Hållbarhetsredovisning HEMAB 2025

HÅLLBARA

HEMAB 2025 Mer än bara en hållbarhetsredovisning

140 år av ljus Ett av Norrlands mest driftsäkra elnät

SID 16

Tryggare 65+träning med sponsrad hjärtstartare från HEMAB

SID 40

Hej nya generationen! Erfarenhet möter färsk kunskap och nyfikenhet

SID 52

1

Innehåll Ö vergripande

Ord från vd___________________________________________ 4 Väsentlighetsanalys___________________________________ 5 Övergripande måluppföljning 2025_______________________ 6 Nöjdare kunder än branschen___________________________ 7 Globala målen_____________________________________ 8-10 Vårt hållbarhetsarbete________________________________ 11 Hållbarhet i siffror - personal___________________________ 12 Risker, tillbud, riskobservationer, olycksfall_______________ 13 Ärendehanteringssystemet Lime_______________________ 15 140 år av ljus_____________________________________ 16-19 Minnessida Sven Johansson________________________ 20-21

E kologisk hållbarhet

Mindre restavfall och mer återvinning____________________ 23 Minskad textilkonsumtion______________________________ 25 Passersystem på ÅVC______________________________ 26-27 Härnösands kretsloppspark____________________________ 29 Älands återvinningsanläggning _________________________ 30 Kattastrands reningsverk___________________________ 32-33 Hållbarhet i siffror — Återvinning_____________________ 34-35 Hållbarhet i siffror — Fjärrvärme_________________________ 36 Hållbarhet i siffror — Elnät Vatten_______________________ 37

Social hållbarhet

Ett stolt arbete årets alla dagar_________________________ 39 Hjärtstartare hos brottarklubbens 65-plussare ________ 40-42 Rekordmånga ansökningar till vindkraftpengar____________ 43 Jämställdhet börjar uppifrån________________________ 44-45 Kvinnor på HEMAB_________________________________ 46-49 Nya organisationen implementerad___________________ 50-51 Hej nya generationen!_________________________________ 52 AI gör oss mer effektiva_______________________________ 53

Ekonomisk hållbarhet

Ett utmanande och utvecklande år______________________ 55 Projekt FV26 (Fjärrvärme 2026)_____________________ 56-57 Hållbarhet i siffror - ekonomi________________________ 58-59 Förvaltningsberättelse_____________________________ 60-65 Saxat ur årsredovisningen_____________________________ 67

ANSVARIG UTGIVARE: Fredrik Olsson PROJEKTLEDARE: Magdalena Åkerros FOTO: Henrik Skanfors ENSTAKA BILDER: Anna Thors, Cathrine Edholm, Lars Wahlström, Magdalena Åkerros, Marléne Nilsén, Örjan Leeks härnösandsarkiv samt Adobe stock. OMSLAGSBILD: Henrik Skanfors GRAFISK FORM: Magdalena Åkerros SKRIBENTER: Magdalena Åkerros, Fredrik Olsson, Henrik Skanfors TRYCK: Härnösands Tryckeri

2

Produkten är tryckt på FCS-märkt papper produ­cerat utifrån bland annat ISO 14001 (miljö­ ledningssystem) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö). Pappret har även EU Ecolabel-märkning, vilket innebär att det bland annat har granskats ur ett livscykelpers­pektiv från råvara till avfall. Hållbarhetsredovisningen är en del av HEMAB:s årsredovisning och ett av under­lagen till årsstämman i maj.

är vår “ Personalen absolut viktigaste resurs

Övergripande HEMAB

Ekologisk hållbarhet

Social hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

Sid 4

Sid 22

Sid 38

Sid 54

Vår vd inleder med några ord om året som gått och lyfter värdet i att ha en personal som stöttar och tar hand om varandra.

Här berättar vi självklart om vårt arbete med att minska restavfall och textilavfall, men även om utvecklingen av Älands återvinningsan­ läggning, Härnösands krets­ loppspark och sist men inte minst vårt stora reningsverk på Kattastrand.

HEMAB bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete, från ledningsgrupp och ut över hela organisationen. I år har vi valt att lyfta några av de cirka 40 kvinnor som arbetar i olika roller på HEMAB.

2025 var ett utmanande men utvecklande år, något vi berättar om under avsnit­ tet om Ekonomisk hållbar­ het.

Vidare redogör vi för hur vi arbetar med de olika hållbar­ hetsmålen och hur vi har upp­ fyllt våra verksamhetsmål. Vi hinner även med ett par över­ gripande reportage om kund­ nytta och vårt elnät som lyst upp Härnösand i 140 år.

Vi berättar även om hur den yngre generationen tar plats hos oss och vad vi har gjort för att skapa trygghet hos de 65 + som tränar regel­ bundet med Härnösands brottarklubb.

Som en av lösningarna på hållbar ekonomi har vi job­ bat med effektiviseringar över hela organisationen, och inte minst inom fjärr­ värmeaffären, något du också kan läsa om här.

3

Vår vision

VI SKAPAR INNOVATIV SAMHÄLLS­N YTTA FÖR ETT ATTRAKTIVT OCH HÅLLBART HÄRNÖSAND

Affärsidé

LÅGA PRISER PRIORITERAS FÖRE AVKASTNING

Vi är en viktig resurs i utvecklings­arbete och profilering av ­kommunen. Våra verksamheter ska omfatta fjärrvärme, fastighets­ renhållning och återvinning, vatten och avlopp, elnät, vindkraft, ­biogasproduktion, ­fordonsgasstation, bredband, ladd­infrastruktur och engagemang i lokalsamhället.

Ord från vd I

4

mars 2025 började vi implementera den förändrade organisationen på HEMAB. Efter vissa justeringar under året som gått vågar jag påstå att vi har landat i en tydligare och mer affärs- och framför allt kundfokuserad organisation. Vi har nu fått en uppbyggnad som gör att vi har tydligare ansvarsfördelning samti­ digt som vi tagit med oss det affärsöverskridan­ de tänk som fanns i den tidigare strukturen. I kombination med vårt nya digitala ärendehan­ teringssystem förbättrar vi kundupp­ levelsen och även våra möjligheter att på ett effe­k tivt sätt samarbete inom företaget.

varje dag var olyckan framme och vi förlorade en uppskattad medarbetare, Sven Johansson, under stormen Johannes. Det är en händelse som berört oss alla djupt, både som organisa­ tion och även för mig personligen som ytterst ansvarig för arbetsmiljön på HEMAB. För mig är det självklart att en trygg och säker arbets­ miljö alltid ska vara vår högsta prioritet. Därför fortsätter vi att utveckla vårt systematiska arbets­ miljöarbete och genomför nu även ett omfattande program för att medvetandegöra risker och påminna varandra hur vi arbetar säkert.

Som många säkert redan känner till drabbades vi i slutet av året av en stor sorg då det som aldrig får hända inträffade. Trots våra säker­ hetsrutiner och det förebyggande arbete vi gör

När något som detta inträffar blir vi påminda om hur sårbara vi är både som samhälle och som människor när det kommer till klimatförän­ dringar och vädrets makter. Men det vi också

påminns om är den enorma styrka vi hittar i varandra. Personalen är vår absolut viktigaste resurs och det ser vi tydligt när allt ställs på sin spets. Vi stöttar och hjälper varandra, samtidigt som vi fokuserar på att hjälpa våra kunder och trygga våra leveranser till dem. Det är det som är styrkan hos HEMAB – att vi stöttar varandra och har stort kundfokus. Min ambition är tydlig: HEMAB ska ha hög leverans­säkerhet och störningsfria leveranser, men det ska framför allt vara en säker, trygg och trivsam arbetsplats – där vi tar hand om oss själva och varandra, varje dag.

Per Mellberg, vd

Kärnvärden PERSONLIGT ANSVARSTAGANDE LOKAL NÄRVARO OCH SAMVERKAN

Personligt ansvarstagande inne­bär för oss mod, del­aktighet och ­målinriktning. Våra kärnvärden ska leda till kostnads­effektivitet, ­långsiktighet och störnings­ fria ­leveranser.

Väsentlighetsanalys HEMAB verkar inom ett brett område och därför är även intressenter identi­fierade mycket brett. Vi hänvisar därmed till lokalsamhället och samhälls­nytta i stort.

Hållbar samhällsnytta

Vi kan göra störst nytta och ­skillnad inom hållbarhet, när vi skapar förut­ sättningar för andra aktörer, organisationer och privat­ personer att välja våra produkter och tjänster. Exempel på sådana är lokal­ producerad, fossilfri fjärrvärme, återvinningssystem för att minimera restavfall och deponi eller att välja att köra tunga fordon på förnyelsebar biogas istället för fossila bränslen. Vi skapar förutsättningar för andra att bli mer hållbara •

Maximal samhällsnytta till låg kost­ nad ger ekonomisk hållbarhet

•

HEMAB:s verksamheter berör lokal­ samhället och bidrar med samhälls­ nytta

•

Hög prestanda i våra anläggningar ger positiva effekter för samhället

•

Vi ska vara en ansvarsfull aktör i avfallsbranschen

Energisystem som ger möjligheter

Energi och effekt, i rätt mängd och när den behövs, är grundläggande för samhällets och företagens funktion. Vi möter upp detta i form av: •

Ett balanserat energisystem, med olika energi­källor som möts i ett välskött och leveranssäkert elnät

•

Att skapa förutsättningar för småska­ lig produktion av förnybar energi

•

Egen produktion av förnybar energi

Trygghet som hållbarhetsfaktor

HEMAB:s verksamhet har en mycket samhällsviktig funktion. Genom att erbjuda stabila leveranser av vatten, el, värme och återvinnings­tjänster, fyller vi en avgörande funktion i att trygga ett fungerande samhälle. Även utbyggnaden av fibernätet är en prio­ riterad fråga som skapar möjlig­ heter för människor att bo och verka var de vill. Genom att vi är lokalt ägda av Härnösands kommun och ingen extern ägare långt bort, kan Härnösands invånare känna sig trygga i att vi finns nära till hands och jobbar med deras bästa för handen. Vi finns och verkar endast lokalt, för våra ägare som i förlängningen är alla kommuninvånare. Våra bidrag i detta är bland annat: •

Trygga leveranser som tillfreds­ställer basbehov och skapar möjligheter

•

Vi bidrar till inkludering och lösningar i samverkan med andra aktörer

•

Vi bedriver ett aktivt arbete med kunskapsbyggande från förskola till universitet

•

Vi har en egen, lokal produktion av bränsle i form av biogas och el

•

Vi finns nära och tillgängliga

Det cirkulära är avgörande

Att utveckla cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är av stor vikt. Vi strävar efter att på olika sätt ge förutsättningar för detta genom att: •

Utveckla cirkulär ekonomi och cirkulära flöden inom verksamheten

•

Bidra med förutsättningar för åter­ bruk som inslag i affärsverksamheter

•

Förädla restprodukter, som till exempel produktion av biogas och biogödsel av matavfall

•

Det ska vara lätt att göra rätt - vi skapar förutsättningar för detta

•

Uppmuntra till återbruk och ge kommun­invånarna förutsättningar för cirkulära flöden

5

Övergripande måluppföljning 2025 Hållbart Härnösand Under begreppet Hållbart Härnösand finns tre målindikatorer. Ekonomi, Miljö och klimat samt Sociala insatser. 1. Ekonomi Koncernens rörelseresultat uppgår till 44,4 Mkr för 2025 vilket är 3,6 Mkr högre än föregående år. De låga elpriserna har påverkat oss negativt som elproducent men under 2025 har arbetet fortsatt med resultatförbättrande åtgärder vilket har haft en positiv påverkan på resultatet. Investeringarna uppgick till 201,8 Mkr under 2025. Avkastning på kapital landade på 2,6 % och soliditeten på 23,3 %. 2. Miljö och klimat Vi har genomfört ett klimatbokslut där vi tittat på bolagets totala miljöpåverkan, både vad gäller direkta och indirekta utsläpp. Med detta som bas kommer vi kunna sätta relevanta mål och KPI:er att följa framgent. Bolaget har inte haft några okontrollerade utsläpp under året. 3. Sociala insatser Vi har under 2025 haft en språkpraktikant i verksamheten vilket motsvarar det mål vi satt upp. Praktikanten var en kvinna från Ukraina varför jämställdhetsperspektivet är uppfyllt.

Attraktivt Härnösand Av de digitala säkerhetsutbildningar vi haft under året har 71 % av personalen deltagit. Ett fortsatt arbete med att påminna och medvetandegöra detta har skett. Vår årliga NKI-undersökning gav ett värde på 72,5, vilket är en ökning med 2,5 enheter från föregående år. Detta kan jämföras med branschstandard på 63,4.

6

Attraktiv arbetsplats Vi har under året haft 18 LIA-praktikanter på bolaget, att jämföra med målet på 6 stycken. Vi ser det fortsatt som mycket viktigt att erbjuda adekvata praktikplatser för att på så sätt attrahera ny arbetskraft. Sedan våren 2025 består HEMAB:s ledningsgrupp av 9 medlemmar (plus vd) varav fyra är kvinnor. Målet är att 50 % av ledningsgruppen ska bestå av kvinnor. Vår frisknärvaro 2025 var 98,4 % vilket är bättre än målet om 97 %. I december förolyckades en medarbetare i tjänst och utöver detta har vi haft fyra olycksfall med sjukskrivning under året. En KMA-chef har tillsatts som arbetar med grundorsaksanalyser för att intensifiera säkerhetsarbetet på bolaget. Ett internt kampanjarbete med syfte att förstärka säkerhetskulturen på bolaget kommer lanseras under 2026 med en rad olika aktiviteter.

Innovativ samhällsnytta Bolaget hade ett mål om att vår app skulle laddas ner 3 000 gånger under 2025. Resultatet blev 2854 nedladdningar. En marknadsföringsinsats som genom­fördes under slutet av året bidrog till ett ökat antal. Under 2025 har ett stort antal digitaliseringsinitiativ tagits, däribland kan införandet av ett CRM-system särskilt nämnas. Utöver det sker löpande system­ integrationer för bättre effektivitet och resursutnyttjande i våra verksamheter.

Nöjdare kunder än branschen – starkt resultat i NKI HEMAB genomför årligen en kundundersökning där svaren på ett antal standardiserade frågor mynnar ut i ett nöjd kund-index (NKI). 2025 deltog drygt tvåtusen kunder i undersökningen och resultatet landade på 72,5. — Det är ett väldigt starkt resultat, säger Fredrik Olsson, Chef Kund, marknad och försäljning. Vi har ökat vår kundnöjdhet med 2,5 enheter sedan fjolåret från redan då höga nivåer och det känns otroligt bra. Om vi jämför med branschsnittet så ligger det på 63,4 enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI). HEMAB:s resultat är alltså avsevärt högre. — Tittar man på branschresultatet så är det på elnätssidan man kan se en tydlig trend med en minskad kundnöjdhet, säger Fredrik. Frågor om leveranskvalitet och pris är viktiga för kunderna och här står sig HEMAB väldigt gott i konkurrensen.

Ständigt arbete för förbättringar

Med det goda resultatet i ryggen har ytterligare initiativ tagits för att bibehålla resultatet eller förhoppningsvis öka det.

Fredrik Olsson, Chef Kund, marknad och försäljning

— Vi strävar ständigt efter en förbättrad kund­relation så vi slår oss inte till ro med resultatet från en enskild mätning, säger Fredrik Olsson. Vi vet att vi i delar av vår verk­ samhet verkar på en marknad där konkur­ rensen är stenhård så det är viktigt för oss att fortsätta erbjuda bra och leveranssäkra tjänster till konkurrenskraftiga priser. Sam­ tidigt vill vi fortsätta erbjuda bästa möjliga service i varje enskilt kundmöte. Det senare är vi övertygade om att det kundhanterings­system vi infört under året ska kunna bidra med. Du kan läsa mer om den satsningen på sidan 15, här i hållbarhetsredo­visningen. — Utöver det pågår ett ständigt arbete med att utveckla både tekniska tjänster såsom app och driftinformation men också vårt kundbemötande och information. Det hop­ pas vi ska bära frukt även i kommande under­sökningar, säger Fredrik.

7

Av F Ns 17 globala mål för hållbar utveckling har vi på HEMAB fokuserat på åtta specifika mål som vi definierar som mest relevanta och viktiga för vår verksamhet.

Globala målen RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA

Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

6.1 Säkert dricksvatten för alla 6.3 Förbättra vattenkvalitet och avlopps­rening samt öka åter­användning 6.6 Skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem 6.8 Stöd lokalt engagemang i vatten- och sanitetshantering

Vi berör hela kretsloppet för vattnet i vår verksamhet. Från råvatten till våra vattenverk där vi producerar och levererar dricksvatten till Härnösands kommun. Vidare till spillvattnet som spolas ut och som går via vårt spillvattennät vidare till reningsverken där det renas och så småningom skickas tillbaka till den så kallade recipienten, det vill säga havet i vårt fall. Detta krets­lopp är livsviktigt för både människor och djur. Arbetet med att bygga om Kattastrands renings­ verk har fortsatt under 2025 med framför allt maskininstallationer. Stora delar av renings­ stegen har driftsatts och visar på goda reningsresultat. Tidplanen är att allt ska vara klart till mars 2026, med intrimning under våren 2026. Minskad miljöpåverkan och bättre arbetsmiljö för våra medarbetare är två av förbättringarna som kommer uppnås av ombyggnationen. Läs mer om arbetet på sidan 32. Ett interimistiskt vattenskyddsområde för Lång­ sjön erhölls februari 2025, vilket är ett viktigt steg i att skydda våra dricksvattentäkter från förorening.

8

HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

Mål 7 Hållbar energi för alla

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

7.1 Tillgång till modern energi för alla 7.2 Öka andelen förnybar energi i världen 7.4 Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi

8.5 Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla 8.6 Främja ungas anställning, utbildning och praktik 8.9 Främja gynnsam och hållbar turism

Vår verksamhet bidrar på flera sätt till målen kring hållbar energi. Produktionen av fjärrvärme sker till 99 procent med biobränsle i form av restprodukter från sko­gen, samt återvunnen energi och torv. I processen produceras även el som tillsammans med våra fem vindkraftverk står för cirka 30 procent av det totala elbehovet i Härnösands kommun.

Ett hållbart livspussel för våra anställda, kombinerat med att företaget utvecklas positivt känner vi är ett modernt förhållningssätt som gynnar vårt arbetsgivarvarumärke. Eftersom det visat sig fungera väl erbjuder vi därför plats­oberoende arbete när det är förenligt med arbetsuppgifterna.

Vi uppmuntrar till installation av egen elproduktion från förnybara energikällor som sol, vind och vatten. Vi får även tillskott i vårt fjärr­värme­system från solfångare i Absolicons solfångarpark, Energiparken och Folkhögskolan.

Varje år tar vi emot ett stort antal sommarjobbare, semestervikarier och praktikanter. Praktikanter och vikarier ses som en viktig del av verksamheten och dessa har vid flera tillfällen även gått vidare till en anställning.

Vi strävar efter att få så lite restavfall och så stor utsortering av förny­bart material som möj­ ligt. Därför erbjuder vi sedan 2014 fyrfackskärl som bidrar till bättre utsortering och renare restavfall. Det restavfall som uppstår skickas till Sundsvall för att förbrännas och bli fjärrvärme till sundsvalls­borna. Från 2013-2025 har vi lyckats minska mängden restavfall med över 51 %.

Vi är nära att nå vårt mål med 50 % kvinnor i ledningsgruppen. Under året har vi ökat från 20 % till 40 %.

Vi har vid flera tillfällen även tagit emot ung­domar som ska göra samhällstjänst eller personer som av någon anledning står långt från arbets­marknaden. Vi hoppas och tror att det kan bidra till en nystart och ett steg mot en mer strukturerad tillvaro för många. Varje år delar vi ut vindkraftpengar till lokala föreningar och organisationer som jobbar med att öka attraktionsvärdet för Härnösand, gynna frilufts- och natur­ upplevelser, rekreation eller turism. Vi uppmuntrar även att handla lokalt.

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

9.1 Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer 9.C Tillgång till informations- och kommunikationsteknik för alla

11.2 11.5 11.6

Vår biogasproduktion bidrar till att sluta krets­ loppet, renare luft och mindre koldioxid­utsläpp. Efterfrågan från framför allt den tunga transport­ sektorn är större på förvätskad fordonsgas, varför vi under året har fortsatt ställa om produk­ tionen till flytande biogas. Parallellt med detta är planen att fortsätta sälja komprimerad biogas till privatkunder.

Vi jobbar för ett hållbart Härnösand. Det genomsyrar hela vår verksamhet. Därför jobbar vi också ständigt med förbättringar och effektiviseringar för att hålla nere våra priser och taxor, samtidigt som vi ska säkerställa våra leveranser.

Under 2025 har de tre stora bredbandsprojekten Södra Härnön, Överskog-Mörtsal och RamsjöSela byggts till en kostnad av 23,5 Mkr. Totalt har 111 hushåll valt att ansluta sig i samband med dessa projekt. Vi har under året även sålt in 77 enskilda villa­ anslutningar varav 62 har anslutits under 2025. 320 lägenheter i flerfamiljshus och tre företag har också anslutits, samt att ett par 5G-master har fiberanslutits. Två olika projekt som vi kallat ”centrala Häggsjö” respektive ”ytter­områden Häggsjö” har beviljats bidrag och avser byggnation av stamnät. Utöver stamnät kommer vi även bygga accessnät till de kunder som vill ansluta.

Tillgänggöra hållbara transport­system för alla Mildra negativa konsekvenser av naturkatastrofer Minska städers miljöpåverkan

Vi tar alltid hänsyn till natur- och kulturvärden när vi bygger och bidrar till verksamhet som gynnar återbruk och återvinning av material. Vi erbjuder möjlighet till hållbara transporter via en väl utbyggd laddinfrastruktur och produktion av fordonsgas som båda bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Vi har erbjudit våra kunder fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar sedan 2014. Vi fortsätter arbetet mot 100 % anslutning till FNI med målet att samtliga kunder ska ha en lösning på plats senast 1 januari 2027. En till två gånger per år genomför vi även en grovavfalls­ kampanj där det är möjligt att lämna grovavfall på sex olika platser i kommunen.

skilda transporterna till vår uppsamlingsplan vid kraftvärmeverket minskar. För att minska transporter till våra ÅVC:er och som en service till våra kunder erbjuder vi även hämtning av trädgårds­avfall i storsäckar. Vi erbjuder platsoberoende arbete, med de positiva effekter det bidrar till i form av minskad bilanvändning, effektiv lokalanvändning och även färre längre resor. Vår balningsanläggning för återvinningsmaterial bidrar till färre och mer effektiva transporter av returmaterial, samt mindre nedskräpning i närområdet. Anläggningen möjliggör mottagande av en större mängd material och vi kan därmed utgöra en ”hub” för regi­onen gällande mottagning av material. Vårt samarbete med PreZero gör att vi får ett kontinuerligt flöde av material och en säker och trygg avsättning för detta. Behandling och förädling av avlopps­slam är en fråga vi fortsätter utreda, liksom hantering av biogasens rötrest, det vill säga biogödseln.

Eftersom vi vill uppmuntra fler att lämna sitt ris, sly, trädgrenar och avverkningsrester till oss, erbjöd vi under en period gratis hämtning. Det bidrar till lokal energiåtervinning genom uppvärmning av Härnösand med förnybart bränsle, samtidigt som de privata, en-

9

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

12.2 12.3 12.4 12.5 12.8

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

Hållbar förvaltning och användning av naturresurser Halvera matsvinnet i världen Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall Minska mängden avfall markant Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

I vår fjärrvärmeproduktion använder vi oss till största delen av restprodukter från naturen, vilket gör att dessa kommer till nytta i form av värme och el istället för att gå till spillo.

Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

13.1 Stärk motståndskraften mot och anpassnings­förmågan till klimat­relaterade katastrofer 13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar

Biogasanläggningen bidrar till ett kretslopp från jord till bord. Maten som produceras och som vi äter bidrar i sin tur till matavfall som vi samlar upp och återvinner för att få fram biogas och biogödsel. Matavfallet hämtas med våra återvinnings­ bilar som också drivs med vår fordonsgas. Den gas vi producerar säljs lokalt till härnösands- och sundsvallsborna.

Vi genomför flera åtgärder i vår egen verksamhet som är rela­terade till väntade, framtida klimatförändringar. Vi ser att så väl biogasproduktion som upprättande av vattenskyddsområden, vädersäkring av elnätet och byggande av vind­kraft är några av de faktorer som vi bidrar med i det arbetet.

Vi är opinionsbildare och ambassadörer vad gäller hållbar konsumtion, avfallssortering, hållbarhet och att handla lokalt. Bland annat genom en mängd kunskapshöjande insatser kring återvinning, vatten­användning och energiförbrukning.

Vi säkerställer att våra VA-anläggningar är funktionsdug­ liga, även vid extrema nederbördsmängder.

I slutet av 2025 fick vi grönt ljus att gå vidare med planerna på en återbruksbutik vid Härnösands kretsloppspark, något som kommer bidra till att fler får möjlighet att handla hållbart. Vi strävar efter att vara resurseffektiva och hållbara både vad gäller vårt material och vår personal. Deponering av avfall är en rigoröst kontrollerad verksamhet som kräver särskilda tillstånd av myndigheter. Vi har dessa tillstånd samt den kunskap och erfarenhet som krävs för att hantera avfall vid deponin vid Älands återvinningsanläggning.

10

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Vi arbetar även med en kontinuitetsplan för dricksvatten och är behjälplig i kommunens arbete med framtagande av nödvattenplan. Vi underlättar för härnösandsborna att göra hållbara val genom att tillhandahålla lättillgängliga återvinningscentraler, underlätta utsortering genom fastighetsnära insamling av olika material och skapa förutsättningar för att köra fossilfritt.

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald 15.1 Bevara, restaurera och säkerställ håll- bart nyttjande av ekosystem på land och i sötvatten 15.5 Skydda den biologiska mångfalden och ­naturliga livsmiljöer 15.8 Förhindra invasiva främmande arter i land-och vattenekosystem

Bekämpning av invasiva arter är viktigt för den biologiska mångfalden. I samband med stora lupindagen informerade vi om invasiva växter och hur de ska hanteras på ett korrekt sätt. Vi hade även en separat container för detta uppställd på Krets­loppsparken under sommaren. Ombyggnationen av reningsverket Katta­ strand medför minskade utsläpp av organiskt material till recipienten. Detta leder till minskad syreförbrukning i vattenmiljön och förbättrade syrgashalter, vilket är en grund­ läggande förutsättning för välfungerande akvatiska ekosystem. Förbättrade syre­ förhållanden gynnar syrekrävande arter av bottenfauna och fisk samt bidrar till en mer varierad och stabil artsammansättning. Åtgärden stärker därmed ekosystemens funktioner och bidrar positivt till miljömålet Ekosystem och biologisk mångfald. Utvärdering av det uppbyggda reningsverket i Norrstig visar en minskad mängd utsläpp av syreförbrukande ämnen vilket får samma positiva effekter.

Vårt hållbarhetsarbete HEMAB bedriver en bred verksamhet som har påverkan i hela samhället; fjärrvärme, fastighetsrenhållning och återvinning, vatten och avlopp, elnät, vindkraft, biogasproduktion, fordonsgas, bredband, laddinfrastruktur samt att vi har ett engagemang i lokalsamhället. Därför ser vi det som självklart att vi föregår med gott exempel i hållbarhetsfrågor och strävar efter att ha så liten klimatpåverkan som möjligt. Vi ska ha en hållbar organisation där vi använder våra resurser effektivt och hållbart i ett långsiktigt perspektiv. Därför behöver vi även arbeta med att analysera kommande utmaningar så att förebyggande insatser kan genomföras.

Hållbarhet är en enhet inom Strategisk utveckling

Vår enhet för Hållbarhet har en viktig funktion i bolagets miljö- och klimatarbete. Dels bevakas våra verksamheters tillstånd och villkor och dels arbetar man framåtsyftande med strategier för bland annat klimatanpassning och bevarande av biologisk mångfald.

Energiaffärer

Energibegreppet genomsyrar hela vår verksamhet i form av värme, el och drivmedel. Vi verkar även för en ökad andel förnybar energi och förbättrad energi­ effektivitet i våra verksamheter. Alla hållbarhetsperspektiv beaktas inom såväl Fjärrvärme som Elnät. Eko­logiskt satsar vi bland annat på 100 procent förnybart bränsle och söker innovativa lösningar i samarbeten som bidrar med solvärme till fjärrvärmenätet. Vi har även ställt om för att undvika helikopterbesiktningar och istället kunna inspektera lednings­gator med drönare i större utsträckning.

Ekonomiskt smarta insatser

Ekonomiskt investerar vi i smarta lösningar som gör att vi snabbare upptäcker läckor i fjärrvärmenätet och kan genomföra åtgärder. Vi har även ett samarbete med Heta utbildningar som genererar återväxt i energibran-

schen och även ett antal anställningar i vår egen verksamhet.

Lokal elproduktion

Våra vindkraftverk och vår elproduktion i kraftvärme­ verket har kapacitet att producera 30 procent av Härnösands totala elbehov. Förnybar, lokalprodu­cerad el som distribueras till våra kunder i närområdet. Dessutom bidrar vindkraften indirekt, genom vindkraftpengar, till utvecklingen av ett tillgängligt och hållbart friluftsliv i Härnösands kommun. HEMAB har upprättat totalt 60 ladd­platser för elfordon inom kommunen. Dessa bidrar till att invånarna i Härnösands kommun har möjlighet att välja mer hållbara transportmedel i sin vardag. Användningen av elfordon bidrar till en kraftig CO2-­reducering i jämförelse med fordon som drivs med fossilt bränsle, vilket bidrar till stor miljönytta och till att uppfylla bland annat de globala målen Hållbar energi för alla, Hållbara städer och samhällen och Bekämpa klimatförändringarna.

Cirkulära affärer

Ett hållbart samhälle behöver hållbara individer och en del i det är att komma närmre arbetsmarknaden om man står långt ifrån den. Vi söker därför samarbeten där vi kan bidra till att ge dessa personer en meningsfull sysselsättning. Självklart omfattar vår verksamhet inom fastighetsrenhållning och återvinning även ekologisk hållbarhet, som enligt vårt sätt att se det omfattar så väl resurshushållning i vardagen som innovativa lösningar i större och mindre format.

En hållbar vatten- och avloppslösning är en stor del av de globala målen, bland annat inom områdena Hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet, Hav och marina resurser samt Ekosystem och biologisk mång­ fald. Vi fortsätter att tänka i ett större och längre perspektiv vad gäller klimatförändringar och tillgång till rent vatten samt med uppströmsarbete gällande vad som får spolas ner i avloppet och inte. Vi tar alltid hänsyn till naturvärden och miljö när vi bygger om och bygger ut.

Lokalproducerat fossilfritt bränsle

Vår biogasproduktion ger fossilfri fordonsgas som reducerar CO2- utsläppen med mer än 90 procent jämfört med diesel. Förutom det så bidrar den till många samhällsnyttor både i produktions- och konsumtionsleden. Till exempel bättre luft, minskad övergödning och en utvecklad avfallshantering. Biogasen är en tyd­lig krets­loppsprodukt och därmed ett bra exempel på hur cirkulär ekonomi kan fungera och hur vi kan göra mer med mindre miljöpåverkan. Biogasen bidrar direkt eller indirekt till flera av de globala målen, så som Hållbara städer och samhällen, Hållbar konsumtion och pro­ duktion samt Bekämpa klimatförändringarna, för att nämna några.

Engagemang i lokalsamhället

Ett av våra engagemang omfattar hållbarhetsspons­ring. Genom denna kan föreningar ansöka om sponsring till insatser som spar på jordens resurser och välkomnar mångfald och gemenskap för de som annars inte skulle få möjligheten – allt detta täcks inom hållbarhetens tre områden; miljö, ekonomi och social hållbarhet.

11

Personalstatistik Könsfördelning tillsvidareanställda 2025

Antal 160 140

27 %

120 100 80 60 40

73 %

20 0 Nyanställda 2022

2023

2024

Avgångar

Pensionsavgångar

Kvinnor

Antal anställda

Män

2025

Sjukfrånvaro totalt 2022-2025 Procent

Åldersfördelning tillsvidareanställda 2025

4,6

Antal

4,5 4,4

60

4,3

50

4,2

40

4,1

30

4,0 3,9

20

3,8

10 0

12

3,7 3,6 Under 30

30-49

50-65

Över 65

2022

2023

2024

2025

Risker, tillbud, riskobservationer, olycksfall Strategiska risker Händelser i vår omvärld kan påverka verksamheten positivt och ge oss möjlig­ het att skapa ett högre värde, eller negativt genom risker som kan ha påverkan på vårt resultat. Dessa strategiska risker fångar vi upp i det dagliga arbetet genom omvärldsbevakning, analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot, samt genom att föra dialog med våra intressenter, delta i branschorgani­ sationer, nätverk, samarbets­forum med mera. Exempel på risker som kan påverka verksamheten i stor omfattning och som ligger utanför vår kontroll, är lagar och skatter, förändringar i klimat och konjunktur, konsumenttrender och priser. De senaste årens ökade oro i världen påverkar oss och våra kunder genom bland annat ökade priser.

Miljörisker De händelser som kan inträffa i vår verksamhet och som skulle kunna ha allvarliga konsekvenser för miljön är större utsläpp av processkemikalier/drivmedel vid kraftvärmeverket/reningsverken och brand i anläggningar. Extrem nederbörd skulle kunna orsaka okontrollerad bräddning med förorening i vattnet som följd. För att undvika och hantera dessa händelser finns rutiner som även innefattar krishantering. I juni hamnade en personbil i vår dricksattentäkt och läckte olja. Situationen hanterades skyndsamt och

enligt rutin, genom att råvattenintaget stängdes och reservvattenledningen från Långsjön kopplades in.

Finansiella risker HEMAB utsätts genom sin verksamhet för ett antal olika finansiella risker som likviditetsrisk, finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk samt risker inom elförsälj­ ning. Koncernens verksamhet är i hög grad beroende av lagstiftning och annan natio­nell reglering. De finansiella riskerna hanteras genom upp­ följning och kontroller samt att vi på finansieringssidan mixar både rörlig och fast ränta samt olika löptider för att få en bra spridning.

Låg risk för korruption, mutor och jäv Vi har nolltolerans för korruption, mutor och jäv som regleras i våra riktlinjer och vår uppförandekod. Inom områdena marknad, försäljning och inköp bedöms risken vara som störst för att korruption, mutor och jäv skulle inträffa. Vi har inte haft några misstänkta fall av korruption, mutor eller jäv under året och sannolikheten för att det skulle hända bedöms i dagsläget som låg.

Låg risk för kränkning av mänskliga rättigheter Eftersom vår verksamhet är begränsad till den svenska marknaden bedömer vi i dagsläget att direkta risker kopplade

till kränkning av mänskliga rättigheter är låga. Genom våra leverantörer som verkar i andra länder, finns en indirekt risk. Inga indikatorer finns i dagsläget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete Inom HEMAB bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete dagligen. Vi utgår från vår policy, har arbetsmiljökommitté, skyddsronder, riskbedömningar, medarbetarundersökningar och arbetsmiljö först på mötesagendan för att nämna några exempel. Skyddsronder genomförs minst en gång per år i syfte att kontrollera att lokaler och anläggningar är anpassade för verksamheten, skötseln av lokaler och anläggningar är god samt att arbetet orga­niseras på ett säkert och rationellt sätt. Under 2025 har alla delar av verksamheten berörts av minst en skyddsrond. Under 2026 avser vi att utveckla arbetssättet kring skyddsronder med antal och särskilda fokusområden.

Tillbud och riskobservationer Vi arbetar aktivt med rapportering av olycksfall, tillbud och riskobservationer. Alla inrapporterade händelser utreds, åtgärdas och följs upp. Allvarliga händelser utreds med en grundorsaksanalys som sedan delas inom hela organisationen för ett lärande och för att förhindra att liknande händelser sker på andra avdelningar.

Vi uppmuntrar rapportering av riskobservationer i verksamheten. En stabil ökning av riskobservationer fem år i rad är väldigt positivt då vi blir mer förebyggande i vår arbetsmiljöarbete. Ambitionen är att identifiera och hantera risker i vår verksamhet innan tillbud eller olycksfall inträffar. •

•

•

Under 2025 rapporterades det 111 stycken riskobservationer, vilket är 19 fler än föregående år. Vi hade 43 rapporterade tillbud under 2025, jämfört med 26 året innan. Antalet olycksfall ökade också från 11 stycken 2024 till 26 stycken 2025.

Den vanligaste orsaken till olycksfall är ”ramla, snubbla i samma nivå” och den näst vanligaste orsaken är ”halka på grund av snö/is”. Den vanligaste kroppsdelen vi skadar är händer och den näst vanligaste är huvud. Tyvärr fick vi en påminnelse om vikten av att ständigt utveckla säkerhets­arbetet, då vi under stormen Johannes tragiskt förlorade en medarbetare i en olycka. Vi fortsätter satsningen på att utbilda chefer, skyddsombud och arbetsledare gällande arbetsmiljö­frågor så att vi pratar samma språk och systematiskt förebygger risker i arbetsmiljön.

13

14

Fredrik Olsson, Chef Kund, marknad och försäljning

Ärendehanteringssystemet Lime För en bättre kundupplevelse Med alla kundärenden samlade i ett och samma system skapas bättre överblick, tydligare ansvar och nya möjligheter till analys, något som redan har bidragit till både minskad intern belastning och en förbättrad kundresa. Under våren 2025 påbörjades arbetet med att införa Lime CRM, en tjänst där samtliga kundärenden samlas i ett och samma företagsövergripande system. — Detta har varit efterlängtat, säger Fredrik Olsson, Chef för Kund, marknad och försäljning.

För en samlad, gemensam kundbild

I stället för att inkommande ärenden tas emot och följs upp på olika sätt, beroende på kundens valda kontakt­väg eller rutiner på berörd avdelning, så registreras och hanteras nu allt direkt i Lime. Varje ärende får en tydlig ägare som enkelt kan involvera kollegor på andra avdelningar och tilldela ansvar för att lösa upp­gifter. — Detta hjälper oss bland annat att minska antalet långa, spridda mejltrådar, där ärenden och viktiga de­ taljer har högre risk att falla och fastna mellan stolar­ na, förklarar Fredrik. På så vis skapar vi en gemen­ sam, tydlig bild av varje enskild kundrelation och kan agera snabbare och mer samordnat.

Mer träffsäkra analyser

En annan viktig funktion med Lime är strategiska upp­ följningar och analyser av avslutade ärenden. Det blir enklare att identifiera exempelvis en fråga som upp­ repas kring ett visst ämne eller kanske ett återkommande tekniskt problem hos olika kunder. — Om vi blir bättre på att upptäcka mönster kan vi göra tidiga preventiva justeringar i allt från fältarbete till hur vi kommunicerar på vår webb och därmed förhin­ dra att liknande situationer uppstår, berättar Fredrik. Det märks inte minst hos vår kundservice som under 2025 kunde konstatera en minskning av antal besvarade kundsamtal med hela 20 %. Även om Fredrik ser flera anledningar till minskningen tillskriver han viss förtjänst till den nya ärendehanteringen: — En mer effektiv och träffsäker återkoppling, av­ hjälpning och efterföljande analys bidrar givetvis di­ rekt till en lägre belastning internt och inte minst till en bättre kundresa, avslutar Fredrik.

Mohammed Gamal Badr och Cassandra Åslund Larsson i vår Kundservice uppskattar det nya systemet, som samlar kundärenden och underlättar hanteringen av dem.

15

Gådeå kraftstation öppnades samma år som Roslagsbanan invigdes, första skyskrapan byggdes i Chicago, E-kolibakterien upptäcktes och den första blindtarmsoperationen genomfördes.

”

När man ser tillbaka på resan från fotogenlampor till dagens robusta elnät inser man hur mycket mod och innovationskraft som funnits i varje generation.

Tomas Styf, Affärschef Elnät

16

140 år av ljus Från enkla gatlyktor till ett av Norrlands mest driftsäkra elnät Under 1880-talet tändes de första elektriska gatlyktorna i Härnösand. Det gjorde staden till en pionjär i Europa och lade grunden för det moderna elnät vi förvaltar idag med blicken fortsatt mot horisonten.

D

en 10 december 2025 var det exakt 140 år sedan Gådeå kraftstation togs i drift - ett datum som räknas som starten för det som över tid har utvecklats till dagens elnät i Härnösands kommun. När kraftstationen började leverera ström 1885 blev Härnösand först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning driven av vattenkraft. Ett banbrytande steg som förändrade stadsmiljön och gav ökad trygghet.

båglampor skulle installeras i Härnösand.

Från fotogen till elektricitet

När glödlampan slog igenom 1910 ökade kvalitén på belysningen, men själva nätet var fortfarande väldigt väderkänsligt. Vid hård blåst slog ledningarna mot plåttaken så att gnistorna flög, vilket krävde att personal fick hålla brandvakt.

Före elektricitetens intåg lystes gatorna upp av fotogenlampor som var dyra, svaga och krävde omfattande underhåll. Intresset för el väcktes när man i Stockholm 1883 demonstrerade en ny typ av gatubelysning. Invånare i Härnösand samlade in pengar till en egen provbelysning - och året därpå kunde sex båglampor tändas i staden. Det blev startskottet för en teknisk utveckling som skulle accelerera under de kommande decennierna. I mars 1885 köpte staden spikfabriken i Gådeå med ambitionen att använda vattendraget som energikälla till gatubelysningen. Den amerikanska firman Thomson-­ Houston anlitades och inför driftsättningen av kraftsta­ tionen i december samma år hade man beslutat om att 25

I Härnösandsposten kunde man den 25 oktober 1886 läsa att tyska tidningar debatterade ”hvilken stad i Europa som har äran af att först ha infört elektrisk belysning för hela staden”. Enligt artikeln stod valen mellan preussiska Darkehmen, tyska Triberg - och Härnösand.

Elens breda intåg

Under 1900-talets första hälft ökade elanvändningen snabbt. Fler apparater kom in i hemmen, nätet byggdes ut, transformatorstationer tillkom och mer energi behövdes! Den 1 september 1923 publicerades en artikel i Sundsvalls tidning om en utredning rörande den norrländska vattenkraften och att ”Ofantliga kraftvärden gå årligen till spillo i strömfåran”. Här beskrivs Gådeå som ”det äldsta kommunala vattenkraftverket i riket, ja, antagligen i hela världen”.

Tomas Styf, Affärschef Elnät

17

En bild av denna sjudande torg­ handel på Stora torget i Härnö­ sand anno 1910 (vänster) visar att gatu­belysningen hade samma placering som vid torghandeln 1885 (höger)

1928 gick Härnösand över till växelström. Krigsåren orsakade stora underhålls­behov och långsamma leveranser av material, men utbyggnaden fortsatte ändå i rask takt. Nätet skulle dock vara fortsatt känsligt för störningar under lång tid framöver, där vinter­stormen 1966 blev en av de tuffaste prövningarna då blötsnö och fallande träd orsakade omfattande skador av historiska mått.

Nybrogatan måste ha känts som en riktig parad­ gata vid förra sekel­skiftet. Och så modern sedan! Med elektrisk gatubelysning som första stad i Europa. Då var trafiken inte värre än att det gick att åka kälke nerför ”Flickskole­ backen”.

18

Enormt vädersäkrings­arbete har gett resultat

Sedan 1990-talet har HEMAB stegvis grävt ner ledningar och vädersäkrat en stor del av elnätet. — Det är ett av de mest långsikt­iga projekten i före­tagets historia och vi ser resultatet när vi tittar i Energimarknadsinspektionens statistik för 2024. Idag har vi ett av Norr­

De tidiga elektriska gatubelysningarna kunde ofta efter­likna utseendet hos de gamla gaslyktorna, som här till vänster. Men de kunde även få en helt ny utform­ ning som syns på bilden till höger från 1950-talets Härnö­ sand.

lands mest driftsäkra elnät, berättar Tomas Styf, Affärs­chef Elnät. När man ser tillbaka på resan från fotogenlampor till dagens robusta elnät inser man hur mycket mod och innovationskraft som funnits i varje generation. Det är i den andan vi vill bygga

I slutet av 1960-talet revs den gamla elverksbyggnaden och flytten gick till Västra ring­vägen, där HEMAB håller till än idag.

framtidens elnät - ett uppdrag och förtroende vi tar oss an med stolthet. Vi vill fortsätta vara pålitliga, hållbara och ställa så gott vi kan för de som ska för­ valta nätet under de nästkommande 140 åren.

Det första elverket på Kronholmen syns redan på bilder från slutet av 1800-talet och utmärker sig i stadsbilden med sin 37 meter höga skorsten.

Julbelysning av gatorna är en lång tradition som vi på HEMAB är stolta över att vara en del av. Idag med något mer moderna och säkra metoder.

19

Sven Johansson 28 januari 1959 - 27 december 2025 Sven avled efter en olycka i sam­ band med arbetet under stormen Johannes den 27 december 2025. Han arbetade med skogs­röjning på HEMAB i 36 år och var en mycket uppskattad kollega som mötte sin omgivning med humor, vänlighet och hjälpsamhet. Sven älskade sitt arbete i skogen och hade enorm arbets­kapacitet och yrkesskicklighet. Han är djupt saknad både i egen­ skap av kollega och som person.

20

21

Ekologisk hållbarhet Vi behöver hushålla med jordens resurser genom att minska våra nyinköp, återbru­ ka saker i högre utsträckning och återvinna mer material. Ju mer vi tänker på vårt ekologiska avtryck desto mer hållbara blir vi.

22

Ekologisk hållbarhet

Mindre restavfall och mer återvinning Det ger vinster för hela Härnösand På HEMAB är varje dag återvinningens dag och vi är stolta över det jobb vi gör tillsammans med alla härnösandsbor, för att bidra till minskade avfallsmängder och ökad återvinning. Och bidrar det gör vi!

H

ärnösand har haft fyrfackskärl i över tio år nu. Vi är riktiga veteraner jämfört med stora delar av Sverige, där man först nu börjar med fastighetsnära insamling av förpackningar. Den tidiga satsningen på enkel sortering i Härnösand har gjort att vi nu är väldigt nära det så kallade 25/25-målet. Cathrine Edholm, Chef för Kommunalt avfall, berättar:

— 25/25-målet innebär att vi ska minska vårt matoch restavfall med 25 % till 2025, jämfört med 2015. Härnösands mål var att komma ner i 153 kg per per­ son och år och nu ser vi att vi har nått 159,5 kg, vilket är väldigt nära. Tittar vi på enbart restavfall har det minskat med över 50 % från 2013 till 2024. Det ska vi vara stolta över!

Minskning av restavfall ger mer pengar kvar i kassan

Sedan fyrfackskärl blev obligatoriska för småhus och fritidshus sommaren 2024 så har restavfallet minskat med 11,7 % fram till sommaren 2025. — Det faktum att det är fler som har tillgång till en­ kel sortering och att vi dessutom hämtar restavfallet mer sällan har bidragit till att framför allt fler plastoch pappersförpackningar sorteras ut till återvinning i stället för att hamna i restavfallet, vilket är väldigt positivt, säger Cathrine Edholm.

är en inkomst för HEMAB och därmed för kommunen. — Vi har minskat mängden restavfall med närmare 200 ton sedan sommaren 2024, säger Cathrine. Med tanke på att vi i dagsläget betalar ungefär 1 500 kro­ nor per ton avfall i förbränningskostnader, frakt och så vidare, så är det en betydlig slant vi sparar på att minska mängden restavfall, konstaterar hon. Så grattis, alla härnösandsbor! Tillsammans gör vi det bra och vi kommer att fortsätta jobba för att göra det ännu bättre!

Kostnaderna för att skicka avfall till förbränning kan hållas nere genom att mer förpackningar sorteras ut. Restavfall är en kostnad, medan återvinningsmaterial

23

Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning Cathrine Edholm, Chef Kommunalt avfall

24

Ekologisk hållbarhet

Minskad textil­konsumtion — målet med ny lagstiftning I juli beslutade regeringen om förordningsändringar för att reformera avfallslagstiftningen och förbättra återvinningen. I beslutet ingick bland annat en förändring i hur textilavfall ska hanteras.

F

rån 1 januari 2025 blev det inte längre tillåtet att slänga kläder och annan textil i restavfallet. Tanken med regeringsbeslutet var att så väl privatpersoner som verksamheter skulle sortera trasig textil och hel textil och lämna separat till återvinning och återbruk. System för insamling, transporter och hantering visade sig dock inte vara tillräckligt utbyggda nationellt för att kunna hantera de mängder av textil som lämnades in. Därför valde man att revidera beslutet till att hel textil ska samlas in medan trasig textil ska slängas i restavfallet.

— Textil som fortfarande går att använda, såväl kläder som hemtextilier i form av dukar, gardiner, lakan och så vidare, ska enligt lag fortsätta lämnas in till återbruk. Det går att lämna både på våra återvinningscentraler och till second hand-butiker, konstaterade Cathrine Edholm, Chef kommunalt avfall i en nyhet på hemab.se då.

Återvinning av textil ger minskad miljöpåverkan och mer pengar i plånboken Den svenska textilkonsumtionen är hög och orsakar utsläpp av växthusgaser på över fyra miljoner ton koldioxid­ ekvivalenter per år. Denna klimatpåverkan motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med en fossilbil enligt naturvårdsverket. Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är i dagsläget kopplat till inköp av nyproducerade varor. Därför är textilåtervinning och återbruk av textilier en viktig fråga, eftersom detta minskar miljö­påverkan betydligt.

— Vi ser en ökad återvinning av textilier som en nöd­ vändighet i framtiden, men ett system för insamling, trans­ porter och hantering behöver först komma på plats för att det ska fungera optimalt. Idag finns inte det systemet, säger Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning. Men även om vi ännu inte kan få trasig och uttjänt textil att cirkulera i den mån vi önskar finns det stora vinster med att återbruka den textil som redan är producerad. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Det är en siffra

som behöver sjunka för att få till riktig förändring. — Inom återvinning pratar vi om avfallstrappan, som består av olika steg. De steg vi förordar främst är minskad kon­ sumtion och ökat återbruk. Återbruk av textil är ett tydligt exempel på detta. Köp färre nya produkter och låt textilen cirkulera i stället, så sparar vi på såväl pengar som energi och miljö, säger Cathrine.

Köp nytt, men inte så ofta

Före den 1 januari 2025 slängdes varje år cirka 7–9 kilo textilavfall per person direkt i restavfallet och gick till förbränning. Ett enormt resursslöseri, eftersom cirka fyra av tio plagg som slängdes dessutom inte ens var trasiga eller utslitna. Och det är här vi kommer till pudelns kärna, nämligen minskad konsumtion och ökat återbruk. — Återbruk av textil handlar inte om att du aldrig får köpa något nytt. Det handlar om att vi tillsammans måste minska onödig konsumtion, särskilt av så kallat snabbt mode eller fast fashion, som bidrar till ett slit- och slängsamhälle som påverkar oss alla negativt. Det är tillsammans vi gör skill­ nad på riktigt, avslutar Isabell.

25

Mer info hittar du på www.hemab.se/passersystem

Passersystem på ÅVC - för miljö, säkerhet och ekonomi

Hösten 2025 införde vi ett passersystem på våra återvinningscentraler som innebär att alla besökare nu behöver skanna sitt körkort eller ett ÅVC-kort för att kunna komma ner på rampen för att lämna avfall. Ett beslut som har sin grund i så väl säkerhet som miljö, men främst ekonomi.

26

I

Härnösand har vi en miljöstyrande avfallstaxa och på HEMAB ser vi ständigt över åtgärder som kan förbättra vår verksamhet både ekonomiskt och miljömässigt. En stor utmaning för verksamheten har varit att vi förlorat intäkter på grund av uteblivna betalningar från företag på våra återvinningscentraler. Något som har lett fram till beslutet att införa ett passersystem. — I vårt utvecklingsarbete landade vi till slut i att vi behövde införa ett passer­system för att reglera flödet på våra återvinningscentraler och få bättre kontroll över företagens betalningar, säger Cathrine Edholm, Chef Kommunalt avfall på HEMAB.

Passersystemet utgörs av en bom, där alla privatpersoner skannar sitt körkort. Företag ansöker om ÅVC-kort som de skannar i stället. Även personer utan svenskt körkort kan ansöka om ÅVC-kort.

Ekologisk hållbarhet

”

Antalet registrerade och betalande företags­kunder har ökat, vilket visar att systemet bidrar till en mer rättvis kostnadsfördelning. Cathrine Edholm, Chef Kommunalt avfall

Företagen ska betala

Företag ska, med några få undantag, alltid betala för sina besök på våra återvinningscentraler, eftersom den grundavgift de betalar inte omfattar verksamhetsavfall. Den grundavgift som privatpersoner betalar i avfallstaxan, omfattar bland annat driften av återvinningscentralerna. Därför är den främsta fördelen med bom-systemet att vi nu kan få till en mer rättvis betalning. — Vi behöver komma till rätta med det inkomstbortfall vi har haft under lång tid, säger Cathrine. Det har handlat om närmare 1,5 miljon varje år i uteblivna betalningar och det måste vi såklart få in på andra sätt, vilket i slutändan kan påver­ ka taxan för privatpersoner. Det är orättvist mot dem och det är orättvist mot de företag som sköter sig, säger Cathrine.

Slutsatser efter höstens införande

Införandet av det nya passersystemet på våra återvinningscentraler har redan nu gett flera positiva effekter.

— Framför allt har antalet registrerade och betalande företagskunder ökat, vilket visar att systemet i grunden fungerar som avsett och bidrar till en mer rättvis kostnadsfördeln­ ing, konstaterar Cathrine. För att säkerställa att passersystemet fungerar helt enligt inten­ tionerna behöver vi fortsätta se över tekniska inställningar, rutiner och eventuella komplet­ terande åtgärder.

En fortsatt utveckling av systemet är viktig för att stärka tillförlitligheten, förenkla hanteringen och skapa en stabil grund för framtida uppfölj­ning, något vi kommer fortsätta arbeta med under 2026.

Flera fördelar med passersystem

Det finns även andra fördelar med att införa ett passersystem, vilket erfarenheter från andra återvinningscentraler vittnar om. Säkerheten är en sådan fördel.

— Nu har vi mycket fokus på att komma till rätta med inkomstbortfall, men genom att vi kan styra antalet bilar som vistas på området samtidigt, så har vi också möjlighet att skapa en säkrare miljö, både för våra kunder och vår personal. Flödet blir bättre och risken att man blir blockerad minskar betydligt, säger Cathrine.

En annan möjlighet som öppnas upp är att föra noggrannare statistik så som antal besökare och när beläggningen på parken är som störst. — I förlängningen är målet att till exempel kun­ na tipsa våra kunder om när det är bäst tid att besöka våra återvinningscentraler för att slippa långa köer, och på så sätt skapa ett ännu bättre flöde, konstaterar Cathrine.

27

28

Ekologisk hållbarhet

Härnösands kretsloppspark Egen drift skapar nya möjligheter Sedan 1 september 2025 har HEMAB tagit över driften för Härnösands kretslopps­park. Fram tills årsskiftet 2025/2026 var Samhall vår samarbetspartner på plats, tillsammans med HEMAB:s egen personal.

S

amarbetet med Arbetslivsförvaltningen har sedan starten 2013 säkerställt driften på krets­ loppsparken samtidigt som individer som stått långt från arbets­ marknaden har fått möjlighet till meningsfull syssel­sättning. När Arbetslivsförvaltningen sade upp avtalet med HEMAB valde vi att själva ta över driften. Hur bemanningen ska se ut framöver är i skrivande stund inte klart, men kravet på social hållbarhet kvarstår. — Vi kommer fortsätta ställa krav på social hållbarhet i vår upphandling av samarbetspartner, för att ge de som står längre från arbetsmarknaden en möjlighet till integration och lärande, säger Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning. Vi kommer också att bibehålla samma öppettider med målsättning om hög närvaro och service till våra kunder.

Egen regi – egen utveckling

I och med att vi nu själva sköter driften av krets­ loppsparken finns det också andra möjligheter att utveckla verksamheten, något som Isabell ser stor potential i.

evenemang och erbjudanden som vi kan ha framöver på området. Det känns spännande och roligt att vi kan utveckla verksamheten så att platsen gör ännu större nytta för härnösandsborna, konstaterar Isabell.

Bra för kunderna och bra för personalen

Magnus Holm är sedan juni 2025 ny arbetsledare på kretsloppsparken och han håller med om att det känns spännande att kunna utveckla verkamheten. — Det finns verkligen potential att skapa en plats som är till ännu större nytta för härnösandsborna, säger han. Det är ju det vi vill med verksamheten här. Den ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt. Det är därför vi ibland måste säga till om att tomgångs­ körning är förbjuden eller att vi av någon anledning inte kan ta emot någonting. Det ska vara trevligt för våra kunder och det ska vara en arbetsmiljö som fungerar, konstaterar han.

Förhoppningen är att det med tiden blir tydligt att HEMAB själva är ägare av parken genom att verksamheten kan utvecklas, vara flexibel och växa.

— Vi har redan fått grönt ljus från styrelsen att bedriva försäljning av återbruk, vilket känns helt rätt både vad gäller tid och plats. Vi har även andra funderingar kring Magnus Holm, Arbetsledare Härnösands kretsloppspark Marika Anderson, Renhållningschaufför

29

Ekologisk hållbarhet

Älands återvinningsanläggning Bättre flöden ger bättre miljö — i dubbel bemärkelse För att förbättra arbetsmiljön för vår personal och för att göra Älands återvinningscentral till en säkrare plats att besöka har vi under 2025 gjort ett antal förändringar på anläggningen.

U

nder alla år har tung trafik blandats med persontrafik på rampen i Äland. Det är både lastbilar och traktorer som har korsat anläggningen och detta är naturligtvis inte optimalt för någon som vistas där. — Vi har länge haft ett behov av att förbättra miljön i Äland och nu har vi tagit ett stort grepp som vi är väldigt nöjda med, säger Jonas Jacobsson Affärschef Energi.

Separerade flöden

Förändringarna har inneburit dels att tung trafik numera får köra runt anläggningen istället för igenom den och dels att nya kontorsytor har byggts. — Vi har låtit bygga en ny väg runt, bakom anläggningen, där vi även har investerat i en ny och modern våg. Det gör att vi får ett separat flöde för den tunga trafiken, vilket känns väldigt skönt, säger Jonas.

Bättre utrymmen

På platsen har det tidigare stått baracker som personalen bytt om, fikat och tagit emot kunder i. Nu står nya byggnader på plats där personalen har sina arbetsplatser.

— Tanken med hela det här projektet är att få till bättre service och att det ska kännas både trevligt och säkert att komma ut till Äland för såväl personal som besökare. Återvinningsstationen är numera även bemannad och vi hoppas att den upplevs som mer besöksvänlig, säger han. Nu återstår att finputsa detaljer så att anläggningen blir tipptopp för både besökare och personal även estetiskt. Det arbetet fortgår under 2026.

Bättre lakvattenrening

Parallellt med ombyggnationen sker naturligtvis fler saker på anläggningen. Ett exempel är att vi har sett över lakvattenreningen. I Äland kommer det lakvatten från bland annat deponin och biogasanläggningen. Lakvattnet uppstår när regn- eller smältvatten rinner genom avfall och tar med sig bland annat biologiska ämnen som kan orsaka övergödning och därför behöver renas innan lakvattnet rinner ut i naturen. Det gör vi genom att tillsätta syre. Tekniken för detta har nu stärkts upp med bättre luftare, vilket ger en mer effektiv rening.

Jonas Jacobsson, Affärschef Energi

30

Barackerna är borta och ersatta av nya, fräscha lokaler med kontor, fikarum och mötesrum.

31

Ekologisk hållbarhet

Kattastrands reningsverk Slutspurt för uppgraderingen Ombyggnationen har gett verket nya reningssteg för lägre miljöpåverkan, bättre arbetsförhållanden och långsiktig kapacitet att rena spillvattnet i staden.

R

eningsverket i Kattastrand har under flera år varit i fokus för stor förändring och efter ett fullmatat 2025 är projektet snart avslutat. På frågan om hur det känns så inleder Ingela Månsson, Affärschef Vatten, sitt svar med en utandning fylld av både glädje och lättnad. För det har varit ett stort och komplext projekt - starkt påverkat av pandemin och en ekonomisk världskris. — Det känns fantastiskt bra att vi snart är i hamn, säger Ingela. Projektet startade redan 2018 då vi efter om­ prövning av verksamheten fick nya lägre gränsvärden för utsläpp av behandlat avloppsvatten att förhålla oss till.

Nya gränsvärden för BOD7 och totalfosfor

Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning, var tidigare ansva­rig för cirkulära affärer på HEMAB och involverad i Katta­strandprojektet. Hon förklarar att de nya kraven centralt handlar om totalfosfor och BOD7.* — Ett högt BOD-värde tyder på mycket organiskt material vilket kan sänka syrenivån i vattnet. När det sedan släpps tillbaka ut i naturen kan det öka risken för syrebrist hos vattenlevande djur och växter. För mycket totalfosfor bidrar till övergödningen, inte minst i havsmiljöer.

Ombyggnad under drift en utmaning

Efter flera år av dialog med Länsstyrelsen, beslut i kommunstyrelsen, upphandlingar och bygglovsansökningar kunde byggstart ske 2023. En av de största praktiska ut-

32

* Biologisk syreförbrukning över 7 dagar

maningarna var just att det handlade om en uppgradering av det befintliga reningsverket, inte ett rent nybygge. — Det gjorde det hela extra komplicerat givetvis, att renin­ gen skulle fortsätta oavbrutet och samtidigt genomgå en omfattande förändring. Dessu­ tom kan det finnas svårigheter att anpassa nya installationer och processer mot redan be­ fintliga, förklarar Ingela.

heter: ett fettfång i första grovrengöringen av vattnet och sedan ett helt nytt reningssteg bestående av ett trumfilter. — Sett utifrån de nya gränsvärdena är trumfiltret en viktig uppgradering då det tar bort cirka 30 pro­ cent BOD. Enkelt förklarat består filtret av en roterande duk som fångar upp föroren­ ingarna, berättar Mats.

En stor del av den faktiska ombyggnationen pågick under 2025. Utöver omfattande installationer för el, styr och ventilation har det arbetats intensivt med stora förändringar av bassängerna. Även två nya filtervarianter har installerats och driftsatts, med mycket positiva initiala renings­ resultat.

Vi traskar vidare till nästa steg. Luftningsbassängerna är numera inbyggda och dess­utom övertäckta med plåtgolv. Johnny öppnar en liten lucka vid sina fötter och visar vatt­net som cirkulerar under oss. Han förklarar att den tidigare processen med att lufta vattnet var dyr och att man nu har gått över till MBBR, vilket stå för Moving Bed Biofilm Reactor. — Det är en biobädd med sådana här biobärare, säger Johnny och tar fram något som liknar ett litet okokt pasta­hjul i plast. Tusentals sådana här rörs runt i bassäng­ erna, bakterier börjar växa på dem och bil­ dar en biofilm som bryter ner BOD. Biofil­ men lossnar sedan och följer med vattnet ut till sedimenteringen där den enkelt kan separeras från vattnet och biobäraren blir

Trumfilter och ”pastahjul”

Vi följer med driftchef Mats Andersson och process­ tekniker Johnny Forsberg på en promenad genom den stora anläggningen. Vi passerar två ny“Pastahjulen” fyller en viktig funktion i processen att bryta ner BOD i bassängerna.

Ingela Månsson, Affärs­chef Vatten ser stora förbättringar i arbets­miljön efter ombyggnationen.

Mats Andersson, Johnny Fors­ berg, Ingela Månsson och Isabell Niklasson har alla varit involverade i Projekt Kattastrand

kvar i bassän­ gen och börjar om processen med att binda nya mikroorgan­ ismer.

Bättre arbets­ miljö

Mats pekar även på nya arbetsförhållanden med stängda bassänger inomhus: — Inte minst vintertid har det blivit ett betydligt behagligare klimat med lägre halkrisk. De enda som möjligen klagar över den förändringen är väl gräsänderna som bru­ kade komma och ta sig ett dopp förut, konstaterar Mats med ett leende. Även i de båda nästkommande stegen har arbets­­­miljön blivit hälsosammare och säkrare. I arbete vid sedimenteringen och de tidigare sandfiltren krävdes friskluftsmasker på grund av höga halter svavelväte. Nu är även sedimenteringen täckt och har fått en förbättrad ventilation och sandfiltren har ersatts av ett så kallat skivfilter. — Här passerar vattnet roterande skivor för en sista behandling, berättar Johnny. Den stora vinsten med skivfilter, utöver den förbättrade ar­ betsmiljön, är att vi slipper ett mycket krävande manuellt underhållsarbete. När filterduken bör­ jar sättas igen startar en automatisk backspol­ ning som rengör duken, utan manuell åtgärd eller driftstopp.

Genom ännu en golvlucka skopar Johnny upp en kanna för inspektion i anläggningens labb. — Det var häftigt att vi direkt kunde se en så stor skillnad med blotta ögat, säger Johnny och håller upp det klara och luktfria vattenprovet i en glasflaska. Detta trots att det fortfarande kvarstår att optimera processen och trimma in alla maski­ nerna ordentligt!

Vad händer härnäst?

I november 2025 kunde HEMABs vd Per Mellberg släppa på spillvattnet i den nya reningsprocessen och i februari efter årsskiftet fick verket godkänt på slutbesiktningen. Sedan 29 mars gäller det nya tillståndet från Länsstyrelsen och projektet kan avslutas under våren 2026. — Vi har då ställt för att klara tillsynsmyndig­ hetens reningskrav med en lägre påverkan på växter och djur i havet utanför vår anläggning, samt gynnat näringslivet i vårt område gen­ om att vi har utfört projektet tillsammans med väldigt många lokala entreprenörer, konstaterar Isabell och Ingela instämmer:

— Det var häftigt att vi direkt kunde se en så stor skillnad med blotta ögat, säger Johnny Forsberg, Process­ tekniker.

— Projektet har även resulterat i en bättre, säkra­ re arbetsmiljö för våra medarbetare. Och sist men absolut inte minst har vi säkerställt att vi klarar huvuduppdraget: att vi på ett långsiktigt och hållbart sätt kan bibehålla vår kapacitet att rena spillvatten från stadens alla invånare.

Synligt resultat direkt

Det är inte bara skivfiltret som återbrukar det renade vatt­net. Stora mängder går även tillbaka till trumfiltret och sedimenteringen som ett sorts kretslopp. Resterande vatten släpps ut i sundet. Jörgen Andersson, Drifttekniker och Mats Andersson, Driftchef ser fram emot slutbesiktningen.

33

Ekologisk hållbarhet i siffror - Återvinning / Biogas

Restavfall skickat till förbränning från Härnösands kommun

Insamlade förpackningar och tidningar från FNI* och återvinningsstationer i Härnösands kommun 2022-2025

Ton

Ton

6 000

900

5 000

800 700

4 000

600 3 000

500

2 000

400 300

1 000

200 100

0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

0

Pappers­ förpackningar** 2022

2023

Plast­­ förpackningar

Metall­­ förpackningar

2024

Färgat glas

Tidningar

2025

Producerad biogas 2025

* Fastighetsnära insamling - fyrfackskärl samt kärl eller underjords­behållare med sorte­ ring i direkt anslutning till flerbostadshus.

Kilo

** Wellpapp från hushåll blev från 2024 tillåtet att räkna med i volymerna för pappersför­ packning, well från ÅVC har därför från och med det räknats in i dessa volymer.

800 000 700 000

746 780

600 000 500 000 400 000 300 000

313 415

298 666

200 000 100 000

134 700

0 Producerad biogas 100 % metan

34

Ofärgat glas

Uppgraderad, komprimerad fordonsgas

Uppgraderad, förvätskad fordonsgas

100 % metan till fjärrvärme eller facklad

2025 började vi producera förvätskad fordonsgas, vilket föranlett att vi har gjort om diagrammet för producerad biogas. Istället för att redovisa producerad biogas och gas till uppgradering redovisar vi nu total mängd produ­ cerad biogas (100 % metan) samt fördelningen mellan de olika typerna av fordonsgas vi uppgraderat till. Vi har även ändrat enheten från Nm3 till kilo eftersom det är den enhet som fordonsgas tankas i. Därför är det också logiskt att vi redovisar i denna enhet.

Ekologisk hållbarhet i siffror - Återvinning

Insamlat restavfall och matavfall Härnösands kommun 2022-2025 Ton 3 500 3 000

1 848 630

2 500 2 000 1 500

Under 2025 har mer än 1,8 miljon burkar och flaskor pantats i Panta mera expressmaskin på Härnösands kretsloppspark. Det är 20 % mer än året innan!

1 000 500 0 2022 Restavfall

2023

2024

2025

Matavfall

ÅTERVINNING Under året har flera regeringsbeslut påverkat affärsområdet, bland annat förändrade regler kring textilinsamling och beslut om insamling av fiskeredskap.

Insamlat avfall vid Härnösands kretsloppspark 2022-2025

Eftersom färdiga logistiska system för insamling och återvinning av textil inte finns på plats nationellt, blev uppdraget övermäktig för återvinningsbranschen när även trasig textil skulle samlas in till återvinning. Därför ändrades regelverket till att tills vidare enbart gälla insamling av hela och återbrukbara textilier.

Ton 1 600 1 400 1 200 1 000

Vårt arbete med att gynna utsorteringen av förpackningar och minska mängden rest­a vfall fortsätter. 25/25-målet innebär att vi ska minska mängden restavfall och matavfall med 25 procent till 2025, jämfört med 2015. Skulle vi ligga helt i fas med minskningen skulle vi nu samla in 153 kg per person och år. 2025 samlade vi in 159,5 kg per person. Över tid ser vi att restavfallet har det minskat med drygt 50 % från 2013 till 2025. Det ska vi vara stolta över!

800 600 400 200 0

Trä 2022

Brännbart 2023

2024

Deponi

Trädgårdsavfall

Möbler

Wellpapp

Impreg. trä

Fönster och gips

2025

35

Ekologisk hållbarhet i siffror - Fjärrvärme

Utsläpp Kraftvärmeverket Svavel och Kväveoxider 2022-2025 Kilo 40 000 35 000

35 935

34 008

30 000

28 681

25 000

25 976

20 000 15 000 10 000 5 000 0

1 249

692 2022

673 2023

Kväveoxider (NOx), kg

586 2024

FJÄRRVÄRME Vi överskred dygsmedelvärdet för NOx två gånger under året – en gång i oktober då olje­brännaren i ångpanna 1 startades för provdrift i två timmar. Det medförde ett dygnsmedelvärde på 109 mg/MJ. Det andra tillfället var i november då nivån på sandbädden var låg vid uppstarten, vilket i förlängningen medförde att dygnsmedelvärdet landade på 102 mg/MJ. Gränsvärdet är 100 mg/MJ. Efter att ha drabbats hårt av bland annat ökade bränslekostnader börjar vi nu se en ljusning för fjärrvärmeaffären, något som åstadkommits genom hårt arbete med bland annat effektiviseringar. Trots en höjning av fjärrvärmepriset håller vi ett fortsatt lågt pris såväl regionalt som nationellt och har fortsatt medlemskap i Pris­dialogen, vilket är en del av vårt arbete för att ha en transparent prissättning som är rimlig och stabil.

2025

Svavel, kg

CO2-utsläpp KVV andelar fossilt och biogent bränsle

Fördelning energislag kraftvärmeverket 2022-2025 Andel i procent

70 000

70

60 000

60

40

40 000

30

30 000

20

20 000

10

10 000

0

0

Återvunnen energi

Förnybar energi

Övrigt

Fossilt

- Spillvärme - Rökgaskondensering - Gas från Äland

- Sekundära biobränslen - Solvärme - Bioolja - Förnybar el

- Torv

- Eldningsolja

2022

36

Fossilt bränsle - Torv (”långsamt förnybart”) - Olja

50 000

50

2023

2024

2025

Biogent bränsle - Förnybar energi - Återvunnen energi

2024

2025

CO2-utsläpp från biogena bränslen (till exempel trä och biogas) räknas inte in i de tota­ la växthusgasutsläppen eftersom de anses vara del av ett kort, naturligt kolkretslopp. När biobränsle förbränns frigörs koldioxid som växtligheten nyligen bundit genom fotosyntes, vilket innebär att det på sikt är koldioxidneutralt, till skillnad från fossila bränslen som tillför ny koldioxid.

Ekologisk hållbarhet i siffror - Elnät Vatten

Abonnemang berörda av elavbrott 2022-2025 Antal 10 000 9 000

9174

8 000 7 000 6 000

6613

5 000 4 000 3 000

3476

3882

2 000 1 000 0

2022

2023

2024

ELNÄT 2025 var ett jubileumsår för Elnät. Den 10 december 1885 togs Gådeå kraftstation i drift, vilket räknas som starten för dagens elnät i Härnösand. Vår lilla stad med knappt 5 500 invånare blev då först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning driven av vattenkraft, något du kan läsa mer om på sidorna 16-19. Efter det har det hänt mycket, inte minst med driftsäkerheten, och idag kan vi stoltsera med att ha ett av Norrlands mest driftsäkra elnät. Vi har under året genomfört flertalet projekt. I tätorten har vi bytt ut oljepapperskablar, som varit upp emot 100 år gamla, i samband att kommunens gatuprojekt. Vi har förberett för industrisatsningen på västra Saltvik där bland annat en ny bussdepå planeras och vi har vädersäkrat delar av lågspänningsnätet i Gussjö.

Minuter

30

33,3

20 15

17

10 5 0

2023

48

40 35

35

30 25

37

26

20 15 10 5 0

2023

2024

2024

2025*

*Fram till stormen Johannes den 27 december hade vi en genom­ snittlig avbrottstid för 2025 på 17 minuter per kund. Stormen medförde att ett hundratal kunder drabbades av ström­ avbrott längre än 12 timmar. Detta gjorde att genomsnittstiden stack i väg till hela 71,5 minuter när vi avräknade året fyra dagar senare, den 31 december.

2025

Ton 0,9

25

2022

45

Årsmedelmängd totalfosfor från Kattastrands reningsverk.

41,9 34,4

50

2022

71,5

45

35

Ton

2025

SAIDI 2022-2025 - medelavbrottstid elnätet

40

Årsmedelmängd BOD7 från Kattastrands reningsverk.

VATTEN Arbetet med att bygga om Kattastrands reningsverk går framåt. Under 2025 har framför allt maskininstallationer och stora delar av reningsstegen driftsatts och visar på goda reningsresultat. Tidplanen är att allt ska vara klart till mars 2026, med intrimning under våren 2026. Läs mer om detta på sidorna 32-33. Vårt långsiktiga och aktiva arbete för ett säkert och välsmakande vatten har gett resultat! I oktober och november pågick Svenskt vattens tävling Sveriges godaste kranvatten. Av 80 tävlande bidrag gick Härnösand till final i Stockholm och fick omdömet ”Karaktärsfullt vatten med finessrik mineralitet. Bra schwung i eftersmak.” Det är ett omdöme vi är stolta över!

0,9

0,8

0,8

0,7

0,7

0,6 0,5 0,4 0,3

0,4

0,2 0,1 0

2022

2023

2024

2025

Orsak till de höga halterna är att ombyggna­ tionen av Kattastrand under året har haft sin mest intensiva fas. Vissa reningssteg har tagits ur drift under tiden som de har byggts om, vilket har lett till sämre rening under delar av året.

37

Social hållbarhet Ett samhälle med hög tolerans där allas lika värde är centralt, och där människor är del­aktiga i samhällsutvecklingen är grund­läggande för social hållbarhet.

38

Ett sto lt arb ete årets alla dagar!

12-15 juni 2025 var det Pridedagar i Härnösand. Och eftersom social hållbarhet är en del av HEMAB:s grundstenar, tillsammans med ekonomisk och ekologisk hållbarhet känns det viktigt för oss att lyfta allas rätt att vara sig själv. Förutom att sponsra Pride-evenemanget i sig stripade vi en återvinningsbil

med kärlekens budskap. Lagom till starten av pridemånaden juni rullade därför vår nystripade bil ut på Härnösands gator med budskapet ”Vi sorterar allt i olika fack, utom människor”. Det är ett budskap vi står bakom alla årets månader! Många hbtqi-personer utsätts

fortfarande för diskriminering och hatbrott, vilket såklart är oacceptabelt. Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet går emot den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Att få älska vem man vill borde vara en självklarhet.

39

Hjärtstartare hos brott HEMAB sponsrar ett brett spektrum av aktiviteter, utvecklings- och inkluderings­projekt. Föreningar kan söka sponsring för större och mindre planer som kan vara svåra att genomföra med den egna, ofta tighta, budget som många föreningar har att jobba med. Så när vi fick förfrågan om vi kunde sponsra något så livsviktigt som en hjärtstartare kändes det helt rätt. I juni hälsade vi på gänget som sökte sponsring för att höra vad de tycker.

N

vara med och träna. Idag är det ett gäng i åldersspannet 60-85 som ses ett par gånger i veckan för att träna.

Brett åldersspann i gruppen

Vi får genast tips om samlingens äldsta deltagare som fortfarande kan göra gymnastiska övningar som de flesta bara kan drömma om. Frank Kemper, som gymnasten heter, är 85 år och har alltid tränat på något sätt:

är vi kommer in i salen är det redan full aktivitet. Musiken pumpar från högtalarna och i mitten av en stor blå matta står tränaren Andreas Svensson och ropar ut instruktioner till deltagarna. Stämningen är hög och alla presterar utifrån sin förmåga. När musiken pausar och dagens stationer förbereds pustar några ut efter upp­ värmningen medan andra hjälper till att ta fram det som behövs inför dagens cirkelträning. Andreas startade träningen för 65-plussare för drygt två år sedan. Då var de bara ett par stycken, men ryktet spreds som ringar på vattnet och allt fler ville

— Jag tror det är trettiofyra stycken i gruppen som jag skickar SMS till om träningarna. Det blir ju inte att alla kom­ mer på en gång, men uppåt tjugo kan vi vara i alla fall. Ibland fler, men då är det trångt, skrattar Andreas.

— Jag har hoppat från den ena sporten till den andra men jag gillar gymnas­

Andreas Svensson har lett träningen för 65-plussare i två år och ser ett ökat intresse.

40

Social hållbarhet

tarklubbens 65-plussare skapar trygghet tik mest. Och Andreas är ju en begåvning och upp­ muntrar folk, så det är kul, säger han innan det är dags att starta dagens övningar.

Hjärtstartare och HLR-utbildning skapar trygghet

Efter träningen får vi en pratstund med både Andreas och några fler av deltagarna. Vad är det som är så speciellt med den här träningen, undrar vi? — Det är jättebra att man lär sig hålla balans och allt­ ing sånt där. Det har man märkt att det ger resultat faktiskt, säger Fredrik Melne, som har varit med och tränat 1,5 år. Och sen blir man lite mjukare i kroppen så när man drattar omkull på vintern så slår man sig inte lika mycket nu, skrattar han. Kicki Bäckström har varit med i gruppen ett år i augu­ sti och instämmer. — Ja det är ju viktigt att röra på sig. Jag har hållit på med skidor, cykling och simning förut, men det här är ju inte bara träning, det är socialt också. Vi är många som kommer tidigare bara för att hinna surra lite in­ nan och så har vi lite koll på varandra, säger Kicki. Om någon har varit borta så kollar man hur den mår och så där. Det är väldigt positivt. Helt suveränt. Att HEMAB sponsrar med en hjärtstartare är något som Kicki och Fredrik tycker är mycket positivt. — För min personliga del tycker jag det är jättebra. Jag har haft hjärtproblem så för mig känns det tryggt och veta att den finns där. Då vågar man ta i lite extra, säger Fredrik.

— Ja, skulle man ramla ihop här så känns det verkli­ gen tryggt att den finns och att vi också har fått HLR-utbildning så att vi är trygga med att använda den, säger Kicki.

Lättsamt och roligt med uppskattad tränare

Träningen avslutas med att Andreas får en liten sommarpresent av deltagarna och att han är en uppskattad tränare går inte att ta miste på. — Det är Andreas som har satt ribban för att få det så här lättsamt, säger Fredrik. Man behöver inte skäm­ mas för att man inte orkar fullt ut. Men så tittar man på andra som kanske är ännu äldre och tänker ”fixar han det, då ska jag också öka”. Även Andreas märker att träningen är uppskattad och att det knyts vänskapsband utanför tränings­lokalen. — Det är en jätterolig grupp att träna! Alla är så posi­ tiva och det kacklas hela tiden, skrattar Andreas. De där 45 minuterna går väldigt fort och man tänker hela tiden att man skulle ha hunnit med mer. Det kan fak­ tiskt bli rätt tuffa träningar ibland. Och han är väldigt nöjd med att ha fått en hjärtstart­ are sponsrad av HEMAB. — I och med att det är flera som har lite strul med hjärtat så känns det bra att ha den tillgänglig. Och även för de andra grupperna som tränar här. Vem som helst kan ju drabbas, så den tryggheten är vi tacksamma för, avslutar han.

41

Att ålder bara är en siffra bevisar deltagarna på alla tänkbara sätt. Klart du kan göra en planche fast du passerat 80!

Kicki Bäckström och Fredrik Melne tycker det känns tryggt med en hjärtstartare i lokalen.

42

En genomförd HLR-utbildning gör att deltagarna känner sig trygga att använda hjärtstartaren.

Social hållbarhet

Rekordmånga ansökningar till vindkraftspengar - 150 000 kronor delades ut

De så kallade vindkraftpengarna, det vill säga medel som betalas ut kopplade till avkastningen och investeringen vid HEMABs vindkraftverk, har delats ut i mer än tio års tid. 2025 fick fyra initiativ dela på ett bidrag på totalt 150 000 kronor. — Vi riktar som vanligt ett stort tack till alla föreningar som inkommit med

Vårdkasen

kreativa och genomarbetade förslag på insatser som gynnar det rörliga frilufts­ livet i vår kommun, säger Fredrik Olsson, chef Kund, marknad och försälj­ ning. Totalt inkom 38 ansökningar och de ansökta medlen överstiger vida vad som fanns att dela ut men det är ändå roligt att kunna bevilja fyra fina initiativ ett ekonomiskt bidrag.

Spjutås

Anläggande av naturhinderbana Stigsjö IK

Underhåll av Fällestugan Frilufts­främjandet Härnösand

Grill och bänkbord Byåkers intresseförening

Tillgänglighetsanpassning Värptjärn SFK Strömsländan

43

Social hållbarhet

Per Mellberg, vd. Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning. Jonas Jacobsson, Affärschef Energi. Malin Albonius, HR-chef. Tomas Styf, Affärschef Elnät.

Peyman Vahedi, Chef Säkerhet & service och Debitering & transformation Marcus Tärnvik, Affärschef El­fösäljning & Digital infra­struktur. Fredrik Olsson, Chef Kund, marknad & försäljning och Strategisk utveckling. Ingela Månsson, Affärschef Vattem. Lena Andersson, Ekonomichef.

44

Social hållbarhet

Jämställdhet börjar uppifrån På en modern arbetsplats föregår ledningen med gott exempel

D

et övergripande jämställd­ hetsmålet för 2025 var “Fler kvinnor i ledande positioner” och nu består HEMAB:s ledningsgrupp nästan till hälften av kvinnor.

— Att vi ska vara en jämställd arbets­plats är jätteviktigt för oss, säger Per Mellberg, vd. Vi är övertygade om att en ökad mångfald inte bara bidrar till en trevligare stämning utan också till ett bättre resultat för oss som bolag.

Mansdominerad bransch

De branscher HEMAB är verksamma i är traditionellt mansdominerade, så det är en utmaning att attrahera kvinnlig arbets­kraft. — Vi arbetar på olika sätt med att stärka vårt arbetsgivar­ varumärke men det är också viktigt hur vi bildsätter och ut­ trycker oss i platsannonser, säger Per Mellberg. Det är känt att kvinnor och män lockas av olika uttryck så det tänker vi på när vi rekryterar. Till nästa år kommer målsättningen breddas till att även omfatta chefer och arbetsledare. — Jag är övertygad om att en mångfald bland våra ledare kommer bidra till en ökad mångfald generellt, säger Per Mellberg. Det här är ett av våra prioriterade områden och en tyd­ lig framgångsfaktor framåt.

45

Social hållbarhet

Kvinnor på HEMAB

En jämställd arbetsplats är en välmående arbetsplats

Mycket har hänt på HEMAB sedan 2019 när Malin Albonius, HR-chef började på HEMAB som HR-strateg. Vi, liksom resten av världen, kastades in i en pandemi som gjorde att många började jobba hemifrån, särskilt inom de kvinnodominerade delarna av organisationen. HEMAB fick ny vd – en kvinna byttes mot en man. Hur påverkar allt detta en organisation som är mansdominerad och skulle vårt jämställdhetsarbete se annorlunda ut om vi hade en man som HR-chef? Vi tittar nu tillbaka, men framför allt framåt, på HEMAB:s jämställdhetsarbete.

S

tatistiken visar gång på gång att jämställda arbets­ platser är mer lönsamma, mer trivsamma och blir mer motståndskraftiga. Både ekonomisk och social hållbarhet gynnas av jämställdhet. Att energibranschen är kraftigt mansdominerad, särskilt inom tekniska yrken, är ingen nyhet, men det gör det inte desto mindre viktigt att arbeta med jämställdhet. — Vi såg under pandemin att kvinnor som satt hemma och arbetade i vissa fall hade behov av att kunna vistas på arbets­platsen, eftersom det annars fanns en tendens att de blev överväldigade. Vi såg inga liknande tendenser bland de män som arbetade hemifrån. Det blev en tillbaka­ gång i jämställdheten så till vida att kvinnorna vistades i hemmet och endast i hemmet hela tiden. Hade vi inte haft en sund arbetsplats då så hade dessa kvinnor troligen blivit sjuka i stället, konstaterar Malin.

Jämställdhet en självklar fråga

Det är inte alltid kvinnor som är underrepresenterade i en arbetsgrupp, och även då måste jämställdhetsfrågan vägas in. — När vi rekryterar behöver vi alltid vara medvetna om vilket kön som är underrepresenterat i just den arbetsgruppen. Såklart är det kompetensen som styr i första hand, men står det och väger mellan två jämbördiga kandidater så kan det vara avgörande om du tillhör det under­representerade könet, säger Malin.

46

Per Mellberg klev in i rollen som vd för HEMAB i början av 2024. Jämställdhetsfrågan var en av de första sakerna han lyfte som viktigt fokusområde. — Att arbeta med jämställdhet känns som en självklarhet för en modern arbetsplats, säger Per. Och även om det gjorts insatser tidigare så är det något vi måste arbeta med hela tiden, på samma sätt som vi alltid måste arbeta med måendet på arbetsplatsen. Det hör ihop.

Att våga vara modig

Både Malin och Per betonar vikten av att alla har en röst och att alla har erfarenheter och kompetenser som vi ska värna om. Att om vi vågar lyfta och prata öppet om de problem som finns så blir det en styrka för hela arbets­platsen. — Vi ska vara en modig arbetsgivare som vågar belysa, utre­ da och hantera problem som uppstår och det gäller även jämställdhetsfrågor, säger Per. Att vi skapar ramar för vad som är ok och inte i vårt beteende mot varandra gör att det är lättare att säga ifrån om en situation skulle uppstå och att män också får lättare att säga ifrån till andra män om ett beteende är olämpligt. Malin håller med: — Personligen känner jag ett stort ansvar i att våga bemöta de här frågorna. Jag måste som kvinna och chef våga stå upp i sammanhang där jag inte blir bemött på rätt sätt. Om jag inte står upp och bemöter så accepterar jag ju ett dåligt

bemötande. Målet med 50 % kvinnor i ledningsgruppen är nästan upp­ nått. Nu utvidgas fokus till kvinnor i ledande positioner, ett mål vi kommer att jobba aktivt med. — Min övertygelse är att om vi har kvinnliga ledare så kom­ mer vi även få fler kvinnor som söker till den arbetsgrup­ pen. Och det är ju också ett mål vi har – att öka andelen kvinnor i de tekniska rollerna i företaget.

Positiva förebilder lockar fler

Att lyfta positiva, kvinnliga förebilder och hur deras resa i en mansdominerad bransch sett ut är viktigt för HEMAB. Det är alltså ingen slump att vi lyfter kvinnor i annonsering till tekniska roller eller för den delen män när det är mer klassiska kvinnodominerade yrken vi söker medarbetare till. — Vi behöver vara på tårna och berätta om varför man ska välja HEMAB. Har vi en bra kultur och en bra arbets­plats så blir vi mer attraktiva. Har vi dessutom ett aktivt jämställd­ hetsarbete där vi lyfter fram våra kvinnor så är chansen större att vi även lockar fler kvinnor att söka sig till oss. Vi ska ligga i framkant även när det gäller de här frågorna, avslutar Malin.

”

Min övertygelse är att om vi har kvinnliga ledare så kommer vi även få fler kvinnor som söker till den arbetsgruppen Malin Albonius, HR-chef

På HEMAB jobbar 40 kvinnor som är representerade på samtliga av våra anläggningar. Några av dem kan du läsa om på nästa sida.

47

Sofia Gissberg

Drifttekniker på Kattastrands reningsverk

S

ofia började som LIA-praktikant på Vatten och trivdes genast. Beslutet att söka sig till HEMAB efter avslutad utbildning var inte svårt efter det.

— En bra arbetsgivare är för mig att de ständigt vill bli bättre och arbeta för att det ska finnas bra kommu­ nikation och arbetsmiljö. Det tycker jag HEMAB gör. Jag har aldrig blivit annorlunda behandlad här bara för att jag är kvinna, utan jag har alltid känt mig som en i gänget. Men jag tror man måste ta för sig mer och vara lite mer framåt i en bransch med färre kvinnor. Inom affärsområde vatten tror jag inte vi har några problem med att rekrytera kvinnor, de flesta LIA-prak­ tikanter som vi tar emot är faktiskt kvinnor. Men an­ nars tror jag på bjuda in och visa att det finns plats och möjlighet för kvinnor att jobba och trivas även i de här branscherna.

Chaufför med ADR

Pia Sjöberg

M

aria valde HEMAB för tio år sedan och har även jobbat med administration. Men det var för enahanda, tyckte hon, och gick tillbaka till chaufförsrollen.

Administratör leverantörsreskontra

P

ia är ett känt ansikte för de flesta på HEMAB. Hon började som projekt­anställd på IT och har sedan dess haft lite olika roller inom support och administration. — Jag har aldrig tänkt på att jag jobbar i en mansdominerad bransch. Här är vi bara olika människor med olika per­ sonligheter. Kanske är det för att jag vuxit upp med fyra bröder, säger Pia. En attraktiv arbetsgivare är lyhörd och tycker delaktighet är viktigt. Här tyck­ er jag att HEMAB har blivit bättre och som förtroendevald upplever jag

48

Maria Zeitz

också att vi har ett jättebra samarbete med arbetsgivaren i de här frågorna. För att locka fler kvinnor till oss tror jag vi behöver nå ut tidigt till ungdo­ mar med att vår bransch är spän­ nande och intressant. Även konkur­ renskraftiga löner och förmåner som flexibel arbetstid när det är möjligt tror jag lockar många.

— Jag tycker om att få röra på mig och använda kroppen, så det passar mig bättre. Jag har bara haft jobb i mans­ dominerande yrken. Det är klart vi pratar lite olika språk, men det är inga problem. Men jag är väl lite “karlig” av mig, säger Maria och skrattar. Däremot tror jag vi behöver få in fler tjejer i chaufförsyrket för att få en annan kultur. Det är alltid bra med fördelning mellan könen. Kollegorna är ju det som får iväg mig till jobbet vaje dag. Det är jätteviktigt att det klickar där. Och så uppskattar jag arbetstiderna på HEMAB. Att kunna jobba 7-16 i trans­ portbranschen är ovanligt, men väldigt skönt! Många kunder tycker det är roligt när man kommer som kvinnlig chaufför och det är inte svårt att få hjälp om man behöver det. Det tror jag är en fördel jag har med att vara kvinna i det här yrket!

K

arin bytte bana efter närmare 20 år som gymnasie­ lärare. Som mindre elnätsbolag stationerat i Härnösand passade HEMAB perfekt som arbetsgivare.

— Jag ville göra något nytt där jag kunde visa mina styrkor och dra nytta av dem och då bestämde jag mig för att utbilda mig till ingenjör. Kön borde inte ens vara en fråga, så det är dubbelt för mig att prata om det. Jag är ganska observant på sådana strukturella beteenden, men jag har inte upplevt något sådant än. Jag har enbart blivit trevlig bemött av alla. En fördel med att jobba i en mansdominerad bransch är att lönen ofta är högre. Det borde inte vara så, men så är det. För mig är det viktigt att jobba för en schysst arbetsgivare, en som tar hand om sin omgivning och sina anställda. Det känns väldigt bra att jobba för ett kommunägt företag som vill kom­ muninvånarnas bästa.

Karin Undin Planeringsingenjör

Vi behöver nå ut tidigt till tjejer om vad det innebär att jobba i energibranschen. Att det är roligt och att det idag inte finns några arbetsmoment som motiverar att branschen är mans­ dominerad, det har bara blivit så av tradition.

I

E

mer det vara lättare att vara kvinna i tekniska branscher. Tills dess får man se för­ delarna. Jag tror det många gånger är mer raka puckar mellan manliga kollegor till exempel. Och så måste man kunna skämta och inte ta sig själv på så stort allvar.

Att det är en mansdomi­ nerad bransch tycker Erika inte märks på HEMAB. Men hon var beredd på att det skulle bli en viss jargong.

Jag uppskattar när man kan ha en öppen dialog med che­ fen och vara med och påver­ ka. Det tycker jag att man kan här. Vi lyssnar på varan­ dra och alla har en röst.

— Jag ser det som en genera­ tionsfråga. Om 10 år kom­

Projektledare

da har också ett förflutet som pedagog, närmare bestämt IKT-pedagog. Men för några år sedan vågade hon kasta sig ut och testa något nytt. Det har hon inte ångrat!

rika blev headhuntad från Skellefteå direkt efter avslutad utbildning. Tidigare hade hon jobbat som förskollärare och inom handel i många år, men valde sedan att byta bana till energibranschen. — Jag hade bara tänkt plug­ ga på distans en kort stund, men sedan insåg jag att det här är ju intressant och roligt! Så då slutförde jag utbild­ ningen och nu är jag här. Jag trivs jättebra, även om det är lite långt att pendla till Skel­ lefteå, skrattar Erika.

Ida Nordvall

— HEMAB känns stabilt, tryggt och har en viktig verksam­ het. Det passade mig bra. Jag har aldrig reflekterat över att det här är en bransch med fler män än kvinnor. Alla är kollegor här och det tycker jag är ett bra betyg till HEMAB som arbetsgivare. Det finns en gemenskap som jag uppskattar här. Vi har roligt tillsammans och det känns viktigt för mig. Även att det finns en flexibilitet och att man kan påverka sin arbets­situation i viss mån tycker jag är positivt. Det tror jag också är faktorer som kan locka nya medarbetare.

Erika Jansson

Drifttekniker på Kraftvärmeverket

Jag tycker vi är bra på att visa upp kvinnor som jobbar på HEMAB och det tror jag är en viktig del i att locka fler till branschen. Särskilt att de kvinnor som inte jobbar i tradi­ tionella kvinnoyrken syns och berättar om sina jobb. Sedan känns det stort att få vara en del av HEMAB:s samhällsviktiga uppdrag. Det vi gör är viktigt. Det vi gör spelar roll!

49

Social hållbarhet

Nya organisationen implementerad Arbetsmiljö, arbetsgivarvarumärke och tydlighet i centrum Som vi berättade i förra årets Hållbarhetsredovisning pågick ett omfattande arbete och förberedelser under 2024 för att kunna införa en ny organisation på HEMAB den 1 mars 2025.

T

illsammans med konsultföretaget Pro&Pro hade då vår vd och organisationsutvecklingens arbetsgrupper definierat en väg framåt inom tre tydliga målområden: Arbetsmiljö, Arbetsgivarvarumärke och Tydlighet. — Att förändra en organisation från grunden är alltid en stor uppgift och detta var inget undantag. Men vi ar­ betade oss fram lugnt och metodiskt inom de tre målområdena utifrån slutsatserna i den mycket grundliga

50

analysen som Pro&Pro utförde våren 2024, berättar Per Mellberg, vd.

Tydligare roller och fokus

Innan slutet av 2024 var i princip hela planen klar med ambitionen att alla medarbetare skulle gå på julledigt med en tydlig kunskap om hur deras roll och avdelning skulle se ut efter 1 mars. — Förenklat så handlade förändringen om att göra oss mer effektiva, mer konkurrenskraftiga och attraktiva

Social hållbarhet

som arbetsgivare. En viktig del i det var att möjliggöra att varje affär ska kunna arbeta mer fokuserat på att utveckla just sin verksamhet och ta den till nästa nivå, förklarar Per. En av de större förändringarna i den nya organisationen var bland annat att drift- och underhållschefer placerades direkt under berörda affärer istället för att bilda en gemensam avdelning. Likaså för företagets strateger. Den tidigare strukturen utgick ifrån tanken att kunskap och kompetens skulle kunna flyta mer mellan affärerna. — I praktiken skapade det tyvärr en osäkerhet hos flera medarbetare kring ens egen uppgift och mandat. Det ville vi rätta till. Samtidigt hade nyttiga processer skapats som vi naturligtvis ville behålla och utveckla, förklarar Per.

Lyckad implementering

Under januari och februari 2025 arbetade vi intensivt med att förbereda för införandet. Medarbetarna informerades både via personalmöten och kontinuerliga uppdateringar på vårt intranät. Det hölls chefsmöten och tät kontakt med fackliga representanter. Och så, den 20 februari bedömde styrgruppen att vi var redo att införa

”

den nya organisationen. Lördagen 1 mars påbörjades således övergången där vi började anpassa alla system för den nya organisationen, så att medarbetarna skulle komma till jobbet den 3 mars och kunna fortsätta arbeta så sömlöst som möjligt. Efter införandet drog vi vissa tidiga lärdomar och gjorde finjusteringar, men överlag implementerades den nya organisationen som planerat utan större hinder. — Det kändes spännande att äntligen få ta steget som vi planerat under så lång tid. För de flesta medarbetarna förändrades inte deras enskilda arbetsvardag drama­ tiskt, men jag är övertygad om att vi har gjort jätteviktiga förbättringar kring hur vi arbetar tillsammans på före­ taget, berättar Per.

Satsning på horisontella processer och KMA

För att behålla etablerat verksamhetsöverskridande arbete infördes horisontella processer. Alltså tydliga arbetsuppgifter som utsedda grupper har ansvar och mandat att hantera. En annan stor nyhet i den nya organisationen var att en KMA-tjänst infördes. KMA står för ”kvalité, miljö och arbetsmiljö”.

— Det har verkligen varit en av de viktigaste prioritering­ arna under min tid som vd: att medarbetarna ska må bra, trivas, känna stolthet och ges förutsättningar att utföra sitt arbete med kvalité och på ett säkert sätt, berättar Per. Under våren 2026 väntar en utvärdering av nya orga­ nisationens första år. Den görs via ordinarie med­ arbetarundersökningen med vissa kompletterande intervjuer. — Uppföljningen är väldigt viktig för att se att vi är på rätt väg. Arbetet med att förbättra vår organisation slutade naturligtvis inte i samband med införandet förra året, säger Per och avslutar: — Tvärtom fortsätter det varje arbetsdag, för varje med­ arbetare. Bland annat genom dialog som bygger på öppenhet, nyfikenhet och respekt för allas roller och uppgifter. Att vi tar vara på ovärderlig yrkeserfarenhet samtidigt som vi har låga trösklar till innovation och ut­ veckling. På så sätt är vi starka tillsammans idag - och säkerställer samtidigt att vi kommer vara en modern, eftertraktad arbetsplats för nästa generation.

Jag är övertygad om att vi har gjort jätteviktiga förbättringar kring hur vi arbetar tillsammans på före­taget.

Per Mellberg, vd

51

Ted

Hej nya generationen! På HEMAB möter erfarenhet färsk kunskap och nyfikenhet

Hilma

Vi vill vara en arbetsplats där unga - vare sig de söker fast anställning, praktik eller sommarjobb - ska få chansen. Vi kan erbjuda erfarenhet inom många olika områden - och de ger oss driv, nyfikenhet och färsk kunskap. Tillsammans når vi nästa nivå! Vi hade nöjet att välkomna många nya, unga ansikten på HEMAB under 2025. Här är några av dem:

R

örnätsteknikern Ted Sahlén (24 år) är upp­ vuxen i Härnösand men har nyligen flyttat till Klockestrand tillsammans med sin sambo. Han utbildade sig till flygplatstekniker på gymnasiet, men förändringar i flygbranschen under pandemin gjorde att han bytte bana.

Walter

52

— Minskat flygande och covid gjorde att jag fick tänka om. Det blev HSTA istället där jag körde dumper och hjul­ lastare i 5-6 år. Genom det jobbet fick han kontakt med VA-verksamheten på HEMAB, vilket gjorde steget hit enkelt och tryggt. Han ser HEMAB som en stabil arbetsplats i en lite skakig bransch.

D

riftteknikern Hilma Vestin (27 år) kommer ursprungligen från Sundsvall och är idag bosatt i Kramfors.

Hon har tidigare arbetat som pann­ skötare på SCA Bollsta där hennes intresse för förbränning och pannor väcktes. För att utvecklas vidare utbildade hon sig till drifttekniker inom kraft och värme på Heta utbildningar i Härnösand. — Under utbildningen besökte vi kraft­ värmeverket under några dagar. Vi tit­ tade bland annat på bränsle­hantering, askhantering och intervjuade per­ sonalen. Då fick jag upp ögonen för HEMAB!

E

lmontören Walter Vilhelmsson (22 år) är född i Mosjøen i Norge och har under upp­växten bott i flera olika länder innan han slutligen slog sig ner i Nyland, där han fortfarande bor. Han utbildade sig till distributions­ tekniker på gymnasiet och började sin yrkesbana med arbete inom elmätarbyten under 2024.

Walter sökte sig vidare till HEMAB efter en rekommendation från en vän och tidi­ gare klasskamrat som redan arbetade här. — Det är viktigt för mig att få jobba fysiskt, gärna utomhus. Vanlig installa­ tion inomhus kan jag uppleva blir lite samma, samma. Så när jag fick tips om den här tjänsten sökte jag och fick den.

Peyman Vahedi, Chef för Säkerhet och Digital trans­ formation

AI gör oss mer effektiva Säkerhet och innovation i samspel för framtiden Isabelle Forslund, Teknisk administratör på Vatten.

Isabell Forslund, ännu en av våra yngre rekryteringar på HEMAB, berättar här om hur AI har förenklat hennes och kollegornas vardag på avdelning Vatten och i förlängningen även gör att våra kunder får snabbare svar på sina frågor. Att AI har tagit ett verkligt kliv in i vår vardag vittnar såväl ChatGPT som AI-genererade ”fake news” om dagligen i våra olika flöden på sociala medier. En enkel googling får svar från en AI-assistent och bilder genererade av AI blir allt svårare att skilja från verkliga fotografier. På HEMAB vill vi ligga i framkant gällande tekniska lösningar som främjar miljö och hållbarhet, men även när det gäller arbets­miljö och arbetsverktyg. Därför har vi utvecklat två AI-assistenter som idag bidrar till att minska arbetsbördan något.

AI-VA hjälper VA att bli snabbare

AIVA är avdelning Vattens AI-assistent. Den är tränad på öppen data och offentliga handlingar, så det finns ingen risk att känslig information hamnar i orätta händer. — VA-verksamhet är tydligt reglerad och med det finns en stor mängd information i lagstiftningar och andra bestämmelser som vi varje dag måste förhålla oss till. Vi använder AIVA för att snabbt hitta svar bland all den här informationen som an­ nars kan ta lång tid att hitta i. Vi kan också få stöd i att förstå juridiska formuleringar och att tolka sådan information, säger Isabelle Forslund, Teknisk administratör på Vatten.

Mindre letande, mer analys

Verksamheten kan med hjälp av AIVA lägga mindre tid på att leta fram information och mer tid på att analysera och lösa själva sakfrågorna.

— Vi får effektivare handläggningstider och frigör mer tid för dialog. Det gör att vi kan ge snabbare, tydligare och mer enhet­liga svar på VA-frågor som våra kunder har, konstaterar Isabelle. Med hjälp av AIVA blir kunskapen i sakfrågor mer tillgänglig för alla, vilket bidrar till en jämnare kunskapsnivå, mindre frustration och större trygghet i arbetsgruppen tycker Isabell. — Det blir helt enkelt lättare att komma vidare i arbetet och känna sig trygg i att man hittat rätt och relevant information, och att man tolkat den korrekt.

Säkerheten framför allt

För att vi ska lyckas med AI-användningen är det viktigt med det som idag kallas för AI governance eller AI-styrning, som bland annat innebär att ha klara ramar och förutsättningar som möjliggör för personalen att nyttja tjänsterna på ett säkert sätt. — För oss som arbetsgivare är den viktigaste insatsen att skapa förutsättningar, så att våra medarbetares behov, erfaren­heter och kunskaper får utrymme i innovationen. Det är den kollektiva insatsen som ger så här positiv utväxling på väldigt kort tid, säger Peyman Vahedi, Chef Säkerhet och Digital transformation på HEMAB. Våra blickar riktas nu mot säkra lokala lösningar för att verkligen uppnå de fördelar som en minskad administration kan innebära. Genom det här försprånget är vår personal redo att nyttja morgondagens lösningar mycket snabbare, menar Peyman.

53

Ekonomisk hållbarhet I ett ekonomiskt hållbart samhälle förenas ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning med en god miljö. Det är det vi vill och ska bidra till på HEMAB.

54

Ekonomisk hållbarhet

Ett utmanande och utvecklande år Tuff start gav effekt över hela året 2025 var ett ekonomiskt utmanande år för HEMAB. Året startade med varmt väder och låga elpriser, vilket skapade ett resultat långt under budget. Ett resultattapp som skulle visa sig för stort att kunna ta igen under resten av året, trots att kommande tre kvartal följde den satta budgeten väl. Vi avslutade också med en ovanligt varm decembermånad ända fram till årsskiftet, vilket frmaför allt påverkade fjärrvärme och elproduktion negativt. — Som bolag är vi väldigt beroende av elpriserna och vi jobbar kontinuerligt med att minska det beroendet. Om man tittar på analyser av 2024 års resultat ser vi att el­ priserna påverkade vårt resultat enormt mycket även då, konstaterar Per Mellberg, vd HEMAB.

Åtgärder för förbättrade resultat

Efter första kvartalet införde HEMAB ett kostnadsbesparingsprogram som innebär att vi jobbar aktivt med resultatförbättrande åtgärder, det vill säga hitta nya intäkter eller minska på kostnader. — Alla verksamheter har fått jobba med sina kostnader. Det kan handla om allt från energibesparingar, omförhan­ dlingar av avtal och effektiviserade arbetssätt till optim­

ering av processer, nya rutiner eller helt enkelt hålla igen på vissa kostnader, säger Per Mellberg. 2025 lanserade vi projekt FV 26 (Fjärrvärme 2026), ett besparingsprogram som hade som mål att minska kostnaderna för fjärrvärme, för att vi ska kunna hålla nere pris­ höjningarna för våra kunder. Ett projekt du kan läsa mer om på sidan 56. — Vi har jobbat och jobbar fortfarande målmedvetet och fokuserat på att optimera fjärrvärmeaffären och det ser vi ger effekt, säger Per. Vi har en bättre verkningsgrad och har optimerat processerna, vilket i sin tur har lett till ett betydligt bättre resultat för 2025, trots mindre pris­ höjningar än året innan. Vi ser tydligt att vi är på rätt väg.

Grön omställning ger ökad efterfrågan

Den gröna omställningen, som syftar till att minska utsläpp och uppnå klimatneutralitet, gör att vi får en hel del

förfrågningar om etablering av datahallar, produktionssiter, växthusbyggen och så vidare. I den typen av förfrågningar ska vi vara en möjliggörare tillsammans med kommunen, för att gynna omställningen till ett hållbart samhälle. Även detta bidrar till att vi kan fortsätta leva upp till vårt ägardirektiv, som säger att ”Konkurrenskraftiga, och för Härnösand gynnsamma, priser och taxor ska prioriteras före hög avkastning. Taxor och priser ska även bidra till att relevanta hållbarhetsmål uppnås.” — Om man jämför vårt prisläge med andras så kan jag kon­ statera att man som boende och företagare i Härnösand generellt sett har betydligt lägre kostnader än om man bor i någon av våra grannkommuner. Vi erbjuder dessu­ tom väldigt driftsäkra tjänster och utökad service men kan ändå hålla priserna nere relativt sett. Det kan vi göra genom att arbeta målmedvetet och fokuserat både för en hållbar ekonomi och ett hållbart Härnösand, avslutar Per.

55

Ekonomisk hållbarhet

Projekt FV26 För en kostnads­effektiv och fortsatt attraktiv fjärrvärme Vår fjärrvärmeaffär har under 2025 gått från miljonförluster till en positiv prognos för 2026 – trots en fortsatt skakig energiomvärld. Hur lyckades vi med det? Här kan du läsa om projektet FV26 (Fjärrvärme 2026) — en åtgärdsinsats som vände trenden! I början av 2025 var läget för fjärrvärmen på HEMAB fortsatt pressat. Underskottet låg på flera miljoner kronor, samtidigt som en förutsättning var glasklar: ytterligare stora prishöjningar mot kund var inget alternativ.

naturligtvis inte tillför någon energi och inte är något vi ska betala för. Nu har vi en mer träffsäker provtagning för att säkerställa att vi får den mängd bränsle och en­ ergi som vi faktiskt betalar för.

projektet FV26 har vi vänt sku­ tan och skapat ett mycket bät­ tre utgångsläge för de kommande åren, konstaterar Marcus.

— Vi behövde hitta ett helt nytt arbetssätt för att ta oss tillbaka till ett acceptabelt resultat efter flera år av rusande energipriser som följd av krig och pandemi, säger Jonas Jacobsson, Affärschef Energi.

Genomgång av arbetsmiljö och skiftgång

Gröna siffror i prognosen för 2026

Svaret blev FV26; ett omfattande kostnadsreduceringsprojekt på fjärrvärmesidan som pågått under det gångna året. Arbetet har drivits i ett 30-tal konkreta aktiviteter, allt från snabba åtgärder till mer långsiktiga förändringar i produktion, organisation och underhåll.

Bränslejusteringar den största vinsten

En av de största vinsterna har handlat om bränslet. Dels har vi gått över till bark som huvudsakligt bränsle, men vi har även ökat kompetensen kring att säkerställa hög kvalitet på materialet som köps in och förbränns. — Tidigare betalade vi för mer energi än vi faktiskt fick ut, konstaterar Marcus Tärnvik, Marknadschef Energi. Till exempel kan en långtradare som levererar flis till kraftvärmeverket innehålla mycket is och vatten, vilket

56

I FV26-projektet har även medarbetarnas arbetsförhållanden setts över i grunden. — Våra medarbetare är nyckeln för att vi ska lyckas inom fjärrvärmeaffären. Genom trygga, övergripande rutiner har vi ambitionen att skapa ett hållbart skiftar­ bete med låga trösklar. Dessutom har vi ett större fokus på utbildningar och dagtidsarbete med förebyg­ gande underhåll, vilket syftar till att minska störningar, stora variationer i arbetstid och belastning samt dyra externa insatser, säger Jonas.

Med kunden i fokus

Den viktigaste aspekten i projektet är kundnyttan och insikten om att fjärrvärmen inte längre kommer att vara konkurrenskraftig om branschen fortsätter att höja priserna i den takt som skett de senaste åren. — Ytterligare höjningar på runt tio procent per år är in­ get alternativ. Då återstår bara för oss att effektivisera hela fjärrvärmeproduktionen ner på detaljnivå. Med

Marcus Tärnvik och Jonas Jacobsson vill effektivisera fjärrvärmeproduktionen så at priserna kan hållas nere.

Projektet har redan gett effekt med en tydlig eko­ nomisk vändning för fjärrvärmeaffären och en lovande prognos för 2026 då fler aktiviteter väntar. Nyttjandet av spillvärme från industrin, som redan i dag tas emot från SCA, kommer att skalas upp. Nätförluster ska identifieras, analyseras och minskas genom att vi tillsammans med berörda kunder åtgärdar onödiga värmeförluster i deras bostad. Så, förändringsresan fortsätter för att ge oss bästa förutsättningar att fortsätta leverera en skön, trygg och relevant värmelösning under många år framöver!

tt

Exempel på åtgärder vi vidtagit för att kostnads­ effektivisera fjärrvärmen Effektivare logistik

Bränslet hanteras smartare, bilarna körs direkt till rätt plats och transporter inom själva anläggningen har minskat.

Ökad intern kompetens

Vi har även satsat på att öka den interna kompetensen. Enbart genom denna minskning av inköpta, externa tjänster ser vi en mycket positiv effekt på affärens ekonomi.

Investeringar i pannan Vi har även sett över och genomfört investeringar i pannan, som har byggts om och trimmats för att klara en ny bränslemix med högre andel bark. Nu ska tester utföras med förhoppningen att kunna använda upp till 80 procent bark utan att tumma på driften.

Genomlysning av bränslekedjan Tack vare en genomlysning av hela bränslekedjan har verkningsgraden lyfts från 76,1 procent till 84,8 procent.

Översyn av skiftgång

Bemanningen är nu något lägre, samtidigt som skiftscheman har bearbetats med avsikten att skapa bättre förutsättningar för återhämtning.

57

Ekonomisk hållbarhet

Prisjämförelser från Nils Holgersson-undersökningen för 2025 visar att HEMABs priser i Härnösands kommun lever upp till ägardirektivets anvisning gällande konkurrenskraftiga priser.

Kostnad för återvinning kronor per lägenhet och månad kommuner i Västernorrland kr 220 200 180

Kostnad för VA kronor per lägenhet och år kommuner i Västernorrland

160 140 120

kr

100

10 000

80

9 000

60

8 000

40

7 000

20

6 000

0 Härnösand Kramfors 2024

Sollefteå Sundsvall

Timrå

Ånge

Ö-vik

5 000 4 000

2025

3 000 2 000 1 000 0

Kostnad för el kronor per lägenhet och månad kommuner i Västernorrland

Härnösand

Kramfors

2024

2025

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

kr 900 700

Kostnad för fjärrvärme kronor per lägenhet och månad kommuner i Västernorrland

600

kr

500

1 400

400

1 200

300

1 000

200

800

100

600

800

0

Härnösand Kramfors 2024

2025

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

Ö-vik

400 200 0 Härnösand Kramfors 2024

58

2025

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

Ö-vik

Ö-vik

Ekonomisk hållbarhet

Nettoomsättning HEMAB-koncernen i Tkr

Total kostnad kronor per lägenhet och månad kommuner i Västernorrland

Tkr 500 000

kr

450 000

3 000

400 000

2 500

350 000

2 000 1 500

300 000

1 000

250 000

500

200 000

0 Härnösand

Kramfors

2024

2025

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

Ö-vik

150 000 100 000 50 000 0

Investeringar HEMAB 2022-2025

2022

2023

2024

2025

Tkr 220 000

Resultat HEMAB efter finansiella poster 2022-2025

200 000

Tkr 40 000

180 000 160 000

35 000

140 000

30 000

120 000

25 000

100 000

20 000

80 000 15 000

60 000

10 000

40 000

5 000

20 000 0

0 2022

2023

2024

2025

2022

2023

2024

2025

59

Förvaltningsberättelse 2025

Förvaltningsberättelse 2025

Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100 % av Härnösands kommun. I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB. HEMAB Elförsäljning, HEFAB, ägs till 95 % av HEMAB, 3 % av Härnösandshus och 2 % av Kommunfastigheter. HEMAB äger 40 % av aktiekapitalet i kommunbränsle i Ådalen AB. Övrig delägare med 60 % är Övik Energi AB. HEMAB äger 16 % av aktiekapitalet i ServaNet AB. HEMAB äger också 11 % i Norrsken AB.

Miljö och hållbarhet Miljö På HEMAB är vi opinionsbildare och ambassadörer vad gäller hållbar konsumtion, avfallssortering, och hållbarhet: • Vi uppmuntrar till installation av egen produktion av el från förnybara energikällor som sol, vind och vatten. • Vi sponsrar föreningar som vill ta ansvar och göra skillnad för oss som bor i kommunen. Föreningar ansöker om sponsring genom att ge förslag på en insats som spar på jordens resurser och/eller välkomnar mångfald och gemenskap – allt inom hållbarhetens tre områden; miljö, ekonomi och socialt. • Vi delar ut vindkraftpengar till lokala föreningar och organisationer som jobbar med att öka attraktionsvärdet för Härnösand, gynna frilufts- och naturupplevelser, rekreation eller turism. • I vår policy kring give aways finns en paragraf om att handla hållbart. Vi undviker långa transporter genom att handla lokalt, vi undviker även material som är jungfruliga eller på annat sätt mindre bra för miljön. • Vår biogasproduktion bidrar till

60

renare luft, att sluta kretsloppet och mindre koldioxidutsläpp. • Vår balanläggning för återvinningsmaterial bidrar till effektivare insamling av återvinningsmaterial samt färre och mer effektiva transporter av detsamma. • Vi strävar efter att få så lite restavfall och så stor utsortering av förny­ bart material som möjligt. Vi har därför haft fyrfackskärl som ett valbart alternativ för småhus sedan 2014 och sedan 2024 är dessa obliga­toriska. Det restavfall som samlas in går till förbränning i Sund­ svall och blir till fjärrvärme som värmer sundsvallsborna. Verksamheterna inom Fjärrvärme, Återvinning och Vatten samt vindkraft som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälnings­ pliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheternas huvudsyften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till minskade mängder avfall genom förebyggande åtgärder, återbruk, återvinning och energiåtervinning samt Vatten genom att rena spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav i större utsträckning.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras i huvudsak på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av trädbränslen sker med lastbilstran­ sporter. De rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheterna har hållits, för­ utom för NOx som vi överskred dygnsmedelvärdet för två gånger under året – en gång i oktober då olje­ brännaren i ångpanna 1 startades för provdrift i två timmar, vilket medförde ett dygns­medelvärde på 109 mg/MJ och det andra i november då nivån på sandbädden var låg vid uppstarten, vilket i förlängningen medförde att dygnsmedelvärdet landade på 102 mg/MJ. Gränsvärdet är 100 mg/MJ. De överskridande värdena anmäldes till vår tillsynsmyndighet enligt rutin. Flera av våra anläggningar har under året haft tillsynsbesök eller periodisk besiktning av tillsynsmyndighet eller utomstående konsult. Dessa tillsynsbesök och besiktningar är återkommande kontroller av verksamheten som ska genomföras enligt lag. Det ger oss möjlighet att få externa ögon på vår verksamhet och få förslag på vilka förbättringsområden som finns, vilket är mycket positivt för oss.

Härnösand är fortfarande en stark miljökommun, men tappade 2025 i Miljöbarometerns ranking. Trots det nationella tappet från plats 27 till 69 så behåller Härnösand förstaplatsen i Västernorrland. Bland mindre kommuner i Sverige placerar sig Härnösand på 18:e plats av 78. På HEMAB är vi stolta över att vara en del av kommunens miljöarbete och kommer fortsätta vår del av arbetet för ett hållbart Härnösand. Ekonomisk hållbarhet Koncernens rörelseresultat uppgår till 44,4 Mkr för 2025, vilket är 3,6 Mkr högre än föregående år. De låga elpriserna har påverkat oss negativt som elproducent men under 2025 har arbetet fortsatt med resultatförbättrande åtgärder vilket har haft en positiv påverkan på resultatet. Investeringarna uppgick till 201,8 Mkr under 2025. Även i år har stor del av investeringarna lagts ned inom VA, 115 Mkr, där 78 Mkr avser det nya reningsverket. Det har även investerats i elnätet och fjärrvärmenätet samt i kraftvärmeverket för att öka verkningsgraden.

Fjärrvärme

Efter att ha drabbats hårt av bland annat ökade bränslekostnader börjar

Förvaltningsberättelse 2025

vi nu se en ljusning för fjärrvärmeaffären, något som åstadkommits genom hårt arbete med bland annat effektiviseringar. Trots en höjning av fjärrvärmepriset håller vi ett fortsatt lågt pris såväl regionalt som nationellt och har fortsatt medlemskap i Pris­dialogen, vilket är en del av vårt arbete för att ha en transparent prissättning som är rimlig och stabil. Även detta år hade vi en kampanj­ period då vi hämtade ris och sly kostnadsfritt i Härnösands kommun. Vi vill uppmuntra fler att lämna sitt ris, sly, trädgrenar och avverkningsrester till oss. Det bidrar till lokal energi­ återvinning genom uppvärmning av Härnösand med förnybart bränsle. När vi hämtar så minskar dessutom de enskilda transporterna. Omkring 340 MWh solvärme beräknas ha levererats in i fjärrvärme­ nätet under året från Absolicons solfångarpark, Energiparken och Folkhögskolan, vilket är något mer än föregående år. Våra kunder stannar till största delen kvar vid fjärrvärme när de har bytt till det. En företagskund har tyvärr avslutat sitt abonnemang under 2025, men vi har fått tre större beställningar under året och även några ytterligare villor har valt att ansluta, vilket är positivt. 2025 började vi mer frekvent fråga våra fjärrvärmekunder vad de tycker om sin uppvärmning. Undersökningen sker via epost och varje månad väljs ett hundratal kunder, både före-

tag och privatpersoner, slumpmässigt ut för att besvara enkäten. Det händer mycket på energisidan och vi vill fånga upp de frågor som våra kunder kan tänkas ha. I början av juni fortsatte vår moder­ nisering av fjärrvärmenätet, genom att vi tog bort en underjordskammare i ledningsnätet. Tidpunkten för arbe­ tet valdes utifrån att det skulle ge så liten påverkan som möjligt, så väl för våra kunder som för miljön. Gällande större underhållsarbeten under året kan nämnas att vi bland annat har renoverat pannsilon för stabil inmatning av bränsle på kraftvärmeverket. Vi har även bytt styrsystem till turbin, ångkylare, magnetisering för fasning av generator och bytt styrsystem till startoljebrännare. Under året har utfasningen av torv som bränsle fortsatt. Inga nya avtal har tecknats, men vi har en mindre mängd kvar på ett gammalt avtal som vi nu ser över.

Vatten

Under 2025 har VA återgått till att vara ett eget affärsområde, vilket medfört ett stort arbete med återupp­ byggnad av organisationen, rekryteringar, nya arbetssätt samt verksamhetsplanering. Vi har under 2025 reviderats av kommunens lekmannarevisorer med ett gott resultat där endast mindre avvikelser framkom, vilka vi kommer arbeta vidare under 2026. Arbetet med att bygga om Katta­

strands reningsverk går framåt. Under 2025 har framför allt maskin­ installationer och stora delar av reningsstegen driftsatts och visar på goda reningsresultat. Tidplanen är att allt ska vara klart till mars 2026, med intrimning under våren 2026. Som en av Härnösands viktigaste allmänna dricksvattentäkter vill vi säkra en långsiktigt bra vattenkvalitet i Långsjön. Vi arbetar därför med att inrätta ett vattenskyddsområde för området. Parallellt har arbetet med att inrätta ett tillfälligt vattenskyddsområde pågått, efter samråd med boende och verksamheter som berörs i området. Interimistiskt vatten­skyddsområde erhölls februari 2025. Arbetet fortgår under 20262027. I juni hade vi en incident i vår huvudvattentäkt, Bondsjön. En personbil rullade ner i sjön vid strandkanten, med oljeläckage som följd. Situationen hanterades skyndsamt och enligt rutin. I samband med att larmet från 112 kom in så stängdes råvatten­ intaget från Bondsjön och den nya reservvattenledningen från Långsjön kopplades in. Händelsen påverkade därmed inte leverans eller kvalitet till kund. Vårt långsiktiga och aktiva arbete för ett säkert och välsmakande vatten har gett resultat! I oktober och november pågick Svenskt vattens tävling Sveriges godaste kranvatten. Av 80 tävlande bidrag gick Härnösand till final i Stockholm och fick omdömet

”Karaktärsfullt vatten med finessrik mineralitet. Bra schwung i efter­ smak.” Det är ett omdöme vi är stolta över! Vi har under 2025 fortsatt att arbeta med aktiv läcksökning, underhåll och åtgärder för att förbättra ledningsnätet och minska vatten­ svinnet.* Vi arbetar även aktivt med att minska tillskottsvatten till våra reningsverk genom olika dagvattenlösningar och reparation av ingående komponenter i nätet. Vi har i december 2025 utökat underhållsgruppen med en rörnätstekniker för att på så sätt utöka underhålls­ arbetet på nätet, söka flera läckor och källor till svinn samt förbättra kvalitet och dokumentation på utfört arbete. Re-investeringar på ledningsnätet drivs fortsatt via samarbetsavtalet för gata/väg med Härnösands kommun. Prioriteringar av valda projekt har gjorts genom samordnings-möten och behovsanalyser från båda parter. Under 2025 har vi bytt ut VA-ledningar i samband med kommunens vägarbeten på Vangstagatan, Roslingsvägen, Hälletorp samt att vi har färdigställt Fyrvägen och Jensen­ vägen. * Som vattensvinn räknas både det vatten som vi tappar på vattenläck­ or och den mängd odebiterat vatten som levereras till kund.

61

Förvaltningsberättelse 2025

Återvinning

Under året har flera regeringsbeslut påverkat affärsområdet, bland annat förändrade regler kring textilinsamling och beslut om insamling av fiske­ redskap. Eftersom färdiga logistiska system för insamling och återvinning av textil inte finns på plats nationellt, blev uppdraget övermäktig för återvinningsbranschen när även trasig textil skulle samlas in till återvinning. Därför ändrades regelverket till att tills vidare enbart gälla insamling av hela och återbrukbara textilier. 25/25-målet innebär att vi ska minska vårt mat- och restavfall med 25 % till 2025, jämfört med 2015. Härnösands mål var att komma ner i 153 kg per person och år och nu ser vi att vi har nått 159,5 kg, vilket är väldigt nära. I september kunde vi uppmärksamma Återvinningens dag med en nyhet om att vi minskat våra mängder restavfall med nästan 12 % sedan fyrfackskärlen blev obligatoriska för fritidshus och småhus sommaren 2024. Över tid ser vi att restavfallet har det minskat med drygt 50 % från 2013 till 2025. Det ska vi vara stolta över! Vi har under året gjort ett antal kommunikationsinsatser för att öka medvetenheten kring att restavfall genererar kostnader och återvinning genererar inkomster. Vi har även kommunicerat bland annat kring vikten av att återbruka och återvinna i första hand (avfallstrappan) samt minskad

62

textilkonsumtion i vår ”sommarskola” på webben. Vi har fortsatt samla in trädgårds­ avfall, men behöver nå ut till en bredare kundgrupp för att öka försäljningen av säckar. Insatser kring detta kommer göras under 2026. Vi har även genomfört två grovavfallskampanjer under året – en på våren och en på hösten, båda har varit väldigt uppskattade och efterfrågade av våra kommuninvånare. Hösten 2025 tog vi över driften av Härnösands kretsloppspark, då Arbetslivs-förvaltningen sagt upp sitt avtal med oss. Fram till årsskiftet har Samhall via direktupphandling varit vår samarbetspartner på plats. Efter det kommer en offentlig upphandling göras för ett mer långsiktigt arbete. Vi ser flera fördelar med att drifta anläggningen själva och ambitionen är att vidareutveckla verksamheten under kommande år. Under hösten infördes även passer­ system på våra återvinningscentraler för att komma till rätta med det inkomstbortfall som uteblivna betalningar från företag har inneburit för oss. Införandet har gett flera positiva effekter. Framför allt har antalet registrerade och betalande företagskunder ökat, vilket visar att systemet i grunden fungerar som avsett och bidrar till en mer rättvis kostnadsfördelning. I oktober fick vi klartecken från vår styrelse att påbörja arbetet med

återbruksförsäljning på Härnösands kretsloppspark. Lokalerna ska nu förberedas och strukturen för försäljningen ska komma på plats. Vi räknar med att kunna slå upp portarna under våren 2026. I Äland har vi avskilt den tunga trafiken från persontrafiken till ÅVC, vilket har skapat en tryggare miljö för våra kunder. Vi avslutade året med den populära julbytardagen. Ännu ett år kunde vi ta emot en stor mängd besökare som kunde förnya sitt julpynt utan att tära på jordens resurser i onödan. Det är mycket glädjande att viljan till återbruk är så stor i Härnösand!

Elnät

2025 var ett jubileumsår för Elnät. Den 10 december 1885 togs Gådeå kraftstation i drift, vilket räknas som starten för dagens elnät i Härnösand. Vår lilla stad med knappt 5 500 invånare blev då först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning driven av vattenkraft. Efter det har det hänt mycket, inte minst med driftsäkerheten, och idag kan vi stoltsera med att ha ett av Norrlands mest driftsäkra elnät. Bara det är ju värt att fira! Under sommaren genomfördes den årliga driftbesiktningen av elnätet, något vi gör för att se till att det inte finns några synliga skador på elnätet som kan påverka driften. Besiktningen genomfördes med helikopter och drönare.

I oktober informerade vi våra kunder om ändrade avtalsvillkor för elnäts­ avtalet. Förändringarna innebär bland annat förtydliganden kring ansvarsfördelning och ersättningsregler. Fullständiga avtalsvillkor finns tillgängliga på vår webb www.hemab.se/elnat. När året gick mot sitt slut var det fortfarande snöfritt, men det skulle komma att ändras. Den 27 december drog stormen Johannes in och med den kom både kyla, snö och kraftiga vindar. Vårt elnät klarade sig relativt bra, men som mest hade vi omkring 750 kunder utan ström på olika platser i kommunen. Under röjningsarbetet inträffade en tragisk olycka som inne­ bar att vi förlorade en av våra upp­ skattade medarbetare. Händelsen drabbade oss hårt och försvårades ytterligare av att vi samtidigt hade en storstörning att hantera. Företags­ hälsovården kopplades naturligtvis in direkt och en intern utredning startades parallellt med polisens och arbets­miljöverkets rutinutredningar vid arbetsplatsolyckor. Alla elnätsföretag måste enligt ny lagstiftning uppdatera sina elnätstariffer senast 1 januari 2027. Syftet är att kunderna ska sprida ut sin elanvändning över dygnet och undvika att använda mycket el samtidigt under tider då nätet är hårt belastat. HEMAB fattade beslut att införa den nya avgiften för majoriteten av våra kunder från 1 juli 2026, men effektkunder berörs redan från 1 januari 2026.

Förvaltningsberättelse 2025

Förändringen ska vara kostnadsneutral för kunden, varför övriga avgifter på elnätsfakturan sänks för att ge utrymme för den nya effektavgiften. SAIDI står för System Average Interruption Duration Index och är ett nyckeltal som används inom elbranschen för att mäta genomsnittlig total avbrottstid per kund och år. Detta i sin tur visar på elnätets tillförlitlighet. Lägre SAIDI = bättre tillförlitlighet. Fram till stormen Johannes framfart den 27 december hade vi en väldigt bra genomsnittlig avbrottstid för 2025 på 17 minuter per kund. Detta var en förbättring från föregående år då avbrottstiden var strax under 33 minuter per kund. Dock ändrades detta under årets sista dagar då stormen medförde att ett hundratal kunder drabbades av strömavbrott längre än 12 timmar. Detta gjorde att genomsnittstiden stack i väg till hela 70 minuter när vi avräknade året fyra dagar senare, den 31 december. På grund av sjukskrivning stannade slutdokumentationen för våra investeringsprojekt av under första halvan av 2025. Det finns fortfarande många aktiva uppdrag inom drift- och underhåll i vårt GIS-system. Samtliga elmätare är nu utbytta och projektet är därmed avslutat. Intresset för solcellsinstallationer har svalnat något i och med att ersättningen har minskat och elpriserna har varit låga. Vi har under året genomfört flertalet

projekt. I tätorten har vi bytt ut oljepapperskablar, som varit upp emot 100 år gamla, i samband att kommunens gatuprojekt. Vi har förberett för industrisatsningen på västra Saltvik där bland annat en ny bussdepå planeras och vi har vädersäkrat delar av lågspänningsnätet i Gussjö. Vissa tätortsprojekt som var planerade till 2025 har fått skjutas fram till 2026. Ett batteri på 1 MW som används av Svenska kraftnät för att balansera effekten i nätet är installerat i Älandsbro och fler liknande projekt är på gång.

Elförsäljning

2025 var ett milt och varmt år, vilket påverkar vår försäljning negativt. Året började med låga elpriser, och avslutades med viss återhämtning under november-december. Tendensen är att rörliga avtal ökar och fasta avtal minskar när priserna är låga. Vi kan även se ett ökat antal anvisnings­ avtal. Totalt ser vi en ökning med två procent i antal aktiva avtal under 2025. Vår profil ligger inte i att ha lägst pris, utan att finnas nära och erbjuda el från förnybara energikällor. Trots det erbjuder vi väldig konkurrenskraftiga priser. När det gäller fastprisavtalen positionerar vi oss veckovis på marknaden så att vi är bland de tio billigaste jämfört med andra miljöavtal. Det extra påslag som fanns tidigare till mikroproducenterna är borttaget. Mikro-produktionen går vi dock ändå minus på eftersom mikroproducen-

terna får ersättning till spotpris och vi inte tar ut våra rörliga kostnader på de kunderna. Priset på elcertifikat har varit i stort sett oförändrat på en väldigt låg nivå under året. Prisutvecklingen för ursprungsgarantier kommande år visar att marknaden tror på något stigande priser. En stabil marknad med små förändringar minskar riskerna för fastprisavtal. Både Vindkraften och Fjärrvärmen är elproducenter och det medelspotpris vi har haft i Elområde 2 under 2025 (18 öre), är alldeles för lågt för en lönsam elproduktion. Efter flera år med stigande bränslepriser kan vi se en stabilisering under 2025, då priset varit oförändrat för vissa sortiment medan priset har sjunkit för andra, vilket är att se som en positiv utveckling som gynnar vår ekonomi.

Biogas/fordonsgas, vindkraft, bredband, laddstationer Biogas Sedan 2016 har vår biogasanlägg­ ning i Äland producerat klimatsmart bränsle av matavfall från Härnösand och närliggande kommuner. Omställningen för att övergå till produktion av flytande biogas (LBG) har fortsatt under 2025. Vi har haft en del utmaningar på vägen, men anläggningen slutbesiktades strax innan jul och ett avtal med GASUM för avsättning av gasen är klart. Vi fortsätter även arbetet med att hitta lösningar för avsättning av den

biogödsel som bildas i samband med framställningen av biogas. Gödseln har bra näringsvärden och har ett mycket lågt innehåll av föroreningar. Vindkraft På grund av långa leveranstider på reservdelar har vindkraftproduktionen varit lägre än normalt. Vi har bytt generator och växellåda på två olika verk. Vi har även haft inspektion på vingarna och påbörjat reparationer som kommer fortgå under 2026. Dessa driftstörningar har också medfört att produktionen totalt sett blivit lägre än förväntat. De låga elpriserna i kombination med en låg capture rate gav ett lågt resultat. Resultat landade därför på – 15,2 Mkr. Vindkraftpengar Totalt inkom 38 ansökningar om vindkraftpengar, där flera goda idéer på projekt som syftar till att främja ett rörligt och tillgängligt friluftsliv föreslogs. Beslutsgruppen, som består av representanter från både HEMAB och samhällsnämnden i Härnösands kommun, landade i att bevilja fyra projekt medel om totalt 150 000 kronor. De föreningar som fick stöd var Stigsjö IK (naturhinderbana), Byåkers intresseförening (grill och bänkbord), Friluftsfrämjandet Härnösand (underhåll Fällestugan) och SFK Strömsländan (tillgänglighets­anpassning Värptjärn). Bredband Under 2025 har de tre stora projekten Södra Härnön, Överskog-Mörtsal och Ramsjö-Sela byggts till en kost-

63

Förvaltningsberättelse 2025

nad av 23,5 Mkr, varav 19 Mkr var bidrag till stamnät från Post- och telestyrelsen (PTS) . Totalt har 111 hushåll valt att ansluta sig i samband med dessa projekt. Under året har vi även sålt in 77 enskilda villaanslutningar varav 62 har anslutits under 2025. 320 lägenheter i flerfamiljshus och tre företag har också anslutits, samt att ett par 5G-master har fiberanslutits. Servanet har tecknat ett stort avtal med Net4Mobility (ägt av Telenor och Tele2) för att fiberansluta ett stort antal 5G-master i Västernorrland, ett avtal som är den största affären i sitt slag för Servanet och inkluderar flera lokala stadsnät. Vi har under 2025 beviljats bidrag från PTS till två av tre sökta projekt. Två olika projekt som vi kallat ”centrala Häggsjö” respektive ”ytterområden Häggsjö” har beviljats och avser byggnation av stamnät. Utöver stamnät kommer vi även bygga accessnät till de kunder som vill ansluta. Vi sökte även pengar till ett projekt för att ansluta kunder i Ramvik men det fick vi inte beviljat. Laddstationer Laddvolymen har stabiliserat sig och visar endast en svag ökning från 2024 till 2025. Leverantören av laddportalen har sagt upp avtalet, vilket har medfört att vi tecknat nytt avtal med ny leverantör. Säkerhet och Service, Debitering och Transformation Ett övergripande arbete har un-

64

der året genomförts för att minska person­ beroende på avdelningen. I stället för att enskilda personer bär ansvar för stora arbetsuppgifter är det nu större grupper som ansvarar för det tillsammans.

Säkerhet och service

Fokus har under året varit att förbereda för implementering av cybersäkerhetslagen, bland annat genom att inkludera fastighet och service inom samma avdelning. Genom att dessa delar av verksamheten närmar sig så finns det enklare vägar att prata om praktiska lösningar så som till exempel skalskydd.

Debitering transformation

Enheten har jobbat mycket med att planera för en större succession och samtidigt gå ifrån det personberoende som funnits i debiteringsansvaret. Genom att debitering, IT-drift och Mätservice blivit en egen enhet får vi en närmare organisation som blir säkrare, snabbare och mer effektiv genom att hela kedjan från mätvärde till debitering ligger inom samma enhet. Inom IT har vi skapat förutsättningar för verksamheten att tala om vad de behöver hjälp med och vad AI kan stötta med. Satsningen har tagits emot väldigt väl och det är flera delar av verksamheten som själva har efterfrågat AI-lösningar för att underlätta arbetet i vardagen. Detta berättade vi om i en webbnyhet den 6 november för den som vill veta mer.

Vi tar nu också större steg tillsammans med samverkansföreningen Elinorr där vi tillsammans med bransch­ kollegor hittar nya utvecklings­områden. Vi har en del att göra inom fastighet, renoveringar och fordonspark som vi har börjat förbereda under året.

Medarbetare

I mars 2025 infördes den nya organisationen. Efter mindre justeringar är den totala upplevelsen att förändringen gett gott resultat med tydligare struktur, ansvar och mandat, vilket har gett ett bättre flöde i verksamheten. I februari genomfördes en personal­ enkät. Senare under året genomfördes även en mindre enkät riktad mot just omorganisationen.

då vi under stormen Johannes tragiskt förlorade en medarbetare i en olycka. Händelsen tog oss hårt och vi sörjer vår vän och kollega som fattas oss. Vi fortsätter satsningen på att utbilda chefer, skyddsombud och arbets­ ledare gällande arbetsmiljöfrågor så att vi pratar samma språk och systematiskt förebygger risker i arbetsmiljön. Vi har även tydliggjort vad har vi för olika roller och ansvar. Allt för att ytterligare säkra den psykiska och fysiska arbetsmiljön för våra medarbetare så långt det är möjligt. Vi är nu nära att uppnå ambitionen att nå 50/50 män och kvinnor i ledningsgruppen. Under 2025 har andelen kvinnor i ledningsgruppen ökat från 20 % till 40 %.

Frisknärvaron dag 1-14, ligger för 2025 på i snitt 98,41 %, vilket är en bra siffra som ligger stabilt från året innan. Vi har fortsatt med hälso­ samtal mellan medarbetare och chef vid fjärde sjuktillfället på en 12 månaders period och vi erbjuder även fortsättningsvis platsoberoende arbete, vilket troligen bidrar till minskad sjukfrånvaro. Övertidstimmarna har minskat något, sett över bolaget i stort. De centrala funktionernas övertidstimmar har dock ökat. Ingen medarbetare har överskridit tillåten övertid på 200 timmar.

Under 2025 har 20 medarbetare slutat och vi har anställt 19 nya. Vi har fortsatta utmaningar med att hitta och hålla kvar de kompetenser vi söker. Medarbetare som slutar anger ofta att de har trivts på HEMAB men söker sig vidare till arbetsgivare som kan erbjuda löner som vi inte kan konkurrera med. Det är hård konkurrens på arbetsmarknaden och vi behöver hitta andra värden som gör att vi kan locka personal att både komma till oss och att stanna kvar. Vår utmaning är att kunna hålla kvar vår kompetenta personal och ge dem vidare karriärmöjligheter inom HEMAB.

Arbetet med säkerhet och arbets­ miljö har fortsatt under året. Tyvärr fick vi en påminnelse om vikten av att ständigt utveckla detta arbete

Arbetsmiljön på Kraftvärmeverket har under året setts över med hjälp av företagshälsovården (Ådals­hälsan) och en extern konsult. Resultatet blev

Förvaltningsberättelse 2025

ett förändrat schema med övergång till enmansskift, vilket vi ser är bättre ur ett psykosocialt pers­ pektiv. Enmansskift gör att vilotiderna blir längre och återhämtningen för personalen bättre. Utöver detta ger förändringen också positiva effek­ ter på verksamhetens ekonomi. En större del av underhållet har nu också förlagts till dagtid för att minska störningsmoment under natten. Fortfarande återstår ett arbete med att förändra processer i verksamheten för att bland annat lättare introdu­ cera nyanställda i arbetet. Förändringen kommer att finjusteras och utvärderas under kommande år. Under året har ett antal utbildningar i HLR och första hjälpen genomförts. Utbildning i HLR hölls vid fyra tillfällen av Räddningsgymnasiet och ett 60-tal medarbetare deltog i dessa. I januari hade Elnät en egen utbildning som var mer riktad mot deras arbetsmiljö och i mars hade personalen på kraftvärmeverket också en egen utbildning som var lite mer omfattande.

Sommarjobbare och semester­ vikarier

Då stora delar av samhället går ner i varv under sommarens ledigheter så håller HEMAB tempot uppe året runt. Det är möjligt tack vare våra sommarjobbare och vikarier - denna sommar tog vi emot totalt 25 stycken. Vi har även tagit emot 30 praktikanter fördelade över större delen av organisationen. Sommarjobb, vikariat och

praktik är grogrund för vår framtida kompetens och ett av våra mål är att kunna locka nya medarbetare den vägen.

Övrigt

Under 2025 genomförde vi ett stort antal sponsringsaktiviteter, både via HEMAB:s drömfond och Hållbarhetssponsring. Vi sponsrar föreningar som vill ta ansvar och göra skillnad för oss som bor i kommunen genom hållbara insatser som spar på jordens resurser och välkomnar mångfald och gemenskap. Sedan många år har vi varit partners till Härnösand Stadsfest och 2025 påbörjades arbetet med att ställa om stadsfesten till ett mer ekologiskt hållbart arrangemang. Utöver detta kan nämnas vårt engagemang i den lokala Pride-festivalen där vi i samband med denna profilerade en av våra återvinningsbilar med budskap om mångfald och jämställdhet. Varje år skänker HEMAB en julgåva till en organisation som på något sätt arbetar med välgörenhet eller med att hjälpa utsatta människor. I år gick vår julgåva till Tjejjouren i Härnösand och deras viktiga arbete för att uppmärksamma, lyfta och stötta tjejer i alla åldrar. HEMABs julgåva uppgår till 10 000 kronor och utöver det skänks de insamlade medlen från Julbytar­ dagen på Kretsloppsparken. Totalt uppgick årets gåva till 11 970 kronor. Vecka 22-23 genomförde vi en kundundersökning via e-post till samtliga kunder vi har en betalande relation

till. Totalt inkom 2005 svar vilket gav en svarsfrekvens på 22 %. Det sammanvägda värdet för Nöjd kund-­ index, NKI, uppgick till 72,5 vilket är en ökning från föregående års resultat på 70. Branschens betyg i stort låg på 63,4, så kunderna i Härnösand är generellt betydligt mer nöjda än vad snittkonsumenten av vår typ av tjänster är.

Framtiden

Vi fortsätter arbetet med att införa fastighetsnära insamling av förpackningar, genom att inkludera flerfamiljshus och fritidshus med gemensamhetslösningar. Behovet av återvinningsstationer fortsätter minska, vilket gör att vi kommer avveckla våra återvinningsstationer till förmån för så kallade lättillgängliga insamlingsplatser (LIP:ar) där endast skrymmande förpackningar av papper och plast kommer att samlas in. Vi fortsätter utveckla våra återvinningstjänster och arbeta aktivt med att kunna erbjuda bra, hållbara återvinningslösningar på marknaden. Vi ser även fram emot att utveckla verksamheten vid Härnösands kretsloppspark under 2026, bland annat med försäljning av återbruk. Efter första kvartalet 2026 kommer en offentlig upphandling göras för ett mer långsiktigt samarbete vid Härnösands kretsloppspark.

jats från Post- och telestyrelsen sedan tidigare. Här byggs ett stamnät och ett accessnät. Ut- och ombyggnaden av Katta­ strands reningsverk fortsätter och ska färdigställas mars 2026. Arbetet med att ta fram ett vattenskyddsområde för Långsjön fortsätter under 2026-2027. Biogasanläggningen har börjat produ­ cera flytande biogas under 2025 och under 2026 planerar vi ett komplett övertagande av anläggningens alla delar. Elnät har fokus framåt på att förbättra möjligheten till större anslutningar i Härnösand och att förbättra leveranssäkerheten på lågspänning i landsbygd. Inom fjärrvärme fortsätter vi jobba med kostnadsbesparingar och under­söker nya produktionsenheter. Vi startar även ett pilotprojekt för att sänka returtemperaturen, vilket ger en bättre totalverkningsgrad. Bränsle­y tor kommer också avvecklas för att förbättra logistiken. Prognosen är att det inte blir några större prisjusteringar för fjärrvärme de närmsta åren.

Under 2026 kommer bredbandsprojektet Käckelbäcksmon-Villola att byggas. Bidrag på 3,9 Mkr har bevil-

65

Saxat ur årsredovisningen Fullständig årsredovisning finns tillgänglig på vår webb www.hemab.se efter årsstämman den 12 maj 2026

66

Not

2025

2024

1 Tkr Nettoomsättning 4 Övriga rörelseintäkter

449 396 57 148

454 432 43 741

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

506 544 498 173 RÖRELSENS KOSTNADER: Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 5 Personalkostnader 6 Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Summa rörelsens kostnader

– 188 205 – 82 256 – 104 361

– 242 131 – 33 504 – 100 903

– 87 242

– 80 794

– 462 064

– 457 331

Rörelseresultat 44 480 40 842

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER: Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 612 1 224 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 090 1 415 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 – 30 572 – 26 467

Summa resultat från finansiella poster

– 28 870

– 23 828

Resultat efter finansiella poster

15 610

17 013

Uppskjuten skatt

10

– 2 717

– 3 706

Årets resultat

12 893

13 307

67

Not 2025

BALANSRÄKNING KONCERNEN Tkr

2024

EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Tkr

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 145 390 135 782 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 1 144 804 1 030 058 Inventarier, verktyg och installationer 13 222 453 123 299 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 14 63 906 172 837 Summa materiella anläggningstillgångar 1 576 553 1 461 976 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 15, 16 – – Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 2 381 2 381 Uppskjutna skattefordringar 18 5 911 5 436 Summa finansiella anläggningstillgångar

8 292

7 817

Summa anläggningstillgångar 1 584 845 1 469 793 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 19 Råvaror och förnödenheter 19 574 22 485 Summa varulager 19 574 22 485 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 55 681 56 311 Aktuella skattefordringar 534 2 031 Övriga fordringar 1 871 6 813 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 61 133 64 764 Summa kortfristiga fordringar

119 219

129 918

Kassa och bank

21 051

57

Summa omsättningstillgångar 159 844 152 460 Summa tillgångar 1 744 689 1 622 253

68

Not Eget kapital 21 Aktiekapital Reserver Annat eget kapital inkl årets resultat

2025

2024

40 100 10 000 354 585

40 100 10 000 341 860

Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare

404 685

391 960

Innehav utan bestämmande inflytande

687

519

Eget kapital hänförligt till minoritetsintresset

687

519

Summa eget kapital 405 372 392 479 Avsättningar Avsättningar uppskjuten skatt 18 115 035 111 843 Övriga avsättningar 22 39 586 39 936 Summa avsättningar 154 621 151 779 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

23. 24

778 600

527 250

Skulder till kreditinstitut

778 600

527 250

Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 25 – 8 884 Skulder till kreditinstitut 23 278 250 387 600 Leverantörsskulder 22 557 38 653 Övriga skulder 26 572 27 867 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 78 717 87 742 Summa kortfristiga skulder

406 096

Summa eget kapital och skulder 1 744 689

550 746 1 622 254

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Tkr

Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 15 610 17 013 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 27 86 843 82 296 Betald skatt – Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 102 453 99 309

Förändring i rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten 2 911 – 7 339 Förändring av kundfordringar 630 5 852 Förändring av kortfristiga fordringar 8 573 – 2 430 Förändring av leverantörsskulder – 16 096 17 061 Förändring av kortfristiga skulder – 17 707 1 120 Kassaflöde från den löpande verksamheten

80 764

113 573

Investeringsverksamheten Investeringar materiella anläggningstillgångar

– 201 770

– 231 715

Kassaflöde från investeringsverksamheten – 201 770

– 231 715

Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån

150 000 – 8 000

108 884 – 9 750

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 142 000

99 134

Årets kassaflöde 20 994 – 19 008 Likvida medel vid årets början 57 19 065 Likvida medel vid årets slut

29

21 051

56

69