Offentliga Affärer nr-5 2008

konferens miljö ledarskap vård utbildning juridik EKONOMI

Elektroniska inköp

UPPHANDLING

Nästa steg mot en modern förvaltning

Spar pengar och miljö Profilen

Nr 5 2008 | Sextonde årgången

Pris 79 kr

E-handel

Nytt sätt att styra kommunen Lilla Edet vände på begreppen

Svartarbete kostar

66 miljarder

Eva Lindström

Riksrevisor med rätt att granska regeringen

Avtalsnytt | Möbler för offentliga utrymmen • Kontorsmöbler

Mer körglädje.

Mindre administration.

AutoPlan erbjuder flexibel finansiering, smarta rutiner för administration och smidig onlineförsäljning av era fordon.

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel.

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst.

›› Det finns en anledning till att vi är marknadsledande. Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹ För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se

Innehåll

Vad hon utreder påverkar regeringen direkt

Offentliga Affärer nr 5 2008

13 Eva Lindström – Vad hon utreder påverkar regeringen direkt Riksrevisor ser garnskar vad som hände och vad skattebetalarna fick för pengarna.

18 Svartarbete kostar 66 miljarder Falska fakturor och svartjobb kostar svenska staten miljardbelopp. Skatteverket vill se två lagändringar för att få bukt med problemen.

39 Rätt belysning för en tryggare värld Medborgarna skall känna sig trygga nattetid.

Belysningen betyder mycket för hur man upplever mörkret. Ny teknik och ökad medvetenhet har placerat den offentliga belysningen i strålkastarljuset.

13

33 Juridik Överlåtelse om upphandlande avtal. En ofta förekommande fråga är vad som händer med avtalet vid ägarförändringar. Peter Forsberg på Vinges Advokatbyrå reder ut begreppen.

34 Ledarskap Ger du alla anställda samma chans. En stor del handlar om personkemi. Men hur kan som chef bättre utveckla din personal genom att lära känna de olika personlighetstyperna. Carina Kindqvist reder ut begreppen.

42

39

42 Inrikesflyget står för bara 1 procent av Sveriges klimatutsläpp

Ann-Sofie Hörlin, miljöchef på Malmö Aviation tycker att debatten om koldioxidutsläppen är onyanserad.

53 Avtalsnytt Möbler för offentliga utrymmen Kontorsmöbler 50

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

47

3

Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst...

1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa* Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet.

Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter är på gång...Nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment.

Visst låter det intressant?

Gå in på www.konicaminolta.se för mer information.

*Källa: InfoSource MFP first half 2008

Konica Minolta Business Solutions Sweden AB · Solna Strandväg 96 · Box 9060 · 171 09 Solna · www.konicaminolta.se

4

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

Mycket nytt i det offentliga Sverige

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski a.capovski@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

M

yndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling, läggs ned. Det är konsekvensen av ett förslag som regeringen lämnade i sin budgetproposition den 22 september.

Avvecklingen ska vara genomförd den 31 december 2008. Det framgår också av regeringens budgetproposition att upphandlingen av ramavtal inom IT och telekom kommer att övergå från Verva till Kammarkollegiet.

Budgetstöd till upphandling

För att komma till rätta med det minskade antalet anbud på offentliga kontrakt, och för att generellt lyfta den offentliga upphandlingen, gör regeringen en historiskt stor satsning på offentlig upphandling. I bugetpropositionen för 2009 och i tre år framåt uppgår satsningen till 133 miljoner kronor, skriver Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister (kd) och Maud Olofsson, näringsminister (c) i Dagens Industri.

Många varor och tjänster som den offentliga sektorn köper är av samma eller liknande slag.

Trots det förekommer det att en leverantör måste hantera olika förfrågningsunderlag.

Ett upphandlingsstöd ska underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att ge mer enhetliga förfrågningsunderlag. Det underlättar även för leverantörerna när de ska lämna anbud. Därutöver anslår regeringen resurser för en e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de effektivitetsvinster som finns att hämta för både upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk upphandling.

Regeringens mål är att upphandlingspaketet ska leda till att framför allt små och medelstora företag ska se möjligheterna med offentlig upphandling.

Om regelverket sköts rätt och ett konstruktivt stöd ges från statligt håll kan den offentliga upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt. Det kan ske dels genom att konkurrensen skärps, dels genom att svenska företag i större utsträckning kan vända sig till den europeiska marknaden, menar Mats Odell och Maud Olofsson.

E-handel har också länge varit ett hett ämne inom stat, kommuner och landsting. Under Kommek-mässan i Malmö i augusti fortsatte diskussionen om vikten av effektivisering och nytänkande.

Spetsutbildning steg i rätt riktning

”Att tillåta spetsutbildningar på gymnasiet är ett stort steg framåt. Spetsutbildning för teoretiskt lagda elever är lika självklart som idrottande ungdomars möjligheter att få specialisera sig inom sin idrott.”

Det säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges Ingenjörer, och välkomnar regeringens beslut att spetsutbildningar ska ges på gymnasiet från och med hösten 2009 för elever som är högpresterande i teoretiska ämnen.

Förbundet framhåller dock att kraven för att få bedriva sådana spetsutbildningar ska ställas högt, så att de inte reduceras till att bli ytterligare en konkurrensfaktor gymnasieskolorna emellan. ”Den stora potentialen finns bland alla de ungdomar som har begåvning men som i dag inte får chansen genom att de har ”fel” bakgrund”, säger Peter Larsson.

Västerbottens gymnasieskolor toppar utgifterna Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas utgifter var under 2007 betydligt högre än riksgenomsnittet för både barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg.

Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna 9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för äldreomsorgen 6,3 procent lägre.

Lilla Edet har målet i sikte

Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen.

Hur de arbetar berättar vi om i denna utgåva av Offentliga Affärer. Genom målstyrningsmodellens återkoppling och kvalitetsarbete vänder man på både arbetssätt och roller. Att analysera och sätta upp mål utan att först ”prata pengar” kändes dock ovant för många.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Offentlig näringsverksamhet ska inte konkurrera med privat Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte agera på fungerande marknader. Det tränger undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. De som främst drabbas är lokala småföretagare. Därför är det mycket positivt att regeringen nu förbereder en lagstiftning för att förhindra de konkurrensproblem som uppstår då statliga myndigheter och kommuner konkurrerar med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissvar till regeringen.

5

nyheter

Nummer ett på betalkort och resekonto för statliga myndigheter.

6 eurocard.se

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto.

Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar.

Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för sammanställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll.

Kontakta oss gärna om du vill ha fler skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Hur ska man tolka lagen?

Inom ramen för Offentligrättslig fördjupningskurs på juridiska fakulteten vid Lunds Universitet har Amal Al-Djaber under vårterminen 2008 genomfört ett arbetsanknutet utredningsarbete om Ramavtal enligt lagen (2007:1091 om offentlig upphandling (LOU). En viktig frågeställning i utredningen om hur den nya lagen ska tillämpas i verkligheten var möjligheten till två parallella avropsmodeller i ett och samma ramavtal.

Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har regeringens uppdrag att svara för en samordnad upphandling av IT-produkter och tjänster för den offentliga förvaltningen. Verva har en särställning bland de statliga ramavtalsmyndigheterna, då verket även kan teckna ramavtal för kommuner och landsting.

För att genomföra detta uppdrag upphandlar Verva stora ramavtal, som ger myndigheter och bolag inom stat, kommuner och landsting möjlighet att avropa produkter och tjänster från dessa ramavtal.

Ramavtal fungerar som ett samordnat instrument för att effektivisera den offentliga sektorns inköp.

Avtalen minskar de administrativa kostnaderna och man får kvalificerade leverantörer som kan tillgodose avropande myndigheters behov av produkter och tjänster och samtidigt uppnå bättre avtalsvillkor och lägre priser.

Avropsordningar och de nya reglerna om upphandlingar i allmänhet är svåråtkomliga och gränsdragningsproblem kan uppstå vid rättstillämpningen, menar Amal Al-Djaber.

Skilda tolkningar

På många håll både i och utanför Sverige har tillämpningen av EG-direktivet lett till skilda tolkningar. Ibland har tolkningen inneburit att upphandlande myndigheter måste välja en avropsordning, i andra fall har valmöjligheten mellan de olika avropsordningarna behållits i samma ramavtal.

England har tillämpat EG-direktivet sedan 2005. Här framhåller Office of Government Commerce (OGC) i sin vägledning att om ett ramavtal innehåller samtliga villkor så ska dessa tillämpas, men om villkoren inte fastställts så kan en myndighet använda sig av en förnyad konkurrensutsättning. Det vill säga att ett ramavtal inte kan ha flera avropsordningar och att då samtliga villkor för tilldelning av kontrakt fastställts så utesluter detta att avropande myndigheter tillämpar en förnyad konkurrensutsättning.

OGC-buying solutions (Englands motsvarighet till Verva) står för den praktiska tillämpningen av direktivet när de sluter ramavtal. Organisationen använder sig av den tolkning som möjliggör användningen av två parallella avropsordningar i samma ramavtal, något som utgör en ”praktisk” tolkning av direktivet.

Man kan tydligt se hur vägledningarna från de olika organisationerna skiljer sig åt, trots att författarna till dessa vägledningar sitter i samma byggnad, och under samma tak. Avgörande för hur direktivet tolkas är huruvida juristen är praktiskt eller teoretiskt orienterad.

Ramavtal och avropsmodeller i Sverige Hur kan en avropande myndighet gå till väga vid tilldelning av kontrakt på befintligt ramavtal?

Offentliga upphandlingar särskiljs genom att de alltid ska tillämpa vissa gemenskapsrättsliga principer, däribland förutsägbarhet och transparens. En förutsättning för avropsmodeller är att dessa ska ha framkommit klart och tydligt redan genom förfrågningsunderlaget. Det är därför Vervas uppgift, att i detta tydligt redogöra för vilken avropsordning som ska användas för de ramavtal som sluts.

DANTE (Datakommunikation, Nätverk och Telefoni) Det var inom ramen för Vervas Dante-upphandling som frågeställningen om avropsordningen aktualiserades. Inom Verva är Dante den första upphandlingen som tillämpar den nya lagstiftningen och de nya reglerna om ramavtal. Därför har det varit principiellt viktigt att att kunna bestämma en avropsordning som är förenlig med gällande rätt och samtidigt tillgodoser alla upphandlande myndigheters olika behov. Särskilt understryks de mindre myndigheternas och kommunernas behov av en avropsmodell som tar hänsyn till deras anspråk på enkelhet och effektivitet för mindre avrop. Det ter sig oskäligt och oförsvarbart att använda sig av en förnyad konkurrensutsätt-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

ning för att avropa en begränsad mängd produkter eller ett mindre tjänsteåtagande.

Enligt den gamla lagstiftningen har det varit möjligt för avropande myndigheter att använda sig av direktavrop, något som inte anses vara förenligt med den nya lagstiftningen. Direktavrop innebär att myndigheten utfor ramavtalets innehåll väljer att avropa från den leverantör som bäst kan tillgodose myndighetens behov, utan att myndigheten behöver tillämpa någon avropsordning eller någon fördelningsnyckel.

De mindre statliga myndigheterna och kommunerna har framfört sitt missnöje med en avropsordning som endast baseras på en förnyad konkurrensutsättning, som i sig kan var långdragen med möjlighet till överprövningar av tilldelningsbesluten. Samtidigt kan det inte vara förenligt med konkurrensaspekterna att basera statliga ramavtal på en bestämd rangordning som i sig skulle medföra en snedvridning av konkurrensen på en viss marknad.

Det har därför varit Vervas uppgift att inom ramen för förfrågningsunderlaget bestämma en avropsmodell som uppfyller de gemensamrättsliga principerna, samtidigt som den kan uppfylla både stora och små myndigheters behov.

Ramavtal med en enda leverantör Är ett ramavtal slutet med en enda leverantör ska kontrakt som bygger på ramavtalet tilldelas i enlighet med de villkor som fastställts i förfrågningsunderlaget. Sådana ramavtal är lätthanterliga, jämfört med ramavtal med flera leverantörer, och kräver således inte någon omfattande juridisk kompetens hos de avropande myndigheterna.

Problematiken med ramavtal med en enda leverantör är att de kan påverka och snedvrida konkurrensen på berörda marknader.

Ramavtal med flera leverantörer Då ramavtal sluts med flera leverantörer måste dessa vara minst tre till antalet, förutsatt att det finns tillräckligt antal leverantörer som uppfyller de ställda kraven.

Tilldelning av kontrakt kan ske antingen genom en fördelningsnyckel grundad på samtliga fastställda villkor i ramavtalet eller genom en förnyad konkurrensutsättning.

Det finns enligt Amal Al-Djabers tolkning inte några hinder för att en statlig ramavtalsmyndighet att i ramavtalet avtala om fler än en avropsordning i samma ramavtal.

Detta under förutsättning att de

gemenskapsrättsliga principerna efterföljs, och att förfarandet är transparent, utan möjlighet till godtyckliga beslut.

Det är först i samband med en avropsförfrågan som en upphandlande myndighet måste välja vilken avropsmodell som ska användas, detta under förutsättning att man redan i ramavtalet fastställt villkoren för tilldelningen av kontrakten, och att man där tillåter en parallell avropsmodell som grundar sig på en förnyad konkurrensutsättning. En avropande myndighet måste senast vid avropsförfrågan klargöra vilken avropsmodell den avser att använda för att tilldela ett avropskontrakt, för att kravet på transparens ska efterlevas.

I Sverige har rättsutvecklingen styrts mot någon form av bestämd rangordning där tilldelning av upphandlingskontrakt sker i en förutbestämd ordning som leverantörerna får möjlighet att leverera efter. Denna utveckling strider i och för sig inte mot gemenskapsrätten, dock hindrar denna fördelningsnyckel konkurrensmöjligheten mellan de olika leverantörerna då en och samma vinnande leverantör får i princip alla avrop under hela avtalstiden vid tillämpningen av en statisk rangordning.

I de fall där det inte är möjligt att rangordna eller då det är förenat med påtagliga nackdelar, bör ett ramavtal ha en fördelningsnyckel som utmynnar i en dynamisk rangordning som leverantören ska leverera efter, som i sig inte strider mot kravet på bland annat icke-diskriminering.

Kritiker menar att den svenska utvecklingen missgynnar den svenska marknaden, och regeringens övertolkning av direktiven har varit till nackdel för de upphandlande myndigheterna.

Den allmänna diskussionen har numera vänt från en bestämd rangordning till att mer omfatta andra fördelningsnycklar vid tilldelning av kontrakt. Exempel på detta är en fördelning mellan vinnande leverantörer baserad på nettoförsäljning där varje leverantör får en viss andel i procent av den totala försäljningen.

Ett annat exempel är fördelningen så att alla ramavtalsleverantörer får samma antal avrop. Den på senare år utvecklade dynamiska e-katalogen (dynamisk rangordning) fungerar som ett alternativ till den statiska rangordningsmodellen.

Arne Öster

7

Tillsammans skapar vi framtidens goda affärer

Missa inte programmet som bifogas till tidningen!

Upphandlingsdagarna, Stockholm 4-5 februari 2009 Läs mer på www.upphandlingsdagarna.se ”För att kunskap är källan till goda affärer”

nyheter

Offentlig näringsverksamhet ska inte konkurrera med privat Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte agera på fungerande marknader. Det tränger undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. De som främst drabbas är lokala småföretagare. Därför är det mycket positivt att regeringen nu förbereder en lagstiftning för att förhindra de konkurrensproblem som uppstår då statliga myndigheter och kommuner konkurrerar med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissvar till regeringen.

Konkurrensverket får ofta klagomål över prissättning eller annan undanträngning när kommuner eller statliga myndigheter säljer varor och tjänster i konkurrens med privata företag. Ofta drabbas små lokala företag av sådan konkurrens. Nuvarande regler för kommuner, kommunala bolag och statliga myndigheter har varit helt otillräckliga för att lösa dessa konkurrensproblem. Enligt regeringens förslag ska Konkurrensverket yrka förbud mot konkurrenshämmande förfaranden och verksamheter om de inte är försvarbara från allmän synpunkt.

– Den lagstiftning som regeringen nu vill införa kommer att vara mycket positiv för de företag, ofta små och lokalt verksamma, som i dag är utsatta för konkurrenssnedvridande verksamhet från kommuner eller statliga myndigheter. Att tillämpa de nya reglerna blir en viktig uppgift för Konkurrensverket, säger tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg i en kommentar.

Före sommaren presenterade regeringen en promemoria med förslag till regler för att lösa problem som kan uppstå när statliga myndig-

heter, en kommun eller ett landsting agerar på samma marknad som privata företag.

– En kommun eller en annan offentlig aktör kan ta helt annan affärsmässig hänsyn än ett privat företag. Det kan handla om möjlighet att ta risker och krav på avkastning samt att täcka underskott i verksamheten med allmänna medel. Sådant påverkar prissättningen och konkurrensen till nackdel för enskilda näringsidkare, framhåller Jan-Erik Ljusberg.

– En småföretagare på en lokal marknad måste kunna bedriva verksamhet och känna sig trygg över att inte konkurreras ut på ett ojust sätt av en kommun eller en statlig myndighet.

I yttrandet till regeringen, som också omfattar ett expertutlåtande av professor Torbjörn Andersson, framhåller Konkurrensverket att de föreslagna konfliktlösningsreglerna inte löser alla de problem som kan uppkomma när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader. Förbud kan till exempel inte meddelas för konkurrenssnedvridande verksamhet som bedrivs av

Jan-Erik Ljusberg, tillförordnad generaldirektör för Konkurrensverket. statliga myndigheter, kommuner eller landsting så länge den är förenlig med lag, annan författning eller bindande direktiv.

Enligt Konkurrensverket är det viktigt att det tydligt framgår vad som omfattas av de kommande reglerna och vad som inte gör det.

Regeringens förslag innebär att det blir möjligt att vidta åtgärder

mot en offentlig aktörs konkurrenssnedvridande förfarande endast om detta inte kan försvaras utifrån ”allmän synpunkt”.

Konkurrensverket anser att det är viktigt att bevisbördan för vad som kan försvaras från allmän synpunkt läggs på den offentliga aktören och inte på Konkurrensverket. •

Sollentuna sjukhus kan bli hyresbostäder Sollentuna kommun vill köpa Sollentuna sjukhus av landstinget och bygga om det till hyresrätter. I dag finns en vårdcentral och äldrebostäder i den del av sjukhusbyggnaden som inte står tom. Äldrebostäderna är en kommunal angelägenhet och ska inom några år ersättas av modernare äldrebostäder.

– Det är ett stort hus som ligger centralt med utsikt över centrum åt ena hållet och Edsviken åt det andra. Mer centrala lägen hittar vi inte, säger kommunalrådet Lennart Gabrielsson (fp).

I Sollentuna som på många andra håll byggs det i dag relativt få hyres-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

rätter. Samtidigt har omkring 800 av allmännyttiga Sollentunahems hyresrätter blivit bostadsrätter de senaste åren. Företaget har därför gott om pengar och ska nu förhandla med landstingets fastighetsbolag Locum om ett köp. Enligt en beräkning skulle Sollentuna sjukhus kunna rymma 300 bostäder på 75 kvadratmeter vardera.

Arne Öster

9

nyheter

Okunskap om elförbrukningen kostar kommunala miljoner – och tusentals ton koldioxid Svenska kommuner slösar elenergi, utan att egentligen vara medvetna om det. Var femte kommun har dessutom inte genomfört några reella satsningar för att minska sin förbrukning av el. Det visar en ny undersökning som Belysningsbranschen låtit genomföra bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i landets kommuner.

Miljö- och klimatfrågan må vara det heta ämnet bland internationella toppolitiker och gemene man, men i kommunerna verkar intresset var mindre. Var femte kommun (19%) har exempelvis inte genomfört några projekt för att minska el-förbrukningen och de som säger sig ändå vilja sänka sin elförbrukning (76%), satsar först och främst på att förändra uppvärmningssätten i kommunen.

– Alla miljöförbättrande insatser är naturligtvis bra, säger Magnus Frantzell, VD för Belysningsbranschen. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns billigare och effektivare sätt att minska klimatpåverkan än att förändra uppvärm-

ningssätten. Genom att byta till modern belysning kan man i ett slag minska elkostnaderna med upp till 80 procent utan att tvingas till gigantiska investeringar samtidigt som miljön gynnas. Undersökningen som genomfördes i mer än 50 kommuner under sommaren visar bl.a. att väldigt få faktiskt vet att 25 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning.

– Kunskapen om besparingspotentialen vad gäller belysning var väldigt låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig för de kartläggningar som Energimyndigheten under den senaste treårsperioden utfört på kontor,

skolor och sjukhus. Beräkningar som Energimyndigheten genomfört visar att denna okunskap direkt går att omvandla till kronor och ören. Bara genom att byta till en energieffektiv belysning i Sveriges skolor skulle 350 miljoner kronor kunna sparas varje år. Och ser man till hela det offentliga Sverige kan den summan multipliceras flera gånger om. Men besparingarna påverkar inte bara den offentliga ekonomin. Med moderna belysningssystem skulle den totala elförbrukningen (10 TWh) kunna minskas med så mycket som 40 procent. På så sätt skulle utsläppen av nära två miljoner ton koldioxid kunna sparas vilket motsvarar cirka 20 procent av det minskningsmål som Sverige gentemot EU förbundit sig att nå till år 2020.

– Klimatdebatten handlar tyvärr allt för ofta om storskaliga och lätt futuristiska projekt, menar Magnus Frantzell. Det är synd – redan idag finns en lösning som snabbt skulle göra positiva avtryck, både för ekonomin och i miljön.

Källa: Miljöstyrningsrådet

SJ:s monopol upphör Från den 1 januari 2010 försvinner SJ:s monopol att bedriva kommersiellt lönsam trafik på statens spåranläggningar. Det föreslår Järnvägsutredningen 2 i betänkandet Konkurrens på spåret, som nu har överlämnats till infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Redan idag finns konkurrens i den upphandlade trafiken. Men nu får alla järnvägsoperatörer som uppfyller grundläggande villkor också rätt att trafikera spåren och konkurrera om resenärerna på kommersiella villkor.

– Genom att låta fler företag konkurrera på spåret kan resenärerna få tillgång både till mer prisvärda resor och flera resealternativ, säger den särskilde utredaren Jan Brandborn.

Rikstrafiken och trafikhuvudmännen ska även i fortsättningen upphandla transportpolitiskt motiverad trafik i konkurrens. Trafikhuvudmännens rätt gäller huvudsakligen inom länet men möjlighet ska finnas att få utvidgad trafikeringsrätt över länsgräns om man kan erbjuda en bättre trafikförsörjning än vad marknaden kan åstadkomma.

Utredningen föreslår också en

10

tydligare trafikplanering. Rikstrafiken och trafikhuvudmännen ska ta fram långsiktiga trafikförsörjningsprogram. Programmen utvecklas efter samråd med myndigheter och järnvägsföretag.

Dessutom föreslås hur en fortsatt utveckling av ett gemensamt biljettsystem ska organiseras.

– Många resenärers berättigade önskemål om att kunna få en samlad bild av reseutbudet för persontrafik på järnväg och boka en genomgående biljett kan därmed bli en realitet, säger Jan Brandborn.

Utredningen ger även förslag för att få igång en andrahandsmarknad för fordon och stimulera till etablering av privata vagnbolag i Sverige.

Den dominans som råder på underhållssidan ska brytas.

Källa: Näringsdepartementet

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

1.

2.

3.

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd.

Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden.

Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

11

12

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se Eva LindstrÜm. En av Sveriges tre riksrevisorer

profilen | Eva lindström – riksrevisor

Vad hon utreder påverkar regeringen direkt

– Det är en väldigt spännande miljö att vara länken mellan tjänsteman och politiker. Sedan är det lika spännande att titta i backspegeln och se vad som hände och vad skattebetalarna fick för pengarna, säger Eva Lindström, riksrevisor vid Riksrevisionen.

Att Eva Lindström brinner för sitt arbete är uppenbart. Tydligt, enkelt och klart delger hon sina tankar.

Samtidigt förundras jag över stringensen jag upplever att hon har i relation till sina granskningar. Frågan är om inte just detta är något som också kännetecknar henne som person – saklig precision, svart på vitt.

Eva Lindström har varit med länge i gemet. Långt före den 1 juli 2003, då Riksrevisionen började sin verksamhet och tog över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket (RRV) . Att detta var den första myndighet som instiftades under riksdagen på 200 år säger en del, men desto mer om Eva Lindström som satt med i bildandet.

När jag sitter här och lyssnar på henne, slår det mig att jag alltid har fascinerats över människor som kan granska med precision, rakt på, parallellt som när de också kan framlägga förslag över vad man istället kan göra. Att granska med precision är en sak i sig, men att också ge förslag kräver både ett analytiskt sinnelag, så även kunskap i ämnet. För mig är det sällsynt.

– Vad är ditt motto?

– Mitt motto, säger Eva och tystnar.

Jo, jag tror att man skall göra det man tror på, och tro på det. Helt enkelt följa sin inre kompass. Jag vill göra nytta och se att det leder till förbättringar för medborgarna, jag vill att det skall bli ett bra resultat.

Förflutet inom finansdepartementet Eva Lindström är nationalekonom i botten och har ett långt förflutet

inom bland annat finansdepartementet, då bland annat som chef för budgetavdelningen. Detta har inneburit att hon har arbetat en hel del med ekonomiska propositioner, inte minst även tagit del av konsekvenser som har skapats när nya beslut har tagits.

– Ibland går det fort, ibland väldigt fort vid Regeringskansliet. Då anser jag att det är viktigt att några personer granskar i efterhand, att några stannar upp och ser över vad det blev av det som hade beslutats. Detta är underlag för ett lärande, menar Eva.

Granskar risker och väsentligheter Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt som leds av tre riksrevisorer, där Eva Lindström är en. Uppdraget innebär att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Efter överläggning med varandra avgör riksrevisorerna vad som skall granskas, samtidigt som styrelsen ger förslag till budget och beslutar om vilka granskningar som riksdagen skall ta ställning till.

– Vi har väldigt stora frihetsgrader, vi försöker granska utifrån vad vi bedömer som risker och väsentligheter, så väl som problemindikationer. Dels genomför vi årlig revision, men också effektivitetsrevision, säger Eva.

Ett kraftfullt granskningsmandat – Vi tar inte order från någon. Ingen kan bestämma. Det är det som är hela lagstiftningen. Ibland kan vi få brev

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

från allmänheten där de kommer med förslag på vad de tycker att vi skall granska, fortsätter Eva. Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende och ett kraftfullt granskningsmandat, vilket ger Riksrevisionen möjlighet att utöva en allomfattande granskning av hela den statliga verksamheten. Utöver att de tre riksrevisorerna beslutar om vad som skall granskas, beslutar de också om hur granskningen skall gå till och vilka slutsatser som skall dras av granskningen. Vilket i sin tur givetvis innebär att riksrevisorerna sitter i en maktposition som förvisso kanske inte alla gånger är påtaglig för gemene man, men helt klart påverkar debattens bredd, djup och riktning - inte minst påverkar regeringens beslut i sakfrågan.

– Vi ser att det händer saker. Vi ser att det leder till debatt, men ibland går det lite för långsamt. Samtidigt måste man ha en viss respekt för att det tar lite tid, menar Eva. Vi arbetar ju också förebyggande. Bara att man vet att det finns en kontroll resulterar många gånger i att man tar tag i olika saker.

Den årliga revisionens granskning omfattar drygt 250 förvaltningsmyndigheter, samtidigt som Riksrevisionen också utser revisorer i ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser.

Effektivitetsrevisionen fullföljer varje år ett trettiotal granskningar. De viktigaste iakttagelserna från Riksrevisionens samlande granskningsverksamhet redovisas sedan i Riksrevisionens årliga rapport.

ningar. Jag upplever att de övergripande målen och anslagen fungerar väl. Vi får inte glömma av att den modell vi har i Sverige ställer stora krav på ekonomisk styrning, till exempel, vem som ansvarar för vad, menar Eva. Återkommande talar man om samverkan och regleringsmål som kan vara motstridiga.

Den återkommande frågan är hur samverkan skall äga rum i praktiken. Jag kan se att det kan brista i uppföljning och hur viktigt det är som myndighet att ägna tid åt det.

Den 22 september

– Den 22 september lades regeringens budgetproposition fram, den skall bli spännande att följa nu, säger Eva. Varje år presenterar riksrevisorerna sin granskningsplan. Den redogör för den övergripande inriktningen för granskningsverksamheten för kommande år, samtidigt redovisas också vilka överväganden och prioriteringar som ligger till grund för granskningarna.

Nu är det snart dags för regeringen att lägga fram sin budgetproposition. Frågan är hur mycket av den som springer ur riksrevisorernas tidigare granskningar.

Tina Lundberg

Uppföljning är viktigt

– Det finns mycket duktigt folk som arbetar med ekonomiska redovis-

13

ekonomi

14

Offentliga Aff채rer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Störst i Sverige på vagnparksadministration Autoplan är marknadsledande på vagnparksadministration i Sverige. Man hanterar mer än 33 000 fordon och har drygt 500 kunder. Bland kunderna finns stat, kommuner och landsting och större företag.

– Vår framgång med kommuner och landsting kan enklast förklaras av att vi är en oberoende leverantör.

Utifrån kundens behov, bilpolicy, antal anställda etcetera rekommenderar vi lämpliga leverantörer och samarbetspartners oavsett om det rör sig om bilköp, däckinköp, oljebolag eller hyrbilsfirmor. Vi rekommenderar – kunden väljer. Tack vare vårt oberoende kan de alltid lita på vår objektivitet, berättar Daniel Thell på Autoplan.

– Särskilt när det gäller kommuner och landsting kommer vår erfarenhet väl till pass. Till skillnad från företagen, är behoven inom kommun och landsting mycket mer varierat.

Där kan det handla om rena tjänstebilar, lätta lastbilar och transportbilar men också bilar till hemtjänst och annan personal som delar på bilar i tjänsten. De brukar särskilt uppskatta att vi hjälper dem med att hålla koll på drivmedelskorten när de har två eller flera användare. Genom samlingsfakturering får man också betydligt färre fakturor och bättre, mer effektiv uppföljning av kostnaderna. Kort sagt, vi förenklar hela administrationen av en vagnpark.

Oberoende, objektiva

– Vi fungerar ofta som bollplank för våra kunder. Genom att vi arbetar med alla stora bilmärken och leverantörer knutna till branschen blir vi ständigt uppdaterade om det senaste som gäller miljöfrågor. Är det bensin, diesel eller etanol som gäller i framtiden? Många har länge varit medvetna om vikten av att välja miljöbilar. Skillnaden mot tidigare är att man faktiskt också köper miljöbilar nu. Vi har också haft ett antal uppskattade miljöbilsseminarium för våra kunder.

– Kort sagt vi har blivit rådgivare inom allt som har med bilar och miljö att göra. Hur skall vi tänka? Vi har också stimulerat våra kunder att lära sig Eco – driving på plats ibland annat på Gillinge och Mantorp som ett led i vår miljösatsning.

risken med ett eventuellt ofördelaktigt restvärde. Vid finansiell leasing står leasetagaren risken.

– Vi erbjuder bägge formerna berättar Daniel.

Olika typer av leasing

Trading

– De finns två varianter av leasing, finansiell leasing som är den vanligaste i Sverige samt operationell leasing som är vanliga i resten av Europa. I korthet kan man säga att skillnaden mellan de två finansieringsformerna är vem som står

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt i vår tjänsteutveckling. Vi var först med biltrading, och vi jobbar hårt för att vara först även med morgondagens nyheter.

– Vår tjänst biltrading gör vi genom Autoplan Trading. Det är ett

av de smidigaste och mest lönsamma sättet att sälja företagets fordon.

Med vår unika onlinefunktion kan du själv följa med i budgivningen, godkänna köp och ta ut försäljningsstatistik. Varje år förmedlar vi på detta viset med än 4 000 fordon via 280 auktoriserade bilhandlare över hela landet. Erfarenheten visar att du som kund får 9 000 kr mer per såld bil genom vår effektiva biltrading, avslutar Daniel vårt samtal.

Klas Bergqvist

Med respekt för revisionen En förtroendevald revisor bär ett tungt ansvar inom kommun och landsting. Tillsammans med sakkunnighet och oberoende har revisorn en nyckelfunktion i samhället.

Inom den kommunala sektorn väljs revisorerna av respektive fullmäktigeförsamling. Dessa förtroendevalda revisorer måste enligt kommunallagen ha biträde av sakkunniga.

En del har valt att själva anställa sakkunniga yrkesrevisorer, medan andra upphandlar hela eller delar av biträdet.

Under mässan Kommek i Malmö i år handlade det mycket om revisorns roll. Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument där all ekonomisk granskning ska ske genom god revisionssed. Varje revisor ska vara självständig utan att blanda in partipolitik i revisionen.

I Sveriges kommuner finns 1831 stycken revisorer vars arbetsuppgifter ofta även inkluderar funktioner som

samtalspartner, rådgivare och främjare.

Martin Nyström,(s), förtroendevald revisor, Östergötlands läns landsting, Magnus Larsson, yrkesrevisor, KPMG och Caroline Nyman, Sveriges kommuner och landsting(SKL) var delaktiga i seminariet som handlade om tillståndet i den kommunala revisionen. De pratade även om SKL´s förtroendeundersökning som visade på att förtroendet för revisorerna har ökat.

Enkäten som gjorts bland landets kommunalekonomer, täckte stora områden och skulle bland annat kunna användas som underlag till förhandlingar rörande mer utbildning för revisorerna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

Revisionens grundpelare

I vissa sammanhang talar man om att revisionens tre grundpelare är oberoende, tystnadsplikt och kompetens.

För att skapa tilltro till en revisor är oberoende en förutsättning. En revisor med starkt ekonomiskt intresse i en organisation kan uppfattas som partisk och får då minskat förtroende. Revisorn har också tillgång till all information som behövs för att kunna utföra granskningen, vilket gör tystnadsplikten gällande. Känslig

information får inte läcka ut och skulle det råda tvivel minskas värdet av revisionen.

Slutligen för att kunna dra korrekta slutsatser krävs kompetens hos revisorn som måste vara kunnig i bland annat redovisningsregler och skattelagstiftning. Dessutom krävs tekniska kunskaper i hanteringen av de verktyg och hjälpmedel som finns för att utföra revisionen.

Stina Rangmar

15

ekonomi

Ett handslag för effektivare offentlig upphandling När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant år av offentlig upphandling passerat, sedan landets upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens. Vi vill nu slå ytterligare ett slag för den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig förvaltning.

Diplom Årets upphandling 2008 har tilldelats: Anders Andersson

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra organisationen.

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller villka personer du tycker har bidragit till en eller flera ”goda affärer” under 2008.

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade personer som ingår i Upphandlingsdagarnas programråd.

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 4 februari 2009.

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt deltagande under Upphandlingsdagarna 2009.

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande inkommer med förslag så att vi inte missar några goda affärer som bör belönas.

Skicka ditt förslag till handslaget@upphandlingsdagarna.se I 2009 års programråd ingår: Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket

16

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Ansvarsfulla placeringar för en bättre framtid för alla

Aditro tar över ekonomifunktioner från Stockholms Läns Landsting – Första större ekonomioutsourcingen inom Svenska kommuner och landsting Aditro tar över kund- och leverantörsfakturahanteringen från Landstingsstyrelsens förvaltning. Det är första gången som ett Landsting eller en kommun i Sverige outsourcar denna typ av administrativa funktioner.

Målet är att uppdraget överförs till Aditro den 1 november 2008.

Personalen följer med verksamheten till Aditro.

Helena Olander, SRI Analytiker, Banco FAKTA | Banco har fram tills nu varit ett dotterbolag till Alfred Berg Asset Management som är en del av Fortis Investment Management S.A. I slutet av september blev det klart att Banco fonder köps upp av Swedbank Robur.

På kommunalmässan slog det mig att många kommuner vill värna om miljön, men frågan är hur de egentligen investerar. För mig är det helt oförståeligt att man skall vara en koldioxidneutral kommun med fina miljömål, och sedan investerar i kolkraft i Kina. Här finns det ett stort glapp idag, menar Helena Olander, analytiker, vid Banco fonder AB.

Banco fonder AB grundades 1975 och är ett fondbolag i Sverige inom ansvarsfulla placeringar och ideella fonder. Banco erbjuder förvaltning för traditionellt fondsparande, individuellt pensionssparande och premiepensionssparande. Genom deras analysmetod och arbetssätt vill de att företagens pengar skall växa, men framför allt påverka aktivt att företagen tar större ansvar för människor och miljön.

– Jag analyserar företagens sociala aspekt och miljöaspekten. Jag tittar då på bolagets risker och möjligheter, vilka riktlinjer de har, vilken policy, vilken organisation och vilket uppföljningssystem som finns. Dels utgår jag från bolagets egen information, men använder också ett analysinstitut i London, Innovest, som gör en omvärldsanalys av bolaget.

Utifrån denna bedömning avgörs sedan om vi på Banco vill investera i företaget, säger Helena Olander.

FN:s globala riktlinjer

Banco har som fondbolag skrivit under ett antal åtaganden. Dels FN:s globala riktlinjer för ansvarsfull kapitalförvaltning och dels FN:s globala riktlinjer för näringslivet som i sin tur omfattar 10 principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag.

– Vi vill att bolagen skall ligga på en viss nivå för att vi skall investera, vi kräver att de kan hantera riskerna de möter, fortsätter Helena Olander.

Banco kan fortfarande investera i ett bolag som inte har allt på plats, mot att en konkret handlingsplan tas fram och följs. För Banco är det viktigt att bolaget har tydliga riktlinjer och mål.

Tydlighet i alla led är centralt.

– Telia Sonera är ett exempel som för oss var en stor affärsrisk. I fallet handlade det om affärsetiska riktlinjer i relation till mutor och korruption i några länder i Centralasien.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

Vi såg att det fanns en hög risk för att denna typ av brott skulle kunna äga rum. Vi undrade hur bolaget tänkte hantera riskerna. Vi satte upp en handlingsplan. När de återkom i våras fick vi inget bra svar. Då valde vi att gå ur. Det är otroligt viktigt att man har ett säkert system på plats för att hantera de här riskerna, säger Helena Olander.

Innan det blir problem

– Vi vill vara med att hantera risker innan det blir problem. Ett hållbart företag inser vinsten med att vara mer miljövänlig, inte minst följa de mänskliga rättigheterna. Jag tror på att lyfta blicken och se på hur miljön ser ut runtom en produkt. Hur till exempel miljön påverkas av framtagandet av produkten och hur människorna har det som arbetar, menar Helena Olander. Banco deltar som en av drygt 280 globala investerare i ett gemensamt projekt CDP, Carbon Disclosure Project. Syftet är att få fram information om hur klimatförändringarna påverkar näringslivet och affärsförutsättningarna runt om i världen. Under 2007 och 2008 har Bancos chef för ansvarsfulla placeringar, Sasja Beslik, utsetts som rådgivare inom FN-organet UNEP för frågor gällande finanssektorn och vattenfrågor.

Tina Lundberg

– Det här är ett viktigt trendbrott.

Stockholm är en föregångare inom området. Det är första gången som det sker en större outsourcing av ekonomiadministrativa processer inom kommun- och landstingsvärlden, säger Ulla Hemmi Adolfsson, Affärsområdeschef inom Aditro Financials.

Bakgrunden till upphandlingen är att Landstingsstyrelsens förvaltningskontor (LSF) i budgetdirektiven 2008 fick ett politiskt uppdrag att utreda om det var ekonomiskt lönsamt att outsourca någon del av ekonomiadministrationen med bibehållen kvalitet. LSF:s utredning visade att kostnaderna blir lägre om kund- och leverantörsfakturahanteringen går över till en extern leverantör. Upphandlingen genomfördes enligt lagen om offentlig upphandling.

– Vi ser det här som ett naturligt steg för Sveriges kommuner och landsting. I dag är det vanligare att konkurrensutsätta kärnverksamheten. Vi är övertygade om att betydande ekonomiska fördelar kan nås genom att konkurrensutsätta administrativa funktioner. Samtidigt som man kan fokusera mer på kärnverksamheten säger Ulla Hemmi Adolfsson.

Aditro är en ledande nordisk leverantör av lösningar som förbättrar affärsprocesser inom kundservice, ekonomi, HR, dokumenthantering och logistik. Aditro har ett brett utbud av IT-drivna outsourcingtjänster, affärsstödjande konsulttjänster samt IT-lösningar baserade på modern teknologi. Aditro hjälper kunderna att uppnå kostnads- och effektivitetsfördelar så att de kan fokusera på sin egen kärnverksamhet och öka sin konkurrenskraft. Aditro omsätter mer än 3,2 miljarder SEK (350 MEUR), har cirka 6000 anställda i sju länder samt 18 000 kunder inom privat och offentlig sektor. •

17

Pia Bergman, Riksprojektledare RSV mot svartjobb.

ekonomi ”Det är oerhört viktigt att de som jobbar med upphandlingar förstår vikten vid dessa problem.”

Svartarbete kostar

66 miljarder

Falska fakturor och svartjobb kostar svenska staten miljardbelopp varje år. Genom utbildning av upphandlare samt fler oannonserade besök hoppas Skatteverket på att få bukt med svart arbetskraft och skattebrott.

lika villkor där seriösa företag inte ska konkurreras ut av de med svart arbetskraft.

Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år upphandlingar på 400-500 miljarder kronor.

Med ”Uthyrning av arbetskraft”, en riksomfattande granskning av svartjobb, jobbar Skatteverket med att minska problemen kring den organiserade uthyrningen av arbetskraft.

Syftet med granskningen är bland annat att kartlägga förekomsten av svartjobb i ett antal utvalda branscher där det finns en stor andel uthyrd personal, som bygg-, transport- och städbranschen. Mer än 200 personer arbetar med granskningen som har pågått sedan 2006 och kommer att avslutas i december 2008.

– Svartarbete kostar skattebetalarna 66 miljarder kronor per år så vi gör allt vi kan för att förhindra och förebygga förekomsten genom granskning och utbildning, säger riksprojektledare Pia Bergman.

Via interna och externa tips samt tidigare utredningar får Skatteverket hjälp med granskningen som till stor del går ut på att följa penningströmmar. Ofta upptäcks också att en stor del av den ekonomiska brottslighet som Skatteverket upptäcker har kopplingar till annan brottslighet som narkotikahandel och trafficking.

Skatteverket analyserar bokföringen i de bolag som granskas, bland annat genom att titta på fakturor och på underlagen till fakturorna.

Vanligaste fusket är icke redovisade intäkter, osanna fakturor som döljer kostnaderna för svart arbetskraft.

Skatteverket samarbetar med bland annat åklagare, polis och kronofogden, särskilt då det handlar om att komma åt de kriminellas pengar.

Utbildning för upphandlare

En viktig del i projektet är att arbeta med information och utbildning.

För att minska risken för att skattepengar omvandlas till svarta löner

18

sätter Skatteverket i höst igång en stor utbildningsinsats tillsammans med SOI, Sveriges Offentliga Inköpare och ett flertal branschorganisationer. Utbildningen riktar sig till 1 200 personer och syftet är att upphandlare inom det offentliga ska få ökad kunskap om problemen med svart arbetskraft. De ska också få redskap att undvika upphandlingar där det längre ned i kedjan finns svart arbetskraft.

– Det är oerhört viktigt att de som jobbar med upphandlingar förstår vikten vid dessa problem, fortsätter Pia Bergman.

Utbildningen ska även göra deltagarna medvetna om sitt ansvar, speciellt eftersom de hanterar offentliga medel. Skatteverkets informatörer åker runt i kommunerna och utbildar upphandlarna och politiska beslutsfattare och konstaterar att behovet för utbildning varierar kraftigt men är nödvändigt.

– Vi måste ha konkurrens på

Tips som avgör

Oannonserade besök

För att stävja utnyttjandet av svart arbetskraft vill Skatteverket se två

olika typer av lagändringar.

1. Skatteverket skulle vilja ha möjligheten att oannonserat gå ut på arbetsplatser och kontrollera vilka som arbetar där och för vem.

Det görs redan inom restaurangoch frisörbranschen sedan personalliggarna infördes och det har varit framgångsrikt.

2. Skatteverket skulle också vilja att arbetsgivarna varje månad, när de betalar in arbetsgivaravgifterna, uppger för vilka avgifterna avser och hur länge de personerna har arbetat den månaden. Dessa uppgifter skulle sedan även kunna användas av andra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan när den ska betala ut sjukersättning till en person.

Genom att ha uppgifter om vilka som jobbar på en arbetsplats och vilka personer som ett företag betalar arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket lätt kunna se om ett företag betalar vitt eller svart för sin arbetskraft.

De bransch- och fackliga organisationer som projektet samarbetar med ställer sig bakom ovanstående förslag till lagändringar.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Partnerskap för ökad produktivitet Många kommuner har börjat samarbeta och utveckla partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn. Efter inspiration från bland annat Storbritannien berörs begreppen främst inom bygg- och anläggningsområdet men också allt mer inom kultur och friluftsliv. Vi kallar det Offentlig och privat partnerskap (OPP/PPP).

I Europa har framförallt Storbritannien varit ett föregångsland vad gäller användning av PPP(Public Private Partnership). I Sverige används omväxlande begreppen PPP, OPP och OPS (offentligt privat samarbete).

Samverkans- och partnerskapslösningar mellan näringslivet och offentlig sektor diskuteras allt oftare.

Dessa samarbetsprojekt mellan entreprenörer, finansiärer samt kommuner/landsting sys ihop och gör OPS/PPP ekonomiskt och funktionellt attraktivt. Samverkan mellan offentlig och privat sektor genom ett så kallat partnerskap innebär att den privata parten åtar sig att under viss tid tillhandahålla en anläggning åt den offentliga parten.

Kommek behandlade ämnet under mässan i augusti där panelen bestod av representanter som Hans Ekström (s) kommunstyrelsens ordförande, Eskilstuna Kommun, Göran Nilsson, HSH-Nordbank och Marcus Ekelund, Skanska.

De menade att medfinansiering fungerar som en del av upphandlingen som ska leda till nya metoder och produktivitetsutveckling. Genom att inbjuda till privat finansiering kan infrastrukturprojekt dessutom tidigareläggas eftersom den offentliga partens kostnader fördelas över hela avtalstiden. Dessutom finns pengar att spara då de privata företagen ofta håller tider och budget då de har ett annat vinstintresse.

Den privata parten står normalt

Översättning till alla språk

sett för ansvaret gällande finansiering, byggande, drift och underhåll.

På andra sidan står den offentliga parten där planering, politik och förändringar står som ansvarsområden.

Inte helt friktionsfritt

I flertalet av samverkansprojekten tillämpas lagen om offentlig upphandling (LOU) där olika lagar kan krocka med varandra. Till exempel kan konkurrenslagstiftningen sätta hinder i vägen.

Kritik som lades fram under seminariet var riktat mot samverkans- och partnerskapslösningar och svårigheterna med ett ansvarsutkrävande.

Viktiga beslut kan tas utan offentlig insyn och avtalen kan ibland löpa under perioder på upp till 30 år.

Den mest vanliga formen av samverkan är visions- och utvecklingsprojekt där kommunerna ofta tillsammans med näringslivet driver ett projekt vars främsta uppgift är att rent generellt förbättra företagsklimatet eller utveckla en önskvärd näringslivsstruktur.

Ett tydligt exempel på ett lyckat samarbete är idrottsarenan i Sundsvall. Kostnaden för arenan delades mellan EU, Sundsvalls kommun och Norrporten. Förutom finansiering krävs även vilja i form av intresse från näringslivet samtidigt som det fanns en politisk viljekraft.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

Vi tackar för det utökade förtroendet vi fått från offentlig sektor genom Rikspolisstyrelsens nyligen avslutade upphandling.

Vi blev inte bara valda som förstahandsleverantör av översättningar för hela Sveriges offentliga sektor. Vi fick dessutom högsta betyg från alla våra referenskunder.

Vi ser fram emot ett utökat och fortsatt gott samarbete under kommande år.

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

Stina Rangmar

19

ekonomi

Revision – aldrig bra nog Revision, aldrig bra nog, var namnet på ett av de intressanta seminarierna på Kommek. De förtroende valda revisorerna i kommun och landsting ar att granska att all verksamhet utförs effektivt och redovisas på det sätt som föreskrivs i lag och av fullmäktige.

De förtroendevalda revisorerna och revisorsersättarna väljs också som revisorer i de bolag, stiftelser och andra företag som kommunen eller landstinget har ett dominerande inflytande i. På det sättet samordnas revisionen för kommunens, landstingets, regionens hela verksamhet.

Vad är kommunal revision?

Får vi mesta möjliga för skatten? Är verksamheten effektiv, utförs, redovisas och kontrolleras den på det sätt som föreskrivs i lag och av fullmäktige? Det skall de kommunala revisorerna söka svaren på. Eller som uppgiften uttrycks i kommunallagen: ”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.”

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Samordnad kommunal revision De förtroendevalda revisorerna och revisorsersättarna väljs också som revisorer i de bolag, stiftelser och andra företag som kommunen eller landstinget har ett dominerande inflytande i. På det sättet samordnas revisionen för kommunens, landstingets, regionens hela verksamhet.

Fullmäktiges instrument

Revisorerna är fullmäktiges redskap för att kontrollera att styrelsen, nämnder och de företag som man äger eller är delägare i, genomför den verksamhet som fullmäktige bestämt och uppdragit åt dem att utföra.

Men revisionen syftar också framåt som ett medel att främja

20

effektivitet och kvalitet – Kort sagt: Hjälpa till att få ut så mycket som möjligt av våra skattepengar!

Politiskt förtroendeuppdrag

Revisor är ett politiskt förtroendeuppdrag som mer än andra förtroendeuppdrag kräver en gedigen erfarenhet av både politiskt arbete och kommunal verksamhet eftersom uppgiften är att granska hur andra förtroendevalda genomför sitt uppdrag.

Uppdraget kräver således inte någon speciell yrkesbakgrund som revisor, ekonom, jurist, polis etc.

Revisionsverksamheten är tillförsäkrad sådan professionell kompetens genom att de förtroendevalda revisorerna biträds av sakkunniga som de själva väljer i den omfattning som behövs för sitt uppdrag.

Revisor skall vara både formellt och sakligt oberoende i förhållande till dem de är satta att granska. Särskilt i små kommuner är detta oberoende svårt att åstadkomma men inte desto mindre nödvändigt.

De stora revisionsbyråerna ifrågasätts Till sitt förfogande att utföra revisionen anlitar de förtroendevalda revisorerna auktoriserade revisorer ofta knutna till någon av de stora revisionsbyråerna i Sverige.

Problemet är att samma revisionsbyråer många gånger på konsultbasis hjälper kommunala bolag och nämnder med rådgivning inom finansiella upplägg. Även om det inte är samma personer som granskar och samtidigt agerar som rådgivare är de representanter för samma företag. Hur detta kan få fortgå år efter år är för undertecknad obegripligt.

Klas Bergqvist

Förra året tjänade en upphandlare i snitt 28 500 kr i månaden En upphandlare tjänar i genomsnitt 28 285 kronor i månaden, enligt fjolårets rapport från SOI, Sveriges Offentliga Inköpare. Nu är SOI på väg att göra en ny undersökning, ambitionen är att den görs i höst. Syftet är bland annat att den skall ligga till grund när våra medlemmar löneförhandlar, säger Lisbeth Johnson, ordförande för SOI.

– Jag tycker att det är intressant att se vilken utveckling som sker just nu inom upphandling och i vår yrkeskår. Plötsligt görs satsningar, mer pengar i statsbudgeten, ministrarna pratar om upphandling, för att inte tala om den kompletterande nya lagstiftningen som kommer att träda i kraft den 1 januari 2008 - Lagen om valfrihet. Detta innebär ytterligare hanteringssätt att upphandla inom vårdsektorn, inte minst ökar lagen vår verktygslåda som upphandlare.

Fjolårets rapport

Enligt fjolårets rapport visade det sig att manliga upphandlare tjänade i snitt strax under 29 000 kronor i månaden, medan kvinnorna låg på något över 27 500 kronor. Det gick inte att fastställa exakt vad skillnaden berodde på.

– Det kan finnas flera olika orsaker till skillnaderna. Det kan bero på erfarenhet eller om man tillhör en landsortskommun eller storstadskommun, det kan även bero på att männen har jobbat med upphandling betydligt längre än kvinnor. Men främst tror jag att vår yrkeskår följer samma mönster som samhället i stort, att det finns en skillnad på män och kvinnors löner överlag, menar Lisbeth Johnson.

Enkätverktyg som hjälpmedel

Vi planerar att skaffa ett nytt enkätverktyg som skall underlätta arbetet.

Avsikten är att vi skall göra den här undersökningen regelbundet, allt för att stötta våra medlemmar, säger Lisbeth Johnson. Tanken är att en ny undersökning skall genomföras under hösten.

FAKTA om fjolårets undersökning: Skillnaden i lön för en upphandlare i en storstad, kontra en upphandlare i en landsortskommun låg förra året på cirka 4 000 kronor i månaden. I storstäderna såg man också en skillnad – i Göteborg låg genomsnittet på nästan 29 000 kronor i

Lisbeth Johnson, ordförande SOI månaden, medan en upphandlare i Stockholm hade en snittlön på drygt 31 500 kronor. Rapporten visade också att en upphandlare i Stockholm i snitt tjänade lika mycket som en upphandlingschef i en landsortskommun. Dessutom påvisades att nytillträdda upphandlingschefer hade mer i lön än de som hade 6 till 15 års erfarenhet. Det visade sig även att löneskillnaden mellan män och kvinnor ökade för upphandlare i chefsposition. En manlig upphandlingschef tjänade i genomsnitt lite drygt 38 000 kronor i månaden, medan en kvinnlig upphandlingschef tjänade drygt 35 500 kronor.

Källa: SOI .Fjolårets undersökning gjordes i november. 571 medlemmar besvarade enkäten, idag har SOI totalt 1050 medlemmar. 23 procent av upphandlarna och 28 procent av upphandlingscheferna uppgav att de hade ekonomisk utbildning från universitet eller högskola. Drygt 40 procent av upphandlarna hade inte någon akademisk utbildning alls.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Detta borde vårddebatten handla om ”Vi vill med detta inlägg föra upp ett antal viktiga frågor som kan lyfta fram en debatt”

PERSONALPLANERING • VIKARIEHANTERING • BEMANNINGSOPTIMERING

Vi hjälper Sverige med att förbättra personalplaneringen och vikariehanteringen!

Hans Winberg Leading Health Care

Överkalix kommun Jokkmokks kommun

Ç

Kiruna kommun

Ç

Norrbottens läns landsting Malå kommun

Ç

Ç

Ç

frågeställningar, säger Hans Winberg, en av bokens två redaktörer och ansvarig för den akademiska tankesmedjan Leading Health Care.

– Vi vill med detta inlägg föra upp ett antal viktiga frågor som kan lyfta fram en debatt om vilka värden vården kan skapa om vi lämnar en del gamla skyttegravar.

Boken är ett första resultat från den akademiska tankesmedjan Leading Health Care och innehåller en rad tankar värda att beakta av våra sjukvårdspolitiker.

Landstinget i Gävleborg

taget uppgår dessa två satsningar till 22 miljoner kronor om året. Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar ungefär 500 miljarder kronor årligen. Motsvarande siffra för EU-ländernas upphandling över tröskelvärdena är ca 1 500 miljarder euro, dvs. 16% av EU:s BNP (2002).

Om regelverket sköts på rätt sätt och ett konstruktivt stöd ges från statligt håll kan den offentliga upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt genom att konkurrensen skärps och att svenska företag i än större utsträckning också kan vända sig till den europeiska marknaden. Lika viktigt är att den offentliga upphandlingen bidrar till att skattebetalarna får bästa tänkbara varor och tjänster för sina skattepengar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

Ç

Sandvikens kommun

Ç

Landstinget Dalarna Malungs kommun Rättviks kommun Östhammars Kommun Smedjebackens kommun

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç Ç

Leksands kommun Uppsala Kommun Säters kommun Norbergs kommun Stockholms stad Torsby kommun Västerås stad Tyresö kommun Landstinget i Värmland Karlskoga kommun Södertälje kommun Strömstads kommun Kils kommun Landstinget i Örebro Katrineholms kommun Tanums kommun

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Ç Ç

Ç

Ç

Ç

Ç

Valdemarsviks kommun

Ç

Hultsfreds kommun

Ç

Ç

Kalmar kommun

Landstinget i Kronoberg

Östra Göinge kommun

Ç

Ç Sjöbo kommun Ç Ç Kävlinge kommun Vellinge kommun Ç Ç Ystads kommun Malmö stad Ç Ç Region Skåne

Ç

Ç

Nässjö kommun

Ç

Varbergs kommun

Ç

Söderköpings kommun

Ç

Kungälvs kommun Ulricehamns kommun

Ç

Ç

Ç

Kristinehamns kommun Landstinget Halland Motala Kommun

Ç

Många av dem som upphandlar och lämnar anbud anser att det är krångligt med offentlig upphandling.

Det leder till att inte minst många små företag avstår från att delta.

Kammarkollegiet föreslås därför få uppdraget att införa ett upphandlingsstöd som ska ta fram ”modellförfrågningsunderlag” och ge råd och stöd i upphandlingsprocessen för att underlätta för upphandlande myndigheter, enheter och företag.

Därutöver anslår regeringen resurser för en e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de effektivitetsvinster som finns att hämta för både upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk upphandling.

Detta uppdrag kommer också att gå till Kammarkollegiet. Samman-

Ç Ç

Ç

Ç

Kungsbacka Kommun

I regeringens budgetproposition för 2009 görs en omfattande satsning 2009-2011 för en förbättrad offentlig upphandling. Satsningen uppgår totalt till 133 miljoner kronor och fördelas mellan Kammarkollegiet för vilka Finansdepartementet ansvarar och Konkurrensverket som Näringsdepartementet har ansvar för.

Piteå kommun

Örnsköldsvik kommun

Landstinget Västernorrland

Herrljunga kommun

Finansdepartementet lämnar förslag för förbättrad offentlig upphandling

Ç Ç

Luleå kommun

Skellefteå kommun

Västerbottens läns landsting

Tretton forskare vid Handelshögskolan i Stockholm presenterar forskning i debattformat i boken ”Detta borde vårddebatten handla om”. Forskarna uppmanar läsaren att våga fundera över viktiga frågor och inte bara jämföra lösningar, som exempelvis offentlig kontra privat vård, samt mer ekonomisk styrning eller mer it, för att utveckla vården som ett värdeskapande system.

– Debatten om vården har en tendens att fastna i väldigt polariserade och ofta extremt värdeladdade

Ç

Kalix kommun

Ç

Mörbylånga kommun

Ç

”Efter att ha utvärderat flertalet vikariehanteringssystem på marknaden har Aditro konstaterat att Time Care Pool väl uppfyller mnde krav och förväntningar våra kunder har på en effektiv vikariehantering” ADITRO HRM

Vill du också få en mer flexibel och effektiv arbetsplats?

Besök oss på www.timecare.se eller ring 08-505 518 00.

21

ekonomi

Regeringens budget för 2009 Regeringen presenterade den 22 september budgetpropositionen för 2009. Regeringen menar att med reformer på 32 miljarder kronor mildras effekterna av sämre konjunktur, varaktigt höjer sysselsättningen och förstärker välfärden. Samtidigt möter regeringen dagens problem och rustar satsningarna för framtiden.

– En ansvarsfull politik med en tydlig inriktning på att få fler i jobb och fler och växande företag har gjort att Sverige i dag står på en stark grund. Starkare än de flesta andra OECD- och EU-länder. Det ska vi nu utnyttja för att möta en sämre utveckling i spåren av tilltagande oro på finansmarknaderna samtidigt som vi ska öka resurserna till bland annat utbildning och omsorg, säger finansminister Anders Borg.

Att återupprätta arbetslinjen och bekämpa att människor står utanför arbetsmarknaden är viktiga mål. Politiken för varaktigt hög sysselsättning och minskat utanförskap har tillsammans med en stark konjunktur gjort att sjukskrivningar och arbetslöshet har minskat och att fler människor fått jobb. Särskilt gynnsam har situationen varit för unga människor menar regeringen.

– Vi tycker att det är klokt och bra att i rådande konjunkturläge

22

bedriva en expansiv finanspolitik, säger Mats Dillén, chef för statliga prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet (KI) till Rapport. Medan Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, däremot tycker att regeringens prognoser är för optimistiska.

– Jag tror på en djupare nedgång till valåret 2010. Samtidigt tror vi att arbetslösheten blir högre än regeringen tror. Men det kan också vara så att regeringen har något i rockärmen.

Världsekonomin mörk

– Det är en höststorm som har dragit in över världsekonomin och vi går mot lite mörkare tider, säger Borg till Rapport.

Mot denna bakgrund justerar regeringen ned tillväxtprognosen för Sverige. Svensk ekonomi väntas växa med 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år. Under 2010 bedömer regeringen att tillväxten blir starkare igen.

Utanförskapet

2,0 respektive 2,4 procent av BNP mellan 2008 och 2011.

Källa: Regeringen pressmeddelande

Även om utanförskapet har minskat, är det fortsatt stort. Regeringen fortsätter därför att genomföra strukturella reformer som de menar skall höja sysselsättningen och få svensk ekonomi att fungera bättre.

De tre reformpaketen i budgeten

Reformer inom tre områden

Jobb och företagande

Regeringen presenterade främst reformer inom tre områden. Ett reformpaket för jobb och företagande, ett reformpaket för att rusta Sverige för framtiden, ett reformpaket för att förstärka välfärden. Syftet är att reformpaketen skall mildra effekterna av konjunkturnedgången, göra Sverige starkare som tillväxtnation och förstärka välfärden.

Ordning i offentliga finanser

En hörnsten i politiken är ordning och reda i de offentliga finanserna.

Regeringen anser att de offentliga finanserna fortsätter att utvecklas starkt. Detta menar regeringen ger Sverige en stark position i arbetet med att fortsätta förstärka politiken för full sysselsättning och samtidigt kunna möta en svagare ekonomisk utveckling. Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna väntas överträffas under de kommande åren. Det faktiska och det strukturella sparandet bedöms i genomsnitt uppvisa ett överskott på

För att stärka arbetslinjen och öka arbetskraftsutbudet föreslår regeringen ett tredje steg i jobbskatteavdraget samt ett sänkt uttag av statlig inkomstskatt. Förslagen omfattar totalt 15 miljarder kronor. Med de tre stegen har cirka 97 procent av alla heltidsarbetande fått skattesänkningar på över 1 000 kronor i månaden.

Regeringen presenterar även ett företagsskattepaket som innebär att skatterna sänks med knappt 16 miljarder kronor 2009. Syftet är att stärka drivkrafterna till investeringar och nyanställningar i företagen.

Bolagsskatten skall sänkas från 28 till drygt 26 procent och socialavgifterna ska sänkas med en procentenhet. Därtill menar regeringen minskar den administrativa bördan för företagen genom ett antal förenklingar som ett led i regeringens mål att minska företagens administrativa börda med 25 procent till 2010.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi Offentlig upphandling

För att stärka arbetet inom konkurrensområdet föreslås att medel avsätts för bland annat en bättre fungerande offentlig upphandling samt arbete rörande konfliktlösning i situationer när offentlig och privat säljverksamhet bedrivs på samma marknad. Regeringen föreslår därtill en satsning på entreprenörskapsutbildning inom högskolan.

Slutligen avser regeringen att förbättra integrationen och öka förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att få arbete. Mot denna bakgrund föreslås bland annat att cirka 900 miljoner kronor avsätts för nyanländas etablering från och med 2010.

Rusta Sverige för framtiden

För att stärka Sveriges konkurrenskraft och värna den framtida välfärden föreslår regeringen offensiva satsningar inom områden som förskola, forskning, infrastruktur och miljö. En omfattande satsning för att höja kvaliteten i förskolan innehåller bland annat en utvidgning av den allmänna förskolan till att omfatta även treåringar, en barnomsorgspeng, ett förtydligande av läroplanen i förskolan samt stärkt fortbildning för förskollärare och barnskötare. Därtill föreslås bland annat en särskild satsning på matematik, naturvetenskap och teknik, en utvidgning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning, en förlängning av fortbildningssatsningen för lärare och en förstärkt satsning på yrkesutbildningen.

Kvaliteten i svensk forskning

Konkurrenskraftig forskning och innovationer som kan omsättas till produktion är viktiga förutsättningar för tillväxt menar regeringen. Forskningspolitiken skall upprätthålla och förstärka Sveriges roll som forskningsnation. En betydande satsning föreslås därför för att höja kvaliteten i svensk forskning och stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft för att därmed bidra till ekonomisk tillväxt.

Totalt kommer resurstillskottet att

omfatta närmare 15 miljarder kronor fördelat på fyra år. Fokus ligger på forskningsområdena medicin, teknik och klimat.

Infrastrukturen

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en omfattande närtidssatsning som tillsammans med den amortering som gjordes 2008 - som innebar att 1,3 miljarder kronor frigjordes - motsvarar ett årligt tillskott på drygt 5 miljarder kronor per år 2009 och 2010.

Vidare föreslår regeringen att anslaget för den så kallade miljöbilspremien ökas och att 795 miljoner kronor avsätts för klimat- och energiåtgärder 2009. För 2010 och 2011 avsätts 1 070 miljoner kronor respektive 1 165 miljoner kronor för detta ändamål. Därtill föreslås fortsatta satsningar för att förbättra situationen i Östersjön och Västerhavet.

Reformpaket – förstärka välfärden Regeringen föreslår satsningar som ytterligare förstärker den svenska välfärden. Skatten för pensionärer skall sänkas. För en pensionär som har full garantipension men låg eller ingen inkomstpension sänks den årliga skatten med 2 300-3 500 kronor. Det samlade förslaget uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år. Totalt berörs drygt 90 procent av landets pensionärer av reformen.

miljard kronor per år från och med 2010 på en prestationsbunden vårdgaranti. Därtill föreslås att 1 miljard kronor satsas för en förlängning av den så kallade sjukvårdsmiljarden.

Den syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården. Ersättningarna avser prestationer utförda under 2009 och betalas ut 2010. Regeringen föreslår också ytterligare satsningar inom äldreomsorgen och socialtjänsten.

konjunkturen.

Regeringen bedömer att de långsiktiga effekterna av regeringens reformer är att sysselsättningen ökar med 2,8 procent eller 120 000 personer. Antalet arbetade timmar beräknas öka med 4,4 procent och BNP med 3,4 procent.

Källa: Regeringen pressmeddelande

Minska brottsligheten

Lägre inkomstskatt

Slutligen fortsätter regeringen satsningen på att minska brottsligheten och att skapa ett tryggare Sverige. Ökade resurser föreslås till bland annat Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården.

Effekter av regeringens politik De reformer som regeringen föreslår i propositionen menar regeringen skall stärka den svenska ekonomin ytterligare. Regeringen bedömer att en effekt blir att fler deltar i arbetskraften och att svensk ekonomi därmed kan växa starkare utan att resurserna blir ansträngda. Dessutom bidrar till exempel skattesänkningar till att motverka försvagningen av

Tina Lundberg

Om du arbetar får du så här mycket lägre inkomstskatt 2009 jämfört med 2008: Lön

Minskad skatt 2009

15.000

210

20.000

260

25.000

330

30.000

640

35.000

980

40.000

980

45.000 och över

1.110

Förutsättningar: kommunalskatt exkl kyrkoavgift 31,44 %, kyrkoavgift 1,2 %.

Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank

Psykiatrisk vård och omsorg

För att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla en väl fungerande psykiatrisk vård och omsorg, föreslår regeringen att ytterligare 650 miljoner kronor avsätts årligen under 2009-2011.

Sammantaget satsas därmed 900 miljoner kronor per år under perioden. I syfte att skapa tydliga incitament och ytterligare stimulera landstingen att erbjuda patienter vård med god tillgänglighet satsas 1

54!.Ö6Â2!Ö%2&!2.!Ö+!.$)$!4%2ÖÃ2Ö6)Ö).'%.4).'

På Poolia har vi alltid sett bortom åren – och de gråa håren. Vi är glada för att även andra kommer att upptäcka att kompetensen är viktigast.

Några av våra kunder är Finansinspektionen, Huddinge kommun och Banverket. Nästa gång du behöver kunnig personal är du välkommen att kontakta oss på telefon 0770-111 222 eller besöka www.poolia.se

2%+294%2).'Ö/#(Ö54(92.).'Ö!6Ö+6!,)&)#%2!$%Ö4*Ã.34%-Ã.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

23

ekonomi

Lilla Edet

har målet i sikte Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen.

Genom målstyrningsmodellens återkoppling och kvalitetsarbete vänder man på både arbetssätt och roller. Att analysera och sätta upp mål utan att först ”prata pengar” kändes dock ovant för många.

Med en väl utbyggd barnomsorg, god tillgång till skolor samt inte minst många detaljplaner för bostäder och mark och lokaler för framtida företagsetableringar finns det goda förutsättningar för att skapa en attraktiv livsmiljö i Lilla Edet.

Banverket bygger nu dubbelspårig järnväg och Vägverket fyrfilig motorväg (E45) mellan Trollhättan och Göteborg. Kring år 2012 kommer även en tågstation att finnas i Lödöse i södra delen av kommunen.

– Mot bakgrund av kommunallagens regler och även synpunkter från revisorerna på budgetarbetet, där de kommit fram till att det saknades fungerande mål och att uppföljningen sviktade, ville vi försöka ändra vårt sätt att arbeta. Eftersom vi inte har stora resurser var det nödvändigt att ta hjälp i arbetet med att förbättra målstyrningen. Konsultföretaget Ekan gjorde ett mycket bra jobb och de mål jag hade med arbetet uppnåddes, säger kommunchefen Johan Fritz.

Målstyrning

I Lilla Edets kommun använder man sig av målstyrning för att; • dra nytta av medarbetarnas kunskap.

• skapa engagemang och kreativitet

24

vilket i sin tur leder till utveckling.

• få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren och resursförbrukning i verksamheten.

• säkerställa att alla arbetar åt samma håll.

Oberoende av hur kommunens politiska struktur och hur den kommunala verksamheten organiseras utgår Lilla Edets kommuns styrning ifrån en långtgående målstyrning av verksamheten och en strävan efter decentralisering.

Målstyrning och decentralisering är två tätt sammanknutna begrepp då det ena inte fungerar utan det andra. Genom att sätta mål med olika konkretiseringsgrad beroende av var man befinner sig i organisationen hamnar frågorna och besluten hos dem som är bäst lämpade för uppgiften, det vill säga genomförandet delegeras i organisationen. På detta sätt fattas också besluten så nära de som påverkas av dem som möjligt.

Förenklat kan sägas att politikerna ska besluta om vad som ska uppnås och förvaltningen/verksamheten hur det ska genomföras. Detta är dock en förenklad bild av verkligheten och därför kräver målstyrning ett gott samspel mellan politiker och verksamhetsorganisationen.

I den mål- och resursplan

Johan Fritz. som antogs i juni 2007 förklarar kommunledningen att ”en ny styrmodell införs från och med nu och den fokuserar mer på kommunens övergripande mål än tidigare”.

Mål- och resursplanen innehåller både inriktningsmål för minst fyra år framåt och prioriterade mål för året, resurser, eventuella direktiv och specifika uppdrag som sedan ska konkretiseras och formuleras i uppföljningsbara mål för det egna verksamhetsområdet av kommunens olika nämnder.

Inför budgetarbetet 2008 var det dags att börja tillämpa målstyrningmodellen i skarpt läge. Konsulterna från Ekan tog hand om mycket av det praktiska arbetet, ett målstyrningsdokument togs fram som i detalj förklarar hela processen med rutiner för hela arbetsåret.

– Målstyrningsdokumentet är väldigt viktigt. Det är pedagogiskt och ger en snabb introduktion för alla som behöver lära sig hur vi ska jobba. Utan konsulthjälp hade vi haft svårt att etablera styrmodellen rent

arbetsmässigt, menar Johan Fritz – Mål är emellertid inte det enda som styr oss i vårt arbete. Därutöver har vi att förhålla oss till lagar och förordningar, anvisningar, policys och riktlinjer med mera. Dessa typer av styrande dokument styr oss avseende på vilket sätt vi ska och kan arbeta för att uppfylla målen, förklarar han och fortsätter: – För att möjliggöra uppföljning och analys krävs att målen är uppföljningsbara. Vi måste dock vara medvetna om att hela sanningen inte ryms i en siffra, den omkringliggande analysen är nog så viktig. Uppsatta måltal hjälper oss att följa utvecklingen och se resultat av vårt arbete. Inte minst skapar de en diskussion kring hur vi arbetar, varför det ser ut som det gör och om vi skulle kunna arbeta på ett smartare sätt. Det är en svår konst att gasa och bromsa samtidigt.

Arne Öster

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Många personalavdelningar har föråldrade rutiner – Nyckeln är att förstå kunden. Dels genom att förstå kundens behov och dels genom att vara den som kan ge lösning på problemet, säger försäljnings- och marknadsdirektören Magnus Engman vid Bluegarden AB. – Bluegarden AB är en leverantör av löne- och HR- tjänster för skandinaviska företag, statliga verk och kommuner. Med 30 års erfarenhet i ryggen erbjuder Bluegarden inte bara kompletta systemlösningar, utan även drift- och outsourcinglösningar där de också kan ta över ansvaret för kundens löne- och personalhantering.

– Egentligen är det inte visionen med vårt bolag som är viktig, utan vad vi erbjuder. Tveklöst handlar det om ”allt det” som förenklar effektiviseringen för kunden. Bluegarden skall stå för kvalitet, säkerhet och trygghet. Jag vet att orden låter som floskler, men det är exakt detta det handlar om, fortsätter Magnus Engman.

Engman menar att kunden har allt att vinna på att förenkla och effektivisera administrationen av sin personal. Då frigörs resurser

som gör att personalavdelning i sin tur kan lägga mycket mer tid på att utveckla företagets kompetens, så väl som konkurrenskraft, vilket givetvis i förlängningen ökar lönsamheten.

– Vi kan inte komma ifrån att många personalavdelningar idag har föråldrade rutiner. Detta tar dyrbar tid i anspråk och lämnar inte utrymme för att arbeta med strategiska HR-frågor, lika lite som att stärka relationen mellan arbetsgivare och medarbetare, säger Magnus Engman. Våra kunder är alltifrån Åhléns, Alhsell, Claes Ohlsson, Coop, Elektroskandia, Lantmännen, Praktikertjänst, Samhall, Securitas, Stora Enso och kommuner som Jönköping, Vimmerby, Ljusdal eller våra universitet.

Tre trender och tre kundlöften – I dagsläget ser jag tre trender, krav på effektivisering, krav på ökad

service och bättre kvalitet och fokus på kostnaderna. Det är här vi kan komma in och hjälpa till med att automatisera inom bolaget. Verktygen skall finnas lätt tillgängliga, precis som det skall vara enkelt att lära sig att använda systemet, fortsätter Magnus Engman. Bluegarden ger tre kundlöften. Ett, att vara en inspirerande, engagerad och kompetent partner som kunden alltid kan lita på. Två, att ge kunden mervärde och ökad kundnytta genom informationen som kunden får ut av sitt löne- och HR-system. Tre, att ge samarbetspartners värdeskapande affärer genom Bluegardens branscherfarenhet, expertis och innovation.

Bluegardens egen personal

För att kunna förvalta kundlöftena krävs att Bluegarden tar hand om sin egen personal, inte minst säljarna. Engmans ledarskap bygger på att ha en plattorganisation där han gärna lyssnar och vill att hans säljare kommer med förslag. Exakt samma sak vill han att säljarna skall ge kunden.

– För min egen del handlar det om att vara 100 procent fokuserad.

Jag försöker lägga ner så mycket tid

Magnus Engman, Bluegarden AB ute hos kund som möjligt, den andra tiden på att cocha säljarna och marknadsorganisationen. Jag försöker påverka utveckla hur säljarna skall kunna bli ännu mer effektiva, säger Magnus Engman. Som säljare krävs det att ha ett analytiskt sinnelag och en fingertoppskänsla, det gäller att kunna läsa av kunden och snabbt ge systemstöd där det behövs. - Det är i högsta grad lobbing internt. Vi är ungefär 140 personer i den svenska organisationen med en omsättning som låg på 138 miljoner kronor förra året, fortsätter Magnus Engman.

Och helt klart, de kunder som ställer högst krav, är de som utvecklar oss mest.

Inge Nord

Rationalisering hjälper kommuners ekonomi E-handel har länge varit ett hett ämne inom stat, kommuner och landsting. Under Malmö-mässan Kommek i augusti fortsatte diskussionen gällande vikten vid effektivisering och nytänkande. Även om de senaste årens sysselsättningsökning har förbättrat kommunernas och landstingens ekonomi, krävs insatser sett över en längre period.

Samtidigt ställer demografin större krav på verksamheterna i kommuner och landsting.

E-handel och outsourcing är två viktiga begrepp inom ekonomiadministration.

Bakgrunden till studien som presenterades under Kommek är intresse för att titta på hur ekonomisk administration hanteras. Elektronisk handel är ett sätt att effektivisera offentliga inköp med stöd av IT och används till 99 procent av staten och har alltså i det avseendet gått om kommunerna.

Under seminariet på mässan hördes Nils-Hugo Johansson och Ola Eriksson, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer och Karin Hydén från Marks kommun prata om e-handel och rationalisering i kommunerna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

De presenterade resultaten från en enkät ställd till samtliga ekonomichefer i Sveriges kommuner och landsting (310 stycken). Resultatet visade hur rationalisering inom ekonomin och kommuner gynnar alla intressenter med Marks kommun som exempel på en kommun med stabil ekonomi.

Framtid med förändringar

Bland annat pekade statistik på att det område som ansågs behöva mer resurser inom fem år var analys och verksamhetsstöd. Den största orsaken till bristande effektivitet var enligt undersökningen otillräckliga resurser för utvecklingsarbete.

Förbättrade rutiner gällande inköp, avrop och fakturahantering presenterades som en mycket positiv ingrediens till ett väl fungerande ekonomisystem där IT väger tungt.

Man pratade också om framtidens ekonomiska administrativa system där mindre tid bör läggas på transaktionshantering och rapportering för att lägga mer tid på analys och kvalificerad verksamhetsstöd. Kompetensprincipen är viktig och innebär att den som är mest lämplig för jobbet ska få i uppgift ska göra det.

Det är här som begreppet outsourcing kommer in då ett specialistföretag sköter en eller flera processer så att kommunen kan fokusera på sin kärnverksamhet. I vissa lägen menade man att även offshoring kunde vara aktuellt där viss verksamhet läggs i låglöneländer.

Outsourcing är ett nyckelbegrepp för förbättrad ekonomi men de system som ska läggas utanför kommunernas åtaganden bör vara väl fungerande då ett dåligt system blir svårt att följa upp med kontroll över resultatet.

En av kärnuppgifterna för kommunerna är att arbeta fram rationella specialiseringar som till exempel scanning av fakturor.

Problem med detta kan uppstå i små kommuner som har begränsad ekonomi och mindre resurser.

Andra åtgärder är skalfördelar, styrning och resultatfokus men även standardisering och specialisering.

Stor vikt bör läggas enligt talarna på att skapa tydliga serviceåtaganden med kundfokus.

Stina Rangmar

25

UPPHANDLING

Nästa steg mot en modern förvaltning – elektroniska inköp i staten De statliga myndigheterna har nu infört möjligheten att hantera fakturor elektroniskt. Det är ett led i regeringens arbete med elektronisk förvaltning. Nu ska den offentliga förvaltningen ta ett steg bakåt i kedjan och se över sina inköpsrutiner.

Nästa steg mot elektronisk handel i statsförvaltningen är att införa elektroniska inköpsprocesser. I december 2007 fick Ekonomistyrningsverket, ESV, i uppdrag att kartlägga, kostnadsberäkna och se över tillämpningen av standarder av elektroniska inköp i staten och också ge förslag inför genomförandet av elektroniska inköp i staten.

Den 15 maj lämnade ESV en delrapport till Finansdepartementet i det uppdrag som sträcker sig fram till 1 oktober 2008. Enligt ESVrapporten kan elektroniska inköp ge stora vinster i form av minskade kostnader och genom förenklad hantering. Totalt handlar det om en nettonytta på 3,8 miljarder kronor mellan 2009 och 2015, enligt ESV. Regeringen anger i sin målbild att en del av en mer modern förvaltning är att ha effektiva inköpsprocesser.

Detta gynnar såväl medborgare som företag eftersom förutsättningar förbättras för ett effektivt och rättssäkert utbyte av information kopplade till anbud och för leverans av varor och tjänster till statsförvaltningen.

Genom att utveckla myndigheternas inköp med stöd av IT kan myndigheterna nå stora kostnadsbesparingar, förenklad hantering och förbättrad kvalitet och service.

Ett samordnat införande i staten ger störst förutsättningar för att realisera dessa nyttor för myndigheterna och näringslivet.

I delrapporten lämnas ett antal förslag till åtgärder inför genomförandet av elektroniska inköp i staten.

ESV föreslår att...

• regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att förbereda och genomföra införandet av elektroniska inköp tillsammans med ESV. • regeringen ger ESV i uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska inköp i staten.

• regeringen anvisar ett utökat anslag till ESV, för utvecklingen och förvaltningen av ett stödpaket (vägledningar, handledningar, checklistor med mera) under 2009-2015

• ESV initierar en upphandling av inköpsstöd, konsulttjänster med mera inom ramen för den statliga inköpssamordningen.

Kostnaderna för upphandlingen och en aktiv ramavtalsförvaltning finansieras genom administrativ ersättning (avgift).

• regeringen ger Kammarkollegiet i uppdrag att tillsammans med ESV stötta små och medelstora myndigheter vid införande av elektroniska inköp.

I arbetet med att kartlägga myndigheternas nuvarande interna arbetssätt för inköp och ta fram förslag till nya interna processer har representanter från 35 myndigheter deltagit. I styrgruppen för projektet deltar representanter från Centrala Studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Luftfartsverket, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Verket för förvaltningsutveckling (Verva).

Arne Öster

Odell lanserar e-plattform för offentlig upphandling Efterlängtad reform Nu ska det bli lättare för små aktörer att vara med i stora offentliga upphandlingar. Ökad konkurrens i upphandlingarna ska ge skattebetalarna mer valuta för pengarna och företagen en ökad tillväxt genom att fler kan nå den offentliga marknaden.

I regeringens budgetproposition för 2009 görs en omfattande satsning 2009-2011 för en förbättrad offentlig upphandling. Satsningen uppgår totalt till 133 miljoner kronor och fördelas mellan Kammarkollegiet Konkurrensverket.

I satsningen får Kammarkollegiet i uppdrag att ta fram en e-upphandlingsplattform, där upphandlare och företag ska kunna mötas i en mer utvecklad elektronisk upphandling än tidigare. Plattformen ska ge stora effektiviseringsvinster är det tänkt.

Kammarkollegiet föreslås också

26

få uppdraget att införa ett upphandlingsstöd som ska ta fram ìmodellförfrågningsunderlagî samt ge råd och stöd i upphandlingsprocessen för att underlätta för upphandlande myndigheter, enheter och företag.

Sammantaget uppgår dessa två satsningar till 22 miljoner kronor om året.

Att effektivisera offentlig upphandling med it-stöd är naturligtvis helt rätt och välkomnas sannolikt av alla aktörer.

Tidigare försök att skapa e-plattformar för offentligt upphandling

ute i kommunerna har dock stött på stora problem. Bland annat har det varit svårt att ensas om en enhetlig nomenklatur. Alla leverantörer har olika produktnummer och benämningar. Heter det plastmugg eller plastkopp? Trivialt vid första anblicken, men komplicerat för

systembyggare har det visat sig.

Numera finns emellertid en mognad och erfarenhet som kan komma att göra satsningen till en riktig vinnare.

Den offentliga upphandlingen i Sverige omfattar ungefär 500 miljarder kronor årligen. •

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

RPS valde bort Semantix Tolkjouren AB för tolkning åt statliga myndigheter Skälet var för lågt pris. Rikspolisstyrelsen har ansvarat för upphandlingen av tolkförmedlingstjänster till statliga myndigheter. Semantix Tolkjouren AB var en av anbudslämnarna, men Rikspolisstyrelsen ansåg att deras anbud var för lågt och diskvalificerade företaget. Nu har även högre rättsinstanser gått på RPS linje, något som Semantix fortfarande tycker är felaktigt av flera skäl.

–Vi anser att vi lämnade ett väl genomarbetat anbud med ett pris som vi tyckte var konkurrenskraftigt.

Med vår långa erfarenhet av att förse statliga myndigheter med tolkar har vi självklart en god kännedom om vad kunderna efterfrågar. Vi blev därför mycket förvånade när beskedet kom att vi valts bort på grund av för lågt pris. Vi betalar tolkarna marknadsmässiga arvoden men det verkar som att upphandlarna i sin bedömning

har blandat ihop priset mot kund med de tolkarvoden vi betalar. Ingen tolk skulle vilja jobba med oss om vi inte betalar efter kompetensnivå och uppdragets art. Vi såg inga svårigheter att fullgöra tolkuppdragen inom ramen för vårt anbud men av konkurrensskäl lämnar vi inte ut vår interna kalkyl. Vi anser att upphandlingen var otydlig och att det leder till stor osäkerhet för branschen om man kan tolka lagen på det sätt som

Foto: Johan Olsson

Birgitta Stymne Göransson, Vd Semantix. gjorts, säger VD Birgitta Stymne Göransson på Semantix. Därför har vi försökt att få gehör för dessa synpunkter i högre instanser.

– Semantix Tolkjouren AB är den

ledande aktören inom tolkbranschen i Norden och vi arbetar mycket för branschens professionalisering. Vi ser IT och teknikutveckling som mycket viktigt och vi har under året som gått utvecklat ett unikt systemstöd som innebär bättre och mer kostnadseffektiv service för våra kunder, förklarar hon. Mot bakgrund av att RPS kände till detta och dessutom var nöjda med våra tjänster är deras beslut än mer obegripligt.

Med verksamhet i Sverige, där man har tolkuppdrag utanför det aktuella ramavtalet med flera olika myndigheter, samt Norge och Finland arbetar Semantix Tolkjouren AB vidare. Och trots allt har RPS valt systerbolaget Semantix Eqvator till förstahandsleverantör för översättningstjänster…

RPS har avböjt att göra någon ytterligare kommentar utan hänvisar till utvärderingsrapporten.

Arne Öster

Resultat!

En utvärdering gjord vid Lunds Universitet visar att en behandling hos oss är en lönsam affär för både samhälle, arbetsgivare och inte minst personen med beroendet.

64% blev nyktra, 82% trivdes med sina arbetsuppgifter igen, 80% har inte varit sjukskrivna senaste månaden, 85% klarar bättre av att ta ansvar och att hantera problem.

Ring oss eller besök vår hemsida!

Tel. 018-31 79 00, 08-33 15 10, 046-20 75 00 www.namndemansgarden.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

27

UPPHANDLING

Från Verva till Kammarkollegiet Myndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling, läggs ned. Det är konsekvensen av ett förslag som regeringen lämnade i sin budgetproposition den 22 september.

Avvecklingen skall vara genomförd den 31 december 2008. Det framgår också av regeringens budgetproposition att upphandlingen av ramavtal inom it och telekom kommer att övergå från Verva till Kammarkollegiet.

Avtal med leverantörer fortsätter Övergången innebär inga förändringar i gällande ramavtal. De ramavtal som Verva har med leverantörer kommer att fortsätta att

gälla precis som tidigare. Avtalstider, villkor, leverantörer och kontaktpersoner är oförändrade. Övergången innebär inte heller några förändringar av de förstudier och upphandlingar som Verva har påbörjat.

Vervas medarbetare

Dan Ericsson, statssekreterare Finansdepartementet, har informerat Vervas cirka 90 medarbetare.

– Medarbetarna har gjort ett

mycket gott jobb under Vervas korta tid. Stort engagemang och målinriktning har präglat arbetet, även under den tuffa tiden efter Stabsutredningens förslag i våras om att lägga ned Verva, säger Lena Jönsson, generaldirektör vid Verva.

Beklagligt enligt generaldirektör I sitt remissvar i april 2008 var Lena Jönsson starkt kritisk till utredaren

Mats Svegfors och Stabsutredningens förslag ”Ett stabsstöd i tiden”. ”Att splittra upp Vervas verksamhet skulle innebära att den viktiga samordningen och stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör.

I detta läge väljer utredaren att ta ett steg tillbaka och föreslår att den enda myndigheten med en samordningsroll och ett helhetsperspektiv på området ska läggas ned. Detta försvårar förvaltningens möjligheter

I oktober handlar det inte bara om städning.

För att bidra i kampen mot bröstcancer har vi på Nilfisk tagit fram en rosa version av vårt populära ergonomiska redskapsskaft S2.

Mer info om det rosa skaftet hittar du på www.thinkpink.se.

Fråga efter det rosa skaftet hos din lokala återförsäljare!

För varje sålt rosa S2-Skaft skänker vi 20 kronor till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Läs mer om kampanjen på www.rosabandet.se.

28

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

att leva upp till kraven på service från medborgare och företag”, sa Lena Jönsson.

Lena Jönsson menade också att det var beklagligt att utredaren inte heller såg den viktiga kompetensförsörjningsfrågan som en del i verksamhetsutvecklingen. ”För sina slutsatser och förslag har utredaren haft den felaktiga utgångspunkten att Verva haft regeringens uppdrag att styra myndigheterna.

Ett sådant uppdrag har Verva inte haft”, menade Lena Jönsson.

UPPHANDLING

Lena Jönsson är starkt kritisk till utredaren Mats Svegfors och Stabsutredningens förslag ”Ett stabsstöd i tiden”.

Verket för förvaltningsutveckling avvecklas Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har haft ett svårt uppdrag.

Konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har inte gett rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Utredningen föreslår därför att Verva avvecklas från och med år 2009.

Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar

Tre allvarliga konsekvenser

”Utredarens förslag innebär tre allvarliga konsekvenser för förvaltningens utveckling. För det första stängs kommuner och små myndigheter utanför det faktiska utvecklingsarbetet. För det andra försvagas Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet och i det internationella arbetet. Och för det tredje hindrar kortsiktiga lösningar utveckling på lång sikt.

Utredarens förslag är överraskande kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste ha en långsiktig inriktning, liksom de lösningar som tas fram”, fortsatte Lena Jönsson.

Det politiska beslutet är taget – Nu är det politiska beslutet fattat och självklart ska vi bidra till att avvecklingen sker på ett så bra sätt som möjligt, säger Lena Jönsson.

Stabsutredningens betänkande ”Ett stabsstöd i tiden” var enligt följande: – Under decennier har det i praktiken rått en kontinuitet i svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande.

Politiken styr genom uppdrag och mål och myndigheterna genomför politiken. Viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer dock med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta gäller såväl synen på styrning och uppföljning som kring hur statsförvaltningen ska utveckla sina arbetsformer, verktyg och personal. Stabs-

stödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet tillsammans med uppdragsgivaren och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet måste också kunna ge stöd i alla led i processen och därför också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, säger Mats Svegfors.

Mot bakgrund av denna grundsyn presenterade Stabsutredningen ett antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvaltningen förstärks och sker i nya former

Utvecklingen av en modern e-förvaltning bör i fortsättningen ske i arbetsformer som säkrar att statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas.

Denna ska, i samspel med regeringen och Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av regeringens e-handlingsplan som antogs i januari i år. Detta mycket speciella utvecklingsarbete kräver en ny typ av samverkansstruktur

där regeringen, som visar vägen, kan interagera med myndigheterna, som har kompetens och resurser. Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och ges ett strategiskt uppdrag För att ge underlag för regeringens styrning av statsförvaltningen krävs tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner. Utredningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet stärks. Mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisionsverket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd när det gäller uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv blir detta ett prioriterat område för Statskontoret.

För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.

Ansvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas primära uppdrag.

Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden bör tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara.

Men det finns också kompetensbehov som är tämligen specifika för statsförvaltningen. Exempel på detta är den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet, EU-frågor, ”statstjänstemannaskap” samt statlig chefsutveckling. Inom dessa områden finns det skäl för att staten själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket och Försvarshögskolan ges därför uppdrag inom dessa områden.

Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och Kammarkollegiet får nya uppgifter. Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete.

För att Regeringskansliet ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter föreslås att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkollegiet.

Källa: Finansdepartementet Tina Lundberg

www.svenskchefsforening.se

Chefsföreningen för akademiker Svensk Chefsförening gör det lättare för dig att vara en bra chef. Vi ger dig råd och stöd i frågor som rör management, löner och villkor, pensions- och försäkringsfrågor samt förhandlingsstöd. I medlemskapet ingår också många förmåner – bland annat en riktigt bra inkomstförsäkring. Bli medlem på www.svenskchefsforening.se eller ring 08-617 44 99.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

29

expertpanelen svarar Konkurrensverket efterlyser i dagarna konkreta förslag till hur konkurrensen i Sverige kan förbättras. Samtidigt går många kommuner tuffa tider till mötes. Därför ser man behovet av att samordna upphandlingarna till större upphandlade enheter, vilket i sin tur kan påverka konkurrensen både positivt och negativt.

1. När fler slår sig samman så att volymerna blir för stora för småföretagen tappar de intresset för att delta i upphandlingarna. Vad kan ni som upphandlare göra för att uppmuntra mindre företag att lämna anbud?

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger som mer juridik än “affär”. Ofta tycker man att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i förhållande till det 1. Det är viktigt att göra ordentliga förstudier och se hur en marknad ser ut. Om det finns många småföretag på marknaden bör upphandlingen anpassas så att den befintliga konkurrensen utnyttjas, dvs. så att anbud kan lämnas på hela eller på delar i upphandlingen.För att uppmuntra mindre företag att lämna anbud bör alltså möjligheten ges att lämna anbud på delar.

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

2. Jag anser inte att kravlistan är detsamma som juridiken i upphandlingen. Det är få krav som följer av lagen om offentlig upphandling eller av försörjningslagen och som därmed måste ställas. De flesta krav rör kraven på det som skall upphandlas och då är

1. Det går att locka mindre företags intresse genom att i underlaget öppna för möjligheten att även teckna avtal gällande kompletterande volymer (exempelvis en huvudgrossist samt leverantörer av vissa specialprodukter). En annan väg kan vara att öppna för uppdelning av ramavtalsområdet, dock med tydliga avgränsningar.

Orsaken till att upphandlande myndigheter går ihop, vilket leder till stora volymer, är att man ser samordningsfördelar i upphandlingsprocessen, minskar antalet varutransporter (flera olika produkter från en leverantör), rationaliserar beställningsrutinerna samt minskar antalet fakturor. Om kvalitet och övriga krav uppfylls så är i slutändan priset en viktig faktor och där kan konkurrensen vara tuff för de små företagen tyvärr.

2. Anbudsförfrågan uppfattas många gånger som mer juridik än ”affär”. Ofta tycker man att kravlistan (juridiken) är oändligt lång i förhållande till det som ska upphandlas.

Skulle man kunna tänka sig någon form av standardjuridik som man kan använda vid ”mindre” upphandlingar?

Roland Pettersson, Kommentus

1. För att göra en upphandling mer lätthanterad, så kan en metod vara att dela upp den i mindre delar. Uppdelningen kan göras baserat på geografisk indelning, för samordnade upphandlingar så medför det att anbud kan lämnas för respektive upphandlande myndighet eller för alla. En annan variant av delning kan vara att dela baserat på omfattning av leverans, t ex en upphandling gäller för beställningar upp till ett fastställt belopp och en annan upphandling för belopp över detta.

En helt annan ansats kan vara att förenkla omfattningen på förfrågningsunderlaget.

Det är svårt och tyvärr känner jag ibland att mina FFU omfattar väldigt många sidor.

Det är inta bara FFU som gör att det kan uppfattas som krångligt att lämna anbud.

För att förenkla för anbudsgivaren, bifogas en svarsblankett som styr upp svaren. Det för

som ska upphandlas. Skulle man kunna tänka sig någon form av standardjuridik som man kan använda vid “mindre” upphandlingar?

3. Det pratas mycket om miljökrav och klimatpåverkan idag. Upphandlare har ju möjlighet att ställa krav på att en vara eller tjänst ska uppfylla vissa miljökriterier. Men dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten. Skulle det inte vara mer relevant med krav på produktens/varans miljöpåverkan under hela dess livscykel. Ställs sådana krav idag? Går det att utforma sådana krav utan att diskriminera någon?

det den upphandlande myndigheten/enheten som ställer upp kraven utifrån det behov som organisationen har. Vid kravställande måste samtliga grundläggande principer beaktas, framför allt likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen.Jag manar till försiktighet vad gäller ställande av alltför omfattande skall-krav – anbud som inte uppfyller ställda skall-krav måste förkastas och vid ett alltför vidsträckt användande av skall-krav riskerar den upphandlande myndigheten/enheten att stå utan tillräckligt många anbud eller kanske helt utan anbud!

Vad gäller ”standardjuridik vid mindre upphandlingar” är min stående rekom-

mendation att anpassa varje förfrågningsunderlag efter vad som upphandlas och inte slentrianmässigt använda alltför många mallar. Då riskerar kraven som ställs att vara onödigt höga eller alltför omfattande.

3. Omenheten/myndigheten använder principen det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet för tilldelning av kontrakt får kriteriet miljöegenskaper användas under förutsättning att kriteriet i fråga är kopplat till föremålet för kontraktet, se 12 kap. 1 § nya LOU och försörjningslagen. Det torde givetvis vara fullt möjligt att ta hänsyn till varans eller tjänstens miljöpåverkan under hela dess livscykel.

LOU är ramen men språket som vi använder kan förenklas och framförallt kan vi skriva på ett sätt som, trots viss tung formalia, borde kunna väcka ett företags intresse. Juridiken som måste vara med kan vara kortfattad med hänvisning till lagtexten.

Avtalsparagrafer läggs med fördel i en separat avtalsbilaga.

Tydlighet är viktigt och redan i förfrågningsunderlagets början bör varan eller tjänsten som upphandlas samt dess omfattningen tydligt framgå. Det är även en fördel om en sammanfattning /checklista finns, redan i förfrågningsunderlagets början (alternativt en tydlig hänvisning till en bilaga), vilket är till för att underlätta för anbudsgivaren, så att denna kvalificerar sig till utvärdering och inte gör onödiga missar.

Att skriva enkelt och vara tydlig är en stor fördel och varje upphandlare som kan sitt område kan även sina presumtiva anbudsgivare och hur man ställer frågan för att få rätt svar. För att veta om vi är på rätt väg så borde vi fråga våra företag lite oftare om vad de tycker om våra förfrågningsunderlag.

3. Det pratas mycket om miljökrav och klimatpåverkan idag. Upphandlare har ju möjlighet att ställa krav på att en vara eller tjänst ska uppfylla vissa miljökriterier. Men dessa miljökrav ställs oftast på slutprodukten. Skulle det inte vara mer relevant med krav på produktens/varans miljöpåverkan under hela dess livscykel. Ställs sådana krav idag? Går det att utforma sådana krav utan att diskriminera någon?

Idag ställs ofta miljökrav på slutprodukten men framförallt ställs stora krav på organisationens miljöarbete. Båda dessa kan kontrolleras via dokumentation.

Att ställa krav på produktens miljöpåverkan under hela livscykeln vore självklart mycket intressant. Det pratas i olika sammanhang om den totala miljöpåverkan och om denna kan räknas fram och kontrolleras, är det givetvis en möjlighet att ta med detta förslagsvis ett förfrågningsunderlags utvärderingsdel.

att anbudet ska bli så tydliga som möjligt och inte så svårskrivna.

fall den genomförs här så kan vi ställa krav på att svenska lagar och regler ska gälla. Det gäller att kravet kan mätas och följas upp, lika för alla anbud. Ett exempel skulle kunna vara elförbrukning under varans nyttjande under en tänkt livscykel, men då måste det finnas en vedertagen metod för att mäta.

Grön IT skulle kunna utgöra en början för denna typ av resonemang. Här har branschen t ex uppmärksammat strömförbrukningen i servrar, bildskärmar, PC datorer och multifunktionsskrivare. Att ställa denna typ av krav medför att upphandlaren inte bara ska känna till den egna verksamhetens behov. Det blir även väldigt viktigt att upphandlaren har erfarenhet från området och gedigna kunskaper om det som ska upphandlas. Det för att kraven ska få avsedd effekt.

2. Det skulle vara önskvärt med, t ex enklare regler för upphandlingar under tröskelvärdet. Men lagstiftaren har inte tillmötesgått de som förespråkat ett enklare regelverk.

Det går inte att göra avkall på formalian bara för att upphandlingen är liten. Däremot tycker jag att vi upphandlare kan reflektera över om de krav vi ställer på anbudsgivare, varor och tjänster alltid är nödvändiga. Naturligtvis ska proportionalitetsprincipen beaktas.

I detta sammanhang tycker jag att Konkurrensverkets förslag om en beloppsgräns för direktupphandling är ett steg i rätt riktning.

3. De EG rättsliga principerna styr och gör att vi inte kan ställa krav på hur en vara produceras. Det är enklare med en tjänst, i det

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

krönika

Politiska frågor i högsta grad

Elever med särskilda behov Det är ett ytterst stort ansvar vi vuxna har, inte minst ansvaret som ni politiker har – frågan är när detta ansvar tas?

Hur många elever och föräldrar kämpar idag? Hur många är på väg till utvecklingssamtal med oro i magen just nu? Hur disponeras resurserna för de barn som tappert gör så gott de förmår? Håller vi enbart på att skapa en skola för ”eliten” där konkurrens, vassa armbågar och höga betyg är det enda som räknas

Förstår vad ni fattar beslut om

Vi behöver fler av dem, de ytterst skickliga lärarna och rektorerna, som är djupt engagerade och som på allvar står öppna för att utveckla lärarrollen och skolan. Vi behöver dem av en enda anledning: att göra ett bättre jobb, särskilt när det gäller eleverna med särskilda behov. Då krävs att vi ger lärarna rimliga resurser och möjligheter att helhjärtat kunna göra detta. Men det räcker inte bara med det, det krävs och skolcheferna är med på banan. Och för att de skall vara med krävs i synnerhet att ni politiker som sitter på makten förstår vad ni fattar beslut om.

När jag tänker på möten jag har haft med föräldrar, har jag aldrig saknat kärleken till att vilja sitt barn

det bästa. Däremot har jag mött föräldrar som har varit osäkra på vad ett stödjande och kärleksfullt förhållningssätt kan vara.

Socialsekreterares utredningar Tyvärr har det även hänt att jag ibland har funnit att socialsekreterares utredningar inte alla gånger har varit korrekta i relation till fakta.

Jag har upplevt att de har kunnat projicera egna tillkortakommanden på det aktuella barnet. På dessa grunder har socialnämndens ordförande kunnat skriva under beslut om ett tvångsomhändertagande. Den unge har sedan transporterats till institution med föreställningen om att ”problembeteende skall vårdas bort”. Vid utskrivning har det sedan kunnat visa sig att ungdomen har varit än mer trasig.

Ungdomshemmen i SiS regi

Vad beträffar ungdomshemmen i SiS regi (Statens Institutionsstyrelse) vill jag veta var exakt gränsen går mellan fasthållning, övervåld och misshandel. Jag anser att det är absolut

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

nödvändigt att diskutera tvångsvårdens rättigheter och skyldigheter enligt FN:s Barnkonvention. SiS säger att de ger god vård och god behandling av mycket hög kvalitet.

Detta har jag frågor kring.

Jag vill veta när institutionsvistelse för unga hjälper. Prislappen för att bedriva SiS-ungdomshem tycker jag är förödande om det inte ger bestående behandlingsresultat och däri hjälper unga människor att återgå till ett fungerande liv. År 2006 var totalt 1 494 ungdomar inskrivna vid SiS till en kostnad på nästan 1 235 miljoner svenska kronor. Socialtjänstens totala insatser för barn och unga år 2006 utgjorde en kostnad på drygt 11,4 miljarder kronor. Vilka insatser var lyckade och gav resultat? Hur många av de berörda barnen har blivit tillfrågade om insatsen?

Det här är politiska frågor i allra högsta grad. Frågeställningarna behöver inte bara lyftas i det offentliga rummet, utan helt klart behöver vi begrunda allvaret. På djupet.

Har ni synpunkter på krönikörens åsikter är ni välkommen att framföra dem till oss under adressen brev@hexanova.se Redaktören.

Tina Lundberg

31

UPPHANDLING

Spar pengar – fakturera och köp med gott samvete Med 1,4 miljarder fakturor i omlopp varje år, motsvarande koldioxidutsläpp på drygt 26 600 ton, kan e-fakturering vara ett gott alternativ för de företag och myndigheter som inte bara vill effektivisera sin fakturahantering utan också arbeta på ett mer miljövänligt sätt.

Staten intog den 1 juli i år förarsätet genom att implementera e-faktura för hela koncernen. En av ramavtalsleverantörenrna är Offentliga Dokument AB (samägt av Agresso AB och Itella AB), och idag kan koncernen staten stoltsera med det faktum att 99 procent av alla myndigheter nu kan skicka elektroniska fakturor och 98 procent ta emot dem. ESV (Ekonomistyrningsverket) räknar dessutom med att e-fakturering ska kunna ge staten effektiviseringar och besparingar på uppemot häpnadsväckande 4 miljarder kronor.

Vi ser en enorm potential med e-fakturering. Staten har nu på inrådan av ESV aktivt börjat bearbeta sina leverantörer och detta kommer

att leda till en successiv övergång till elektronisk hantering av fakturor.

Har man en effektiv hantering finns det dessutom en hel del pengar att tjäna, vilket staten är ett lysande exempel på. Att det främjar miljön är också ett allt viktigare argument för många företag i takt med att miljömedvetenheten har fått ett helt annat fokus hos den breda allmänheten än tidigare, säger Christopher Lovén, VD Offentliga Dokument.

Den svenska staten satsar på en mjuk övergång I övriga Norden är det Danmark som genom lagstiftning har lyckats implementera användandet av elektroniska fakturor till och från myndigheter

Mariette Larsson och Christopher Lovén. som standard i så mycket som 80 procent av fallen. I Sverige har staten dock medvetet satsat på en mjukare linje, där större leverantörer, myndigheter och kommuner bearbetas i det första skedet. Men för att de kostnadsbesparingar och miljöpositiva effekter som ESV har kalkylerat med ska kunna uppnås, är det nödvändigt att även mindre myndigheter, leverantörer och kommuner på sikt också börjar använda sig av elektroniska fakturor.

E-inköp nästa stora möjlighet

Nästa steg i processen att både främja miljön och nå en hög kostnadseffektivitet är att staten, myndigheterna och kommunerna sätter standarder och samordnar sina inköp via ett e-inköpssystem.

Det är en naturlig fortsättning efter införandet av e-fakturering och givetvis mycket spännande,

säger Mariette Larsson, Affärområdesansvarig för Offentlig sektor på Agresso AB. Förutom miljöperspektivet kan införandet av ett standardiserat e-inköpssystem ge en mängd affärsmässiga fördelar för kunderna, som inte bara sparar pengar utan även förenklar inköpsprocessen och ger goda möjligheter till inköps- och kostnadskontroll genom uppföljning av inköpsstatistik och i förlängningen en ökad avtalstrohet.

ESV fick i slutet av förra året i uppdrag att se över en lämplig standard och strategi, samt ge förslag på hur ett genomförande av ett reglerat E-inköpssystem bör gå till. De delrapporter som presenterats har alla visat på stora besparingsmöjligheter, i nettonytta uppemot 3,8 miljarder kronor mellan 2009 och 2015. ESV beräknas presentera sin slutrapport senare i oktober (2008).

Källor: TT, Computer Sweden, ESV

Matbutiken i brevlådan.

Och försäkringsbolaget i datorn.

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

32

En del av din dag.

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Överlåtelse av upphandlade avtal En ofta uppkommande fråga är i vad mån ägarförändringar eller omorganisationer på leverantörsidan, i synnerhet sådana som föranleder partsbyten i upphandlade avtal, är förenliga med upphandlingslagstiftningen eller om sådana förändringar förutsätter att en ny upphandling genomförs. Frågan är inte särskilt reglerad i upphandlingslagstiftningen. Den tidigare tillsynsmyndigheten Nämnden för offentlig upphandling (”NOU”) har dock tidigare uttalat sig i frågan och i somras meddelade EG-domstolen en dom som, även om den inte adresserar alla de frågor som kan tänkas uppkomma i samband med förändringar på leverantörsidan, ganska väl följer NOUs tidigare ståndpunkt. Med hänsyn till den praktiska betydelse som denna fråga har är avgörandet från EG-domstolen, som yttersta uttolkare av upphandlingslagstiftningen, mycket välkommet menar advokat Peter Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman Vinge i Stockholm.

Särskilt i längre avtalsförhållanden är det inte ovanligt att strukturförändringar eller omorganisationer sker på leverantörsidan. Som exempel kan företag förvärvas, fusioneras eller omorganiseras genom att viss verksamhet överförs till dotterbolag eller liknande. En särskild fråga är i vad mån sådana förändringar, i synnerhet sådana som förutsätter byte av avtalspart på leverantörssidan, är förenligt med upphandlingslagstiftningen eller om sådana förändringar förutsätter en ny upphandling. Den ursprungliga leverantören har ju kvalificerat sig på sina egna meriter och i konkurrens med andra leverantörers anbud valts ut som det ekonomiskt mest fördelaktiga eller billigaste. Varken gemenskapsrätten eller det svenska regelverket reglerar emellertid denna särskilda fråga. Det ligger dock nära till hands att betrakta byte av avtalspart som vilken förändring av avtalsvillkoren som helst och enligt fast besluts- och domstolspraxis får ju villkor i upphandlade avtal inte väsentligen ändras utan att en ny upphandling genomförs.

Som exempel på väsentliga förändringar nämns ofta prisförändringar, ändringar i avtalstiden eller omfattningen av t ex de varor och tjänster avtalet avser, ändringar som typiskt sett skulle ha påverkat anbudsgivares anbud i upphandlingen och såldes

utvärderingen av dessa. Frågan är dock under vilka förutsättningar en ändring på leverantörssidan blir en väsentlig förändring av avtalsvillkoren?

NOU har vid ett flertal tillfällen uttalat sig vad gäller frågan om överlåtelse av avtal (se Dnr 2005/019726, 2004/0034-29 och 2003/032826). NOUs ståndpunkt kanske kan sammanfattas som att en överlåtelse är förenlig med upphandlingslagstiftningen om det finns en ”fortsatt identitet” mellan det företag som lämnat anbud, kvalificerat sig i upphandlingen samt tecknat avtal och som sedan genomför avtalet. Även om NOU uppgett att en bedömning är påkallad från fall till fall torde det förhållandet att en leverantör i sin helhet förvärvas, utan att den juridiska personen i sig förändras, inte förändra avtalssituationen mellan den upphandlande enheten och leverantören. I detta fall lär således fortsatt identitet föreligga. Att leverantörens verksamhet helt uppgår i ett annat företag anses inte heller förändra identiteten även om det föranleder partsbyte i avtalet. NOU har dock uppgett att situationen kan vara annorlunda om endast en viss del av leverantören förvärvas av ett annat företag. Som exempel härpå nämns fallet att den upphandlade leverantören avser att upphöra med

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

produktionen av den vara eller tjänst som omfattas av avtalet och säljer denna verksamhet till en ny leverantör som ju inte blivit kvalificerad eller prövad i upphandlingen. Det senare lär således förutsätta att en ny upphandling genomförs.

I somras meddelade EG-domstolen dom i det s k APAfallet (mål C-454/06 pressetext Nachrichtenagentur GmbH mot Republik Österreich, APA-OTS Originaltext-Service GmbH och APA Austria Presse Agentur registrierte Genossenschaft mit beschränkter Haftung, 19 juni 2008). En fråga i målet var bl a om en överlåtelse som skett av ett avtal mellan APA, en ekonomisk förening som tillhandahåller nyhetsagenturtjänster till den österrikiska staten, till APAs dotterbolag APA-OTS var förenlig med upphandlingslagstiftningen.

EG-domstolen slog inledningsvis fast att ett byte av avtalspart som regel utgör en väsentlig ändring av villkoren i ett avtal i sig. EG-domstolen uttalade vidare att varje ändring som, om den hade förekommit i det ursprungliga upphandlingsförfarandet, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än den som ursprungligen godkändes eller att anta ett annat anbud än det som ursprungligen antogs är väsentlig.

I det aktuella fallet förelåg dock vissa omständigheter som påvisade att bytet av avtalspart inte utgjorde en väsentlig förändring. APA-OTS var ett dotterbolag helägt av APA, APA hade rätt att ge instruktioner till APA-OTS och mellan dessa båda fanns ett avtal om överföring av vinster och förluster som APA svarade för. Företrädare för APA hade även försäkrat den upphandlande enheten om att APA, efter övergången av verksamheten, svarade solidariskt med APA-OTS och att omfattningen av tjänsterna inte skulle ändras. Mot denna bakgrund stod det enligt EG-domstolen klart att fråga var om en intern omorganisation och inte någon väsentlig ändring av avtalsvillkoren.

EG-domstolen uttalade vidare

att förhållandena hade varit annorlunda om APA-OTS överlåtits till en tredje man under avtalstiden. Detta skulle inte utgöra en intern omorganisation utan förutsätta byte av avtalspart och skulle i princip kunna utgöra en väsentlig villkorsändring i avtalet som skulle kunna förutsätta en ny upphandling. EG-domstolen erkände dock att man inte kan fästa vikt vid alla ägarförändringar avseende den upphandlande leverantören och nämnde som exempel börsnoterade företag vars krets av aktieägare kan ändras när som helst. På samma sätt kan ju kretsen av medlemmar ändras när som helst i en ekonomisk förening som APA-OTS. Sammanfattningsvis kan väl konstateras att även om EG-domstolens avgörande förvisso inte adresserar alla de frågor som kan tänkas uppkomma i samband med ägarförändringar eller omorganisationer på leverantörsidan så förefaller avgörandet ganska väl följa NOUs tidigare uppfattning. Mot denna bakgrund är avgörandet från EG-domstolen, som yttersta uttolkare av upphandlingslagstiftningen, mycket välkommet.

Peter Forsberg Advokatfirman Vinge

33

ledarskap

Ger du alla anställda samma chans?

Handen på hjärtat, hur många av de anställda som rapporterar till dig skulle du vilja byta ut?

Låt oss säga att du är en ledare och har ett antal anställda som direktrapporterar till dig. Förmodligen är några dina favoriter, några ser du som problempersoner och resten är däremellan. Du kanske inte använder ordet problemperson, men frågan är om du har samma positiva attityd till alla. Hur skulle dina egna möjligheter att göra ett bra jobb eller att göra intern karriär påverkas om din chef hade en negativ bild av dig?

Personkemi

En stor del handlar om personkemi.

Vi kan skapa en god personkemi om vi förstår hur andra människor fungerar. Platinaregeln (The Platinum Rule®) är en modell som beskriver

34

våra olika beteenden i fyra beteendestilar. Ofta finns en god personkemi mellan människor inom samma beteendestil eftersom de har samma tempo och samma prioritering.

Fyra stilar

De fyra beteendestilarna har var och en ett tydligt och förutsägbart mönster av beteenden som är lätta att observera. När du förstår dessa mönster har du lättare att förstå varför människor (och du själv) gör som de gör. Beteendestilarna hänger även ihop med våra styrkor och behov.

Modellen nedan baseras på Platinaregelns beteendestilar. Vi kallar dem den vänlige, den sociale, den drivande och den eftertänksamme.

Vi har drag från alla stilar, men det är oftast en stil som dominerar.

Den Vänlige Den vänlige anställde är varm och ödmjuk. Han är bra på att lyssna, en utmärkt lagspelare och lojal med sitt företag. Den vänlige är tillmötesgående, hjälpsam och villig att dela

ansvar. Han är bra på att planera, genomföra och slutföra uppgifter.

Den vänlige fungerar bra tillsammans med andra även när han inte håller med eftersom han vill undvika konflikter. Han är lätt att tycka om.

Som chef är den vänlige bra på att skapa en god stämning. Han ger beröm och är prestigelös. Den vänlige chefen är däremot inte så bra på att säga nej och att fatta snabba beslut.

Viktigt för den vänlige är att alla mår bra och att alla är överens.

Den eftertänksamme Den eftertänksamme anställde är analytisk och vill ha tydliga direktiv.

Hon överväger noga sina beslut, forskar, jämför, undersöker risker, kalkylerar felmarginaler och går sedan i aktion. Den eftertänksamme är logisk och fattar inte beslut baserat

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

Den drivande Den drivande anställde är fokuserad och produktiv. Hon är ambitiös och tar gärna ledarskapet. Hon är tävlingsinriktad och utmanar personer i sin närhet. Den drivande har de bästa svaren själv och är inte så intresserad av att lyssna på eller få råd från andra. Hon är ofta så fokuserad så hon glömmer bort att lukta på blommorna…

Som chef är den drivande målfokuserad. Hon vill snabbt få resultat och tycker inte om förseningar och ineffektivitet. Hon är disciplinerad och bra på att leda sig själv. Den drivandes tuffhet kan göra andra osäkra.

Viktigt för den drivande är att det blir gjort.

Irritation mellan stilarna Prioritering

Stilarnas prioritering mellan relation och uppgift skiljer sig liksom tempo när det gäller hur fort saker och ting ska utföras.

Ett vanligt irritationsmoment mellan de övre stilarna (den vänlige och den sociale) och de nedre stilarna (den eftertänksamme och den drivande) är hur de prioriterar.

De övre stilarna prioriterar relationer och de undre prioriterar resultat.

Exempel: En grupp personer jobbar med ett gemensamt mål och det uppstår en konflikt. En person i gruppen blir sur. Personerna med de övre stilarna vill lösa konflikten och klarar inte att

Den vänlige

avdelning är det ett faktum att Anna är tystlåten så alla försök att öppna munnen mottas med förvåning.

Anna blir osäker och ännu blygare.

Eva tycker dessutom att Anna är långsam. Det ser inte ut att hända så mycket runt Anna.

Den eftertänksamme Annas väg mot mål:

Den sociale Direkt

Den sociale Den sociale anställde är öppen, entusiastisk och ett partylejon på firmafesten. Den sociale är otålig och har svårt att hålla fokus under längre perioder. Han är inte så road av att undersöka fakta och ser hellre att någon annan gör det åt honom. Han är lekfull och har gärna många bollar i luften samtidigt.

Den sociale chefen är en idesprutande drömmare som får andra att bli exalterade över sina visioner. Han gillar uppmärksamheten, komplimangerna och den beundran som det innebär att stå i centrum. Han är entusiastisk, charmerande och övertygande. Han är inte så intresserad av detaljer och glömmer vad han har sagt vilket kan bli förvirrande för en anställd.

Viktigt för den sociale är att ha kul.

Relation

Indirekt

på känslor. Hon kan känna sig obekväm tillsammans med öppna och känslosamma personer.

Som chef är den eftertänksamme lugn och stressar inte upp sig. Hon är systematisk och vill gärna sätta och följa upp mätbara mål för sin personal. Hon är noggrann och förutser problemen, ibland på bekostnad av positiv feedback.

Viktigt för den eftertänksamme är att det blir rätt.

Den sociale Evas väg mot mål:

Den eftertänksamme

Den drivande

Uppgift

gå vidare utan att den sure är med på tåget. De nedre stilarna tycker att det är viktigast att nå resultatet på utsatt tid och att konflikten kan lösas senare.

Tempo

Ett vanligt irritationsmoment mellan de vänstra stilarna (den vänlige och den eftertänksamme) och de högra stilarna (den sociale och den drivande) handlar om tempo. De högra stilarna är otåliga och snabba medan de vänstra stilarna vill ha ett lugnare tempo.

Exempel: Det är lördag eftermiddag och Eva som har en stil till höger får en idé.

Hon och hennes man har inget planerat för kvällen och hon ser i tidningen att en ny restaurang har öppnat i närheten. Hon föreslår att de ska ringa några vänner för en gemensam middag på restaurangen.

Mannen som har en stil till vänster är inte alls pigg på idén eftersom den kom så plötsligt. Det är redan sen eftermiddag och han har sett fram emot en lugn kväll framför TVn. Dessutom vill han inte överrumpla sina vänner och det är säkert för sent att boka bord. Han föreslår i stället att de ska prata med vännerna i morgon och boka bord för nästa lördag. Eva suckar och tycker att hennes man är tråkig.

Prioritering och tempo

Dålig personkemi kan lätt uppstå mellan de stilar som är diagonalt motsatta. De irriterar sig både på varandras prioriteringar och tempo.

Exempel mellan den vänlige och den drivande: Bertil med en vänlig beteendestil möter Peter med en drivande beteendestil. Eftersom den drivande är snabbare och tar initiativ är det Peter

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

som inleder samtalet. Den vänlige Bertil har fokus på att vara till lags och även om han inte alls håller med Peter så nickar han och ler. Peter fortsätter prata och Bertil håller med.

Efteråt suckar den vänlige Bertil och tycker att den drivande Peter är en besserwisser. Han körde fullständigt över mig och var helt ointresserad av vad jag hade att säga. Jag fick inte en syl i vädret. Peter som gillar utmanade samtal skakar på huvudet och tycker att Bertil var mesig. Har han inga egna åsikter?

Det blir nerdragningar på företaget och den första som blir uppsagd är Anna.

Anna hittar ett nytt jobb trots att hennes självkänsla är låg. På det nya jobbet uppskattas Anna för hennes noggrannhet och blir chefens favorit.

Carina Kindkvist Vd, CoachHuset

Anna blir uppsagd Anna är en eftertänksam person som är noggrann, kvalitetsmedveten och strukturerad. Hon uppfattas som blyg och på minussidan ligger hennes bristande sociala förmåga.

Anna har fått en ny chef, Eva, med en social beteendestil. Eftersom den sociale är snabbare och tar initiativ är det Eva som inleder första samtalet med Anna. Eva är kreativ och tänker medan hon pratar. Det finns ingen tydlig röd tråd. Hon pratar om abstrakta saker och blandar in känslor och tyckanden. Den eftertänksamme Anna har fullt upp med att förstå genom att försöka hitta sammanhang, struktur och logik i det som sägs. Hennes min är koncentrerad.

Eva förstår sig inte på Anna eftersom hon inte kommenterar och verkar oengagerad.

Anna kämpar hårt med att förstå vad hennes uppgift är och att göra ett bra jobb. Eftersom Anna är Evas motsats har dock Eva svårt att se och uppskatta Annas styrkor. Hon fokuserar på och irriterar sig på Annas svagheter. Eva börjar se Anna som en problemperson. På utvecklingssamtalet rekommenderar Eva att Anna ska göra något åt sin blyghet.

Nu vet Anna att chefen ser hennes blyghet som ett problem. På Annas

35

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

36

Offentliga Affärer 4 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kalix i norr till i Kristianstad i söder.

Kalix: Satsar på skolmaten

Kalix är en av de tre kommuner som satsar mest på skolmaten i Norrbotten. Det konstaterar Skolmatens vänner i sin senaste undersökning.

Skolmatens Vänner är ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen. De arbetar för att värna maten i förskolan och skolan. Förhoppningen är att det ska ge elever ett lustbetonat intresse för bra mat och verka för att de får tillgång till god mat i skola och förskola, så att de får bra matvanor och kunskap om mat och hur mat produceras.

Sedan 1996 har Skolmatens Vänner följt utvecklingen i landets kommuner. De har med uppgifter från Statistiske Centralbyrån sammanställt måltidsverksamheten i grundskolan och visat på kostnaden per elev och år.

I sammanställningen för 2007 kommer Kalix på tredje plats. Endast Gällivare och Jokkmokk satsade mer på maten till skoleleverna. Totalt kostar maten för en elev 6 900 kronor per år i Kalix. Det kan jämföras med Kiruna som kom på sista plats. De använder bara 3 820 kronor till varje elev.

Karlstad: 1,5 miljoner i potten för bra evenemang Nu kan alla som vill ordna bra evenemang i Karlstad vara med och tävla om 1,5 miljoner kronor. En förutsättning är att arrangemanget stärker Karlstads varumärke och ställning som besöksstad. Senast den 1 oktober ska ansökan vara inne som gäller evenemang som hålls i majseptember 2009.

– Vi kommer att prioritera evenemang som stärker besöksstaden Karlstad, och placerar oss på arrangemangskartan nationellt, säger Nina Höjdefors, turism- och arrangemangschef i Karlstad.

Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att 1,5 miljoner ska delas ut i evenemangsbidrag och att hanteringen av ansökningarna ska systematiseras. Den 1 oktober ska ansökan vara inne för den som planerar ett arrangemang i maj-september 2009 och den 1 mars ska ansökan vara inne för evenemang som hålls i oktober-april 2009/2010.

– Genom det här systemet hoppas vi få en bättre överblick över vilka evenemang som planeras och arrangörerna kan få besked i god tid om bidrag så att de hinner förbereda sina marknadsföringsinsatser, säger Nina Höjdefors.

Beslut om bidrag tas av kulturoch fritidsnämndens arbetsutskott om det är belopp över 100 000 kronor, annars fattas beslutet av turism- och arrangemangschefen i samråd med Karlstad & co:s evenemangsråd.

Kungsbacka: Flyktingmottagningen har öppnat Efter det att Kungsbacka kommun slutit avtal med Migrationsverket om att ta emot 10-12 familjer per år har nu enheten för flyktingmottagning på Kompetenscentrum i Kungsbacka skapats. Hit har Dalibor Eminefendic rekryterats till tjänsten som enhetschef för flyktingmottagningen.

Gedigen erfarenhet av flyktingmottagande Han har en mångårig erfarenhet av just arbete med samordning av flyktingfrågor och kommer närmast från Partille kommun där han arbetat som flyktingsamordnare.

– Det känns bra att gensvaret från allmänheten är mycket positivt.

Många har hört av sig och vill hjälpa till och stötta våra nya invånare.

Det stödet är viktigt och nu ska vi arbeta tillsammans för att skapa de allra bästa möjligheter för våra nya kommuninvånare att snabbt komma ut i arbete, få egen försörjning och känna sig hemma i kommunen, säger Dalibor Eminefenric.

Nya bostäder byggs

Under de senaste åren har Kungsbacka kommun saknat avtal om flyktingmottagande. Detta har till stor del berott på en svår bostadssituation, där många familjer och personer stått i bostadskö under en lång tid, och det har varit svårt att få fram lägenheter till flyktingfamiljer.

Nu satsar kommunen på att bygga fler bostäder. Stadsdelen Aranäs står strax klar och ytterligare två stora bostadsbyggen ska påbörjas inom kort.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 5 2008

– Vi har bra förutsättningar för en växande arbetsmarknad samtidigt som vi fortfarande har svårigheter med att bygga ikapp oss. Den satsningen vi nu gör på att bygga nya bostäder åt våra kommuninvånare skapar tillförsikt och tro på en ljus framtid, säger Kenneth Nilsson, kommunalråd (fp), och fortsätter, – Det ska bli roligt att få välkomna våra nya flyktingfamiljer när de kommer och vi hoppas att de snabbt ska finna sig tillrätta och trivas här.

Karlskrona: Vindkraftens dag starten för nytt projekt Vindkraften hör framtiden till – vinden ger inte enbart förnyelsebar energi, den skapar också ny sysselsättning.

– Blekinge är en av de platser i landet som är bäst lämpad för vindkraft. Karlskrona kommun har tillsammans med Torsås startat ett arbete för utbyggnad i sydöstra Sverige. Vindkraftens dag den 23 augusti med seminarium och utställningar i handelshamnen blir startskottet för vårt arbete, säger CarlAxel Ottosson, näringslivsutvecklare på Karlskrona kommun.

Riksdagens mål för den svenska vindkraftsutbyggnaden är 10 TWh år 2015, vilket motsvarar 6-7 procent av den totala energiförsörjningen.

Energimyndigheten har föreslagit regeringen ett nytt mål på 30 TWh vindkraft år 2020. Enligt Vattenfall motsvarar bolagets kommande investeringar i vindkraft på 8 TWh, hushållsel till 1,6 miljoner svenska hushåll.

Skapar nya jobb

– Investeringarna kommer att skapa ny sysselsättning också i Blekinge, Danmark har som jämförelse 20 000 personer sysselsatta inom vindkraftsindustrin och tillväxten är kraftig, säger Peter Adaktusson, näringslivschef i Karlskrona. Enbart Vattenfall planerar att investera cirka 40 miljarder kronor i vindkraft över en tioårsperiod, självklart skapar så gigantiska industriprojekt nya jobb och nya möjligheter.

Vindkraftens dag genomfördes den 23 augusti i handelshamnen i Karlskrona, samtidigt fanns den omtalade Ostindiefararen Göthe-

borg på plats i hamnen – en lämplig kombination där vinden spelar viktig roll.

Kristianstad: Satsning i centrum ökar attraktiviteten Med en handelsgalleria och bostäder i Östra centrum får Kristianstad en ny stadsdel med 30 000 kvadratmeter butiksyta och drygt 150 lägenheter.

Förslaget innebär också att staden får ett helt nytt ansikte mot öster.

Det handlar om det största bygget i centrum sedan 1960-talet.

Det är köpcentrumkoncernen Steen & Ström som valt att satsa i Kristianstad.

Sedan tidigare driver företaget ett 50-tal varuhuskomplex i Norden. I Kristianstad handlar det om en investering på över en miljard kronor.

– Vi tror mycket på Kristianstad som av tradition är en stark handelsstad med ett bra läge i regionen, säger Hans Cagner, utvecklingschef på Steen & Ström.

Kommunstyrelsens ordförande Bengt Gustafson pekar på att Östra centrum är en av flera satsningar som kan öka Kristianstads attraktivitet och stärka konkurrenskraften i förhållande till sydvästra Skåne. Östra centrum är också ett led i utvecklingsprogrammet ”Kristianstad växer” där ambitionen är att förtäta Kristianstad med fler bostäder och verksamheter.

Förslaget för Östra centrum är utställt för samråd på bland annat medborgarkontoret, stadsarkitektkontoret och på www.kristianstad.se.

Den som vill lämna synpunkter kan göra detta skriftligt fram till den 12 september.

När samrådet har sammanställts kan byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret gå vidare med detaljplaneringen. Löper processen utan problem finns det möjlighet att Östra centrum kan slå upp portarna inför julhandeln 2011!

Eftersom det är ett stort projekt kommer framkomligheten i centrum att påverkas under byggtiden som beräknas till ett par år. Kommunen har tillsatt en särskild utredning för att hitta så smidiga lösningar som möjligt.

37

Kommuner och landsting i jämförelse:

Västerbottens gymnasieskolor toppar utgifterna Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas utgifter var under 2007 betydligt högre än riksgenomsnittet för både barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg.. Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna 9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för äldreomsorgen 6,3 procent lägre.

Störst utgifter för gymnasieskolan 2007 hade Västerbotten, Jämtland och Norrbottens län. I glesbygdskommunerna var utgiften för gymnasieskolan 110 376 kronor per elev medan samma siffra i storstäderna var 81 649 kronor per elev, en skillnad på hela 28 727 kronor per elev. Klart lägst utgifter hade Stockholms län, därefter följt av Blekinge, och Skånes län. De låga utgifterna i Stockholms län beror huvudsakligen på den konkurrenssituation som råder där. Det finns helt enkelt flera skolor i närheten att välja mellan, menar skolekonomen Signhild Östgren på SKL. Nedanstående tabell visar faktiska tal i kronor per elev för dess hemkommun, utan hänsyn tagen till strukturella och organisatoriska skillnader mellan länen.

Län

Förskoleklass Grundskola

Gymnasieskola

Stockholms län

43 028

77 898

85 992

Uppsala län

42 934

78 578

96 107

Södermanlands län

45 753

80 411

93 046

Östergötlands län

51 843

81 643

92 043

Jönköpings län

49 609

77 928

93 301

Kronobergs län

40 522

79 952

99 932

Kalmar län

48 476

80 493

97 793

Gotlands län

44 257

84 602

99 028

Blekinge län

50 286

76 427

88 984

Skåne län

46 790

74 819

90 784

Hallands län

48 628

75 062

92 080

Västra Götalands län 44 406

77 525

90 601

Värmlands län

54 252

81 488

97 567

Örebro län

46 365

80 849

90 829

Västmanlands län

47 186

80 465

97 591

Dalarnas län

49 903

83 334

95 324

Gävleborgs län

51 946

80 042

96 782

Västernorrlands län

56 797

84 458

92 681

Jämtlands län

56 047

98 564

107 343

Västerbottens län

47 923

95 744

111 348

Norrbottens län

58 079

90 792

101 084

Källa: SCB

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning.

Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Mer information finns på www.swepos.com.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 swepos@lm.se • www.swepos.com

38

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Liten staty – Plötsligt upptäckte kommunalteknik folk statyn närt vi satte en

Ljusmast – Under kvällstid finns chans att visa upp det vackra som finns i staden.

ljusspot på den.

Rätt belysning för en ljusare värld

Det handlar om trygghet och säkerhet i första hand. Men också om något vackert att vila ögonen på. Ny teknik och ökad medvetenhet har placerat den offentliga belysningen i strålkastarljuset.

En plats kan upplevas på många olika sätt, beroende på vilket ljus som omger den. I en alltför skarp belysning kan en gångväg kännas lika skrämmande - som den skulle ha gjort om den låg i totalt mörker.

Men med rätt ljussättning kan en promenad på samma gångbana uppfattas som riktigt trivsam.

– Det är en balansgång mellan lagom ljus på den som går där, och på omgivningen runt omkring, förklarar ljusarkitekten Parviz Dadgostar, på företaget Archidea i Göteborg.

Parviz Dadgostar vet vad han talar om. Archidea har nämligen ett samarbete med Trafikkontoret i Göteborg, Park & Naturförvaltningen och de olika stadsdelsnämnderna inom ramen för projektet ”Trygg, vacker stad”.

Där går de olika aktörerna tillsammans igenom alla viktiga stråk runt om i stan, som upplevs som osäkra, otrygga eller fula av invånarna.

– Sen är det vår uppgift att lysa upp, skapa effekter och försköna, förklarar Parviz Dadgostar.

Stora satsningar på trygghet i städerna och tillgång till ny teknik, har resulterat i en alltmer upplyst tillvaro för medborgarna.

Men offentligt ljus är inget nytt begrepp, förklarar Parviz Dadgostar.

Det är snarare medvetenheten om ljusets betydelse i samhället som har ökat.

– Belysning betyder mer för tryggheten hos medborgarna, än vad man har trott, säger han Säkerhet är förstås viktigt. Men den handlar i första hand om ordentligt upplysta trottoarer och vägrenar, så både fotgängare och bilister kan känna sig säkra i trafiken. Trygghet däremot, är mer komplicerat än så, förklarar ljusarkitekten.

– Om man enbart placerar lyktstolpar längs en gångstig, så är den som går där upplyst i ett kompakt mörker. Det skapar mer otrygghet än trygghet, utvecklar han resonemanget Då är det till och med bättre tvärtom, att vägen ligger i mörker och omgivningen är upplyst. Att själv vara den som är dold för omgivningen, inger en större trygghetskänsla.

Men det räcker ändå inte för att skapa lugn och ro under promenaden.

– Det måste vara vackert också, med behagligt ljus, hårt eller mjukt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

beroende på sammanhanget, säger han.

Med hjälp av olika slags ljussättningar kan en miljö bli mer tilldragande än tidigare. Att fler människor rör sig i ett område, kan skapa minst lika mycket trygghet som en knivskarp strålkastare i nattmörkret.

Eller så kan ljussättning handla om något så enkelt som att visa att något vackert, som ingen tidigare har lagt märke till – faktiskt existerar i stadsbilden.

– Vi satte en ljusspot på en staty i Vasaparken och plötsligt upptäckte folk att den stod där, ger Parviz Dadgostar som exempel.

I de nya ljusa tiderna, har ljusdesigners och arkitekter överträffat varandra i storslagna installationer.

Spektakulära utomhusbelysningar - har dykt upp på de mest oväntade platser runt om i landet. Grå kontorsbyggnader har fått nytt sken, liksom halvfärdiga byggen och ensliga industriområden.

En del av de nya ljusen och färgerna kan stadsinvånarna tacka den nya LED-tekniken för. Den är en slags ljusdiodersystem som är energisnålare än annat ljus – och därmed mer miljövänligt.

LED-tekniken är användbar när ljusdesignern vill skapa ett skiftande ljus, i olika färger och längder Det går att få fram fantastiska ljusspel, med tusentals lysdioder utan att förbruka mer energi är en vanlig hushållsmaskin.

Fortfarande kräver dock tekniken en hel del kunskap för att effekten ska bli den eftersträvade. Det är till exempel svårt att återgå omgivningens naturliga färger med LED. Därför är användningsområdena fortfarande begränsade.

– Det funkar vid effektbelysning, när vi vill skapa ett starkt blått, rött eller grönt ljus, förklarar Parviz Dadgoster.

Men troligen så kommer tekniken att finslipas, och bli lika effektiv som andra ljuskällor så småningom, menar användarna. LED-tekniken förutspås bli framtidens belysning, på grund av dess energisnålhet och långa livslängd.

Fast, enligt Parviz Dadgostar är den ”vanliga” tekniken inte heller någon stor miljöbov, jämfört med andra verksamhetsområden.

– Belysning är mer energimässigt utvecklat än något annat område i dagens samhälle, hävdar han.

Utvecklingen mot en ljusare värld lär heller inte avstanna, gissar Parviz Dadgostar. Ju mörkare och komplexare vår värld ter sig för oss, desto större behov har vi av trygghet och ljus i alla former.

– Under dagen ser man allt som är fult i en stad, men under kvällstid har vi chans att visa upp enbart det som är vackert, säger han.

Lotta Engelbrektson

39

vĂĽrd

Säkert med ekonomiskt lüssystem Borttappade nycklar kan bli kostsamt fÜr hemtjänsten dü lüs müste bytas ut. Med ett digitalt lüssystem kan hÜg säkerhet hüllas, tid sparas och miljÜ skonas.

Phoniro Lock System eliminerar nyckelhanteringen inom hemvĂĽrden dĂĽ vĂĽrdgivaren ges en personlig digital nyckel fĂśr att lĂĽsa och lĂĽsa upp dĂśrren.

Systemet innebär att inga traditionella nycklar används dü den digitala nyckeln finns i mobiltelefonen. Varje nyckel är unik och kan bara aktiveras av den vürdgivare som har rätt att Üppna en viss brukares dÜrr.

Det befintliga dÜrrlüset kompletteras med Phoniro Lock dü det gamla lüset finns kvar och fungerar fÜr brukaren och anhÜriga precis som tidigare. –  Sex procent av vürdgivarens

FĂśr brukaren fungerar lĂĽset som vanligt.

Hemtjänsten lüser upp med sin mobil.

arbetstid beräknas gü till att hämta och lämna nycklar vilket oftast sker med bil, säger Mats Älmeby, VD, Phoniro AB. Sü mycket som 15 procent av bilkÜrningen gür till nyckelhämtning, vilket enligt beräkningar ger 23 ton koldioxidutsläpp per ür i en medelstor kommun. –  Dessutom är säkerheten en viktig früga fÜr oss. Vür nyckel visar vem som gür in och ut och vilken tid, vilket ocksü ger ett kvitto pü att besÜket faktiskt ägt rum.

Nyckeln som är personlig kan inte kopieras och med automatisk utloggning och spärrfunktion är säkerheten hÜg.

Telia Sonera är bland annat en av distributÜrerna fÜr de 12 kommuner som redan använder Phoniro Lock System. –  Investeringen betalar sig redan pü ett ür men det är ingenting gentemot tryggheten som büde personal och vürdtagare känner, menar Mats Älmeby.

Tillsammans med Halmstads kommun har Phoniro AB tagit fram nyckelsystemet dĂĽ man insett bekymrena kring nyckelhanteringen.

Phoniro Lock System har nu använts i ett ür i hela kommunen med totalt 1100 lüsenheter. Halmstads kommun fungerar som referenskommun men allt fler kommuner visar intresse fÜr systemet.

Stina Rangmar

Mats Ă„lmeby, Phoniro.

ÂŹWWW EXENSE COMÂŹÂŹ

%FFEKTIVISERAUPPHANDLINGSPROCESSEN MEDNYA!VANTRATENDER CONTRACT   

5PPHANDLING !VTALSADMINISTRATION ,EVERANTĂšRSHANTERING

Affärstidningen fÜr offentlig sektor www.offentligaaffarer.se

PROGRAMVARORÂŹOCHÂŹKOMPETENSÂŹINOMÂŹINKĂšPÂŹOCHÂŹLOGISTIK ÂŹÂŹÂŹÂŹ

40

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

vård

Kostnad per brukare inom äldre- och handikappomsorg Högre krav på kommunal vård och omsorg ställs i takt med att befolkningen blir allt äldre. Med en stegrande efterfrågan pressas kommunerna att effektivisera verksamheten som ska bedrivas både kvalitativt och kostnadseffektivt.

Uppföljning av verksamheter inom vård och omsorg som görs idag fokuserar ofta på producenterna och organisatoriska enheter istället för på individen.

Vissa vårdtagare kräver stora resurser och det kan vara viktigt att se hur utvecklingen ser ut för dessa grupper. Priset för t.ex. hemtjänst kan variera stort vilket bara är en av många kostnader som påverkar resultatet av insatserna.

Inom stora delar av kommunal vård och omsorg saknas idag en uppföljning som beskriver verksamheten ur brukar/medborgarperspektiv.

Det finns inte heller någon tradition av att beräkna vad de olika insatserna kostar att utföra, även om vissa ekonomiska nyckeltal har tagits fram.

Individuell information

Genom ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting och konsultföretaget Ensolution AB finns det nu en metod för kostnadsberäkning som kallas Kostnad Per Brukare (KPB). Beräkningen baserar sig på gemensamma principer och är en sammanställning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg som kan knytas till den enskilde brukaren.

Informationen möjliggör en beskrivning av vårdkonsumtionen, vilket visar vem som får vad och till vilken kostnad. KPB bygger på individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter såsom brukarmix, produktivitet,

konsumtion och resultat.

– Vi såg en brist i systemet där man inte kunnat beskriva de olika kostnaderna på ett systematiskt sätt.

Det som är nytt är att man nu tittar på individens kostnad, säger Andreas Johansson, Ensolution AB.

Snabbt resultat på kort tid

Som det ofta ser ut idag är insatserna spridda över en rad olika avdelningar vilket innebär en svårighet att samordna insatser för kommunerna.

– Man kan minska kostnaderna genom att minska variationen, säger Andreas Johansson. Det kan vara svårt att ha en klar bild över kostnaderna när vårdtagaren erhåller insatser från många olika avdelningar.

Men med ett framtaget kalkylprogram sammanförs data rörande kostnader, verksamhetsstatistik och beslut.

– Styrkan med lösningen är att man på kort tid får fram ett snabbt resultat. När vi informerar om projektet i kommunerna tittar vi bland annat på planering, restid,

och hur man kan effektivisera rapporteringen, menar Andreas.

Många kommuner har problem med ekonomin och kan behöva vägledning för att se vart pengarna tar vägen.

Metoden har utvecklats i samarbete med tolv kommuner som på ett standardiserat sätt tillsammans ska kunna arbeta med Kostnad Per Brukare.

I dagsläget är ett femtiotal kommuner anslutna till systemet.

Stina Rangmar

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.

Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en flexibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Sveafastigheter Norrlandsgatan 15 111 43 Stockholm Telefon 08-545 075 00 www.sveafastigheter.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

41

miljö

Inrikesflyget står bara för 1 procent av Sveriges klimatsutsläpp – Tidigare har flygbolagens miljöfrågor handlat om buller. Idag med klimatdebatten blir flyget ofta den största miljöboven. Detta tycker jag är onyanserat att säga med tanke på att inrikesflyg står för 1 procent av Sveriges klimatutsläpp, jämfört med vägtrafiken som står för 30 procent, menar AnnSofie Hörlin, miljöchef vid Malmö Aviation.

Ann-Sofie Hörlin är sedan april i år anställd som miljöchef vid Malmö Aviation. Där ansvarar hon för att driva miljöfrågor och strategiska projekt.

– Jag brinner för miljön och miljöfrågor. Skall man jobba med dessa frågor, är det viktigt för mig att jobba där man kan påverka. Det kan jag nu, fortsätter Hörlin.

Minskat 4 000 ton bränsle

Sedan 2004 har Malmö Aviation arbetat för att minska bränsleförbrukningen och utsläpp av koldioxid.

Flygbolaget har därefter minskat 4 000 ton bränsle varje år.

– Vi är glada för att vi har lyckats med detta. Vi arbetar med gröna flygningar, där vi bland annat rekommenderar våra kaptener hur

42

de ska flyga. Men man får absolut inte tumma på flygsäkerheten, därför är det endast rekommendationer, menar Hörlin.

Flygbolaget arbetar med något som kallas ”Gröna flygningar”. Det innebär bland annat att kaptenen glidflyger in och utnyttjar medvindar för att minska utsläppen vid landning.

– När det är möjligt att göra så, gör kaptenen det. En annan viktig del är att minska onödiga laster ombord.

Vi arbetar också med att ha en hög beläggningsgrad för att minska andelen utsläpp per passagerare.

Detta gör vi genom att förlägga fler av flygtider på morgon och eftermiddag för att gå med fulla plan, och på så vis minimera halvfulla mitt

på dagen, fortsätter Hörlin, samtidigt som hon påpekar att kaptenerna samtidigt lyckas ha en punklighet i tidsschemat med 96 procent.

Ann-Sofie Hörlin, miljöchef Malmö Aviation.

Klimatkompensera resan

– Flera av våra resenärer vill ha möjligheten att klimatkompensera sin resa då man betalar för utsläppen i samband med flygningen, men tyvärr är det få som är faktiskt genomför köpet i dagsläget menar Hörlin.

Däremot är det flera av våra kunder, inte minst myndigheter som efterfrågar redovisning av de utsläpp de genererat per år, eftersom de mäter sina utsläpp och i vissa fall har egna klimatkompenserande åtgärder.

Det tror jag vi kommer se mer av framöver.

Det är också viktigt att man tänker på hur man tar sig till och från flyget, kan man samåka eller resa kollektiv så minskas en del av utsläppen för resan.

– Något annat som flygbranschen pratar om, är det som kallas för Singel European Sky. Det innebär att ta fram rakare flygningar inom Europa, vilket givetvis betyder mindre bränsle och utsläpp från samtliga flygbolag, fortsätter Hörlin.

Alternativa bränslen

Vad det gäller alternativa bränslen, har branschen nyligen börjat forska kring detta. Forskning inom området är högprioriterat för att flyget skall minska sitt beroende av fossila bränslen.

– Mellan 2015 och 2020 är det nog rimligt att kunna se alternativ till Jet Fuel, som till exempel bränsle av alger, säger Ann-Sofie Hörlin.

För att minska utsläpp av koldioxid kommer flyget 2012 ingå i EU:s utsläppshandel, där idag endast industrin och energitillverkarna ingår.

För flyget kommer detta innebära att man som flygbolag får tilldelat sig utsläppsrätter.

– Det är givetvis en stor utmaning för oss och något som vi nu förbereder. Vårt huvudfokus är att minska utsläppen, säger Hörlin.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Kommunala skolor sålda till vrakpris Flera kommunala skolor i moderatstyrda Täby kommun norr om Stockholm har sålts ut till vrakpris genom avknoppning. Den kanske mest kända affären är förra årets försäljning av Tibble gymnasium som rektorn och en kollega fick köpa billigt. Det som fallet har gemensamt med de övriga försäljningarna är att köparna bara betalat för skolans inventarier. I det här fallet 9,2 miljoner. Marknadspriset beräknades till 20-40 miljoner. Kritiker menade att kommunen näst intill skänkte bort skattebetalarnas egendom.

Oron var också stor över hur dyrt det skulle bli för kommunen att köpa ut personal som inte ville följa med i den nya regin.

gäller avknoppningar. I framtiden skall en regelrätt marknadsvärdering göras och man skall sälja till marknadsvärdet (det högsta budet). I Stockholms stad har den borgerliga majoriteten inrättat ett eget kansli – Avknoppningskansliet – som har till uppgift att underlätta för personal att ta över skolor eller annan kommunal verksamhet. I Nacka kommun antog man en liknande policy och där har intresset för utförsäljning av kommunala skolor svalnat rejält.

togs den 26 april 2007. Lärarnas och elevernas protester bet inte på Claes Gillberg, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens moderata ordförande.

Skolan hade då över 1 200 elever och över hälften av dem kom från andra kommuner. Kritik riktades mot att Täbyeleverna miste sin förtur till Tibble gymnasium då det är riksintag till friskolor. Dessutom kan samarbetet med Åva gymnasium försvåras eftersom de båda skolorna samarbetar när det gäller till exempel undervisning i latin, kinesiska och japanska. Den starkaste kritiken handlar dock om att skolledningen inte har lyssnat på vare sig lärare eller elever.

Mats Hasselgren, kommunstyrelsen (fp), ser risker för Täby kommun: – Friskolor får ersättning per elev enligt en riksprislista och den ligger 12 000–13 000 kronor högre än vår skolpeng. I deras budget räknar de med intäkter 15 miljoner över vad de har i dag. 85 procent av personalen var emot en ombildning till friskola – Vem vet vad det här kommer att kosta kommunen för personal som blir övertalig? sade Mats Hasselgren.

33 av lärarna hade sagt tvärnej till att följa med. 43 av lärarna gick ut i en anonym annons i lokaltidningen där de sade sig söka nytt jobb. Lärarnas protester handlade framför allt om att de inte känt sig delaktiga i processen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen spådde i sitt tjänsteutlåtande att skolan skulle gå en ljus framtid till mötes. De räknade med en ökning av antalet gymnasieelever med 20 procent fram till år 2010 eftersom friskolor har riksintag. Claes Gillberg, ordförande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden menar att det viktiga var att Skolverket godkänt Dellström och Byströms ansökan.

– Att ta reda på vad elever och lärare anser ingår inte i den utredning som ska ligga till grund för det beslut som ska fattas, sade han i DN i mars förra året.

– Det är inte vår sak utan upp till utförarna, menade han.

Bakgrund

Övriga försäljningar

Sälja ut kan vara olagligt

Enligt kommunallagen och EU:s statsstödsregler måste man ha ett öppet anbudsförfarande och välja marknadspriset, det högsta anbudet.

Eftersom begreppet avknoppning ännu inte finns i kommunallagen och rättspraxis saknas anmäldes ärendet av socialdemokraterna och Täbyborna Conny Fogelström och Rosalind Eriksson. Fallet har överklagats av Mats Hasselgren (fp) med flera och ligger nu hos Kammarrätten.

Den 8 september beviljades ärendet prövningstillstånd. I Länsrätten fick Täby kommun rätt, försäljningen var inte olaglig.

Efter Uppdrag gransknings reportage den 19 september 2007 tillsatte SKL, Sveriges kommuner och landsting, en utredning. Förbundsjuristen Leif Petersén hävdar att det är ett lagbrott att sälja ut kommunal verksamhet utan att ta betalt för helheten.

– Det är otillbörligt gynnande av enskild, säger han.

Regeringen beställde utredning från Statskontoret Statskontoret hävdar i sin utredning att det är förbjudet att privatisera och sälja ut skolor på det sätt som Täby kommun gjort med Tibble gymnasium. Statskontoret slog fast att EU:s regelverk är tydligt. Vid en försäljning måste hela skolan marknadsvärderas. I utredningen ogiltigförklaras också själva grundidén med avknoppning att erbjudandet endast riktas till tidigare anställda. Utredaren Rickard Broddvall på Statskontoret säger att fallet kan anmälas till EU-kommissionen.

Vem som helst kan anmäla inom 10 år. Kommissionen kan besluta att köparna i efterhand tvingas betala ett korrekt marknadspris.

Ny policy i flera borgerliga kommuner I Täby kommun har m, c och kd nått en policy för nya riktlinjer vad

Conny Fogelström (s) överklagade Täby kommuns beslut om avknoppning.

(Fotograf: Sune Fridell)

I april 2006 ansökte rektorn Maj Dellström och ekonomiläraren Hans Byström om att få ombilda Tibble gymnasium i Täby till friskola. Den 10 maj 2007 togs beslutet i kommunfullmäktige i Täby att Tibble gymnasium skulle ombildas och därmed bli Sveriges största enskilda friskola, Tibble fristående gymnasium. Endast moderater deltog på mötet då de har egen majoritet i fullmäktige. Samtliga övriga partier bojkottade mötet.

Godkännandet i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Täby

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

Partiledaren Jan Björklund var under sin tid som skolborgarråd i Stockholm ansvarig för två avknoppningar av kommunala skolor som såldes helt utan hänsyn till marknadspriset.

Filippa Reinfeldt (m) var ordförande i Täby kommunstyrelse när beslutet att låta statsministerns tidigare kampanjledare Birger Hultman ta över den kommunala skolan Hägernäs klubbades igenom. I det enhälliga beslutet att låta skolan starta står det klart och tydligt att skolans ansökan till Skolverket avslagits.

Mats Hasselgren (fp) var kritisk till ombildningen redan från start.

(Foto: Smajl studio, Täby)

Kommunstyrelsens ordförande Filippa Reinfeldt (m) år 2005 – 2006. Ordförande i socialnämnden 2003 – 2005 samt halvtids kommunalråd 2003 – 2005.

Ansökan till Skolverket lämnades in drygt sex månader för sent.

– Om man inte har tillstånd är inte skolan laglig och eleverna där fullgör inte sin skolplikt, säger Birgitta Fredander, enhetschef på Skolverket. Undervisning bedrevs således utan tillstånd ett helt läsår, med start hösten 2006.

Källa: DN Anna Lunder

43

fordon

FAKTA Jurymedlemmarna fick välja mellan samtliga bilar på marknaden som uppfyller regeringens miljöbilsdefinition, klarar fem stjärnor i EuroNCAP:s krocktest, med minst två stjärnor för fotgängarskydd och antisladdsystem som standard. De fick testköra bilarna, såväl på STCC-banan i Göteborg, som i normal trafik.

Miljöbästa Bil 2008

Trots etanol vann Ford Focus Flexifuel

Bilfakta Ford Focus Flexifuel 1.8 125 HK Bränsle: Etanol och/eller bensin Modeller: Trend, Ghia och Titanium 2 CO utsläpp: 169 g/km Eurocap 5 stjärnor

– Det som gjorde att juryn valde Ford Focus Flexifuel var för att det är en miljöbil som passar de flesta, samtidigt som den går på etanol som finns att tanka runt om i hela landet, säger Mattias Goldmann vid Miljöbästa Bil.

Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel Tekniska data Effekt med fordonsgas 80 kW (109 hk) Fordonsgastankens kapacitet cirka 26 kg/ 35,6 Nm3 Bensintankens kapacitet cirka 13 liter Förbrukning med fordonsgas3) • I stadstrafik cirka 8,3 kg/100 km = cirka 11,3 Nm3/100 km

Gröna bilisters jury tog ut Ford Focus Flexifuel till Miljöbästa Bil 2008. Det är tredje året i rad som den etanoldrivna Focus vinner. På andra plats kom Volkswagens gasdrivna Touran, medan ytterligare två etanoldrivna Ford kom på tredje.

– Vi har hållit på med Miljöbästa Bil i 14 år, men i år ledsnade vi på oss själva och tillsatte en jury istället som bestod av fyra undergrupper. En grupp bestod av småbarnsföräldrar, en annan med äldre, en tredje med miljöchefer och sist en grupp med

biljournalister. Sedan samlade vi alla bilar som klarar den statliga miljödefinitionen och samtidigt har högsta möjliga säkerhetskrav, fortsätter Mattias Goldmann.

Endast 90 mackar med biobränsle Själv anser Goldmann att biogas är bättre bränsle än etanol. Det som är bättre med gasen är att den har lägst klimatpåverkan och även är bäst för hälsan.

– Men tyvärr finns det bara 90

bensinmackar som har gas av totalt 3 700 mackar i landet, varav 1 300 är etanolmackar, fortsätter Goldmann.

En annan aspekt Goldmann påpekar är att biogas produceras lokalt av slam från reningsverk och etanolen kommer från sockerrör från tredje världens demokratier.

– Båda två tycker vi är attraktiva alternativ, i relation till diktaturer som levererar olja, menar Goldmann.

Tina Lundberg

Poängfördelning

Poängfördelningen av respektive undergrupp:

Poängfördelning totalt av hela juryn:

Barnfamiljer: Ford S-max Flexifuel, Volvo V70 2.0 Flexifuel, Volkswagen Touran 2.0 EcoFuel CNG

(1:a plats gav 10 poäng, 2:a plats 5 vpoäng och 3:dje plats 3 poäng) 1. Ford Focus Flexifuel: 15 2. Volkswagen Touran Ecofuel CNG: 13 3. Ford S-Max Flexifuel, Ford Mondeo Flexifuel: 10 5. Peugeot 308 SW Bioflex: 6

44

• På landsväg

cirka 4,7 kg/100 km

= cirka 6,4 Nm3/100 km

• Blandad körning

cirka 6,0 kg/100 km

= cirka 8,2 Nm3/100 km

• CO2-emission

cirka 160 g/km

blandad körning

Räckvidd på fordonsgas3) cirka 430 km Miljöbilar • Reducerat förmånsvärde som tjänstebil • Undantagen från biltullar Stockholm • Befriad från parkeringsavgift i många svenska kommuner • Berättig till statlig miljöbilspremie 10.000 kr (privatperson)

Pensionärer: Ford Focus Flexifuel, Seat Altea XL Flexifuel, Peugeot 308 SW Bioflex Miljöchefer: Volkswagen Touran Ecofuel, Ford Focus Flexifuel, Volvo V50 Flexifuel Biljournalister: Ford Mondeo Flexifuel, Mercedes B 170 NGT, Peugeot 308 SW Bioflex

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Pressrelease ramavtalsinformation

Samsung – med bildskärmar som gör skillnaden – Vår styrka är att vi har en datorbildskärm för varje användare, säger John Bünsow Lindén, nordisk produktchef för bildskärmar på Samsung.

Samsung har valts ut som en av leverantörerna av datorbildskärmar för de avropsberättigade Vervamedlemmarna. En utnämning som Samsung tar på största allvar och med stor respekt.

– Upphandlare inom den offentliga verksamheten är i genomsnitt mer noggrann och tydlig i sin kravspecifikation. Det tycker vi är väldigt bra. Det sätter press på oss och våra återförsäljare att kunna erbjuda rätt produkter till ett konkurrenskraftigt pris, säger John Bünsow Lindén.

Avtalet omfattar hela Samsungs sortiment av bildskärmar. Från små 7 tums digitala fotoramar, via arbetsskärmarna på 19 till 24 tum, upp till de största av de digitala skyltarna från 40 till hela 80 tum. De senare har kommit att erövra publika platser som informationsskyltar och syns numera även ofta i konferensrum.

Det breda utbudet av datorbildskärmar gör det möjligt för Vervas medlemmar att hitta en skärm som är perfekt anpassad efter de flesta medarbetares behov.

– Vi har bildskärmar som lämpar sig för alla i verksamheten. Grafiskt arbete. Ergonomiskt utformade.

Energisnåla. Offentlig miljö. Arbetsstationer. Inomhus eller utomhusmiljö. Oavsett var och i vilket syfte har vi en bildskärm som passar, säger John Bünsow Lindén.

Samsung är världsledande på bildskärmar och är en av de få på marknaden som har total kontroll över hela tillverkningsprocessen – från utvecklingsfasen till färdig produkt.

De flesta andra bildskärmsleverantörerna anlitar många gånger legotillverkare eller köper in vitala delar från underleverantörer. Och då inte sällan från Samsung.

– Just leveranssäkerhet lägger vi stor vikt på. Vi har produkterna tillgängliga i våra lager för snabb leverans, säger John Bünsow Lindén.

För Samsung spelar Verva-avtalet en viktig roll. Samsung har sedan tidigare haft en betydande försäljning till offentlig verksamhet, ett samarbete man nu hoppas ska både fördjupas och bli långvarigt.

– Vi satsar hårt på att leva upp till Vervas medlemmars högt ställda krav och förväntningar på de utvalda leverantörerna. Vi erbjuder konkurrenskraftiga priser, välutbildade återförsäljarna samt kompetenta medarbetare inom Samsung, vars främsta uppgift är att se till att leva upp till Vervas medlemmars förtroende, avslutar John Bünsow Lindén.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

John Bünsow Lindén.

45

krönika

Varför sommarsemester?

Semestern är nu för de flesta slut och återgången till vardagen kan te sig nog så knagglig. Paradoxalt nog förefaller det svårast i portgången för de som haft längst sammanhängande semester, medan de som tagit ut kort sommarledighet tycks få en flygande start. De senare har antagligen aldrig varit riktigt mentalt avkopplade från jobbet, en omställning som för de flesta brukar kräva minst 3-4 veckor.

Vad betyder då detta på längre sikt?

Mycket talar för att de som haft längst sammanhängande semester, trots en trög start, återhämtar sig bäst och lättast finner hållbar arbetsglädje, allt som motkraft till risken för utbrändhet.

Dessa funderingar är dock i mångt och mycket obevisade i vetenskaplig mening. Förvånansvärt lite är egentligen känt om optimal semesterstrategi. Vad betyder semesterns längd och förläggning för individ, näringsliv och samhälle? I somras rubricerade talman Per Westerberg ett inlägg i DN Debatt med ”Avskaffa sommarlovet för riksdagsledamöterna”, men förklarade inte varför förslaget skulle begränsas till enbart denna grupp? Idag finns goda skäl att lyfta frågan till fler än de folkvalda.

46

Vad gäller individens välmående kan förmodas att många semesterveckor är bättre än få och att sammanhängande semester är bättre än uppdelad. Viktigt är sannolikt också möjligheten till miljöbyte under semestern. Däremot kan ifrågasättas om en given semestermånad, tex juli, bidrar till större välmående än någon annan. Rätten att förlägga en viss andel av semestern till sommarmånaderna framstår i mångt och mycket som ogrundad.

Det är fullt tänkbart att semester under de mörka månaderna är mer behövligt för långsiktigt välmående än semester under de ljusa månaderna.

Utformningen av semesteruttaget kan också antas ha betydelse för produktionen. Förutom att graden av välmående beroende på semesterstrategi kan spela en roll för produktiviteten, kan diskuteras om ett närmast totalt avbrott i produktionen under juli månad utgör en kommersiell fördel eller ej. Hypotetiskt skulle en jämn produktion över årets alla månader kunna ge bättre utfall. I synnerhet torde detta gälla den import-exportmarknad, som berör aktörer utan motsvarande ”svenska” restriktioner i juli-

verksamheten. Missas viktiga affärsmöjligheter? Idag är det på sin plats att börja fundera över det underliggande motivet bakom den sk industrisemestern och dess konsekvenser.

Vem är egentligen vinnare i en tradition som innebär att samhället i det närmaste stannar upp under en given tidsperiod?

Vad gäller samhällets åtaganden kan vinnarna kan definitivt inte återfinnas bland de sjuka och svaga.

Såväl sjukvård som omsorg och socialtjänst skruvar ned sin verksamhet till den absoluta smärtgränsen. Varje år uppkommer lika överraskande samma krissituation för att kunna ge de arbetsföra rätten att få vila sig samtidigt. Problemet har närmast en etisk dimension och väcker frågan om de viktigaste samhällstjänsterna i första hand är till för de anställda eller de nödställda.

För de folkvalda och företrädarna för arbetsmarkandens parter finns idag anledning att ompröva den traditionella synen på semesterns förläggning utifrån etiska, legala och samhällsekonomiska aspekter.

Monica Johansson Verksamhetskonsult Time Care AB

Offentliga Affärer 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

krönika

Det räcker inte med kärlek Män och kvinnor säger 16 000 ord om dagen.

Språket är en förutsättning för att vi ska kunna ha en dialog, kunna utbyta tankar och idéer. Det är i mötet med andra människor vi själva utvecklas, men att kunna tala är inte lika självklart för alla.

Jag är en av grundarna till Talarforum och har sedan många år jobbat med möten. Vi matchar föreläsare till konferenser och utbildningar. Vår verksamhet bygger på det talade ordet och vår devis är ”Tala är guld”. Att kunna tala är dock inte lika självklart för alla. När vårt äldsta barn var i tvåårsåldern började vi bli riktigt oroliga för hans utveckling.

Han pratade nästan ingenting och var svår att få kontakt med. Han lystrade inte till sitt namn och det verkade inte som han förstod vitsen med språket.

Jag läste allt jag kom över om barn med försenad språkutveckling och ganska snart började jag misstänka att han hade autism – en kommunikationsstörning som är ett livslångt funktionshinder. Det var många dystra skildringar som målades upp i litteraturen, om barn som aldrig lär sig kommunicera och hamnar på kärlekslösa institutioner, och jag klev ner i ett nattsvart hål av sorg. Det

var lång kötid innan vi fick göra en utredning och innan vi fick hjälp. All forskning visar att ju tidigare ett barn med autism får träning desto större är deras chanser att utvecklas. För mig blev det en kamp mot tiden att finna bäst behandling. Det var en djungel av terapier att sätta sig in i. Min man hade fullt upp på Talarforum och jag var hemma med våra två barn, vår dotter som var ett och ett halvt år och vår son med autism som var tre. Tiden räckte inte till och till slut sov jag bara ett par timmar per natt.

Sorgen och utmattningen gjorde att jag reagerade med en psykos.

Jag blev tvångsvårdad, isolerad och medicinerad. Utan möjlighet att själv kommunicera med omvärlden.

Det var ett sådant liv som jag i mina svåraste stunder hade föreställt mig att vår son skulle få. Det blev en mardrömsliknande upplevelse. Det tog tid att komma tillbaka och återfå mitt självförtroende. Något som hjälpte mig att bearbeta vad som

hänt var att skriva om mina upplevelser. Jag gick en skrivarkurs – att skriva sitt liv. Lärarna som var författare uppmuntrade mig att skicka texten till förlag vilket jag gjorde. I våras kom min bok ”Det räcker inte med kärlek”.

Titeln syftar på vår son. Det räcker inte att älska ett barn med autism. Det krävs så mycket mer för att de ska utvecklas, lära sig kommunicera och förstå världen omkring sig. Tidigare trodde man att om ett barn med autism inte har börjat tala vid fem års ålder var det sannolikt att de aldrig kommer att få ett språk.

Vi vägrade att tro på det. Genom intensiv träning under flera år har vi pushat honom att tänja sina egna gränser. Han har tränat med en form av beteendeterapi. Barnet ska lyckas i träningen och få positiv förstärkning för att göra lärandet lustfyllt.

Vår son har gjort enorma framsteg.

Alla människor har en stor potential inom sig. Många av våra föreläsare talar just om att överträffa sin egen prestation och jag vet att det är möjligt. Det är vår son ett levande bevis på.

Vi var rädda att han aldrig skulle få ett språk. Nu pratar han mer och mer och det är underbart att höra hans pigga röst. Härom veckan kom

Fakta | Jenny Lexhed är civilekonom, föreläsare, kommunikationschef och en av grundarna till Talarforum. Hon är aktuell med boken ”Det räcker inte med kärlek – en mammas kamp för sin son” (Wahlström & Widstrand). www.talarforum.se

jag hem efter en resa och möttes av min son som kom springandes in i hallen och slängde sig runt min hals.

Jag gav honom en hård bamsekram och rufsade om honom i håret.

Han tittade leende på mig och sa ”Mamma, har du saknat mig?”

Jenny Lexhed

Vinn boken!

Vi har ett exemplar av boken som vi lottar ut bland våra läsare.

Sänd oss ett mail med en kort text om vad du tycker om vår tidning så är du med i utlottningen.

Obs! Glöm inte att ange din postadress om du blir den lyckliga vinnaren. Mailet skickar du till brev@hexanova.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

47

KONFERENSGUIDEN

Full fart framüt –  FÜrst presenterade jag idÊn, sedan hyrde vi rullstolar till personalen sü att de själva fick testa hur det kan vara att vara funktionshindrad, säger Magnus Berglund, handikappambassadÜr vid Scandic.

1999 blev Magnus sjuk. Med sin hund rehabhund Ada var han fast besluten att komma igen. 2003 presenterade han sin idÊ som innebar stÜrre tillgänglighet fÜr gäster med funktionshinder. Idag har den forna idÊn resulterat i att Scandic storsatsar pü handikapprum.

–  Tidigare jobbade jag som kock pü Scandic, medan nu är jag ansvarig fÜr handikappsfrügor. Det är oerhÜrt inspirerande, fortsätter Magnus Berglund.

Fler än 100 nya handikapprum Sedan 2003 har Scandic arbetat aktivt med att gÜra sina hotell tillgängliga fÜr funktionshindrade. Nu Ükar hotellkedjan tempot ytterligare.

Bara under 2008 kommer Scandic att bygga fler än 100 nya handi-

kapprum, samtidigt som standarden fÜr rummen fÜrbättras genom hÜj och sänkbara sängar. Syftet är att mÜta den Ükade efterfrügan. –  Vi har tagit fram en gemensam 93-punkts standard fÜr hotellen med bland annat vibrerande väckning och brandalarm, hÜrselslingor, käpphüllare och blindskriftsinformation, dessutom genomfÜr vi utbildning i tillgänglighetsfrügor fÜr all personal, säger Magnus Berglund.

Ytterligare drygt 300 rum

I hÜstens storsatsning byggs flest nya handikapprum pü Scandic Asker i Norge. Där är efterfrügan sü stor att hotellkedjan har fattat beslut om att bygga till 33 nya handikappanpassade rum. UtÜver de 100 rum som nu byggs kommer ytterligare drygt 300 rum att tillkomma under kommande ür. –  Vi är väl de enda i Europa som har detta helhetskoncept vad jag vet, fortsätter Magnus Berglund. Scandic

Annorlunda konferens i annorlunda miljÜ! /Zś GÕS ÅS WÇS OZB GÇ G UÕMKLPOGF SFOT EÅS OJ LPOGFSFSBS BWTQÅOU J TPG GPS PDI GGÇUÕMKFS m Fś OZś LSFBUJWU PDI TQÅOOBOEF TÅś Bś LPOGFSFSB QÇ

FÜr att se klart pü sin egen värld behÜver man besÜka en annan.

Engla Inspiration • Vaxholm

'JOO JOTQJSBUJPOFO PDI LSFBUJWJUFUFO IPT PTT QÇ 7BYIPMNT ,BTUFMM

Det är en av münga anledningar att ha din konferens hos oss.

&ʼn FS LPOGFSFOTFO Ņ OOT NÕKMJHIFU Bś HÕSB OÇHPO BW WÇSB SPMJHB PDI QPQVMÅSB BLUJWJUFUFS PDI WJMM OJ GPSUTÅś B LWÅMMFO IPT PTT IBS WJ Fś VUTÕLU LÕL GÕS NJEEBH 7ÇS OZB .JOCBS TUÇS ÕQQFO PDI TÅOHBSOB ÅS CÅEEBEF QÇ #FE #SFBLGBTU PN OJ ÕOTLBS 'ÕS NFS JOGPSNBUJPO PDI CPLOJOH XXX LBTUFMMFU DPN

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

FÜr att se klart pü sin egen värld behÜver man besÜka en annan.

Det är en av münga anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 JÜnüker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 JÜnüker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

har fått en rad utmärkelser för vårt tillgänglighetsarbete de senaste åren, vilket förmodligen har påverkat det ökade trycket.

Tina Lundberg

FAKTA | I dag har cirka 50 miljoner människor i Europa någon form av funktionshinder*. Antalet ökar ständigt, inte minst eftersom befolkningen i snitt blir allt äldre. Allt fler människor med funktionshinder är yrkesverksamma och allt fler är också ute och reser, antingen i arbetet eller på fritiden.

Källa: Scandic

Tid för Konferens på Ronneby Brunn.

Dax för annorlunda Konferens/Kick-off! ... i ett nyrenoverat Ronneby Brunn!

Nyrenoverat!

Kombinera med våra nya aktiviteter eller krogshower! ...Gör er vistelse till en oförglömlig händelse!

Vi kan konferenser!

För information eller bokning 0457-75000

0457-75000 www.ronnebybrunn.se

KONFERENSGUIDEN

Konferera vid västerhavet

Höst upp på Särön tronar Säröhus. Nedanför ser man deras egen brygga och hotellets egen badstrand.

Bara 20 minuter söder om Göteborg ligger Säröhus. Ett konferenshotell som under Torgny Berntssons ledning byggts om till att vara den moderna konferensanläggning den är idag.

Ursprungligen är huset byggt 1908. Sedan dess har många om- och tillbyggnader gjorts och den sköna atmosfären från den gamla goda tiden finns kvar.

Ett härligt hotell som ligger högst upp på Särön med vidunderlig utsikt över Göteborgs Södra Skärgård.

Stort och pampigt med en härlig lyxig relax.

Fina stora fräscha rum och med en matsal som för tankarna tillbaka till sekelskiftet när Gustav V var en ofta sedd gäst på Säröhus hos familjen Keiller här på Särö. Själva hotellet är naturligtvis modernt och utbyggt med alla slags konferensmöjligheter.

Populärt konferensställe

Anläggningen har 15 konferensrum.

Störst är Aulan, byggd som en grekisk amfieteater, egenhändigt konstruerad av hotellägaren Torgny Berntsson. Här ryms 140 personer samtidigt som den som pratar/föreläser hörs klart och ljudligt utan högtalaranläggning.

Ljusstark projektor kompletterar och man kan visa utan mörkläggning.

Förutom Aulan finns 14 konferensrum i olika storlekar, från 2-70 personer.

Medtag annonsen så får du 150 kr rabatt på första natten.

Alla konferenslokaler är utrustade med datavideoprojektor och trådlöst bredband. Utöver detta finns det 15 grupprum.

112 hotellrum

Säröhus har 73 dubbelrum, därav fyra gemak för speciella tillfällen, och 39 enkelrum. Samtliga rum har TV, badkar/dusch och trådlöst internet.

Det finns naturligtvis även handikappanpassade rum. Gemaken har även jacuzzi och ligger så att de har utsikt antingen över västerhavet eller den parkliknande trädgården med vattenspel.

Exklusivt relax

År 2000 kompletterades anläggningen med en relax avdelning som kallas Särö Källa med en sammanhängande inom- och utomhuspool som året runt håller 37 grader. Att hålla så hög temperatur gör att man aldrig kommer i frysning och kan njuta timvis vid poolkanten med olika förfriskningar som bjuds.

Baren erbjuder dessutom kalla och starkare varor.

Poolen är en utmärkt sällskapsplats för att umgås i under avslappnade former. För den mer aktive finns även en jetstreamer och bubblor längs ena kanten liksom ångbastu för den som bara vill koppla av. Hotellet tillhandahåller kostnadsfritt en rad olika peelingar, krämer, badsalter för gästernas välbefinnande.

Torgny Berntsson är livligt engagerad i säkerhets- och kvalitetsarbetet för hotellanläggningarna.

Sverige ligger långt framme internationellt men har mycket kvar till full säkerhet.

Här finns ett 10-tal områden aktuella för förbättring, nämnas kan implementering av EU:s regler gällande Legionella, allt enligt EWGLI. Säröhus tillämpar en egen starkare nivå än vad EU:s EWGLI föreskriver.

Klas Bergqvist

Oasen i Jämtland

Erbjudandet gäller tom 31 mars-09.

Gäller ej i kombination med andra erbjudanden och endast vid direktbokning. www.hoteloden.se info@hoteloden.se

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLM

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL ++++

Bräcke 0693-160 20 www.bjorknasgarden.com

Säröhus Konferenshotell

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt!

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL SHR KVALITETSSTANDARD

www.sarohus.se

KONFERENSGUIDEN

Julbordskonferens pĂĽ slottet!

Konferera pĂĽ ett slott med statligt avtal.

Vid Mälaren, cirka 1 timme frün Stockholm.

$- ÂŹ $- ÂŹ Y Y $- ÂŹ Y vo?

KE " ) -2 vo? KE "vo?

) -2 ", KE " ) -2 ", ",

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00

KONFERENS I KIRUNA

www.kirunacongress.se

& -g L?K Y EvR 9E9 oo .1g L?K Y EvR 9E9 vv

& -g L?K Y EvR 9E9 oo & -g L?K .1g Y EvR L?K 9E9 Y EvRoo 9E9 vv a 2 Z2.!-g ) -2Z -$ D !-

.1g L?K EvR 9E9 vv a 2 ,,,a Y ) -2Z -$ a !-

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2

GĂśr det enkelt.

Ro att arbeta Energi att uppleva

VarfÜr välja mellan pris och service?

Välj Ibis hotel.

Vardagspris per rum fr 675:-/natt boka direkt pĂĽ 0771- 44 66 88 Bo upp till 3 personer i rummet. 2 vuxna och 1 barn upp till 12 ĂĽr.

Boka konferensen pĂĽ www.ibishotel.se

Boka allt-i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10 scandichotels.se

Välkommen!

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i sÜdra Stockholm.

FÜr det lilla mÜtet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta fÜrutsättningarna fÜr ett lyckat mÜte.

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

5FMFGPO t XXX RVBMJUZXJOOIBOJOHF TF

-šTEN MED STRËLANDE UTSIKTER

WWW DIPLOMATHOTEL COM

Annons 90x41_080402.indd 1

2008-04-02 11:20:55

Bo & konferera!

08-566 217 20

www.offentligaaffarer.se

Möbler för offentliga utrymmen Kontorsmöbler

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2008

53

AVTALSNYTT / möbler för offentliga utrymmen / kontorsm Möbler för offentliga utrymmen

Leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

AB Edsbyverken

2010-06-30

12

Abstracta Aktiebolag

2010-06-30

12

Albin i Hyssna AB

2010-06-30

12

Alnäs Möbelfabrik AB

2010-06-30

12

Upphandlande organisation Försvarets Materielverk, FMV

AudicomPendax AB

2010-06-30

12

Balzar Beskow AB

2010-06-30

12

Kontaktperson Anna Söderholm Tel: 08-782 5954 E-post: anna.soderholm@fmv.se

EFG Kontorsmöbler AB

2010-06-30

12

Form o Miljö Sweden AB

2010-06-30

12

Glimåkra Akvamatik AB

2010-06-30

12

Möbler för offentliga utrymmen indelas i följande avtalsområden: • A – Förvaring • B1 – Höga konferensbord • B2 – Höga matbord • B3 – Höga studiebord • B4 – Höga Cafébord • B5 – Rullbord/Vagnar • B6 – Låga bord, soffbord • C – stolar • D – Karmstolar • E1-E3 – Fåtöljer • E4-E5 – Fåtöljer med plymåer eller resårhus • F1 – Soffa med tunn stoppning • F2-F4 – Soffa med tjock stoppning • G – Sängar • H – Golvskärmar

Gärsnäs AB

2010-06-30

12

Horreds Möbel AB

2010-06-30

12

Håg AB

2010-06-30

12

Kallin & Franzen AB

2010-06-30

12

Karl Andersson & Söner AB

2010-06-30

12

Kinnarps AB

2010-06-30

12

Lammhults Möbel AB

2010-06-30

12

Martela AB

2010-06-30

12

Materia Klaessons AB

2010-06-30

12

Miljöexpo Scandinavia AB

2010-06-30

12

NC Möbler AB

2010-06-30

12

Norell Möbler AB

2010-06-30

12

OFFECCT AB

2010-06-30

12

Möblerna, tyger och tillbehör finns beskrivna och prissatta i leverantörernas prislistor.

RBM A/S

2010-06-30

12

RH Form AB

2010-06-30

12

Skandiform AB

2010-06-30

12

Stolab Möbel AB

2010-06-30

12

Swedese Möbler AB

2010-06-30

12

Tranås Skolmöbler AB

2010-06-30

12

Inom Statens ramavtal för Möbler kan du avropa Möbler för offentliga utrymmen, inklusive eller exklusive möbelklädsel, samt tillbehör.

Kontorsarbetsstolar

Inom Statens ramavtal för Möbler kan du avropa Kontorsarbetsstolar, inklusive eller exklusive möbelklädsel, samt tillbehör.

Upphandlande organisation Försvarets Materielverk, FMV Kontaktperson Anna Söderholm Tel: 08-782 5954 E-post: anna.soderholm@fmv.se

Kontorsarbetsstolar indelas i följande avtalsområden: • A - Stol med möjlighet till fri och oberoende rörelse mellan sits och rygg inklusive justerbart sitsdjup • B - Stol med synkrongunga och steglös/stegvis låsning inklusive justerbart sitsdjup • C - Stol med gungfunktion, steglöst/stegvis låsbar inklusive justerbart sitsdjup • E - Bevakningsstol med gungfunktion, steglöst/stegvis låsbar inklusive justerbart sitsdjup

Kontorsmöbler Planmöbler

Inom Statens ramavtal för Möbler kan du avropa Kontorsmöbler Planmöbler samt tillbehör.

Upphandlande organisation Försvarets Materielverk, FMV

Kontorsmöbler Planmöbler indelas i följande avtalsområden: • ABC – Förvaringsenheter, Arbetsbord, Höj- och sänkbara arbetsbord, Skärmsystem • D – Höj- och sänkbara arbetsbord

Kontaktperson Anna Söderholm Tel: 08-782 5954 E-post: anna.soderholm@fmv.se

Leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

EFG Kontorsmöbler AB

2010-06-30

12

EFG Kontorsmöbler AB

2010-06-30

12

Holmbergsbordet AB

2010-06-30

12

Håg AB

2010-06-30

12

Kinnarps AB

2010-06-30

12

Kinnarps AB

2010-06-30

12

Martela AB

2010-06-30

12

LT Office Line AB

2010-06-30

12

Malmstolen AB

2010-06-30

12

RBM A/S

2010-06-30

12

RH Form AB

2010-06-30

12

SAVO AB

2010-06-30

12

54

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

smöbler

Kontorsmöbler för den offentliga sektorns behov Det ena kontoret är inte det andra likt utifrån till exempel utrymme, ergonomi och budget. Efterfrågan på lämpliga produkter omfattas dock oftast av bland annat höj- och sänkbara bord, förvaringsmöbler, arbetsstolar, konferens- och pausmöbler, belysning och allt annat som behövs till en komplett arbetsplats.

Vi spenderar en stor del av vår vardag på jobbet. Därför är det viktigt att de möbler som bildar vår arbetsmiljö följer våra behov. När vår arbetsmiljö fungerar hjälper det oss att bli effektivare och må bättre. Människor som mår bra har nära till ett gott resultat.

Ergonomiskt utformade arbetsmiljöer och utrymmen skapar arbetsplatser som inspirerar. Mycket stillasittande ökar risken för arbetsskador.

För att spara på kroppen och behålla energin ska man regelbundet byta arbetsställning. Vissa arbetsuppgifter är lättare att utföra stående. Med en höj- och sänkbar arbetsstation kombinerat med en bra stol blir ditt arbete mera rörligt.

Datorrelaterade arbetsskador är i dag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Musarm, spänningsvärk, förslitningsskador och ögontrötthet leder till minskad

produktivitet och ökad sjukfrånvaro.

Stora besvär som kan förebyggas och lindras med enkla medel. Ergonomiska hjälpmedel är en investering i friskvård.

Arbetsstolar

Människan ska bestämma sittställningen, inte stolen. Ett stillasittande arbete kräver en mycket god sittkomfort för att du ska få en vilsam arbetsställning. Din personliga arbetsstol ska vara ett följsamt hjälpmedel och ett stöd. Den ska erbjuda individuellt och varierat sittande med naturligt stöd och naturlig vila för kroppen.

Oberoende av sittställning. Oberoende av arbetsuppgifter.

Med rätt stol och inställning undviker du muskelspänningar och stelhet och du känner dig betydligt mer avslappnad. Även efter en lång dag på kontoret.

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008

Med flexibla och smarta förvaringsmöbler håller du arbetsytorna fria och får lättare att hålla ordning på din arbetsplats.

Med skärmväggar kan du öppna för ljus och kommunikation eller skärma av för integritet och arbetsro.

Väggarna ska vara lätta att bygga om och förändra efter behov – kombinera höjder, bredder och olika fyllningar.

Det är också viktigt att ha ett effektivt och behagligt arbetsljus vid ditt skrivbord.

Vid upphandling av kontorsmöbler/planmöbler för den offentliga sektorns behov omfattar kraven på produkterna bland annat stabilitet och hållfasthet, säkerhet, material och ytors motståndskraft.

Kriterier vid avrop är: • Produktens funktionalitet • Produktens pris – enligt prislista inklusive fastställd förmånsnivå (rabatt) • Produktens utseende i förhållande till det planerade rummets karaktär samt eventuellt • Produktens anpassning till andra produkter.

Arne Öster

55

» möbler för offentliga utrymmen / kontorsmöbler «

AVTALSNYTT / fmv

EFG Kontorsmöbler AB EFG får fortsatt förtroende att möblera det offentliga rummet

Anders Landström

Vägledande när Försvarets Materielverk gjort sin upphandling har varit produktfunktionalitet, produktpris och produktutseende i förhållande till det planerade rummets karaktär.

Med ett brett och djupt sortiment är EFG ett av Europas största kontorsmöbelföretag.

Vi inreder våra kunders kontor via egna bolag och utställningar på mer än 100 platser i Europa. Vårt försäljningsbolag i Sverige heter EFG Kontorsmöbler AB och din närmaste utställning hittar du på www.efg.se/ contact.

Sortiment och organisation

Arbetsbord och förvaring, arbetsstolar och möbler för offentlig miljö… Inom ramen för FMVavtalet har du hela vårt breda standardsortiment att välja ur. (Och har haft det i nära 50 år.)

Men erbjudandet innehåller mer än så. Våra säljare, och resten av vår organisation förstås, är beredda att

ställa upp med hela sin kompetens för att göra ditt arbete lite lättare.

Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig till din säljare eller besök vår hemsida för att se hur andra har gjort. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor i största allmänhet, slå en signal. Och vi lovar att engagera oss!

Kvalitet

Vi lämnar fem års garanti på våra produkter.

Alla våra möbler testas i eget provningslaboratorium, ackrediterat av Swedac. Att laboratoriet är ackrediterat innebär att vi är kompetensprövade och godkända att utföra egna möbelprovningar. Och att våra rutiner är identiska med de offentliga testlaboratorierna.

För dig som kund innebär det att du kan få ett testcertifikat. Med foto på produkten, resultat från provning och uppfyllande krav.

Företagsnamn: EFG Kontorsmöbler AB Omsättning: 391 miljoner Antal anställda i Sverige: 78 Etablerat år: 1993 i nuvarande form

fakta

Huvudkontor: Tranås Regional representation i Sverige: Se: www.efg.se/contact Certifieringar miljökvalitet: ISO 9001 och ISO 14001

Giltighetstid: 2 år fr.o.m. 2008-07-01 med option på ytterligare ett år Referenser: Nordea, LRF, Jordbruksverket, Upplands Motor och JCDecaux, m.fl.

Andra ramavtal för offentlig sektor: Kommentus gruppen mfl.

Kontaktperson: Anders Landström Telefon: 0140-675 20 Fax: 0140-150 50 E-post: anders.landstrom@efg.se Hemsida: www.efg.se

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Planmöbler, Möbler för offentlig miljö och Kontorsarbetsstolar

56

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

olailindgren.se

Sveriges bredaste sortiment av kontorsmöbler.

Bland annat.

Du med FMV-avtal har hela vårt sortiment, förmodligen marknadens bredaste, att välja ur. Men vårt erbjudande innehåller mer än så.

Vi är beredda att ställa upp med hela vår kompetens för att göra ditt arbete lite lättare. Söker du inspiration och inredningstips, vänd dig till din säljare. Önskar du projektstöd, vi ställer upp. Har du frågor i största allmänhet, slå en signal.

Närmare information om sortiment, priser och aktiviteter speciellt för dig hittar du på vår FMV-hemsida. Har du missat vårt utskick med användarnamn och lösenord? Hör av dig till Lena Lövgren, på 0140-676 99 eller lena.lovgren@efg.se

Besök en av Sveriges bredaste kontorsinredare på efg.se. Välkommen!

» möbler för offentliga utrymmen / kontorsmöbler «

AVTALSNYTT / fmv

Kinnarps AB All inredning på ett ställe

Jonny Wigholm

Kinnarps finns på 50 platser i Sverige och kan därför erbjuda lokal service över hela landet. Dessutom är sortimentet så brett att du kan köpa all inredning till kontor och andra offentliga utrymmen på ett och samma ställe. − Det är en unik möjlighet för våra kunder att spara tid och pengar, säger Jonny Wigholm, avtalsansvarig på Kinnarps AB. Långsiktigt förtroende är det bästa beviset på hög kvalitet och god service. Så det är en stolt Jonny Wigholm som kan konstatera att Kinnarps återigen tilldelats ett statligt ramavtal för kontorsinredning. − Det är ett viktigt avtal för oss och vi lägger ner mycket energi på att samarbetet ska fungera på bästa sätt.

Ett tydligt tecken på att vi lyckas är att vi är ensamma i vår bransch om att ha haft statligt ramavtal varje år sedan 1968.

Jonny Wigholm konstaterar också att FMV:s upphandling är den tuffaste och mest professionella i branschen och att de krav som ställs

Företagsnamn: Kinnarps AB Omsättning: 4 miljarder SEK 07/08 Antal anställda i Sverige: 1520

fakta

Etablerat år: 1942 Huvudkontor: Kinnarp Regional representation i Sverige: 50 orter i Sverige Certifieringar miljökvalitet: ISO 14001, EMAS, ISO 9001

58

är en bra värdemätare på en leverantörs standard på olika områden. − Därför är det extra roligt att Kinnarps får högsta betyg i alla utvärderingar och att vi finns med på avtalets samtliga delar, det vill säga kontorsmöbler, kontorsarbetsstolar och möbler för offentliga utrymmen.

Helhet ger kvalitet

Den höga kvaliteten på produkterna när det gäller design, ergonomi och slittålighet är förstås en av de stora fördelarna med att handla inredning från Kinnarps. Samtidigt påpekar Jonny Wigholm att det är något av ett grundkrav för en arbetsplats i dag.

Han vill därför passa på att också lyfta fram fördelarna med Kinnarps lokala förankring. − Eftersom vi finns på 50 platser, från Malmö till Kiruna, kan vi alltid ge en personlig och snabb service, säger han. Dessutom har vi ett så brett sortiment att man kan köpa allt man behöver från oss och slipper springa runt till flera ställen.

Det sparar både tid och pengar för dem som väljer Kinnarps som helhetsleverantör, men Jonny Wigholm menar att det också gör inredningslösningen bättre. − Vi har erfarna rådgivare som hjälper till med allt från planering och projektledning till leverans och montering. På det sättet har vi koll på hela kedjan och kan garantera högsta möjliga kvalitet i alla led.

Ansvar för miljön

Det inbegriper även miljötänkandet, ett område där Kinnarps sedan länge är en föregångare. Återigen är det helhetstänkandet som gör Kinnarps unikt. − Vi tar ansvar för att allt från råvaror och produktion till transporter av färdiga möbler har en så liten miljöpåverkan som möjligt. Vi kan till exempel garantera att träet i våra produkter kommer från certifierade eller kontrollerade skogar, och leveranserna sköter vi med våra egna miljöanpassade fordon, avslutar Jonny Wigholm.

Aktuellt ramavtalsområde: Kontorsmöbler, Planmöbler Kontorsarbetsstolar Möbler för offentliga utrymmen Giltighetstid: 2008-07-01 - 2010-06-30 Kontaktpersoner: Jonny Wigholm Telefon: 0515-38043 Fax: 0515-38328 E-post: jonny.wigholm@kinnarps.se Emelie Liedholm Telefon: 0515-38059 Fax: 0515-38328 E-post: emelie.liedholm@kinnarps.se Hemsida: www.kinnarps.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

Varmt välkommen som kund!

Nu kan du handla möbler och inredning från oss.

På Kinnarps är vi mycket glada över det förnyade ramavtalet, vilket förmodligen beror på att vi levererar helhetslösningar med miljövänliga och ergonomiska produkter kombinerat med vårt branschledande servicepaket. I år har vi många nyheter som du finner hos Kinnarps Interiors 51 inredningshus över hela Sverige. Välkommen in!

www.kinnarps.se

» kontorsarbetsstolar «

AVTALSNYTT / fmv

LT Officeline AB Officeline företaget

VD Lennart Tranback

fakta

Ergonomi och design är drivkraften för Officeline. Sedan starten 1984 har vi arbetat med att utveckla och skapa ett bättre sittande. Något som har visat sig betydelsefullt för att i slutändan minska risken för arbetsskador.

Att ligga i framkanten av utvecklingen har alltid varit en ledstjärna för oss, som exempel kan nämnas att Officeline var först i landet med vridbara armstöd. Idag grundar sig våra stolar på Synkron och Freefloat gungor med den senaste tekniken.

Kvalitet är ytterligare en självklar ledstjärna för Officeline och som bevis på detta har vi i flera år haft en garanti på 10 år. Vi är idag också avtalsleverantör till FMV, vilket innebär att vi klarat de tuffa krav som ställs av FMV och EU på funktion, design och kvalitet.

I vårt breda program av arbetsstolar hittar du något för de flesta krav och behov. Vi är ju alla skapta olika, har olika arbetssituationer, arbetar i olika miljöer och har olika tycke och smak.

Det gemensamma är att vi lagt stor möda på design, funktion, kvalitet och på ergonomiska lösningar som är lätta att förstå och lätta att använda.

Det är också viktigt för oss att göra detta till ett vettigt pris.

Officeline har sedan 2006 fabrik för montage och distribution belägen i Nynäshamn i egna skräddarsydda lokaler. Organisationen är smidig och arbetar efter en platt organisationsmatris där alla är delaktiga i nya beslut om företagets utveckling.

Produktutveckling och produktion är i nära samarbete med varandra och det pågår en ständig process för utveckling av ännu bättre arbetsstolar. Att kontoret har direkt kontakt med montering och distribution ger feedback med möjligheter att snabbt förändra och förbättra både produkter och rutiner vid behov.

Officeline har eget showroom i Stockholm samt Nynäshamn och i övriga landet är Officeline arbetsstolar väl representerade hos våra återförsäljare.

Företagsnamn: LT Officeline AB

Aktuellt ramavtalsområde: Kontorsarbetsstolar

Omsättning: 2008, 25 miljoner kr.

Giltighetstid: 2008 07 01— 2010 06 30

Antal anställda i Sverige: 13 personer.

Referenser inom offentlig sektor: Österåkers kommun, Nynäshamns kommun

Etablerat år: 1984

Andra ramavtal för offentlig sektor: Österåkers kommun, Göteborgs kommun, Nynäshamns kommun, plus ett antal andra kommunavtal genom återförsäljare, Volvo och Ericsson

Huvudkontor: Konsul Johnsons väg 1,145 49 Nynäshamn

60

Regional representation i Sverige: Showroom Stockholm, Kungsholmsstrand 133 Försäljningsansvarig: Stockholm och norra Sverige, Kjell Jansson 0708 18 83 30

Kontaktperson: Kontaktperson: Lennart Tranback Telefon: 08-556 119 00 Fax: 08-556 119 19 E-post: lennart@officeline.se

Försäljningsansvarig: Göteborg och södra Sverige, Anders Lundin 0704 33 09 36

Hemsida: www. officeline.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

sign

Stolarna i serien Sign är design och funktion utan kompromisser. Formspråket är modernt klassiskt, enkelt och tilltalande, funktionerna är både smidiga och logiska. Utvecklingen av stolarna i Sign serien är ett resultat av den målmedvetna satsning Officeline gör tillsammans med formgivare, ergonomer, återförsäljare och användare i ett internationellt nätverk. I stolsserien Sign använder vi den senaste tekniken i harmoni med god design, de har ett luftigt och nätt intryck som inte tar så mycket plats i rummet. www.officeline.se Konsul Johnsons väg 1 149 45 Nynäshamn +46 8 556 119 00

» möbler för offentliga utrymmen / kontorsmöbler «

AVTALSNYTT / fmv

Savo AB Ergonomi genom design

Savo har designat och marknadsfört stolar ända sedan 1945 och är ledande när det gäller hög kvalitet och god funktionalitet. Vårt trendsättande sittkoncept Savo Flytande Vipp® ger dig den frihet och rörelse som du behöver när du sitter. God ergonomi är emellertid inte längre tillräckligt för att vara bäst på stolar.

Det estetiska är en viktig del av det totala välbefinnandet. Våra ambitioner är att vara ledande både på ergonomi och estetik.

På Savo använder vi ledande designers och sjukgymnaster i vårt utvecklingsarbete. Vi har mottagit Norsk Designråds ”Merket for God Design” för två av våra modeller samt för vår visuella profil.

Människan har i alla tider känt behov av rörelse. Samtidigt vet vi hur svårt det är att kombinera detta med mycket stillasittande arbete. Det är bakgrunden till att vi har utvecklat

Företagsnamn: Savo Omsättning: Ca 150 miljoner Antal anställda i Sverige: 4

fakta

Etablerat år: 1945 I Sverige 1997 Huvudkontor: Oslo Sverigekontor i Nacka Regional representation i Sverige: Rikstäckande

ett multidynamiskt sittkoncept.

Enkelheten med Savo Flytande Vipp® inbjuder till rörelse. Stolen följer kroppens naturliga rörelser och ger dig rörelse och frihet när du sitter.

Flexibilitet ger ett långt liv

När vi designade Savo Ikon-serien ville vi designa en klassiker, d.v.s. en stol som inte blev omodern efter några få år. Dessutom skulle den vara modulärt uppbyggd för att kunna användas i olika arbetsmiljöer: mötesrumsarbete, datorarbete, arbete med speciella miljökrav, öppna landskap, etc. Vi ville designa en stol som lätt skulle kunna monteras och demonteras utan att använda verktyg.

Resultatet är en flexibel arbetsstol som kan byggas på och förändras efter hand. Savo Ikon har varken skruvar eller muttrar. Därför kommer stolen att vara lika ”tight” efter 15 år som efter en månad. Däremot slits textil

och stoppning på en stol. Att klä om arbetsstolar är så kostsamt och så omfattande att det sällan görs. Med Ikon -serien behövs ingen transport till fabriken, varken lämning eller hämtning av lånestolar, och inga lånestolar som kostar pengar. Nya sitsar och ryggar i de tyger och färger som du önskar kan helt enkelt bytas på plats. Den flexibla uppbyggnaden ger en helt annan prisprofil. Det blir faktiskt ekonomiskt försvarbart att ge dina stolar ett nytt liv så snart behovet uppstår. Det är både enkelt och billigt, och livstiden på stolarna förlängs avsevärt. Stolarna har dessutom knappt hälften så många delar som en traditionell arbetsstol, vilket förenklar återvinningen av materialet. Stolarna är i det närmaste helt återvinningsbara och återvunnet material används till produktion av nya stolar.

Aktuellt ramavtalsområde: Kontorsarbetsstolar Avtalsnummer: 316691-LB761713 Giltighetstid: 2010-06-30 Referenser inom offentlig sektor: Sveriges Riksdag, Domstolsverket, Banverket, FMV div. krigsskolor, Dramatiska Institutet, m.fl.

Kontaktperson: K-G Arvidsson Tel: 08-702 67 60 Fax: 08-702 67 61 E-post: info@savo.se Hemsida: www.savo.se

Certifieringar miljökvalitet: ISO 14001, ISO 9001, EMAS

62

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

identitet genom design design fÜr välbefinnande

www.savo.se

SOLO BORD. ERIK KARMSTOL FORM: MARIT STIGSDOTTER

SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER. EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM

SOLO BORD FORM: MARIT STIGSDOTTER EXCELSA STOL FORM: MATILDA LINDBLOM

101 år och fortfarande väldigt gröna Med erfarenhet kommer också vissa insikter. Ger man så får man. För oss på Stolab gäller det såväl i samarbetet med våra kunder som i vår samverkan med naturen. Att tänka ”grönt” i alla led utgör därmed en naturlig del av vår vardag.

Vi tillverkar våra möbler i egen, mycket modern fabrik i småländska Smålandsstenar.

Stilrena möbler av massivt trä, där kunskap och känsla för material, tillverkning och detaljarbete gör att form och funktion blir ett.

Vår långa erfarenhet och kunskap kring möbler för offentlig miljö har gjort att vi idag har en trogen kundkrets bland landets arkitekter, inköpare och inredningsföretag. Varmt välkommen till oss!

Stolab är tredjepartsreviderade enligt kriterierna för Svanenmärkning.

333 31 SMÅLANDSSTENAR

TEL 0371-337 50

FAX 0371-329 90

WWW.STOLAB.SE

INGÅR SOM LEVERANTÖR I FMV 316688-LB764181 AVD 12, MÖBLER FÖR OFFENTLIGA UTRYMMEN.

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar Ekonomiadministrativa system (EA-system) Ekonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system med tillhörande stöd. Det har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlösningar utan att gå ut i egna upphandlingar.

För närvarande finns det inget ramavtal för EA-system, men i mars 2008 togs beslut om att gå ut i en upphandling av statliga ramavtal för EA-system med målet att avrop från ramavtal ska kunna göras i slutet av 2009.

Myndigheters medverkan i upphandlingen är av avgörande betydelse och ESV ser det därför angeläget med ett brett deltagande i projektet genom till exempel workshops och referensgrupper. Hör av dig till Leif Lind på ESV. Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket

Kontaktperson Leif Lind Telefon: 08-690 44 09 E-post: leif.lind@esv.se

Profilkläder och presentartiklar Lantmäteriet genomför en förstudie inför en ny upphandling av ramavtal avseende profilkläder och presentartiklar.

För att få en uppfattning av hur avtalen används i dag och för att klargöra myndigheternas krav på framtida behov, har Lantmäteriet tagit fram en enkät. Resultatet av denna enkätundersökning kommer att utgöra beslutsunderlag inför upphandlingens inriktning och omfattning.

Enkäten skickades ut den 8 maj med e-post och adresserades via myndigheternas registratur till inköpsansvarig för området. Sista dag för att besvara enkäten var den 23 maj.

Olika typer kompetenser (upphandlare, avropare, kravställare etc) i referensgruppen är mycket

Pågående upphandlingar

66

Upphandlingsfas:

Preliminär tidplan:

Kommentar/Status:

Förstudie

Vår/sommar/höst 2008

Planerad

Framtagning av underlag

Hösten 2008

Planerad

Inbjudan/Annonsering

Oktober/november 2008

Planerad

Sista ansökningsdag

December 2008

Planerad

Anbudsförfrågan skickas till kvalificerade leverantörer som ansökt om att delta i upphandlingen

Januari/februari 2009

Planerad

Tilldelningsbeslut

April 2009

Planerad

Avtalstecknande

April/maj 2009

Planerad

Nytt ramavtal gäller fr.o.m

Juli 2009

Sammanfattning av upphandlingsarbetet för Profilkläder viktiga för att kunna ta fram ett upphandlingsunderlag som tillgodoser en större del av myndigheternas behov. Om du är intresserad av att ingå i denna referensgrupp, anmäl då ditt intresse till ramavtalsansvarig upphandlare.

Leverantörerna har möjlighet att inkomma med synpunkter till ramavtalsansvarig upphandlare.

Har du några frågor kontakta

gärna ramavtalsansvarig upphandlare, Ingmarie Fransson, telefon 026-633270.

Bevakningstjänster och larm 2009

såsom t.ex. klottersanering och lagning av glasrutor samt återställande till ursprungligt skick (klottersanering prissätts per m² inklusive erforderligt material (miljödeklarerat), transporter till och från, fotografering, polisanmälan, administration osv. Beträffande glas lämnar leverantören förslagsvis pris på 3 olika sorter med mått 70 * 90. (Float 3 mm, Lamell 6 mm samt Isolerglas D4-12).

• Konsulttjänster inom säkerhetsområdet (t.ex. riskanalyser, analysera nuvarande skydd och ge förslag till åtgärder, säkerhetsbesiktningar och åtgärder på skal-, person-, tekniska skydd m.m).

Upphandlingens omfattning Upphandlingen av bevakningstjänster och larm 2009 omfattar följande tjänster: Stationär bevakning Ronderande bevakning Larmmottagning och larmförmedling som utförs av larmcentral (t.ex. mottagning av tekniska larm från driftrum och elrum, trygghetslarm som förmedlas av hemtjänsten, nödlarm/personallarm osv. inklusive GPS-tjänster och Kameratjänster).

• Larmutryckning • Ordningsvakt • Skyddsvakt • Personskyddstjänster • Säkerhets- och brandutbildning • Förebyggande intern brandskyddskontroll • Telefonjour för felanmälningar, hisslarm osv.

• Utryckning vid störningsärenden till inrapporterat objekt (störningsjour) • Beredskapsstyrka (vid incident och beredskapsinsatser kan det föreligga behov av snabbt förhöjda säkerhetsåtgärder där stationära väktare är en del av behovet) • Receptionstjänst • Parkeringsövervakning på gatumark (kommunal parkeringsvakt på offentlig plats) • Parkeringsövervakning på tomtmark • Åtgärdsarbeten vid inbrott/skador,

Upphandlande organisation Lantmäteriverket Kontaktperson Ingmarie Fransson E-post: ingmarie.fransson@lm.se

Annonsering Upphandlingen annonserades vecka 33, 2008.

Sista anbudsdag Sista dag för leverantör att inkomma med anbud var den 26 september, 2008.

Planerad avtalstid 2009-01-01 – 2012-12-31 Upphandlande organisation Kommentus Gruppen AB Ansvarig upphandlare Carl-Göran Bergstrand Telefon: 08-709 59 11 E-post: cg@kommentus.se

Avtalsnytt 5 2008 | www.offentligaaffarer.se

tänk dig att slippa kompromissa Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för dig. Här finns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofistikerad design. Oavsett om du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se

Skrivbordsmonitorer för kontoret, ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, exempelvis SyncMaster 2243WM

Stora skrivbordsmonitorer för många olika användningsområden, exempelvis SyncMaster 275T

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, exempelvis SyncMaster 971P

Monitorer för professionella färgkänsliga arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, exempelvis SyncMaster XL30

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, effektfulla professionella informationstavlor, exempelvis SyncMaster 400DXN

Innovativa monitorer, med inbyggt grafikkort och USB anslutning, exempelvis SyncMaster 940UX

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2008

67

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

Annons Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-05-28 09.36 Sida 1 posttidning

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad 1:a i alla kategorier.

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM