska man ha insyn i domstolarna. Vad gäller bevisvärdering kan en lekmannadomare göra det precis lika bra som en jurist. Att sitta som domare hela dagarna kan göra juristen

u

Offentliga chefer har

drivkraft och vill utvecklas.

Vi är med på vägen.

Offentligt ledarskap har en riktig utmaning när vardagens behov av omedelbara insatser står i vägen för visionerna. Vi hjälper till med metodik och processledning i det hållbara strategiarbetet och när verksamheten ska utvecklas i vardagen. Med kompetensutveckling, ledarstöd och kraftfulla verktyg kompletterar vi det goda ni redan har.

PlanB är en del av Mannaz PlanB har gått ihop med det internationella konsultföretaget Mannaz som ett resultat av många års nära samarbete med utveckling av människor och organisationer. Våra gemensamma värderingar, vår spetskompetens och våra innovativa metoder inom ledarutveckling gör oss till en stark global aktör med skandinaviska rötter. Framöver kommer PlanB att gå under namnet Mannaz i dessa blå färger. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

Copenhagen • Malmo • Stockholm • London • Hong Kong • www.mannaz.se

31

OFFENTLIG IT

VILD, EGENSINNIG OCH PRISBELÖNT ROCKMUSIKAL Musikalen Hair har ett tidlöst budskap som talar om

som går rätt in i hjärtat på mig, säger Rikard Bergqvist,

kärlek, trots hotande krig och miljökatastrofer. Fantas-

regissör.

tiska låtar och ett flöde av historier, mentala tripper och spännande visuella effekter blir en föreställning som är både rockkonsert och teater. Medverkar gör unga talanger och etablerade musikalartister tillsammans med ett rockband på scen. Handlingen följer originalet från 1967 – men i en spännande uppdatering på svenska.

Hair på GöteborgsOperan utspelar sig i nybyggd shopping-galleria. Kvällen före den stora invigningen ockuperas den av en samling ungdomar. De har sina egna idéer om hur världen ska se ut och vad som är

Hair är en prisbelönt rockmusikal med text av James Rado och Gerome Ragni och musik av Galt MacDermot.

Den hade urpremiär 1967 off Broadway men flyttades till Broadway 1968. Hair har belönats med priser och spelas runt om i världen kontinuerligt. 1979 gjordes en filmversion av Milos Forman som skiljer sig en del i berättelsen och där även en del av musiken är struken.

Hair på GöteborgsOperan – en stark live-konsert för alla som är unga eller någon gång har varit det.

meningen med livet. Med sång, musik och dans manifesterar de sin livsglädje.

– Det som lockar med

Hair är framför allt musiken, odödliga sånger som

Aquarius, Let the sunshine in och I got life, men också en mängd andra grymma låtar. Den har ett vansin-

10 SEPTEMBER 2016 — 28 MARS 2017 Manus och sångtexter Gerome Ragni och James Rado. Musik Galt MacDermot.

Originalproduktion i New York av Michael Butler.

Teaterförlag Nordiska ApS-Köpenhamn.

Svensk översättning Rikard Bergqvist.

nigt och upproriskt tilltal

Köp32 biljetter och boka bord i GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, opera.se

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

hemmablind, vilket underlättar med nämndemännen i domstolen som även gör att korruption undviks, säger Marika af Winklerfelt. Men resultatet av de båda studierna har satt igång en debatt om rättssäkerheten i nämndemannasystemet.

En av kritikerna är Mårten Schultz, som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. − Nämndemannasystemet är populärt bland politiker. Självklart ska man inte underskatta det historiska perspektivet, där det var tänkt att man skulle dömas av vanligt folk, av sina likar. Men samhället är mer komplext i dag. Vi plockar i stort sett folk från gatan och gör dem till fullbordade domare, det klarar de inte av. De skulle behöva ha en mer rådgivande funktion, inte att deras röst har samma tyngd som en juridisk domare, säger Mårten Schultz.

DÖMDA FREDRIK: ”Förutfattade meningar råder i rättsväsendet”

Fredrik dömdes till sex års fängelse av Stockholms tingsrätt för fem år sedan. ”Det var skrämmande att veta att folk utan lämplig utbildning sitter och dömer”, säger han.

Du blev dömd till sex års fängelse i tingsrätten, vilket sedan sänktes i hovrätten till fem år. Hur upplevde du själva rättegången?

Under senare tid har det även uppmärksammats att flera nämndemän har skrivit rasistiska inlägg på olika forum på nätet, bland annat på Flashback, under pseudonym. En SD-nämndeman i Umeå tingsrätt fick sparken nyligen på grund av rasistiska inlägg, till skillnad från en SD-nämndeman i Göteborg som fick sitta kvar, på grund av att bevisningen var för svag. Men Mårten Schultz är kritisk till att nämndemän så lätt kan stängas av i dag. Nämndemän och domare har fått en för svag roll vilket riskerar att leda till att nämndemännen blir osjälvständiga i förhållande till rättens ordförande, säger han.

− Jag upplevde att de från början ansåg mig skyldig och att jag behövde bevisa mig oskyldig. Nämndemännens, domarens och åklagarens blickar och attityder dömde ut mig på en gång.

– Vi ska ha starka domare som vågar stå upp även mot statsmakten om det behövs, säger han.

− Det var skrämmande att veta att folk utan lämplig utbildning sitter och dömer i domstolen. Varför ska vanliga människor med sina fördomar ges en sådan stor makt?

MEN OM DET INTE FUNGERAR MED NÄMNDEMÄN VAD BÖR VI HA ISTÄLLET?

Vad tänker du om nämndemannasystemet? Hur upplevde du de nämndemän som satt med i tingsrätten under rättegången?

− Det kräver en långtgående analys. Vi behöver se över hela rekryteringen av nämndemännen, vilket kommer att ta tid. Men det finns förslag på att de försvinner helt från hovrätten och att de får en rådgivande roll i tingsrätten, att de inte får döma.

Kanske skulle vi kunna ha juryrättegång, som i USA. Sveriges rättsväsende är ett av världens säkrare rättssystem, och det finns en del förtroendekapital att beta av, men om vi inte förändrar systemet finns det risk att förtroendet för rättsstaten urholkas.

Hur tyckte du att tingsrättens kultur och miljö skiljer sig från hovrättens?

NÄMNDEMÄNNENS HISTORIA:

Hur ser du på det svenska rättsväsendet?

En nämnd bestående av lekmän har kunnat delta i dömandet sedan landskapslagarna på 1200-talet. Genom Kristoffers allmänna landslag 1442 blir nämndmål den vanligaste processformen och med 1734 års lag blir det möjligt för en enig nämnd av tolv man att gå emot häradshövdingen. Lagen utgör en kodifiering av rättspraxis sedan 1600-talet.

Med rättegångsbalken 1948 minskar antalet nämndemän. Nämnden har fortfarande kollektiv rösträtt. I och med 1971 års tingsrättsreform klargörs att brottmål ska handläggas av domare och nämnd. Nämnden ska bestå av fem personer, men är domför med fyra. Enskilda nämndemän får nu möjlighet att skriva en skiljaktig mening.

1977 införs nämndemän också i hovrätt och kammarrätt, med individuell rösträtt.

Den kollektiva rösträtten består i första instans till 1983. Den 1 juli 1983 ersätts den med individuell rösträtt, och själva nämndeidén faller på det viset. Nämndemännen blir med detta rena lekmannadomare. Antalet nämndemän minskas till tre.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

− Man blev tagen på större allvar i hovrätten. Jag hade förvisso en bättre advokat då. I tingsrätten var allt en enda cirkus.

Där var advokaten väldigt kompetent och snabb efter rättegången, vad gällde att lämna in sina fakturor med skyhöga arvoden, framför en.

− Jag tycker att det är otryggt och osäkert.

Det är inte osannolikt att det finns människor som blir dömda i Sverige som inte lyckats bevisa sig oskyldiga på grund av att många försvarsadvokater är korrumperade pengajägare. Det känns som att det finns massor av förutfattade meningar som råder i rättsväsendet, vilket kanske också speglar människosynen som rå­der i samhället. Fredrik heter egentligen något annat.

u 33

Zayera berättar att när hon började som nämndeman fick hon ett introduktionssamtal då de förklarade hur det fungerar i en domstol, vad som är en jävsituation, vad de olika rollerna som åklagare och målsägarbiträde innebär och vilken klädkod som råder i en rättssal. Med andra ord fick hon lära sig väldigt lite om värdegrund och bemötande.

ZAYERA KHAN BLEV NÄMNDEMAN FÖR ATT FÖRÄNDRA STRUKTURER Zayera Khan är nämndeman sedan två år tillbaka. Hon ser många brister i nämndemannasystemet och tycker att det måste bli mer representativt för folket.

– Nämndemannakåren består främst av vita, välmående höginkomsttagare.

Zayera Khan kommer på sin cykel, rosig och glad, men trött efter en lång dag på jobbet. Vi tar oss till ett närliggande fik på Södermalm i Stockholm.

Zayera är född 1974, bor på Södermalm och kom som tioåring till Lund med sina pakistanska föräldrar. Hon jobbar i dag som interaktionsdesigner i eget företag och är även miljöpartist och dokumentärfilmare. Hon berättar hur hon alltid har

intresserat sig för samhället från ett inifrånperspektiv. Till skillnad från många aktivistvänner ville hon in i partipolitiken för att förstå hur strukturerna fungerar, för att därefter kunna vara med och förändra det som skevar. Därför tackade hon för två år sedan ja till att bli nämndeman i tingsrätten, och för ett halvår sedan även i hovrätten. − I dag är genomsnittsåldern för en nämndeman 57 år. Det är inte representativt för hur Sverige ser ut. Nämndemannakåren består främst av vita, välmående höginkomsttagare.

Det är extremt problematiskt med tanke på att nämndemannasystemet ska vara representativt för folket, säger hon.

Rent praktiskt fungerar det så att man som nämndeman kommer direkt till sitt mål. I tingsrätten får man inte något underlag skickat till sig enligt Zayera, förutom i de långa målen. Det till skillnad från i hovrätten, förvaltningsrätten och migrationsdomstolen där man alltid får ett underlag. I tingsrätten får man en kort introduktion i målet innan rättegången börjar. Det är få yngre personer som inte är pensionärer som kan ta de långa målen.

Nämndemän får 500 kronor i arvode per dag och man kan få ersättning för inkomstbortfall om man är anställd. Men hur många kan vara borta från sina jobb flera dagar eller veckor i sträck? frågar sig Zayera Khan.

När vi pratar om alternativet till nämndemän i domstolen så tycker hon att vem som helst

över 18 år utan ett kriminellt förflutet skulle kunna sitta som nämndeman. Och att man istället skulle titta på faktorer som demografi, ålder, etnicitet och strunta i det politiska systemet när man väljer ut en mix av olika nämndemän i ett mål. Nämndemännens insyn är viktig som motpol till domarna, tycker Zayera, och säger att de borde ha mer att säga till om, inom lagens ramar och målets art. Hon uttrycker även att hon är kritisk till hur själva rättsprocessen ser ut i dag. − Jag har under mina mål sett en hel del bristande förundersökningar från brottsplatser.

Jag har sett hur man missat göra DNA-prover, och förhör som varit undermåliga eller bristande. Att man som polis eller väktare glömt att ställa kontrollfrågor. Överlag inom rättsväsendet måste man titta mer på varför en person står anklagad för ett brott, och se till helheten när man ska döma ett mål. Om en person åker in två gånger för ett liknande brott, då har vi misslyckats som samhälle att hjälpa människor på rätt sätt. (CC) BIRGITTA STOLT

OM BIRGITTA STOLT: I gränslandet mellan journalisten, webbredaktören och fotografen befinner jag mig. Förmågan att byta hatt och gå in i de olika rollerna har utmejslats med tiden. Mina bevakningsområden som journalist är; samhällsfrågor, sociala- och existentiella frågor, personporträtt och hälsa. Jag gillar både djupet och ytan.

Både att göra journalistiska grävjobb, som att skriva om relationer och personlig utveckling i livsstilsmagasin. Jag är nogrann, både med text och deadlines och dubbelkollar alltid fakta.

34

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

MYNDIGHET

KOMMUN

Minska kostnader och ge bättre service — skicka post digitalt Allt fler vill läsa sin post i mobilen, på läsplattan och på datorn.

Att få sin post snabbt, säkert och miljövänligt och slippa en massa papper blir allt viktigare för privatpersoner och företag.

Skicka post säkert och digitalt Nu kan myndigheter och kommuner skicka post digitalt på ett säkert sätt. Med den myndighetsgemensamma tjänsten Mina meddelanden kan ni erbjuda bättre service, minska kostnader och spara resurser. Och mottagaren får sin post säkert och samlat i en digital brevlåda.

Kontakta oss Hör av er så berättar vi om hur ni kommer igång med digital myndighetspost: anslut.minameddelanden@skatteverket.se

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skatteverket. www.minameddelanden.se

KRÖNIKA

INNOVATION I SAMVERKAN

Cristina Petrescu

– livlinan när hela havet stormar

Du har säkert hört uttrycket ”no man is an island”. Orden kommer ursprungligen från en dikt skriven av den engelske prästen och poeten John Donne (1572-1631) och beskriver hur människor inte frodas av att vara isolerade från varandra, att våra liv hänger ihop och hur vi alla är del av ett sammanhang. I digitaliseringens tid är orden kanske mer aktuella än någonsin. Framförallt sätter de fingret på det som krävs än idag för utveckling och innovation – nämligen samverkan.

För innovation handlar ju inte bara om att komma på nya fantastiska idéer, i många fall är just idéskapandet det enklaste i hela innovationsprocessen. Det verkligt svåra är att utveckla den visionära idén till något konkret och användbart som får vår vardag att fungera lite bättre. När vi på Tieto tittar på innovationsprocesser är just egenskapen att ansluta till andra system och lösningar därför en av de nyckelfaktorer som avgör hur arbetet kommer att lyckas.

Ett exempel där innovation i samverkan är en nyckelfaktor är då vi hjälper Västra Götalandsregionen (VGR) att skapa ett heltäckande digitalt verksamhetsstöd för patologiverksamheten. Samarbetet mellan Tieto och VGR går ut på att digitalisera hela patologin och leverera en samordnad lösning som kommer att göra processen

36

kring provsvar effektivare, korta väntetiderna väsentligt och bidra till att förbättra cancervården i stort.

Det är ett omfattande och unikt uppdrag som berör tusentals människors liv. Därför vill vi inte heller ta oss an den ensamma. Istället har vi bildat en särskild leveransorganisation och partnerskap med framstående företag inom processutveckling, laboratorieteknik, materialförsörjning, digital bildhantering och bildanalys. Det är bara genom samverkan med alla inblandade parter, i det här fallet inklusive brukare och verksamheterna, som verklig innovation kan ske och komma medborgare, anställda och företag till gagn.

Innovationssamverkan känner få gränser. I Norges näst största kommun Bergen arbetar vi just nu med att skapa ett system för dokument- och ärendehantering som gör det möjligt för kommunen att erbjuda medborgarna bättre service, dygnet runt. Mer automatisering, smartare självbetjäning och att alla ansökningar kan skickas in digitalt är framtiden. Tekniken finns till stor del redan, men det är just samverkan med olika delar av verksamheten som är nyckeln för att förbättra och effektivisera arbetet i kommunen.

I grunden handlar det om att förändra de sätt vi är vana att arbeta och interagera med varandra på.

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Dessa och andra projekt är exempel på hur vi i allt högre utsträckning formar vår framtida tillvaro och våra offentliga tjänster. Digitaliseringen sköljer över oss från alla håll och kommer att genomsyra våra arbeten, våra samhällskontakter och vår vardag. Själv är jag övertygad om att digitalisering är en förutsättning för att vi skall kunna möta våra framtida utmaningar, både de mer direkta som rör åldrande befolkning, men också de mer långsiktiga kring saker som miljö, hållbarhet och vårt klimat.

PS!

Vill du diskutera vidare?

Jag och ett antal av mina kollegor kommer självklart vara i Almedalen. Ta del av Tietos hela engagemang i Almedalen på :

www.tieto.se/fokusomraden/almedalen

Men för att komma dit krävs det att vi på allvar inser att innovation som ger verklig samhällsnytta sker i samarbete och samverkan med andra, ibland till och med överraskande, parter. Det är först då som vi för fullt kan dra nytta av tekniken för att skapa ett mer effektivt och humant samhälle. Ett samhälle som utgår från den enskilde individens behov i olika skeden av livet, där enklare tjänster till stor del är automatiserade så att våra gemensamma resurser istället kan läggas på personlig omvårdnad där den verkligen spelar roll och gör skillnad.

Digitaliseringen är här för att stanna - så det gäller att våga hoppa i vattnet och börja simma. De du möter bland vågorna kanske tar dig till nya öar du inte visste fanns. n CRISTINA PETRESCU, CHEF FÖR OFFENTLIG SEKTOR, TIETO

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag.

Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch.

Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö.

Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungera.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

37

INEXCHANGE INKÖPSANALYS Rätt data för rätt beslut Realtidsdata av hög kvalitet ger dig full kontroll på vad ni köper, från vem och till vilket pris. Med InExchange Inköpsanalys ser du vart din avtalstrohet är som störst respektive lägst i till exempel en kategori, på en avdelning eller på individnivå.

InExchange har sedan 2008 underlättat för hundratusentals företag att göra affärer via affärsnätverket InExchange Network. Allt från inköp och fakturahantering till Business Intelligence. Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation.

Vill du få full kontroll på era inköp? Kontakta oss, vi berättar gärna mer. www.inexchange.se

UPPHANDLING | Juridik

P

Högsta förvaltningsdomstolen sätter för pragmatiska bedömningar av skallkrav Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade nyligen två mycket efterlängtade avgöranden i upphandlingsmål. Frågan i bägge målen var i princip densamma – kan det finnas skäl att bortse från att ett anbud inte uppfyller samtliga obligatoriska krav, eller kräver likabehandlingsprincipen att anbudet förkastas? Svaret kan tyckas enkelt, men har i kammarrättspraxis nyanserats under senare år på så sätt att det har ansetts kunna strida mot proportionalitetsprincipen att förkasta ett anbud på grund av brister av oväsentlig karaktär. Genom avgörandena river nu HFD upp denna doktrin och klargör att obligatoriska krav är obligatoriska och inget annat. Beställare påminns därmed – kanske tydligare än någonsin – om den gamla devisen att mycket noga överväga vilka faktorer som är så pass angelägna i upphandlingen att de bör göras till obligatoriska krav.

Det ena målet, mål nr 555-15, rörde Nacka kommuns upphandling avseende drift av skolkök. Anbudet från Sodexo AB (Sodexo) förkastades på grund av att det i anbudet saknades en obligatorisk uppgift om enkelomättat fett i en näringsberäkning för en fyraveckorsmatsedel. Sodexo överprövade eftersom man ansåg att det vore oproportionerligt att förkasta anbudet på denna grund, särskilt då andelen enkelomättat fett framgick indirekt genom att subtrahera de två övriga fettyperna fleromättat och mättat fett.

Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten avslog dock Sodexos talan, eftersom kravet enligt dess ordalydelse inte var uppfyllt.

I det andra målet, mål nr 2691-15, upphandlade Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) avfallshämtning. RenoNorden AB överprövade och anförde att den vinnande anbudsgivaren inte hade lämnat en obligatorisk uppgift i sitt anbud om ungefärlig

u Mikael Engström, Head of Public Procurement, Advokatfirman Cederquist Mikael är ansvarig för verksamhetsområdet offentlig upphandling på Cederquist.

Han har flera års erfarenhet som rådgivare till både myndigheter och leverantörer, och är även medförfattare till ”Lag om offentlig upphandling – en kommentar” respektive ”Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – en kommentar” (Norstedts, 2014 resp. 2015).

Peter Riiga, biträdande jurist, Advokatfirman Cederquist Peter är biträdande jurist inom verksamhetsområdet offentlig upphandling på Cederquist. Han har även erfarenhet från arbete som upphandlare och upphandlingsjurist vid en inköpscentral.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

39

årsomsättning med sin förteckning över liknande uppdrag. Istället hade anbudsgivaren angett att uppgift om omsättning kunde redovisas till beställaren först om så önskades.

Det var således ostridigt i målet att det obligatoriska kravet inte var uppfyllt enligt kravets ordalydelse. Emellertid kom såväl förvaltningsrätten som kammarrätten fram till slutsatsen att VAMAS hade gjort rätt i att inte förkasta anbudet. Detta eftersom det var fråga om en oväsentlig avvikelse och att det därför vore orimligt att framhärda kravet enligt dess ordalydelse och därmed förkasta anbudet.

Utgångarna i de respektive målen var så långt på sätt och vis motsatta. Gemensamt för målen var dock att domstolarna gick på beställarens linje. På samma sätt har det sett ut i liknande kammarrättsmål fram till HFD:s klargörande. Något förenklat kan sägas att när ett (till synes oväsentligt) krav har upprätthållits strikt av beställaren har det ansetts korrekt enligt likabehandlingsprincipen, och när en oväsentlig avvikelse har tillåtits av beställaren har det ansetts korrekt enligt proportionalitetsprincipen. Styrande för bedömningen tycks alltså ha varit beställarens egen inställning till oväsentliga avvikelser från obligatoriska krav.

HFD vänder dock på steken och betonar förfrågningsunderlagets centrala roll för det s.k. konkurrensuppsökande skedet i en upphandling. Enligt HFD måste en beställare redan vid utformningen av förfrågningsunderlaget säkerställa att kraven som ställs är proportionerliga, adekvata, relevanta och att de inte går utöver vad som rimligen kan krävas av anbudsgivarna. Därefter ska potentiella leverantörer kunna utgå från att ett krav som har gjorts obligatoriskt är så viktigt att den leverantör som inte kan eller vill uppfylla kravet avstår från att lämna anbud.

UPPHANDLING | Juridik

”

Det är nämligen tyvärr inte en ovanlig situation att ett konkurrenskraftigt anbud brister på ett ”oväsentligt” sätt i förhållande till ett i och för sig obligatoriskt krav, och att anbudet därför måste förkastas – till både anbudsgivarens och beställarens stora frustration.

bedömningar som med nödvändighet skulle bli olika från gång till gång. Detta vore en otillfredsställande ordning som på onödigt sätt skulle bidra till oförutsebarhet i offentliga upphandlingar. I den kammarrättspraxis som hade utkristalliserats upp till HFD:s avgöranden har dessutom domstolarna regelmässigt gått på bestäl-

Vidare anför HFD att det inför frågan om

larens linje – oavsett om denna har varit

en avvikelse från ett obligatoriskt krav är

VAMAS hade å sin sida handlat i strid med

en strikt tolkning av kravet i fråga eller en

möjlig främst är likabehandlingsprincipen

likabehandlingsprincipen genom att godta

pragmatisk. Ur leverantörens perspektiv

som ska beaktas. Avser beställaren att

det aktuella anbudet, eftersom kravet om

skapades därmed en godtycklighet där

frånfalla eller justera ett obligatoriskt krav

att ange ungefärlig omsättning för liknande

man delvis var utlämnad till beställarens

under anbudstiden krävs det sålunda att

uppdrag inte var uppfyllt. HFD kom därtill

”goda vilja”, på bekostnad av ett transpa-

avvikelsen kommuniceras med samtliga

fram till att åtgärden – att bortse från det

rent upphandlingsförfarande.

potentiella leverantörer. Om det inte kan

obligatoriska kravet – kunde anses ha

ske måste kravet upprätthållas eller upp-

skadat upphandlingens konkurrensuppsö-

Obligatoriska krav är således obliga-

handlingen avbrytas och eventuellt göras

kande skede, varför upphandlingen skulle

toriska och inget annat. HFD sänder

om. Överväger beställaren att avvika från

göras om istället för att rättas.

därmed en tydlig signal till alla beställare

ett obligatoriskt krav först efter att anbuds-

att noga överväga om ett krav verkligen

tiden löpt ut är det enligt HFD istället en

HFD:s avgöranden ger värdefulla klargö-

ska formuleras som obligatoriskt, samt

fråga om det är möjligt att tillåta komplet-

randen för såväl upphandlingsområdet i

hur det slutligen utformas. Tillika sänds

tering eller förtydligande av anbudet. Kan

stort – ett rättsområde som ofta upplevs

en signal till alla leverantörer att den som

komplettering/förtydligande inte ske utan

som oförutsebart – som frågan om til�-

anser att ett krav är onödigt eller vore

risk för särbehandling eller konkurrensbe-

lämpningen av obligatoriska krav. Med

oproportionerligt att framhärda i så fall

gränsning går det i princip inte att godta

denna ökade tydlighet kan emellertid även

får ifrågasätta kravets utformning och

anbudet.

tyckas följa en ökad stelbenthet, åtmins-

inte följden av att man inte klarar kra-

tone för den som inte är noggrann med

vet. En leverantör som ser en risk i att

Applicerat på de aktuella fallen kon-

att tänka efter före. Det är nämligen tyvärr

ett krav är onödigt strikt formulerat bör

staterar HFD att de respektive kraven

inte en ovanlig situation att ett konkur-

därför påpeka detta redan i frågor- och

i sig hade en adekvat koppling till

renskraftigt anbud brister på ett ”oväsent-

svarsfunktionen. Alternativet är tillse att

upphandlingsföremålet och inte var

ligt” sätt i förhållande till ett i och för sig

anbudet fullt ut uppfyller kravet enligt dess

oproportionerliga.

obligatoriskt krav, och att anbudet därför

ordalydelse. Sammantaget sätter HFD:s

måste förkastas – till både anbudsgivarens

avgöranden således ökad press på bägge

Vad gäller kravet på att ange mängden

och beställarens stora frustration. Den

sidor att vara mycket noggranna. n

enkelomättat fett hade det enligt HFD inte

situationen undviks dock bäst genom att

varit en alltför betungande uppgift att ange

beställaren inte gör ”oväsentligheter” till

detta i anbudet och Nacka kommun hade

obligatoriska krav.

MIKAEL ENGSTRÖM, HEAD OF PUBLIC PROCUREMENT, ADVOKATFIRMAN CEDERQUIST

inte kunnat godta anbudet utan att det hade skett i strid med likabehandlings-

Ett motsatt synsätt skulle trots allt

principen. Nacka kommun hade således

innebära att ett orimligt ansvar hade

agerat rätt när man förkastade Sodexos

övervältrats på myndigheter och domsto-

anbud.

lar att bedöma mycket svåra situationer–

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

PETER RIIGA, BITRÄDANDE JURIST, ADVOKATFIRMAN CEDERQUIST

41

OFFENTLIG IT

I CYBERKRIGET ÄR IT-SÄKERHETSAVDELNINGEN DET UNDERUTRUSTADE FÄLTSJUKHUSET ”Den gyllene timmen” är ett vedertaget begrepp inom medicin som i korthet går ut på att illustrera vikten av snabb vård vid svåra skador. Om ingen behandling sätts in under den första timmen är riskerna betydligt svårare för långsiktiga skador även om patienten överlever själva traumat.

För oss som arbetar inom IT-säkerhet råder helt andra tidsperspektiv när vi i efterhand analyserar dataintrång och andra säkerhetsincidenter som ägt rum. I en ny rapport som tagits fram av Enterprise Strategy Group har fler än 700 IT- och säkerhetsansvariga på större företag världen över delat med sig av sina erfarenheter. I genomsnitt hade varje företag genomfört 78 säkerhetsutredningar under det gångna åren, där fler än en fjärdedel (28%) bestod av riktade IT-attacker.

Den här typen av attacker kan starta på ett så enkelt sätt som att en enskild anställd klickar på en länk eller öppnar en fil av misstag. Så många som 80 procent av de tillfrågade upplevde själva att de inte har de resurser som krävs för att utföra sitt uppdrag, vare sig när det gäller kunskaper om nya typer av hot eller teknologier för att underlätta spårningen av dem. Ett intrång som förblir oupptäckt i dagar, veckor eller månader kan leda till obotlig skada för ett företag - i form av förlust av intellektuellt kapital, eller ett varumärke som aldrig hämtar sig.

Om man tänker på IT-säkerhet som akutvård, så är företagens IT-personal och

experter att jämföra med ett underutrustat fältsjukhus mitt ibland första världskrigets skyttegravar. De är hjältemodiga och professionella men logistiskt ansträngda till bristningsgränsen och omringade av osynliga och ännu inte identifierade hot– samtidigt som nya patienter hela tiden kommer in.

Det kan framstå som osmakligt att göra jämförelser med krig, men samtidigt är det just ett sådant som pågår och inga andra metaforer räcker riktigt till. Medan hackergrupper som Anonymous får den stora uppmärksamheten i media och ”romantiserar” bilden av nätaktivismen är det nationalstater som direkt eller indirekt står bakom den stora mängden attacker – av ekonomiska och geopolitiska skäl.

Christoffer Callender Bara i Sverige har vi under det senaste året sett en tydlig ökning både i intensitet och konsekvenser när det gäller riktade IT-attacker mot myndigheter, offentlig förvaltning och ledande infrastrukturföretag. Och när man pratar om svenska motmedel i det globala cyberkriget är det försvarsministern som för dialogen.

Sveriges roll i det globala cyberkriget måste vara inriktad på försvar i första hand, där både det offentliga och näringslivet blir bättre på att dela information, och talar öppet om den volym av hot de tvingas hantera.

Ett oupptäckt hot är oändligt mycket mer stigmatiserande om det avslöjas av någon annan än den drabbade själv. Nyligen klubbade EU-kommissionen ett nytt regelverk

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

för hur myndigheter och företag ska agera och informera när man drabbats av dataintrång där personuppgifter kan ha stulits. Det är ett bra första steg men samtidigt kommer inte detta regelverk att träda i kraft förrän 2018. Förändringen måste komma från företagen och myndigheterna själva, och den måste komma betydligt tidigare än så.

Men framför allt är det dags att ge ITspecialisterna de resurser som krävs för att de ska kunna hantera den akuta säkerhetsvården och börja räkna responstiden i timmar snarare än dagens dygn, veckor och månader. n CHRISTOFFER CALLENDER Säkerhetsexpert, Intel Security

43

UPPHANDLING | i praktiken

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

44

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, Offentliga 2016 | www.offentligaaffarer.se textil eller gummi.Affärer Dessa3kan även kombineras med varandra i samma matta.

Sociala krav i upphandling

– FÖR OCH EMOT IMPLEMENTERINGEN AV DE NYA EU-DIREKTIVEN PÅ UPPHANDLINGSOMRÅDET I SVENSK RÄTT ÄR SOM BEKANT FÖRSENADE. EFTER ATT LAGRÅDET I RIKSDAGEN RIKTAT SVIDANDE KRITIK MOT REGERINGENS LIGGANDE FÖRSLAG RESTES FRÅGAN OM INFÖRLIVANDET

F

FÖRSENAS YTTERLIGARE.

Frågan diskuteras livligt, inte minst mot bakgrund av att regeringen låtit utreda frågan och vill öka kraven på företagen som säljer varor och tjänster till det offentliga.

Trafikverket är en av de upphandlande myndigheter som gärna tillämpar sociala krav i sina upphandlingar. Katarina Norén är chef för den centrala funktionen Inköp och logistik på Trafikverket.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till henne.

Fler och fler vill använda upphandling som ett verktyg för att nå olika sociala mål. Krav på villkor i nivå med kollektivavtal, eller ökad sysselsättning för personer som

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

har svårt att komma in på arbetsmarknaden är två exempel på sociala krav. Den här typen av krav har nu börjat användas i praktiken, framförallt i upphandlingar av bygg- och anläggningsarbete. Hur ser trafikverket på denna ökande trend?

– Trafikverket tycker att det är positivt att upphandling kan bidra till kompetensförsörjningen i branschen samt ökad sysselsättning i Sverige. Vi har en god dialog med branschen om den modell för detta i våra upphandlingar som nu provas i stor skala. Vi vet ännu inte hur effektivt verktyget är och tänker därför utvärdera det löpande. Både vi och branschen vill i grunden se det som

ett kompetensförsörjningsprojekt där vi ökar attraktiviteten i branschen även om det sker långsiktigt.

– När det gäller sociala krav i övrigt, exempelvis krav i nivå med kollektivavtal, ILO och antidiskriminering, så anser vi det helt nödvändigt att nu säkerställa att de krav vi ställer sedan en tid tillbaka faktiskt också efterlevs. Detta är vårt stora fokus de närmaste åren. Vi ser det som ett led i att skapa både en attraktiv bransch och juste konkurrens förutom det självklara att människor aldrig får utnyttjas i våra kontrakt.

Vilka är svårigheterna med att ställa sociala krav?

– Det svåra är ofta inte att ställa dem utan att säkerställa att de efterlevs. Här har det länge varit mycket snack och litet verkstad i många branscher. Detta tar vi tag i ordentligt nu. I anläggningsbranschen har riskerna ökat allteftersom vi konkurrensutsatt fler och fler områden och marknaderna blir mer internationella. Därmed inte sagt att utländska aktörer normalt är sämre än svenska, men med många aktörer och hård konkurrens ökar kraven på beställaren att vara mer affärsmässig och då blir ökad uppföljning av leveranserna och övriga kontraktsvillkor en naturlig del.

u 45

UPPHANDLING | Juridik

pekar på de nya lagarna om uteslutningsgrunder.

Vilka är svårigheterna med att ställa sociala krav?

– Jag har träffat på så många konstiga konsekvenser av dessa krav. Ett exempel är ett företag som har grävmaskiner.

De praktikanter företagaren har får inte användas i de kommunala uppdragen eftersom de är för långsamma, kommunen hotar med förseningsvite. Han ska således anställa långtidsarbetslös men kan inte sysselsätta dem!

Blir tjänsten/varan/entreprenaden dyrare när man ställer sociala krav?

– Normalt inte. Om det finns aktörer som tidigare inte följt kraven utan prisat in sig med ojusta villkor så blir det naturligtvis dyrare. I förlängningen, när uppföljningen fungerar och marknaden anpassar sig, så bör alla parter vinna på detta genom att vi får en attraktiv marknad både för att nya medarbetare och för leverantörer.

Svenskt Näringsliv skeptiskt Näringslivets företrädare har uttryckt skepsis gentemot kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar. Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv, menar att grundfrågan är: hur många ojusta jobb finns det i offentliga kontrakt?

– Byggindustrierna känner till exempel inte alls igen sig i beskrivningen att de skulle vara en ojust bransch, säger hon till OFFENTLIGA AFFÄRER. – Man tar fram ett regelverket som är, minst sagt, komplicerat och utan en ordentlig analys och genomlysning av eventuella problem. Hur många arbetstagare får ojusta villkor i upphandlande kontrakt? frågar sig Ellen Hausel Heldahl.

Hon menar att problemet i stället kan hanteras bland annat genom att förkasta för låga anbud.

46

– Man kan inte som Socialstyrelsen anta ett anbud på städ för 180 kronor i timmen och tro att det är OK, tillägger hon.

Gynnar stora bolag Svenskt Näringsliv är generellt negativt till att ställa krav på långtidsarbetslösa i offentliga kontrakt, eftersom det är så svårtillämpat. Det gynnar några få stora bolag, menar man. Ellen Hausel Heldahl tar Perstorps kommun som exempel.

Här ställde man krav på att långtidsarbetslösa skulle anställas och fick bara ett anbud. Bristande konkurrens kostar också, menar Eller Hausel Heldahl.

Inom byggbranschen regleras frågan genom kollektivavtal där man anger hur många lärlingar som får finnas.

Vanligtvis är mellan fem och tio procent av arbetsstyrkan lärlingar och går yrkesförberedande utbildningar i kommunen.

Kollektivavtal reglerar lön till lärlingar och förbjuder icke-lärlingar att komma in på byggen.

– Om en jag som arbetsgivare skulle sätta en person som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden på ett bygge med en hammare i handen så bryter jag mot kollektivavtalet och kan bli utesluten från kommande upphandlingar, exemplifierar Ellen Hausel Heldahl och

Ett annat exempel. En kvinna med ett städföretag lärde upp och anställde två långtidsarbetslösa, efter krav i förfrågningsunderlaget. Vid nästa upphandling blev hon diskvalificerad eftersom hon inte kunde ta ytterligare två långtidsarbetslösa eftersom det inte fanns inte jobb för så många. Frågan blir då: ska hon säga upp de nyligen anställda långtidsarbetslösa för att kunna ta nya uppdrag?

– Kraven finns ibland annat ramavtal utan garantier i inköpsvolym. Ett företag kan inte anställa en person utan att veta att man har jobb! Risken är överhängande att man måste säga upp annan personal, vilket innebär LAS-problem.

700 kollektivavtal – vilket gäller?

Angående kollektivavtalsliknande villkor är även de svårtillämpade. Det finns närmare 700 centrala kollektivavtal: vilket eller vilka ska gälla? Jag tror att det blir omöjligt att tillämpa för den upphandlande myndigheten. Antalet överprövningar kommer att öka och det kostar pengar. Sist men inte minst – hur ska vi kunna uppmuntra våra små innovativa bolag att kunna sälja till offentlig sektor med ovan nämnda krav? n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

KARLSTADS STÖRSTA LAG BEHÖVER FÖRSTÄRKNING TIO GODA SKÄL ATT JOBBA HOS OSS: 1. Hos oss får du meningsfulla arbetsuppgifter.

2. Du får 7 000 stolta och engagerade arbetskamrater att samarbeta med.

3. Du får vara med och göra livet enklare och bättre för Karlstadsborna.

4. Du får jobba med sånt som är viktigt på riktigt – med fokus på service och kvalitet.

5. Vi arbetar med långsiktig hållbar utveckling.

6. Som Karlstads största arbetsgivare erbjuder vi intressanta utvecklingsmöjligheter.

7. Du får nära till jobbet och slipper pendla långa resor.

8. Hos oss har du förutsättning att skapa balans i livet.

9. Här finns schyssta anställningsvillor och bra förmåner för både kropp och själ.

10. Vi jobbar med att tillverka bra dagar, vill du vara med?

Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

47

OFFENTLIG IT

UNGA LÄKARE VILL SE BÄTTRE IT-STÖD En ny undersökning genomförd av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto visar att majoriteten av den yngre läkarkåren underkänner IT-stödet inom vården.

T

rots en mycket positiv inställning till teknik och användandet av IT, datorer, mobiler och surfplattor är 83 procent av de svarande mycket eller ganska missnöjda med den IT-miljö de möter i arbetet. Bättre översikt och tillgång till patientinformation är det som efterfrågas mest.

Undersökningen genomfördes i början av 2016 som en webbenkät bland underläkare och totalt svarade 439 av de tillfrågade. Resultaten visar att underläkare är mycket teknikpositiva och vill arbeta med digitala verktyg, men att de samtidigt

48

är missnöjda med det IT-stöd de hittills träffat på inom vården. Bara 17 procent var mycket eller ganska nöjda med dagens IT-system. Fler än varannan, 55 procent, hyser även tvivel kring säkerheten och integriteten i dagens vårdinformationssystem.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Emma Spak, ordförande i SYLF, med anledning av det som framkom i enkäten.

83 procent av de svarande är mycket eller ganska missnöjda med den IT-miljö de möter i arbetet. Bättre översikt och tillgång till patientinformation är det som efterfrågas

mest. Jag antar att detta bl.a. handlar om mer kompatibla journalsystem?

– Vi tror att det finns flera komponenter i svaren. Många av vårdens IT-system är trögjobbade och användarovänliga. De saknar den intuitiva design som modern teknik vi använder privat har. Informationen är ofta ostrukturerad och osökbar. En annan aspekt vi tror påverkar resultaten är tillgång till information, denna kan bero på tekniska svårigheter, lagstiftning eller lokala beslut. Oavsett hur den uppstår ökar den frustrationen över IT-arbetsmiljön och risken för medicinska fel!

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

Hur går ni vidare med frågan? I pressmeddelandet hävdas t.ex. att det krävs ökad samverkan mellan kommuner, landsting och nationella initiativ samt ett tätare samarbete mellan vården och privata aktörer.

– Från SYLF:s håll vill vi använda enkäten för att få upp våra medlemmar och deras syn på ehälsa på agendan. Vi hoppas uppnå större delaktighet för oss läkare och andra personalgrupper i utveckling och implementering.

personal som är beroende av välfungerande ITstöd och digitala hjälpmedel på jobbet, menar hon. ”Det finns ett stort engagemang i frågan och underläkare vill gärna vara mer delaktiga i utvecklingen av framtidens lösningar”, säger Emma Spak.

– Integritetsfrågan är alltid en viktig del av diskussionen kring patientinformation i vården.

DIGITALT MOGNA Översikt och tillgång till patientinformation via nya digitala lösningar är av stort värde för läkarna. 93 procent av de svarande underläkarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de vill ha tillgång till en patientöversikt med en summering av patientens historik, behandling, diagnoser och testresultat. 90 procent vill även ha tillgång till denna information om patienten under jour och beredskap, både på sjukhuset och i hemmet.

I ett pressmeddelande från SYLF och Tieto framhåller Emma Spak att man måste ta krafttag när det gäller IT-stödet i vården idag. Först och främst är det en fråga om effektivitet och säkerhet i vården, men det är också en avgörande arbetsmiljöfråga inte bara för läkare utan all

Underläkarna är positivt inställda till ny teknik.

74 procent är mycket positiva till att möta kolleger, experter och andra inom vården via videomöten, chatt och mail. 83 procent är mycket positiva till att använda digitala verktyg som smarta telefoner och surfplattor i arbetet.

Har SYLF diskuterat integritetsfrågorna i samband med er strävan att få ett bättre fungerande IT-stöd?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

TYDLIGT BESKED ”Beskedet är tydligt: de lösningar som finns möter inte behoven eller förväntningarna hos den yngre läkarkåren. Den nya generationens system behöver vara integrerade, enkla att använda när och var som helst och kunna fungera sömlöst mellan olika vårdgivare. För att nå dit krävs ökad samverkan mellan kommuner, landsting och nationella initiativ samt ett tätare samarbete mellan vården och privata aktörer, till exempel genom att IT-branschen anställer läkare och personal med verksamhetskompetens”, säger Johan Höglund, chef för vård- och omsorgssektorn på Tieto.n BO HÖGLANDER

49

NYHETER

Säkra lösningar för allt det du vill skydda.

Hur ser ditt behov av säkerhet ut? Vi hjälper dig hela vägen, från förstudie och projektering till installation, driftsättning, service och support. Som en ledande aktör inom lås och kompletta säkerhetslösningar levererar vi fysisk säkerhet som skyddar egendom och skapar trygghet för människor.

Med stark, lokal förankring och det stora företagets kapacitet hittar du oss nu över hela Skandinavien.

certego.se 50

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

BÄTTRE SKYDD FÖR PATIENTUPPGIFTER Vårdgivare måste förhindra att anställda får för vid åtkomst till journaluppgifter. Det konstaterar Datainspektionen som även tagit fram en vägledning för hur man förhindrar obefogad spridning av patientuppgifter med hjälp av bland annat behovs- och riskanalys.

D

atainspektionen har funnit

2016, mål nummer 8059-15). ”Att varje verksam-

brister hos samtliga regioner

hetschef som ansvarar för tilldelningen av behörig-

och landsting. Dessa har nu

heterna gör en behovs- och riskanalys kan inte

fått föreläggande om att ta fram

anses vara tillräckligt för att de föreskrivna kraven

dokumenterade behovs- och

ska anses uppfyllda”, skriver rätten i sin dom. n

riskanalyser. Myndigheten genomförde en omfattande granskning av landsting och regioner. Bland

BO HÖGLANDER

annat tittade man på hur vårdgivare arbetar med behovs- och riskanalyser för att bedöma dels vilken information som olika personalkategorier

”Att varje verksamhetschef som ansvarar för tilldelningen av behörigheterna gör en behovs- och riskanalys kan inte anses vara tillräckligt för att de föreskrivna kraven ska anses uppfyllda”

behöver få ta del av, dels vilka riskerna är med för vida behörigheter.

En dom från förvaltningsrätten har nu fastställt att Region Östergötland måste ta fram en dokumenterad behovs- och riskanalys som ska användas då behörigheter tilldelas till användare av det centrala journalsystemet inom hälso- och sjukvården.

Region Östergötland hade överklagat Datainspektionens beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Regionen ansåg att de uppfyllde kravet på behovs- och riskanalys då de i sina riktlinjer angett att det är respektive verksamhetschef som ansvarar för tilldelningen av rätt behörighet till användare och att det är verksamhetschefen som i det arbetet får göra en behovs- och riskanalys.

Förvaltningsrätten har nu avslagit regionens överklagande och fastställt Datainspektionens beslut (Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 14 april

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

51

KRÖNIKA

Digital tippex JAG BARA MÅSTE FÅ BERÄTTA EN KUL GREJ. FÖR TYP 25 ÅR SEDAN HÖRDE JAG OM EN KOLLEGA TILL EN KOMPIS SYSTER SOM HADE FÅTT SIN FÖRSTA DATOR PÅ JOBBET. HON FICK SNABBINTRODUKTIONEN TILL WORD PERFECT OCH SATTE SIG ATT SKRIVA. DEN DÄR INTRODUKTIONEN VISADE SIG DOCK HA VISSA BRISTER, FÖR VID ARBETSDAGENS SLUT UPPTÄCKTE HENNES KOLLEGA ATT SKÄRMEN VAR FULL AV TIPPEX.

J

a, jag vet att det där är en skröna, men den kan säga oss något. Vi drar på munnen åt skrivmaskinistens oförmåga att förstå och lära sig den nya tekniken. Tron att man skulle fortsätta göra på samma sätt som tidigare, trots

teknikskiftet, blir humoristisk.

Men något har hänt på de här 25 åren. Idag värderar vi nästan användarvänlighet och användbarhet lika högt som verksamhetsnytta och pris. Inför varje kravställning bildas fokusgrupper där man tar reda på vad användarna förväntar sig och vill ha. Sedan kravställer och utvärderar man utifrån det.

Frågar man hur något nytt ska fungera, så kommer svaret alltid utgå från hur det gamla fungerade. Eller som Henry Ford

arbeta och bevisligen var det så förväntan såg ut.

sa: ”Hade jag frågat folk vad de ville ha, så hade de svarat snabbare hästar”. Så hade idag varit för 25 år sedan, hade

Nu kanske digital tippex hade varit en fantastisk idé. Det låter jag

ingen tyckt att tippex på skärmen var humoristiskt, utan istället

vara osagt. Vad jag däremot tror är att vi står inför ett liknande

hade vi fått digital tippex. För det var ju precis så användaren ville

skifte som för tjugofem år sedan. Digitaliseringsvågen sveper

52

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

över både offentlig och privat sektor och med den oanade möjligheter att öka både kvalitet och effektivitet. Men med ny teknik följer nya förutsättningar.

För att digitaliseringens möjligheter verkligen ska utmynna i något positivt måste vi acceptera dessa nya förutsättningar och att vi inte kan fortsätta göra på samma sätt som tidigare. Användarna, den personal som producerar nytta, måste förmås att ta till sig nya arbetssätt och att göra saker annorlunda. Verksamhetsnyttan måste väga tyngre än tryggheten med gamla rutiner och vanor.

Men det är lite med digitalisering som med visionen om det papperslösa kontoret. En vision som sparar både miljö och pengar, men dit vi inte nått riktigt än. Vi hade kommit en längre bit på väg om vi hade plockat bort alla skrivare. Varför har vi inte gjort det? n

Karl-Oskar Brännström

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

53

LANDET

RUNT

Plan för bostadsbyggande klar

Johan Persson blir ny kommunchef i Oxelösund Kommunstyrelsens arbetsutskott har fattat beslut om att anställa Johan Persson som ny kommunchef efter Charlotte Johansson som gjorde sin sista arbetsdag 1 juni.

Johan började sin kommunala bana som beställarombud för barn- och utbildningsnämnden i Oxelösund. Sedan dess har han haft ett antal olika chefsuppdrag i Nyköpings kommun. Bland annat som kanslichef, rektor för flygtekniska gymnasiet och sin nuvarande tjänst som fastighetschef.

- Det är jätteroligt att vi har kommit i mål med rekryteringen så snabbt. Det råder en bred enighet i beslutet mellan politik, ledningsgrupp och fackliga organisationer. Johan har en bred bakgrund med erfarenhet av att leda kommunal verksamhet på olika nivåer. Han är dessutom väl förankrad i Oxelösund och i regionen, säger kommunstyrelsens ordförande Catharina Fredriksson.

Johan fyller 50 år i år och är bosatt med sin familj i Oxelösund.

Han tillträder tjänsten 15 september. Fram till dess är personalchef Henny Larsson fortsatt tillförordnad kommunchef.

- Att utifrån våra politikers beslut och prioriteringar, tillsammans med våra duktiga medarbetare få vara med och bygga förutsättningarna för Oxelösunds medborgare idag och imorgon är ett uppdrag som jag axlar med stolthet och ödmjukhet.

Det är med förväntan och glädje som jag ser fram emot att få börja som kommunchef, ett uppdrag som kommer att bli både utmanande och spännande, säger Johan Persson.

Minst 250 nya bostäder per år behöver byggas i Borlänge kommun för att möta behoven. Nu finns riktlinjer för hur byggandet ska ske.

Prognoserna visar att Borlänge kommer att ha en befolkning på över 55 000 invånare år 2026. För att möta behovet av bostäder behöver minst 250 nya bostäder byggas varje år.

Ett boendeutvecklingsprogram kommer att beslutas av politikerna i kommunfullmäktige i juni.Programmet innehåller riktlinjer och strategier för hur kommunen ska arbeta för nya bostäder och beslutas av kommunfullmäktige i juni.

- Det är verkligen glädjande att Borlänge växer så mycket. Borlänge ska vara Sveriges byggvänligaste kommun och de senaste beräkningarna visar att 1037 bostäder kommer att byggas innan mandatperiodens slut. Vi kommer att behöva bygga ännu fler bostäder efter det, säger kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman (S).

De enskilt största projekten planeras vid Maximparkeringen, Wallintorget, Vattenparken och Studievägen mellan Jakobsgårdarna och Nygårdsdalen. Där planerar kommunen för att 450 nya bostadsrätter och hyresrätter ska byggas.

- Vi arbetar främst med förtätning av Borlänges centrala delar. När vi bygger nya bostadsområden ska de byggas i riktning mot Falun och ha god tillgång till kollektivtrafik, säger Lotta Olsson, chef för samhällsbyggnadssektorn i Borlänge kommun.

Nya småhustomter planeras bland annat i Uvbergsviken i Torsång där 35 nya tomter skapas under 2016 och 2017.

Borlänge ska också vara en plats där det finns bostäder som passar alla medborgare. Det innebär att det ska finnas en variation av bostäder när det gäller storlek, pris och upplåtelseform. Borlänge kommun behöver också satsa på attraktiva boendemiljöer för att bland annat locka arbetspendlare att bosätta sig i Borlänge.

Mest spännande arbetsgivaren Kiruna kommun utsedd till Sveriges mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor 2016!

Utmärkelsen att vara en av Sveriges mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor delas årligen ut till organisationer som fokuserar på medarbetarnas utveckling, ett ökat engagemang och en förbättrad arbetsplats.

- Vi vill lyfta fram både Kiruna kommun geografisk sett och som arbetsgivare. Det finns stora möjligheter till fantastiskt friluftsliv i kommunen året runt. Vi har boenden i fjällen som de anställda kan hyra och vi har möjligheter till att fri friskvård på ca 10 anläggningar i kommunen, säger Ann-Sofie Reineström, personalchef på Kiruna kommun.

Kiruna är en bra stad att bo i om man vill kombinera privatliv och arbetsliv och i och med stadsomvandlingen behöver vi anställa nya typer av tjänster hela tiden. Förra året offentliggjordes en rapport från SKL som visar att vi dessutom är bäst på heltider i hela landet.

Hos oss får alla som vill jobba heltid, säger Ann-Sofie Reineström.

54

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Uppsala kommun prisas för framgångsrikt klimatarbete Uppsala tillhör de tre bästa kommuner som är bäst på klimatanpassning i Sverige. Kommunens arbete med att hantera översvämningar och andra klimathot ger en andraplats i en undersökning av hur svenska kommuner rustar sig för klimatförändringar.

– Det här är fint kvitto på vårt framgångsrika arbete att integrera klimatanpassningen i den ordinarie verksamheten. Exempelvis har vår miljöförvaltning ett framsynt tillsynsarbete.Som Sveriges fjärde största kommun har vi ett ansvar att gå före i det här arbetet, säger Maria Gardfjell, (MP) kommunalråd Uppsala kommun.

Priset delas ut av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring som har kartlagt landets kommuner och deras arbete ned att förebygga skador som kan relateras till ett förändrat klimat.

Uppsala kommun arbetar sedan länge med att ta hänsyn till klimatförändringar. Detta har främst varit fokuserat på översvämning, skyfall och ökad nederbörd i staden som de tydligaste klimateffekterna, inte minst med tanke på att Fyrisån rinner genom staden. Men på senare år har arbetet utvecklats inom ett generellt sett mindre uppmärksammat område, nämligen kombinationen av värmeböljor, förhöjd temperatur och fenomenet urban värme-ö. Ett fenomen som uppstår i storstadsområden bland annat på grund av mindre växtlighet än på landsbygden, spillvärme från trafik, människor och ytor på byggnader som reflekterar mindre solljus.

– Vi har tagit fram ett kvalificerat underlag om detta till den nya översiktsplanen. Men utredningen har också gjort avtryck på andra kommunala verksamheter. Exempelvis har miljöförvaltningen börjat väva in värmefrågan ur ett hälsoperspektiv för riskgrupper i sin tillsyn av äldreboenden, säger Björn Sigurdson, klimatstrateg Uppsala kommun.

– Vi har också uppmärksammat vikten av att se samband mellan anpassning och minskad klimatpåverkan. Ett bra klimatanpassningsarbete kan ge en attraktivare stad, bättre hälsa, lägre kostnader och lägre klimatpåverkan, säger Maria Gardfjell.

Säg hej till BAS Barkarby Gymnasieskolor, högre utbildningar, kontor, kultur-och multihall för idrott och mässor, bibliotek och konsthall. Lägg till hotell, små lägenheter, restaurang, café och gym. Då har du BAS Barkarby.

BAS Barkarby – det som förut kallades Barkarby college – får byggstart i januari 2017. Tillsammans ska Järfälla kommun och fastighetsbolaget Atrium Ljungberg utveckla en regional mötesplats för lärande, kultur och näringsliv.

Första inflyttning hösten 2019 Den första etappen av BAS Barkarby innehåller gymnasieskolor, högre utbildning, kontor, kultur- och multihall för idrott och mässor, bibliotek och konsthall. Det blir också restaurang, café och gym.

– Tanken är att Komtek och de högskoleförberedande programmen som idag finns i Jakobsberg flyttar hit. Planen är också att få hit högre utbildningar som till exempel yrkeshögskola (YH) och högskoleutbildningar, säger Carina Karlsson, som är projektledare för Järfälla kommun.

Byggstart för etapp 1 är planerad till januari 2017 och inflyttning beräknas till hösten 2019.

Hotell och små lägenheter – Etapp 2 ska innehålla 100 bostäder, små lägenheter, och hotell.

Preliminär byggstart för etapp 2 är vid årsskiftet 2020/2021, berättar Carina.

Namnet BAS Barkarby Det tidigare namnet, Barkarby college, skrotas eftersom namnet behöver signalera mer än utbildning. Det ska bli en regional mötesplats för lärande, kultur och näringsliv.

– I ordet BAS finns en historisk koppling till den gamla flygbasen i Barkarby, samtidigt som fastigheten kommer att vara basen för något helt nytt, avslutar Carina.

Fakta om undersökningen Kartläggningen, som genomförs av IVL Svenska miljöinstitutet och Svensk försäkring, har genomförts genom en enkätundersökning som skickats ut till alla Sveriges kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Resultaten från kartläggningen ligger också till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete där goda exempel lyfts fram. Syftet med kommunrankingen är att få fler kommuner att arbeta strategiskt med klimatanpassning.

Nya e-tjänster i Mjölby kommun

Vi vill att medborgare och företagare enkelt och smidigt ska kunna komma i kontakt med kommunen och utföra sina ärenden. Därför inför vi en plattform där vi samlar kommunens e-tjänster och där man också kan komma åt de vanliga blanketterna. Sedan tidigare har kommunen etjänster bland annat för barnomsorg, biblioteken och Lundbybadet. Nytt är en e-tjänst för ansökan om färdtjänst och en där man kan lämna förslag på vilka e-tjänster man önskar sig.

– Till de flesta tjänsterna måste man ännu använda våra vanliga blanketter, säger projektledare Carina Stolt. Men det ska successivt bli fler e-tjänster inom alla kommunens områden.

E-tjänst plattformen har arbetats fram tillsammans med sex andra östgötakommuner: Norrköping, Finspång, Söderköping, Västervik, Valdemarsvik och Vadstena. Genom samverkansgruppen som kallas Cesam Öst, har redan några kommuner kommit igång.

Ett nytt gym för alla vid Boulognerbadet Nu är det rustika utegymmet vid Boulognerbadet i Gävle färdigt. Där finns åtta olika träningsredskap för hela kroppen, allt i närheten av Boulognerbadet där det går att svalka av sig om träningen blivit för svettig.

- Det är grymt. Jag kommer hit så fort vädret är fint, säger Jawid Fazali, träningsintresserad Gävlebo.

Utegymmet är en del av etapp två av Samhällsbyggnadskontorets mångåriga projekt kring platsen Boulognerbadet och redskapen är tillverkade av trä. Det rör sig massor av människor i området och därför är också det nya gymet redan mycket använt.

- Vi kunde se att området var bra för att anlägga ett utegym. Det är väldigt kul att se att så många redan har upptäckt det, säger Kai Olsson, projektledare för Samhällsbyggnadskontoret i Gävle kommun.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

55

OFFENTLIG IT

Digitaliseringens ökade betydelse Digitaliseringens ökade betydelse i samhället är ett faktum som är svårt att argumentera mot. Det innebär både utmaningar och möjligheter. För att lyckas med digitaliseringen krävs att ett flertal framgångsfaktorer samspelar och att nya kompetenser tillförs. Det ställer i sin tur krav på att IT-funktionerna utvecklas till en kompetent och effektiv partner som ska kunna hantera såväl verksamhetskrav som en växande flora av leverantörer.

För med digitaliseringen följer också en ofrivillig multisourcing där en mängd leverantörer står för applikationer, e-tjänster, digitala tjänster, Internet of Things, appar, molntjänster etc samt inte minst, den interaktivitet som digitalisering möjliggör och som sker utanför den traditionella IT-miljön. Multisourcing är inte längre ett val utan ett faktum som de flesta organisationer måste förhålla sig till och hantera.

Digitaliseringen skapar en mer komplex värld med ständigt tillkommande aktörer och leverantörer vilket tillsammans med multisourcingen skapar en mer komplex leverantörsstyrning. Det innebär mer komplexa avtal och nya former av betalningsmodeller. Även samverkansformerna mellan olika aktörer förändras, både på kund- och leverantörs-sidan. Det finns också en generell tempoökning i samhället som drivs av den tekniska utvecklingen och de behov och krav som följer på den. Det ställs också högre krav på mer flexibla avtalsformer och förändrade avtalsstrukturer.

Kompetens som kan hantera dessa nya förutsättningar är en bristvara och svår att rekrytera, både för privat och offentlig sektor. Och när kompetensen väl finns på plats är det kritiskt att den utvecklas kontinuerligt för att hålla jämna steg med utvecklingen i övrigt. Något som kan vara svårt att hantera för många organisationer. Så, hur löses det problemet?

Kanske finns inte en universal-lösning utan flera men vår mening är att en av de viktigare lösningarna en smartare användning av befintliga resurser och kompetenser. Samma

56

faktorer som har varit en av de bakomliggande faktorerna till outsourcing av traditionella IT-tjänster i allt större utsträckning. Varför kan inte nivåerna ovan drift och förvaltning också outsourcas?

Varför inte outsourca hela eller delar av IT-funktionen, framförallt leverantörsstyrningen? Inom ett flertal andra branscher, t.ex. logistik börjar det bli ett etablerat arbetssätt med tredjepartsleverantörer som styr leverantörernas logistikflöden med en flora av aktörer liknande multisourcing.

Kanske är det faktiskt så att all kompetens inte behöver vara inhouse utan kan med fördel användas så mycket som behövs och skalas upp eller ner över tid? Genom en outsoucad leverantörsstyrning inom IT kan en organisation från första stund få en långsiktig, stabil och verksamhetsorienterad stödfunktion på kort tid. Där kan kompetens inom multisourcing, kravställning, beställning, contract management och leverantörsstyrning samlas, aktuell och i ständig utveckling.

Vi tror att det skulle kunna medföra ett antal positiva effekter, inte minst för att bibehålla, upprätthålla och utveckla aktuell och kritisk kompetens som flexibelt kan anpassas efter verksamhetens behov över tid. Kompetens som också utvecklas genom att ha och kontinuerligt få erfarenhet från andra organisationer.

Med andra ord, en leverantörsstyrningsfunktion som kontinuerligt formas och omformas vartefter behoven förändras. Det tror vi är en kritisk framgångsfaktor för digitaliseringen!

JOHAN HÖGNE, SENIOR MANAGEMENT ADVICER, KNOWIT CAROLINA VITABÄCK, SENIOR MANAGEMENT CONSULTANT KNOWIT

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om, Stefan.

Tänk om, regeringen…

Och då menar vi inte att ni har tänkt fel. Ni och den tidigare regeringen har tänkt helt rätt.

Ni vill att svenska myndigheter ska bli världsbäst på digitalisering!

Med allt som det innebär med mindre krångel för vanligt folk, bättre arbetsförutsättningar för de anställda, lättare företagande, bättre vård och samhällsservice.

Med ”tänk om” menar vi ”tänk om det skulle kunna bli så här bra”.

Ni har skapat en fantastisk vision. Och vi tänkte ge några exempel på hur det skulle kunna bli.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016 tieto.se/almedalen

57

SOMMARTIPS!

SALA SILVERGRUVA

- ett spännande utflyktsmål

Sala Silvergruva var under långa perioder Sveriges viktigaste producent av silver. Det är en av världens bäst bevarade gruvmiljöer. Verksamheten i storgruvan pågick i över 400 år.

Guiden berättar om gruvarbetarnas liv och hur de eldade timme efter timme och sedan slog sönder berget. Det tog ett helt år att utöka gruvan med 10 meter för att komma åt det eftertraktade silvret. Förr var säkerheten knapp och på många ställen fanns varken trappor eller något form av skydd. Stora korgar fylldes med stenar som hissades upp och ner. Trästegar stod lutade och via facklor fick man ljus. En gruvarbetares mardröm var om elden slocknade, det fick man ha stenkoll på för att vara trygg. En kolsvart gruva med branta stup och vassa stenar var inget man ville bli kvar i utan ljus. Det var ett mycket tungt liv och ett hårt arbete. Det pågick alla dagar i veckan utom söndagar, då alla var tvungna att gå till kyrkan.

För att idag komma ner och se den gamla vägen som gruvarbetarna använde, får man gå runt 370 trappsteg ned i berget. På vägen ser du det hisnande Christinaschaktet som sträcker sig hela 257 meter ned i gruvan. Det största rummet i visningsgruvan har 50 meter i takhöjd!

Det är otroligt att beskåda och man har svårt att ta in att människor byggt det. På 60-meters-turen får man med spänning gå den sista biten med endast ficklampans ljus. Alla som vill får en egen ficklampa till låns, att lysa fram vägen med. Längst bak får siste man en extra stark för att lysa med om det skulle behövas. En och annan fladdermus svischar knappt märkbart fram i mörkret. Trapporna är flera och en del ganska långa och branta men med bra trappräcken att hålla sig i.

Det här är riktigt spännande för både barn och vuxna. Turerna ner i gruvan går ända ner till 60 respektive 155 meter under jord.

En inspirerande guide berättar om hur allt gick till, då för länge sen...

58

VÄRLDENS DJUPASTE SVIT 155 meter under jord, som är den djupaste delen av gruvan som man kan besöka i idag, finns Gruvsviten. Den är känd över hela världen och här kan du boka en natt tillsammans med någon du är trygg med.

Den är uppbokad flera dagar i veckan och många väljer den som bröllopssvit. På vägen ner behöver du varma, bekväma kläder och skor då temperaturen är runt två grader plus. Miljön är magisk med undervattenssjöar och stora salar. I själva gruvsviten är det uppvärmt och här råder en temperatur på ca 18 grader. Sängen har flera varma och sköna

u

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Tänk om du får svar på din ansökan innan du skickat in den…

Tänk om vi kunde trolla bort all meningslös väntan på självklara beslut som bygger på information som redan finns i systemen?

Tänk om systemen skulle kunna känna av när det är dags för dig att ansöka om något, till exempel föräldrapenning eller studielån. Och skicka svar innan du ens hunnit tänka på att skriva ansökan?

Eller när saker och ting blir lite krångligt få besked efter några minuters dialog i stället för väntan i veckor eller månader. Med hjälp av intelligent röststyrning…

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

NYHETER

täcken och kuddar. Vickningskorg och frukost avsmakas nere i berget och en com-radio gör att kontakten kan hållas med personalen över jord. Är du ute efter en upplevelse att minnas, då har du helt klart kommit rätt!

HÖGHÖJDSBANAN Det här är en perfekt aktivitet för företaget, möhippan, svensexan, familjen eller polarna som vill göra något kul tillsammans. Den passar både barn och vuxna, men har krav på att du måste vara minst 150 cm lång och ha en vikt på mellan 40-110 kg. Det här är ett häftigt äventyr på hög höjd med elva olika stationer. Banan avslutas med en lång linbana högt över marken!

Wiii-hoo!

Så här tyckte Calissa 6 år: - Det var lite läskigt att gå i trapporna under marken. Det var spännande, nästan som en spökrunda. Det roligaste var att äta glass ute i solen.

te svit: Övernattning i världens djupas

Gruvsviten

Så här tyckte Elias 8 år: - Det var spännande nere i gruvan. Det var riktigt coolt! Det var lite obehagligt att det var mörkt. Jag skulle verkligen vilja göra det igen! Det fanns jättegoda pannkakor och fisk med potatis som vi åt.

(Pris för två: 4890 kr)

Så här tyckte mamman: - Helheten av upplevelsen får verkligen toppbetyg. Vi hade sådan himla tur med vädret! Allt var så bra planerat för barnen. Stora, härliga ytor för busiga barnben att springa av sig på, god mat i rejäla portioner och en massa saker att titta på, både för små, stora barn och även för oss vuxna som är intresserade av historia. Glada barn = glada föräldrar! Presentshoppen var trevlig med humana priser och spännande stenar att handla med sig hem.

Så här tyckte pappan: -Den guidade turen på 60 meter var på svenska och engelska vilket var roligt då vi hade utländska besökare i vår grupp. Guiden talade med stor inlevelse på båda språken och det var spännande. Han brann verkligen för sitt jobb, vilket smittade av sig! Vandringen i gruvan var lika spännande för mig som för vår yngsta flicka på 6 år. Man gick som ett frågetecken och förundrades över hur gruvarbetarna kunde vara så ihärdiga och lyckas med allt som de gjorde. (CC) SUSANNA PERÄMÄKI

Tips! Det kan vara både kallt och vått i gruvorna, så ta med varma kläder och bra skor.

60 meter - Sofia Magdalena Gruva Pris per person:

Vuxen: 175 kronor Barn (-15 år): 85 kronor

155 meter - Ulrica Eleonora Gruva Pris per person:

60

Vuxen: 225 kronor Barn (-15 år): 115 kronor

Mer information på: webben: http://salasilvergruva.se salasilvergruva Instagram:

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se Facebook. Sala silvergruva

Tänk om doktorn ringer och berättar att du håller på att bli sjuk?

Innan du ens hunnit känna efter?

Det kan snart bli verklighet. Genom att följa upp din hälsohistorik och vad du själv berättat kan läkarna se vad som håller på att hända med din kropp.

Du kan snabbare komma under vård, och sjukhuspersonalen kan sätta in preventiva åtgärder i tid.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2016

61

NYHETER

EGEN MÖTESPLATS FÖR KOMMUNIKATÖRER

Handlingsplan Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Nu finns en konferens och mötesplats för dig som älskar kommunikation. OFFENTLIGA AFFÄRER lanserar Publicom, en konferens med tydligt fokus på offentlig kommunikation och medborgardialog.

Detta är den första av flera följande handlingsplaner inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsarbete. De konkreta åtgärder som vi nu presenterar kommer att stärka förutsättningarna för industrin att klara av den ökande internationella konkurrensen och det omvandlingstryck som digitaliseringen och växande krav på hållbar produktion och produkter ställer på industrin. I denna handlingsplan adresserar vi också industrins kompetensförsörjning och Parallellt med eFörvaltningsdagarna, visar på inriktningen för den industrinära 12-13 oktober, går i år kommunikationforskningen och Testbädd och informationsprogrammet,Sverige inför Publicom.

Speciellt framtaget för dig den kommande forskningspolitiska som arbetar med kommunikation propositionen. och information i offentlig sektor.

Publicom

Nyhet!

KOMMUNIKATÖR I OFFENTLIG SEKTOR

Den 12-13 oktober i Stockholm har intresserade möjlighet att ta del av de främsta experternas bästa tips på hur man lyckas i sin kommunikation såväl internt som externt.

Urban Nilsson VD på Hexanova/Offentliga Affärer och initiativtagare menar att den ensidiga masskommunikationens dagar är räknade.

– Att kommunicera rätt budskap till rätt mottagare vid rätt tidpunkt och i relevanta kanaler blir allt viktigare. När medielandskapet och mängden alternativ att kommunicera förändras öppnas det nya möjligheter, men också nya prövningar.

Bland programpunkterna finns högintressanta föreläsningar: Så blir du en stjärna i sociala medier, Frida Boisen, författare och expert inom sociala medier, Konsten att leda mot förändring, Göran Persson, tidigare statsminister och S-ordförande, Kommunicera rätt vid krissituationer, Warg Gyllander, Presschef vid Stockholmspolisen.

62

källa: regeringen.se

Varför lanserar ni en konferens och mötesplats specifikt för kommunikatörer?

– Publicom har sakta men säkert vuxit fram efter det att tidigare deltagare under eFörvaltningsdagarna uttryckt behov av en egen mötesplats, dessutom verkar nyfikenheten rörande Så blir du en stjärna i sociala medier

Dataskyddsförordningen – behandling av personuppgifter och anpassningar av kommunikation växa från år till år, säger Urban författningar inom Nilsson.

Konsten attSocialdepartementets kommunicera vid kris Han pekar också på att det finns massvis av nya verksamhetsområde rön kring kommunikation. Hur får jag ut vårt budskap på bästa vis? Hur skall jag uttrycka migSå stärker du det offentliga varumärket till pressen? Hur arbetar vi med informationen EU har beslutat om en förordning som vid en krissituation? allmäntmedier reglerarsom hur personuppgifter Hantera landets en kung - Elisabethbehandlas Tarras- Wahlberg inomberättar EU. Enhur särskild utre– Dessa och liknande frågor förtjänar en egen dare ska analysera konsekvenserna av konferens och mötesplats, en årlig tillställning förordningen inom Socialdepartemendär man kan träffa sina kollegor med liknande tets verksamhetsområde. Utredaren uppdrag för att utbyta erfarenheter, ta del av ska bland annat föreslå hur författningar nyheterna på området, utvecklas i sin yrkesroll inom verksamhetsområdet ska kunna och ytterligare stärka sin kompetens, avslutar anpassas till den nya förordningen. Det Urban Nilsson.n har regeringen beslutat.

BO HÖGLANDER

källa: regeringen.se

Offentliga Affärer 3 2016 | www.offentligaaffarer.se

Annons Helsida

Tänk om riksdagen låg vid Riksgränsen?

Se rubriken som en metafor, ett bevis för att detta är möjligt.

Ett samhälle med enklare administration, mindre papper och där valfrihet att delta i samhällsprocesser på distans också ger ökad transparens och demokrati.

Hur ökad automatisering kan förbättra vardagen för oss alla.

För medborgare som vill ha säkra, enkla och lättillgängliga tjänster.

För anställda som kan skippa rutinärenden och fokusera på att bemöta människor på ett personligt och effektivt sätt.

För företag som vill bli effektivare och öka sin lönsamhet.

För sjukvården som får mer tid över till patienterna.

För att göra vardagen lite bättre och lite enklare.

Vi jobbar på att göra detta till verklighet. Just nu!

Ps: Möt oss i Almedalen! tieto.se/almedalen

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

a y n t De

UPPHANDLINGSLANDSKAPET

Januari 2017 Upphandlingsdagarna

Nu på Stockholmsmässan!

Var beredd! Programmet släpps vecka 38!

Nya tider Nya möjligheter Nya ideér Ny lagstiftning Ny kunskap Ny plats

2017