Offentliga Affärer nr-5 2009

vård ledarskap miljö konferens juridik utbildning EKONOMI

Storsatsning på elbilar

Inför Ekonomidagarna Värna välfärden med mindre pengar Profilen

Nr 5 2009 | Sjuttonde årgången

Pris 79 kr

UPPHANDLING

Årets Chef Bo Lundgren

Bidragsfusket 18-20 miljarder OPS – Nya sätt att förverkliga framtidens investeringar

Han sparar Sveriges pengar

Kärnvärden.

Programstyrd outsourcing. En del ser outsourcing som komplement till det man definierar som kärnan i verksamheten.

Outsourcing är en växande företeelse i Sverige och hela västvärlden. Men i Sverige är outsourcing ännu inte utvecklat till sin fulla potential.

Här finns fortfarande effektivitet att uppnå och synergier att hämta hem. I exempelvis USA och Storbritannien har outsourcingen utvecklats betydligt mer.

Outsourcing är att hjälpa och avlasta varandra.

Ett företag får hjälp av ett annat att utföra en viss tjänst. Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har bättre förmåga och kompetens att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet.

Ofta utvecklas ett sådant samarbete mellan två företag successivt. Till en början är det vanligt att uppdragsgivaren ber outsourcingföretaget att utföra en väl avgränsad tjänst. Vi på

ISS kallar det singeltjänst. Det kan handla att driva personalrestaurangen eller att sköta receptionen. Utmärkande för dessa tjänster är att de är väsensskilda från den verksamhet som ger det uppdragsgivande företaget dess huvudsakliga intäkter.

Singeltjänster blir ofta till multitjänster.

Efter en tid upptäcker uppdragsgivaren att outsourcingföretaget har förmåga att utföra singeltjänsten både bättre och billigare än när tjänsten utfördes internt. Då ligger det nära till hands att beställa fler tjänster, och snart levererar outsourcingföretaget ett helt paket – speciellt anpassat till just den här kunden. På det viset samarbetar de båda företagen intimt mot ett gemensamt mål. Det blir allt viktigare för outsourcingföretaget att uppdragsgivaren blir framgångsrik i sin verksamhet – då växer ju uppdraget i omfattning även för outsourcingleverantören.

Fokusvärden.

Funktionsstyrd outsourcing. Det blir allt vanligare att betrakta outsourcing som en integrerad del av helheten.

Nya former för samarbeten.

Från den här punkten kan samarbetet ta ytterligare språng framåt. Fram till nu har var och en hållit sig till sina områden – man har talat om kärnverksamhet och stödjande funktioner, där uppdragsgivaren har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och outsourcingföretaget stått för en eller flera stödfunktioner.

Men begreppen börjar bli lite ålderdomliga. När man går vidare i samarbetet blir frågan inte längre ”Vad kan jag göra för dig?” utan ”Hur vi ska lösa det här stora serviceåtagandet tillsammans?”

Pendeltågen är ett bra exempel.

Låt oss ta exemplet med SJ och pendeltågen i Stockholm.

Det visar tydligt hur olika parter kan ta var sin del av ansvaret för att tillsammans bilda en enhet. De olika aktörerna är SJ, via sitt dotterbolag Stockholmståg, som kör tågen och har det övergripande ansvaret, Euromaint som sköter det tekniska

underhållsarbetet, och ISS som ansvarar för all service, städning, information och biljettförsäljning. Finessen är att slutanvändaren, resenären, upplever det som en enda värld: Pendeltåget som tar mig till och från jobbet. Samtliga aktörer är lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

www.iss-fs.se 020-155 155

Nerikes Alle

handa - Nyh

eter från Ö

rebro län Page 1 of 1

2009-02-

11 09:21 (Allmänt)

Upphand

ling gav pris

LINDESB ERG Lindesb ergs ko mmun lig upphan ge dlingar.

Med nytä r i bräschen nä tydlighe r det gä nkande t har ko ller att ,m mmunen resecent göra offe s upphan odern teknik sa rumet i ntliga mt före dl Frövi. Oc nkling oc h vunnit are pressat kost h pris för naderna Varje år framsynt för det gör nya het. miljard kro Lindesbergs komm nor. Dess un oc h de anbudsun a derlag. De har gjorts på tra ss bolag upphan dlingar för ditionellt anbuden t innebär sä kommit ru en tt nt me hel del pa en halv in och ku - Det ku ppershante d detaljrika Pristagar nnat nde ring innan en det måste gå ett och ett ha värderas. och efter Nordkvist Magnus lvt år inn gå att för det flankeras an man Nordkvist enkla oc kommun av var igeno h göras . alrådet An m eff processe ektivare, Det är ha ders Larsson n. Vi tyc säger up n som nu (C kte att ), och Or phandling belönats upphandli eos Lars-Görn schef Ma med prise ngsdagar Fröjd. gnus t "Hands na i Stoc Konkurren lag kh sverket, olm. Bako et" vid de tid Kommen så kallade tus och Sv ningen Offentlig m arrangemange a Affärer, t ligger bla eriges Ko I prismoti Ekonomist mm nd andra ve yrningsv anbudsför ringen betonas jus uner och Landsti erket, ng farande t . att Lindesberg och en he inneburit arbetat me lt fler anbu d och i slu digital upphandli d ett fören - Vi ville ng göra det tänden en klat sprocess enkelt, sn . Något so visa vad avsevärt abbt och vi ville ha m dessuto lätt för en lägre kostnad. . I ställe m omgången t för ett , fick vi in anbud, so treprenörerna oc I stället sex. Bland h samtidi m vi fick för att i an gt tydlig i nat fyra detalj sp anbudsgiv t från mind den första, avbr ecificera aren att utna re, lokala sina ön föreslå en - Vi ska företag. inte lägga lämplig lös skemål överlämna ne lägga kra r man till ning. ften på att d tid, pengar oc h ar en lösnin fun bete dera ut va g. d vi vill ha på sådant de ka I upphan n bä och seda dlingen av n överlåta ttre. Vi ska agerat so resecent åt dem att rumet i Frö m föreslå Företaget ett slags mäklare vi har ko mmunen ha mellan ko haft hjälp upphandla r en internetbas mmunen era Oreo AB och intres re och an som önskemål. serade för budsgivar d tjänst som fun gerat so e. Tjänsten eta g. m länk me - Jag kan har anpa llan säga att ssats he Lindesberg lt efter ko säger La rs-Göran mm är unika unens Fröjd frå i landet Såväl ko n Oreo. i hur de mmunalr jobbar me ådet Ande beröm öv d upphan rs Larsson er dlingar, (C), som - Priset vis sin upphandling schef. ekonomich ar att vi jobbar på ef Lennar stolta. t Jansson rätt sätt och att vi öser För dem och Magn har dukti ga meda us Nordkv linjen. Oc rbetare. ist h på sätt Vi är och vis ha det självklart att upphandli r de minis fortsätta ngsdagar på na talade terord på framtide den nu ins ns upphan kommun att de gö lagna - och fin dling.

- Det va ansmarkn r rätt. På r so adsmins Lindesberg m en beskrivnin ter Mats g av vårt .

Odell om arbetssätt , konstat erar man nöjt i Artikel frå n na.se (h Copyright ttp © Nerikes ://na.se/artikel.a Nerikes sp?intId=1 Allehanda Allehanda 448330) 1995-200 , N Strand 9 gatan 5, 701 92 Ör ebro. Te l 019-15 50 00.

http://www

.na.se/linde

sberg/skriv ut.asp?intId =1448330

phandling andling p u t n re a p s n a tr , e d n Målsöka e det ”ekonomiska målfotot” i en komplex tjänsteupph Hur Boverket skapad

ingen? perfekta upphandl vill inte skapa den Vilken upphandlare eller hon verkligen aren känner att han andl det upph att där er En affär varna tyck t som alla anbudsgi har valt rätt, samtidig med ett rättvisande var en juste affär det att , värt an var möd resultat. viktade betyget avviker från utmaningen att enhet som det uppräknas priset med När Boverket stod inför vidareutveck- bästa möjliga betyg, upphandla förvaltning och kr.

000 av 100 ring hante för ling av verkets system framåt också Stringenta mål bidrag, ville man ta ett steg senare de ndlingsarbetet. I ett antal workshops fastställdes ifråga om själva uppha r. På första gången olika kravens betygskalor och profile Därför valde man att för formulär skigt med hjälp av detta sätt fick man ett finma genomföra en upphandling följa vid skapande av att och en sstöd sgivar proce anbud för för ett helt digitalt system sitt anbud. interaktivitet. tälla levetesta detta Upphandlingen skulle säkers – Vi blev inspirerade att avtalstiden, göra det också rantörens kompetens över arbetssätt och då ville vi priohögt en var t mest komplexa varjämte tillgänglighe på en av våra svåraste och olika system Peter Thorsson Peter Thorsson, riterad faktor. Boverkets upphandlingar, säger det finns och r tyrelse Länss alla av ds ket. använ personaldirektör på Bover dare. med var det inte således många decentraliserade använ priset skall räknas upp Den nya tekniken till trots arbetar man eftersom i fokus. Visionen I utvecklingen av systemen (10 x 100 000). själva tekniken som stod kort 1 000 000 kronor inom vilka är ster, smetod e-tjän ra proce erings er och med att etable I en digital utvärd var istället att skapa metod . Det vill skall vara transskulle leda till skall kunna erbjudas allmänheten grundprincipen att den stöd som på ett stabilt sätt sgivare. en, säga att det till exempel skall gå att göra sin anbud ndling för uppha ägbar av at föruts ett optimalt result bergvärme parent och valde kallas för skulle vinna som egen ansökning om bidrag för Metoden som Boverket det vill säga att det anbud kvalitetskriterier direkt på Internet. bäst matchade uppställda o”ekon det vara i kombination med att anbudet. miskt mest fördelaktiga” et Viktning – pris och kvalit sätt: s viktningsmodellen på detta ds Strategi och metod I underlaget presenterade högsta möjliga betyg använ kten valdes ett gspun utgån med respektive viktning och den Med Följande kvalitetskriterier något ar inneb inte angreppssätt som a Summ straVikt eller andra Högsta betyg ingrepp i IT-plattformar har gjort.

Kriterie tegiska val som man redan utvär20 en 10 finna att s 2 Strategin var sålede nhet måluppfyllande Databasadministratör - Erfare 30 10 deringsmetod som på ett - Utvecklingsverktyg 3 kvalitet under Systemutvecklare, Gripen 240 sätt kunde ge utslag på 40 ”.

6 aktigt T fördel dotNE mest lare, bofinc - Erfarenhet principen ”ekonomiskt utveck System 20 för 10 procenttal 2 nhet databas Istället för att sätta olika utvecklare, bofinc - Erfare kvalitet System till 20 lande 10 förhål i pris viktning av nhet databas 2 Erfare med l svanen relseta lare, Systemutveck 100 20 valde man att skapa ett jämfö 5 d tionen beskrevs ripande krav - Inställelseti prispåslag. I kravspecifika Överg 430 grundläggande utvärderingsmodellens a möjliga betyg Högst principer på följande sätt: högre värde ligt betyd ts tillmä et Kvalit • förklarar det man i förhållande till priset, vilket etoden. Här använde slaget vid utvärt prispåslag jämförelsem förhållandevis stora prispå I detta fall valdes ett absolu ett absolut tal, men altererierna. etskrit kvalit e lämnar prispåslag med olika de av dering räkans upp med en följande: En anbudsgivar slaget de enligt prispå att så kan ras nativt hante • Kvalitet och pris 000 000 kr. Hans kriterium tive anbudspris. Vid l. Bästa anbud ett pris om 1 nt viss procent på respek räknas om till ett jämförelseta 387, det vill säga 10 proce således ett anbud med lägsta jämförel- ger betyget om lika kvalitetsnivå får är det anbud som har det bästa möjliga totalbetyget större prispåslag än r det krono från i kning ett pris upprä en högre setalet. Jämförelsetalet är let blir då 2 000 000 kr, varje procent- 430. Jämförelseta av priset enligt följande: För

2009-02-21

vars digitala Boverket och Oreo, stiden förde de, gjorde – Genom att vi under anbud ndlingsverktyg man använ la tjänsten har uppha för att få svar t eenkä sgivar all dialog direkt i den digita anbud tion också en menta sdoku den nya helhet ttade unik uppfa vi fått en hur anbudsgivarna och anbudspro- på toppbetyg av hela upphandlingsndlingsmetoden. Den gav Upphandlingsprocessen tet klargjorde vi uppha men det nt, projek m mome Geno erade . alifice utvärd cessen pre-kv åt samtliga De anbudsgivare som klarat uppnå och med det långt att här närmare redoningsuppgifter, initialt vad vi ville och skulle föra för ringen får via e-post inlogg verktyget har vi fått stabila la letta digita komp atet. det result till g visa vilka ger dem tillgån Lägg därtill att vi att framtida inloggad fick transparenta processer.

Alla parter är eniga om förfrågningsunderlaget. Väl har sänkt vår årliga ndlingar bör ske i denna g till ett redan genom upphandlingen en offentliga uppha anbudsgivaren också tillgån tial att minska uppskattningsvis mer än med poten ad dess kostn med form, skapat ”offertförslag”. ndlande sätt för mig miljon kronor. sskostnaderna hos uppha – Detta var ett helt nytt initiala utvär- proce anbudsgivarens – Öppningen och den skade från enhet, samtidigt som men vi blev positivt överra de digitala anbuden kunde offertkostnader minskar dramatiskt. av på en ord dering Ranefj s första början, säger Ander av tiden, jämfört detta projekt genomföras på en bråkdel – Vi som deltagit i WM-data. anbuden på vanligt eten i den överblick och med om vi hade fått in attar enkelheten och kvalit – Vi fick snabbt en god form. Också de uppsk urerad supportstöd det strukt och icke en en i skulle vi tjänst sätt, på hur interaktiva attade uppsk sarkunde därefter fokusera vann ndling inte uppha som par timmar var anbudsgivare Oreo lämnat under formulera vår offert. På ett i såväl med dess tydlighet som lia. Uppskatt- upphandlingsmetoden, Vi har fått förstklassig hjälp vi klara med all grundforma tolkstora tidsvinster betet. de gällt och det när arens i ar som transp och 500 timm ka frågor ningsvis sparade vi minst rbetet. Mot den teknis ässig rådgivvar det tryggt den medförde i offerta ningar av LOU och affärsm offertarbete och dessutom rberg, befogat att tala om nödvändiga bakgrunden känns det säger avslutningsvis Paul Silfwe med hjälp av ning, att veta att vi inte missat några des ord. avgjor Ranefj en s ndling Ander son och att uppha e, där det Peter Thors offertuppgifter.

Kent Mossheden ansvarig målfoto mellan två anbudsgivar system är som berg, par Paul Silfwe t hade ett shantering, förlorande anbudet endas för Boverkets system för bidrag yg. procents lägre kvalitetsbet är också nöjd:

gspris, vilket ett anbud med lägre utgån ibland bli onödigt komplext.

Paul Silfweberg

I höst ritar vi om kartan för Sveriges Upphandlingstjänster

Vill du vara med när molnen skingras? Kontakta info@eniroupphandling.se

Se vad som hände i Frövi? http://webbtv.compodium. se/eniro/frovi1/

Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknanden. Eniro gör det enkelt att hitta personer, företag och produkter med hjälp av kataloger, nummerupplysning, Internet och mobiltjänster. Eniro Upphandling ger köpare och säljare en plats att direkt och effektivt kunna lämna sitt anbud eller konkurrentutsätta sin upphandling.

Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.

Vill du veta mer hur vi kan skingra molnen och införa en ny strategi för konkurrentutsättning och upphandling sänd oss ett mail till info@eniroupphandling.se

Kommer du ihåg?

Välkommen tillbaka!

Ladda ner 2010 års program nu! www.upphandlingsdagarna.se

Engagerade föreläs are

UHD 2009 blev årets största mötesplats för oss som berörs av den offentliga upphandlingen och samlade cirka 500 besökare som genomgående gav betyget mycket gott. Hur många blir vi i år?

Onsdag, 2010-02-03 kl 09.20

Framtidens upphandling och e-förvaltning

Vi är stolta över att återigen få ta del av de senaste nyheterna samt regeringens strategiska planer och visioner på upphandlingsområdet, framförda av Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Onsdag, 20 10-02-03

kl 14.30

Nationella u pphandling sstödet

Dags att pre sentera Nationella u pphandling sstödet samt de konsekvenser Dett ak att få för oss ommer alla. Planer, visioner och aktuella up pgifter Framfö rt rig på kamm av ansvaarkollegiet, Daniel Moiu s.

www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandl

a!

Allt kan händ

Häftiga diskussioner?

l 19.00 02-03 k 0 1 0 2 g, Onsda

Glada utställare

! lfesten e b o N Lilla

Torsdag 2010-02-04 kl 09.15

DEBATT: In-house anskaffningar Debatt i ljuset av sy savmålets konsekvens er och framtida Förutsättn ingar för offentliga bola g.

Medverkar vid deba tten gör representanter från: Konkurrensverket ,Svenskt Näringsliv, Finansd epartementet Sveriges Ko mmuner och Landsting samt Advokatfirman Lin dahl.

att ta set för statshu dag å id p s m e s a Vi s störst erhållning, t e r å v del a sig und lning av ögklas med H usik och utde m vacker get” la n som ”hands en ges till de a uppg st li ä r b å s t m e So t till år a k r e v med g. av handlin ans inramat t m n av at m la s a s n t ä k All h . c k o r s a km e lju levand ig på Historis as n n fi e b

10-02-03 kl 20.30 Onsdag kväll 20

Återigen... erhållning Högklassig und

inslag tillEtt kärt gammalt ren som pa baka igen, ståup mp i ra ttk ra Sk a all ger oss rrätte ef l til magen lagom t! rja bö r ha n ste ten, fe

lingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se • www.upphandlingsdagarna.se

EHRENSTRÅHLE BBDO

Vi underlättar.

I vårt land uppskattas 600 000 människor ha nedsatt rörelseförmåga.

Och alla ska fram. Det är några viktiga förutsättningar för vår verksamhet.

Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

Alltid på väg

www.svevia.se

personal & ledarskap

Innehåll

Bo Lundgren

18

Profilen Bo Lundgren. Efter 29 år i riksdagen slutade Lundgren som politiker, frågan var vad han skulle göra istället.

– Jag kände att jag ville verka i statens tjänst, och efter att ha suttit både i styrelsen för Riksgälden och även som statsråd ansvarat för organisationen slog det väl ut när Göran Persson erbjöd mig tjänsten som riksgäldsdirektör.

24

OPS – Nya sätt att förverkliga framtidens vägar, broar, sjukhus och ishockeyarenor Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, presenterar en utredning som visar att offentlig sektor och samhället har mycket att vinna på att utöka sitt samarbete i investeringar av infrastrukturen.

30

18

42

20

36

48

49

42

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

43

Offentliga Affärer nr 5 2009

Juridik – EG-rättsliga undantag från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster EG-domstolen har under senare tid utvecklat innebörden av undantagen från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster. I denna artikel redovisar advokaten Helena Rosén Andersson två av domstolens domar om just samhällsnyttiga tjänster.

Den hemligaste av chefer SÄPO-chefen Anders Danielsson överträffar de flesta med sin naturlighet, öppenhet och humor.

Samtidigt finns allvaret där. Så även lugnet och tydligheten.

– En av våra största utmaningar är att ta reda på vad det är vi inte vet som vi borde veta, säger han.

Personalvetardagarna 2009: Utmaningar för HR i kristider Ekonomiskt bistra tider ställer ökade krav på Human Resources. Frågor om arbetsmiljö, arbetsrätt och HR-utveckling stod på programmet.

Prisbelönt jämställdhetsarbete År 2008 fick Banco Fonder Annas jämställdhetspris. Detta eftersom de tar hänsyn till könen både internt och externt. Banco Fonder är ett sätt att påverka världen enligt VD Camilla Robinson Seipell.

9

10

Offentliga Aff채rer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

Utmaningarna har aldrig varit större Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Traffic/layout Henrik Tonström annonser@hexanova.se Annonschef Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Avila vladimir@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 08-588 674 02 Fax: 08-618 03 27

Det måste vara kluvet att vara kommunekonom i dessa dagar. Å ena sidan pyntar staten in ytterligare 10 miljarder kronor till kommuner och landsting så att de får näsan över vattenytan, men samtidigt lär den kommunala konsumtionen bli väsentligt lägre de närmaste åren än vad vi bara trodde för ett år sedan. 16 miljarder kronor väntas den minska för 2010 och 41 miljarder för 2011, om vi ska tro finansministern. Det är många färre jobb det. Eller går det att lösa på annat sätt?

När 300 kommun- och landstingsekonomer träffas i tre dagar (under Ekonomidagarna 2009 den 21-23 oktober) i Örebro ska lösningar på denna ”omöjliga ekvation” bli synliga. Uppdraget är svårt, men inte omöjligt.

Smarta värdar med kunden i centrum

Finanskrisen har under det gångna året satt tydliga spår på fastighetsmarknaden. Transaktionstakten har avtagit avsevärt och många aktörer väljer i stället att fokusera på ökad intern effektivitet samt kundnytta för befintliga hyresgäster. En utveckling som bidrar till såväl omedelbara vinster som ett starkare varumärke på sikt. I många fall är det fastighetsbolagen inom den offentliga sektorn som leder utvecklingen.

Personalvetardagarna 2009: Utmaningar för HR i kristider Ekonomiskt bistra tider ställer också ökade krav på Human Resources, som är ett begrepp för hur arbetsgivare arbetar med personal- och organisationsfrågor.

Frågor om arbetsmiljö, arbetsrätt och HR-utveckling stod på programmet för Personalvetardagarna 2009. Årets värd var Malmö stad som sedan 1970-talet utvecklats från en stad i kris till dagens internationella stad, en smältdegel som lockar till pendling mycket tack vare Öresundsbron och Malmö Högskola.

Varför är informationssäkerhet så viktigt?

Ibland acceptabelt med inköp från myndighets eget bolag utan upphandling En kommun eller annan myndighet ska under vissa noga angivna förutsättningar kunna köpa varor eller tjänster från ett eget bolag utan att gå ut med anbud i en offentlig upphandling. Det framhåller Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Samtidigt understryker Konkurrensverket att det lagförslag som regeringen presenterat inte automatiskt innebär undantag från upphandlingsreglerna för alla inköp från eget bolag. Det måste avgöras från fall till fall om ett inköp kan ske under detta undantag från huvudregeln, det vill säga att upphandling ska ske.

EG-rättsliga undantag från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster

EG-domstolen har under senare tid utvecklat innebörden av undantagen från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster. I en artikel i denna utgåva av tidningen Offentliga Affärer redovisar advokaten Helena Rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, två av domstolens domar om just samhällsnyttiga tjänster.

Genom domarna tar domstolen undantaget för in house-anskaffningar till en ny dimension.

I domarna klargör domstolen nämligen att anskaffning av samhällsnyttiga tjänster är undantagna från upphandlingsdirektiven och därmed från de svenska upphandlingsreglerna.

EG-domstolens praxis om undantag från upphandlingsskyldigheten för samhällsnyttiga tjänster är av särskilt intresse för kommuner och landstingskommuner som tillhandahåller allmännyttiga anläggningar eller tjänster (2 kap. 7 § kommunallagen).

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Under dåliga tider är informationssäkerhet viktigare än någonsin. Det är tyvärr inte ovanligt att företag eller individer tar till desperata handlingar för att skaffa sig ett övertag på marknaden.

Informationssäkerhet handlar till stor del om att förbättra rutinerna kring hantering av information och data. Säkerställa sekretess och riktighet hos värdefull och hemlig information, se till att den är tillgänglig för behöriga användare när den behövs.

Informationssäkerhet omfattar hantering av all information i verksamheten i såväl företag som olika myndigheter och oavsett vilket media, elektroniskt, pappersform eller som kunskap hos medarbetarna.

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till ekonomichefer, verksamhetschefer, IT- och personalchefer samt inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

11

nyheter

Ibland acceptabelt med inköp från myndighets eget bolag utan upphandling En kommun eller annan myndighet ska under vissa noga angivna förutsättningar kunna köpa varor eller tjänster från ett eget bolag utan att gå ut med anbud i en offentlig upphandling. Det framhåller Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen.

Samtidigt understryker Konkurrensverket att det lagförslag som regeringen presenterat inte automatiskt innebär undantag från upphandlingsreglerna för alla inköp från eget bolag. Det måste avgöras från fall till fall om ett inköp kan ske under detta undantag från huvudregeln, det vill säga att upphandling ska ske.

Problemet med kommunala och statliga inköp från eget bolag har aktualiserats efter Regeringsrättens så kallade SYSAV-domar. Domarna slår fast att en kommun, eller annan myndighet, alltid ska göra regelrätta upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, även om inköpen görs från ett bolag som ägs av kommunen eller myndigheten.

Enligt EU-praxis finns undantag för köp från eget bolag (de så kallade Teckal-kriterierna).

– Det är bra att vi nu kan få tydligare regler för kommuners och myndigheters inköp från egna bolag.

Men de regler som regeringen föreslagit innebär alls inte att alla sådana upphandlingar regelmässigt kan göras utan anbudsförfarande, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Okej att lotta upphandling Det var okej att låta lotten avgöra när Landstinget i Blekinge tillsammans med Region Skåne och Landstinget i Kalmar upphandlade influensavaccin. Det konstaterar nu Regeringsrätten i en dom.

Konkurrensverket framhåller att det är viktigt att de kommande reglerna utformas på ett sådant sätt att de inte kan missbrukas. Bevisbördan, om undantagsregeln får användas eller inte, ska ligga hos den som gör inköpen.

– Jag vill uppmana alla kommuner och myndigheter att se över alla de inköp de gör från egna bolag, eller från kommunalförbund och gemensamma nämnder där de är medlemmar. Om direktupphandlingar från sådana enheter inte uppfyller kriterierna för det nya undantaget avser Konkurrensverket att ingripa, säger Dan Sjöblom.

Källa: Konkurrensverket

Två företag hade lämnat samma pris vid upphandlingen av influensavaccinet och därför fick en lottdragning agöra vilket företag som skulle få upphandlingen.

Fredagens dom i Regeringsrätten innebär att Region Skåne och landstingen i Blekinge och Kalmar äntligen kan avsluta sin gemensamma upphandling av vaccin mot säsongsinfluensan.

Upphandlingen stoppades senast i maj, då Regeringsrätten meddelade att man ville titta närmare på om det var okej för landstingen att låta lotten avgöra, när två konkurrerande företag lämnat samma lägstapris vid en upphandling.

Företaget som drog nitlotten gillade inte metoden och har alltså överklagat ärendet ända till högsta instans, Regeringsrätten.

Bolaget menade att om man hade vetat om att det kunde bli lottning

hade man utformat sitt anbud på annat sätt. Dessutom ansåg man att OM lottning används måste en oberoende kontrollant närvara, vilket inte var fallet.

Men Regeringsrätten skriver i sin dom att lottning är en lämplig metod i fall som det här, och man anser inte att det är nödvändigt att skriva ut i förväg att lottning kan komma att användas. Man tycker inte heller att det kommit fram någon omständighet som gör att man kan tro att lottningen utförts på ett felaktigt sätt. Därför avslås det förlorande företagets överklagan.

Blekinges smittskyddsläkare Rickard Eitrem säger att det är bra att det är klart med en dom eftersom man nu kan komma igång med vaccineringen. Enligt honom har det blivit ett par månaders försening på grund av den juridiska processen.

Nu kan du få de senaste nyheterna direkt i din mail

Börja prenumerera på vårt nyhetsbrev

www.offentligaaffarer.se

12

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Nytt Contact Center för tolktjänster i Uppsala Semantix tolkverksamhet tillsätter nu över 2 000 tolkuppdrag per dag. För att ytterligare förbättra servicen för våra kunder slår vi den 15 september upp portarna till ett helt nytt Contact Center på Salagatan 16 i Uppsala.

Semantix Contact Center kommer att ta emot alla Semantix tolkuppdrag som bokas per telefon av beställare från hela Sverige. Allt fler beställare väljer att boka tolk via Semantix webbaserade bokningssystem eTolk, men man önskar ytterligare stärka upp servicenivån för de kunder som önskar personlig rådgivning och service. På plats finns både professionella tolkrådgivare och tolkkoordinatorer som tillsammans servar Semantix befintliga och blivande kunder.

Semantix Contact Center har anpassats för att leva upp till kundernas krav, både nu och i framtiden.

– De största kunderna är kommuner, landsting och statliga myndigheter. Alla ärenden lyder under strikt sekretess, då tolkarna bland annat hanterar extremt känsliga uppgifter om migrationsfrågor, advokatkontakter och vård. Och vi inrättar nu även specialanpassade tolkbås där tolkarna kan genomföra direkttolkning per telefon i ljudisolerade rum, säger Elisabeth Cardoso da Silva, affärschef för Semantix tolktjänster.

– Telefontolkar som kan tolka direkt i Semantix lokaler optimerar tillgängligheten för kunderna – en tjänst som Semantix kallar TolkDirekt, säger Randa Khalil-Lindberg, säljansvarig för Semantix Contact Center och tidigare chef för Uppsala Kommuns Tolk- & Översättningsservice.

– Vi har valt att placera vissa centrala funktioner hos Semantix i Uppsala, exempelvis IT‑avdelningen.

Det är bra för vårt Contact Center som är beroende av teknik på framkant vilket är en av Semantix styrkor, säger Anna-Lena Rasch, Sverigechef. Uppsala är en spännande och expansiv kommun med ett anrikt universitet och en modern forskningsmiljö, och det finns många intressanta kopplingar till Semantix verksamhet inom språk och kommunikation.

Marknaden för tolk- och översättningstjänster befinner sig i stark tillväxt till följd av bland annat globaliseringen, EU:s utvidgning samt ökade krav från både myndigheter och företag på allt mer professionell kommunikation och informationsbehandling.

– Vi känner att vår styrka och kompetens växer och vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete med kommunen, sjukvården och alla kvalificerade tolkar och översättare i regionen, säger Isabelle Fors, rekryteringsansvarig för Semantix tolkar och produktchef för telefontolkning.

Semantix är Nordens ledande koncern inom språktjänster.

Semantix erbjuder tolkning översättning, utbildning och konsulttjänster som skribenttjänster, språkgranskning och affärsspråk.

Semantix ägs av investeringsfonden Accent Equity. Sedan mitten av 1990-talet har Accent varit rådgivare åt sex fonder som genomfört

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

över 40 företagsköp och ett 30-tal försäljningar. Accent Equity Partners är rådgivare till fonder med totalt kapital på ca 5 miljarder kronor, av vilket ca 1 miljard finns tillgängligt för nya investeringar. Accent inves-

terar i väletablerade nordiska bolag med klar potential till värdeskapande via operativa förbättringar, strategisk utveckling och stark tillväxt.

Källa: Semantix

NETGEAR ReadyNAS 3200 12-diskars 2U racklösning ReadyNAS 3200, en 12-diskars 2U racklösning som ger företag och organisationer möjligheten att på ett säkert sätt dela, lagra och skydda sin affärskritiska data.

Med stöd för upp till 24 TB kapacitet, är ReadyNAS 3200 idealisk för online serverkonsolidering eller backup.

39995:6 TB

1244:-/mån

5010317497 | NETGEAR READYNAS 3200 6TB DUAL GIGABIT SATA | 39995:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

www.dustin.se

13

wS

UTBILDNING föR aLLa EkO IREV är marknadsledande inom utbildning för ekonomer i alla branscher och på alla nivåer. Lång eller kort utbildning, uppdatering eller fördjupning. Alternativen är många för att du ska kunna hitta något som passar just dig, från grundläggande till kvalificerad nivå. Vi har över 100 utbildningar inom revision, redovisning, ekonomistyrning, analys, controlling och skatt. Vårt breda och djupa kursutbud gör det enkelt för dig att hitta rätt utbildning!

Vi arrangerar även varje år aktualitetsdagar med de viktigaste nyheterna, t.ex. Redovisningsdagen, Skattedagen, Fåmansföretagardagen, IFRS-dagen, Ekonomistyrningsdagen och Finforum.

Vi hjälper dig också med kursrådgivning, utbildningsplaner och företagsanpassade lösningar.

Lågkonjunkturen är ett gyllene tillfälle att investera i utbildning.

Din kompetens behövs sannolikt i ännu högre grad nu. Vi på IREV är observanta på förändringar i omvärlden och anpassar vårt kursutbud med dagsaktuella kurser och seminarier för att tillgodose ekonomens utbildningsbehov oavsett befattning, bransch eller nivå.

Några av våra utbildningsområden: • Fastighetskurser – skatt, moms, redovisning • Koncernredovisning • Ekonomi- och verksamhetsstyrning • Bokslutskurser • Distansutbildningar Information om hela vårt utbud och anmälan www.irev.se Välkommen att ringa oss 08-506 112 80

14

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ONOmER CONTROLLERUTBILDNINGaR Tredagarskurser som ger dig en inblick i den moderna synen på controllerns alltmer framträdande roll i företaget. Du kommer att gå ordentligt stärkt tillbaka in i din yrkesroll med nya kunskaper, nya erfarenheter och nya verktyg samt vara väl rustad för framtidens utmaningar. Kursdatum under hösten och våren se www.irev.se/controllerutbildning

”Mycket intressanta föreläsningsteman som gav nya perspektiv att ta med sig i arbetet.

Kunniga, engagerade föreläsare.

Jag är mycket nöjd!”

HELENE REIcHARDT, VATTENFALL BuSINESS SERVIcES NoRDIc AB – oM IREVS coNTRoLLERuTBILDNINg

CERTIfIERaD CONTROLLER – 1-ÅRSPROGRam ”utbildningen har gett mig värdefulla verktyg samt kunskap för att utvecklas vidare i min yrkesroll. Aktuella ämnen och diskussioner som ger aha-upplevelser. Skräddarsydd för dagens controller! Rekommenderas starkt!”

MIcHAELA SANDVALL, SAP SVENSKA AB – oM cERTIFIERAD coNTRoLLER

IREVs certifieringsprogram för controllers fokuserar på verksamhetsstyrning och business control, områden som är centrala för värdeskapandet i dagens företag. utbildningen genomförs i 2–3 dagarsseminarier vid fem tillfällen under ett år. Programmet är anpassat för dig som är yrkesverksam på heltid. Några av programmets fokusområden är strategi- och affärsutveckling, lönsamhets- och verksamhetstyrning, företagsförvärv och värdering, retorik, kommunikation & ledarskap. Nästa programstart februari 2010.

Läs mer på www.irev.se/controllercert

EkONOmICHEfSSEmINaRIUm Ett kvalificerat seminarium som under tre dagar ger dig fördjupad kompetens i väsentliga delar av verksamhetsstyrningen. Seminariet riktar sig till dig som är ekonomichef, controller eller har en liknande yrkesroll. Du kommer att finna nya vägar och nya utmaningar när det gäller utveckling i och av företaget. 18–20 november 2009 i Stockholm Läs mer på www.irev.se/ekchefsem

”Jag är mycket nöjd. genomgående mycket duktiga föreläsare som alla ska ha högsta betyg!”

STEFAN PETTERSSoN, KARoLINSKA uNIVERSITETSLABoRAToRIET – oM KVALIFIcERAD VERKSAMHETSSTyRNINg

IREV är ett helägt dotterbolag till FAR SRS, branschorganisationen för

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009 revisorer och rådgivare. I koncernen ingår även FAR SRS Förlag AB.

15

nyheter

Effektiva trådlösa nätverk på flygplatser Fredrik Göransson, Country Manager på Allied Telesis, berättar om utmaningar och krav i samband med implementering av nätverk i flygplatsmiljöer

Moderna flygplatser är kanske den mest nätverkstäta miljö man kan finna idag. Så fort du kommer till en flygplats är allt du kommer i kontakt med en del av ett omfattande och komplext nätverk – från skärmarna med avgångar och ankommande flyg som visar hundratals tider, flightnummer och destinationer, till incheckningsdiskarna, passkontrollen, övervakningskamerorna och bagagehanteringen. Pappersbaserat manuellt arbete har fasats ut till förmån för elektroniska tjänster och självbetjäning för att kapa kostnader.

Det ställer höga krav på nätverket för att flygplatsen ska fungera.

Blotta storleken på flygplatser, där en del kan vara från 4 500-6 000 kvadratmeter, är i sig en utmaning. På grund av storleken behöver flygplatser speciella fiberkablar som fungerar över långa avstånd.

Fiberoptiska kablar ger flexibilitet vid installationen och är dessutom säkrare än kopparkablar. Det gör att de är särskilt lämpliga att använda i kritiska nätverk som på en flygplats.

Fast Ethernet- eller Gigabitklienter kan anslutas till kärnan via ett rent fibernät med Layer 2- och Layer 3-fiberswitchar. Edge-switchar med

16

ACL-funktionalitet (Access Control List) och IEEE 802.1x begränsar åtkomsten för oauktoriserade användare för att uppnå optimala säkerhetsnivåer. Switcharna som används måste ha god återhämtningsförmåga samtidigt som de ska vara enkla att installera och konfigurera för att återställningen ska gå snabbt om anslutningen bryts. Och nätverksadministratörerna måste meddelas snabbt om eventuella problem och kunna lösa dem omedelbart. Bland annat vid boardingdisken och passkontrollen är ett kontinuerligt flöde av säkra data en förutsättning för passagerarnas säkerhet, den dagliga driften av flygplatsen och för en hög nivå av kundservice.

Pålitliga mediekonverterare är också kritiska komponenter inom långdistansnätverk för IT. Mediekonverterare med hot-swap bör användas i IT-nätverken i flygplatsmiljöer eftersom det gör det möjligt för nätverksadministratörerna att enkelt ändra konfigurationen, reparera ett system som är i drift utan att stänga ned det, använda fiberanslutning och undvika förseningar som orsakas av att man stänger ned och startar om komplex utrustning. Det verkar

ganska självklart att nätverk behöver ha hög tillgänglighet för att undvika förseningar, men alla har vi väl sett hur nätverksproblem på flygplatser leder till frustration och förvirring. Återhämtningsförmåga är också viktigt för att slippa dataförluster och fel som i flygplatsmiljöer kan leda till att säkerheten äventyras, bagage tappas bort och vilseledande flyginformation ges. Den yttersta konsekvensen är att processerna kollapsar helt.

Självklart är säkerhet, pålitlighet och prestanda sådant som nätverksadministratören tittar på när det gäller grundfunktioner hos ett nätverk. Men på en flygplats finns det andra avgörande krav som måste tillgodoses på ett effektivt sätt.

På en flygplats är det av största vikt att det finns ett pålitligt trådlöst nätverk eftersom ett enormt spektrum av trådlösa tjänster används: från flygtrafikledning för kommunikation med flygplanen till handdatorerna som används av bagagelastarna. Det här enorma flödet av data måste på något sätt separeras – vad skulle hända om en bagagelastare hade trådlös prioritet över supportpersonalen i flygledningstornet?

För att förhindra att åtkomster till data överlappar varandra måste nätverket ha QoS kombinerat med automatisk prioritering av olika tillämpningar, användare eller dataflöden för att garantera en viss nivå av prestanda till ett dataflöde. Till exempel måste vissa nivåer på bithastighet, jitter, sannolikhet för ignorerade paket och/eller BER kunna garanteras.

Till skillnad från många andra nätverk ‘erbjuder moderna flygplatser WiFi-tjänster för kunder som använder Internet via bärbara datorer.

Arlanda har kapacitet för 25 miljoner människor per år vilket ställer höga krav på tillförlitlig WiFi-täckning och effektiv Internetåtkomst. Med tanke på ökningen av cyberterrorism och andra hot är det självklart att de olika nätverken måste hållas fullständigt skyddade och separerade. Det bästa alternativet är att använda ett trådlöst nätverk med flera åtkomstnivåer för att skilja åtkomsten till det kommersiella Internet från den säkra åtkomsten som de anställda på flygplatsen har. Det ger snabbare anslutningshastigheter och ger bättre användarupplevelser för både besökare och personal.

En väl genomtänkt nätverkslösning eliminerar risken för att det finns platser utan täckning, vilket leder till att flygplatsen kan drivas med högre grad av effektivitet. Än mer viktigt är att i en miljö där allmänhetens säkerhet är det absolut viktigaste, avskaffar de här funktionerna den överlappning av dataflödena som många olika trådlösa tjänster kan leda till. De prioriteras även för att undvika förluster i kommunikationen.

Fredrik Göransson Country Manager för Allied Telesis

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt

Är din whiteboard interaktiv?

En interaktiv skrivtavla ger helt nya möjligheter att använda datorn för utbildning och presentation. I ett interaktivt system kopplar man ihop dator, projektor och skrivtavla, där skrivtavlan sedan fungerar som en gigantisk musmatta och skärm. Genom att använda antingen medföljande penna eller fingret kan man styra sin dator framifrån tavlan.

Att kunna projicera upp en datorbild på projektionsduk har varit möjligt en längre tid, men om man sedan har velat göra anteckningar i sina bilder (ex PowerPoint)

har detta varit svårt. Tack vare den interaktiva tavlan är detta nu möjligt. Allt som skrivs eller ritas på tavlan sparas automatiskt ner på datorn, för att sedan enkelt kunna distribueras till åhörarna.

Lekolar är ensamma om att kunna erbjuda tavlor av samtliga tekniker som finns på marknaden idag. Det gör att vi objektivt och sakligt kan rekommendera den bästa tavlan till våra kunder, baserat på tänkt användningsområde, omgivande miljöer och ekonomiska ramar.

För mer info kontakta oss på www.lekolar.se eller www.cleverproducts.se

Bewator Entro 6.0 – det användarvänliga och flexibla säkerhetssystemet Bewator Entro är ett pc-baserat säkerhetssystem med användarvänlighet i fokus. Totalt har sedan 1997 över 8 000 system levererats som tillsammans skyddar mer än 80 000 dörrar över hela världen.

Med den nya undercentralen SR35i dubbleras antalet dörrar systemet kan hantera till 1024 dörrar (tidigare 512), varav 512 är trådlösa och 40 000 kort.

Bewator Entro kan även integreras med Siemens SISTORE sortiment för videoövervakning och Intrunet SPC inbrottslarmscentral för en heltäckande säkerhetslösning.

Bewator Entro 6.0 erbjuder förutom nya funktioner även

support för trådlös kommunikation till dörrmiljöer med den nya undercentralen SR35i och den nya beröringsfria kortläsaren RF30EM. Den trådlösa tekniken är 100 % on-line och erbjuder full systemfunktionalitet även i de dörrar som har trådlös kommunikation.

Ett trådlöst system innebär väldigt låga installationskostnader och är otroligt flexibelt vid exempelvis ombyggnationer där man kan behöva säkra dörrar tillfälligt. Även vid utökning av befintliga Bewator Entrosystem är RF30EM en kostnadseffektiv lösning för innedörrar.

Läs mer på: www.siemens.com

18

profilen | bo lundgren – riksgäldsdirektör

Han sparar pengar åt skattebetalarna Efter 29 år i riksdagen slutade Lundgren som politiker, frågan var vad han skulle göra istället.

– Jag kände att jag ville verka i statens tjänst, och efter att ha suttit både i styrelsen för Riksgälden och även som statsråd ansvarat för organisationen slog det väl ut när Göran Persson erbjöd mig tjänsten som riksgäldsdirektör.

Och bra har det gått. Inte minst med tanke på Riksgäldens spekulation i dollar nyligen, vilket resulterade i ett ordentligt klipp där skattebetalarna tjänade drygt 2 miljarder kronor. Men inte bara det, för att överhuvudtaget kunna klara av att nå bra resultat av detta slag, finns givetvis bakomliggande skäl som inte bara handlar om kompetens - utan också om att få medarbetarna att trivas för att däri med samlad kraft klara av att ge sitt yttersta. Även här har uppenbarligen Lundgren lyckats.

En positiv atmosfär

Enligt en genomförd medarbetarundersökning i år påvisas att nästan samtliga vid Riksgälden har stort förtroende för Bo Lundgren som sin högste chef, och så gott som alla medarbetare kan rekommendera Riksgälden som arbetsplats. Många av avdelningscheferna är bra på att skapa en positiv laganda och större delen av de anställda trivs med arbetssituationen och upplever sig ha ett mycket stimulerande jobb. Det är kanske också ett svar på varför sjukfrånvaron är mycket låg här, endast 2,1 procent.

– För mig handlar ledarskap om

– Allt det vi gör handlar om att kostnaden skall bli så liten som möjlig för skattebetalarna, säger Riksgäldsdirektör Bo Lundgren.

att på ett bra sätt ta tillvara på det positiva hos medarbetarna, jag trivs här på Riksgälden och upplever att det är en öppen och positiv atmosfär med mycket kompetenta medarbetare.

Ta upp problem direkt

Myndigheten har 160 anställda där nästan två tredjedelar är akademiker och lite mer än hälften kvinnor och medelåldern 44 år. Men som vid alla arbetsplatser kan det ibland dyka upp problem som kan resultera i vidare konflikter. Ibland kan det handla om intressekonflikter, ibland om lojalitetskonflikter, ibland om något annat. Oavsett vilken sorts konflikt det handlar om, är det lika viktigt att ta tag i problemet direkt.

– Ingen konflikt får döljas, menar Lundgren och påpekar hur viktigt det är att inget skall sopas under mattan.

Av rapporten framgår också att stämningen bland de anställda överlag är bra och att samarbetet fungerar väl. Mindre bra är att medarbetarna inte tar sig tid att diskutera och dela varandras kunskaper och erfarenheter, vilket kan resultera i att de inte kan ta tillvara en del kompetens som finns inom organisationen.

Samtidigt framgår också att avdelningscheferna behöver bli bättre på att hantera konflikter, parallellt som det går att utläsa att många behöver bli bättre på att visa sin uppskattning när någon gör bra ifrån sig.

Med lite styrning i konflikthantering och positiv respons, lär de hitta rätt även i detta.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Kämpat mot skattetrycket

– Ju större öppenhet, desto lättare är det givetvis, fortsätter han.

Lundgren har alltid varit en förkämpe för att sänka det svenska skattetrycket, och uppenbart är att han av möts av stor respekt hos inte bara sina medarbetare, utan även bland unga moderater.

Vad har han gjort?

Bo Lundgren är född 11 juli 1947 i Kristianstad. Han är son till major Alf Lundgren och hans hustru Inez. Är bosatt i Stockholm, är gift och har två barn. 1969 blev Lundgren styrelseledamot i Moderata samlingspartiets länsförbund i Kristianstad.

Mellan 1971-1974 var han länsordförande i MUF. 1972 tog han civilekonomexamen vid Lunds Universitet och verkade därefter som lärare i företagsekonomi fram till 1975. Från 1974 bedrev han skogsbruk och var nämndeman i mellankommunala skatterätten. 1972 utbildade han sig till reservofficer och blev kapten 1978. Mellan 1976-2004 var Lundgren riksdagsledamot, under tiden 1991-1994 biträdande finansminister, skatteminister och idrottsminister. Under åren 1999 till 2003 var partiledare för Moderaterna. 2003 avgick han som partiledare och 2004 lämnade han sin riksdagsplats. 2004 blev han utnämnd av regeringen till Riksgäldsdirektör.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA OM RIKSGÄLDEN: Riksgälden är statens finansförvaltning, där huvuduppgifter är att förvalta statsskulden, vara statens internbank och att ge statliga garantier och lån.

Just nu föreslår Riksgälden att styrningen av den nominella kronskuldens löptid ändras i riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Syftet är att anpassa själva styrningen så att den tar hänsyn till den utgivna 30-åriga statsobligationen. Förslaget innebär att låneplaneringen inte behöver ändras. Förslaget utgår från att statsskulden är på 1 300 miljarder kronor vid slutet av 2010 och att den kan komma att öka ytterligare något åren därpå. Mätt i relation till BNP innebär det en skuld som kan komma att stiga till 45 procent. Regeringen skall fatta beslut om förslaget senast den 15 november.

• Statsskuldens storlek är 1 050 miljarder kronor, 2009-08-31 • Statsskuldens storlek i utländsk valuta är 308 miljarder kronor, 2008-12-31 • Statsskuldens andel av BNP är cirka 35%, 2008-12-31 • Räntebetalning på statsskulden var 33 miljarder kronor 2008 • Riksgäldens utestående garantier är 51 miljarder kronor, 2008-12-31 • Riksgäldens utlåning till myndigheter och affärsverk låg på 215 miljarder kronor 2008-12-31 • Riksgäldens utlåning till andra än myndigheter, 21 miljarder kronor, 2008-12-31 • Myndigheters placering hos Riksgälden 86 miljarder kronor, 200812-31

19

UPPHANDLING

Offentlig upphandlare

byter sida

Johanna Falk är upphandlaren på Försvarsmakten som efter 4,5 år tog steget över till säljsidan och sedan årsskiftet är anbuds- och avtalsansvarig på it-företaget Portal.

Under sin tid på Försvarsmakten arbetade Johanna Falk främst mot den svenska utlandsstyrkan och upphandlade bland annat driften av svenska militärbaser i krigsdrabbade länder som Kosovo och Afghanistan.

Stöd till säljarna

– Mitt arbete här på Portal är att ansvara för anbudsprocessen och förvaltningen av statliga ramavtal.

Jag projektstyr och kvalitetssäkrar anbudsförfarandet och understödjer våra säljare när vi lämnar in anbud.

Jag är inte inblandad i framtagandet

20

av rätt produktlösning men har en stor fördel eftersom jag vet hur man resonerar på köparsidan. Jag har lättare att förstå köparnas övriga krav och vad som är viktigt för dem.

den andra konkurrensutsättningen.

Vi är ensamma om att ha vissa specialisttillverkare med i vårt avtal och vi kommer att kunna erbjuda riktigt bra priser och mervärden.

Hoppas på andra konkurrensutsättningen

Skillnaden offentligt/privat

I den del av Dante där vi på Portal verkar – telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör – och har fått avtal är vi listade som den åttonde av nio godkända leverantörer. Men vi har stora förhoppningar om att kunna vinna många affärer genom

Den stora skillnaden mellan verksamheterna är att det är mer flexibelt och snabbare beslutsvägar här.

Portal satsar verkligen på engagerade medarbetare och genom att vi har all kompetens och logistik samlat under ett och samma tak finns all information bara några rum bort. Jag tror

att det skulle vara nyttigt för fler inom offentligt inköp och försäljning att byta sida. Vi har fått väldigt bra respons från våra kunder som säger sig ha saknat den här typen av kompetens hos leverantörerna. Med dubbla erfarenheter får man helt enkelt bättre kunskap och förståelse för motpartens krav och synpunkter.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lokala myndigheter förväntas i allt större utsträckning leverera offentliga tjänster till fler invånare. Med begränsade resurser innebär det att avdelningarna måste arbeta mer intelligent för att kunna möta den ökade efterfrågan.

Med Autodesks lösningar, som t.ex. AutoCAD® Map 3D, kan du få mer gjort med mindre resurser. Du kan integrera isolerade data och kombinera kart- och CAD-data i företaget, samtidigt som du utnyttjar de anställdas kompetens och kunskap om konstruktionsprogram från Autodesk.

Med Autodesks lösningar blir det enklare än någonsin tidigare att dela information och förbättra tjänsteutbudet till kommuninvånarna.

Ytterligare information hittar du på autodesk.co.uk/government

Design är A och o, även när Det gäller offentligA tjänster

Stadsmodell i 3D skapad med Autodesk® LandXplorer™.

Autodesk, AutoCAD och LandXplorer är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc. och/eller dess dotterbolag och/eller filialer, i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. Autodesk förbehåller sig rätten att när som helst ändra produkterbjudanden och specifikationer utan föregående meddelande och ansvarar inte för tryckfel eller grafiska fel som kan finnas i detta dokument. ©2009 Autodesk, Inc. All rights reserved.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

21

Anno 1991

Välkommen till årets största mötesplats för dig som berörs av de ekonomiska frågorna På Ekonomidagarna 2009 tar du bland annat del av: Ekonomens framtida roll och arbetsmarknad Nyheter inom ekonomi och redovisning Pensionsskuld, förvaltning och avsättning Ekonomi & Miljö – Kostnadseffektivt genomförbart?

Varumärke offentlig sektor – Konsten att utveckla organisationens varumärke LEAN i offentlig verksamhet – effektivare processer och optimerad resursanvändning Utveckling av offentliga organisationer Vad innebär LOV i praktiken för dig?

Dessutom ett flertal intressanta praktikfall

På fördjupningsdagen den 23 oktober: • Ekonomi och de gröna miljöfrågorna – är det kostnadseffektivt och genomförbart?

• Etik och ekonomi – behövs en etisk kod?

• Hur stärka varumärket för den offentliga organisationen?

Arrangör:

På uppdrag av:

Mediapartner:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

Anno 1991

Ekonomidagarna 2009 behandlar frågan:

Sveriges ekonomiska beroende av sin omvärld Moderator:

Ursula Berge

Författare och journalist Samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR

Stefan Ingves

Fåta plat l ser BOK kvar A NU !

Riksbankschef Parallellt med att Ekonomidagarna 2009 slår upp sina portar sitter Stefan Ingves med sin direktion på Riksbankens penningpolitiska möte.

Beslut som fattas på mötet kommer att presenteras på Ekonomidagarna 2009.

Mats Odell

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell kommer till Ekonomidagarna 2009 och ger er bland annat senaste nytt avseende Sveriges ekonomiska beroende av

Arrangör:

På uppdrag av:

sin omvärld och från det finansiella arbetet inom EU. Ministern kommer också att ta upp nyheter som berör den övergripande lagstiftningen för kommuner, landsting och kommunalförbund.

Mediapartner:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

OPS UPPHANDLING

– Nya sätt att förverkliga framtidens vägar, broar, sjukhus och ishockeyarenor

Nya Karolinska, ett OPS-projekt på över 14 miljarder.

Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, presenterar en utredning som visar att offentlig sektor och samhället har mycket att vinna på att utöka sitt samarbete i investeringar av infrastrukturen. Utredningen och den resulterande rapporten (Nya vägar för infrastruktur) presenteras tillsammans med både beställare och leverantörer på ett seminarium om Offentlig-Privat Samverkan, s.k. OPS (eng. PPP, Private Public Partnership).

Rapporten är inte odelat positiv men seminariedeltagarna i övrigt verkar se med tillförsikt på OPS som en effektiv lösning.

Rapporten, som tagits fram av SNS under ledning av Jan-Eric Nilsson (Professor i transportekonomi vid VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut), visar att de positiva exemplen är få och att de svenska statsbudgetreglerna och behovet av flexibilitet och nya upphandlingslösningar inte alltid går hand i hand.

Arvid Wallgren, forskningsledare vid SNS, inleder med att beskriva de forskningsprojekt (ett tiotal om året) som förbundet leder i projektgrupper och nära diskussion med forskarna. Resultatet är dock helt

N

EVE T PLA ET. 24

forskarnas projekt och synpunkter.

Som i princip det enda kända exemplet i Sverige finns som bekant Arlandabanan. Har det varit en lyckad lösning? – undrar Arvid och öppnar därmed för presentationen av rapporten.

Allt dyrare att bygga infrastruktur Jan Eric inleder med att beskriva det grundläggande problemet som består i att det hela tiden blir (relativt sett) dyrare att bygga infrastruktur. Detta motsvaras inte av någon nämn-

värd produktivitetsutveckling som i form av output per anställd under en tjugoårsperiod endast ökat 20-30 % i jämförelse med andra branscher, t.ex. näringslivet i helhet, där produktiviteten närmast fördubblats, (se rapporten sid. 77).

En hypotes är att dagens vanligaste avtalsform för utförande av entreprenaden gör det omöjligt att pröva innovativa lösningar. Om en väg skall byggas om är det traditionellt sett så att beställaren bestämmer vad utföraren skall göra. I detta fall är anbudet inte alltid avstämt mot

vad det praktiska arbetet innebär. Fel part gör alltså kravspecifikationen för projektet och uppdraget kan därför ofta falla utanför vad som kanske ursprungligen var meningen. (Och detta är naturligtvis inte bara ett problem för bara infrastruktursatsningar utan kännetecknande för all upphandling, oavsett offentlig eller privat, förf. not.).

Regeringen lät för några år sedan utreda möjligheten till OPS. De initiativ som restes slopades emellertid av finans- och infrastrukturministrarna (se DN debatt jan 08).

Detta var dessvärre olyckligt och direkt fel enligt Jan Eric eftersom OPS absolut kan användas för att stärka kostnadseffektiviteten.

Rapporten handlar därför om hur man kan utforma OPS-avtal för att uppnå kostnadseffektivitet och innehåller också förslag till hur man kan pröva OPS i kontrollerade former.

Vad är då kännetecknande för OPS? Jo, framförallt långa avtal, vanligtvis

Hitta den konferens du söker redan idag: En portal – alla event se

eventplanet.se Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING 15 till 45 år (vi skall senare se exempel på betydligt längre). Allt levereras i ett paket: Bygg, drift och underhåll.

Ett OPS-projekt börjar inte med en mängdförteckning utan med att fastställa vilken funktion som skall upphandlas, inte efter hur ett projekt skall genomföras. Leverantören genomför sedan investeringen via en kombination av lån och eget kapital.

Lånet plus ersättning betalas sedan under projekttid antingen genom avgifter från nyttjaren/slutkund eller genom avbetalning från statsbudget (en rad mellanvarianter som t.ex.

Arlandabanan finns).

Genom blandad finansiering sker alltså en medveten fördelning av risk mellan parterna. Analysen av vilken finansieringslösning som väljs är en central del av avtalen och skiljer sig åt från fall till fall.

Erfarenheter från de projekt som genomförts är dock begränsad eftersom få systematiska utvärderingar har gjorts. Projekten har varit lyckade såtillvida att genomförande har skett på eller t.o.m. snabbare än tidsplan, samt genom att kostnadsöverskridanden varit få. Den största vinsten har dock förmodligen varit ökat utrymme för tekniska innovationer. I fallet Arlandabanan har genomförandet kunnat ske på ett annat sätt än Banverkets ursprungliga

planer, tack vare att entreprenörens erfarenhet m.m. utnyttjats fullt ut.

Hur bör man då gå tillväga?

Enligt rapporten bör Sverige genomföra flera nya försöksprojekt för att utreda möjligheten till mer effektivare upphandling. Projekt som innehåller skräddarsydda avtal, särskilt vad avser riskfördelning och kvalitetsgarantier m.m. Därtill bör en organisation bildas som kan koordinera och utvärdera projekten.

På detta sätt kan OPS bidra till att stärka den allt vanliga bristande beställarkompetens som är avgörande för ett projekts resultat.

Jan Eric poängterar att OPS inte är en finansieringslösning utan ett sätt att gå från direktfinansiering till avbetalningsfinansiering. I övergången mellan de två olika systemen skapas ett temporärt budgetutrymme tack vare att besparing uppstår initialt (genom avbetalning). Till slut ökar naturligtvis avbetalningen till motsvarande nivå, men i startfasen uppstår ett handlingsutrymme.

Vilka invändningar finns då mot avbetalningslösning? Framtida politiker bakbinds naturligtvis till viss del av växande avbetalningar på gamla lån. Betalningen skjuts ju så att säga på framtiden och kommer därför att påverka nästa generation, oavsett

vilken uppfattning eller politik de vill driva. Ett annat motargument är också den räntepremie som betalas till det konsortie som får uppdraget.

Privata företag vill ta betalt för att ta risk och det finns därför också risk för att kostnaderna ökar jämfört med om staten själv hade lånat och finansierat.

Funktionsavtal eller OPS

Skall man använda funktionsavtal i stället för OPS? Funktionsavtal (t.ex. norrortsleden), är till viss del ett OPS med den skillnaden att betalning sker direkt. I vissa fall kan självklart OPS användas bara delvis, dvs. genom att tillämpa upphandling av funktion mot betalning enligt traditionell modell. Med en finansiering genom ett långt samarbetsavtal binds kapital och rapporten visar på att det ofta innebär fördelar i form av att framtida omförhandlingar av avtalet kan ske mellan mer likställda parter.

I ett långt avtal finns alltid risker för oförutsedda händelser och risken för omförhandling är därmed stor. Om så sker, sker det också ofta på lika villkor eftersom ingen kan förutse riskerna. Dessa delas därmed mellan parterna, menar Jan-Eric. OPS kan alltså vara mycket lyckat men också långt ifrån lämpligt att användas för alla projekt. Rätt utformade avtals-

former kan dock öppna dörren för nytänkande och kostnadsbesparingar.

Finansieringen inget avgörande argument Lars Hörngren (medlem av referensgruppen och Chefekonom Riksgälden) kommenterar OPS som finansieringslösning och poängterar att finansargumenten är möjligen ännu svagare än vad som framgår av rapporten. Privat finansiering kan ge positiva effekter men de är enligt Lars så subtila att de inte uppvägs av risken för att ”råka illa ut”. (Se också rapporten sid. 100 ff.).

Beslut om infrastruktur ska fattas i samma process som övriga politiska prioriteringar och det är därför de politiska besluten som sätter gränserna (och möjligheterna), inte finansieringen.

T.ex. var Sveriges budgetöverskott förra året 35 miljarder, i år är underskottet ca 200 miljarder. Vilket visar på flexibilitet och kraftiga svängningar tillika förutsättningar i budgetunderlaget.

Vidare poängterar Lars att man måste ha incitamentseffekter för att kostnaderna skall kunna sänkas. Starkare beroende mellan parterna ger Fortsättning på sidan 29

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

En del av din dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

25

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling När Upphandlingsdagarna för femte året i rad går av stapeln den 3-4 februari 2010 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens.

På upphandlingsdagarna slår vi gärna ett slag för den ”goda affären” och delar nu för andra året ut ett pris till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig förvaltning.

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra organisationen. 2009 års handslag för 2008 års bästa upphandling gick till Magnus Nordqvist, Lindesbergs kommun.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2009.

Vinnare utses av en mycket kompetent jury bestående av personer som ingår i 2010 års programråd.

Magnus Nordqvist, Lindesbergs kommun.

Följande personer och organisationer ingår i 2010 års programråd: Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl Bernt Jacobsson, Akademikerförbundet SSR Claes Aldurén, Allego AB Stefan Holm, Almega Per Eskilsson, Ekonomistyrningsverket Kent Mossheden, Offentliga Affärer Tess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group, Event Planet Urban Nilsson, Hexanova Media Group, Offentliga Affärer Daniel Moius, Kammarkollegiet Jan Schönbeck, Kammarkollegiet Anders Svensson, Konkurrensverket Peter Lindblom, Konkurrensverket Anna Lindberg, Miljöstyrningsrådet Lars-Göran Fröjd, Eniro/Oreo AB Fredrik Tamm, SafeTrade Richard Anderberg, Doublecheck AB Mathias Sylwan, Sveriges Kommuner och Landsting Jan Blom, VHS Upphandling

Diplom För årets upphandling 2008 har:

Magnus Nordqvist

tilldelats priset Handslaget

Priset kallas ”Handslaget”. och delas ut under Upphandlingsdagarnas stora middag och festkväll på Stockholmsstatshus den 3 februari 2010.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2010.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2010, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Skicka ditt förslag till handslaget@upphandlingsdagarna.se

expertpanelen svarar I Skåne har ett franskt läkemedelsföretag begärt överprövning av upphandlingen av det vanliga influensavaccinet. Det får en att undra över vad som gäller vid upphandlingen av ett för nationen viktigt vaccin, exempelvis vaccinet mot svininfluensa som kan förhindra att en pandemi utvecklas i Sverige.

1. Kan begäran om överprövning stoppa/ försena inköpet av ett för nationen viktigt vaccin?

2. Kan man som inköpare köpa in vaccinet direkt och hur motiverar man då sitt beslut?

3. Ponera att man köpt in vaccin direkt och en konkurrent begär överprövning.

Har klaganden då rätt till skadestånd?

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

1. De överprövningar som gällt vaccin i Sverige den senaste tiden har gällt säsongsinfluensavaccinet som säljs till influensasäsongen varje år, överprövningarna har alltså inte gällt vaccin mot svininfluensan (H1N1). Den upphandling som har överprövats tidigare och som just nu ligger i Regeringsrätten, som kommer att meddela dom inom kort, gäller frågan om lottning skall vara tillåten enligt LOU eller inte. I den aktuella upphandlingen skulle Region Skåne och två landsting anta det anbud som hade lägst pris. Två anbudsgivare lämnade exakt samma lägsta pris. Mot bakgrund av att Regionen och landstingen enligt sitt underlag skulle anta en leverantör, valde de att låta lotten avgöra vem som skulle vinna. Det kunde inte utläsas av förfrågningsunderlaget att lottning skulle kunna komma att ske.

Det franska läkemedelsföretaget förlorade i lotteriet och ansökte om överprövning. Företaget förlorade i länsrätten och i kammarrätten samt överklagade till Regeringsrätten som meddelade prövningstillstånd. Frågorna som Regeringsrätten skall ta ställning till är om lottning skall vara tillåtet, vidare om hur det i så fall skall anges i upphandlingsmaterialet och också om en anbudsgivare i en upphandling där lottning kan komma att ske skall ha möjlighet att begära få en person från handelskammaren närvarande vid själva lotteriet. Dom väntas inom kort.

I avvaktan på domen från Regeringsrätten

har Regionen och landstingen direktupphandlat säsongsinfluensavaccin till ett värde av 4,7 – 12 MSEK av det företag som från början vann i lotteriet. Det franska företaget anser att Regionen och landstingen hade haft möjlighet att göra en lagenlig upphandling med beaktande av alla frister, i synnerhet som att den vanliga säsongsinfluensavaccineringen i år, till följd av svininfluensan och vaccinering mot denna, kommer starta mycket senare än vanligt. Det franska företaget anser således att några skäl för tillåten direktupphandling inte förelåg ñ det är inte fråga om lågt värde och det föreligger inte heller i övrigt några synnerliga skäl. Regionen och landstingen har istället genomfört en otillåten direktupphandling.

Det franska företaget hoppas på att länsrätten skall ge det rätt och förordna om att den otillåtna direktupphandlingen skall göras om i enlighet med LOU. Svaret på frågan är alltså ñ ja, en ansökan om överprövning med ett interimistiskt beslut kan stoppa ett för nationen viktigt (men inte livsviktigt) köp av vaccin. Om frågan skulle ställas på sin spets, vaccinet fanns klart för leverans och människor riskerade att dö, skulle domstolen givetvis beakta detta i sin skadeavvägning i samband med det interimistiska beslutet och kanske besluta att inte stoppa en upphandling.

Jag vill också påpeka följande vad gäller det franska läkemedelsföretagets inställning

1. Överprövning torde vara möjlig . Eventuellt kan dock nedanstående åberopas.

16 kap 1 § slutet 1). avses i 1 kap. 2 § andra stycket 3 eller 4 om det har gjorts ett undantag från bestämmelserna med stöd av 15 kap. 22 §, eller 2). det är absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen med sådan synnerlig brådska som är orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten och inte heller kan hänföras till denna.

2. Den upphandlande myndigheten har

bevisbördan att synnerliga skäl föreligger.

15 kap 3 § 2 st. första raden LOU Direktupphandling får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl.

3. Om den upphandlande myndigheten inte brutit mot LOU borde det inte finns rätt till skadestånd.

16 kap 1 § 2 st. LOU Vid direktupphandling får en ansökan enligt första stycket inte prövas efter den tidpunkt då det finns ett avtal om upphandlingen.

i saken. Om köpet av vaccin skulle ha varit föranlett av fara för människoliv eller om det skulle äventyra folkhälsan skulle det franska läkemedelsföretaget givetvis inte ha ansökt om överprövning ñ då hade ju grund för en tillåten direktupphandling förelegat. Någon sådan situation befinner vi oss dock inte i vad gäller de överprövningar av säsongsinfluensavaccin som är aktuella nu.

2. Om fråga är om synnerliga skäl, dvs. att människor riskerar att bli allvarligt sjuka och dö, anser jag att direktupphandling skall kunna ske. Den situationen är dock inte för handen i Sverige. En direktupphandling kan också ske när det är fråga är om låga värden, vilket inte heller gäller för Skåne och de andra landstingen i den otillåtna direktupphandling de nu genomför.

3. Om konkurrenten kan visa en överträdelse av LOU och visa att han har lidit skada till följd av överträdelsen kan han ansöka om stämning och begära skadestånd. Skadestånd är liksom överprövning ett rättsmedel som står till buds när den upphandlande myndigheten har brutit mot LOU. Det är viktigt att komma ihåg att LOU är en skyddslagstiftning för anbudsgivare och leverantörer. Samtidigt som den är ett bra verktyg för de upphandlande myndigheterna när de skall göra bra affärer för allas våra skattemedel.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

UPPHANDLING Fortsättning från sidan 25 typiskt sett bättre utfall vid omförhandling, men inte nödvändigtvis bara fördelar för beställaren. Subtila mekanismer kräver analys från fall till fall för att styrka att OPS finansiering ger avsedda effekter. Risken skall bäras av den som bäst kan bära den och staten är här marginellt riskneutral. Att överlåta finansiella risker till den privata sektorn är däremot dyrt (inte bara när det är finanskris), avslutar Lars.

I seminariets andra avdelning redovisas några praktiska exempel.

(Rapporten tar upp exempel som Arlandabanan, Nya Karolinska Solna, Idrottsparken i Sundsvall och Gotlandstrafiken).

Fördelarna ligger i totalåtagandet Stora projekt kräver kvalificerad kompetens, anför Lars Kleppe (Alstrom Sverige), som menar att fördelarna ligger i att det är fråga om ett totalåtagande, inkl planering projektering och genomförande.

Exemplet från Frankrike (Reims) visar ett spårvagnssystem där färdigställande kommer att ske 2010 med många innovativa lösningar tack vare att tillverkningen optimerats för ett billigare underhåll. Effektivitet har så att säga uppnåtts genom att OPS kräver viss storlek och därmed mer kvalificerade resurser. Den motsatta s.k. ”snuttifieringen” av upphandlingsprojekt i Sverige gör att ta det tar större kraft till handling.

Förutsägbarhet och kompetens kan motivera en något dyrare lösning. Catharina Elmsäter-Svärd (SLL) berättar om Nya Karolinska Solna (NKS), ett OPS projekt på över 14 miljarder (bara själva sjukhusbyggnaden). Behov är stort av en modern anläggning på ca 335 000 kvm och utvärderingen som gjorts visar på gott resultat främst pga. långa avtal och fast pris. Fördelarna med att utföraren står risken och att förutsägbarheten är stor överstiger också vida nackdelarna i form av något högre kostnader och högre komplexitet i projektet. Den viktigaste parametern verkar dock vara att beställaren inte kan funktionen som skall upphandlas. Billigaste lösningen är därför att betala lite extra för denna kompetens eftersom det blir bättre resultat än om beställaren själv försöker på egen hand.

(Här kan man såklart notera att ett alternativ väl måste vara att kanske köpa in just den kompetensen)

Mer livscykeltänkande

Effektiv utformning kan ske med ett livscykeltänkande när leverantören bär ansvaret. Magnus Andersson (Skanska) berättar om Skanskas olika OPS projekt som pågått i ca 12 år och menar att det är möjligt att spara pengar genom lägre livscykelkostnad. Redan vid projektering kan investering ske och ge kostnadseffektivitet i drift och underhåll. Viktiga

besparingar kan ske när kvalitet tas initialt i stället för att flyttas till driftoch underhållsbudget. Risköverföring innebär också en viktig riskallokering. Alla risker överförs inte utan riskerna läggs på den part som bäst kan bära den (T.ex. kan risken för ett detaljplanearbete bäras av beställaren medan risker i bygghandlingar bärs av utföraren).

Incitamenten för att föreslå effektiva lösningar är också mycket lägre i vanliga upphandlingar, kanske främst pga. risken för att effektiviteten kopieras över, av beställaren, till konkurrenter. Samarbetet mellan alla ingående parter eller funktioner (integrationen mellan t.ex. utveckling, drift och underhåll) redan i design- eller projekteringsfas ger därför produktionseffektivitet. Även exempel från norska projekt stödjer uppfattningen att OPS kan vara en lyckad lösning, främst genom att kunna ge snabbare utförande än vad som planerats. Lasse Fridstrøm (Chef för norska Transportekonomisk institutt) förklarar avslutningsvis att flera norska vägprojekt visat att byggkostnaden inte väsentligen minskat men däremot att byggtiden blivit väsentligen kortare (och en vinst därmed tillfallit trafikanterna). Även om ingen egentlig skillnad råder mot vanliga projekt vad gäller optimering av livscykelkostnaderna, är norska politiker och det norska näringslivet mycket nöjda med hur OPS-lösningen fungerat vid vägbyggena. Man undgår t.ex. att projektet stannar av genom att det är oavhängigt den årliga budgeten.

Ytterligare ett skäl som talar för OPS är transparens. T.ex. riktigt dåliga projekt blir lättare att motarbeta. Kostnaden hamnar på bordet direkt när man skriver kontrakt och den samhällsekonomiska kostnaden blir därmed också tydligare. Visst finns det vissa politiker som dock är emot projekten, men skälen härtill verkar vara av mest ideologisk art, summerar Lasse.

Rapportens författare Jan Eric avslutar seminariet med att påminna om att lyckade konkurrensutsättningar i form av vägverkets drift och underhåll också har sparat betydande summor (sedan 20 år tillbaka) och alltså varit lyckosamma. Några särskilda kriterier för när det blir lyckosamt eller inte är dock inte helt enkelt att sammanställa.

Det återstår således att se i vilken takt utvecklingen av OPS-projekt kommer att ske, vare sig de är försöksprojekt enligt föreslagen rapport eller enligt Stockholms Nya Karolinska Solna, Storbritanniens skolor eller norska motorvägar. Denna eftermiddag hörs många positiva röster för OPS som projektform, även om utredningen visar på starka svagheter och svårigheter att avgöra när det är lämpligt eller inte.

Per Hammarstedt, Jurist Olga Produktion AB

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Upphandlare får ställa krav på djurskydd Frågan om en offentlig upphandlare kan ställa krav på att kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning är högst aktuell sedan bl.a. Laholms kommun krävt detta i en upphandling. Miljöstyrningsrådet anser att det finns goda möjligheter att ställa krav på sådana regler som syftar till att skydda djurs hälsa och liv.

De EU-regler som finns på området för djurskydd utgör inte någon harmonisering av rättsreglerna utan är en s.k. minimilagstiftning. Det innebär att medlemsstaterna har stort utrymme att tillämpa strängare regler nationellt. Detta innebär också att upphandlare inom offentlig sektor kan kräva att de köttråvaror som köps in lever upp till hårdare regler än de av EU tillämpade. Till exempel kan man kräva att vissa särskilt kostnadsdrivande och djurskyddande kriterier i svensk lagstiftning efterföljs.

Ej orimligt

I debatten som följt efter det att Laholms Kommun ställt krav på att kött som köps in till kommunen ska produceras i enlighet med svenska regler för djurskydd har det hävdats att utländska leverantörer stängs ute på grund av kraven. Dock finns exempel på producenter utanför Sverige som kan konkurrera med ett djurskydd som lever upp till svenska krav. De krav som omfattas av den svenska djurskyddslagstiftningen är inte heller på något sätt orimligt hårda.

Att producera kött enligt svenska regler innebär en merkostnad för producenten i förhållande till producenter som omfattas av den grundläggande djurskyddslagstiftningen inom EU. Om man från offentlig sektor inte har möjlighet att ställa krav på att vissa svenska regler för produktion gäller så innebär det istället en dubbel diskriminering av svenska bönder. De får svårt att konkurrera på den inhemska mark-

naden samtidigt som det i praktiken blir svårt att sälja på en internationell marknad. Det verkar orimligt att det offentliga med ena handen skapar en lagstiftning som innebär merkostnader för svenska bönder och med den andra handen köper billigt kött från utländska leverantörer som inte omfattas av de strängare reglerna för djurskydd.

Direkt hänvisning till lagen bör undvikas Miljöstyrningsrådets slutsats är att det är möjligt för offentliga upphandlare att ställa krav på att livsmedel är producerat enligt vissa kriterier som fastställts i den svenska djurskyddslagstiftningen. Däremot bör en direkt hänvisning till lagen undvikas, liksom till kontrollfunktioner som bara svenska myndigheter kan utföra. För att hålla sig inom LOU: s ramar är Miljöstyrningsrådets bedömning att man bör fokusera på några få men betydelsefulla krav i djurskyddslagstiftningen som är särskilt kostnadsdrivande för bönderna. Miljöstyringsrådet har svårt att se att utländska leverantörer skulle bli diskriminerade då det står fritt för de som inte redan gjort det att anpassa sin produktion. Samma resonemang gäller i förhållande till svensk miljömärkning där man kan efterfråga vissa kriterier som märkningen omfattar, men inte ställa krav på märkningen i sig. Märkningen kan däremot utgöra bevismedel för att kriterierna är uppfyllda.

Källa: Miljöstyrningsrådet

29

juridik

EG-rättsliga undantag från upphandlingsskyldigheten för allmännyttig tjänst EG-domstolen har under senare tid utvecklat innebörden av undantagen från upphandlingsskyldigheten för allmännyttiga tjänster.

I denna artikel redovisar advokaten Helena Rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, två av domstolens domar om just allmännyttiga tjänster. Helena Rosén Andersson är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

I denna artikel behandlar jag två nyligen avgjorda domar av EG-domstolen, en mellan kommission och Tyskland och en mellan WAZV Gotha och Eurowasser. Det första målet gällde offentliga myndigheters samarbete om avfallsbehandling och det andra målet uppdrag om vatten- och avloppshantering för invånarna i en viss kommuns upptagningsområde.

Särskilda undantag för allmännyttiga tjänster Genom domarna tar domstolen undantaget för in house-anskaffningar till en ny dimension.

I domarna klargör domstolen nämligen att anskaffning av allmännyttiga tjänster är undantagna från upphandlingsdirektiven och därmed från de svenska upphandlingsreglerna, i vidare mån än vad som följer av domstolens hittillsvarande praxis om in house-anskaffningar enligt Teckal-kriterierna.

Behovet av svensk genomförandelagstiftning om EG-domstolens Teckal-praxis är i sig föremål för en omfattande svensk debatt med anledning av Regeringsrättens domar i Sysav-målen och Finansdepartementets förslag om tillfällig genomförandelagstiftning av EG-domstolens praxis. Jag har behandlat innebörden av denna praxis och behovet av lagstiftning i frågan i Offentliga affärer, utgåva nr 4 för 2009 och berör den inte vidare här.

EG-domstolens praxis om undantag från upphandlingsskyldigheten för allmännyttiga tjänster är av särskilt intresse för kommuner och

30

landstingskommuner som tillhandahåller allmännyttiga anläggningar eller tjänster (2 kap. 7 § kommunallagen).

Målet om avfallsbehandling

I det första målet hade ett samarbetsavtal ingåtts mellan fyra tyska förvaltningsdistrikt. Genom avtalet uppdrog förvaltningsdistrikten åt Hamburgs stad att bortskaffa förvaltningsdistriktens avfall till en anläggning för termisk behandling av avfall. Kommissionen inledde en fördragsbrottstalan mot Tyskland vid EG-domstolen på den grunden att samarbetsavtalet borde ha upphandlats enligt det då gällande tjänstedirektivet (92/50/EEG).

EG-domstolen ogillade kommissionens talan.

EG-domstolen fann att samarbetsavtalet inte behövde upphandlas enligt tjänstedirektivet och betonade dessutom vikten av att beakta närhetsprincipen i avfallsdirektivet.

EG-domstolen klargjorde att ett interkommunalt samarbetsavtal om att bortskaffa avfall är undantaget från upphandlingsreglerna. Det saknar betydelse om kommunerna bildat ett särskilt rättsubjekt för uppgiften. EG-domstolen prövade endast samarbetsavtalet mellan de offentliga myndigheterna, dvs. det horisontella avtalsförhållandet.

Prövningen omfattade alltså inte Hamburgs stads renhållningstjänsts avtal med det delvis privatägda bolag som drev stadens avfallsbehandlingsanläggning (det vertikala avtalsförhållandet).

Genom domen har EG-domstolen

tydliggjort ett undantag från upphandlingsreglerna för sådant samarbete mellan myndigheter som syftar till att säkerställa ett allmännyttigt uppdrag. Undantaget får förmodas kunna tillämpas av offentliga myndigheter som har en skyldighet enligt EG-rätten eller nationell rätt att utföra en allmännyttig tjänst, ett allmännyttigt uppdrag eller allmännyttig uppgift. Om undantaget kan åberopas av andra organ än statliga och kommunala myndigheter är inte klart. Det är möjligt att domen öppnar möjligheter för interkommunal samverkan inom andra samhällssektorer än avfallshanteringsområdet. Avfallshantering anses enligt kommissionens uttalanden i andra sammanhang, utgöra en s.k. tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Det är därför möjligt att domstolen med begreppen ”allmännyttig tjänst”, ”allmännyttigt uppdrag” och ”allmännyttig uppgift” avser sådana tjänster som EG-rättsligt benämns ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är enligt kommissionen sådana som utförs på affärsmässiga grunder i allmänhetens intresse och som omfattas av särskilda förpliktelser från medlemsstaternas sida. Att tillhandahålla och organisera sådana tjänster regleras av EG-fördragets bestämmelser om den inre marknaden och konkurrens.

Med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse avser kommissionen tjänster som tillhandahålls av stora nätverksindustrier med tydlig europeisk karaktär, t.ex. inom telekommunikation, elektricitet, gas, transport

eller posttjänster och som regleras av särskilda sektorsbestämmelser i EG-rätten, vissa aspekter på public service-sändningar samt avfallshantering, vattenförsörjning och avloppsrening. Det är möjligt att det EG-rättsliga undantaget för allmännyttiga tjänster förutsätter att interkommunal samverkan får ske utan föregående upphandlingsförfarande även för dessa verksamheter.

Målet om VA-tjänster

I det andra målet hade en sammanslutning av tyska kommuner, WAZV Gotha, inlett ett anbudsförfarande för att tilldela ett kontrakt för distribution av dricksvatten och bortföring av avloppsvatten till en utomstående som en tjänstekoncession. WAZW Gotha ska enligt tysk rätt säkerställa distribution av dricksvatten och bortföring av avloppsvatten för invånarna i dess upptagningsområde.

Uppdraget avsåg att tillhandahålla tjänster på grund av privaträttsliga avtal som sammanslutningen skulle ingå med användarna inom dess geografiska område i eget namn och för egen räkning mot ersättning från användarna. Ersättningen skulle vara skälig men begränsad till fastställda avgifter. En av anbudsgivarna invände att WAZV Gotha använt sig av fel förfarande vid upphandlingen. Efter att tillsynsmyndigheten funnit att transaktionen var ett tjänstekontrakt och att ett formellt upphandlingsförfarande borde ha genomförts överklagade WAZV Gotha beslutet till tysk domstol.

Den tyska domstolen begärde att EG-domstolen skulle meddela ett

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik

förhandsavgörande i frågan.

EG-domstolen konstaterade att ett uppdrag där ersättning ska betalas inte av den upphandlande myndigheten men av tredje man utgör en tjänstekoncession enligt försörjningsdirektivet. Det förutsätter visserligen att uppdragstagaren tar över hela eller en betydande del av risken som den upphandlande myndigheten annars skulle ta om den utförde tjänsten själv. Det räcker emellertid med att det finns en risk. Domstolen konstaterade nämligen att det är fråga om en tjänstekoncession även om risken kan vara begränsad på grund av de offentligrättsliga villkoren för tjänstens organisation.

Genom domen klargör EG-domstolen att ett uppdrag inom ett område som t.ex. VA-området, där ersättningsnivåerna är offentligrättsligt reglerade, kan utgöra en tjänstekoncession, som är undantagen från upphandlingsdirektivens tillämpningsområde, trots att risken för uppdragstagaren är låg. Domen öppnar för upphandlande myndigheter att använda ett mer flexibelt anbudsförfarande i form av annonsering av en tjänstekoncession för t.ex. VA-uppdrag om koncessionshavaren har rätt att ta ut ersättning från tredje man. Tjänstekoncessioner är i EG-rättens nuvarande stadium endast reglerat av EG-fördragets regler och principer och inte av upphandlingsdirektiven. En upphandlande myndighet är alltså fri att välja utformning av annonseringsförfarandet för en tjänstekoncession inom t.ex. VA-området om myndigheten respekterar EG-fördragets

regler om fri rörlighet av varor eller tjänster och EG-rättsliga principer om likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande.

Slutsatser

Förhoppningsvis får EG-domstolen tillfälle framöver att närmare konkretisera undantagens innebörd för allmännyttiga tjänster av olika slag. Jag konstaterar i alla fall att det har öppnats stora möjligheter för kommuner och landsting att inom ramen för den kommunala kompetensen använda flexibla anbudsförfaranden för att tilldela kontrakt om det EG-rättsliga begreppet allmännyttiga tjänster helt eller i vart fall delvis skulle visa sig sammanfalla med motsvarande begrepp i den svenska kommunallagen. Frågan om undantag för allmännyttiga tjänster är dessutom högaktuell för den svenska lagstiftaren, som efter remissbehandlingen av förslagen om tillfälligt genomförande av EG-domstolens Teckal-praxis nu har att ta ställning till hur de svenska undantagsreglerna bör utformas för att överensstämma med EG-domstolens rättspraxis om upphandlingskontrakt inom både den klassiska sektorn och försörjningssektorn och om avtal för tjänstekoncessioner.

Helena Rosén Andersson Advokatfirman Lindahl

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

31

ekonomi

Traditionell ALM har betydande begränsningar, menar Gunnar Dahlfors på Carnegie Asset Management som istället presenterar ett alternativ: dynamisk ALM. Resultatet? En tryggare, tydligare och mer transparent lösning – som dessutom ökar avkastningsmöjligheterna.

Dynamisk ALM – framtidens kapitalförvaltning för offentlig sektor Vad är ALM? – ALM står för Asset Liability Management, alltså ungefär tillgångs- och åtagandeförvaltning. Det handlar om att förvalta ett kapital, till exempel en pensionsförmögenhet, så att avkastningen optimeras utan att åtagandet äventyras. Man kan därmed säga att ALM är utgångspunkten för all institutionell kapitalförvaltning.

– Men traditionell ALM har flera begränsningar. Den utgår från att historien upprepar sig och att den långa sikten alltid kommer att göra att tillfälliga nedgångar bara blir hack i kurvan. Men är det ok att låta en portfölj till exempel halveras ett år? Nej, för många institutioner är det inte acceptabelt.

– Dessutom bestämmer tillgångsallokeringen i stor utsträckning portföljens utveckling. Med fasta tillgångsvikter, till exempel 50-50 eller 60-40 mellan aktier och räntebärande, och som fortfarande används i stor utsträckning när en åtagandeberoende portfölj ska konstrueras, blir det mycket svårt att hantera

32

risken. Med fokus helt på slutmålet och statiska vikter kan portföljen i princip utsättas för obegränsade förluster på kort tid.

Adresseras risk på ett otillräckligt sätt i traditionell ALM? – Ja. Riskuppfattningen är ofta oklar. Det märks inte minst på att vaga begrepp som ”rimlig” risk, ”balanserad” portfölj och så vidare fortfarande används i stor utsträckning. Det räcker inte långt. Som aktiemarknaderna betett sig senaste 10-15 åren med periodvis mycket kraftiga rörelser nedåt finns det hos många institutioner ett ökat behov av verklig trygghet och kontroll i portföljerna.

Så vad är lösningen?

– Jag menar att en mer flexibel allokering i kombination med en tydligare riskstrategi, som till exempel att en portfölj aldrig får förlora mer än 10 procent av sitt värde. Om ansatsen börjar i den frågeställningen ger det en enorm fördel längre fram.

På vilket sätt då?

– Låt oss göra en historisk jämförelse.

Sedan 1900 har den årliga avkastningen på Dow Jones i genomsnitt varit 5 procent. Om man skär bort de djupa svackorna, till exempel 1930-talet eller IT-kraschen, så blir genomsnittet 1,5 procentenheter mer, det vill säga 6,5 procent. Över tid gör det mycket stor skillnad, och detta kan åstadkommas med ett tydligare sätt att arbeta med risk.

Det handlar alltså i princip om att undvika extrema värdeminskningar – dikeskörningar, om man så vill?

– Precis. Tänk bara på att en portfölj som minskar med 50 procent i värde behöver stiga med 100 procent för att hämta igen förlusten.

Och det är denna metod du kallar dynamisk ALM? – Ja, dynamisk ALM är en vidareutveckling av traditionell ALM och bygger på våra Carnegie Safety 90-produkter. Det är ett sätt att konstruera portföljer med inbyggda kapitalskydd och där tillgångsvikterna är dynamiska istället för statiska så att de kan uppgå till mellan 0 och 100 procent. Allt beroende på hur

marknaden faktiskt utvecklas, inte på vad en förvaltare på förhand tror om den.

– Ytterst handlar dynamisk ALM dock om sunt förnuft, att ta kontroll över sin egen risk. Det är kunden som ska bestämma hur mycket risk man tål, inte förvaltaren.

Du säger att det här blir allt viktigare. Varför då?

– Därför att världen har förändrats snabbt de senaste 10-15 åren.

Från 1930-talet fram till 1980-talet var aktiemarknaderna förhållandevis lugna och stabila. Men finansmarknadernas villkor har förändrats i grunden och vi måste lära oss att förhålla oss till detta.

Du talar om aktier och räntebärande som tillgångarna i en portfölj.

Men visst spelar det även in vilka dessa tillgångar är och hur de förvaltas?

– Absolut, och enligt mitt sätt att se det är aktiv förvaltning nyckeln till långsiktig överavkastning. Det finns goda möjligheter att skapa överavkastning med rätt ansats, och det finns därför ett stort värde i att hitta de skickliga förvaltare som klarar av det.

Utveckla!

– Säg att obligationer ger 4 procents avkastning, och att riskpremien för aktier är ytterligare 3-4 procentenheter. Det innebär att aktiedelen i en portfölj i genomsnitt kan antas växa med 7-8 procent. En skicklig aktiv förvaltare kan leverera 5-6 procentenheters ytterligare avkastning över tid så att aktieavkastningen i genomsnitt blir 12-13 procent. Vår globalfond Carnegie WorldWide har till exempel överavkastat ungefär 5 procentenheter per

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi år i genomsnitt utifrån sin trendbaserade stock picking. Det gör mycket stor skillnad över tid.

Så att indexera förvaltningen är inte rätt väg enligt dig?

– Att indexera är att tro att genomsnittet är universellt. Låt mig säga så här. I genomsnitt springer människan inte 100 meter på under 10 sekunder. Men det finns ett fåtal som gör det. Usain Bolt, till exempel.

I genomsnitt hoppar människan inte över två meter. Men en liten grupp människor kan det. Och så vidare.

Vad innebär det här arbetssättet konkret för till exempel en kommun?

– För det första att fördelarna med att vara tydligare på risk inte bara är strategiska utan också operativa. Statiska vikter ställer mycket höga krav på den som är ansvarig för portföljen på uppdragsgivarsidan.

Om kunskapen och tiden finns kan det fungera. Men många saknar de resurser som krävs för att följa en traditionell portfölj i den utsträckning som behövs.

– Dynamisk ALM är därmed ett sätt för beslutsfattare som inte har möjlighet att vara 100 procent insatta på daglig basis att känna sig tryggare. De ser tydligare vad det är som pågår. Med vår modell blir en kommunstyrelses eller en placeringskommittés beslut tydligare implementerat i förvaltningen.

Hur har det här tagits emot?

– Mycket positivt. Vi märker av genom de diskussioner vi för att det här arbetssättet tilltalar institutionella investerare, inte minst kommuner och landsting.

– Många attraheras också av att upplägget gör det möjligt att fatta beslut som är lättare att förklara och förankra i en organisation. Betydelsen av besluten blir mer intuitiv och det blir lättare att förstå hur förvaltningen egentligen går till.

Eftersom detta blir tydligare blir möjligheterna att påverka förvaltningen också större. Det vinner alla på, avslutar Gunnar Dahlfors.

Andreas Kriland Carnegie Asset Management

Fortsatt framgång med Lean Allt fler kommuner och landsting har blivit nyfikna på Lean som ett sätt att utveckla verksamheten och intresset har skapat en efterfrågan på både information och utbildning i Lean. Därför har Trygghetsfonden tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skapat Verksamhetslyftet, ett utbildnings- och utvecklingsprogram som riktar sig till kommuner, landsting och regioner.

Allt fler kommuner och landsting intresserar sig för Lean och hur man hanterar sina resurser på ett bättre sätt. Syftet med Lean är att frigöra tid för kärnverksamheten genom att jobba smartare. Teorierna kring Lean passar oavsett vilken verksamhet man bedriver, däremot kan det variera vilka verktyg man använder i det praktiska införandet.

Det handlar till exempel om att man granskar arbetsflöden och slöserier och förbättringsarbetet bygger på medarbetarnas kunnighet och engagemang. Leanarbetet gör att både effektiviteten och medarbetarglädjen ökar i verksamheterna.

Verksamhetslyftet som stöd

Idén med Verksamhetslyftet uppstod då Trygghetsfondens styrelse insåg att det fanns samordningsfördelar kring en gemensam satsning för sektorn, inte minst genom att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte kring Lean-arbetet i verksamheterna.

– Vi har sett ett stort intresse och tror att Verksamhetslyftet kommer att bli framgångsrikt, säger Birger Eriksson, kanslichef, Trygghetsfonden.

Möten och utvecklingsstöd

Trygghetsfonden tror att det finns flera samordningsvinster.

– Vi skapade därför ett program för en gemensam utbildningsgrund,

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Istället för traditionella synsätt där sjukhusen är byggda för att ge stordriftsfördelar, massproduktion har man i Lund börjat anpassat sjukvården efter Leanfilosofin som sätter patienten i centrum. Att tänka nytt ska minska långa utrednings- och behandlingstider.

Motsatsen med Lean

Lean bygger på att skapa strukturer så att personalen hela tiden kan förbättra sitt arbetssätt. Ansvar och servicefunktioner måste därför delegeras ut i verksamheten så att medarbetarna själva kan ta ansvar för att ge bättre service. Chefens roll är att underlätta för medarbetarna att göra ett bra jobb och stötta förbättringsarbetet.

Leantänkandet innebär att man arbetar för att förbättra samarbete och kommunikation. Med mindre krångel minskar stressen och medarbetarna får mer tid över för det de är anställda att göra oavsett om det är inom sjukvården eller en kommun.

Erfarenheterna blir fler nätverk och erfarenhetsbyte. Trots skillnader mellan kommuner är verksamheten densamma och därför finns alla anledningar att ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter, fortsätter Birger.

Verksamhetslyftets utbildningar ska i möjligaste mån anordnas länsvis för att dra ner på resekostnader för deltagarna och målet är att ha utbildning i varje län. Grunden är densamma, men varierar något beroende på om man har en chefsroll eller en roll som utvecklingsgledare – som ska ge stöd till cheferna.

Ett lyckat arbete inom sjukvården

Det är fler sjukhus än Universitetssjukhuset i Lund som arbetar enligt Lean – bland annat har Capio St Görans sjukhus i Stockholm hunnit långt och Akademiska sjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset är andra exempel på sjukhus som har kliniker och avdelningar som arbetar med Lean.

När det gäller kommuner har Vara kommun troligen hunnit arbeta längst med Lean men Färgelanda har också varit igång i flera år. Södertälje kommun nyligen har fattat beslut att hela kommunen samtidigt ska gå in i ett leanarbete. Med Verksamhetslyftet kan det snart bli fler som sällar sig till denna skara.

För Universitetssjukhuset i Lund heter lösningen Lean Healthcare.

Stina Rangmar

www.chambersign.se

33

ekonomi

Kommunal ekonomi

Utmaningarna har aldrig varit större Det måste vara kluvet att vara kommunekonom i dessa dagar. Å ena sidan pyntar staten in ytterligare 10 miljarder till kommuner och landsting så att de får näsan över vattenytan, men samtidigt lär den kommunala konsumtionen bli väsentligt lägre de närmaste åren än vad vi bara trodde för ett år sedan. 16 miljarder kronor väntas den minska för 2010 och 41 miljarder för 2011, om vi ska tro finansministern. Det är många färre jobb det. Eller går det att lösa på annat sätt?

När 300 kommun- och landstingsekonomer träffas i tre dagar i Örebro ska lösningar på denna ”omöjliga ekvation” bli synliga. Uppdraget är svårt, men inte omöjligt.

Uppdraget från staten är inget mindre än att vi ska ”värna välfärdens kärna” och samtidigt ”värna jobben”.

Och det med mindre pengar. Och det är ni kommunekonomer som ska göra det reptricket.

Merparten av gemensam välfärd produceras i kommuner och landsting. Och det är människor som gör det. Så arbetstillfällena i offentlig sektor är avgörande för båda målen.

Det går inte bara att skära bort tjänster motsvarande inkomstbort-

fallet. Då kanske man kortsiktigt klarar balanskravet, men varken välfärds- eller jobbkravet.

Vari ligger då tricket? Smartare och bättre upphandlingar? Klassisk effektiv och resurssnål kommunal förvaltning? Avknoppningar? Bättre kvalitetsstyrning? Intern kontroll?

Mer användning av ekonomiska forskningsresultat i verksamheten?

LEAN? Brukarinflytande?

IT? Direktdemokrati? Klokare resursutnyttjande som spin-off-effekt av det ökade miljötänkandet?

När detta skrivs är frågorna oändligt många fler än svaren. Men när vi väl är på konferensen kommer vi känna att tanken tar höjd, att

Ursula Berge

möjligheterna pockar på uppmärksamhet och att vi går därifrån med fler lösningar än när vi kom.

Vi har 290 kommuner i det här landet. Vi har 20 landsting varav två regioner. Det finns mycket att lära av andra i form av goda praktiker någon annanstans än just där vi själva är.

Men egentligen kräver vi ännu mycket mer av er kommunekonomer än att ”bara” få ihop balanskravet och värna välfärden och jobben. Vi ser gärna också att de som kan mest om hur vi får mest ut av gemensamma resurser också är med på det politiska uppdraget att minska det ökande utanförskapet och de sociala klyftorna och skapa ett miljömässigt

hållbart samhälle.

Det är det viktigaste jobbet man kan ha som ekonom att förvalta offentliga medel på bästa sätt. Utmaningarna har aldrig varit större. Och inte heller möjligheterna. Faktiskt!

Vi ses på Ekonomidagarna!

Ett stöd för ledningsgruppen

arbetar med. Inte bara det, de behöver också bli mycket duktigare på vad som händer i omvärlden.

– Det handlar inte om att ekonomerna som i dag arbetar med rapportering och uppföljning inte behövs, de behövs i högsta grad för att få fram beslutsunderlag. Däremot behövs ett komplement, det handlar om att se helheten i sammanhanget och det är dessa nya ekonomer jag talar om.

Ursula Berge Samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR Moderator för Ekonomidagarna

Business Partner – den nya ekonomrollen – Min poäng är att det även behövs en annan typ av ekonomer än de som finns i dag, man behöver ekonomer som är mycket mycket mer involverade i affärsutveckling och i ledningsuppdrag, menar forskaren Per Arvidson vid Lunds Universitet.

Sedan många år arbetar Per Arvidson som lärare och forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet.

Hans specialitet i företagsekonomi är redovisning och ekonomistyrning. Parallellt verkar han även med konsult- och utbildningsverksamhet inom området ekonomi och verksamhetsstyrning.

Dominerande inslag i verksamheten är företagsprogram så väl som ledarskaps- och managementprogram. Per Arvidsons specialområden innefattar allt från fördelning av organisatoriskt och

34

ekonomiskt ansvar, till uppbyggande av styr- och uppföljningssystem i stora som små företag.

– I dag gör väldigt många ekonomer väldigt många olika saker, men en sak man ofta ser är att de tvingas prioritera rapportering före allt annat. Men, vi behöver också en annan ekonomroll, säger Per Arvidson och berättar vidare om rollen som många önskar att det skulle finnas fler av. Det handlar om ekonomrollen man kallar Business Partner.

– Business Partner innebär att du som ekonom skall vara ett stöd för ledningsgruppen när det gäller strategiska och långsiktiga beslut.

Vilket innebär att det krävs lite andra kompetenser än det man i dag normalt förknippar med en ekonom, fortsätter Arvidson. Till exempel behöver dessa ekonomer ha en mycket bättre kommunikationsförmåga, bli mycket mer pedagoger samtidigt som de också behöver lära sig mer om affärerna som bolaget

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Sveriges Ekokommuner

Målområden i Sundsvall kommun

Ett hållbart samhälle – Det handlar om ekonomi, sociologi och ekologi där det centrala är att skapa en hållbar utveckling i samhället, säger Eva-Marie Thyberg, ekonomistrateg i Sundsvalls kommun.

– Av Sveriges 290 kommuner, finns det i dag 76 medlemskommuner som är med. För att bli medlem i Sveriges Ekokommuner krävs att kommunfullmäktige fattar beslut och sedan sätter upp ett målprogram, fortsätter Eva-Marie Thyberg.

Arbetet bygger på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa.

– Det är oftast ett missförstånd när folk tror att det bara handlar om miljö, men faktum är att det handlar lika mycket om ekonomi, menar EvaMarie Thyberg och berättar vidare om att det är en fråga om att se och förstå hur helheten hänger ihop, hur det ena påverkar det andra.

Samtliga verksamheter

Samtliga verksamheter inom Sundsvalls kommun arbetar för ett hållbart samhälle. I verksamheternas budgetbeskrivelser finns tydliga mål för hållbarhetsarbetet vilka sedan följs upp i Livsmiljöbokslutet och i Agenda 21-uppföljningarna.

– Dessa rapporter är också kommunkoncernens rapport till kommunfullmäktige som tydliggör vad som åstadkommits.

Utnämnda för miljöarbetet

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål som skall nås inom en generation. Skall det bli möjligt att nå målen krävs att samtliga medverkar i arbetet och hjälper till genom att förändra vårt levnadssätt.

Sundsvall är sedan 2005 medlem i Sveriges Ekokommuner. Nätverket som medlemskommunerna utgör åsyftar till att utbyta erfarenheter som främjar utveckling av ett långsiktigt hållbart samhälle.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

I somras utnämnde tidningen Miljö Aktuellt Sundsvalls kommun när det gällde deras miljöarbete.

– Det är riktigt roligt att vi kom på tredje plats. Det handlar om att gynna framtida generationer, säger Eva-Marie Thyberg.

Begränsad klimatpåverkan: Klimatpåverkan är vårt största miljöhot. Vårt klimat håller på att förändras på grund av att vi släpper ut växthusgaser från framför allt olja och kol. Jordens klimat blir varmare och dramatiska förändringar i vädret befaras.

Frisk luft: Det är väl belagt att luftföroreningarna kan ge oönskade hälsoeffekter och synen på detta har skärpts de senaste åren.

God bebyggd miljö: Sundsvall skall kännetecknas av trygghet, god livsmiljö och hållbar utveckling.

Giftfri miljö: Kemiska ämnen finns överallt och att minska riskerna för människa och natur hör till de mest prioriterade frågorna i miljö- och hälsoarbetet.

Rent vatten: Att säkra tillgången på vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska prioriteras. I Sundsvall omfattas så väl grundvatten som sjöar och vattendrag.

Avfall: Sundsvalls avfallsplan har som övergripande målsättning att avfallets farlighet ska minska och att den totala avfallsmängden ska minska. Den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt.

Ingen övergödning: Övergödning orsakar algblomning, syrebrist och utslagning av bottenfaunan. För havet är risken för övergödning ett av de allvarligaste miljöproblemen.

Skyddande ozonskikt: Genom utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har det ozonskikt som skyddar oss mot skadlig UV-strålning minskat. Därför har man genom FN enats om en handlings plan,Montrealprotokollet, för utfasning av dessa ämnen.

Hav i balans samt levande kust och skärgård: Kust och skärgård utgör en väsentlig del av kustområdenas attraktionskraft och är en resurs för regional utveckling.

Levande skogar: Sundsvall omges av stora skogar, något som är viktigt för såväl näringsliv som rekreation.

Ett rikt odlingslandskap: En levande landsbygd är förutsättningen för ett uthålligt jordbruk och bevarad biologisk och kulturell mångfald i odlingslandskapet.

Bara naturlig försurning: Sverige har vi 7500 sjöar som kalkats. Detta motsvarar 90 procent av de försurade sjöarnas areal.

Tina Lundberg Åsén

35

ekonomi

Hur gör danskarna och hur gör vi?

Träffa Rolf Solli på Ekonomidagarna i Örebro 21-23 oktober www.ekonomidagarna.se

Det är inte så att allt går fortare nu än förr, men man kan i alla fall tro att det är så. Inom ramen för KFi har vi satt Danmark och dess kommunreform under luppen. Det är nu ett par år sedan deras stora kommunreform sattes i sjön och det borde gå att se var hän det barkar – om det nu barkar.

Medan vi i Sverige utredde regionindelning och ansvarsfördelningen hann danskarna med att genomföra radikala reformer.

Huruvida det utreddes är lite svårt att få fram. Efter tämligen vaga direktiv från regeringen sommaren 2007 bar det av. Av drygt 270 kommuner (siffran varierar) blev det 98, av 13 amt blev det 5 regioner, av ca 4 500 förtroendemannauppdrag blev det ca 2 500. Amtens uppgifter delades upp på stat, kommun och region där den sistnämnda tappade beskattningsrätten.

Hur hantera den kommunala ekonomin?

Det är inte bara danska kommuner som är intressanta, svenska kommuner är det definitivt också.

Den ekonomiska situation som rullats upp under det senaste året inbjuder till lärande. Frågan är om svenska kommuner någonsin upplevt något liknande avseende ekonomin.

Det finns anledning att fånga det som händer och returnera så mycket kunskap det går så snabbt som möjligt. Mot den bakgrunden har vi inom KFi tagit ett initiativ till ett nationellt forskningsprogram med fokus på hur kommuner hanterar den ekonomiska situationen och närliggande frågor. Forskningsprogrammet är nu på ”remiss” hos våra systerorganisationer i Lund, Stockholm, Örebro och Linköping, som alla är med på tåget.

Men den stora frågan för hösten för KFi är den kommande avtalsperioden, 2010, som står för dörren.

Mot bakgrund av att forskningsresurserna som går till samhällsvetenskapen blir allt mindre, blir det också svårare att upprätthålla den tillämpade forskningen. Detta tillsammans med det faktum att kommunerna under alla förhållanden kommer att förändras tämligen radikalt under de närmaste åren är organisationer som KFi viktigare än någonsin. På den här punkten kommer vi att höra av oss de närmaste dagarna till alla medlemmar.

36

Kvartalsbrev utgivet av KommunforsKning i västsverige tel 031-786 59 00 Kfi@Kfi .se www.Kfi .se

I Danmark spelar storleken roll Fokus i den danska reformen var att brukaren skall ha en ingång till den offentliga sektorn, så gott det nu låter sig göras. Ett annat antagande var att storlek spelar roll. Principen var att alla kommuner skulle ha minst 30 000 invånare. Vem som skulle gå ihop med vem fick kommunerna själva avgöra genom att kontakta varandra. Det gick också att stanna kvar med den storlek man hade, även om det var under den uppsatta gränsen 30 000 invånare, men då fick man inte lika stort kompetensområde som de kommuner som klarade gränsen. Sammantaget blev det färre kommuner än vad det var sagt från början. îFörlovningsprocessenî (de kallar den så) gick över förväntan och kommunkartan ritades om radikalt.

Det finns en mängd egenheter i den danska reformen som tål att diskutera. Storleksargumentet som minsann finns på många håll inom både företag och förvaltning tål att granskas. En större kommun antas ha lättare att lösa speciella frågor så som till exempel den allt mer komplicerade miljölagstiftningen, det går att hantera på andra sätt men argumentet finns. Det är inte särskilt svårt att visa att så kallad central administration blir relativt mindre i stora kommuner, det får nog anses verifierat i det danska fallet. Men, professor Jens Blom Hansen vid Universitetet i Århus har i sina studier visat att den sammanlagda administrationen, centralt och lokalt, efter en viss brytpunkt ökar också relativt med storlek. Stora kommuner tenderar att skapa mer lokal administration. Det finns en konsensus om att några administrativa vinster att tala om ännu inte har

hämtats hem. Det senare kan delvis förklaras med att reformen också byggde på anställningstrygghet för alla berörda fram till och med 2009.

Oavsett om man tycker det är en bra eller en dålig reform, så imponerar tempot i genomförandet.

En annan egenhet har att göra med demokratiaspekten. Att reducera antalet politiska uppdrag från cirka 4 500 till 2 500. Med svenska mått mätt är det fråga om att gå från få till mycket få uppdrag, i Sverige lär det finnas ca 45 000 politiska uppdrag i kommuner och landsting.

Demokratiforskarna i Danmark var helt klart kritiska, de hade starkt stöd av ett gäng borgmästare och särskilt de som fanns i Amten. De danska medborgarna och media verkar däremot inte ha brytt sig särskilt mycket om det som hänt.

Oavsett om man tycker det är en bra eller dålig reform så imponerar tempot i genomförandet. Det finns

flera förklaringar till att det gick fort. En var att det inte var särskilt långt till valet när processen drogs igång. Hade man inte hunnit fixa till de nya kommunerna i tid till valet var optionen att det skulle få gå ytterligare fyra år innan något skulle hända. Enkla principer och tydliga sanktioner gjorde att tempot blev högt. Vidare fanns en beredskap att ändra lagar snabbt allt eftersom det blev nödvändigt, ca 50 stycken lagändringar behövdes.

Varför gör inte vi som danskarna?

Svårt att svara på, men kanske är storlek inte ett starkt argument här.

Kanske är demokrati i kvantitet ett starkt argument. Kanske vill vi veta vad vi gör innan vi gör det. Vi får se hur det går i Sverige och för Sverige (inte minst i fotboll.)

Rolf Solli

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Bidragsfusk för 20 miljarder En viktig förutsättning för att trygghetssystemen ska uppfattas som rättvisa och legitima är att de hanteras tillförlitligt och effektivt. Det gäller att rätt person får rätt utbetalning med rätt belopp vid rätt tillfälle.

En alltför stor del av det ekonomiska biståndet från kommunerna betalas ut felaktigt varje år. I en ny skrift beskriver SKL hur olika kommuner framgångsrikt arbetar för att motverka de felaktiga utbetalningarna. År 2008 utbetalade kommunerna 9 500 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning till flyktingar. Mycket tyder på att kostnaderna kommer att öka väsentligt under de kommande åren

Fakta om felaktiga utbetalningar I debatten har det hävdats att det förekommer ett omfattande missbruk av trygghetssystemen. Det är mot den bakgrunden som regeringen hösten 2005 tillsatte Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Hösten 2008 kom ett slutbetänkande från

delegationen med förslag till hur säkerheten och kontrollen skulle kunna öka.

Omfattning av felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd

Totalt uppskattades att de felaktiga utbetalningarna årligen omfattar 18-20 miljarder kronor. Av dessa var 10 miljarder kronor avsiktliga fel från dem som söker bidrag och 6 miljarder oavsiktliga fel från den sökande. Övriga fel beror bl.a. på tidsbrist eller bristande rutiner hos myndigheterna. Summan kan sättas i relation till att de cirka 510 miljarder kronor som årligen betalas ut från trygghetssystemen.

Orsaker till felaktiga utbetalningar Förutom experterna har delegationen

gjort en genomgång av sammanlagt 65 rapporter från den kommunala revisionen. De vanligaste orsakerna till att fel uppstår är enligt dessa källor.

Ansökan

De lämnade uppgifterna i ansökan är felaktiga eller ofullständiga. Det kan också handla om att den sökande undanhåller olika inkomster eller tillgångar.

Handläggning, beslut och utbetalning Vanligt är att det brister i kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för besluten om bidrag eller att beslutet förlängs utan att en reell omprövning eller uppdatering görs av olika uppgifter.

Bidragsbrottslagen

Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti 2007. Lagen är speciellt anpassad till de förhållande som gäller vid utbetalningar av bidrag.

Lagen är indelad i tre grader av brott.

• Den som medvetet och vid upprepade tillfällen får ut stora felak-

tiga belopp kan dömas till grovt bidragsbrott och riskerar upp till fyra års fängelse.

• Bedöms beloppet vara mindre räknas handlingen som bidragsbrott och kan in-nebära upp till två års fängelse.

• Ringa brott används i de fall det utbetalade beloppet är litet och straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex månader.

Den största förändringen med den nya lagen är att det blir straffbart att vara grovt oaktsam med uppgifterna utan att för den skulle medvetet få mer pengar än vad man har rätt till. Tidigare krävdes uppsåt för att kunna dömas. En annan förändring med den nya lagen är att berörda myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis och åklagare.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

75 r er h a n dbok för sm a rta r e a f fä

handling. Juridisk snårskog som LOU [el:o’u:] – Lagen om offentlig upp s m fl myndigheters inköp av varor, reglerar statens, kommuners, landsting vägledning och rådgivning av tjänster, entreprenader m m. Tarvar ofta kompetent juridisk partner. ialist på att göra något. Tyder ofta Specialisering [spesi’alise:ring] – spec l på det senare är advokatfirman på djup inom ett visst område. Exempe upphandling, som befinner sig i Lindahls medarbetare inom offentlig såväl kompetens som kapacitet inom Sveriges absoluta toppskikt avseende detta område.

Internet. Är man t ex intresserad www [ve:ve:ve:] – prefix för träffsida på assistans gällande offentlig uppav rådgivning, utbildning eller annan .lindahl.se handling går man lämpligen in på www

stockhol m

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

37

ekonomi

Oviss framtid för kommunala ekonomin Framtiden är dyster. Så kan man sammanfatta den bild av de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting som Signild Östgren, chef på sektionen för ekonomisk analys på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ger.

Kommuner och landsting står inför en oviss framtid där det ställs stora krav på fortsatt effektivisering och prioritering trots regeringens extrapengar på 10 miljarder i den senaste budgetpropositionen.

Så här står det ordagrant i regeringskansliets promemoria 2009-09-07: ”10 miljarder kronor för att värna välfärden i kommuner och landsting Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till fallande produktion och hastigt stigande arbetslöshet i en omfattning som saknar motstycke i modern tid. Som ett litet, öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt.

Genom en ansvarsfull krishante-

”Det handlar om värna kvaliteten i viktiga områden, att möta en nedgång och det kan arbeten göra.

Jag tror också att det spelar en viktig roll för förtroendet mellan medborgarna och det offentliga.”

ring finns utrymme för att ytterligare förstärka åtgärderna för att dämpa sysselsättningsfallet, motverka att arbetslösheten blir bestående och samtidigt värna välfärden.”

Detta betonade även socialminister Göran Hägglund vid en pressträff om det ökade statsbidraget:

ser dyster ut, läget är mycket allvarligt och just att det är ett engångsbelopp gör det bekymmersamt.

Men för att få ut mesta möjliga av pengarna får kommunerna lösa det lokalt i nämnder och styrelser. Olika kommuner har olika behov och det får lösas lokalt.

Hur används bidraget?

Enligt SKL: chefekonom Signild Östgren är detta inte alldeles glasklart: Det finns en osäkerhet ute bland kommuner och landsting om hur pengarna ska förvaltas. Framtiden

Signild Östgren har bråda dagar.

Den 7 oktober startar hon sin informationsresa i Norrland för att berätta för exakt alla, allt ifrån förvaltningschefer, nämndpresidier, förvaltningsekonomer och ekonomiansvariga i samtliga nämnder och styrelser, till övriga berörda tjänstemän och förtroendevalda om det ekonomiska läget både i Sverige, och globalt, och konsekvenserna av den nya budgetpropositionen.

Första anhalten är Gävle, där hon har blivit inbjuden av Region Gävleborg i samarbete med Region Dalarna och Regionförbundet Uppsala län.

Därefter ska hon vidare till Härnösand och Umeå. Enligt Signild Östgren finns det ingen anledning för varken kommuner eller landsting att pusta ut: Läget är allvarligt. Problemet är att detta är en engångsumma.

Läget kommer att vara lika allvarligt 2011 och 2012. Även om man får pengar nu måste man tänka framåt.

Kommunerna måste fortsätta jobba med effektivisering och prioritering.

Akuthjälp

Av de tio extra miljarderna går tre till landstingen och sju till kommunerna. Pengarna kommer att fördelas i proportion till varje kommun/ landstings invånarantal.

Bakgrunden till att regeringen nu delar ut 10 miljarder extra i statsbidrag är att den ekonomiska krisen slagit hårt mot kommunerna och sjukvårdens merkostnaderna för insatser med anledning av svininfluensan har gröpt ur landstingens finanser rejält.

En akutåtgärd som enligt regeringen är att betrakta som första hjälpen men inte som en lösning på lång sikt.

Väntas rädda 13.000 jobb

Bland annat hoppas regeringen att de tio miljarderna till kommunerna

38

Signild Östgren, chef på sektionen för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting.

nästa år ska rädda cirka 13.000 jobb.

– Pengarna är till för att undvika panikinbromsningar. Det är inte för att nyanställa folk utan för att förhindra uppsägningar, sade statsminister Fredrik Reinfeldt när budgetpropositionen presenterades.

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi Men frågan om pengarna verkligen kommer att gå till det de är avsedda för bekymrar inte näringsminster Maud Olofsson som hyser stort förtroende för kommunernas förmåga att fatta rätt beslut: ”Kommunerna är i grunden kloka och vill säkra skolan och vården.

Men det är ingen långsiktig lösning.

För det krävs att fler kommer i arbete så att skatteintäkterna ökar” sade näringsminister Maud Olofsson när budgeten presenterades.

Pengarna är utöver det generella statsbidraget. Totalt hamnar extrasatsningen för 2010 på 17 miljarder kronor, eftersom kommunerna redan i våras tilldelades sju miljarder kronor för nästa år.

Enligt Signild Östgren kommer problemen att fortsätta: Dessutom är det ytterligare ett problem att stödet är kortsiktigt, eftersom det blir knepigt att lägga en budget om man inte har framtiden klar för sig.

Det bästa, säjer hon, är om man hade kunnat få besked även om 2011 och 2012. Eftersom kommunerna lägger sin budget på våren måste man nu utgå från det man vet.

I praktiken kan det innebära att kommunerna inte kan använda det extra statsbidraget som det är tänkt, utan kan tvingas hushålla och spara pengarna för att ha en buffert för kommande år då de inte får några extrapengar.

Framtiden osäker

Kommunekonomin utreds

Trots dessa extrapengar står det klart att utmaningarna för både kommuner och landsting fortsätter och de ekonomiska påfrestningarna väntas inte minska. Det säjer Signild Östgren, chef för ekonomisk analys på SKL: Läget är allvarligt. Problemet är att detta är en engångsumma.

Det här är ett tillfälligt konjukturstöd, men eftersom arbetslösheten kommer att öka så kvarstår problemen. Även om man får pengar nu måste man tänka framåt. Det går inte att utöka nånting. I den bästa av världar innebär stödet att kommunerna kan bibehålla sin verksamhet och slippa minska personalen. Men detta är ett engångsbelopp och det är bekymmersamt.

De tyngsta belastningarna på kommunerna ekonomi utgörs av minskade skatteintäkter och ökad försörjningsbörda i form av ekonomiskt bistånd, det som förr kallades socialbidrag.

Socialbidrag ökar

När allt fler blir arbetslösa får kommunerna in mindre pengar och hushållens ekonomi försämras och tvingar allt fler att söka ekonomisk hjälp.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen är kostnaderna för ekonomiskt bistånd det högsta på fem år och utbetalningarna av ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag, fortsatte att öka under andra kvartalet i år.

Enligt Socialstyrelsen betalades 2,8 miljarder kronor ut under kvartalet, en ökning med 16 procent jämfört med motsvarande period 2008. ”Det belopp som betalades ut i ekonomiskt bistånd under det andra kvartalet år 2009 är det högsta belopp som betalats ut under den senaste femårsperioden”, skriver Johan Dalén, statistiker vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

I toppen, över de kommuner där utbetalningarna ökat mest, ligger Norsjö, Lysekil och Orsa.

Jokkmokk, Älvdalen och Säter tillhör de kommuner där det ekonomiska biståndet minskat mest.

Signild Östgren ser hela scenariot som ororande och hon sticker inte under stol med att hon ser mycket allvarligt på läget.

Tycker hon då att regeringen tar tillräckligt allvarligt på den ekonomiska situationen för kommuner och landsting?

Den gör nog så gott den kan under de förutsättningar som finns.

Vi kan bara hoppas att detta räcker.

Men klart är att vi skulle behöva mer pengar för att klara kommande pris och löneökningar, säjer Signild Östgren.

Det här har även regeringen klart för sig och utbildningsminister Jan Björklund(fp) har i media betonat detta: Men detta är bara början. Regeringen är medveten om att detta är första hjälpen och ingen lösning på lång sikt. Regeringen tänker sätta igång ett utredningsarbete för att ändra spelreglerna för den kommunala ekonomin. Det finns ett konstruktionsfel i reglerna för den kommunala ekonomin. När staten försöker dämpa konjunktursvängningarna så förstärker den kommunala ekonomin i stället dem.

Kommunerna tvingas betala ut socialbidrag i sämre tider samtidigt som man har balanskrav i ekonomin. Det leder till att man tvingas dra ned kraftigt och krisen blir ännu värre, sade Björklund på en presskonferens när budgetpropositionen presenterades i september.

En möjlighet att ge kommunernas ekonomi en ökad stabilitet över konjunkturcykeln, och inte verka instabiliserande, är att införa en kommunstabiliseringsfond för att utjämna inkomsterna.

Men Signild Östgren,chef på sektionen för ekonomisk analys på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) vill inte ens ge uttryck åt en försiktig optimism när hon sammanfattar den närmaste framtiden: Läget framåt är inget vidare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Beställ tolkning direkt med eTolk

eTolk är Semantix nya webbaserade tolkbokningssystem, som vi har utvecklat tillsammans med våra kunder. Välj själv mellan tolk på plats eller tolk på telefon. Vi har fler än 5 000 tolkar i vår databas.

För mer information och registrering, mejla etolk@semantix.se. Upptäck fördelarna med eTolk. Snabbt, flexibelt, tryggt och enkelt.

Telefon 0770-457 400 www.semantix.se

ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK SKRIBENTER UTBILDNING UNDERTEXTNING TOLKNING

Marie Clancy

39

Storsatsning på el fordon

Zoe Z-E har ett speciellt utformat tak som optimerar klimatanläggnngen utan att minska körsträckan.

Fluence Z.E är den första eltbilen som kommer i massproduktion med.

Bilen rymmer hela familjen med en räckvidd på 160 kilometer.

Renault har tidigt sagt att man tror på en framtid för elbilen och har också satsat därefter.

Redan 2011 tror man sig om att kunna få ut 20-40 000 eldrivna bilar. För att lyckas med sin målsättning håller man just nu på – i samarbete med franska staten – att bygga upp en stor batterifabrik utanför Paris.

Elbilarna som kommer blir ett genombrott för rena, utsläppsfria transportlösningar. Renault räknar också med att man skall kunna massproducera bilarna så att även vanligt folk kommer att ha råd att köra på el.

Förutom själva batteriet ligger den tekniska utmaningen med en elbil att minimera energiförbrukningen hos alla övriga aggregat i bilen som drar ström, klimatanläggning, lyktor, tele, radio, cd, etcetera för att maximera räckvidden per laddning.

Bilutställningen i Frankfurt

På den stora bilutställningen i Frankfurt visade Renault upp fyra conceptbilar för eldrift som man räknar med att börja marknadsföra och sälja redan 2011.Första elbilen som lanseras blir Fluence som initialt kommer att börja säljas i Israel och Europa. Den andra är en elversion av Renault Kangoo Express, hantverkarbilen. Av vad man visade

40

upp i Frankfurt kommer efterhand elbilsprogrammet att utökas med två helt nya bilar. Twizy, ämnad för stadstrafik, visar riktlinjerna för hur en tredje bil kan se ut. En fjärde konceptbil med inspiration från Zoe skall börja säljas under 2012.

Tre möjligheter att ladda energi Att få så lång körsträcka som möjligt är utmaningen för ett elfordon. I dagsläget arbetar Renault utifrån tre alternativa lösningar. Standardladdning som tar 4- 8 timmar via ett laddningsuttag på bilens utsida.

Snabbladdning på 20 minuter genom samma laddningsuttag på speciella laddningsställen, alternativt ett exklusivt Quickdropsystem där man på tre minuter snabbyter batteriet på en laddningsstation.

Twizy Z.E, elbil där förare och passagerare sitter i rad.

Karossen är lik en säker kokong som erbjuder skydd för förare och passagerare. Drivkraften kommer från en 15 kW elmotor vilket ger prestanda liknande en 125 cc motorcykel.

Kangoo Z.E. koncept drivs av 70 kW elmotor med ett vridmoment på 226 Nm tillsammans med ett litium-jon batteri.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Mötesplats upphandling Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. I dag omfattar vår verksamhet hela upphandlingsprocessen. Vi levererar nyttovärden för både leverantörer och upphandlare. Allego ska uppträda som en oberoende part mellan två aktörer och arbeta konsekvent för att höja kompetensen och intresset för hela upphandlingsområdet. Vi är 29 anställda och kontoret ligger i Falun.

Höstrabatt på Allegos utbildningar!

Det är inte bara skolbarnen som går ett nytt år till mötes. Även många av oss vuxna känner lust att göra en nystart när det blir höst.

Här på Allego har vi upprop i Upphandlingsskolan.

Det är nu du har chansen att planera in en dag eller två som gör dig säkrare och effektivare i din roll på jobbet.

500 kr rabdigatt om du anmäler före den 30/10

Anmäl dig till någon av höstens kurser:

• • • • • • • • • •

Allmän grundutbildning LOU Fördjupningsutbildning LOU (klassiska sektorn) Fördjupningsutbildning LUF (försörjningssektorn) Utbildning i Lagen om valfrihet – LOV Skapa förfrågningsunderlag / kvalificering och utvärdering Utbildning i förhandling Miljökrav vid offentlig upphandling Upphandling i praktiken Affärsmannaskap Utvärdering i praktiken

Läs mer om respektive utbildning på www.allego.se under Utbildningar.

Har du frågor, kontakta oss på telefon 023-705 719 eller växel 023-705 700.

Du kan också maila oss på seminarium@allego.se.

Välkommen till en spännande och lärorik höst med Allego!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

41

personal & ledarskap

Hierarkiernas tid är förbi SÄPO-chefen Anders Danielsson överträffar de flesta med sin naturlighet, öppenhet och humor.

Samtidigt finns allvaret där. Så även lugnet och tydligheten.

– En av våra största utmaningar är att ta reda på vad det är vi inte vet som vi borde veta, säger han.

länder har sina underrättelsetjänster här. Det handlar om rikets säkerhet och att skydda medborgarna.

– Vi kräver att de skall förmedla sig till oss, men det är inte alla gånger de gör det. Sedan händer det ibland att vissa utger sig för att vara professorer eller journalister, men är i själva verket något annat - det kan ibland vara vänsterextremister eller högerextremister.

och leva upp till de politiska kraven vi har.

Det internationella samarbetet ofantligt stort, men Säpo har ett trovärdighetsunderskott mot omgivningen då de inte kan berätta allt.

– Vi kan alltid bli bättre än vårt senaste arbete, vi måste bli bättre på att röra oss.

Danielsson om ledarskap

– Jag visste inte mycket när jag började, jag kan inte veta allt, för mig handlar ledarskap om att engagemang, förståelse och inspiration.

De som bestämmer är de som engagerar sig. Vad tycker du? Ja men gör det! För mig handlar det om att vara sig själv, att vara sig själv i alla lägen och inte spela några roller. Vi är alla olika.

Danielssons tankar kring ledarskap innebär att skapa förutsättningar och undanröja hinder. Hierarkiernas tid är förbi, framgång skapas genom flöden. Mål och förståelse styr ledarskapet, ledare måsta vara beredda att ta ansvar för helheten, framgångsrika ledare klarar av att hantera polariteter.

– Vi arbetar mycket med metodutveckling, det handlar om att låta medarbetarna växa, träd kan inte växa i skuggan. Är du ledare skall du bli duktig på att hantera dilemman, det är oftast inte antingen eller – utan både och.

Många gånger kan det handla om att lära sig hantera rädslan.

– Lära sig hantera att våga förlora fotfästet annars kanske risken finns att man förlorar sig själv.

En vanlig arbetsdag

Säpos uppdrag från regeringen är att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen.

– Vi är en nationell säkerhetstjänst och polismyndighet där vi arbetar med kontraspionage, kontraterrorism, författningsskydd, personskydd och säkerhetsskydd. 150-200 livvakter tar hand om regeringen, riksdagen och kungahuset. Vi ansvarar för 408 personers säkerhet, frågan är ibland vem som skall ha livvakt och inte.

Säpo har 914 miljoner i anslag, är

N

EVE T PLA ET. 42

cirka 1000 anställda och finns på åtta orter runt om i Sverige, bland annat i Malmö, Stockholm, Göteborg, Uppsala, Örebro och Luleå.

– Vi har fyra sambandsmän utomlands och nätverk bland annat i Berlin, Paris och Rom. De får in ungefär 200 000 samtal per år där vissa handlar om grova våldsbrott.

– Grov organiserad brottslighet handlar om en sak – tjäna pengar.

Skydda och förebygga

Sverige har förbundit sig till att samarbeta med andra länder och 15

Kunskap i mänskligt beteende

Under socialdemokraternas ledning hade de stor insikt i Säpos arbete, vid regeringsskiftet var det inga problem att sammanlänka arbetet.

– Det hänger ihop med förtroende, ytterst är det en politisk agenda där vi talar om konsekvenser. Vi har specialister i kunskap om mänskligt beteende, samtidigt har våra chefer en doktorsgrad.

Säpo står väldigt nära den politiska ledningen, Danielsson träffar dem två gånger i veckan.

– Våra ”kunder” är medborgarna

– En vanlig vardag för Danielsson handlar oftast om möten, han läser otroligt mycket. Stödet han har är hans hustru, arbetskollegor, konsulter och gamla vänner. Det fungerar inte för honom att ha en mentor.

– Jag försöker utveckla mig, den dagen då det inte är roligt längre är det dags att lägga av.

Tina Lundberg Åsén Foto: Tina Lundberg Åsén

Portalen för dig som söker evenemang, konferenser och mässor se

eventplanet.se Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Rädda barnen 90 år i världen, 90 år i Sverige I samband med Chefsdagarna i Helsingborg fick Offentliga Affärer en pratstund med generalsekreteraren Elisabet Dahlin i Rädda Barnen Sverige, där hon föreläste om hur det är att vara ledare för en god sak.

Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen.

Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Organisationen startades i London maj 1919, alldeles efter att första världskriget var slut i syfte att hjälpa barn i de krigsdrabbade länderna att få vara -just barn.

Sex månader senare bildades Rädda Barnen Sverige Arbetet inriktade sig till en början på att lindra den värsta nöden för barn efter första världskriget. Under mellankrigstiden låg fokus på barn i Sverige men det

förändrades efter andra världskriget när människor i Sverige fick ökade insikter om att barn for illa i olika delar av världen. Under 1970-talet omvandlades Rädda Barnen till en modern biståndsorganisation och alltmer av resurserna gick till att förändra situationen för barn i utvecklingsländer.

90 000 medlemmar i Sverige

– Rädda Barnen Sverige har ca 90 000 medlemmar som ingår i 240 lokalföreningar och 25 distrikt över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Stockholm och har 200 fast anställa, varav 32 är utlokaliserade på andra orter. Det är en svensk organisation

med internationell verksamhet – I Sverige arbetar man tillsammans med medlemmarna i lokalföreningarna för att driva påverkansar-

bete och skapa opinion kring barns situation. Internationellt arbetar man i åtta regioner runtom i världen i nära samarbete med omkring 330

BesöK Vårt inVigningsseminarium på inKöp 2009 onsdagen den 18 noVemBer 2009 Kl 08.50–10.10.

Medverkande i seminariet: Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket Peter Lindblom, avdelningschef Konkurrensverket Charlotta Frenander, jurist Konkurrensverket Moderator: Erik Blix Välkommen till oss på Kvalitetsmässan, monter H03:11.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Kom och lyssna när jag talar på invignings­ seminariet på Inköp 2009.

Du kan också träffa mig i Konkurrensverkets monter den 18 november.

Foto: Catharina Biesèrt

Fler företag ska kunna, och vilja, lämna anbud vid offentliga upphandlingar

43

personal & ledarskap lokala och nationella organisationer.

De är experter på barns situation i sina samhällen och det är genom att stärka de nationella krafterna och initiativen som man kan uppnå långsiktiga förbättringar av barnens levnadsvillkor. Rädda barnen stödjer och stärker sina samarbetsorganisationer så att de kan verka som granskare och pådrivare i förhållande till regering och förvaltning.

– Som generalsekreterare för Rädda Barnen får jag se hur illa barnen far i världen. Kabul, Gaza.

Det är fasansfullt. Men vi måste arbeta vidare, trycka på beslutsfattarna för att barnen även på dessa ställen skall få en möjlighet till ett drägligt liv, berättar Elisbeth.

Trender och tendenser i offentligt ledarskap

Ett meningsskapande ledarskap

11,9 procent av Sveriges barn är fattiga – Barnfattigdom finns även i Sverige. År 2006 levde 229 000 av Sveriges närmare två miljoner barn i fattigdom. Mest utsatta var barn med utländsk bakgrund som bodde tillsammans med en ensamstående föräldrar, av dem levde nästan hälften i fattigdom. Det visar vår senaste barnfattigdomsrapport.

– Fattigdom är ett relativt begrepp. Att växa upp i ett fattigt hem i Sverige är förstås inte samma sak som att vara fattig i exempelvis Brasilien. Oavsett land ska barn inte diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Rädda Barnens rapport Barns hälsa i Sverige (2004) visar att det finns ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet.

Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattigdomen ökar igen i hela Sverige. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna vidgas ytterligare. Den utvecklingen började under förra lågkonjunkturen på 90-talet och har sedan fortsatt trots högkonjunktur.

– Tidigare ekonomiska nedgångar har framförallt drabbat dem som redan i utgångsläget är mest sårbara och oetablerade, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Växjö universitet och författare till Rädda Barnens rapporter om barnfattigdom.

– Vi har många gånger uppmanat regeringen att analysera konsekvenserna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen.

Nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur måste vi särskilt uppmärksamma hur barnen påverkas och det räcker inte bara med analyser: nu krävs handling, säger Lina Stenberg, programhandläggare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen kräver att regeringen omgående tar fram ett åtgärdspaket för barns välfärd under den ekonomiska krisen.

Klas Bergqvist

44

Ledarskapet gäller människan, individen och att vi förändras, säger Bo-Magnus Salenius.

– Vi vet mycket om bra ledarskap och i Sverige har ni kommit mycket långt, men det finns mycket idag som vi inte är riktigt säkra på och det finns saker som inte fungerar, säger Bo-Magnus Salenius vid CLC, Center for Leading Competence.

– Det räcker inte med samtal, utbildning, delaktighet, engagemang, gemensamma mål och intresse, utan det som måste till är det som berör och skapar gemensamma upplevelser tillsammans. Det handlar om samtal, upplevelser och dialog, inte ”god morgon min personalresurs”, fortsätter Salenius. Tänk dig att en situation i en verksamhet kräver förändring, då finns det tre olika syner på hur en ledare kan se på situationen. Den första handlar om ett maktspel där ledaren vill skapa sig ett eget inflytande, den andra om att säkra driften, den tredje om en community som bygger på att stärka en gemensam tanke och kultur i en gemenskap. Denna community handlar om ett meningsskapande ledarskap och det är hit vi är på väg.

Vi är människor

Att leda sina anställda där medarbetaren ses som ett objekt och kunskapsresurs som skall precisionsutnyttjas, är en tid som är förbi.

Lika mycket som att chefens roll är att kommunicera mål, arbetssätt, visioner, strategier, handlingsplaner och värderingar.

– Ledarskapet handlar inte längre om effektivt uppfyllande av klientens behov via kundnöjdhetsmätningar och kompetens. Förändring

av ledarskapet går nu istället mot att de anställda är MÄNNISKOR och aktiva aktörer i gemenskapen.

Salenius menar att det handlar om att ömsesidigt tänkande skapas genom en gemensam ”resa” där dialogen om visionen och meningen med verksamheten utvecklas genom upprepning av berättelsen och delat ledarskap där samtliga aktörer deltar i att leda verksamheten och sig själva.

Individualismen en ny tid

Vi går mot en tid där det handlar om individualism och fokusering på självförnyelse, behov av omedelbar förändring styrd av kortsiktighet och fixering vid snabbhet och dynamik.

– Ledarskapet gäller människan, individen och att vi förändras.

Den nya individualismen handlar lite om ”cheferna brukade komma för att höra våra begåvade professorer presentera sin forskning och sina resultat, nu vill de vara med i själva forskningen”. Vi är inne i ett meningskapande paradigmskifte där vi utforskar, upptäcker och upplever tillsammans.

Salenius menar att chefer och ledare behöver skapa arenor och aktiviteter för sökande och självförnyelse både för sina anställda som för sig själva.

Chefen behöver ställa frågor

Som ledare är det viktigt att jobba mycket mer med att ställa frågor till sina anställda, än att ge svar. Bra frågor är ett styrmedel som frigör kreativ energi, ger individuell utmaning och frihet till personlig förankring.

– Vi behöver lägga om utbildningarna så att de blir frågedrivna, upplevelsedrivna och verksamhetsutvecklande, stryk föreläsningarna i introduktionsprogrammen, ta in frågorna istället. Vi har allt att vinna på att byta ut workshops till frågeoch problemdrivna ”work-outs”, lika mycket som att lägga om strategiarbetet så att den utgår från frågedriven utforskning, upplevelse och upptäckt av kundens eller brukarens värld.

Det handlar om att driva det frågedrivna greppet genom alla nivåer i organisationen, det skapar helt nya möjligheter för det offentliga ledarskapet.

Offentlig verksamhet har i grunden en förankring i det mänskliga till skillnad från affärsdriven verksamhet. Helt klart kan den offentliga organisationen bli en allt attraktivare arbetsgivare som ger de anställda möjlighet att söka och utveckla sig själv i meningsfulla uppgifter. Vågar vi gå in för det?

Tina Lundberg Åsén Foto: Tina Lundberg Åsén

FAKTA CLC utvecklar metoder och leder processer för upptäckt och lärande.

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Stora Chefspriset till Marie Alexandersson, Best Western, Blommenhof Hotel Nyköping – Att glädjas åt varandra. Det är Maries eget motto för sitt chefsskap. Hennes policy är att det är omtanken som räknas. Särskilt nu i tuffa tider när det gäller att få alla att stå på tå, att alltid ställa upp för varandra för att gästerna skall trivas.

Marie driver hotellet Best Western Blommenhof med 56 rum, restaurang och konferensverksamhet sedan 1992. För 11 år sedan övertog hon hotellet tillsammans med sambon Thomas Jakobsson. Och det går bra för dem och deras 22 fast anställa medarbetare.

Stora Chefspriset

På Chefsdagarna i Helsingborg fick Marie Alexandersson ta emot Stora Chefspriset av Svensk Chefsförenings ordförande Stig Orustfjord.

Marie hade blivit föreslagen till priset av två av hennes medarbetare, Marie Kemi och Camilla Carlsson.

Deras motivering till att just Marie skulle vinna var:

”Med en lyhördhet och ett äkta intresse för människor vill hon bara vara bäst.

Hennes väg för att bli just ”bäst” är att låta andra människor växa. Marie vågar släppa fram andras drivkraft och idéer, låta andra gå före och har förmågan att se ett resultat även i motgång. Fokus ligger alltid på HUR. Hur = resultat = framgång. Framgång är resultat, och med Maries ledning bygger hon långsiktigt en stark ekonomi tillsammans med ”jobbfamiljen” som en viktig del av helheten. Att ha sin egen största drivkraft i att uppleva egen framgång genom att se andra lyckas i sitt eget företag, kan bara bli en framgångsfaktor som chef och företagare. Go Marie Go!”

Under Chefsdagarna i Helsingborg fick Marie möjlighet att träffa och lyssna på andra framgångsrika ledare. Särskilt intressant tycker hon det var att få lyssna till bland andra Dan Eliasson, GD på Migrationsverket, som med ett välkomnande ledarskap fått sina medarbetare att känna trygghet i sina yrkesroller. Även Anders Danielsson på Säpo

var ännu ett exempel på ett positivt ledarskap, så som Marie själv också vill se på chefsrollen. Det varit intressant att följa seminarierna och talarna under konferensen. Nyttiga dagar som kan ge ny energi att ta till när de dagar kommer när man själv kanske behöver lite peppning.

Klas Bergqvist

REKONDITIONERAD IT-UTRUSTNING MED GARANTI, SERVICE & SUPPORT

”Nu kan vi erbjuda betydligt mer datortid för varje elev”

ERBJUD DINA ELEVER MER DATORTID - HOS OSS RÄCKER DIN IT-BUDGET LÄNGRE!

Johan Källgren, IT-samordnare Eskilstuna kommun

”Nu har våra elever tre gånger fler datorer” Bror Bergquist, Lärare Bild/Data/Media Teglaskolan, Skara

Läs mer om våra nöjda kunder på: www.inregodirekt.se /information/referenser

www.inregodirekt.se Bra för plånboken. Och Miljön. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

45

personal & ledarskap

Banverket en högaktuell transportpolitisk fråga

– Att arbeta här är det mest intressanta jobb jag haft, det är julafton varje dag, säger Minoo Akhtarzand Banverkets generaldirektör och menar samtidigt på att vara chef i näringslivet är en sak, men att vara det i offentlig verksamhet är mycket tuffare. Båda skapar möjligheter, men också problem. Det gäller att klara av att driva en offentlig verksamhet under mycket osäkra förutsättningar.

– Jag kommer från Teheran, som barn var jag var nyfiken och envis, pappa blev så trött på alla mina frågor, fortsätter hon.

Efter att ha gått ur gymnasiet ville Minoo bli civilingenjör, men det gick inte i Teheran. Hon frågade då sin far om hon fick flytta till Sverige. Och det fick hon. I slutet av hennes studietid blev det revolution i Teheran, varpå Minoo inte ville åka tillbaka. Istället blev hon kvar. Sedan dess har Minoo bland annat arbetat vid Vattenfall i 22 år och analyserat det svenska elnätet och lyckades under tiden slå ihop 16 bolag, samtidigt som hon var fackligt engagerad.

N

EVE T PLA ET. 46

Efter att ha fått påbackning av sin chef med att ha för många järn i elden, lämnade hon sitt fackliga uppdrag. Därefter gästspelade hon som länsarbetsdirektör i Uppsala under ett par år och kom i kontakt med samhället, arbetslivet och de mjuka värden, för att senare hamna vid Banverket med ett ansvar över 6 000 anställda.

Aktuella transportpolitiska frågor Banverkets uppgift är att klara av dagens tågtrafik och leverera den kvalitet som tågresenärer och transportköpare förväntar sig. Nu vill

regeringen slå ihop Banverket och Vägverket. Just nu är marknadsöppningen av järnvägens persontrafik en högaktuell transportpolitisk fråga, inte minst utredningen kring höghastighetsbanor och den nationella planen för transportsystem under åren 2010-2021, så väl som de differentierade banavgifter.

I det nya trafikverket som föreslås kommer Banverket och Vägverket att ingå liksom delar tillsammans med SIKA, Sjöfartsverket och Luftfartsverket i den långsiktiga planeringen. Meningen är att de skall vara en självständig myndighet även när det gäller utvärdering.

– Det är positivt att det trafikövergripande arbetet stärks och utvecklas. Det är också positivt att planeringen för nya satsningar föreslås, det blir enklare och flexiblare inte minst blir handläggningstiden kortare. Förslaget kan också skapa bättre förutsättningar att svara mot kundernas och näringslivets behov, menar Minoo samtidigt som hon också ser problem.

– I samband med integrationen kan det vara olika verksamhetskulturer, olika arbetssätt, eventuell bris-

tande förändringsbenägenhet, behov av ökad effektivisering, kompetensflykt och oro som kan vara lite problematiska. Ofrånkomligt påverkas medarbetarnas engagemang av många parametrar, arbetsmiljön, organisationen, kompetensen, kontaktnätet, omvärlden. Inte minst av privatlivet.

100 procent nöjda kunder

För Minoo finns det tre olika typer av ledarskap. Hon menar att det finns de som ser till att saker händer, det finns de som pratar och det finns de som står och tittar på.

– Några egenskaper som kännetecknar en bra ledare är de som är resultatinriktade, äger initiativförmåga, är affärsmässiga och kostnadsmedvetna, kundorienterade och kommunikativa. Den som inte kommunicerar förlorar. Transport är en framtidsbransch, behovet ökar konstant, min ambition är att ha 100 procent nöjda kunder.

Ledstjärnan i Minoos ledarskap är ständigt att ha kundnyttan i fokus.

Det handlar också om att ställa krav.

Tina Lundberg Åsén

Vi hjälper dig hitta evenemang som passar dig och då du har tid se

eventplanet.se

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Hur beter sig din chef?

Budskap till chefer: Var uppmärksamma annars lämnar era talanger företaget utan hänsyn till att det är kris, visar Krauthammers senaste företagsledningsstudie.

För tredje året i rad frågar Krauthammer anställda över hela Europa om vilket beteende de efterfrågar och upplever av sina chefer. Varje år är det markanta klyftor mellan önskan och verklighet. Och detta år är inget undantag. Majoriteten av alla chefer (64 procent) beter sig exemplariskt eller i alla fall funktionsdugligt och en tredjedel under medel och i värsta fall diskvalificerat.

– I synnerhet borde seniora chefer akta sig för att ignorera avgörande beteende så som att lyssna på sina anställda och avfärda dem som för elementära. Eller genom att anta en inställning av att ”det där är någonting jag höll på med i början av min karriär”, varnar Ronald Meijers, ordförande i Krauthammers styrelse.

Styr genom att lyssna

– Här är ett citat som illustrerar kombinationen av okunnighet och arrogans uppvisat av många seniora chefer: ”Att lyssna? Ja, jag gick på en kurs när jag var 28 år.” Men, företagsledningen ska komma ihåg att bra ledarskap härstammar ifrån att kunna hantera det elementära, säger han.

– Engagemanget hos anställda är oroande lågt, tillägger Steffi Gande, chef för Krauthammers R&Davdelning. Och anställningstrygghet är inte så viktigt för de anställda som vi trodde, med desto viktigare är trivseln. Chefer som förlitar sig på att företagets talanger ska rida ut stormen och stanna kvar i bolaget, uppmanas att tänka om!

Krauthammer bygger upp en instrumentbräda av managementdimensioner. Detta innebär att forska om vilket beteende anställda efterfrågar och upplever utifrån 27 viktiga managementmetoder, exempelvis hur chefer ”uppmuntrar dem att uttrycka sina idéer” eller ”identifiera sina talanger”. Två beteendeområden av 27 möjliga toppar listan över mest önskade, år efter år.

95% skulle önska att de tillsammans med sin chef analyserade problem som uppstår, 52% upplever detta.

80% skulle önska att deras chef spontant erkänner sina misstag men endast 43% av cheferna gör detta.

Och resterande punkter från top tio-listan över de mest efterfrågade beteenden inkluderar: 83% skulle önska att deras chef

gav dem autonomi i delegerandet och 35% upplever detta.

81% förväntar sig att deras chef tar deras personliga utveckling i beaktning vid delegering av arbetsuppgifter, 32% upplever detta.

80% förväntar sig att de ska få avsluta när det berättar om en idé för sin chef, samt att bli uppmuntrade att fortsätta, 35% upplever detta.

80% skulle önska att deras chef involverade dem i besvärliga situationer, inventering, samt i problemlösning, detta händer i 39% av fallen.

80% skulle önska att deras chef uppmuntrade dem att finna en gemensam lösning på problemet när konflikt uppstår, 35% upplever detta.

80% skulle önska att deras chefer använde 360 graders feedback för att utvärdera deras talanger men endast 29% av cheferna gör detta.

79% skulle önska att deras chefer involverade dem när de definierar deras utvecklingsmål, och endast 44% av cheferna gör detta.

75% skulle önska att deras chefer gav dem beröm vid bra resultat och hårt arbete, men endast 39% upplever detta.

Utöver att fokusera på de top tio managementbeteenden de anställda efterfrågar, undersökte Krauthammer även nivån på de anställdas engagemang, hur de trivdes på arbetet samt vad som är avgörande när de tar beslut om att stanna kvar eller inte i deras nuvarande organisation.

Bara 16% anser att affärsklimatet är svårt att uthärda, 41% känner sig neutrala och 43% rapporterar till och med att klimatet är acceptabelt.

Och när det handlar om engagemang och trivsel är endast 41% väldigt dedikerade att stanna i deras organisationer under de nästkommande 12 månaderna, medan 27% är neutrala eller till och med oengagerade.

Innehållet i jobbet viktigast

Enligt undersökningen verkar anställda mer intresserade av innehållet i deras jobb och ganska avspända gällande anställningstrygghet. Lönen har betydelse, men är inte en primär motivator.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

Källa: Krauthammer

47

personal & ledarskap

Personalvetardagarna 2009 Utmaningar för HR i kristider Ekonomiskt bistra tider ställer ökade krav på Human Resources. Frågor om arbetsmiljö, arbetsrätt och HR-utveckling stod på programmet för Personalvetardagarna 2009. Årets värd var Malmö stad.

organisationer. HR är särskilt viktigt i tider av nedskärningar. Svåra tider ställer större krav på yrkesmässighet.

Det är viktigt att vårda sitt varumärke och tänka långsiktigt. Om neddragningarna blir för stora kan verksamheten drabbas på längre sikt.

– Facket kan lyfta fram den viktiga

en vana, säger hon. När Sandvik drabbades av lågkonjunkturen blev det naturligt att titta närmare på HR-funktionerna. Likaväl som negativa tendenser kan förstärkas kan man förstärka positiva tendenser.

Det är viktigt för ett företag att inte bara reagera på sin omvärld utan vara förutseende och förändringsbenäget.

Ingrid Larsby Arvered avslutade med att referera till stålmagnaten och filantropen Andrew Carnegie.

Hans motto var: ”Nyckeln till framgång är inte att göra ett bra jobb utan att hitta de som gör jobbet”.

Utveckling mot mer samordning av HR i Malmö

Före detta stad i kris lockar pendlare Inger Nilsson, Malmö Stad, inledde föredragsserien. Hon pekade på Malmös dramatiska utveckling.

Under 1970-talet var Malmö i kris.

Under 80- och 90-talet var de ekonomiska förutsättningarna fortsatt svåra. Neddragningar slog hårt mot Malmö. Trenden vände runt millenieskiftet. Nu får Malmö inte bara Öresundsbron utan sin högskola, Malmö högskola. I dagsläget pendlar 20.000 personer mellan Danmark

och Sverige. Ingrid Nilsson ansåg att Malmö numera är en internationell stad: – Det blir en positiv smältdegel.

Malmö stad har även tagit initiativ till ett program kallat Välfärd för alla.

Fokus är på boende, arbete, trygghet och utbildning, säger Inger Nilsson.

Samarbete mellan fack och HR-personal viktigt i kristider Akademikerförbundet SSR: s ordförande Christin Johansson fokuserade på betydelsen av HR-funktioner inom

funktion HR har när man träffar arbetsgivare. HR-personalen hjälper företagen att hantera nedgångar på ett korrekt, etiskt och bra sätt., säger Christin Johansson.

Våga möta förändring

Ingrid Larsby Arvered, inköps- och personalansvarig på Sandvik, talade om vikten av att våga möta förändringar. Sandvik har den senaste tiden haft stora omstruktureringar och varsel. Vad innebär förändring?

– Förändring innebär att bryta

Sabina Husak, projektkoordinator, och Veronica Wallinder, delprojektledare, från Malmö stad talade om arbetet med HR-transformation (förändringsarbetet). Arbetet med att utveckla och göra om HR-rutinerna började då IT-systemet skulle bytas ut.

– Vi gjorde en förstudie i samband med bytet av datasystem, berättar Sabina Husak.

Det visade sig att verksamheten inom kommunen kunde samordnas i högre grad än tidigare. För att ge en konkret bild för de anställda inom kommunen valde Sabina och Veronica att använda sig av en Vasaloppsmetafor. I ett Vasalopp finns som bekant olika delmål och ett slutmål.

Vidare kantas vägen av uppförsbackar och utförsbackar.

– Bilden är lätt att komma ihåg, avslutar Veronica Wallinder.

Svenskarna måste spara mer

Företagens ekonomiska villkor i nuläget analyserade Per Tryding, vice VD för Sydsvenska Handelskammaren.

– I nuläget har vi för hög konsum-

Tre år är lång tid att vänta på en dagisplats men inte för att bygga en motorväg.

Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsättningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Ekan annons off affärer 185x65 (4.0).indd 1

48

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”. www.ekan.com

09-02-09 09.19.39

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Tommy Iseskog talade om arbetsrättsbegreppet.

personal & ledarskap

Prisbelönt jämställdhetsarbete tion på lånade pengar. Svenskarna måste spara mer än konsumera för att hinna ikapp, säger Per Tryding.

Han hävdade att företagens enda resurs är personalen då inte ens det mest avancerade företag klarar sig utan sin personal. Den viktigaste utmaningen för arbetslivet är att forma tydliga spelregler. Per Tryding ansåg att det var särskilt viktigt att låta ungdomar komma in på arbetsmarknaden.

Arbetsrätten inte en regel utan ett system Tommy Iseskog, jurist och författare, talade om arbetsrättsbegreppet.

Tommy Iseskog inskärpte att arbetsrätten är ett system av regler och inte en regel. Arbetsrätten reglerar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. I Sverige råder det i det närmaste samsyn om uppfattningen av anställningar. En anställning ses i regel som en över tid långtgående relation. Tommy Iseskog ställde sig positiv till LAS. – En arbetsgivare anställer inte individer för att det är lätt att sparka dem utan för att det finns ett behov av arbetskraft, säger Tommy Iseskog.

Den stora frågan inom arbetsrätt för närvarande är integritetsskydd.

– Vilka kontrollåtgärder skall en arbetsgivare få vidta? Tommy Iseskog lämnade frågan öppen.

Förenklingar i semesterlagen

Erik Danhard, arbetsrättsspecialist på advokatfirman Nilsson & Co, talade om aktuella frågor rörande arbetsrätten. Nytt är att semesterlagen ska förenklas språkligt och innehållsligt. Den gamla regeln att två intjänade år gjorde sjukfrånvaron semesterlönegrundande ändras till

ett år. Framöver kommer alla arbetstagare att tjäna in semesterförmåner, men det är inte säkert att ledighet utgår. Grundläggande principer för semesterersättning kommer dock att kvarstå. Arbetstagare tjänar in semesterersättning under året och får ersättning i efterskott.

EG-rätten står över Arbetsdomstolen. Alla arbetsgivare är inte fullt medvetna om detta. I flera fall har svensk lag fått stryka på foten.

– Sök rådgivning i konkreta lägen!

Nytt är även diskrimineringslagstiftningen som vi fått via EG-rätten.

Vid till exempel anställningar kan dessa lagar komma att tillämpas.

– Detta skall då jämföras med svensk ”saklig grund”, säger Erik Danhard.

Personalvetardagarna avlutades med en fördjupningsdag på temat ”Kompetens- och verksamhetsutveckling”. Föreläsare var Andy Swärd, mental tränare och professionell coach samt Igor Ardoris, mental tränare och föreläsare.

Personalvetardagarna var förlagda till Luftkastellet, 29 september – 1 oktober.

Leonard Heed

Faktaruta: Andrew Carnegie skrev ett flertal böcker om samhälle och filantropi, den mest omtalade är ”The Gospel of Wealth” (1889).

Human Resources, HR, är ett begrepp för hur arbetsgivare arbetar med personal- och organisationsfrågor.

År 2008 fick Banco Fonder Annas jämställdhetspris. Detta eftersom de tar hänsyn till könen både internt och externt. Banco Fonder är ett sätt att påverka världen enligt VD Camilla Robinson Seipell.

Jämställdhet är en viktig del av affärsuppgörelser för Banco Fonder. Det finns ett behov av både förebilder och stöd ovanifrån. Banco lägger särskild vikt vid jämställdhet och jämlikhet när det gäller kapitalplaceringar.

Ett sätt att påverka situationen för människor runt om i världen är att arbeta med ideella organisationer.

I dagsläget samarbetar Banco med fler än hundra ideella organisationer.

Banco kan i kraft av sin ställning på marknaden driva opinion och göra återkoppling till spararna enligt VD:n. På så sätt kan Banco vara ett redskap för att göra skillnad.

Vilka frågor rör jämställdhet och jämlikhet? Camilla Robinson Seipell nämner arbetsförhållanden, löner/förmåner, familjeliv, utbildning & kompetensutveckling, rekrytering och befordran. Genom att göra undersökningar, ha dialog med företag och erbjuda workshops utvärderar Banco Fonder resultaten.

Leva som man lär viktigt

– Det är viktigt att leva som man lär, säger Camilla Robinson Seipell.

Banco gör även många fältbesök.

Viktiga frågor att ställa är hur företag verkar för att öka antalet kvinnor i organisationen, om kvinnor finns i ledande positioner och hur eventuell föräldraledighet hanteras.

Internt arbetar Banco fonder mycket med modern IT-teknik.

Kommunikationen med medarbetarna sker via sms, e-post och liknande. Arbetet är teambaserat.

– Alla kan bidra med något. Alla

kan skapa något för våra kunder.

Detta har byggt upp en stark och sammanhållen företagskultur.

Banco Fonder arbetar med ansvarsfulla placeringar. De gör placeringarna på basis av sin värdegrund.

Investeringarna ska vara i linje med Bancos etiska policy med hänsyn till både människa och miljö. Leverantörer som inte uppfyllt Bancos etiska mål har fått lämna samarbetet.

Hänsyn till vardagliga plikter

Banco Fonders VD betonar att hennes vardag liknar många andras, trots hennes höga position. Därför rör många personalfrågor vardagliga problem även på styrelsenivå.

Tydliga mötesregler råder. Medarbetarna och styrelsemedlemmarna ska veta vad som gäller vid till exempel dagishämtning eller andra vardagliga plikter. Samtidigt är det ”högt i tak” och en stor flexibilitet råder.

Camilla Robinson Seipell har själv varit föräldraledig VD. Detta är inte särskilt vanligt på VD-positioner.

En sammanhållen organisation skapas genom att ge medarbetarna förtroende och erkännande.

– Delegera och låt medarbetarna få credit hela vägen, avslutar Camilla Robinson Seipell.

Faktaruta: Annas jämställdhetspris är finansbranschens jämställdhetspris. Det instiftades 1993 till minne av Anna Persson-Collert.

Priset delas ut årligen.

Leonard Heed

Kommers 5 är här!

Enkel beställning - Effektiva inköp Smart upphandling - Ökad avtalstrohet

Nu med stöd för hela inköpsprocessen. Handel för alla behov med direkt överblick, full kostnadskontroll och omedelbar uppföljning

www.primona.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

49

personal & ledarskap

Från Chefsdagarna

Att leda När generaldirektör Dan Eliasson började vid Migrationsverket möttes han av en personalstab som var otroligt skicklig.

– De var fantastiska, de utförde den mest humanitära insatsen i Europa, men samtidigt upplevde jag att de hade dålig självkänsla, man var inte trygg i organisationen, säger han.

Frågan han brottades med var hur han kunde vända på detta.

From Stockholm to Warsaw 3 times daily Experience a LOT of Polish hospitality onboard and enjoy a LOT of convenient connections to Athens, Barcelona, Bucharest, Istanbul, Larnaca, Nice, Rome and many more in Southern and Eastern Europe For booking please contact your travel agent

50

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

med vänlighet För Dan handlade det om att skapa trygghet i systemet, parallellt som han tänkte till på vad asylrätten egentligen innebar, vad uppdraget betydde, vilket förhållningssätt de skulle ha och vilken visionen var.

– Jag arbetade både horisontellt och vertikalt med fokus på att skapa harmoni i systemet, fortsätter han.

Dans styrfilosofi handlade om att värna om asylrätten, inte minst om att värna om samtalet, dialogen.

– Jag kan inte beordra fram saker, vi har inga förhör med dem som kommer, utan vi har samtal. Det välkomnande perspektivet inom lagens råmärken är vår värdegrund.

– Ibland är jag osäker på vad som är rätt, jag behöver jobba mycket mer på min styrfilosofi, bli mer strategisk och inte ha för bråttom.

Det levande samtalet

– Mitt viktigaste uppdrag är att se mina medarbetare och jag måste hålla en rak linje. När jag började vid Migrationsverket upplevde jag att organisationen saknade det levande samtalet, jag funderade så här – hur vill jag bli behandlad av min chef.

Jag vill ju att chefen skall se mig och ge mig en klapp då och då.

För Dan handlar det om att ge, backa upp och åter ge samtidigt som han skapar lust till förändring genom samtalet.

– Skapar vi förändring genom teamwork eller måla en tavla, nej jag tror inte på det. Däremot tror jag på att ställa frågan direkt till den det gäller – vad föder dig? Vad känner du lust för? Inte bli serverad någon färdig lösning som någon annan har tänkt ut.

– Bekräftelse fyller en med sprudlande energi, sedan tänker jag på att det även är viktigt att inte gå in och skapa dissonanser i organisationen, utan låta var och en sköta sitt. För mig handlar det om att lita på mina medarbetare, har jag delegerat ett uppdrag så har jag gjort det.

Det jobbiga samtalet

Ibland går det ändå fel. En kollega kan exempelvis ha problem med spriten, då är det viktigt att ta samtalet direkt.

– Många gånger tänker vi kanske att det är bättre att skjuta på det, men det är viktigt att sätta sig ner med en gång och prata i lugn och ro.

Det behöver inte bli någon konfrontation, utan man träffas flera gånger och talar vidare.

Dan poängterar att det inte finns

en enda konflikt som inte kan lösas med samtal.

– Det handlar om att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Jag vill inte ha skäll, har det blivit fel behöver ingen påtala det. Vi är vår egen största fiende som vet om när vi har gjort fel, det är viktigt att fokusera vad som istället kan göras bättre.

Dan är övertygad om att alla människor gör så gott de kan, lika väl som vi alla behöver bli sedda och bekräftade.

– En av mina viktigaste uppgifter är att hitta en helhetssyn. Det är inte jag som skall ta flaggan och sätta den någonstans, utan det är givetvis tillsammans med dem jag arbetar med.

Det handlar om kärlek och värme.

Tina Lundberg Åsén

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-

milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa förutsättningarna för att arrangera framgångsrika möten, oavsett om det handlar om konferenser, kongresser eller nöjesarrangemang.

www.conventum.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

51

personal & ledarskap

Smarta värdar med kunden i centrum Finanskrisen har under det gångna året satt tydliga spår på fastighetsmarknaden. Transaktionstakten har avtagit avsevärt och många aktörer väljer i stället att fokusera på ökad intern effektivitet samt kundnytta för befintliga hyresgäster. En utveckling som bidrar till såväl omedelbara vinster som ett starkare varumärke på sikt.

I många fall är det bolagen inom den offentliga servicen som leder utvecklingen.

AB Bostäder i Borås har genom ett framgångsrikt utvecklingsarbete, som involverat hela organisationen, lyckats höja både kundnöjdhet och effektivisera den interna driften. En Kundportal har bland annat lanserats för att kunna erbjuda bättre service till nya och befintliga hyresgäster. Sven Liljegren, VD på AB Bostäder i Borås är mycket nöjd med resultatet: – Nu kan våra hyresgäster uträtta ärenden, till exempel göra felanmälningar och hitta information om kontrakt eller ekonomisk status när helst det passar oberoende av några telefontider eller liknande. Kundportalen är mycket uppskattad av hyresgästerna och har även bidragit till ett minskat flöde av frågor till kundmottagningen.

En viktig del av AB Bostäders förbättringsarbete var även införande av ett system för mobil ärendehan-

52

Vi är övertygade om att direktkontakten med Kungälvsbostäder kommer att skapa långsiktigt nöjdare hyresgäster, säger Bo Genvad, vd för Kungälvsbostäder.

tering, något som visat sig mycket uppskattad av såväl medarbetare som hyresgäster. Reparatören Christer Pettersson berättar hur mobiliteten har förändrat hans vardag: – Genom att arbeta med arbetsordrar i mobiltelefonen kan arbetsdagen planeras bättre. Jag får ut arbetsordrarna direkt i telefonen, informationen uppdateras löpande vilket innebär att man inte behöver åka så mycket fram och tillbaka mellan kontoret och hyresgästerna

utan att man kan planera sina arbeten på ett effektivt sätt.

Med stöd av ett nytt fastighetssystem finns information om hyresgästen tillgänglig på ett helt annat sätt, information som tidigare var spridd i pärmar, exceldokument och ibland enbart i medarbetarnas huvuden. Detta har bland annat minskat sårbarheten vid personalförändringar och semesterperioder.

Att det nya arbetssättet gett resultat har AB Bostäder även fått ett kvitto på genom den årliga hyresgästundersökningen AktivBo då man sett en tydlig ökning i Serviceindex.

Magnus Wernqvist (Ekan AB), som stöttat projektledningen i utvecklingsarbetet, säger att AB Bostäder är ett mycket bra exempel på en organisation som tagit tillvara på möjligheterna till verksamhetsutveckling vid byte av affärssystem.

– Det finns en oerhörd potential

i dessa lägen som alla fastighetsbolag bör beakta då ett nytt IT-stöd många gånger omfattar en stor investering.

Direktkontakt ska skapa långsiktigt nöjda kunder Kungälvsbostäder är ett annat exempel på fastighetsbolag som insett vikten av nära kundrelationer.

Efter flera års outsourcing av felanmälanprocessen har företaget nu tänkt om och tagit hem densamma.

Kungälvsbostäders VD, Bo Genvad, ser endast vinster med att äga hela processen: – Genom att ta hem felanmälan och utföra den tillsammans med annan kundnära verksamhet tar vi bort ett mellanled mellan oss och hyresgästerna. Vi sitter på hela kedjan och kan rusta personalen med rätt information och träning. Vi får också reaktioner och synpunkter direkt från kunderna och kan agera snabbare och anpassa oss lättare till hyresgästernas behov och önskemål.

Vi är övertygade om att direktkontakten med Kungälvsbostäder kommer att skapa långsiktigt nöjdare hyresgäster.

I samband med hemtagningen av felanmälan arbetar Kungälvsbostäder tillsammans med managementkonsultbolaget Ekan AB som har lång erfarenhet av internt utvecklingsarbete inom fastighetssektorn. Evelina Kambre Öberg, konsult på Ekan, säger att man som bolag, oavsett bransch, inte bör underskatta vikten av en effektiv och relationsnära kundhantering. Evelina har sedan tidigare lång erfarenhet av kundservice- och kundnyttorelaterad verksamhet och har bland annat utvecklat callcenterverksamheterna inom bland annat Telia och Eniro 118118. Evelina ser mycket positivt på utvecklingen inom fastighetsbranschen: – Det är väldigt roligt att se att så många fastighetsbolag nu fokuserar på att höja servicenivån till sina hyresgäster. Genom att bestämma sig för vad man vill uppnå och involvera personalen i att nå dit och dessutom satsa på träning och uppföljning skapas de goda förutsättningar som behövs för att lyckas. I många fall handlar det om att tänka nytt – att jobba smartare – och då finns alla möjligheter att klara av detta med de resurser man har i dag.

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Det lönar sig att köra grönt Det är lätt att spara tusenlappar varje år genom att inte välja en onödigt törstig bil och genom att köra sparsamt. Gröna Bilister vill ha en miljöanpassad utveckling av biltrafiken, en utveckling som gör det möjligt även för kommande generationer att ha glädje av bilen.

Gröna Bilister har sitt rikskansli i centrala Uppsala. Föreningen grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. De påverkar bilindustrin, transportnäringen, myndigheter och politiker via rapporter, uppvaktningar och skrivelser. Gröna Bilister klimatkompenserar sin verksamhet och ger fyra gånger per år ut tidningen Trafik & Miljö.

Föreningens verksamhet har de senaste åren koncentrerats till granskningar av landets kommuner vad gäller miljöbilssituationen en årlig sammanställning av årets Miljöbästa bilar starthjälp till bilpooler svarstjänst för allmänhet och organisationer (Frågelådan)

Gröna Bilister berömmer och kritiserar Stockholms elbilsstrategi Stockholms stads vision innebär att innerstaden i det närmsta ska vara utsläpps- och bullerfri år 2030, med tillgång till laddning för elbilar där det behövs och enbart förnybar el för elbilarna.

– Det är en vacker vision, men Stockholms stad missar att också elbilar innebär problem. Trängseln, trafikolyckorna och barriäreffekterna blir kvar, så staden behöver jobba mer med att göra det lättare att låta bilen stå. Förbifart Stockholm är ett exempel på att man är på väg åt motsatt håll, säger Gröna Bilisters VD Cecilia Carlqvist. En hållbar stad satsar på mycket mer än bilar.

Staden planerar att byta ut en stor del av sin fordonsflotta mot elbilar,

vilket Gröna Bilister uppmuntrar – förutsatt att man ställer samma säkerhetskrav som på alla andra fordon. Det innebär i dagsläget att man bör avvakta, eftersom det inte finns någon elbil med fullgott krockskydd på marknaden. För biogas- och etanolbilar är däremot säkerheten fullt ut lika god som för fossilbränsledrivna bilar, samtidigt som klimatpåverkan minst halveras.

I dag bidrar miljöförvaltningen med upp till 30 000 kronor av merkostnaden för förvaltningar och kommunala bolag som köper miljöfordon.

Gröna Bilister förutsätter att inga bidrag betalas ut till fordon som inte har högsta betyg i krocksäkerhet.

I stadens förslag till vision ingår ett stort men inte specificerat antal laddstationer för elbilar. Gröna Bilister betonar att antalet laddstolpar som behövs är begränsat.

– Det är väldigt populärt att sätta upp laddstolpar just nu, det kostar inte mycket och ger bra bilder i tidningen. Men elbilens fördel är just att den inte behöver en särskild infrastruktur, utan kan laddas från ett vanligt hushållsuttag i hemmet eller genom motorvärmaruttaget.

Så vill också de flesta ladda sin bil,

behovet av laddstolpar på stan är nog större ur pr- än ur brukarperspektiv, säger Cecilia Carlqvist.

Redan i dag planerar Fortum att i samarbete med Stockholm Parkering AB bygga 100 laddplatser i Stockholm under 2009 och Mc Donalds ska bygga laddstationer vid sina snabbmatställen. Elen ska vara ”förnybar eller koldioxidneutral”.

Gröna Bilister är positiva till att elbilarna ska gå på förnybar el, men slår fast att det måste innebära ny grön el specifikt för detta.

– Det påstås ofta att elbilar ska gå på vindkraft, men i elsystemet är det inte möjligt att reservera elektroner på det sättet. Om man däremot uppför en vindsnurra lokalt just för detta, håller det verkligen att påstå att elbilen är vindkraftdriven. Vi förutsätter att Stockholm gör detta, säger Cecilia Carlqvist.

Gröna Bilister påpekar också att elen för elbilar kan få vara gratis till en början, men att det sedan är viktigt att ta betalt för detta på samma sätt som för andra drivmedel för bilar.

Arne Öster

Välkommen ombord igen!

Ta genvägen till och från Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Tack för att vi fått fortsatt förtroende att vara utvalt flygbolag åt statliga myndigheter, verk, högskolor och universitet. Men vi har inte bara de bästa priserna, med oss reser du också mer tidseffektivt. För att spara din värdefulla tid flyger vi via Bromma, Stockholms cityflygplats. På så sätt tar du dig snabbt till och från stan. Terminalen är dessutom föredömligt smidig, med korta gångavstånd och säkerhetskontroll som går undan. Och hos oss kan du checka in så sent som tio minuter innan avgång om du endast reser med handbagage. Väl ombord serverar vi alltid en måltid. Samtidigt arbetar vi just nu för att bli ISO 14 001-certifierade! Välkommen att resa med Sveriges snabbaste och punktligaste inrikesflyg!

Våra inrikesdestinationer är: Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

53

fordon

Underhållsfritt för ! r e jö il m a g li t n e f f o

alternativ till traditionellt trä. kas.

TimberTech är ett underhållsfritt skall aldrig slipas, oljas eller lac n me ov beh vid as ätt stv yck gtr Planken kan hö friktion, sig inte samt har en mycket god Materialet spricker eller vrider miljöer. väl för installationer i offentliga t cke my sig par läm n nke pla detta gör att derhåll princip obefintligt mekaniskt un i ett d me ns ma sam till let hål Det låga under nomiskt alternativ. gör TimberTech till ett mycket eko år. , snygg och inbjudande år efter hel sig ler hål ion lat tal ins h Tec En Timber liga installationer. sprickor och rötbildning vi offent t mo ti ran ga års 10 nar läm Vi eller förkunskaper. och kräver inga specialverktyg a ler tal ins att elt enk är h Tec Timber • Enkel installation • Lågt underhåll a • Utmärkt friktion även vid vät • Inga stickor hemsida För mer information besök vår 1-835 75 www.timbertech.se eller ring 043 ORIGI NALET

UNDERHÅLLSFRIA ALTANDÄck & RÄCKEN 54

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Säker datahall – ett viktigt val Allt fler organisationer väljer att lägga ut drift och förvaltning på en extern leverantör. Ett viktigt delmoment i processen är att välja en leverantör som erbjuder god säkerhet för organisationens data. Vi har därför ställt Anders Näslund mot väggen, för att få svar på vad man ska tänka på när det gäller att bedöma datahallar hos en extern leverantör. Anders Näslund har över 20 års erfarenhet från IT-branschen och är ansvarig för drift och förvaltning på Steria, där han dagligen arbetar med bland annat säkerhetsfrågor.

Vad är det viktigaste att tänka på när man väljer datahall?

Det är dyrt att konstruera datahallar, i alla fall om man vill erbjuda väl anpassade datahallar. Därför är det viktigt för kunder att välja en leverantör som har datahallar med en genomtänkt konstruktion, där säkerhet och accesskontroll står i fokus. Jag vill lyfta fram 5 punkter som är viktiga när man bedömer en leverantörs datahall.

1. Riskanalys

Starta med en riskanalys som berör hur hög säkerhet er verksamhet kräver. Analysen bör innehålla vad ni är beredda att riskera och vilken kostnad som er trygghet får ha.

Inkludera också en bedömning av sannolikheten för att olika scenarion inträffar och vad det får för effekter på er verksamhet.

2. Klassificeringar

Det finns ett antal internationella klassificeringar som bedömer säkerhetsnivån på datahallar. De är värdefulla instrument i processen och kunder bör självklart välja en datahall med relativt hög klassificering.

Då får ni en hög redundans med allt ifrån dubbla matningar av el till backup på kylsystem. Datahallen har därmed en god förmåga att klara oförutsägbara händelser.

3. Geografi

Det geografiska läget har till stor del spelat ut sin roll. Var datahallen ligger blir allt mindre viktigt eftersom verktyg för fjärrhantering av infrastruktur blir allt vanligare. Det är numera lätt att hantera datahallar på andra sidan jordklotet. Istället är det viktigare att datahallen är belägen på en sådan att plats att det är möjligt att kommunicera mellan datahallen och kunden till en rimlig kostnad.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

4. Mänskliga faktorn

Den mänskliga faktorn är tyvärr inblandad i allt för många fall när något går fel. Välj därför en leverantör som minimerar risken för negativ mänsklig påverkan. Kort sagt kan man säga att ju färre personer som har tillgång till datahallen, desto bättre säkerhet.

5. Svagaste länken

Helheten är viktig. Även den bästa applikationen på den dyraste servern slutar fungera vid strömavbrott.

Samtidigt hjälper inte heller världens bästa datahall om applikationen är full av buggar. Det är dyrt att gardera sig mot allt. Därför är det värdefullt att tillsammans med leverantören identifiera de svagaste länkarna i kedjan och lägga fokus på dem.

Anders Näslund

Anders Näslund

55

utbildning

Svenskt förvaltningssystem förebild – Framförallt handlar det om att ge medborgarna rätt att kunna välja, jag tycker det är viktigt att man själv exempelvis kan välja vilken hemtjänst man vill ha, säger Fuyuko Kyhlberg som går sista terminen på Förvaltningslinjen vid Göteborgs Universitet.

Förvaltningslinjen bedriver utbildning i ämnet offentlig förvaltning.

Vid institutionen bedrivs också en omfattande forskningsverksamhet och en mängd projekt rörande den offentliga sektorns strävanden efter demokrati och effektivitet. Utbildningarna som erbjuds syftar till att ge studenterna en bred kunskap om ekonomi, politik och förvaltning.

En student som examinerats från Förvaltningshögskolan skall med fog kunna kallas expert på den gemensamma sektorns funktion.

– På sikt är jag framförallt intresserad av att arbeta med research, då jag är intresserad av samarbetet mellan den offentliga och privata

sektorn. Inte minst är jag intresserad av kundvalssystem, det tycker jag är bra, fortsätter Fuyuko Kyhlberg.

Kundvalssystem innebär att kommuner ger auktorisation till företag för att de skall kunna bedriva verksamhet. Det gör det helt klart lättare för småföretagarna att komma in på marknaden.

– Min praktik var oerhört nyttig, jag praktiserade på Svenskt Näringsliv.

Sverige är inte byråkratiskt

– I mitt hemland Japan anses svenska förvaltningssystem oftast som positiva förebilder som Japan vill veta mer om, ibland blir jag kontaktad

av japanska forskare och journalister som vill ha svar på hur vi gör här.

Fuyuko Kyhlberg minns hur bra intryck hon fick av människorna vid de svenska myndigheterna som hon kom i kontakt med för 11 år sedan när hon kom till Sverige.

– Jag började studera svenska och samhällskunskap vid Komvux och blev så oerhört intresserad av samhällskunskap. Många här var så engagerade i samhällsfrågor och samtidigt såg jag också hur stor del av det svenska samhället som utgörs av den offentliga sektorn.

– Saker och ting är inte så byråkratiska här, detta gjorde att jag beslöt mig för att söka in på Förvaltningshögskolan.

Högskolereformen 2007

Hösten 2007 genomfördes en högskolereform i Sverige, vilken innebar att utbildningsstrukturen nu mer liknar den som finns i övriga Europa. Fuyuko Kyhlberg började innan högskolereformen och går nu sista terminen på den 4-åriga magisterutbildningen.

– Det är en ganska bred utbildning, de tre första terminerna läste vi grundkurser i juridik, politik och ekonomi. Därefter valde man inriktning, jag valde ekonomi, vilket innebar att jag studerade ekonomi

inom kommuner, redovisning, kalkylering och ekonomistyrning.

Eftersom jag började vid Förvaltningslinjen innan reformen genomfördes kan jag inte säga så mycket om de nya utbildningarna. Däremot upplever jag att det nya systemet är flexiblare med tanke på att man nu kan välja att gå den 3-åriga kandidatlinjen, alternativt den 5-åriga masterutbildningen beroende på vad man själv vill.

Tina Lundberg Åsén

Skolverket välkomnar förslaget till ny skollag men har vissa synpunkter Den 1 oktober överlämnade Skolverket sitt remissyttrande om förslaget till ny skollag till utbildningsdepartementet. Att ytterligare ett steg nu tas mot en ny skollag är välkommet eftersom behovet av en modernisering av lagen är stort.

Skolverket är i huvudsak positivt till förslaget men har invändningar på några punkter.

I arbetet med att bedöma lagförslaget har Skolverket sett det som viktigt att ha barnperspektivet.

Andra viktiga ledord har varit likabehandling och likvärdighet.

Samma regler bör gälla i så stor utsträcknings som möjligt oavsett skolform och framför allt oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. En annan viktig utgångspunkt har varit rättsäkerhet för individen och att skollagen ger alla barn och elever goda förutsättningar för att klara av sin utbildning.

Skolverket anser att lagförslaget har en bra och modern struktur som på ett bra sätt

56

speglar utvecklingen på området.

Skolverket tillstyrker bl.a. att det i skollagen fastställs en skyldighet för skolorna att utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Skolverket är negativt till: • att fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning ska ges möjlighet att göra avvikelser från bestämmelserna om betyg, kursplaner, timplaner och lärarbehörighet. Parallella system medför risk för brister i likvärdigheten samtidigt som elevernas rättssäkerhet äventyras.

• att det ska bli möjligt att stänga av elever från grundsärskolan.

• att införa en möjlighet till frivilliga avgifter för skolresor och liknande aktiviteter. Skolverket har sett att så kallade frivilliga bidrag i realiteten är tvingande eftersom det blir utpekande för den enskilda eleven om föräldern inte ger bidraget.

Andra brister och oklarheter

Skolverket hade sett det som önskvärt om förslaget till skollag stärkte rättigheten för alla elever upp till 13 år att få tillgång till fritidshem, och

inte bara de vars föräldrar arbetar eller studerar. Det är viktigt ur likvärdighets- och rättviseperspektiv att alla elever ges samma möjligheter att delta i den verksamhet som kompletterar utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer.

Skolverket ser positivt på huvudregeln att tester och prov inte ska få ligga till grund för antagning och urval, varken till en skola eller inom en skola. Skolverket ser dock oklarheter kring hur stor möjligheten kommer att bli att frångå huvudregeln. Myndigheten ställer sig tveksam till en reglering som tillåter en omfattande möjlighet till tester för antagning och urval.

En tidig selektering av eleverna kan få oönskade segregerande effekter.

Skolverkets kunskapsöversikt om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola visar att differentiering inom skolan har en negativ effekt på kunskapsresultaten. Skolverket är dock inte negativt till att tillåta profilklasser så länge alla elever ges samma möjlighet att utveckla sina kunskaper.

Källa: Skolverket

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

vård

Vårdpersonal trivs bättre i företag än i landsting Anställda trivs bättre i privata vårdföretag än i kommuner och landsting. Det visar Jobbhälsobarometern som genomförs av Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex. Fler privatanställda är nöjda med lönen och ledningens förmåga att utveckla verksamheten. Där är klyftan mellan privat och offentlig sektor som störst.

Personer som arbetar i vården är stolta och har hög motivation. 7 av 10 uppger att de är stolta att berätta för andra var de är anställda och 7 av 10 uppger att de känner sig motiverade i sitt arbete.

Nästan alla, 9 av 10, tycker att de ser betydelsen av vad de gör i sitt arbete.

På frågan om hur väl ledningen i offentliga respektive privata vårdföretag utvecklar verksamheten svarar 5 av 10 anställda i privata vårdföretag att ledningens förmåga att utveckla

och leda verksamheten är god. Bara 3 av 10 av de offentligt anställda anser att landstingets och kommunens förmåga att utveckla och leda verksamheten är lika god.

Nyheter om upphandling!

– Undersökningen visar att de privat anställda har större tilltro till sin ledning än vad offentligt anställda har. Det är ett gott betyg till vårdföretagens chefer, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda mer nöjda

Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda.

På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner - 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

– Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är starkare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för

att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Privatanställda är också mer nöjda med sin lön än offentligt anställda.

På frågan: ”Upplever du att lönen är bra i relation till vad du skulle kunna få på andra arbetsplatser?” uppger 51% av de privat anställda att de är nöjda, till skillnad från 27% bland de offentligt anställda. Detsamma gäller personalförmåner – 52% av de privat anställda är nöjda med förmånerna jämfört med offentligt anställdas 19%.

– Medarbetarna i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är starkare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Upplev Vaxholms Kastell höst- och vintertid!

GÖR NÅGOT SPÄNNANDE I HÖST OCH VINTER KONFERERA PÅ VAXHOLMS KASTELL! Vi gör allt för att du och ditt sällskap skall trivas i våra lokaler, med vår mat och våra aktivieter. Våra lokaler är välutrustade med bl a PC-kanon och gratis trådlöst Internet. Givetvis har vi också färgskrivare, scanner och gästdator.

Prenumerera kostnadsfritt på nyhetsbrevet ”Upphandling” www.konkurrensverket.se

När du konfererar ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Du kan också äta en härlig middag i någon av våra restauranger och bo skönt på Kastellets Bed & Breakfast.

Vill du vara säker att få plats på vårt populära julbord är det dags att börja boka redan nu.

Välkommen!

Bokning 08 541 333 61

WWW.KASTELLET.COM www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

57

kommunalteknik

Hur länge har kommunerna råd att elda för kråkorna?

Hur länge har svenska kommuner råd att slösa skattepengar på skyhöga elräkningar orsakade av gammal belysning? Svenska kommuner utnyttjar fortfarande inte den stora besparingspotentialen som finns i moderniseringen av offentlig belysning. En undersökning gjord bland Sveriges samtliga kommuner och landsting (235 av 290 kommuner, 15 av 18 landsting och 2 av 2 regioner har svarat) visar att kommunerna är överens om att energieffektivisering är en högprioriterad fråga, och att belysning är ett intressant område.

Trots detta är det alldeles för få som tar steget från tanke till handling.

nerna skyhöga elräkningar i onödan.

– Viljan finns hos kommuner och landsting. Däremot är det uppenbart att kunskapen måste bli bättre. Med kunskap och relevant underlag blir steget till en investering kortare. Det finns en enorm potential för ekonomisk besparing genom uppdatering av offentlig belysning. När en hel kommun konsekvent genomför en uppdatering av sin belysning gör det stor skillnad för miljön och för kommunens ekonomi. Pengar som kan användas till nya bra satsningar.

Tiden då kommunerna eldar för kråkorna är förbi, säger Magnus Frantzell, VD på Belysningsbranschen.

Eftersatt område – mycket pengar att spara

Nyligen presenterades Belysningsbranschens årliga rapport om offentlig belysning. Belysningsbranschen har frågat alla svenska kommuner och landsting om energieffektivisering generellt och belysning specifikt. Undersökningen ger en bra bild av kommunernas utmaningar, förutsättningar och inställning. Den visar att 65 procent av kommunerna har eller kommer att genomföra energieffektiviserande åtgärder det kommande året. 15 procent uppger att de inte har gjort några förändringar det gångna året och 18 procent uppger att de inte kommer att göra några förändringar under året som kommer.

Stort intresse men låg kunskap I 67 procent av kommunerna anser man att belysning specifikt är ett högintressant område för energieffek-

58

tivisering. Men, det råder kunskapsbrist gällande investeringskostnader, lönsamhet och praktiska frågor. 4 procent anser sig veta hur stor del av elförbrukningen i kommunala bolag och verksamheter som består av belysning - och ingen av dessa kan sedan ange en korrekt siffra. Endast 1 av 10 uppger sig veta hur mycket energi en kommun kan spara genom att byta ut en ålderdomlig belysningsanläggning i t ex en skola.

Under tiden betalar kommu-

Genom att byta ut föråldrade armaturer och lysrör, som är mer än 15 år gamla, till modern och energisnål belysning kan man uppnå en energibesparing på 80 procent — med bibehållen ljuskvalitet.

I en riksomfattande studie som gjorts av Energimyndigheten framgår att mer än 63 procent av kontoren, 67 procent av idrottsanläggningarna, 73 procent av landets skolor och hela 82 procent av sjukhusen har föråldrade belysningssystem. När man omvandlar besparingspotentialen i kronor blir det stor effekt. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Det motsvarar 1029 förskolelärare eller 38 miljoner skolluncher under ett år.

– Under det senaste året har belysning varit en aktuell fråga och är högt upp på den politiska agendan, och populär i den allmänna debatten.

Ett antal viktiga politiska beslut har tagits på sistone. Men trots intresset, den mediala uppmärksamheten kring ämnet, tacksamma tekniska framsteg och en rad uppmuntrande politiska beslut så går det långsamt i de svenska kommunerna, säger Magnus Frantzell.

Belysning — en prioriterad framtidsutmaning men…”Det är alltid mer eller mindre ekonomin” Det största hindret för konkreta satsningar uppges vara ekonomin.

Dels handlar det om att det är svårt att ”få loss investeringsmedel”, men även om svårigheter att beräkna kostnaderna och att vikta dessa satsningar mot andra konkurrerande utgiftsposter. Investeringarna förväntas dessutom behöva lång tid innan ”man börjar tjäna pengar på det”. I flera fall konstateras även att proaktiva miljösatsningar är svåra att prioritera i spartider. Rapporten kommer att skickas till alla 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner. I den presenteras även konkreta åtgärder. Attitydförändringar genom kommunikation och gemensamma visioner är av avgörande betydelse för att konkreta förändringar ska ske.

Energieffektiviseringsfrågor behöver marknadsföras internt för att man tillsammans ska arbeta mot de gemensamma målen och hålla frågan levande. Att få med de egna medarbetarna är lika viktigt som att få med kommuninvånare Sudsvalls sjukhus har genom sitt energieffektiviseringsarbete nått en besparing på 67 procent.

Risbroskolan i Fagersta sparade 73 procent energi genom sitt utbyte till en modern belysningsanläggning.

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Kommuner och landsting i jämförelse:

Årets branschrapport om kommunala avgifter visar på fortsatt ökade kostnader och svagt kundinflytande Årets Nils Holgersson rapport – den fjortonde i ordningen – redovisar en sammanställning av värme-, VA-, el- och avfallskostnader för samtliga kommuner i Sverige. Precis som förra årets – och i stort sett samtliga år – visar årets rapport på att kostnaderna ökat betydligt mer än KPI (Konsumentprisindex). De senaste åren har Avgiftsgruppen som producerar rapporten och där HSBs Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige ingår, försökt få regeringen att bidra till en fungerande statlig övervakning och ett större kundinflytande i frågorna.

Men detta lyser fortfarande med sin frånvaro och priserna fortsätter att stiga. Årets rapport visar på en fortsatt hög prisutveckling för samtliga undersökta avgifter. Den sammantagna ökningen är hela 5,1 procent

att jämföras KPI som under samma period legat på 0,2 procent. I år är det framförallt elnätsavgiften som sticker ut med en ökning på 7,2 procent.

Sammantaget har totala elkostnaderna ökat med över 8 procent.

Rapporten lyfter också särskilt fram siffrorna för de tio största städerna.

Här kan man till exempel se att det fortfarande är Stockholm som har de högsta kostnaderna. En förklaring till det är att kostnadsutvecklingen på fjärrvärme i Stockholm varit hela 60 procent sedan 2000.

Idag betalar en fastighetsägare i Stockholm 26 procent mer för sin fjärrvärme än en fastighetsägare med liknande fastighet i Göteborg.

Avgiftsgruppens målsättning med Nils Holgersson rapporten är att granska aktörer på marknader med bristande konkurrens i syfte att synliggöra en oskälig kostnadsutveckling. Idag finns ingen fungerande

statlig prisövervakning. I avvaktan på detta kräver Avgiftsgruppen att kundinflytandet ökar. Den fullständiga rapporten, samt en populärversion av densamma, kan laddas ner från www.nilsholgersson.nu.

Rapporten produceras i samarbete med EKAN Gruppen i Jönköping som ansvarar för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Uppgifter kommer från respektive kommuns tekniska kontor, energi- eller elföretag, Energimarknadsinspektionen och SCB. Undersökningsmetoden går ut på att îförflyttaî en bostadsfastighet genom landet och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. I rapporten redovisas bland annat de prisskillnader som finns i mellan olika kommuner i syfte att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna.

Standarder underlättar ditt arbete!

I Lagen om Offentlig Upphandling (LoU) framhävs nu tydligare hur viktigt det är att använda standarder i framtagandet av tekniska specifikationer.

Genom att arbeta med standarder kan du säkerställa att din organisation • ställer rimliga krav avseende hållbarhet och funktion.

• får tillgång till leverantörer på en internationell marknad.

• erhåller bästa pris och inte betalar för en onödigt avancerad lösning.

• använder vedertagen och opartisk kunskap från experter på området.

Läs mer på www.sis.se

Funderar du på att använda e-postkanalen för dina offentliga meddelanden?

Ett utmärkt val som är både grönt och ekonomiskt! Men ditt ordinarie epostprogram är förmodligen inget bra alternativ för det här ändamålet. Du behöver i själva verket ett system som kan hjälpa dig runt de här specialproblemen: Mängden. Skickar du ett flertal email samtidigt kommer internets spamverktyg att kontrollera dig och om de inte får rätt svar är risken stor för spamklassning.

Du behöver ett distributionssystem som pratar vänligt med spamverktygen.

Utseendet. Ett officiellt meddelande eller inbjudan bör naturligtvis se officiellt ut och inte som ett vanligt textmail. Därför måste du enkelt kunna skapa ett meddelande som följer organisationens grafiska profil.

Mätbarheten. Endast ett internetbaserat epostsystem kan ge dig viktig statistik över leveransbarhet, öppningsfrekvens och länkstatistik.

Tillgängligheten. Om du arbetar i en organisation där ni är utspridda geografiskt men där alla måste ha tillgång till samma resurser måste systemet var internetbaserat.

Många offentliga organisationer använder programmet BizWizard för att snabbt, korrekt och mätbart skicka offentlig information till sina målgrupper.

Netoptions är godkänd leverantör till Stat och Kommun genom ett Vervaavtal.

Gå in på www.netoptions.se och läs mer eller kontakta Jan Ekström på 0705-59 67 19 eller jan.ekstrom@netoptions.se

Standarder får världen att fungera Telefon: 08-555 523 10, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

59

säkerhet

Fastna inte i teknikfällan Varför är informationssäkerhet så viktigt?

Under dåliga tider är informationssäkerhet viktigare än någonsin. Det är tyvärr inte ovanligt att företag eller individer tar till desperata handlingar för att skaffa sig ett övertag på marknaden Till exempel: Köpa värdefull information från sina konkurrenters anställda.

• När den anställde blir varslad eller uppsagd kanske han/hon kontaktar en konkurrent och blir erbjuden ett nytt jobb, eller en summa pengar, mot värdefull information.

• Vissa anställda stjäl värdefull information från sina arbetsgivare innan de på egen begäran lämnar verksamheten, allt från dokumentmallar, prislistor, kunduppgifter till prototyper och ritningar.

• Hackers söker ständigt efter svagheter i datorer anslutna till Internet.

Det har ingen betydelse i vilken bransch du är, värdefull information kan kopieras, förändras eller förstöras som en konsekvens av ett intrång.

• Hackers kan ha anlitats för att stjäla information och de lämnar inga spår efter sig.

När du surfar på Internet, öppnar ett e-post meddelande eller till och med bara är ansluten till Internet, kan du råka ut för att en ”spionprogramvara” (trojan) installeras på din dator utan att du märker något. Med hjälp av denna trojan kan all den information som du har behörighet till samlas och skickas till en anonym mottagare via Internet eller verksamhetens lokala nätverk.

Till exempel: Om du har ett företag som utvecklar en produkt som ligger långt framme och du vet att den har en stor potential på marknaden - samtidigt som du kanske har en del utländska konkurrenter som är större - då kan ditt företag vara i riskzonen för industrispionage.

Små och medelstora företag riskerar generellt sett mer, då marginalerna oftast är mindre.

Vad handlar det om?

Informationssäkerhet handlar till stor del om att förbättra rutinerna kring hantering av information och data.

Säkerställa sekretess och riktighet hos värdefull och hemlig information, se till att den är tillgänglig för behöriga användare när den behövs.

Informationssäkerhet omfattar hantering av all information i verksamheten oavsett vilket media, elektroniskt, pappersform eller som kunskap hos medarbetarna. Notera att om du bokstavligen avser kontrollera all information så kan det vara en omöjlig uppgift, beroende på vilken typ av information det handlar om.

60

Informationssäkerhetspolicy

Policyn är ett uttalande från ledningen som stödjer säkerhetsarbetet och sätter ambitionsnivån för informationssäkerheten i verksamheten.

underordnad policy som skall möta kraven på informationssäkerhet.

Ofta finns en IT-säkerhetspolicy på företagen och de är inte sällan väldigt tekniskt inriktade och missar då många viktiga komponenter

Varningstecken

Om du diskuterar informationssäkerhet med någon som omedelbart börjar prata om hur komplexa lösenord du ska ha, eller vilka krypteringsalgoritmer som är bäst, så är ni troligen inte på samma sida.

Om du anlitar en konsult från en firma som annars marknadsför applikationer, hårdvara eller är starkt knuten till en sådan leverantör och han börjar prata om tekniska lösningar innan ni faktiskt vet vad som behöver göras. Då är han troligen mer intresserad av att sälja sina produkter än att uppnå god informationssäkerhet för din verksamhet. Vissa företag använder sig av konsulting som ett sätt att marknadsföra sina produkter.

Var vaksam på konsultfirmor som hävdar att de kan sitta på sitt eget kontor och skriva er informationssäkerhetspolicy med riktlinjer. Sannolikt behöver flera nyckelpersoner från er verksamhet involveras i processen.

Annars kan risk finnas att ni får en säkerhetspolicy som grundats på en färdig mall som ni kan spara mycket pengar på genom att själva köpa i den lokala bokhandeln.

Tips

Riktlinjer tas fram för att specificera vilka åtgärder som skall vidtas för att möta denna ambition. Instruktioner skrivs därefter som beskriver hur medarbetarna skall jobba för att uppnå och bibehålla god säkerhet.

Begreppet informationssäkerhet är mycket omfattande, det inkluderar säkerhet inom organisation, personal, klassificering av tillgångar, fysisk säkerhet så som lås och larm, kommunikation, kontroll av tillgångar, systemutveckling, kontinuitetsplanering, efterlevnad av lagar och interna regler, immaterialrätt med mera.

IT säkerhet

En definition av IT säkerhet som jag föredrar är ”logiska och tekniska lösningar för att möta kraven på informationssäkerhet”.

En IT-säkerhetspolicy är en

som krävs för att kunna skydda den värdefulla informationen.

Fastna inte i teknikfällan Först behöver man ta reda på vilken information man skall inrikta sig på och därefter besluta om tillvägagångssätt för att säkerställa sekretess, riktighet och tillgänglighet för denna information.

Det är viktigt att inledningsvis titta på informationen och inte på tekniken, för tekniken är underordnad.

Under de senaste åren har informationssäkerhet blivit ett populärt ”buzz-word”. Man kan ibland se informationssäkerhetspolicys som har tyngdpunkten på tekniska lösningar, där viktiga områden utelämnats. Många professionella konsulter talar om ”informationssäkerhet”, men egentligen pratar de bara om IT säkerhet.

Låt inte IT-avdelningen sköta informationssäkerheten helt själv, förmodligen leder det till att ni får attestera oändligt många fakturor avseende alla nya prylar som dom nyss köpt.

Organisationen för informationssäkerhet bör inkludera valda delar ur ledningsgruppen, så som VD, Ekonomichef, Personalchef, IT chef, säkerhetschef och annan nyckelpersonal inom bolaget som känner till värdet av informationen som hanteras i verksamheten.

Det finns flera bra verktyg på marknaden som underlättar arbetet med att ta fram en informationssäkerhetspolicy, nackdelen är att du kan fastna inom ramen för den applikationen eller metoden som används. Det finns inte en metod som kan appliceras på alla organisationer, oavsett vad säljaren säger.

Slutsats

Det finns inga genvägar om du vill förbättra informationssäkerheten i ditt bolag, men det behöver inte heller nödvändigtvis innebära många nya tekniska lösningar eller kosta orimliga summor. Det svåraste är ofta införande och efterlevnad av nya eller förbättrade rutiner i verksamheten.

Klas Nilsson, CPP, PSP, PCI, CFE, CISM, CPOI Källa: securitymanager.se

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

Inskränkningar i kameralagen får allvarliga konsekvenser för samhället Lennart Person talesman för Swelarm efterlyser en mer verklighetsbaserad syn på kameraövervakning. Kameraövervakning förebygger brott, menar han i denna artikel.

Kameraövervakning är ett utomordentligt verktyg för att upptäcka och förebygga brott och bidra till trygghet samt besparingar för såväl offentliga som privata verksamheter. Därför är den osakliga rapporteringen kring kameraövervakning oroväckande.

Särskilt i en tid då regeringens utredningsgrupp är inne i sitt slutarbete med sin översyn av lagen om allmän kameraövervakning.

Missvisande journalistik På Dagens Nyheters framsida den 23 september 2009 var rubriceringen ”Kameror avskräcker inte från våldsbrott”. Med en BRÅ-rapport som bas beskrivs kameraövervakningens effekt på våldsbrott i Landskrona.

Artikelförfattaren drar slutsatsen att övervakningskamerorna inte har någon brottspreventiv effekt. Man bläddrar snabbt fram till uppslaget där rubriken har sju spaltsbredd och förkunnar ”Fler kameror minskar inte brotten”. Plötsligt bibringas läsaren uppfattningen att kamerorna är värdelösa som brottsförebyggande verktyg.

Det finns inget belägg för den stora rubriken, förutom att Madeleine Blix, utredare vid Brå, lite vagt säger att ”det är svårt att visa att kamerabevakningen förebygger brott i stadskärnor”. Menar hon då våldsbrott eller menar hon brott i största allmänhet? Än värre blir det med den feta bildtexten över tre spalter som säger ”I Landskrona har brotten ökat sedan övervakningskamerorna har satts upp”. Plötsligt kan man tolka

det som att kameraövervakning t o m befrämjar brott!

Politisk agenda eller inkompetens?

Det kan inte hjälpas, men DN-artikeln känns som ett led i en politisk agenda som i det här fallet företräds av tidningen eller journalisten Simon Andrén. Såvida det inte handlar om ren inkompetens. Nu ska det sägas att alla kameraanläggningar är inte bra. En ej fackmannamässigt utförd installation av ett övervakningssystem kan innebära obrukbara bilder.

Därför bör man anlita företag, som levererar anläggningar utförda enligt gällande normer, SSF 1060, utgivna av Svenska Stöldskyddsföreningen i samarbete med branschföreningen Swelarm.

Landskrona är ett dåligt exempel I fallet med Landskronas stadskärna handlar det om ett övervakningssystem som knappt har nyttjats av polisen då de har varit osäkra på hur och när det ska användas. Endast vid några få tillfällen har man begärt in inspelade bilder och dessvärre har bildkvaliteten varit allt för dålig.

Man kan dra slutsatsen att systemet varken är bra eller har använts rätt.

Kameraövervakningens preventiva effekt på just våldbrott i en stadskärna, såsom i Landskrona, ger knappast något underlag för att bedöma övervakningskamerornas brottsförebyggande effekt i allmänhet. Våldsbrott i stadskärnor är vanligen förorsakad av tillfälligheter där omdömeslöshet till följd

Handbok för upphandlingsarbetet

av drog- eller alkoholmissbruk gör det svårt att nå med avskräckande kameraövervakning. Däremot kan övervakningskameror, kopplade till någon form av åtgärdsservice, upptäcka händelser tidigt så att väktare och polis snabbt kan vara på plats för avbryta pågående gärning.

Inspelat bildmaterial har i många fall lett till att gärningsmän har identifierats och gärningsmän kunnat gripas och lagföras. Detta händer varje dag.

Kameran har gjort sin nytta , men det framkommer naturligtvis inte i någon statistik.

Olika tolkning av samma rapport DN-artikeln är inget undantag när det gäller misskreditering av kameraövervakning. När BRÅ 2008 publicerade en märkligt spretig metaanalys om kameraövervakningens brottspreventiva effekter, blev massmedias tolkningar att kameraövervakningen hade ingen eller mycket marginell effekt på brottsligheten.

Läste man däremot säkerhetsbranschens facktidning, Detektor, gavs en helt annan bild, utifrån samma metaanalys. Där angavs nämligen den genomsnittliga brottsminskningen där kameraövervakning hade utvärderats (BRÅ-rapporten avsåg offentliga platser) till 16 procent..

Erik Grevholm, samordningschef på Brå, intervjuades och framhöll att ”det är högst påtagligt att kameraövervakning har en positiv effekt som brottsförebyggande åtgärd”.

På ren svenska tolkade många medier metaanalysen som fan läser bibeln.

Skolorna spar miljoner

Kameraövervakning är brottsförebyggande. Det blir alldeles påtagligt om man granskar siffror kring skadekostnader. I Malmö kommun finns skadekostnadsstatistik från före

Fördjupat ledarskap och utvärdering

Den självklara handboken för alla som kommer i kontakt med offentlig upphandling.

Här finns en genomgång av lagens tillämpningsområde, upphandlingsformer, ramavtal, regler för kvalificering, utvärderingskriterier, upphandling under tröskelvärdena samt reglerna om överprövning och skadestånd. En rad domar från både Sverige och EG-domstolen redovisas. Boken underlättar på ett pedagogiskt sätt förståelsen av regelverket och bör ligga på varje upphandlares skrivbord.

Sanningar till salu handlar om utvärderingsarbete på lokal nivå, ofta stimulerat av regionala EU-enheter.

Projektägare har uppmuntrats att använda externa utvärderare. Men hur fungerar det i praktiken?

Elof O Petterson bidrar till en utvecklad utvärderingspraktik med en spännande resa som trots sitt omfång är förbluffande lättläst och underhållande, med många nedslag i vardagsnära erfarenheter och mängder av värdefulla råd.

Beställ dessa böcker på tfn 08-709 59 90

Läs mer på www.sklkommentus.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

och efter kamerainstallationerna på 13 skolor. De visar på en besparing motsvarande 3,4 miljoner kronor i minskade skadekostnader om man jämför sista året utan kameraövervakning med första året med kameraövervakning. Man kan helt säkert säga att investeringen ca 5,2 miljoner är återbetalad många gånger om på fem år, något som kommer samhället och skattebetalarna till godo. Till detta ska adderas färre driftstörningar i verksamheten till följd av vandalisering och en avsevärt mycket bättre studiemiljö för elever och lärare. Liknande erfarenheter finns i flera andra skolor.

Majoriteten är positiv

Att integritetsproblematiken är överdriven vittnar en Demoskop-undersökning, nyligen utförd på uppdrag av Stöldskyddsföreningen. Där framgår att 90 procent av landets gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna skolgården och på vissa platser inomhus i skolan, om det inspelade materialet hanteras på ett kontrollerat sätt.

70 procent av föräldrar till gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna arbetsplatsen under motsvarande förutsättningar.

I nästan alla undersökningar kring kameraövervakning är majoriteten positiv eftersom trygghetsfaktorn väger tungt.

Låt inte en osaklig medierapportering och politiska utspel kring kameraövervakning resultera i en åtskruvning av lagen om kameraövervakning med minskad trygghet och fler ouppklarade brott som resultat.

Lennart Person, Talesman, Swelarm

Professionellt bemötande

Metoder och verktyg för bemötande i offentliga verksamheter. Fylld av exempel på bemötandesituationer och konkreta råd, t ex om hur man hanterar krävande eller hotfulla kunder.

Boken fungerar både som faktabok och som studiebok för internt lärande och utvecklingsarbete.

Boken har fått lysande kritik av recensenter i offentliga organisationer.

Under 2009 ges även tre spel i bemötande ut.

61

62

Offentliga Aff채rer 4 5 2008 2009 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Sundsvall i norr till i Simrishamn i söder.

Sundsvall: Miljöäpplevinnare 2009

Den 10 september 2009 delades miljöäpplet ut på Sundsvalls business award. Martins Kläder tog hem miljöäpplet tillsammans med utmärkelsen Årets handlare.

Martins Kläder har under flera år haft ekologiska klädmärken i sitt sortiment. Försäljningen har ökat varje år och andelen ekologiskt mode är nu cirka 25 procent.

Den vinnande motiveringen:

Genom att hjälpa sina kunder att tänka miljö, välja medvetet och handla sällan bidrar Martins kläder till hållbarhet som sträcker sig utanför Sundsvalls gränser.

Eva och Martin Lindberg tog emot miljöäpplet.

Solna: Tigern tilldelas Solnas Stadsmiljöpris 2009 Flerbostadshuset i kvarteret Tigern på Huvudstagatan 13 i Solna fick ta emot Solnas stadsmiljöpris 2009 på Solnadagen.

Varje år delas Solna Stadsmiljöpris ut till en byggnad eller en anläggning som på ett bestående sätt förskönar Solnas stadsbild. I år tilldelas priset flerbostadshuset i kvarteret Tigern på Huvudstagatan 13 i Solna. Arkitekt är WSP Arkitektur i samarbete med Roman Wozniak Arkitektkontor.

Veidekke Bostad är byggherre. Solna stad prisar vinnarna med en bronsplakett av konstnären Göran T Karlsson.

I hörnet av Huvudstagatan och Ängkärrsgatan reser sig det nya flerbostadshuset i kvarteret Tigern upp i nivå med de omgivande punkthusen.

Bostadshuset som rymmer 32 lägenheter utgörs av en ljus karaktärsfull pelare som landar stadigt på en mörk blankpolerad sockel. Balkongerna har vackert mönstrade glasräcken.

En modern spännande arkitektur ger variation och liv åt fasaden.

Södertälje: Välkommen på utställning!

Samrådet om förslaget ”Södertälje stadskärna 2009 – 2029 – program

för en hållbar stadsutveckling” pågår 15 september - 15 november. En tillhörande utställning i Stadshuset pågår under samma tid.

Utställningen ger södertäljeborna möjlighet att studera förslaget närmare och prata med de tjänstemän och politiker som deltagit i arbetet.

Under samrådstiden är alla södertäljebor välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Enligt plan- och bygglagen, PBL, måste alla synpunkter lämnas in skriftligt under samrådstiden för att beaktas.

Samrådet ger södertäljeborna möjlighet att påverka förslagen.

Inkomna synpunkter sammanfattas och besvaras i en samrådsredogörelse som kommer att vara en bilaga till programmet. Programmet och inkomna synpunkter kommer efter samrådet att behandlas av stadsbyggnadsnämnden innan programmet slutligen antas av kommunfullmäktige. Detta beräknas ske under 2010.

Strömstad: Kosterhavets Nationalpark är invigd Invigningen av Kosterhavets Nationalpark den 9 september 2009 blev den festdag, som alla hade hoppats på. En värmande sol, blå himmel och en frisk havsbris gav utomordentliga förutsättningar för invigningsfirandet.

Många Strömstadsbor, gäster och ett stort pressuppbåd hade samlats vid invigningen i Basteviken på Nordkoster på förmiddagen. Kung Carl XVI Gustaf togs emot med Kungssången välsjungen av Thomas Flodin och av vacker körsång av Kosterkören och en barnkör från Tjärnö. Tal hölls under ceremonien av bland andra Kosternämndens ordförande Göran Larsson, Kommunfullmäktiges ordförande Anders Olsson, landshövding Lars Bäckström och miljöminister Andreas Carlgren innan kungen förrättade invigningen genom att klämta i skeppsklockan, en gåva till det blivande Naturummet från Strömstads och Tanums kommuner.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 5 2008 2009

Skövde: Vindkraftsplan för Skövde kommun ställs ut för samråd Nu finns det möjlighet att lämna synpunkter på vindkraftsplanen för Skövde kommun. Kommunens Närings- och Samhällsbyggnadsenhet har tagit fram en samrådshandling. Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (Framtidsplanen 2015) och omfattar hela kommunen. Syftet med planen är att få ett helhetsgrepp kring frågor som rör vindkraft samt att ge vägledning vid vindkraftsetableringar.

Områden lämpliga för vindkraftverk Planen redovisar vilka områden i kommunen som bedöms lämpliga för etablering av vindkraftverk, allmänna riktlinjer för placering och utformning samt vad som gäller vid en formell ansökan om etablering.

En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för planen och är en del i planhandlingen.

Vindkraftsplanen ställs nu ut på samråd med möjlighet att lämna synpunkter. Handlingarna finns tillgängliga på webben, se länk i högerkanten under Tjänster och information, vid en planutställning i Stadshusets entréplan samt vid Stadsbiblioteket och samtliga biblioteksfilialer.

Samrådet pågår fr.o.m. den 7 september t.o.m. den 9 november 2009.

Simrishamn: Miljöpris 2009 Dags att nominera pristagare till det nyinstiftade miljöpriset i Simrishamns kommun.

Marint centrum, Kimo Baltic Sea, naturvårdsprogram – det är många insatser Simrishamns kommun gör på miljöns område. Nu finns också ett nyinstiftat miljöpris och kommunen ber medborgarna om hjälp med nominerandet. Prissumman är hela 10 000 kronor och senast den 1 december vill kommunen ha nomineringarna.

Miljöpriset utdelas för särskilt

förtjänstfull insats inom miljöområdet. Insatsen ska leda till en bättre miljö eller förebygga, begränsa eller undanröja miljö- och/eller hälsofarlig verksamhet genom till exempel information, undervisning, produktutveckling, aktivt miljö- och naturvårdsarbete. Priset utdelas inte för insatser inom arbetsmiljöområdet.

Miljöpriset kan tilldelas enskild person mantalsskriven i Simrishamns kommun alternativt organisation, företag eller förening med säte i kommunen. Förslag till miljöpristagare kan lämnas av kommunmedborgare, företag eller organisation. Myndighetsnämnden utser pristagare. Miljöpriset delas ut vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 21 december.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

63

KONFERENSGUIDEN

Conventum den 21-23 oktober i Örebro

Ekonomidagarna 2009

erbjuder många möjligheter – Det mycket mycket trevligt att Ekonomidagarna 2009 är förlagda hos oss, säger Ulf Wahlberg försäljnings- och marknadsansvarig vid Conventum.

På Ekonomidagarna 2009 i Örebro samlas landets främsta föreläsare inom offentlig ekonomi. Här diskuteras högaktuella frågor och föreläsarna delar med sig av både erfarenheter och råd. Tveklöst har ekonomernas ställning i verksamheter alltid varit stark. I dag när vi befinner oss i den värsta lågkonjunkturen sedan 90-talet, är kanske deras beslut viktigare än någonsin. Tusentals anställda har redan blivit varslade och enligt Konjunkturinstitutet kommer ytterligare 250 000 jobb att försvinna från arbetsmarknaden 2010. Frågan är när vändpunkten kommer och hur vi gör för att

64

komma dit. Detta står högst på agendan under Ekonomidagarna. I tre dagar varvas uppfriskande seminarium och debatter kryddat med god mat och underhållning.

– Just att det är en rikstäckande mötesplats med seminarier för den ekonomiska sidan tycker jag är bra, fortsätter Ulf Wahlberg. Det som är viktigt för oss nu är att de som deltar får det så bra som möjligt.

Många möjligheter

Conventum innefattar 23 möteslokaler i varierande storlekar, allt från en ultramodern kongresshall med plats för 1 500 deltagare till bekväma

konferensrum för mindre sällskap. I sitt sammantag finns utställningsytor på 2 200 m2. Hela anläggningen är handikappanpassad och ljudanläggning finns i samtliga lokaler för över 50 deltagare. Interiören är från det färgstarka 60-talet till det stilrena 2000-talet och andas ljus och öppenhet. I byggnaden finns även flera alternativ till utställningslokaler som passar utmärkt för utställningar och mässor.

– Vi vill stå för helheten och erbjuda en heltäckande service, därför har vi även en egen kongressadministration.

Många års erfarenhet

Conventum erbjuder den senaste tekniken, samtidigt som de också har ett eget storkök. Med hjälp av deras köksmästare förhöjs seminariedagarna ytterligare av delikata måltider.

God smak i alla former kombineras

med många års erfarenhet av konferensverksamhet.

– Vi har mycket variation på våra arrangemang, från fackmässor till publik- och nöjesarrangemang.

Vi kan hjälpa kunden med allt från inbjudningar, hantering av anmälningar, full hotellhantering till ekonomisk hantering och redovisning.

Conventum ligger mitt i centrala Örebro, med närhet till allt, inte minst till hotellet.

– Det finns 12 000 bäddar på 10-20 minuters gångavstånd och kommunikationen är mycket bra, Örebros Södra station ligger 200 meter bort. För den som åker bil finns goda parkeringsmöjligheter.

Vi har även närhet till shopping och restauranger för de som vill det.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ulf Wahlberg, Conventum.

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

Marieborgs Kursgård Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

65

KONFERENSGUIDEN

Hotellet mitt i hjärtat av Göteborg – Jag tycker det är vansinnigt roligt att driva hotell. Att jag kom tillbaka igen berodde till stor del på möjligheten att kunna genomföra den nya byggnationen och vidareutveckla verksamheten, säger Torgny Gunnarsson, vd för Grand Hotel Opera.

Verksamheten är ett nytt fyrstjärnigt hotell mitt i hjärtat av Göteborg.

Kvalitet, god service, inbjudande interiör är några av kännetecknen.

Hotellet har 200 rum, en restaurang och konferenslokaler med plats för 100 deltagare. För bekvämlighetens skull finns en lobbybar med skön puls och internationell atmosfär, för att inte tala om den ytterst uppfriskande wellnessavdelningen.

66

– Avdelningen är en extra facilitet med senaste teknologin, här finns både ång- och torrbastu, en avslappningspool så väl som en avkylningspool, fortsätter han.

På gammal hotellmark

– Jag har varit här i 20 år, varit vd sedan 2003, men däri mellan har jag under många år drivit hotell utomlands.

I London byggde Torgny Gunnarsson upp ett totalt nerslitet hotell till ett exklusivt svithotell och på den vägen har det fortsatt. Han kom tillbaka till Göteborg och var med om att bygga upp Grand Hotel Opera.

– Det är ett nybyggt hotell på gammal traditionell hotellmark, i grunden en sammanslagning av hotell Kung Karl och hotell Ekoxen.

I samband med sammanslagningen bytte vi också namn.

Uppenbart är att Gunnarsson tycker om att förädla, inte bara att det nu är nytt, hotellet har dessutom fått betydligt större yta vilket har möjliggjort utveckling av både konferensverksamheten och restaurangen.

Torgny Gunnarsson, vd Grand Hotel Opera.

Foto: Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Nära till allt

– Det är en traditionell verksamhet som mina kollegor och jag har ambitionen att göra bra. Vi tycker om att tillgodose gästernas önskemål till rimligaste möjliga priser. Hotellet är inte kedjebundet utan privatägt av familjen Brandel vilket innebär korta beslutsgångar. Vi försöker tänka helhet och implementerar allt vad vi kan utifrån miljötänkandet.

Grand Hotel Opera ligger precis intill Drottningtorget, vilket innebär att det är gångavstånd till Operan, Ullevi, Scandinavium, Svenska Mässan, Liseberg och Göteborgs Stads övriga kultur- och nöjesliv. Lika nära är det till shoppingstråken, inte minst att ta sig till Centralen, Nils Ericsonsterminalen och P-huset.

– Rummen är ljusa, funktionellt inredda och bland annat utrustade 32 tum LCD-TV med brett filmutbud, vi erbjuder också trådlös internetuppkoppling.

Några av rummen har egen balkong. Grand Svit, är rymligt och vackert inrett och ger en behaglig känsla av lyx, från jacuzzin i badrummet skådas en vidsträckt utsikt över delar av staden. Grand Business är bekväma rum utrustade med allt som affärsresenären behöver för att koppla av efter arbetsdagen.

Fortsättning på näta uppslag.

En god julklapp till er alla… … som bokar ett möte med övernattning hos oss i december.

Under er vistelse hos oss bjuder vi hela er grupp på en provning av choklad, olivolja, vin eller kaffe.

Besök oss på www.ronneberga.se eller ring 08-446 78 00

Vi finns på Lidingö, endast 20 minuter från Stockholms City.

Gäller för minst 10 personer. Kan ej kombineras med andra erbjudanden/rabatter.

TRÖTT PÅ JULBORD? BOKA JULFESTEN PÅ NALEN!

offentligaaffarer.se Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö.

08 765 28 95. www.villasoderas.se

NALEN EVENEMANG & KONFERENS , REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: RING 08: 505 292 35 ELLER MAILA FESTVANING@NALEN.COM.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

67

KONFERENSGUIDEN Göteborg är en bra produkt

Spa-avdelning.

Gunnarsson tycker att Göteborg är en bra produkt och påpekar att alla måste hjälpas åt för att bidra med att det händer saker.

– Sommaren har varit fantastiskt bra, det har verkligen gått över förväntan, men nu är vi inne i september och jag tycker helt klart att det är för lite aktiviteter runt om i stan.

Trots att finanskrisen har gjort sig till känna även här, är Gunnarsson nöjd.

– Visst har vi märkt och fått ta vår beskärda del, men det har gått bra vi står stadigt.

Det kanske inte är för intet som Försvarsmakten precis nyligen tecknade avtal med just Grand Hotel Opera.

Det är roligt, riktigt roligt att de valde oss.

Tina Lundberg Åsén Foto Johan Lotand.

PÅ FRIIBERGH BLIR TANKEN LIKA KLAR SOM LUFTEN Med distans till stadens hets och vardagens jäkt kan du fokusera på det du är här för. Vi har ett rikt utbud av konferenslokaler och många valmöjligheter samlade i samma byggnad. Här ser vi verkligen våra gäster och får dom att känna sig hemma, vilket skapar en varm och avslappnad stämning...

Friiberghs Herrgård. Tel 0171-41 66 60, 08-611 41 41.

E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

annons.indd 1

HOTELL

www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1 10/5/09 1:50:57 PM

2009-03-31 14:21:57

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlanda för effektiva möten - med inspiration från Kina!

sigtunahojden.se 08-592 577 00

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

68

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Säröhus Konferenshotell dard

tsstan Vår kvalité L

DKRAFT E

100% VIN

NT.

, KYLA, VE PP, VÄRME

TSLO 100% KRE

ÄKRAD

IONELLAS

100% LEG

SÄKRAD ERVKRAFT PERS. UTBILDAD ATOR MED L IL R IB F E D DARD TETSSTAN SHR KVALI

100% RES

se

s. u h o r a s . www

Säröhus uppfyller därutöver; Lagstadgade skallkrav vid upphandling enligt LOU. * Finansiell status * Hotell och Polistillstånd * Ansvarsförsäkring * Registreringsbevis * Revisionsbesiktning el * Systematiskt Brandskyddsarbete * Köldmediekungörelse: (1992:16) * Utskänkningstillstånd * Värmepannor och tryckkärl * Miljö & Hälsoskydd * Handikappsanpassad anläggning

* Jämställdhetsplan * Rehabplan - Friskvård * Antidiskriminering * Arbetsmiljöplan * Sanningsförsäkran * Legionellasäkrad * Energideklarerad * OVK, Obligatorisk Ventilationskontroll * Hissar * Sami Stim

Konferens - Hotell - Weekendpaket - Julweekendpaket 69

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2009

www.sarohus.se

Tel. 031-93 60 90

Krönika

Hur är en bra chef för mig?

Efter att nu ha intervjuat en del chefer för Chefsdagarnas räkning, har det ofrånkomligt fått mig att själv fundera över vad en bra chef är för mig. Hur är den personen? Vilka har jag mött som har slagit an den där tonen som har fått mig att vilja ge allt?

Tänker direkt på en uppdragsgivare, en kvinnlig rektor, där jag fick glädjen att få hennes förtroende. Uppdraget innebar att jag skulle ta hand om 16 elever som var på väg att straffa ur sig ur skolan, samtidigt låg i riskzon för tvångsomhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga. Hon litade på att jag tillsammans med mitt team efter två år skulle ha sett till att eleverna hade hämtat hem betygen och kommit på rätt köl med sina liv.

Minns hur glad jag var för att hon verkligen trodde på mina idéer, samtidigt var jag väl medveten om ansvaret det innebar. Många gånger under projekttiden var det flertalet tjänstemän inom kommunen som ifrågasatte vad jag höll på med, men vem frågade mig? Ingen. Den som däremot fick ta en hel del stryk var min uppdragsgivare. ”Ta reda på fakta” var hennes svar till dem som gick på rykten.

Samskapar finstämdhet

Minns så väl en dag precis i början av Teaterprojektet. Det hade varit ett himla liv mellan två elever, den ena hade polisanmält den andra för ”hot av sax” varpå de hade rykt ihop igen. Ännu mer.

Samma eftermiddag bad jag teamet att ta med sig skinnjackor, trasiga jeans och boots kommande dag.

Vi skulle börja morgondagen med rollspel. Sagt och gjort, morgonen därpå klädde vi ut oss till ”värsta” ungdomar. Nu skulle vi improvisera vår egen upplevelse av ”värsta tänkbara uppkäftighet”. När eleverna kom till skolan den morgonen bokstavligt vrålade vi in dem till klassrummet. ”För faaaaaaaaan ta ni nu och sätt er ner och hållkäft och

70

anteckna!” Eleverna tittade på oss som vi inte var kloka, därefter slog de sig tysta ner och stirrade ännu mer. Teamet levde ett sjuhelvetes liv, vi gapade och svor medan vi slafsade i oss mat samtidigt som vi fortsatte att käfta med varandra och prata om helgens senaste ”fyllefest”. ”Anteckna vad ni tycker är bra med det här!” vrålade jag plötsligt och tände en cigarett mitt inne i klassrummet. Då höll eleverna på att dåna. ”Men så där kan du ju bara inte göra”, utbrast de. ”Alldeles rätt, det kan jag inte.”

Där avbröt jag rollspelet. ”Vad tänker ni på” undrade jag samtidigt som jag drog fram blädderblocket. ”Vad är skillnaden mellan regler och ett jädra liv?

Vad är skillnaden mellan cyniska kommentarer och respektfullt tal?

Vad är skillnaden mellan konflikter och gemenskap?” Eleverna bubblade fram svar. Kloka svar. Viktiga svar.

Avgörande svar. Här började vi tala om respekt. Här började vi tala om vikten av värdighet i mötet med varandra. Samma dag satte vi upp ett samarbetsavtal där var och en talade om vad de önskade. Efter denna dag hände något. Tillsammans började vi samskapa finstämdhet.

Handlar om respekt och tillit

Uppenbart var att eleverna tidigare hade svikits drastiskt av skolan.

Många hade blivit mobbade, många hade fått bära hundhuvudet när saker hade blivit fel, många hade tappat tron på vuxenvärlden och sin egen framtid. Vid inskrivning kunde elevernas tidigare klassföreståndare mena på att det var elevens diagnoser, tillkortakommanden och studiemotivation som var orsaken till varför eleven låg efter i skolundervisningen. ”Stopp, det där, anser

jag, är ett direkt svar på din egen vägran att ta ditt fulla ansvar som pedagog”, sa jag.

Jag var aldrig intresserad av att ta del av tidigare omdömen. Ville klassföreståndare lämna omdöme om eleven fick vederbörande göra det till min chef, rektorn. Jag ville höra elevens egna upplevelser och därigenom bilda mig en egen uppfattning och utifrån den börja jobba. Sveken från vuxenvärlden hade varit så vanliga, att vissa elever trodde att respektlöshet och kränkning var något normalt. De hade fått stämpeln på sig som klassificerade dem som bråkiga, besvärliga och slappa. Stämpeln sved som ett öppet sår när eleverna kom i kontakt med sina minnen: ”Du är så himla jobbig så det är väl inte konstigt att fröken inte orkar. Det där begriper du inte ändå. Jasså, så du var med på den festen vad gjorde du då?

Jaha, så du har varit med det gänget jaha ...” Listan kunde göras lång med kommentarer som eleverna hade fått ta emot under åren. Kommentarer som insinuerade, misstänkliggjorde och fördömde. Kommentarer som bara skapade ytterligare försvar och frustration – istället för respekt och tillit. ”Det där säger kanske mer om dina egna fördomar än om eleverna som går här, vad tror du?” kunde jag fråga när vissa lärare menade på att det var konstigt att inget hade blivit stulet.

Ju mer vi i teamet ställde frågor och verkligen tog oss tid att lyssna, desto mer berättade eleverna. Desto mer kom de även i kontakt med längtan efter att förverkliga sina drömmar.

Efter två år hade inga tvångsomhändertagningar gjorts, flertalet hade hämtat hem sina betyg och samtliga hade klara mål med framtiden. Det politiska målet hade

uppnåtts. Kommunen sparade 9 miljoner kronor för LVU-placeringar som aldrig behövde göras.

Detta skulle aldrig ha skett om jag inte hade fått privilegiet att möta en uppdragsgivare som trodde på sin sak lika mycket som hon trodde på livskraften som fanns inneboende i varje ungdom.

Hon förstod

Vilka av lärarna, socialsekreterarna och verksamhetscheferna hade tagit reda på fakta före de snurrade runt med fördomar? Vilka hade satt sig in i att det var ett samverkansprojekt där redskapen för mitt terapeutiska arbete var manuskriptet, rollspelen, teatern och samtalsterapin?

Här upplever jag att min uppdragsgivare och ”chef ” inte bara gav teamet och mig uppbackning, hon stod upp för eleverna och hon stod upp för det hon brann för. Hon vågade lita på mitt ord och gav mig högt i tak att använda eget huvud, hon förstod.

Det här är exakt det jag behöver av en chef som är bra för mig – ge mig frihet och högt i tak. Tack Klas, det är detta du ger mig nu.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 5 2009 | www.offentligaaffarer.se

Bio är den perfekta

julklappen!

Jul och bio hör ihop. Många storfilmer har premiär och de flesta får några extra dagar ledigt att njuta en biofilm tillsammans med vänner och familj.

SF Bio Företagsbiljetter är ett populärt sätt att visa sin uppskattning mot kollegor och leverantörer. För vilken annan julgåva bjuder på allt ifrån spänning, svek och förräderi till kärlek, kyssar och biljakter?

gör din beställning på www.sf.se/foretagsbiljetter eller 08-680 37 00

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

Vi förenar våra krafter och blir Ricoh Sverige

Globala IT-lösningar med lokal kompetens Två starka aktörer inom Ricoh-koncernen, Carl Lamm och NRG, går nu samman och bildar Ricoh Sverige.

Som en del av Ricohs världsomfattande nätverk kommer vi alltid att kunna leverera IT- och printlösningar i utvecklingens framkant. Vår ambition är att erbjuda marknadens mest effektiva, säkra och miljöanpassade lösningar, för just ditt företags behov.

Nytt VHS-avtal klart. Ricoh är största befintliga leverantör – nu med ännu bättre priser och villkor.

Moving Ideas Forward.

ricoh.se

IT Services

Office Solutions

Production Printing

Managed Print Services