Offentliga Affärer nr 2 2018

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 2 Maj 2 0 1 8 | P R I S 99 k r

S TÅ R V I MAKTLÖSA NÄR GÄNGEN TA R Ö V E R ?

Irene Svenonius

ger inte upp HUR KAN OUTSORCING S K A PA E T T

S M A R TA R E

SAMHÄLLE?

N YA K A R O L I N S K A - En upphandlad katastrof?

JOACHIM DANIELSSON Brinner för skattefinansierad välfärd

TILLSAMMANS FÖR ETT

TRYGGARE SAMHÄLL HÖJDPUNKTER & MÅSTEN HOTEN MOT MEDBORGARE OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

- VAR ÄR VI 2030?

Greta Berg, jurist på SKL, Peter Lindström, kriminolog på polisen och Jerzy Sarnecki, kriminolog, Stockholms Universitet

• Nationella säkerhetsstrategin - Är den tillräcklig?

Besök oss på

www.tryggochsäker.se och anmäl dig redan idag!

STRONG COMMU MAKES SUCCESS J David Hawkins, PhD, University

GROUP VIOLENCE INTER

- HUR STOPPAR VI VÅLDSSPIRALEN OCH GÄNGKRIMINALITETEN?

Panelen inleds av David Kennedy. I panelen ingår: S Polisområdeschef, PO Malmö, Anna von Reis, Avdeln Malmö stad, Erik Wennerström, Generaldirektör på B Förbundsordförande akademikerförbundet SSR

• Ledarskap och samve

VÅRA PARTNERS:

ÄLLE

OMMUNITIES CCESSFUL KIDS

, University of Washington, Seattle

PRIS OCH PLATS BÅDA DAGARNA: 5700 KR / 6300 KR / 6900 KR EN DAG, ONSDAG: 4500 KR

ing med prisutdeln ingår i deltagarpriset

EN DAG, TORSDAG: 3900 KR (exklusive bankett)

NTERVENTION

LEN OCH FÅR BUKT MED

len ingår: Stefan Sintéus, Reis, Avdelningschef socialtjänsten, direktör på BRÅ och Heike Erkers, et SSR

ch samverkan för ökad trygghet

2018

Trygg & Säker 2018 arrangeras på Malmö Live, Dag Hammarskjölds Torg 4, 211 18 Malmö

• Social prevention - Så lyckas du

29 - 30 augusti Malmö Live

Bankett

NÄSTA GENERATIONS DIGITALA FÖRVALTNING optimera samhällsnytt

• AI som motor för digitaliserade tjänste • United Nations e-gov survey 2018 • Konsten att leda för digital transformation

Boka oc w w w. e f

2018

10 - 11 oktober Stockholmsmässan

S ING

tta

de tjänster Jan Eliasson

Vincenzo Aquaro

Katarina von Goës

Karen Lawrence Öqvist

Boka och läs mer på : w w w. e f o r v altningsda ga

rna.se

Mats Lewan

KOMMUNIKATI

UNDER DIGITAL TRANSFORM Publikom 2018 arrangeras på: Stockholmsmässan, Mässvägen 1, 125 30 Älvsjö.

• • •

Kommunikationstrenderna som påverkar din framtid

Lär dig konsten att kommunicera med människor i utanförskap

Så får du maximal nytta av din kampanj

på: r e m s lä h c o a k o B

w w w. p u b l i k o m . s e

6

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

TION

RMATION

2018

sjö.

10 - 11 oktober Stockholmsmässan

Jan Eliasson

Maria Hultberg

Laura Hartman

Navid Modiri

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

7

Hur mjölk förbättrar säkerheten på Finlands vägar Tieto har tillsammans med statliga och privata aktörer skapat ett pilotprojekt som använder mjölkbilar för att skapa bättre vägförhållanden i finska glesbygden. Med hjälp av Valios mjölkbilar som utrustats med ett mobilt informationssystem från Tieto, kan finska trafikverket få information på var skador finns på tillochmed de avlägsna vägarna som mjölkbilarna kör hundratals mil om dagen på.

För att mjölkhämtningen ska ske smidigt alla dagar, i alla sorters väder, måste vägarna vara i gott skick. Köldskador, så kallade potthål, översvämningar och fallna träd, alla dessa hinder orsakar inte bara problem för mjölkbilarna, men också för lokalbefolkningen. Nu kan mjölkbilsförare digitalt granska vägen, bedöma reparationsbehov, och rapportera typ av skada, samt den exakta platsen för skadan till rätt myndighet, så att de snabbt kan åtgärdas så alla kan köra på bättre vägar.

Det här är bara ett av många projekt vi driver där offentliga och privata samarbeten leder till effektiva lösningar som skapar värde för hela samhället.

Läs mer om detta projekt och andra innovativa projekt på tieto.se/smartaresamhälle

LEDARE För att kunskap är källan till g oda affärer

N UMM E R 2 Maj 2018 | P R I S 99 k r

S TÅ R V I MAKTLÖSA NÄR GÄNGEN TA R Ö V E R ?

Irene Svenonius

ger inte upp HUR KAN OUTSORCING S K A PA E T T

S M A R TA R E

SAMHÄLLE?

N YA K A R O L I N S K A - En upphandlad katastrof?

JOA CHI M DAN IELS SON Brinner

för skattefin ansierad välfärd

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lennart Olsson lennart.olsson@solvicom.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Kent Mossheden kent.mossheden@benema.se Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Ulf Nygren Nils Knutsson Per Gustafsson Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

DIGITALT FÖRST ELLER SIST? Med anledning av regeringens visioner om digitaliseringstakten av det svenska samhället och hur det ligger till i verkligheten, där vi faktiskt börjat tappa mark på digitaliseringsområdet till förmån för andra länder i världen, framförallt våra grannländer verkar hålla ångan uppe kommer offentliga affärer tillsammans och genom våra konferenser som e-förvaltningsdagarna och offentlig chef att försöka bidra till att vända den negativa trenden och skapa goda förutsättningar för att fortsatt stödja en positiv utveckling av Sveriges digitala transformation.

Därför kommer tidningen under Almedalsveckan att ytterligare stärka fokus på Digitalisering och transformationen av landets offentliga verksamheter i syfte att verkligen bidra till att

kickstarta resan mot en lyckad digital transformation av vårt samhälle.

Ledarskapet som krävs för att lösa samhällets utmaningar över tid får därför ökat fokus även i tidningen framöver. Vi hoppas att ni läsare skall hålla intresset uppe och jag vill även påminna om att det går alldeles utmärkt att läsa tidningen även på webben där den ju uppdateras dagligen och med alla våra andra intressanta bevakningsområden såsom offentlig upphandling, Trygghet i samhället och ekonomi.

Hoppas vi ses i Almedalen, och oavsett vill jag önska dig en fortsatt fin sommar.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

KUNSKAPSFÖRETAGET SOM LEVERERAR EFFEKTIVT I VARDAGEN Vi förändrar till det bättre

Vi säger som det är

Vi bryr oss om

PROFESSIONALISM

RAK KOMMUNIKATION

OMTÄNKSAMHET

Helt självklart. Men det kan vara bra att veta att vi arbetar målinriktat och metodiskt. Och ger trygghet genom att förankra uppdragsprocessen och kvalitetssäkra resultaten.

Sanningen är smärtsam, men uppriktig, eller hur? Att vi är uppriktiga mot varandra ger bättre resultat. Vi ger ärlig, rättvis och konstruktiv återkoppling på personnivå.

Lika modern som gammalmodig egenskap, men fortfarande högst aktuell. Vi tar reda på om hjälp och stöd är önskvärt. Att få ge hjälp är lika värdefullt som att få ta emot hjälp.

NYFIKENHET

PERSONLIGT ENGAGEMANG

Vi är lyhörda för nya kunskaper. De driver oss framåt. Nyfikenheten ger innovativa och givande utmaningar för våra kreativa medarbetare.

Vår viktigaste drivkraft. Det predikar vi för våra kunder – och för oss själva.

Därför vet vi att alla drar åt samma håll.

PRESTIGELÖSHET Vi delar gärna med oss av vår kompetens. Och lyssnar gärna på vad andra kan lära oss. Att bjuda på resultatet är vårt sätt att signalera framgång.

KONTAKTA OSS Hemsida: www.actea.se E-postadress: info@actea.se Telefon: 031-15 26 40

vi

Offentliga Affärer nummer 2 2018

P rofilen

Joachim Danielsson

Joachim Danielsson trivs på jobbet. Den slutsatsen måste man dra eftersom han suttit på stolen sedan 2013. För många blir ett kommunchefsjobb en tillfällig uppehållsort. Katapulten utlöses och man går vidare. Men inte i Joachim Danielssons fall. Han tycks sitta säkert.

15 | juridik Intresset för arrangemanget Offentlig Chef i Uppsala ökar år från år. Det märktes inte minst i antalet deltagare och i engagerade diskussioner i och utanför seminarierna.

22 | upphandling Irene Svenonius, finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting (SLL), låter sig inte nedslås av turerna kring Nya Karolinska. Tvärtom. Målet att SLL ska bli Sveriges bästa upphandlare kvarstår.

36 | nyheter Nästan var tredje medlem i fackföreningen Jusek utsätts för hot eller våld, visar en undersökning.

12

36 | ekonomi Daniel Turås, upphandlare inom Fastighet och Energi på Inköp Gävleborg har under de senaste sex åren arbetat för att få bukt med fenomenet onormalt låga anbud.

38 | offentlig IT

30

18

En bättre möteskultur är möjlig

Det går att komma till rätta med de dåliga eller mediokra mötena. I stället för ”slösmöten” kan företaget få effektiva möten som ger medarbetarna energi och leder nånvart. Det hävdar Sylvia Nylin, VD på Svenska Möten och väl förtrogen med den svenska möteskulturen.

Läs mer på sidan 24.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

Jag är fascinerad av teknologi som kan förändra människors liv.

Det säger Mats Ferm, chef för IPSoft Sverige.

40 | säkerhet Genom innovativ digitalisering kan man på ett avgörande sätt höja potentialen i de lokala aktörernas samverkan i det vardagliga linjearbetet, samtidigt som man möjliggör en effektiv integration mellan det händelseinriktade och det långsiktigare brottsförebyggande arbetet.

11

PROFILEN

UPPSALA S STADSDIR EKTÖR:

BRIN NER FÖR

SKAT TEFIN ANSI ERAD

VÄLFÄRD

[Text Bo Höglander]

Joachim Danielsson trivs på jobbet. Den slutsatsen måste man dra eftersom han suttit på stolen sedan 2013. För många blir ett kommunchefsjobb en tillfällig uppehållsort. Katapulten utlöses och man går vidare. Men inte i Joachim Danielssons fall. Han tycks sitta säkert.

K

anske beror det på att Upp-

NI ANTOG NYLIGEN EN NY POLICY FÖR OCH

sala går som tåget. Och då

RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP,

inte bara tåget till och från

MEN BESLUTET I FULLMÄKTIGE VAR INTE

huvudstaden utan även på den

ENIGT. ALLIANSEN MENAR ATT POLICYN BÖR

ekonomiska kartan. Förra året

FÖRTYDLIGA ATT KOMMUNENS EGEN VERK-

(2017) gjorde kommunen ett

SAMHET SKA LEVA UPP TILL DE KRAV SOM

resultat på 581 miljoner kronor

STÄLLS PÅ UPPHANDLADE LEVERANTÖRER,

(justerat för jämförelsestörande

FÖR ATT SÄKERSTÄLLA KONKURRENS PÅ

poster: 488 miljoner kronor).

LIKA VILLKOR. HUR KOMMENTERAR DU DET? – Förklaringen är att upphandlingspolicyn endast är

VAD ÄR HUVUDFÖRKLARINGEN TILL ATT

tillämpbar i situationer då vi upphandlar på marknaden.

UPPSALA KOMMUN GÅR SÅ BRA?

Vi vårdar konkurrensneutraliteten men vi låter inte längre

– Det är främst två huvudförklaringar, förutom en rad

verksamheten i egen regi lägga anbud. Istället bedö-

olika komponenter. För det första så fick vi in mer i

mer vi om den egna verksamheten är konkurrenskraftig

skatteintäkter än vad vi hade budgeterat och så fick

genom att noga följa nyckeltalen och benchmarka mot

vi en byggbonus av staten för att vi klarat våra sam-

marknaden och andra kommuner. Finner nämnden att

hällsutmaningar. Vi byggde 4 000 lägenheter förra

verksamheten inte är konkurrenskraftig och andra kan

året! Den andra viktiga förklaringen är att vi under

driva den bättre så kan nämnden i så fall lämna ut verk-

flera år jobbat kraftfullt med att styra upp ekonomin.

samheten för anbud på marknaden.

Vi håller i pengarna och är effektiva.

12

g

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

D

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

13

PROFILEN

uu D E T K R Ä V S N Y A I D É E R , K A P I T A L O C H

– Mitt ledarskap är i grunden värdebaserat

A N N A T F Ö R A T T K U N N A G E N O M F Ö R A A L LT D E T S O M L I G G E R F R A M F Ö R O S S.

ledarskapet är viktigt för mig. Det handlar

och resultatorienterat. Det kommunikativa både om att lyssna och att vara tydlig. Med åren har jag kommit att röra mig mer mot ett tillitsbaserat ledarskap, något som präglat vårt förändringsarbete under de senaste åren. Vi var faktiskt lite före tillitsdelegationen i våra tankar.

NÄR UPPSALA KOMMUN LÄT

vår existens! Och det gäller alla, men särskilt

FÖRETAGEN BETYGSSÄTTA

Uppsala. Med de enorma åtaganden som

KOMMUNENS UPPHANDLINGAR

vi har framöver så kommer vi inte att kunna

VAD BRINNER DU FÖR?

FICK NI I SNITT BETYGET 3,6 PÅ

göra allt själva. Så vi måste ha goda relatio-

– Om du menar i jobbet: skattefinansierad

EN FEMGRADIG SKALA. ÄR DU

ner med marknaden. Det krävs nya idéer,

välfärdsverksamhet! Med det följer – för att

NÖJD?

kapital och annat för att kunna genomföra

skapa legitimitet för vårt fina system – att vi

– Jag får aldrig vara nöjd! Det är första

allt det som ligger framför oss.

är supereffektiva och kan leverera hög kvalitet till låga kostnader. Det är också det enda

gången vi mäter detta och nu har vi ett riktvärde, något att utgå från. Ambitionen

UPPSALA KOMMUN ÄR MEDAR-

sättet att klara de utmaningar som välfärden

är givetvis att höja betyget. Idag finns

RANGÖR AV OFFENTLIG CHEF OCH

i vårt land står inför.

ingen systematisk jämförelse med andra

FLERA AV ERA CHEFER HAR PRE-

kommuner men vår ambition att vi ska

MIERATS, BL.A. CATRIN DITZ SOM

NÄR DU INTE ÄGNAR DIG ÅT

kunna få till detta på samma sätt som vi

UTSETTS TILL ӁRETS OFFENTLIGA

JOBBET, VAD GÖR DU DÅ?

jämför oss när det gäller hur företagen

CHEF”. HUR SER DU PÅ LEDARSKA-

– Jag är en flitig kultur- och fritidskonsu-

betygsätter vår hantering av miljötillsyn,

PET I EN OFFENTLIG ORGANISA-

ment. Dels av musik, framför allt jazz, opera

bygglov m.m.

TION OCH VILKEN LEDARFILOSOFI

och salsa. Jag gillar teater och film, men

OMFATTAR DU?

även dans. Läser en del, just nu Johan-

HUR VIKTIGT ÄR INKÖP/UPP-

– Självklart är ledarskapet en viktig sak för

nes Anyurus bok ”De kommer att drunkna

HANDLING FÖR FÖRETAGARNAS

alla organisationer. Det är otroligt viktigt för

i sina mödrars tårar”. Dessutom ägnar jag

BILD AV KOMMUNEN?

verksamhetens genomförande. Bra ledare

mig åt en stor familj med utflugna barn och

– Det är viktigt, inte bara för bilden utan

bär verksamheten och de förändringar

bonusbarnbarn. n

för att kunna genomföra det vi vill, för hela

som behöver göras. Ett bra klimat skapas uppifrån.

14

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

JURIDIK

MASSIVT STÖD INOM OFFENTLIG SEKTOR FÖR NYA LAGEN [Text: Per Gustafsson]

Nio av tio inom offentlig sektor är positiva till lagförslaget om e-faktura vid offentlig upphandling. En bred majoritet är också redo att ta emot alla fakturor elektroniskt. Men sju av tio företrädare för det offentliga menar också att det är problematiskt att få leverantörer att skicka e-fakturor.

D

Den här statistiken framgår av en exklusiv undersökning nyligen utförd av företaget InExchange som är verksamt inom digital affärskommunikation. Enkäten koncentrerades på två stora förestående förändringar: det föreslagna lagkravet om obligatorisk e-faktura till myndigheter, kommuner och regioner och det faktum att landets statliga myndigheter ska vara registrerade i PEPPOL senast den 18 april 2019.

e-faktura till upphandlande myndigheter och enheter är väntat menar han: – Vi jobbar digitalt och vill att fler ska göra detsamma. Det är självklart för oss och då är kravet om e-faktura en grundbult för oss.

En som deltog från offentlig sida är Ulf Borg, IT-chef i Sunne kommun. Han har en lång bakgrund i initierandet av digital fakturahantering, i form av projekt i såväl Värmlands som Västra Götalands län, och har varit anlitad av ESV och SKL. Att så många som nio av tio inom offentlig verksamhet är positiva till lagkravet om

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

Ulf Borg

– Det är den ena aspekten. Den andra är att kvalitén är högre i en riktig elektronisk faktura än när man skannar. Vid användandet av pdf-faktura skannas bara vissa typer av fält. I övrigt är det ett ”dött” dokument.

För mig är inte en pdf-faktura en elektronisk faktura, det är bara en elektronisk bärare av ett pappersdokument.

Frågemönstringen ger vidare besked om att 70 procent av de svarande vet att just deras statliga postering är förberedd att från nästa år ta emot alla fakturor elektroniskt.

Men 10 respektive 20 procent svarar ”nej” alternativt ”vet ej” på samma fråga.

– Ärligt talat är det lite förvånande, tycker Ulf Borg och berättar att han känner till tre kommuner i sitt eget hemlän som fortfarande inte hittat en riktigt bra e-fakturalösning.

15

g

JURIDIK – Någonstans kan jag känna att de parkerat frågan. Ur den synvinkeln tycker jag att föreslagna lagkrav är jättebra. Det är ett initiativ som får en pådrivande effekt.

Samtidigt finns en dominerande känsla att den digitala utvecklingen hämmas av externa faktorer. På frågan ”vilken är den största utmaningen för att uppfylla 100 procent inkommande e-fakturor?” anger drygt två tredjedelar att främsta problemet är att ”få leverantörer att skicka elektroniskt”.

Varför leverantörssidan uppenbarligen är trögare när det gäller digital användning bottnar, enligt Ulf, i flera orsaker.

– Jag tror att det för vissa ligger en teknisk utmaning i att investera i en lösning att hantera elektroniska fakturor på ett bra sätt. Vidare har jag känslan att det förekommer särpräglade branscher som lever kvar i specifika system som kan vara knepiga att integrera ihop med nya digitala lösningar.

– Sedan misstänker jag att viljan inifrån att digitalisera inte är tillräcklig stark. Är det någonting man vill ha brukar det gå fort att förändra. Behovet kanske inte känns lika akut när det gäller detta. Det är ju ingen bakomvarande upphandling som driver frågan heller.

Men att skjuta upp den här processen tycker Ulf bara är en björntjänst.

– Jag tror att det handlar mycket om okunskap. Man förstår inte hur enkelt det i själva verket är, avslutar han.

Närmare 700 personer deltog i undersökningen. Svarslämnarna kom både från offentlig och privat sektor. InExchange skickade formuläret i två tappningar och formulerade frågorna utifrån förutsättningarna för respektive sektor.

LÅG KÄNNEDOM OM PEPPOL-ANSLUTNING I april nästa år blir e-fakturering till offentlig sektor obligatoriskt. Trots det är det långt ifrån alla som är klara med sin anslutning till PEPPOL. Bara 15 procent av de tillfrågade – i en undersökning gjord av InExchange – vet med säkerhet att deras myndighet, kommun eller landsting har en godkänd accesspunkt.

Martin Forsberg

– Det är tydligt att det fortfarande återstår mycket arbete att sprida kunskap ute i landet om PEPPOL. Jag törs också lova att det är på gång. Praktiskt taget alla aktörer som erbjuder e-fakturalösningar i dag har anslutning till PEPPOL. Vi kommer att få se intensifierade informationsinsatser under året.

Det säger Martin Forsberg när han skärskådar siffrorna. Martin arbetar som konsult åt bland annat SFTI (Single Face to Industry) som en del i det tekniska kansliet.

SFTI är en organisation där SKL, ESV och Upphandlingsmyndigheten gemensamt bedriver ett arbete för att främja förutsättningarna för elektronisk handel.

EU-nätverket PEPPOL är en viktig del i sammanhanget. Därför är det måhända oroväckande att så pass få vet om deras organisation är ansluten till nätverket. Kännedomen tycks alltså låg. När e-tjänsteföretaget InExchange nyligen vände sig till offentlig sektor med en enkätundersökning ingick bland annat frågan: Har ni i dag accesspunkt i PEPPOL? 15 procent svarade ja, 29 procent nej och 56 procent vet ej.

Totalt rörde det sig om 119 svar.

Men Martin Forsberg intar ändå en positiv hållning gällande medvetenheten på området. Som teknisk företeelse är PEPPOL-anslutningen något som lätt stannar inom en snäv krets och därför är svarsgraden för ”vet ej” kanske inte så uppseendeväckande egentligen.

– Jag har under det senaste året arbetat för EU-kommissionen där vi anordnat workshopar i en rad länder med fokus på införandet av e-fakturadirektivet. Alla EU-länder går igenom en motsvarande process som i Sverige, konstaterar Martin och hävdar mycket bestämt: – Min uppfattning är att Sverige, jämfört med andra länder, är väldigt väl förberett ur såväl ett tekniskt som ett kunskapsmässigt perspektiv.

Martin menar att han allmänt möter en positiv inställning till PEPPOL. Genom att standardisera formaten för den elektroniska affärskommunikationen löser man upp tidigare tekniska knutar och banar väg för en okomplicerad utväxling av dokument.

– Alla de länder vi mött så här långt ser PEPPOL som en nödvändig plattform för att skapa fungerande lösningar, både nationellt och i handel över gränserna, avrundar han.

JURIDIK

DELADE ÅSIKTER OM LAGFÖRSLAGET [Text: Per Gustafsson]

En knapp majoritet av företagen inom den privata sektorn är positiva till lagen som föreslår obligatorisk e-faktura till följd av offentlig upphandling. Det visar en undersökning gjord av företaget InExchange. Men organisationen Företagarna är negativa och anser att den föreslagna regleringen är alltför långtgående.

Mårten Köllerström

I undersökningen, utförd av InExchange, anger 54 procent av de tillfrågade inom privat sektor att de är positiva till lagförslaget som betyder att det kommer att krävas e-faktura vid all offentlig upphandling från och med april nästa år. 17 procent säger sig vara negativa medan 29 procent valt att svara ”vet ej”.

Totalt är det 556 företrädare för den privata sidan som deltagit i undersökningen.

Mårten Köllerström, vd på InExchange, menar att resultatet speglar hur marknaden mognat i relation till den digitala utvecklingen. Allt fler känner sig bekväma med att utföra sin fakturering elektroniskt.

– Det som förr var en teknisk fråga är ingen teknisk fråga längre. I dag är det tillgängligt för alla företag att enkelt skicka e-faktura, konstaterar Mårten Köllerström.

Kirsi Kiviluoto, P2P-specialist hos Bonnier Solutions AB, instämmer i att den digitala hanteringen är att föredra.

Ulrica Dyrke

– Min åsikt är att alla fakturor bör komma elektroniskt. Det har väldigt många positiva effekter: det är bättre för miljön, det minimerar risken för försvunna fakturor och minskar ledtider. Detta ger snabbare hantering i vissa länder som har kutym med kortare betalningsvillkor. Jag ser bara fördelar, och för all del, några utmaningar också, men sådant är till för att lösas, säger Kirsi.

Men till skillnad mot den offentliga sektorn, där det närmast råder en unison positiv hållning till lagförslaget, finns det synpunkter från det privata näringslivet på ett obligatoriskt krav på e-faktura. Sveriges största företagarorganisation, Företagarna, agerade när ärendet låg ute på remiss och avstyrkte förslaget i sitt yttrande.

– Lagförslaget går onödigt långt i fråga om att det ska bli obligatoriskt för leverantörer till offentlig sektor att använda elektroniska fakturor som uppfyller den europeiska standarden. EU-direktivet kräver inte detta.

Att leverantörer som inte förmår leva upp till detta krav dessutom riskerar en vitessanktion anser vi också är alltför långtgående, säger Ulrica Dyrke, jurist samt konkurrens- och upphandlingsexpert hos Företagarna.

I de invändningar Företagarna fört fram märks bland annat farhågor om att reformen riskerar att medföra svårhanterade omställningar för många företag. Ängslan om att en digitalisering kanske kostar tid och resurser, som många inte tror sig besitta, återspeglas i undersökningen. 37 procent uppger just detta som svåraste utmaningen i att uppnå 100 procent e-faktura.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

– Små företag har ju av naturliga skäl en liten personalstyrka och kan ofta även ha begränsade ekonomiska resurser. Detta medför att de ofta kan vara känsliga för olika former av krav som innebär en tids- och resurskrävande omställning i verksamheten.

IT och digitalisering kan nog innebära särskilda utmaningar för många småskaliga entreprenörer som är experter inom sina sakområden, men inte är så insatta i digitaliseringsfrågor, menar Ulrica Dyrke.

I sitt resonemang pekar Ulrica på vikten av att övergången till e-fakturering måste göras praktiskt hanterbar för företagen och att det behöver tas fram tydlig och lättbegriplig vägledning. Önskemålet är smidiga lösningar och det finns.

– I dag sitter så gott som alla företag i Sverige, som fakturerar från ett affärssystem, med funktioner för att skicka en e-faktura.

Om det inte är direkt integrerat i deras affärssystem så finns det enkla tilläggstjänster eller tredjepartslösningar att använda, framhåller Mårten Köllerström.

17

SÄKERHET

FÖREBYGGA

BROTT Visioner, mål, strategier och verktyg – hur går det?

[Text: Kent Mossheden]

Eric L. Piza Källa: Brottsförebyggande rådet

18

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

I

nformation, inspiration och konkreta projekt är den stående mixen på Brottsförebyggande rådets (Brå) årliga konferens Råd för framtiden. På årets konferens, den 18:e i ordningen, låg fokus på hur vi går från ord till handling

och tar nya steg för att nå längre.

Konferensen vill vara ett forum där landets alla brottsförebyggare kan få nya perspektiv och idéer för det dagliga arbetet.

Idéer och engagemang saknades dock inte bland de nästan 600 brottsförebyggare som kom till konferensen.

ELDSJÄLARNA TAR TÄTEN Såväl de medverkande som deltagarna representerar en mång-

uu E N S I T U A T I O N S O M G E R

U T RY M M E F Ö R N Y TÄ N K A N D E O C H D J Ä R V A G R E P P, M E N S O M OCKSÅ GÖR ARBETET MER SÅRBART OCH BEROENDE AV JUST ELDSJÄLAR.

fald befattningsbenämningar och organisatoriska tillhörigheter.

Den gemensamma nämnaren är snarare att man har ett stort engagemang för det brottförebyggande arbetet. Det systema-

Relaterande till aktuella utredningar och pågående metodikut-

tiska perspektivet på det brottsförebyggande arbete är relativt

veckling speglades och diskuterades bl. a. kameraövervakning,

nytt på såväl kommunal som regional nivå och hos nationella

kartläggningens och analysens centrala plats i det brottsförebyg-

myndigheter. I många, framför allt mindre, kommuner finns

gande arbetet, effektivt samarbete i linjeverksamheten, fastighets-

ej heller någon som dedikerat arbetar med dessa frågor. En

bolagens roll i det lokala brottsförebyggande arbetet, organiserad

situation som ger utrymme för nytänkande och djärva grepp,

brottslighet, olika modeller för samverkan runt unga som riskerar

men som också gör arbetet mer sårbart och beroende av just

att hamna i en kriminell livsstil, för att nämna några faktorer och

eldsjälar.

förhållanden av dignitet för det brottsförebyggande arbetet.

På den kommunala nivån finns givetvis en stark koppling till det

Brännheta frågor i rikspolitik och samhällsdebatt och ute i det

politiska engagemanget och hur arbetet är placerat i förvalt-

vardagliga arbetet i kommuner och regioner. Mer om detta på

ningen.

annan plats i tidningen.

I denna kontext blir praktikfallen extra spännande och ger en nerv som lyfter eventet – även för en väl initierad publik.

BROTTSFÖREBYGGANDETS TID ÄR NU Brottsförebyggande rådet inrättades redan 1974, med uppgift att

MINISTER, INTERNATIONELL EXPERT OCH VIVALLA I ÖREBRO

bidra till kunskaps-utvecklingen inom det kriminalpolitiska områ-

Talare som justitie- och inrikesminister Morgan Johansson,

Rådets analyser, forskningsbidrag och utredningar har inte minst

Dr. Eric L. Piza från City University of New York och professor

gett näring åt samhällsdebatten och ökat förståelsen för hur

Jerzy Sarnecki tävlade med praktikfallen om att väcka störst

brottsligheten är relaterad till sociala förhållanden och rådande

engagemang – med de senare som vinnare? Med studiebe-

samhällsstrukturer. Att det brottsförebyggande arbetet fått allt

söket i problemområdet Vivalla sattes särskilt fokus på denna

större dignitet på alla plan i politik och förvaltning behöver inte

stadsdel och de förändringsprojekt som pågår där, presenterat

sägas.

i annan artikel i denna tidning. I plenumsessionerna och de

Kanske kan man säga att 2017 blev något av ett genombrottsår

övriga 6 seminarierna fanns emellertid ett brett spektrum av

för Brå och dess arbetsområde.

projekt, aktörer och orter representerade.

Under våren 2017 presenterade regeringen det nya nationella

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

det och främja brottsförebyggande arbete.

g 19

SÄKERHET

Orsaksanalystriangel Källa: Brottsförebyggande rådet

brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott.

brottsförebyggande arbetet på det nationella, regionala och

Här finns övergripande målsättningar för ett samhälle med

lokala planet. I uppdraget ingår också att årligen beskriva

medvetenhet om betydelsen av och komplexiteten i det

det brottsförebyggande arbetet i en årsrapport. Under 2017

brottsförebyggande arbetet, med betoning på samhällsak-

formaliserades dessutom det regionala brottsförebyggande

törernas gemensamma ansvar - det vill säga den avgörande

uppdraget vid länsstyrelserna/regionerna, inkluderande upp-

betydelse av att näringsliv, forskning och civilsamhälle är

draget att inrätta tjänster för regionala samordnare. Samtidigt

involverat i ett på kunskap baserat arbete.

växer insikten om den dignitet för det brottsförebyggande

I februari 2017 fick Brå ett nytt uppdrag, inkluderande att

arbetet som finns i omdaningen av det polisiära arbetet och

utveckla och bredda uppdraget att stödja och samordna det

den organisations- och metodutveckling som sker där, inte minst i samverkansinitiativ av olika slag med såväl kommuner som näringsliv och civilsamhälle.

Sammantaget betyder allt detta att det brottsförebyggande

uu R E L A T E R A T T I L L E N GEMENSAM LÄGESBILD SÖKER MAN G E N O M O R S A K S A N A LY S E N F Å F R A M TÄ N K B A R A FA K T O R E R S O M L E D E R T I L L AT T B R O T T U P P S TÅ R . J U M E R S P E C I F I C E R A D O C H D E TA L J E R A D L Ä G E S B I L D E N Ä R , D E S T O B ÄT T R E ÄR DEN SOM UNDERLAG FÖR A N A LY S E N . . .

20

arbetet tillförts och kontinuerligt kommer att tillföras resurser och energi på många plan och ur olika perspektiv.

Denna kontext genomsyrade på ett påtagligt sätt hela årets upplaga av Råd för framtiden, supportat genom den inledande sessionen, där Brå presenterade årets rapport om Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov.

METODIK FÖR KUNSKAP OCH SAMVERKAN Under konferensen gavs stort utrymme åt aktuella utvecklingsprojekt med fokus på kunskapsbaserat arbete och samverkansformer. Bland annat presenterades en ny handbok om orsaksanalys och dess tillämpning i det lokala

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

brottförebyggande arbetet. Kartläggning och orsaksanalysen

ström och centrets vikarierande chef Anna Lekvall. Frånsett en

har avgörande betydelse för en effektiv samverkan mellan

offensiv satsning på att erbjuda kommuner konkret stöd ligger

kommun, polis och andra aktörer. Relaterat till en gemensam

arbetets tyngdpunkt initialt på att börja ta fram en handbok

lägesbild söker man genom orsaksanalysen få fram tänkbara

i förebyggande arbete, utveckla en forskningsbaserad kun-

faktorer som leder till att brott uppstår. Ju mer specificerad och

skapsbank och ta fram koncept för samverkan mellan nationella

detaljerad lägesbilden är, desto bättre är den som underlag för

myndigheter, samverkansformer för länsstyrelser och polisen,

analysen och förutsättningarna för att ta fram en i verklig me-

regionalt och lokalt samt former för centrets samverkan med

ning effektiv åtgärdsplan.

civilsamhället.

Metodikutveckling avseende effektiv samverkan i den dagliga

Chefen för CVE kommer samtidigt att vara den av regeringen

linjeverksamheten är ett annat, högaktuellt områden, som

utsedda chef för arbetet mot våldsbejakande extremism, som

lyftes under konferensen. Fokus ligger här på att integrera

förutsätts i förarbetet och beslutet att inrätta ett nationellt per-

det händelseinriktade och det långsiktiga brottsförebyggande

manent center mot våldsbejakande extremism. n

arbetet. Genom sju pilotprojekt har Brå i samverkan med de lokala aktörerna testat och försökt vidareutveckla konceptet Effektiv Samordning för Trygghet (EST) - en arbetsmetod som tidigare tagits fram av lokalpolisområde Örebro, Örebro kommun, Örebro Bostäder AB och forskarmiljön CAPS vid Örebro universitet. Än större uppmärksamhet fick den innovativa digitala tjänsten EMBRACE, Evidence-based methodology for better structu-

Anna Lekvall

red analysis of crime, safety, and follow-up of interventions.

Tjänsten har utvecklats av forskare vid Örebro universitet i samarbete med ett IT- och managementkonsultföretag samt kommun, bostadsföretag och polismyndigheten. Arbetet leds av Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet.

Andershed, som medverkade på ”Råd för framtiden” är närmast lyrisk när han beskriver de möjligheter som öppnar sig i och genom EMBRACE: ”Ett av de absolut mest spännande och samhällsnyttiga projekt jag någonsin varit del av. Samhällets privata och offentliga aktörer kan bli otroligt mycket effektivare i sitt samverkansbaserade arbete för att minska otrygghet och förebygga brott.” Det stora intresse som konferensdeltagarna visade för EMBRACE pekar väl också det på, att det bland potentiella brukar finns förväntningar på att tjänsten har potential att ta det samordnade brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet till en helt ny nivå.

Mer om detta i särskild artikel.

VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Genom regeringsbeslut i november 2017 fick Brå i uppdrag att inom myndigheten inrätta ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande extremism, CVE, etablerades den 1 januari 2018 och i början av april fanns centrets stödfunktion på plats.

CVE och dess position i Brå och det brottsförebyggande arbetet presenterades av Brås generaldirektör Erik Wennerwww.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

21

UPPHANDLING

Irene

GER I [Text Bo Höglander]

Irene Svenonius, finanslandst landsting (SLL), låter sig inte n Nya Karolinska. Tvärtom. Måle bästa upphandlare kvarstår.

Irene Svenonius

22

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

ne Svenonius

R INTE UPP!

nslandstingsråd i Stockholms läns sig inte nedslås av turerna kring om. Målet att SLL ska bli Sveriges varstår.

UPPHANDLING kategorier av produkter och tjänster och följa dessa mer noggrant ska man kunna få ett bättre grepp om inköpsprocessen.

– Det är viktigt att SLL är affärsmässigt och ser var vi ska göra centrala gemensamma upphandlingar och vilka inköp som kan ske inom varje nämnds område, förklarar finanslandstingsrådet.

SIMPLY THE BEST

Den KS-granskning som tillsatts berör

När Irene Svenonius en stund senare

ju en självstyrande landstingskommun

kommer ut på scengolvet är det till låten

och inte någon av regeringens domäner.

Simply the Best med Tina Turner. Alla

I stället borde regeringen hylla alla de

talare har fått välja en introlåt och för Irene

medarbetare som gör ett jättejobb och

Svenonius var denna klockren, berättar

bl.a. ger Sveriges bästa hjärtsjukvård. Den

hon.

forskning och innovation som bedrivs på

Utmaningarna är stora i en organisation

Offentliga affärer fick en pratstund med

Nya Karolinska är viktig för hela sjukvår-

med 44 000 anställda, en budget på

henne på Elmia i Jönköping där hon höll

den men också för svensk industri.

hundra miljarder kronor och 2,3 miljoner

ett anförande på årsdagarna med

invånare som samtliga berörs av SLL:s

närmare 900 deltagare.

TROR PÅ BÄTTRE HUSHÅLLNING

Irene Svenonius var inte finanslandstings-

Optimismen är inte att ta miste på när

Hon erkänner utan omsvep att SLL tidi-

råd då OPS-upphandlingen av Nya

man lyssnar på Irene Svenonius. Med sin

gare genomfört för många direktupphand-

Karolinska gjordes men tycker det är

tjänstemannabakgrund som bl.a. stadsdi-

lingar och fått för många upphandlings-

tråkigt att Nya Karolinska blivit ett parti-

rektör i Stockholm stad kan hon regel-

böter. Antalet överprövningar har varit för

politiskt slagträ. Hon är tydlig med att

verk och formalia. Som moderat politiker

många. Nu blir det ändring på det.

mycket kunde ha gjorts annorlunda.

brinner hon för bättre hushållning med

Dessutom berättar hon att SKL gjort

skattemedel och en effektivare verksam-

bedömningen att regeringen kan agera i

het. Och här kan offentlig upphandling

UPPHANDLINGENS HÖJDHOPP

strid mot grundlagens intentioner när den

åstadkomma massor.

– Att följa lagen är självklart, men själva

tillsätter en utredning utanför sitt

En ny inköpspolicy är utarbetad och

”höjdhoppet” i upphandling är att få ut det

kompetensområde.

beslutas den 8 maj i landstingsfullmäktige.

mesta möjliga av skattepengarna, menar

Där vill man ta ett större och mer fokuse-

Irene Svenonius.

rat grepp om inköpen.

På varje nämnd har man tillsatt en

– Det handlar inte bara om upphandlings-

”vaktpost”, en person som är ansvarig

tillfället utan om att se till hela processen,

för att det inte ska genomföras otillåtna

förklarar Irene Svenonius en stund innan

direktupphandlingar. Dialogen med leve-

hon ska gå ut på Elmias stora scen och

rantörerna ska öka. Relationen till leveran-

prata upphandling för praktiker från hela

törerna ska vara god, men som beställare

landet.

ska SLL vara tuff och kräva leverans.

Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) inför

uu D E T H A N D L A R I N T E

BARA OM UPPHANDLINGST I L L FÄ L L E T U TA N O M AT T SE TILL HELA PROCESSEN

KATEGORISTYRNING

huvudverksamheter: kollektivtrafik (dagligen) och sjukvård (någon gång i livet).

– Vi ska våga utmana leverantörerna att hoppa höjdhopp och att vara innovativa.

Kategoristyrning blir ett nyckelbegrepp i

Även vårdvalen ska präglas av ständig

det nya konceptet. Genom att arbeta med

förbättring. n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

23

24

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

Sylvia Nylin

UPPHANDLING

En bättre möteskultur är möjlig [Text Bo Höglander]

Det går att komma till rätta med de dåliga eller mediokra mötena. I stället för ”slösmöten” kan företaget få effektiva möten som ger medarbetarna energi och leder nånvart.

Det hävdar Sylvia Nylin, VD på Svenska Möten och väl förtrogen med den svenska möteskulturen.

– Jag har träffat många som suckar uppgivet när man talar om möten i näringsliv och offentlig sektor, säger hon och berättar om sin breda bakgrund inom områden som marknad, kommunikation och affärsutveckling.

Hon har jobbat på stora företag som Telia och Skandia, liksom i besöksnäringen.

Sedan två är hon VD på Svenska Möten, en medlemsorganisation som ägs av konferensanläggningar runt om i Sverige. Uppdraget är att hjälpa medlemmarna att erbjuda rätt plats för organisationers olika typer av möten. Många kunder finns i offentlig sektor, till exempel myndigheter och regioner.

Undersökte möteskulturen När Sylvia och hennes organisation började djupdyka i möteskulturen så såg man tydligt den frustration som finns kring ”alla dessa möten”.

– Vi bestämde oss försöka vända den negativa upplevelsen som många har till en positiv upplevelse. Det finns ju möten där man kommer ut upprymd och får energi.

Vad är det som gör dessa möten bra och andra dåliga?

Först genomförde Svenska Möten en stor

undersökning. Målgruppen var yrkesarbetande tjänstemän i svenska organisationer med minst 20 anställda, som deltar i interna möten. 1047 intervjuer gjordes under perioden 23-31 maj 2017.

– Bara hälften tyckte att man, sett till helheten, använde mötestiden effektivt. Och bara fem procent tyckte att mötena höll en mycket hög nivå!

Slösmöten för 170 miljarder Sylvia Nylin och Svenska Möten bestämde sig för att ta upp kampen mot ”slösmöten”.

– Lågt räknat spenderas 170 miljarder kronor på dåliga möten, det är tre gånger mer än sjukfrånvaron! Det handlar om mycket pengar i bortkastad arbetstid, men det är också en arbetsmiljöfråga.

Potentialen ligger i att göra de mediokra mötena riktigt bra, menar Sylvia Nylin och tillägger att det inte är så svårt om man bestämmer sig.

Sylvia Nylin pekar på vikten av att ha interna spelregler kring möten, något som organisationer ofta saknar. Att man gemensamt i organisationen talar om i förväg vad som

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

gäller. Vilket ansvar som mötesledaren har med att förbereda, mötesdeltagarnas ansvar, och annat.

– Varannan arbetsgivare saknar spelregler för möten. I de organisationer där man har det och där möteskultur är en prioriterad fråga så ser man en mer positiv bild av mötena.

Kan du ge några tips på hur man kan vända utvecklingen i sin organisation?

– Det enklaste sättet som ger störst utslag är att efter varje möte ägna några minuter åt att låta deltagarna besvara frågan ”hur kan det här bli bättre nästa gång?” Man behöver inte fråga vad som var dåligt utan vad som kan göras bättre.

Tydligt syfte och mål – I grunden handlar det om beprövade saker.

Som att ha ett tydligt syfte och mål. Många blandar ihop syfte och mål. Min rekommendation är att ägna tid och planering inför ett möte, inte slänga ihop agendan i sista sekunden. Avsätt en halvtimme eller timme och borra ner i frågor som ”varför träffas vi?” ”Varför har vi det här mötet?” Målet handlar om vad man ska ha åstadkommit när man avslutar mötet.

– Kanske är det bra att slå fast att man har rätt att tacka nej till ett möte om man inte förstår varför man är inbjuden. Eller åtminstone rätt att kontakta mötesledaren och fråga vad man förväntas bidra med. Och utvärdera varje möte! Då kommer man snabbt att förbättra möteskulturen. Vinsterna blir bättre motivation och mer energi.

Bjud in rätt personer Vilka som bjuds in och deltar i ett möte spelar också roll, menar Sylvia Nylin.

– Man bjuder inte sällan in ett antal medarbetare på ren slentrian, ofta personer i ledande befattning. Tänk i stället igenom vilka som ska delta. Var tydligt med vad som har beslutats – vad som ska göras. Tänk på före, under och efter. Vad behöver jag skicka ut, vad ska deltagarna läsa på innan? Mycket av informationen kan mejlas ut i förväg.

Möten ska användas till det som möten är bra på – dialogen och interaktionen mellan människor.

– Man samlar människor för att det händer något när människor träffas. Den kraften ska man tillvarata, avslutar Sylvia Nylin. n 25

OFFENTLIG IT

HUR KAN O U T S O U R C I N G S K A PA E T T S M A R TA R E S A M H Ä L L E ?

Stort utrymme för upphandling av IT inom offentlig sektor

D

[Text: Ulf Nygren och Nils Knutsson]

et var inte alltför länge sen som IT fortfarande

Eftersom IT-verksamheten ständigt förändras måste man

handlade mest om hårdvara och hästkrafter.

även se upphandlingen på ett nytt sätt. Den gamla vanan

Men den explosionsartade tekniska utveckling-

att snärja in sig i tekniska diskussioner måste övervinnas,

en har lett till ett skifte där dagens fokus istället

och istället bör blicken riktas in på verksamhetsnytta och

ligger på funktioner och lösningar – och hur

medborgarnytta.

man kan ersätta den kostsamma äldre

Och det är där som fördelarna med outsourcing kommer

infrastrukturen med moderna tjänster.

in. När man handlar upp funktioner och tjänster istället

För Sveriges offentliga sektor innebär det större möjlighe-

för servrar och nätverk slipper man de inlåsningseffekter

ter än någonsin att använda moderna IT-tjänster som ett

som uppstår när man binder sig till en viss infrastruktur.

instrument för att skapa smartare arbetssätt som stödjer

Med moderna molntjänster betalar du ju bara för det du

kärnverksamheten och sparar både tid och pengar. Det

använder.

kräver att man genomför genomtänkta och effektiva

Trots det är det fortfarande bara 7 procent av kommuner,

upphandlingar som kan bidra till att frigöra medel för

landsting och städer som väljer att outsourca sin IT drift,

utveckling. De allra flesta av statliga myndigheter, kommu-

en siffra som stigit med knappa 2 procent sedan 2010.

ner och landsting väljer fortfarande att köra all sin IT-drift i

Samtidigt outsourcar man som aldrig förr när det gäller

egen regi, trots tydliga bevis på att outsourcing kan höja

kärnverksamheter som sjukvård och skola. Sammanlagt

effektiviteten och göra det enklare att jobba med ökad

ligger 18 procent av kärnverksamheten inom offentlig

digitalisering.

sektor ute på kontrakt.

Det var delvis därför vi skrev den nya boken ”IT-sourcing i

Varför går det då så långsamt inom ett område där

offentlig sektor” – för att ge råd och tips till den offentliga

fördelarna är så stora?

sektorn som funderar på att göra en upphandling för

Teorierna är många, men bl.a. beror det kanske på att

första gången eller genomföra en ny konkurrensutsättning

många inom offentlig sektor tvekar inför att teckna ett

av ett befintligt outsourcingkontrakt.

avtal som sträcker sig över många år, när ingen vet säkert vilka tekniska genombrott som kan komma om bara några månader. Men en effektiv modern upphandling ser till att

uu . . . I N G E N V E T S Ä K E R T V I L K A T E K N I S K A GENOMBROTT SOM KAN KOMMA OM BARA NÅGRA MÅNADER. MEN EN EFFEKTIV MODERN U P P H A N D L I N G S E R T I L L AT T J U S T D E N FA K T O R N B L I R E N F Ö R D E L I S TÄ L L E T F Ö R E N FA R H Å G A .

26

just den faktorn blir en fördel istället för en farhåga.

LEVANDE AVTAL Att ge fullständiga råd till en upphandlare kräver, som tidigare nämnt, en hel bok. Men vi kan sammanfatta de viktigaste här.

g

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

Om författarna: Ulf Nygren är chef för outsourcing inom offentlig sektor på Tieto. Nils Knutsson är senior rådgivare.

Tillsammans har de mer än 80 års erfarenhet av offentliga upphandlingar. www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

27

OFFENTLIG IT Det första är att arbeta med vad vi brukar kalla ”levande” avtal. När lagen om offentlig upphandling först trädde i kraft 1994 fick man knappt röra ett kommatecken i kontraktet, även om det sträckte sig över fem år eller ännu längre. Det gäller inte idag. Nu ska det alltid finnas omfattande krav på innovation och förbättringar. En offentlig upphandlare måste våga ställa höga krav på att leverantören kan utvecklas under hela avtalstiden och visa upp ständiga förbättringsförslag.

En leverantör som tar hem ett outsourcingkontrakt idag har knappast råd att sitta still och ta det lugnt. Man måste hela tiden vara beredd att ombilda avtalet eller lägga in moderna och nya metoder. Annars åker man snabbt ut.

LYSSNA PÅ MARKNADEN För nybörjare är det viktigt att ta till sig de kunskaper och erfarenheter som finns hos andra organisationer som redan gjort en upphandling. Och att de tar hjälp av marknadens leverantörer. Idag är det vanligt att organisationer kontaktar de största spelarna innan de påbörjar själva upphandlingen för att göra en marknadsundersökning. Därefter kan man utforma bättre och mer realistiska kravspecifikationer som vid lämplig tidpunkt kan skickas ut på remiss till leverantörerna för att se om det är ett lämpligt upplägg man efterfrågar.

uu J U S P R E T I G A R E L E V E R A N T Ö R S F L O R A , D E S T O V I K T I G A R E AT T N Å G O N S E R T I L L AT T D E T F U N G E R A R S O M E N H E L H E T F Ö R AT T S E R V A D E A N V Ä N D A R E S O M B E R Ö R S.

Där kan man ta hjälp av en leverantör som står för SIAM, Service Integration Management, en tjänst som blir allt vanligare när olika typer av IT tjänster ska integreras.

Det handlar om att se till att hela kedjan fungerar och att moderna system kan hämta data från olika källor och presentera det i olika appar och gränssnitt.

SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR Vi får ibland frågan, hur ska man göra en upphandling för att uppnå de effekter man är ute efter? Det finns inget entydigt svar på det, då det finns så många olika varianter. För många kanske bästa alternativet är att man inte går ut med allt på en gång utan hittar en blandning där man gör en del själv och lägger ut annat till leverantörer. Vissa väljer t.ex. att behålla

Så var det sällan förut, men det är nu ett logiskt steg.

Organisationer som funderar på att outsourca den egna IT-verksamheten har ju aldrig gjort det här förut, men vi leverantörer håller på med detta hela dagarna och har gjort det i många år.

HÅLLA IHOP EN IT-VERKSAMHET Det växande utbudet av molntjänster ger stora möjligheter att spara pengar med hjälp av så kallade hybridleveranser, där man kombinerar publika och privata molntjänster och traditionella lösningar. Men det ställer också större krav på att ha någon som håller ihop de olika leveranserna. Där kan vissa organisationer gå bort sig, när man tänker att om vi köper in 10 olika molntjänster så har vi allt vi behöver. Ju spretigare leverantörsflora, desto viktigare att någon ser till att det fungerar som en helhet för att serva de användare som berörs.

28

service desk i egen regi med motivet att den gör annat än bara IT. Men det vi kan svara på är vad som händer om man väljer en viss väg jämfört med en annan, och vad som är för- och nackdelarna med båda alternativen. Och det som är gemensamt för nästan alla är att modern outsourcing ger möjlighet till att skapa skräddarsydda lösningar som ger mer effekt för samma pengar – bara man har en tydlig bild över vilka problem som ska lösas.

För i slutändan handlar det ändå om att erbjuda medborgarna bättre tjänster och att bygga ett smartare samhälle. Där kommer ITs roll bara att växa tack vare ny välfärdsteknologi som hela tiden skapar effektivare arbetssätt och kontinuerlig verksamhetsförändring. Sveriges offentliga sektor är väl placerad för att dra nytta av möjligheterna, men digitaliseringsresan måste alltid börja med effektiva upphandlingar. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

Parmacoskolan. Lektion 2:

Tänk större.

Bygg mindre.

Planera efter det verkliga behovet, istället för prognoser.

I takt med den nuvarande tillväxten vet vi att kommuner behöver bygga nytt och större. Men frågan är hur?

Satellitmodellen är ett nytt sätt att lösa lokalfrågor på – ett sätt som alltid ger dig rätt yta. Den förenar permanenta byggnader med hyrda dynamiska lokaler och skapar en långsiktig lösning. I modellen utgår vi från en basbyggnad, där du hyr du till lokaler efter behov. Delarna byggs sedan samman med praktiska passager.

Satellitmodellen gör att du minskar riskerna med permanent ägande. Vi bygger helt enkelt större, i samma takt som tillväxten. Förändras ditt behov, förändrar vi lokalerna. Det gör att du bara betalar för den yta du använder.

Kontakta oss för att få veta hur vi kan hjälpa dig eller läs mer på parmaco.se

SÄKERHET

V I VA L L A

Ett särskilt utsatt område i förvandling [Text: Kent Mossheden]

Antalet så kallade särskilt utsatta områden fortsätter att öka. Enligt Polisens senaste rapport fanns 23 sådan områden 2017, att jämföra med 15 områden 2016. Men parallellt med den trenden blir det allt tydligare att det går att vända utvecklingen, så att även de särskilt utsatta områdena kan återföras till normaltillstånd.

VIVALLA – ETT MILJONPROGRAMSOMRÅDE

mellan 1967 och 1970. I de cirka 2 600 lägenheterna bor

Vivalla är ett stort bostadsområde, cirka 5 km nordväst

terade har cirka 75 procent av de boende ett annat moders-

om centrala Örebro. Frånsett ett höghus som byggdes i

mål än svenska. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög

cirka 7 000 personer. Med ett 60-tal nationaliteter represen-

mitten av 1990-talet finns enbart tvåvåningshus, byggda som i övriga Örebro och utbildningsnivån lägre. En tredjedel av befolkningen är under 15 år och på Vivallaskolan har drygt Michael Blixt

95% av eleverna utländsk bakgrund och talar 35 olika språk.

Mitt i Vivalla finns en centrumanläggning med inglasat torg och sammantaget ett stort serviceutbud, med livsmedelsbutik, bibliotek, vårdcentral, folktandvård, utomhusbad, aktivitetsarena, folkhögskola, restauranger och andra affärer.

UTVECKLINGEN VÄNDER Genom ett flertal långsiktiga initiativ och förändringsprojekt finns i Vivalla idag ett brett spektrum av metoder och samverkansmodeller som på ett hållbart sätt börjat bidra till att den negativa utvecklingen nu har vänts. Mycket av detta är givetvis även gångbart vid planering av nya områden och som förebyggande åtgärder i mer normala bostadsområden.

Den röda tråden och avgörande faktorn i det långsiktiga skeendet är en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer och åtgärder och att hela samhället blir involverat och kan bidra - kommunala och andra myndigheter med polisen i centrum, näringslivet, bostadsförvaltare, civilsamhället med alla dess former, föreningar och givetvis alla invånarna.

30

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

Inte så konstigt att Vivalla var det konkreta studieobjekt som

gårdarna för en viss biltrafik. Dessutom fick man till stånd

uppmärksammades under årets upplaga av Brottsförebyg-

en blandning av tvåvåningshus, punkthus och radhus. I den

gande rådets årliga konferens Råd för framtiden, i Örebro.

absoluta närmiljön fick man en tydlig gårdskänsla och sammantaget en upplevelse av att befinna sig i ett kvarter.

RADIKAL OMDANING Att på olika sätt skapa närmiljöer som kan bidra till att

NYTÄNKANDE FÖR MJUKA VÄRDEN

uterummen känns trygga och minskar risken för brott, finns

En del av radhusen säljs, vilket ger kapitaltillskott och än

väl idag alltid med vid planeringen av större renovering- och

viktigare, leder till att man i området även får bostäder med

förändringsprojekt. När ÖrebroBostäder, ÖBO, som äger och

äganderätt, och därmed öppnar för s.k. bostadskarriär inom

förvaltar bostäderna i Vivalla, år 2012 började ett mångårigt

området.

renoverings- och förnyelsearbete, hade man på politisk och

När renoveringsprojektet drogs i igång 2012 hade man en

strategisk nivå beslutat att inbegripa ett socialt investerings-

väl genomtänkt plan på att komma avsevärt längre, än med

perspektiv, med huvudfokus på att minska arbetslösheten

mera normalt boendeinflytande i planerings- och genomför-

och stärka det sociala kapitalet.

ande-processen. I upphandlingen ställde Örebrobostäder

Ifråga om arkitektur skiljer sig Vivalla från de flesta andra

långtgående sociala skallkrav på entreprenören och dennes

miljonprogramsområden på polisens lisata över utsatt eller

underleverantörer. I anbuden skulle ingå förslag på hur man

särskilt utsatta områden. Här finns inga långa och höga

ville möta kravet på att i byggprojekten inkludera en arbets-

huslängor eller tätt stående höghus. Istället finns fina radhus

marknadssatsning, som kom att kallas Boendebyggare.

i två våningar med fasader i träpanel och rejält tegel. Men

Mera härom nedan.

i enlighet med tidens ideal skapades inga av de kvalitéer

Projektet med att anställa så kallade Idrottsplats- och Cen-

som kännetecknar en levande stad, med gaturum, torg och

trumvärdar är ett annat nytt grepp där ÖBO och dess dot-

parker, mötesplatser, handel och service av olika slag. Nej,

terbolag Västerporten Fastigheter vill ta vara på den social

här finns område efter område med likadana radhuslängor,

kraften och samtidigt skapa arbete åt arbetslösa boende i

med entréer på samma sida av husraderna och därmed inte

området. Läs mer på sidan 34.

heller någon tydlig gårdskänsla. Inga fästpunkter att orientera

Under konferensen Råd för framtidens studiebesök i Vivalla

efter, utan snarare en känsla av man som besökare gått vilse

presenterade lokalutvecklingsföretaget Västerporten Fastig-

i hushavet.

heter även några andra exempel på hur man som lokalför-

Det behövdes en omfattande och hårdhänt omdaning. I det

valtare gått utanför boxen, för att ge arbetslösa möjlighet att

första delprojektet i Vivalla gick man så långt att man rev

starta företag och för att öka aktiviteten och serviceutbudet i

några huslängor, bytte entrésidan på andra och öppnade

Vivallas centrum. Det bör sägas att Västerporten Fastigheter

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

g

31

har som syfte att skapa nya arbetsplatser, arbetstillfällen och mötesplatser på väster i Örebro. Ännu ett uttryck för kommunens storsatsning på Vivalla är att större delen av ÖBO:s enhet för fastighetsservice, med nära 200 medarbetare, placeringsmässigt kommer att sammanföras till en nybyggd anläggning i Vivallas företagsby.

Nytänkande, långsiktighet och samverkan mellan olika aktörer ligger till grund för den förändringskraft som behövs för att vända en negativ utvecklingen och bygga för en bättre framtid.

Långtgående samverkan är också motorn i projekt Effektiv Samordning för Trygghet (EST) som utvecklats i samverkan mellan Örebro kommun, polisen, ÖrebroBostäder och Örebro universitet. Mer om detta i annan artikel.

Kameraövervakning, eller det man numera hellre kalla etablering av trygghetskameror, är ytterligare en faktor som skall bidra till ett förvandlat Vivalla. Ett hett ämne i debatten om brottsförebyggande och som också gavs särskild uppmärksamhet på nämnda Brå-konferens, genom medverkan av den USA-baserad forskaren Eric L. Piza. Efter en långt utdragen process med att få tillstånd och upphandla ett kameraprojekt har man nu etablerat trygghetskameror i Vivalla. I kombination med övriga insatser och inte minst relaterat till arbetet med Effektiv Samordning för Trygghet finns en stor förväntan på att kamerorna skall ge påtaglig effekt i det brottförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

BOENDEBYGGARE – LÖNSAMT MED SOCIALA UPPHANDLINGSKRAV Den nämnda strategin med att bygga in sociala krav i form av arbetsmarknadsåtagande vid upphandlingen av den första

SÄKERHET

ombyggnads- och utvecklingsetappen i Vivalla har under åren fått Då människor till följd av sociala investeringar kommer i arbete och stor uppmärksamhet och fått efterföljare på många andra ställen.

in i samhället leder detta till flera olika typer av positiva resultat. De

Men så har man också kunnat visa den samhällsekonomiska nyt- konkreta och direkt mätbara effekterna är tydliga i form av ökade tan på ett väldokumenterat sätt.

produktionsvärden, minskade försörjningskostnader och minskade

När man hösten 2017 avslutade projektet kunde man konstatera

kostnader för olika typer av offentliga insatser.

att projektet gett sex månaders praktikarbete åt totalt 69 så kal�-

Baserat på dessa parametrar uppskattade man att samhällsvärdet

lade Boendebyggare. I runda tal 20 av dessa arbetslösa Vival-

av att 18 personer gick från arbetslöshet och utanförskap till arbete

labor har till följd av projektet fått fortsatt arbete hos huvudentre-

och egen försörjning uppgick till 11 miljoner efter två år, till 31

prenören, underleverantörer eller annat arbete.

miljoner efter fyra år, till 63 miljoner efter åtta år och till 110 miljoner

Projektets huvudaktörer, ÖBO, Skanska och Arbetsförmedlingen

efter trettio år.

är alla mer än nöjda med utfallet. För att få fram relevanta fakta

Kommunen vinner mest på att dess invånare får egen försörjning.

för den då heta debatten om ekonomin i att ställa sociala krav

Redan efter två år uppgår kommunens vinst till 2,3 miljoner kronor,

vid upphandling, enades man på initiativ från Skanska, som vann

att jämföra med ÖBO:s investering på 1,2 miljoner. Efter fyra år är

upphandlingen, om att tillsammans finansiera en vetenskaplig

vinsten nästan fem gånger större än investeringen, 5,8 miljoner

utvärdering. Man ville med projektet som bas granska vilka effek-

kronor. Kommunens långsiktiga vinst uppgår till cirka 22 miljoner

ter sociala investeringar av detta slag har på samhällsekonomin

kronor. Av dessa kan 15 miljoner relateras till uteblivna kostnader

och vilka faktorer som ledde fram till ett lyckat resultat. Analysen

för försörjningsstöd.

gjordes av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Eva Nilsson

Analyser av detta slag är givetvis mycket komplexa, med många

Lundmark, som länge arbetat med att kartlägga kostnaderna för

bedömningar och uppskattningar. Man har därför valt att genom-

utanförskap.

gående tillämpa försiktighetsprincipen, vilket betyder att alltid räkna lågt och utesluta faktorer som uppenbarligen borde var med för att

uu N Y T Ä N K A N D E , L Å N G S I K T I G H E T O C H SAMVERKAN MELLAN OLIKA AKTÖRER LIGGER TILL GRUND FÖR DEN FÖRÄNDRINGSKRAFT SOM B E H Ö V S F Ö R AT T VÄ N D A E N N E G AT I V U T V E C K L I N G E N O C H B Y G G A F Ö R E N B ÄT T R E F R A M T I D.

få fram hela bilden, men som är ofta är diffusa och svåra att mäta

En förutsättning för och drivkraft i att göra denna analys var att

För den som följer nyhetsflödet med fokus på så kallade problem-

upphandlingen gjordes enligt modellen partnering, som skapar

områden är Vivalla troligen ganska välbekant. Ej sällan ges tyngd åt

förutsättningar för samarbete, transparens och öppenhet. En

vad polisen gör eller inte gör och hur detta är relaterat till polisens

annan grundläggande komponent är som nämnts att Öbo och

närvaro i området. Närvaron och resurserna har varierat, men idag

dess ägare Örebro kommun fattat strategiska beslut om att

är det tveklöst så att polisen storsatsar på Vivalla i en långsiktig

renoverings- och utvecklingsprojekten i Vivalla skall infatta ett

strategi, i samverkan med kommunen, ÖBO, Västerporten Fastig-

socialt investeringsperspektiv. Partneringkonceptet möjliggjorde

heter och andra samhällsaktörer.

dessutom att man kunde utveckla en okonventionell lokal, tillfällig

Den nya polisorganisations koncept med så kallade medborgar-

nätverksorganisation som lett och genomfört hela arbetet.

löften utformades så att det här

Analysen baserades på erfarenheter efter ungefär halva projekt-

betyder att löftet för Vivallaarbetet är ett styrmedel för arbetet i hela

tiden, dvs efter cirka 2 år. Försiktigt räknat hade 18 personer

det lokala polisområdet. I sammanhanget öppnar man på nytt en

då fått anställning hos Skanska, underentreprenör eller annan

polisreception i Vivalla Cetrum och har parallellt beslutat att kraftigt

arbetsgivare, enbart relaterat till just projektet. Analysen byggde

bygga ut polisnärvaron, genom att ett 30-tal socialkontor och

på dessa 18 personer och beaktar inte vilka värden som skapats

erbjuda lokal service genom arbetsmarknadsenheten.

till följda av att ytterligare 32 praktikanter fick arbetsträna under

Polisens roll i den pågående samhällsomdaningen i Vivalla förtydli-

cirka 6 månader.

gas i nämnda artikel om EST. n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

– såsom generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. Ej heller ingår indirekta kostnader av olika slag som har sin grund i den sociala oron och brottligheten i ett område. Här finns mycket att göra för samhällsvetare och forskare för att utveckla och förfina beräkningar av detta slag, med stor bäring på samhällsdebatt och politik.

LIKVÄL - POLISEN EN AVGÖRANDE NYCKELFAKTOR

omfattar enbart Vivalla. Det

g 33

SÄKERHET

Vivalla:

Vi stod maktlösa…

[Text: Kent Mossheden]

”Gängen tog med våld över och skyddsombudet stoppade vaktbolagets arbete. Vi stod maktlösa och kunde inte stänga centret inför natten.” berättar Michael Blixt, fastighetschef på Västerporten Fastigheter.

V

Vivalla har under de senast tio åren drabbats av många anlagda bränder, med stora skador på offentliga byggnader, flerfamiljshus och andra anläggningar. Vid en brand hösten 2010 blev Vivallaskolans stora idrottshall totalförstörd. I stället uppfördes en Ballonghall, som senare kom att bli permanent.

I november 2014 stängdes Vivallaskolan under några dagar, efter att skolan på kort tid drabbats ett flertal bränder. Vid en anlagd brand i mars 2015 förstördes stora delar Ballonghallens omklädningsrum.

Michael Blixt berättar att han sedan tidigare var väl medveten om det problematiska i att såväl Ballonghallen (en multisport arena) som den intilliggande stora fotbollsplanen med konstgräs inte var bemannad.

Kommunen som förvaltar anläggningarna var dock inte villig att bekosta bemanning. ”Dagen efter branden 2015 skulle styrelsen för Västerporten göra en sedan tidigare planerad rundvandring i området. När vi kom till brandområdet ställde jag den ledande frågan: Ska vi ha det så här?”

Nej, det vill man givetvis inte, berättar Micael Blixt. ”Jag fick där och då OK på att agera, för att se till att anläggningen kunde vara bemannad. Den våren hände flera andra tråkiga saker i området. Jag tog kontakt med

34

Michael Blixt

de två stora, konkurrerande fotbollsklubbarna som använde fotbollsplanen och vi kom överens om att försöka få loss medel, så att vi under tre månader kunde anställa fyra värdar för anläggning. I juli fick vi anslag från kommunen, för att anställa fyra personer, som kunde bemanna Ballonghallen och fotbollsplanen under eftermiddagar och kvällar. Försöket med dessa IP-värdar, två från vardera fotbollsklubben, slog väl ut, så vi fick sedan nya medel, 250 000 kr, för årets återstående månader.”

Våren 2016 blev väktarna trakasserade när de på kvällarna skulle låsa de fem ingångarna till Vivalla centrum. Gängen kastade sten på deras bilar, slängde bengaler in i centrat och riktade grön laser mot väktarna.

När vaktbolaget förstärkte med hundar, svarade man med att skaffa en pitbullterrier.

Det kulminerade med vaktbolaget i juni inte lyckades stänga och bolagets skyddsombud stoppade vidare verksamhet. ”Läget var ohållbart, vi stod där och kunde inte stänga vår anläggning. Jag tvingades tänka utanför boxen och tog på kvällen kontakt med den största etniska föreningen i Vivalla, Afrikas Horn. De ställde direkt upp med ett par personer, som lyckades lugna ner bråkmakarna, så att vi kunde stänga.

De fortsatt att hjälpa oss efterföljande dagar, tills vi fick anslag från kommunen, så att vi kunde anställa fyra Centrumvärdar, som vi kallar dem.”

Värdarna arbetar i tvåskift, två och två, sju dagar i veckan. De finns således på plats alla dagar under eftermiddagar och kvällar. Även dessa värdar är tidigare arbetslösa personer som bor i Vivalla. En faktor som uppskattas och skapar förtroende – våra mammor har fått arbete, som ungdomarna säger.

Det blev med tiden uppenbart för polis, brottsförebyggare och andra samhällsaktörer att IP- och Centrumvärdarna påtagligt bidragit till att centrumområdet blivit lugnar och tryggare. Så det fanns skäl till att Örebro kommun inför 2018 beslutade om ett permanent anslog om fyra miljoner kronor till Västerporten Fastigheter, för att på helårsbasis kunna ha åtta 8 värdar heltidsanställda. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

V I L L R E G L E R A D I G I TA L VÅ R D Landstingen ska ansvara för utvecklingen och infrastrukturen av de digitala vårdkontakterna. Det skapar också utrymme för att på olika sätt reglera appläkarnas verksamhet, menar Jonas Sjöstedt (V), partiordförande, och Karin Rågsjö (V), sjukvårdspolitisk talesperson.

vändningen av så kallade hyrläkare gjort att systemet med fasta läkarkontakter i princip helt urholkats”, anser V.

SAMHÄLLET SKA TA ANSVAR Slutligen vill man utöka tillgången till digital vård, men ”samhället” ska ta ansvar och

[Text Bo Höglander]

se till att ”även den digitalt baserade hälso- och sjukvården är jämlik”. Därför vill

För att alla ska få tillgång till en jämlik vård

SÖK UPP DE SOM INTE KOMMER

Vänterpartiet att landstingen ska ansvara

krävs därför ett stopp för vinstintresset i

De vill också att primärvården får ansvar

för utvecklingen och infrastrukturen av de

vården, skriver de båda vänsterpartisterna

för ett uppsökande arbete med ”regel-

digitala vårdkontakterna.

på DN Debatt. Men det räcker inte. Vän-

bundna hälsoundersökningar till dem som

I dag är det frivilligt för landstingen att

sterpartisterna vill även se flexiblare öp-

inte själva uppsöker hälso- och sjukvården

erbjuda möjlighet till online-bokning på

pettider för bättre tillgänglighet och förslår

i dag”.

vårdcentraler och möjlighet att läsa sin

därför utökade öppettider i primärvården

Man vill även se fasta läkarkontakter inom

journal på internet. Detta menar V ska

en eller par gånger i veckan.

vården. ”I dag har den kraftiga överan-

vara obligatoriskt.

H O T O C H VÅ L D M O T M Y N D I G H E T S A N S TÄ L L D A Nästan var tredje medlem i fackföreningen Jusek utsätts för hot eller våld, visar en undersökning.

[Text Bo Höglander]

en svarar ungefär fyra av tio att de utsatts.

Inom Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten varierar det mellan var fjärde och var tredje.”

– Alla former av våld och hot mot myndig-

komsten av hot, våld och trakasserier

hetsanställda måste naturligtvis bekämpas

som riktas mot sina medlemmar inom

KRÄVER LÅNGSIKTIGA INSATSER

och det enda rimliga svaret är nolltolerans,

rättsväsendet. I årets undersökning har

Till sist pekar de två debattörerna på att

skriver Sofia Larsen, ordförande Jusek,

man också inkluderat myndigheter utanför

frågan om myndighetsanställdas utsatthet

och Håkan Öberg, vice ordförande Jusek,

rättsväsendet där medarbetarna har

när det gäller hot och våld är större än de

på DN Debatt 2018-05-14.

många direktkontakter med medborgarna.

enskilda individer som drabbas.

Debattörerna menar att det krävs ett lång-

Juseks företrädare slår fast: ”Resultatet är

– Vem vill ta ett uppdrag i medborgar-

siktigt, förebyggande arbete och att inci-

oroväckande. Nästan var tredje medlem

nas tjänst om hot och våld är en del av

denter hanteras systematiskt och effektivt.

har utsatts för våld, hot, trakasserier, ska-

arbetsmiljön? Som fackförbund kan vi

”Här har arbetsgivaren ett stort ansvar.

degörelse, mutförsök eller annan otillbörlig

tillsammans med arbetsgivare bidra till ett

Tyvärr ser vi inga tecken på att situationen

påverkan de senaste två åren. Skillnader-

långsiktigt och tryggt arbetsmiljöarbete.

har förbättrats inom de myndigheter som

na mellan myndigheterna som ingår i årets

På samhällsnivå måste vi genom lagstift-

funnits med i tidigare undersökningar”,

undersökning är stora. På Kronofogde-

ning och regelöversyn markera att alla

konstaterar skribenterna.

myndigheten och Migrationsverket svarar

former av hot och våld mot företrädare för

nästan sex av tio att de har utsatts för hot,

våra demokratiska institutioner är oaccep-

HAR UNDERSÖKT SEDAN 2009

våld eller annan otillbörlig påverkan. På

tabelt, avslutar Sofia Larsen och Håkan

Jusek har sedan 2009 undersökt före-

Försäkringskassan och Arbetsförmedling-

Öberg.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

35

EKONOMI

Så jobbar Inköp Gävl mot onormalt låga a [Text Bo Höglander]

Daniel Turås, upphandlare inom Fastighet och Energi på Inköp Gävleborg har under de senaste sex åren arbetat för att få bukt med fenomenet onormalt låga anbud.

het förändrats på sätt att man tydligare kan ta ställning till vilka nivåer som är acceptabla. Lagändringen anser vi ligger helt rätt i tiden och rättspraxis börjar dyka upp vilket naturligtvis ger en vägledning i det fortsätta arbeten som vi menar är och ska vara en levande process.

Är vissa branscher värre än andra när det gäller att dumpa priserna?

tillräcklig.

Är det svårt att sätta en definitiv gräns för när ett anbud är onormalt lågt? (Det finns väl knappast några fastställda summor)

OFFENTLIGA AFFÄRER har pratat med

– Det går inte principiellt att generellt

att stävja fenomenet inom byggbranschen

Daniel om hans arbete och fick ställa ett

sätta en definitiv gräns för när ett anbud

men vi ser även att det förekommer inom

antal frågor kring det.

är onormalt lågt. Enligt lagstiftningen ska

t ex städ och maskinentreprenadbran-

Dels genom att systematiskt begära in förklaringar på anbud som förefaller vara orimligt låga och sedan genom att förkasta anbud där förklaringen inte anses

36

– Inköp Gävleborg har kommit längst med

inkommen förklaring ligga till grund för

schen. Upphandlingar där vi förkastat

Ni har systematiskt arbetat med att begära in förklaringar på anbud som förefaller vara orimligt låga och även förkastat anbud där förklaringen inte anses tillräcklig. Hur reagerar anbudsgivarna när detta sker?

bedömning huruvida anbudet är onormalt

anbud på grund av onormalt låga anbud

lågt eller ej. Därutöver arbetar vi för att be-

har hittills oftast varit inom ramavtal för

ställare ska ha en samsyn vid bedömning-

byggarbeten, elarbeten och målningsar-

ar och där är uppfattningarna ofta olika

beten. Grundläggande för fenomenet är

men det är för oss viktigt att anbudsgivare

att avtalen baseras på timersättning där

möts av så konsekventa bedömningar

fakturerade timmar är svåra att kontrollera

som möjligt.

om de överensstämmer med verkligen-

– Reaktionerna är delade men allt oftare

– Branschorganisationer utgör ofta

heten.

möts vi av förståelse för vårt arbete med

bollplank kring priser och prisutveckling

att stävja fenomenet. Utvecklingen är

men de tar inte ställning till vad som utgör

också att företag som lämnar onormalt

en lägsta nivå och det ska de inte heller.

låga anbud i takt med att beställarna allt

Prissättning i anbudsskeden utgör en del

mer följer upp fakturerat arbete tenderar

i varje anbudsgivares affärsstrategi utifrån

att vilja avbryta avtalet eller går i konkurs.

rådande marknad. I de fall vi tillämpar

Vi upplever också att färre anbudsgivare

leverantörsdialog diskuteras dock ofta var

väljer att överpröva beslut där anbuds-

prisnivåer ligger i branschen och hur man

givare förkastats på grund av onormalt

ser på de kostnader som ofta inkluderas i

låga anbud. Att ta strid för ett anbud

anbudspriser.

som inte har bärighet är heller oftast hel-

– I och med den ändrade lagstiftningen

ler inget en anbudsgivare vill stå för utåt

som började gälla 1 januari 2017 har

”Ytterligare en framgångsfaktor är att beställarna ser vikten av att arbeta med frågan och följa upp att leverantörerna lever upp till ställda krav, sköter sina åtaganden och exempelvis inte överdebiterar antalet timmar”, säger du i en annan intervju.

Hur görs denna uppföljning hos er och upplever du att ni har tid/ resurser till det?

sett, det blir som att skjuta sig i foten.

möjligheterna för upphandlande myndig-

– För att motverka fenomenet onormalt

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI

ävleborg anbud låga anbud är det förutsättning att beställare verkligen regelbundet följer upp att leverantörer lever upp till ställda krav och till exempel inte överdebiterar antalet timmar.

Då blir det egentligen självsanerande.

– Att ifrågasätta fakturor medför dock ofta konflikter, leverantör kan behöva tilldelas en varning, erinran eller till och med att avtalet sägs upp. Det är otroligt viktigt att beställare verkligen inte accepterar felaktiga fakturor, i praktiken kan det ofta trots allt motsvara ett bedrägeri vilket är brottsligt. Ofta kan det vara viktigt för en beställare att få stöd av utomstående part t ex inköpsorganisationen som kan förhålla sig mer opartiskt. I takt med att oseriösa leverantörer utesluts från offentlig verksamhet ökar också förtroendet för offentliga beställare. LOU-mognaden hos beställaren utgör därför en viktig del i att motverka fenomenet precis som att beställare har ett ansvar i att avtal ska tillämpas affärsmässigt utifrån LOU:s principer.

Daniel Turås

Vad vill du lägga till utöver det som redan sagts här?

– Inköpsfunktionen lyfts alltmer till en strategisk nivå vilket är ett måste och ligger

lerfunktion i syfte att kontrollera leverantörers uppfyllnad av ställda krav likväl som

helt rätt i tiden inom offentliga affärer. Som

beställarnas ansvar i att beställa och följa upp i enlighet med LOU:s principer. Förutom

ovan beskrivet har beställaren egentligen

att säkerställa att offentliga medel nyttjas enligt avtalsvillkor skulle en controllerfunktion

det största ansvaret i arbetet med att

även lyfta förståelsen för LOU:s principer för alla parter inom den offentliga affären.

motverka onormalt låga anbud. Så länge

– Det är dessutom rimligt att anta att en controllerfunktion till stor del kan finansieras

leverantörer tillåts överdebitera kommer

över tid genom att felaktig fakturering generellt korrigeras.

fenomenet finnas kvar. Det vill vi ändra på.

– Jämförelsevis är uppföljning en självklarhet inom den privata sektorn.

Utan ”controll” har man i praktiken inte

– Ett annat utvecklingsområde som påverkar hanteringen av onormalt låga anbud är

kontroll. Inköp Gävleborg arbetar nu för att

utvärderingsmodellen. Kan man hitta parametrar i en utvärderingsmodell som förhin-

frigöra resurser för en stödjande control-

drar onormalt låga priser? . n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

37

OFFENTLIG IT

Mats Ferm

TEKNOLOGI SOM F Ö R Ä N D R A R VÄ R L D E N [Text Bo Höglander]

– Jag är fascinerad av teknologi som kan förändra människors liv.

Det säger Mats Ferm, chef för IPSoft Sverige.

OFFENTLIGA AFFÄRER får en exklusiv intervju med honom högt upp i Water Front-byggnaden intill Stockholm Central. Utsikten är magnifik och långt bort på Essingeleden ringlar sig trafikflödet in mot stan.

Medan kaffet kallnar berättar Mats om företaget vars Nordendel han basar för. Kärnan i verksamheten just nu är Amelia. Hon är en hejare på mycket, kan tolka människors önskemål och översätta maskinspråk till mänskligt språk. Vilken kvinna, tänker man. Det är bara det att Amelia är en variant av AI (Artificiell Intelligens).

När jag påpekar för Mats Ferm att han hela tiden säger ”hon” om denna algoritm eller mjukvara så ler och förklarar.

EXTREM SPRÅKFÖRMÅGA – AI-komponenten i Amelia gör att hon via sin språkförmåga inte bara översätter utan också försöker förstå vad du egentligen säger.

Till exempel om jag frågar: ”vad är räntan?” så kan det ju handla om bolåneränta eller insättningsränta. Vi vill att Amelia ska förstå vad människor avser, snarare än vad de faktiskt säger. Dessutom växlar människor ofta avsikter och intentioner. Där ska Amelia kunna hänga med och förstå kontexten, säger Mats Ferm.

Amelia kan efterlikna den mänskliga intelligensen på olika sätt. Hennes ”hjärna” låter henne lära sig saker kontinuerligt och agera utifrån egna erfarenheter. Hon har ett episodiskt minne som sätter saker i kontext, ett semantiskt minne som kopplar rätt ord med rätt sak, ett analytiskt minne som kan förutse, och ett affektivt minne som gör att hon kan tolka och anpassa sig till känsloreaktioner, till exempel om en användare är missnöjd.

En annan fördel med Amelia är att hon inte bara är tolk mellan människa och maskin utan även mellan alla olika typer av maskiner. Hon kan användas i alla IT-system.

SAMHÄLLSNYTTA Men den stora vitsen med Amelia är samhällsnyttan, att fler än enbart de kapitalstarka ska kunna få bra service. Inom bank, help 38

desk, och på andra områden där tjänster som ofta är likformiga och i offentlig sektor skulle Amelia kunna bli ett viktigt stöd och utgöra ett demokratiskt verktyg. Där kan Amelia frigöra människor från sysslor som att till exempel anmäla bygglov, besvara frågor om enkla tjänster på socialen, ändra intervall för sophämtning, och mycket annat.

– AI kommer att bli standard inom en inte alltför avlägsen framtid, menar Mats Ferm.

TAR ROBOTAR ÖVER? Jag frågar om den oro som finns för att överlåta alltför mycket åt robotar och artificiell intelligens. Det förekommer till och med mörka framtidsscenarier där robotarna tagit över världen.

– Det är långt dit innan maskiner tar över, om de ens någonsin gör det. Och varför skulle de vara elaka? Maskinerna är bara elaka om vi gör dem elaka… Däremot finns en mer närliggande och påtaglig oro. Hur mycket ska göras av icke-människor? Är dagens samhälle verkligen det mest optimala?

TID ÖVER FÖR ANNAT Samtalet fortsätter kring dessa funderingar och tar en närmast filosofisk vändning. Mats Ferm hänvisar till författaren och tänkaren Lasse Berg och hans bok Gryning över Kalahari, som många läst. I början levde människor ett annat liv som inte bara bestod av arbete och slit.

Man hade tid över för berättande, filosoferande och njutning. Kanske kan vi komma dit igen – med ny modern teknologi?

– Vad händer när det visar sig att vi kan ha hög levnadsstandard och hög automation? Vad gör vi med tiden som blir över? Människan är en uppfinnande art och vi måste förhålla oss till det, reflekterar Mats Ferm.

GRUNDARE MED EN VISION Han hänvisar till grundaren av IPsoft, den amerikanske indiern Chetan Dube, som har en vision om en teknologi som gör världen och människans villkor bättre.

Allt detta ställer höga krav på ett ökat samarbete, inte minst i politiken.

– Det offentliga måste bli mycket bättre på att förstå teknik. De måste knyta spetskompetens till sig, uppmanar Mats Ferm.

IPsoft föregår med gott exempel på området och har som rådgivare tagit in Anders Borg, den tidigare finansministern.

– Detta är ingen teknisk fluga. Processen är igång och det är omöjligt att backa, avslutar Mats Ferm. n O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

m

AMELIAS JOBB PÅ STORKOMMUN I en insats för att förbättra medborgartjänsterna för mer än 330 000 invånare i London-kommunen Enfield valde man att låta Amelia ta över en del av rutinärendena. Enfield är en av Londons största stadsdelar och befolkningen växer med fyra till fem tusen personer varje år.

Efterfrågan på service växer i samma takt, och varje månad mottar Enfield 100 000 besök på sin hemsida och 55 000 telefonsamtal. Amelia handskas nu med ett trettiotal olika processer, bland annat bygglovsansökningar och parkeringstillstånd. Genom att introducera Amelia har man ökat antalet frågehanteringar.

SÄKERHET

BROTTSFÖREBYG

VÄ X L A R U P P [Text: Kent Mossheden]

Genom innovativ digitalisering kan man på ett avgörande sätt höja potentialen i de lokala aktörernas samverkan i det vardagliga linjearbetet, samtidigt som man möjliggör en effektiv integration mellan det händelseinriktade och det långsiktigare brottsförebyggande arbetet.

I maj 2013 utbröt på flera platser i landet oroligheter med upplopp, bilbränder och skadegörelse. I Örebro drabbades några olika stadsdelar. Styrkan i dessa oförutsedda händelser riktade uppmärksamhet på vilka bakomliggande faktorer som bidrog till att oroligheterna uppstod och så snabbt kunde eskalera till rena upplopp. En uppenbar, möjliggörande faktor var att det offentliga rummet under kvälls- och nattid dominerades av ungdomar och unga vuxna.

I Örebro var man sedan tidigare väl medveten om vikten av att polis, kommun och bostadsföretag samarbetar i det brottsförebyggande arbetet, och man hade även upparbetade samverkansformer. Likväl var det svårt att snabbt få till stånd den gemensamma mobilisering som situationen krävde. Det blev uppenbart att man i arbetet saknade en över tid stabil organisation med tydlig fördelning av funktioner och ansvar. Det ledde till att man initierade ett utvecklingsarbete.

EFFEKTIV SAMORDNING FÖR TRYGGHET, EST Vid nämnda arbete med att utveckla former för en effektivare samordning kopplade man även in forskare vid Örebro Universitet.

Tillsammans med forskarna utarbetade de tre huvudaktörerna, Polisen, Örebro Kommun och Örebro Bostäder AB, en arbetsmetod för Effektiv Samordning för Trygghet, EST och därvid också en generell handbok, användbar i andra kommuner. I Örebro har man arbetat med EST-konceptet alltsedan det infördes under våren 2104. De bärande tre aktörerna är alla övertygade om kraften i detta kunskapsbaserade samarbete, med fasta ramar och tydliga ansvarsåtaganden ända ner till det dagliga fältarbetet.

40

Syftet med EST är således att underlätta och effektivisera samarbetet för att öka tryggheten och förebygga risker för social oro. Samordningen vilar på en på en stabil organisation med en tydlig fördelning av organisationernas funktionsansvar, varmed man undviker sårbart beroende av enskilda personer.

Konceptet bygger som bekant på att polis, kommun och berörda bostads-/fastighetsförvaltande bolag och andra aktörer tillsammans samlar in information, skapar och analyserar lägesbilder, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet. Metoden är således avsedd att användas i det kunskapsbaserade, situationellt inriktade trygghets- och brottsförebyggande arbetet, med målet att genom tidiga och relevanta åtgärder effektivt förebygga och minska otrygghet.

VIDAREUTVECKLING EST har senare börjat tillämpas i flera kommuner. För att testa och vidareutveckla arbetssättet initierade Brå under 2016 ett pilotprojekt med inriktning på så kallade utsatta områden. Utvecklingsarbetet byggde på modellerna i handböckerna Samverkan mot Social Oro och Effektiv Samordning för Trygghet och omfattade projekt i sju områden.

I utvecklingsarbetet ligger fokus på att integrera det händelseinriktade och det långsiktiga brottsförebyggande arbetet. Man vill således bredda och förfina samverkansformerna så att även det vardagliga linjearbetet inkluderas i konceptet. Arbetet i pilotprojekten har pågått under 2017 och avslutades i början av 2018.

Vid utformningen av projekten och Brås stödinsatser har man haft ett nära samarbete med forskare vid Malmö universitet och Örebro universitet. Vid utvärderingen hade man i alla projekten implementerat modellens koncept för att rutinmässigt ta fram gemensamma lägesbilder varje vecka eller var fjortonde dag. Kommunerna har uppskattat arbetet i projekten och fått den struktur för arbetet som man tidigare saknat. Brister finns dock ifråga om analysen av lägesbild och uppföljningen. Kommunerna pekar också på att det interna arbetet inom de medverkande organisationerna behöver bli bättre. Med sitt breda perspektiv framhåller man dessutom värdet av att inkludera föreningsliv och övriga delar av civilsamhället i arbetet.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

P

SÄKERHET

GGANDET SAMVERKANSEFFEKTEN Kärnan i EST-konceptet är att det ger en fast struktur och tydlig ansvarsfördelning i partnernas samverkan och en processkedja som även omfattar löpande uppföljning och återkoppling. Sammantaget skapas en kontext som motiverar till engagemang och uthållighet i arbetet.

Patrik Wallin, strategisk brottsförebyggare vid kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsavdelning i Örebro, har sett hur EST har vitaliserat det vardagliga arbetet i organisationerna: Det som jag och mina poliskollegor gärna framhåller i fråga om vårt samordnande arbete inom EST, är dess nytta och positiva funktion inom såväl det vardagliga linjearbetet (det arbete och de insatser som hela tiden rullar på) som inom det mer händelsestyrda (kanske mer allvarliga) arbetet. EST-konceptet funkar lika bra i bägge arbetssätten och utgör en grundtrygghet för oss inom respektive organisation. EST skapar på så sätt en tydlighet både på politisk och tjänstepersonnivå,

på operativ såväl som på strategisk nivå. Politiken får del av vårt trygghets- och brottsförebyggande arbete i ”realtid”.

DIGITALA SYSTEM EN NÖDVÄNDIGHET EST-konceptet ställer krav på att aktörer på alla nivåer kan arbetad snabbt och effektivt i alla processleden, med informationsinsamlingen, skapandet och analysen av lägesbilder, insatsplaneringen och uppföljningen. Vid utvecklingen av EST-konceptet var man därför väl medveten om potentialen i ett för ändamålet skräddarsytt digitalt verktyg. Ett sådant system innebär dessutom per automatik att processerna kan kvalitetssäkras och nödvändig brukarinformation alltid finns där, när behoven uppstår.

Samma behov och potentialen i en ”smart” samverkan mellan aktörerna var uppenbar också för en effektiv tillämpning av de metoder som beskrivs i handboken Samverkan i lokalt brottsförebyggande, vilken publicerades i mars 2016. Dessa förhållanden gav ny näring åt en vision om att utveckla ett system som på ett holistiskt sätt kan ge stöd i det samverkansbaserade arbetet, med bäring såväl på det kortsiktiga, situationella arbetet inom olika koncept såsom i EST, som på integrationen mot det långsiktiga samarbetet. Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet: Jag hade länge burit på en idé om ett digitalt verktyg, som skulle

g Patrik Wallin Foto: Marcus Titus

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8

41

SÄKERHET kunna höja potentialen i samverkansarbetet, men att utveckla det skulle kräva mycket arbete under lång tid. När vi under 2016 fick finansieringsstöd genom Örebros universitets holdingbolag och innovationskontor och Region Örebro län, kunde vi sätta igång. Det system vi ville utveckla skulle vara modulärt och primärt omfatta verktyg för stöd i arbetet med att rapportera in händelser om brott och otrygghet, ta fram lägesbilder, göra analyser som kan resultera i faktabaserade insatser, återrapportera och följa upp. Dessutom vill vi bygga in möjligheter att successivt integrera kortsiktiga insatser i det långsiktiga arbetsperspektivet. När vi väl kom i gång gick utvecklingsarbetet snabbt, inte minst beroende på erfarenheterna från arbetet med EST. Dessutom var det värdefullt att bostadsföretag och särskilt Örebrobostäder AB ville engagera sig genom att testa de första versionerna av systemet.

EMBRACE

Henrik Andershed

Det system som nu utvecklas i samverkan med IT-konsultföretaget Nethouse Sverige AB ägs och förvaltas av företaget Embrace Safety AB och marknadsförs under namnet EMBRACE Evidence-based methodology for better structured analysis of crime, safety, and follow-up of interventions. Förutom pionjären Örebro Kommun har man nu börjat implementera EMBRACE i

Samordnare Kommun

Samordnare Polisområde

Huddinge och Sollentuna kommuner, som båda sedan tidigare är bland föregångare i att utveckla det brottsförebyggande arbetet.

Henrik Andershed är övertygad om att det finns ett stort behov av en tjänst som EMBRACE: Samhällets privata och offentliga aktörer kan genom samverkan bli otroligt mycket effektivare på att minska otrygghet och förebygga brott. EMBRACE har utvecklats just för att möjliggöra ett stabilt och högpotent samarbete inom det brottsförebyggande arbetet.

Vi har byggt in och fortsätter att utveckla smarta funktioner. Exempelvis får vi genom implementeringen av Googles karttjänster ett mångsidigt och kraftfullt verktyg för att dra nytta av geografisk information i arbetet med lägesbild, analys och insatsplanering. I allt har vi som ledstjärna att skapa användarvänliga tjänster, enkla att använda samtidigt som de ska motivera engagemang och viljan att arbeta kreativt och bidra i den löpande utvecklingen av systemet.

Visionen är att EMBRACE skall fungera som möjliggörare och smörjmedel i det brottsförebyggande arbetet i alla kommuner. Förutom hos polis, kommun och bostads-/fastighetsföretag finns potentiella användare hos vakt- och bevakningsföretag, försäkringsbolag med flera aktörer samt hos forskare inom området. Och längre fram är siktet, enligt Andershed, inställt på internationell lansering. n

Samordnare Bostadsförvaltare

Samordning av åtgärder

Lägesbilden – process och funktion Rutinmässigt upprättas varje vecka en samlad lägesbild, som analyseras och ligger till grund för planering och samordning av aktuella åtgärderna. Samordnarna i organisationerna ansvarar för att den bild som förmedlas tar hänsyn till sekretessregler och har relevans i samverkansarbetet. Den samlades lägesbilden förmedlas även till andra berörda aktörer som lämnar information och kan medverka i planerade åtgärder.

42

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 1 8 | www.offentligaaffarer.se

offentlig

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller.

Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning?

Kontakta oss!

offentliga-affaerer_nr 1_kaabe-mattan.indd 1

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | mail@kabe-mattan.se www.kabe-mattan.se

2018-02-27 14:08:20

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Parmacoskolan. Lektion 3:

När det blir trångt.

Tänk högt.

Städer växer och blir allt mer tätbebyggda, det ökar trycket på skolplatser.

Men hur gör man när det är ont om yta, samtidigt som behovet av skolplatser är stort?

Parmacoskolan hyr du i en, två eller tre våningar. Vi planerar och utformar skolan tillsammans efter era behov. Allt ifrån storleken till klassrum och personalrum, till specialutrustade salar för till exempel hemkunskap, bild och form eller slöjd.

Skolan byggs sedan upp på i genomsnitt tre till fyra månader. Allt som saknas är möblerna, plus elever och lärare såklart.

Kontakta oss för att få veta hur vi kan hjälpa dig eller läs mer på parmaco.se