Som en extra familj

När jag började studera på Lunds universitet år 2018 bodde jag i Helsingborg, i en liten men ack så mysig studentlägenhet på 25 kvm och med 5 minuters gång till Campus. Runt hörnet i samma byggnad som min lägenhet låg pizzerian jag snabbt blev stammis på och två våningar under mig bodde min kursare som från första dagen blev en del av mitt liv. Kanske låter föga förvånande, men jag trivdes som fisken i havet i Helsingborg och det fanns ju aldrig på kartan att jag skulle flytta därifrån.

Men så två år senare förde kärleken mig till Lund och jag blev sambo med min kille. Jag skulle lämna mitt finfina Helsingborg och flytta till en stad jag satt min fot i lika många gånger man kan räkna på en hand. Men flyttlasset gick, jag ändrade min adress och var nu Lundabo.

I samma veva som flytten började jag plugga journalistik och kände att jag var tvungen att testa på att engagera mig i student livet i Lund efter allt gott jag fick höra om det under min novischperiod. Det fanns ju en hel mängd med nation er, kårer och föreningar som jag inte var van vid när jag bodde i Helsingborg. Killen jag nämnde innan är Kristoffer

Heyl som sedan många år tillbaka varit med och aktiv i Helsingkrona, och inte skulle väl jag vara sämre än honom.

Jag kommer så väl ihåg när jag för första gången besökte Hel singkrona. Min nyblivna sambo som jag lämnat Helsingborg för tog med mig till Fredmans en solig fredag på hösten och vi satte oss vid ett glatt gäng där alla ansikten var nya för mig. Det glada gänget var helsingkronaspexare som utan tvekan bjöd in mig till deras gemenskap och kvällen slutade på schlagerklubben. Här kände jag mig hemma och det var därför ingen tvekan att jag skulle skriva in mig på Helsingkrona nation. Ett av de bästa valen jag gjort.

Men det slutar inte där. Våren efter bestämmer jag mig för att söka till pr-sektionen i Helsingkronaspexet. En termin blir till två terminer som blir till tre, och inte vill jag att det tar slut där. Där emellan hann jag även med att bli förman på nationen. Det går ju inte att lämna något som blivit en självklarhet och en del av livet. Jag översköljs av en sådan otrolig värme var jag än är på nationen, oavsett om det är på expen, inne i gillet eller nere i sunk. Där finns alltid någon att skratta med och det älskar jag. Därför är det kanske inte heller märkligt att temat på årets upplaga av tidningen är just Familj!

Med denna upplaga av Helsingkroniten hoppas jag kunna lyfta fram vilken fantastisk familj Helsingkrona Nation är för mig och hoppas att varenda en i nationen känner detsamma. För det är ni som gör nationen så himla bra.

Det är på Helsingkrona jag kan vara mig själv. Det är på Helsingkrona jag känner mig hemma. Det är på Helsingkrona min extra familj bor.