Offentliga Affärer nr-3 2012

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

20

Nr 3 2012 | Pris 99 kr | 20:e årgången|Upphandling | Ekonomi | Juridik | E-för valtning | Ledarskap | Miljö

>>>Prisvinnare 2012:

Bästa offentliga chefen finns i Rosengård

årsjubile rar

>>>Dåligt utbud och ingen prispress:

Ingen glädjeyra över elbilsavtalet

Helena vakar över Sverige TEMA OFFENTLIG SÄKERHET

AVTALSNYTT

AVTALSNYTT

Ramavtalsbilag

Östersund väger kostnad mot vattenkvalitet Läs mer på 14-15

Missa inte bilagan! Vi presenterar viktiga ramavtal

a till Offentliga

Avtalsnytt nr

>>>Servrar och

lagring samt närliggande

1 2012

Servrar för 850 och tjänster: miljoner krono r >>>Klient – datorer, läsplattor, bildskärma r och tunna klienter: Datorer till myndi gheter i hela landet produkter

>>>Tjänsteford on och förmånsbila

Nio leverantörer

Byggarbete upphandl

FOKUS SKOLANS INKÖP

Affärer nr 3 2012

as mest • Många

ärenden i domstol

r:

fick avtal med

• Bättre statistik

staten

kring bilinköp

Hög tid att ställa krav på digitala läromedel Läs mer på 32-33

”Pengar finns i många vackra färger.

Men ändå envisas en del att göra dem svarta.”

Lars Täuber, vd ISS Sverige

För Lars handlar svarta pengar om mänsklig värdighet. Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart betalning ställs utanför samhället.

Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte.

Intjänande av pension gäller inte. Normala kontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhällsmedborgare.

Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra. Inom ISS är vi en halv miljon människor över hela världen som är engagerade inte bara i vad vi gör utan också i att alla kan utföra sitt arbete på ett värdigt sätt. Allt för att du med gott samvete ska kunna fokusera på din egen verksamhet.

A world of Service www.se.issworld.com 020-155 155

Nu är programmet klart!

– Några av årets höjdpunkter är:

Från vision till handling och konkreta tips. Politiker och tjänstemän har fortsatt fokus på att skapa enklare och effektivare tjänster för Sveriges invånare i sina olika roller. eFörvaltningsdagarna skall ses som ett initiativ för att ge en årlig injektion till detta arbete och för tredje året i rad belyser vi vikten av strategiskt planerande i samklang med taktiskt och praktiskt införande. eFörvaltningsdagarna 2012 går av stapeln den 10-11 oktober och är mötesplatsen för dig som berörs av ITbaserade smarta tjänster och arbetssätt för dagens och morgondagens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

Från jävla skitsystem till skitbra system!

I den digitala arbetsmiljön är det människan som tvingas anpassa sig till maskinerna istället för tvärtom. Hur ändrar vi på det? Hur skapar vi enkla system och e-tjänster som stärker människans kompetens istället för att begränsa den? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och Thomas Petersson, styrelseordförande Usify

Nästa generations eFörvaltning

eDiamond award 2012

Hur kan vi anpassa oss efter människors sätt att ständigt förändra sin kommunikation?

Citizen eHub är ett projekt som syftar till att skapa framtidens e-förvaltning med hjälp av en digital plattform för myndighetskontakter. Projektet är ett samarbete mellan Fujitsu Sweden och representanter från fyra länder.

Urban Bertling, ansvarig för Open Source E-Government, Fujitsu Sweden AB och Claes Johannesson, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad.

– årets e-förvaltningspris Missa inte utdelningen av e-diamond award under festkvällen den 10/10 Rösta fram t o m den 21 september. Gå in på www. eforvaltningsdagarna.se

regeringens syn på framtidens e-förvaltning Hur ska Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter? Ta del av regeringens planer och visioner för framtidens e-förvaltning. Henrik Hansson, Politiskt sakkunnig hos IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Svar direkt!

Vilka frågor återstår?

Ställ dem direkt till vår expertpanel!

Årets moderator är Carin Hjulström journalist och författare Carin är en ofta anlitad moderator och debattledare. Hon har under många år synts flitigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30.

Expertpanelen svarar på dina frågor.

Pär Hedén, enhetschef inom informationsförsörjningen Lantmäteriet, Anna Kelly, PwC och Jörgen Sandström, ITstrateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL med flera.

Debatt – Håller vi på att förlora informationen?

Hur säkerställer vi digital lagring på lång sikt? Hur minskar vi kostnaderna för lagring och hantering av information? Vad kan vi göra redan idag för att förhindra att information försvinner?

erfarenheter från It-haveriet Den 25 november drabbades Nacka kommun av ett stort IT-haveri som tog mer en två månader innan allt var återställt. Är det rätt eller fel att lägga alla system hos en leverantör? Hur säkerställer man en fungerande kommunikation när krisen är framme? Ta del av erfarenheterna.

laDDa Ner programmet!

Gå in på www.eforvaltningsdagarna.se och boka din plats redan nu, eller senast den 4 augusti så gör du en bra affär!

Innehåll

Offentliga Affärer nr 3 2012

10 Profilen – Helena Lindberg Generaldirektören på MSB, vill ge fler kvinnor chansen inom Räddningstjänsten. Frågan som vållar en hätsk debatt i den traditionellt mansdominerade branschen får inte Helena Lindberg att rygga tillbaka.

24 Fullt upp för säkerhetschefen i Malmö Bilden av Malmö stad som en våldets och gängkrigens stad är en mediebild som inte stämmer överens med verkligheten, menar säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl.

För Offentliga Affärer berättar han hur man får invånarna att känna trygghet i staden.

28 JURIDIK Genom en ny lag som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013 ökar möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd, och konkurrenter till en stödmottagare ges stora möjligheter att ifrågasätta riktade stöd.

36 Sveriges första doktor i offentlig upphandling Sverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket.

46 Det är inte du – det är organisationen!

Det finns mycket forskning och litteratur om hur man blir en bra chef som fokuserar på individens kompetens och egenskaper. Men forskning om vilka förutsättningar cheferna har att utöva sitt ledarskap har det varit brist på. Tills nu och projektet CHEFiOS.

10

48 Bästa chefen finns i Rosengård Uppdraget att leda stadsdelen Rosengård i Malmö inkluderar många utmaningar.

– Jag brukar kalla det för mitt hedersuppdrag som jag fått specifikt från kommunledningen, säger stadsdelschef Eva Ahlgren som nyligen utsågs till Årets Offentliga Chef 2012.

52 Elbilar – genombrottet dröjer 2012 var förutspått att bli elbilens genombrott.

Men det går trögt – och beror delvis på den stora Elbilsupphandlingen som inte kan erbjuda de senaste och mest populära modellerna.

Papper till kontoret ?

52

24

Det ska bara finnas där, precis som mjölken i kylskåpet.

Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Hos Antalis finns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av skrivare och kopiatorer. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00

www.antalis.se

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS

AT-Office-SE-185x65.indd 1

6

19/07/11 13:04

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

TolkDirekt®

Ma kugu dhib baa xiriirka?

Is deji, waan ku caawineynaa!

[Svårt att kommunicera? Lugn vi hjälper dig!]

■■■ Tillgänglighet, kostnadseffektivitet och hög kvalitet är Transvoices ledord. Våra anställda tolkar arbetar i kontrollerad callcentermiljö och hjälper er att kommunicera på arabiska, somaliska, ryska, kurdiska, turkiska, persiska, dari och spanska.

Utan förbokning eller ledtid har du säker tillgång till språkassistans oavsett ärende. Vi hanterar tolksamtal för hela offentliga sektorn, såsom sjukvård, rättsväsende, social, försäkring och arbetsmarknad.

Du får tolkhjälp när du behöver den – på minuten!

Transvioce är avtalsleverantör till landsting, kommuner och statliga verk och myndigheter runt om i landet. Stockholms Läns Landsting och Rikspolisstyrelsen tillhör våra största avtalskunder. Dessutom tolkar vi olika typer av affärssamtal, i trepartssamtal för kundtjänst och supportärenden för några av Sveriges största företag.

Prova oss. Du kopplas direkt till ledig tolk.

Enklare kan det inte bli. Ring 08-120 800 00 eller besök oss på www.transvoice.se.

ÅretS miljöProfil Vi är stolta över att presentera Cygnum, ett nytillskott i Ballografs Svanengodkända kvalitetssortiment. Pennan och patronen uppfyller de höga krav som ställs enligt Svanen.

Kulpatronen är utbytbar och innehåller giftfritt bläck. Cygnum finns i 6 fina färger och levereras i 15-pack. Äntligen en prisvärd miljöpenna värd namnet. ett medvetet val för kontoret.

Svanen är ett av de mest kända nordiska miljöcertifieringarna. Kraven skärps hela tiden.

Det innebär att produkter märkta med Svanen kontinuerligt blir bättre ur miljösynpunkt.

Ledare

Bästa chefen finns i Rosengård Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Stina Rangmar, Tess Benschner Johnsson Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Henric Lindsten Tryck V-tab, www.v-tab.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27

Offentliga Affärer har intervjuat stadsdelschef Eva Ahlgren, som nyligen utsågs till Årets Offentliga Chef, i samband med eventet Offentlig Chef 2012 – två välfyllda konferensdagar som hölls i Stockholm i maj.

Uppdraget att leda stadsdelen Rosengård i Malmö inkluderar många utmaningar. När Eva Ahlgren började som förvaltningschef i Rosengård 2010 var det med ett tydligt uppdrag att förändra.

Eva Ahlgrens utmärkelse som Årets Offentliga Chef fick stor uppmärksamhet i hela Malmö stads organisation.

Säkerhet får ta plats

Tema Offentlig Säkerhet i detta nummer av tidningen täcker ett brett spektrum.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – kan eventuellt vara Sveriges längsta myndighetsnamn. Därmed har förkortningen MSB fått starkt fäste. När vi pratar med generaldirektör Helena Lindberg, profil i denna utgåva av tidningen, vill vi först veta vilket det största hotet mot vårt samhälle är?

Säkerhetsarbetet kan bli säkrare

När en olycka har inträffat är de flesta organisationer noga med att göra en utförlig utredning med fokus på att ta reda på vad som hänt och varför det hände. Men det finns en del vanliga fallgropar. Jonas Lundberg vid Linköpings universitet menar att det går att undvika fallgroparna med rätt analys och kommunikation.

Dags att göra RISK-läxan

Sedan 2011 ska alla landsting, men även kommuner och statliga myndigheter sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen i landet. Men MSB konstaterar i en färsk rapport att arbetet är långt ifrån tillfredsställande.

Offentlig sektor en måltavla

Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Symantec riktas en fjärdedel av alla internetattacker globalt mot offentlig sektor.

Andra säkerhetsluckor kan resultera i att personlig information kommer på drift, vilket till exempel kan inträffa när organisationen hanterat backuper slarvigt eller mobila enheter kommit i orätta händer.

Det är heller inte ovanligt att man har konfigurerat servrarna fel, vilket öppnat för ovälkomna trojaner att ta sig in.

En dyr historia

Under tre månaders tid vintern 20102011 var Östersunds kommun utan dricksvatten. Det otjänliga vattnet bedömdes ett år senare ha orsakat sammanlagt 27 000 sjukdomsfall, bland kommunens totalt cirka 59 400 invånare.

Kostnaderna för samhället blev förstås höga. Det handlar om utökade arbetsuppgifter, sjukfrånvaro och ökade direkta kostnader för samhället. Nu arbetar politikerna i kommunen med frågan om hur man ska säkra vattnet i framtiden och vad det får lov att kosta.

Första doktorn i offentlig upphandling

Sverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket som arbetar för att främja forskning kring konkurrens- och upphandlingsfrågor och även delar ut forskningsmedel.

Läs mer om detta och mycket mer. Trevlig sommar!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

www.offentligaaffarer.se

SmartStart alkolås

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

TWIG personlarm telefon med GPS. Tel. 0660-29 29 00 • www.malux.se • info@malux.se

9

PROFILEN | Helena Lindberg Människor är vårt största hot

Fakta om Helena Lindberg Titel: Generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ålder: 52 år Familj: Man, och två vuxna barn Fritid: Tycker om att åka skidor och spelar golf ibland Utbildning: Juridik Karriär: Svea Hovrätt, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, samt chefsjurist vid Säkerhetspolisen. Expeditionschef Försvarsdepartementet. Generaldirektör Krisberedskapsmyndigheten samt även för Statens räddningsverk, innan dessa uppgick i MSB. Övrigt: ledamot i E-delegationen

Människor är vårt största hot Helena Lindberg vill ge fler kvinnor chansen inom Räddningstjänsten. Frågan som vållar en hätsk debatt i den traditionellt mansdominerade branschen får inte generaldirektören att rygga tillbaka.

10

N

ästa gång en större katastrof inträffar, som tsunamin 2004, finns det någon i Sverige som lyssnar och är beredd att tillkalla en krisorganisation inom loppet av några minuter.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – kan eventuellt vara Sveriges längsta myndighetsnamn. Därmed har förkortningen MSB fått starkt fäste. När vi pratar med generaldirektör Helena Lindberg vill vi först veta vilket det största hotet mot vårt samhälle är?

– Jag skulle säga att det är människor, och vår naivitet. Det är väldigt ofta människor som orsakar de risk- och sårbarheter vi arbetar med – för MSBs verksamhet handlar inte bara om hot utan alla dimensioner av

skydd. Det kan till exempel vara aningslöshet vid teknisk utveckling, eller att vi bebygger områden utan föregående riskanalys om översvämningsrisken.

Helena Lindberg är jurist som efter domartjänstgöring arbetat på Försvarsdepartementet, Säkerhetspolisen och med krisberedskap. Hur hamnade du i säkerhetsbranschen?

– I grunden handlar det om mitt stora intresse för samhällsfrågor, jag har ingen närmare förklaring. Och det är en väldigt spännande värld att vara verksam i, med kopplingar till människors hälsa och säkerhet. Det handlar om samhällets existentiella förutsättningar.

Helena Lindberg har gjort en karriär som

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Helena Lindberg Människor är vårt största hot kvinnlig chef i mansdominerade områden, som domare, inom försvaret, polisen och med krisberedskap. Men hon protesterar delvis mot min förutfattade mening.

– Hade du besökt ledningsgruppen på försvarsdepartementet när jag var expeditionschef där hade du sett att fördelningen var 50-50. Men självklart, på myndighetsnivå har det traditionellt varit mansdominerat hos till exempel polisen och försvarsmakten.

Som generaldirektör för MSB engagerar hon sig idag för ökad mångfald och jämställdhet inom Räddningstjänsten där man bara har knappt två procent kvinnor anställda.

– Det är så att man tar sig för pannan, säger hon.

Frågan om jämställdhet i räddningstjänsten är infekterad och genererar bitvis en högljudd och hätsk debatt. Hur kommer det sig att Räddningstjänsten ligger så långt efter till exempel Polisen i arbetet med att rekrytera för mångfald?

– Jag har inga vetenskapliga belägg men min teori är att det har att göra med ledarskapet. För de statliga myndigheternas verksamhet har regeringen varit väldigt tydlig i sina krav att öka både jämställdhet och mångfald. Men Räddningstjänsten är kommunernas ansvar och jag är osäker på om samma tydliga krav har utgått från kommunerna, säger hon.

På vilket sätt kan du påverka situationen om ansvaret ligger på kommunerna?

– Vi kan försöka ändra attityder. Dessutom medverkar vi genom kompetensförsörjning till Räddningstjänsten genom den tvååriga postgymnasieutbildning som MSB ansvarar för.

– Det måste också bli attraktivt för kvinnor att överväga Räddningstjänsten och se till att de blir väl mottagna där, så att de stannar. Det finns väldigt mycket att jobba med, även med mångfaldsfrågan.

Hur har du själv upplevt det att vara kvinna i karriären?

– Jag har alltid varit på arbetsplatser och i ledningsgrupper med jämn fördelning. Men jag har blivit kallad Herr ordförande många gånger i rätten, säger hon och skrattar.

När hon träffar sina europeiska kollegor är hon däremot i minoritet. I EU-kretsen är endast den spanska kollegan kvinna men det har hon närmast upplevt som en fördel.

– Det finns fördelar med att man syns, man sticker ut. I en internationell krets kan det vara bra eftersom Sverige i ett internationellt perspektiv är ett mycket litet land.

Inte utan konflikter

Efter tsunamikatastrofen beslutades om att bilda en gemensam myndighet med ett helhetsansvar för landets samhällsskydd och beredskap istället för de tidigare tre myndigheterna Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. MSB fick ytterligare ett antal ansvarsuppgifter bland annat för samordning av informationssäkerhetsfrågor.

Att slå ihop flera myndigheter har även tidigare visat sig vara en komplex uppgift och MSB har inte varit något undantag. Men en nyligen genomförd uppföljning från Statskontoret ger MSB ett gott betyg på att man är på god väg mot de mål som sattes upp när myndigheten bildades. Rapporten visar dock även att det finns förbättringsområden.

– Självklart finns det frågeställningar att arbeta vidare med, och de som Statskontoret tar upp i sin rapport innebär inte några överraskningar för oss, säger hon.

En utmaning är att få med alla medarbetare från sina respektive organisationskulturer mot ett gemensamt mål. Det är något hon tagit sig an från start men där det fortfarande återstår visst arbete.

– Det handlar om att vi i det mellanmänskliga mötet ska förstå varandra och definiera våra roller. Det är viktigt med en öppen dialog, en respektfull och förtroendefull diskussion och det här är något vi arbetar med just nu.

Något diffusa mål

Statskontorets rapport pekar även på att MSB behöver arbeta vidare med sina verksamhetsmål, göra dem mer konkreta och möjliga att följa upp. Men hur mäter man effekten av beredskap inför scenarier som ännu inte har inträffat? Det är en svår utmaning, konstaterar Helena Lindberg.

– Mycket av det vi arbetar med och mycket av det som ska göras – utförs inte av MSB. Vi ska vara pådrivande och se till att alla aktörer tar sitt ansvar och har rätt förutsättningar – rätt kompetens och rätt verktyg och så vidare. För att inte tala om uthållighet.

Alla aktörer måste inkluderas i arbetet, kommuner, myndigheter, landsting och en hel del privata aktörer. Andelen privata aktörer som ansvarar för samhällsviktig verksamhet ökar och MSBs mandat är då inte lika tydligt.

– Vi är till viss del beroende av vår charm, skojar Helena Lindberg. Vi träffar de privata aktörerna och försöker hitta winwin-lösningar för att åstadkomma resultat. Det är inte alltid regler är det mest effektiva. Men visst finns det en hel del regler och lagstiftning som kontrollerar det privata näringslivets verksamhet, till exempel regler kring transporter och hantering av farliga ämnen.

Uppgiften som åligger MSB är långt ifrån enkel. Myndigheten har väldigt många olika uppdrag och verksamheten är både operativ, analyserande, stödjande och även viss tillsynsverksamhet. Arbetsuppgifterna täcker hela samhällsskyddet, från vardagsolyckor till krig. Jag medger inför Helena Lindberg att arbetsbeskrivningen åstadkommer en viss känsla av matthet hos mig, och undrar om hon kan känna så ibland?

– Nej, det är inte den känsla jag får, men däremot ödmjuk. Och jag efterfrågar en förståelse för att vi arbetar mot relativt diffusa mål.

Malin Ulfvarson

Helena Lindberg om… …sin nya chef, försvarsminister Karin Enström.

– Det var glädjande att höra att vår nya försvarsminister Karin Enström pratade om samhällsberedskap bara någon dag efter utnämningen. Väldigt många förknippar försvarsdepartementet uteslutande med militärverksamhet.

Vi är till viss del beroende av vår charm.

…kvinnor och risk.

– Jag säger som Peggy Bruzelius nyligen uttalade sig med hänvisning till finanskrisen. Kvinnor är inte mindre riskbenägna, tvärtom. Det är mer troligt en åldersfråga, att unga människor är mer riskbenägna än äldre. …twitter.

– Jag har oerhört god användning av twitter. Det är bra omvärldsbevakning och ett bra kommunikationsredskap för mig som myndighetschef. Vi är flera på myndigheten som är aktiva twittrare och jag hoppas att mina medarbetare upplever det samma. Det kan ju gå väldigt fort ibland.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

11

nyheter

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGA AFFÄRER

Hur ska kommunerna styras?

Björklund vill se resultat

Utredningen Vital kommunal demokrati har sett över vilka styrformer och beslutsprocesser som behövs för att säkerställa ett högt förtroende för kommuner och landsting.

När får de senaste årens stora reformer på skolområdet effekt i kunskapsresultaten? Det ska en särskild utredare titta på.

Fel att basera skolpeng på kompetens Enligt kammarätten är det fel av Vellinge kommun att delvis basera skolpengen till privata förskolor på hur många högskoleutbildade pedagoger förskolan har. Vellinge kommun menar att det är ett sätt att kvalitetssäkra förskolan.

Sigtuna köper mark för miljoner Kommunledningen i Sigtuna kommun fortsätter sin aktiva markpolitik och förvärvar fyra fastigheter till ett värde av 27,7 miljoner kronor. Man har under en längre tid aktivt sökt och köpt mark i för kommunen strategiska lägen.

Våra förtroendevalda har blivit äldre Andelen kommunalt förtroendevalda i åldern 65 år och äldre forstsätter att öka och är inte längre underrepresenterade.

Andelen kvinnor däremot är fortfarande lägre jämfört med befolkningen, och det syns framförallt på tyngre poster.

”Trafikverkets agerande inte acceptabelt” Borås Stad riktar skarp kritik mot Trafikverket och menar att bristen på initiativ från myndigheten blockerar utvecklingen i den egna kommunen.

Kommunstyrelsen i Borås kräver att Trafikverket startar en järnvägsutredning bums.

Otillåtet avrop från ramavtal?

Ett avrop från SKL Kommentus ramavtal skulle kunna innebära en otillåten direktupphandling, säger Ellen Hausel Heldahl, chef för Konkurrensverkets avdelning för tillsyn över offentlig upphandling.

Förutsättningarna skiljer sig stort åt mellan kommunerna och att hitta gemensamma grundläggande regler för organisation och beslutsfattande är därför en utmaning, men nödvändigt för att tillgodose medborgarnas berättigade krav på likabehandling var de än bor i landet.

Ett problem är rekryteringen till fullmäktige.

Utredningen visar att partierna i framförallt små men även medelstora kommuner har svårt att fylla sina listor. I dessa kommuner finns också en tendens att fullmäktigeledamöter hoppar av sina uppdrag oftare än i större kommuner.

Därför föreslår man bland annat att små kommuner ska kunna minska storleken på sina kommunfullmäktige.

Maktkoncentration förekommer

Fullmäktiges ställning i kommunallagen är formellt mycket stark men trots det förekommer det exempel på maktkoncentration i styrelsen som motarbetar fullmäktige. Kommittén har haft i uppdrag att ge exempel på hur

fullmäktiges roll som central politisk arena kan utformas och vid behov föreslå författningsändringar.

Utredningen gör dock bedömningen att problemen härör till arbetssätt och metoder och inte kan lösas genom lagstiftningsåtgärder.

Istället hänvisar man till vissa projekt som idag genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting med flera för att vitalisera fullmäktige.

Ett annat viktigt förslag i utredningen är att införa kommunalt majoritetsstyre. Idag styrs kommunerna i samlingsstyre där de flesta partier tar plats i kommunstyrelsen. Utredningen hoppas att ett majoritetsstyre ska tydliggöra var det politiska ansvaret och därmed underlätta för medborgarna att utkräva resultat.

Med majoritetsstyre blir dessutom fullmäktige den politiska arena där majoritet och opposition möts i öppen debatt.

Detta kan leda till att medborgarna får ökade möjligheter till insyn i politiken.

Källa: SOU 2012:30

Ny metod behövs för att minska felaktiga utbetalningar En bred samverkan mellan alla berörda myndigheter har inte varit ett optimalt sätt att bedriva arbetet mot felaktiga utbetalningar.

Samverkansuppdraget har snarare resulterat i problembeskrivningar än i konkreta förslag om hur felaktiga utbetalningar kan motverkas. Det konstaterar Statskontoret i sin uppföljning av samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

– Statskontoret föreslår att samverkan i framtiden bör ske inom avgränsade områden, med

ett urval av myndigheter och organisationer och med tydligt formulerat syfte och ansvar, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson. Arbetet bör bedrivas med en tydligare uppdelning mellan å ena sidan fusk och bidragsbrott och å andra sidan att utbetalningar ska vara rätt ur ett kundperspektiv; det ska vara lätt att göra rätt, men svårt att göra avsiktliga fel.

Källa: Statskontoret

Nämndemannasystemet ska reformeras

Riksintressen motarbetar kommunerna, anser SKL

En särskild utredare får i uppdrag att se över nämndemannasystemet. I uppdraget ingår att överväga åtgärder för att reformera rekryterings- och tjänstgöringsvillkoren. Tanken är att säkerställa att lämpliga personer kan knytas till uppdraget. Nämndemännen ska vidare medverka i de mål och domstolsinstanser där de bäst behövs, något som utredaren ska överväga. I uppdraget ingår också att förbättra informationen om nämndemannauppdraget och den grundutbildning som nämndemännen får. Kommande förändringar av regelverket planeras att vara genomförda till nämndemannavalen 2014. Som särskild utredare har regeringen utsett lagmannen Inger Söderholm.

Ett riksintresse kan vara ett ovärderligt kulturlandskap eller en oskattbar helgonbild i en kyrka. Det kan vara ett stråk där möjligheten att bygga en bättre väg i framtiden behöver finnas kvar.

– För kommunerna är det ofta en tillgång att ha ett riksintresse inom sina gränser, men idag kan det blir mer av en belastning, skriver SKLs ordförande Anders Knape i en debattartikel.

Flera myndigheter har befogenhet att peka ut riksintressen och bedömningsunderlagen spretar vilket gör planeringsunderlagen för kommuner bristfälliga.

Källa: Justitiedepartementet

12

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

krönika

De kommunala tjänstemännens attityder – nyckeln till ett bra företagsklimat Det är sedan länge en självklarhet att kommunal verksamhet granskas. Mer nytt och ibland även ifrågasatt är att kommunerna och deras verksamhet också rankas. Oavsett om det är bästa skolkommun, bästa seniorkommun eller bästa friluftskommun som utses fyller rankningen en viktig funktion genom att de goda exemplen lyfts fram.

Företagsklimatet är ett annat område där Sveriges kommuner jämförs och ställs mot varandra. De medialt mest uppmärksammade rankingarna är de som presenteras av SKL och Svenskt Näringsliv. Ur ett västsvenskt perspektiv är dessa rankingar en ganska dyster läsning då de visar samma mönster – Västsveriges kommuner kommer långt efter kommunerna i Stockholmsregionen. Anledningen till att företagsklimatet är sämre i Västsverige än i huvudstadsregionen är oklar, men för de västsvenska företagen är det oacceptabelt.

Västsverige och det västsvenska näringslivet behöver och förtjänar ett mycket bättre företagsklimat.

Mot den bakgrunden har Handelskammaren inlett ett samarbete med en handfull västsvenska kommuner i syfte att hjälpa dem att förbättra sitt företagsklimat. Mark är en av dessa kommuner. I Svenskt Näringslivs ranking 2012 placerade sig Mark på plats 220 av 290.

Företagsklimatet i en kommun påverkas av en rad faktorer. Den enskilt viktigaste är de kommunala tjänstemännens attityder. Men hur ser dessa attityder ut och går det att sätta fingret på någon specifik uppfattning bland tjänstemännen i Mark som förklarar varför företagsklimatet där upplevs som dåligt? Efter att ha genomfört en attitydundersökning bland alla tjänstemän som har direktkontakt med näringslivet samt alla chefer i Marks kommun anser sig Handelskammaren ha fått svar på dessa frågor.

Undersökningen är den första i sitt slag som Handelskammaren genomför och det finns därför inga andra kommuner att jämföra med. Det kan dock antas att Mark inte är helt unik och att de problem som undersökningen identifierar med stor sannolikhet men i olika grad även återfinns i många andra kommuner.

kommunens handläggare inte anser att handläggningstiderna påverkar företagsklimatet.

Nyckeln till ett bra företagsklimat

De kommunala tjänstemännen är nyckeln till ett bra företagsklimat. Deras attityder till näringslivet och deras syn på sin egen roll har stor betydelse. Börja därför med tjänstemännens attityder, det är Handelskammarens råd till den kommun som bestämt sig för att förbättra företagsklimatet. Självklart ska man inte rucka på rättsäkerheten. En stor del av kommunens verksamhet är styrd av lagstiftning. Men myndighetsutövning kan utövas lösningsinriktat och med inställningen att medborgarna och företagarna är kunder.

Men hur gör man för att förändra attityder och vilka andra åtgärder kan en kommun vidta för att förbättra sitt företagsklimat?

Någon patentlösning finns inte och varje kommun måste hitta sin egen väg. Men det finns förebilder att inspireras och lära av, ett sätt att hitta dessa förebilder är att snegla på rankingarna.

Trosa – en förebild

När det gäller att förbättra företagsklimatet framstår Trosa kommun som en bra förebild. De hamnar på pallplats i både SKL:s och Svenskt Näringslivs ranking. För knappt tio år sedan var resultatet ett annat, då var företagsklimatet i Trosa bland de sämre i landet.

Vad gjorde Trosa? Det bör alla kommuner ta reda på och kopiera det de tror fungerar i sin kommun. En sak som Trosa gjorde och fortfarande gör är att jämföra sig mot de bäst presterande kommunerna och att plocka idéer från dem. För att använda Trosas kommunchefs egna ord, ”stjäl idéer, det finns ingen kommunal copyright ”.

Handelskammarens vision är ett västsvenskt näringsliv i världsklass, men det förutsätter ett västsvenskt företagsklimat i högsta Sverigeklass. Det har vi inte idag och att nå dit kräver ett långsiktigt och i många fall hårt arbete från de Västsvenska kommunerna. I det arbetet hjälper Handelskammaren nu till.

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

En nödvändig pusselbit

Till att börja med visar undersökningen att tjänstemännen tycker att det är viktigt med ett bra företagsklimat och att de har en i grunden positiv syn på företagande. Det innebär att en nödvändig pusselbit för att förbättra företagsklimatet är på plats. Däremot visar undersökningen att två väsentliga pusselbitar saknas vilket bidrar till det relativa missnöjet med företagsklimatet i Mark.

– Många tjänstemän saknar insikt om att de själva påverkar företagsklimatet, att individen faktiskt gör skillnad. Samtliga respondenter möter regelbundet företagare och de svarar i enkäten att bemötandet av företagaren i stor utsträckning påverkar företagsklimatet. Trots detta anser de att de själva inte kan påverka företagsklimatet. Den ekvationen går inte ihop.

– Företagarna och kommunens tjänstemän saknar samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. Korta handläggningstider är viktigt för företagarna. Därför är det förvånande att en relativt stor andel av de anställda inom det för näringslivet så viktiga bygg- och miljökontoret inte delar den uppfattningen. Det är ett problem om

Företagarna och kommunens tjänstemän saknar samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

13

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Dricksvattnet kostar mer i framtiden Östersunds kommun hade bedömt vattenkvaliteten i Storsjön som god och sannolikheten för en parasit som låg.

Därmed låg en investering i ny uv-anläggning långt ner på listan för politikerna.

U

nder tre månaders tid vintern 20102011 var Östersunds kommun utan dricksvatten.

– Vi hade under omständigheterna goda förutsättningar att lösa krisen, vi kunde ändå koka kranvattnet för att göra det tjänligt. Men vi såg också hur betydelsefullt vattnet är för samhället, inte bara för att dricka, säger Mona Modin Tjulin, socialdemokratisk kommunpolitiker i Östersund.

En dyr historia

Det otjänliga vattnet bedömdes ett år senare ha orsakat sammanlagt 27 000 sjukdomsfall, bland kommunens totalt cirka 59 400 invånare. Kostnaderna för samhället blev förstås höga – minst 220 miljoner kronor enligt en rapport från FOI som sammanställts på uppdrag av Livsmedelsverket. Det handlar om utökade arbetsuppgifter, sjukfrånvaro och ökade direkta kostnader för samhället. Östersunds kommun hade följt de riktlinjer som fanns och tagit sina dricksvattenprover i 10-litersdunkar. Det skulle visa sig otillräckligt för att upptäcka just den här parasiten. Idag har man ändrat sina rutiner och kontrollerar dessutom dricksvatten betydligt oftare än tidigare.

Vi frågar kommundirektör Bengt Marsh om Östersund hade tillräcklig beredskap att hantera situationen?

– Nej, och det tror jag inte att någon kommun har. Jag tycker ändå att vi hanterade det på ett hyggligt sätt, men det här var en fullständigt oförutsebar situation. Vi hade 14

Mona Modin Tjulin, kommunpolitiker (S) i Östersund

inte kunnat göra så mycket annorlunda. Däremot hanterade kommunen situationen bra när man ställts inför faktum.

Han får medhåll från Mona Modin Tjulin: – Larmet gick ut bra och vi har varit noga med informationen och gått ut med utförliga instruktioner om hur man skulle hantera dricksvattnet. Vi lyckades också bra med åtgärderna för att identifiera källan, rena ledningar och ta fram en plan för återanslutning. Tjänstemännen på kommunen ska ha beröm och heder för sitt arbete.

Vad får vattnet kosta?

Nu arbetar politikerna i kommunen med frågan om hur vi säkrar vattnet i framtiden och vad det får lov att kosta. En parlamentarisk beredningsgrupp tillsattes i januari 2011 med representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige.

– Det går en rät linje mellan kvaliteten på vattnet och vilka kostnader vi är beredda att acceptera. Vi kan få nära 100 procent säker vattenkvalitet till en kostnad på kanske 1-2 miljarder kronor. Vilket inte är en rimlig ut-

gift för kommunen, tillägger Bengt Marsh.

Kostnadsfrågan ligger förstås hos politikerna men diskussionen har ännu inte landat i kronor och ören. Mona Modin Tjulin leder arbetet i beredningsgruppen som ska vara klart till årsskiftet.

– Alla är intresserade av att hålla kostnaderna nere så länge som möjligt men faktum är att vattnet kommer att kosta mer framöver. Reningen kommer att behöva göras i flera steg.

När nederbörden ökar får vi ökade mängder med jordpartiklar i vattnet och om vi tar parasiten Cryptosporidium som exempel, kommer dagens UV-rening inte räcka till om vattnet inte är klart eftersom parasiten då kan lifta med jordkornen.

– Det är oerhört viktigt för arbetet att redan nu bestämma planeringshorisont. Det vattenverk vi har idag är byggt på 1970-talet och det är fortfarande välfungerande. Vi måste tänka smart och ta höjd för kommande scenarier och göra det möjligt att bygga ut kapaciteten utan alltför stora kostnader.

Hon berättar att Göteborgs kommun har lagt upp en investeringsplan för vattenförsörjningen som löper fram till år 2025, något hon framhåller som viktigt för att inte plötsligt stå inför stora utgifter.

– Vi har relativt goda förutsättningar i Östersund. Vi har ett stort vattenverk som förser nästan 50 000 abonnenter. Vi kan ta på oss ganska höga kostnader eftersom det fördelas på många kunder. Så ser det inte ut i så många kommuner, det är vanligt att ett vattenverk är kopplat till cirka 10 000 abonnenter.

Det är en relativt liten kostnadsskillnad mellan att bygga ett stort eller litet vattenverk.

Vem ska besluta om risknivån?

Den politiska beredningsgruppen har gjort en grundlig riskanalys kring den förväntade vattensituationen i framtiden. Man konstaterar att trots klimatförändringar kommer det inte att råda brist på vatten Jämtland,

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Vad gäller saken?

I slutet av november 2010 upptäcktes tarmparasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet i Östersund med omnejd.

Parasiten gjorde att flera tusen personer fick magsjuka. De boende i Östersund blev tvungna att koka sitt vatten innan det användes till mat, dryck och tandborstning.

Utbrottet av tarmparasiten orsakades troligtvis av att avloppsvatten kommit in i dricksvattennätet via Storsjön. Kommunen installerade ett UV-filter i vattenverket för att bli av med parasiten och den 18 februari 2011 meddelade Östersunds kommun att det kommunala vattnet var rent igen.

utan det handlar om andra frågor. I Sverige säger man att vi kan förvänta oss en genomsnittlig temperaturökning med 2 grader, och Mona Modin Tjulin efterfrågar nationella direktiv för vad kommunerna ska ha beredskap för.

– Idag arbetar vi endast utifrån det ospecificerade kravet att dricksvattnet ska ha god kvalitet. Det finns behov av riktlinjer i den här frågan.

Med förändrade förutsättningar i framtiden kan notan för kommunen bli oerhört hög.

– Små vattenföreningar och enskilda kommer troligtvis få svårt att hålla kvaliteten på dricksvattnet i framtiden. Det blir stora kostnader och eventuellt kommer kommunen tvingas gå in och säkra upp vatten och avlopp vilket kan medföra stora kostnader eftersom dessa inte sällan ligger långt ifrån dagens infrastruktur.

Ett annat scenario som Mona Modin Tjulin målar upp är att Sverige på sikt kanske måste exportera vatten till södra Europa där vattenbristen kommer att bli påtaglig.

– I förlängningen skulle det kunna innebära att norra Sverige får ta över den storskaliga köttproduktionen, eftersom den är väldigt vattenkrävande. Och då påverkas också förutsättningar för vattenrening eftersom sådan köttindustri dels har mycket parasiter, bakterier och virus som kan spridas med vattnet, men också producerar stora mängder avfall. Vi har inte den typen av industristora gårdar i Jämtland idag.

Hon återkommer till frågan om hur stort ansvar den enskilda kommunen ska ta för att säkra framtidens vatten.

– Tittar man på ett sådant scenario är det stora kostnader som krävs för att möta utvecklingen. Är det lokalt på kommunen vi ska ta det beslutet?

Tre korta frågor till kommundirektör Bengt Marsh Vem är ansvarig för parasitolyckan?

– Ansvarsfrågan utreds av polis- och åklagarmyndigheten och är fortfarande obesvarad. Jag kan tycka att det har dragit ut väl mycket på tiden för ett besked. Skellefteå, som drabbades av ett liknande utbrott efter oss har blivit friade med besked om att kommunen inte hade kunnat agera på annat sätt.

Kommer kommunen tvingas betala ut skadestånd?

– Kommunen har fått ett antal skadeståndsanspråk mot sig, men än är det ingen som tagit ärendet till domstol.

Vi gör bedömningen att kommunen inte kan ersätta enskilda företag och privatpersoner med hänvisning till att utbrottet drabbade så många i kommunen. Det handlar ju till sist om skattepengar, och det är i stort sett samma pengar vi rör oss med så det blir en rundgång av medel.

Kommunen är både tillsynsman och utförare – hur fungerar samverkan?

– En av de erfarenheter vi har gjort av händelsen är att samarbetet mellan kommunen som tillsynsmyndighet och kommunen som utförare och

Bengt Marsh, kommundirektör Östersund.

servicegivare fungerar bra. De klarade av att hantera de dubbla rollerna som innebär att tillsynsavdelningen på miljökontoret kan tvingas polisanmäla den egna kommunen om allvarliga brister upptäcks.

Malin Ulfvarson

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

15

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Säkerhetsarbetet kan bli säkrare När en olycka har inträffat är de flesta organisationer noga med att göra en utförlig utredning med fokus på att ta reda på vad som hänt och varför det hände. Men det finns en del vanliga fallgropar. Jonas Lundberg vid Linköpings universitet menar att det går att undvika fallgroparna med rätt analys och kommunikation.

J

onas Lundberg som arbetar som universitetslektor vid Linköpings universitet forskar kring olycksutredning. Med bakgrund inom media och informationsteknik ser han vikten av att kommunicera med andra organisationer gällande olycksutredningsarbetet. I rapporten Olycksutredning och sedan? kan man läsa hur utredningsarbetet ofta går till och varför nya olyckor kan ske trots att utredningar genomförts. Dessutom hur man praktiskt kan hantera problemen som olycksutredare.

– Vi tar upp två relaterade problem i vår rapport om olycksutredning där det första är att faktiskt få något genomfört av de utredningsförslag som olycksutredare tänkt sig.

Det andra är att fånga upp lösningar på säkerhetsproblem från olika delar av en organisation och få dem genomförda innan fler olyckor sker, säger Jonas Lundberg.

Olycksutredningens fallgropar

När en olycksutredning görs finns en del fallgropar menar Jonas Lundberg.

– Det första problemet är att man bara utreder det man har råd att utreda. Det betyder att kanske inte allt utreds eller att man bara rättar till det som man inom teamet kan hantera. Detta betyder att många faktorer kan förbises och därmed motarbeta det säkerhetsarbete som görs.

– Vidare är det vanligt att man arbetar efter den så kallade stoppregeln som innebär att man slutar när man hittar en viss del man kan påverka. Det kan i vissa fall vara att när man nått till exempel tre eller fem steg från olyckan anses problemet vara löst, vilket inte ger en bra helhetsbild, säger Jonas Lundberg. Det kan visserligen vara vettigt att fokusera på det man kan påverka, sett från den enskilda utredningen. Men om man sedan vill ta ett större grepp om flera olyckor, 16

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

och se på helheten, så kan bilden av orsaker bli missvisande. Viss information kan också vara känslig att få tag på både på grund av sekretess men också företagspolitiskt där det kan finnas motsättningar kring de undersökningar som ska göras. Det är inte heller enkelt att peka ut individer som orsak till en olycka vilket kan ses som direkt olämpligt.

Helhet visar rätt

När exempelvis en vårdolycka skett är det viktigt att titta på vad hela landstinget har gjort för åtgärdsprogram och inte stanna vid den egna verksamheten eftersom det då är svårt att få en full överblick när man ser på helheten av många utredningar.

– Det kan det vara svårt att se helheten då man ofta fokuserar på olycksplatsen och inte på de riskplatser som finns, fortsätter Jonas Lundberg. Man måste alltså tänka större och analysera fler delar av verksamhet än bara där olyckan har skett. Det kan finnas fler och farligare platser och det kan krävas en del arbete för att hitta dessa platser.

– Ledingen bör också prata med de anställda och tillvarata de åtgärdsförslag som de kan ha och därmed fånga upp verksamheten genom att tillvarata den kunskap som medarbetarna har och kan använda. Människor som arbetar i verksamheter kan se risker innan olyckor har skett, och kan också göra egna åtgärder för att förhindra olyckor.

Den typen av åtgärder behöver också fångas upp i systematiskt säkerhetsarbete.

Ekonomin som bromsar

Ekonomin spelar en stor roll i säkerhetsarbetet. Här kan det handla om hur många personer man har råd att ha med i sitt team för säkerhetsanalys och förbättringsarbete.

Men det kan också handla om vilken vilja eller möjlighet man har att genomföra åtgärder. Det måste också finnas mandat för att få igenom en åtgärd som sedan ska efterlevas eftersom vissa åtgärder kan mötas med motstånd.

– Man kan behöva föreslå mindre eller större åtgärder beroende på mottagarens vilja att förbättra sitt säkerhetsarbete, säger Jonas Lundberg. Det finns också olika strategier för att hantera ekonomi. Man kan exempelvis ge förslag med olika kostnadsnivå och prislapp, kräva att åtgärderna genomförs oavsett kostnad, eller i värsta fall avstå från dyra förslag.

Hur lyckas man?

För att få i gång bra säkerhetsarbete krävs förutom analys även uppföljning och spridning. Att sprida säkerhetsarbetet kan sättas i system och därmed bli en okomplicerad förbättringsåtgärd med mycket positiva följder.

– Det måste finnas ett fungerande nätverk eller samarbete mellan organisationer för att spridningen ska lyckas. Därför är det viktigt att till exempel sjukhus samarbetar med andra sjukhus för att delge varandra analyser och rapporter om deras säkerhetsarbete.

Detta kräver förstås att man har ett systema-

tiskt säkerhetsarbete där nyhetsbreven och informationen läses och förmedlas vidare till berörda, förklarar Jonas Lundberg.

Arbetskultur svår att påverka

Att rutiner ska vara nedskrivna, skydd påsatta och så vidare efterlevs inte alltid. I många fall bryts det mot regler och föreskrifter för att en viss arbetskultur råder. Delvis kan det vara av bekvämlighet som man inte använder säkerhetslinan på bygget eller så kan det vara tidsbrist. Det är också ett problem för utredare när man ger tvingande åtgärdsförslag. Man kan ofta kontrollera om en ny rutin skrivits ner, eller om ett nytt skydd till en maskin köpts in, men det kan vara svårt att övervaka om det faktiskt används. Utredare kan därför behöva kommunicera med mottagaren för att försöka höja intresset för de säkerhetshöjande åtgärderna.

– Vilket det än är så är det ledningen som bör se allvaret i detta och bryta mönster bland annat genom att de själva föregår med gott exempel, avslutar Jonas Lundberg.

Stina Rangmar

Det kan det vara svårt att se helheten då man ofta fokuserar på olycksplatsen och inte på de riskplatser som finns.

Erkänd krishanteringsutbildning

Små möjligheter att få ersättning

EU-kommissionen har valt att lägga en stor del av EU:s krishanteringsutbildning i Sverige. Under våren har de första kursdeltagarna besökt MSBs utbildning i Revinge och utbildningsinsatserna kommer att pågå under fyra år.

De kurser som MSB kommer att hålla är Technical Experts Course och Modul Basic Course. Kurserna sker i samarbete med Fire Service College i Storbritannien och Administration for Civil Protection and Disaster Relief i Slovenien. Krishanteringsutbildningarna kommer även att involvera andra organisationer som räddningstjänsten och polisen i Lund.

Stat och kommun har små möjligheter att få ersättning för insatser efter olyckor som vållats av slarv eller brottslighet. Det konstaterar PerOlof Wikström, jurist på MSB och hänvisar till två fall som avgjorts i Högsta domstolen. Det är tidningen Tjugofyra7 som skriver om dessa två ärenden där staten respektive polisen krävt personer på ersättning för insatser i samband med en anlagd brand respektive avsiktliga falsklarm.

– Jag har tidigare sagt att räddningstjänsten möjligtvis skulle kunna få ersättning för brottsligt falsklarm, men efter utslaget i Högsta domstolen där polisen fick nej, är det troligen inte möjligt att få ersättning ens i de fallen, säger Per-Olof Wikström till tidningen Tjugofyra7.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

17

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Landstingen behöver göra sin RISK-läxa Sedan 2011 ska alla landsting, men även kommuner och statliga myndigheter sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser för att förbättra beredskapen i landet. Men MSB konstaterar i en färsk rapport att arbetet är långt ifrån tillfredsställande.

M

ånga statliga myndigheter och samtliga landsting och kommuner gör sedan tidigare regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser. De nya föreskrifterna syftar till att stödja processen och likrikta arbetet i landet. Men ännu återstår en bit innan vi når dit, visar MSBs rapport.

Det handlar om att kartlägga vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalysen ska därmed hjälpa berörda myndigheter och aktörer att öka beredskapen för allvarliga och omfattande händelser som till exempel en olycka i kärnteknisk anläggning, ett omfattande elavbrott eller en influensapandemi.

kludera risker som kan hota grundläggande värden, exempelvis antagonistiska hot samt behandla riskutvärdering i större utsträckning.

MSB och Socialstyrelsen blir i rapporten tvungna att poängtera att samtliga delar i analysen behöver följas av en motivering.

Detta för att öka transparensen och förbättra möjligheten att jämföra analyserna.

Dessutom ökar det bland annat Socialstyrelsens och länsstyrelsernas förmåga göra en aggregerad analys. Ytterligare en anledning till att motivera resultatet i analysen är att det förbättrar möjligheterna för att landstingens risk- och sårbarhetsanalys tydligare kan fungera som beslutsunderlag.

Ytterligare brister handlar om disposition och att landstingen inte använt sig av gemensamma indikatorer som ska underlätta

Flera förbättringsområden

Under våren publicerade MSB och Socialstyrelsen en bedömning av hur arbetet inom landstingen går. Rapporten radar upp ett flertal förbättringsområden som kan tyckas utgöra grundläggande delar i en riskanalys.

En generell synpunkt är att nivån behöver höjas och att alla delar av landstingens ansvarsområden bör beaktas, inklusive exempelvis kollektivtrafik.

Analyserna av identifierade risker utifrån sannolikhets- och konsekvensbedömning behöver utvecklas och kritiska beroenden för respektive del inom verksamheten bör i högre grad identifieras och redovisas.

Vidare kan också risk- och sårbarhetsanalyserna i större omfattning än nu även in-

18

Nils Thulin, säkerhetskonsult Ekelöw, påtalar vikten av att involvera ledningen i riskarbetet.

det nationsgemensamma arbetet. MSB och Socialstyrelsens bedömning är att ett fåtal landsting uppfyller grundläggande krav, och omnämner Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting som goda exempel.

Fler kritiska röster

Ytterligare någon med insyn i landstingens riskarbete är säkerhetskonsult Nils Thulin, från företaget Ekelöw som har flera kunder i offentlig sektor. Han är väl medveten om att arbetet med riskhantering är omfattande och tidskrävande för landstingen.

– Jag tror inte man riktigt hunnit med detta, man arbetar fragmentariskt med hot och risker. Med ett mer systematiskt angreppssätt finns det en hel del att vinna, säger Nils Thulin.

– Riskhanteringsarbetet måste vara ett integrerat arbete i den övriga verksamheten. Detta innebär att man bör skapa sig en bild över var riskexponeringen finns, samt en plan i hur man har tänkt arbeta med riskerna. För att detta ska ske är det absolut nödvändigt att högsta ledningen också visar intresse och involverar sig i riskhanteringsarbetet.

Vad anser du att landstingen rent konkret bör göra?

– Utse en sponsor på ledningsnivå, som kan kravställa arbetet med riskerna och som följer upp arbetet med säkerhet, och se till att man periodiskt redovisar riskhanteringsarbetet.

– Vår erfarenhet är att de flesta vårdgivare har försökt göra ett riskarbete men att man inte har nått hela vägen. Ansvaret delas ut till en grupp personer utan att landstingsledningen tar på sig ett sponsorskap. Att arbeta med risker är en ledningsfråga, ingenting annat.

Finns det någon egentlig samordning mellan landstingen i säkerhetsfrågor?

– Nej, men det vore önskvärt att samordna riskbegreppet mellan olika landsting, det hade förenklat för alla intressenter så att man pratar om samma saker, säger Nils Thulin.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Finns det risker finns det möjligheter!

Kommunerna måste ändra attityd till riskanalysen och förstå värdet för verksamheten, skriver Roland Svensson, utbildningsansvarig på Deloitte.

R

iskanalysen, som en del av den strategiska styrningen, är inte alltid prioriterad i den kommunala verksamheten. Självklart finns det ett antal kommuner, landsting och regioner som på ett föredömligt sätt arbetar på ett genomtänkt och strukturerat sätt med riskanalyser, men tyvärr finns det många kommuner som inte arbetar så. En del kommuner har hittat ett sätt att arbeta med riskanalys som känns lämpligt för dem, men det behöver inte betyda att det är det bästa tänkbara sättet eller, för den delen, det mest effektiva sättet att arbeta med risker på.

Tyvärr är det dock vanligt att kommuner nöjer sig med att hitta en lämplig nivå för sitt riskanalysarbete och stannar där. Då är det viktigt att ledarna, det vill säga politiker och tjänstemän, styr upp riskanalysarbetet för att säkerställa att det utförs på bästa tänkbara sätt, samtidigt som det inte får ta alltför stora resurser i anspråk. Riskanalysen är en process, som kräver utveckling och beaktar nya infallsvinklar utifrån ett omvärlds- och invärldsperspektiv. Utveckling kräver dock mod, förmåga att trampa upp nya stigar och ett gott ledarskap.

Vinster med risker

Grunden för att påbörja en resa med en förändrad attityd till riskanalyser, är att det skapas en förståelse i organisationen för varför detta är viktigt. Det är ledningens ansvar att se till att det finns en förståelse och acceptans för hur organisationen förhåller sig till riskanalysprocessen. Ledningen måste i detta hänseende också vara kapabel att väga kostnaderna för att inte lyckas med verksamheten

Revisionschef och författare Roland Svensson, Deloitte.

mot kostnaden för att arbeta med riskanalysen. Likaså måste ledningen, vilket är viktigt, kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras. Riskanalys handlar med andra ord inte bara om att undvika risker, utan i stor utsträckning även om att inte missa relevanta och utmanande möjligheter i den kommunala verksamheten!

Budskap till ledningen som handlar om risker eller hot är inte alltid välkomna. Därför kommer dessa inte alltid heller att prioriteras av ledningen. De är helt enkelt för svåra eller besvärliga att hantera, eller också anses budskapen för besvärande för kommunens image.

I organisationer där det finns en rådande kultur av att vi inte ska göra fel, finns det alltid en risk att det skapas en atmosfär där sanningen inte alltid är välkommen. Att se den annorlunda och oväntade vägen till att lösa ett problem, att hantera en risk eller att förändra en fungerande rutin, sker i de flesta fall inte med automatik. Därför är det viktigt att då och då ifrågasätta det som görs och bland annat ställa sig frågorna: • Kan det göras annorlunda? Ja, det kan det alltid!

• Kan det göras bättre? Sannolikt.

• Kan vi verkligen ifrågasätta ”expertisen i organisationen? Ja, expertkunskapen kan väldigt snabbt bli obsolet – Ha respekt för individen, men våga ifrågasätta expertkunskapen.

• Vågar vi verkligen förändra det vi redan ”bestämt”? Inget är för evigt – inte heller det sätt ni bedriver ert arbete på.

Med andra ord, se riskanalysen i den kommunala verksamheten som en viktig del av den strategiska styrningen samt att den är viktig för att även kunna tillvarata möjligheterna.

Roland Svensson

Ingen vill prata om risk och hot

Det är inte alltid lätt att föreslå nytänkande och förändringar, eller för den delen öppenhet, för det som händer utanför den egna organisationen, när allt fungerar ”som det ska”. Organisationer som blundar för förändringar har en tendens att förlora förmågan till kritisk granskning av det som görs.

Därutöver saknar de ofta förmåga att tolka och förstå innebörden av förändringarna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Likaså måste ledningen kunna se ”vinsterna” med att vissa risker accepteras.

19

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Offentlig sektor är måltavla Myndigheter blir en allt vanligare måltavla för riktade internetangrepp globalt. Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Symantec riktas en fjärdedel av alla attacker mot offentlig sektor.

E

n tydlig utveckling i flera år har varit att internetattackerna mot sjukvård, myndigheter och utbildningssektorn ökar. Offentlig sektor ligger överst på listan över måltavlor för attacker samt incidenter då personlig information kommer på drift, vilket till exempel kan inträffa när organisationen hanterat backuper slarvigt eller mobila enheter kommit i orätta händer. Det är heller inte ovanligt att man har konfigurerat servrarna fel, vilket öppnat för ovälkomna trojaner att ta sig in.

– Syftet för dessa attacker är att på sikt tjäna pengar. Offentlig sektor har i regel en snäv budget vilket begränsat deras möjligheter att ta hjälp för att åtgärda säkerhetsluckor, säger Per Hellqvist från Symantec.

Universitet och högskolor är också en intressant måltavla för företagsspioner och främmande makt på jakt efter lukrativa forskningsresultat.

– Sverige är världsledande inom forskning och utveckling, vi har mycket information som kan vara av intresse.

Ny målgrupp för riktade attacker

En riktad attack är en typ av angrepp med siktet inställd på en viss organisation, till skillnad från exempelvis större delen av skräppost, skadliga webbplatser med mera. Företeelsen riktade attacker är inte något nytt men tidigare har man siktat in sig mot chefer och beslutsfattare. En ny trend är

Vikten av lösenord

Per Hellqvist, säkerhetsexpert Symantec.

att attackerna riktas mot personal längre ner i organisationerna, och angriper exempelvis HR-avdelningen eller informationsavdelningen. Syftet tros vara att detta erbjuder en länk in i organisationen.

– Den typen av attacker ökade under 2011. Man breddade måltavlan och 58 procent av attackerna riktade sig mot ickechefer, anställda inom HR, marknadsföring och försäljning. Dessa personer kanske inte har direkt åtkomst till information, men de kan utgöra en direkt länk in i företaget. De är även lätta för angripare att identifiera på internet och får ofta bilagor från okända källor.

Vad ska man göra?

– Man ska åtminstone följa de grundläggande råd om skydd, uppgraderingar med mera som finns. Men dessutom kan det vara bra att samla personalen och informera om problemet och om hur man kan känna igen angrepp. Var försiktig med bilagor. De kan vara skickligt utformade, det är fortfarande väldigt vanligt att användare klickar på bilagor.

Sociala nätverk har också klättrat upp på listan över potentiella säkerhetshot. Genom att få fatt i användarnamn och lösenord finns det flera metoder att tjäna pengar. Att ta över någons profil i Facebook eller Twitter ger möjlighet att lägga upp en länk som vännerna godtroget klickar på. Det inbringar troligtvis pengar för varje klick för den som lagt upp länken.

– Om man lyckas få fatt i lösenordet till Facebook är det väldigt vanligt att man använder samma lösenord till webbmejlen.

Kommer man åt webbmejlen har man tagit ett mycket stort kliv in i personens privata sfär. Via en tjänst som till exempel Paypal går det att tjäna mycket pengar och användaruppgifterna skaffas enkelt fram när man har tillgång till personens webbmejl.

Per Hellqvist avslutar med att sätta fingret på en viktig aspekt.

– En annan fråga är desinformation, när fler och fler myndigheter använder sig av sociala nätverk för kommunicera, bland annat i kris, hur tillförlitlig är då informationen?

Malin Ulfvarson

Mobila sårbarheter ökade med 93 procent Antalet attacker med skadlig kod ökade med 81 procent medan antalet sårbarheter som sprids via mobiler ökade med hela 93 procent. Samtidigt sjönk nivåerna av skräppost betydligt och antalet nyupptäckta sårbarheter minskade med 20 procent.

I genomsnitt stals cirka 1,1 miljoner identiteter per dataintrång år 2011, en dramatisk ökning jämfört med tidigare år. Den vanligaste orsaken till dataintrång, som kan underlätta identitetsstöld, var stöld eller förlust av en dator eller annan enhet på vilken data lagras eller överförs, såsom en smart mobil, ett USBminne eller en säkerhetskopieringsenhet.

Källa: Symantec

MSB ger vägledning

Testa dricksvattnet med analyspaket

– Smarta telefoner och surfplattor är sårbara och de kan enkelt spåras, övervakas eller avlyssnas. Det går snabbt och lätt att installera spionprogram och annan skadlig kod, särskilt om enheterna vid ett obevakat tillfälle hamnar i fel händer. Organisationer som vill nyttja teknikens möjligheter måste därför aktivt hantera användandet av dessa mobila enheter, säger informationssäkerhetsexperten Ronny Janse från MSB. Därför har MSB tagit fram en vägledning hur organisationer på ett säkrare sätt ska kunna använda smarta telefoner, surfplattor och andra mobila enheter.

Sverige har under de senaste åren drabbats av flera stora vattenutbrott och tiotusentals personer har smittats av otjänligt dricksvatten. För att hindra framtida vattenutbrott erbjuder Smittskyddsinstitutet ett analyspaket ”Känn ditt vatten” som är en hjälp för vattenproducenter att få kontroll över råvattnets kvalitet och därmed minska risken för smittsamma sjukdomar.

En av Sveriges största vattenproducenter, Norrvatten, har redan tecknat upp sig för analyspaketet för att säkerställa vattenkvaliteten.

Källa: MSB

20

Källa: Smittskyddsinstitutet

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Tillsammans bygger vi en smartare infrastruktur för Sverige !

IBM är tillbaka som partner och leverantör inom det nya ramavtalet gällande servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012.

Vi och våra återförsäljare ser fram mot ett fruktbart samarbete med Sveriges myndigheter, kommuner och landsting. ensmartareplanet.se

IBM: Sveriges innovationspartner

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Nu ska bristerna i trygghetslarmen åtgärdas Det svenska telenätet är idag till största delen digitalt både för mobiltelefoni och för fast ansluten telefoni. Detta får konsekvenser för de många analoga trygghetslarm som finns ute hos äldre och funktionshindrade. Hjälpmedelsinstitutet ansvarar på uppdrag av regeringen för en översyn av landets trygghetslarm.

– Det kan ta dygn eller veckor innan man vet om det är något fel på trygghetslarmet eller om ett träd blåst ner över teleledningarna. Telia har inte koll på detta förrän någon ringer och klagar. Användaren kan också ha bytt operatör och telefonilösning och då kan trygghetslarmet slutat att fungera helt, säger han.

Erfarenheter från Norrbotten

Hjälpmedelsinstitutet inledde sitt uppdrag med tester av digitala trygghetslarm i testmiljö i Norrbotten för att dra lärdom om funktion hos larmen och robusthet i telenäten. I förstudien deltog sex kommuner samt landstinget. dag finns det omkring 200 000 användare av Erfarenheterna så här långt har presenterats i en trygghetslarm runt om i Sverige. Larmen är ett rapport. stöd för äldre och människor med funktions Idag sker kontrollen av trygghetslarm oftast aunedsättningar, att vid behov kunna komma i tomatiskt genom att de ringer upp larmmottagkontakt med personal för att få omsorg eller för ningen en gång per dygn eller manuellt och i en del att kunna få akut hjälp. kommuner genom att användaren eller hemtjänsEn översyn av marknaden för trygghetslarm behövs ten trycker på larmknappen. som en konsekvens av den digitala teknikutveckling – När trygghetslarmet ringer upp kan det få proen i infrastrukturen. blem att koppla upp sig på grund av att tonerna – Syftet med vårt uppdrag är att förbättra funkförvanskas i nätet. Detta märker inte larmmottagtionalitet och öka säkerheten i trygghetslarmen. Att ningen men användaren märker det genom att det blanda helt olika typer av teknik som analogt och tar lång tid att komma fram, eller på sin telefonräkdigitalt innebär en risk och nu behöver man stödja ning om den automatiska uppringningen försökt teknikskiftet från de analoga systemen till digitala, flera gånger, säger Oskar Jonsson. säger Oskar Jonsson från Hjälpmedelsinstitutet.

Oskar Jonsson från Omsorgens verktyg kan och måste anpassas till Dagens trygghetslarm kopplar upp sig mot larm- Hjälpmedelsinstitutet. det teknikskifte som pågår. En viktig del i det är att centralen och skickar larminformation via analoga Foto: Jonas Arneson. inte blanda analog och digital teknik. tonvalstoner. Det är dessa toner som får problem i Oskar Jonsson anser att kommunen bör ta ansvar dagens digitala mobiltelefoninät och i det fast anslutna nätet. Största delen av nätet är baserat på internet protokol- för hela kedjan, från användarens enhet, larmleverantören, kommulet IP. Det är bara närmast kunderna som man har traditionell fast nikationen, larmmottagningen och sedan hanteringen av larm. Hit”analog” telefoni. De anslutningar och växelstationer som inte går tills har de flesta kommuner lagt ansvaret på användaren att stå för abonnemanget. att uppgradera till IP avvecklar Telia och ersätter med mobilmaster.

Oskar Jonsson påtalar att det är en del begränsningar och problem – Lär er av Telias misstag, i ett teknikskifte kan man inte lägga över allt ansvar på kunden. Det blir bara problem både för användarna med dagens trygghetslarm.

I

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat.

Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga strategin – gå från ord till handling.

22

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden.

Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

Hör gärna av dig så berättar jag mer 0736-17 0432/Petter

www.ekan.com

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

och för personalen som ska genomföra skiftet.

Ytterligare något som är viktigt är att ha ett system för att övervaka att larmen fungerar.

– Enheterna skickar en signal varje eller varannan minut för att säkerställa att kommunikationen fungerar. Om kommunikationen inte fungerat under ett tiotal minuter så får man undersöka problemet.

En bra början

För att få till ett bra system krävs samarbete mellan omsorg, IT och upphandling. Oskar Jonsson har vissa goda råd att ge. Idag är en del kommuner låsta till specifika leverantörer eftersom leverantörerna inte har någon enhetlig standard för kommunikationen. Därför tvingas kommunen fortsätta köpa in enheter och tjänster från samma leverantör, om man inte avser att helt byta systemet mot något annat.

– Nu måste det vara slut med det, säger Oskar Jonsson och konstaterar att det behövs en standard för branschen att förhålla sig till för

att öka valfriheten och konkurrensen på marknaden.

Han vill också uppmärksamma upphandlare på att ett flertal leverantörer inte har hängt med i den digitala utvecklingen.

– Ställ till exempel krav på att enheten ska kunna skicka en signal i minuten för att säkerställa kommunikationen. Om leverantören svarar nej, men en gång i timmen, då är enheten inte digital.

En helt digital kedja ger ökad funktionalitet.

– Det är tankeväckande att kommuner många gånger har bättre övervakning av brand och inbrottslarm för lokaler som står tomma hela nätterna – än man har för trygghetslarmen hos sina äldre.

Många brand- och inbrottslarm övervakas på sekundnivå, medan trygghetslarmen övervakas i bästa fall en gång per dygn, eller en gång per vecka och i vissa fall inte alls.

Vilket intervall är då rimligt?

– Jag anser att enheten bör skicka kontrollsignaler till larmcentralen i minutintervall och ge någon form av åtgärd inom tiotal minuter.

Borås föregångare

Borås driver sedan en tid en storskalig testverksamhet med över 1 000 digitala larm installerade vilket motsvarar en tredjedel av kommunens totala antal trygghetslarm. Syftet är att utforska vilka problem som kan uppstå när vi går över till digitala larm.

– Vi har placerat larm på de mest oländiga ställen vi kunnat hitta för att bland annat pröva problemen med täckningen, säger säkerhetschefen Lennart Levinsson i Borås Stad.

Vi är nyfikna på vad Oskar Jonsson på Hjälpmedelsinstitutet har för visioner om framtidens trygghetslarm.

– Vi kommer att komplettera med videokommunikation och vi kommer att kunna ansluta brandvarnare, fallarm, mobila larm och alla de många saker som finns idag men inte används eftersom de är svåra att administrera för personalen.

Malin Ulfvarson

Caretechs digitala trygghetslarm för bredbandstelefoni, CareIP. Foto: Jesper Lindström, Hjälpmedelsinstitutet.

Arbetar du med upphandling?

Nya ö tr skelvärden!

– här hittar du regelverket Håll dig uppdaterad 2012 med de nya reglerna på upphandlingsområdet!

Regelsamlingen innehåller både svenska författningar samt EU-direktiven på området. Med hjälp av praktiska tumgrepp, överskådliga innehållsförteckningar och sökordsregister hittar du snabbt och enkelt det du behöver.

Pris: 530 kr exkl. moms och frakt Information och beställning: farakademi.se, order@far.se, 08 506 112 00

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

23

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Fullt upp för säkerhetschefen i Malmö stad Bilden av Malmö som en våldets och gängkrigens stad är en mediebild som inte stämmer överens med verkligheten, menar säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl. För Offentliga Affärer berättar han hur man får invånarna att känna trygghet i staden.

cent av invånarna i Malmö är födda utomlands och där bor minst 175 olika nationaliteter.

– Det sägs att det till och med är fler nationaliteter än i New York.

Nära hälften är under 35 år.

Malmö är litet till ytan. Omkring staden ligger åkermark som hör till vårt lands bördigaste. Eftersom man inte vill bebygga marken har Malmö mycket hög befolkningstäthet, högre än i Stockholm.

– Att Malmö är en liten och tätbefolkad stad är viktigt att komma ihåg. Det uppstår många möten som för vissa provocerar fram bråk.

Rosengård är en stadsdel med 23 000 invånare. Att säga att Rosengård är problemområdet är inte särskilt exakt. Snarare är det specifika delar i Rosengård som kan pekas ut som oroliga.

– Det här är inte ett specifikt Rosengårdsproblem, det är ett problem för hela staden.

Bilden av Malmö är viktig och det är också viktigt vad vi väljer att prata om.

P

er-Erik Ebbeståhl fick uppdraget som säkerhetschef i Malmö 2010, samma år som en serieskytt härjade som värst och slutligen greps i sin bostad. Under våren 2012 har rättegången startat där han åtalas för tre mord och 13 mordförsök.

De stora rubrikerna i media bidrar till att skapa en skräckbild av en våldsam stad, men bilden stämmer inte menar Per-Erik Ebbeståhl. Vi träffar honom när han talar inför en fullsatt konferens med säkerhetsansvariga från bland annat kommuner och offentliga bolag, OffSäk.

– Malmö är nästan ett värdeord i Sverige idag. Vad tänker ni på när ni hör Malmö, frågar han publiken.

Svaren han får är artigt positiva; Öresundsbron, Limhamn, kontinenten.

– Grå betong och dödskjutningar, säger han själv.

Han ger oss lite fakta om Malmö. 30 pro-

Hur skapar vi trygghet?

Malmö stad har formulerat en vision om en trygg och säker stad att leva i och kommunen gör regelbundna trygghetsmätningar bland medborgarna. Den senaste mätningen presenterades i vintras. På frågan om vilken typ av otrygghet medborgaren upplever blir svaren: nedskräpning och buskörning på moped.

– Statistiken visar att allt färre Malmöbor

utsätts för brott, och känslan av otrygghet minskar.

Han konstaterar att trygghet är en mycket subjektiv bedömning av ens omgivning. Hur kan vi medverka till att skapa trygghet och få medborgarna att känna sig trygga? Att öka andelen poliser på gatan är inte lösningen som man skulle kunna tro. Per-Erik Ebbeståhl visar en bild på en polishelikopter och frågar publiken vad den signalerar.

– Poliser signalerar inte trygghet utan tvärtom – att något brottsligt är på gång. Ökad trygghet ligger på ett mer komplext plan än så. Individers ekonomi, socialt sammanhang, hälsa och meningsfull fritid är komponenter som han arbetar med för att öka känslan av trygghet i staden.

– Då blir vi som individer kapabla att hantera kriser i vår omgivning. Har Malmöborna rätt förutsättningar ökar känslan av att man kan ta hand om sig.

Demokratifrämjande åtgärder

Avdelningen för trygghet och säkerhet har tagit ett flertal initiativ för att öka tryggheten i staden. Det handlar bland annat om brottsförebyggande verksamhet, krisberedskap och krisstöd. I samarbete med polisen arbetar man med unga kriminella och unga i riskzonen, för att hindra nyrekrytering till kriminella gäng. Perspektivet är långsiktigt och förebyggande.

Malmö är en segregerad stad. I någon stadsdel är snittet på niondeklassare med behörighet att läsa vidare på gymnasiet un-

Allvarliga hälsohot kan kräva åtgärder

Polisen föreslås bli en myndighet

Eva Andersson har utsetts till särskild utredare för att se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmaterial vid allvarliga händelser och kriser. I uppdrag ingår att föreslå en långsiktig och tydlig ordning för insatser och säkerställa att det finns regelverk för att kunna vidta dessa åtgärder och att det finns ett system som fungerar som helhet. Särskild vikt ska läggas vid allvarliga hälsohot. Uppdraget ska redovisas i juni 2013.

Utredningen ”En ny organisation för Polisen” som presenterades under våren föreslår, bland annat, att Polisen omorganiseras till en myndighet. I dag består polisväsendet av 21 Polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen, SÄPO och SKL. Fackförbundet ST har kommenterat utredningen och framhåller vikten av att ta tillvara de civilanställdas kompetens och använda poliserna till de arbetsuppgifter där man måste ha polisutbildning. Dessutom anser ST att det är viktigt att behålla den lokala förankringen.

Källa: Socialdepartementet

24

Källa: Fackförbundet ST inom Polisväsendet

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Tema: OFFENTLIG SÄKERHET

Hallå där, Lisbeth Sager – ordförande i föreningen OffSäk som samlar både säkerhetsansvarig i offentlig sektor och leverantörerna.

Per-Erik Ebbeståhl, Trygghets och säkerhetsdirektör i Malmö stad.

der 50 procent medan snittet i Malmö är 76 procent. I Rosengård finns vissa klasser där 96 procent ej är behöriga att läsa vidare medan i andra har samtliga nior behörighet I Rosengård har 45 procent av barnfamiljerna socialbidrag, 22 procent har haft det under lång tid. Mellan 2009-2011 ökade antalet hushåll med socialbidrag från 6300 till 8800.

Barnfattigdomen i Malmö är 31 procent, och ligger i botten när Sveriges städer jämförs. I topp ligger till exempel Täby med 3 procent. Skillnaderna mellan städerna är så stora.

– Titta på kostnadsnyttan med att satsa på invånare, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Han visar upp en graf: fram till cirka 20 års ålder är människor till ekonomisk belastning för samhället. Kostnader för barnomsorg, skola och hälsa betalas nästan helt av samhället. Kommer man då ut i arbetslivet tar det cirka 20-30 år innan man har betalat tillbaka vad man kostat. De sista åren före pension är plus i kassan för staten. För en frisk person med arbete vill säga.

– Vi är inte ute efter att jaga extremister, vi måste hitta de demokratifrämjande åtgärderna för att komma till rätta med situationen i Malmö.

Vem ska lösa problemen?

I början av året gick Malmös kommunordförande Ilmar Reepalu ut och krävde att justitieminister Beatrice Ask skulle ändra vapenlagstiftningen, för att lättare komma till rätta med situationen i staden. Per-Erik Ebbeståhl säger att det är en pusselbit, men det är inte de enskilda sakfrågorna som löser problemen. Han pekar på alla tänkbara aktörer som bidrar till situationen i staden.

– Näringslivet i Malmö har vi utnyttjat för lite. Det finns exempel på företag som har engagerat sig i sitt närområde – och

tvärtom. Malmö har inte råd att skrämma bort företagen.

– Situationen i Malmö idag har även kopplingar till globala organisationer. Rörligheten på befolkningen är mycket stor och vi är väldigt beroende av alla dessa aktörer.

Malmöborna ska involveras i arbetet genom dialog i sociala medier. Ett första initiativ heter Heja Malmö, och går ut på att påverka invånarna att inte stödja den svarta handeln.

– Vi får inte sitta och beklaga oss över brottsligheten och sedan välja att köpa svartsprit på gatan, säger han.

I höst kommer en ny kampanj – våga vittna som uppmanar medborgarna att ta sin del av samhällskontraktet. Att agera i sociala medier är viktigt, för att inte låta bilden av Malmö styras endast av andra.

– Det finns vissa aktörer på internet som använder Malmö i sina politiska kampanjer, som för fram Malmö som ett misslyckat exempel på invandring.

Malmö jämförs med Chicago när retoriken tar lite för vida utsvävningar.

– I Chicago är antalet mord 18 per 100 000 invånare. I Malmö är motsvarande siffra 1,9 per 100 000 invånare. Det är faktiskt till och med lägre än motsvarande siffra för Stockholm som är 2,2.

Polisen är förstås en viktig aktör som staden samarbetar med nära.

– Det är bra men – det är agerandet som är avgörande. Vi måste få saker att hända, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Föreningen OffSäk ordnade nyligen en konferens med spännande talare på programmet, som till exempel Annika Östberg om svensk kriminalvård, Barbro Jönsson om livet efter attentatet och Per-Erik Ebbeståhl om Malmö stads säkerhetsarbete.

Vi frågar Lisbeth Sager vad syftet med föreningen är?

– Förutom att ge ny kunskap och visa vägen för kunskapen och den beprövade erfarenheten såväl nationellt som internationellt, är syftet just att vara en bro mellan olika yrken och verksamheter inom all typ av offentlig verksamhet. Kommunal, landstingskommunal och statlig offentlig verksamhet är lika viktig och det är genom att vi inbjuder till gemensamma konferenser två gånger om året som man möts och får tillfälle att dryfta sina olika problem eller förmedla ny kunskap.

Certifierar säkerhetssamordnare

Den viktigaste frågan som föreningen hanterar är utbildning och certifiering av personer inom området säkerhet och trygghet. Och konferenserna som ordnas två gånger om året är välbesökta.

– Våra konferenser röner numera stort intresse och de två sista gångerna har vi varit tvungna att tacka nej till sena anmälningar på grund av att konferensanläggningarna inte har kunnat ta emot fler personer. Nästa konferens är den 15 och 16 november och då inbjuder vår nya ordförande Marie-Louise Arendt till Stockholm.

Malin Ulfvarson

Malin Ulfvarson

Vi får inte sitta och beklaga oss över brottsligheten och sedan välja att köpa svartsprit på gatan.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Lisbeth Sager, ordförande i föreningen OffSäk.

25

EXPERTPANELEN SVARAR Direktupphandling vid överprövad upphandling? Segdragna överprövningar får inte leda till att barnen inte får mat i skolan eller kvinnor ett vaccin som kan rädda deras liv, anser civilminister Stefan Attefall.

Ska det vara möjligt att direktupphandla för att täcka myndighetens behov om en genomförd upphandling har överprövats och man står utan avtal?

Om den upphandlande myndigheten är skyldig enligt lag att tillhandahålla den upphandlande tjänsten – vilken lagstiftning ska kommunen i så fall välja att bryta mot?

Det ska inte kunna ske utan vidare och utan en prövning av omständigheterna. Är myndighetens behov stort och reellt är det dock viktigt att det är möjligt att säkra leveranser även under tid domstolsprövning sker och under förutsättning att myndigheten faktiskt beaktat risken för överprövning med en skälig tidplanering. Domstolarnas handläggningstider kan ibland vara svårförutsedda i mer komplicerade ärenden.

Enligt min uppfattning måste myndigheternas lagstadgade skyldigheter att tillhandahålla service och tjänster mm i ett sådant läge gå före. Det kan få oerhört långtgående konsekvenser om en potentiell leverantör kan stoppa samhällsviktiga funktioner, direkt eller indirekt, med en segdragen överprövning.

Däremot är det viktigt att de negativa konsekvenserna för potentiell leverantör minimeras, t ex att tiden för ett direktupphandlat avtal är kort och att det är lätt att säga upp när domstolsprövningen är klar.

För myndigheter generellt kan det innebära stora problem när man hamnar i överprövning, särskilt när det blir en prövning i två instanser.

När det gäller varor och tjänster som en myndighet har en lagenlig skyldighet att tillhandahålla är problemet påtagligt. Det skulle kunna vara en bra lösning att införa en möjlighet att genomföra direktupphandling i händelse av överprövning. Däremot tycker jag att det är svårt att bedöma om detta bör gälla generellt, oavsett orsak, i samband med alla överprövningar som en myndighet hamnar i.

Kommuner bör inte medvetet bryta mot några lagar.

I samband med upphandling finns ju den möjligheten att låta avtal bestå på grund av hänsyn till ett allmänintresse. Domstolen kan ta hänsyn till samtliga omständigheter när de bestämmer en upphandlingsskadeavgifts storlek även en sådan omständighet att en kommun har haft en skyldighet att tillhandahålla viss vara eller tjänst.

Det har visat sig att de här rättsliga tvisterna kan ta lång tid att lösa. Jag tycker därför att det vore bra med ett särskilt undantag i dessa situationer.

Ingen så klart, därför känns det inte rimligt att ha ett regelverk som mer eller mindre tvingar kommunala tjänstemän till lagbrott. I praktiken är det nog så att det görs ett val där ”sunt förnuft” får råda. Jag har stött på sådant resonemang i samband med upphandlingar av verksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (Sol). I dessa fall har diskussionen givit att det anses som rimligt att i första hand uppfylla kraven i Sol och i andra hand upphandlingslagarna. Argumentationen hämtar stöd i att samhället i första hand måste skydda personer som är beroende av t ex vård och omsorg.

Johanna Näslund , advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

26

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Bör man/går det att begränsa en sådan regeländring så att den inte överutnyttjas av den upphandlande myndigheten?

Det är en nödvändighet att det skulle finnas begränsning. Leverantörerna har ett berättigat intresse att leverera även under tiden domstolsprövning sker, särskilt i fall då det inte är helt nödvändigt med leveranser under viss tid. Om det går att begränsa överutnyttjande torde snarast vara en fråga om hur behovsprövningen avses gå till. Den avvägningen blir enligt min uppfattning avgörande för tillåtligheten.

Jag tror inte att myndigheter skulle överutnyttja en sådan rätt, men man skulle naturligtvis kunna begränsa rätten till just sådana varor och tjänster som en myndighet har att tillhandahålla enligt lag.

Varför inte ha som mål att finna en lösning som är kopplad till just överprövningssituationer?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

ThirdBase

CONSULTING

27

juridik

Nya regler om olagligt statligt stöd – hög tid att se upp!

En fastighet som säljs till underpris, tomträttsavgäld som sätts till ett icke-marknadsmässigt värde eller underlåtenhet att ta ut ett kontraktsenligt vite – det är några av de situationer som kan anses utgöra olagligt statligt stöd. Prövningen av olagliga statliga stöd har dock visat sig vara ineffektiva och lagstiftningen svårtillgänglig. Genom en ny lag som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013 ökar dock möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd och konkurrenter till en stödmottagare ges därmed stora möjligheter att pröva riktade stöd.

M

ed olagligt statligt stöd avses stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion i den utsträckning att det påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. Sådant stöd kan utöver staten ges av exempelvis kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Ett olagligt statligt stöd kan till exempel befinnas föreligga vid underprissättning vid försäljning eller hyra av egendom, räntesubventioner, kapitaltillskott, avstående från fordringar samt skattelättnader.

Undvika sned konkurrens

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon är specialiserad inom offentlig upphandling, konkurrensrätt, fastighets- och entreprenadrätt och har i stor utsträckning medverkat som föredragshållare i sådana sammanhang.

Natalie har även särskild erfarenhet av energifrågor.

28

Reglerna om statligt stöd vilar på några av de grundläggande EU-rättsliga principerna. En medlemsstat eller ett offentligt organ i en medlemsstat ska behandla alla invånare och alla företag lika.

Ett offentligt organ ska inte genom att ge stöd eller förmåner till ett visst företag eller till en viss typ av produktion kunna snedvrida konkurrensen på ett sätt som hotar den inre marknaden.

En medlemsstat som planerar att genomföra en stödåtgärd ska anmäla detta till kommissionen för granskning av dess förenlighet med den inre marknaden. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen slutfört en sådan granskning.

Detta så kallade genomförandeförbud har direkt effekt, vilket innebär att det kan åberopas av enskilda inför nationella domstolar även om det inte finns någon nationell reglering av detsamma. Om ett statligt stöd lämnas i strid med genomförandeförbudet är en medlemsstat skyldig att återkräva stödet.

Gynna inte enskild

Även i kommunallagen återfinns en regel som måste beaktas i detta sammanhang, nämligen bestämmelsen avseende förbud mot gynnande av enskild. Den säger att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast får lämnas om det finns särskilda skäl. Lagligheten av ett beslut som strider mot förbudet om gynnande av enskild kan prövas på talan av en kommunmedlem, en så kallad laglighetsprövning. Om beslutet befinns olagligt ska beslutet upphävas och om verkställighet redan skett ska rättelse ske, till exempel via prestationernas återgång.

Rätten att föra talan om upphävande av ett kommunalt beslut avseende ett riktat stöd tillkommer enbart kommuninvånare eller företag som äger fast egendom i kommunen. Ett konkurrerande företag till det företag som erhållit stödet och som ej äger någon fast egendom i kommunen saknar således möjligheter att genom en laglighetsprövning få stödet prövat gentemot reglerna i kommunallagen eller EUF-fördraget. För ett konkurrerande företag återstår då att föra talan om förbud mot verkställighet av stödet, alternativt genom en talan om återkrav av ett redan verkställt stödbeslut med åberopande av genomförandeförbudets direkta effekt. Möjligheten finns också att ge in ett formellt klagomål till kommissionen – kommissionen kan därefter initiera en utredning av stödet och kan, om de befinner stödet olagligt, komma att återkräva stödet.

Effektiviteten av dessa rättsmedel, dels för att få ett olagligt stöd upphävt, dels för att få ett olagligt stöd återkrävt, kan ifrågasättas och reglerna är långt ifrån en självklarhet vid prövning i domstolarna. Den nuvarande lagstiftningen är svårtillgänglig för till exempel konkurrenter som vill föra talan om ett statligt stöd, och de rättsliga prövningar som i dagsläget har gjorts innebär en medborgarkontroll snarare än en möjlighet för konkurrenter att förhindra eller återkräva ett utgivet stöd.

Förslag om ny lag

I ett betänkande från Statsstödsutredningen föreslås, mot bakgrund av de föreliggande bristerna i de nuvarande reglerna, en ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. Lagförslaget innebär stora förändringar på statsstödsområdet och öppnar upp helt andra

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

juridik

möjligheter för exempelvis konkurrenter till en mottagare av ett statsstöd att pröva lagligheten av detsamma.

Syftet med den nya lagen är att åstadkomma effektivare rättsmedel på statsstödsområdet. I korthet ger lagen prövningsmöjligheter när statsstöd är på väg att lämnas eller när statsstöd redan har lämnats i strid med genomförandeförbudet.

Vidare föreslås en reglering av såväl stödgivares som stödmottagares skyldigheter i samband med ett olagligt statsstöd. De nya reglerna innebär bland annat att mottagaren av stödet ska betala tillbaka detsamma jämte ränta till stödgivaren (ex. kommunen) samt att stödgivaren ifråga ska återkräva stödet.

Ett annat syfte är att möjliggöra prövning initierad av tredje man som påverkas av en konkurrenssnedvridning, exempelvis stödmottagarens konkurrenter. Tredjemanstalan är främmande i svensk rättsordning men har, mot bakgrund av EU-rättens direkta genomslag på statsstödsområdet, ansetts nödvändig att införa. Utredningen föreslår en reglering med innebörd att en konkurrent ska ges talerätt. Talan ska dels kunna föras mot den som tagit emot stöd (återbetalning av stödet), dels mot stödgivaren (förbud att lämna stöd till mottagaren alternativt återkrav för redan

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

lämnat stöd). Det föreslås även att det ska vara möjligt att föra talan mot stödgivaren om fastställelse av skyldighet att återkräva stödet från icke namngivna mottagare. En konkurrent behöver således inte ange från vem återkrav ska ske. Reglerna avser även att möjliggöra för en konkurrent att samtidigt väcka talan gentemot stödgivare respektive mottagare om förbud att genomföra stödet. Det ska även finnas en möjlighet att föra talan om skadestånd till följd av sådant stöd.

Slutsats

Reglerna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2013. Med beaktande av konkurrenters förbättrade möjligheter att pröva olagliga stödåtgärder till följd av förslaget rekommenderas offentliga organ, såsom kommuner, landsting, kommunala och statliga bolag att snarast vidta åtgärder för att säkerställa tillämpligheten av EU:s reglering på området.

Natalie Svensson och Annika Andersson

Annika Andersson är biträdande jurist på Lindahls kontor i Malmö sedan 2011. Hon ingår i kompetensgruppen för offentlig upphandling och arbetar även med fastighets- och entreprenadrätt samt med allmän avtalsoch bolagsrätt.

29

FOKUS: SKOLANS INKÖP

Ekologiskt på menyn Lunds kommun handlar livsmedel för cirka 135 miljoner kronor per år – drygt 40 procent av budgeten går till ekologiska livsmedel och Lund är därmed bäst i landet på ekologiskt. Ta del av deras erfarenheter och goda råd.

D

en 15 maj höll Lunds kommun en diplomceremoni där ett hundratal av kommunens enheter som lyckats öka andelen ekologiska livsmedelsinköp uppmärksammades. Byskolan blev bästa enhet med hela 94 procent. Tillsammans har de hjälpt till att nå det kommungemensamma målet på totalt 40 procent ekologiska livsmedel till år 2012. Drygt ett år före utsatt tid dessutom.

Det började i en skola

Det har varit ett långsiktigt och strategiskt arbete som började 1998 i en skola. Nyvångsskolan med cirka 1400 portioner dagligen visade att det var möjligt att laga ekologiskt i stor skala utan några drastiskt höjda kostnader. Ur pilotprojektet gick arbetet vidare för att på sikt involvera resten av kommunen.

Kerstin Andersson är projektledare för projektet EMIL, Eko-

Tidlinje 1998 – Det första initiativet tas på Nyvångsskolan, utbildning av personalen om ekologisk mat, all mjölk och 75 procent av frukt och grönsaker byts enligt mål till ekologiskt samt två mål mat i veckan helt ekologiska.

2002 – Utbildningsmaterial tas fram 2003 – Projektet EMIL startar med utbildningar och inspirationsdagar i hela kommunen. Politisk förankring lyckas men ännu är inga politiska mål satta.

2006 – Politikerna sätter mål om 40 procent ekologiska livsmedel år 2012.

En samordnad upphandling genomförs.

2010 – Under våren har man redan nått 38 procent ekologiska livsmedel.

Maj 2012 – Stor diplomutdelning till alla enheter i kommunen som hjälpt till att nå målen.

logisk Mat i Lund. Hon berättar att omfattande utbildning av personal och förankring av målet har varit två grundförutsättningar för Lunds framgångar.

Förankringen måste framförallt ske hos politikerna som ska sätta tydliga mål, men därefter måste chefer i alla led involveras. Kostcheferna är förstås strategiska personer att nå och med konkreta mål uppifrån blir det lättare för kostchefer och lokala inköpare att stödja sig på dessa i de dagliga besluten.

Det har inte blivit nämnvärt dyrare för Lunds kommun att införa ekologiskt i stor skala. Portionskostnaden ligger kvar på 10 kronor per person och dag. Vissa extra kostnader har däremot gått till utbildning, och till genomförandeprojekt.

– Det behöver inte bli dyrare, det går att servera ekologisk mat utan att kostnaderna rusar iväg, säger Kerstin Andersson. Läs hennes tips i rutan här intill.

Att inleda med en produkt i taget har varit ett återkommande råd. De första satsningarna på ekologiska livsmedel kan med fördel göras på produkter som redan finns i god tillgång därmed till bra priser, exempelvis mjölk och vissa grönsaker.

Foto: Martin Cejie Hegardt, KRAV.

Upphandlingen

Efter att Lunds politiker satt upp 40-procentmålet genomfördes en samordnad upphandling mellan kommunerna i Lund, Svalöv, Kävlinge, Eslöv, Höör och Hörby. Ett ambitiöst arbete lades på utformningen av förfrågningsunderlaget.

Det är en stor mängd artiklar som ska upphandlas, som vardera ska kvalitetssäkras enligt överenskomna krav. Det finns många olika kvalitetskrav och märkningar som måste studeras och alla kan inte inkluderas. Förfrågningsunderlaget innehöll ändå närmare 1 400 frågor.

Ställer man alltför detaljerade frågor riskerar man att starkt begränsa utbudet av anbud som möter kraven. Upphandlingen kan också riskera att bli överprövad, till exempel av leverantörer som anser att kraven är utformade för att passa ett specifikt i förväg avsett märke. Och överprövningar har även drabbat Lunds kommun, i likhet med ett flertal livsmedelsupphandlingar i Sverige som har försökt höja kvalitetskraven.

För att lyckas med sitt förfrågningsunderlag finns det två källor som kan vara bra att stödja sig på. Det ena är kommunens policy kring miljö och kost. Det andra är statistik från tidigare upphandlingar, gärna ända ner på detaljnivå.

30

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Goda råd

FOKUS: SKOLANS INKÖP

1 Förankra arbetet i hela organisationen, från politiker till enskilda medarbetare. Glöm inte lärarna, som kan förmedla målen och framgångarna till eleverna.

2 Mjukstarta med ett livsmedel i taget.

3 Följ upp arbetet regelbundet, för statistik över inköpta livsmedel ända ner på enskilda kök.

4 För dialog med leverantörer för att förmedla era mål och ta del av deras produktutveckling.

5 Nätverka med andra som arbetar på liknande sätt. Exempelvis via nättjänsten Basera.se.

6 Var uthållig, en omställning till mer ekologiskt tar tid och marknaden för ekologiska produkter är fortfarande under utveckling.

Ett avtal under utveckling

Ett livsmedelsavtal löper inte oförändrat under avtalsperioden.

Missväxt kan drabba enskilda produktsorter, det dyker upp nya produkter på marknaden och produkter kan behöva bytas ut.

Fortlöpande uppföljning av avtalen behövs och emellanåt kan en tilläggsupphandling krävas.

Marknaden för ekologiska livsmedel utvecklas snabbt och för att hålla jämna steg har Lunds kommun valt att låta en gymnasieskola agera pilot för att testa nya varor och ge återkoppling till resten av kommunen.

Höga ambitioner

Lunds arbete har fått en hel del uppmärksamhet nationellt. De har fått utmärkelser från landsbygdsminister Eskil Erlandsson, från Miljöstyrningsrådet och i år vann de Ekomatsligan för fjärde året i rad.

Men försprånget till övriga kommuner minskar, både Malmö och Södertälje ligger över 40 procent. Totalt 27 kommuner, 5 landsting och en region når idag upp till det nationella målet om 25 procent ekologiskt i den offentliga måltiden.

När Lunds kommun nu har nått det tidigare målet för 2012 långt före utsatt tid är det läge att definiera nya mål. Kerstin Andersson berättar att förslag på nya mål har varit på remiss och ska nu tas av först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige.

– Förslaget är 100 procent ekologiskt till år 2020, med delmålet 70 procent till 2016. Det första delmålet uppnår vi genom att alla mejeriprodukter, nötkött, frukt och grönsaker ska vara ekologiska produkter. Vidare ska all fisk vara msc-märkt och 70 procent av potatisen ekologisk. Även kaffe, te och bananer ska vara ekologiska och dessutom fairtrade-märkta.

Ekologiskt utan höjda kostnader

Foto: Martin Cejie Hegardt, KRAV.

De ekologiska varorna kan idag tillhandahållas från både stora och små leverantörer, men för att få en god konkurrenssituation och för att främja de små företagen valde Lund att dela upphandlingen i nio produktkategorier. Det ger dock ett visst merarbete för kommunen.

• Säsongsanpassa menyerna.

• Billiga rätter vissa dagar, exempelvis soppa en dag i veckan.

• Laga mer vegetariskt.

• Minska mängden kött i enskilda rätter.

• Ersätt exempelvis med bönor eller linser.

• Investera i planerings- och beställnings verktyg för personalen.

skolinredning.se Vi inreder hela din skola - från vaktmästeri till klassrum

TEL 044-20 17 00 !

r katalog

I BRANSCHEN

å Beställ v

Fax 044-699 20 order@skolinredning.se www.skolinredning.se

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

Orderinvest 185x132.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

2012-03-08 09.50

31

FOKUS: SKOLANS INKÖP

Ställ krav på nya digitala läromedel Skolan kan inte passivt betrakta utvecklingen av nya digitala läromedel. Bara genom att ställa krav på leverantörerna kommer vi få de bästa lärresurserna.

S

kolan genomgår en omfattande digitalisering men hittills har fokus främst legat på att utveckla ramverket – på lärplattformen som ska administrera lärandet och undervisningen och investeringar i de rent administrativa plattformarna för att till exempel registrera närvaro och betyg. När det däremot kommer till innehållet, till digitala läromedel, har vi en del kvar att önska.

– Det finns idag ingen bra plattform som kan leverera innehåll, det vill säga det som vi tidigare har hämtat i tryckta läroböcker men som nu finns i andra former, säger Krister Widell.

Han arbetar som fristående konsult med intresse för nya digitala läromedel och med tidigare erfarenheter från bland annat Sveriges Utbildningsradio (UR) och Bonniers.

Idag finns leverantörer som erbjuder lärplattformar som är anpassningsbara för varje enskild skola. Men aktörer som exempelvis

SLI, Axiell och Learnify erbjuder inget eget innehåll utan aggregerar innehåll från andra leverantörer, som till exempel filmer från UR, eller erbjuder verktyg för skolan att själva bygga sina lärresurser.

Finns det innehåll, alltså digitala läromedel att tillgå idag?

– Åsikterna går isär. Visst finns det massor med innehåll men det är ostrukturerat, man behöver metoder att hantera innehållet. Andra menar att det saknas, och man väntar på att de traditionella läromedelsföretagen börjar producera digitala läromedel.

Från läroboksföretaget

Gleerups är en stor leverantör av utbildningsmaterial som nyligen har lanserat en serie interaktiva läromedel för gymnasieskolan. Försäljningschef Christer Ottosson påpekar att läromedel är så mycket mer än bara fakta.

– Idag har fakta blivit mer lättillgängligt via internet men det kan inte ersätta skolböckerna. Läromedel ska paketera fakta specifikt för målgruppen, på rätt språklig nivå, med rätt tonfall och med en avvägd ökningstakt i svårighetsgraden. De ska inkludera ett genusperspektiv, mångfald och följa läroplanens målsättningar, säger Christer Ottosson.

Gleerups är noga med att påtala att det är en helt ny produktkategori som lanseras, inte bara en digital version av läroböckerna. De innehåller utöver text och bild även ljud, film, animeringar och laborationer och eleven kan själv testa sina kunskaper i programmet. Produkterna ska kunna användas oberoende av plattform, på datorn i skolan, i hemmet, på en surfplatta eller med en smartphone på bussen. Dessutom inkluderas funktioner som främjar kommunikation och ett mer socialt lärande.

Christer Ottosson väntar med intresse på att få se hur försäljningen av de nya digitala produkterna går. 60 procent av inköpen av läromedel till gymnasieskolan görs i perioden juni-september.

Påverka utvecklingen!

Krister Widell vill få beslutsfattare och upphandlare i kommunerna att börja tänka.

– Skolan kan inte passivt betrakta utvecklingen som sker hos innehållsleverantörerna och lärplattformarna. Det ligger i allra högsta grad i skolans intresse att ställa krav på sina leverantörer, säger Krister Widell.

En viktig fråga gäller att enas om gemensamma metadata som gör det möjligt söka och finna rätt digitala lärresurser.

– Metadata är alltså basala uppgifter om

Årets digitala läromedel

Malmö granskar läromedel

Inger Möller Degerfält, mångårig slöjdlärare och läromedelsförfattare, fick priset Årets Digitala läromedel 2012 för sin satsning på datorbaserade slöjdkurser som undervisningsresurs för textillärare i grundskolan. På hennes sajt slojd.nu finns även Slöjdportfolio, en webb-baserad databas där elever själva beskriver och lägger upp foton på sina slöjdalster. Databasen innehåller redan mer än 160 000 bilder och reflektioner av textil, trä- och metallslöjd, och fungerar både som idébank och arkiv.

Malmö högskola har undersökt hur man på skolor runt om i Malmö arbetar med olika typer av läromedel och hur de förhåller sig till kriterier om diskriminering. Utvärderarna kom i rapporten om läromedel bland annat fram till att etnicitet inte ges en tydlig innebörd, att texter och bilder överlag är heteronormativa och att generellt så bygger beskrivningarna av män och kvinnor på en manlig norm.

I uppdraget ingick även att intervjua lärare vid tio grund- och gymnasieskolor för att få en inblick i vilken mån lärarna använder sig av befintliga läromedel när de undervisar om värdegrunden.

Lärarna ansåg att de läroböcker de hade tillgång till i regel var otillräckliga vilket gjorde att de oftast sammanställde eget material när de behandlade värdegrundsfrågor.

Källa: Malmö högskola

32

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: SKOLANS INKÖP

innehållet, ett sätt att beskriva innehållet.

Det är svårt att förutse hur marknaden kommer att utvecklas, men Krister Widell har ett önskescenario.

– Drömmen vore ett Google för lärresurser, där samtliga digitala läromedel fanns sökbara. Det vore bra för skolorna. Varje enskild läromedelsleverantör vill förstås bli dominerande och upprätta enskild försäljning direkt till skolan. Men skolan vinner på om urvalet blir så stort som möjligt och sökbart i en funktion.

Nya distributionsformer

Fördelarna med digital distribution är flera, materialet kan till exempel hållas uppdaterat och sökbart, och kan även generera användarstatistik. Jämför man med utvecklingen i musikbranschen har streamat innehåll vunnit fördelar som affärsmodell. Fördelarna går att finna hos både tillverkare och kunder.

– Molntjänster och streaming är en viktig del i framtidens distribution. Som innehållsleverantör slipper du skicka ut filerna med allt vad det innebär i copyright-risker.

Och köparna ser fördelarna med att inte behöva äga och administrera innehållet på egna datorer eller servrar, säger Krister Widell.

Och han är säker på att skolorna är beredda att betala för användningen.

Krister Widell, fristående konsult med särskilt intresse för digitala läromedel.

Kritik mot det digitala

Idag förekommer en debatt kring elevernas sjunkande läsförmåga i Sverige och dess eventuella koppling till att vi läser allt färre böcker i tryckt form. Litteraturutredningen som publicerades under våren presenterar resultat från flera internationella studier

som bekräftar att svenska elever blir allt sämre på läsförståelse.

I debatten framhålls bland annat att datoranvändandet tränger ut läsningen. Men samtidigt visar undersökningar att eleverna blivit bättre på att läsa texter som innehåller grafisk information, exempelvis kartor och tabeller, en typ av information som är vanligare på internet.

Tror du att den nya digitala världen minskar elevernas läsförståelse?

– Oj, det är en svår fråga. Det är klart att om unga människor i dag spelar dataspel istället för att läsa böcker så påverkar det intresset för läsning. Men jag är övertygad om att vi utvecklar andra kompetenser. Om man läser vad media skriver kan man få uppfattningen att den nya generationen inte kan någonting. Medan jag menar att de vet mer än någonsin, men vi ser inte det när vi mäter på det gamla sättet, säger Krister Widell.

Drömmen vore ett Google för lärresurser där samtliga digitala läromedel fanns sökbara.

Upptäck Kommers eLite du också!

Kommers eLite är en nyckelfärdig tjänst för offentlig upphandling och avtalshantering i små organisationer, från så lite som 1 upphandlare. Anslut dig redan idag, du också!

Kommers Annons ingår, en kostnadsfri portal där leverantörer hanterar förfrågningar och anbud.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

08- 612 34 53 info@primona.se www.primona.se 33

FOKUS: SKOLANS INKÖP

Anpassa utgifterna med ny modell Många kommuner baserar fortfarande resursfördelningen till skolan på föregående års budget. Men ett bättre beslutsunderlag krävs definitivt när gymnasieskolan utsätts för stora utmaningar. Sofie Holmkvist på PwC förordar en modell där kommunen tillämpar elevpeng även de till egna kommunala gymnasieskolorna.

ut dubbla pengar för en elev om denna väljer att byta från den kommunala gymnasieskolan till friskola under innevarande läsår.

– Med en pengbaserad resursfördelningsmodell får gymnasieskolorna elevpeng för exakt det antal elever som går på programmen. Förutsättningarna för rektorerna blir tydligare när de ser vilken budget de har att röra sig med, men det ökar också kraven på att de anpassar sin verksamhet. De kan behöva minska personalstyrkan om skolan inte får tillräckligt många elever, säger Sofie Holmkvist.

M

Med en resursfördelningsmodell där pengen följer eleven får också politikerna ett bättre beslutsunderlag eftersom det kommer att bli tydligare vilka program och inriktningar som är ekonomiskt hållbara. Dessutom ökar kommunen sin transparens gentemot de fristående gymnasieskolorna.

– Om fristående gymnasieskolor vill få reda på vad deras bidrag baserar sig på underlättar det om modellerna går hand i hand och kommunen kan därmed på ett tydligt sätt visa att elevpengen är lika oavsett huvudman, säger Sofie Holmkvist.

PwC har bland annat hjälpt Sandvikens, Faluns och Hudiksvalls kommuner att ta fram resursfördelningsmodeller.

– Modellen ser olika ut för olika kommuner beroende på vilka politiska beslut som fattas i kommunen samt vilken ekonomistyrning man vill ha, säger Sofie Holmkvist.

ed hänsyn till kommande kraftiga elevminskningar är det viktigt att kommunerna har goda beslutsunderlag för skolornas utgifter så att man på ett bra sätt kan anpassa lokaler och ha beredskap för hur man ska hantera eventuell övertalighet på personalsidan.

Vi pratar med Sofie Holmkvist, revisor och rådgivare på PwC, och undrar hur mycket kommunerna egentligen kan anpassa sina kostnader på kort sikt? Och vad händer med långsiktigheten i investeringar och inköp?

– Visst, det är lättare sagt än gjort. Kommunen behöver ha långsiktiga lösningar också, och det ligger mycket på politikerna att hantera. Hur långt är man villig att gå för att behålla lokaler och personal som kanske behövs igen om några år? Då behövs det tydliga beslutsunderlag för att göra svåra avvägningar, säger hon.

En modell för resursfördelning

PwC har utarbetat en modell som kommunerna kan använda för att bättre fördela resurserna till gymnasieskolan. Syftet är att ge kommunen större möjligheter att ta helhetsansvar för ekonomi och verksamhet – 34

Bra även för friskolorna

Sofie Holmkvist, revisor och rådgivare på PwC

vilket krävs för att kunna göra nödvändiga prioriteringar.

– Vår resursfördelningsmodell består av två viktiga komponenter, dels antalet elever i verksamheten, dels nivån på elevpengen.

När det gäller elevpengen till kommunala gymnasieskolor utgår vi i stor utsträckning från hur kommuners ersättning till fristående gymnasieskolor ser ut, säger Sofie Holmkvist.

I elevpengen ingår ersättning för bland annat undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration och lokalkostnader. Inom varje post finns styrande parametrar som skapar olika ersättningsnivåer för olika program och inriktningar. Under undervisning är till exempel lärartäthet/elev den viktigaste delen.

I många kommuner är resurserna till den egna gymnasieskolan anslagsfinansierade, vilket gör att kommunen riskerar att betala

Malin Ulfvarson

Allt färre elever Elevunderlaget kommer att minska fram till hösten 2016 då det enligt prognoserna kommer att finnas mindre än 300 000 gymnasieelever. Idag är siffran 369 000 elever.

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

En majoritet av kommunerna saknar plan för säkra skolvägar Cykelfrämjandet har tillsammans med försäkringsbolaget If frågat Sveriges kommuner om de har någon plan för säkra skolvägar. Över hälften saknar en plan eller strategi för att skapa trygga skolvägar för cyklande barn och föräldrar. Flest kommuner som uppger att de har en plan finns i Jönköpings och Hallands län samt på Gotland. Sämst resultat var det i Södermanland och Norrbotten.

Anmälningar till Skolinspektionen fortsätter öka

Källa: Försäkringsbolaget If

Det behövs en nationell IT-strategi för skolan Skolan behöver höja elevernas digitala kompetens. Ska våra unga rustas för framtiden finns inget försvar för att många skolor är IT-fria zoner, anser Sveriges Kommuner och Landsting.

Datorer i skolan är en förutsättning för att svenska ungdomar ges en chans att komma ut på den internationella arbetsmarknaden och för Sveriges konkurrenskraft.

Inom vården har landstingen och staten arbetat gemensamt för ITutveckling. SKL är berett att gå in i ett närmare IT-samarbete med staten också på skolområdet. Både eleverna, lärarna och Sverige som nation har allt att vinna på ett sådant framgångsrikt samarbete.

Källa: SKL

Anmälningar från allmänheten till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fortsatte att öka under 2011.

Anmälningarna gäller missförhållanden i skolan, och de har ökat varje år sedan Skolinspektionen startade 2008. Totalt gjordes 2 651 anmälningar under 2011.

Det är en ökning med 17 procent jämfört med året innan. De flesta rör grundskolan. Anmälningar där anmälaren anser att skolan inte gett tillräckligt särskilt stöd ökade mest, med 22 procent jämfört med 2010. Totalt gjordes 747 sådana anmälningar.

Källa: Skolinspektionen

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

35

UPPHANDLING

Sveriges första doktor i offentlig upphandling Sverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket.

I Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt med inriktning på offentlig upphandling, Stockholms universitet.

Andrea Sundstrands forskning Vissa offentliga inköp som normalt faller utanför EU-direktiven, exempelvis koncessioner eller inköp under tröskelvärden, kan ändå anses vara styrda av intressen som finns reglerade i EU:s primärrätt.

I primärrätten ingår bestämmelserna om de grundläggande friheterna i fördraget om EU:s funktionssätt, vilka utgör den rättsliga grunden för all offentlig upphandling. Syftet med avhandlingen är att fastställa tillämpligt regelverk för sådana upphandlingar, bland annat vilka rättigheter enskilda leverantörer kan tänkas ha.

36

slutet av maj disputerade Andrea Sundstrand i offentlig rätt med inriktning på offentlig upphandling. Därmed blev hon först i Sverige inom ämnet.

– Det stämmer, i alla fall med juridisk ansats, de övriga känner jag inte till lika väl, säger hon.

Hon påbörjade arbetet med avhandlingen 2007 vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, men hon har många års erfarenhet som advokat med särskild inriktning på offentlig upphandling. Bland annat arbetade hon i 11 år på dåvarande tillsynsmyndigheten Nämnden för Offentlig Upphandling, NOU. Parallellt med sin forskning har hon varit praktiserande advokat.

Avhandlingen är publicerad och behandlar de offentliga inköp som hamnar utanför EU:s upphandlingsdirektiv, men omfattas av bestämmelserna i EUF-fördraget och de allmänna rättsprinciperna. Sedan hon startade sin forskning har regelverket för offentlig upphandling förändrats nästan årligen.

– Det är säkert lättare att forska på ett ämne där lagstiftningen inte förändras lika mycket, men det är fortfarande ett väldigt roligt ämne att undersöka. När man forskar inom ett ämne med många förändringar måste man lyfta ansatsen till en högre nivå och titta på de principiella frågorna, som till exempel syftet med reglerna. Men man vet aldrig om de finns kvar från ett år till ett annat, säger Andrea Sundstrand.

All forskning behövs

All forskning på offentlig upphandling behövs, anser hon, och behovet av ytterligare forskning är stort.

– Det är egentligen konstigt att det inte finns en mer omfattande forskning redan idag. Offentlig upphandling är ett stort rättsområde och vi har haft det svenska regelverket baserat på unionsrätten sedan 1994. Men det är väl så på universiteten att det tar lite tid innan ett nytt ämne får fäste.

Andrea Sundstrand ingår i ett nätverk av forskare i offentlig upphandling, flera avhandlingar är på gång och kommer att publiceras de närmaste åren.

– När jag började fanns det vissa forskare som publicerade enstaka artiklar kring offentlig upphandling, men ingen annan som arbetade med en rättsvetenskaplig avhandling. Nu är vi flera stycken och min förhoppning är att vi blir ännu fler.

Med stöd från Konkurrensverket

Konkurrensverket arbetar för att främja forskning kring konkurrens- och upphandlingsfrågor och delar även ut forskningsmedel. På senare år har regeringen uttryckt att det finns ett behov av ökade satsningar på forskning om upphandling.

Bedrivs det tillräckligt med forskning kring offentlig upphandling i Sverige?

– Nej, inte i den utsträckning vi skulle vilja och förklaringen till varför är enkel – forskningsfältet är ganska nytt och det finns inte så många forskare med kompetens inom ämnet. Men ämnet är på agendan och fler och fler institutioner visar nu intresse, säger Joakim Wallenklint, ansvarig för forskningsfrågor på Konkurrensverket.

Verket disponerar cirka 13-14 miljoner kronor årligen i forskningsmedel, där forskningen kring offentlig upphandling idag får cirka 30-40 procent av medlen. Det handlar dels om längre forskningsprojekt men Joakim Wallenklint lägger även ut viss uppdragsforskning.

Det innebär att en stor del av den forskning som bedrivs i Sverige idag har finansiering från Konkurrensverket. Ansökningarna har i regel antingen en juridisk eller en nationalekonomisk inriktning och berör ämnen som till exempel överprövningar, osunda strategiska anbud eller hur man ska få in kvalitet som en parameter i förfrågningsunderlag.

– Alla frågor är av intresse och vi försöker beta av fråga efter fråga. Vårt mål är att öka på kunskapen hos de som till vardags jobbar med upphandlingsfrågor i någon form, säger Joakim Wallenklint.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Pris till bästa forskning Den icke-vinstdrivande tyska intresseorganisationen Forum Vergabe delar ut ett internationellt pris till framstående forskning inom offentlig upphandling. International public procurement award, IPA, syftar till att främja unga forskare inom nationell, europeisk eller internationell offentlig upphandling. Priset instiftades 2004 och har sedan dess delats ut vid fyra tillfällen. Juryn består av utövare och forskare från tre EU-medlemsstater.

– För IPA 2012 fick vi totalt åtta ansökningar. Detta är ett ganska tillfredsställande antal och över genomsnittet, säger Mark von Wietersheim, vd på Forum Vergabe.

Dock skedde ingen utdelning i år eftersom man inte fann något av bidragen tillräckligt enastående, som krävs av IPAstadgan. Därför dubblar man prissumman nästa år, till 10 000 euro.

– En ansökan bör vara mer än ”bara” över genomsnittet för att hedras med IPA. Forum Vergabe är mycket intresserade av ansökningar från alla EU-länder, så att IPA blir ett verkligt internationellt pris. Kraven är att den publicerade forskningen är skriven på engelska eller tyska samt att den som ansöker är under 35 år.

– I år har vi haft kontakt med flera personer från utlandet, till exempel från Turkiet. Vi fick två ansökningar från Danmark men såvitt jag kunnat se har vi inte fått några ansökningar från Sverige. Ytterligare information kommer snart att publiceras på vår hemsida. Om det finns några frågor, kan vem som helst ringa eller mejla och vi är redo att svara. www.forum-vergabe.de/aktivitaeten/ipa/

6 miljoner till nio nya projekt Nio nya forskningsprojekt om konkurrens och offentlig upphandling får närmare sex miljoner kronor i bidrag i år. Dessutom får ett flertal forskningsprojekt som startat tidigare fortsatta bidrag.

Tre av de projekt som i år får forskningsbidrag tar upp aktuella frågor om regelförändringar och konkurrensutsättning som vi upplevt i Sverige de senaste årtiondena.

Hur pris och kvalitet står mot varandra i offentlig upphandling är en annan forskningsfråga som avhandlas samt effekterna av statsstöd.

– Det är värdefullt att kunna bidra till en fri och obunden forskning kring frågor som direkt kan påverka vår vardag och vår gemensamma välfärd. Jag är mycket glad över att vi genom att stödja forskningen kan bidra till ny kunskap på en rad angelägna områden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.

Källa: Konkurrensverket

Vi går till roten med det onda När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss bistå dig på både bredden och djupet om något har gått snett. Till din hjälp finns 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att göra din affär till en god affär. www.glimstedt.se Joakim Wallenklint, ansvarig för forskningsfrågor på Konkurrensverket. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

37

KAFFELÖSNINGEN

från oss på Selecta för att vi:

• vill förändra bilden av automatkaffe • är störst i Sverige inom vending • har servicekontor nära dig • utlovar smakgaranti • störst sortiment på både certifierade och andra kafferelaterade produkter

38

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Agil mjukvaruutveckling på beställarnas villkor – ett hederligt gammalt tågluffarkort Att tillämpa agil mjukvaruutveckling kan minska riskerna för skenande kostnader i ITutvecklingsprojekt. Men hur kan ett agilt kontrakt skapas som beställarna känner sig trygga med och som kan användas som utgångspunkt för upphandling under LOU, frågar sig advokat Lars Arrhed.

F

örst: Vad betyder ”agil mjukvaruutvecklingsmetod”?

Mjukvaruutveckling är ett annat ord för att ”bygga ett datorprogram”.

Att bygga ett datorprogram är som att bygga ett hus. Man börjar med diffusa drömmar, skisser, krav och en ritning. Man bestämmer en dag långt fram i tiden (ofta flera år) när allt ska vara klart. När man sedan träffas på den överenskomna dagen för att kontrollera bygget är ingenting som man hade tänkt sig. Det är fel och försenat och för dyrt. Allt slutar med bråk och inte sällan rättegång. Det finns många exempel på havererade utvecklingsprojekt som blivit oerhört kostsamma. Försäkringskassans införande av sitt nya affärssystem i miljardklassen kostade nästan tre gånger mer än budgeterat. Många skyller haverierna på fyrkantiga kontrakt.

IT-branchen har länge varit tydliga i sitt budskap: ”Ett datorprogram är en levande organsim och ingen byggsats som kan monteras ihop efter färdiga ritningar”. Bland annat för att komma till rätta med sådana problem har agila utvecklingsmetoder vuxit fram.

Jag så är det om man får tro utvecklarna.

Beställarna är emellertid mer skeptiska. ”Vi vill veta vad vi får för pengarna” och ”Jag företräder en myndighet och kan inte upphandla något enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) om vi inte vet vad det är vi ska köpa” och ”jojo, de säger agil mjukvaruutveckling, sen blir det löpande räkning, fikonspråk och extrafakturor”. Är det omöjligt att skapa ett agilt kontrakt som beställarna känner sig trygga med och som kan användas som utgångspunkt för upphandling under LOU? Jo, det är möjligt!

Traditionell mjukvaruutveckling är som direkttåget mellan två storstäder – När man bestämt sig för vart man ska och dörrarna stängts går det inte att ångra sig. Agil mjukvaruutveckling på utvecklarnas villkor riskerar å andra sidan att bli som en taxiresa – Du kan ändra dig hur mycket som helst, stanna och fika och diskutera olika vägar som leder till ditt slutmål men när du väl är framme vill du inte veta vad som står på taxametern.

Agil mjukvaruutveckling på beställarnas villkor är ett mellanting mellan direkttåget och taxiresan som kanske bäst kan liknas vid det gamla hedliga tågluffarkortet – Fast pris, fast slutdag och många korta resor med utvärdering emellan.

Kontraktet ska bygga på fastpris, en låst kravspecifikation och delleveranser med korta leveranstider (10-30 dagar). Kravspecifikationen ska låsas upp efter varje godkänd delleverans och parterna ska aktivt ”stuva om” i framtida arbete, dvs. att lägga till och dra ifrån specificerad funktionalitet och omprioritera i vilken ordning specificerade egenskaper och funktionalitet ska levereras. Förändringarna av de framtida arbetena ska göras utan att priset ökar väsentligt eller att datorprogrammet inte blir helt annorlunda eller blir försenat. Utvecklarna ska ha sådan ordning på sitt arbete att en ny utvecklare ska kunna ta över arbetet med kort inskolning. Att beställaren faktiskt har förutsättningar att byta ut utvecklarna med kort varsel blir ett påtryckningsmedel för att projektet inte ska svälla ut till ett ”löpanderäkningsuppdrag” utan förutsebarhet och kontroll.

Många utvecklare skulle tycka att ovanstående villkor är för tuffa, signalerar bristande förtroende och kommer att leda till ett dåligt samarbetsklimat. Problemet är emellertid att väldigt få beställare, särskilt i den offentliga sektorn, är intresserade eller ens har legala möjligheter att gå in i allt för oförutsebara projekt. De agila kontrakten är oerhört värdefulla men de måste styras upp för att bli attraktiva för beställarna.

Lars Arrhed, Advokat Advokatfirman Lindahl

Ändra under resans gång

När man är ”agil” är man ”lättrörlig”. Beställaren och utvecklarna samarbetar nära under hela utvecklingstiden. Man låser sig inte vid ett visst slutresultat utan kan under resans gång förändra beskrivningen av hur datorprogrammet ska fungera och se ut när det blir klart. När man kommer fram till den magiska dagen då allt ska vara färdigt, ser datorprogrammet inte ut som du hade tänkt från början, det är mycket bättre och det blev billigare och färdigt i tid.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

39

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com

UPPHANDLING

Dan Frödén, vd Tenders. Foto:Thor Balkhed.

Daniel de Sousa, vd Visma Opic.

Foto: Thor Balkhed.

Fredrik Tamm, vd DoubleCheck.

Leverantörerna får en röst

Föreningen Sveriges offentliga leverantörer, FSOL, heter en ny branschorganisation som vill göra sin röst hörd på marknaden för offentlig upphandling.

De offentliga upphandlingar som varje år genomförs av kommuner, landsting, länsstyrelser och andra organisationer som lyder under lagen om offentlig upphandling, är Sveriges enskilt största marknad. På denna marknad finns närmare 300 000 leverantörer som nu får möjlighet att ansluta sig till den nya lobbying och påverkansorganisationen FSOL. – Vi vill påverka branschens utveckling och verka för etiska riktlinjer hos våra medlemmar, säger Daniel de Sousa, ordförande i FSOL. En kolossal marknad

Det är som bekant inköp för stora summor som årligen upphandlas inom den offentliga sektorn, värdet har beräknats uppgå till över 500 miljarder kronor. Till detta kan läggas ett lika stort värde som genomförs genom så kal�lade direktupphandlingar.

– Därför är det oerhört viktigt att denna kolossala marknad fungerar effektivt, säger Daniel de Sousa.

FSOL ska verka i ett antal sakfrågor.

– Vi svenskar är duktiga på offentliga upphandlingar i ett internationellt perspektiv, säger Dan Frödén, en av initiativtagarna. Både på inköparsidan och bland leverantörerna är kompetensen hög. Men vi behöver bli ännu duktigare. Det är också viktigt att inköparna i den offentliga sektorn ställer samman förfrågningsunderlag som är ändamålsenliga och uppföljningsbara.

FSOL har tre initiativtagare som alla leder varsitt upphandlingsföretag; Daniel de Sousa, vd för Visma Opic, Fredrik Tamm, vd för DoubleCheck och Dan Frödén som är vd för Tenders.

– Det här är ytterst en demokratifråga, säger Fredrik Tamm. Ska vi få mindre företag att växa till sig, måste vi hjälpa dem att få in en fot på landets största marknad.

Den första aktiviteten som arrangeras i FSOLs namn blir i Almedalen då samtliga tre initiativtagare kommer att vara på plats och presentera verksamheten. Sedan har man även planerat ett uppstartsmöte den 6 september som är öppet för alla som är nyfikna.

– Målet är att FSOL ska vara en branschorganisation för alla landets seriösa leverantörer till offentlig sektor. Tillsammans har vi en stor erfarenhet om allt som rör offentlig upphandling. Vi utgör därmed en viktig kunskapsbank, säger Daniel de Sousa. Den nya organisationen är vår gemensamma plattform där vi kommer att uttrycka oss med en samlad röst.

Öppet startmöte

En prioriterad fråga är att upphandlingarna ska bli fler och mindre omfattande. Det gynnar mindre företag som då klarar av att leverera varor och tjänster till den offentliga sektorn.

Energi och trafik ska driva innovation Med upphandling som verktyg ska offentlig sektor bidra till att stärka svensk innovationskraft. Som ett led i arbetet har regeringen gett Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova särskilda uppdrag.

– Trafikverket är en stor aktör inom offentlig upphandling. Nu får de i uppdrag att analysera hur de kan använda sig av innovationsupphandling för att driva på utvecklingen av effektivare processer och ny teknik samt även prova detta praktiskt vilket jag hoppas kommer ge effekt, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Energimyndigheten och Vinnova ska tillsammans med berörda aktörer inleda ett arbete med innovationsupphandling som kan driva på nya och bättre miljölösningar inom angelägna områden,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

där transporter är ett. Satsningen är en del av regeringens miljöteknikstrategi och omfattar 30 miljoner kronor fram till 2014.

– Klimatfrågan är en av mänsklighetens största utmaningar. Den tuffaste delen är att ställa om våra transporter. Idag utgör den förnybara energin inom transportsektorn knappt 10 procent medan resten är fossilt, klimatskadligt och ändligt. Omställningen kräver ny teknik och innovationsupphandling kan vara ett avgörande steg för att ge nya lösningar en knuff ut på marknaden, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

De nya uppdragen kompletterar regeringens tidigare satsning på innovationsupphandling och är ett led i det pågående arbetet med att ta fram en nationell innovationsstrategi.

Källa: Näringsdepartementet

41

ledarskap

Uppskattat program under Offentlig Chef 2012 Det var två välfyllda konferensdagar som hölls i Stockholm i maj. I denna tidning kan du dessutom läsa mer om Annika Härenstams projekt om chefer i offentlig sektor, samt en intervju med Eva Ahlgren, vinnaren av Årets Offentlig Chef 2012. < – Jag är fullständigt besatt av det strategiska ledarskapet, medgav Jan Carlzon, framgångsrik och internationellt känd vd för SAS under tolv år.

– Jag hade framgångar så länge affärsidén var tydlig. Ni måste hitta värdet i er verksamhet – oavsett vilken politisk färg som styr för tillfället, säger han och tillägger att det inte går att utarbeta en gemensam strategi för Sveriges kommuner och landsting, utan de måste vara situationsanpassade.

På SAS gjorde han sig känd för nytänkande med fokus på kunden.

– Vad är kärnan i företaget? På SAS var det många som trodde att flygplanen var kärnan i företaget, bara vi hade rätt flygplan. Vi kan flyga flygplan, sa jag, vi måste lära oss att flyga människor.

< Jagad av journalister: Haleh Lindqvist, Kommunchef i Marks kommun och Marianne Samuelsson, fd Landshövding på Gotland vittnade båda två om att det är ensamt på toppen när mediadrevet går.

– Vi hade en väl genomarbetad krisorganisation men inte tänkt på att jag själv hade behövt stöd. När drevet gick var det mitt i semestern och jag stod alldeles ensam och kunde inte använda min egen mobiltelefon eftersom journalister ringde konstant, berättade Marianne Samuelsson.

– Den interna kontrollen hade brustit och rättssäkerheten satt ur spel.

När jag gick ut i media och bad om ursäkt blev det ett himla liv internt, sa Haleh Lindqvist.

Det är svårt att formulera mål för verksamheten, men Lars G Mattsson har skrivit en bok som kan vara en hjälp på vägen. Han listar ett antal vanliga problem, för många mål har satts, personalen förstår inte målen, resultatmålen är inte omsatta till prestations- och lärandemål.

– Kundnöjdhet är inte ett nyckeltal, utan en resultatindikator, för att den visar inte hur vi tog oss dig, säger Lars G Mattsson. Det enklaste sättet att höja värdet är att göra sig av med de missnöjda kunderna, men vi har inte blivit bättre.

42

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

Johan Ljunggren berättade att polisen idag har cirka 36 Facebooksidor och 14 aktiva twitterkonton.

– Vårt mål är att finnas där medborgarna är och därför har vi valt att satsa på lokala aktörer i sociala media. Vi vill skapa känsla av grannsamverkan. Sådana nätverk är viktiga och värdefulla i vårt jobb.

Mattias Jansson, kommunchef Katrineholms kommun, anser att sociala medier har gjort honom till en bättre ledare, men medger att arbetsformerna inte nödvändigtvis passar alla.

– Det är även tillåtet att bara lyssna. Det finns mycket intressant som avhandlas där. Nästa steg kan vara att delta men gör det då i egenskap av offentlig person, inte som myndighet.

– Ska du byta jobb kan du med sannolikhet inte praktisera samma ledarskap som på det förra, påpekade David Loid och gav en strukturerad bild av vilken typ av ledarskap som bäst tillämpas på olika typer av organisationer.

”En lyckad improvisation kräver noggranna förberedelser”, citerade Pia Jansäter och presenterade appen Krisboken som ger struktur och tillgänglighet åt organisationers krisarbete.

Hur ska vi som ledare hantera den snabba förändringstakten, undrade Kjell Ekbladh från STQM Management. Han ser en förskjutning bort från de mjuka frågorna, en trend som kommer från industrisektorn och har nått kommuner och landsting.

– I offentlig sektor finns i regel en stark gemensam värdegrund, men vad händer med den när verksamheten ska skötas i privat regi? Kan vi förmedla värdegrunden genom offentlig upphandling?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Elisabeth Dahlin, Rädda barnen, berättade om det stora förändringsarbete man påbörjade 2008 där organisationen omvandlades från 1000 individer med egna mål till en organisation med ett fåtal, väl förankrade, gemensamma mål.

– Den mentala resan pågår fortfarande och det har krävts tuffa chefer, som vågar ta beslut. Nya människor i vår organisation har klivit fram och axlat nya roller.

43

Vi har koll på siffrorna

i Möt oss nder berg u Sundby llningen Boutstä aug 16–26

Letar du efter en ekonomisk förvaltare som verkligen har koll ska du vända dig till Riksbyggen. Efter 70 år som förvaltare av bostadsrätts­ föreningar, har vi både erfarenhet och kunskap om allt som rör er fastighet. Inom ekonomiområdet har vi kunniga och erfarna ekonomer, jurister och specialister som tar hand om föreningens hela ekonomi – från att skicka ut hyresavier till att göra ert bokslut. Vi har helt enkelt koll på både fastigheter och siffror.

Kom in på riksbyggen.se/tjanster och se vad vi kan hjälpa just din förening med. Eller ring oss på 0771­860 860 Dag & Natt.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

ledarskap

Ellen Hyttsten, vd Inera AB

Tomas Riklund, pr- och mediakonsult

Ylva Hambraeus Björling, vd Apotekens Service AB

Bli ett konferensproffs Är det deltagarlistan eller programmet som styr vilka konferenser du besöker? Och hur följer du upp konferensen i efterhand? Ditt eget engagemang styr vad du får ut av besöket.

D

et finns ett överflöd av konferenser för alla typer av professioner. En tjänsteman i offentlig sektor skulle i princip kunna ägna sina dagar uteslutande åt denna form av kompetensutveckling.

Här berättar tre personer sina konferensstrategier och vad de gillar mest - och minst.

Ett årsperspektiv

Ylva Hambraeus Björling är vd på bolaget Apotekens Service, som är ett nationellt informationsnav och en oberoende länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer.

Hur väljer du vilka konferenser du ska gå på?

– Jag försöker ha ett årsperspektiv och väljer ut ett par konferenser per år som jag åker till. De ska ha en klar relevans för vår verksamhet, antingen till innehåll eller till möjlighet till goda kontakter och helst båda, säger Ylva Hambraeus Björling.

Hur får man ut mest av konferensen?

– Välja föreläsningar i förväg och använda alla pauser samt eventuell tid då man inte hittar en så viktig föreläsning till att gå i utställningen och framför allt till mindre möten, säger Ylva Hambraeus Björling.

Styr deltagarlistan vilka konferenser du väljer, till exempel att det är viktigt att gå på chefskonferenser om du själv är chef ?

– Målgruppen man vänder sig till är självklart viktig men innehållets relevans för mitt arbete styr lika mycket, säger Ylva Hambraeus Björling.

Ett par om året

Att själva vara involverade i arrangemanget kräver av förklarliga skäl lite mer av deltagandet. Ellen Hyttsten är vd på Inera, det samägda landstingsbolaget som arbetar med nationella e-hälsoprojekt. Hon besöker i första hand de konferenser där Inera är deltagande i någon form. Det blir ett par stycken varje år.

– Dessutom deltar jag i någon konferens som har bäring på det område där jag jobbar, det vill säga e-hälsa. De konferenser som vi deltar i kräver mycket stora förberedelser. De andra som jag besöker kräver att man sätter sig in i programmet, säger Ellen Hyttsten.

Ge tid för kollegor

Precis som många konferensdeltagare vittnar om är mötet med andra kollegor minst lika viktigt under dagarna. Men det är mycket som trängs om uppmärksamheten.

– Jag använder mässor mest som ett slags kontaktforum. Det är viktigt att ”kartlägga ”utbudet innan mässan och att samtidigt vara öppen så att man kan improvisera sig till kontakter, säger Tomas Riklund, pr-konsult med offentlig sektor som regelbunden kund.

Talarna på programmet kan variera stort.

Två stora typer av talare kan ändå identifieras, de som talar om sina egna erfarenheter och de som talar om framtid och visioner.

– Jag tycker bäst om visionärer. Jag vill känna av att jag fått ta del av något nytt, något som gör att man känner sig lite unik och utvald, säger Tomas Riklund.

Det värdefulla mötet

Leverantörerna trängs om besökarnas uppmärksamhet och för att inte missa ett lukrativt möte har konferensarrangörerna utvecklat metoderna för att para ihop utställare och deltagare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Har du erfarenhet av alternativa mötesmetoder, ex bokade speedpresentationer med utställare?

– Ja i begränsad omfattning. Jag uppfattar den typen av möten lite som tävlingsmoment och som passar personer som skulle beskriva sig som stresståliga. Bortsett från det så kan ju mötena vara rätt effektiva om de är välplanerade. Och om man är stresstålig, säger Tomas Riklund med glimten i ögat.

Ellen Hyttsten menar att mötet med leverantörerna är viktigt men det får inte bli för säljande.

– I Sverige har vi ett väldigt gott klimat mellan den offentliga verksamheten och leverantörerna. Vid till exempel WHOITmöten som departementet bjuder in till så är vi en svensk delegation. Då är det viktigt att leverantörerna inte ”kränger tjänster”. Det brukar inte vara så heller utan det är ett bra samarbetsklimat, säger Ellen Hyttsten.

Efter konferensen

Det finns flera viktiga saker att ta tag i efter konferensen, att informera chefer och medarbetare till exempel.

– Konferenser där vi deltagit brukar vi utvärdera. Övriga konferenser brukar vi referera till både på intranätet och på vår webb, säger Ellen Hyttsten.

Och att se till att följa upp de möten man haft under dagarna. Att göra små anteckningar på visitkorten kan hjälpa till att minnas vilka frågor man pratat om eller om personen har någon särskild kompetens som efterfrågas.

– Säkerställer att de möten man kom överens med olika individer om att ha också genomförs. Delger min ledningsgrupp mina viktigaste erfarenheter, säger Ylva Hambraeus Björling.

Malin Ulfvarson

45

ledarskap

Det är inte du – det är organisationen!

Fokusera inte för mycket på individerna när ni vill utveckla ledarskapet. Det är oftare organisationen som behöver ses över. Det menar professor Annika Härenstam som leder ett forskningsprojekt som rönt stor uppmärksamhet i offentlig sektor.

F

örändringstakten i offentlig sektor är mycket hög, vilket påverkar chefernas möjligheter att skapa en god verksamhet.

– Att vara chef i offentlig sektor idag är som att bli utslängd på en hängbro. Då är det angeläget att man åtminstone har en ledstång att hålla i, säger Annika Härenstam.

Ledstången symboliserar då de organisatoriska förutsättningar som hon noga analyserat de senaste åren. I projektet CHEFiOS har hon använt sig av tidigare arbetsmiljöforskning till att ta fram verktyg och meto-

der för att utveckla verksamheten i offentlig sektor. Projektet bedrivs på Göteborgs universitet och i samarbete med ett antal förvaltningar i Borås, Ale och Alingsås kommuner samt Göteborgs Stad.

Tanken är att både belysa likheter och skillnader beroende på kommunens storlek och om det är kvinno- eller mansdominerade förvaltningar. Forskningen har nämligen visat att det finns olika förutsättningar för chefskapet och olika handlingsstrategier i olika typer av verksamheter vilket påverkar chefernas arbetssituation.

– Förhoppningsvis ska CHEFiOS bidra till att man lär sig vilka verktyg man kan arbeta med, säger Annika Härenstam.

Arenor för dialog

En nyckelperson i organisationer är de så kallade första linjens chefer, de som är kanalen mellan ledningen och medarbetarna. På dem ligger bland annat den svåra uppgiften att balansera krav och resurser.

En förutsättning för uppgiften är att hela organisationen har en gemensam syn på verksamhetens mål och fördelning av arbetsuppgifter. Hos vissa förvaltningar kan kom-

Birgitta Roos, förvaltningschef Göteborgs Vatten, Annika Härenstam, professor Göteborgs Universitet och Annika Andersson, HR-chef Göteborgs Vatten.

46

CHEFiOS Projektets syfte är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling i offentlig sektor. Projektet finansieras av Vinnova, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Previa och leds av professor Annika Härenstam vid Göteborgs Universitet.

CHEFiOS-projektet har pågått mellan 2008 och 2012.

munikationen mellan strategisk ledning och operativ nivå vara så bristfällig att den i stort sett sker genom en enda chef.

– Då hjälper det inte vilken chef du än stoppar in på den tjänsten, för förutsättningarna för att göra ett bra jobb finns inte.

Det gäller att få kommunikationen att börja flöda.

Det måste finnas kunskap och förståelse för varandras uppgifter och perspektiv.

– Vi har studerat vilka arenor som finns för kommunikationen, och ibland kan det även visa sig finnas för många. En sådan kartläggning ger ledningsgruppen en större förståelse för sin organisation.

Om samsynen är god ökar förutsättningarna att hantera problem som kan uppstå när till exempel mål och medel inte är balanserade.

Störst svårigheter och sämst förutsättningar finns inom vården, skolan och omsorgen.

– Där är avståndet till den strategiska ledningen långt och kommunikationen dålig.

Dessa sektorer är mycket kvinnodominerade och Annika Härenstam tycker sig se en framträdande skillnad.

– I de mansdominerade organisationer vi har studerat, de tekniska förvaltningarna, är språket annorlunda. Där ställer man tydliga krav på ledningen att svara på hur verksamheten ska kunna skötas med de resurser som ges.

Annika Härenstam är mycket intresserad av genusperspektivet i de forskningsfrågor hon arbetar med och konstaterar att det pågår en viktig trend som vi bör hålla ögonen på.

– Hela den offentliga sektorn håller på att öka andelen kvinnor, männen lämnar i högre grad.

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

Genom sin forskning har Annika Härenstam och hennes kollegor definierat åtta olika chefsarketyper. Däribland de gynnade, de försummade, de fokuserade och de motarbetade. Vissa har en gynnad position och får stor uppskattning, andra är utsatta eller motarbetade och vill helst sluta som chef.

Syftet är att kunna identifiera dessa roller i den egna organisationen och ge ledningen en samlad bild av de egna chefernas förutsättningar.

I praktiken

En organisation som har tillämpat CHEFiOS verktyg för att driva ett förbättringsarbete är Göteborgs Vatten med cirka 290 anställda, varav 28 chefer. Förvaltningschef Birgitta Roos och HR-chef Annika Andersson presenterade sitt arbete på konferensen Offentlig Chef.

De har kunnat konstatera att kommunikationen mellan ledning och operativ verksamhet fungerar relativt bra.

– Ledningen har stor förståelse för verksamheten vilket säkert bidragit till det generellt goda resultat vi uppnådde i vår kartläggning, säger Birgitta Roos.

Endast 11 procent av cheferna pekades ut som motarbetade men när resultatet blev känt fokuserades åtgärder på samtliga ledare.

Ett annat resultat som kom fram var att många av cheferna utför sin personals arbetsuppgifter.

– Vi samlade alla chefer för att diskutera chefsrollen på Göteborgs Vatten. En stor diskussion handlade om vad som var möjligt att delegera. Det visade sig att vissa var mer benägna att delegera utvecklingssamtalen än ansvar för enskilda operativa projekt – så där hade vi lite att arbeta med, säger Annika Andersson.

– Våra chefer vill gärna ha operativa arbetsuppgifter. Vår utmaning har varit att få dem att släppa vissa av dessa och bli mer renodlade ledare, säger Birgitta Roos.

De avslutar med att ge ett gott råd.

– Det är viktigt att förmedla känslan av långsiktighet i ett förändringsarbete. Ta fram det gamla materialet emellanåt, hänvisa till det i arbetet och återuppta de tankarna. Så att organisationen inte känner att det bara är punktinsatser som görs, säger Annika Andersson.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Malin Ulfvarson

Den goda organisationen bör erbjuda: Arenor för dialog, gemensamt språk och samsyn om mål, medel och hur man ska nå dit En tydlig struktur, avgränsade, tydliga uppdrag och respekt för varandras roller och kompetenser Högt i tak och stor tillit.

Då hjälper det inte vilken chef du än stoppar in på den tjänsten, för förutsättningarna för att göra ett bra jobb finns inte.

47

ledarskap

Bästa chefen finns i Rosengård Uppdraget att leda stadsdelen Rosengård i Malmö inkluderar många utmaningar.

– Jag brukar kalla det för mitt hedersuppdrag som jag fått specifikt från kommunledningen, säger stadsdelschef Eva Ahlgren som nyligen utsågs till Årets Offentliga Chef 2012.

E

va Ahlgrens utmärkelse som Årets Offentliga Chef fick stor uppmärksamhet i hela Malmö stads organisation. Hon blev bombarderad med meddelanden, intervjuad av lokalradion och uppringd av politiker i Malmö.

– Det här är fantastiskt roligt och kommer att få betydelse för hela vår organisation, säger hon.

Vi frågar Eva Ahlgren varför hon tror att hon tog hem priset?

– På det personliga planet tror jag att det är mitt ärliga engagemang som gör skillnad.

Jag är tydlig i mina värderingar och i mitt sätt att kommunicera. När det gäller ledarskapet har jag en vision och en mycket tydlig riktning, och vi mäter och följer upp arbetet noga.

Både personliga egenskaper och ledarskapet är viktiga för nå framgångar anser hon – de förutsätter varandra.

Med uppdrag att förändra

Vi har i alla fall ett varumärke och om vi jobbar hårt med att ladda om det till något positivt kommer vi att få enormt gensvar.

48

Rosengård är en av Malmös minsta men befolkningstätaste stadsdelar. En stor del av befolkningen är unga, 33 procent är under 20 år. Befolkningen är mångkulturell och kommer från mer än 100 länder som tillsammans representerar ett femtiotal olika språkgrupper. Några av utmaningarna för Rosengård är stor trångboddhet, hög arbetslöshet och låga skolresultat. Stadsdelen har fått mycket publicitet i media de senaste åren för de brott som begås, men statistiken

visar att antalet anmälda brott minskat tack vare förebyggande arbete.

När Eva Ahlgren började som förvaltningschef i Rosengård 2010 var det med ett tydligt uppdrag från kommunchefen att förändra.

– Man var väldigt tydlig med uppdraget och gav mig fria händer. En stark tilltro från ledningen är viktigt för att genomdriva ett förändringsarbete.

Hon tog sin vision till ledningsgruppen och konstaterar ärligt att det inte var fråga om något förankringsarbete där hon tillfrågat organisationen – utan visionen byggde helt på hennes egna tankar om hur man behövde förändra arbetet.

– Idéerna bygger förstås på mina tidigare erfarenheter – jag har arbetat länge inom Malmö stad.

Utvecklingen i Rosengård är viktig för utvecklingen i Malmö i stort och idag kan hon konstatera att hennes idéer har fått fäste i hela staden. Hon tar ett exempel.

– Malmö har en mycket liten stadskärna, från Rosengård cyklar du till centralstationen på tio minuter. Ändå pratade man om ”ute i Rosengård” som om det inte tillhörde stadskärnan. Jag har en stark tilltro till språket och vet effekten av hur vi väljer att formulera oss. Genom att välja sina ord ökar man förutsättningarna för goda möten mellan invånarna i staden. Idag pratar man inte lika ofta om ”ute i Rosengård”. Idag är vi istället alla malmöbor.

Karriären

Eva Ahlgren är född i Malmö och har bott där i större delen av sitt liv. Hon visste tidigt att hon ville arbeta med människor och hade funderingar på att bli psykolog eller lärare under skoltiden. Sedan valde hon socionomprogrammet.

– Det har varit ett bra val eftersom det är en så bred utbildning.

Hon har sedan arbetat inom offentlig sektor hela sitt liv, bland annat som kurator inom vuxenpsykiatrin och som handledare och lärare på läkarlinjen. Under karriärens

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

Fakta Eva Ahlgren, förvaltningschef Rosengård, Malmö stad Ålder: 59 år Familj: Tre vuxna barn samt ett barnbarn Bor: Västra hamnen, Malmö Aktuell: Vinnare av Årets Offentliga Chef 2012.

Priset är instiftat av Offentliga Affärer tillsammans med fackförbunden Vision och ST och delades ut under konferensen Offentlig Chef den 10 maj.

Eva Ahlgren, stadsdelschef Rosengård i Malmö.

gång började hon intressera sig för ledarskapsfrågor när hon tydligt såg ledarskapets effekt på resultatet.

– Till slut hade jag analyserat och bedömt chefernas prestationer så mycket att jag nästan schabloniserade i bra och dåliga chefer.

Då tänkte jag – om jag nu tror att det är så enkelt så får jag väl göra det själv.

Med sin bakgrund som socionom, kurator och beteendevetare sökte hon en chefstjänst inom ett helt annat område – som rehabchef för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det var det bästa hon kunde ha gjort, menar hon.

– Jag hade ingen yrkeskunskap inom området och då måste man verkligen anamma ledarskapet som inriktar sig på att gynna medarbetarna och deras förutsättningar.

Och det är väldigt viktigt för ledarskapet i stort. En duktig specialist är inte alltid en god ledare, konstaterar hon.

Hon tyckte chefskapet var otroligt roligt, och ganska snart ökade hennes personalansvar.

– Jag arbetar för att se medarbetarna, att ställa mycket frågor – att inte ha alla svar, och få organisationen att växa.

Sedan 1998 har hon haft olika chefstjänster inom Malmö stadsdelar, först som vårdoch omsorgschef i Södra Innerstaden, sedan barn- och ungdomschef för att därefter bli förvaltningschef. Hon säger att hon har

haft tur med egna chefer som har gett henne möjligheter.

– Mitt arbete hade inte gått att genomföra utan mandat från ledningen. Därefter gäller det att vinna förtroendet och mandatet från medarbetarna.

Tillbaka i Rosengård

Hon har 1550 medarbetare i stadsdelen Rosengård och Eva Ahlgren arbetar bland annat med att skapa vi-känsla i organisationen.

Stolta medarbetare är medskapare i processerna för förändring.

Hon är noga med att organisationen inte ska ha ett uppifrån och ner-perspektiv på medborgarna.

– Varje människa har kraft att bära sitt eget liv. Vi ska inte ta hand om medborgarna, men vi ska möjliggöra för dem.

Invånarna i Rosengård är ovanligt rörliga och in- och utflyttningen hög. Räknat i antal personer som flyttar, byts teoretiskt sett hela befolkningen i Rosengård vart femte år.

– Vi arbetar för att stärka individerna och när vi har lyckats med det, och de är starka och självständiga, då flyttar de i regel därifrån, säger Eva Ahlgren.

Hur ser du på förutsättningarna för chefskapet i offentlig sektor?

– Inom offentlig sektor känner vi ständigt av bristande resurser. Men sätter man det i lite perspektiv har vi det förhållandevis bra i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Sverige och vi ska kunna använda de resurser vi har för att bedriva en god verksamhet.

Inspekterande myndigheter som Socialstyrelsen, Skolinspektionen, med flera ser hon som en tillgång för den egna verksamheten.

– Vi arbetar ständigt med förbättringar och det är värdefullt med utomstående ögon som utvärderar vår verksamhet.

Har ett varumärke

Det händer fortfarande att det skrivs negativt om Rosengård i media.

– Det är en utmaning men vi antar den utmaningen. Och vi har valt våra strategier och verktyg för att hantera det. Mediebevakningen har varit tuff. Så fort det sker våldsdåd i Malmö tänker alla automatiskt på Rosengård. Men vi har i alla fall ett varumärke, säger hon, och om vi jobbar hårt med att ladda om det till något positivt kommer vi att få enormt gensvar.

Malin Ulfvarson

En duktig specialist är inte alltid en god ledare.

49

Möt kvinnan som älskar ditt jobb.

Är du chef ? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Är du medlem når du Eva på eva.tang@vision.se eller 0771-44 00 00. Är du inte medlem? Besök vision.se för ett riktigt bra erbjudande.

VÅRD

Bättre informationsflöde ger bättre akutvård Skånes Universitetssjukhus har byggt en toppmodern akutmottagning.

– Hela projektet har präglats av framtidstänk och framkantsteknik, säger Greger Johansson från Medirum som levererat delar av utrustningen till mottagningen. Man siktade mot stjärnorna och landade på månen, vilket är mycket bra styrt skulle jag säga, enligt Greger Johansson.

N

är SUS i Malmö byggde en ny akutmottagning ville man ha en lösning som gjorde det möjligt att på ett överskådligt och enkelt sätt visa information från olika medicinska system.

Bengt Eksund är medicinteknisk ingenjör och ansvarig för den medicintekniska utformningen av akutmottagningen. Han säger att det har blivit enklare att överblicka och förbereda en akut händelse och därmed har man även ökat effektiviteten.

Alla vill kunna se

En bildvägg bestående av fyra 46” monitorer vid varje akutplats ger all personal tillgång till rätt information vid rätt tid. Styrningen av skärmarna görs av dokumentationssköterskan som från en touchpanel fritt väljer vad som ska visas på varje skärm.

De stora fördelarna handlar om att snabbt få rätt information om patientens status – till och med innan patienten kommit in till akutmottagningen. Det kan handla om allt ifrån aktuell EKG, gamla patientjournalen, röntgenbilder som skickas direkt från ett annat sjukhus.

– Alla medarbetare vill till exempel kunna följa resultatet när man defilibrerar. Det ger en känsla av säkerhet som är viktig för personalen på en akutmottagning.

Utöver kommunikationsdelen har Bengt Eksund varit med och valt ut bland annat en takhängd pendel som försetts med ett fackverk där all medicinteknisk utrustning inklusive gasförsörjning är placerad.

– Hos de flesta akutmottagningar placerar man detta under patientbritsen eller mellan patientens ben, det finns helt enkelt inte plats. Vi har inhyst allt i pendelkroppen, säger Bengt Eksund.

Fackverkverket med all utrustning kan dockas av från pendeln och kopplas till britsen för enkel transport av patienten.

Den nya kommunikationstekniken gör att hela akutteamet kan förberedas innan patienten kommer in med till exempel aktu-

Akutmottagningen på Skånes Universitetssjukhus har utrustats med ny kommunikationsutrustning och en högteknologisk pendel i taket där all medicinteknisk utrustning dras.

ell EKG från ambulansen. Patientens medicinska historia kan tas fram, med gamla patientjournaler och röntgenbilder, för att förbereda sig bättre innan patienten anländer.

Kan ni se att patientsäkerheten har ökat?

– Nej det har vi inte gjort mätningar på men vi kan se att personalens arbete har underlättats, säger Bengt Eksund.

Letade teknik i Europa

Arbetet med att välja utrustning till akutmottagningen påbörjades redan 2005.

– Vi har plockat ihop utrustning från flera olika företag och leverantörer utifrån våra behov. Vi gjorde många studiebesök runt om i Europa, i München hittade vi teknik hos företaget Brainlab som vi inspirerades av.

– De hjälpte oss även att komma i kontakt med olika tillverkare och leverantörer, eftersom ingen idag levererar detta som en helhet. Exempelvis den speciella britsen, säger Bengt Eksund.

Britsen, operationslampan och pendeln har levererats av Medirum och företaget Black Box har varit helhetsleverantör av kommunikationstekniken.

Fortsatt utveckling

Det finns fortfarande önskemål och visioner om förbättringar. Under våren planeras tester för att inhämta bilder från olycksplatser eller från hemmiljön där patienten hämtats, allt för att förbereda personalen.

– Vi diskuterar vilken information vi ska ta in i akutrummet. Vi har ett pågående projekt med ambulansen, för att kommunicera så mycket information som möjligt innan patienten anländer till mottagningen. Det är mycket som ska stämma, men alla tekniska förutsättningar finns, säger Bengt Eksund.

Stort intresse

Efter invigningen i maj 2011 har han tagit emot många besökare som är nyfikna på de tekniska lösningarna på akutmottagningen, flera av dem kommer från utlandet.

Vi frågar Medirum om de har märkt av någon ökad efterfrågan på den utrustning som de har levererat?

– Många uttrycker intresse för tekniken men beslutsprocesserna i de här sammanhangen är långa. Som snabbast tar ett politiskt beslut kring en investering ett par år att genomföra, konstaterar Greger Johansson.

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

51

fordon

Elbilar –

genombrottet dröjer

2012 var förutspått att bli elbilens genombrott. Men det går trögt – och beror delvis på offentlig upphandling.

Å

tskilliga kommuner och landsting gick med i Elbilsupphandlingen, startat av Stockholm stad och Vattenfall med 62 miljoner kronor från Energimyndigheten. Totalt har upphandlingen intressenter för cirka 1200 fordon, som fått sig förespeglat att de skulle få nya elbilsmodeller till bättre villkor än andra. Gröna Bilisters sammanställning visar att det inte blev så.

– Nissan Leaf är den populäraste elbilen och den första någonsin som blivit Årets Bil. Men den får man inte välja om man gått med i Elbilsupphandlingen. Inte heller laddhybriden Opel Ampera eller Volvos elbil.

Och alla de spännande elbilar som kommer det närmaste året är förbjuden frukt för den som håller sig till Elbilsupphandlingen, säger Mattias Goldmann på Gröna Bilister.

Ingen bra deal

Gröna Bilisters sammanställning visar också att ett enda bilmärke erbjuder rabatt på bilarna, tre procent – alla andra ger precis samma villkor som för andra köpare. De tusen första som skaffar elbil inom upphandlingen får ersättning för upp till 25 procent av mer-

kostnaden, dock maximalt 50 000 kronor per fordon.

– Bidraget kan inte kombineras med supermiljöbilspremien, och för många kan det vara mer attraktivt att få premien på 40 000 kronor utan villkor än 50 000 kronor som är förenade med flera villkor.

Premien gäller alla kundgrupper, alltså även kommuner, men inte för transportfordon.

Såväl kommuner och landsting som bilmärken har kontaktat Gröna Bilister för att få hjälp att välja bilar utanför Elbilsupphandlingen, även om Mattias Goldmann betonar att de flesta verkar godta upphandlingens begränsade urval. Och att ta sig ur avtalet är inte helt enkelt.

– Eftersom det formellt sett är kommunerna själva som tecknat avtalen med leverantörerna, krävs tydliga sakskäl för att välja andra bilar. Det skulle i så fall vara krav på längre räckvidd, högre säkerhet eller bättre framkomlighet än vad någon av bilarna inom upphandlingen uppfyller, säger Mattias Goldmann.

Elbilar och laddhybrider utanför upphandlingen (i urval):

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, och Andy Rietschel, Easycharge, i Volvos elbil, som nu används i Sunfleets bilpool i Malmö. Duon slutade sexa i Oresundsrallyt.

52

eCar 500, Fiat 500 ombyggd till elbil i Sverige Ford Focus Electric Nissan Leaf, Årets Bil 2011 Opel Ampera, laddhybridstvilling till Chevrolet Volt Peugeot iOn, tvilling till i-MiEV Smart EV, troligen billigaste elbilen Tesla Model S och Model X. Toyota Prius Plug-in Volkswagen Golf och Up EV Volvo V60 Plug-in Volvo C30 Electric Ford Transit Connect EV, skåpbil och minibuss Mercedes Sprinter EV, skåpbil och minibuss

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Nästa miljöbilsdefinition Den 1 januari 2013 skärps miljöbilsdefinitionen. Regeringens förslag innebär att nya bilar som drivs på bensin eller diesel i snitt får släppa ut 95 gram koldioxid per kilometer. Bilar som drivs med gas eller etanol får i snitt släppa ut 150 gram koldioxid per kilometer, eftersom biodrivmedlen ungefär halverar klimatpåverkan. Elbilar är i praktiken alltid godkända. Oavsett drivmedel får bilen släppa ut mer ju tyngre den är. Inga krav ställs på bilens övriga utsläpp, på buller eller på trafiksäkerhet. Miljöbilarna ska stå för 10 procent av nybilsförsäljningen, med skärpta kriterier 2016 och 2019 så att andelen inte ökar.

Den som väljer en miljöbil får fem års skattebefrielse och lokala förmåner i en rad kommuner. Därtill godkänner många företag och myndigheter enbart miljöbilar som tjänste- och förmånsbilar. Den som innan årets slut skaffar en bil som idag klassas som miljöbil, behåller förmånerna i fem år.

Nissan Leaf – populär elbil, finns inte på avtal.

Elbilar och laddhybrider i Elbilsupphandlingen:

Följande krav uppfylls inte av bilarna i upphandlingen

Chevrolet Volt, den amerikanska versionen av laddhybriden Opel Ampera Citroën C-Zero, liten elbil, känd från Elbilsrekordet Mitsubishi i-MiEV, tvillingbil till C-Zero Renault Kangoo ZE, skåpbil i normal och förlängd version

Elbil med högsta säkerhetsnivå enligt Euro NCAP Elbil eller laddhybrid för över fem personer Laddhybrid med fyrhjulsdrift Laddhybrid för leasing Transportfordon med antisladdsystem Större transportfordon

Nära 10 procent förnybart 2011 var andelen förnybar energi inom transportsektorn 9,8 procent, mot 7,9 procent 2010. Alla biodrivmedel har ökat, biogas och biodiesel mest, bensin minskade 7 procent, diesel ökade 4 procent. Målet för 2020 är 10 procent, vilket beräknas nås lagom till midsommar.

Skål och grattis – vad blir nästa steg?

Trafikantveckan 2012 – På väg åt rätt håll!

Tesla vann dubbelt i Öresundsrallyt för elbilar och gjorde samtidigt reklam för att det inte behöver vara tråkigt att köra avgasfritt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

Landets kommuner planerar nu årets Trafikantvecka, 16-22 september. Årets slogan är ”På väg åt rätt håll”. Medborgarna ska motiveras att cykla, gå och använda kollektivtrafik istället för bil.

I fjol deltog över 2000 städer över hela Europa – troligen blir det ännu fler i år. I Sverige arbetar Gröna Bilister, Cykelfrämjandet och Föreningen Sveriges Regionala Energikontor tillsammans för att öka uppmärksamheten kring Trafikantveckan, och planerar spännande händelser inför och under veckan. Läs mer på trafikantveckan.nu

ePostboxen – säker elektronisk kommunikation ePostboxen ePostboxen är ett säkert sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som får duelektronisk en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

–avsändare säker kommunikation Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin ePostboxen är ett mobil, läsplatta ellersäkert dator. sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som avsändare får du en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin mobil, läsplatta eller dator.

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.

KONFERENSGUIDEN

fordon

Odla kreativiteten p책 S책nga-S채by

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2012

55

KONFERENSGUIDEN ledarskap

Odla kreativiteten på Sånga-Säby Vi pratar med Anders Törnroth en dag i maj när solen skiner, våren spricker ut i full grönska och det nyklippta gräset doftar kraftigt. Mälaren glittrar nästan bländande mot våra kisande vinterögon.

S

ånga-Säby ligger vackert vid Mälarens strand bara 35 km från Stockholms central. Här har den svenska bonderörelsen träffats sedan 1929 då Otto Wallén samlade bönder från hela Sverige för att diskutera gemensamma frågor. Träffen skulle visa sig avgörande för bildandet av Riksförbundet Landsbygdens folk – sedermera Lantbrukarnas Riksförbund, som än idag äger kurs- och konferensanläggningen.

Den tidigare ladugården är idag aktivitetslada där gästerna ibland drabbar samman i Bondekampen eller Cowboykampen. Vem vinner tävlingen kasta stövel, mjölka en ko eller gissa sädesslag?

Listan på aktiviteter som går att ordna på Sånga-Säby innehåller dock stor bredd.

– Bara fantasin sätter gränser för vad vi kan ordna, berättar Anders Törnroth på Sånga-Säby. Vi har både utrymme, lokaler och miljön som tillgångar för aktiviteter. Varför inte spela Segway Polo i vår park?

Tydlig miljöprofil

Sånga-Säby profilerar sig med ett långsiktigt och ambitiöst miljöarbete. De var först ut i Norden att Svanen-märka sitt hotell och idag har de även tagit steget att redovisa och kompensera sin klimatpåverkan.

Redan 1996 påbörjade de sitt miljöarbete som idag genomsyrar alla beslut. De är självförsörjande på vatten, som hämtas från Mälaren och renas i eget vattenverk. Soporna sorteras i över 20 olika kategorier.

– Det är inget som gästerna behöver tänka på, vi ser själva till att skräpet hamnar rätt.

Byggnaderna värms av bergvärme, är målade med miljövänlig färg och solpaneler täcker viss del av energibehovet.

Kretsloppstänkandet genomsyrar även valen av leverantörer. När hörsalen byggdes 2006 användes återvunnet virke som fällts av stormen Gudrun.

– Vi har döpt lokalen till Södra eftersom de sponsrade oss med trä till hörsalen.

Alla dessa initiativ har minimerat transporterna. Till middagen serveras eget vatten, upptaget och renat från Mälaren och kolsyrat på plats. Maten som serveras är närproducerad, köttet garanterat svenskt och köksmästaren kan till och med berätta vilken gård köttet kommer från.

Fakta Konferenslokaler: 15 st Konferensrum: 15 st Största hörsal: 245 personer Minsta konferensrum: 4 personer Övernattning: 143 rum (360 bäddar) Avstånd Stockholm city: 35 km Avstånd Arlanda: 65 km

56

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

– Grönsakerna är odlade av Svegro som har produktion på Ekerö, och är nära granne med oss.

Maten betraktas som en av de viktigaste ingredienserna till en lyckad konferens och stort engagemang läggs ned på att servera vällagad, god och vacker mat.

Tips för framgång

Anders Törnroth tipsar vidare om hur man får till en framgångsrik konferens.

– Berätta för oss vilket det främsta syftet med konferensen är så hjälper vi till att uppfylla det. Är det främst att ha trevligt och umgås lägger vi fokus på maten och aktiviteter. Ska man uppnå vissa mål gäller det till exempel att lämna utrymme för luft i programmet, att inte trycka in för mycket på för kort tid – vilket är ett rätt så vanligt problem.

Och för den som vill testa modern mötesteknik tillämpas Svenska mötens färdiga modeller.

– Genom att anlita Green Hat People kan man kommunicera i realtid med mötesdeltagarna, exempelvis via laptop eller mobiltelefon, kan mötesledaren summera och följa upp resultaten redan samma dag. Bort ifrån papper och långsamma protokoll mot en mer interaktiv konferens.

Anläggningen har renoverats och moderniserats i omgångar.

I augusti står ett nytt hotell med 72 dubbelrum klart. Dessutom renoveras konferenslokaler samt lobbyn om under sommaren 2012.

Klimatneutrala möten

Sedan 2007 är Sånga-Säby ett så kallat klimatneutralt företag enligt fastställda internationella kriterier. Det innebär bland annat att man beräknar och redovisar sina utsläpp orsakade av energi och transporter. Även personalens, gästernas och leverantörernas resor inkluderas vilket är utöver miniminivån. Alla miljöåtgärder man vidtagit har bidragit till att minska dessa utsläpp, och det som ändå återstår motsvarar endast 0,47 kg co2 per gästdygn. Att jämföra med genomsnittssvensken som orsakar drygt 17 kg co2 per dygn vilket inbegriper bostad, resor, mat och konsumtion (*).

Dessa 0,47 kg co2 per gästdygn kompenseras genom att SångaSäby investerar i FN-certifierade klimatprojekt.

– Särskilt för våra kunder i offentlig sektor, men mer och mer även för vanliga företag, är dessa initiativ uppskattade. Både för miljön och för att det förenklar deras miljöredovisning från konferensen betydligt. (*) Källa: Climate Analysis Indicators Tool (CAIT) version 4, Washington DC. World Resources Institute, 2007.

Malin Ulfvarson

S, EREN KONF EEKEND W SPA & AGEN L S O R I

Spa

KONFERENS MED – INSPIRATION SOM MOTIVERAR

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE ✶ TEL 0175-309 30

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

57

LANDET

RUNT

Piteå: Politikerbesök i äldreomsorgen

I april genomförde socialnämnden och kommunstyrelsen i Piteå en temadag om framtidens äldreomsorg. En temadag som startade kl 07.00 runt om på olika äldreboenden i kommunen.

– Det är intressant och lärorikt. Jag har varit med på natt- och eftermiddagspass, men aldrig ett morgonpass. Det känns viktigt att vi får möta personalen i deras vardag, säger kommunalrådet Peter Roslund som följer med undersköterskan Johanna Bergman under hennes förmiddagspass på Berggården.

– Det är bra att de visar intresse och engagemang, och jag tror att många politiker vet hur slitigt vi har det och att de gör så gott de kan.

Men visst är det nyttigt att de kommer ut och pratar med oss och får uppleva stressen när vi är fem som jobbar och har 16 vårdtagare som behöver hjälp med i princip allt, säger Johanna Bergman.

Kiruna: Jättekliv mot ny stadskärna

Nu drar Kiruna kommun igång den stora arkitekttävling som ska ge förslag på utformningen av Kirunas nya stadskärna.

Arkitekter från hela världen inbjuds att kvalificera sig för tävlingen. Kiruna står inför en omvandling av samhället som saknar motsvarighet. Nu ska framtidens Mönsterstad 2.0 skapas.

Förra året fastställdes att Kirunas nya stadskärna ska ligga nordöst om tätbebyggelsen i Kiruna C, cirka tre kilometer från den nuvarande stadskärnan. En jury väljer tio tävlingsdeltagare utifrån de intresseanmälningar som kommer in. Dessa tio tävlandes förslag kommer att ställas ut och allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Arkitekttävlingen är ett samarbete med Sveriges Arkitekter och ska vara avgjord inom ett år.

Gislaved: Framtidens landsbygd

Vill du vara med och påverka framtidens landsbygdsutveckling? Det första av tre seminarier hölls på Gislaveds gymnasium den 25 april. Seminariet leddes av Marlene Ockander från Regionförbundet och Monika Gustavsson från Länsstyrelsen. De pratade om vad vi kan göra tillsammans för att driva utvecklingen framåt och om möjligheterna i landsbygdsprogrammet och matlandet Sverige. Återstående två seminarier kommer att genomföras på samma sätt under hösten. Verksamheten stöds av Tillväxtverket och Regionförbundet, Jönköpings län och arrangör är Högskolan på hemmaplan och WINNET, Jönköpings län.

Simrishamn: Ny översiktsplan

Simrishamns kommun har fattat beslut om att ta fram en ny översiktsplan för kommunen.

Som en del av arbetet kommer det att hållas temadagar ungefär en gång i månaden, på Marint centrums konferensavdelning Skeppet. Planerade teman är bland annat bebyggelsestrategier, riksintressen, miljömålsarbete och bebyggelsestrukturer/infrastruktur. Kommunen bjuder in till inspirationsföreläsningar vid varje temadag.

Den första föreläsningen hölls av Eva Sjölin, tidigare stadsbyggnadschef i Lomma kommun med lång och rik erfarenhet av stadsplaneringsfrågor från en rad kommuner i södra Sverige. 2004 fick ttill exempel hennes projekt Lomma hamn Sveriges arkitekters planpris. Eva Sjölin berättade om vikten av strategiskt tänkande i översiktsplanearbetet för att genomföra/ konkretisera en kommuns visioner. Till hösten planeras fler träffar med fokus på de enskilda byarnas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter.

58

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Borås: Vision Borås 2025

Borås långa historia som ett textilt industriellt centrum ska utvecklas till en ledande och attraktiv position inom mode, design och smarta textilier. De idéer och utblickar mot omvärlden som skapar mode, utvecklar fler företag och nya branscher. Borås har sedan ännu längre tillbaka varit ett handelscentrum, och erbjuder idag ett kluster där textil innovation och design möter entreprenörskap och handel.

Borås ser och tar till vara individernas kraft, kunskap, förmåga och idéer. Nyfikenhet, öppenhet och kreativitet präglar livslångt lärande, i skolan men även i arbetsliv och fritidsaktiviteter.

Det är tankar som ligger till grund för Borås arbete med att ta fram en vision inför 2025. Visionen kommer att fungera som en målbild för alla kommunens verksamheter och förhoppningsvis även för dem som bor och verkar i Borås. Planen är att visionen ska antas av kommunstyrelsen den 18 juni och av kommunfullmäktige den 16 augusti.

Örebro: Järnvägens framtid avgörs

Idag delar järnvägen upp Örebro i två delar, vilket försvårar för de boende att ta sig från den ena sidan till den andra. Dessutom medför järnvägen en hel del buller och risker i och med att godstransporter trafikerar den. Därför har Örebro kommun nyligen genomfört en utredning för att avgöra hur järnvägen genom staden ska placeras i framtiden. Tre olika lösningar har presenterats och slutligt beslut i frågan kommer att fattas under sommaren.

Falkenberg: Stigande havsnivå

Planeringen av nya bostäder vid Ätrans mynning påverkas av risken för stigande vattenstånd i havet. Enligt de senaste beräkningarna bör nybyggen i kvarteret Bacchus, alltså f d Vin & Sprit, placeras 3,5 meter över havets normalnivå. De senaste rönen när det gäller havshöjningen innebär nya tankar om hur högt nya byggnader och vägar ska placeras, för att inte på sikt bli översvämmade.

Enligt förslag ska Bacchus bebyggas med handel, kontor och andra verksamheter i de två största befintliga byggnader. Därtill planeras för cirka 550 lägenheter och ett lägenhetshotell med hundratalet bostäder. Längst ut på uddens spets föreslås en park och en småbåtshamn.

I planområdet ingår hela Kattegattvägen, eftersom kommunen beslutat att den gatan ska utgöra tillfart till området. Ökad trafik innebär större behov av bullerskydd, Nu föreslås bullervallar utmed körbanan på ömse sidor. Vägen kan också behöva höjas med hänsyn till stigande havsnivå.

Upplands Väsby: Folkomröstning om Väsby sjöstad

Kommunfullmäktige i Upplands Väsby har nu beslutat att folkomröstningen om Väsby sjöstad kommer att genomföras i samband med de allmänna valen i september 2014. Väsby sjöstad är ett utvecklingsområde i Väsbys västra delar som just nu är föremål för en fördjupad översiktsplan i syfte att utreda möjligheten att skapa en ny hållbar stadsdel med skogs- och mälarnära boende längs en del av Väsbys mälarstrand. Området beräknas kunna omfatta upp till 3000 nya bostäder och utgör ca 10 års bostadsreserv i Väsby i framtiden.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

59

VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

A

R

20

TL

IR

IG

VI F

20

A S T JÄ N S T

OFFE NT

AFFÄRER 20 ÅR GA LI

Å R I DE t OF F

EN

Vi jämför då och nu Saxat ur Svensk kommuninformation: Datortätheten i skolan

”Intervju med skolminister Ingegerd Wärnersson (s).

– 1997 delade i genomsnitt 13 elever på en dator i kommunala grundskolorna. För kommunala gymnasieskolan var motsvarande tal sex elever. För att få ett grepp om hur utvecklingen ser ut kan man göra en jämförelse med 1993 då det var 38 elever per dator i grundskolan och tio i gymnasieskolan. 87 procent av alla kommunala gymnasieskolor och 56 procent av de kommunala grundskolorna hade 1997 uppkoppling till internet.”

Senaste rikstäckande undersökningen från 2009 visade att det på kommunala grundskolor går, i genomsnitt 6 elever per dator - för fristående skolor är siffran 4,5. Datortätheten är större i gymnasiet som har 2,5 elever per dator i den kommunala gymnasieskolan och 1,6 elever per dator på de fristående programmen.

Matte är svårt

”Resultaten av de nationella proven i årskurs 9 som omfattade närmare 30 000 elever visade att matematik är det ämne där flest lever misslyckades med att få godkänt. De allra flesta elever uppnådde i år målen i svenska, engelska och matematik. Men det finns stora skillnader mellan elever med olika bakgrund och förutsättningar.

Engelska är det ämne där flest elever, 97 procent, blev godkända. I svenska uppnådde 94 procent målet. I matematik däremot var det endast 90 procent som klarade gränsen.”

I samtliga ämnen kan man konstatera att det finns en tydlig samvariation mellan provresultaten och föräldrarnas utbildningsnivå.

Ju högre utbildning föräldrarna har desto bättre klarar sig barnen.

Elever i de fristående skolorna klarade sig 1997 bättre på provet än de som har lektioner i de kommunala skolsalarna.

Svensk Kommuninformation, nummer 1, 1995

Ur tidningen: Redan 1995 arrangerade Göteborg Energi tillsammans med Olso Energi för första gången ett internationellt elbilsrally mellan de båda städerna.

Göteborg Energi byggde stadens första eltapp. Idag är Öresundskraft tillsammans med flera aktörer arrangör av ett av världens största elbilsrallyn mellan Köpenhamn och Malmö.

I år deltog över 50 olika elbilsmodeller.

60

1993 delade 38 elever på en dator i kommunala grundskolan. Den senaste rikstäckande undersökningen från 2009 visade att det i genomsnitt gick 6 elever per dator, och för fristående skolor var siffran 4,5.

Nationella prov – Procentuell andel elever som inte uppnått godkänt resultat, årskurs 9.

Svensk Kommuninformation, nummer 1, 1997

Ur tidningen: – Utan en sanering av statens finanser skulle politikens möjligheter fortsätta minska. Förutsättningarna att påverka samhällsutvecklingen skulle försvinna. Makten föras över från demokratiska instanserna till de finansiella marknaderna.

Skriver dåvarande inrikesminister Jörgen Andersson (s) i ett debattinlägg.

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Sveriges handel

”Faktum är att Sveriges bytesbalans aldrig har visat så stort överskott som nu. I februari 1995 noterades ett plus på 4,1 miljarder kronor, den högsta noteringen hittills för en enskild månad”, skrev vår skribent Lars-Gunnar Wolmesjö i Svensk Kommuninformation 1995.

Sedan dess har siffrorna fortsatt att visa överskott, vilket enkelt uttryckt betyder att vi exporterar mer än vi importerar.

2009 var ett tufft år för Sveriges och världens ekonomier. Sveriges varuexport sjönk med hela 16 procent, men trots detta var Sveriges handelsbalans fortfarande positiv.

Och år 2012 spår Konjunkturinstitutet den fortsatta utvecklingen: ”Sverige har under en lång tid haft mycket stora överskott i utrikeshandeln, med en förstärkt finansiell nettoposition mot omvärlden som följd. Växande svenska nettotillgångar, en minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder och ett stort sparbehov i många OECD-länder antas innebära att de svenska överskotten i utrikeshandeln gradvis faller tillbaka.”

Sveriges statsskuld Statsskuldens utveckling

I maj 2012 var statsskulden 1 084 miljarder kronor.

Statsskulden är vad staten lånat upp för att täcka underskott i statsbudgeten. Under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet ökade skulden kraftigt, och hade en toppnotering på 1 449 miljarder kronor.

Miljarder kronor, löpande priser Källa: Ekonomifakta/SCB Sverige BNP är största skulden till våra barn, siffror för 1a kvartalet varje år Fallande BNP

Procent, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Källa: Ekonomifakta/SCB

”Fallande BNP, och inte statsskulden, utför den största skulden till våra barn”, skrev vår skribent Lars-Gunnar Wolmesjö 1995. Utvecklingen av BNP var ett stort orosmoln under början av 1990-talet eftersom Sverige upplevde tre år i rad med fallande BNP – alltså negativ tillväxt. På senare år har dock tillväxten i Sverige varit relativt hög. Mindre dippar har vi haft under IT-krisen år 2000 och under finanskrisen 2008-2009.

BNP, bruttonationalprodukt, motsvarar värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid vilket ger ett grovt mått på hur rikt ett land är.

Sveriges placering i välståndsligan Bytesbalansen – Andel av BNP, procent

Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Ekonomifakta

Välståndsligan

Antalet medlemmar i OECD har under åren 1993-2010 ökat från 24 till 34. Källa: Ekonomifakta.se/OECD

Svensk Kommuninformation, nummer 2, 1999

Ur tidningen: Fula ord förbjuds i Noraskolor – Nu kan vi bestämma att vi inte tillåter ett fult och rått språk efter millennieskiftet. Och det här kostar ingenting att genomföra, förklarar Hanne Alvner, moderat ledamot i fullmäktige i Nora.

– Om barnen redan från lågstadiet får lära sig hur man uppför sig som medmänniska behövs inga manifestationer som första maj i Nora, säger hon.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2012

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i en så kallad välståndsliga. Välståndsligan är ett grovt mått på värdet av produktionen samt hur stor köpkraft per invånare denna produktion ger upphov till i de olika länderna.

Luxemburg, Norge och Schweiz ligger i toppen av välståndsligan. Skillnaderna mellan länderna kring Sveriges position är små vilket gör att placeringen i välståndsligan ska tolkas med viss försiktighet.

Svensk Kommuninformation, nummer 2, 2001

Ur tidningen: SvenErik Österberg intervjuas i egenskap av ordförande för Upphandlingsutredningen som då presenterat sitt slutbetänkande ”Mer värde för pengarna”. Ämnen som utreddes var miljökrav, lokal upphandling, höjd och gemensam direktupphandlingsgräns och skärpta sanktioner vid överträdelser av LOU.

61

VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

A

R

20

TL

IR

IG

VI F

20

A S T JÄ N S T

OFFE NT

AFFÄRER 20 ÅR GA LI

Å R I DE t OF F

EN

LOU - lika aktuell nu som då

Drygt ett decennium har passerat sedan jag började skriva för Offentliga Affärer, på den tiden Stat & Kommuninformation.

Namnbytet som genomfördes signalerade vad det egentligen handlade om, nämligen offentliga affärer.

F

öre min entré på tidningen, först som frilans och sedan som chefredaktör och produktionsansvarig för hela mediegruppen, var jag inte särskilt insatt i hur mycket som omsattes i Sverige via offentlig upphandling.

Den dagen jag insåg att det rörde sig om 350 miljarder per år insåg jag också betydelsen av kommunikationen mellan dels leverantörerna och dels upphandlingen inom den offentliga sektorn. Offentliga Affärer var helt enkelt en mötesplats där inköpare, upphandlare och offentliga verksamheter kunde dela med sig av sina erfarenheter, farhågor, frågor, juridiska komplikationer men också där leverantörer hade möjligheten att exponera sig och vad de kunde erbjuda.

Omsättningen ökar

Idag, tolv år senare, skulle jag vilja påstå att frågeställningarna kvarstår och i de frågeställningar som finns ser vi även den utveckling som sker i vårt samhälle. Så samtidigt som vi blir fler medborgare så ökar omsättningen på den offentliga upphandlingen. Intressant är också att jämföra procentsatsen på offentlig upphandling i förhållande till BNP. Här har det varierat mellan 12 – 20 procent.

ter om hur mycket den offentliga upphandlingen omsätter så är det närapå lika stor variation på siffrorna som på miljarderna skattemedel som används. Alltifrån 500 miljarder till 800 miljarder.

Dålig koll

Tess Benschner Johnsson arbetar idag med event inom samma koncern. Här ser vi henne under prisutdelning av Handslaget, i Gyllene Salen Stockholms Stadshus 2010.

Som vi alla förstår så har behovet av mötesplatser inom upphandling också ökat och resulterade i att tidningen Offentliga Affärer år 2006 skapade Upphandlingsdagarna.

En mötesplats som 2013, för åttonde året i rad kommer att genomföras. Redan är programrådet tillfrågat och de första programrådsmötena hålls den 23 och den 30 maj i VINNOVAS lokaler i Stockholm.

Ministerfadäs

En av de ministrar som invigningstalade på Upphandlingsdagarna någon gång kring 2008-2009 sa i sitt anförande att den offentliga upphandlingen omsatte 750 miljarder.

Vi var många som satte kaffet i vrångstrupen vid det tillfället. Som kuriosa kan jag också nämna att underrubriken i talet löd ”Det talade ordet gäller” men om du idag vill läsa talet i sin helhet så är siffran borttagen.

När jag idag försöker plocka fram uppgif-

Stat & Kommuninformation, nummer 2, 2003

Ur tidningen: Intresset från kommunernas sida att ge 24-timmarsservice till invånarna är inte särskilt stort, visar en ny undersökning.

60 procent av kommunerna saknar strategi och planering och endast 30 procent har budgeterat för investeringar under 2004.

En liknande undersökning visar att bara var fjärde kommun svarar på e-post.

62

I ett pressmeddelande från upphandlingsutredningen från den 21 november 2011 står det så här Dålig koll på den offentliga upphandlingen. ”Stat, kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster för cirka 500 miljarder kronor årligen. Bristerna i uppföljning är dock stora. Därför är det ingen överdrift att påstå att det idag saknas svar på frågan om offentlig sektor – och vi skattebetalare – får de varor och tjänster som vi betalar för.

En långt bättre uppföljning är därför ett av de viktigaste kraven i arbetet att förbättra den offentliga upphandlingen”, säger Anders Wijkman, särskild utredare och ansvarig för Upphandlingsutredningens delbetänkande ”På jakt efter den goda affären. ” Sanningen ligger förmodligen någonstans i mitten och att forska kring exakta siffror vore en krönika i sig. Vad vi dock alla kan enas om är att det är oerhört stort ansvar som vilar på både de som gör upphandlingarna och på de som levererar varorna och tjänsterna. Innebär att de goda mötesplatserna och de goda föresatserna för de relevanta frågeställningarna kommer att behövas under lika lång tid som offentlig upphandling pågår.

Tess Benschner Johnsson

Offentliga Affärer, nummer 5, 2009

Profilen: Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren framhåller i denna intervju myndighetens prestationer och berättar till exempel om den spekulation i dollar som nyligen resulterat i ett ordentligt klipp där skattebetalarna tjänade drygt 2 miljarder kronor.

– Allt det vi gör handlar om att kostnaden ska bli så liten som möjligt för skattebetalarna, säger han.

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se

Ett affärsråd ska vara glasklart.

IntE gömmas I En hög av pappEr.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi har hela affärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

ledarskap Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Vi har gjort det varje dag i 50 år!

Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus.

Vi har helhetslösningar till er.

Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller förändringar i produktion. Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där förutsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara.

Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver därför ett nära samarbete mellan oss och er som kund.

Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lösningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och Iyftledning. Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär.

Förmodligen är det så även i ert fall.

Det kanske är det riktigt stora lyftet.

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning

MALMÖ (huvudkontor) Hammarvägen 7 232 37 Arlöv Tel. 040-38 32 20

64

STOCKHOLM Skogängsgatan 38 163 56 Spånga Tel. 08-36 77 20

GÖTEBORG S. Hildedalsgatan 11-13 Box 8044, 402 77 Göteborg Tel. 031-65 61 70

KARLSTAD Sågverksgatan 49 652 21 Karlstad Tel. 054-10 05 40

Offentliga Affärer 3 2012 | www.offentligaaffarer.se